Ericsson Årsredovisning 2022

Finansiell rapport

Innehåll

Kommentar från vd 2
Affärsstrategi 5
Brev från styrelseordförande 12
Förvaltningsberättelse 14
Koncernens bokslut och noter 34
Moderbolagets bokslut och noter 89
Riskfaktorer 108
Revisionsberättelse 123
Femårsöversikt 129
Alternativa nyckeltal 131
Ericssonaktien 136
Regelverk och efterlevnad 2

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsstruktur 4
Bolagsstämmor 5
Valberedningen 6
Styrelsen 6
Styrelsens kommittéer 9
Ersättning till styrelsens ledamöter 11
Styrelseledamöter 12
Ledning 16
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20
Revisor 26
Intern kontroll över den finansiella rapporteringen 26
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 29

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Förbättra liv, ställa om verksamheten och bana väg för en hållbar framtid 1
Strategi och mål 2
Viktiga händelser 2022 – Miljö 4
Viktiga händelser 2022 – Socialt 6
Viktiga händelser 2022 – Styrning 8
Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 10
Bestyrkanderapport 43
Ordlista 44

Ersättningsrapport

Ericsson Årsredovisning 2022
Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad PDF-fil. De fyra delarna kan också laddas ned separat:
- Finansiell rapport, inklusive Förvaltningsberättelse samt bokslut och noter
- Bolagsstyrningsrapport
- Ersättningsrapport
- Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericssons årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–122 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen.
Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte.
Vi presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till U.S. Securities and Exchange Commission (SEC).
Alla delar av den legala årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats.
I rapporten ”Ericsson 2022 In Review”, som publiceras på Ericssons webbplats, beskrivs Bolaget, dess strategi och organisation.
Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén 1
Inledning 2
Ersättningar 2022 i korthet 3
Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer 5
Rörlig ersättning 6
Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat 13

Finansiell rapport

Ericsson Årsredovisning 2022

Finansiell rapport

	Bolags- styrnings- rapport	Ersättnings- rapport	Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande	Ingår i Ericsson Årsredovisning 2022
ericsson.com
Innehåll Finansiell rapport 2022
Detta är Ericsson	1
Kommentar från vd	2
Affärsstrategi – Skapa långsiktigt värde	5
Brev från styrelseordförande	12
Förvaltningsberättelse	14
Styrelsens försäkran	33
Koncernens bokslut	34
Noter till koncernens bokslut	41
Moderbolagets bokslut	89
Noter till Moderbolagets bokslut	95
Riskfaktorer	108
Revisionsberättelse	123
Framtidsriktade uttalanden	128
Femårsöversikt – Finansiell information	129
Femårsöversikt – Icke-finansiell information	130
Alternativa nyckeltal	131
Ericssonaktien	136
Aktieägarinformation	140
Finansiella begrepp	141
Ordlista	142

Detta är Ericsson

Ericssons strategi är att utnyttja sitt ledarskap inom mobilnät för att driva fokuserad expansion på företagsmarknaden, leda branschen genom kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter. Vi driver nu ett paradigmskifte till nästa våg av kommunikation och är på väg att ställa om och bli ett nätplattformsbolag för att nyttja 5G-näten som en kraftfull innovationsplattform. Vår breda portfölj gör det möjligt för oss att tillgodose behoven hos ett stort antal kunder i många olika branscher. Ericssons verksamhet som adresserar leverantörer av kommunikationstjänster är uppdelad i fem geografiska marknadsområden: Nordamerika, Europa och Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt Nordostasien. Vi är fast beslutna att vara ledande i att driva verksamhet baserat på en kultur av etik och integritet. Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Detta är Ericsson

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Finansiell rapport 2022

Detta är Ericsson

En plattform för tillväxt och exponentiell innovation

2022 var ett betydelsefullt år för Ericsson. Vi är ett bolag i rörelse och vi har befäst vår ledande position inom mobilnät, byggt en affärsverksamhet för företagsmarknaden och fortsatt att driva omvandling av vår företagskultur. Ericsson står i centrum av en kraftfull trend där allt som kan vara trådlöst också kommer att bli det. Tillsammans med kunder i framkant av utvecklingen formar vi branschen genom att bli ett nätplattformsbolag, som bygger på 5G. Vår strategi är att utöka vårt ledarskap inom mobilnät och öka vår verksamhet inom företagsmarknaden. Vår nuvarande tillgängliga marknad är värd runt 100 miljarder dollar och med erbjudanden för företagsmarknaden ökar den med cirka 50%. Trots att marknaden för mobilnät förväntas vara oförändrad, antas företagsmarknaden fördubblas inom de närmaste åren. Vi genomför vår strategi, och våra investeringar i teknikledarskap har gjort att vi kunnat bygga en ledande portfölj inom mobila nätverk som utgör grunden för vår ledande position globalt. Hälften av världens 5G-trafik utanför Kina går via våra nät och 16 av de 20 största leverantörerna av kommunikationstjänster har valt Ericsson 5G Core.

Tillväxt i Enterprise

Utifrån vår teknik och vårt ledarskap inom mobilnätslösningar expanderar vi på företagsmarknaden med en strategi baserad på två pelare. Den första pelaren är Enterprise Wireless Solutions, som innefattar lösningar från Cradlepoint och private networks.# Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

Detta är en marknadsmöjlighet, värd flera miljarder dollar och med hög tillväxtpotential, som kan skapa nya intäkter för Ericsson och våra kunder. Den andra pelaren baseras på vårt förvärv av Vonage. Nästa steg i digitaliseringen av företag kommer att utnyttja de unika möjligheter som bara nätverket kan erbjuda, till exempel hastighet, svarstid och autentisering. Genom att nyttja Vonages plattform och deras globala ekosystem av programutvecklare, strävar vi efter att förändra sättet som nätfunktioner exponeras, konsumeras och betalas för, genom att använda API:er (Application Programming Interface). Den nuvarande API-marknaden, som vi når via Vonages Communications Platform as a Service (CPaaS), är i sig en attraktiv möjlighet med en hög tillväxtpotential. Utöver detta är vår ambition att skapa en helt ny marknad för öppna nät-API:er, som gör det enkelt för utvecklare att integrera nätfunktionalitet och differentierad prestanda i sina applikationer. Detta är en helt ny marknad, och över tid tror vi att den kan bli lika stor som den nuvarande marknaden för kommunikations-API:er. På den senaste Mobile World Congress visade vi för första gången hur vi använder nät-API:er live i en mobil spelapplikation och videolösning. Vi har ett nära samarbete med utvalda kunder i utvecklingens framkant som ser att nät-API:erna kan skapa betydande intäktsströmmar utöver deras befintliga prenumerationsintäkter, vilket resulterar i en positiv spiral som kommer att stimulera ytterligare investeringar i mobilnäten.

Affärsresultat

Under 2022 ökade den organiska försäljningen med 3% och uppgick till SEK 271,5 miljarder. Vid årets slut hade Ericsson levererat 141 driftsatta 5G-nät i 61 länder. Fritt kassaflöde före M&A uppgick till SEK 22,2 miljarder. Dessa resultat gör det möjligt för oss att fortsätta investera i FoU, vilket är avgörande för att vi ska kunna behålla vårt teknikledarskap. Under 2022 uppgick FoU-investeringarna till SEK 47,3 miljarder. EBITA exklusive omstruktureringskostnader minskade till SEK 29,5 miljarder, med en EBITA-marginal på 10,9%. Justerat för Vonage och aviserade kostnader på SEK −5,5 miljarder under året, var EBIT-marginalen exklusive omstruktureringskostnader 12,9%, och vi nådde målet för 2022 som sattes 2018 på 12–14%.

Rysslands krig i Ukraina har förödande konsekvenser för individers liv och har fått följdverkningar på den globala ekonomin. Efter Rysslands invasion, avvecklade vi våra engagemang i Ryssland under ordnade former. Vid årsslutet 2022, avslutade vi vår verksamhet i Ryssland och har nu en liten närvaro för att uppfylla kvarvarande juridiska och administrativa krav.

För att dra nytta av konvergensen mellan mjukvara och tjänster skapade vi affärsområdet Cloud Software and Services som kombinerar affärsområdena Digital Services och Managed Services. Vårt resultat inom detta område har inte varit tillfredsställande. För att förbättra lönsamheten baseras vår reviderade strategi på att begränsa småskalig mjukvaruutveckling, accelerera automatisering och skifta fokus från att vinna marknadsandelar till att nå lönsamhet. Vi är övertygade om att vi är på rätt väg för att nå break-even för rörelseresultatet för helåret 2023 och ytterligare förbättringar efter detta.

I slutet av 2022 undertecknade Ericsson ett flerårigt patent- och licensavtal med en ledande licenstagare. Baserat på detta positiva utfall är vi övertygade om att intäkterna från patentportföljen kan öka betydligt, både genom nya 5G-avtal med leverantörer som Ericsson ännu inte ingått avtal med och genom expansion till andra licensområden.

Under 2022 lade vi förnyat fokus på vårt operativa resultat. Vi kommunicerade att vi bildat en ny koncernfunktion, Global Operations, för att förenkla verksamheten och förbättra kundupplevelsen. Dessutom intensifierar vi strukturella kostnads- och produktivitetsförbättringar med ambitionen att sänka de årliga kostnaderna med SEK 9 miljarder. Kostnadsbesparingar, ökade patent- och licensintäkter, en reviderad strategi för Cloud Software and Services, portföljjusteringar och ökad FoU-produktivitet förväntas bidra till att vi når den lägre delen av vårt långsiktiga mål för EBITA 1) på 15–18% 2024.

Marknadsutveckling

Robust digital infrastruktur är en förutsättning för ett digitalt samhälle. Datatrafiken i näten förväntas att nästan fyrdubblas till 2028. Denna tillväxt kommer att kräva mer nätinfrastruktur. Vi befinner oss fortfarande i en tidig fas av 5G-utbyggnad med bara cirka 20% av alla radiobasstationer uppgraderade till mellanbands-5G, vilket behövs för prestanda och kapacitet.

Vi förväntar oss att den närmaste framtiden blir skakig. Vissa av våra kunder, framför allt på marknader i framkant, planerar för lägre investeringar och minskade lager, vilket påverkar efterfrågan på kort sikt. Den snabba utbyggnaden av 5G i Indien kan dock i viss mån uppväga detta. Givet den makroekonomiska motvinden planerar vi även för långsammare tillväxt inom Enterprise-segmentet på kort sikt. Vi förväntar oss en bättre efterfrågan under andra halvåret 2023 eftersom tillväxten i datatrafiken kommer att kräva ytterligare investeringar.

Medarbetare och kultur

Under 2022 fortsatte vi att förstärka vår kultur, där integritet och etik står i centrum för allt vi gör. Vi kommer att fortsätta att prioritera operativ excellens, ansvarstagande och stark styrning i hela företaget. Våra medarbetare är kärnan i allting; vår framgång beror på vår förmåga att främja en mångsidig och inkluderande kultur som gör det möjligt för våra talanger i världsklass att genomföra vår strategi och hjälpa oss att forma ett starkare Ericsson för framtiden.

Vi har stärkt vår styrning ytterligare under 2022. Vi har infört en förnyad strategi för global riskhantering och vi fortsätter att implementera och förankra vårt program för regel-efterlevnad, med målet att bli världsledande.

Vi är stolta över vår globala marknadsposition med kunder i 180 länder och spelar en viktig roll för att upprätthålla kommunikationsnätverk runt om i världen. Vi anser att tillgång till uppkoppling är ett grundläggande mänskligt behov. Vi är samtidigt mycket noga när det gäller var och med vem vi arbetar. Vi utvärderar ständigt vår verksamhet på olika marknader och kommer inte att äventyra våra medarbetares säkerhet, våra grundläggande principer eller våra kärnvärden. Vid sidan av etiskt beteende är säkerheten och välbefinnandet för vårt team, eller någon som arbetar för Ericssons räkning, av största vikt. Under 2022 fortsatte vi att stärka program och rutiner för arbetsmiljö och säkerhet i vår verksamhet och i hela leveranskedjan.

Kulturell omvandling är en resa och kräver kontinuerliga ansträngningar; vi har gjort stora framsteg, men det finns alltid mer arbete att göra. Vi tror verkligen att det är en långsiktig konkurrensfördel att ha en stark kultur av etik, integritet, mångfald och inkludering.

Överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ)

Den 2 mars 2023 ingick vi en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser av 2019 års avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement, DPA) och erkände oss skyldiga till historiska anklagelser som avser tiden före 2017. Ericssons koncernledning och jag fortsätter att arbeta hårt för att städa upp i det förflutna, stärka våra kontroller och processer att förändra vår kultur för att se till att de historiska missförhållandena som ledde till 2019 års DPA aldrig händer igen.

I vårt avtal kommenterade DOJ: ”[Ericsson] har väsentligt förbättrat sitt program för regel-efterlevnad och sina interna redovisningskontroller genom strukturella förändringar och 1) Exklusive omstruktureringskostnader.

Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

förändringar i ledarskapet, vilket inkluderar men är inte begränsat, till rekryteringen av ny chefsjurist och en ny chef för internutredningar samt etablerandet av en tvärfunktionell Business Risk Committee bestående av högt uppsatta chefer på koncernnivå … och har åtagit sig att fortsätta implementera och testa ytterligare förbättringar.”

Vidare, ”[Ericsson] har väsentligt förbättrat sitt samarbete och sitt informationsutbyte.”

Vad gäller de förhållandena i Irak som har varit föremål för vår utredning är det viktigt att notera att detta är historiska förhållanden som i vissa fall är mer än tio år gamla. Vi kommer att fortsätta att utreda dessa historiska förhållanden och är fast beslutna att samarbeta öppet och fullt ut med DOJ och U.S. Securities and Exchange Commission tills ärendet är avslutat. Som vi meddelade den 2 mars 2023, kunde vår utredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjorde eller var ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation, och vår fortsatta djupgående utredning under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

När jag tillträdde inledde vi en gemensam insats för att få bort den typ av missförhållanden som ledde till DPA, och vi har gjort stora förändringar sedan dess. Med begränsade möjligheter att resa under COVID måste vi nu påskynda vår omvandling framåt. Vi inser att vi måste lyckas, för att bli en sann branschledare måste vi vara marknads- och teknikledande samt hålla världsklass när det gäller hur vi bedriver vår verksamhet.

Hållbarhet

Kommunikation är ryggraden i samhällets hållbara utveckling, och Ericssons teknik är ett kraftfullt verktyg för att bekämpa klimatförändringarna och för att möjliggöra större social inkludering. Under 2022 fortsatte vi vårt arbete med att stänga den digitala klyftan genom samarbeten med offentliga och privata aktörer, inklusive UNICEF:s och ITU:s Giga-initiativ. Giga-initiativet syftar till att ge alla skolor uppkoppling till 2030. Ericsson och telekombranschen är ledande i att nå nollutsläpp. Vår ambition är att nå nettonollutsläpp i vår egen verksamhet 2030 och i hela värdekedjan 2040.# Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

Vi har investerat i en energieffektiv portfölj så att våra kunder kan minska sina energikostnader och koldioxidutsläpp. Potentialen att minska koldioxidutsläppen i andra sektorer genom digitalisering är ännu större. Ericsson har en viktig roll att spela genom att leverera digital infrastruktur, så att sektorer som tillverkning och transport kan minska sina utsläpp.

Sammanfattning

Vår strategi bygger på att driva hållbar tillväxt och maximera värdet för alla intressenter. Vi förväntar oss att marknaden för mobilnät är oförändrad under de närmaste åren, med stora kortsiktiga svängningar. För att bygga hållbar och motståndskraftig tillväxt är vår strategi att växa inom Enterprise-segmentet kritisk. Framgången kommer att kräva investeringar på kort sikt för att bygga en stark marknadsorganisation, bredda vår portfölj och skapa en ny marknad för nät-API:er. Vi är övertygade om att vi har rätt medarbetare och strategi på plats för att utöka vårt ledarskap inom mobilnät; nå lönsamhet inom Cloud Software and Services; expandera i den snabbväxande företagsmarknaden; ställa om och bli ett nätplattformsbolag; samt forma branschen. Vi är fast beslutna att göra allt detta med integritet. Detta är spännande tider för Ericsson. Vi är mitt upp i en resa där vi omdefinierar vårt bolag och vår bransch. Mycket återstår och jag vill tacka hela det globala Ericsson-teamet för att de fortsätter arbetet med denna viktiga omställning. Deras passion, hängivenhet och skicklighet är verkligen en inspiration, och utan deras hårda arbete och entusiasm skulle det inte ha varit möjligt att uppnå dessa resultat. Vi hjälper till att forma en spännande och positiv framtid – en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Börje Ekholm
Vd och koncernchef

”Tillsammans med kunder i framkant av utvecklingen formar vi branschen genom att bli ett nätplattformsbolag, som bygger på 5G.”

Finansiell rapport 2022 4

Strategi

Lönsam tillväxt baserad på teknikledarskap

Sedan 2017 har Ericsson lyckats vända företaget genom omfokusering av portföljen, betydande kostnadssänkningar och ökade investeringar i FoU för att återta teknikledarskapet. Idag har Ericsson etablerat en ledarposition inom mobilnät, där cirka 50% av världens 5G-trafik utanför Kina går genom Ericssons nät. Vid slutet av 2022 hade Ericsson levererat 141 av de 228 5G-nät som var i drift. Vår strategi är att utöka vårt ledarskap inom mobilnät och expandera till företagsmarknaden.

Förändringarna i vår organisation under 2022 syftade till att accelerera genomförandet av vår strategi. I segmentet Networks, som står för 71% av Ericssons intäkter, gjordes inga förändringar. Genom att slå ihop segmenten Digital Services och Managed Services skapades affärsområdet Cloud Software and Services, där synergieffekter kan förverkligas genom att utnyttja investeringarna i FoU, öka de molnbaserade erbjudandena och skapa kombinerade erbjudanden för automatisering och artificiell intelligens (AI).

Förvärvet av Vonage under 2022 och bildandet av affärsområdet Global Communications Platform ger oss en grund för att omvandla Ericsson till ett nätplattformsbolag och är viktiga steg i Ericssons expansion i den attraktiva och snabbväxande företagsmarknaden.

5G är en innovationsplattform för digitalisering av företag och samhälle, och erbjuder differentierade nätprestanda och nätverksfunktioner. Dessa funktioner gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda differentierade tjänster, till exempel nätprestanda för utvidgad verklighet (exten- ded reality XR), videoproduktion eller spel. Ett annat exempel är säkrare och mer lättanvänd autentisering för finansiella transaktioner och tillgång till tjänster. Dessa tillämpningsområden kan leverantörer av kommunikationstjänster dra fördel av eftersom de kan skapa nya intäktsströmmar utöver deras nuvarande prenumerationsbaserade tjänster, vilket kan komma att stimulera ytterligare nätinvesteringar.

Förvärvet av Vonage ger oss tillgång till kraftfulla byggstenar för att kunna erbjuda en komplett uppsättning av molnbaserade kommunikationslösningar. Förvärvet lägger grunden för en global nätplattform, som gör att vi kan etablera en ny marknad för nät-API:er (Application Programming Interface) och nya sätt för nätverksfunktioner att exponeras, konsumeras och betalas för.

Framgången i den fokuserade strategin visar sig i vårt finansiella resultat, som pekar på organisk tillväxt, ökad EBITA¹⁾ och robust fritt kassaflöde. Våra långsiktiga mål är att skapa en EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 15–18% och fritt kassaflöde före M&A på 9–12% av försäljningen.

Vi står fast vid målet att nå netto-nollutsläpp inom vår egen verksamhet 2030 och att nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan 2040. Vårt mål att minska utsläpp av växthusgaser från våra egna aktiviteter med 35% till 2022 (jämfört med 2016) har uppnåtts. Vi kommer att på ett genomtänkt sätt hantera våra kostnader, våra investeringar och vår balansräkning, och kommer att investera ansvarsfullt för att bevara och förstärka vårt teknikledarskap, våra marknadsandelar och vår lönsamhet. M&A-aktiviteter kommer att begränsas till påbyggnadsförvärv med attraktiv avkastning och tydlig strategisk relevans. På kort sikt kommer fokus att ligga på att säkerställa en stark finansiell ställning, prioritera investeringar som stödjer strategin samt att säkerställa teknik- och marknadsledarskap.

Under 2022 har vi fortsatt att stärka och förbättra vårt program för etik och efterlevnad för att säkerställa effektiva och hållbara processer för bekämpning av mutor och korruption. Vi har förändrat vårt förhållningssätt till global riskhantering och stärkt styrningen genom att upprätta en hållbar plattform för efterlevnad och kontroll. Vi fortsätter att utveckla och effektivisera interna processer och interna antikorruptionskontroller.

Vi är fast beslutna att erbjuda en arbetsmiljö som främjar och skyddar medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande. Under året har vi accelererat implementeringen av programmet för kulturomvandling, Ericsson on the Move, med dess fem hörnstenar: empati och medmänsklighet, samarbete och samverkan, faktabaserade och modiga beslut, snabbt agerande samt främjande av en miljö där medarbetarna vågar säga ifrån.

Skapa långsiktigt värde

Ericsson fortsätter att stärka sitt marknads- och teknikledarskap genom att investera i FoU för kostnadsoptimering och prestanda. Vi har tagit viktiga steg mot att etablera en närvaro inom företagsmarknaden och vi kommer att fortsätta att expandera denna verksamhet. Nu formar vi branschen genom att ställa om och bli ett nätplattformsbolag, genom att utnyttja 5G som innovationsplattform tillsammans med våra ledande kunder. Genom att växa vår kärnverksamhet inom mobilnät och dra nyttja av den snabbväxande företagsmarknaden skapar vi värde för alla intressenter. Men vi vet också att det inte är tillräckligt med marknads- och teknikledarskap för att vara branschledande. Vi måste också vara en etisk ledare, och driva företaget enligt högsta standard baserat på integritet. Vi har gjort betydande investeringar i att bygga en stark företagskultur baserad på etik och integritet.

¹⁾ Exklusive omstruktureringskostnader och tidigare aviserade kostnader på SEK −5,5 miljarder under 2022.

Finansiell rapport 2022 5

Affärsstrategi

En syftesdriven organisation

Syfte

Ericssons syfte, att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss, är grunden för strategin att dra nytta av teknikledarskapet, stärka vårt ledarskap inom mobilnät för att växa nätinfrastrukturaffären samt expandera på företagsmarknaden. 5G-tekniken är en plattform för innovation, med nästan obegränsade möjligheter att utveckla supersnabba, ytterst pålitliga och verksamhetskritiska tjänster med låg fördröjning.

Vision

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Visionen är, precis som syftet, förankrad i kärnvärdena professionalism, respekt, uthållighet och integritet. Dessa kärnvärden står i centrum för allt vi gör och säkerställer att vi gör affärer på rätt sätt.

En företagskultur med etik och integritet

Förutom att vara en teknikledare och en marknadsledare är det lika viktigt att vara en ledare i hur vi bedriver affärer. Därför har vi implementerat ett gediget program för regelefterlevnad med robusta processer som genomsyrar Bolaget. Vi investerar även i förenkling av processer och procedurer för att stärka styrning och ansvarighet. Dessa initiativ kommer att fortsätta att göra oss till ett starkare och ännu mer motståndskraftigt bolag.

Hållbarhet

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är grundläggande för Ericssons företagskultur och för strategin att driva verksamhetsomvandling och skapa värde för intressenter. Ericssons insatser för att vara en föregångare för en hållbar framtid, grundas på konkreta mål i hela värdekedjan. Vi är fast beslutna att stödja branschers omvandling till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Vi gör detta genom att använda vårt teknikledarskap och vår expertis inom nätdrift och optimering, och genom att identifiera nya innovativa möjligheter för att minimera energiförbrukning i mobilnät, samtidigt som vi bibehåller en konstant hög nivå på kundupplevelsen.

Vi fortsätter vårt arbete för att skapa en positiv säkerhetskultur. Vårt program Target Zero har som mål att nå noll dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar 2025. Målet täcker hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för Ericsson.

Finansiell rapport 2022 6

Affärsstrategi

Vi är välpositionerade för att skapa långsiktigt värde med en strategi som baseras på våra kunders behov. Konvergensen av internet, mobila lösningar och molnet, kombinerad med ett kraftfullt 5G-nät, gör att den digitala transformationen snabbas upp.# Affärsstrategi

Vi på Ericsson står i centrum av en kraftfull trend där allt som kan vara trådlöst också kommer att bli det. Funktionaliteten som 5G erbjuder, som trådlös teknik, stimulerar nya användningsområden som driver trafik, till exempel Fixed Wireless Access (FWA), verksamhetskritiska nät för allmän säkerhet, spårvägar eller infrastrukturtjänster, och som i slutänden också möjliggör satellitbaserad kommunikation och digitala luftrum. 5G är också viktigt för digitalisering av många branscher, inklusive hamnar, gruvor och tillverkningsindustrin. Under de närmaste åren kan utvidgad verklighet (XR extended reality) bli nästa paradigmskifte inom teknik, efter smartphone, vilket kan driva mångdubbelt högre nätkrav. Vår affärsstrategi är fokuserad på att skapa långsiktigt värde genom ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden.

Ericssons affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

Investera i teknikledarskap för kostnadsoptimering, prestanda och hållbarhet i RAN, kärnnätet och OSS/BSS
Sammanhängande orkestrering, automatisk distribution och drift samt avancerade nättjänster

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Teknikledarskap
Kostnadseffektivitet
Datadriven verksamhet
Globala skalfördelar och global kompetens

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Wireless networks
- Förpaketerade lösningar
- Ledande tillförlitlighet, säkerhet och drift
Communication platform
- Accelerera kommunikationsmöjligheter världen över
- Global nätplattform

Ledande nätprestanda, ständig effektivitetsförbättring och intäktstillväxt i en öppen värld
Överlägsen användarupplevelse
Tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag

Kundvärden: Företag
Vår grund: Överlägsen användarupplevelse och tillförlitliga och lättanvända lösningar för företag

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

Vårt kunderbjudande baseras på teknikledarskap, som erbjuder ledande nätprestanda och överlägsen användarupplevelse. Den ökade efterfrågan på bredare konsument- och företagstillämpningar kommer att driva ytterligare krav på nätprestanda, inklusive avancerade funktioner som hög hastighet, deterministisk fördröjning, network slicing och autentisering. Vår ambition är att hjälpa våra kunder utnyttja sina nätinvesteringar genom att öppna upp för nya intäktsströmmar och genom att utveckla nya intäktsgenererande användningsområden så kostnadseffektivt som möjligt.

Teknikledarskap

Våra stora investeringar i FoU positionerar oss för att ytterligare utöka vårt teknikledarskap för kostnadsoptimering och hållbarhet. Vi drar också fördel av FoU-investeringarna genom att skapa, säkra, skydda och licensera en patentportfölj som stöd för de övergripande affärsmålen. Vår patentportfölj består av mer än 60 000 beviljade patent. Vi bidrar på ett betydande sätt till utvecklingen av standarder och spjutspetsteknik.

Globala skalfördelar och global kompetens

Vår globala närvaro, våra medarbetares kompetens och expertis och vårt nära samarbete med våra kunder skapar möjligheter till disciplinerad tillväxt, vilket leder till ökade marknadsandelar och skalfördelar.

Kostnadseffektivitet och produktivitet i hela leveranskedjan

Vi investerar i teknik för prestanda- och kostnadsledarskap, vilket innefattar förmågan att tillhandahålla den lägsta nätkostnaden räknat i gigabit. Vi fortsätter att fokusera på att förbättra produktiviteten och kapitaleffektiviteten i hela vår leveranskedja.

Ledarskap inom hållbarhet

5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare generationer, vilket innebär både minskade kostnader och minskade utsläpp. 5G-nät har en hävstångseffekt när det gäller att hantera klimatförändringar genom att inte bara minska IKT-branschens utsläpp, utan även göra det möjligt för andra branscher att minska sina utsläpp under övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp. Ericsson ökar energieffektiviteten i näten genom modernisering av hårdvara, nya mjukvarufunktioner, tjänster för energioptimering av nät samt användning av AI-stödd automatisering och digitala tvillingar.

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Vår strategi för Enterprise är byggd på två pelare, som var och en utnyttjar Bolagets styrka inom mobilnät: Enterprise Wireless Solutions, där vi driver verksamhetsomvandling genom sömlösa, säkra nätverkslösningar och Global Communications Platform, där vi kommer att kunna generera intäkter från 5G på nya sätt genom att omvandla hur nätfunktioner som hög hastighet och låg fördröjning exponeras, konsumeras och betalas för i ett globalt perspektiv.

Enterprise Wireless Solutions

Med 5G är vi i de tidiga faserna av en utbredd företagsdigitalisering, vilket skapar betydande ytterligare värde för industritillämpningar som gruvdrift, flygplatser och tillverkning. Ericsson tillhandahåller kostnadseffektiva, robusta, förpacketerade lösningar både för privata 5G-nät och trådlösa WWAN-nät (Wireless Wide Area Network). Det finns betydande intäktspotential i att leverera nya 5G-företagstjänster. Vår ambition är att stödja våra kunder genom att utveckla konkurrenskraftiga industrilösningar med ledande tillförlitlighet, säkerhet och lätt-hanterlig drift. Detta område kommer att ge en växande bas av återkommande intäkter med en annan affärsmodell än vår mobilnätsverksamhet. Vi fortsätter att investera i en stark produktportfölj och en dedikerad marknadsorganisation för företagsmarknaden.

Global Communications Platform

Den andra pelaren i vår företagsverksamhet drivs av vårt förvärv av Vonage. Med 5G blir nätet en innovationsplattform. Konsumenter och företag är villiga att betala mer för prestanda, med avancerade funktioner som hög hastighet, deterministisk fördröjning, network slicing och autentisering. Nya differentierade prestandatjänster kan skapas, vilket kräver en ny modell för att generera intäkter. Det är här som nät-API:er (Application Programming Interface) och den globala nätplattformen kommer in i bilden. För att utveckla nya nät-API:er krävs en djup förståelse av nät och nätfunktioner, och detta är vår kärnkunskap. Med förvärvet av Vonage har Ericsson en ledande position inom den snabbväxande CPaaS-marknaden (Communications Platform as a Service) samt UCaaS (Unified Communications as a Service) och CCaaS-marknaderna (Contact Center as a Service). Med CPaaS som grund har Ericsson en plattform för att exponera API:er och ett ekosystem med över en miljon utvecklare. Nät-API:er sätter nätkapacitet i händerna på gruppen utvecklare världen över som i sin tur kommer att skapa nya, innovativa användningsområden, till exempel lösenordsfri autentisering eller låg fördröjning för överlägsen upplevelse inom utvidgad verklighet (extended reality). Dessa nya användningsområden, som baseras på differentierad prestanda, kommer att erbjuda ytterligare intäktsströmmar för leverantörer av kommunikationstjänster utöver nuvarande prenumerationsintäkter, och omvandla hur avancerad 5G-nätkapacitet exponeras, konsumeras och betalas.

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Nya och innovativa konsument- och företagstillämpningar

Genom att investera i teknikledarskap och utnyttja 5G som innovationsplattform kan vi komma ut först på marknaden med betydande, innovativa lösningar. Att vara i teknikens framkant skapar fördelar för våra kunder och gör det möjligt för oss tillvarata strategiska affärsmöjligheter. Kombinationen av 5G-kapacitet och den globala nätplattformen gör att Ericsson kan ligga först även när det gäller att skapa öppna, globala nättillämpningar och helt nya tjänster.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Det är inte tillräckligt med marknads- och teknikledarskap för att vara branschledande. Vi måste också vara en etisk ledare, och driva företaget enligt högsta standard baserat på integritet. Vi påbörjade vår resa för att bygga en företagskultur av regelefterlevnad och etik 2017, och genom denna kulturomvandling strävar vi efter att skydda Ericsson och dess tillgångar och skapa en starkare och bättre verksamhet. Vi är fast beslutna att fortsätta stärka vårt program för etik och regelefterlevnad, och att ytterligare utveckla och effektivisera interna processer och antikorruptionskontroller.

En hörnsten i Ericssons strategi är ambitionen att vara en relevant drivkraft för positiv förändring. Etisk, ansvarig och hållbar affärspraxis är grunden för koncernens strategi och för allt vi gör. Ansvarsfullt företagande och affärsintegritet i verksamheten genomsyrar Ericssons verksamhet och är grundläggande för vår företagskultur, oavsett var i världen vi verkar. Med sin nolltoleranspolicy beträffande korruption och ekonomiska, oegentligheter utgör den reviderade Affärsetiska koden (Business Ethics, CoBE), som alla anställda skriver under, ett vägledande ramverk i överensstämmelse med alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter samt med tillämpliga lagar och regler där Ericsson har verksamhet. CoBE är vår kompass och ledstjärna för allt beslutsfattande, och definierar både Ericssons etiska principer och Bolagets förväntningar på ansvar genom hela värdekedjan. Med detta förhållningssätt till värdekedjan fortsätter vi oförtröttligt att driva en proaktiv agenda för att ytterligare förbättra och stärka vår praxis gällande ansvarsfulla affärsmetoder och omvandla vår globala företags-kultur. Fokus ligger på att främja ansvars-tagande, bygga och bibehålla förtroende och respekt bland intressenter samt att driva transparens och integritet i allt vi gör. För att ytterligare förstärka detta fokus lade vi 2021 till Integritet till våra långvariga kärnvärden Respekt, Professionalism och Uthållighet. Under de senaste åren har arbetet även innefattat att förbättra och förenkla Ericssons policyer, förfaranden och processer kopplade till etik och regelefterlevnad, för att förtydliga dem, förbättra användarvänligheten och införa lämpliga kontroller för högrisktransaktioner.# Vårt gedigna ledningssystem, Ericsson Group Management System, säkerställer att vi hanterar vår verksamhet på ett systematiskt sätt, vilket är nödvändigt för att bygga upp, utveckla och bibehålla nödvändig förmåga inom etik och regelefterlevnad, inklusive hälsa, säkerhet och välbefinnande för de anställda och alla som påverkas av våra aktiviteter. För att ytterligare stärka Ericssons kompetens, och som en del av programmet för etik och regelefterlevnad, är onlineutbildning inom bekämpning av antikorruption och mutor obligatorisk för alla anställda. Chefer utbildas också att leda med integritet och att lösa etiska dilemman. Vår agenda för ansvarsfullt företagande levererar värde till Ericsson och alla intressenter i hela värdekedjan. Ansvarsfullt företagande sträcker sig bortom att följa lagar till att proaktivt begränsa och hantera risker. Att identifiera och hantera risker beträffande regelefterlevnad, inklusive risker gällande mänskliga rättigheter, speciellt i vissa geografiska områden med hög risk, är en del av det omfattande arbete som pågår. För att säkerställa att programmet för etik och regelefterlevnad förblir effektivt och hållbart under kommande år uppdateras och förbättras den operativa planen för etik och regelefterlevnad kontinuerligt. Ansvarsfullt företagande med integritet

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Segment Networks

Erbjudande: Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccess-tekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support.

Affärsmodell: Verksamheten inom Networks bygger främst på en modell som innebär att Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar hårdvara, mjukvara och tjänster. Verksamheten inom Networks omfattar även återkommande intäkter från kundsupport och mjukvara.

Cloud Software and Services

Erbjudande: Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar för kärnnätet, affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intelligent samt automatiserat nät och nätdrift.

Affärsmodell: Cloud Software and Services utvecklar, säljer och levererar lösningar baserade på mjukvara eller tjänster, eller båda. Kontrakt för mjukvarulösningarna innehåller vanligtvis installationstjänster samt återkommande intäkter från mjukvara, support och livscykelhantering. Kontrakten när Ericsson tar över driften av kunders nät är normalt fleråriga till sin karaktär.

Enterprise

Erbjudande: Enterprise består av tre affärsområden som erbjuder lösningar främst för företagsmarknaden: Global Communications Platform (Vonage), inklusive molnbaserade Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS); Enterprise Wireless Solutions, med förpaketerade lösningar för privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint); i Technologies and New Businesses, ingår mobila finansiella tjänster, säkerhetslösningar och annonseringstjänster.

Affärsmodell: Global Communications Platforms erbjudanden säljs främst via en månatlig konsumtionsbaserad intäktsmodell. Cradlepoints erbjudanden inom Enterprise Wireless Solutions säljs genom ett tidsbaserat abonnemangsavtal, vanligtvis ett treårskontrakt med påföljande förlängningsperioder. Dessa abonnemangsavtal har förskottsbetalningar vid början av kontraktet och vid varje förlängningsperiod. Andra kontrakt i segmentet är vanligtvis aaS (as a Service) eller licensbaserade med återkommande intäkter från mjukvarulicenser, tjänster, prenumerationer och support.

Other

Erbjudande: Other består av RedBee Media som förbereder och distribuerar live och on-demand videotjänster för programföretag, sportligor och leverantörer av kommunikationstjänster. Segmentet innehåller också icke allokerad annan verksamhet.

Affärsmodell: Kontrakt för outsourcade sändningstjänster är typiskt fleråriga avtal, medan andra mediakontrakt typiskt är aaS (as a Service) eller licensbaserade med återkommande intäkter från service, abonnemang och support.

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Marknadsområden

Mobile Networks marknadskanal

Vår marknad är uppdelad i fem geografiska marknadsområden. Dessa ansvarar för försäljning och leverans av de produkter och lösningar som utvecklats inom Networks och Cloud Software and Services, främst till leverantörer av kommunikationstjänster. Ett nära samarbete med våra kunder är helt avgörande. I linje med vår strategi ansvarar marknadsområdena för att säkerställa närheten till kunderna, och samtidigt upprätthålla centrala riktlinjer och styrningsstrukturer.

Enterprise marknadskanal

För att nå företagsmarknaden med företag av alla storlekar har Ericsson en multikanalstrategi som bygger på företagskanalen från Cradlepoint. Det är ett globalt program med tillgång till tiotusentals återförsäljarp-partners inom Enterprise Wireless Solutions. En marknadsorganisation som når både företag, mjukvaruleverantörer och utvecklare är avgörande för att tillhandahålla API:er för kommunikation och för att skapa Global Network Platform. Vonage har en försäljningskanal med 120 000 företag och en utvecklargrupp inom CPaaS, med över en miljon utvecklare.

Patent- och licensintäkter

Ericssons patent licensieras globalt på FRAND-villkor till de som använder vår teknik. Huvudsegmentet för våra patent inom mobilnät är smartphones, enheter för Sakernas internet, konsumentelektronik och fordonsbranschen. Förutom mobilteknik innefattar övrig licensierad teknik mediateknik och andra kommunikationsstandarder. Ericsson licensierar sina patent bilateralt samt genom att delta i patentpooler som täcker vissa marknadssegment.

Nordamerika
Europa och Latinamerika
Mellanöstern och Afrika
Nordostasien
Sydostasien, Oceanien och Indien

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Bästa aktieägare,

2022 kännetecknades av geopolitiska omvälvningar som ledde till en ökande inflation, höga energipriser och långvariga problem i leverantörskedjan – faktorer som påverkar ekonomisk återhämtning efter covid-19-pandemin. Geopolitiskt har fokus legat på kriget i Ukraina – ett krig som inneburit stort mänskligt lidande och stor förstörelse. Trots dessa omständigheter har Ericsson än en gång visat sin motståndskraft och förmåga att anpassa sig till utmaningarna; Bolaget har tagit tillvara möjligheten att omvandla verksamheten genom att effektivisera driften och ytterligare optimera effektivitet och produktivitet. Allt detta har gjorts samtidigt som Bolaget fortsatt att utveckla och leverera ledande produkter och tjänster till sina kunder.

Strategiska steg

Under 2022 ägnade styrelsen mycket tid åt att se över Ericssons strategi att utnyttja sitt ledarskap inom mobilnät, driva fokuserad expansion på företagsmarknaden, leda branschen genom kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter. Under 2022 tog Bolaget ett stort steg mot att leverera på företagsstrategin i och med förvärvet av Vonage. Denna strategi, som drar nytta av Bolagets styrka inom mobilnät för att omvandla Ericsson till ett nätplattformsföretag, kommer att maximera det långsiktiga värdet för Ericsson. Det nya affärsområdet Global Communications Platform ger Bolaget grunden för att förverkliga ambitionen att generera intäkter från 5G. Detta görs genom att omvandla på vilket sätt nätfunktioner världen över exponeras, konsumeras och betalas för. Affärssegmentet Cloud Software and Services bildades 2022 för att utnyttja investeringarna i FoU, öka kompetensen inom molnbaserad teknik och ta fram kombinerade erbjudanden för automatisering och AI-tjänster. Styrelsen övervakar aktivt implementeringen av den reviderade strategin för Cloud Software and Services med dess fokusskifte från ökade marknadsandelar till lönsamhet.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons satsning på att driva ett tekniskt ledarskap inom både kostnadsoptimering och hållbarhet, något som skapar mervärde för kunder och andra intressenter, stöds till fullo av styrelsen. Ericsson stöttar kunderna i deras omställning mot en ekonomi med låga koldioxidutsläpp genom sitt tekniska ledarskap och genom att identifiera nya, innovativa möjligheter att minimera energiförbrukningen i näten, samtidigt som en konstant hög nivå på kundupplevelsen upprätthålls.

Styrelsen respekterar omröstningen som resulterat i nekad ansvarsfrihet vid årsstämman 2022 och betonar att en förstklassig styrning och uppbyggnad av en kultur baserad på regelefterlevnad, etik och integritet har varit, och även fortsättningsvis är, av högsta prioritet för styrelsen. Under styrelsens överinseende förstärktes under 2022 programmet för etik och regelefterlevnad och genomförandet av Bolagets ambition att bli en global branschaktör grundat på etiskt ledarskap. Styrelsen har arbetat nära ledningen ifråga om Bolagets påskyndade av programmet för kulturtransformation, uppdateringen av vårt förhållningssätt till global riskhantering och förstärkningen av vår styrning. Vi fortsatte också att förankra ett hållbart program för regelefterlevnad och kontroller. Under 2022 bevittnade styrelsen med tillfredsställelse Ericssons starka åtagande och framsteg i att effektivisera och förtydliga interna processer, tillsyn och kontroller, liksom att öka förväntningarna ytterligare på resultat, och att alla medarbetare följer kravet på integritet.# Finansiell rapport 2022

Brev från styrelseordförande

Det är viktigt att notera att den 2 mars 2023, kommunicerade vi att vi nått en över- enskommelse (DOJ Plea Agreement) med United States Department of Justice (DOJ) gällande icke-brottsliga överträdelser av 2019 års avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement, DPA). Enligt avtalet kommer vi återigen att ta ansvar för, och Bolaget gick med på att erkänna sig skyldig till, det beteende som skedde före 2017 och som ledde till 2019 års DPA. Ericsson kommer att fortsätta sitt samarbete och partnerskap med den utsedda oberoende observatören av regelefterlevnad. Bolaget är nu inne på det tredje året av den förlängda fyraåriga perioden av oberoende övervakning av regelefterlevnad. När det gäller Irak, betonar jag att det handlar enbart om historiska förseelser. Och som vi kommunicerde den 2 mars 2023, Bolagets internutredning från 2019 kunde inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation; och Bolagets fortsatta djupgående utredning under 2022 har inte förändrat denna slutsats. Under Börje Ekholms starka ledarskap har Bolaget sedan 2017 förbättrat sitt sätt att arbeta med riskhantering, regelefterlevnad och interna kontroller, vilket inkluderar en för- bättring av Bolagets antikorruptionsprogram för att motverka och identifiera problematiskt beteende. Styrelsen fortsätter sin aktiva över- syn och, med vårt fulla stöd, kommer Börje och hans ledningsgrupp fortsätta att driva styr- ning, regelefterlevnad och kulturförändringar, vilket kommer att ge oss en konkurrensfördel i vårt viktiga uppdrag.

Kundfokus och teknikledarskap

Ett långsiktigt värdeskapande är avgörande för alla våra intressenter och genom att samarbeta med ledande kunder är Ericsson i centrum av branschens utveckling. Bolaget har fortsatt att visa sin ledande ställning inom mobilnät genom att utvidga sina globala marknadsandelar (utanför Kina) baserat på kundcentrerade och konkurrenskraftiga erbju- danden. Under 2022 genererade Ericsson intäkter på SEK 272 miljarder med en EBIT- marginal exklusive omstruktureringskostnader på 10%. Bolaget genererade SEK 22 miljarder i fritt kassaflöde (före M&A), med stöd av intensifierade initiativ för att ytterligare öka effektiviteten. Sedan 2017 har Bolaget genomgått en avsevärd omvandling och levererat på sin strategi att investera i teknik- och kostnadsledarskap med ett ökat fokus på produkter och lösningar. Denna förändring av kostnadsbasen och verkställandet av strategin återställde Ericssons konkurrenskraft och gjorde det möjligt att nå målen för 2020 res- pektive 2022 tidigare än förväntat. Ericssons tekniska ledarskap och innovationsbaserade värdeskapande är centralt och har gjort det möjligt för Bolaget att dra nytta av sina FoU-investeringar bortom mobilt bredband till fast trådlös uppkoppling och den bredare företagsmarknaden. Dessutom kommer den ökande efterfrågan på bredare konsument- och företagstillämpningar att ytterligare driva på efterfrågan på nätprestanda och Ericsson är väl positionerat att fånga upp den tillväxten med begränsade extra FoU-investeringar. Detta är ett resultat av Bolagets utökade ledarskap inom mobilnät och en fokuserad expansion till företagsmarknaden. Dessutom kommer den nuvarande inriktningen mot en högre FoU-produktivitet att vara avgörande framöver, liksom den betydande tillväxt- potentialen inom patent- och licensintäkter inom både nya och befintliga områden de kommande 18–24 månaderna.

Kapitalstruktur

Styrelsen har tillsyn över resursallokeringen och övervakar Ericssons kapitalstruktur med syfte att skydda en stark balansräkning, generera ett fritt kassaflöde i linje med målet på 9–12% fritt kassaflöde före M&A av för- säljningen och att avsätta kapital på ett klokt sätt för maximalt värdeskapande. Fokus på kort sikt kommer att ligga på att säkerställa en stark finansiell ställning, prioritera inves- teringar som stödjer strategin samt förstärka teknik- och marknadsledarskapet stöttat av tilläggsförvärv med attraktiv avkastning och ett tydligt strategiskt syfte. Styrelsen siktar på en stabil till progressiv utdelning baserat på resultat, framtidsutsikter och finansiell ställ- ning. För att markera förtroendet för Ericssons framtid kommer styrelsen att föreslå en utdel- ning vid årsstämman på SEK 2,70 per aktie, en ökning från SEK 2,50 för 2021.

Sammanfattning

Engagemanget och energin hos Ericssons medarbetare är avgörande för Bolagets fram- gångar. Därför läggs stor vikt vid karriärhan- tering, ledarskap och faktorer som säkerställer Ericssons förmåga att attrahera, motivera och behålla talanger. Dessutom har Ericsson ett program för långsiktig rörlig ersättning som fokuserar på värdeskapande. Slutligen har styrelsen under 2022 hållit 29 sammanträden med bra stöd av Börje Ekholm och koncern- ledningen. Å alla styrelseledamöters vägnar vill jag passa på att tacka ledningen och alla medarbetare på Ericsson för deras insatser, engagemang och prestationer under 2022. Jag vill också personligen tacka Börje Ekholm och hans team för samarbetet under mina år som ordförande. Som tidigare meddelats kommer Jan Carlson att föreslås som min efterträdare vid årsstämman 2023. Det har varit en stor ära att vara styrelseordförande för detta enastå- ende Bolag. Jag är övertygad om att Ericssons ledarskap, motståndskraft och orubbliga åtagande för omvandling och att bygga en företagskultur baserad på etik och integritet ger Bolaget en stark ställning för att fortsätta att leda branschen och dra fördelar av ännu större möjligheter. Jag önskar Jan, styrelsen och alla kollegor på Ericsson varmt lycka till i framtiden.

Ronnie Leten
Styrelseordförande

Finansiell rapport 2022

Brev från styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Verksamheten under 2022

Under 2022 ökade rapporterad försäljning till SEK 271,5 (232,3) miljarder. En svagare krona (SEK) hade en positiv påverkan på den rapporterade försäljningen inom alla segment. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter var 3%, främst driven av tillväxt i Networks och Enterprise. Rapporterad försäljning ökade med 15% inom Networks, medan organisk försäljning ökade med 4%, främst med stöd från fortsatt ökade marknadsandelar samt ökade patent- och licensintäkter. Geografiskt drevs försäljningstillväxten främst av Nordamerika, Europa och Latinamerika samt av Sydostasien, Oceanien och Indien. Rapporterad försäljning inom Cloud Software and Services ökade med 8%, medan organisk försäljning minskade med −1%. Försäljningstillväxt i Nordamerika och ökade patent- och licensintäkter motverkades av sjunkande försäljning inom verksamheten för driftstjänster för kunders nät som resultat av minskad omfattning på kontrakt och avslutade kontrakt. Rapporterad försäljning inom segmentet Enterprise ökade till SEK 15,4 (6,2) mil- jarder, driven av den förvärvade Vonage- verksamheten samt av tillväxt inom Enterprise Wireless Solutions. Organisk försäljning ökade med 16%, främst driven av Enterprise Wireless Solutions.

Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3 (100,7) miljarder, med ökningar inom alla segment. Bruttomarginalen minskade till 41,7% (43,4%) med negativ påverkan främst från ökade komponentkostnader, inflationstryck samt storskaliga projekt efter ökade marknadsandelar inom Networks samt påverkan från initiala kostnader för 5G Core- utbyggnad inom Cloud Software and Services. Bruttomarginalen inom segment Enterprise sjönk, främst på grund av den utspädande effekten från Vonage. Högre patent- och licensintäkter i försäljningsmixen hade en positiv påverkan på bruttomarginalen.

Rörelseomkostnaderna ökade till SEK −83,0 (−69,1) miljarder, inklusive en valutaeffekt på SEK −3,8 miljarder. Forsknings- och utvecklingskostnaderna (FoU) ökade med SEK −5,2 miljarder till SEK −47,3 miljarder, inklusive en valutaeffekt på SEK −2,1 miljarder. FoU-kostnaderna ökade främst inom segmenten Networks och Enterprise. Försäljnings- och administrationskostnaderna (SG&A) ökade med SEK −8,7 miljarder till SEK −35,7 miljarder, inklusive en valutaeffekt på SEK −1,7 miljarder. Ökningen är främst relaterad till förvärvet av Vonage (SEK −4,3 miljarder), investeringar i försäljningsorganisa- tionen för Enterprise Wireless Solutions samt ökade juridiska kostnader och kostnader för regelefterlevnad.

Nettoomsättning

SEK miljarder	0	50	100	150	200	250	300
2022							271,5
2021							232,3
2020							232,4

EBIT och EBIT-marginal

SEK miljarder	0	5	10	15	20	25	30	35
2022					27,0
2021					31,8
2020					27,8

%	0%	5%	10%	15%	20%	25%	30%	35%
2022			10,0%
2021			13,7%
2020			12,0%

2022 i korthet

Rapporterad försäljning ökade med 17% till SEK 271,5 (232,3) miljarder. Koncernens orga- niska försäljning ökade med 3%, med ökad organisk försäljning inom Networks på 4% och inom Enterprise på 16%. Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3 (100,7) miljarder med ökningar inom segmenten Networks, Cloud Software and Services och Enterprise.
EBIT sjönk till SEK 27,0 (31,8) miljarder, med en EBIT-marginal på 10,0% (13,7%). EBIT- marginal exklusive omstruktureringskostnader var 10,1% (13,9%). Justerat för Vonage och tidigare aviserade kostnader om SEK − 5,5 miljarder under året, var EBIT-marginalen 12,9%, och nådde målet för 2022 på 12–14%.
EBITA uppgick till SEK 29,1 (33,3) miljarder, med en EBITA-marginal på 10,7% (14,3%). EBITA påverkades negativt av tidigare aviserade kostnader under 2022 på SEK − 5,5 miljarder, delvis uppvägt av ökade patent- och licensintäkter.
Periodens resultat var SEK 19,1 (23,0) miljarder. Vinst per aktie efter utspädning var SEK 5,62 (6,81).
Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9 (39,1) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 22,2 (32,1) miljarder. Nettokassan uppgick till SEK 23,3 (65,8) miljarder per den 31 december 2022.
Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2022 om SEK 2,70 (2,50) per aktie.# Innehåll

14 Verksamhet under 2022
15 Finansiell översikt
18 Affärsresultat – Segment
20 Affärsresultat – Marknadsområden
21 Bolagsstyrning
22 Väsentliga kontrakt
22 Riskhantering
22 Inköp och logistik
22 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
22 Säkerhet och skydd av personuppgifter
23 Ericssons interaktioner med amerikanska myndigheter och andra statliga myndigheter
23 Juridiska tvister
24 Moderbolaget
24 Aktieinformation
24 Förslag till vinstdisposition
25 Förslag till nya riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
28 Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
33 Styrelsens försäkran

Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Omstruktureringskostnaderna sjönk till SEK −0,4 (−0,5) miljarder. EBIT var SEK 27,0 (31,8) miljarder, påverkad av tidigare aviserade kostnader på SEK −5,5 miljarder under året. De viktigaste posterna var SEK −2,3 miljarder på grund av en avsättning relaterad till en potentiell uppgörelse 1) med United States Department of Justice (DOJ) (inklusive uppskattade kostnader för den tidigare aviserade förlängningen av övervakaren av regelefterlevnad), kostnader relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar på SEK −1,0 miljarder, SEK −0,9 miljarder relaterade till utträden från marknader, inklusive Ryssland, SEK −0,8 miljarder relaterade till avslutande av småskaliga kontrakt och produkterbjudanden inom Cloud Software and Services samt förvärvsrelaterade kostnader på SEK −0,4 miljarder relaterade till Vonage.

Antalet anställda ökade till 105 529 (101 322). Ökningen drevs främst av förvärvet av Vonage samt ökningar inom tjänsteleverans.

Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9 (39,1) miljarder. Fritt kassaflöde före M&A var SEK 22,2 (32,1) miljarder. Fritt kassaflöde påverkades av ökat rörelsekapital, främst lageruppbyggnad, högre skatter samt högre räntekostnader. Nettokassan minskade per den 31 december till SEK 23,3 (65,8) miljarder. Minskningen är främst ett resultat av förvärvet av Vonage i juli 2022.

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 17% till SEK 271,5 (232,3) miljarder.

Försäljningen inom Networks ökade med SEK 25,6 miljarder till SEK 193,5 miljarder.
Försäljningen inom Cloud Software and Services ökade med SEK 4,3 miljarder till SEK 60,5 miljarder.
Försäljningen inom Enterprise ökade med SEK 9,1 miljarder till SEK 15,4 miljarder.
Försäljningen inom segmentet Other ökade med SEK 0,2 miljarder till SEK 2,2 miljarder.

Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 3%.

Patent- och licensintäkterna ökade till SEK 10,4 (8,1) miljarder, främst på grund av ett nytt patentlicensavtal som innefattade 5G.

Networks

Försäljningen inom Networks justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 4% jämfört med föregående år. Marknadsområdena Nordamerika, Europa och Latinamerika samt Sydostasien, Oceanien och Indien redovisade organisk tillväxt med medelhöga ensiffriga tal, medan försäljningen i Nordostasien samt Mellanöstern och Afrika sjönk. Rapporterad försäljning ökade med 15%. Networks stod för 71% (72%) av koncernens försäljning.

Cloud Software and Services

Försäljningen inom Cloud Software and Services justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med −1% jämfört med föregående år. Försäljningstillväxt i Nordamerika och inom patent- och licensintäkter mer än motverkades av lägre försäljning inom andra marknadsområden. Rapporterad försäljning ökade med 8%. Cloud Software and Services stod för 22% (24%) av koncernens försäljning.

Enterprise

Försäljningen inom Enterprise justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 16% jämfört med föregående år, främst driven av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions. Rapporterad försäljning ökade med 147%. Enterprise stod för 6% (3%) av koncernens försäljning. Ökningen var ett resultat av förvärvet av Vonage, som bidrog med en försäljning på SEK 7,0 miljarder.

Försäljningsmix

Andelen hårdvara i försäljningsmixen var 44% (46%), mjukvara 20% (20%) och tjänster 36% (34%).

Andel av den totala försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster
	0	20	40
2022	60	80	100
2021	46%	44%
2020	34%	36%
	20%	20%
	37%	41%
	22%
Mjukvara
Hårdvara
Tjänster

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade till SEK 113,3 (100,7) miljarder, med ökningar inom alla segment. Bruttomarginalen minskade till 41,7% (43,4%) med negativ påverkan främst från ökade komponentkostnader, inflationstryck samt storskaliga projekt efter ökade marknadsandelar inom Networks samt påverkan från initiala kostnader för 5G Core-utbyggnad inom Cloud Software and Services, delvis uppvägt av retroaktiva patent- och licensintäkter.

Patent- och licensintäkter (SEK miljarder)
	0	2	4	6	8	10	12
2022
2021	10,4
2020	8,1

Bruttomarginal och omstruktureringskostnader (SEK miljarder)
	0	2	4	6	8	10	20	30	40	50
2022
2021	41,8%	41,7%	43,4%	43,5%	40,3%	40,6%	0,4	0,3	0,7
2020
Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster
Rapporterad bruttomarginal
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader

1) Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder.

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)

FoU-kostnaderna ökade med SEK −5,2 miljarder till SEK −47,3 (−42,1) miljarder, inklusive en valutaeffekt på SEK −2,1 miljarder. FoU-kostnaderna ökade främst inom Networks som resultat av ökade investeringar inom Cloud RAN och Ericsson Silicon (ASIC) samt inom Enterprise, genom förvärvet av Vonage och ökade investeringar i Enterprise Wireless Solutions.

Försäljnings- och administrationskostnader (SG&A)

SG&A-kostnaderna ökade med SEK −8,7 miljarder till SEK −35,7 (−27,0) miljarder, inklusive en valutaeffekt på SEK −1,7 miljarder. Ökningen är främst relaterad till förvärvet av Vonage (SEK −4,3 miljarder), investeringar i försäljningsorganisationen för Enterprise Wireless Solutions samt ökade juridiska kostnader och kostnader för regelefterlevnad.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK −3,3 (0,4) miljarder, med en påverkan på SEK −2,3 miljarder på grund av en avsättning relaterad till en potentiell uppgörelse 1) med DOJ inklusive uppskattade kostnader för den tidigare aviserade förlängningen av övervakaren av regelefterlevnad, samt med SEK −1,0 miljarder på grund av kostnader relaterade till avyttringen av verksamheten inom Sakernas internet och andra portföljjusteringar. Andel i resultat från joint ventures och intresseföretag var SEK 0,0 (−0,3) miljarder.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna minskade till SEK −0,4 (−0,5) miljarder.

Rörelseresultat före räntor, skatter och avskrivningar (EBITA)

EBITA sjönk till SEK 29,1 (33,3) miljarder, med en EBITA-marginal på 10,7% (14,3%). EBITA påverkades av tidigare aviserade kostnader på SEK −5,5 miljarder under året samt av högre FoU-kostnader i segmenten Networks och Enterprise samt ökade SG&A-kostnader inom segmentet Enterprise, främst från förvärvet av Vonage.

Rörelseresultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

EBIT sjönk till SEK 27,0 (31,8) miljarder jämfört med föregående år, med en EBIT-marginal på 10,0% (13,7%). EBIT påverkades med SEK −2,1 (−1,4) miljarder från avskrivning av immateriella tillgångar, främst relaterad till Vonage.

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansnettot förbättrades med SEK 0,1 miljarder till SEK −2,4 (−2,5) miljarder, främst på grund av valutakurseffekter. Valutasäkringseffekterna påverkade finansnettot med SEK −0,9 (−0,8) miljarder. USD stärktes gentemot SEK mellan 31 december 2021 (kurs SEK/USD 9,05) och 31 december 2022 (kurs SEK/USD 10,38).

Skatter

Skatterna uppgick till SEK −5,5 (−6,3) miljarder, positivt påverkade av utnyttjande av tidigare nedskrivna källskattetillgångar i Sverige. Effektiv skattesats 2022 var 22%, jämfört med 21% under 2021.

Periodens resultat

Periodens resultat sjönk till SEK 19,1 (23,0) miljarder. Vinst per aktie efter utspädning var SEK 5,62 (6,81) och justerad vinst per aktie var SEK 6,16 (7,26).

Personal

Antalet anställda 31 december 2022 var 105 529, en ökning med totalt 4 207 anställda jämfört med 31 december 2021. Ökningen drevs främst av förvärvet av Vonage samt ökningar inom tjänsteleverans.

Kassaflöde

Kassaflöde från rörelsen

Kassaflöde från rörelsen var SEK 30,9 (39,1) miljarder, efter ökat rörelsekapital, främst som resultat av beslutet att säkerställa en robust leveranskedja med anledning av den globala bristen på komponenter. Dessutom påverkade lägre EBIT och högre inbetalda skatter kassaflödet negativt jämfört med 2021. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar minskade till 61 (71) dagar, medan lageromsättningstiden ökade till 93 (88) dagar och betalningsdagar minskade till 85 (94). Detta ledde till att rörelsekapitaldagarna ökade till 69 (65) dagar.

Fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde före förvärv var SEK 22,2 (32,1) miljarder eller 8,2% (13,8%) av försäljningen, att jämföra med det långsiktiga målet på 9−12%. Nettoinvesteringar och övriga investeringsaktiviteter var SEK −6,1 (−4,6) miljarder. Återbetalning av leasingskulder var SEK −2,6 (−2,4) miljarder. Ökningen är relaterad till högre ränta för leasing av anläggningstillgångar. Fritt kassaflöde efter M&A var SEK −29,5 (32,1) miljarder. Minskningen är främst ett resultat av förvärvet av Vonage i juli 2022.

Kassaflöde från investeringsaktiviteter

Kassaflöde från investeringsaktiviteter var SEK −34,4 (−19,9) miljarder, på grund av förvärvet av Vonage med ett förvärvspris på SEK −51,3 miljarder, delvis uppvägt av avyttring av räntebärande placeringar.

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter var SEK −15,9 (−9,3) miljarder, inklusive återbetalning av leasingskulder. Under året utbetalades utdelningar på SEK −8,4 (−6,9) miljarder till aktieägarna.# Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Nettopåverkan på kassaflödet från utfärdande och återbetalning av långfristiga skulder, inklusive återbetalning av en skuld relaterad till Vonage, var SEK −5,3 miljarder.

Finansiell position

Bruttokassan minskade till SEK 56,2 (97,6) miljarder på grund av förvärvet av Vonage, återbetalning av Vonages skuld och utdelningar till Ericssons aktieägare. Minskningen uppvägdes delvis av positivt fritt kassaflöde. Nettokassan var SEK 23,3 (65,8) miljarder.

Rörelsekapitaldagar

Dagar
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|--------|------|------|------|
| Rörelsekapitaldagar | 65 | 65 | 69 |

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar (målet är mindre än 90 dagar)
Omsättningshastighet i lagret (målet är mindre än 65 dagar)
Genomsnittlig kredittid för leverantörsskulder (målet är över 60 dagar)

Fritt kassaﬂöde

SEK miljarder
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|-----------|------|------|------|
| Fritt kassaﬂöde | 32,1 | 22,3 | 0,1 |
| Fritt kassaﬂöde före M&A | -9,6 | 22,2 | -51,7|

Periodens resultat och vinst per aktie efter utspädning

SEK miljarder
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|-------------------------------|------|------|------|
| Periodens resultat | 19,1 | 23,0 | 17,6 |
| Vinst per aktie efter utspädning | 5,62 | 5,26 | 6,81 |

1) Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder.

Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning minskade till SEK 27,4 (36,1) miljarder, främst på grund av högre räntor. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statsobligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer, hade åtagandena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 10,9 miljarder (SEK 16,5 miljarder lägre än med redovisade åtaganden).

Den genomsnittliga löptiden för långfristiga skulder var 3,8 år per 31 december 2022, en ökning från 3,5 år 12 månader tidigare. I februari 2022 utfärdade Ericsson ett obligationslån på EUR 750 miljoner (SEK 7,8 miljarder) som förfaller i februari 2027. I maj 2022 återbetalade Ericsson ett obligationslån på USD −1,0 miljarder (SEK −10,0 miljarder). I juli 2022 slutförde Ericsson förvärvet av Vonage. Effekten på kassan uppgick till SEK −51,3 miljarder på förvärvsdagen, justerat för en kassaflödessäkring på SEK 3,7 miljarder. Efter förvärvet återbetalades en Vonage-skuld på USD −0,6 miljarder (SEK −5,9 miljarder).

Ericsson har en outnyttjad rullande kredit på USD 2,0 miljarder, länkad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. Krediten förfaller 2027 med option på en ettårig förlängning. Ericsson har lanserat ett ramverk för grön finansiering för att möjliggöra finansiering av investeringar i energieffektiv teknik, till exempel 4G, 5G och framtida 6G, och förnybara energilösningar. Ericsson har upprättat ett certifikatprogram för kortfristig upplåning. Programmet är ett komplement till Ericssons finansiering och har ännu inte utnyttjats.

S&P Global och Fitch Ratings har långsiktigt kreditbetyg BBB- för Ericsson med “developing outlook” hos S&P Global och stabila utsikter hos Fitch Ratings. Moody’s har lämnat kreditbetyget Ba1 med stabila utsikter.

Kapitalomsättningshastigheten ökade till 1,4 (1,3) gånger, medan avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) sjönk till 14,0% (18,4%) som ett resultat av högre sysselsatt kapital och lägre EBIT.

Forskning och utveckling, patent och licensiering

FoU-kostnaderna uppgick under 2022 till SEK −47,3 (−42,1) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av en valutaeffekt på SEK −2,1 miljarder och omstruktureringskostnader på SEK −0,1 (−0,1) miljarder. Antalet FoU- medarbetare ökade till 29 304 (27 379) och antalet beviljade patent uppgick till fler än 60 000.

Säsongsvariationer

Bolagets försäljning, resultat och kassaflöde från rörelsen varierar från kvartal till kvartal, och är normalt lägst i första kvartalet och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst på att inköpsmönstret varierar över året hos Bolagets kunder.

Genomsnittlig säsongsvariation de senaste tre åren
| | Första kvartalet | Andra kvartalet | Tredje kvartalet | Fjärde kvartalet |
|---------------------------------------|------------------|-----------------|------------------|------------------|
| Andel av årlig försäljning | 21% | 24% | 25% | 31% |
| Sekventiell förändring av försäljning inom Networks | -23% | 12% | 4% | 22% |
| Sekventiell förändring av försäljning inom Cloud Software and Services | -35% | 12% | 2% | 35% |

Poster utanför balansräkningen

Det finns för närvarande inga väsentliga poster utanför balansräkningen som har, eller rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsentlig effekt – nu eller senare – på Bolagets ekonomiska ställning, intäkter, kostnader, rörelseresultat, likviditet, investeringar eller kapitalresurser.

Investeringar i anläggningstillgångar

Under 2022 uppgick investeringarna till SEK 4,5 (3,7) miljarder, motsvarande 1,6% av försäljningen. Investeringarna rör främst testanläggningar och utrustning för forskning och utveckling, nätdriftscenter och tillverknings- och reparationsverksamhet. De årliga investeringarna ligger normalt på omkring 2% av nettoomsättningen. Denna nivå är nödvändig för att underhålla och bevara den aktuella kapacitetsnivån. Styrelsen granskar Bolagets investeringsplaner och förslag. Per den 31 december 2022 hade inga väsentliga belopp avseende fastigheter, byggnader, maskiner eller utrustning ställts som säkerhet för utestående skulder.

Investeringar 2020–2022
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|--------------------|------|------|------|
| Investeringar | 4,5 | 3,7 | 4,5 |
| Varav i Sverige | 1,7 | 1,5 | 1,9 |
| Andel av årlig försäljning | 1,6% | 1,6% | 1,9% |

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade till SEK −1,7 (−1,0) miljarder främst på grund av 5G-utvecklingsprojekt och förvärvet av Vonage.

Skuldprofil

Moderbolaget
SEK miljarder
| | 2023 | 2024 | 2025 | 2026 | 2027 | 2028 | 2029 | 2030 |
|---------------|------|------|------|------|------|------|------|------|
| Certifikat och obligationer | 2,3 | 2,1 | 2,9 | 0,0 | 1,6 | 1,6 | 5,5 | 8,3 |
| Nordiska Investeringsbanken | - | - | - | - | - | - | - | 3,2 |
| Europeiska Investeringsbanken | - | - | - | - | - | - | - | 5,5 |
| AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer) | - | - | - | - | - | - | - | 3,2 |

1) Nominellt belopp, baserat på valutakurser vid årsskiftet.

Kassa

SEK miljarder
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|----------|------|------|------|
| Bruttokassa | 56,2 | 97,6 | 72,0 |
| Nettokassa | 23,3 | 65,8 | 41,9 |

Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning

SEK miljarder
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|-------------------------------------|------|------|------|
| Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning | -36,1 | -27,4 | -37,4 |

Avkastning på sysselsatt kapital

SEK miljarder / %
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|-------------------------------|----------|----------|----------|
| Sysselsatt kapital vid periodens slut | 184,3 | 202,9 | 162,0 |
| Avkastning på sysselsatt kapital | 14,0% | 18,4% | 17,0% |

Affärsresultat – Segment

Networks

Networks stod för 71% (72%) av koncernens nettoomsättning under 2022. Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 15% under 2022 till SEK 193,5 (167,8) miljarder. Tillväxten drevs främst av Nordamerika, Europa och Latinamerika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt av ökade patent- och licensintäkter. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 4%.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade med SEK 7,5 miljarder till SEK 86,4 miljarder, medan bruttomarginalen minskade till 44,6% (47,0%). Bruttomarginalen påverkades av ökade komponentkostnader, inflationstryck samt investeringar i en robust leveranskedja, delvis uppvägt av högre patent- och licensintäkter i försäljningsmixen samt kommersiella aktiviteter. Stora projekt efter ökade marknadsandelar hade en utspädande effekt på bruttomarginalen.

EBIT

EBIT ökade till SEK 38,5 (37,3) miljarder, med minskad EBIT-marginal till 19,9% (22,2%), påverkad av lägre bruttomarginal. Rörelseomkostnaderna ökade med SEK −6,4 miljarder till SEK −48,3 miljarder (inklusive en negativ valutapåverkan med SEK −2,0 miljarder), främst på grund av högre FoU-investeringar inom Cloud RAN och Ericsson Silicon (ASIC). EBIT-marginalen inom Networks översteg målet för 2022 på 16–18%.

Cloud Software and Services

Cloud Software and Services utgjorde 22% (24%) av koncernens nettoomsättning under 2022. Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar för kärnnätet, affärsstödssystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intelligent samt automatiserat nät och nätdrift.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 8% till SEK 60,5 (56,2) miljarder under 2022. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med −1%. Försäljningstillväxt i marknadsområdet Nordamerika samt högre patent- och licensintäkter motverkades av minskad försäljning inom verksamheten för driftstjänster för kunders nät som resultat av minskad omfattning på kontrakt och avslutade kontrakt.

Bruttoresultat

Bruttoresultatet ökade med SEK 1,3 miljarder till SEK 20,1 miljarder. Bruttomarginalen var stabil på 33,2% (33,5%). Positiv påverkan från högre patent- och licensintäkter i försäljningsmixen motverkades av initiala kostnader för 5G Core-utbyggnad.

EBIT (förlust)

EBIT var SEK −1,7 (−2,2) miljarder med en EBIT-marginal på −2,8% (−4,0%). EBIT påverkades negativt av en tidigare aviserad kostnad på SEK −0,8 miljarder som resultat av fortsatt genomförande av den reviderade strategin för Cloud Software and Services. Denna innefattar begränsning av småskalig mjukvaruutveckling, ökad automatisering för att minska arbetet vid utbyggnad och underhåll samt byte av fokus från ökade marknadsandelar till lönsam verksamhet. Rörelseomkostnaderna ökade med SEK −0,7 miljarder till SEK −21,9 miljarder (inklusive en negativ valutapåverkan på SEK −1,0 miljarder).# Finansiell rapport 2022

Förvaltningsberättelse

Segmentanalys

Networks

SEK miljarder	%
0	50
100	150
200
2022	166,0
2021	167,8
2020	38,5
30,9	37,3
193,5
0	8
16	24
32
19,9%	18,6%
22,2%
Nettoomsättning	EBIT

Cloud Software and Services

SEK miljarder	%
-10	0
10	20
30	40
50	60
70
2022	56,2
2021	59,6
2020	60,5
-2,8%	-4,0%
-1,3%	-2,2
-0,8	-1,7
-40	-30
-20	-10
0	10
20	30
40
Nettoomsättning	EBIT

Försäljning uppdelad på segment

Networks: 71%
Cloud Software and Services: 22%
Enterprise: 6%
Other: 1%

Enterprise

SEK miljarder	%
-10	-
5	0
5	10
15	20
2022	6,2
2021	4,8
2020	15,4
-40,5%	-47,5%
-40,4%	-3,0
-1,9	-6,2
-50	-40
-30	-20
-10	0
10
Nettoomsättning	EBIT

Other

SEK miljarder	%
-5	-
4	-
3	-
2	-
1	0
1	2
3	4
4	5
2022	-3,6
2021	2,2
2020	2,0
-0,3	2,0
-0,3	-164,2%
-14,2%	-15,4%
-200	-150
-100	-50
0	50
Nettoomsättning	EBIT

Enterprise

Segmentet Enterprise stod för 6% (3%) av koncernens nettoomsättning under 2022. Segmentet består av tre affärsområden som erbjuder lösningar främst för företagsmark- naden: Global Communications Platform (Vonage), inklusive molnbaserade Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS), Communications Platform as a Service (CPaaS); Enterprise Wireless Solutions, med förpacketerade lösningar för privata trådlösa nät och trådlöst WAN (Cradlepoint); Technologies and New Businesses innefattar mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och annonseringstjänster.

Nettoomsättning
Rapporterad försäljning ökade med 147% dri- ven av den förvärvade Vonageverksamheten. Ökningen av rapporterad försäljning översteg 70% inom Enterprise Wireless Solutions. Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 16% under 2022, främst driven av Enterprise Wireless Solutions.

Bruttomarginal
Bruttomarginalen minskade till 45,2% (46,4%), främst på grund av den utspädande effekten från Vonage.

EBITA (förlust)
EBITA var SEK −4,5 (−2,3) miljarder. Minskningen beror främst på kostnader relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portfölj- justeringar, samt ökade investeringar för till- växt inom Enterprise Wireless Solutions samt kostnader relaterade till förvärvet av Vonage.

EBIT (förlust)
EBIT var SEK −6,2 (−3,0) miljarder, påverkad av avskrivningar av immateriella tillgångar från förvärvade verksamheter.

Other

Segmentet Other stod för 1% (1%) av koncer- nens nettoomsättning under 2022. Segmentet Other innefattar mediaverksamhet, samt icke-allokerad annan verksamhet.

Nettoomsättning
Rapporterad försäljning ökade med 8%. Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 3% jämfört med 2021. Försäljningen inom mediaverk- samheten var oförändrad.

Bruttoresultat
Bruttoresultatet minskade med SEK −0,3 miljarder, främst på grund av tidigare avise- rade kostnader relaterade till utträdet från en marknad (SEK −0,2 miljarder). Av denna anledning minskade bruttomarginalen till −5,7% (7,9%).

EBIT (förlust)
Rapporterad EBIT var SEK −3,6 (−0,3) miljarder, påverkad av en avsättning på SEK −2,3 mil- jarder relaterad till en potentiell uppgörelse 1) med DOJ inklusive uppskattade kostnader för den tidigare meddelade förlängningen av övervakaren av regelefterlevnad. Dessutom påverkades resultatet med SEK −0,9 miljarder avseende en avsättning relaterad till att verksamheten i Ryssland avslutades samt en tidigare aviserad kostnad för att lämna en marknad.

1) Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder.

Försäljning uppdelad på marknadsområde

Nordamerika: 35%
Europa och Latinamerika: 25%
Mellanöstern och Afrika: 8%
Sydostasien, Oceanien och Indien: 12%
Nordostasien: 10%
Övrigt: 10%

Rapporterad nettoomsättning per marknadsområde – 2022 jämfört med 2021

Affärsresultat – Marknadsområden

Nordamerika

Rapporterad försäljning ökade med 23% till SEK 95,4 miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 5% jämfört med föregående år, driven av 5G-nätutbyggnader och tillväxt inom 5G Core och molnbaserade lösningar.

Europa och Latinamerika

Rapporterad försäljning ökade med 11% till SEK 66,8 miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 4%, med ökningar i både Europa och Latinamerika. Försäljningen inom Networks ökade som resultat av höga investeringsnivåer under året samt ökade marknadsandelar, delvis motverkat av minskningen i Ryssland.

Mellanöstern och Afrika

Rapporterad försäljning ökade med 9% till SEK 22,6 miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med −1%, främst på grund av lägre försäljningsvolymer i länder som drab- bats av devalvering och makroekonomiska utmaningar.

Sydostasien, Oceanien och Indien

Rapporterad försäljning ökade med 14% till SEK 33,0 miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 7%, driven av ökade volymer i Indien efter betydligt ökade marknadsandelar. Dessa ökningar uppvägde lägre investeringsnivåer i vissa länder inom marknadsområdet.

Nordostasien

Rapporterad försäljning minskade med −8% till SEK 26,7 miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valuta minskade med −11% efter att leverantörer av kommuni- kationstjänster på flera marknader har slutfört den första utbyggnadsfasen för 5G.

Övrigt

Marknadsområdet Övrigt innefattar främst patent- och licensintäkter och en stor del av segmentet Enterprise. Rapporterad försälj- ning ökade med 71%, driven av förvärvet av Vonage samt av ökade patent- och licensin- täkter på SEK 10,4 (8,1) miljarder, främst som resultat av ett nytt patentlicensavtal som innefattar 5G.

	Valutajusterad ökning/minskning av försäljning	Rapporterad försäljning – 2022 jämfört med 2021
Nordamerika	+5%	+23%
Europa och Latinamerika	+4%	+11%
Mellanöstern och Afrika	-1%	+9%
Sydostasien, Oceanien och Indien	+7%	+14%
Nordostasien	-11%	-8%
Övrigt	N/A	+71%

	2021	2022
SEK 232,3 miljarder	SEK 271,5 miljarder

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inklu- derar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna finansiella rapport.

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att säkerställa de hög- sta standarderna för bolagsstyrning: effektiv tillsyn över hela organisationen (av styrelsen, VD och koncernchef och koncernledningen); effektivt beslutsfattande med tydligt ansvar på alla nivåer; en robust strategi för riskhantering för att effektivt identifiera och kontrollera risker; regelefterlevnad i allt vi gör och en integritetsledd kultur.

Bolaget har antagit praxis och rutiner för bolagsstyrning som fastställer tydliga regler för styrning, allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intresse- konflikter och styrelse- och ledningsuppgifter och skyldigheter. Mer information finns på vår webbplats på https://www.ericsson.com/sv/ om-oss/corporate-governance.

Viktig utveckling av bolagsstyrning under 2022

Under det första kvartalet 2022 begärde styrelsen och Ericssons VD och koncernchef att koncernledningen, ledd av Chief Legal Officer och i samarbete med kommittéen för Audit och Compliance skulle se över Bolagets bolagsstyrningsmetoder i syfte att utvidga dem utöver standarden och obligatoriska nivåer av regelefterlevnad och införa förbätt- ringar. Bolaget är glada att kunna rapportera att goda framsteg har gjorts och att våra för- bättringar av styrningen kommer att fortsätta att göras under 2023.

Prioriteringarna som implementerades under 2022 är följande:

införande av ett förbättrat tillvägagångs- sätt för riskhantering och inrättande av en Group Business Risk Committee (BRC) bestående av ledningspersoner och som leds av Chief Financial Officer och Chief Legal Officer tillsammans,
förbättra information om vår praxis för företagsstyrning,
formellt införa resultatindikatorer för regel- efterlevnad och integritet i ersättningar till chefer,
formellt utöka uppdraget för kommittéen för Audit och Compliance att säkerställa förbättrad tillsyn av programmet för regelefterlevnad, högriskutredningar och riskhantering,
öka antalet möten i kommittéen för Audit och Compliance och förbättra kommittéen för Audit och Compliances tillsyn av det pågående genomförandet av Bolagets- program för regelefterlevnad och interna kontroller,
avsevärt öka resurserna för Compliance Office och Corporate & Government Investigations team och att fortsätta att investera i transaktionskontroller och analyser; och
göra förbättringar av riskbedömningar, inklusive utökade riskbedömningar för att ta itu med landsspecifika risker av regelefterlevnad, och fortsätta att skärpa vår granskning och tillsyn av tredje parter som vi arbetar med, för att välja parter som kommer att uppfylla våra förväntningar avseende etik- och regelefterlevnad.

Bolaget har stärkt sin verkställande tillsyn av riskhantering genom rekrytering av mycket erfarna chefer, inklusive en ny Chief Legal Officer och en ny chef för Corporate and Government Investigations.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Ericsson arbetar dedikerat med att efterleva bolagsstyrningspraxis på en global nivå, där så är möjligt. Ericsson rapporterar inga avvikelser från Koden under 2022.

Affärsmässighet

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar de grundläggande etiska principer och förvänt- ningar som vägleder Ericssons beslut och är utformad för att säkerställa att Bolaget bedri- ver sin verksamhet med en stark känsla av integritet. Den reflekterar Bolagets åtagande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och enligt alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter samt gällande lagar och regelverk där Ericsson bedriver verksamhet.# Ericsson granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genomför årligen en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den. Nyanställda och individer som börjar arbeta för Ericsson måste också bekräfta att de förstått koden när de rekryteras eller på första dagen av sitt arbete.

Styrelsen

På årsstämman, som hölls den 29 mars 2022, omvaldes Ronnie Leten till styrelseordförande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omvaldes som styrelseledamöter. Carolina Dybeck Happe valdes in som ny styrelseledamot. Den 29 mars 2022 utsågs Torbjörn Nyman, Anders Ripa och Kjell-Åke Soting till arbetstagarledamöter av arbetstagarorganisationerna, med Ulf Rosberg, Loredana Roslund och Annika Salomonsson som suppleanter.

Ledning

Sedan 2017 är Börje Ekholm vd och koncernchef. Vd och koncernchef stöds av koncernledningen, som består av ”Executive Team”. Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). EGMS syftar till att säkerställa att Ericssons verksamhet sköts väl och kan uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. EGMS syftar även till att säkerställa att tillämpliga lagar, noteringskrav, och bolagsstyrningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt företagsansvar.

Omröstning om ansvarsfrihet vid årsstämman 2022

Enligt aktiebolagslagen ska årsstämman i svenska aktiebolag hålla omröstning om beviljande av ansvarsfrihet för varje enskild styrelseledamot samt VD och koncernchef för föregående räkenskapsår. Om aktieägare som representerar minst 10% av Bolagets aktiekapital röstar emot ansvarsfrihet, kan skadeståndstalan för Bolagets räkning väckas inom ett år. En röst mot ansvarsfrihet förutsätter inte, eller leder i sig inte, till rättsliga åtgärder. Vid Ericssons årsstämma den 29 mars 2022 röstade Ericssons aktieägare representerande mer än 70% av Bolagets aktiekapital för ansvarsfrihet för var och en av styrelseledamöterna och Bolagets VD och koncernchef för räkenskapsåret 2021 och mer än 10% röstade mot. Vid samma årsstämma röstade Ericssons aktieägare för omval av de personer som nominerats till styrelsen (inklusive VD och koncernchef). Bolagets externa revisor, Deloitte, rekommenderade aktieägarna att rösta för ansvarsfrihet. Oavsett aktieägarbeslutet vid årsstämman 2022 har och kommer styrelsen att fortsätta arbeta aktivt med ledningen för att kontinuerligt förbättra Ericssons interna kontroller, styrning, riskhantering och program för regelefterlevnad, med insikt om dessa områdens avgörande betydelse för Bolagets övergripande styrka och konkurrenskraft. Implementeringen av en hållbar och stark kultur av integritet och etik i alla Ericssons verksamheter och affärsområden fortsatte att vara en prioritet för styrelsen under 2022 och framgent.

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”. Ytterligare information om ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer finns i den ersättningsrapport som finns bifogad till denna finansiella rapport.

Finansiell rapport 2022 | 21 | Förvaltningsberättelse

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

De nuvarande Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare godkändes av årsstämman 2020 och redovisas på sidorna 28–31. Styrelsen föreslår att nya, uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare beslutas av årsstämman 2023, vilka är avsedda att gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. De föreslagna riktlinjerna finns på sidorna 25–27.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2022 (LTV 2022) för koncernledningen

Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning på plats för koncernledningen. LTV 2022 för koncernledningen godkändes av årsstämman 2022. Detaljerna i LTV 2022 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom Bolaget. Bolaget är part i vissa avtal med villkor som kan få effekt, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över Bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana bestämmelser är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat Bolagets starka ekonomiska ställning) att inget enskilt gällande avtal medför några väsentliga konsekvenser för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över Bolaget.

Riskhantering

Ericssons ramverk Enterprise Risk Management (ERM) är en integrerad del av EGMS. Syftet med ERM-ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförandet av koncernens strategi. ERM-ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå Bolagets strategiska mål. Ramverket tillhandahåller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att komma överens om och hålla sig inom Bolagets riskaptit. Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för Bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM-strategin och ERM-aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Chefsjuristen och Finansdirektören ansvarar för att genomföra översyn av ERM, och de innehar gemensamt ordförandeskapet i koncernens Kommitté för verksamhetsrisk. Kommittén för verksamhetsrisk har som permanenta medlemmar Chefsjuristen, Finansdirektören samt Chefen för funktionen Group Risk Management. Kommittén består av ytterligare 2–4 medlemmar av Bolagets företagsledning, vilka ska utses i samråd av ordförandena och godkännas av koncernchefen samt Kommittén för Audit and Compliance. Under 2022 var dessa medlemmar Chief Technology Officer, Chief Security Officer, chefen för Marketing and Corporate Relations samt chefen för marknadsområdet Nordostasien. Koncernchefen, Chief Compliance Officer samt chefen för Corporate and Government Investigations bjuds in till Kommittén vid behov. Kommittén för verksamhetsrisk är en koncernomfattande grupp som avses säkerställa att det finns lämplig översyn av riskhantering och för att tillhandahålla ett lämpligt forum för och stöd till ansvariga chefer gällande diskussion av hantering av väsentliga risker. Styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F1, ”Hantering av finansiella risker” och F4, ”Räntebärande skulder” samt i kapitlet Riskfaktorer.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper Bolaget både specialtillverkade och standardiserade komponenter och tjänster från globala, regionala och lokala leverantörer. Bolaget förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer. Normalt strävar Ericsson efter att ha flera alternativa leverantörer och försöker undvika situationer med beroenden av en enda leverantör, som ett sätt att bygga en robust leveranskedja. Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträckning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson har interna produktionsanläggningar i USA, Estland, Kina och Brasilien samt för antennasystem i Rumänien och Mexiko. Bolaget kräver av sina leverantörer att de följer de principer som fastslås i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Uppförandekoden sätter höga standarder inom sociala aspekter, etik, miljöfrågor och mänskliga rättigheter som en grundsten i Bolagets ansvarfulla företagande. Affärspartners måste ha ett miljöledningssystem på plats och ha kännedom om och följa gällande miljölagstiftning, tillstånd och rapporteringskrav. Om kraven i Ericssons uppförandekod för affärspartners är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i koden gälla. Ericsson arbetar för att minska miljöpåverkan och utsläpp i produktportföljen och leverantörskedjan. Ericsson har angett en ambition att ett visst antal strategiska leverantörer med höga utsläpp ska ha sina egna klimatmål som står i samklang med 1,5°C-målet. Ericssons förhållningssätt till miljömässig hållbarhet är med ett cirkulärt arbetssätt, vilket innebär att företaget ständigt strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och att förbättra produkternas miljö- och energiprestanda. Att minimera avfall är en nyckel till cirkulär ekonomi.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör integrerade delar av Ericssons strategi och företagskultur. De genomsyrar hela verksamheten med uppgift att driva verksamhetsomvandlingen och skapa värde för Bolagets kunder och andra intressenter.# Förvaltningsberättelse

Ericsson har åtagit sig att skapa positiva effekter för samt att minska riskerna för Bolaget och dess intressenter genom sin verksamhet, medarbetarnas expertis samt dess teknik och lösningar. I enlighet med årsredovisningslagen har Ericsson sammanställt en separat hållbarhetsrapport, ”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022”, som utgör en bilaga till årsredovisningen.

Säkerhet och skydd av personuppgifter

Säkerhet och skydd av personuppgifter (härefter: dataskydd) är viktiga områden för Ericsson. Säkerhet och dataskydd styrs genom Chief Security Officer Security Board och Ericssons Group Enterprise Security and Privacy Board, medan Product and Technology Security Board styr företagets produktsäkerhet. Styrelsens kommittéer för Audit and Compliance och Technology and Science får Finansiell rapport 2022 22 Förvaltningsberättelse regelbundna uppdateringar om säkerhet och dataskydd.

Policyer, direktiv och regelverk fastställer säkerhetskraven på Ericsson. Regelverken för säkerhet och dataskydd omfattar produktsäkerhet, informationssäkerhet, skydd och behandling av personuppgifter, IT-säkerhet, riskhantering, inköp och tredjepartsleverantörer, fusioner och förvärv, incidenthantering, förebyggande av insiderhot, kontinuitetsplanering, fysisk säkerhet, säkerhet i högriskområden samt säkerhet i samband med resor och evenemang. Regelverken är till för att skydda alla delar av Ericssons verksamhetsprocesser och säkerställa tillhandahållandet av motståndskraftiga produkter.

Ericssons interna regelverk baseras på tillämpliga lagar, internationella standarder och bästa praxis. Till exempel är Ericssons ledningssystem för informationssäkerhet certifierat enligt ISO/IEC 27001, och Ericssons Security Reliability Model som specificerar säkerhetskraven för Ericssons produkter är utformad enligt GSMA NESAS och NIST Cyber Security Framework. Ericsson strävar efter att kontinuerligt utvärdera och justera sina säkerhetsförmågor, regelverk och processer samt utveckla sin produktportfölj för att skydda Bolagets och dess kunders tillgångar i takt med en föränderlig hotbild, och nya rättsliga krav. Mer information om säkerhet, dataskydd och relaterade risker finns i kapitlet Riskfaktorer i den Finansiella rapporten.

Ericssons interaktioner med amerikanska myndigheter och andra statliga myndigheter

I december 2019 ingick Ericsson en överenskommelse med United States Department of Justice (DOJ) i USA avseende utredningar

genomförda av DOJ relaterade till Ericssons affärsverksamhet i Djibouti, Kina, Vietnam, Indonesien och Kuwait. Överenskommelsen innefattade ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement (DPA) och att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig skyldigt till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Under DPA erkände Bolaget de händelser som beskrivs i sakframställningen i DPA, och DOJ godtog att åtalet mot Ericsson skjuts upp under de tre år som DPA gäller, om Ericsson inte bröt mot villkoren i DPA. Som en del av DPA med DOJ och en överenskommelse med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) har Ericsson godtagit att anlita en oberoende observatör för övervakning av regelefterlevnad under tre år, samtidigt som Bolaget fortsätter att genomföra omfattande åtgärder i syfte att stärka det egna programmet för etik och regelefterlevnad. Övervakarens huvudsakliga ansvarsområden är att granska och utvärdera Bolagets framsteg avseende implementering och genomförande av sitt förbättrade program för regelefterlevnad och tillhörande kontroller enligt villkoren i DPA samt att lämna rekommendationer om förbättringar.

I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson om sitt beslut att Bolaget inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att överlämna nödvändig information till DOJ. I februari 2022 informerade Ericsson offentligt att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leverantörer i Irak under perioden 2011–2019. Utredningen fann allvarliga överträdelser mot regelverk och Bolagets affärsetiska kod samt identifierade bevis på korruptionsrelaterade oegentligheter och andra allvarliga överträdelser, inklusive betalningar till mellanhänder och potentiell användning av alternativa transportvägar i samband med försök att kringgå den irakiska tullen, vid en tidpunkt då terroristorganisationer, däribland ISIS, kontrollerade vissa transportvägar. Utredningen identifierade också betalningsupplägg och kontanttransaktioner som potentiellt innebar risk för penningtvätt. Utredarna kunde inte fastslå de slutgiltiga mottagarna av några betalningar eller visa att någon Ericsson-anställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer.

I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om deras beslut att, innan ingåendet av DPA, den information som Bolaget lämnat till DOJ angående Bolagets interna utredning från 2019 gällande uppträdandet i Irak inte varit tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att underlåta att informera DOJ om utredningen efter ingåendet av DPA. I juni 2022 informerade SEC Ericsson om att man påbörjat en utredning gällande ärenden som beskrivits i Bolagets utredningsrapport om Irak från 2019. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagda att inte bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller under FCPA. Brott mot föreläggandet eller uppgörelsen kan utsätta Bolaget för nya civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder och nya verkställighetsåtgärder.

I december 2022 kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att förlänga giltighetstiden för den oberoende övervakningen av Bolagets regelefterlevnad med ett år, till juni 2024. Den 2 mars 2023, nådde Bolaget en överenskommelse med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser av DPA (DOJ Plea Agreement). Under DOJ Plea Agreement kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017. Därutöver har Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att en avsättning genomförts i det fjärde kvartalet 2022 om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) avseende DOJ Plea Agreement, vilket även inkluderade uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängningen av övervakningen av regelefterlevnad.

Bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter i samband med de frågor som diskuterades i internutredningsrapporten om Irak från 2019 är öppen och pågående och omfattas inte av DOJ Plea Agreement. När det gäller de frågor som diskuterades i internutredningsrapporten om Irak från 2019, fortsätter Bolaget att noggrant utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredningsrapport om Irak från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och Bolagets fortsatta djupgående utredning under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

Juridiska tvister

Den 9 december 2022 nådde Ericsson och Apple ett flerårigt avtal om en global patentlicens mellan de två bolagen. Avtalet omfattar korslicens för standardessentiella patent avseende cellulär teknologi och inkluderar även vissa andra patenträttigheter. Dessutom har Ericsson och Apple kommit överens om att stärka sitt teknik- och affärssamarbete, inom utveckling av teknik, interoperabilitet och standarder. Förlikningen avslutar de stämningsansökningar som lämnats in av båda företagen i flera länder, inklusive i United States District Court of the Eastern District of Texas, och de ärenden som lämnats in till United States International Trade Commission (USITC).

Den 3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget LM Ericsson och vissa företrädare för Ericsson föremål för en stämningsansökan, i form av en så kallad grupptalan, som lämnats in på uppdrag av köpare av Ericsson ADS i USA vid United States District Court for the Eastern District of New York. En kompletterad ansökan lämnades in den 9 september 2022, vilken även innefattade åtal mot en tidigare företrädare för Ericsson som svarande. Den kompletterade ansökan innehåller påstådda överträdelser av amerikansk värdepapperslagstiftning avseende påstådda felaktiga och vilseledande uttalanden i huvudsak relaterade till Bolagets efterlevnad av sina principer och skyldigheter beträffande regelefterlevnad och antikorruption samt beträffande verksamheten i Irak. I december Finansiell rapport 2022 23 Förvaltningsberättelse 2022 lämnade Ericsson och de enskilda tilltalade in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. I februari 2023 motsatte sig käranden motionen.

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Ericsson Inc. Stämningen lämnades in av anställda hos USA:s militär och anställda hos underleverantörer till regeringen i USA som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställer krav på Ericsson enligt US Anti-Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericsson gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristorganisationer som utförde, planerade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Ericsson in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022 lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till ytterligare kärandeparter, inklusive en kärandepart som åsamkats skada i Turkiet, samt även Ericsson AB, VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarandeparter. Vidare görs gällande ytterligare påståenden och yrkanden.# Förvaltningsberättelse

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobiltelefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu beslut efter överklagande av underinstansens beslut. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. Utöver de tvister som beskrivs ovan är Bolaget också part i, och kan i framtiden komma att bli part i, en rad andra legala utredningar, tvister, krav och rättsprocesser, som en följd av Bolagets normala affärsverksamhet. Information om risker som avser rättsprocesser, krav, stämningar och tvister finns i avsnittet Riskfaktorer.

Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moderbolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings- och holdingbolagsfunktioner, internbanksverksamhet samt kundkredithantering. Den 31 december 2022 hade Moderbolaget 3 (3) filialer. Sammanlagt har koncernen 79 (74) filialer och representationskontor.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 18,4 (9,3) miljarder. Under 2022 och 2021 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 29% (34%) från dotterbolag. Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets ekonomiska ställning:

Kort- och långfristiga skulder till dotterbolag ökade med SEK 13,7 miljarder till SEK 94,4 miljarder.
Kort- och långfristiga fordringar på dotterbolag minskade med SEK 0,9 miljarder till SEK 24,2 miljarder.
Aktieägartillskott till dotterbolag om SEK 55,8 miljarder.
Nedskrivningar av investeringar i dotterbolag och intresseföretag om SEK 2,2 miljarder.
Bruttokassa minskade med SEK 39,1 miljarder till SEK 41,4 miljarder.

Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, likvida medel samt kortfristiga och långfristiga räntebärande placeringar) till SEK 41,4 (80,5) miljarder. Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 37,8 (35,0) miljarder och totalt eget kapital till SEK 85,9 (83,1) miljarder.

Aktieinformation

Per 31 december 2022 uppgick det totala antalet aktier till 3 334 151 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röst vardera) samt 3 072 395 752 B-aktier (med en tiondels röst vardera). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Moderbolagets största aktieägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 23,79% av rösterna (8,00% av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,14% av rösterna (2,61% av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 4,87% av rösterna (2,74% av aktierna).

Inga egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2022, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2022 till 4 009 306 B-aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20 miljoner, och aktierna representerar 0,1% av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till SEK 29,1 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,70 (2,50) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämningsdag för utdelning (betalningsdatum 5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med 30 september 2023 som avstämningsdag för utdelning (betalningsdatum 4 oktober 2023). För innehavare av Moderbolagets egna B-aktier utgår ingen utdelning. Alla dessa B-aktier innehas av Moderbolaget.

Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

	Belopp
Belopp att utdelas till registrerade aktieägare	SEK 9 002 209 685
Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget	SEK 28 750 998 521
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget	SEK 37 753 208 206

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår till 38,1% (35,0%) och nettokassan till SEK 23,3 (65,8) miljarder. Moderbolagets egna kapital skulle ha varit SEK 4,4 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte Bolagets investeringsförmåga eller likviditetsbehov, och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt Moderbolagets och koncernens kapitalbehov, liksom kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling.

Finansiell rapport 2022 24

Förslag av nya riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2023 beslutar om följande Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2020 har riktlinjerna uppdaterats för att:

anpassa riktlinjerna för att säkerställa att företagets affärsstrategier och arbetssätt kan stödjas under riktlinjernas giltighetstid;
förtydliga mandatet för styrelsen och Kompensationskommittén att definiera meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersättning (“ STV ”) kopplat till affärsplanen. Detta för att göra det möjligt att STV-målen definieras och viktas på olika sätt för olika delar av verksamheten beroende på den fas i verksamhetens livscykel de befinner sig i enligt vad som krävs utifrån affärsstrategin. Därför har detaljerade krav på obligatorisk viktning och definition av STV-mål tagits bort;
möjliggöra för styrelsen att eventuellt inkludera STV i ersättningspaketet för verkställande direktören och koncernchefen. Eventuell inkludering av STV för framtida eller nuvarande verkställande direktören och koncernchefen kommer att beakta sammanlagd ersättning på målnivå för långsiktiga rörliga ersättningsprogram och STV; och
utvidga riktlinjerna avseende pension för svenska medlemmar i koncernledningen genom att ta bort specifika formuleringar som rör den svenska kollektiva pensionsplanen ITP1. Syftet är att inrymma potentiella framtida förändringar i kollektiva pensionsplaner och för att möjliggöra kompletterande pensionspremier eller kompletterande kontant pensionsersättning överstigande beloppsgränser för pensionspremier i kollektiva pensionsplaner.

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” Riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” Bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktören och koncernchefen (” VD och koncernchef ”) (“ koncernledningen ”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att Riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att Riktlinjerna ska gälla i fyra år fram till årsstämman 2027. Beträffande anställningsförhållanden utanför Sverige, får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. I sådana fall ska Riktlinjernas övergripande ändamål tillgodoses i största möjliga utsträckning. Riktlinjerna omfattar inte ersättning beslutad av bolagsstämma, exempelvis långsiktiga rörliga ersättningsprogram (” LTV ”).

Målsättning

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, jämlikhet, transparens och prestation. De främsta målen är att:

attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har sådan förmåga, erfarenhet och färdighet som krävs för att genomföra Ericssons strategi;
uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och kärnvärden;
säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög och att grunden för ersättningarna är tydligt förklarad;
erbjuda en totalersättning, bestående av både fast och rörlig ersättning samt förmåner som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare; och
främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader för Ericsson.

Riktlinjerna och Bolagets strategi samt hållbara långsiktiga intressen

En framgångsrik implementering av Bolagets strategi och hållbara långsiktiga intressen kräver att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenskaperna samt erbjuda konkurrenskraftig ersättning.# Syftet med Riktlinjerna är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning.

Rörlig ersättning som omfattas av Riktlinjerna ska tilldelas enligt specifika fördefinierade och mätbara affärsmål som härrör från den kort- och långsiktiga affärsplan som godkänts av styrelsen. Målen kommer att inkludera finansiella mål på koncern-, affärs- och/eller marknadsområdesnivå. Dessutom kommer strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra mål för ledande indikatorer att tillämpas om Kompensationskommittén anser det lämpligt.

Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen som har godkänts av årsstämman. Sådana beslut omfattas inte av Riktlinjerna. Detaljerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra Riktlinjer, samt information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningsprogram vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i ersättningsrapporten samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar” i årsredovisningen.

Hantering av ersättningar till koncernledningen

Styrelsen har inrättat en Kompensationskommitté (” Kommittén ”) som hanterar ersättningspolicy, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett Kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom specifika områden. Kommittén kan även i enskilda fall bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till VD och koncernchef. Dessutom har Kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om långsiktiga rörliga ersättningsprogram och liknande aktierelaterade ersättningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom VD och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (” STV ”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

För att fullgöra sina skyldigheter tar Kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och den allmänna globala ersättningsmiljön för ledande befattningshavare. Innan Kommittén förbereder rekommendationer för lönejusteringar för VD och koncernchef för styrelsens beslut, eller godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen, granskar Kommittén lönedata, Bolagets resultat och individuella prestationer. Berörd anställd är inte närvarande vid Kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras. På samma sätt är VD och koncernchef inte närvarande vid styrelsemöten när frågor som rör VD och koncernchefens egen ersättning diskuteras.

Kommittén får utse oberoende expertrådgivare för att bistå och ge råd i dess arbete. Ordföranden i Kommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons avdelning för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över ersättningspaketet som omfattas av Riktlinjerna

För koncernledningen kan ersättningspaketet innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Nedan beskrivs de huvudsakliga komponenterna för ersättning till koncernledningen som regleras av Riktlinjerna, inklusive information om varför de tillämpas, hur de fungerar, tilldelningsnivåer och relaterade resultatmått. Dessutom har årsstämman beslutat att införa LTV för medlemmar i koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program.

Befintliga aktiebaserade LTV-program som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga incitament för medlemmar i koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsättningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna.

Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade LTV-programmen som beslutats av aktieägarna och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. LTV är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av Riktlinjerna i och med att de beslutas separat av årsstämman.

Finansiell rapport 2022 25 Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte	Beskrivning
Fast lön	Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt Löner ska fastställas med hänsyn till: – Ericssons övergripande affärsresultat – affärsresultat för den enhet som individen leder – individens prestation från år till år – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – extern marknadsdata – lön och villkor för övriga anställda baserade på orter som anses vara relevanta för rollen Vid beslut om fast lön ska påverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas.
Kortsiktig rörlig ersättning (STV)	STV är en rörlig ersättningsplan som ska mätas mot mål som härrör från affärsplanen och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncernledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning efter att Kommittén och i tillämpliga fall styrelsen har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. inte mer än 300% av den årliga fasta lönen). Eventuell befintlig möjlighet till långsiktig rörlig ersättning beaktas när målnivå för STV fastställs (och vice versa). STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen och till Ericssons långsiktiga strategi och hållbarhet. Måtten kommer att kan omfatta finansiella mål på koncern-, affärsområdes- och/eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra möjliga mått kan omfatta strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarnas engagemang, mål för kundnöjdhet, mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och Kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, i tillämpliga fall på grundval av den finansiella information som offentliggjorts av Bolaget avseende finansiella mål. Styrelsen och Kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst, revidera ett eller flera STV-mål – retroaktivt justera STV-målen vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller som är föremål för en pågående prestationsutvärdering Styrelsen och Kommittén ska ha diskretionär rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till personen på felaktiga grunder, såsom rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav.
Pension	Premier som betalas till en pensionsfond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med konkurrenskraftig praxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika tilläggsplaner som kompletterar det nationella socialförsäkringssystemet. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella medarbetaren omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt tvingande bestämmelser i eller kollektivavtal eller lokala regler. För medlemmar av koncernledningen i Sverige: – pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda förutom där lag eller kollektivavtal föreskriver förmånsbestämd pension. Pensionsgrundande lön utgörs av fast lön och, där så krävs enligt lag eller kollektivavtal, eventuell rörlig lön. – en kompletterande pensionspremie kan betalas med maximalt 35% av den del av den fasta lönen som överstiger eventuella beloppsgränser i kollektiva pensionsplaner, om inte en högre procentsats föreskrivs enligt lag eller kollektivavtal.

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”) omfattar koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Bolaget” eller ”Ericsson”), inklusive verkställande direktör och koncernchef (”vd och koncernchef”) (”koncernledningen”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman.

Pension

– den kompletterande pensionspremien kan, som alternativ till pensionspremien, bytas mot en kontant betalning under förutsättning att det görs på ett för Bolaget kostnadsneutralt sätt. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga pensionsplaner i sina respektiva hemländer i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av lokala pensionsplaner i anställningsland kan:
– kontant betalning som motsvarar pensionen tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller
– premier betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis

I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70% av den årliga fasta lönen.

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- eller långsiktig rörlig ersättning eller pension.

Syfte:
– att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi,
– att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.

Förmåner ska fastställas i linje med konkurrenskraftig praxis i medarbetarens anställningsland och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land, vilket kan utvecklas från år till år. Förmåner kan till exempel inkludera företagstelefon, företagsbil, friskvård, sjuk- och andra försäkringsförmåner, skattesupport, resor, företagsgåvor och ersättningar för internationell omplacering och/eller utlandspendling som krävs för att kunna uppfylla rollen.

Förmånsnivåer ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i den medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtidsuppdrag (long-term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga landet för anställning ska fastställas i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd.

Finansiell rapport 2022 26 Förvaltningsberättelse

Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och Kommittén, vid beredning av Riktlinjerna, beaktat totalersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättningspolicy tillämpas för Bolagets vidare krets av medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersättningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom hela Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktiga rörliga ersättningsprogram är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen i linje med marknadspraxis och de högre nivåerna för totalersättning som förekommer på sådan nivå.

Anställningsavtal och uppsägning av anställning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta tillsvidareanställningar. Den ömsesidiga uppsägningstiden får vara högst tolv månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren, om inte andra bestämmelser följer av nationell lagstiftning eller kollektivavtal. Medarbetaren kan ges rätt till avgångsvederlag fram till den överenskomna pensionsåldern eller, om ingen överenskommelse om pensionsålder finns, fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år. I fall där medarbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än tolv månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställningen upphör (dvs. slutet av uppsägningstiden) och pensioneringsdagen. Avgångsvederlaget ska sänkas med motsvarande 50% av den ersättning eller motsvarande kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från Bolaget. Bolaget har rätt att säga upp ett anställningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställningsavtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklusive advokat- arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncernledningen ska fastställas ska styrelsen och Kommittén beakta alla relevanta faktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med Bolagets och aktieägarnas bästa intressen. Sådana faktorer inkluderar:
– vilken befattning som avses,
– kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor,
– nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivare,
– vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs,
– kandidatens personliga omständigheter,
– aktuell lönepraxis på marknaden,
– interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskommelser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överenskommelserna kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den årliga fasta lönen som medarbetaren hade fått om ingen ytterligare överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller Kommittén, även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekryteringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och Kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersättningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersättning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till koncernledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter att gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från Kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från Riktlinjerna, exempelvis:
– när ny VD och koncernchef tillsätts,
– vid betydande förändringar i Bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva justeringar av STV och LTV eller andra komponenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och
– under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från Riktlinjerna. Sådana avvikelser presenteras i ersättningsrapporten för det aktuella året.

Finansiell rapport 2022 27 Förvaltningsberättelse

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2020

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson ( ”Bolaget” eller ”Ericsson” ), inklusive verkställande direktör och koncernchef ( ”vd och koncernchef” ) ( ”koncernledningen” ). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman.# Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Avsikten är att riktlinjerna ska fortsätta gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. Därvid ska dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt tillgodoses. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, exempelvis program för långsiktig rörlig ersättning (”LTV”).

Målsättning

Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. De främsta målen för riktlinjerna är att:

– attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdigheter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,
– uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar,
– säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,
– erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och
– främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader.

Riktlinjerna och Bolagets affärsstrategi samt hållbara långsiktiga intressen

För att Bolagets affärsstrategi ska kunna implementeras och för att Bolagets hållbara långsiktiga intressen ska tillvaratas måste Bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta förmågorna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Syftet med dessa riktlinjer är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av riktlinjerna ska utgå från den av styrelsen godkända långsiktiga affärsplanen och vara utformad så att den utfaller enligt specifika, fördefinierade och mätbara affärsmål. Målen kan inkludera finansiella mål på koncern-, affärsområdes- eller marknadsområdesnivå, strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer.

Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Dessa program har godkänts av årsstämman och omfattas därmed inte av dessa riktlinjer.

Detaljerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra riktlinjer, inklusive information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningar vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i Rapport om ersättningar samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i årsredovisningen för 2019.

1) Hantering av ersättningar till koncernledningen

Styrelsen har inrättat en kompensationskommitté (”kommittén”) som hanterar ersättningspolicyer, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittén kan även bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden i enskilda fall.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till vd och koncernchef. Dessutom har kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, liksom förslag om LTV och liknande ersättningslösningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom vd och koncernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

För att kunna utföra sitt arbete tar kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och globala trender för ersättningar till ledande befattningshavare. Kommittén granskar information från löneundersökningar, Bolagets resultat och berörda personers individuella prestationer innan de förbereder rekommendationer till styrelsen beträffande lönejusteringar för vd och koncernchef och innan kommittén godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar av koncernledningen.

För att undvika intressekonflikter får en medarbetare inte närvara vid kommittémöten där den egna ersättningen diskuteras. Vd och koncernchef närvarar inte vid styrelsemöten där den egna ersättningen diskuteras. Kommittén har möjlighet att anlita oberoende experter för att få rådgivning och stöd i sitt arbete.

Ordföranden i Kompensationskommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons funktion för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över det ersättningspaket som omfattas av dessa riktlinjer

För koncernledningen kan totalersättningen innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner. Tabellen nedan innehåller de huvudsakliga komponenterna för ersättning till koncernledningen som regleras av riktlinjerna, med information om varför de används, hur de fungerar, tilldelningsnivåer samt relaterade nyckeltal.

Dessutom har årsstämman beslutat att införa program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) för koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga incitament för koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsättningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som beslutats av årsstämman, och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. Långsiktig rörlig ersättning (LTV) är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av riktlinjerna eftersom de beslutas av årsstämman.

1) Information för 2022 finns i Ericssons Ersättningsrapport 2020 och i not G2, “Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, och i not G3, “Aktierelaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

Finansiell rapport 2022 28 Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning
Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fastställda tidpunkter. Syfte: –att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi –att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt.	Lönerna ska normalt granskas en gång per år (i januari). Vid lönesättningen ska följande faktorer beaktas: –Ericssons allmänna affärsresultat, –affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder, –medarbetarens prestation över tid, –externa ekonomiska förhållanden, –befattningens omfattning och komplexitet, –externa marknadsdata samt –lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska inverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas. Det finns ingen maxlönenivå, men löneökningarna (som procent av den aktuella lönen) för de flesta medlemmarna av koncernledningen är vanligtvis i linje med praxis på marknaden, lönenivån för medarbetare i relevanta länder samt den enskilda medarbetarens prestation. Under vissa omständigheter kan större löneökningar bli aktuella. Exempel på detta är: –när en ny medlem av koncernledningen har utsetts och fått en lön som är lägre än marknadsnivån, vilket innebär att större ökningar kan övervägas under de kommande åren vid goda individuella prestationer –om en medlem av koncernledningen har befordrats eller fått utökade ansvarsområden samt –om lönen för en enskild medarbetare har hamnat långt under marknadspraxis.	För erhållande av fast lön krävs inte uppfyllande av några specifika resultatmål. Medarbetarens individuella resultat och kompetens ska dock beaktas tillsammans med affärsresultatet när fasta löner och eventuella löneökningar ska fastställas.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) STV är en plan för rörlig ersättning som ska beräknas och betalas ut under ett år. Syfte: –att ge medlemmarna av koncernledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen samt –att erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget.	Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning, efter att kommittén och i tillämpliga fall styrelsen, har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen.	# Styrelsen och kommittén förbehåller sig rätten att:
– när som helst revidera något, några eller samtliga STV-mål,
– justera STV-målen retroaktivt vid extraordinära omständigheter,
– minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas ut,
– justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet samt
– minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller om det sker en pågående prestationsgranskning.

Malus och clawback

Styrelsen och kommittén ska ha rätt att:
– helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod,
– helt eller delvis återkräva utbetald STV om betalningsmottagaren har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod
– återkräva STV som utbetalats till en medarbetare på felaktiga grunder, såsom exempelvis rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav osv.

Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. 300% av den fasta årslönen).

1) 2) STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen, som i sin tur är kopplad till Ericssons långsiktiga affärsstrategi och hållbarhetsmål. Måtten ska inkludera finansiella mål på koncern-, affärsområdes- eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra mått kan vara strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. Totalt kan maximalt fyra STV-mål tilldelas för en enskild medarbetare för ett räkenskapsår. Finansiella mål ska stå för minst 75% av möjlig målbonus, och minst 40% ska vara på koncernnivå. Minimivikten för ett STV-mål ska vara 20%. Resultatet för alla STV-mål ska beräknas baserat på en resultatperiod om ett år (räkenskapsår). STV-måtten och STV-målen ska fastställas av kommittén för alla medlemmar av koncernledningen förutom vd och koncernchef. Styrelsen har mandat att fastställa STV-mått och STV-mål för vd och koncernchef, om det blir aktuellt att upprätta STV-program för vd och koncernchef.

Finansiell rapport 2022 | 29 | Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Pension	Premier som betalas till en pensionsfond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi samt – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.
Ytterligare förmåner	Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi samt – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt.

3) Inga

1)

För de ﬂesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen är målnivån för STV lägre än 50% av den årliga fasta lönen.

2)

I dagsläget deltar inte vd och koncernchef i STV. Styrelsen har mandat att i framtiden besluta att vd och koncernchef ska omfattas av STV. Om detta sker ska styrelsen:
– fastställa STV-tilldelningen för vd och koncernchef inom de intervall som nämns ovan samt i linje med praxis på marknaden i anställningslandet, med beaktande av STV-tilldelningen för övriga medlemmar av koncernledningen,
– sänka LTV-tilldelningen i relation till STV-tilldelningen så att den totala kontanta ersättningen på målnivå (som innefattar fast lön, STV och LTV) förblir oförändrad. Om styrelsen beslutar att vd och koncernchef ska omfattas av STV kommer information om detta att publiceras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

3)

Eftersom de ﬂesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen omfattas av ITP1 uppgår deras pensionspremier till högst 30% av den pensionsgrundande lönen samt den ytterligare pensionspremie för deltidspension som regleras av svenskt kollektivavtal.

Förhållandet mellan kortsiktig rörlig ersättning och Bolagets affärsstrategi samt utbetalningsvillkor

Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har utvecklats för att stödja Ericssons affärsstrategi och skapa långsiktiga gemensamma intressen för koncernledningen och aktieägarna, särskilt:
– STV-målnivåerna för medlemmarna av koncernledningen fastställs varje år, såsom tillämpligt, av styrelsen eller kommittén. När målnivåerna fastställs ska styrelsen och kommittén beakta Ericssons fokuserade affärsstrategi, som bygger på teknikledarskap, produktledda lösningar och globala skalfördelar, samt interna årliga och långsiktiga affärsplaner. Därmed ska alla medlemmar av koncernledningen ha minst ett finansiellt mål på koncernnivå som beräknats utifrån de långsiktiga finansiella målen och som utgör minst 40% av STV-målen. Minst 75% av STV-målen ska vara kopplade till finansiella mått. Styrelsen och Kompensationskommittén kan, såsom tillämpligt, även välja att inkludera andra mått för att främja genomförandet av affärsplanen (operativa mått, strategiska mått, mått som rör medarbetarengagemang eller kundnöjdhet eller mått som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra

Finansiell rapport 2022 | 30 | Förvaltningsberättelse

ledande indikatorer). För vissa roller kan sådana mål kompletteras med mål för det aktuella affärsområdet, marknadsområdet eller koncernfunktionen.
– Maximal utbetalning kan uppnås genom enastående prestationer och exceptionellt värdeskapande.
– I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, på grundval av den finansiella informationen som offentliggjorts av Bolaget. Styrelsen har rätt att justera mål och relaterade utfall om de inte längre är relevanta eller tillräckligt utmanande, eller inte genererar mervärde för aktieägarna. Justeringar sker normalt endast i samband med stora förändringar (till exempel ett förvärv eller en avyttring) och ska utföras på så sätt att det nya målet är på samma nivå som det gamla målet.

Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och kommittén, vid beredning av dessa riktlinjer, beaktat total ersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättningspolicy tillämpas för Bolagets medarbetare.# Förvaltningsberättelse

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Förslag från valberedningen

Jan Carlson, ordförande (omval som ledamot, nyval som ordförande)
Jon Fredrik Baksaas (omval)
Carolina Dybeck Happe (omval)
Börje Ekholm (omval)
Eric A. Elzvik (omval)
Kristin S. Rinne (omval)
Helena Stjernholm (omval)
Jacob Wallenberg (omval)
Jonas Synnergren (nyval)
Christy Wyatt (nyval)

Bolaget planerar att hålla årsstämman 29 mars 2023, och valberedningens fullständiga förslag med motivering finns på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Uppdatering gällande deferred prosecution agreement

Under 2019 ingick Ericsson ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement (DPA)) med United States Department of Justice (DOJ) för att lösa tidigare (före 2017) överträdelser av Foreign Corrupt Practices Act (FCPA) relaterat till förhållanden i vissa länder. DPA innebar att Bolaget, vid en överträdelse av åtagandena enligt DPA, kunde åtalas för de historiska överträdelserna av FCPA, vilka omfattas av DPA.

Bolagets interna utredning och dess samarbetet med myndigheter avseende de tidigare förhållandena som diskuterats i en internutredning om Irak från 2019 är fortsatt öppen och pågående. Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC.

Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och den fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

Sedan 2019 har Ericsson vidtagit väsentliga korrigerande åtgärder, under översyn av styrelsen. Dessa inkluderar att förbättra den koncernövergripande strategin för riskhantering och stärka dess regelefterlevnadsprogram och interna kontroller.

Bolaget kom i december 2022 överens om att förlänga sin oberoende övervakning för regelefterlevnad med ett år, fram till juni 2024, för att ytterligare främja våra ansträngningar att införliva bästa möjliga regelefterlevnad, riskhantering och interna kontroller i hela organisationen.

Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ angående icke-brottsliga överträdelser enligt DPA. Enligt DOJ Plea Agreement kommer Ericsson att erkänna sig skyldig till tidigare uppskjutna åtal relaterade till beteenden före 2017. Dessutom har Ericsson gått med på att betala böter på USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla.

Under fjärde kvartalet 2022 gjorde Bolaget en avsättning på SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) i förhållande till DOJ Plea Agreement, inklusive beräknade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad.

Ersättning till Koncernledningen

Det finns en tydlig koppling mellan ersättningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom Bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktig rörlig ersättning är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen, vilket är i linje med marknadspraxis.

Anställningsavtal och uppsägning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta anställningar. Den ömsesidiga uppsägningstiden får vara högst 12 månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren. Medarbetaren har rätt till avgångsvederlag upp till den överenskomna pensionsåldern, eller fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år om ingen överenskommelse om pensionsålder finns. I fall där medarbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än 12 månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden, och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställningen upphör (dvs. slutet av uppsägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget sänks med motsvarande 50% av den ersättning eller kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställningsavtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklusive advokatarvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncernledningen ska fastställas ska styrelsen och kommittén beakta alla relevanta faktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med Bolagets och aktieägarnas intressen. Sådana faktorer inkluderar:

Vilken befattning som avses.
Nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivaren.
Vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs.
Kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor.
Kandidatens personliga omständigheter.
Aktuell lönepraxis på marknaden.
Interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskommelser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överenskommelserna kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den fasta årslönen medarbetaren hade fått om ingen överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller kommittén även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekryteringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersättningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersättas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersättning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till koncernledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter gälla, inklusive pensions- och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Styrelsens diskretion

På rekommendation från kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från dessa riktlinjer, exempelvis:

när ny vd och koncernchef tillsätts i enlighet med rekryteringspolicyn för nya medlemmar av koncernledningen,
vid betydande förändringar i Bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva justeringar av STV och LTV eller andra komponenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och
under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från dessa riktlinjer. Sådana avvikelser presenteras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

Finansiell rapport 2022 | 31# Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen

Den 25 januari 2023 meddelade Ericsson att Jenny Lindqvist har utsetts till Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika, med tillträde den 1 februari 2023. Vid samma datum blir hon medlem i Ericssons koncernledning och kommer rapportera till koncernchef och vd. Jenny Lindqvist har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknadsområden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som managementkonsult i Frankrike och Sverige, samt inom läkemedelsbranschen på Filippinerna. Som medlem i Ericssons koncernledning efterträder Jenny Lindqvist Stefan Koetz som har varit tillförordnad i denna roll sedan den 1 juni 2022. Stefan kommer att ta en ny roll som chef för Strategic Projects inom marknadsområde Europa och Latinamerika.

Ericsson meddelar förändringar i ledningen för regelefterlevnad

Den 28 februari 2023 meddelade Ericsson att Laurie Waddy efter nästan fyra år som Ericssons Chief Compliance Officer (CCO) lämnar Bolaget. Waddy började på Ericsson i april 2019 och spelade en viktig roll i att stärka Bolagets funktion för etik- och regelefterlevnad. Hon har tillfälligt ersatts av Jan Sprafke.

Finansiell rapport 2022 32

Förvaltningsberättelse

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören intygar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovisning har upprättats i enlighet med god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av Moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för koncernen och Moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och Moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör Moderbolaget och bolagen inom koncernen.

Vår revisionsberättelse har avlämnats
7 mars 2023
Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Stockholm
7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

Ronnie Leten
Styrelseordförande

Helena Stjernholm
Vice styrelseordförande

Jacob Wallenberg
Vice styrelseordförande

Jon Fredrik Baksaas
Styrelseledamot

Jan Carlson
Styrelseledamot

Nora Denzel
Styrelseledamot

Carolina Dybeck Happe
Styrelseledamot

Börje Ekholm
Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

Eric A. Elzvik
Styrelseledamot

Kurt Jofs
Styrelseledamot

Kristin S. Rinne
Styrelseledamot

Torbjörn Nyman
Styrelseledamot

Anders Ripa
Styrelseledamot

Kjell-Åke Soting
Styrelseledamot

Finansiell rapport 2022 33

Förvaltningsberättelse

Koncernens bokslut och noter

Innehåll

Koncernens bokslut 35
Koncernens resultaträkning 35
Koncernens rapport över totalresultat 36
Koncernens balansräkning 37
Kassaflödesanalys för koncernen 38
Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen 41

Noter till koncernens bokslut 41
A Grund för rapporternas upprättande 41
A1 Väsentliga redovisningsprinciper 48
A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål 51
B Affärsverksamhet 51
B1 Segmentsinformation 54
B2 Nettoomsättning 54
B3 Kostnader per kostnadsslag 54
B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 54
B5 Varulager 55
B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt 55
B7 Övriga kortfristiga fordringar 55
B8 Leverantörsskulder 55
B9 Övriga kortfristiga skulder 56
C Långfristiga tillgångar 56
C1 Immateriella tillgångar 58
C2 Materiella anläggningstillgångar 59
C3 Leasing 60
D Åtaganden 60
D1 Avsättningar 62
D2 Eventualförpliktelser 62
D3 Ställda säkerheter 62
D4 Kontraktsenliga åtaganden 63
E Koncernstruktur 63
E1 Eget kapital 64
E2 Företagsförvärv/avyttringar 65
E3 Intresseföretag 66
F Finansiella instrument 66
F1 Finansiell riskhantering 71
F2 Finansiella intäkter och kostnader 71
F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 72
F4 Räntebärande skulder 73
G Personalrelaterat 73
G1 Ersättning efter avslutad anställning 77
G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 79
G3 Aktierelaterade ersättningar 84
G4 Information om anställda 85
H Övrigt 85
H1 Skatter 86
H2 Vinst per aktie 86
H3 Kassaflödesanalys 87
H4 Transaktioner med närstående 87
H5 Ersättning till revisorer 88
H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Finansiell rapport 2022 34

Koncernens bokslut och noter

Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning

Januari–december, MSEK

	Not	2022	2021	2020
Nettoomsättning	B1, B2	271 546	232 314	232 390
Kostnader för sålda varor och tjänster		-158 251	-131 565	-138 666
Bruttoresultat		113 295	100 749	93 724
Forsknings- och utvecklingskostnader		-47 298	-42 074	-39 714
Försäljnings- och administrationskostnader		-35 692	-26 957	-26 684
Nedskrivningar av kundfordringar	F1	-40	-40	118
Rörelseomkostnader		-83 030	-69 071	-66 280
Övriga rörelseintäkter	B4	1 231	1 526	1 161
Övriga rörelsekostnader	B4	-4 493	-1 164	-499
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	B1, E3	17	-260	-298
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	B1	27 020	31 780	27 808
Finansiella intäkter och kostnader, netto	F2	-2 411	-2 530	-596
Resultat efter finansiella poster		24 609	29 250	27 212
Inkomstskatt	H1	-5 497	-6 270	-9 589
Årets resultat		19 112	22 980	17 623
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		18 724	22 694	17 483
Innehav utan bestämmande inflytande		388	286	140

Övrig information

	H2	2022	2021	2020
Medelantal aktier före utspädning (miljoner)		3 330	3 329	3 323
Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK)	H2	5,62	6,82	5,26
Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK)	H2	5,62	6,81	5,26

Koncernens rapport över totalresultat

Januari–december, MSEK

	2022	2021	2020
Årets resultat	19 112	22 980	17 623
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	10 669	3 537	-4 618
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	1 030	31	99
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	3 703	–	–
Omföring till goodwill	-3 677	–	–
Skatt på poster som inte kan omföras till resultaträkningen	-3 067	-682	880
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	-701	-542	136
Omklassificering av vinster/förluster till resultaträkningen	280	-96	281
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	7 130	3 342	-5 376
Omklassificering till resultaträkningen	-85	46	124
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag	49	28	-81
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	87	126	-86
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	15 418	5 790	-8 641
Totalresultat för perioden	34 530	28 770	8 982
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	34 274	28 694	8 787
Innehav utan bestämmande inflytande	256	76	195

Finansiell rapport 2022 35

Koncernens bokslut

Koncernens balansräkning

MSEK

	Not	31 dec 2022	31 dec 2021
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar	C1
Balanserade utvecklingskostnader		3 705	3 528
Goodwill		84 570	38 204
Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar		26 340	3 830
Materiella anläggningstillgångar	C2	14 236	13 580
Nyttjanderätter	C3	7 870	7 948
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag	E3	1 127	941
Övriga investeringar i aktier och andelar	F3	2 074	2 258
Långfristig kundfinansiering	B6, F1	415	568
Långfristiga räntebärande placeringar	F1, F3	9 164	30 626
Övriga långfristiga finansiella tillgångar	F3	6 839	6 217
Uppskjutna skattefordringar	H1	19 394	23 109
		175 734	130 809
Kortfristiga tillgångar
Varulager	B5	45 846	35 164
Kontraktstillgångar	B6, F1	9 843	10 506
Kundfordringar	B6, F1	48 413	45 399
Kortfristig kundfinansiering	B6, F1	4 955	2 719
Aktuella skattefordringar		7 973	6 379
Övriga kortfristiga fordringar	B7	9 688	7 656
Kortfristiga räntebärande placeringar	F1	8 736	12 932
Kassa och likvida medel	H3	38 349	54 050
		173 803	174 805
Summa tillgångar		349 537	305 614

Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital	E1	16 672	16 672
Tillskjutet kapital	E1	24 731	24 731
Övriga reserver	E1	8 201	454
Balanserade vinstmedel	E1	85 210	66 918
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	E1	134 814	108 775
Innehav utan bestämmande inflytande	E1	-1 510	-1 676
		133 304	107 099
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslutad anställning	G1	27 361	36 050
Långfristiga avsättningar	D1	3 959	3 722
Uppskjutna skatteskulder	H1	4 784	884
Långfristig upplåning	F4	26 946	22 241
Långfristiga leasingskulder	C3	6 818	7 079
Övriga långfristiga skulder		745	1 587
		70 613	71 563
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar	D1	7 629	5 782
Kortfristig upplåning	F4	5 984	9 590
Kortfristiga leasingskulder	C3	2 486	2 224
Kontraktsskulder	B6	42 251	32 834
Leverantörsskulder	B8	38 437	35 684
Aktuella skatteskulder		2 640	2 917
Övriga kortfristiga skulder	B9	46 193	37 921
		145 620	126 952
Summa eget kapital och skulder		349 537	305 614

Finansiell rapport 2022 36

Koncernens bokslut

Kassaflödesanalys för koncernen

Januari–december, MSEK

	Not	2022	2021	2020
Rörelsen
Årets resultat		19 112	22 980	17 623
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	H3	17 638	17 143	19 931
		36 750	40 123	37 554
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager		-7 740	-5 565	384
Kort- och långfristig kundfinansiering		-1 732	34 370
Kundfordringar och kontraktstillgångar		4 766	1 551	-3 185
Leverantörsskulder		-1 995	1 385	4 303
Avsättningar och ersättningar efter avslutad
anställning 2 339 –118 –2 669
Kontraktsskulder 5 794 4 014 –560
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –813 2 701 –2 280
619 4 002 –3 637
Erhållen ränta 344 8 763
Betald ränta –1 250 –974 –1 434
Betald skatt –5 600 –4 094 –4 313
Kassaﬂöde från rörelsen 30 863 39 065 28 933

Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –4 477 –3 663 –4 493
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 249 115 254
Förvärv av dotterföretag och verksamheter H3, E2 –51 995 –389 –9 657
Avyttring av dotterföretag och verksamheter H3, E2 307 448 59
Balanserade utvecklingskostnader C1 –1 720 –962 –817
Köp av räntebärande placeringar –13 582 –35 415 –13 637
Försäljning av räntebärande placeringar 40 541 20 114 12 289
Övriga investeringsverksamheter –3 720 –131 801
Kassaﬂöde från investeringsaktiviteter –34 397 –19 883 –15 201

Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån F4 10 755 7 882 3 219
Återbetalning av lån F4 –16 029 –5 791 –9 031
Försäljning av egna aktier – 42 163
Betald utdelning –8 415 –6 889 –5 996
Återbetalning av leasingskulder F4 –2 593 –2 368 –2 417
Övriga ﬁnansieringsverksamheter 352 –2 183 1 570
Kassaﬂöde från ﬁnansieringsaktiviteter –15 930 –9 307 –12 492

Omräkningsdifferenser i likvida medel 3 763 563 –2 707
Förändring av likvida medel –15 701 10 438 –1 467
Likvida medel vid årets början 54 050 43 612 45 079
Likvida medel vid årets slut H3 38 349 54 050 43 612

Finansiell rapport 2022 37
Koncernens bokslut

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Eget kapital och övrigt totalresultat 2022 MSEK

Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inﬂytande	Totalt eget kapital
1 januari 2022	16 672	24 731	454	66 918	108 775	–1 676
Årets resultat	–	–	–	18 724	18 724	388
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	10 654	10 654	15
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	1 030	–	1 030	–
Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	3 703	–	3 703	–
Omföring till goodwill	–	–	–3 677	–	–3 677	–
Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	–970	–2 093	–3 063	–4
Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen
Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	–701	–	–701	–
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	280	–	280	–
Omräkningsdifferenser 1) Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	7 273	–	7 273	–143
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	–85	–	–85	–
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag	–	–	49	–	49	–
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	87	–	87	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	6 989	8 561	15 550	–132
Totalresultat för perioden	–	–	6 989	27 285	34 274	256
Omföring till balanserade vinstmedel	–	–	758	–758	–	–
Transaktioner med ägare
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	89	89	–
Betald utdelning 2)	–	–	–	–8 325	–8 325	–90
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande	–	–	–	1	–	1
31 december 2022	16 672	24 731	8 201	85 210	134 814	–1 510

1) I förändringar i omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omvärdering av goodwill i lokal valuta med SEK 5 070 miljoner (SEK 2 646 miljoner för 2021 och SEK –3 359 miljoner för 2020).
2) Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,50 (SEK 2,00 för 2021 och SEK 1,50 för 2020).

Finansiell rapport 2022 38
Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2021 MSEK

Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inﬂytande	Totalt eget kapital
1 januari 2021	16 672	24 731	–2 689	47 960	86 674	–1 497
Årets resultat	–	–	–	22 694	22 694	286
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	3 532	3 532	5
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	31	–	31	–
Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	–6	–675	–681	–1
Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen
Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	–542	–	–542	–
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	–96	–	–96	–
Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	3 556	–	3 556	–214
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	46	–	46	–
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag	–	–	28	–	28	–
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	126	–	126	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	3 143	2 857	6 000	–210
Totalresultat för perioden	–	–	3 143	25 551	28 694	76
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier	–	–	–	42	42	–
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	93	93	–
Betald utdelning	–	–	–	–6 658	–6 658	–231
Transaktioner med innehavare utan bestämmande inﬂytande	–	–	–	–70	–70	–24
31 december 2021	16 672	24 731	454	66 918	108 775	–1 676

Finansiell rapport 2022 39
Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2020 MSEK

Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inﬂytande	Totalt eget kapital
1 januari 2020	16 672	24 731	2 292	38 864	82 559	–681
Årets resultat	–	–	–	17 483	17 483	140
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	–4 614	–4 614	–4
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	99	–	99	–
Skatt på poster som inte kan omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	–20	899	879	1
Poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen
Kassaﬂödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	136	–	136	–
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	281	–	281	–
Omräkningsdifferenser Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	–5 434	–	–5 434	58
Omklassiﬁcering till resultaträkningen	–	–	124	–	124	–
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag	–	–	–81	–	–81	–
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassiﬁceras till resultaträkningen	–	–	–86	–	–86	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–4 981	–3 715	–8 696	55
Totalresultat för perioden	–	–	–4 981	13 768	8 787	195
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier	–	–	–	163	163	–
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	150	150	–
Betald utdelning	–	–	–	–4 985	–4 985	–1 011
31 december 2020	16 672	24 731	–2 689	47 960	86 674	–1 497

Finansiell rapport 2022 40
Koncernens bokslut

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

A1 Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson erbjuder infrastruktur inom kommunikation samt tillhörande tjänster och mjukvara till telekombranschen och andra branscher.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2022 har upprättats i enlighet med de internationella redo- visningsstandarderna (IFRS), såsom de har publicerats av IASB och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen.

För den finansiella rapporteringen 2022 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2022). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2022 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder.

De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 7 mars 2023. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. För upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2022, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar vilka inte har tillämpats 2022 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och enligt anskaffningsvärde- metoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värde såsom finansiella instrument till verkligt värde via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Tillgångar anskaffade genom förvärv värderas initialt till verkligt värde.

Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödes- analys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår.
```# Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I eget kapital i koncernen ingår därför endast koncernens andel av efter förvärvet intjänat eget kapital i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag. Dotterbolag utgörs av alla de bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag ska Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sin invol- vering och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör.

Koncerninterna balanser och orealiserade vinster och förluster hän- förliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men bara i den mån det inte finns indikation på nedskrivningsbehov.

Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med generellt helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa telekomleverantörsbolagen är helägda och utgörs av Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner. Valutakursvinster och valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Ett undantag utgör interna lån som betraktas som en del av nettoinvesteringen i utländska verksamheter. Då bokas valuta- kursvinster- och förluster i Övrigt totalresultat (OCI) i konsolideringen tills dess att interna lån antingen har återbetalats eller skrivits bort, för att vid den tid- punkten omklassificera det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat till resultaträkningen

Förändringar i verkligt värde för monetära värdepapper i utländsk valuta, som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat, fördelas mellan omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapprets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av redovisat värde redovisas i övrigt totalresultat.

Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på netto bas.

Omräkning av koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan enligt följande:

Tillgångar och skulder i balansräkningarna omräknas till balansdagskurs.
Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom- snittlig valutakurs.
Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI).

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat (OCI). Vid avyttring av en utlands- verksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verk- samhet och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, samt, risken för hyperinflation och potentiell påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning i höginflationsekonomier.

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2022 41

Noter till koncernens bokslut

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Intäktsredovisning

De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestations- åtaganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid. Den stora majoriteten av Ericssons affärer avser försäljning av standard- produkter och tjänster.

Standardprodukter och tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations- och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps- ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.

Intäktsredovisning för standardprodukter ska ske när kontroll över utrust- ningen överförs till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska betraktas från kundens perspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rättigheter att ställa ut fakturor. För hårdvaruförsäljning bedöms kontroll normalt överföras när utrustningen ankommer till kundens lokaler.

Mjukvarulicenser kan tillhandahållas vid en viss tidpunkt, aktiverad eller förberedd för att bli aktiverad av kunden vid en senare tidpunkt och därför sker intäktsredovisning när kunden får kontroll över mjukvaran. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicen- ser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet och när rätt till att fakturera finns.

Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Kostnader som uppstår vid leverans av standardprodukter och tjänster redovisas som kostnad för sålda varor när den hänförliga intäktsredovisning sker i resultaträkningen. Kostnader som uppstår hänförliga till prestationsåtaganden som ännu inte är till fullo levererade redovisas som lager.

Transaktionspriser under dessa kontrakt är normalt fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvara och mjukvara och vid färdigställande av installationstjänster. En andel av transaktionspriset kan komma att faktureras vid formell acceptans av de hänförliga installationstjänsterna vilket innebär att en kontraktstillgång redovisas för den andel av transaktionspriset som ännu inte är fakturerad. Fakturerade belopp innebär normalt att betalning ska ske inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överens- kommas med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och ”managed services” sker när tjänsterna utförs, generellt pro rata över tid. Kostnader som uppstår när tjänsterna utförs redovisas som kostnad för sålda varor när de uppstår. Transaktionspris under dessa kontrakt faktureras över tiden, ofta på kvartalsbasis. Transaktionspriset för ”managed services” kan innehålla variabel ersättning som estimeras baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalnings- tid från fakturadatum. Kontraktsskulder eller fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller baserat på utfört arbete. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment.

Enterpriselösningar

Enterpriselösningar består huvudsakligen av lösningar för mjukvaruplattfor- mar, levererade som en tjänst genom en molnleveransmodell. Dessa säljs i allmänhet på prenumerationsbasis och intäktsredovisningen sker pro rata över tid eller vid nyttjandet. Molntjänster tillåter kunden att använda mjukvaran över kontraktsperioden utan att själva ta över ägandeskapet av mjukvaran. Molntjänster är högt integrerade med mjukvaran och de enskilda komponenterna anses inte vara distinkta, därför redovisas alla intäkter i den period tjänsterna är levererade. Kontraktsperioden sträcker sig från en månad till 5 år.

När utrustning levere- ras, utförs en bedömning av lease och i de flesta fall identifieras inget lease arrangemang. Kostnad för sålda varor kostnadsförs över kontraktets löptid. Kostnader som relateras till tjänster redovisas som kostnad när de uppstår. Intäkter för fasta avgifter redovisas pro rata över kontraktets löptid. Intäkter för avgifter baserade på nyttjande redovisas när själva nyttjandet inträffar.

En bedömning av huvudman eller ombudförhållande utförs av de tjänster som säljs via grossister eller distributörer. Grossister behandlas som ombud för de tjänster som aktiveras vid leverans av utrustning till slutanvändarna. Eftersom koncernen har det primära ansvaret att leverera dessa tjänster till kunderna redovisas intäkterna brutto jämnt över tiden från aktivering till kontraktets slut.# Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Not A1, forts.

I vissa fall, i den så kallade “communication application platform interfaces (API)” verksamheten, ses grossister både som våra kunder och leverantörer, varpå intäkter och kostnader för sålda varor redovisas på bruttobasis när slutanvändarens nyttjande inträffar. För avtal med fasta avgifter sker fakturering vanligtvis i förskott, vilket resulterar i en kontraktsskuld. För kontrakt som baseras på nyttjande sker faktureringen i efterskott, vilket resulterar i en kundfordran. Typisk kredittid är 30 till 45 dagar. Denna typ av verksamhet gäller för Enterprise segmentet.

Immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent- och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR-kontrakt konstaterat att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intellektuella rättigheter över tiden och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.

Transaktionspriset för dessa kontrakt är normalt strukturerat som en royaltyavgift baserat på försäljning eller nyttjande under perioden och mäts kvartalsvis. Detta resulterar i en balans av fordringar i balansräkningen om fakturering utförs det följande kvartalet efter mätningen.

Vissa kontrakt innehåller fasta belopp vilka ska betalas till fullo då kontraktet tecknas eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuldbalans om betalning sker före intäktsföring eftersom intäkten redovisas över tid. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från fakturadatum.

Såsom beskrivet i not B1 ”Segmentsinformation” framgår att intäkter från IPR licenskontrakten är allokerade mellan segmenten Networks och Cloud Software and Services.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som faktureras i enlighet med villkor i kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalningstiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör ett slag av finansiella tillgångar som hanteras separat i förhållande till fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

Då väsentlig finansiering erbjuds till kunden, justeras intäkter för att reflektera påverkan av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från ovanstående kundfinansieringsfordringar om kontraktsräntan är lägre än marknadsräntan eller genom implicita finansieringstransaktioner för vilka betalningstider överstigande ett år från datumet för överföring av kontroll föreligger. Koncernen har valt att tillämpa den praktiska lösningen att inte justera intäkter för transaktioner med betalningstider, beräknade från tidpunkt för överföring av kontroll, om ett år eller kortare.

Kontraktstillgång utgörs av ofakturerat försäljningsbelopp som hänförs till prestationsåtagande som har uppfyllts under ett kundkontrakt men är beroende av andra villkor än bara återstående kalendertid innan betalning av ersättning förfaller.

Kontraktsskuld hänförs till belopp som är betalda av eller från kunder för vilka prestationsåtaganden inte har uppfyllts eller är delvis uppfyllda. Förskott från kunder ingår också i posten för kontraktsskulder.

Uppskjutna försäljningsprovisioner

Koncernen har olika inkrementella provisionskostnader för intern försäljningspersonal och distributörer som relaterar till förvärv av kundkontrakt inom Enterprise segmentet. Dessa kostnader redovisas som uppskjutna kontraktsanskaffningskostnader (inom Övriga långfristiga och Övriga kortfristiga tillgångar) och skrivs av linjärt som försäljnings- och administrationskostnader över kontraktets löptid. Koncernen kostnadsför försäljningsprovisioner för provisionsplaner relaterade till kundarrangemang med en löptid på ett år eller mindre.

Koncernen utvärderar regelbundet förändringar inom sin verksamhet eller de villkor som finns på marknaden och vilka skulle kunna innebära att avskrivningsperioden bör ändras eller om det finns potentiella indikatorer på nedskrivning.

Segmentsrapportering

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprinciper som beskrivs i denna not. Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regelbundet granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av kontroll för produkter och tjänster sker. För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljningsvärde och med hjälp av först-in, först-ut (FIFU) metoden relaterade till företagets egen produktion och vägd genomsnittlig kostnadsmetod för externt inköpta komponenter och råvaror inom företagets produktionsenheter.

Värdering av varulager relaterade till pågående arbeten görs med identifiering av sina individuella kostnader. Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter.

En stor del av lagret utgörs av pågående arbete för annans räkning (pågående arbete). Initial redovisning och bokning av pågående arbeten till kostnader för sålda varor hänför sig till koncernens principer för intäktsföring. Det innebär att kostnaderna som uppkommer i kundkontrakt initialt redovisas i pågående arbete. När den hänförliga intäkten redovisas, bokas värdet från pågående arbeten till kostnader för sålda varor.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända- mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C.

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa-genererande enhet inom koncernen som beräknas få ekonomisk nytta från de synergier som förväntas uppstå genom förvärvet. En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet.

Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsvärdet och det verkliga värdet reducerat med kostnader för avyttring. Återvinningsvärde beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tids- värdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskon- teringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonte- ringsränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen avviker inte materiellt från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS.

Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av goodwill rapporteras under övriga rörelsekostnader. Mer information finns i not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Immateriella tillgångar exklusive goodwill från företagsförvärv är i stor- leksordning kundrelationer, produkt- och patenträttigheter, varumärken och mjukvara. Dessutom finns det balanserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara.

Vid första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utveck- lingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utvecklingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningar och eventuellt förekommande nedskrivningar ingår i Forsknings- och utvecklingskostnader, FoU- kostnader, huvudsakligen för balanserade utvecklingskostnader och produkt- och patenträttigheter, i Försäljnings- och administrationskostnader, huvudsakligen för kundrelationer och varumärken och i Kostnad för sålda varor och tjänster.

Kostnader för utveckling av produkter för försäljning, uthyrning eller annat kommersiellt bruk eller för intern användning balanseras från den tidpunkt när det bedöms att produkten kommer att bli tekniskt och ekonomiskt bär- kraftig till dess den är färdig för försäljning eller användning inom företaget. Kundorderrelaterade kostnader för forskning och utveckling ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster. Övriga forsknings- och utvecklingskostnader belastar resultatet allteftersom de uppstår.

Avskrivning av förvärvade immateriella tillgångar, till exempel produkt- och patenträttigheter, kundrelationer, varu- märken och mjukvara, görs linjärt över nyttjandeperioden om maximalt tio år. Avskrivning av kapitaliserade utvecklingskostnader görs linjärt över nyttjande- perioden, normalt tre år.

Koncernen har inte redovisat några andra immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod, förutom goodwill.# Prövningar av nedskrivningsbehov

Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill men på tillgångsnivå, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. Gemensamma tillgångar allokeras till kassagenererande enheter i relation till varje enhets andel av total nettoomsättning. Beloppet i förhållande till de koncerngemensamma tillgångarna har en begränsad betydelse. Vid varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner, och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer samt pågående nyanläggningar. De redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är i allmänhet 25–50 år för byggnader och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings- och utvecklingskostnader eller Försäljnings- och administrationskostnader.

För varje del av en materiell anläggningstillgång redovisar Bolaget separata komponenter baserat på (1) fysisk komponent och (2) en icke fysisk komponent som representerar värdet av en större översyn. I det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång inkluderas koncernens kostnader för att byta ut en komponent. Restvärdet för den utbytta komponenten exkluderas. Prövningar av nedskrivningsbehov sker på samma sätt som för andra immateriella tillgångar exklusive goodwill, se ovan. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan erhållen betalning reducerat med försäljningsomkostnader och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

Not A1, forts. Finansiell rapport 2022 43

Noter till koncernens bokslut

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler, fordon och IT-utrustning. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.

Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med undantag för vissa tillgångar av lägre värde.

Denna modell speglar att vid leasingkontraktets start får leasetagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig att betala för den rätten. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing och leasingperioden definieras beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betraktas som rimligt troliga att utnyttjas. Den genomsnittliga återstående leaseperioden för leasing av fastigheter är runt fem år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leasingskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande) och de kan ha villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller storlek/omfattning) som måste bibehållas för en förlängning. På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginala låneränta för leasing. Den marginala låneräntan är beräknad beaktande ränteswapnivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt. Efter initial redovisning mäts leasingskulder baserat på upplupen kostnad användande effektivräntemetoden där leasingskulderna ökar i förhållande till upplupen ränta och minskar med hänsyn till gjorda leasingbetalningar. I tillägg till detta görs en omräkning av skulden om det sker en modifiering, en förändring görs av hyresperioden eller en förändring baserad på index för att fastställa sådana leasingbetalningar.

Nyttjanderätten mäts initialt till anskaffningsvärde, vilket är samma belopp som definierades vid initial mätning av leasingskulden, justerat för eventuellt förekommande leasingbetalningar före och vid startdatum, minskat med eventuellt förekommande erhållna rabatter plus eventuellt förekommande initiala direkta kostnader eller kostnader för återställning. Efter datum för initial redovisning mäts nyttjanderätter till anskaffningskostnad minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt för omvärdering av leasingskulderna. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Nedskrivning av nyttjanderätter följer IAS 36 ”Nedskrivningar”. När nedskrivning sker så skrivs tillgångsvärdet ned till återvinningsvärdet. Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. Räntekostnaden för leasingskulder presenteras i resultaträkningen som en komponent av finansiella kostnader separat från avskrivningar på nyttjanderätter. I kassaflödesanalysen rapporteras betalningar hänförliga till leasingskulden inom finansieringsverksamheten. Räntekostnader, kostnader för kortfristiga leasingkontrakt och leasingkontrakt med låga värden samt variabla leasingkostnader vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. För mer information om leasing, se not C3 ”Leasing”.

Redovisning där koncernen är leasegivaren

Leasingkontrakt med koncernen som leasegivare klassificeras som finansiell leasing när majoriteten av risker och förmåner överförs till leasetagaren, i annat fall som operationell leasing. Under finansiell leasing redovisas en fordran till ett belopp som är detsamma som nettoinvesteringen i leasingtillgången och intäkter redovisas enligt redovisningsprinciperna för intäktsföring. Under operationell leasing redovisas intäkter såväl som avskrivningar linjärt under kontraktets löptid. När koncernen agerar som leasegivare är det i huvudsak avseende andrahandsuthyrning av fastigheter, under finansiell eller operationell leasing.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts. Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden och andra åtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Avsättningar för omstrukturering redovisas när koncernen kan göra en tillförlitlig uppskattning av skulderna hänförliga till åtagandet. Uppskattningen baseras på koncernens förväntade utgifter för att uppfylla förpliktelsen och justeras löpande allteftersom förändringar blir kända.

Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till kundkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. Förlusten beräknas på det lägre av oundvikliga kostnader och böter för att bryta kontraktet. Den oundvikliga kostnaden inkluderar både direkta och indirekta kostnader för att fullfölja kontraktet.

Leverantörsrelaterade avsättningar relaterar till kontraktuella åtaganden, mestadels lager, som har bedömts att riskera bli inkurant baserat på affärsplanerna. Baserat på en riskbedömning görs en avsättning enligt den bästa uppskattningen av inkurans i förhållande till de kontraktuella åtaganden.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvalitetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut.

Åtaganden för kontantreglerade aktierelaterade program. Se kontantreglerade planer under redovisningsprinciper nedan.

Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av rättstvister och andra avsättningar vilka inte faller inom de definierade kategorierna. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattningar.# Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gäl- lande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. I den mån koncernen bedömer att ett identifierat potentiellt patentintrång sannolikt kommer att leda till ett utflöde av resurser sker avsättning baserat på en bästa uppskattning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister, däribland rättsprocesser enligt lagar och förordningar, samt andra ärenden. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av den potentiella omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna. Avsättningar görs när det är sannolikt att en förpliktelse har uppstått och värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt baserat på en detaljerad analys av varje enskilt fall. Nuvarande eller möjliga åtaganden som inte möter avsättningskriterierna presenteras som eventualförpliktelser. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser”. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper. Not A1, forts. Finansiell rapport 2022 44 Noter till koncernens bokslut

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och eventualförpliktelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella skulder. Goodwill uppstår när köpeskillingen överstiger det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar. Vid förvärv med innehav utan bestämmande inflytande kan full eller partiell goodwill redovisas. De slutgiltiga beloppen fastställs senast ett år efter transaktionsdagen. Om en säljoption föreligger för ett innehav utan bestämmande inflytande i ett dotterbolag redovisas en motsvarande finansiell skuld.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen redovisar transaktioner med innehav utan bestämmande infly- tande (IUB) som transaktioner med aktieägare. För köp från IUB sker redovis- ning i eget kapital av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar. Vinst eller förlust hänförlig till avyttring av IUB redovisas också i eget kapital. Vid förvärv väljer koncernen per förvärv mellan att värdera IUB i det för- värvade Bolaget till antingen verkligt värde eller proportionerlig andel av det förvärvade Bolagets nettotillgångar.

Joint ventures och intresseföretag

Investeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas enligt kapital- andelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresse- företag eller joint ventures till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället. Därefter sker justering för ägarföretagets andel av förändringar i investerings- objektets nettotillgångar. Förändringar i övrigt total resultat i joint ventures och intresseföretag redovisas som en del av övrigt total resultat. Om Bolagets intresse i ett associerat bolag är noll, redovisar inte Bolaget sin del av framtida förluster. Avsättningar kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande ska däremot redovisas baserat på ägarandel. Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20% men inte mer än 50%. Koncernens andel av resultatet före skatt i dessa företag redovisas i ”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”, som ingår i EBIT. Detta beror på att sådana andelar innehas för operativa ändamål snarare än som en kortfristig investering eller för finansiella ändamål. Koncernens andel av inkomstskatter hänförliga till intresseföretag redovisas under posten Skatter i resultaträkningen. Orealiserade vinster hänförliga till transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures och intresseföretag elimineras i proportion till koncernens andel i dessa företag. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt, förutsatt att indikation på nedskrivningsbehov inte föreligger. Resultatandelar i joint ven- tures och intresseföretag som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital som balanserade vinstmedel i balansräkningen. Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar för investeringar i varje joint venture och intresseföretag sker på samma sätt som för immateriella tillgångar förutom goodwill. Hela det redo- visade värdet för varje investering, inklusive goodwill, behandlas som en enda tillgång under sådana prövningar. Se även beskrivningen under ”Immateriella tillgångar exklusive goodwill” ovan. När företaget upphör att ha kontroll så omvärderas förekommande kvarstående ägande i det tidigare dotterföretaget till sitt verkliga värde och redovisar förändringen i det bokförda värdet i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgörs av det initiala bokförda värdet efter förlust av kontroll beaktande syftet med den påföljande redovisningen för det bibehållna ägandet i ett intresseföretag eller en finansiell tillgång. I tillägg till detta, förekommande belopp tidigare redovisade i Övrigt totalresultat (OCI) hänförliga till det tidi- gare dotterbolaget redovisas som om koncernen hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna direkt. Detta kan betyda att belopp tidigare redo- visade i Övrigt totalresultat (OCI) omklassificeras till resultaträkningen.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upphör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Separata tillgångar eller skulder redovisas om några rättigheter och skyldigheter skapas eller behålls vid överföringen. Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas. Finansiella tillgångar redovisas initialt till verkligt värde plus transak- tionskostnader för alla finansiella tillgångar som inte redovisas till FVTPL. Finansiella tillgångar redovisade till FVTPL redovisas initialt till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen. De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde med hjälp av andra indata såsom data från transaktioner, externa bevis om exit priser eller andra analytiska tekniker.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffnings- värde om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finan- siella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. I efterföljande redovisning sker värdering till upplupet anskaffningsvärde baserat på effektivräntemetoden minus nedskrivningar. Ränteintäkter och vinster/förluster från finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde redovisas under finansiella intäkter. Räntebärande tillgångar, inklusive likvida medel som hålls med syfte att erhålla kontraktuella kassaflöden redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

Tillgångar klassificeras som FVOCI om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärs- modell vars syfte uppnås både genom att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektiv ränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster- och förluster, vilka presenteras i resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen. Kundfordringar klassificeras som FVOCI eftersom affärsmodellen i första hand är att erhålla betalning, med enstaka försäljning.# Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassificeras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar- och skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar- och skulder (efter kvittning) presenteras som omsättningstillgångar och långfristiga tillgångar baserat på kontraktets löptid, såvida de inte är avsedda och förväntade att realiseras inom 12 månader.

Räntebärande värdepapper inklusive kassa ställd som säkerhet betalda i Moderbolaget klassificeras som FVTPL, eftersom de antingen hålls i en portfölj hanterad på verklig värde basis eller hålls med kortsiktiga likviditetssyften. Kundfordringar relaterade till kundfinansiering klassificeras som FVTPL eftersom de främst hålls i försäljningssyfte. Dessa tillgångar klassificeras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.

Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av investeringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen på följande sätt. Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar- och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningsomkostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). FKF utgör skillnaderna mellan alla kontraktuella kassaflöden som förfaller i enlighet med kontraktet och alla kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla, nuvärdeberäknade med den ursprungliga effektivräntesatsen.

Koncernen använder ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kontraktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort.

Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen tillgångar av investeringsklass som bedöms ha låg risk, varför kreditrisken inte antas ha ökat nämnvärt sedan den initiala bokföringen. Om koncernen identifierar bevis på en signifikant förändring i kreditrisk för en tillgång används FKF för att beräkna en reservering av tillgången. En betalningsinställelse antas gälla om tillgången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF används för att beräkna nedskrivningen för tillgången.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till finansiella instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslutas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört.

Upplåning

Upplåning som hanteras av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL därför att den hanteras på basis av verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförliga till kreditrisker, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).

Upplåning som inte hanteras av Moderbolaget klassificeras som upplupet anskaffningsvärde. Dessa lån redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde; förekommande skillnader mellan erhållen ersättning (netto efter transaktionskostnader) och inlösensvärde redovisas i resultaträkningen under upplåningsperioden med användning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorad rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden. Fakturor som säljs till banker genom Bolagets leverantörsfinansiering redovisas fortsatt som leverantörsskulder, eftersom det inte är någon signifikant förändring av dessa skulders natur eller funktion.

Säkringsredovisning för kassaflöden

Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:

a) Vissa kundkontrakt där valutakursförändring USD/SEK (”FX”) väsentligt skulle kunna påverka nettoomsättningen. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt med USD som kontraktsvaluta med högst sannolika bestämda betalningstidpunkter.

b) En försäljningsprognos denominerad i USD i Ericsson AB(”EAB”)med en hög sannolikhet för de kommande 7 till 18 månaderna säkras månadsvis på rullande basis.

För båda programmen ingår Koncernen valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och dessa designeras som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringarna är säkringsförhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen identifierar förändringar i terminskurser som den säkrade risken.

Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designas och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto. Vid intäktsredovisning av den säkrade nettoomsättningen omklassificeras det ackumulerade beloppet i kassaflödesreserven i OCI som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettoomsättningen.

Kassaflödessäkringar är också avsedda för vissa mycket sannolika förvärv som förväntas genomföras i utländsk valuta. Valutaderivat används som säkringsinstrument med ett säkringsförhållande på 1:1. Koncernen betecknar förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Redovisningen liknar den som beskrivs för kassaflödessäkringen ovan, förutom att vid redovisning av det säkrade förvärvet löses det ackumulerade beloppet i kassaflödessäkringsreserven upp och redovisas som en justering av goodwill.

Anställningsrelaterad information

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I en avgiftsbestämd plan är företagets åtagande begränsat till att betala fastställda avgifter till en separat juridisk enhet (pensionsstiftelse). Koncernen har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om pensionsstiftelsen inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. De aktuariella och investeringsrelaterade risker som hänförs till en avgiftsbestämd plan bärs av den anställde. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs.

I en förmånsbestämd plan är det koncernens ansvar att tillhandahålla förutbestämda förmåner till nuvarande och tidigare anställda. De aktuariella respektive investeringsrelaterade risker som hänförs till den förmånsbestämda planen bärs av företaget. Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approximerade till koncernens åtaganden. I de länder där det inte finns en stor och djup marknad för sådana obligationer har marknadens avkastning på statsobligationer använts.

Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och beräknas årligen. Aktuariella antaganden utgörs av koncernens bästa bedömning av de variabler som bestämmer kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. När aktuariella antaganden används är det möjligt att det verkliga utfallet avviker från de bedömda resultaten eller att de aktuariella antagandena ändras från en period till en annan. Dessa skillnader rapporteras som aktuariella vinster och förluster. De utgörs exempelvis av oväntat hög eller låg personalomsättning, förändrad förväntad livslängd, löneförändringar och förändringar av diskonteringsränta.

Aktuariella vinster och förluster och vinster och förluster hänförliga till omvärdering av plantillgångar redovisas i övrigt totalresultat i den period de uppstår. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen.# När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till pla- nen benämnt ”tillgångstak”. Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som en nettoräntekostnad genom att tillämpa diskonteringsräntan för den förmånsbestämda nettoskulden. Kostnader för årets tjänstgöring redovisas direkt i resultaträkningen för perioden. Kost- nader hänförliga till tidigare perioder som hänförs till planförändringar eller ”curtailment” redovisas direkt i den period då de uppstår. Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensions- kostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under övrigt totalresultat. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings- ändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedöm- ningar av osäkerhet.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning. Enligt IFRS ska ett företag redovisa de kompensationskostnader som är relaterade till aktierelaterade program baserat på ett mått på vilket värde de tjänster som erhålls under programmen har för företaget. För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas. Från och med 2017 är de tilldelade aktiebaserade programmen kontant- reglerade, förutom programmen för koncernledningen. Dessa program är aktiereglerade.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnaderna redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värdet för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations och marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier. Alla planer har service- villkor och vissa har prestations- eller marknadsvillkor. För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas. Skälet till denna redovisningsprincip under IFRS är att dessa kompensationskostnader för en aktierelaterad plan inte har en direkt kassaflödeseffekt. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är samma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänande- perioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna vilka utgör kontant- värdet för aktierna räknas om och ändras under intjänandeperioden. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller för en aktiereglerad plan. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ersättningar till styrelsen

Sedan 2008 har Moderbolagets bolagsstämma varje år beslutat att styrelse- ledamöterna ska ha möjlighet att välja att erhålla en del av styrelsearvodena i form av syntetiska aktier. Programmet ger icke anställda styrelsemedlemmar som valts av årsstämman rätt att få en del av sin ersättning i form av en framtida utbetalning av ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för en B-aktie i Moderbolaget vid utbetalningstillfället. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Kostnaderna för kontant utbetalning värderas och redovisas utifrån de beräknade kostnaderna för programmet pro rata under intjänandeperioden om ett år. De beräknade kostnaderna omvärderas under och vid slutet av intjänandeperioden.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.

Inkomstskatter

Koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både för aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år. Aktuell skatt beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden. Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade värden på tillgångar och skulder och dess skattemässiga värden för outnytt- jade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter. Uppskjutna skattetill- gångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag och outnyttjade skattekrediter kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skat- teskuld i balansräkningen, när koncernen har en legal rätt och en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för följande temporära skillnader: ej avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat samt skillnader hänför- liga till andelar i dotterbolag om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser som förväntas vara tillämpliga när de temporära skillnaderna vänds, baserat på de skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. En justering av värden för uppskjutna skattefordringar/skatteskulder för en förändrad skattesats redovisas i resultaträkningen, såvida den inte hänför sig till en temporär skillnad som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även justeringen mot eget kapital eller OCI. Som föreskrivet i IFRIC 23 så beaktas osäkerheter vad gäller inkomstskatter om och när redovisning och värdering sker av inkomstskatteposter i de finansiella rapporterna. Värderingen av uppskjuten skatt innefattar bedömningar om huruvida kostnader som skattemässigt avdrag ännu inte yrkats för kommer att vara avdragsgilla. Dessutom görs bedömningar om huruvida tillräcklig framtida skattepliktig inkomst kommer att uppstå för att underskottsavdrag ska kunna utnyttjas inom olika beskattningsområden. All uppskjuten skatt granskas i en årlig genomgång för att bedöma sannolikt utnyttjande. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända- mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till Moderbolagets aktieägare divideras med viktat genomsnittligt antal utestå- ende aktier (totalt antal aktier med avdrag för aktier i eget förvar) under året. Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till Moderbolagets aktieägare divideras, i tillämpliga fall justerat, med summan av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier och potentiella stamaktier som kan ge upphov till utspädningseffekt. Utspädningseffekt av potentiella stamaktier redovisas endast om en omräkning till stamaktier skulle leda till en minskning av vinsten per aktie efter utspädning.

Kassaﬂödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perio- den. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Rörelser i kassa ställd som säkerhet och banklån med kortare löptid än tre månader (används för kortsiktiga likviditets syften) presenteras netto under ”Övriga finansieringsverksamheter”.

Not A1, forts.

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Likvida medel och kassa ställd som säkerhet utgörs av kassa, bank och räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

Redovisning av statliga bidrag

Statliga bidrag redovisas när det finns en rimlig säkerhet att Bolaget kan följa de villkor som kommer med dem och att de kommer att mottas. Statliga bidrag redovisas huvudsakligen i koncernens resultaträkning som ett avdrag för motsvarande utgift.

Nya redovisningsregler och tolkningar

Den 1 januari 2022 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.

– IAS 16, Materiella anläggningstillgångar - Intjäning innan färdigställande
– IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar
– Kostnader för att fullfölja ett kontrakt
– IFRS 3, Rörelseförvärv - Referens till det konceptuella ramverket
– Årliga förbättringscykeln 2018–2020

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2022 och har inte tillämpats i koncernens utarbetande av dessa finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya standard med införandedatum 1 januari 2023:

– IFRS 17 Försäkringsavtal (inklusive tilläggen från juni 2020 och december 2021, som etablerar principer för redovisning, mätning, presentation och upplysningar för försäkringskontrakt).# A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Intäktsredovisning

Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris kan innehålla rörliga element såsom rabatter, prestations- relaterade priser och kontraktsböter. Transaktionspris, inklusive rörlig ersätt- ning, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade. Intäkter allokeras till varje prestationsåtagande med referens till fristående försäljningspriser. Koncernen beaktar att en metod med anpassad marknads- bedömning ska användas för att estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Dessa estimat innehåller priser satta för liknande kunder och omständigheter, justerade för att reflektera rimliga vinstmarginaler för marknaden. Estimat används för att fastställa rabatter som hänförs specifikt till varje prestationsåtagande, sålunda påverkande det fristående försäljningspriset.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten- tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av kundens förmåga eller intention att betalas så ska ingen ytterligare intäktsfö- ring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovi- sas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna. Ledningen gör också bedömningar vad gäller kriterier för kombination av kontrakt. Huvudinköpsavtal kan omfatta ett antal olika affärstyper med samma kund och bedömning görs för att utvärdera priser hänförliga till om de olika affärstyperna är väsentligt beroende av varandra och i dessa fall ska kontrakt hänförliga till sådana affärstyper kombineras och det totala kontraktspriset fördelas på varje prestationsåtagande baserat på estime- rade fristående försäljningspriser. Bedömningar kan även ske relaterat till kontraktsändringar vilka kan hänföras till tidigare prestationsåtaganden och i dessa fall görs bedömning för att utvärdera om delar av det totala kontrakts- priset ska tillämpas retroaktivt. Intäkter för standardprodukter ska redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt.

Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar

Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster (FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av kunder som haft likartade förlustmönster. Beloppen avseende FKF är känsliga för förändringar i omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om nuläget och framtida ekonomiska förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat och därför krävs regelbunden monitorering för att säkerställa att avsättnings- matrisen blir uppdaterad om det skulle behövas. Ledningens genomgång av nuvarande och framtida förutsättningar baseras på senaste observerbara ekonomiska uppdateringar och vår interna utvärdering vad gäller potentiell påverkan på våra kunder. Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster per den 31 december 2022 uppgick till SEK 2,5 (2,4) miljarder eller 4% (4%) av bruttovärdet för kundfordringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detalje- rad information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”. Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings- modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden som en del av den interna utvärderingen.

Värdering av varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj- ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnings- volymer och lagerbalanser. I situationer där lageröverskott föreligger görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärdet för överskottsvolymer. De totala lagerreserverna avseende estimerade förluster uppgick den 31 december 2022 till SEK 5,7 (3,6) miljarder eller 11% (9%) av det totala lagervärdet. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.

Förvärvade kundrelationer, immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte- rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen prövas nedskrivningsbehovet så snart det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde, dessutom prövas nedskrivningsbehovet för goodwill minst årligen. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassa- flöden leda till redovisning av nedskrivning. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgick till SEK –0,1 (–0,3) miljarder för 2022. Per den 31 december 2022 uppgick förvärvade immateriella tillgångar till SEK 110,9 (42,0) miljarder, inklusive goodwill om SEK 84,6 (38,2) miljarder. Mer information om goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisnings- principer”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer information, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. Allokeringen vid en förvärvsanalys kräver ledningens bedömning. Till exempel vid bestämmande av verkliga värden för förvärvade immateriella tillgångar. Bedömning krävs även för att definiera kassagenererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan resultera i ett helt annat resultat och en annan framtida finansiell ställning.

Leasing

Osäkerhet i uppskattningar finns relaterat till möjliga framtida förändringar i verksamheten, vilket kan komma att påverka den faktiska leaseperioden för ett kontrakt. Till exempel att ett kontrakt bryts på grund av att verk- samheten minskar i omfattning.# Fastställandet av räntesatser med vilka leaseskulder diskonteras är en annan osäkerhet som påverkar leaseskulden och räntekostnaden. Denna ränta påverkar diskontering av leasingskulder och nyttjanderätter som redovisas i balansräkningen, liksom fördelningen mellan räntekostnad och avskrivning i resultaträkningen under leasingperioden. För mer information se not C3 ”Leasing”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Denna bedömning kan visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasingkontraktet och kan ha en negativ effekt på nyttjanderättigheter. Koncernen estimerar dess tillkommande låneränta för att mäta leasingskuldernas nuvärde av leasingbetalningarna eftersom den implicita räntan i leasingkontraktet inte direkt kan härledas. En inkrementell låneränta används vid diskontering av leasingskulderna och kräver bedömning för att återspegla den räntesats som skulle behöva betalas för att låna medel under liknande löptid, och med liknande säkerhet, för att erhålla en tillgång av liknande värde som nyttjanderätterna i en liknande ekonomisk miljö.

Avsättningar och eventualförpliktelser

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

De viktigaste källorna för uppskattning av osäkerhet när det gäller avsättningar är bedömning av sannolikheten för ett utflöde av resurser och om ett tillförlitligt estimat kan göras. Leverantörsrelaterade avsättningar kräver en tillförlitlig affärsplan för att bedöma förväntad förbrukning av lagerinköp som man åtagits sig.

Andra avsättningar inkluderar avsättningar relaterade till en eventuell uppgörelse om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement (DPA)) med United States Department of Justice (DOJ). Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en uppgörelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder i linje med avsättningen som gjordes i fjärde kvartalet 2022 inför en sådan uppgörelse. Bolagets interna utredning och samarbete med myndigheterna relaterat till ärendena som diskuteras i en internutrednings- rapport om Irak från 2019 är öppen och pågår fortfarande.

Andra källor till osäkerhet i uppskattningar är patent- och andra processer och tvister som kan pågå under flera år och därför råder det osäkerhet om det slutliga utfallet och förväntad uppgörelse.

Samma bedömning av osäkerheter som beskrivs ovan gäller även eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser inkluderar åtaganden som inte redovisas därför att beloppen antingen inte kan bedömas tillförlitligt eller för att avslut inte är sannolikt. Eventualförpliktelser rör sig huvudsakligen om bedömningar kring tvister, skattetvister, förluster hänförliga till kundkontrakt och pensions- garantier. Eftersom eventualförpliktelser enbart kan bekräftas i framtiden baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. En eventualförpliktelse kan existera vid årets slut och/eller en kostnad (avsättning) kan behöva redovisas vid ett senare tillfälle baserat på de senaste förhållandena och status för ett potentiellt åtagande.

Avsättningar och eventualförpliktelser ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och justeras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Detta innebär att förändringar av belopp kan ske över tid.

Per den 31 december 2022 uppgick avsättningar till SEK 11,6 (9,5) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”. Per den 31 december 2022 uppgick eventualförpliktelser till SEK 3,3 (1,6) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Eventualförpliktelser” inklusive en beskrivning av eventualförpliktelser som inte kan kvantifieras.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på koncernens bästa uppskattning av vilka framtida utgifter som kommer att krävas för att uppfylla åtagandet.

Program för betalning av leverantörer

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I syftet att öka rörelsekapitaleffektiviteten omförhandlar Ericsson kontinuerligt betalningsdagar med leverantörer. Förhandlingarna med leverantörer om Not A2, forts. Finansiell rapport 2022 49 Noter till koncernens bokslut betalningsdagar utgör en integrerad del av inköpsaktiviteterna. Vissa leverantörer säljer sina kundfordringar utställda på Ericsson till banker och Ericsson kan om det efterfrågas introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Ericsson varken betalar eller erhåller avgifter och tillhandahåller inte tillkommande säkerhet under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring eller funktion vad gäller Ericssons skulder därför att leverantörsfakturorna betraktas som en del av rörelse- kapitalet som används i Ericssons normala affärscykel. Den maximala kredit- perioden som avtalas med varje leverantör överstiger inte 6 månader. Därför kvarstår dessa skulder fortsatt att vara klassificerade som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra till- lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk- ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensions- planer. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för högkvalitativa företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer upply- ses om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Per den 31 december 2022 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersätt- ningar efter avslutad anställning till SEK 83,7 (113,5) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 60,5 (81,4) miljarder. Mer information om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Uppskjuten skatt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader, för outnyttjade underskottsavdrag och skattekrediter. Värderingen av tempo- rära skillnader, underskottsavdrag och skattekrediter baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsom- råden mot vilka temporära skillnader och underskottsavdrag kan utnyttjas. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende framtida beskattningsbara vinster.

Som föreskrivet i IFRIC 23 ”Vägledning vid redovisning av osäkerheter i inkomstskatter” görs estimat i relation till osäkra skattepositioner i ett begränsat antal länder. Estimat görs för eventuellt förekommande förändringar i skattelagstiftning med en potenti- ellt väsentlig påverkan. De största underskottsavdragen hänför sig till Sverige, där de utan tids- begränsning kan avräknas mot framtida inkomster (utan slutligt datum för nyttjande), förutom Bolagets källskatter vilka löper ut efter fem år. Mer detal- jerad information finns i not H1 ”Skatter”.

Per den 31 december 2022 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 19,4 (23,1) miljarder. De uppskattade skatteeffekterna av dessa under- skottsavdrag redovisas som långfristiga tillgångar.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av dessa poster baseras på utvärdering av inkomstskatte-, mervärdesskatte- och andra skatteregler i alla länder där vinst uppstår. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatter och redovisning av skatter måste ledningen medverka i bedömningen av klassificeringen av transaktioner och vid uppskattningen av sannolika utfall vad avser yrkade avdrag eller tvister. OECD riktlinjer för Pillar I (återallokering av vinster över en viss nivå till länder i proportion till lokal försäljning) och Pillar II (globala minimala faktiska skattesatser) gäller ännu inte i Sverige eller andra relevanta länders skattelagstiftning. Den troliga effekten av dessa förslag undersöks, men det är ännu inte klart om dessa kommer att ha en väsentlig påverkan på Bolagets resultat och ställning.

Not A2, forts. Finansiell rapport 2022 50 Noter till koncernens bokslut

Sektion B – Affärsverksamhet

B1 Segmentsinformation

Ny segmentsstruktur

Bolaget började rapportera enligt den nya segmentsstrukturen från och med det tredje kvartalet 2022. Den finansiella informationen för den nya strukturen har räknats om.

Segment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in.# För att spegla koncernens affärsinriktning och för att underlätta jämförbarhet med andra företag i branschen rapporteras tre rörelsesegment:

– Networks
– Cloud Software and Services
– Enterprise Segment

Networks tillhandahåller radioaccessnätslösningar (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. 82% (82% under 2021 och 2020) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.

Segment Cloud Software and Services tillhandahåller lösningar för kärnnätet, affärsstödsystem och driftstödsystem, nätdesign och nätoptimering samt drifttjänster för kunders nät. Fokus är på att möjliggöra för leverantörer av kommunikationstjänster att lyckas med sin övergång till molnbaserat, intelligent samt automatiserat nät och nätdrift. 18% (18% under 2021 och 2020) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Cloud Software and Services.

Segment Enterprise består av tre affärsområden som erbjuder lösningar för företagsmarknaden. Global Communications Platform (Vonage) innefattar molnbaserad Unified Communications as a Service (UCaaS), Contact Center as a Service (CCaaS) och Communications Platform as a Service (CPaaS). Enterprise Wireless Solutions som innefattar privata trådlösa nät och färdigpaketerade trådlösa WAN lösningar (Cradlepoint). Technologies and New Businesses innefattar mobila finanstjänster, säkerhetslösningar och annonseringstjänster. Other innefattar mediaverksamheter, Ericsson Ventures och andra ej allokerade verksamheter. Segmentsinformation presenteras också för Other.

Marknadsområden

Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanaler med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Bolaget är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden:

– Europa och Latinamerika
– Mellanöstern och Afrika
– Nordamerika
– Nordostasien
– Sydostasien, Oceanien och Indien.

Segment Enterprise har en flerkanalig distributionsmodell mot marknaden. Försäljningen från segment Enterprise, Other och patent- och licensintäkter rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand leverantörer av kommunikationstjänster, står de 10 största kunderna för 50% (49% under 2021 och 50% under 2020) av omsättningen. Ericssons största kund svarade för cirka 14% (13% under 2021 och 13% under 2020) och den näst största kunden svarade för 10% (9% under 2021 och 10% under 2020) av omsättningen under 2022. Dessa kunder rapporterades under segment Networks och Cloud Software and Services.

Segmentsinformation 2022

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment Koncernen
Nettoomsättning, segment	193 468	60 524	15 380	2 174	271 546
Nettoomsättning	193 468	60 524	15 380	2 174	271 546
Bruttoresultat	86 368	20 106	6 946	–125	113 295
Bruttomarginal (%)	44,6%	33,2%	45,2%	–5,7%	41,7%
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)	38 512	–1 689	–6 234	–3 569	27 020
EBIT-marginal (%)	19,9%	–2,8%	–40,5%	–164,2%	10,0%

Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 411
Resultat efter finansiella poster 24 609
Inkomstskatt –5 497
Årets resultat 19 112

Övrig segmentsinformation

1) Segmentet Other inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en potentiell överenskommelse med United States Department of Justice avseende tidigare meddelade icke-brottsliga påstådda överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA), noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder i linje med den avsättning som gjordes i fjärde kvartalet 2022, inklusive uppskattade utgifter för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad, och SEK –1,0 miljarder relaterade till avyttringen av verksamheten för Sakernas internet och andra portföljjusteringar.

Segmentsinformation 2021

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment Koncernen
Nettoomsättning, segment	167 838	56 224	6 236	2 016	232 314
Nettoomsättning	167 838	56 224	6 236	2 016	232 314
Bruttoresultat	78 869	18 829	2 891	160	100 749
Bruttomarginal (%)	47,0%	33,5%	46,4%	7,9%	43,4%
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	37 266	–2 234	–2 965	–287	31 780
EBIT-marginal (%)	22,2%	–4,0%	–47,5%	–14,2%	13,7%

Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 530
Resultat efter finansiella poster 29 250
Inkomstskatt –6 270
Årets resultat 22 980

Övrig segmentsinformation

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment Koncernen
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	40	72	–	–372	–260
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 169	–508	–830	–	–2 507
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–3 764	–1 568	–430	–189	–5 951
Nedskrivningar	–127	–185	–188	–11	–511
Omstruktureringskostnader	–262	–254	–16	–17	–549
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	14	–51	998	–	961

Segmentsinformation 2020

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment Koncernen
Nettoomsättning, segment	165 978	59 597	4 792	2 023	232 390
Nettoomsättning	165 978	59 597	4 792	2 023	232 390
Bruttoresultat	72 413	19 496	1 767	48	93 724
Bruttomarginal (%)	43,6%	32,7%	36,9%	2,4%	40,3%
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	30 851	–796	–1 935	–312	27 808
EBIT-marginal (%)	18,6%	–1,3%	–40,4%	–15,4%	12,0%

Finansiella intäkter och kostnader, netto –596
Resultat efter finansiella poster 27 212
Inkomstskatt –9 589
Årets resultat 17 623

Övrig segmentsinformation

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment Koncernen
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	37	33	–	–368	–298
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–775	–612	–602	–	–1 989
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–3 764	–1 632	–407	–186	–5 989
Nedskrivningar	–494	–144	–32	–26	–696
Omstruktureringskostnader	–746	–277	–267	–16	–1 306
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–129	17	1	–30	–141

Produkter och tjänster per segment

2022

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Produkter	147 997	21 105	4 923	–1	174 024
Tjänster	45 471	39 419	10 457	2 175	97 522
Totalt	193 468	60 524	15 380	2 174	271 546

2021

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Produkter	128 951	19 267	3 955	24	152 197
Tjänster	38 887	36 957	2 281	1 992	80 117
Totalt	167 838	56 224	6 236	2 016	232 314

2020

	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise	Other	Totalt segment
Produkter	122 229	20 317	3 735	–95	146 186
Tjänster	43 749	39 280	1 057	2 118	86 204
Totalt	165 978	59 597	4 792	2 023	232 390

Marknadsområden 2022

	Nettoomsättning	Långfristiga tillgångar 5)
	Networks	Cloud Software and Services
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	23 695	9 179
Nordostasien 4)	22 488	4 015
Nordamerika 2)	81 917	13 362
Europa och Latinamerika 1)	44 644	21 638
Mellanöstern och Afrika	11 707	10 472
Övrigt 1) 2) 3) 4) 6)	9 017	1 858
Totalt	193 468	60 524

1) varav i EU 6) 35 859 ; 92 167
varav i Sverige 6) 3 239 ; 88 057
2) varav i USA 6) 109 709 ; 39 906
3) varav i Indien 6) 10 957 ; 519
4) varav i Japan 6) 9 965 ; 187
4) varav i Kina 6) 10 523 ; 2 068
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Marknadsområden 2021

	Nettoomsättning	Långfristiga tillgångar 5)
	Networks	Cloud Software and Services
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	20 299	8 493
Nordostasien 4)	24 464	4 405
Nordamerika 2)	66 464	10 913
Europa och Latinamerika 1)	38 671	21 181
Mellanöstern och Afrika	10 743	9 726
Övrigt 1) 2) 3) 4) 6)	7 197	1 506
Totalt	167 838	56 224

1) varav i EU 6) 31 307 ; 50 428
varav i Sverige 6) 2 349 ; 45 997
2) varav i USA 6) 79 896 ; 10 749
3) varav i Indien 6) 7 482 ; 484
4) varav i Japan 6) 13 678 ; 261
4) varav i Kina 6) 10 078 ; 2 202
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.# Marknadsområden 2020

Marknadsområden	2020	Nettoomsättning	Långfristiga tillgångar 5)	Networks	Cloud Software and Services	Enterprise
Sydostasien, Oceanien och Indien 3)	21 464	8 547	37	–	30 048	812
Nordostasien 4)	27 120	5 955	259	–	33 334	2 648
Nordamerika 2)	62 199	11 508	68	–	73 775	12 749
Europa och Latinamerika 1)	33 257	22 116	372	–	55 745	49 895
Mellanöstern och Afrika	13 281	9 676	341	–	23 298	140
Övrigt 1) 2) 3) 4) 6)	8 657	1 795	3 715	2 023	16 190	–
Totalt	165 978	59 597	4 792	2 023	232 390	66 244

1) varav i EU 6) 29 501 48 133
varav i Sverige 6) 1 123 43 627
2) varav i USA 6) 77 835 11 533
3) varav i Indien 6) 6 970 407
4) varav i Japan 6) 12 150 272
4) varav i Kina 6) 18 745 2 136
5) Totala långfristiga tillgångar exklusive ﬁnansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.
6) Inkluderar patent-och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Not B1, forts.

Finansiell rapport 2022 53 Noter till koncernens bokslut

B2 Nettoomsättning

	2022	2021	2020
Hårdvara	119 215	106 399	96 294
Mjukvara	54 809	45 798	49 892
Tjänster	97 522	80 117	86 204
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390
Varav patent- och licensintäkter	10 399	8 134	9 975
Varav export från Sverige	153 833	140 898	132 269

B3 Kostnader per kostnadsslag

Kostnader per kostnadsslag	2022	2021	2020
Varor och tjänster	147 023	119 787	120 102
Ersättningar till anställda	89 191	77 462	74 645
Avskrivningar	10 142	8 458	7 978
Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar	4 383	1 456	3 082
Lagerökning, netto	–7 738	–5 565	–44
Aktivering av utvecklingskostnader	–1 720	–962	–817
Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelseomkostnader	241 281	200 636	204 946

De totala omstruktureringskostnaderna för 2022 var SEK 0,4 (0,5) miljarder. Omstruktureringskostnader är inkluderade i de ovan redovisade beloppen.

Omstruktureringskostnader per funktion	2022	2021	2020
Kostnader för sålda varor och tjänster	195	273	725
FoU-kostnader	54	137	411
Försäljnings- och administrations- kostnader	150	139	170
Totala omstruktureringskostnader	399	549	1 306

B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	2022	2021	2020
Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggnings- tillgångar	85	13	64
Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	701	1 199	347
Övriga rörelseintäkter	445	314	750
Totala övriga rörelseintäkter	1 231	1 526	1 161
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggnings- tillgångar	–54	–3	–
Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	–445	–238	–488
Nedskrivning av goodwill 2)	–	–112	–
Övriga rörelsekostnader 3)	–3 994	–811	–11
Totala övriga rörelsekostnader	–4 493	–1 164	–499

1) Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
2) För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.
3) 2022 inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder relaterad till en potentiell överenskommelse med United States Department of Justice avseende tidigare meddelade icke-brottsliga påstådda överträdelser av deferred prosecution agreement (DPA), inklusive uppskattade kostnader för den förlängda tillsynen, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, samt kostnader om SEK –1,0 miljarder relate- rade till avyttringen av verksamheten inom Sakernas internet och andra portföljjusteringar.

B5 Varulager

Varulager	2022	2021
Råvaror, komponenter, förbrukningsmaterial och varor under tillverkning	16 873	11 584
Färdiga varor	14 376	11 207
Pågående arbete för annans räkning	14 597	12 373
Varulager, netto	45 846	35 164

Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 68 838 (60 362) miljoner. Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för standardiserade och kundanpassade lösningar där prestationsåtaganden ännu inte är fullt ut levererade. Dessa nedlagda kostna- der kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen. Bolaget har behövt öka sin buffert av vitala komponenter för att avhjälpa de utmaningar i leveranskedjan som påverkar elektroniska komponenter globalt. Lagerreserver granskas regelbundet för att säkerställa att föråldrade komponenter hanteras korrekt. Målet i Bolagets nuvarande klimatrelaterade strategi att ha en portfölj med energiprestandaprodukter kan påverka lageråtervinning när kunderna kräver snabb ersättning och ökade volymer av de mest energieffektiva produkterna. Det aktuella erbjudandet inom radioprodukter avspeglar i stort den senaste energieffektiva tekniken, och även om fortlöpande förbättringar förväntas i framtiden har dessa faktorer inräknats i riskutvärderingen för lagerinkurans vid årsslutet. Reserver avseende inkurans av varulager är avdragna i redovisade belopp och uppgår till SEK 5 716 (3 676) miljoner.

Rörelser avseende inkuransreserv i varulager	2022	2021
Ingående balans	3 676	3 627
Ökning	3 927	1 378
Ianspråktagande under perioden	–2 115	–1 457
Omräkningsdifferens	228	128
Utgående balans	5 716	3 676

Fysisk risk från klimatförändringar beträffande produktionsanläggningar har också identifierats som en potentiell klimatrelaterad risk för Bolagets verksam- het, även om dessa risker till största delen avhjälps genom att ha lämpliga försäkringar för skada på lager och fasta tillgångar, samt potentiella verksam- hetsavbrott, i kombination med att ha produktionskapaciteten spridd globalt.

Finansiell rapport 2022 54 Noter till koncernens bokslut

B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar, kundﬁnansiering, kontraktstillgångar, kontraktsskulder och upp- skjutna försäljningsprovisioner	2022	2021
Kundﬁnansiering 1)	5 370	3 287
Kundfordringar 2)	48 413	45 399
Kontraktstillgångar	9 843	10 506
Kontraktsskulder	42 251	32 834
Uppskjutna försäljningsprovisioner 3)	754	316

1) Av total kundﬁnansiering presenteras SEK 4 955 (2 719) miljoner som kortfristig kundﬁnansiering
2) Totala kundfordringar inkluderar SEK 70 (0) miljoner relaterat till intressebolag.
3) Av totala uppskjutna försäljningsprovisioner, presenteras SEK 345 (316) miljoner som kortfristiga. Den långfristiga balansen presenteras under Övriga långfristiga ﬁnansiella tillgångar (se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”) och den kortfristiga balansen under Övriga kortfristiga fordringar (se not B7 ”Övriga kortfristiga fordringar). Amorteringen av uppskjutna försäljningsprovisioner uppgick under året till SEK 288 (143) miljoner. Det förekom inga materiella nedskrivningar under 2022 och 2021. För information gällande kreditsrisker och nedskrivningar av kundkontrakt- relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Intäkter under perioden	2022	2021
Intäktsföring relaterad till kontraktsskuldens ingående balans för perioden	25 601	19 745
Intäktsföring relaterad till prestationsåtaganden upp- fyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapport- perioder	–7	–186

Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdate- rade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under perioden.

Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden	2022	2021
Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda, prestationsåtaganden	169 609	138 234

Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 65% under 2023, 15% under 2024 och resterande 20% under 2025 och senare.

B7 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar	2022	2021
Förutbetalda kostnader	2 506	2 290
Förskott till leverantörer	473	426
Derivat tillgångar 1)	1 121	317
Övriga skatter 2)	3 349	3 022
Övrigt	2 241	1 601
Totalt	9 688	7 656

1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
2) Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfordringar.

B8 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder	2022	2021
Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures	179	115
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures 1)	38 258	35 569
Totalt	38 437	35 684

1) Av beloppet för leverantörsskulder utgörs SEK 9,7 (8,3) miljarder av leverantörsfakturor under Ericssons program för betalning av leverantörer.

B9 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder	2022	2021
Upplupen ränta	335	177
Upplupna kostnader	35 896	30 837
Varav personalrelaterade	19 630	15 380
Varav leverantörsrelaterade	9 849	9 100
Varav övriga 1)	6 417	6 357
Derivat skulder 2)	2 621	762
Övriga 3)	7 341	6 145
Totalt	46 193	37 921

1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.
2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
3) Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag.# Finansiell rapport 2022 55 Noter till koncernens bokslut

Sektion C – Långfristiga tillgångar

C1 Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar	2022	2021
Balanserade utvecklingskostnader Goodwill Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans	19 158	44 963
Investeringar	1 720	–
Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1)	–	40 881
Utrangering	–	–
Omräkningsdifferens	218	5 070
Utgående balans	21 096	90 914
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–11 885	–
Avskrivningar	– 1 586	–
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	–	–
Utrangering	–	–
Omräkningsdifferens	–175	–
Utgående balans	– 13 646	–
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–3 745	–6 759
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	–	415
Nedskrivningar	–	–
Omräkningsdifferens	–	–
Utgående balans	–3 745	–6 344
Netto bokfört värde	3 705	84 570

Balanserade utvecklingskostnader	Goodwill	Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans	55 936	18 049
Investeringar	126 962	–
Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1)	23 451	–725
Utrangering	–452	–
Omräkningsdifferens	3 793	147
Utgående balans	82 854	19 158
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–44 456	–10 447
Avskrivningar	–1 991	–1 343
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	22	–
Utrangering	452	18
Omräkningsdifferens	–2 797	–95
Utgående balans	–48 770	–11 885
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–7 650	–3 745
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	81	–
Nedskrivningar	–61	–112
Omräkningsdifferens	–114	–
Utgående balans	–7 744	–3 745
Netto bokfört värde	26 340	3 528

	Goodwill	Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans	53 913	18 049
Investeringar	131	–
Poster avseende förvärvade/ avyttrade verksamheter 1)	–95	–725
Utrangering	–18	–
Omräkningsdifferens	2 005	147
Utgående balans	55 936	19 158
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–41 721	–10 447
Avskrivningar	–1 164	–1 343
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	–	–
Utrangering	18	18
Omräkningsdifferens	–1 589	–95
Utgående balans	–44 456	–11 885
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–7 387	–3 745
Poster avseende avyttrade verksam- heter 1)	–	–
Nedskrivningar	–201	–112
Omräkningsdifferens	–62	–
Utgående balans	–7 650	–3 745
Netto bokfört värde	3 830	3 528

1) För mer information om förvärvade/avyttrade verksamheter, se not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

Total goodwill för koncernen är SEK 84,6 (38,2) miljarder och är allokerad till de operativa segmenten Networks SEK 28,5 (25,8) miljarder, Cloud Software and Services SEK 3,6 (3,2) miljarder och Enterprise SEK 52,5 (9,2) miljarder, varav Vonage SEK 42,0 miljarder och Cradlepoint SEK 9,0 miljarder. Segmentet Other har ingen goodwill. Ytterligare information finns i not B1 ”Segmentsinformation”.

Nedskrivning
Inom segmentet Enterprise gjordes under året en nedskrivning av immateriella tillgångar med SEK 61 miljoner relaterat till Sakernas internet på grund av ett strategiskt beslut att avsluta en verksamhet, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen. Under 2021 gjordes en nedskrivning med SEK 176 miljoner inom det omräknade segmentet Enterprise och en nedskrivning med SEK 137 miljoner i det omräknade segmentet Cloud Software and Services. Nedskrivningarna under 2020 betraktas som immateriella .

Immateriella tillgångar
Det redovisade värdet för kundrelationer, produkträttigheter och andra immateriella tillgångar är SEK 26,3 (3,8) miljarder, varav kundrelationer förvärvade genom Vonage transaktionen uppgår till SEK 18,8 miljarder med en återstående avskrivningstid på sju till tio år.

Kapitaliserade utvecklingskostnader
Bolaget kapitaliserar produktutvecklingskostnaderna för 5G radio, vilka skrivs av över tre år.

Beaktande
Bolagets klimatrelaterade mål att ha mer energi- effektiva produkter, så gör Bolaget kontinuerligt bedömningar när det gäller påverkan av framtida förbättringar av radioprodukter i förhållande till återvinningen av sådana utvecklingskostnader. Slutsatsen är att det bokförda värdet vid årets slut är rimligt, eftersom avskrivningstiden och produktutvecklingens livscykel är relativt korta.

Allokering av goodwill
Goodwill från den tidigare kassagenererande enheten Digital Services har allokerats till den nya KGEn Cloud Software and Services och goodwill från Vonage förvärvet under året har allokerats till segmentet Enterprise och till den kassagenererande enheten Vonage. I övrigt har inte goodwillallokeringen förändrats.

Nedskrivningstester
Segmenten Networks och Cloud Software and Services är kassagenererande enheter. Inom segmentet Enterprise finns det flera kassagenererande enheter. Återvinningsmetoden har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, vilket innebär att återvinningsvärdena för de kassagenererande enheterna fastställts genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på affärsplaner godkända av ledningen. I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar:

– Försäljningstillväxt
– Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)
– Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2023–2027 för nyckelparametrar inom telekomindustrin:

– År 2027, ungefär 35 år efter introduktionen av digital mobil teknologi uppskattar man att det kommer att finnas 9,1 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT). Av alla mobiltelefonabonnemang beräknas 7,9 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.
– Antalet 5G abonnemang beräknas nå 4,3 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2027.
– År 2027 beräknas det finnas ungefär 42 miljarder uppkopplade enheter varav mer än 30 miljarder hänför sig till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.
– Cellulär IoT beräknas växa från 3,1 miljarder enheter i slutet av 2023 till 5,0 miljarder enheter i slutet av 2027.
– Mobil datatrafikvolym förväntas mer än dubbleras mellan 2023 och 2027. Mobiltrafiken drivs av användare av smarta telefoner och videotrafik. Den mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 30% årligen fram till 2027 och kommer då att stå för cirka 80% av all mobil datatrafik.

Antagandena baseras också på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder, som drivs av den fortsatta integrationen av telekom och data. De bedömda kassaflödena är baserade på femåriga affärsplaner. De kassa- genererande enheterna Vonage och Cradlepoint har en bedömde tillväxttakt på över 20% de kommande fem åren följt av en gradvis avtagande tillväxttakt. Bedömningarna speglar den snabbväxande marknad inom vilken båda KGEr är verksamma. Långsiktig marknadsmognad och marknadstillväxtnivåer (nominella nivåer se nedan) beräknas inte uppnås förrän efter tio år. Det är svårare att bedöma marknadsförhållanden ju längre fram i tiden man gör prognoser. Tillväxten inom Enterprise segmentet är driven av tillämpningen av 5G och konvergensen mellan 5G och molnkommunikation inom företagsmarknaden. Den adresserbara företagsmarknaden inom privata nätverk och trådlöst WAN förväntas växa med en CAGR på 34% 2022–2025 och vid 2025 beräknas den totala adresserbara marknaden för molnkommunikation att nå USD 73 miljarder, jämfört med USD 41 miljarder 2021. Prognoser över en utdragen tidsperiod där det bedömda kassaflödet överstiger marknadens där bolaget befinner sig innehåller en inbyggd osäkerhet. Återvinningsvärdet för KGE Vonage skulle vara lika med det bokförda värdet, om den förväntade försäljningstillväxten per år minskades med cirka 3% till dess stabila nivåer nås eller om den långsiktiga EBIT marginalen minskades med 4%. Samma resultat skulle uppnås ifall WACC höjdes med 1,5% enheter. För övriga KGEr finns det inga rimliga möjliga förändringar i antaganden som indikerar nedskrivningsbehov. De tillväxtnivåer som används efter prognosperiodens slut detta år har ökat som en följd av en ökning i de riskfria räntorna. Alla kassagenererande enheter använder en årlig nominell tillväxttakt om 2,0% (1,5%) efter prognosperioden, förutom Vonage som använder en tillväxttakt om 3,5%. Den högre nivån för Vonage beror på den högre implicita riskfria räntan för värdepapper i USD, som används eftersom kassaflödesprognoserna görs i USD. En diskonteringsränta efter skatt har använts för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt.

Diskonteringsränta på KGE:

KGE	2022	2021
Networks	9,0	7,5
Cloud Software and Services	10,0	8,0
Vonage	9,5	–
Cradlepoint	9,5	10,0
iconectiv	10,0	9,0
Emodo	14,5	12,0
Red Bee Media	11,0	9,5

Koncernens diskontering är baserad på framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2021 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2021. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Not C1, forts.

Finansiell rapport 2022 57 Noter till koncernens bokslut

C2 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar	2022
	Byggnader och mark	Maskiner och övriga tekniska anläggningar	Övriga inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och betalda förskott	Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	6 946	3 549	35 009	705	46 209
Investeringar	47 200	2 705	1 525	4 477
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	37	—	138	11 186
Utrangering	–275	–421	–1 638	–253	–2 587
Omklassiﬁceringar	287	213	593	–1 093	–
Omräkningsdifferens	481	284	1 413	78	2 256
Utgående balans	7 523	3 825	38 220	973	50 541
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–3 741	–2 678	–24 769	–	–31 188
Avskrivningar	–502	–373	–3,239	–	–4 114
Utrangering	226	434	1 509	–	2 169
Omräkningsdifferens	–265	–180	–1 107	–	–1 552
Utgående balans	–4 282	–2 797	–27 606	–	–34 685
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–283	–104	–1 054	–	–1 441
Nedskrivningar	–115	–4	–146	–9	–274
Utrangering	44	3	145	9	201
Omräkningsdifferens	–31	–9	–66	–	–106
Utgående balans	–385	–114	–1 121	–	–1 620
Netto bokfört värde	2 856	914	9 493	973	14 236

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 510 (477) miljoner per den 31 december 2022.

Materiella anläggningstillgångar

	Anskaffningsvärde	Investeringar	Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	Utrangering	Omklassificeringar	Omräkningsdifferens	Utgående balans
2021
Byggnader och mark	6 503	54	–	–348	356	381	6 946
Maskiner och övriga tekniska anläggningar	3 030	207	–	–135	270	177	3 549
Övriga inventarier, verktyg och installationer	32	2 215	–	–2	813	1 311	35 009
Pågående nyanläggningar och betalda förskott	8 90	1 187	–75	–94	–1 439	56	705
Totalt	43 418	3 663	–75	–2 722	–	1 925	46 209

	Ackumulerade avskrivningar	Poster avseende avyttrade bolag
Ingående balans	–28 661	50
Avskrivningar	–3 674	–
Poster avseende avyttrade bolag	–	50
Utrangering	2 407	–
Omklassificeringar	–	–
Omräkningsdifferens	–1 310	–
Utgående balans	–31 188	–

	Ackumulerade nedskrivningar	Utrangering	Omräkningsdifferens	Utgående balans
Ingående balans	–1 374
Nedskrivningar	–198
Utrangering	210
Omräkningsdifferens	–79
Utgående balans	–1 441

	Netto bokfört värde
2021
Byggnader och mark	2 922
Maskiner och övriga tekniska anläggningar	767
Övriga inventarier, verktyg och installationer	9 186
Pågående nyanläggningar och betalda förskott	705
Totalt	13 580

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

C3 Leasing

Koncernen som leasetagare

	Nyttjanderätter 2022	Lokaler	Fordon	Övrigt	Nyttjanderätter 2021	Lokaler	Fordon	Övrigt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	14 857	13 756	930	171	12 778	11 784	823	171
Tillkommande nyttjanderätter	2 017	1 650	168	136	2 017	1 759	258	–
Poster avseende förvärvad/avyttrad verksamhet	21	334	–	–	21	–10	–11	–
Uppsagda kontrakt	–575	–719	–178	–	–575	–395	–180	–
Omräkningsdifferens	618	874	78	–4	658	40	–	–
Utgående balans	17 196	15 895	998	303	14 857	13 756	930	171

	Ackumulerade avskrivningar	Lokaler	Fordon	Övrigt	Ackumulerade avskrivningar	Lokaler	Fordon	Övrigt
Ingående balans	–6 261	–5 687	–495	–79	–4 145	–3 700	–390	–55
Avskrivningar	–2 451	–2 141	–250	–60	–2 277	–2 002	–251	–24
Poster avseende avyttrad verksamhet	–	–	–	–	14	8	6	–
Uppsagda kontrakt	552	393	159	–	391	233	158	–
Omräkningsdifferens	–396	–354	–43	1	–244	–226	–18	–
Utgående balans	–8 556	–7 789	–629	–138	–6 261	–5 687	–495	–79

	Ackumulerade nedskrivningar	Lokaler	Fordon	Övrigt	Ackumulerade nedskrivningar	Lokaler	Fordon	Övrigt
Ingående balans	–303	–303	–	–	–340	–340	–	–
Nedskrivningar	–66	–66	–	–	–	–	–	–
Uppsagda kontrakt	27	27	–	–	63	63	–	–
Omräkningsdifferens	–32	–32	–	–	–26	–26	–	–
Utgående balans	–374	–374	–	–	–303	–303	–	–

	Finansiell vidareuthyrning	Lokaler	Fordon	Övrigt	Finansiell vidareuthyrning	Lokaler	Fordon	Övrigt
Ingående balans	–345	–345	–	–	–313	–313	–	–
Omräkningsdifferens	–51	–51	–	–	–32	–32	–	–
Utgående balans	–396	–396	–	–	–345	–345	–	–

	Netto bokfört värde
2022
Lokaler	7 336
Fordon	369
Övrigt	165
Totalt	7 870
2021
Lokaler	7 421
Fordon	435
Övrigt	92
Totalt	7 948

Leasingskulder

Leasingskulderna uppgick till SEK 9 304 (9 303) miljoner, varav SEK 2 486 (2 224) miljoner klassas som kortfristiga. Löptidsanalys av återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2022 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 775 (3 375) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 451 (2 277) miljoner, nedskrivningar SEK –66 (0) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 516 (434) miljoner, räntekostnader SEK 464 (426) miljoner och variabla leasingavgifter SEK 278 (238) miljoner. Variabla leasingutgifter består huvudsakligen av fastighetsskatt.

Framtida kassaflöden

Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2022, men där Bolaget som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 71 (157) miljoner.

Koncernen som leasegivare

Leasing där Bolaget är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 10 år. Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2022 uppgick till SEK 62 (70) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 75 (64) miljoner. Ränteintäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 8 (9) miljoner.

Framtida minimiersättningar per den 31 december 2022 är fördelat enligt följande:

	Kassautflöde 2022	Kassautflöde 2021
Återbetalning av leasingskulder 1)	–2 593	–2 368
Räntekostnader avseende leasingskulder	–464	–426
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna	–516	–434
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna	–278	–238
Totalt kassautflöde	–3 851	–3 466

1) Inklusive förskottsbetalningar.

Framtida minimiersättningar

	Finansiell leasing	Operationell leasing
2023	77	67
2024	80	28
2025	14	20
2026	–	19
2027	–	11
2028 och senare	–	3
Totalt	171	148

Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Sektion D – Åtaganden

D1 Avsättningar

	Avsättningar	Omstrukturering	Kund- relaterad	Leverantörs- relaterad	Produkt- garantier	Aktierelaterade ersättningar	Totalt
2022
Ingående balans	639	3 440	1 231	1 074	1 591	1 529	9 504
Avsättningar	400	1 024	561	368	303	4 129	6 785
Poster avseende förvärvade verksamheter 1)	–	–	–	–	–	1 050	1 050
Återföringar av outnyttjade belopp	–54	–585	–960	–120	–99	–220	–2 038
Redovisat i resultaträkningen	4	747	–	–	–	–	4 747
Ianspråktagande	–338	–824	–144	–646	–897	–1 724	–4 573
Omklassificeringar	–21	–31	32	–	–	595	575
Omräkningsdifferens	43	69	2	2	87	82	285
Utgående balans	669	3 093	722	678	985	5 441	11 588
Kortfristiga avsättningar	448	1 215	198	572	642	4 554	7 629
Långfristiga avsättningar	221	1 878	524	106	343	887	3 959

	Avsättningar	Omstrukturering	Kund- relaterad	Leverantörs- relaterad	Produkt- garantier	Aktierelaterade ersättningar	Övriga	Totalt
2021
Ingående balans	1 200	3 850	791	987	2 107	1 531		10 466
Avsättningar	303	795	1 020	455	1 367	483		4 423
Återföringar av outnyttjade belopp	–98	–491	–228	–153	–122	–86		–1 178
Redovisat i resultaträkningen	–	245	–	–	–	–		3 245
Ianspråktagande	–785	–841	–175	–109	–	–1 837	–462	–4 209
Omklassificeringar	–1	1 104	–179	–107	–	39	–144	–144
Omräkningsdifferens	20	23	2	1	76	24		146
Utgående balans	639	3 440	1 231	1 074	1 591	1 529		9 504
Kortfristiga avsättningar	411	1 488	1 231	320	915	1 417		5 782
Långfristiga avsättningar	228	1 952	–	754	676	112		3 722

1) Inkluderar en avsättning från förvärvat bolag under tredje kvartalet 2022, vilket har utnyttjats under fjärde kvartalet 2022. För mer information, se not E2 "Företagsförvärv/avyttringar"

Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs månadsvis för att identifiera behov av nya avsättningar eller återföringar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen.

Värdet av de totala avsättningarna för 2022 är SEK 11,6 (9,5) miljarder, varav SEK 4,0 (3,7) miljarder klassificeras som långfristiga.

Utgående balans för avsättningar ökade främst på grund av den avsättning på SEK 2,3 miljarder, som togs upp under fjärde kvartalet 2022 i relation till en potentiell uppgörelse med United States Department of Justice (DOJ), noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, se avsnittet "Övriga avsättningar" nedan. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktureringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömningsosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna.

Avsättningar för omstrukturering granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens bästa uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktureringsavsättningen kommer att utnyttjas inom loppet av 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”.

Kundrelaterade avsättningar

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för förluster hänförliga till kundkontrakt. För att värdera de kundrelaterade avsättningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet begränsas avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning. Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och justeras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna.

Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kundkontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 4 år.

Leverantörsrelaterade avsättningar

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade användningen enligt prognos, och eventuella överskott. Avsättningar görs på grundval av en bedömning av risken för inkurans.# Finansiell rapport 2022

Noter till koncernens bokslut

Not D1, forts.

Det föreligger alltså viss osäkerhet i prognoser och i uppskattningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 2 år.

Avsättning för produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Osäkerhet råder när det gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för reparation eller utbyte, och de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantinivån. Kostnader utöver garantinivån redovisas som separata prestationsåtaganden. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förväntas utnyttjas inom 1 år.

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa uppskattning av de kommande utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Merparten av avsättningarna för aktierelaterade ersättningar förväntas utnyttjas inom 1 år.

Övriga avsättningar

Bolaget gjorde en avsättning i det fjärde kvartalet 2022 om SEK 2,3 miljarder relaterad till en potentiell uppgörelse med United States Department of Justice (DOJ) gällande tidigare meddelade icke-brottsliga påståenden om överträdelser under deferred prosecution agreement (DPA). Avsättningen inkluderar även uppskattade utgifter om SEK 0,1 miljarder för den tidigare meddelade förlängningen av övervakningen av regelefterlevnad. Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser under DPA. Inom ramen för DOJ Plea Agreement åtog sig Bolaget att betala böter om USD 206 728 848 (cirka SEK 2,2 miljarder). Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Bolagets interna utredning och samarbete med myndigheterna relaterat till ärendena som diskuteras i en internutredningsrapport om Irak från 2019 är öppen och pågår fortfarande.

Den ryska invasionen av Ukraina har haft en negativ effekt på verksamheten för Bolagets verksamhet i Ryssland. Som tidigare rapporterats har Bolaget gjort en avsättning om SEK 0,9 miljarder för nedskrivning av tillgångar och andra kostnader under första kvartalet 2022. Verksamheten i Ryssland avbröts under det första kvartalet och i december 2022 meddelade Bolaget att de har avyttrat sin kundsupportverksamhet i Ryssland. Alla kostnader relaterade till avvecklingen och avyttringen av verksamheten ingick i avsättningen och har vid årets slut utnyttjats till fullo. Förutom avsättningen för DOJ avser övriga avsättningar främst avyttringen av IoT-verksamheten, rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall, och om det anses troligt sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp, och därför förväntas merparten av avsättningarna utnyttjas inom 1 år.

Not D2 Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser	2022	2021
Eventualförpliktelser	3 322	1 614
Totalt	3 322	1 614

Eventualförpliktelser hänför sig i storleksordning huvudsakligen till tvister, skattetvister hos dotterbolagen, förluster hänförliga till kundkontrakt och pensionsåtaganden, som bedöms vara möjliga åtaganden för koncernen. Alla pågående skattetvister och andra slags tvister har utvärderats. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om som eventualförpliktelser. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil-telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu beslut efter överklagande av underinstansens beslut. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. De ovanstående ärendena hänförliga till Micromax eller SAMR är möjliga åtaganden som inte kan kvantifieras och de har därför inte tagits med i tabellen för eventualförpliktelser.

Not D3 Ställda säkerheter

Ställda säkerheter	2022	2021
Företagsinteckningar 1)	6 333	6 341
Banktillgodohavanden 2)	893	532
Totalt	7 226	6 873

1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.
2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Not D4 Kontraktsenliga åtaganden

Kontraktsenliga åtaganden, SEK miljarder

Förfallostruktur	2022	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år
Kort- och långfristiga skulder 1)	6,3	12,9	9,1	11,2	39,5
Leasingåtaganden 2)	3,0	4,4	2,1	1,1	10,6
Övriga långfristiga skulder	–	0,6	–	0,1	0,7
Inköpsåtaganden 3)	17,8	3,1	0,2	–	21,1
Leverantörsskulder	38,4	–	–	–	38,4
Åtaganden för kundfinansiering 4)	44,3	8,6	1,2	–	54,1
Derivatskulder 4)	0,9	1,1	0,6	–	2,6
Totalt	110,7	30,7	13,2	12,4	167,0

Förfallostruktur	2021	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år
Kort- och långfristiga skulder 1)	9,8	10,4	3,1	10,1	33,4
Leasingåtaganden 2)	2,6	4,3	2,3	1,4	10,6
Övriga långfristiga skulder	–	1,0	–	0,6	1,6
Inköpsåtaganden 3)	23,2	4,1	0,3	–	27,6
Leverantörsskulder	35,7	–	–	–	35,7
Åtaganden för kundfinansiering 4)	34,4	9,7	3,2	–	47,3
Derivatskulder 4)	0,4	0,4	–	–	0,8
Totalt	106,1	29,9	8,9	12,1	157,0

1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.
2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing.”
3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.
4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering.”

Inköpsåtaganden i slutet av 2022 var lägre än föregående års slut på grund av lättnader i försörjningskedjan under det fjärde kvartalet 2022. Samtidigt har kontraktsenliga åtaganden ökat på grund av ogynnsamma växelkursförändringar och ett ökande åtagande för kundfinansiering.

Sektion E – Koncernstruktur

E1 Eget kapital

Aktiekapital

Aktiekapital	31 december 2022	31 december 2021
Moderbolaget A-aktier	1 309	1 309
Moderbolaget B-aktier	15 363	15 363
Totalt	16 672	16 672

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets nettotillgångar och vinst, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie. Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2022, uppgick till 4 009 306 (4 009 306 för 2021 och 6 043 960 för 2020) B-aktier.

Antal aktier

År	Aktier	A-aktier	B-aktier	Totalt
2022	1 januari	261 755 983	3 072 395 752	3 334 151 735
	31 december	261 755 983	3 072 395 752	3 334 151 735
2021	1 januari	261 755 983	3 072 395 752	3 334 151 735
	31 december	261 755 983	3 072 395 752	3 334 151 735

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning till aktieägarna om SEK 2,70 per aktie (SEK 2,50 för 2021 och 2,00 för 2020), motsvarande en total utdelning om SEK 9,0 (8,3) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med 29 september 2023 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 4 oktober 2023).

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Övriga reserver

Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och omvärdering av lån.

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncernens presentationsvaluta och förändringar avseende omräkning av övervärden i lokal valuta.

Kassaflödessäkring

För ytterligare information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.# Omvärdering av lån

För ytterligare information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel från Moderbolaget och dess resultatandel från dotterbolag, joint ventures och intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning.

Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning.”

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

Övriga reserver

	2022			2021
SEK miljoner	Omräknings- differenser	Kassaflödes- säkringar	Omvärdering av upplåning	Totalt övriga reserver	Omräknings- differenser	Kassaflödes- säkringar
Ingående balans	1 206	–411	–341	454	–2 424	101
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	1 030	1 030	–	–
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	3 703	–	3 703	–	–
Omföring till goodwill	–	–3 677	–	–3 677	–	–
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till resultaträkningen	–	–758	–212	–970	–	–
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–701	–	–701	–	–542
Omklassificering till resultaträkningen	–	280	–	280	–	–96
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	7 273	–	–	7 273	3 556	–
Omklassificering till resultaträkningen	–85	–	–	–85	46	–
Andelen övrigt totalresultat från joint ventures och intresseföretag	49	–	–	49	28	–
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till resultaträkningen	–	87	–87	–	–	126
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	7 237	–1 066	818	6 989	3 630	–512
Totalresultat för perioden	7 237	–1 066	818	6 989	3 630	–512
Omföring till balanserade vinstmedel	–	758	–	758	–	–
Utgående balans	8 443	–719	477	8 201	1 206	–411

Finansiell rapport 2022 | 63
Noter till koncernens bokslut

E2 Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv

Förvärv 2020–2022

	2022	2021	2020
Köpeskilling
Erlagd köpeskilling vid förvärvet 1)	51 297	256	9 534
Uppskjuten köpeskilling/Övrigt 2)	1 972	–	314
Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa och likvida medel	53 269	256	9 848
Förvärvade nettotillgångar (skulder)
Immateriella tillgångar	23 554	–95	3 583
Materiella anläggningstillgångar	186	1	55
Nyttjanderätter	334	–	126
Investeringar i intresseföretag	–	–	167
Kassa och likvida medel	521	–	314
Övriga tillgångar	5 344	21	1 292
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–1 050	–	–16
Övriga skulder	–16 916	–348	–2 781
Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder)	11 973	–421	2 740
Goodwill	41 296	677	7 108
Totalt	53 269	256	9 848
Förvärvsrelaterade kostnader 3)	436	11	92

Vonage 2022


Köpeskilling
Erlagd köpeskilling vid förvärvet 1)	51 297
Uppskjuten köpeskilling 2)	1 972
Totalt erlagd köpeskilling, allt kassa och likvida medel	53 269
Förvärvade nettotillgångar (skulder)
Immateriella tillgångar	23 554
Materialla anläggningstillgångar	186
Nyttjanderätter	334
Uppskjuten skatt	2 353
Kundfordringar	1 094
Kassa och likvida medel	521
Övriga tillgångar	1 896
Avsättningar	–1 050
Uppskjutna skatteskulder	–6 264
Upplåning	–6 473
Leasingskulder	–403
Övriga skulder	–3 775
Totalt förvärvade nettotillgångar (skulder)	11 973
Goodwill	41 296
Totalt	53 269
Förvärvsrelaterade kostnader 3)	436

Under 2022 gjorde Ericsson företagsförvärv med en negativ kassaflödeseffekt om SEK 51 734 (256) miljoner, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”. Kassaflödeseffekten skiljer sig från totalt erlagd köpeskilling i tabellen ovan på grund av den förvärvade kassan på SEK 0,5 miljarder och den del av uppskjuten köpeskilling som inte betalats vid årsskiftet om SEK 1,0 miljarder.

Vonage: Den 21 juli 2022 förvärvade Bolaget kontant alla aktier i Vonage Holdings Corp – en USA baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation. Detta förvärv ger Bolaget möjlighet att nå ett kompletterande, betydande och snabbväxande segment. Vonage är en leverantör av konsumentkommunikationslösningar, nät-API:er, enhetliga kommunikationsplattformar och kontaktcenterlösningar till företag globalt. Med ökande investeringar i 4G och 5G – och ett välmående ekosystem av nya applikationer och användarfall som utnyttjar kraften i moderna nätverk – har efterfrågan från företagsmarknaden på programmerbara nätverk accelererat. Goodwill i den här transaktionen representerar framtida kunder, teknik och synergier och förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. De immateriella tillgångarna består huvudsakligen av kundrelationer. Verkligt värde för förvärvade tillgångar och övertagna skulder på förvärvsdagen är definitiva. Vonages försäljning och EBIT (förlust) för perioden, från och med förvärvsdatum, uppgår till SEK 7,0 miljarder respektive SEK –1,8 miljarder. Vonages försäljning och EBIT (förlust) för helåret 2022, som om förvärvsdatumet inträffade vid början på räkenskapsåret, uppgår till SEK 14,4 miljarder respektive SEK –3,0 miljarder.

1) Köpeskilling 2022 för förvärv av utestående aktier netto efter effekt av kassaflödessäkring om SEK 3,7 miljarder.
2) Uppskjuten köpeskilling relaterar till den del av de anställdas aktierelaterade ersättningar som Vonage anställda erhöll innan förvärvet och som kommer att betalas ut efter förvärvet enligt den ursprungliga tidplanen för dessa ersättningar.
3) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning.

Förvärv 2020–2022

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
Vonage	En USA-baserad global leverantör av molnbaserad kommunikation.	jul 2022
Quortus	Ett UK-baserat mobile core mjukvaruverksamhet med expertis inom 4G/5G teknologi för företagsmarknaden.	nov 2021
Axonix	En UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobil marknadsföring.	mar 2021
Cradlepoint	Ett USA-baserat företag inom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar.	nov 2020
Genaker	En spansk leverantör med lösningar inom Mission Critical Push-to-talk (MC-PTT).	mar 2020

Finansiell rapport 2022 | 64
Noter till koncernens bokslut

E3 Intresseföretag

Kapitalandelar i intresseföretag

	2022	2021
Ingående balans	941	1 274
Investeringar	298	–
Resultatandel	17	–260
Återbetalning av aktiekapital	–24	–
Skatter	–14	–11
Utdelningar	–58	–90
Avyttringar	–82	–260
Omräkningsdifferens	49	28
Utgående balans	1 127	941

Koncernen äger 49.07 % av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien och 35,6 % av aktierna i ConcealFab Inc. baserat i USA. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.

Not E2, forts.

Avyttringar

Avyttringar 2020–2022

	2022	2021	2020
Försäljningspris
Kassa och likvida medel	20	273	4
Aktier i intresseföretag	298	–	–
Totalt försäljningspris	318	273	4
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	–	26	1
Nyttjanderätter	–	7	1
Kapitalandelar i intresseföretag	82	–	–
Immateriella tillgångar	–	–	48
Goodwill	–	–	–48
Övriga tillgångar	23	51	83
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–42	–30	–1
Övriga skulder	–101	36	6
Totalt avyttrade nettotillgångar	–38	42	142
Nettovinst/-förlust från avyttringar	356	231	–138
Aktier i intresseföretag	–298	–	–
Kassaflödeseffekt	20	273	4

Under 2022 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 20 (273) miljoner. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter i resultaträkningen, se även not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”. För ytterligare information, se not H3 ”Kassaflödesanalys”.

Avyttringar 2020–2022

Verksamhet	Beskrivning	Transaktionsdatum
Aerialink	Ett USA-baserat företag som tillhandahåller en förstklassig meddelandelösning för företagskommunikation.	nov 2022
Data center	En datacenter verksamhet baserad i Nederländerna.	nov 2021

Finansiell rapport 2022 | 65
Noter till koncernens bokslut

Sektion F – Finansiella instrument

F1 Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt övervakar löpande exponeringen med avseende på finansiella risker. För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter. Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde. Koncernen har följande kapitalmål:

Fritt kassaflöde (före M&A) 9-12% av nettoomsättning
Positiv nettokassa
Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-).# Kapitalmålsrelaterad information, SEK miljarder

	2022	2021
Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av nettoomsättningen 1)	8,2 %	13,8 %
Positiv nettokassa (SEK miljarder) 1)	23,3	65,8

Kreditbetyg	Fitch Ratings	S&P Global	Moody’s
	BBB–, stabil	BBB–, developing	Ba1, stabil

1) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp. I mars 2022 meddelade S&P Global en förändrad utsikt från stabil till ”developing”.

Koncernen har en Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer.

Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att stödja deras köp av utrustning från Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:
– Valutarisk
– Ränterisk
– Kreditrisk
– Likviditetsrisk
– Refinansieringsrisk
– Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder.

För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnadsexponeringarna för de största valutornas påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga.

Valutaexponering, SEK miljarder

Exponeringsvaluta	Fakturering omräkningsexponering	Fakturering transaktionsexponering	Fakturering nettoexponering	Kostnader omräknings-exponering	Kostnader transaktions-exponering 1)	Kostnader nettoexponering
USD 2)	106,2	51,5	157,7	–51,8	–77,9	–129,7
EUR	38,2	1,9	40,1	–32,1	15,2	–16,9
JPY	9,7	–	9,7	–3,7	–	–3,7
INR	10,9	–0,4	10,5	–6,5	0,1	–6,4
CAD	4,1	–	4,1	–1,0	0,4	–0,6
TWD	4,5	–	4,5	–1,8	–	–1,8
CNY	8,7	–0,3	8,4	–7,2	1,2	–6,0
KRW	4,5	–	4,5	–2,5	0,2	–2,3

1) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valutaförsäljning och inköp i utländsk valuta.
2) Transaktionsexponering under 2022 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 401 miljoner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljningsvolymen som uppstår 2023 att uppgå till USD 2 278 miljoner.

Då SEK försvagades mot de stora valutorna under året hade detta en positiv effekt på Bolagets omsättning. Förstärkningen av USD mot SEK medförde att koncernens Treasury funktion agerade på Styrelsens instruktion att öka säkringsvolymen av fakturering och nedlagda kostnader i USD, på detta sätt säkras värdet av en del av framtida fakturering. Detta medförde även en större utestående volym av kassaflödessäkringar vid årets slut jämfört med tidigare år.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar följande vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och årets resultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika.

Koncernen har följande återkommande säkringsprogram:

i) Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD. Styrelsen har givit koncernen ett mandat att löpande säkra 0–100% av de kommande 3 årens exponering tills kontrakten förfaller. Detta mandat instruerar Treasury funktionen att säkra en procentsats av denna exponering i enlighet med en definierad skala, vilken låser in en högre procentsats av exponeringen om USD stärks i förhållande till SEK, upp till 100%.

ii) Styrelsen har givit ett mandat till Bolaget att säkra prognosticerad försäljning och inköp, som är högst sannolika, i USD i EAB vilka infaller nästkommande 7 till 18 månader, månadsvis rullande. Mandatet instruerar Treasury funktionen att säkra en andel av exponeringen enligt en fastställd skala, vilket säkrar en större andel av exponeringen i takt med att USD stärks mot SEK, upp till 100%.

Säkringsredovisning tillämpas för båda mandaten där koncernen tecknar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska dotterbolagens transaktionsexponering ( till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Detta definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)

Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att sprida denna risk över året, säkras varje månad 14% av de kommande sex månadernas prognosticerade försäljning och inköp i EAB. Vilket exkluderar volymer som säkrats i 7 till 18 månaders programmet. De säkrade volymerna finansieras genom interna lån från Moderbolaget, vilka inte är säkrade och därför är omvärderingens påverkan av lånet redovisat i valutaeffekter netto när de uppkommer. Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar, prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras.

Sedan kassaflödessäkringsprogrammet för 7 till 18 månader påbörjades i mars 2022, har den utestående USD säkringsvolymen stadigt minskats. Utestående lån vid årsskiftet var USD 149 miljoner (USD 728 miljoner) med en genomsnittlig balans om USD 529 miljoner (USD 926 miljoner) över året. Betingat av förstärkningen av USD i förhållande till SEK under 2022 så uppstod en nettoförlust för säkringslånebalanserna om SEK 897 miljoner, innehållande resultat från realisering och omvärdering på dessa lånekontrakt om SEK 1 191 miljoner respektive SEK 294 miljoner.

d) Transaktionsrisk som påverkar rörelseförvärv

Koncernen är exponerad för valutaexekveringsrisk då köpeskillingen fastställs i utländsk valuta, från och med den föreslagna transaktionens kommunikation till dess transaktionen genomförs. Sådan transaktion, om den bedöms vara väsentlig och mycket sannolik, kommer att säkras för att skydda kontantersättningen för förvärvsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt och klassificerar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektiviteten förväntas vara minimal men kan uppstå på grund av skillnader i tidpunkten för kassaflödena mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansförvaltning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99% och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året. Treasuryfunktionen verkar under två mandat.# Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99% kon- fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2022 uppgick till SEK 21,0 (15,3) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2022.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte- risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga expone- ringen under 2022 var SEK 1,5 (1,1) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränteökning om 1 baspunkt, SEK miljoner

	< 3 mån	3–12 mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
Räntebärande tillgångar	–	–	–1	–1	–	–2
Räntebärande skulder	–	–	1	3	4	8
Derivat	–	–	–1	–2	–3	–6
Totalt	–	–	–1	–1	–1	–1

1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Utestående derivat

Utestående derivat 2022

	Redovisat bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade ej avräknade belopp – placeringar	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	1 275	–165	1 110	–277	833
Skulder	–2 778	165	–2 613	2 382	–231
Räntederivat
Tillgångar	11	–	11	–	11
Skulder	–8	–	–8	–	–8

2021

	Redovisat bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade ej avräknade belopp – placeringar	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	294	–36	258	–	258
Skulder	–707	36	–671	467	–204
Räntederivat
Tillgångar	79	–20	59	–	59
Skulder	–111	20	–91	–	–91

1) Valutaderivat hänförda till kassaﬂödessäkring om SEK 566 (9) miljoner är inkluderade i Övriga kort- fristiga tillgångar och SEK 1 472 (510) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

Betalda eller erhållna ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande valutaderivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderivat 2022

	< 3 mån	3–12 mån	> 1 år	Totalt
Nominellt värde (miljoner USD)	916	1 362	2 194	4 472
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)	9,66	10,46	9,90

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto.

För säkringar av kundkontrakt, vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresul- tat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

För säkringar av rörelseförvärv, omförs det beloppet från säkringsreserven till goodwill som en omklassificering vid redovisning av rörelseförvärvet. Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven.

Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2022.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2022 67

Noter till koncernens bokslut

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontrakts- tillgångar, kreditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att:

– Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit- hantering hos samtliga bolag inom koncernen
– Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar
– Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassaflödet
– Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system- funktionaliteten för kredithantering görs en kreditkontroll varje gång en försälj- ningsorder skapas i affärssystemet. Denna kontroll baseras på den kreditgräns och kreditrisk som är definierad för varje kund. Kreditspärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå eller om kreditgränsen överskrids. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik.

Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned- skrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder.

Koncernen har utvärderat de senaste globala ekonomiska förhållandena på modellen för förväntade kreditförluster för kundfordringar och uppdaterat reserveringsmatrisen på lämpligt sätt.

Kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick tillsammans till SEK 58 256 (55 905) miljoner per den 31 december 2022. Reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2022 till SEK 2 492 (2 398) miljoner. Förfallna kundfordringar som är äldre än 360 dagar har minskat och förväntan att få betalt av vissa kunder har också förbättrats, vilket resulterat i lägre reserver i procent av bruttoexponeringen vid årsslutet. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 70 (163) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Av dessa nedskrivningar är SEK 4 (0) miljoner fortfa- rande föremål för indrivning.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar

	2022	2021
Ingående balans	2 398	2 518
Poster avseende förvärvade bolag	90	–
Ökning	40	40
Nedskrivningar	–70	–163
Omräkningsdifferens	34	3
Utgående balans 1)	2 492	2 398

1) Av vilka SEK 1 (1) miljon avser kontraktstillgångar.

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 45% (47%) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2022.

Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori

2022

Låg landrisk	32 015	2 090	165	103	328	34 701
Medium landrisk	17 731	1 614	150	134	585	20 214
Hög landrisk	3 304	610	384	295	1 240	5 833
Totalt	53 050	4 314	699	532	2 153	60 748

2021

Låg landrisk	36 439	976	171	51	292	37 929
Medium landrisk	12 119	689	208	220	735	13 971
Hög landrisk	4 044	429	293	270	1 367	6 403
Totalt	52 602	2 094	672	541	2 394	58 303

Kreditrisk avseende kundﬁnansiering

Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande.

Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell där den politiska kreditrisknivån är identisk med den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar en intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum över basräntan.

Den referensprissättning för politisk och kommersiell risk som modellen är baserad på verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finan- sieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning.

Kreditvärderingen för varje enskild kundkredit omprövas regelbundet. Per den 31 december 2022 uppgick koncernens totala utestående expone- ring avseende kundfinansiering till SEK 7 758 (5 239) miljoner. Det redovisade värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2022, SEK 5 370 (3 287) miljoner.

Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geo- grafiska marknader. Per den 31 december 2022 hade Bolaget totalt 73 (81) utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av Bolaget.Per den 31 december 2022 utgjorde de fem största kundkreditåtagandena 74% (70%) av den totala kreditexponeringen. Den geografiska fördelningen av exponeringen vid årets slut var enligt följande: Mellanöstern och Afrika 30% (44%), Europa och Latinamerika 27% (17%), Nordamerika 24% (32%) och Sydostasien, Oceanien och Indien 18% (6%). Vidare hade Bolaget vid årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden uppgående till SEK 54 086 (47 344) miljoner. Säkerheter för kundkrediter kan omfatta pantsatt utrustning, pantsättningar avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub participation arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och finansieringen övertas av banken för den del som banken täcker. Nedanstående tabell visar Bolagets utestående kundkrediter per den 31 december 2022 och 2021.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2022 68
Noter till koncernens bokslut

Utestående kundfinansieringsexponeringar
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Verkligt värde av kundfinansieringskrediter | 5 370 | 3 287 |
| Finansiella garantier för tredje part | 6 | 6 |
| Upplupen ränta | 8 | 9 |
| Maximala kreditrisken | 5 384 | 3 302 |
| Avdrag för risktäckning från tredje part | –298 | –94 |
| Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från tredje part | 5 086 | 3 208 |

1) Tabellen visar den maximala kreditrisken.

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar
Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvärderingar (valutakurseffekten exkluderad) påverkade resultaträkningen negativt med SEK 15 (positiv påverkan 350) miljoner under 2022 varav en negativ påverkan om SEK 17 (positiv påverkan 347) miljoner relaterar till krediter som innehas per den 31 december 2022. Omvärderingarna presenteras som försäljnings- och administrationskostnader.

Kundfinansiering avstämning av verkligt värde
| | 2022 | 2021 |
|---|---|---|
| Ingående balans | 3 287 | 3 137 |
| Tillkomna krediter | 37 295 | 30 121 |
| Försäljning/Återbetalning | –35 412 | –30 468 |
| Omvärdering/amortering av räntesubvention | –151 | 322 |
| Omräkningsdifferens | 351 | 175 |
| Utgående balans | 5 370 | 3 287 |
| varav långfristig | 415 | 568 |

På grund av utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinansieringslösningar fortsatt öka i betydande omfattning. Den största delen av sådan finansiering har framgångsrikt blivit överförd till banker.

Finansiell kreditrisk
Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investeringar i kassa, likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency derivat” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler. Per den 31 december 2022 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffningsvärde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,8 (0,3) miljarder.

Likviditetsrisk
Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditetsbehov.

Kassa, likvida medel , räntebärande placeringar och derivattillgångar
| Typ av emmitent/ motpart: | Rating eller likn. | <3 mån | 3–12 mån | 1–5 år | >5 år | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 2022 | | | | | | |
| Total bank | | 38 485 | 166 | 7 | – | 38 658 |
| Andra finansiella institut | | 604 | – | – | – | 604 |
| Stater | AA/AAA | 915 | 3 950 | 277 | – | 5 142 |
| Företag | A2/P2 | 1 283 | – | – | – | 1 283 |
| Bostadsinstitut | AAA | – | 1 682 | 8 880 | – | 10 562 |
| Derivat | | 323 | 385 | 277 | 136 | 1 121 |
| Totalt | | 41 610 | 6 183 | 9 441 | 136 | 57 370 |
| 2021 | | | | | | |
| Total bank | | 44 758 | 104 | 11 | – | 44 873 |
| Andra finansiella institut | | 247 | – | – | – | 247 |
| Stater | AA/AAA | 5 743 | 2 906 | 11 860 | – | 20 509 |
| Företag | A2/P2 | 4 226 | – | – | – | 4 226 |
| Bostadsinstitut | AAA | – | 5 749 | 21 700 | 304 | 27 753 |
| Derivat | | 118 | 199 | – | – | 317 |
| Totalt | | 55 092 | 8 958 | 33 571 | 304 | 97 925 |

Refinansieringsrisk
Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina utestående skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt. Bolaget minskar denna risk genom att diversifiera sina finansieringskällor via en mix av obligationslån och bilaterala lån samt genom en jämn och spridd förfallostruktur. Finansieringsstrategin är flexibel och möjliggör förfinansiering av lån före förfall samt upplåning i olika valutor. Den genomsnittliga löptiden för långfristiga skulder var 3,8 år (3,5) per 31 december 2022. I addition till de existerande finansieringsprogrammen har Bolaget upprättat ett företagscertifikatprogram för kortfristig upplåning som komplement till långfristig upplåning. Programmet är ett komplement till Ericssons finansiering och har ännu inte utnyttjats. Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften.

Finansieringsprogram
| | Belopp | Utnyttjat | Outnyttjat |
|---|---|---|---|
| Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner) | 5 000 | 2 218 | 2 782 |
| SEC registrerat program (USD miljoner) 2 ) | – | – | – |
| Företagscertifikatprogram (SEK miljoner) | 10 000 | – | 10 000 |

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2) Programbeloppet obestämt.

I februari 2022 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån om EUR 750 miljoner med förfall 2027 under European Medium Term Note programmet (EMTN). I maj 2022 återbetalade koncernen ett obligationslån om USD 1 000 miljoner utgivet under det SEC registrerade programmet. I december 2022 etablerade Bolaget ett grönt ramverk för finansiering som möjliggör emission av gröna obligationer och andra gröna finansieringsinstrument. Det upplånade kapitalet öronmärks till investeringar inom energieffektivitet och förnybar energi. Obligationslån inom ramverket för grön finansiering sker under något av de existerande finansieringsprogrammen.

Bindande kreditlöften
| | Belopp | Utnyttjat | Outnyttjat |
|---|---|---|---|
| Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner) | 2 000 | – | 2 000 |

I september 2022 utnyttjade Bolaget en (av två) ettårsförlängningsoption på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2022 69
Noter till koncernens bokslut

Både det gröna finansieringsramverket och den rullande kreditfaciliteten var outnyttjade vid årsskiftet och därmed hade de ingen påverkan på redovisningen. Redovisningsbedömning av finansiella instrument utfärdade under dessa faciliteter kommer att utföras i framtiden.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde
Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncerens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki – Noterade marknadspriser – nivå 1
Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner.# – Värderingsteknik

Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2

Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångsvärden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för avkastningskurvor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och derivatskulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och sannolikhet för betalningsinställelse från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten.

Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3

Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Med en marknadsmässig syn på värdering, fastställs icke-observerbara ingångsvärden generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Investeringar i aktier och andelar	Ingående balans	Anskaffningar	Försäljningar	Vinster och förluster 1)	Omräkningsdifferens	Utgående balans
	1 674	218	–205	291	8	1 986

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 290 miljoner avser orealiserade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Finansiella instrument	2022	2021
	SEK miljarder	SEK miljarder
	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde

Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundﬁnansiering	–	5,4
Räntebärande placeringar	–	17,5
Likvida medel 1)	–	15,7
Övriga ﬁnansiella tillgångar	–	2,1
Övriga kortfristiga tillgångar	–	1,1
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar	–	48,4
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,4	–
Likvida medel 1)	2,9	–
Övriga ﬁnansiella tillgångar	0,6	–
Finansiella tillgångar	3,9	90,2
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Moderbolagets upplåning	–	–29,6
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet
Övriga kortfristiga skulder	–	–2,6
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–38,4	–
Upplåning	–3,3	–
Finansiella skulder	–41,7	–32,2

1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 38,3 (54,1) miljarder varav SEK 18,6 (30,0) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2022 70 Noter till koncernens bokslut

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplysningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (LTV) till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B-aktier, som kommer att säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter, när aktier tilldelas deltagarna efter utgången av deras intjänandeperiod.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar och till anställda täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

F2 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader	2022	2021	2020
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar	717	360	665
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde	251	148	148
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto	–146	10	–103
Övriga finansiella intäkter	207	321	131
Finansiella intäkter	778	691	693
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder	–972	–525	–873
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde	–128	–41	–152
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto	379	67	9
Räntekostnader avseende leasingskulder	–	–464	–426
Räntenetto på pensionsskulder 1)	–361	–262	–262
Övriga finansiella kostnader	–512	–528	–500
Finansiella kostnader	–1 930	–1 674	–2 116
Valutaeffekter vinster/förluster, netto	–1 259	–1 547	827
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–2 411	–2 530	–596
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella instrument värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2)	–2 552	–534	–257
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	2 847	404	–121

1) Inkluderar vinster och förluster från regleringar av planer.
2) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK15 miljoner (nettovinst SEK 350 miljoner 2021 och nettoförlust SEK 262 miljoner 2020 ), rapporterade som försäljnings- och administrationskostnader, samt nettoförlust från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 205 miljoner (nettovinst SEK 784 miljoner 2021 och nettovinst SEK 12 miljoner 2020), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader.

F3 Finansiella tillgångar, långfristiga

Finansiella tillgångar, långfristiga	2022	2021
	Övriga investeringar i aktier och andelar	Långfristiga räntebärande placeringar
Ingående balans	2 258	30
Investering	218	13
Avyttring/amortering/minskning	–205	–29
Avskrivningar	–	–
Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 2)	–	–
Omvärdering	–205	262
Omklassificering	–	–5 784
Omräkningsdifferens	8	–
Utgående balans	2 074	9

1) Inkluderar poster såsom överskottstillgångar för pensioner, skattekreditfordringar, uppskjutna försäljningskommissioner och lån till intresseföretag.
2) Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2022 71 Noter till koncernens bokslut

F4 Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 32,9 (31,8) miljarder per den 31 december 2022.# Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)

	2022	2021
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	2 865	9 459
Övrig kortfristig upplåning	3 119	131
Total kortfristig upplåning	5 984	9 590
Långfristig upplåning
Certiﬁkat och obligationslån	26 752	22 016
Övrig långfristig upplåning	194	225
Total långfristig upplåning	26 946	22 241
Totala räntebärande skulder	32 930	31 831

Avstämning av skulder hänförliga till ﬁnansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden)

	2022	2021
Ingående balans	41 134	39 460
Kassaﬂöde
Upptagande av lån	10 755	7 882
Återbetalning av lån 1)	–16 029	–5 791
Övriga ﬁnansieringaktiviteter	315	–2 128
Leasingbetalningar	–2 593	–2 368
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	4 762	2 621
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	–1 030	–31
Övriga förändringar av verkligt värde	–2 888	–415
Anskaffningsvärde av nya leasingkontrakt	1 986	2 009
Poster avseende förvärvade bolag	6 876	–
Övriga icke kassapåverkande förändringar 1)	–1 054	–105
Utgående balans	42 234	41 134

1) Återbetalningen 2022 inkluderar kassaﬂöde från köpt säkring av maxersättning på SEK 0,6 miljarder (klassiﬁceras inte som Upplåning) avseende återbetalda konvertibla skuldebrev, därför är nettoåter- betalningsbeloppet lägre. Detta ingår in Övriga icke kassapåverkande förändringar ovan.

Den globala ekonomin möter fortsatta utmaningar på grund kriget i Ukraina och hotet om avmattning påverkar alla de största ekonomierna. Inflationstakten har ökat signifikant och centralbankerna har svarat genom höjda styrräntor. En högre nivå på styrräntor innebär högre räntekostnader även på långfristig upplåning då de fasta kupongerna är ändrade till rörlig ränta. Då all långfristig upplåning är denominerad i antingen USD eller EUR så ökar räntebetalningar och lånekostnad i SEK jämfört med tidigare år.

Obligationslån och bilaterala lån

Mission–förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	Bokfört värde 2022	Förändringar av verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2022	Ackumulerade förändringar i verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2022	Bokfört värde 2021
Obligationslån
2012–2022	1 000	4,125%	USD	15 maj 2022	–	–58	–	9 163
2017–2024	500	1,875%	EUR	1 mars 2024	5 392	–72	46	5 297
2017–2025 1)	150	2,741%	USD	22 dec 2025	1 422	–50	30	1 393
2020–2030 1)	200	3,020%	USD	30 dec 2030	1 682	–97	18	1 825
2021–2029	500	1,000%	EUR	26 maj 2029	4 196	–286	–312	5 007
2022–2027	750	1,125%	EUR	8 feb 2027	7 119	–208	–207	–
Totala obligationslån					19 811	–771	–425	22 685
Bilaterala lån
2017–2023 2)	220		USD	15 juni 2023	2 292	–38	6	2 033
2019–2024 3)	281		USD	31 juli 2024	2 925	–58	4	2 608
2019–2025 2)	150		USD	18 dec 2025	1 555	–45	–1	1 400
2021–2028 3)	305		USD	21 juni 2028	2 981	–118	–183	2 692
Totala bilaterala lån					9 753	–259	–174	8 733

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).
2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektﬁnansiering.
3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektﬁnansiering.

Finansiell rapport 2022 72
Noter till koncernens bokslut

Sektion G – Personalrelaterat

G1 Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt- ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land.

Den globala ekonomin står fortsatt inför flera utmaningar på grund av kriget i Ukraina och det hot om lågkonjunktur som påverkar alla större ekonomier. Kortsiktig inflationstakt har ökat betydligt över hela världen, och som svar har centralbankerna höjt räntorna. Priser på tillgångar (aktier och obligationer) är fortsatt volatila under dessa marknadsförhållanden.

Bolaget har uppdaterat de antaganden som används för att värdera den förmånsbaserade pensionsskulden baserat på de senaste marknadsförhål- landena. Räntorna har ökat, vilket resulterar i betydande aktuariella vinster vid omvärdering, även om detta delvis kompenseras av högre inflationsantagan- den. Netto aktuariella vinster på förmånsbaserade förpliktelser var SEK 29,0 miljarder. De förvaltade tillgångarna minskade också på grund av marknads- instabilitet under året vilket resulterade i en omvärderingsförlust på SEK 14,1 miljarder. Nettopensionsförpliktelserna minskade med SEK 8,7 miljarder jämfört med föregående år.

Svenska planer

I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löne- anställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie- bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan.
Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare.
Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2.

Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta. Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns- baserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 57% (51%) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Dessa skulder, om värderade enligt annan metod och antaganden fastställd av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras till mer än 100% av tillgångarna i Ericssons pen- sionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.

Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta. Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser. Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden.

Förmånsbestämd plan som omfattar ﬂera arbetsgivare

Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbets- givaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda åtaganden.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings- åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125% till 175% och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som en procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garan- terat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 172% (172%) per den 31 december 2022. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,3%, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1%. Premier till planen för 2023 uppskattas till SEK 100 miljoner.

Eventualförpliktelser / Ställda säkerheter

Eventualförpliktelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kredit- försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2% av koncernens pensionsåtaganden i Sverige. Bolaget har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 6,1 miljarder till PRI Pensionsgaranti. PRI mäter kontinuerligt Bolagets kreditrisk enligt kreditförsäkringsvillkoren. Bolaget har godkänt att pantförskriva företagstill- gångar till ett värde om SEK 750 miljoner under det första kvartalet 2023 som en ytterligare kreditriskgaranti.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensions- planer i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbase- rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts.Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd. Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensionsstiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2022 en fondering större än minimikravet. Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelseledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapitaltillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen. Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensionsplaner, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsförmåner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalningsperioden blir längre än vad som bedömts i antagandena för livslängd. I juni 2022 genomförde förvaltarna en annuitetstransaktion som överförde all risk relaterad till viss förmånsbaserad pensionsskuld till försäkringsbolag. Detta resulterade i att förmånsbestämda förpliktelser på SEK 11 miljarder fullgjordes.

Finansiell rapport 2022

73 Noter till koncernens bokslut

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning	Sverige	USA	UK	Övriga	Totalt
2022
Förmånsbestämda förpliktelser	50 441	5 365	9,866	18 019	83 691
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	28 521	5 111	11,999	14 849	60 480
Underskott/överskott (+/–)	–21 920	254	–2 133	3 170	23 211
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	– 298	2 137	1 715	4 150
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	21 920	552	4	4 885	27 361
2021
Förmånsbestämda förpliktelser	58 754	18 463	17 071	19 255	113 543
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	29 876	18 254	19 427	13 798	81 355
Underskott/överskott (+/–)	–28 878	209	–2 356	5 457	32 188
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	– 450	2 802	610	3 862
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	28 878	659	446	6 067	36 050

1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga finansiella tillgångar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen ökade under året till SEK 584 (540) miljoner.

2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättning efter avslutad anställning, långfristig.

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer	Sverige	USA	UK	Övriga	Totalt
2022
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 192	542	128	1 209	3 071
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1)	2 144	160	–22	1 204	3 486
Totalt	3 336	702	106	2 413	6 557
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	8,9%
2021
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	1 199	460	138	1 084	2 881
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer	1 920	97	–6	931	2 942
Totalt	3 119	557	132	2 015	5 823
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	9,3%
2020
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer	963	415	136	664	2 178
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer	1 783	13	–4	993	2 785
Totalt	2 746	428	132	1 657	4 963
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner	8,1%

1) Negativ kostnad för UK planerna under året på grund av ränteintäkter om SEK 355 miljoner som överstiger räntekostnader om SEK 312 miljoner.

Planer i Storbritannien

Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar. De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av lokala regler och ansvaret för styrning av planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter utses av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen. Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser. Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obligationer eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig instabilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas målsättning är att reducera planens exponering för dessa huvudsakliga risker över tiden. I december 2022 köpte förvaltarna ett annuitetskontrakt (värderat till SEK 2,3 miljarder) från ett försäkringsbolag för att säkra alla framtida utbetalningar till medlemmar i de brittiska persionsplanerna. Detta överför risker förknippade med planen till försäkringsbolaget, dock, då Bolaget behåller det juridiska ansvaret att betala alla förmåner enligt planen, kvarstår planens skulder på balansräkningen tillsammans med motsvarande inköpstillgångar.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De brasilianska planerna är helt fonderade, med ett nettoöverskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotterbolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar. Försäkringsfonden i Indien är självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och investeringsavkastningen ska således, enligt lokal lagstiftning, vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkastningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på årsbasis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen övervägande tidigare års sociala och ekonomiska faktorer.

Not G1, forts.

Finansiell rapport 2022

74 Noter till koncernens bokslut

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser	Nuvärdet av förpliktelsen 2022 1)	Förvaltnings- tillgångarnas verkliga värde 2022	Totalt 2022	Nuvärdet av förpliktelsen 2021 1)	Förvaltnings- tillgångarnas verkliga värde 2021	Totalt 2021
Ingående balans	113 543	–81,355	32 188	108 188	–73 611	34 577
Poster i resultaträkningen 2)
Kostnader för tjänstgöring innevarande år	2 772	–	2 772	2 644	–	2 644
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar	311	–	311	1	–	1
Räntekostnader/-intäkter (+/–)	1 716	–1 475	241	1 463	–1 240	223
Skatter och administrativa kostnader	–	62	62	–	41	41
Övrigt	43	1	44	10	–17	–7
Summa poster i resultaträkningen	4 842	–1 412	3 430	4 118	–1 216	2 902
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i räntekostnader/-intäkter	–	14 135	14 135	–	–3 526	–3 526
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av demografiska antaganden	1 118	–	1 118	–49	–	–49
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar av finansiella antaganden	–29 031	–	–29 031	–287	–	–287
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+)	3 236	–	3 236	350	–	350
Summa omvärderingar	–24 677	14 135	–10 542	14	–3 526	–3 512
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens	3 381	–3 297	84	3 951	–3 764	187
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare 3)	–1 302	–652	–1 954	–1 260	–679	–1 939
Anställda som omfattas av planen	334	–325	9	285	–270	15
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar	–1 806	1 806	–	–1 825	1 825	–
Regleringar	–10 759	10 755	–4	–12	–	–12
Rörelseförvärv och avyttringar	–	–	–	84	–114	–30
Övrigt	135	–135	–	–	–	–
Utgående balans	83 691	–60 480	23 211	113 543	–81 355	32 188

1) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 18,3 (20,4) år.
2) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 55 (40) miljoner 2022.
3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 2,2 miljarder under 2023.

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser	Sverige	USA	UK	Övriga	Totalt
2022
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	50 441	5 365	9 866	18 019	83 691
varav helt eller delvis fonderade	50 441	4 812	9 866	14 417	79 536
varav ofonderade	–	553	–	3 602	4 155
2021
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans	58 754	18 463	17 071	19 255	113 543
varav helt eller delvis fonderade	58 754	17 805	17 071	15 574	109 204
varav ofonderade	–	658	–	3 681	4 339

Not G1, forts.# Finansiell rapport 2022

75 Noter till koncernens bokslut

Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av pensionsskuld.

Per den 31 december 2022 uppgick den använda diskonteringsräntan i Sverige till 2,0% (0,6%). Om diskonteringsräntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 3,9% (2,1%) per den 31 december 2022. Om dessa diskonteringsräntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2022 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 16,5 (18,8) miljarder lägre.

USA och UK

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre. Högre diskonteringsräntor för företagsobligationer användes vid värderingen av pensionsskulderna i USA och UK vid årets slut vilket minskade skulderna, även om detta emellertid motverkades av delvis högre inflation i UK.

Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

	2022	2021
Aktuariella vinster och förluster (+/–)	8 943	3 255
Effekt av begränsning i tillgångstaket	127	25
Svensk särskild löneskatt	1 599	257
Totalt	10 669	3 537

Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden, SEK miljarder

	Sverige	USA	UK
2022
Påverkan på den förmånsbestämda förpliktelsen av en förändring av antaganden
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta –0,5%	5,9	0,3	0,9
Diskonteringsränta +0,5%	–5,2	–0,2	–0,8
Inﬂation –0,5%	–4,1	–	–0,6
Inﬂation +0,5%	7,0	–	0,6
Löneökningsgrad –0,5%	–1,8	–	–
Löneökningsgrad +0,5%	1,9	–	–
Demograﬁska antaganden
Längd – 1 år	–2,4	–0,1	–0,3
Längd + 1 år	2,4	0,1	0,3

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

	Sverige	USA	UK	Övriga	Totalt	Varav onoterat 2)
2022
Kassa och likvida medel	1 151	184	449	88	1 872	6%
Aktier	6 803	419	1 113	2 791	11 126	50%
Räntebärande värdepapper	14 114	3 646	5 818	8 539	32 117	28%
Fastigheter	5 577	–	199	603	6 379	100%
Investeringsfonder	917	789	2 417	578	4 701	74%
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	1 872	1 717	3 589	100%
Övrigt	–41	73	131	533	696	15%
Totalt	28 521	5 111	11 999	14 849	60 480
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–
2021
Kassa och likvida medel	1 100	500	1 468	46	3 114	33%
Aktier	7 619	659	3 823	2 651	14 752	58%
Räntebärande värdepapper	14 427	15 817	12 705	7 999	50 948	44%
Fastigheter	5 157	–	195	594	5 946	100%
Investeringsfonder	1 782	1 247	–	484	3 513	64%
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	–	1 597	1 597	100%
Övrigt	–209	31	1 236	427	1 485	69%
Totalt	29 876	18 254	19 427	13 798	81 355
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av koncernen	–	–	–	–	–

1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass.
2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.

Not G1, forts. Aktuariella antaganden

Finansiella och demograﬁska aktuariella antaganden

	2022			2021
	Sverige	USA	UK	Sverige	USA	UK
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta	2,0%	5,4%	4,9%	0,6%	2,7%	1,8%
Inﬂation	2,3%	2,5%	3,1%	2,0%	2,5%	3,2%
Löneökningsgrad	2,8%	3,0%	–	2,8%	3,5%	–
Demograﬁska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder	23	22	23	23	23	23

Finansiell rapport 2022

76 Noter till koncernens bokslut

Kommentarer till tabellen

Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 375 000 och ett arvode om SEK 205 000 som ordförande i Finanskommittén och ett arvode om SEK 180 000 som medlem i Kompensationskommittén.
Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett arvode om SEK 1 100 000 vardera. Dessutom var ordföranden i Kommittén för Audit and Compliance berättigad till ett arvode om SEK 475 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén för Audit and Compliance SEK 275 000 vardera. Ordförandena i Finanskommittén, Kompensationskommittén och Teknik- och vetenskapskommittén var berättigade till ett arvode om SEK 205 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till ett arvode om SEK 180 000 vardera.
Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med Moderbolaget eller något av dess dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång.
Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode av SEK 1 500 till var och en av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och kommittémöte som de har deltagit vid.
Årsstämman 2022 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande:
i) 25% av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75% i form av syntetiska aktier (vars värde vid tidpunkten för tilldelningen motsvarar 75% av styrelsearvodet),
ii) 50% som kontant ersättning och 50% i form av syntetiska aktier, eller
iii) 75% som kontant ersättning och 25% i form av syntetiska aktier.
Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100% av styrelsearvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport för det första kvartalet 2022: SEK 82.47. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal. De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2027. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktier under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.

G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen

Ersättning till styrelsens ledamöter

	Styrelsearvoden	Antal syntetiska aktier/andel av styrelsearvodet	Värde vid tidpunkten för tilldelning av syntetiska aktier tilldelade 2022	Antal utestående tidigare tilldelade syntetiska aktier	Netto- förändring av värdet av syntetiska aktier 1)	Kommittéarvoden	Totalt arvode i kontanter 2)	Total ersättning 2022	Total ersättning 2021
SEK
Styrelseledamot
Ronnie Leten	4 375 000	–	–	94 954	–2 501 774	385 000	4 760 000	2 258 226	4 487 599
Helena Stjernholm	1 100 000	6 669/50%	549 992	23 547	–1 182 457	180 000	730 000	1 441 705
Jacob Wallenberg	1 100 000	10 003/75%	824 947	35 323	–1 773 786	180 000	455 000	–493 839	1 375 710
Jon Fredrik Baksaas	1 100 000	6 669/50%	549 992	30 007	–1 519 416	205 000	755 000	–214 424	1 250 514
Jan Carlson	1 100 000	10 003/75%	824 947	35 323	–1 773 786	455 000	730 000	–218 839	1 512 156
Nora Denzel	1 100 000	3 334/25%	274 955	11 772	–591 164	180 000	1 005 000	688 791	1 240 674
Börje Ekholm	–	–	–	–	–	–	–	–	150 241
Carolina Dybeck Happe	1 100 000	10 003/75%	824 947	–	–215 765	–	–	609 182
Eric A. Elzvik	1 100 000	3 334/25%	274 955	11 772	–591 164	475 000	1 300 000	983 791	1 480 674
Kurt Jofs	1 100 000	3 334/25%	274 955	19 378	–459 865	635 000	1 460 000	1 275 090	1 598 923
Kristin S. Rinne	1 100 000	6 669/50%	549 992	14 005	–999 684	205 000	755 000	305 308	1 371 568
Arbetstagarledamöter
Torbjörn Nyman	43 500	–	–	–	–	22 500	66 000	66 000	43 500
Anders Ripa	43 500	–	–	–	–	12 000	55 500	55 500	27 500
Kjell-Åke Soting	43 500	–	–	–	–	15 000	58 500	58 500	39 000
Annika Salomonsson 4)	28 500	–	–	–	–	–	28 500	28 500	–
Ulf Rosberg (suppleant)	43 500	–	–	–	–	–	43 500	43 500	22 500
Loredana Roslund (suppleant)	43 500	–	–	–	–	–	43 500	43 500	27 000
Roger Svensson	–	–	–	–	–	–	–	–	7 500
Per Holmberg (suppleant)	–	–	–	–	–	–	–	–	21 000
Totalt	14 521 000		4 949 682	276 081	–11 608 861	2 949 500	12 245 500	5 586 321	16 097 264 3)

1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2021 för syntetiska aktier tilldelade 2017 (för vilka betalning erlades 2022). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2022 och värdet den 31 december 2021 för de syntetiska aktier som tilldelades 2018, 2019, 2020 och 2021. Beräknad till aktiekursen SEK 60,90. Skillnaden mellan värdet den 31 december 2022 och värdet vid tilldelningsdagen för syntetiska aktier som tilldelades 2022. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2018, 2019, 2020 och 2021 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 1,00, SEK 1,50, SEK 2,00 och SEK 2,50 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2019, 2020, 2021 och 2022 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2017 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2018, 2019, 2020 och 2021.
2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.
3) Exklusive sociala avgifter om SEK 1 102 787.# Finansiell rapport 2022 77 Noter till koncernens bokslut

Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på syntetiska aktier som tilldelats 2017 skedde 2022. Beloppen som utbetalades 2022 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentlig- görandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2021: SEK 113,09 och uppgick till sammanlagt SEK 7 865 764, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2022. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och nettoförändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2022 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”. Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2022 fanns det totalt 336 099 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 21 951 066.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat- räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten utestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättnings- komponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings- havare som godkändes vid årsstämman 2020.

Kommentarer till tabellen

Fredrik Jejdling utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 7 november 2017. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och koncernchef under 2022. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Information om Fredrik Jejdlings ersättning 2022 finns i Ersättningsrapporten 2022.
Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör av styrelsen från 10 juni 2020. Han ersatte inte vd och koncernchef som vice vd och koncernchef under 2022. Han lämnade sina arbetsuppgifter som vice verkställande direktör den 1 juni 2022. Information om Arun Bansal finns i gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen”. Detaljerna om Arun Bansals ersättning under 2022 motsvarande perioden innan han utsågs till vice verkställande direktör finns i Ersättningsrapporten 2022.
Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2022” består av följande personer: MajBritt Arfert, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons. Dessutom blev Scott Dresser medlem av koncernledningen 21 mars 2022, George Mulhern, Moti Gyamlani och Per Narvingar blev medlemmar av koncernledningen 1 juni 2022 och Rory Read blev medlem av koncernledningen 21 juli 2022, Xavier Dedullen (lämnade koncernledningen 21 mars 2022 och Ericsson 30 november 2022), Jan Karlsson (lämnade koncernledningen 1 juni 2022), Peter Laurin (lämnade koncernledningen 1 juni 2022 och Ericsson 14 augusti 2022) och Arun Bansal (lämnade koncernledningen 1 juni 2022 och Ericsson 31 december 2022).
Grupperna ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2021” och ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2020” består av följande 14 personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons.
Den lön som anges i tabellen för vd och koncernchef samt övriga medlem- mar i koncernledningen innefattar semesterlön som betalats ut under 2022 samt andra kontraktsenliga ersättningskostnader under 2022.
”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” refererar till ersättningskostna- der för helåret 2022 för alla utestående aktiebaserade program.

Utestående saldon

Bolaget har redovisat följande skulder relaterade till obetalda ersättningar i balansräkningen:

Ericssons åtaganden för förmånsbestämda pensioner per 31 december 2022 för övriga medlemmar i koncernledningen under IAS 19 uppgick till 2022: SEK 37,6 miljoner, 2021: SEK 47,4 miljoner varav 2022: SEK 30,0 miljoner, 2021: SEK 32,9 miljoner refererar till ITP och förtidspension samt återstående 2022 SEK 7,7 miljoner, 2021 SEK 14,5 miljoner till invaliditets- och efterlevandepensioner. Vd och koncernchef har inte en svensk förmåns- bestämd pension och därför har Ericsson inget åtagande.
För personer som tidigare varit vd och koncernchef har Bolaget gjort avsättningar för förmånsbestämda pensioner i enlighet med deras aktiva anställningar inom Bolaget.

Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

	Vd och koncernchef 2022	Vd och koncernchef 2021	Vd och koncernchef 2020	Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2022	Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2021	Övriga medlemmar i koncern- ledningen 2020	Totalt 2022	Totalt 2021	Totalt 2020
Lön 1)	19 154 852	18 208 859	17 727 726	132 945 295	110 043 431	98 063 266	152 100 147	128 252 290	115 790 992
Avgångsvederlag	–	–	–	25 503 967	–	–	25 503 967	–	–
Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året	–	–	–	90 908 181	52 507 185	37 992 529	90 908 181	52 507 185	37 992 529
Avsättning för långsiktig rörlig ersättning	41 125 015	43 701 650	41 110 656	43 688 149	48 260 833	41 237 506	84 813 164	91 962 483	82 348 162
Pensionskostnader 2)	9 856 121	9 569 049	9 113 376	42 248 588	40 886 802	39 685 920	52 104 709	50 455 851	48 799 296
Övriga förmåner	135 743	555 688	276 20	11 199 631	14 360 413	20 302 786	11 335 374	14 916 091	20 578 986
Sociala avgifter och skatter	22 079 378	22 633 474	21 592 463	60 745 133	57 469 705	52 289 551	82 824 511	80 103 179	73 882 014
Totalt	92 351 109	94 668 720	90 314 497	416 206 356	320 367 587	283 629 185	508 557 465	415 036 307	373 943 682

1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.
2) Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.
3) Inkluderar inte kontant ersättning om 32,76 MUSD för inlösen av Rory Reads långsiktiga aktiebaserade rörliga incitamentsprogram avseende Restricted och Performance stock units (RSU respektive PSU) i Vonage Holdnings Corp. (Vonage). Ytterligare information finns i Ersättningsrapporten.

Not G2, forts.

Finansiell rapport 2022 78 Noter till koncernens bokslut

G3 Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redo- visningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I sammanfattning:

Aktiebaserade program, ersättningskostnaden redovisas under intjänande- perioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten.
Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med upplupna kostnader och avsätt- ningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling. Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersätt- ning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, godkände aktieägarna det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long-Term Variable Compensation Program, LTV) för koncernledningen, Resultatplanen för högre chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key Contributor Plan, KC), som integrerade delar av Bolagets ersättningsstrategi från och med 2017. Alla nya program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagarna, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att prestationsvillkoren har uppnåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när program- met införs.# 2022 Finansiell rapport

Noter till koncernens bokslut

2022 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2022)

Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för nuvarande LTV program och EPP är sammanfattade i tabellen nedan tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå, i de fall där prestationsperioden avslutats. I allmänhet krävs att den anställde bibehåller sin anställning under tre år från tilldelnings- tidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänande- perioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden. Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie- rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera till- delningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations- kommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.

Prestationsvillkor för LTV och EPP	Programår	Mål	Villkor Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär fördelning)	Resultat	Målupp- fyllnadsnivå
Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2022	2022	Intervall (SEK miljarder): 24,1–34,1	45%	1 jan 2022–31 dec 2022	0%–200%	SEK 32,2 miljarder 2)	162,76%
Absolut TSR	2022	Intervall 6%–14%	25%	1 jan 2022–31 dec 2024	0%–200%
Relativ TSR	2022	Ericssons rangordning 6–2	20%	1 jan 2022–31 dec 2024	0%–200%	1)
Koncernens miljö- mässiga och sociala faktorer, samt bolags- styrning (“ESG”) CO 2 e (kiloton):	2022	265–200	5%	1 jan 2022–31 dec 2024	0%–200%
Öka andelen kvinnliga ledare i Ericssonkoncernen:	2022	Intervall 22%–24%	5%	1 jan 2022–31 dec 2024	0%–200%
Totalt	2022		100%		0%-200%
Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2021	2021	Intervall (SEK miljarder): 15,0–24,0	50%	1 jan 2021–31 dec 2021	0%–200%	SEK 27,4 miljarder 2)	200%
Absolut TSR	2021	Intervall: 6%–14%	30%	1 jan 2021–31 dec 2023	0%–200%
Relativ TSR	2021	Ericssons rangordning: 6–2	20%	1 jan 2021–31 dec 2023	0%–200%	1)
Totalt	2021		100%		0%–200%
Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2020	2020	Intervall (SEK miljarder): 19,1–27,9	50%	1 jan 2020–31 dec 2020	0%–200%	SEK 29,1 miljarder 3)	200%
Absolut TSR	2020	Intervall: 6%–14%	30%	1 jan 2020–31 dec 2022	0%–200%	–6,65%	0,00%
Relativ TSR	2020	Ericssons rangordning: 6–2	20%	1 jan 2020–31 dec 2022	0%–200%	1) 12 av 11	0,00%
Totalt	2020		100%		0%–200%		100,00%
Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2019	2019	Intervall (SEK miljarder): 10,0–20,0	50%	1 jan 2019–31 dec 2019	0%–200%	SEK 20,4 miljarder 4)	200%
Absolut TSR	2019	Intervall: 6%–14%	30%	1 jan 2019–31 dec 2021	0%–200%	9,00%	74,89%
Relativ TSR	2019	Ericssons rangordning: 7–2	20%	1 jan 2019–31 dec 2021	0%–200%	1) 6,52 av 12	19,39%
Totalt	2019		100%		0%–200%		126,35%

1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2022, 2021 och 2020 års program, och 12 bolag för 2019 års program. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.
2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.
3) Exklusive omstruktureringskostnader.
4) Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), inklusive betalningar nödvändiga under DOJ Plea Agreement som meddelades av Bolaget den 2 mars 2023.

LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och innefattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, sammanlagt 15 medlemmar under 2022, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2022. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190% av den årliga grundlönen och för övriga deltagare var värdet mel- lan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelning. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslår Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett prestationsvillkor gällande miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”) för koncernen. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig håll- barhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2022 som prestationsvillkor för LTV 2022 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2021, LTV 2020 och LTV 2019, dock med andra viktningar. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden). De kriterier som är relaterade till ESG är uppdelade i två underkomponenter för att minska utsläppen av koldioxid- ekvivalenter (”CO 2 e”) i Ericsson-koncernens egna aktiviteter samt att öka andelen kvinnliga ledare i Ericsson-koncernen. ESG-prestationsvillkoren mäts över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024 (prestationsperioden).

Kompensationskommittén och styrelsen föreslår till årsstämman 2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2022. Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16.

Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för kon- cernens rörelseresultat 2022 var 162,76% för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av kon- cernens rörelseresultat 2022.

2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2021)

LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021, inklusive vd och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 3 maj 2021. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190% av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie- rade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2021 som för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i LTV 2021 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägä- rna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2020, LTV 2019 och LTV 2018. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2021 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2021 under punkt 16.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) 2021 till 200% för den delen av de tilldelade prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av kon- cernens rörelse- resultat (EBIT) 2021.

2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2020)

LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar samtliga medlem- mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020, inklusive vd och koncernchef. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 1 april 2020. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180% av den årliga grundlönen.För övriga deltagare varierade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2020 som för LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i LTV 2020 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2019, LTV 2018 och LTV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2020 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2020 under punkt 17. Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) 2020 till 200% för den delen av de tilldelade prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2020. Styrelsen har fastställt utfallet av absolut och relativ TSR kriterierna som 0,00% och 0,00%. Detta är baserat på utfallet på -6,65% för absolut TSR respektive ranking 12 av 11 för relativ TSR. Detta resulterar i ett totalt utfall på 100,00% för LTV 2020, vilket illustreras i tabellen för LTV och EPP Performance Criteria på föregående sida.

2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019)

LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 medlemmar i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef, men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställning, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlemmar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP för hela 2019. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180% av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30% och 70% av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor

Not G3, forts. Finansiell rapport 2022
80
Noter till koncernens bokslut för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019 under punkt 17. Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) 2019 till 200% för den delen av de tilldelade prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av United States Department of Justice (DOJ) / U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Styrelsen fastställde också måluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 74,89% och 19,39% baserat på en måluppfyllnadsnivå på 9,00% för absolut TSR och en 6,52 placering för relativ TSR, vilket resulterade en total måluppfyllnad på 126,35% för LTV 2019, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP ovan. Tilldelning av aktier under LTV 2019 till VD och koncernledning har inte skett. Tilldelningen är uppskjuten till ett senare datum som beslutas gemensamt av styrelsens ordförande och CLO (koncernens chefsjurist). LTV 2019 är föremål för fördröjd tilldelning.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Det finns två ersättningsnivåer, hög och regular, som representerar en procent av deltagarens årliga grundlön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänande- nivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Resultatplan för högre chefer 2022 (EPP 2022)

165 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2022. Ersättningsnivån medel är 15% och hög är 25% för alla länder förutom USA/Kanada. Ersättningsnivåerna medel och hög är 35% respektive 45% i USA/Kanada.

Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021)

159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel är 15% och hög är 25% för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25% respektive 35% i USA.

Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020)

155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel är 15% och hög är 25% för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25% respektive 35% i USA.

Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019)

161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel är 15% och hög 22,5%. Utfallet av EPP 2019 betalades ut under 2022 efter att programmet löpt ut och formellt är avslutat.

Planer för nyckelpersoner (KC planer)

KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens årliga grundlön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för respektive år. KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

– 25% av ersättningen betalas ut i slutet av första året
– 25% av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och
– de kvarvarande 50% av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Plan för nyckelpersoner 2022 (KC plan 2022)

7 704 medarbetare valdes ut som deltagare till KC-planen 2022. Den har ersättningsnivåer i flera steg mellan 10%–40% av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC-planer).# Plan för nyckelpersoner 2021 (KC Plan 2021)

7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2021. Det finns tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2020 (KC Plan 2020)

7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det finns tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2019 (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10%, 25% och 30% av deltagarnas årliga grundlön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer). Planen avslutades i sin helhet under 2022.

Antal aktier och syntetiska aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations- villkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna.

Not G3, forts.
Finansiell rapport 2022 81
Noter till koncernens bokslut

Not G3, forts.

Ersättningskostnader för LTV 2019–2022

Aktiebaserade program	2022	2021	2020	2019	Totalt
LTV 2022	12	–	–	–	12
LTV 2021	36	24	–	–	60
LTV 2020	31	31	23	–	85
LTV 2019	10	28	28	17	83
Totalt program relaterade till koncernledningen	89	83	51	17	240
varav vd och koncernchef	41	38	24	8	111

Kontantbaserade ersättningsplaner

	2022	2021	2020	2019	Totalt
EPP 2022	12	–	–	–	12
EPP 2021	15	17	–	–	32
EPP 2020	–19	56	34	–	71
EPP 2019	–3	14	50	11	72
Totalt resultatplaner för högre chefer	5	87	84	11	187
KC 2022	280	–	–	–	280
KC 2021	89	355	–	–	444
KC 2020	5	376	523	–	904
KC 2019	–18	194	335	248	759
Totalt planer för nyckelpersoner	356	925	858	248	2 387
Totalt kontantbaserade ersättningsplaner	361	1 012	942	259	2 574
Total ersättningskostnad	450	1 095	993	276	2 814

Antal aktier och syntetiska aktier

Aktiebaserade program (miljoner)	Program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen	Varav vd och koncernchef
	LTV 2022	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019	Totalt	LTV 2022	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019
Maximalt antal aktier som krävs	2,0	2,1	2,5	3,0	9,6	–	–	–	–
Tilldelade aktier	0,7	0,6	0,9	0,6	2,8	0,3	0,3	0,4	0,3
Utstående antal aktier vid början av 2022	–	0,9	1,3	0,8	3,0	–	0,5	0,6	0,3
Inlösta under 2022	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Förfallna under 2022	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Ökning/minskning till följd av måluppfyllnad 2022	0,2	–	–0,4	–	–0,2	0,1	–	–0,2	–
Utstående antal aktier vid slutet av 2022	0,9	0,9	0,9	0,8	3,5	0,4	0,5	0,4	0,3

Kontantbaserade ersättningsplaner	Resultatplaner för högre chefer	Planer för nyckelpersoner
	EPP 2022	EPP 2021	EPP 2020	EPP 2019	Totalt	KC 2022	KC 2021	KC 2020	KC 2019
Syntetiska aktier	1,1	1,1	1,0	—	3,2	9,5	5,4	5,0	—

Ersättningskostnader

Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersätt- ningsprogram för vd och övriga medlemmar i koncernledningen under 2022 var SEK 89 miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade programmen EPP och KC planerna under 2022 var SEK 5 miljoner respektive SEK 356 miljoner och redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2019–2022 nedan. Den totala ersättningskostnaden under 2022 uppgick till SEK 450 (1 346) miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 985 (1 591) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 120 (190) miljoner, vid slutet av 2022.

Finansiell rapport 2022 82
Noter till koncernens bokslut

Not G3, forts.

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram

Under 2022 föll fyra planer ut till betalning: EPP 2019 och KC Plan 2019 delplan 3 (föll ut 18 maj) samt KC Plan 2020 delplan 2 och KC Plan 2021 delplan 1 (föll ut 18 februari). Aktiekursen var SEK 94,13 för den plan som föll ut 18 februari och SEK 78,88 för de planer som föll ut 18 maj och den ackumu- lerade utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 784 miljoner.

Ericssons aktiesparplan (ESPP)

Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som berikar deras upp- levelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lan- serades Ericssons aktiesparplan under november 2021. I slutet av 2022 är pla- nen implementerad i totalt 79 länder och erbjuds till cirka 90 500 medarbetare. Under 2023 kommer planen att byggas ut ytterligare i de länder där legala möjligheter att erbjuda planen föreligger. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjlig- gör för medarbetaren att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt värde av SEK 50 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetares engagemang bidrar Ericsson med ett netto- lönetillägg på maximalt 15% av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier över börs till marknadspris och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.

Ericssons aktiesparplan
Behöriga medarbetare	Antal länder med ESPP	Antal deltagare	Deltargarratio – procent av antal behöriga medarbetare
90 500	79	16 319	18,0%

Optionsavtal

Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utfördes med Black & Scholes-modellen, av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösenpriset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på sju år. Då köpoptionerna förvärvats på marknads- mässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av sjuårsperioden.

Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i respektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick styrelseordförande Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452 köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen, av oberoende tredje part) och Ronnie Leten har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köp- option berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på fyra år som startar den 5 februari 2019. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensations- kostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av perioden.

Verkligt värde

Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, inklusive förvän- dade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2022, 2021 och 2020. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden.

Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för EPP inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas på ett liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier. Verkligt värde för KC planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperioden. KC planerna 2022, 2021 och 2020 har tre verkliga värden baserat på de tre olika intjänandeperioderna. Verkligt värde per prestationsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan.# Verkligt värde (SEK)
Program relaterade till koncernledningen

	LTV 2022	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019
Aktiepris vid tilldelning	78,88	116,66	78,88	90,70
Verkligt värde Absolut TSR	41,18	113,47	54,69	87,92
Verkligt värde ESG – Miljö	71,45	–	–	–
Verkligt värde ESG – Social	71,45	–	–	–
Verkligt värde Relativ TSR	54,48	108,61	98,06	94,63
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)	71,45	110,70	74,22	86,94

Resultatplaner för högre chefer

	EPP 2022	EPP 2021	EPP 2020	EPP 2019
Verkligt värde Absolut TSR	10,53	3,63	–	78,88
Verkligt värde ESG – Miljö	54,37	–	–	–
Verkligt värde ESG – Social	54,37	–	–	–
Verkligt värde Relativ TSR	17,08	1,39	–	78,88
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)	54,37	56,79	59,31	78,88

Planer för nyckelpersoner

	KC 2022	KC 2021	KC 2020	KC 2019
Verkligt värde – Delplan 1	59,31	94,13	109,80	84,12
Verkligt värde – Delplan 2	56,79	59,31	94,13	111,78
Verkligt värde – Delplan 3	54,37	56,79	59,31	78,88

Finansiell rapport 2022 83

Noter till koncernens bokslut

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

Marknadsområde	2022	2021
Sydostasien, Oceanien och Indien	27 761	26 369
Nordostasien	13 207	13 091
Nordamerika	11 993	10 344
Europa och Latinamerika 1)	48 023	47 064
Mellanöstern och Afrika	4 545	4 454
Totalt	105 529	101 322

1) varav i EU 36 594 35 950
varav i Sverige 14 481 14 183

Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2022

Åldersgrupp	Kvinnor	Män	Andel av totalt antal
Under 25 år	1 543	2 435	4%
25–35 år	9 848	21 790	30%
36–45 år	8 051	27 595	34%
46–55 år	5 261	18 646	22%
Över 55 år	2 229	8 131	10%
Andel av totalt antal	26%	74%	100%

Personalförflyttningar

	2022	2021
Antal anställda vid årets slut	105 529	101 322
Antal anställda som lämnat Bolaget	13 028	11 631
Antal anställda som tillkommit i Bolaget	17 235	12 129
Tillfälliga anställningar	627	868

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (MSEK)

	2022	2021
Löner och andra ersättningar	73 526	62 823
Sociala kostnader	15 665	14 639
Varav pensionskostnader	6 316	5 601

Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen ovan.

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag (MSEK)

	2022	2021
Löner och andra ersättningar	477	572
Varav årliga rörliga ersättningar	90	80
Pensionskostnader 1)	34	41

1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut

	2022 (Kvinnor)	2022 (Män)	2021 (Kvinnor)	2021 (Män)
Moderbolaget
Styrelseledamöter och vd	36%	64%	23%	77%
Koncernledning	19%	81%	20%	80%
Dotterbolag
Styrelseledamöter och vd	20%	80%	21%	79%

G4 Information om anställda

Antal anställda, löner och andra ersättningar

Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde

Marknadsområde	2022 (Kvinnor)	2022 (Män)	2022 (Totalt)	2021 (Kvinnor)	2021 (Män)	2021 (Totalt)
Sydostasien, Oceanien och Indien	5 700	20 902	26 602	5 470	20 828	26 298
Nordostasien	4 376	8 711	13 087	4 579	9 323	13 902
Nordamerika	2 471	8 415	10 886	2 269	7 999	10 268
Europa och Latinamerika 1)	12 017	34 637	46 654	11 581	34 336	45 917
Mellanöstern och Afrika	883	3 629	4 512	823	3 549	4 372
Totalt	25 447	76 294	101 741	24 722	76 035	100 757

1) varav i EU 9 006 26 259 35 265 8 728 25 971 34 699
varav i Sverige 3 408 10 635 14 043 3 173 10 237 13 410

Finansiell rapport 2022 84

Noter till koncernens bokslut

Sektion H – Övrigt

H1 Skatter

Koncernens skattekostnader för 2022 uppgick till SEK –5 497 (–6 270) miljoner eller 22,3% (21,4%) av årets resultat efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga skillnader och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Rapporterade inkomstskatter inkluderar effekten av sänkningen av skattesatsen i Sverige, vilken beslutades i lag den 14 juni 2018. Lagen föreskriver en bolagsskatt för företag på 21,4% från 1 januari 2019 och sänker den till 20,6% från 1 januari 2021.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

	2022	2021	2020
Aktuell skattekostnad	–7 353	–6 110	–5 470
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	253	–337	–175
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)	1 617	188	–3 911
Andel i joint ventures och intresseföre- tags skatt	–14	–11	–33
Inkomstskatt kostnad	–5 497	–6 270	–9 589

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats 20,6% (20,6%), till- lämpats på koncernens resultat före skatt, visas i tabellen nedan. Skatter påverkades positivt med SEK 411 (969) miljoner som ett resultat av återföring av tidigare nedskrivna tillgångar avseende källskatt i Sverige och påverkades negativt av skatteeffekten av avsättningen för den potentiella överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ) med SEK 450 miljoner 1) . Kostnaden för källskatt 2020 inkluderar en nedskrivning av källskatt med SEK –1 393 miljoner.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv skattesats

	2022	2021	2020
Skatt enligt svensk skattesats 20,6% (20.6%)	–5 070	–6 025	–5 823
Effekt av utländska skattesatser	–605	–324	–616
Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år	253	–337	–175
Omvärdering av underskottsavdrag	–49	–175	–258
Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader	15	220	369
Nedskrivning av källskatter	–	–	–1 393
Återföring av nedskriven källskatt	411	969	–
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–760	–975	–2 079
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	327	392	372
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–19	–15	14
Inkomstskatt kostnad	–5 497	–6 270	–9 589
Effektiv skattesats	22,3%	21,4%	35,2%

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag

	2022 (Uppskjuten skattefordran)	2022 (Uppskjuten skatteskuld)	2022 (Netto- balans)	2021 (Uppskjuten skattefordran)	2021 (Uppskjuten skatteskuld)	2021 (Netto- balans)
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	1 161	8 135	–	160	1 331	–
Kortfristiga tillgångar	3 605	1 055	–	3 605	862	–
Ersättningar efter avslutad anställning	5 558	571	–	6 782	567	–
Avsättningar	5 234	–	–	3 555	–	–
Uppskjutna skattekrediter	2 081	–	–	5 288	–	–
Övrigt	1 837	295	–	1 425	44	–
Underskottsavdrag	5 190	–	–	4 214	–	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	24 666	10 056	14 610	25 029	2 804	22 225
Kvittning fordringar/skulder	–5 272	–5 272	–	–1 920	–1 920	–
Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto	19 394	4 784	14 610	23 109	884	22 225

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

	2022	2021
Ingående balans, netto	22 225	25 207
Redovisat i årets resultat	1 617	188
Redovisat i övrigt totalresultat	–2 099	–556
Poster avseende förvärvade/avyttrade verksamheter	–3 911	171
Utnyttjande av uppskjuten skatt	–3 586	–3 027
Omräkningsdifferens	364	242
Utgående balans, netto	14 610	22 225

Total skatt redovisad mot övrigt totalresultat uppgår till SEK –2 980 (–556) miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende pensioner utgörs av SEK –2 093 (–675) miljoner, omvärdering av lån SEK–212 (–6) miljoner, kassflödessäkringar SEK –671 (126) miljoner och innehav utan bestämmande inflytande SEK –4 (–1) miljoner. Av den totala skatteeffekten rapporterad mot övrigt totalresultat utgör SEK –2 099 (–556) miljoner uppskjuten skatt och SEK –881 (0) miljoner aktuell skatt. Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i de länder där koncernen förväntar sig att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att kunna nyttja dessa skattereduktioner.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträck- ning utnyttjande av skatteförmånen beräknas ske med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Väsentliga underskottsavdrag är hänförliga till Sverige, USA, Storbritannien och Tyskland. Dessa länder har långa eller obegränsade perioder för utnytt- jande. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende 1) Den 2 mars 2023, ingick Bolaget en överenskommelse med DOJ (DOJ Plea Agreement) och gick med på att betala böter om cirka SEK 2,2 miljarder.

Finansiell rapport 2022 85

Noter till koncernens bokslut

underskottsavdrag om SEK 5 190 (4 214) miljoner, är SEK 3 508 (3 512) miljo- ner hänförliga till Sverige. Framtida vinstbedömningar med beaktande av 5G-utbyggnad, teknologiskt ledarskap baserat på ökade investeringar i FoU, stärkt konkurrensposition och utökning av produktportföljen, stödjer slutsatsen att skattefordringarna kom- mer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid. Per den 31 december 2022 uppgick dessa underskottsavdrag till SEK 23 438 (19 635) miljoner. Ökningen hänförs primärt till förvärvet av Vonage. Skatteeffekten av dessa underskottsavdrag redovisas som en skattetill- gång, baserat på den obegränsade nyttjandeperioden och bedömningen att koncernen kommer att redovisa väsentliga beskattningsbara inkomster och därmed kunna utnyttja underskottsavdragen. De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag

Förfalloår	Underskotts- avdrag	Skatteeffekt
2023	17	3
2024	12	2
2025	19	6
2026	85	22
2027	1 236	317
2028 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag)	22 069	4 840
Totalt	23 438	5 190

Utöver tabellen ovan finns det underskottsavdrag om SEK 8 490 (4 038) miljoner till ett skattemässigt värde om SEK 1 777 (671) miljoner (inklusive SEK 2 394 miljoner relaterade till de senaste förvärven i USA) som inte har redovisats som tillgångar baserat på bedömningar av att det inte är troligt att dessa kommer att kunna utnyttjas mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Merparten av dessa underskottsavdrag har en förfallotidpunkt som överstiger fem år.# H1 Noter till koncernens bokslut

H2 Vinst per aktie

Vinst per aktie
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
| Före utspädning | | | |
| Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) | 18 724 | 22 694 | 17 483 |
| Medelantal utestående aktier före utspädning (miljoner) | 3 330 | 3 329 | 3 323 |
| Vinst per aktie, före utspädning (SEK) | 5,62 | 6,82 | 5,26 |
| Efter utspädning | | | |
| Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner) | 18 724 | 22 694 | 17 483 |
| Medelantal utestående aktier före utspädning (miljoner) | 3 330 | 3 329 | 3 323 |
| Utspädningseffekt av aktieköp (miljoner) | 4 | 3 | 3 |
| Medelantal utestående aktier efter utspädning (miljoner) | 3 334 | 3 332 | 3 326 |
| Vinst per aktie, efter utspädning (SEK) | 5,62 | 6,81 | 5,26 |

H3 Kassaflödesanalys

Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 19 746 (24 014) miljoner och likvida medel uppgående till SEK 18 603 (30 036) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2022 till SEK 2 246 (2 616) miljoner. Detta belopp anses därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, däremot kan det komma att användas för att betala normala företagsutgifter lokalt, därigenom minska Bolagets skulder.

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
| Materiella anläggningstillgångar | | | |
| Avskrivningar | 4 114 | 3 674 | 3 602 |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar | 274 | 198 | 512 |
| Totalt | 4 388 | 3 872 | 4 114 |
| Nyttjanderätter | | | |
| Avskrivningar | 2 451 | 2 277 | 2 387 |
| Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar | 66 | – | 47 |
| Totalt | 2 517 | 2 277 | 2 434 |
| Immateriella tillgångar | | | |
| Avskrivningar | | | |
| Balanserade utvecklingskostnader | 1 586 | 1 343 | 906 |
| Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar | 1 991 | 1 164 | 1 083 |
| Totala avskrivningar | 3 577 | 2 507 | 1 989 |
| Nedskrivningar | | | |
| Kundrelationer, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar | 61 | 201 | 137 |
| Goodwill | – | 112 | – |
| Totala nedskrivningar | 61 | 313 | 137 |
| Totalt | 3 638 | 2 820 | 2 126 |
| Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar | 10 543 | 8 969 | 8 674 |
| Skatter | 5 383 | 6 576 | 10 436 |
| Utdelningar från joint ventures/intresseföretag 1) | 58 | 90 | 43 |
| Ej utdelad vinst i joint ventures/intresseföretag 1) | –3 270 | 331 | – |
| Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, netto 2) | –287 | –971 | 77 |
| Övriga ej kassapåverkande poster 3) | 1 944 | 2 209 | 370 |
| Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet | 17 638 | 17 143 | 19 931 |

1) Se not E3 ”Intresseföretag”.
2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.
3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Forts. Not H1
Finansiell rapport 2022 86
Noter till koncernens bokslut

Förvärv/avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter

	Förvärv	Avyttringar
2022
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–51 734	20
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–261	287
Totalt	–51 995	307
2021
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–256	273
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–133	175
Totalt	–389	448
2020
Kassaflöde från företagsförvärv/avyttringar 1)	–9 534	4
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–123	55
Totalt	–9 657	59

1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

H4 Transaktioner med närstående

Transaktioner med närstående, SEK miljarder
| | 2022 | 2021 | 2020 |
|---|---|---|---|
| Försäljning till Ericsson Nikola Tesla | 0,3 | 0,4 | 0,4 |
| Inköp från Ericsson Nikola Tesla | 1,5 | 1,2 | 1,2 |
| Lån till MediaKind (Leone Media Inc.) | 0,6 | 0,5 | 0,5 |

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närståenderelationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2022 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängdsprincipen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d beläget i Kroatien, där Ericsson äger 49,07% av aktierna och till MediaKind (Leone Media Inc.) beläget i USA, där Ericsson äger 45,5% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”. För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

H5 Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer
| | 2022 | | | 2021 | | | 2020 | | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| | Deloitte | Övriga | Totalt | Deloitte | Övriga | Totalt | Deloitte | Övriga | Totalt |
| Arvoden för revision | 163 | 7 | 170 | 132 | 8 | 140 | 97 | 9 | 106 |
| Arvoden revisionsrelaterade | 7 | 2 | 9 | 9 | 1 | 10 | 8 | – | 8 |
| Arvoden för skattefrågor | 2 | 11 | 13 | 2 | 6 | 8 | 4 | 6 | 10 |
| Övriga arvoden | 1 | 22 | 23 | 1 | 2 | 3 | 5 | 2 | 7 |
| Totalt | 173 | 42 | 215 | 144 | 17 | 161 | 114 | 17 | 131 |

Deloitte valdes på årsstämman 2022 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2023. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartalsrapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsredovisning och bolagsstyrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

Forts. Not H3
Finansiell rapport 2022 87
Noter till koncernens bokslut

H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Förslag från valberedningen

11 januari 2023 meddelade Ericsson valberedningens förslag att aktieägarna vid årsstämman 2023 väljer tio ordinarie styrelseledamöter utan suppleanter. Valberedningen föreslår att följande personer väljs till styrelseledamöter:
– Jan Carlson, ordförande (omval som ledamot, nyval som ordförande)
– Jon Fredrik Baksaas (omval)
– Carolina Dybeck Happe (omval)
– Börje Ekholm (omval)
– Eric A. Elzvik (omval)
– Kristin S. Rinne (omval)
– Helena Stjernholm (omval)
– Jacob Wallenberg (omval)
– Jonas Synnergren (nyval)
– Christy Wyatt (nyval)

Dessutom informerade valberedningen Bolaget att Ronnie Leten, nuvarande styrelseordförande, samt styrelseledamöterna Kurt Jofs och Nora Denzel meddelat valberedningen att de inte kommer att ställa upp för omval till styrelsen vid årsstämman 2023. Bolaget planerar att hålla årsstämman 29 mars 2023, och valberedningens fullständiga förslag med motivering finns på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Ericsson meddelar förändringar i koncernledningen

Den 25 januari 2023 meddelade Ericsson att Jenny Lindqvist utnämnts till Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika, med tillträde den 1 februari 2023. Vid samma datum blir hon medlem i Ericssons koncernledning och kommer rapportera till VD. Jenny Lindqvist har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm. Tidigare chefsbefattningar inom Ericssons affärs- och marknadsområden inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia. Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller som managementkonsult i Frankrike och Sverige, samt inom läkemedelsbranschen på Filippinerna. Som medlem i Ericssons koncernledning efterträder Jenny Lindqvist Stefan Koetz som har varit tillförordnad i denna roll sedan den 1 juni 2022. Stefan kommer att ta en ny roll som chef för Strategic Projects inom marknadsområde Europa och Latinamerika.

Uppdatering om deferred prosecution agreement

Som tidigare meddelats i oktober 2021 och mars 2022, informerade DOJ Ericsson att Bolaget inte hade tillhandahållit vissa dokument och information till DOJ i rätt tid och inte heller rapporterat information till DOJ på ett adekvat sätt gällande en internutredning om Irak från 2019. DOJ har inte påstått eller anklagat Ericsson för några nya brottsliga ageranden sedan ingåendet av DPA. Bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter avseende de tidigare förhållandena som diskuterats i en internutredning om Irak från 2019 är fortsatt öppen och pågående. Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och den fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte inte förändrat denna slutsats. Sedan 2019 har Ericsson vidtagit väsentliga korrigerande åtgärder, under översyn av styrelsen.Dessa inkluderar att förbättra den koncernövergripande strategin för riskhantering och stärka dess regelefterlevnadsprogram och interna kontroller. Bolaget kom i december 2022 överens om att förlänga sin oberoende övervakning för regelefterlevnad med ett år, fram till juni 2024, för att ytterligare främja våra ansträngningar att införliva bästa möjliga regelefterlevnad, riskhantering och interna kontroller i hela organisationen. Den 2 mars 2023 ingick Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ angående icke-brottsliga överträdelser enligt DPA. Enligt DOJ Plea Agreement kommer Ericsson att erkänna sig skyldig till tidigare uppskjutna åtal relaterade till beteenden före 2017. Dessutom har Ericsson gått med på att betala böter på USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Under fjärde kvartalet 2022 gjorde Bolaget en avsättning på SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) i förhållande till DOJ Plea Agreement, inklusive beräknade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad.

Finansiell rapport 2022 88

Noter till koncernens bokslut

Moderbolagets bokslut och noter

Innehåll

Moderbolagets bokslut 90
Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 91
Moderbolagets balansräkning 93
Moderbolagets kassaflödesanalys 94
Förändringar i Moderbolagets eget kapital

Noter till Moderbolagets bokslut

M1 Väsentliga redovisningsprinciper 96
M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 96
M3 Finansiella intäkter och kostnader 96
M4 Skatter 97
M5 Immateriella anläggningstillgångar 97
M6 Materiella anläggningstillgångar 98
M7 Finansiella anläggningstillgångar 99
M8 Aktier och andelar 100
M9 Kundfordringar och kundfinansiering 101
M10 Fordringar och skulder koncernföretag 101
M11 Övriga kortfristiga fordringar 101
M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 102
M13 Obeskattade reserver 102
M14 Pensioner 103
M15 Övriga avsättningar 103
M16 Räntebärande skulder 104
M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 105
M18 Övriga kortfristiga skulder 105
M19 Leverantörsskulder 106
M20 Ställda säkerheter 106
M21 Eventualförpliktelser 106
M22 Kassaflödesanalys 106
M23 Leasing 106
M24 Information angående anställda 107
M25 Transaktioner med närstående 107
M26 Ersättning till revisorer 107
M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Finansiell rapport 2022 89

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

	Januari–december, MSEK	2022	2021	2020
Försäljningskostnader		–298	–470	–506
Administrationskostnader		–1 194	–350	–872
Omkostnader		–1 492	–820	–1 378
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	M2	691	1 770	2 866
EBIT		–801	950	1 488
Finansiella intäkter och kostnader, netto¹ )	M3	19 213	8 399	6 944
Resultat efter finansiella poster		18 412	9 349	8 432
Lämnade koncernbidrag, netto	M13	–7 272	–1 526	–1 540
		11 140	7 823	6 892
Skatter² )	M4	631	–167	–428
Årets resultat		11 771	7 656	6 464

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 31 miljoner 2021 och SEK 99 miljoner 2020.
2) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -6 miljoner 2021 och SEK -20 miljoner 2020.

Rapport över Moderbolagets totalresultat

	2022	2021	2020
Periodens resultat	11 171	7 656	6 464
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	3 703	–26	–
Vinster/förluster redovisade under perioden
Omföring till aktier och andelar	–3 677	–	–
Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen	–758	–	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt¹ )	–732	–26	–
Totalresultat för perioden	11 039	7 630	6 464

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -25 miljoner 2021 och SEK -79 miljoner 2020.

Finansiell rapport 2022 90

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets balansräkning

	31 december, MSEK	Not	2022
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	M5	4	8
Materiella anläggningstillgångar	M6	380	413
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar	M7, M8	128 638	72 009
Koncernföretag
Joint ventures och intresseföretag	M7, M8	628	1 184
Andra aktier och andelar	M7	2 039	2 175
Fordringar koncernföretag	M7, M10	15 414	13 284
Långfristig kundfinansiering	M9	222	287
Uppskjutna skattefordringar	M4	586	507
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	M7	36
Långfristiga räntebärande placeringar	M7	9 157	30 615
		157 104	121 026
Omsättningstillgångar
Fordringar
Kundfordringar	M9	11 1
Kortfristig kundfinansiering	M9	322	499
Fordringar koncernföretag	M10	24 180	25 035
Aktuella skattefordringar		12	16
Övriga kortfristiga fordringar	M11	3 139	1 813
Kortfristiga räntebärande placeringar	M17	8 540	12 722
Kassa och likvida medel	M17	23 731	37 128
		59 935	77 214
Summa tillgångar		217 039	198 240

Finansiell rapport 2022 91

Moderbolagets balansräkning, forts.

	31 december, MSEK	Not	2022
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	M12
Aktiekapital		16 672	16 672
Uppskrivningsfond		20	20
Reservfond		31 472	31 472
Bundet eget kapital		48 164	48 164
Balanserad vinst		25 982	27 328
Årets resultat		11 771	7 656
Fritt eget kapital		37 753	34 984
		85 917	83 148
Avsättningar
Pensioner	M14	–	–
Övriga avsättningar	M15	2 435	293
		2 435	293
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån	M16	19 712	13 430
Skulder till kreditinstitut	M16	7 040	8 586
Skulder till koncernföretag	M10	–	20
Övriga långfristiga skulder		83 370	26 835
		22 406
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning	M16	2 814	9 405
Leverantörsskulder	M19	542	419
Skulder till koncernföretag	M10	94 401	80 668
Övriga kortfristiga skulder	M18	4 095	1 901
		101 852	92 393
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		217 039	198 240

Finansiell rapport 2022 92

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets kassaflödesanalys

	Januari–december, MSEK	2022	2021	2020
Rörelsen
Årets resultat¹ )		11 771	7 656	6 464
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet² )	M22	8 382	2 202	5 485
		20 153	9 858	11 949
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Kort- och långfristig kundfinansiering		242	135	712
Kundfordringar		–5 94	–554
Leverantörsskulder		243	–124	–229
Avsättningar och pensioner		2 142	–50	–325
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto		–1 068	519	1 230
		1 554	574	834
Erhållen ränta		1 708	759	523
Betald ränta		–1 542	–634	–840
Skatt betald/erhållen		–259	–94	–246
Kassaflöde från rörelsen		21 614	10 463	12 220
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–81	–62	–253
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		–	–	–
Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar		–	–	–
Investeringar i aktier och andelar		–58 586	–6 657	–1 552
Avyttring av aktier och andelar		552	2 076	511
Övriga investeringsverksamheter		–3 634	66	1 174
Inköp av räntebärande placeringar		–13 583	–35 415	–13 637
Försäljning av räntebärande placeringar		40 541	20 114	12 289
Kassaflöde från investeringsaktiviteter		–34 791	–19 878	–1 468
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter		–13 177	–9 415	10 752
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån från dotterbolag		57 291	144 574	131 538
Återbetalning av lån från dotterbolag		–53 716	–150 656	–135 585
Upptagande av lån		7 777	7 574	1 686
Återbetalning av lån		–9 993	–5 066	–7 517
Nyemission		–	–	–
Försäljning/återköp av egna aktier		–	42 163
Betald utdelning		–8 325	–6 658	–4 985
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag		–1 526	–1 540	–1 961
Övriga finansieringsverksamheter³ )		7 353	30 375	4 808
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter		–1 139	18 645	–11 853
Resultat av omvärdering i likvida medel		919	–877	76
Förändring av likvida medel		-13 397	8 353	–1 025
Likvida medel vid årets början		37 128	28 775	29 800
Likvida medel vid årets slut	M17	23 731	37 128	28 775

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 25 miljoner 2021 och SEK 79 miljoner 2020.
2) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 6 miljoner 2021 och SEK 20 miljoner 2020.
3) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -31 miljoner 2021 och SEK -99 miljoner 2020.

Finansiell rapport 2022 93

Moderbolagets bokslut

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositionsfond	Kassaflödessäkringar	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
1 januari 2022	16 672	20	31 472	48 164	100	–26	34 910	34 984	83 148
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–732	11 771	11 039	11 039
Omföring till Fria vinstmedel	–	–	–	–	–	758	–758	–	–
Transaktioner med ägare
Nyemission	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	–	55	55	55
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–	–8 325	–8 325	–8 325
31 december 2022	16 672	20	31 472	48 164	100	–	37 653	37 753	85 917
1 januari 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–	33 815 ¹ )	33 915	82 079
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–26	7 656	7 630	7 630
Transaktioner med ägare
Nyemission	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	42	42	42
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	–	55	55	55
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–	–6 658	–6 658	–6 658
31 december 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–26	34 910	34 984	83 148

1) Omräknat som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -366 miljoner, som avser överföring av ackumulerad balans från Omvärdering av upplåning.

Finansiell rapport 2022 94

Moderbolagets bokslut

Noter till Moderbolagets bokslut

M1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredovisningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.# Viktiga redovisningsprinciper

Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången. Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultaträkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets investering.

Klassiﬁcering och värdering av ﬁnansiella instrument

IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier och omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk. Finansiella garantier ingår i ”Eventualförpliktelser”, enligt det tillåtna undantaget i RFR 2. Omvärdering av lån p.g.a förändringar i kreditrisk redovisas i resultaträkningen - se mer under ”Förändringar gjorda i de finansiella rapporterna.”

Leasing

Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhängande med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten.

Uppskjuten skatt

Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovisningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisningsprinciper. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver.

Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensionsstiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

Rörelseförvärv

Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”. Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för Moderbolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.

Förändringar gjorda i de ﬁnansiella rapporterna

Omvärdering av lån på grund av förändringar i kreditrisk, som historiskt har redovisats under Övrigt totalresultat har 2022 redovisats i resultaträkningen. Tidigare perioder har räknats om. Omräkningen beror på ett undantag i Årsredovisningslagen (RFR 2; IFRS 9) som inte tillåter att posterna redovisas under Övrigt totalresultat. Omräkningen från Övrigt totalresultat till resultaträkningen resulterade i förändrade finansiella kostnader och skattekostnader år 2021 och 2020. Omvärdering av upplåning fördes över till Fria vinstmedel i eget kapital i början av år 2020. Omräkningarna specificeras i Moderbolagets bokslut och i relevanta noter till Moderbolagets bokslut.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

Den första januari 2022 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter:
* IAS 16: Materiella anläggningstillgångar – Intjäning innan färdigställande
* IAS 37: Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar – Kostnader för att fullfölja ett kontrakt
* Årliga förbättringscykeln 2018–2020
* IFRS 3: Rörelseförvärv – Referens till det konceptuella ramverket

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2022 och har inte tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har publicerat följande nya standard med införandedatum 1 januari 2023: “IFRS 17 Försäkringsavtal”. Påverkan av IFRS 17 förväntas bli immateriell och Rådet för finansiell rapportering har rekommenderat frivillig tillämpning i RFR 2. IASB har även publicerat tillägg till följande standarder med införandedatum 1 januari 2023: “IAS 1, Utformning av finansiella rapporter”, “IAS 8 Redovisningsprinciper” och “IAS 12 Inkomstskatter”. Dessa tillägg förväntas inte ha någon materiell påverkan på Moderbolagets resultat och finansiella ställning och det finns inga tillägg eller undantag i RFR 2.

För nuvarande och kommande förändringar i IFRS-standarder finns mer information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Finansiell rapport 2022 | 95

Noter till Moderbolagets bokslut

M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader	2022	2021	2020
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter
Koncernföretag	2 956	2 573	2 588
Övriga rörelseintäkter/kostnader 1)	–2 265	–803	278
Totalt	691	1 770	2 866

1) Inkluderar en avsättning om SEK –2,3 miljarder 2022 relaterad till en potentiell uppgörelse med United States Department of Justice (DOJ) avseende eventuella överträdelser av deferred prosecution agreeement (DPA), inklusive uppskattade utgifter för den förlängda övervakningen av regelefterlevnad, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med på att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder. Inkluderar SEK –0,8 miljarder i 2021 som ett resultat av uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelserna 2019 med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) och DOJ.

M3 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader	2022	2021	2020
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar	19 412	8 602	9 423
Nettovinst på andelar	19	12
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
Utdelningar	59	72	43
Nettovinst på andelar	–	–	38
Resultat från andelar i övriga företag
Nettovinst på andelar	96	718	103
Ränteintäkter från koncernföretag	1 465	886	1 038
Ränteintäkter från övriga	147	41	260
Totalt	21 198	10 331	10 905
Finansiella kostnader
Förlust från andelar i koncernföretag	–	–8	–3
Nedskrivning av investeringar i koncernföretag	–1 446	–1 300	–3 383
Nettoresultat från joint ventures och intresseföretag	–557	–	–
Nettoresultat från investeringar i övriga bolag	–209	–	–62
Räntekostnader från koncernföretag	–712	–30	–64
Räntekostnader från övriga	–368	–304	–705
Övriga ﬁnansiella kostnader 1)	948	–179	36
Totalt	–2 344	–1 821	–4 181
Netto kursvinst/förlust på ﬁnansiella skulder/ tillgångar	359	–111	220
Finansnetto	19 213	8 399	6 944
Nettoresultat från ﬁnansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen	–2 563	–543	–251
Nettoresultat från ﬁnansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	2 847	404	–121

1) Omvärdering av upplåning på grund av förändring av kreditrisk 2022 SEK 1 030 miljoner. 2021 och 2020 omräknat enligt not M1 med omvärderingseffekt SEK 31 mijoner 2021 och SEK 99 miljoner 2020. Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader.

M4 Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen	2022	2021	2020
Aktuell skatteintäkt/-kostnad (+/-)	758	–72	–100
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 1)	–294	–64	–214
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad (+/–)	167	–31	–114
Skatteintäkt/-kostnad	631	–167	–428

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK –6 miljoner 2021 och SEK –20 miljoner 2020.

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6%, (20,6% år 2021, 21,4% år 2020) beräknats på resultat före skatt visas nedan.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt	2022	2021	2020
Skatt enligt svensk skattesats	–2 295	–1 605	–1 454
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år 1)	–294	–64	–214
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–668	–190	–107
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	4 186	1 962	2 067
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag	–298	–270	–724
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–	–	4
Skatteintäkt/-kostnad	631	–167	–428

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -6 miljoner 2021 och SEK -20 miljoner 2020.# Finansiell rapport 2022

Noter till Moderbolagets bokslut

M5 Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter	2022	2021
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	5 086	5 086
Årets anskaffningar	–	–
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	5 086	5 086
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 130	–4 115
Årets avskrivningar	–4	–15
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	–4 134	–4 130
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–948	–945
Årets nedskrivningar	–	–3
Utgående balans	–948	–948
Netto bokfört värde	4	8

Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.

M6 Materiella anläggningstillgångar

Inventarier och installationer

	2022		2021
	Ackumulerat anskaffningsvärde	Netto bokfört värde	Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 961	413	1 904
Investeringar	85		64
Försäljning/utrangering	–48		–7
Omklassificeringar	–		–
Utgående balans	1 998	380	1 961

Pågående nyanläggningar och betalda förskott

	2022		2021
	Ackumulerat anskaffningsvärde	Netto bokfört värde	Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	13	13	182
Investeringar	59		50
Försäljning/utrangering	–3		–1
Omklassificeringar	–43		–218
Utgående balans	26	26	13

Totalt

	2022		2021
	Ackumulerat anskaffningsvärde	Netto bokfört värde	Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 974	426	2 086
Investeringar	144		114
Försäljning/utrangering	–51		–8
Omklassificeringar	–43		–218
Utgående balans	2 024	406	1 974

M7 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag

	Koncernföretag		Intresseföretag
	2022	2021	2022	2021
Ingående balans	72 009	68 798	1 184	1 184
Köp och nyemissioner	2 244	127	298	–
Aktieägartillskott	55 835	6 396	–	–
Återbetalning aktieägartillskott	–	–1 388	–	–
Nedskrivning 1)	–1 446	–1 300	–791	–
Försäljning	–4	–624	–63	–
Utgående balans	128 638	72 009	628	1 184

1) Under 2022 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag och intresseföretag med SEK 2,2 (1,3) miljarder. För nedskrivningstestet 2022 avseende koncernföretag och intresseföretag användes en diskonteringsränta om 9,0% (8,0%). För länder med hög inflation användes individuella diskonteringsräntor (10,0-24,0%). Nedskrivningarna är i huvudsak orsakade av devalvering av valuta på flera marknader och lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag. Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget.

Övriga finansiella tillgångar

	Aktier och andelar	Långfristiga räntebärande placeringar	Övriga långfristiga fordringar	Långfristiga fordringar koncernföretag
	2022	2021	2022	2021
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	2 175	1 382	30 615	21 597
Inköp/kreditgivning/ökning	168	134	13 583	30 305
Försäljning/amortering/minskning	–96	–49	–29 666	–13 561
Omklassificering	–1	–1	–5 632	–7 651
Omvärdering	–207	709	257	–75
Omräkningsdifferens	–	–	–	–
Utgående balans	2 039	2 175	9 157	30 615

M8 Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2022. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.

Aktier ägda direkt av Moderbolaget

Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav i procent	Nominellt innehav i lokal valuta, miljoner	Bokfört värde, MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB	556056-6258	Sverige	100	50	20 731
Ericsson Shared Services AB	556251-3266	Sverige	100	361	2 216
Ericsson Software Technology Holding AB	559094-8963	Sverige	100	–	7
Datacenter i Rosersberg AB	556895-3748	Sverige	100	–	74
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag	556366-2302	Sverige	100	10	69
Aktiebolaget Aulis	556030-9899	Sverige	100	14	6
Ericsson Credit AB	556326-0552	Sverige	100	5	5
Övriga (Sverige)	–	Sverige	–	1	257
Ericsson Austria GmbH		Österrike	100	4	94
Ericsson Danmark A/S		Danmark	100	90	216
Oy L M Ericsson Ab		Finland	100	13	196
Ericsson France S.A.S		Frankrike	100	21	524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH		Tyskland	100	2	21
Ericsson Germany GmbH		Tyskland	100	1	844
Ericsson Hungary Ltd.		Ungern	100	1	301
L M Ericsson Limited		Irland	100	4	34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.		Italien	100	44	2 429
Ericsson Holding International B.V.		Nederländerna	100	222	2 983
Ericsson A/S		Norge	100	75	114
Ericsson Television AS		Norge	100	161	160
Ericsson Corporatia AO		Ryssland	100	5	5
Ericsson España S.A		Spanien	100	28	14
Ericsson AG		Schweiz	100	–	–
Ericsson Holdings Ltd.		Storbritannien	100	328	10
Ericsson Ltd.		Storbritannien	100	53	1 957
Övriga (Europa, förutom Sverige)	–		–	974
Ericsson Holding II Inc.		USA	100	–	34 295
Ericsson Smart Factory Inc.		USA	100	–	424
Ericsson Global Network Platform Holding Inc.		USA	100	–	51 298
Companía Ericsson S.A.C.I.		Argentina	95 1)	193	99
Ericsson Canada Inc.		Kanada	100	–	221
Ericsson Del Paraguay S.A.		Paraguay	95 1)	42	647
Ericsson Telecom S.A. de C.V.		Mexiko	100	1	439
Övriga (USA, Latinamerika)	–		–	576	389
Teleric Pty Ltd.		Australien	100	20	100
Ericsson Ltd.		Kina	100	2	2
Ericsson (China) Company Ltd.		Kina	100	65	475
P.T. Ericsson Indonesia		Indonesien	95	9	531
Ericsson India Global Services PVT. Ltd.		Indien	100	291	51
Ericsson Kenya Ltd.		Kenya	100	–	46
Ericsson-LG CO Ltd.		Korea	75	285	2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn. Bhd.		Malaysia	100	3	131
Ericsson Telecommunications Pte. Ltd.		Singapore	100	2	1
Ericsson South Africa PTY. Ltd.		Sydafrika	70	–	135
Ericsson Taiwan Ltd.		Taiwan	90	270	36
Ericsson (Thailand) Ltd.		Thailand	49 2)	90	17
Övriga länder (resten av världen)	–		–	336
Totalt					128 638

Joint ventures och intresseföretag
Concealfab Inc.	USA	36	–	298
Leone Media Inc.	USA	46	134	–
Ericsson Nikola Tesla d.d.	Kroatien	49	65	330
Totalt				628

1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100% i Compania Ericsson S.A.C.I. och Ericsson Del Paraguay S.A.
2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74% i Ericsson (Thailand) Ltd.

Aktier ägda av koncernföretag

Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav,%
Koncernföretag
Ericsson Cables Holding AB	556044-9489	Sverige	100
Emodo Inc.		USA	100
Ericsson Telekommunikation GmbH		Tyskland	100
Ericsson GmbH		Tyskland	100
Ericsson Telecommunicatie B.V.		Nederländerna	100
Ericsson Telekomunikasyon A.S.		Turkiet	100
Ericsson Inc.		USA	100
Vonage Holdings Corp.		USA	100
Ericsson Wireless Office Inc.		USA	100
Cradlepoint Inc.		USA	100
Iconectiv, LLC		USA	83
Ericsson Telecomunicações S.A.		Brasilien	100
Ericsson Australia Pty. Ltd.		Australien	100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd.		Kina	100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.		Kina	51
Ericsson Japan K.K.		Japan	100

M9 Kundfordringar och kundfinansiering

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kundfordringar och kundfinansiering	2022	2021
Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures	29	17
Reserv för osäkra kundfordringar	–19	–16
Kundfordringar, netto	10	1
Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures	1	–
Kundfordringar, totalt	11	1
Kundfinansiering	544	786
Kundfinansiering, netto	544	786

Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar

Kundfordringar	2022	2021
Ingående balans	16	15
Ökning	–	–
Ianspråktagande under perioden	–	–
Periodens återföringar av outnyttjade belopp	–	–
Omräkningsdifferens	3	1
Utgående balans	19	16

Utestående kundfinansierings exponeringar 1)

	2022	2021
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter	544	786
Varav kortfristiga	322	499
Finansiella garantier för tredje part	6	6
Upplupen ränta	8	9
Maximal kreditrisk exponering	558	801
Avgår risktäckning från tredje part	–	–
Moderbolagets riskexponering	558	801
Åtaganden för kundfinansiering	412	303

1) Den här tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering

	2022	2021
Ingående balans	786	920
Tillkomna krediter	53	243
Försäljning/återbetalning	–288	–395
Omvärdering	–7	18
Omräkningsdifferens	–	–
Utgående balans	544	786

M12 Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapital

	2022
Aktiekapitalet den 31 december 2022 bestod av:
Aktiekapital	Antal utestående aktier
A-aktier 1)	261 755 983
B-aktier 1)	3 072 395 752
Totalt	3 334 151 735

1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,70 (2,50) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 5 april 2023) och SEK 1,35 per aktie med 29 september 2023 som avstämningsdag för utdelning (utbetalning 4 oktober 2023). För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.# Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition

Förslag till vinstdisposition	Belopp att utdelas till registrerade aktieägare SEK	Belopp att överföra i ny räkning SEK	Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget SEK
Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:	9 002 209 685	28 750 998 521	37 753 208 206

M10 Fordringar och skulder koncernföretag

Fordringar och skulder koncernföretag

	<1 år	1–5 år	>5 år	Totalt 2022	Totalt 2021
Långfristiga fordringar
Finansiella fordringar	–	15 414	–	15 414	13 284
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	1 662	–	–	1 662	820
Finansiella fordringar	22 518	–	–	22 518	24 215
Totalt	24 180	–	–	24 180	25 035
Långfristiga skulder
Finansiella skulder	–	–	–	–	20
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	230	–	–	230	101
Finansiella skulder	94 171	–	–	94 171	80 567
Totalt	94 401	–	–	94 401	80 688

M11 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar

	2022	2021
Förutbetalda kostnader	353	391
Upplupna intäkter	105	222
Derivat tillgångar	2 017	1 155
Övrigt	664	45
Totalt	3 139	1 813

Förändringar i eget kapital 2022

	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositionsfond	Kassaflödessäkringar	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
Totalt 1 januari 2022	16 672	20	31 472	48 164	100	–	34 910	34 984	83 148
Periodens resultat	–	–	–	–	–	–	11 771	11 771	11 771
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Vinster redovisade under perioden	–	–	–	–	–	3 703	–	3 703	3 703
Omföring till aktier och andelar	–	–	–	–	–	–3 677	–	–3 677	–3 677
Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen	–	–	–	–	–	–758	–	–758	–758
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–	–	–732	–	–732	–732
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–732	11 771	11 039	11 039
Omföring till Fria vinstmedel	–	–	–	–	–	758	–758	–	–
Transaktioner med ägare
Nyemission	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	55	55	55	55
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–8 325	–8 325	–8 325	–8 325
31 december 2022	16 672	20	31 472	48 164	100	–	37 653	37 753	85 917

Finansiell rapport 2022 101

Noter till Moderbolagets bokslut

Förändringar i eget kapital 2021

	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositionsfond	Kassaflödessäkringar	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
Totalt 1 januari 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–	33 815 ¹ )	33 915	82 079
Periodens resultat	–	–	–	–	–	–	7 656	7 656	7 656
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kommer omföras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar
Förluster redovisade under perioden	–	–	–	–	–	–26	–	–26	–26
Skatt på poster som inte kommer omföras till resultaträkningen	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–	–	–26	–	–26	–26
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–26	7 656	7 630	7 630
Transaktioner med ägare
Nyemission
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	42	42	42	42
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	55	55	55	55
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–6 658	–6 658	–6 658	–6 658
31 december 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–26	34 910	34 984	83 148

¹ ) Omräknat som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK -366 miljoner som avser överföring av ackumulerad balans från Omvärdering av upplåning.

Not M12, forts.

M13 Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 7 272 (1 526) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2022 och 2021.

M14 Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.
Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

	2022	2021
Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner 1)	1 491	1 298
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–1 753	–1 836
Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse	–262	–538
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse	262	538
Utgående balans pensionsskuld	0	0

1) Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande löne- nivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 2,85% (3,84%) gällande ITP2 och 0,2% ( – 0,1%) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,7) år för kvinnor och 23,5 (23) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjats av Moderbolaget. Avkastning på förvaltningstillgångar är – 4,5% (10,8%).

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

	2022	2021
Likvida medel	71 0%	68 0%
Aktier	418 41%	468 35%
Räntebärande värdepapper	867 19%	887 16%
Fastigheter	343 100%	317 100%
Derivat	–2 100%	–13 110%
Investeringsfonder	56 100%	109 84%
Totalt	1 753	1 836
av vilka värdepapper emitterade av Ericsson	–	–

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

	2022	2021
Ingående balans	0	0
I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi, exklusive skatter	266	103
Utbetalda pensioner	–72	–71
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	–194	–179
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse	0	147
Utgående balans pensionsskuld	0	0

2023 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till SEK 79 miljoner.

Finansiell rapport 2022 102

Noter till Moderbolagets bokslut

Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

	2022	2021	2020
Förmånsbestämda planer
Pensionskostnader exklusive ränta och skatter	233	64	361
Räntekostnad	33	39	39
Avkastning på förvaltningstillgångar	–194	–32	–17
Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter ¹ )	72	71	383
Avgiftsbestämda planer
Pensionspremier	67	70	60
Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter	67	70	60
Kreditförsäkringspremier	0	2	2
Total netto pensionskostnad, exklusive skatter	139	143	445

1) Pensionsskulden har ökat med SEK 168 miljoner under 2022 på grund av ändrad diskonteringsränta från 3,84% till 2,85%. Denna ökning har även ökat värdet i pensionsstiftelsen pga tidigare års värde- ökningar som ej redovisats vilket resulterar i att nettokostnaden i förmånsbestämda planer inte har påverkats. Pensionskostnaden för 2020 inkluderas av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsva- rande 311 miljoner. Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 300 miljoner (SEK 136 miljoner 2021 och SEK 423 miljoner 2020) under omkostnader och SEK –161 miljoner (SEK 7 miljoner 2021 och SEK 22 miljoner 2020) i finansnettot.

Not M14, forts.

M15 Övriga avsättningar

	2022	2021
Ingående balans	293	343
Avsättningar	2 338	88
Ianspråktagande	–136	–136
Återföring av outnyttjade belopp	–60	–2
Omklassificering	–	–
Utgående balans 1)	2 435	293

1) Består huvudsakligen av avsättning för uppskattade utgifter avseende en potentiell överenskommelse med United States Department of Justice (DOJ) i relation till potentiella överträdelser av deferred prosecution agreement DPA), inklusive förlängningen av den oberoende övervakningen av regel- efterlevnad, noterat att Bolaget den 2 mars 2023 ingick ett DOJ Plea Agreement med DOJ och gick med att betala böter på cirka SEK 2,2 miljarder, samt kostnader för LTV program. SEK 2 372 (206) miljoner förväntas bli utnyttjade inom ett år.

M16 Räntebärande skulder

Per den 31 december 2022 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 29,6 (31,4) miljarder.

Räntebärande skulder

	2022	2021
Kortfristiga upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	2 814	9 405
Övrig kortfristig upplåning	–	–
Total kortfristig upplåning	2 814	9 405
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	19 712	13 430
Övrig långfristig upplåning	7 040	8 586
Total långfristig upplåning	26 752	22 016
Totala räntebärande skulder	29 566	31 421

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter

	2022	2021
Ingående balans	31 421	28 414
Kassaflöde
Upptagande av lån	7 777	7 574
Återbetalning av lån	–9 993	–5 066
Övriga finansieringsaktiviteter	–	–1 181
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	4 041	2 118
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	–1 030	–31
Förändring av verkligt värde	–2 650	–407
Omklassificering	–	–
Andra icke kassapåverkande förändringar	–	–
Utgående balans	29 566	31 421

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligations- program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program regist- rerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den lång- siktiga upplåningen var under året 2,45% (1,75%). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. Se not M1 ”Väsentliga redovisningsprinciper.” För detaljerad information om Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”.# Finansiell rapport 2022

103 Noter till Moderbolagets bokslut

“Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning. Se not M 12 “Eget kapital och övrigt totalresultat” rörande förändringar i kassaflödessäkringsreserven. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2022.

M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat 2022

	Bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	2 171	–165	2 006	–277	1 729
Skulder	–2 727	165	–2 562	2 382	–180
Räntederivat
Tillgångar	11	–	11	–	11
Skulder	–8	–	–8	–	–8

1) Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 0 (9) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga fordringar och SEK 0 (25) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

2021

	Bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	83	–20	63	–	63
Skulder	–111	20	–91	–	–91
Räntederivat
Tillgångar	1 128	–36	1 092	–	1 092
Skulder	–696	36	–660	467	–193

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar 2022

	Rating el. liknande	< 3 mån	3–12 mån	1–5 år	> 5 år	Totalt
Banker		24 252	–	–	–	24 252
Andra finansiella inst.		604	–	–	–	604
Typ av emmitent/ motpart: Stater	AAA	500	3 950	277	–	4 727
Företag	A2/P2	1 283	–	–	–	1 283
Bostadsinstitut	AAA	–	1 682	8 880	–	10 562
Derivattillgångar		951	93	837	136	2 017
Totalt		27 590	5 725	9 994	136	43 445

2021

	Rating el. liknande	< 3 mån	3–12 mån	1–5 år	> 5 år	Totalt
Banker		27 730	–	–	–	27 730
Andra finansiella inst.		247	–	–	–	247
Typ av emmitent/ motpart: Stater	AA/AAA	5 743	2 906	11 860	–	20 509
Företag	A2/P2	4 226	–	–	–	4 226
Bostadsinstitut	AAA	–	5 749	21 700	304	27 753
Derivattillgångar		202	641	312	–	1 155
Totalt		38 148	9 296	33 872	304	81 620

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16, ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	5 000	2 218	2 782
SEC registrerat program (USD miljoner) 2)	–	–	–
Commercial Paper Program (SEK miljoner)	10 000	–	10 000

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2) Programbeloppet obestämt.

I februari 2022 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån på EUR 750 miljoner med förfall 2027 under European Medium Term Note programmet (EMTN). I maj 2022 återbetalade koncernen ett obligationslån på USD 1 000 miljoner utgivet under det SEC registrerade programmet. I december 2022 upprättade Ericsson ett ramverk för grön finansiering för att möjliggöra finansiering av investeringar i energieffektiv teknik, till exempel 4G, 5G och framtida 6G, samt lösningar för förnybar energi.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)	2 000	–	2 000

I september 2022 utnyttjade koncernen en (av två) ettårsförlängningsoption på sin rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. Både det gröna finansieringsramverket och den rullande kreditfaciliteten var outnyttjade vid årsskiftet och därmed hade de ingen påverkan på redovisningen. Redovisningsbedömning av finansiella instrument utfärdade under dessa faciliteter kommer att utföras i framtiden.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig löptid:

2022

	< 1 år	1–3 år	3–5 år	> 5 år	Totalt
Leverantörsskulder	542	–	–	–	542
Lån och krediter	3 133	12 835	8 992	11 144	36 104
Derivatskulder	868	1 091	611	–	2 570
Totalt	4 543	13 926	9 603	11 144	39 216

2021

	< 1 år	1–3 år	3–5 år	> 5 år	Totalt
Leverantörsskulder	419	–	–	–	419
Lån och krediter	9 405	10 221	2 796	8 999	31 421
Derivatskulder	411	330	–	10	751
Totalt	10 235	10 551	2 796	9 009	32 591

Koncernen har en central Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och kreditlöften, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att stödja deras köp av utrustning från Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av koncernens värderingsteknik och värderingshierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

	Ingående balans	Inköp/ökning	Försäljning/minskning	Vinst/förlust 1)	Omklassificering	Utgående balans
Aktier och andelar	1 591	168	–96	290	–1	1 952

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 287 miljoner avser orealiserade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

M18 Övriga kortfristiga skulder

	2022	2021
Upplupen ränta	251	171
Upplupna kostnader	965	665
– varav personalrelaterade	388	461
– övriga	577	204
Derivat skulder	2 570	751
Andra övriga kortfristiga skulder	309	314
Totalt	4 095	1 901

M19 Leverantörsskulder

	2022	2021
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures	542	419
Intresseföretag och joint ventures	–	–
Totalt	542	419

Finansiella instrument, redovisat värde

	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde Nivå 1	Verkligt värde Nivå 2	Verkligt värde Nivå 3	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde Nivå 1	Verkligt värde Nivå 2	Verkligt värde Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	0,5	–	–	0,5	–	0,8	–
Räntebärande placeringar	–	17,5	17,5	–	–	43,2	43,2	–
Likvida medel 2)	–	15,3	–	15,3	–	26,0	–	26,0
Övriga finansiella tillgångar 1)	–	2,0	0,1	1,9	–	2,2	0,6	1,6
Övriga kortfristiga fordringar	–	2,0	–	2,0	–	1,2	–	1,2
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt total resultat (OCI)
Kundfordringar	–	0,0	–	–	0,0	–	0,0	–
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,2	–	–	–	0,1	–	–	–
Likvida medel	–	–	–	–	–	–	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,6	–	–	–	0,5	–	–	–
Fordringar koncernföretag	39,6	–	–	–	38,3	–	–	–
Finansiella tillgångar	40,4	37,3	–	–	–	38,9	73,4	–
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Räntebärande skulder	–	–29,6	–16,7	–12,9	–	–31,4	–19,5	–11,9
Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder	–	–2,6	–	–2,6	–	–0,8	–	–0,8
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–0,5	–	–	–	–0,4	–	–	–
Upplåning	–0,0	–	–	–	–0,0	–	–	–
Skulder koncernföretag	–94,4	–	–	–	–80,7	–	–	–
Finansiella skulder	–94,9	–32,2	–	–	–	–81,1	–32,2	–

1) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.
2) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 23,7 (37,1) miljarder varav SEK 15,3 (26,0) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

M20 Ställda säkerheter

	2022	2021
Banktillgodohavanden	893	532
Övrigt	234	242
Totalt	1 127	774

Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till anställda.

M21 Eventualförpliktelser

	2022	2021
Eventualförpliktelser, totalt	24 811	20 322

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 24 680 (20 102) miljoner.

M22 Kassaflödesanalys

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	2022	2021	2020
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	115	110	97
Totalt	115	110	97
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar	4	18	32
Totalt	4	18	32
Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	119	128	129
Skatter 1)	–631	160	572
Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/förluster på sålda anläggningstillgångar, exklusive kundfinansiering, netto	2 097	578	3 304
Oreglerade koncernbidrag	7 272	1 526	1 540
Oreglerade utdelningar	–	–	–
Övriga icke kassapåverkande poster	–475	–190	–60
Totala icke likviditetspåverkande poster	8 382	2 202	5 485

1) 2021 och 2020 har räknats om som beskrivits i not M1 med en omräkningseffekt på SEK 6 miljoner 2021 och SEK 20 miljoner 2020.

M23 Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick 2022 till SEK 633,4 (596,2) miljoner och för bilar till SEK 4,9 (4,4) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 51,6 (46,2) miljoner 2022.

Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2022 fördelar sig enligt följande:

	Operationell leasing
2023	657
2024	589
2025	533
2026	428
2027	212
2028 och senare	90
Totalt	2 509

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsuthyrning av lokaler.# Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2022

Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2022 fördelar sig enligt följande:

Minimileasingersättningar	Operationell leasing
2023	15
2024	3
2025	–
2026	–
2027	–
2028 och senare	–
Totalt	18

M24 Information angående anställda

Medelantal anställda	2022	2021
Män	Kvinnor	Totalt
Europa och Latinamerika 1)	177	179
Totalt	177	179
1) Varav EU	177	179
Varav Sverige	177	179

Ersättningar

Löner och andra ersättningar och sociala kostnader	2022	2021
Löner och andra ersättningar	557	606
Sociala kostnader	327	397
Varav pensionskostnader	178	179

Löner och andra ersättningar per marknadsområde	2022	2021
Europa och Latinamerika 1)	557	606
Totalt	557	606
1) Varav EU	557	606
Varav Sverige	557	606

Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt genomsnittlig växelkurs för året.

Ersättningar till styrelseledamöter och vd Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

Långsiktig rörlig ersättning Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 2,0 (24,3) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 54,8 (56,8) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiell rapport 2022 106

Noter till Moderbolagets bokslut

M25 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående- relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2022 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07% av aktierna. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Ericsson Nikola Tesla d.d.	2022	2021
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	5	3
Utdelning	59	72
Balanser avseende närstående
Fordringar	5	3

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.

Leone Media Inc., som verkar under varumärket MediaKind, har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. 51% av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari 2019. Efter transaktionen ägde Moderbolaget 49% av aktierna. Under 2022 lanserade Leone Media Inc. ett aktiebaserat incitamentsprogram till sina anställda, som minskade Moderbolagets ägande till 45,5% av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till Leone Media Inc. om 0,6 (0,5) miljarder SEK.

Leone Media Inc.	2022	2021
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	–	–
Utdelning	–	–
Balanser avseende närstående
Fordringar	615	536

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

Totala fordringar på övriga närstående uppgick till 3,8 (3,5) miljoner SEK. För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

M26 Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer	2022			2021			2020
	Deloitte	Övriga	Totalt	Deloitte	Övriga	Totalt	Deloitte	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	94	–	94	90	3	93	56	28	84
Arvoden, revisionsrelaterade	2	–	2	–	–	–	8	5	13
Arvoden för skattefrågor	–	–	–	–	9	9	1	1	2
Övriga arvoden	–	7	7	–	1	1	–	1	1
Totalt	96	7	103	90	13	103	65	35	100

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2022 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2023. PricewaterhouseCoopers (PwC) var utsedd till revisor för perioden fram till årsstämman 2020. Under perioden 2020–2022 utförde PwC och Deloitte utöver sina revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag, skatterelaterade och övriga konsulttjänster för Moderbolaget. De revisionsrelaterade uppdrag som utfördes under perioden avsåg bland annat granskning av kvartals- rapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderade bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv.

M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Inflationspåverkan på pensionsskulden: Alecta beslutar om värdesäkring av ITP 2 varje år, vilket förenklat innebär att pensioner ökas för att ge kompensation för inflation. Nivån på värdesäkringen per den 1 januari 2023 beslutades den 11 november 2022 och blev 10,84%, vilket motsvarar ökningen av konsumentprisindex från september 2021 till september 2022.

Finansiell rapport 2022 107

Noter till Moderbolagets bokslut

All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäker- hetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande. Utifrån den information som för tillfället är känd för Ericsson anser Bolaget att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker som påverkar verksamheten. Var och en av de faktorer som beskrivs nedan, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovis- ningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat, resul- tat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället är okända för Bolaget, eller som Ericsson för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan på verksamheten. Rörelseresultatet kan dessutom komma att upp- visa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare för Ericsson att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”.

1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1 Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet

Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet på grund av flera faktorer kan ha allvarlig negativ påverkan på Bolagets affärer, verksamhet, affärsutsikter och följaktligen på rörelseresul- tatet, Bolagets finansiella ställning och möjlighet att nå uppsatta mål. Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar, till exempel mellan USA och Kina, driver på växande ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen. Samtidigt finns det flera pågående lokala och regionala konflikter, till exempel den pågående militära konflikten mellan Ukraina och Ryssland och de spända relationerna vid Taiwansundet. Det är ännu inte tydligt hur den nya dynamiken kom- mer att utvecklas globalt, men man kan förvänta sig större svårigheter att navigera genom denna skiftande geopolitiska geometri. Dessa spänningar, inklusive handelsbegränsningar och exportkontroller, förstärkta sanktionsåtgärder och ökade skyddsåtgärder för nationell säkerhet, kan påverka globala marknadsvillkor och kan fortsätta att utgöra en utmaning för globala leveranskedjor i allmänhet och IKT- leveranskedjor i synnerhet. Dessa osäkerheter innefattar effekterna av handelstvister och annan politisk spänning där regeringar i bland annat EU, USA, Kina, Indien, Sydkorea och Japan är inblandade. Det föreligger också osäkerhet gällande framtida bilaterala handels- relationer mellan Kina och flera länder som ett resultat av de restrik- tioner som införts i flera länder riktade mot kinesiska leverantörer eller innehåll i 5G-nät. Av speciell betydelse för Ericsson i detta samman- hang är handelsrelationen mellan Sverige och Kina, eftersom Ericsson, även om det är ett globalt bolag med global närvaro, har huvudkontor i Sverige och därför riskerar påverkas negativt indirekt av försämrade svensk-kinesiska relationer. Bolaget har affärsverksamhet i Kina, och framtida förändringar i ekonomisk och politisk policy i eller i relation till Kina ha en bety- dande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Under de senaste åren har Ericsson observerat fortsatta utmaningar för det globala frihandelssystemet, inklusive mot tvistlösningsforumet inom Världshandelsorganisationen, WTO. Alla ökade utsikter för att reger- ingars policyer och handlingar ska bryta mot WTO-avtal kan ha negativ påverkan på Ericssons möjligheter att utnyttja öppna marknader och frihandel. Lagstadgad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverk- ning och FoU, eller användning av lokala leverantörer eller produktion – samt digital motsvarighet (inklusive dataplacering av IT-infrastruktur och restriktioner beträffande dataflöden) – har kontinuerligt ökat och har motiverats av antingen protektionism, intern industripolitik eller nationell säkerhet. Det föreligger risk för rörelser bort från globala vär- dekedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Regeringar kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons möjligheter att göra affärer globalt. Dessutom kan politisk instabilitet, strikta krav på lokalisering av data, tillverkning och FoU eller användning av lokala leverantörer eller pro- duktion i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för eventuella överträdelser av lagar, regler och regelverk av Ericsson eller dess anställda.# Riskfaktorer

Överträdelser som begås av Ericsson eller dess anställda kan orsaka allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan få en väsentlig negativ effekt på Ericssons affärsverksamhet och kan resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer, inkluderat med vissa kunder, såsom statliga organ eller kunder i vissa reglerade sektorer (till exempel telekommunikationer). Se riskfaktor 3.3.

Den geopolitiska situationen kan ha konsekvenser för hela branschen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värdekedjor och uppdelning av globala standarder för mobil telekommunikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för telekommunikationsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät och stödja nationella aktörer inom infrastruktur för kommunikationsnät som alternativ till de etablerade globala leverantörerna, till exempel Ericsson, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar. Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och leveranskedjor och påverka Bolagets lönsamhet och verksamhet som helhet, vilket gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar organisation.

Sådan negativ påverkan kan innefatta:

Minskning eller förlust av försäljning eller marknadsandelar och försvagad marknadsposition
Minskad eller förlorad tillgång till marknader
Minskad möjlighet till obegränsad användning av Ericssons globala leveranskedja för alla marknader, till exempel som resultat av import- eller exportrestriktioner eller säkerhetsrelaterade restriktioner
Ökade handelsrestriktioner, till exempel ekonomiska sanktioner och exportkontroller, tariffer och ökade kostnader som kanske inte kan återvinnas
Upplösning av globala standarder för mobil telekommunikation
Inköpsrestriktioner och begränsningar beträffande tillgång till hårdvaru- och mjukvaruprodukter och komponenter
Minskad effektivitet inom FoU samt restriktioner beträffande användning av FoU-resurser
Uppskjutna inköp med lägre intäkter som inte helt kompenseras med minskade kostnader
Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet
Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons leverantörer
Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter
Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat.

Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden, till exempel beroende på pandemin, en nedgång i den globala ekonomin, politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntenivåer eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter och Ericssons kunders produkter. Detta kan få operatörer och andra kunder att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning. Dessutom kan det leda till kraftigt minskade investeringar i Bolagets produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur, vilket kan drabba Ericssons rörelseresultat.

En sjunkande efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster kan medföra avsevärda negativa effekter på intäkter, kassaflöde, sysselsatt kapital och värdet på Bolagets tillgångar, och leda till förluster i verksamheten. Om efterfrågan skulle utvecklas betydligt svagare eller bli mer volatil än förväntat kan det dessutom medföra en påtagligt negativ inverkan på Ericssons kreditbetyg, lånemöjligheter och lånekostnader samt på aktiekursen. Om de globala ekonomiska villkoren inte skulle förbättras, eller om de skulle försämras, eller om detsamma skulle gälla för politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntenivåer, geopolitiska problem och handelstvister inte skulle förbättras eller förvärras, skulle detta kunna förvärra andra verksamhetsrisker som Ericsson möter, och det skulle också kunna ha negativ påverkan på Ericssons affärsutsikter beträffande operatörer och andra kunder. Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsammare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att de köper färre produkter och tjänster från Ericsson.

Ökad inflation kan påverka Ericssons kostnadsbas genom ökade kostnader för arbete och anskaffning av material, produkter och tjänster. Det kommer kanske inte att vara möjligt att helt kompensera sådana ökade kostnader genom ökade försäljningspriser till Bolagets kunder, vilket kan leda till lägre marginaler och lägre ekonomiskt resultat.

En ekonomisk nedgång kan bland annat få följande negativa konsekvenser:

Minskad efterfrågan på produkter och tjänster som leder till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader
Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet
Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons leverantörer
Ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att få betalt för kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland våra motparter
Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter
Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat
Förändring av värdet på tillgångarna i Bolagets pensionsplaner, på grund av till exempel negativ utveckling på aktie- och kreditmarknader, och/eller ökade pensionsskulder på grund av till exempel sänkta diskonteringsräntor. En sådan utveckling kan öka kapitaliseringsbehovet för pensionsstiftelsen, vilket kan påverka Bolagets kassa negativt
Efterfrågan från konsumenter kan också påverkas negativt av minskad konsumtion av teknik, förändrad prissättning hos leverantörer av kommunikationstjänster, säkerhetsintrång och bristande förtroende.

1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgången för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som bearbetas. Om tillväxten avtar, eller om Ericssons kunder inte kan upprätthålla eller öka sin relevans i den digitala värdekedjan, eller om Bolagets produkter och/ eller tjänster inte är framgångsrika, kan Bolagets kunders investeringar i nät minska eller avstanna, vilket skadar Bolagets verksamhet och rörelseresultat.

En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om leverantörer av kommunikationstjänster inte lyckas med att öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om leverantörer av kommunikationstjänster dessutom misslyckas med att generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmodeller eller får minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster. Därmed påverkas Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning negativt.

Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer trafik flyttas över till wifi. Dessutom kan alternativa tjänster som levereras via internet påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/bredband/SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar.

Ericssons strategi beror på hur globala standarder utvecklas och på att de är framgångsrika. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intresserade av de facto-standarder eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar.

Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att leverantörer av kommunikationstjänster kan erbjuda tjänster i både fasta och mobila nät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

Ericssons framtida tillväxt är delvis beroende av att företag i flera branscher digitaliseras och ökar sin användning av trådlösa mobillösningar (inklusive privata mobilnät), och att de i ökande grad utnyttjar och erbjuder automatiserade tjänster som är drivkrafter för möjligheter för Ericssons Global Network Platform. Konkurrerande teknik som Wi-Fi, makroekonomisk motvind och att kunderna inte är villiga att betala för tjänster kan göra att denna utveckling går långsammare.

Finansiell rapport 2022

Innehåll

108 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen
115 Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning
116 Juridiska och regulatoriska risker
120 Risker relaterade till interna kontroller
121 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer
Finansiell rapport 2022
108 Riskfaktorer# 1.4 Pandemics, such as the one caused by COVID-19, can have a severe impact on Ericsson's business and local and global operations.

Pandemics, such as the one caused by COVID-19, can have a severe impact on Ericsson's local and global operations related to, for example, service delivery, R&D, sales, and production, as well as on the Company's employees, customers, and suppliers, and can lead to significant financial and other consequences. For example, the COVID-19 pandemic has caused challenges and risks related to travel, and lockdowns have limited access to facilities, transport, and logistics and affected goods flows, as well as led to a large portion of the personnel working from home. With increased infection rates in Ericsson's markets, there is an increased risk of negative impact and disruptions in the Company's operations, including network deployment, which affects corresponding revenues. Furthermore, extensive homeworking may limit creativity and efficiency in parts of the Company's operations, and also have a negative impact on the health and motivation of some of Ericsson's employees. The extent to which the COVID-19 pandemic will continue to affect the Company's operations, operating results, and financial position, including the Company's ability to implement its business strategy in the short and long term and initiatives within the expected timeframe, will depend on future developments, including how long-lasting and severe the pandemic becomes, the emergence of new virus variants, changes in infection rates, participation in vaccination programs, vaccine effectiveness and distribution rates, and regulations and requirements affecting personnel's return to the workplace and/or the Company's ability to visit customer facilities. None of this can be predicted. All the aforementioned factors, or other consequences of the COVID-19 pandemic that cannot yet be predicted, may have a significant negative impact on the Company's operations, operating results, financial position, and cash flow. Moreover, as the pandemic situation eases, it is impossible to predict how quickly the Company's markets will return to pre-pandemic levels.

1.5 Ericsson may not succeed in implementing its strategy, achieving profitability improvements, or estimating available markets or CAGR in the markets where the Company operates.

There is no guarantee that Ericsson will be able to implement its strategy successfully to achieve future profitability, create growth, or create shareholder value. Ericsson has previously taken specific measures to restructure its operations or reduce the Company's costs when deemed necessary, and such measures are expected to be necessary in the future as well. However, there are no guarantees that these measures will be sufficient or successful or that Ericsson will succeed in implementing them in a timely manner to achieve improved results. Furthermore, this annual report contains certain estimates regarding available markets and growth rates within markets where Ericsson operates, including the operations within the segments Networks, Cloud Software and Services, Enterprise, and Other. If the underlying assumptions on which the Company's estimates are based prove to be incorrect, the actual outcome or available markets and CAGR may differ significantly from the estimates presented in this annual report, which may have a significant negative effect on Ericsson's financial position.

1.6 Ericsson may not succeed in implementing its strategy to capitalize on the opportunities in the 5G market in terms of, for example, scope, timing, and business volumes.

Opportunities in the 5G market depend on the availability of attractive 5G spectrum. There is also a risk that the timing of spectrum allocations, the amount of spectrum, the type of frequency bands – low bands (below 1 GHz), mid-bands (3–6 GHz), or high bands (above 24 GHz) – and the terms of the spectrum licenses, such as cost and license period, do not align with existing needs and plans, which can slow down the development and growth in the 5G market. Furthermore, operators' use of this spectrum may be restricted by regulatory authorities for shorter or longer periods and within different geographical areas, due to unforeseen causes such as interference with other electronic equipment at sensitive locations, such as airports, and the Group cannot guarantee that this may not lead to liability claims (such as product liability claims or disputes regarding configuration or installation of equipment) which may impact Ericsson's operations, operating results, financial position, reputation, and brand. The pace and scope of operators' 5G rollouts may also change due to market conditions, including the completion of mergers and acquisitions and various government incentives for 5G installations. Operators' plans for 5G installations may also be delayed by various operational factors, such as access to equipment locations, permit processes, and the availability of installation personnel. There is also a risk that volumes and timelines for 5G rollouts may change depending on the availability of 5G devices – not only at launch but also depending on how quickly prices fall to drive a mass market. In addition, the timing, scale, and technology choices for various market opportunities beyond enhanced mobile broadband, such as fixed wireless access, industrial IoT, and private networks, may be realized in a different way than expected, which could have a significant negative impact on the Company's operations. Finally, there is a risk that Ericsson or the Company's suppliers encounter unforeseen technical difficulties that may affect Ericsson's ability to develop, deliver, or install 5G networks. All the above risks may have a negative impact on Ericsson's opportunities to implement its strategy and on the business as a whole.

1.7 Ericsson makes acquisitions and divestitures, which can cause disruptions and force the Company into significant expenses, and Ericsson may not successfully complete such transactions, protect the value of the Company's acquisitions during the integration phase following an acquisition, or create the value that the acquisition was expected to bring.

In addition to internal innovation efforts, Ericsson also makes acquisitions to achieve various benefits, such as faster time-to-market for products, access to technology and expertise, increased economies of scale, and broadening of the product portfolio or customer base. Examples include the recent acquisitions of Vonage and Cradlepoint. Acquisitions can lead to liabilities and increased amortization costs for goodwill and other intangible assets or impairment of goodwill, which can have a material negative impact on Ericsson's business, operating results, financial position, and liquidity. Acquisitions may entail the following risks for Ericsson, among others:
* Deficiencies in the acquired technology and products, such as unexpected quality problems
* Difficulties in integrating, in whole or in part, operations, technology, products, and employees from the acquired company, realizing expected synergies, or maintaining independent operations in these companies at an appropriate risk level
* Risks associated with entering new markets where the Company has limited or no prior experience, or creating such a market or ecosystem as envisioned, for example, with respect to Vonage and Cradlepoint
* Risk of key employees leaving
* Diversion of management's attention from other business interests
* Risks and expenses for any announced, unannounced, or potential legal liabilities of the acquired company, including failure to comply with laws or regulations or other requirements or conditions, for example, from foreign investment reviews and decisions such as the CFIUS review process.

Ericsson also sometimes divests parts of its business to optimize the Company's product portfolio or operations. Any decision to divest or otherwise discontinue a business area may entail specific costs, such as costs for workforce reductions and industry- and technology-related impairments. The risks associated with such acquisitions and divestitures may have a material negative impact on Ericsson's business, operating results, financial position, and liquidity. Divestitures may entail the following risks for Ericsson, among others:
* Difficulties in separating operations, technology, products, and employees from the divested business
* Risk of key employees leaving
* Expenses for any unknown or potential legal liabilities within the divested business.

1.8 Ericsson enters into joint ventures and collaborations, and may enter into new joint ventures and collaborations, which may not be successful, and which may incur future costs for the Company.

It may happen that Ericsson's joint ventures and collaborations with partners do not lead to expected results for various reasons, for example, due to Ericsson misjudging the Company's needs and synergies, or due to the Company's inability to take action without the approval of Ericsson's partners, the Company's difficulties in implementing its business plans, or due to the strategic partners' deficiencies in capabilities or financial stability.Detta kan begränsa Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden. Dessutom kan Ericssons varumärke bli utsatt och skadat om en partner inte skulle följa Ericssons regler för efterlevnad. Dessutom kan eventuella negativa regulatoriska, statliga eller myndighetsbeslut gentemot en partner ha en negativ inverkan på Ericsson eller JV, och Ericssons varumärke kan också exponeras och skadas om en partner inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, inklusive regelefterlevnad.

1.9 Investeringsnivåerna i telekombranschen fluktuerar och påverkas av många faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden och vilka beslut som fattas av operatörer och andra kunder om införandet av ny teknik och tidpunkter för inköp. Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där operatörerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Osäkerheten kring den globala ekonomiska tillväxten och den geopolitiska situationen kan ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad, och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Osäkerheten kan påverka både den marknad som drivs av kapitalutgifter och den marknad som drivs av driftskostnader, till exempel Managed Services. Ericssons strategi baseras på expansion inom företagssegmentet, vilket är en marknad som i större utsträckning påverkas av de övergripande ekonomiska villkoren än på operatörsmarknadernas. Även om de globala förhållandena förbättras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på Bolagets intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra kunders investeringar är lägre än Ericsson förväntat, kan detta påverka Bolagets intäkter, rörelseresultat och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde. När 5G-volymer i stor skala skiftar från tidiga 5G-marknader till marknader med högre volatilitet, och när Ericsson upprättar affärsrelationer med nya kunder, kan osäkerhetsnivåer och fluktuationer öka framöver. Exempelvis kan både försäljning och lönsamhet påverkas på grund av betydande variationer i underliggande marknader och/eller mix mellan produkter och tjänster. Dessutom kan Ericsson misslyckas med att förutspå kundernas efterfrågan korrekt, och det kan då uppstå över- eller underskott av komponenter, produktionskapacitet och utbyggnadsförmåga.

1.10 Försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt tidpunkter för beställningar av Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även huvudfokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lösningar till alla Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen produkter från tredje part. Inom Bolagets segment Cloud Software and Services och Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, ofta mindre än en månad, och det är därför svårt att förutsäga förändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter kan få begränsad tillgänglighet på marknaden på grund av pandemier och därav följande förseningar i leveranskedjan. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och kassaflöde.

Finansiell rapport 2022
111
Riskfaktorer

1.11 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner. Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet och av konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta innefattar även en uppdelning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfattningen av detta fortfarande är oklar. Detta förändrar konkurrensbilden liksom värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch. Detta kan komma att påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande.

1.12 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på Bolagets resultat. De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag som har omfattande tekniska och ekonomiska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Ericssons operatörskunder, som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer och alternativ teknik när industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta skicklighet och praxis för konkurrenterna inom dessa segment. Bolagets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan också ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller geografiska områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel. Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader som karakteriseras av teknik som förändras snabbt och som förs ut på marknaden på snabbföränderliga sätt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster. Om Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel påverkas negativt.

1.13 Sammanslagningar bland leverantörerna kan leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar som leverantörer av helhetslösningar och konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons segment, som Cloud Software and Services och Other. Om etablerade aktörer på angränsande marknader förvärvar verksamheter som har ny teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som har större resurser än Ericsson har. Båda dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och marknadsandel.

1.14 Ericsson är beroende av ett begränsat antal leverantörer av komponenter, tillverkningskapacitet och FoU- och IT-tjänster, vilket utsätter Bolaget för kostnadsökningar och störningar i leveranskedjan.# Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och kontrakterade åtaganden är till stor del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet och andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor. Detta innefattar emellanåt situationer där det bara finns en enda leverantör, eller beträffande utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och FPGA, där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Vissa av dessa leverantörer har dessutom mycket begrän- sad geografisk redundans, vilket gör dem sårbara vid naturkatastrofer, konflikter eller andra potentiellt störande händelser. Därmed föreligger det en risk för att Bolaget inte kan få tag på de varor och tjänster som behövs för att kunna tillverka Ericssons produkter och erbjuda Ericssons tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget. Om någon av Bolagets leverantörer inte kan leverera kan det innebära ett avbrott i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet som kan begränsa Ericssons försäljning eller öka kostnaderna avsevärt. Att hitta en alternativ leverantör eller konstruera om produkter för att kunna byta ut komponenter kan ta lång tid, vilket kan medföra omfat- tande förseningar eller störningar i Ericssons leveranser av produkter och tjänster och leda till minskad försäljning. Genom åren har Ericsson vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden. När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kundernas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller underskott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga pro- dukter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leverera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, ej återvinnings- bara kostnader eller kassation av de kostnader som används för att köpa in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar sina underleverantörer i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av stör- ningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

1.15 En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader.

Bolaget är också i stor utsträckning beroende av försäljningen av vissa av Ericssons produkter och tjänster. Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder. Priserna för Ericssons pro- dukter och tjänster i många av dessa avtal omförhandlas årligen, och avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Ericssons största kund stod för cirka 13% av försäljningen under 2022. Ericssons tio största kunder stod för 59% av försäljningen under 2022. En förlust Finansiell rapport 2022 112 Riskfaktorer av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång tid. Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel. Under det senaste decenniet har flera större sammanslagningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal leverantörer av kom- munikationstjänster med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta, som resultat av konkurrenstryck. En marknad med färre och större kunder kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, som kan inklu- dera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säker- ställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal i stället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksam- het, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning. Dessutom kan vissa leverantörer av kommunikationstjänster bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva accessnäten. Ericsson riskerar att ha mer komplexa relationer inom vilka nya roller gentemot våra kunder eller konkurrenter kan uppstå. Till exempel kan Ericssons kunder även bli våra konkurrenter genom att sälja molnlösningar inom telekommunikation till operatörer, och Ericssons konkurrenter kan även bli våra partners eftersom vår mjuk- vara potentiellt kan köras i deras hårdvarumiljö. Leverantörer av kommunikationstjänster, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, speciellt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. Ericssons verksamhet kan således uppleva en väsentlig negativ inverkan, inklusive påverkan på Ericssons försäljning, rörelseresultat, marknadsandel och ekonomiska ställning.

1.16 Vissa avtal med långa löptider med kunder innefattar åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör att Ericsson kontinuerligt måste se över Bolagets kostnadsbas.

Avtal med långa löptider med Ericssons kunder ingås normalt efter kon- kurrensutsatt upphandling. I vissa fall innefattar dessa åtaganden även framtida prissänkningar. För att Ericsson ska kunna bibehålla bruttomargi- nalen trots sådana prissänkningar strävar Ericsson ständigt efter att sänka Bolagets produktkostnader genom att förbättra designen, förhandla sig till bättre inköpspriser från Ericssons leverantörer, flytta mer produktion till lågkostnadsländer och öka produktiviteten inom Ericssons egen produk- tion. Det finns emellertid inga garantier för Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna typ av avtal, speciellt med ökad inflation och höjda räntor. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

1.17 Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker.

Efter att en försäljning till en kund har slutförts kan Bolaget få problem med att driva in kundfordringen, och kan därmed utsättas för risken att kundfordringen förblir utestående. Ericsson bedömer regelbundet kre- ditvärdigheten hos Ericssons kunder, och med utgångspunkt från denna bedömning sätter Ericsson kreditgränser för varje kund. Utmanande eko- nomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala sina fakturor. Det finns risk för att Ericsson inte kan undvika framtida förluster inom kundfordringar. Ericsson har även märkt av en efterfrågan på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader och på marknader med hård konkurrens för kunderna kan denna efter- fråga öka. Om någon av kunderna går i konkurs kan Bolaget drabbas av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, förluster som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minskat kassa- flöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan medföra avsevärda negativa effekter på rörelseresultat och ekonomisk ställning.

1.18 Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och försämrad likviditet.

Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om pro- dukten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kva- litet, möjligen även för skador som åsamkats kundernas verksamheter. Trots att Ericsson vidtar omfattande kvalitetssäkringsåtgärder för att minska denna typ av risker kan det hända att kvalitetsproblem beträf- fande produkter och tjänster, säkerhet, integritet eller problem med tjänsters prestanda påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelse- resultat och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som ingår i Ericssons lösningar. Omfattande garantiåtaganden på grund av tillförlitlighets-, säkerhets-, integritets- eller kvalitetsproblem med Ericssons produkter, lösningar eller tjänster kan medföra negativa effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter för föråldrade produkter i lager, anpassning eller skapande av en ersättningstjänst, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder samt renomméskador.# Ericsson AB

Riskfaktorer

1.19 Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.

De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att Ericsson måste göra stora investeringar i FoU för att vara innovativa. Ericsson gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G. För att Bolaget ska bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar Bolaget tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet.

Om Ericssons insatser inom forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning. Om Ericsson investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte fungerar på marknaden kan det påverka Bolagets försäljning och resultat mycket negativt.

Dessutom är det vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling, och placera Ericsson ofördelaktigt i förhållande till Bolagets konkurrenter. Detta kan även innefatta förseningar beträffade meddelade datum för produkters tillgänglighet. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Bolagets verksamhet, kundrelationer, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

1.20 Ericsson kanske inte lyckas uppnå affärsmålen för Cloud Software and Services.

Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Cloud Software and Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhetsrisker som kan påverka planen. Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnenter, införandet av molnbaserad teknik och motsvarande användning av Ericssons nya produkter samt tillväxten inom automatiserad leverans och livscykelhantering för produkterna kan gå långsammare än förväntat.

Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automatisering i produkter, lösningar och tjänster. Omvandlingen till molnbaserade lösningar som 5G Core-standarder bygger på kan också medföra större komplexitet och ta längre tid än beräknat.

Initiativ med öppen källkod får allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons totalerbjudande. Inom managed services omfattar de flesta kontrakt mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter.

I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för helheten, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons verksamhet.

1.21 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång i eller förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Ericsson om intrång i immateriella rättigheter och om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av grundläggande patent för öppna standarder.

Även om Bolaget har ett stort antal patent finns det alltid en risk att de kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa åtgärder kan emellertid vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk.

Dessutom är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller inte kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter. I en del länder där Ericsson är verksamma ger lagstiftningen i själva verket bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något.

Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten till Ericssons produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och datanät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G-teknik.

Utöver de branschomfattande standarderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls som kostnadsfri och Open source. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med Open source kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att hävda äganderätt till patent.

Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadeslösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal.

Bolaget kan emellertid inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och ekonomiska ställning. Användning av kostnadsfri mjukvara med öppen, lättillgänglig källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran.

Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, rörelseresultat och finansiella ställning. Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbaserade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av ny standard, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid att nå en överenskommelse i, innefattar ibland stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan öka osäkerheten för hur globala cellulära ekosystem och standarder utvecklas, vilket kan ha omfattande negativa effekter på patent- och licensintäkter och på Ericssons möjlighet att förvärva licenser.

1.22 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla högt kvalificerade medarbetare, vilket kan försämra Bolagets konkurrenskraft.

Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kundupplevelser.

Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade medarbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande kvalifikationer. Bolaget utvecklar ständigt företagskulturen och medarbetarfilosofin för att skapa en positiv arbetsmiljö.Det gör det lättare för Ericsson att fokusera på verksamheten och Bolagets kunder samtidigt som Ericsson inspirerar varje medarbetare att utvecklas och hitta det bästa i sig själv. Bolagets förmåga att lyckas beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och negativ rapportering i media. Det finns inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet och varumärke.

1.23 Ericssons verksamhet är komplex, och flera viktiga verksamhetsområden är samlade på en enda, central plats.

Alla störningar i Ericssons drift, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för Bolagets verksamhet. Bolagets och dess leverantörers affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av brand, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer, strömavbrott, säkerhetsincidenter, havererade datorsystem, avbrott i telekommunikationer, pandemier, karantäner, nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständigheter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan Bolagets eller Bolagets leverantörers möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning.

En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett skyddsåtgärder riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, skadegörelse, säkerhetsincidenter, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Dessutom har Ericsson koncentrerat verksamheten till vissa platser för till exempel FoU och produktion, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma servicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader. Godsleveranser från leverantörer och till kunder kan också hämmas av ovan nämnda skäl. Eventuella störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.

1.24 Bolaget kanske inte uppnår vissa av eller någon av de förväntade fördelarna med Ericssons omstruktureringsaktiviteter, och Bolagets omstrukturering kan ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet.

Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan nå och behålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan Ericsson, som resultat av Bolagets omstrukturering, uppleva brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt.

Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och negativ påverkan på verksamheten, till exempel på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera, och Ericsson kan inte vara säkra på att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar att nyckelpersonal stannar kvar i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstrukturering kan detta ha en avsevärd negativ påverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde, anseende och aktiekurs.

2 Risker relaterade till Ericssons ﬁnansiella ställning

2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch.

Per 31 december 2022 var Ericssons utestående skuld SEK 32,9 miljarder, och Bolaget har betyget ”kreditvärdig” hos S&P Global (BBB-) och Fitch Ratings (BBB-), samt ett steg under ”kreditvärdig” hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa kreditbetyg kan ha viktiga negativa konsekvenser, inklusive att:

Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen
Kräva att en avsevärd del av kassaflödet från rörelsen avdelas för att betala skuld och ränta på Bolagets skuldsättning, varigenom möjligheten att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter minskar
Begränsa möjligheterna att göra strategiska förvärv eller orsaka att Bolaget gör icke strategiska avyttringar
Begränsa Ericssons möjligheter att få ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagssyften eller andra syften
Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig efter förändrade marknadsvillkor och minska konkurrensförmågan jämfört med Ericssons konkurrenter.

Ericsson kan välja att ytterligare skuldsätta sig betydligt i framtiden. Om ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldnivå, kan de relaterade risker som Ericsson nu löper komma att ökas. Om Ericssons ekonomiska resultat skulle försämras, kanske Bolaget inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir framgångsrikt.

Ericssons möjligheter att göra schemalagda betalningar för att finansiera Bolagets åtaganden relaterade till skulder beror på dess finansiella ställning och rörelseresultat (EBIT), vilka är utsatta för gällande marknads- och konkurrensvillkor och för vissa ekonomiska, affärsmässiga och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. En avsevärd försämring av Ericssons ekonomiska resultat skulle kunna leda till att Bolaget inte kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som gör att Bolaget kan betala kapitalskuld, eventuell avgift och ränta på skuldsättningen. Om, på grund av en sådan försämring av Bolagets ekonomiska resultat, Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, kan Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsättningen. Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets betalningsåtaganden relaterade till skuldsättningen.

Om Bolaget dessutom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är Finansiell rapport 2022 115 Riskfaktorer tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten. Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvarliga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor, är verksamheten exponerad för valutafluktuationer som kan påverka intäkter och rörelseresultat.

En stor del av Ericssons kostnader betalas i SEK. Mer information finns i koncernens bokslut i not F1, ”Hantering av finansiella risker”. Eftersom Ericsson är en internationell verksamhet genereras stora delar av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och så kommer det med all sannolikhet att vara även i framtiden. Intäkter i utländska valutor som inte kan matchas mot kostnader som betalas i samma valuta kan medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kassaflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovisade resultat. Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkursrörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan påverka Ericssons resultat och ekonomiska ställning.

2.3 Ericsson är beroende av olika kapitalkällor för att finansiera verksamheten på både lång och kort sikt.

Om någon kapitalkälla blir otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräckliga mängder kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde. Ericssons verksamhet förutsätter tillgång till en omfattande kassa.# Riskfaktorer

Finansiella risker

Finansiering

Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera verksamheten, avbetalningar på lån, fortsatt forskning och utveckling samt kundfinansieringsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam beroende på situationen för Ericssons verksamhet, Bolagets ekonomiska ställning och marknadsläget, eller om Ericssons kreditbetyg sänks. Det finns inga garantier för att den finansiering som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgänglig till rimliga villkor eller över huvud taget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde väsentligt påverkas.

Nedskrivning av tillgångar

Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska ställning och rörelseresultat. En nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, PP&E och RoU kan medföra negativa effekter på Bolagets ekonomiska ställning eller rörelseresultat. Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen. Historiskt har Bolaget huvudsakligen redovisat reserveringar för värdeminskning för immateriella tillgångar och goodwill på grund av omstruktureringar, som vanligtvis sker i begränsad skala men tillfälligtvis kan bli mycket omfattande. Ytterligare värdeminskning, som kan vara omfattande, kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden som antingen gäller Bolaget specifikt, hela de branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra negativa effekter på Ericssons rörelseresultat och ekonomiska ställning. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden, leda till redovisning av reserveringar för värdeminskning. Ekonomiska prognoser kräver att ledningen gör noggranna bedömningar, samt att kassagenererande enheter för nedskrivningsbehov definieras. Olika bedömningar kan leda till vitt skilda slutsatser som även kan avvika från Bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden.

Juridiska och regulatoriska risker

Efterlevnad av lagar och regler

Ericsson kan påföras sanktioner och ogynnsamma utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden, utsättas för anspråk på avtalsbrott och/eller förlust av intäkter för bristande efterlevnad av lagar, regler och förordningar som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Efterlevnad av gällande eller ändrade lagar, regler eller förordningar kan medföra ökade kostnader eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster för Ericsson, vilket kan ha en negativ påverkan på Ericssons utvecklingsarbete. Ericsson omfattas av ett flertal lagar, regler och förordningar i flera jurisdiktioner. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa utslag avseende verkställighet eller andra förfaranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa effekter på Ericsson och deras kunder, inkluderat både privata och statliga kunder, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden, framtidsutsikter eller nuvarande eller framtida kundrelationer. Även om Ericsson strävar efter efterlevnad har Bolaget inte följt alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Om Ericsson inte efterlever lagar, regler och regelverk kan detta även påverka våra kunders krav på efterlevnad och/eller leda till verkliga eller upplevda överträdelser av våra avtalsenliga skyldigheter gentemot kunderna, vilket kan resultera i skadeståndsanspråk grundade på avtal och förlorade intäkter. Det kan också påverka våra möjligheter att få nya kunder. Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra förpliktelser, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, restriktioner för marknadstillträde, samt oförmåga att leverera produkter av visst ursprung, vilket kan ha avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa effekter på både Ericssons kunders och Bolagets egen verksamhet.

Finansiell rapport 2022 116 Riskfaktorer

Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller kostsammare planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät. Likaså kan prisregleringar eller tvingande lagar, regler och regelverk om att dela nät påverka möjligheter och/eller vilja för leverantörer av kommunikationstjänster att investera i nätinfrastruktur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av Ericssons system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för leverantörer av kommunikationstjänster eller tvinga Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera. Dessutom utvecklar Ericsson många av Bolagets produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder ändras, eller om nya lagar, regler, restriktioner och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete eller leveranser försvåras avsevärt genom stigande kostnader för regelefterlevnad och förseningar eller avbrott. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Ändringar av licensavgifter eller bestämmelser om miljö, hälsa och säkerhet, datalokalisering, trygghet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för nätoperatörer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter.

Internationell verksamhet

Ericssons omfattande internationella verksamhet påverkas av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor i vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Ericssons omfattande verksamhet påverkas av ytterligare risker, bland annat för sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller upprättar lokala leverantörer, eller lanserar krav på lokalt innehåll, på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenter. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försäljning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter. Det är av största vikt för Bolaget att följa tillämpliga exportkontrollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Den politiska situationen i vissa delar av världen, speciellt i Ryssland/Ukraina, delar av Mellanöstern och Kina, förblir osäker och nivån på exportkontroll och sanktioner är fortfarande relativt hög ur ett historiskt perspektiv. Denna nivå kan även öka, vilket kan få en betydande effekt på vår verksamhet där en sådan ökning inträffar, inklusive på dessa marknader. De senaste ökningarna av exportkontroll har speciellt riktat sig mot Kinas möjligheter att utveckla avancerade superdatorer och artificiell intelligens, inklusive de halvledare som behövs för dessa verksamheter.# Riskfaktorer

Ett genomgående element i sanktionerna är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsem- bargo mot ett land. Under de senaste åren har det globala frihandels- systemet varit under ihållande attack, vilket har ökat risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO-avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa Ericssons verksamhet och försämra Ericssons lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där Ericsson har verksamhet, medföra ett minskat engagemang i dessa länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag och ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet i landet. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets kunder och andra inneboende risker. Även om Bolaget strävar efter att uppfylla alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner så är dessa lagar, regler och regelverk komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal och Bolaget har inte följt alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner tidigare, och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter och skulle kunna utgöra ett brott mot dess DOJ Plea Agreement eller mot uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC). Verksamheten är komplex, med utveckling, produktion och leverans av telekomlösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. I varje jurisdiktion gäller olika typer av skattelagstiftning och andra lagar, regler och regelverk, och Bolaget måste efterleva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Det handlar till exempel om lagar, regler och regelverk för inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, vilket exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför komplice- rade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekono- miska ställning, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som potentiellt kan leda till kränkningar av bland annat mänskliga rättigheter. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekombranschen och kan även påverka enskilda personer och Ericsson. Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvar- stående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång till Finansiell rapport 2022 117 Riskfaktorer marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk (amerikanska och i andra jurisdiktioner) beträffande antikorrup- tion (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism).

Ericsson kan bli föremål för ytterligare negativa konsekvenser under DOJ Plea Agreement med United States Department of Justice (DOJ) och det föreläggande som utfärdades i samband med uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), från 2019, och andra utredningar som görs av statliga myndigheter. Bolaget måste följa lagar, regler och regelverk gällande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terror- finansiering och terrorism) i de jurisdiktioner där Ericsson är verksamt. Dessutom saknas, på några av de platser i världen där Bolaget bedriver verksamhet, ett utvecklat rättssystem och nivån av korruption är förhöjd, vilket påverkar många aspekter av att bedriva verksamheten. Från tid till annan utreder Bolaget möjliga fall av korruption, inklusive potentiella överträdelser av lagar, förordningar och regler om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism. Bolaget kan inte garantera att dess anställda, underleverantörer och representanter tidigare alltid har uppfyllt dessa krav, och Bolaget är utsatta för möjliga tidigare, nuvarande och framtida brott mot dessa krav av dess anställda, underleverantörer och representanter. Åtgärder av Ericssons anställda, eller av tredje part som agerar å Bolagets väg- nar, som strider mot dessa lagar, regler och regelverk oavsett om de sker i USA eller något annat land, i samband med Ericssons verksamhet kan utsätta Bolaget för betydande skadeståndsansvar eller straffrättsligt ansvar som kan orsaka betydande skada på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering, rörelseresul- tat, kassaflöden och framtidsutsikter.

I december 2019 ingick Ericsson en uppgörelse med DOJ avseende undersökningar genomförda av DOJ relaterade till Ericssons affärsverk- samhet i Djibouti, Kina, Vietnam, Indonesien och Kuwait. Uppgörelsen innefattade ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agree- ment (DPA)) och att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig skyldigt till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Under DPA erkände Bolaget de händelser som beskrevs i den samman- fattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att skjuta upp åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtals- punkterna förklaras ogiltiga om Ericsson inte bröt mot villkoren i DPA. I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson att de beslutat om att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att överlämna nödvändig information till DOJ. I februari 2022 meddelade Ericsson offentligt att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäl- jare och leverantörer i Irak under perioden 2011–2019. Utredningen påträffade allvarliga överträdelser av regelverk och Bolagets affärs- etiska kod, och identifierade bevis på korruptionsrelaterade oegent- ligheter och andra allvarliga överträdelser, inklusive betalningar till mellanhänder och potentiell användning av alternativa transportvägar i samband med kringgående av den irakiska tullen vid en tidpunkt då terroristorganisationer, däribland ISIS, kontrollerade vissa transport- vägar. Utredningen identifierade även betalningsupplägg och kontant- transaktioner som potentiellt innebar risk för penningtvätt. Utredarna kunde inte avgöra vilka som var de slutliga mottagarna av några betalningar, eller visa att någon Ericsson-anställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer. Till följd av utredningen sades flera anställda upp från Bolaget och flera ytterligare disciplinära och ytterligare korrigerande åtgärder vidtogs. I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att, innan ingåendet av DPA, den information som Bolaget lämnat till DOJ angående Bolagets interna utredning från 2019 gällande uppträdandet i Irak inte varit tillräcklig. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att underlåta att informera DOJ om undersökningen efter ingåendet av DPA. I juni 2022 informerade SEC Ericsson om att man påbörjat en utredning gällande ärenden som beskrivits i Bolagets utredningsrap- port från 2019 gällande Irak. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagda att inte bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA. Brott mot föreläggandet eller uppgörelsen kan utsätta Bolaget för nya civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder och nya åtgärder för verkställighet. I december 2022 kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att förlänga giltighetstiden för den oberoende övervakningen av Bolagets regelefterlevnad med ett år, till juni 2024. Den 2 mars 2023, nådde Bolaget en överenskommelse med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser av DPA (DOJ Plea Agreement). Under DOJ Plea Agreement kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017. Därutöver har Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Enligt DOJ Plea Agreement, kommer Ericsson ha vissa fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive sam- arbete, rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella FCPA- överträdelser, att fortsätta att engagera en oberoende övervakare av regelefterlevnad och förbättra sitt program för regelefterlevnad. Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att det genomförts en avsättning om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) relaterade till DOJ Plea Agreement.# Riskfaktorer

Avsättningen inkluderade även uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängda övervakningen av regelefterlevnad. Bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter avseende de tidigare förhållandena som diskuterats i en internutredning om Irak från 2019 är fortsatt öppen och pågående. Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och den fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte förändrat denna slutsats. Vi är föremål för potentiellt väsentligt ytterligare ansvar till följd av tidigare beteende, inklusive anklagelser om tidigare beteende i Irak eller andra platser som förblir olösta eller okända. Dessa inkluderar risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive möjligheten att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller kring betalningar som görs till tredje part i samband med historiskt beteende i Irak eller andra platser. Bolaget står även inför andra negativa konsekvenser från dessa ärenden, inklusive ärenden som granskas som en del av vår pågående och framtida kommunikation med myndigheter för att uppfylla våra åtaganden enligt DOJ Plea Agreement. Myndigheter i USA och på andra platser utreder Ericsson för möjliga brott mot tillämpliga lagar, regler och regelverk mot korruption (inklusive lagar, regler och regelverk om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), och vi står inför stämningar relaterade till dessa ärenden. Alla brottsåtal eller civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som följer av bristande efterlevnad av DOJ Plea Agreement eller uppgörelsen, oavsett anledning, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på Finansiell rapport 2022 118 Riskfaktorer dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering, rörelseresultat, kassaflöden och framtidsutsikter. Därutöver kan Bolaget möta potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i DOJ Plea Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen av regelefterlevnad, inklusive att bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet av DOJ Plea Agreement, felaktiga tolkningar av uppgörelsen, klagomål till tillsynsmyndigheter, negativ mediepublicitet, inblandning från våra konkurrenter, potentiell uteslutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, anseenderisk samt potentiell negativ inverkan på kommersiella avtal, affärer med finansinstitut, kontrakt med leverantörer, främst på grund av motpartens ovilja att fortsätta affärsrelationer. Ericsson kan också utsättas för andra potentiella negativa konsekvenser relaterade till undersökningarna av och uppgörelserna med DOJ och SEC och andra potentiella utredningar. Tillsynsmyndigheter i USA eller någon annanstans, inklusive SEC, DOJ eller Office of Foreign Assets Control (OFAC), kan när som helst utreda oss för ytterligare möjliga brott mot tillämpliga lagar, regler och regelverk mot korruption (inklusive lagar, regler och regelverk om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), som vi är medvetna eller omedvetna om. Sådana överträdelser kan resultera i allvarliga skador mot Bolagets anseende och ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter och kan utgöra ett brott mot DOJ Plea Agreement eller uppgörelsen med SEC. Varken DOJ Plea Agreement eller uppgörelsen förhindrar att DOJ, SEC eller någon annan myndighet genomför undersökningar gällande fakta som inte täcks av uppgörelserna eller i andra jurisdiktioner, eller förhindrar andra myndigheter från att utföra undersökningar relaterade till dessa eller andra ärenden. Uppgörelserna med DOJ och SEC utesluter inte att stämningsansökningar initieras av tredje part, som till exempel konkurrenter, kunder eller leverantörer, eller aktieägare relaterade till dessa eller andra ärenden. Det går inte att garantera att de avhjälpande åtgärder Ericsson har genomfört och planerar att genomföra kommer att vara effektiva eller att det inte kommer att påträffas betydande svagheter i Ericssons interna kontroller. Var och en av dessa, enskilt eller sammantaget, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, finansiering, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan intresse från media eller myndigheter rörande utredningar och uppgörelser eller ytterligare företagsutredningar som vi för närvarande genomför eller kan komma att genomföra i framtiden, resultera i att ytterligare fakta upptäcks, påverka allmänhetens uppfattning av Ericsson och resultera i att Bolagets anseende skadas eller andra negativa konsekvenser. Exempelvis kan kunder eller leverantörer ompröva sin relation till Bolaget, eller statliga eller regulatoriska myndigheter kan komma att försöka straffa Bolaget eller belägga verksamheten eller förmåga att delta i offentliga upphandlingar. Skadat anseende, eller resulterade störningar i relationer med kunder eller leverantörer, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, finansiering, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.4 Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och regulatoriska utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/ eller viten.

Som en följd av den normala affärsverksamheten är Ericsson part i olika juridiska tvister. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella tvister, anspråk om immateriella rättigheter, myndighetsförfrågningar, utredningar och tvister om antitrustlagar, skatte- eller arbetslagstiftning. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning och anseende. I och med att Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade eller andra stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar, regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

I april 2019 informerades Ericsson av State Administration for Market Regulations (SAMR) anti-monopolbyrå om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömning och slutsatser. I händelse av allvarliga brister har SAMR befogenhet att besluta om ekonomiska sanktioner och om handlingsåtaganden som kan ha avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

Den 3 mars 2022 blev Telefonaktiebolaget LM Ericsson och vissa företrädare för Ericsson föremål för en stämningsansökan, i form av en så kallad grupptalan, som lämnats in på uppdrag av köpare av Ericsson ADS i USA vid United States District Court for the Eastern District of New York. En kompletterad ansökan lämnades in 9 september 2022, vilken även innefattade åtal mot ytterligare en före detta företrädare för Ericsson. Den kompletterade ansökan innehåller påstådda överträdelser av amerikansk värdepapperslagstiftning avseende påstådda felaktiga och vilseledande uttalanden i huvudsak relaterade till Bolagets efterlevnad av sina principer och skyldigheter beträffande regelefterlevnad och antikorruption samt beträffande verksamheten i Irak. I december 2022 lämnade Ericsson och de enskilda tilltalade in en yrkande om att stämningen skulle avvisas. I februari 2023 motsatte sig käranden motionen.

I augusti 2022 lämnades en civilrättslig stämning in i United States District Court for the District of Columbia mot Telefonaktie Bolaget LM Ericsson och Ericsson Inc. Stämningen lämnades in av anställda hos USA:s militär och anställda hos underleverantörer till regeringen i USA som dödats eller skadats i terroristangrepp i Irak, Afghanistan och Syrien från 2005 till 2021, samt av deras familjemedlemmar. Stämningen ställer krav på Ericsson enligt US Anti-Terrorism Act och innefattar påståenden om att Ericsson gjort betalningar som i ett sista led har hjälpt de terroristorganisationer som utförde, planerade eller godkände angreppen. I november 2022 lämnade Bolaget in ett yrkande om att stämningen skulle avvisas. Den 20 december 2022 lämnade kärandena in en kompletterande ansökan som lade till ytterligare kärandeparter, samt även Ericsson AB, VD Börje Ekholm och en före detta företrädare för Ericsson som svarandeparter.# Finansiell rapport 2022 119 Riskfaktorer

Ett ofördelaktigt utfall av ovannämnda stämningsansökningar kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finan- siella ställning och rörelseresultat. Mer information om vissa av de utredningar och rättegångar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltnings- berättelsen.

3.5 Ericsson kan bedömas inte uppfylla regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt motsvarande kon- traktsmässiga skyldigheter, och kan bli föremål för regulatoriska påföljder och/eller utsättas för anspråk gällande kontraktsbrott.

Striktare regelverk beträffande integritet, säkerhet och datalokalisering är under snabb utveckling i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet, inklusive EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR) och nationella integritetsregelverk i Indien, Kina och vissa delsta- ter i USA. Vi har även avtalsmässiga åtaganden gentemot våra kunder och tredje part relaterade till integritet, säkerhet och vår användning av data i allmänhet, vilket bland annat kräver att vi säkerställer lämplig säkerhet och begränsar vår användning av kunddata. Även om vi gör allt för att uppfylla tillämpliga regelverk gällande integritet, säkerhet och datalokalisering samt våra avtalsmässiga åtaganden, kan komplexitet, osäkerhet, tidsåtgång för implementering av nya lagar samt motsägelser i lokala och regionala regelverk för integritet, säkerhet och datalokali- sering betyda att Ericsson bedöms inte uppfylla dessa krav eller våra avtalsmässiga åtaganden, och därmed bli föremål för påföljder eller krav relaterade till överträdelser av avtal, med risk för åtföljande skada på Ericssons varumärke och anseende.

Vi fortsätter att regelbundet granska vår uppfyllelse av integritetsregelverk i hela vår globala verksamhet för att uppfylla dessa olika globala och ständigt föränderliga krav. En del av denna cykel består exempelvis i att granska datahantering i samband med vår kundsupportfunktion och vi håller på att identifiera och imple- mentera vissa förändringar, till exempel ändringar i dataåtkomst och till- lägg till kundavtal, policyer och hantering. På grund av att lagstiftningen gällande integritet, säkerhet och datalokalisering ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande efterlevnad leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson.

På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad och den mängd personligt iden- tifierbar information som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse ha omfattande följdverkningar, till exempel order om att ändra vår verksamhet eller sluta behandla personligt identifierbar infor- mation, även om den varit ett olycksfall eller orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Detta kan bland annat innefatta stora bötes- belopp samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda. Detta kan ha avsevärda negativa effekter på Ericssons anseende, finansiella ställning och rörelseresultat, och kan kräva att vi ändrar våra affärsmetoder och potentiellt tjänster, funktioner, integreringar och andra egenskaper i våra erbjudanden.

3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla nya och kommande regler för obligatorisk tillbörlig aktsamhet gällande mänskliga rättigheter och miljö, och kan bli föremål för administrativa bestraffningar och/ eller skadeståndsansvar.

Regelverk som hanterar företags uppträdande i relation till mänskliga rättigheter och miljöpåverkan är under snabb utveckling. Ny lagstift- ning som inför striktare krav på tillbörlig aktsamhet (till exempel USA:s Uyghur Forced Labor Prevention Act (UFLPA), den norska Transparency Act och den tyska Supply Chain Due Diligence Law) är redan i kraft och kräver att Ericsson utvärderar risker ur hela leverantörskedjans perspek- tiv, inte bara gällande direkta leverantörer. Dessutom kommer framtida EU-lagstiftning (direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet samt reglering om förbud mot tvångsarbete) att ställa ytterligare krav på Ericsson vad gäller att införa och förfina ytterligare mekanismer för att identifiera, hantera, förebygga och avhjälpa vissa ris- ker beträffande mänskliga rättigheter och miljö inom verksamheten och affärsrelationer.

På grund av denna lagstiftning kan Ericsson komma att förväntas företa allt mer detaljerad due diligence beträffande tredje part, varav vissa kan sakna de kontroller och data som krävs för att hjälpa Ericsson med sin efterlevnad. På grund av dessa lagars globala räckvidd kan påverkan i alla länder där Ericsson har verksamhet eller samarbetar med leverantörer, kunder eller annan tredje part komma att leda till bristande efterlevnad och därigenom potentiella administrativa bestraffningar eller skadeståndsansvar. Dessutom är det enligt UFLPA och EU:s kommande reglering om förbud mot tvångsarbete möjligt för tullmyndigheter att beslagta och förstöra leveranser som innehåller komponenter som tillverkats genom tvångsarbete, om inte företaget ifråga kan lämna trovärdiga bevis på åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leverantörskedjan som bevisar att inget tvångsarbete förekommit. Sådana åtgärder från brottsbekämpande myndigheter skulle ha betydande påverkan gällande anseende och ekonomi för Ericssons verksamhet och affärsrelationer. För att efterleva lagstiftningen måste Ericsson sträva efter att öka transparensen i leverantörskedjan samt sin kännedom om leverantörsbasen och materialinnehållet. Ericsson kan också behöva förändra leverantörskedjorna från högriskländer, vilket kan ha negativa ekonomiska konsekvenser, inklusive att öka de totala kostnaderna som hör till Bolagets verksamheter.

4 Risker relaterade till interna kontroller

4.1 Incidenter inom cybersäkerhet kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till betydande viten eller stämningsansökningar, eller till regulatoriska undersökningar och åtgärder.

Hotaktörer som utnyttjar sårbarheter i Ericssons system, processer eller personal på grund av otillräckliga kontroller eller kontroller som misslyckas, till exempel brist på åtkomstkontroll eller användning av mer sofistikerad angreppsteknik, kan resultera i säkerhetsincidenter som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för informa- tionstillgångar, IT-tillgångar, personal, produkter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter kan innefatta dataintrång, andra intrång, spionage, störande angrepp som utnyttjar skadlig kod (till exempel utpressningspro- gram eller annan utpressningsbaserad taktik), utnyttjande av sårbarheter gällande hårdvara eller mjukvara eller programfel, integritetsintrång, informationsläckor av konfidentiella eller känsliga data, obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller konton samt allmänt missbruk.

Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning, till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sin IT-infrastruktur och produktutveckling samt verksamhet inom tjänster, hårdvara, mjuk- vara samt finans och andra interna och utåtriktade verksamheter. Alla händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter i dessa företags verksamhet eller i produkter som de tillhandahåller kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet, ekonomiska resultat, anseende och varumärke. Sådana händelser eller angrepp kan medföra störningar i Ericssons verksamhet, läckage av värdefull eller känslig information eller personuppgifter, eller skador på Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nät.

En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leveran- törskedja kan ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller

Finansiell rapport 2022 120 Riskfaktorer

skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden mot Ericsson. Under de senaste åren har omskrivna incidenter gällande tredje parter som SolarWinds och Apaches Log4j-mjukvara exempel på situationer där cyberangrepp på aktörer i leverantörskedjan påverkade företag som använde deras produkter och tjänster.

Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning, felaktig konfigurering eller oavsedda händelser ) som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tred- jepartsleverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig skada för Ericsson och få betydande negativa effekter på Ericssons verksamhet, ekonomiska resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller andra rättsliga åtgärder, ökade kostnader för avhjälpning och efterlev- nad, skador på anseendet och varumärket på marknaden, varav vart och ett kan ha betydande påverkan på Erikssons finansiella resultat.

Ericssons nätsystem, lagringstjänster och övriga IT-system samt de den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets tredje- partsleverantörer har tidigare varit, och förväntas i framtiden komma att bli, utsatta för cybersäkerhetsincidenter. Vi förväntar oss fortsatta försök att få otillåten tillgång för att göra intrång i våra system och/eller få tillgång till information, och andra former av missbruk och verksam- hetsstörande angrepp. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller ome- delbart identifiera sådana incidenter och den skada som de kan orsaka.# Hotaktörer är allt mer sofistikerade och använder angreppsteknik som specifikt utvecklats för att undvika upptäckt, kringgå säkerhetskontrol- ler och dölja bevis, vilket betyder att vi kan vara oförmögna att identi- fiera, upptäcka, svara eller avhjälpa i tid. Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsle- verantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom regelverk inom säkerhet samt utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra säkerhetsincidenter. Alla försäkringar vi tecknar kan vara delvis eller helt otillräckliga för att täcka förluster eller kostnader associerade med att svara på och avhjälpa några eller alla cybersäker- hetsincidenter vi kan komma att utsättas för.

4.2 Det finns risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produk- ter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder.

Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks och korrigeras under produkternas utveckling eller vid leverans kan utnytt- jas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för slutanvän- darna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är hittills okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”). Så gott som all modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller som leve- reras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk. Säkerhetsluckor som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder. Cyberangrepp och säkerhetsincidenter förväntas bli allt vanligare och allvarligare i och med att angriparna blir allt mer sofistikerade och använ- der verktyg och tekniker som utformats för att kringgå kontroller, undvika upptäckt och radera eller dölja bevis och spår, vilket betyder att Ericsson kan vara oförmögna att upptäcka, undersöka, begränsa eller återställa efter framtida angrepp eller incidenter i tid eller på ett effektivt sätt.

4.3 Identitetsintrång kan uppstå, antingen på grund av missbruk av Ericsson-identiteter eller -konton, vilket kan orsaka avsevärda skador på Ericssons produkter, tjänster eller varumärke.

Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inloggnings- information. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthantering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder, vilket kan ha en avse- värd negativ effekt på Ericssons anseende och verksamhet i stort.

4.4 Hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder.

Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få tillgång till ett företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressnings- program, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstölder och andra metoder. Med en personalstyrka på cirka 105 000 anställda föreligger det risk för störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda. Detta kan medföra betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, ekonomiska ställning, anseende och varumärke.

4.5 Insiders kan stjäla eller övervaka information eller skada nät relaterade till Ericsson eller Ericssons kunder, med tekniska eller icke-tekniska metoder.

För att få strategisk tillgång eller stjäla specifik information kan konkur- renter eller stater använda insiders eller rekrytera anställda som säljer information eller tjänster för personlig vinning. Flera organisationer och institut rapporterar ett ökat insiderhot under de senaste åren. En insider-incident kan orsaka Ericsson betydande skada och ha bety- dande negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller andra åtgärder.

5 Risker beträffande uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer

5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser om uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer kan i många rätt- skipningsområden utsätta Ericsson för risk för betydande viten och andra sanktioner.

Ericsson lyder under tillämpliga lagar, regler och regelverk samt relaterade krav avseende uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer. Ericsson förväntar sig att sådana lagar, regler och regelverk samt andra krav kommer att öka allt eftersom regeringar inför nya lagar, regler och regelverk samt andra krav. Dessa lagar, regler och regelverk samt andra krav innefattar lagar mot korruption (inklusive lagar mot mutor, lagar mot penningtvätt, sanktioner, lagar mot finansiering av terrorism samt mot terrorism), samt lagar och regelverk beträffande miljö och arbetsmiljö som är tillämpliga på Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter och tjänster i alla de rättskipningsområden där Bolaget har verksamhet. Ericsson arbetar aktivt för att säkerställa att Bolaget följer de lagar, regler, regelverk och krav från kunderna om miljö, hälsa och säkerhet (inklusive, utan begränsning, arbetsmiljö) som gäller för Bolaget. Men om Ericsson har misslyckats med eller i framtiden misslyckas med att efterleva dessa lagar, regler och regelverk kan Bolaget behöva betala betydande viten eller utsättas för andra sanktioner som kan ha en väsent- lig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning, anseende och varumärke. Det finns även en risk att Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga

Finansiell rapport 2022

121

Riskfaktorer

lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventuella brister. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Framtida regelverk eller juridiska beslut kan ha en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, ekonomiska ställning, anseende och varumärke.

5.2 Ericsson kanske misslyckas med att efterleva standarder för uppträdande gällande miljö, sociala förhållanden och affärer, vilket kan ha negativ påverkan på Bolaget.

Ericssons ledningssystem innefattar såväl en affärsetisk kod, en uppförandekod för affärspartners och en hållbarhetspolicy som andra koncernpolicyer och riktlinjer för att styra Bolagets processer och verk- samhet, samt för att säkerställa att Bolagets processer och verksamhet bedrivs i enlighet med gällande lagar, regler och regelverk och andra krav. Ericssons affärsetiska kod och uppförandekod för affärspartners baseras på Bolagets åtaganden enligt de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ericssons efterlevnad av policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk, inklusive lagar, regler och regelverk om antikorruption (inklusive mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), liksom leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för affärspartners och relaterade lagar, är utsatta för risker, och Ericsson har inte alltid efterlevt sådana policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk, och kan inte säkerställa att ytterligare överträdelser inte kommer att inträffa i framtiden. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelse- resultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Se riskfaktor 3.3 ovan. Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er och investerare, på större transparens inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och dessa krav kan vara svåra att uppfylla, inklusive förvänt- ningar på att Bolaget gör åtaganden. Om inte Bolaget på ett adekvat sätt uppfyller dessa förväntningar, eller i tid uppfyller relaterade mål eller åta- ganden, kan detta ha en negativ påverkan på verksamheten. Dessutom kan Bolagets meddelanden gällande sådana ärenden göra Bolaget till måltavla för aktivister, lagstiftare och andra som vill att Bolaget ska ha en annan approach i sådana ärenden eller lämna ytterligare information eller göra åtaganden, och sådant engagemang kan leda till ökade kostnader eller skadat anseende. Vissa av Bolagets meddelanden och åtaganden gällande sådana ärenden kan delvis eller helt baseras på information eller prestationer från tredje part, och vi kan inte garantera kvaliteten på infor- mation från tredje part eller garantera prestationer från tredje part. Klimatförändringar och den potentiellt därav följande miljöpåverkan kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö, hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda till ytterli- gare direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader rörande änd- ringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till ökade indirekta kostnader som resultat av att Bolagets kunder och leve- rantörer får ökade kostnader som förs vidare till Ericsson.# Riskfaktorer

Dessa kostnader kan inverka negativt på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat, kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan klimatförändringar orsaka att allvarliga väderhändelser, till exempel torka, värmeböljor, skogsbränder, stormar och översvämningar, inträffar oftare eller med större intensitet, samt permanenta ändringar i temperaturer och höjda havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för Bolagets produktionsanläggningar eller leverantörernas anläggningar samt orsaka störningar i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i sin tur kan öka driftskostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten.

5.3 Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar.

Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefoner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera oberoende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som används inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefonutrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom minskad försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhetsregler beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan Bolaget inte garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav på skadeståndsansvar beträffande produkter. Bolaget kan inte heller garantera att man inte kommer att hållas ansvarigt för sådana krav eller åläggas att uppfylla framtida, ändrade regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radio- utrustning, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat, finansiella ställning, anseende och varumärke.

5.4 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att medföra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer komplexa krav på leverantörskedjan.

2012 antog den amerikanska finansinspektionen U.S. Securities and Exchange Commission (SEC), en ny regel som innebär att alla företag som avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. Ericsson kan inte garantera att det inte uppstår betydande kostnader associerade med att efterleva informationskraven. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att Bolaget trots processerna för tillbörlig aktsamhet inte i tillräckligt stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna i högre grad betonar tanken på att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som ”konfliktfria”. Ericsson är medvetna om att liknande utmaningar finns för andra mineraler och metaller som ligger utanför omfattningen för informationsreglerna från SEC.

5.5 Anställda och underleverantörer kan utsättas för risker i områden där Ericsson har verksamhet.

Ericssons åtagande att skapa kommunikation innefattar verksamhet i områden med hög risknivå relaterad till lokala konflikter, krig, brottslighet, auktoritära makthavare, olyckor orsakade av människor eller kriser med naturlig orsak, till exempel översvämningar, jordbävningar, tsunamier eller annat. Sådana situationer kan medföra risk för liv eller välbefinnande för anställda, underleverantörernas anställda eller deras familjer, samt utlösa ansvar enligt internationell humanitär lag. Ericssons interna ramverk, kontraktsavtal, skyddsåtgärder och planer för nödinsatser kanske inte är tillräckliga för att skydda anställda eller underleverantörernas anställda från skada. Om Ericsson beträffas inte ha gjort tillräckligt för att tillhandahålla skydd eller stöd i sådana situationer, kan detta ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet och anseende, och kan leda till stämningsansökningar och sanktioner.

Finansiell rapport 2022 122 Riskfaktorer

Revisionsberättelse Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01–2022-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 14–122 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprät- tats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2022 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014/EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. De totala intäkterna för 2022 uppgick till 271,5 miljarder kronor. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd. Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.

Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Bolaget anser att ett distinkt prestationsåtagande föreligger om kunden kan dra nytta av varan eller tjänsten antingen på egen hand eller tillsammans med andra tillgängliga resurser, och om koncernens skyldighet att överföra varan eller tjänsten kan separeras från andra åtaganden i kontraktet. Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter, priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början (och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat på dessas självständiga försäljningspriser.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovisningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till avtalsvillkoren. Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till intäktsredovisning återfinns i not B1 och B2.# Revisionsberättelse

Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäktsredovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte begränsade till följande:

– Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande inklusive de granskningar som utförts av bolagets centrala styrgrupp för övervakning av betydande och komplexa kontrakt.

– Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.

– Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottagande skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter och incitamentsavtal.

– Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden.

Värdering av Goodwill

Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen och uppgår till 84,6 miljarder kronor per den 31 december 2022. Bolagets utvärdering av goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden. Bolagets bedömning bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårsplan med efterföljande fast eller avtagande tillväxttakt, vilket kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringsbehov samt antaganden om diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden kan ha en betydande påverkan på återvinningsvärdet och eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda.

Under 2022 slutförde bolaget förvärvet av Vonage Holding Corp vilket ökade redovisad goodwill med 41,3 miljarder kronor.

Värdering av goodwill är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av företagsledningens väsentliga bedömningar för att uppskatta återvinningsvärdet. Företagsledningens antaganden avseende återvinningsvärde kräver en hög grad av bedömningar och uppskattningar, inklusive en hög komplexitet och medför ett behov att involvera våra värderingsspecialister. Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar återfinns i not C1.

Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till återvinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:

– Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivningsprövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa de diskonteringsräntor som använts.

– Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerrapporter, industrianalyser, jämförelsebolag och intern rapportering till företagsledning och styrelsen.

– Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskonteringsräntorna, inklusive den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen.

Rörelseförvärv

Den 21 juli 2022 slutförde bolaget förvärvet av Vonage Holding Corp till en köpeskilling om 53,5 miljarder kronor. Bolaget redovisade förvärvet som ett rörelseförvärv i enlighet med IFRS 3, Rörelseförvärv. Följaktligen allokerades köpeskillingen till förvärvade tillgångar och övertagna skulder, enligt förvärvsmetoden, baserat på deras respektive verkliga värden per förvärvstidpunkten, inklusive immateriella tillgångar om 23,6 BSEK.

Ledningen uppskattade det verkliga värdet av de identifierade immateriella tillgångarna genom att använda olika diskonterade kassaflödesmetoder, där överavkastningsmetoden tillämpades för kundrelationer och royaltybesparingsmetoden för varumärken och teknologi.

Identifiering och fastställande av verkligt värde av förvärvade immateriella tillgångar kräver att ledningen gör betydande uppskattningar och antaganden relaterade till beräkning av verkligt värde, framtida kassaflöden och val av diskonteringsränta. Förvärvade immateriella tillgångar är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de väsentliga bedömningar och uppskattningar som företagsledningen gör för att identifiera immateriella tillgångar och uppskatta dess verkliga värden. Området innefattar en hög grad av bedömningar och omfattande åtgärder i revisionen, inklusive involvering av värderingsspecialist, för att utvärdera rimligheten i företagsledningens prognosticerade kassaflöden och val av diskonteringsränta vid fastställandet av de immateriella tillgångarnas verkliga värde per förvärvstidpunkten.

Våra granskningsåtgärder relaterade till identifiering och fastställande av verkligt värde av de förvärvade immateriella tillgångarna inkluderade, men var inte begränsade till följande:

– Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller över upprättande av förvärvsanalys och identifiering och värdering av de immateriella tillgångarna, med särskilt fokus på kontroller över företagsledningens upprättande och kvalitetssäkring av antaganden för beräkning av verkligt värde, framtida kassaflöden och val av diskonteringsränta.

– Vi testade förvärvsanalysen för att bedöma fullständigheten i identifieringen av förvärvade immateriella tillgångar.

– Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerrapporter och intern rapportering till företagsledning och styrelsen.

– Involvering av våra värderingsspecialister för att utvärdera diskonteringsräntor, inklusive den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen.

Avsättning relaterat till potentiell uppgörelse med United States Department of Justice

I december 2019 ingick Ericsson ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (“DPA”) med USA:s justitiedepartement (“DOJ”) för att lösa DOJ:s utredningar av Ericssons affärsförbindelser i vissa länder. Enligt DPA erkände företaget de förhållanden som beskrivs i DPA:s faktautlåtande, och DOJ gick med på att skjuta upp åtalet mot Ericsson under DPA:s treårsperiod om Ericsson inte bryter mot villkoren i DPA.

I oktober 2021 underrättade DOJ Ericsson om sitt beslut att företaget brutit mot vissa skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att tillhandahålla nödvändig information till DOJ. I mars 2022 informerades Ericsson vidare om att DOJ hade fastställt att företaget hade brutit mot DPA genom att inte tillhandahålla tillräcklig information om dess interna utredningar av beteende i Irak under perioden 2011 till 2019.

Under det fjärde kvartalet 2022 redovisade bolaget en avsättning på 2,3 miljarder kronor relaterat till en potentiell lösning med DOJ angående tidigare tillkännagivna, icke-kriminella, påstådda överträdelser enligt 2019 års DPA. Avsättningen inkluderar även beräknade utgifter för förlängning av det så kallade monitorship som ingick i DPA med ett år till juni 2024. Per den 31 december, 2022 hade Ericsson inte nått någon uppgörelse med DOJ angående de påstådda överträdelserna.

Avsättningen för de påstådda DPA-överträdelserna är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av den betydande mängd bedömningar och uppskattningar som krävs av företagsledningen för att fastställa om, enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar (”IAS 37”), en tillförlitlig uppskattning kan göras av avsättningens belopp och för att tillse att erforderliga upplysningar lämnats om de betydande underliggande osäkerheter som finns avseende dessa uppskattningar och bedömningar. Detta beror också på att ingen lösning hade överenskommits angående de påstådda överträdelserna och diskussioner fortfarande pågick per bokslutsdatum. Bedömningen av företagsledningens antaganden knutet till de relaterade upplysningarna till avsättningen är komplexa och kräver en hög grad av revisionsbedömning och en ökad omfattning av granskningsåtgärder.

I mars 2023 nådde bolaget en uppgörelse med DOJ avseende the påstådda överträdelserna vilket avslutade 2019 års DPA.

Våra granskningsåtgärder av företagsledningens antaganden om de relaterade upplysningarna för avsättningen inkluderade, men var inte begränsade till, följande:

– Vi testade effektiviteten av företagets kontroller av ledningens utvärdering och kvalitetssäkring av antaganden relaterade till den bokförda avsättningen och tillhörande upplysningar.

– Vi testade avsättningen för att bedöma lämpligheten i de relaterade upplysningarna som lämnats kring osäkerheterna i avsättningen.# Revisionsberättelse

Vi har utvärderat om upplysningarna i de finansiella rapporterna på ett lämpligt sätt återspeglar fakta och de viktigaste källorna till osäkerheter i uppskattningar. Vi utvärderade bedömningen av avsättningarna, tillhörande sannolikheter och potentiella utfall i enlighet med IAS 37 inklusive händelser efter balansdagen. Vi utvärderade ledningens bedömning relaterat till den bokförda avsättningen genom att granska korrespondens och oberoende validera dessa antaganden med intern och extern juridisk rådgivare när det gäller de tidigare påstådda överträdelserna. Vi utvärderade ärendenrapporteringen till företagets Corporate & Government Investigations-team och att dessa rapporter har beaktats vid utvärderingen av avsättningens fullständighet och relaterade upplysningar. Vi skapade oss en förståelse kring de procedurer som utförs av företagets Anti-Bribery and Corruption team.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–13 och 126–140 i den Finansiella rapporten, 1–13 i Ersättningsrapporten, 1–42 och 44–45 i Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter. Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta. Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.
skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.
utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.
drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.
utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.
inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Finansiell rapport 2022 125

Revisionsberättelse

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01–2022-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter.# Revisionsberättelse

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning. RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen validering av att Esef-rapporten upprättats i ett giltigt XHTML-format och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar, kassaflödesanalys samt noter i Esef-rapporten har märkts med iXBRL i enlighet med vad som följer av Esef-förordningen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman 2022-03-29 och har varit bolagets revisor sedan 2020-03-31.

Revisionsberättelse

Stockholm 2023-03-07

Deloitte AB

Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2022-01-01–2022-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Finansiell rapport 2022

126 Revisionsberättelse

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

Potentiella väsentliga tillkommande kostnader och ansvar med anledning av vår pågående framtida efterlevnad av villkoren i DOJ Plea Agreement med DOJ och den förlängda övervakningen
Potentiellt bli ett mål för offentlig granskning till följd av ingåendet av DOJ Plea Agreement med DOJ, inklusive felaktiga tolkningar av uppgörelsen, klagomål till tillsynsmyndigheter, negativ medieupp- publicitet och inblandning från våra konkurrenter, som samtliga kan skada vårt rykte och väsentligt negativt påverka vår verksamhet och framtidsutsikter
Risker till följd av att ingå DOJ Plea Agreement, inklusive potentiell uteslutning från statliga myndigheter i USA och i övrigt, anseenderisk samt potentiell negativ inverkan på kommersiella avtal, affärer med finansinstitut, kontrakt med leverantörer, främst på grund av motpartens ovilja att fortsätta affärsrelationer
Potentiellt väsentligt ytterligare ansvar till följd av tidigare uppförande, inklusive anklagelser om tidigare verksamhet i Irak eller andra platser som förblir olösta eller okända
Risker relaterade till intern kontroll och styrning, inklusive risken att ådra sig väsentligt ansvar i samband med interna kontroller avseende betalningar till tredje part i samband med historiskt uppförande i Irak eller andra platser
Våra mål, strategier, planeringsantaganden och operationella och finansiella resultatförväntningar
Pågående geopolitisk osäkerhet och handelsosäkerhet, inklusive utmanande globala ekonomiska förhållanden, marknadstrender och pandemier som Covid-19
Branschtrender, framtida kännetecken för och utveckling av marknader vi är verksamma inom
Vår förmåga att följa legala och regulatoriska krav internationellt
Vår framtida likviditet, finansiella resurser, investeringar, kostnadsbesparingar och lönsamhet
Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster, liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster inklusive forsknings- och utvecklingskostnader
Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för framtida tillväxt
Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures
Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras och blir lönsamma
Teknik- och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering, konkurrens och kundstruktur.

Finansiell rapport 2022

127 Revisionsberättelse# Framtidsriktade uttalanden

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”tro- lig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”mål- sättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, fram- tida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskriv- ningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden baseras på ledningens förväntningar på rapportens datum, om inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som ledningen anser vara trovärdiga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och gene- rellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resul- tatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kom- mer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i denna årsredovisning, inklusive i avsnittet Riskfaktorer. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Läsarna rekommenderas att noga granska och överväga de olika upplysningar som lämnas i denna årsredovisning och i andra dokument som vi från tid till annan lämnar in till myndigheter och som anger risker och osäkerheter som kan påverka vår verksamhet. Om inget annat specifikt anges avspeglar framtidsriktade uttalanden i denna årsredovisning inte den potentiella påverkan av avyttringar, samgåenden, förvärv eller andra verksamhetskombinationer som inte slutförts vid datumet för denna årsredovisning. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsrik- tade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller föränd- rade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Vi upprätthåller en webbplats och frivilliga externa rapporter som det kan hänvisas till i denna årsre- dovisning. Informationen på vår webbplats och i våra externa frivilliga rapporter är inte inkorporerade genom hänvisning, eller på annat sätt anses vara del av, denna årsredovisning. Vi rapporterar även till flera regulatoriska myndigheter, och dessa har olika definitioner av vad som är eller inte är, eller kan vara eller inte vara, ”väsentligt” beträffande vår verksamhet, vårt bokslut och vår strategi. Därför kan vi komma att rapportera vissa ärenden till vissa myndigheter men inte till andra. Vi kan även använda definitioner av väsentlighet i vår frivilliga rapporte- ring som skiljer sig från de definitioner vi använder i vår regulatoriska information.

Finansiell rapport 2022 128

Framtidsriktade uttalanden

Femårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

Femårsöversikt 2022

Resultaträknings- och kassaﬂödesposter, SEK miljoner	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Nettoomsättning	271 546	17%	232 314	232 390	227 216	210 838
Rörelseomkostnader	–83 030	20%	–69 071	–66 280	–64 215	–66 848
EBIT	27 020	–15%	31 780	27 808	10 564	1 242
Årets resultat	19 112	–17%	22 980	17 623	1 840	–6 276
Kassaﬂöde från rörelsen	30 863	–21%	39 065	28 933	16 873	9 342

Ställning vid årets slut, SEK miljoner	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Balansomslutning	349 537	14%	305 614	271 530	276 383	268 761
Materiella anläggningstillgångar	14 236	5%	13 580	13 383	13 850	12 849
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	134 814	24%	108 775	86 674	82 559	86 978
Innehav utan bestämmande inﬂytande	–1 510	–	–1 676	–1 497	–681	792

Nyckeltal per aktie

	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Vinst (förlust) per aktie, SEK	5,62	–18%	6,82	5,26	0,67	–1,98
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning, SEK	5,62	–17%	6,81	5,26	0,67	–1,98
Utdelning per aktie, SEK 1)	2,70	8%	2,50	2,00	1,50	1,00
Utdelning per aktie, USD 1)	0,25	9%	0,23	0,16	0,16	0,11

| Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning | 3 330 | 0% | 3 330 | 3 328 | 3 314 | 3 297 |
| medeltal, före utspädning | 3 330 | 0% | 3 329 | 3 323 | 3 306 | 3 291 |
| medeltal, efter utspädning | 3 334 | 0% | 3 332 | 3 326 | 3 320 | 3 318 |

Övrig information, SEK miljoner

	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	4 477	22%	3 663	4 493	5 118	3 975
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	4 388	13%	3 872	4 114	3 947	3 843
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar	66	178	–	1 723	11 817	–13 692
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar	3 638	29%	2 820	2 126	2 593	4 475
Forsknings- och utvecklingskostnader	47 298	12%	42 074	39 714	38 815	38 909
i procent av nettoomsättningen	17,4%	–	18,1%	17,1%	17,1%	18,5%
Omsättningshastighet i lager, dagar	93	6%	88	78	77	70

Alternativa nyckeltal (APM) 2)

	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter	3%	–	4%	5%	4%	1%
Bruttomarginal	41,7%	–	43,4%	40,3%	37,3%	32,3%
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader	41,8%	–	43,5%	40,6%	37,5%	35,2%
EBIT-marginal	10,0%	–	13,7%	12,0%	4,6%	0,6%
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader	10,1%	–	13,9%	12,5%	5,0%	4,4%
EBITA-marginal	10,7%	–	14,3%	12,5%	5,1%	1,4%
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader	10,9%	–	14,6%	13,1%	5,5%	5,2%
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner	399	–27%	549	1 306	798	8 015
Fritt kassaﬂöde före M&A, SEK miljoner	22 196	–31%	32 056	22 261	7 633	4 253
Fritt kassaﬂöde efter M&A, SEK miljoner	–29 492	–	32 115	12 663	6 128	2 968
Sysselsatt kapital, SEK miljoner	202 899	10%	184 283	161 990	165 273	149 615
Avkastning på eget kapital	15,4%	–	23,2%	20,7%	2,6%	–7,1%
Avkastning på sysselsatt kapital	14,0%	–	18,4%	17,0%	6,7%	0,8%
Soliditet	38,1%	–	35,0%	31,4%	29,6%	32,7%
Kapitalomsättningshastighet	1,4	8%	1,3	1,4	1,4	1,4
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner	36 653	–39%	59 667	45 613	48 821	52 508
Bruttokassa, SEK miljoner	56 249	–42%	97 608	72 045	72 192	68 996
Nettokassa, SEK miljoner	23 319	–65%	65 777	41 885	34 496	35 871
Justerad vinst per aktie, SEK	6,16	–15%	7,26	5,83	1,07	0,27

Statistiska uppgifter vid årets slut

	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Antal anställda	105 529	4%	101 322	100 824	99 417	95 359
varav i Sverige	14 481	2%	14 183	13 173	12 730	12 502
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner	153 833	9%	140 898	132 269	120 822	109 969

1) För 2022, enligt styrelsens förslag .
2) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de ﬁnansiella rapporterna för 2022 och fyra jämförelseår ﬁnns tillgänglig på sidorna 131–135.

Finansiell rapport 2022 129

Femårsöversikt – Finansiell information

Femårsöversikt – Icke-ﬁnansiell information

För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 1) , sidorna 10–42.

Femårsöversikt 2)

	2022	Förändring	2021	2020	2019	2018
Antal anställda
Anställda vid årets slut	105 529	4%	101 322	100 824	99 417	95 359
Medeltal anställda	101 741	1%	100 757	98 589	94 503	97 843
Anställda som lämnat företaget	14 381	24%	11 631	7 839	11 078	16 630
Anställda som börjat på företaget	17 235	42%	12 129	9 246	15 136	11 254
Anställda per ålderskategori
Under 25 år	4%	–	3%	3%	3%	3%
25–35 år	30%	–	31%	33%	35%	36%
36–45 år	34%	–	34%	34%	32%	32%
46–55 år	23%	–	23%	22%	22%	22%
Över 55 år	10%	–	9%	8%	8%	7%
Andel kvinnor per medarbetarkategori
Alla anställda	26%	–	25%	25%	25%	23%
Linjechefer	22%	–	21%	21%	20%	20%
Högre chefer	35%	–	36%	32%	32%	31%
Företagsledning	19%	–	20%	20%	20%	27%
Styrelse	36%	–	23%	23%	23%	23%
Hälsa och säkerhet
Antal dödsfall – Ericssons medarbetare	0	–100%	1	0	0	0
Antal dödsfall – Leverantörer, underleverantörer och tredje part	8	–38%	13	7	11	14
Antal incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar – Ericssons medarbetare	96	25%	77	90	180	143
Antal incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar – Leverantörer, underleverantörer och tredje part	35	–49%	68	53	87	61
Energiförbrukning i egna anläggningar
Total energiförbrukning (GWh)	693	10%	631	628	664	716
Andel förnybara källor	67%	–	62%	62%	50%	47%
Energiintensitet (GWh/nettoomsättning SEK miljarder)	2,6	–4%	2,7	2,7	2,9	3,4
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton)	8 130	20%	6 777	6 916	11 013	10 217
Andel återvunnet	47%	–	67%	49%	44%	34%
Återtagna produkter (ton) 3)	4 825	–10%	5 389	6 079	–	–
Andel återvunnet eller återanvänt	97%	–	96%	95%	–	–
Vattenförbrukning (miljoner m 3 )	1,1	–8%	1,2	1,5	1,5	1,6
Utsläpp av växthusgaser (kiloton CO 2 e)
Direkta utsläpp – Scope 1	38	0%	38	40	49	54
Indirekta utsläpp – Scope 2 (Marknadsbaserad)	45	–22%	58	74	124	134
Andra indirekta utsläpp – Scope 3 3) 4)	27 609	–1%	28 024	29 923	–	–
Utsläppsintensitet (kiloton CO2e / nettoomsättning SEK miljoner)
Scope 1	0,14	–13%	0,16	0,17	0,22	0,26
Scope 2 (Marknadsbaserad beräkning)	0,17	–32%	0,25	0,32	0,55	0,64

1) Rapport - Hållbarhet och ansvarsfullt företagande ska ej betraktas som införlivad genom hänvisning genom de hänvisningar som görs här.# Finansiell rapport 2022 130

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resultaträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS. De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.

Avkastning på sysselsatt kapital

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
EBIT	27 020	31 780	27 808	10 564	1 242
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	184 283	161 990	165 273	149 615	155 625
Sysselsatt kapital vid periodens slut	202 899	184 283	161 990	165 273	149 615
Genomsnittligt sysselsatt kapital	193 591	173 137	163 632	157 444	152 620
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	14,0%	18,4%	17,0%	6,7%	0,8%

Definition
EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.

Avkastning på eget kapital

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Periodens resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare	18 724	22 694	17 483	2 223	–6 530
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början 1)	108 775	86 674	82 559	86 729	95 952
Eget kapital vid periodens slut	134 814	108 775	86 674	82 559	86 978
Genomsnittligt eget kapital	121 795	97 725	84 617	84 644	91 465
Avkastning på eget kapital (%)	15,4%	23,2%	20,7%	2,6%	–7,1%

1) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. För 2018, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 9 ”Finansiella instrument”.

Definition
Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning
Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

Bruttokassa

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Kassa och likvida medel	38 349	54 050	43 612	45 079	38 389
Kortfristiga räntebärande placeringar	8 736	12 932	6 820	6 759	6 625
Långfristiga räntebärande placeringar	9 164	30 626	21 613	20 354	23 982
Bruttokassa	56 249	97 608	72 045	72 192	68 996

Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Orsak till användning
Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan.

Finansiell rapport 2022 131

Alternativa nyckeltal

Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Bruttoresultat	113 295	100 749	93 724	84 824	68 200
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
Bruttomarginal (%)	41,7%	43,4%	40,3%	37,3%	32,3%
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnad för sålda varor och tjänster	195	273	725	337	5 938
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader	113 490	101 022	94 449	85 161	74 138
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader (%)	41,8%	43,5%	40,6%	37,5%	35,2%

Definition
Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen. Bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat.

Orsak till användning
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultaträkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.

EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Periodens resultat	19 112	22 980	17 623	1 840	–6 276
Inkomstskatt	5 497	6 270	9 589	6 922	4 813
Finansiella intäkter och kostnader, netto	2 411	2 530	596	1 802	2 705
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	2 051	1 477	1 220	1 038	1 662
EBITA	29 071	33 257	29 028	11 602	2 904
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
EBITA-marginal (%)	10,7%	14,3%	12,5%	5,1%	1,4%
Omstruktureringskostnader	399	549	1 306	798	8 015
EBITA exklusive omstruktureringskostnader	29 470	33 806	30 334	12 400	10 919
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)	10,9%	14,6%	13,1%	5,5%	5,2%

Definition
Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar. Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, uttryckt som procent av periodens nettoomsättning. Rapporterad EBITA exklusive omstruktureringskostnader. Rapporterad EBITA exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättning.

Dessutom lämnar Ericsson framåtblickande mål för EBITA-marginalen exklusive omstruktureringskostnader och fritt kassaflöde före M&A, vilka är ekonomiska icke-IFRS-mått. Ericsson har inte lämnat några kvantitativa avstämningar av dessa mål mot de mest direkt jämförbara IFRS-måtten eftersom viss information som behövs för att stämma av dessa icke-IFRS- mått med de mest jämförbara IFRS-måtten är beroende av specifika poster eller påverkan som ännu inte har fastställts, omfattas av spärrar och föränderlighet vad gäller tidpunkt och belopp på grund av dess karaktär, som ligger utanför Ericssons kontroll eller inte kan förutses, inklusive poster och påverkan som förändringar i valutakurser, förvärv och avyttringar samt kostnader som nedskrivningar eller förvärvsrelaterade kostnader. Således kan avstämningar av dessa framåtblickande icke-IFRS-mått mot de mest direkt jämförbara IFRS-måtten inte göras utan avsevärda ansträngningar. Sådana icke tillgängliga poster kan avsevärt påverka våra verksamhetsresultat och vår finansiella ställning.

EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
EBIT	27 020	31 780	27 808	10 564	1 242
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
EBIT-marginal (%)	10,0%	13,7%	12,0%	4,6%	0,6%
Omstruktureringskostnader	399	549	1 306	798	8 015
EBIT exklusive omstruktureringskostnader	27 419	32 329	29 114	11 362	9 257
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)	10,1%	13,9%	12,5%	5,0%	4,4%

Definition
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt. EBIT som procent av nettoomsättningen. Resultat före finansiella poster och inkomstskatt exklusive omstruktureringskostnader. EBIT exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
EBIT-marginalen visar EBIT som procentandel av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.# Finansiell rapport 2022

Alternativa nyckeltal

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
Förvärv/avyttringar	–7 015	–1 201	–1 362	–96	–
Netto valutaeffekter	–25 968	11 607	7 796	–10 675	–4 232
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter	238 563	242 720	238 824	216 445	206 606
Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet	232 314	232 390	227 132	208 130	–
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%)	3%	4%	5%	4%	1%

Deﬁnition
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning.

Orsak till användning
Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor fluktuerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka nettoomsättningen. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande utvecklingen av försäljningen rensat för dessa parametrar.

Fritt kassaﬂöde före M&A / Fritt kassaﬂöde efter M&A

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Kassaﬂöde från rörelsen	30 863	39 065	28 933	16 873	9 342
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–4 477	–3 663	–4 493	–5 118	–3 975
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	249	115	254	744	334
Balanserade utvecklingskostnader	–1 720	–962	–817	–1 545	–925
Övriga investeringar 1)	–126	–131	801	–331	–523
Återbetalning av leasingskulder	–2 593	–2 368	–2 417	–2 990	–
Fritt kassaﬂöde före M&A	22 196	32 056	22 261	7 633	4 253
Förvärv av dotterföretag och verksamheter	–51 995	–389	–9 657	–1 753	–1 618
Avyttring av dotterföretag och verksamheter	307	448	59 248	333	–
Fritt kassaﬂöde efter M&A	–29 492	32 115	12 663	6 128	2 968
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
Fritt kassaﬂöde före M&A som procent av nettoomsättningen (%)	8,2%	13,8%	9,6%	3,4%	2,0%

1) Övriga investeringar ingår i posten Övriga investeringsaktiviteter i Koncernens kassaﬂödesanalys i sammandrag. Skillnaderna avser förändringar i övriga räntebärande tillgångar, vilka inte ingår i deﬁnitionen av Fritt kassaﬂöde.

Definition
Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).
Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde före M&A som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder.
Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Justerad vinst per aktie

SEK	2022	2021	2020	2019	2018
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning	5,62	6,81	5,26	0,67	–1,98
Omstruktureringskostnader	0,09	0,13	0,30	0,18	1,88
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	0,45	0,32	0,27	0,22	0,37
Justerad vinst per aktie	6,16	7,26	5,83	1,07	0,27

Definition
Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år. Det här måttet ger en indikation på resultaten utan omstrukturering och utan påverkan från av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar från förvärvade bolag.

Nettokassa

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Kassa och likvida medel	38 349	54 050	43 612	45 079	38 389
+ Kortfristiga räntebärande placeringar	8 736	12 932	6 820	6 759	6 625
+ Långfristiga räntebärande placeringar	9 164	30 626	21 613	20 354	23 982
– Kortfristig upplåning	5 984	9 590	7 942	9 439	2 255
– Långfristig upplåning	26 946	22 241	22 218	28 257	30 870
Nettokassa	23 319	65 777	41 885	34 496	35 871

Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort- och långfristig upplåning).

Orsak till användning
En positiv nettokassa är ett av Bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital.

Kapitalomsättningshastighet

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Nettoomsättning	271 546	232 314	232 390	227 216	210 838
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	184 283	161 990	165 273	149 615	155 625
Sysselsatt kapital vid periodens slut	202 899	184 283	161 990	165 273	149 615
Genomsnittligt sysselsatt kapital	193 591	173 137	163 632	157 444	152 620
Kapitalomsättningshastighet (gånger)	1,4	1.3	1,4	1,4	1,4

Definition
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Orsak till användning
Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

Justerat rörelsekapital

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Kortfristiga tillgångar	173 803	174 805	149 795	153 914	161 167
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar	–7 629	–5 782	–7 580	–8 244	–10 537
Kontraktsskulder	–42 251	–32 834	–26 440	–29 041	–29 348
Leverantörsskulder	–38 437	–35 684	–31 988	–30 403	–29 883
Aktuella skatteskulder 1)	–2 640	–2 917	–4 486	–	–
Övriga kortfristiga skulder 1)	–46 193	–37 921	–33 688	–37 405	–38 891
Justerat rörelsekapital	36 653	59 667	45 613	48 821	52 508

1) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2018–2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder.

Definition
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts- skulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning
På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan en lagd order och erhållen betalning.

Sysselsatt kapital

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Balansomslutning	349 537	305 614	271 530	276 383	268 761
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar	3 959	3 722	2 886	2 679	5 471
Uppskjutna skatteskulder	4 784	884	1 089	1 224	670
Övriga långfristiga skulder	745	1 587	1 383	2 114	4 346
Kortfristiga avsättningar	7 629	5 782	7 580	8 244	10 537
Kontraktsskulder	42 251	32 834	26 440	29 041	29 348
Leverantörsskulder	38 437	35 684	31 988	30 403	29 883
Aktuella skatteskulder 1)	2 640	2 917	4 486	–	–
Övriga kortfristiga skulder 1)	46 193	37 921	33 688	37 405	38 891
Sysselsatt kapital	202 899	184 283	161 990	165 273	149 615

Definition
Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning
Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

Soliditet

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Totalt eget kapital	133 304	107 099	85 177	81 878	87 770
Totala tillgångar	349 537	305 614	271 530	276 383	268 761
Soliditet (%)	38,1%	35,0%	31,4%	29,6%	32,7%

Definition
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Orsak till användning
Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.# Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2022	2021	2020	2019	2018
Rörelseomkostnader	–83 030	–69 071	–66 280	–64 215	–66 848
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och utvecklingskostnader	54	137	411	344	1 293
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och administrationskostnader	150	139	170	117	784
Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader	–82 826	–68 795	–65 699	63 754	–64 771

Deﬁnition
Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade rörelseomkostnader, exkluderas omstruktureringskostnader.

Finansiell rapport 2022 | 135

Alternativa nyckeltal

Ericssonaktien

Ericssonaktien	Aktie-/ADS-noteringar
Nasdaq Stockholm	Nasdaq New York

Aktiedata

Totalt antal utfärdade aktier: 3 334 151 735
varav A-aktier, med en röst vardera ¹): 261 755 983
varav B-aktier, med en tiondels röst vardera ¹): 3 072 395 752
Ericssons egna B-aktier: 4 009 306
Kvotvärde: SEK 5,00
Marknadsvärde per den 31 december 2022: SEK 204 miljarder
ICB (Industry Classiﬁcation Benchmark): 9 500

¹⁾ A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Namn	Nasdaq Stockholm	Nasdaq New York	Bloomberg Nasdaq Stockholm	Bloomberg Nasdaq New York	Reuters Nasdaq Stockholm	Reuters Nasdaq
ERIC A/ERIC B	ERIC	ERICA SS/ERICB SS	ERIC US	ERICa.ST/ERICb.ST	ERIC.O

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2018–2022

	Antal utestående aktier	Aktiekapital (SEK)
2018 31 december	3 334 151 735	16 670 758 678
2019 31 december	3 334 151 735	16 670 758 678
2020 31 december	3 334 151 735	16 670 758 678
2021 31 december	3 334 151 735	16 670 758 678
2022 31 december	3 334 151 735	16 670 758 678

Aktiebaserade nyckeltal

	2022	2021	2020	2019	2018
Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, SEK ¹)	5,62	6,81	5,26	0,67	–1,98
Justerad vinst per aktie, SEK ²⁾	6,16	7,26	5,83	1,07	0,27
Utdelning per aktie, SEK ³⁾	2,70	2,50	2,00	1,50	1,00
Totalavkastning (%)	–36	4	22	6	47
P/E-tal	11	15	19	122	n/a

¹⁾ Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.
²⁾ Vinst per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) ﬁnns på sidorna 131–135.
³⁾ För 2022 enligt styrelsens förslag. Deﬁnitioner av ﬁnansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal ﬁnns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på Nasdaq New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2022 omsattes cirka 2,0 (1,8) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 2,3 (1,6) miljarder ADS i USA (inkl. Nasdaq New York). Totalt 4,4 (3,5) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 11% på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 43% i USA jämfört med 2021. I och med implementeringen av Mifid- direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit mark- nadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad. Den totala omsättningen av Ericsson B-aktien på samtliga handelsplatser har minskat under de senaste fem åren, från 6,4 miljarder aktier 2018 till 7,3 miljarder aktier 2022. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 1,4 miljarder ADS till 2,3 miljarder ADS i 2022.

Aktiehandel på olika marknadsplatser (B-aktier)

Antal aktier, miljoner

0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 8000

	2022	2021	2020	2019	2018
Cboe Global Markets
Stockholm
London
Övrigt

Finansiell rapport 2022 | 136

Ericssonaktien

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiella kurslista med infor- mation om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på Nasdaq New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på Nasdaq New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på Nasdaq New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm (SEK)

	2022	2021	2020	2019	2018
A-aktien, sista handelsdag	66,00	100,20	105,40	85,40	77,40
A-aktien, högsta (11 februari 2022)	118,40	128,80	119,00	96,80	85,20
A-aktien, lägsta (3 november 2022)	63,50	91,90	64,10	74,70	49,05
B-aktien, sista handelsdag	60,90	99,79	99,98	81,56	77,92
B-aktien, högsta (11 februari 2022)	117,32	121,80	110,15	96,74	85,66
B-aktien, lägsta (24 november 2022)	58,81	91,00	59,54	74,02	49,04

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurser på Nasdaq New York (USD)

	2022	2021	2020	2019	2018
ADS, sista handelsdag	5,84	10,87	11,95	8,78	8,88
ADS, högsta (22 januari 2022)	12,78	15,32	12,20	10,46	9,45
ADS, lägsta (20 oktober 2022)	5,16	9,93	6,15	7,58	6,00

Källa: Nasdaq New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York

	SEK per A-aktie	SEK per B-aktie	USD per ADS ¹)
Period	Högsta	Lägsta	Högsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2018	85,20	49,05	85,66
2019	96,80	74,70	96,74
2020	119,00	64,10	110,15
2021	128,80	91,90	121,80
2022	118,40	63,50	117,32
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal
2021 Första kvartalet	128,80	105,40	118,05
2021 Andra kvartalet	122,60	104,40	121,80
2021 Tredje kvartalet	116,00	95,40	116,16
2021 Fjärde kvartalet	107,00	91,90	107,04
2022 Första kvartalet	118,40	78,50	117,32
2022 Andra kvartalet	97,00	76,00	94,77
2022 Tredje kvartalet	88,30	66,30	81,32
2022 Fjärde kvartalet	77,00	63,50	73,56
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2022	85,30	80,40	81,32
September 2022	83,50	66,30	80,46
Oktober 2022	77,00	63,70	73,54
November 2022	72,50	63,50	67,55
December 2022	76,00	65,00	70,67
Januari 2023	73,00	63,00	68,50

¹⁾ En ADS = 1 B-aktie.
Källa: Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York.

Finansiell rapport 2022 | 137

Ericssonaktien

Aktieägare

Den 31 december 2022 hade Moderbolaget 425 636 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 747 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depåbank, Deutsche Bank, fanns det 315 301 878 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2022, och 2 884 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för kunders räkning. Den 18 januari 2023 fanns 181 994 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2022 cirka 86% av A-och B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) den 31 december 2022.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Rösträtter, procent
Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (33 personer)	1 708	2 963 353	0,05%

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Antal aktier ¹)

Innehav	Antal aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Andel av aktiekapital	Procentuellt ägande (röster)	Marknadsvärde (MSEK)
1–500	338 026	1 471 646	42 378 039	1,32%	1,00%	2 677 951
501–1 000	39 076	972 986	28 689 593	0,89%	0,68%	1 811 413
1 001–5 000	39 572	2 862 155	83 603 065	2,59%	1,97%	5 280 329
5 001–10 000	5 108	1 067 025	35 605 102	1,10%	0,81%	2 238 774
10 001–15 000	1 407	428 979	16 962 784	0,52%	0,37%	1 061 346
15 001–20 000	661	314 370	11 532 196	0,36%	0,26%	723 059
20 001–	1 785	254 638 822	2 853 004 496	93,21%	94,89%	190 554 136
Totalt 31 december 2022 ²⁾	425 636	261 755 983	3 072 395 752	100,00%	100,00%	204 384 796

¹⁾ Källa: Euroclear
²⁾ Inkluderar en förvaltardifferens om 620 477 aktier.# Geograﬁsk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Procent av kapital	Aktieägare, fördelning typ av ägare	2022	2021
	Sverige	40,53%	39,83%
	USA	26,96%	26,67%
	Storbritannien	9,21%	6,47%
	Norge	4,68%	4,10%
	Danmark	1,55%	1,90%
	Övriga länder	17,07%	21,03%
Källa: Nasdaq
2022	2021
	Svenska institutioner	58,07%	58,66%
	varav:
	– Investor AB	23,79%	23,79%
	– AB Industrivärden	15,14%	15,45%
	– AMF Tjänstepension och AMF Fonder	4,87%	4,36%
	Utländska institutioner	28,28%	28,23%
	Privata svenska investerare	5,41%	5,02%
	Övriga	8,24%	8,09%
Källa: Nasdaq

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2022 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2022, 2021 och 2020.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2022 samt total andel röster i procent per den 31 december 2022, 2021 och 2020

Person eller organisation ¹)	Antal A-aktier	Procent av totalt antal A-aktier	Antal B-aktier	Procent av totalt antal B-aktier	Procent av totalt antal A+B-aktier	2022 Procent av totalt antal röster	2021 Procent av totalt antal röster	2020 Procent av totalt antal röster
Investor AB	120 762 803	46,14	145 982 932	4,75	8,00	23,79	23,79	22,81
AB Industrivärden	86 052 615	32,88	1 000 000	0,03	2,61	15,14	15,14	15,14
AMF Tjänstepension och AMF Fonder	20 650 000	7,89	70 713 302	2,30	2,74	4,87	4,36	2,56
Cevian Capital	339 228	0,13	151 386 082	4,93	4,55	2,72	2,72	3,25
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.	522	0,00	137 111 236	4,46	4,11	2,41	2,41	2,35
Fidelity International	0	0,00	122 905 644	4,00	3,69	2,16	2,24	2,31
AFA Försäkring AB	11 484 600	4,39	7 180 817	0,23	0,56	2,14	2,05	1,99
Swedbank Robur Fonder AB	8 277	0,00	111 928 200	3,64	3,36	1,97	1,86	2,18
The Vanguard Group, Inc.	1 161 057	0,44	94 519 989	3,08	2,87	1,87	1,56	1,42
PRIMECAP Management Company	0	0,00	82 414 721	2,68	2,47	1,45	1,20	1,17
Norges Bank Investment Management (NBIM)	1	0,00	70 964 273	2,31	2,13	1,25	1,05	0,79
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt	4 240 604	1,62	25 530 500	0,83	0,89	1,19	1,02	0,44
Tredje AP Fonden	4 250 736	1,62	18 765 383	0,61	0,69	1,08	0,95	0,97
Handelsbanken Asset Management	16 581	0,01	60 074 265	1,96	1,80	1,06	0,93	0,89
State Street Global Advisors (US)	1 583	0,00	54 001 003	1,76	1,62	0,95	0,89	1,03
Övriga	12 787 376	4,89	1 917 917 405	62,42	57,91	35,95	37,83	40,71
Totalt	261 755 983	100	3 072 395 752	100	100	100	100	100
¹) Källa: Nasdaq

Finansiell rapport 2022 138

Ericssonaktien

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde minskade med 39,0% under 2022 till SEK 204 miljarder, från SEK 333 miljarder i 2021 (vilket motsvarar en ökning med 2,2% jämfört med 2020). År 2022 minskade jämförelseindex, OMX Stockholm , på Nasdaq Stockholm med 15,6%, Nasdaq-börsens kompositindex minskade med 33,0% och S&P 500 Index minskade med 19,4%.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq New York

ADS, tusental omsatta aktier per månad

0      50 000   100 000   150 000   200 000   250 000   300 000
2018
2019
2020
2021
2022
0   4   8   12   16   20   24
Omsatta ADS, tusental per månad
Ericsson ADS
S&P 500

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

A-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad

0   1 000   2 000   3 000   4 000   5 000
26 000
2018
2019
2020
2021
2022
0   25   50   75   100   125   150

B-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad

0   100 000   200 000   300 000   400,000   500 000   600 000
2018
2019
2020
2021
2022
0   25   50   75   100   125   150

Omsatta aktier, tusental per månad

Ericssonaktien Nasdaq Stockholm Index OMXS30

Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

SEK

-3   -2   -1   0   1   2   3   4   5   6   7   8
2022   6,81
2021   0,27
2020   1,07
2019   0,67
2018   5,83
      5,26
      7,26
      6,16
      5,62
     -1,98
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

Justerad vinst per aktie ¹)

¹) Vinst per aktie, efter utspädning, exklusive omstruktureringskostnader samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) ﬁnns på sidorna 131–135.

Utdelning per aktie

SEK

0,0   0,5   1,0   1,5   2,0   2,5   3,0
2022   1,00
2021   2,70
2020   1,50
2019   2,00
2018   2,50
¹)
¹) För 2022 enligt styrelsens förslag.

Finansiell rapport 2022 139

Ericssonaktien

Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma förväntas hållas onsdagen den 29 mars 2023 klockan 15.00 i Kistamässan, Arne Beurlings Torg 5, Kista/Stockholm, Sverige. Aktieägare kan också utöva sin rösträtt per post före mötet. Information om anmälan och, med- delande om deltagande, om hur aktieägarna kommer att kunna utöva sin rösträtt samt delta genom ombud och assistenter ﬁnns i kallelsen till årsstämman. Information ﬁnns också tillgängligt på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Utdelning

Styrelsen föreslår till årsstämman en utdelning för 2022 om SEK 2,70 (2,50) per aktie för räkenskapsåret 2022, motsvarande en total utdelning om cirka SEK 9 (8,3) miljarder. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,35 per aktie med 31 mars 2023 som avstämningsdag och SEK 1,35 per aktie med 29 september 2023 som avstämningsdag. Om årsstämman beslutar i enlighet med förslaget förväntas utbetalning av utdelningen att ske den 5 april 2023 och 4 oktober 2023.

Finansiell information från Ericsson 2022

Form 20-F för USA-marknaden: – 15 mars 2023
Delårsrapporter 2023:
- – 18 april 2023 (Kv 1)
- – 14 juli 2023 (Kv 2)
- – 17 oktober 2023 (Kv 3)
- – 23 januari 2024 (Kv 4)
Årsredovisning 2023: – Mars 2024

Finansiell rapport 2022 140

Aktieägarinformation

Finansiella begrepp

¹) Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnitt- ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Avkastning på sysselsatt kapital

EBIT som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Bruttokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Bruttomarginal

Bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.

CAPEX (capital expenditures)

Utgifter som kapitaliseras.

EBIT

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt.

EBIT-marginal

Resultat före ﬁnansiella poster och inkomstskatt (EBIT) som procent av nettoomsättningen.

EBITA

Resultat före räntor, skatter samt av- och ned- skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar.

EBITA-marginal

Resultat före räntor, skatter samt av- och ned- skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar som procent av nettoomsättningen.

Fritt kassaﬂöde efter M&A

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.

Fritt kassaﬂöde före M&A

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetal- ning av leasingskulder (exklusive M&A).

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multiplicerat med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än kvartalets nettoomsättning divideras över- skjutande belopp med nettoomsättning under föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus tillkommande kreditdagar från det föregående kvartalet.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod.

Justerat rörelsekapital

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Justerad vinst per aktie

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Kreditdagar, leverantörer

Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multiplicerat med 365 dagar.

M&A

Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions).

Nettokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort- och långfristig upplåning).

OCI

Övrigt totalresultat (Other comprehensive income).

Omsättningshastighet i lager

365 dividerat med lageromsättningshastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder).

OPEX (operational expenses)

Rörelseomkostnader.

P/E-tal

P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med vinst per aktie, före utspädning.

SG&A

Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, general and administrative operating expenses).

Soliditet

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång- fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kort- fristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Totalavkastning

Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början.

Value at risk (VaR)

En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan uppkomma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont.

Vinst (förlust) per aktie

Vinst (förlust) per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående aktier under perioden.Vinst (förlust) per aktie efter utspädning

Vinst (förlust) per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal antal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella stamaktier.

Valutakurser

Valutakurser vid konsolideringen	Januari–december 2022	2021
SEK/EUR Genomsnittskurs 1)	10,61	10,15
Slutkurs	11,08	10,24
SEK/USD Genomsnittskurs 1)	10,04	8,56
Slutkurs	10,38	9,05

1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

1) För ytterligare information av vissa ﬁnansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 131–135.

Finansiell rapport 2022 141

Finansiella begrepp Ordlista

4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
5G Den femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.
5GC 5G Core nätet ansvarar för hantering av dataflödet i ett 5G nät och säkerställer att 5G nätet kan möta behovet hos 5G-tjänsterna och applikationerna.
6G Den sjätte generationens mobilsystem, en vidareutveckling av 5G.
AI Artificiell Intelligens. En maskins förmåga att lösa uppgifter som vanligtvis utförs av intelligenta varelser.
API Application Programming Interface (API). Ett applikationsprogrammeringsgränssnitt består av protokoll och rutiner som gör det enklare att programmera nya mjukvaruapplikationer genom att tillhandahålla kommunikationsfunktionalitet och tillgång till tjänster och data från annan mjukvara.
BSS “Business Support Systems”, affärsstödssystem. De IT-system som en leverantör av kommunikationstjänster använder för att driva sin kundvändta affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Operations Support Systems, OSS) används de för att ge stöd både åt olika affärsprocesser och det heltäckande nätet.
CCaaS Contact Center as a Service. En molnbaserad lösning där företag kan sköta sina kundinteraktioner i en virtuell callcentermiljö.
Cloud native Cloud native är ett mjukvarubaserat tillvägagångssätt för att bygga, driva och hantera moderna applikationer i molnbaserade datamiljöer.
CO2e, koldioxidekvivalent Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt.
Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
Covid-19-pandemi Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
CPaaS Communications Platform as a Service är en molnbaserad plattform som ger företag verktyg och API:er för att kunna integrera realtidsfunktioner, som tal, video och meddelandetjänster, i sina egna företagsapplikationer.
FWA Fixed Wireless Access är fast bredband via mobilnätet, eller en internetteknik med hög hastighet som använder mobilnätet i stället för kablar.
IKT Informations- och kommunikationsteknik.
IoT Sakernas internet, “Internet of Things”, sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.
IP Internet Protocol. Bestämmer hur information färdas mellan Internets olika delar.
IPR Immaterialrättigheter, “Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent.
Kärnnät Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik.
LTE Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidareutvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik, som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.
Managed services Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster.
Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.
Molnteknik När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter.
Network slicing Network slicing (nätskivning) gör det möjligt att tillhandahålla olika tjänster i samma nät genom att logiskt separera och skiva upp datakommunikationen i självständiga fristående delar med olika krav på kapacitet, fördröjning och tillförlitlighet.
OSS Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, IT-system som används av leverantörer av kommunikationstjänster för att hantera sina nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet.
RAN Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till.
Time-bound latency Time-bound latency betyder deterministisk, även kallad förutsägbar, fördröjning och avser tiden mellan att en enhet skickar en signal och nätet svarar på signalen.
UCaaS Unified Communications as a Service är en molnbaserad lösning där olika kommunikationsverktyg som tal, video, meddelandetjänster och mjukvarubaserade samarbetsprogram integreras i samma plattform.
WAN Wide Area Network kopplar ihop lokala kommunikationsnätverk i ett större område.
XR XR eller extended reality är en teknik som täcker virtuell eller virtual reality (VR), förstärkt eller augmented reality (AR) och blandad eller mixed reality (MR). Med dessa tekniker kan användare uppleva och interagera med datagenererade simuleringar.

Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Finansiell rapport 2022 142

Ordlista Telefonaktiebolaget LM Ericsson

164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com

SV/LZT 138 2360/1 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2023

Om Ericsson

Vi är en av de ledande leverantörerna av Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Vi möjliggör för kunderna att frigöra det fulla värde som kommunikation skapar genom att utveckla banbrytande teknik och tjänster som är enkla att använda, anpassa och skala upp, och som bidrar till våra kunders framgång i en helt uppkopplad värld. Vår portfölj omfattar Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless Solutions, Global Communications Platform, Technologies and New Businesses samt patent och licensintäkter. Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Bolagsstyrningsrapport

Årsredovisning 2022
Finansiell rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ingår i Ericsson
Årsredovisning 2022
ericsson.com

Bolagsstyrningsrapport 2022

Regelverk och regelefterlevnad 2
Bolagsstyrningsstruktur 4
Bolagsstämmor 5
Valberedningen 6
Styrelsen 6
Styrelsens kommittéer 9
Ersättning till styrelsens ledamöter 11
Styrelseledamöter 12
Ledning 16
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20
Revisor 26
Intern kontroll över den ﬁnansiella rapporteringen 26
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 29

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till den ﬁnansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 och 8 §§) samt Svensk kod för bolagsstyrning. Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En bestyrkanderapport från revisorn är bifogad.

Innehåll

Framtidsriktade uttalanden

Denna rapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resultat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden är baserade på Bolagets förväntningar vid datumet för rapporten, om inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som Bolaget anser vara trovärdiga.

Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2022, inklusive avsnittet ”Riskfaktorer” i årsredovisningen för 2022. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden.# Bolagsstyrningsrapport 2022

Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter datumet för denna rapport uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

Vi kan referera till webbplatser och externa frivilliga rapporter i denna rapport. Informationen på vår webbplats och i våra externa frivilliga rapporter är inte inkorporerade genom hänvisning i, eller ska på annat sätt anses vara en del av, denna rapport.

Ericsson är fast beslutna att upprätthålla de högsta standarderna för bolagsstyrning; och säkerställer effektivt beslutsfattande, robust riskhantering, ansvarstagande, ägande, transparens och socialt ansvar på alla nivåer i organisationen. Stark översyn av organisationen (av styrelsen, VD, koncernledningen och på alla andra nivåer) stödjer vår styrning.

”För styrelsen förblir bästa möjliga bolagsstyrning och att bygga en kultur av regelefterlevnad, etik och integritet högsta prioritet. Styrelsen har fortsatt sett över och accelererat den kulturella omvandlingen, ytterligare förankring av vårt hållbara program för efterlevnad och kontroller, och förnyelsen av vår globala riskhantering. Bolaget och styrelsen är dedikerade till att kontinuerligt utveckla och förbättra sin interna styrning, riskhantering och översyn och kontroll. Styrelsen vidkänner återkopplingen från aktieägarna och att man röstat emot styrelsens ansvarsfrihet vid årsstämman 2022; och med detta i beaktande, är bästa möjliga bolagsstyrning och att bygga en kultur av regelefterlevnad, etik och integritet fortsatt den främsta prioriteringen för styrelsen. Under 2022 arbetade styrelsen nära med ledningen för att göra förbättringar av Bolagets ramverk för styrning. Vidare, vilket anses viktigt, meddelade vi den 2 mars 2023 vår överenskommelse med U.S. Department of Justice avseende icke-brottsliga överträdelser enligt vårt avtal om uppskjutet åtal från 2019 (deferred prosecution agreement), vilket gör att vi kan fokusera helt på våra strategiska möjligheter. Under 2022 bevittnade styrelsen Ericssons starka engagemang för att vidareutveckla, effektivisera och tydliggöra interna processer, översyn och kontroller samt ställa ännu högre förväntningar på prestation och efterlevnad av vårt integritetsmandat för alla medarbetare. Integritet och etik fortsätter att vara kärnan i allt vi gör.”

Ronnie Leten
Styrelseordförande

Bolagsstyrningsrapport 2022

1 Regelverk och regelefterlevnad

Ericssons bolagsstyrning

Ericsson har åtagit sig att säkerställa de högsta standarderna för bolagsstyrning: effektiv tillsyn över hela organisationen (av styrelsen, VD och koncernchef och koncernledningen); effektivt beslutsfattande med tydligt ansvar på alla nivåer; en robust strategi för riskhantering för att effektivt identifiera och kontrollera risker; regelefterlevnad i allt vi gör och en integritetsledd kultur.

Bolaget har antagit praxis och rutiner för bolagsstyrning som fastställer tydliga regler för styrning, allt från frågor som kräver godkännande av Bolagets aktieägare och styrelseledamöter till policyer för intressekonflikter och styrelse- och ledningsuppgifter och skyldigheter. Mer information finns på vår webbplats på https://www.ericsson.com/sv/om-oss/corporate-governance.

Viktig utveckling av bolagsstyrning under 2022

Bolaget är glada att kunna rapportera att goda framsteg har gjorts och att våra förbättringar av styrningen kommer att fortsätta att göras under 2023. Prioriteringarna som implementerades under 2022 är följande:

införande av ett förbättrat tillvägagångssätt för riskhantering och inrättande av en Group Business Risk Committee (BRC) bestående av ledningspersoner och som leds av Chief Financial Officer och Chief Legal Officer tillsammans,
förbättra information om vår praxis för företagsstyrning,
formellt införa resultatindikatorer för regelefterlevnad och integritet i ersättningar till chefer,
formellt utöka uppdraget för kommittéen för Audit och Compliance att säkerställa förbättrad tillsyn av programmet för regelefterlevnad, högriskutredningar och riskhantering,
öka antalet möten i kommittéen för Audit och Compliance och förbättra kommittéen för Audit och Compliances tillsyn av det pågående genomförandet av Bolagets program för regelefterlevnad och interna kontroller, och
avsevärt öka resurserna för Compliance Office och Corporate & Government Investigations team och att fortsätta att investera i transaktionskontroller och analyser; och
göra förbättringar av riskbedömningar, inklusive utökade riskbedömningar för att ta itu med landsspecifika risker av regelefterlevnad, och fortsätta att skärpa vår granskning och tillsyn av tredje parter som vi arbetar med, för att välja parter som kommer att uppfylla våra förväntningar avseende etik- och regelefterlevnad.

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets styrning. Externa regelverk som är relevanta för Ericssons styrning är:

Aktiebolagslagen
Tillämpliga EU-förordningar
Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”)
Nasdaqs regelverk för emittenter, däribland Nordic Main Market Rulebook for Issuers of Shares, och tillämpliga bolagsstyrningsregler från Nasdaq New York (med några undantag som främst beror på svenska lagregler)
Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (U.S. Securities and Exchange Commission, SEC).

Interna regler och policys

Bolagsordningen och arbetsordningen för styrelsen (och dess respektive kommittéer) lägger grunden för vår interna bolagsstyrning. Utöver att efterleva lagar och bestämmelser och uppfylla de höga krav som Ericsson har satt har Ericsson antagit en rad policies och förfaranden som innefattar:

Affärsetisk kod
Koncernomfattande styrdokument, däribland koncernriktlinjer, direktiv, instruktioner och affärsprocesser för godkännanden, kontroll och riskhantering
Uppförandekod för affärspartners
Koncernriskprotokoll.

Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör integrerade delar av Ericssons strategi och företagskultur. Detta förkroppsligar våra värderingar, och vi har integrerat detta genom hela verksamheten för att skapa en mer motståndskraftig verksamhet, för att ha en positiv inverkan på våra människor och de samhällen där vi arbetar och för att skapa långsiktigt värde för Bolagets intressenter.

Inom Bolaget finns en dedikerad enhet för hållbarhet och företagsansvar som är ansvarig för att utveckla och implementera relevanta strategier, policyer, styrdokument, mål och processer. Miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat mäts och övervakas kontinuerligt och är regelbundet föremål för externt bestyrkande för att säkerställa noggrannhet och tillförlitlighet.

Styrelsen övervakar Bolagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Koncernledningen ger strategisk vägledning genom olika styrgrupper och styrkommittéer. Styrelsen får rapporter om risker och resultat årligen, eller oftare om så är motiverat.

I enlighet med årsredovisningslagen har Ericsson tagit fram en separat rapport, kallad ”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022”.

Ericssons interaktioner med myndigheter i USA och andra myndigheter

Den 2 mars 2023 nådde Bolaget en uppgörelse (DOJ Plea Agreement) med det United States Department of Justice (DOJ) angående icke-brottsliga överträdelser enligt dess avtal om uppskjutet åtal, ett så kallat deferred prosecution agreement (DPA). Enligt DOJ Plea Agreement kommer Ericsson att erkänna sig skyldig till tidigare uppskjutna åtal relaterade till beteenden före 2017, enligt beskrivningen nedan. Dessutom har Ericsson gått med på att betala böter om USD 206 728 848.

Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Enligt DOJ Plea Agreement, kommer Ericsson ha vissa fortlöpande skyldigheter till och med juni 2024, inklusive samarbete, rapportering av bevis eller anklagelser om potentiella FCPA-överträdelser, att fortsatt engagera en oberoende övervakare av regelefterlevnad och förbättra sitt program för regelefterlevnad. Tidigare, den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att en avsättning under fjärde kvartalet 2022 om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) i förhållande till DOJ Plea Agreement hade gjorts.

Efterlevnad med tillämpliga börsregler

Det har inte skett några överträdelser av Ericsson av tillämpliga börsregler och inget brott mot god sed på värdepappersmarknaden är rapporterat av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden 2022.

Efterlevnad av värdepappersmarknadsrättslig reglering

Efterlevnad av svensk kod för bolagsstyrning

Koden är baserad på principen ”följ eller förklara” och är publicerad på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, vilka administrerar koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson är fast beslutna att följa bästa möjliga bolagsstyrningsstandard på en global nivå. Ericsson har inte rapporterat några avvikelser från reglerna i koden under 2022.

Bolagsstyrningsrapport 2022Avsättningen inkluderade även uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängda övervakningen av regelefterlevnad. Ericsson ingick ursprungligen en överenskommelse med DOJ om att lösa DOJ:s utredningar av Ericssons affärsförbindelser i Djibouti, Kina, Vietnam, Indonesien och Kuwait. Överenskommelsen inkluderande DPA och ett erkännande att vårt egyptiska dotterbolag var skyldig till brott mot bestämmelserna om bekämpning av mutor i USA:s Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Enligt DPA erkände Bolaget det beteende som beskrivs i DPA:s faktauttalande, och DOJ gick med på att skjuta upp åtalet mot Ericsson under treårsperioden för DPA under förutsättning att Ericsson inte bröt mot villkoren i DPA. Som en del av DPA med DOJ och samtyckesdomen med U.S. Securities and Exchanges Commission (SEC), gick Ericsson med på att anlita en oberoende observatör under tre år medan Bolaget fortsätter att genomföra betydande reformer för att stärka sitt program för etik- och regelefterlevnad. Övervakarens primära ansvar inkluderar att granska och utvärdera Bolagets framsteg med att implementera och driva dess förbättrade program för regelefterlevnad och åtföljande kontroller, i enlighet med villkoren i DPA, samt ge rekommendationer för förbättringar. I oktober 2021 underrättade DOJ Ericsson om sitt beslut att Bolaget brutit mot sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att tillhandahålla nödvändig information till DOJ. I februari 2022 offentliggjorde Bolaget att en internutredning från 2019 inkluderade en granskning av Ericssons anställda, leverantörer och leverantörers uppförande i Irak under perioden 2011–2019. Utredningen fann allvarliga brott mot regelefterlevnad och Bolagets affärsetiska kod och identifierade bevis på korruptionsrelaterade tjänstefel och andra allvarliga överträdelser, inklusive betalningar till mellanhänder och potentiell användning av alternativa transportvägar i samband med att kringgå den irakiska tullen, samtidigt när terroristorganisationer, inklusive ISIS, kontrollerade några transportvägar. Undersökningen identifierade också betalningssystem och korttransaktioner som potentiellt skapade risk för penningtvätt. Utredarna kunde inte fastställa de slutliga mottagarna av några betalningar och inte heller identifiera att någon Ericssonanställd var direkt inblandad i finansieringen av terroristorganisationer. I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att det hade fastställt att Bolaget, innan det ingick DPA, lämnat otillräcklig information till DOJ om Bolagets interna utredning om förhållandena i Irak. DOJ fastslog också att Bolaget brutit mot DPA genom att inte informera DOJ om utredningen efter att ha ingått DPA. I juni 2022 informerade SEC Ericsson om att det inlett en utredning rörande frågor som beskrivits i Bolagets Irakutredningsrapport från 2019. Enligt Ericssons samtyckesbedömning med SEC, är vi permanent ålagda att bryta mot FCPA:s bestämmelser om anti-korruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller. Brott mot föreläggandet eller samtyckesdomen kan utsätta oss för nya civilrättsliga och straffrättsliga påföljder samt nya verkställighetsåtgärder. I december 2022, innan Bolaget ingick DOJ Plea Agreement, kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att förlänga löptiden för Bolagets oberoende övervakning för regellefterlevnad i ett år, till juni 2024. Bolaget fortsätter att möta andra negativa konsekvenser av dessa ärenden, inklusive ärenden som granskas som en del av vår pågående och framtida kommunikation med statliga myndigheter för att uppfylla våra skyldigheter enligt DOJ Plea Agreement. När det gäller de ärenden som beskrivs i irakutredningsrapporten från 2019 fortsätter Bolaget noggrant undersöka ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare avslöjats kunde inte Bolagets undersökning 2019 dra slutsatsen att Ericsson gjorde eller var ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation, och Bolagets djupgående ytterligare undersökningar under 2022 har inte ändrat denna slutsats. Bolagets interna utredning och dess samarbete med myndigheter i samband med de frågor som diskuteras i en Irakrelaterad internutredningsrapport från 2019 förblir öppen och pågående och omfattas inte av DOJ Plea Agreement.

Bolagets kärnvärden ligger till grund för dess kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns tillgängliga på Ericssons webbplats.

Ericssons kärnvärden
Ericssons kärnvärden
Professionalism
Uthållighet
Respekt
Integritet

Bolagsstyrningsrapport 2022 3

Programmet för etik och regelefterlevnad

Under flera år har vi investerat betydande resurser för att stärka vårt arbete inom etik- och regelefterlevnad. Detta är ett kontinuerligt arbete och har, huvudsakligen, underbyggts av arbete över hela organisationen för att förankra en kultur av integritet och etik. Detta förstärks av den pågående förstärkningen av funktionen för regelefterlevnad, tillsammans med implementeringen och upprätthållandet av effektiva system, kontroller och policys för att förebygga och upptäcka oegentligheter.

Under 2022 avancerades det bolagsomfattande och E&C-ledda programmet som fokuserade på att prioritera integritet som en del av Ericssons kultur och arbetssätt. Detta program tjänar till att främja ansvar och effektivt beslutsfattande, samtidigt som det främjar att bygga förtroende hos våra kunder, affärspartners och lagstiftare.

Bolaget främjar också transparens genom att upprätthålla en dedikerad kommunikationskanal för anställda och andra externa intressenter att rapportera eventuella problem med regelefterlevnad – Ericsson Compliance Line. Framstegen i öppenhetskulturen bevisas genom det kontinuerliga och ökade engagemanget hos våra medarbetare under de senaste åren med att lyfta upp regelefterlevnadsfrågor så väl som potentiella farhågor, för att säkerställa att vi driver vår verksamhet på ett etiskt sätt.

Bolaget noterade en blygsam ökning i antalet rapporterade potentiella avvikelser från regelefterlevnad med 33 stycken (cirka 3,12%). Detta behandlar vi som en indikator av ett ökat förtroende som medarbetare och tredje parter har till integriteten i vår hantering av överträdelser och till våra undersökningsprocesser, och vi vidtar betydande åtgärder när vi blir medvetna om en potentiell oegentlighet.

Under 2022 har vi även reviderat och förbättrat den affärsetiska koden, vilket beskriver Bolagets förväntningar på alla anställda och är våra grundläggande etiska principer. Den affärsetiska koden har utformats för att säkerställa att Bolaget bedriver sin verksamhet med en stark känsla för integritet och avspeglar Bolagets åtagande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt, i samklang med alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter samt tillämpliga lagar och regler där Bolaget har verksamhet.

Alla anställda och vår styrelse står under den affärsetiska koden, likaså våra konsulter och entreprenörer. Den affärsetiska koden är tillgänglig på 43 språk som används i vår globala verksamhet, och alla anställda måste bekräfta sin förståelse för den affärsetiska koden. I tillägg till detta, ska alla anställda delta i obligatorisk grundläggande anti-mutor och korruptionsträning. Det krävs också att chefer och anställda som är exponerade för en ökad risk ska delta i en utökad version av träningen.

Bolaget har under 2022 utökat antalet anställda inom compliancefunktionen och ytterligare stärkt upp organisationen inom detta område. Vi fortsätter att integrera anställda inom regelefterlevnad i hela organisationen, för att samarbeta med verksamheten och ge råd om beslut. Dessutom fortsatte Bolaget att investera i transaktionskontroller och dataanalys, en Compliance Helpdesk och anställa ytterligare efterlevnadsansvariga lokalt, för att hjälpa anställda att fatta integritetsdrivna beslut. Dessutom har Bolaget integrerat riktlinjer för etik och regelefterlevnad i sina M&A-processer. Vi fortsätter att göra betydande investeringar i att förbättra vårt program för etik och regelefterlevnad i linje med vår strategi och våra målsättningar, för att hantera och åtgärda historiska problem samt luckor i våra regelefterlevnadsprocesser och i vår interna kontroll, och för att stärka upp vår internutredningsgrupp.

Den 28 februari 2023 tillkännagav vi att chefen för vår etik- och efterlevnadsfunktionen (Chief Compliance Officer) slutade efter nästan fyra år i sin roll och ersattes tillfälligt av Jan Sprafke, som rapporterar till Chief Legal Officer och kommittéen för Audit och Compliance. Han kommer fortsätta att leda den ytterligare integreringen av vårt E&C-program i organisationen.

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägarna kan utöva sin beslutande-rätt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Moderbolaget”) vid bolagsstämmor. En valberedning utses varje år av de största aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av bolagsstämman. Valberedningen har bland annat till uppgift att föreslå styrelseledamöter och extern revisor inför val vid årsstämman samt att ta fram förslag på ersättningar till styrelseledamöter och revisor.

Styrelsen består av ledamöter som väljs av aktieägarna samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter som utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för att övervaka Ericssons strategi, och förvaltning av Bolagets verksamhet. Vd och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar för att utveckla och verkställa strategin för den dagliga verksamheten inom Ericsson, i enlighet med de riktlinjer som styrelsen utfärdar. Vd och koncernchef stöds av koncernledningen. Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på bolagsstämman.# Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägare

Procentuellt ägande (röster)
Svenska institutioner: 58,07%
Varav:
– Investor AB 23,79%
– AB Industrivärden 15,14%
– AMF Tjänstepension och AMF Fonder 4,87%
Utländska institutioner 28,28%
Privata svenska investerare 5,41%
Övriga 8,24%

Källa: Nasdaq

Bolagsstämmor	Årsstämma/Extra bolagsstämma	Valbered- ningen	Arbetstagar- organisationer	Teknik- och vetenskaps- kommittén	Vd och koncernchef	Ledning
Styrelsen	Ledamöter som väljs av bolagsstämman	3 ledamöter & 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer	Finans- kommittén	Kompensations- kommittén	Extern revisor	Kommittén för Audit and Compliance

Bolagsstyrningsrapport 2022

Ägandestruktur

31 december 2022 hade Moderbolaget 425 636 registrerade aktieägare, varav 412 763 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken, som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58% av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktieägarna per den 31 december 2022 var Investor AB med cirka 23,79% av rösterna (8,00% av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,14% av rösterna (2,61% av aktierna), och AMF Tjänstepension och AMF Fonder med cirka 4,87% av rösterna (2,74% av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäk- lare och/eller förvaltare. Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i den aktiebok som förs av Euroclear Sweden AB och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den Finansiella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning. Moderbolaget kan även välja att emittera C-aktier, vilka omvandlas till B-aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B-aktier på Nasdaq New York i form av American Depositary Shares (ADS), bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR). En ADS representerar en B-aktie. Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag.

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till exempel följande:

– beslut om ändringar i bolagsordningen, och
– beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i i Kista/Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt när delårs- rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktieägare som inte kan delta personligen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebolagslagen.

Endast aktieägare som finns med i aktie- boken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltarregistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsdagen för bolagsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simultantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska.

På årsstämman har de närvarande aktie- ägarna möjlighet att ställa frågor om koncer- nens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närvarande för att kunna besvara sådana frågor. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman.

Ericssons årsstämma 2022

Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt var 2 163 aktieägare representerade vid årsstämman den 29 mars 2022 motsvarande cirka 68% av rösterna. Med anledning av covid-19-pandemin genomfördes årsstämman 2022 utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utom- stående och stämman hölls som digitalt möte med deltagande online. Aktieägarna kunde dessutom utöva sin rösträtt per post före stämman. Detta är i enlighet med 22 § i lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor, som var i kraft fram till 31 december 2022. Aktieägare som inte ville rösta eller ställa frågor online och andra som ville följa diskussionerna kunde följa årsstämman via Lumi Globals webbplats.

Årsstämman 2022 fattade bland annat beslut om följande:

Aktieägare som representerade minst en tiondel av alla aktier i Bolaget röstade mot ansvarsfrihet för styrelsen samt verkstäl- lande direktör och koncernchef för räken- skapsåret 2021
Utdelning om SEK 2,50 per aktie uppdelad på två lika delar
Omval av Ronnie Leten som styrelseordförande
Omval av följande styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric. A Elzvik, Nora Denzel, Börje Ekholm, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg
Nyval av följande styrelseledamot: Carolina Dybeck Happe.
Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens förslag:
- Styrelseordförande: SEK 4 375 000 (tidigare SEK 4 225 000)
- Övriga icke anställda styrelseledamöter: SEK 1 100 000 vardera (tidigare SEK 1 060 000)
- Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 475 000 (tidigare SEK 420 000)
- Övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 275 000 vardera (tidigare SEK 270 000)
- Ordförande i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén: SEK 205 000 vardera (tidigare SEK 205 000)
- Övriga icke anställda ledamöter i Finanskommittén, Kompensations- kommittén samt Teknik- och veten- skapskommittén: SEK 180 000 vardera (tidigare SEK 180 000).
Godkännande av att en del av styrelse- arvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier
Omval av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2023
Implementering av ett program för lång- siktig rörlig ersättning 2022 för koncern- ledningen.

På grund av tekniska problem som gjorde att Bolaget inte korrekt kunde registrera och räkna alla avgivna röster beslutade därför styrelsen att dra tillbaka beslutspunkterna 16.2 (Beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medar- betare och över börs, riktad aktieemission, förvärvserbjudande för programmet för långsiktig rörlig ersättning LTV 2022) samt punkt 17 (styrelsens förslag om beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till med- arbetare och över börs, riktad aktieemis- sion och förvärvserbjudande för i relation till det tidigare beslutet om programmet för långsiktig rörlig ersättning LTV 2021).

Protokollet från årsstämman 2022 finns tillgängligt på Ericssons webbplats.

Årsstämma 2023

Ericssons årsstämma 2023 kommer att hållas den 29 mars 2023. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Kontakta styrelsen
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm, Sverige
[email protected]

Bolagsstyrningsrapport 2022

Valberedningen

Årsstämman har antagit en Instruktion för valberedningen som beskriver val- beredningens uppgifter och processen för hur valberedningens ledamöter ska utses. Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av:

representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och
styrelsens ordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd- ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne- hav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år.

Inga arvo- den utgår till ledamöterna i valberedningen. Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader förenade med valberedningens uppdrag.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

Johan Forssell (utsedd av Investor AB), valberedningens ordförande
Karl Åberg (utsedd av AB Industrivärden)
Anders Oscarsson (utsedd av AMF Tjänstepension och AMF Fonder)
Niko Pakalén (ersatte Jonas Synnergren 9 december 2022) (utsedd av Cevian Capital Partners Limited)
Ronnie Leten (styrelsens ordförande).

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstäm- man. Styrelseordföranden är medlem i val- beredningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman:

Arvoden till icke anställda styrelse- ledamöter som väljs av årsstämman samt till revisor
Revisor, varvid kandidater väljs ut i samarbete med kommittén för Audit and Compliance
Ordförande för bolagsstämman
Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2023

Valberedningens arbete inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankommer på den enligt koden och Instruktion för valberedningen och en tidplan för det kom- mande arbetet fastställdes. Valberedningens fullständiga förslag presenterades i samband med kallelsen till årsstämman 2023. En god kännedom om Ericssons verksam- het och strategi är viktigt för valberedningen.# Styrelsearbetet
Styrelseordföranden presenterade därför sin syn på Bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. Valberedningen träffade även Ericssons vd och koncernchef, Börje Ekholm, som gav sin syn på detta. Valberedningen har analyserat kompetensbehovet i styrelsen och har noggrant informerats om resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordföranden. Med detta som grund har valberedningen bedömt vilken kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelseledamöter och behovet av en förbättrad styrelsesammansättning vad gäller mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, som mångfaldspolicy. Valberedningens ambition är att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valberedningen söker efter potentiella kandidater till styrelsen ur både lång- och kortsiktigt perspektiv, och fokuserar alltid på mångfald för att säkerställa att styrelsen får olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beaktar även behovet av förnyelse och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelseledamöterna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg. Under 2022 träffade valberedningen ordföranden för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av Bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden. Valberedningen har till 22 februari 2023 hållit nio (9) möten.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncernchef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Vd och koncernchef säkerställer att styrelsen regelbundet informeras om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet. Ledamöterna utses för perioden från slutet av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. Vd och koncernchef kan väljas som styrelseledamot (och Börje Ekholm är för närvarande en ledamot), men kan inte väljas som styrelsens ordförande enligt aktiebolagslagen.

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Valberedningen
c/o Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm, Sverige
[email protected]

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2022

Intressekonflikter

Ericsson tillämpar regler och bestämmelser angående intressekonflikter. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller även avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person som en styrelseledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen. Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetransaktioner. Kommittén har också implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning och mångfald

Styrelsen består av elva ledamöter som valts av aktieägarna på bolagsstämman 2022 för tiden intill slutet av bolagsstämman 2023. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagarledamöter med tre suppleanter, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma tidsperiod. Inför årsstämman 2022 informerade valberedningen att svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mångfaldspolicy med målsättningen att föreslå en styrelsesammansättning med kompletterande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför bolagsstämman 2022. Styrelsen består av ledamöter med erfarenheter från olika kulturella och geografiska områden och med kompetens från olika branscher. Om man inte räknar med vd och koncernchef är 40% av de styrelseledamöter som valts av aktieägarna kvinnor.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt vd och koncernchef. Dessa utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsordning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov och när det anses lämpligt. Detta dokument antas minst en gång om året.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig svensk lagstiftning, koden och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC-regler och Nasdaq Stock Market Rules som utländsk privat emittent. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och SEC-regler, och kan besluta att följa svensk praxis istället för Nasdaq Stock Markets oberoenderegler. Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2022 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sju av de personer som nominerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i koden, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Carolina Dybeck Happe, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs och Kristin S. Rinne. Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna möts personligen hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar. Inför årsstämman 2023 har valberedningen föreslagit att nuvarande styrelseledamot Jan Carlson väljs till styrelsens ordförande (ersätter Ronnie Leten) och att Jonas Synnergren och Christy Wyatt väljs till nya styrelseledamöter (ersätter Kurt Jofs och Nora Denzel). Alla tre anses vara oberoende i förhållande till Ericsson, dess koncernledning och dess större aktieägare.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeskapande högt på dagordningen. Eftersom styrelsen ansvarar för den finansiella övervakningen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrelsemötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. Vid styrelsemötena rapporterar vd och koncernchef om verksamhets- och marknadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta legala och regulatoriska ärenden. Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam (enhälliga, skriftliga beslut). Varje sådant beslutstillfälle räknas som ett styrelse/kommittémöte.

Styrelsearbetets årscykel 2022

Årscykeln för styrelsearbetet möjliggör för styrelsen att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter under året. Den möjliggör även för organisationen att anpassa sina globala processer så att styrelsen kan involveras när det är lämpligt.

Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet – Helårsresultatet
Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)
Möte om den tredje delårsrapporten – Tredje kvartalsrapporten – Finansiella prognosen
Möte om den första delårsrapporten – Första kvartalsrapporten
Strategimöte
Möte om finansiella mål – Utvärdering av styrelsens arbete
Möte om den andra delårsrapporten – Andra kvartalsrapporten
Strategimöte

Q1 Q4 Dec Jan Jun Jul Feb Maj Aug Mar Apr Sep Okt Nov Q2 Q3

Bolagsstyrningsrapport 2022
7

Styrelsearbetets årscykel 2022 – Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet

Efter kalenderårets slut hölls ett styrelsemöte där arbetet inriktades på helårsresultatet för 2021 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet.

Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)
Ett styrelsemöte hölls i samband med årsstämman 2022. Ledamöter utsågs till styrelsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om rätten att teckna Bolagets firma.
Möte om den första delårsrapporten
Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal.
Strategimöte
Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla specifika strategifrågor i detalj.
Möte om den andra delårsrapporten
Vid detta möte behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal.
Strategimöte
Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt kortsiktiga och långsiktiga strategier för koncernen, med speciellt fokus på fusioner och förvärv.
Möte om den tredje delårsrapporten
Vid mötet om den tredje delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och den finansiella prognosen.
Möte om finansiella mål
Vid detta möte behandlade styrelsen bland annat Bolagets finansiella mål. Under mötet presenterades och diskuterades också resultatet av styrelseutvärderingen.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov.# Introduktionsutbildningen och Styrelsens Strategidiskussioner

Introduktionsutbildningen innefattar normalt sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver. Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för Ericssonkoncernen, till exempel specifika strategier för olika affärs- och marknadsområden. Att styrelseleda- möterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens.

Revisorns arbete

Vid årsstämman 2022 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper, förvaltning av medel och all- männa ekonomiska ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt.

Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering, vilket beskrivs på sidan 26 under rubriken Intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Styrelsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens arbete 2022

Under 2022 hölls 29 styrelsemöten. Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 11. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte.

Områden som har varit i fokus inom styrel- sen under året innefattar etik och regelefter- levnad, geopolitik samt förvärv och fusioner. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och samhällsansvar, som utgör en integrerad del av Ericssons affärs- strategi. Styrelsen följer kontinuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar effektivt. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valberedning- ens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärderingen genomförs bland annat genom detaljerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformulär, genomförande av enkäter och sammanställning av svar.

Under 2022 svarade styrelseledamöterna på skriftliga frågor som handlade om styrelse- arbetet i allmänhet samt arbetet för styrelse- ordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén. Dessutom svarade varje styrelseledamot på frågor om sina indi- viduella prestationer. Som en del i utvärde- ringsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete.

Styrelsens kommittéer

Styrelsen har för närvarande bildat fyra kom- mittéer: Kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén. Kommittéernas ledamöter utses bland styrelseledamöterna för ett år i taget. Kommittéernas arbete handlar främst om, och styrelsen har bemyndigat varje kommitté, att tillhandahålla en fokuserad översyn av styrelsen inom deras respektive ämnesom- råde, och att granska sådana ärenden innan något beslut i styrelsen. Styrelsen kan även vid enskilda tillfällen bestämma om utökad befogenhet för en eller flera kommittéer att fatta beslut i ytterligare specifika ärenden som ligger utanför den ordinarie befogen- heten. Såväl styrelsen som kommittéerna har rätt att anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från samtliga kommittémöten är tillgängliga för alla styrelseledamöterna, och kommittéordförandena rapporterar om kommittéernas arbete på styrelsemöten.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance över- vakar följande för styrelsens räkning:

Bokslutets omfattning och riktighet
Efterlevnad av lagar och bestämmelser
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering
Riskhantering
Effektiviteten, lämpligheten av samt implementeringen av koncernens regelefterlevnadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad.

Kommittén för Audit and Compliance granskar också årsredovisningen och delårsrapporterna och granskar revisionen. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och processer på plats för förhandsgodkännande av revision och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delegeras till bolagsledningen.

Kommittén för Audit and Compliance utför inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion har privata möten med kommittén för Audit and Compliance utan att någon i koncern- ledningen är närvarande, och obegränsad tillgång till kommittén för Audit and Compliance efter eget gottfinnande och minst en gång i kvartalet.

Ericssons externa revisor väljs av aktie- ägarna på årsstämman. Kommittén deltar i det förberedande arbetet innan Valbered- ningen föreslår extern revisor och revisors- arvode inför årsstämmans beslut. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar ärenden relaterade till risker avse- ende regelefterlevnad, och får regelbundet rapporter om regelefterlags-relaterade frågor från chefsjuristen, Chief Compliance Officer och chefen för avdelningen för interna utredningar (Corporate & Government Investigations).

Chefsjuristen rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance gällande regelefterlevnadsärenden som faller utanför programmet för etik och regelefter- levnad, och gällande den holistiska hante- ringen av risker gällande juridik, regelefterlev- nad, etik och närliggande ryktesrisker som uppstår inom Bolagets verksamhet.

Chief Compliance Officer har en oberoende rappor- teringslinje till kommittén inom de områden som programmet för etik och regelefterlevnad omfattar (definierat som områdena etik, anti-korruption och mutor, intressekonflikter, anti-pengatvätt och konkurrenslagstiftning). Chief Compliance Officer rapporterar regelbundet till kommittén gällande om pro- grammet för etik och regelefterlevnad fung- erar effektivt, inklusive information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträ- delser av den affärsetiska koden, reflektioner från resultat av undersökningar och avhjäl- pande aktiviteter, identifiering av mönster av misslyckanden, risker som uppstår och änd- ringar i den juridiska och regulatoriska miljön. Sådana rapporter möjliggör lämplig tillsyn över identifiering av risker eller riskmönster som uppstår och lämpligheten av motsva- rande åtgärder för att förhindra, upptäcka och avhjälpa sådana risker på ett lämpligt sätt.

Förutom ovanstående har Chief Compliance Officer privata möten med Kommittén för Audit and Compliance utan att någon i kon- cernledningen är närvarande, och obegränsad tillgång till vd samt Kommittén för Audit and Compliance inom Chief Compliance Officers gottfinnande och minst en gång i kvartalet. Antalet möten ökade däremot under 2022.

Chefen för Corporate & Government Investigations har en extraordi- narie rapporteringslinje till kommittén i det fall chefen skulle anse sig vara förhindrad att utföra sitt arbete.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar även Ericssons process för gransk- ning av närståendetransaktioner samt Ericssons whistleblower-process. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance koncernens hantering av information och cybersäkerhet samt dataintegritet, och även koncernens rapportering och resultat gällande miljö, sociala frågor och bolags- styrning (ESG).

På årsbasis får Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, inom områden som finans, juridik, regelefterlevnad och säkerhet. Under 2022 fick kommittén utbild- ning i flera ämnen, inklusive redovisnings- principer, ESG-redovisning samt antikorrup- tion och korrekt bokföring och redovisning.

Teknik och vetenskapskommittén

Teknikstrategi och planering
Teknikekosystem och partnerskap
Vetenskaplig inriktning

Finanskommittén

Finansieringsstrategin

Kompensationskommittén

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Långsiktig rörlig ersättning
Ersättningar till ledande befattningshavare

Antal kommittéledamöter per den 31 december 2022
Styrelsen
14 ledamöter
Kommittén för Audit and Compliance
(4 ledamöter)
Övervakning av ﬁnansiell rapportering
Övervakning av internkontroll
Övervakning av revisionen
Övervakning av koncernens program för etik och regelefterlevnad
Teknik och vetenskapskommittén
(5 ledamöter)
Teknikstrategi och planering
Teknikekosystem och partnerskap
Vetenskaplig inriktning
Finanskommittén
(4 ledamöter)
Finansieringsstrategin
Kompensationskommittén
(4 ledamöter)
Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
Långsiktig rörlig ersättning
Ersättningar till ledande befattningshavare

Bolagsstyrningsrapport 2022 8# Ledamöter i styrelsens kommittéer

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2022

Kommittén för Audit and Compliance

Eric A. Elzvik (ordförande)
Jan Carlson
Kurt Jofs
Torbjörn Nyman

Teknik- och vetenskapskommittén

Kristin S. Rinne (ordförande)
Jan Carlson
Nora Denzel
Kurt Jofs
Anders Ripa

Finanskommittén

Ronnie Leten (ordförande)
Anders Ripa
Helena Stjernholm
Jacob Wallenberg

Kompensationskommittén

Jon Fredrik Baksaas (ordförande)
Kurt Jofs
Ronnie Leten
Kjell-Åke Soting

Bolagsstyrningsrapport 2022

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ericsson tillhandahåller medarbetare och andra externa parter en särskild kommunikationskanal för att rapportera ärenden avseende regelefterlevnaden, Ericsson Compliance Line. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla dagar, vilket möjliggör rapportering från flera länder och på många språk. Medarbetare och externa parter uppmuntras att rapportera uppförande som kan stå i strid med lag, Ericssons policyer inklusive den affärsetiska koden och relaterade styrdokument eller Ericssons uppförandekod för affärspartners. Sådant uppförande kan avse korruption, bedrägeri, tveksamheter i redovisningen, brister i de interna kontrollerna, revision på arbetsplatsen, mänskliga rättigheter, respekt och rättvisa på arbetsplatsen eller andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada hållbarheten eller ryktet för Ericsson, dess medarbetare eller dess aktieägare.

Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den övergripande hanteringsprocessen från den tidpunkt då en misstanke om en potentiell regelefterlevnads- överträdelse rapporteras och fram tills dess att en sådan bekräftad överträdelse har åtgärdats. Corporate & Government Investigations (CGI) ansvarar för att se till att alla rimliga rapporter som hänvisas till CGI utreds på lämpligt sätt och att utredningar av högre risk vid behov rapporteras till kommit- tén för Audit and Compliance.

Till följd av att EU-direktivet om vissel- blåsarskydd träder i kraft, samt att det införli- vas i svensk lag och andra lokala lagar inom EU, har Ericsson förstärkt sina interna proces- ser och analyserar även dess påverkan på den nuvarande hanteringsprocessen för miss- tänkta överträdelser så att processen uppfyl- ler de ytterligare krav som träder i kraft under 2022, speciellt i relation till implementering av lokala kanaler som ett nytt alternativ för de som lämnar rapporter som komplement till Compliance Line. Mer information om rapportering av ären- den avseende regelefterlevnad finns på sidan 33–34 i Rapport – Hållbarhet och ansvars- fullt företagande.

Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2022: Eric A. Elzvik (ordförande), Jan Carlson, Kurt Jofs och Torbjörn Nyman (arbetstagar- representant). Styrelsen har utsett styrelse- ledamöter som valts av aktieägarna och som har tidigare vd-erfarenhet eller erfarenhet som finansdirektör till kommittén. Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämp- liga krav på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig på ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kommit fram till att var och en av Eric A. Elzvik, Jan Carlson och Kurt Jofs är “ekonomiska experter inom kommitténs område” enligt U.S. Securities and Exchange Commission- reglernas definition, samt att var och en av dem ska anses vara väl insatta i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq- noteringsregler och är förtrogna med redovis- ningspraxis som är relevant för ett internatio- nellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2022

Kommittén för Audit and Compliance hade 15 möten under 2022. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat varje delårsrapport samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände tjänster som inte är revision men som utför- des av den externa revisorn i enlighet med Bolagets policyer och procedurer.

Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskutvärderingen, och granskade internrevisionsfunktionens rapporter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive upp- dateringar om pågående utredningar inom koncernen. Kommittén har övervakat att Bolaget fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes- Oxley Act samt att Bolaget efterlever den interna kontroll- och riskhanteringsprocessen. Kommittén övervakade och utvärderade även att Ethics & Compliance Program var effektivt och ändamålsenligt.

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, till exempel kapital- struktur, kapitalmål, värderingsstrategi och finansförvaltning.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelse- ledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2022: Ronnie Leten (ordförande), Anders Ripa (arbetstagar- representant), Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har omfattande industri- och finanserfarenhet till kommittén.

Finanskommitténs arbete 2022

Finanskommittén hade fyra möten under 2022. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under 2022 utvärderade Finanskommittén Bolagets finansiella styrka och balansräkning, och granskade även den finansiella strategin, inklusive kapitalstruktur, kapitalmål, värderingsstrategi samt finansförvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar:
* Granska och förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till lön och andra ersätt- ningar, inklusive pensionsersättning, för vd och koncernchef
* Granska och förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen)
* Granska och förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman beträffande program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) och liknande ersättningslösningar
* Godkänna förslag till lön och andra ersätt- ningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef)
* Godkänna förslag till målnivåer för kort- siktig rörlig ersättning (STV) för medlem- mar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef)
* Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncern- ledningen (förutom vd och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationskrav och de gällande globala förutsättningarna för ersättningar till chefer. De granskar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer för lönejusteringar för vd och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen.

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2022 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jon Fredrik Baksaas (ordförande), Kurt Jofs, Ronnie Leten och Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresen- tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader av relevans för koncernen.

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2022

Styrelseledamot	Styrelsearvoden, SEK 1)	Kommittéarvoden, SEK	Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2022
			Styrelsen
Ronnie Leten	4 375 000	385 000	29
Helena Stjernholm	1 100 000	180 000	29
Jacob Wallenberg	1 100 000	180 000	29
Jon Fredrik Baksaas	1 100 000	205 000	28
Jan Carlson	1 100 000	455 000	29
Nora Denzel	1 100 000	180 000	28
Carolina Dybeck Happe 4)	1 100 000	–	19
Börje Ekholm 2)	–	–	29
Eric A. Elzvik	1 100 000	475 000	29
Kurt Jofs	1 100 000	635 000	29
Kristin S. Rinne	1 100 000	205 000	27
Torbjörn Nyman	43 500 3)	22 500 3)	29
Anders Ripa 4)	43 500 3)	12 000 3)	29
Kjell-Åke Soting	43 500 3)	15 000 3)	29
Ulf Rosberg	43 500 3)	–	29
Loredana Roslund	43 500 3)	–	29
Annika Salomonsson 5)	28 500 3)	–	19
Totalt antal möten			29

1) Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.
2) Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för icke anställda bolagsstämmovalda ledamöter.
3) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället en ersättning om SEK 1 500 vardera för varje styrelsemöte och kommittémöte där de deltar.
4) Vald till styrelseledamot på årsstämman 29 mars 2022.
5) Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 29 mars 2022.

Under 2022 har Peter Boreham från Mercer gett råd och stöd till Kompensations- kommittén som oberoende expert.

Kompensationskommitténs arbete 2022

Kompensationskommittén hade tio möten under 2022. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2022 för koncernledningen som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2022.# Bolagsstyrningsrapport 2022

Vidare beslutade kommittén om löner och STV 2022 för medlemmarna i koncernledningen (förutom vd och koncernchef), granskade utfallsresultatet för LTV 2019 och resultatet av prestationsvillkoret för koncernens EBIT (rörelseresultat) för 2021 gällande LTV 2021 samt lade fram förslag om ersättning till vd och koncernchef för beslut i styrelsen. Den granskade implementationen av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare under 2022 och beslutade föreslå ändringar till styrelsen. Den föreslog också att Ersättningsrapport 2021 skulle godkännas av styrelsen och därefter framläggas till årsstämman 2022 för godkännande. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktiebaserad ersättning” i den Finansiella rapporten och i Ersättningsrapporten.

Teknik- och vetenskapskommittén

Teknik- och vetenskapskommitténs ansvar innefattar följande:

Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslutsärenden relaterade till teknikstrategi och planering för koncernen, övervaka koncernens tekniska ekosystem samt relationer och partnerskap.
Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslutsärenden som rör vetenskap och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i Teknik- och vetenskaps- kommittén

Teknik- och vetenskapskommittén består av fem styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2022: Kristin S. Rinne (ordförande), Jan Carlson, Nora Denzel, Kurt Jofs och Anders Ripa (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfattande erfarenhet inom teknik.

Teknik- och vetenskapskommitténs arbete 2022

Teknik- och vetenskapskommittén hade fyra möten under 2022. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen nedan. Under året har Teknik- och vetenskapskommittén granskat följande utvalda fokusområden:

Utveckling av radionät
Näthantering och orkestrering
Teknik för privata förtagsnätverk
Produktsäkerhet
Utveckling av teknik för virtuell och förstärkt verklighet
Branschens utveckling inom hårdvara och mjukvara.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till ledamöter som inte är anställda inom Bolaget. Årsstämman 2022 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda ledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer information om styrelsearvoden 2022 finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten.

Aktieägarna beslutade på årsstämman 2022 även, i enlighet med valberedningens förslag, att en del av arvodet för styrelseuppdraget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfallet efter publiceringen av Bolagets helårsrapport under det femte året efter den bolagsstämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelseledamöternas intressen i större utsträckning överensstämmer med aktieägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2022 samt i protokollet från årsstämman 2022, som finns på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2022

| 11 # Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information ﬁnns på sidan 11.

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2022, forts.

Eric A. Elzvik

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Styrelseordförande	10 000 B-aktier 1) samt 15 106 syntetiska aktier 2)	Finanschef och medlem av ABB- koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefs- positioner inom ﬁnans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.
Ordförande för kommittén för Audit and Compliance
Invald första gången	2017
Född	1960
Utbildning	Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet	Sverige och Schweiz
Styrelseordförande	Global Connect Group
Styrelseledamot	AB Volvo, Feal AB och Arjeplog Hotel Silverhatten AB

Kurt Jofs

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Styrelseledamot	50 450 B-aktier 1) samt 22 712 syntetiska aktier 2) .	Entreprenör och investerare med omfattande erfarenhet från olika branscher. Tidigare befattningar innefattar vice verkställande direktör och ansvarig för Ericssons Networks-verksamhet (2003–2008). Verkställande direktör för Segerström & Svensson (1999–2001). Verkställande direktör för Linjebuss (1996–1999), och olika befattningar inom ABB och Ericsson.
Ledamot i Kompensationskommittén, kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén
Invald första gången	2018
Född	1958
Utbildning	Civilingenjörsexamen, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Nationalitet	Sverige
Styrelseordförande	–
Styrelseledamot	Landis+Gyr Group AG och AB Volvo

Kristin S. Rinne

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Styrelseledamot	20 674 syntetiska aktier 2) .	Tidigare Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007–2014). CTO på Cingular Wireless (2005–2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board. Hedersdoktor i naturvetenskap, Washburn University, USA.
Ordförande i Teknik- och vetenskapskommittén
Invald första gången	2016
Född	1954
Utbildning	Bachelor of Arts, Washburn University, USA.
Nationalitet	USA
Styrelseordförande	–
Styrelseledamot	Synchronoss

Styrelseordförande – Styrelseledamot AB Volvo

Styrelseledamot Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc. och SUSE

Styrelseledamot Trimble Inc.

Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 45 326 syntetiska aktier 2) .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar

Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. (2018–2022). Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007–2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array. Hedersdoktor på Tekniska fakulteten, Linköpings universitet.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar

Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i National Association of Corporate Directors.

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar

CFO på GE sedan 2020. Koncern- CFO på A.P. Møller - Maersk A/S (2019–2020). Koncern-CFO på ASSA ABLOY (2012–2018) samt CFO för Europa, Mellanöstern och Afrika (2007–2011) och CFO för Centraleuropa (2002–2006). Koncern-CFO på Trelleborg Group (2011–2012). CFO på Establish (2000–2002). Olika befattningar på EF Education First (1996–1999).

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar

Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Bolagsstyrningsrapport 2022 13

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2022.

1) Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2022 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

Torbjörn Nyman

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance	34 675 B-aktier 1) .	Anställd sedan 1996. Arbetar som ICT Strategic Product Manager inom affärsområdet Networks.
Utsedd första gången	2017
Född	1961
Utsedd av	LO, Landsorganisationen
Nationalitet	Sverige

Anders Ripa

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i Teknik- och vetenskapskommittén	2 560 B-aktier och 1 708 A-aktier 1) .	Anställd sedan 1998. Arbetar som säkerhetsrådgivare för verksamhetskritiska nät inom affärsområdet Networks.
Utsedd första gången	2017
Född	1962
Utsedd av	PTK
Nationalitet	Sverige

Kjell-Åke Soting

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén	9 793 B-aktier 1) .	Anställd sedan 1996. Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks.
Utsedd första gången	2016
Född	1963
Utsedd av	PTK
Nationalitet	Sverige

Ulf Rosberg

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant – suppleant	110 B-aktier 1) .	Anställd sedan 1985. Arbetar som Systemutvecklare inom FoU inom affärsområdet Networks.
Utsedd första gången	2021
Född	1964
Utsedd av	PTK
Nationalitet	Sverige

Loredana Roslund

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant – suppleant	2 271 B-aktier 1) .	Anställd sedan 1994. Arbetar som Project Manager inom R&D inom affärsområdet Networks.
Utsedd första gången	2017
Född	1967
Utsedd av	PTK
Nationalitet	Sverige

Annika Salomonsson

Titel	Innehav i Ericsson	Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar
Arbetstagarrepresentant – suppleant	1 832 B-aktier 1) .	Anställd sedan 1997–2003 och sedan 2005. Arbetar som Veriﬁeringsingenjör.
Utsedd första gången	2022
Född	1972
Utsedd av	LO
Nationalitet	Sverige

Bolagsstyrningsrapport 2022 15

Ledning

Den verkställande direktören och koncern- chefen samt koncernledningen

Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer. Vd och koncernchef ansvarar för den dagliga verksamheten med stöd av övriga koncernledningen. Medlemmarna i koncernledningen per den 31 december 2022, är presenterade på sidorna 20–25 tillsammans med den nya Senior Vice President, Head of Market Area Europa och Latinamerika, utsedd per den 1 februari 2023.

Koncernledningens roll är att:
* Definiera koncernens strategier och riktlinjer, genomföra Bolagets agenda och etablera en stark företagskultur
* Fastställa mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp enheternas resultat
* Uppnå verksamhetsoptimering och globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation i koncernen.

Organisationsstruktur

Organisationsstrukturen består av: centrala bolags/gruppfunktioner, fem affärsområden, och fem geografiska marknadsområden. Centrala bolags/gruppfunktioner är ansvariga för att hantera alla bolags- och koncernaspekter av organisationen, inklusive företagsstyrning, finansiell rapportering och kapitalmarknader, nödvändig företags- och riskhantering/kontroller, och för att tillhan- dahålla relevant expertis genom gruppen (inklusive juridisk, finansiell, regelefterlevnad, teknik, kommunikation, säkerhet och perso- nalfrågor). Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärs- lösningar för både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap. Segmenten har definierats för finansiell rapportering baserat på affärsområdena. Mer information finns i not B1, ”Segment- information”, i den Finansiella rapporten. Marknadsområdena ansvarar för att sälja och leverera kundlösningar. Resurser flyttas närmare kunderna för att nå ledande positio- ner på kritiska marknader. Ericssonkoncernen består av fler än 200 legala enheter, och 79 filialkontor, med repre- sentation i omkring 150 länder.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befatt- ningshavare (koncernledningen) godkändes av årsstämman 2020.# Styrelsen har föreslagit att årsstämman 2023 beslutar att anta nya riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare, vilka är planerade att gälla i fyra år fram till och med årsstämman 2027. De föreslagna riktlinjerna är inkluderade på sidorna 25–27 i den finansiella rapporten. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i Noter till koncer- nens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings- havare”, i den Finansiella rapporten.

Ericssons globala ledningssystem

För att tillhandahålla anställda med informa- tion associerad med vår bolagsstyrning och andra associerade förväntningar och krav (inklusive i relation till beslutsfattande och riskhantering), upprätthåller Ericsson ett ”ledningssystem” vilket refereras till i, Ericsson Group Management System (EGMS). Syftet med EGMS ger oss även möjlighet att säker- ställa en vissa ISO standard och certifieringar som effektivt upprätthålls och att verksamhe- ten utvärderas och förbättras kontinuerligt. EGMS bygger på ISO 9001 (internationell standard för kvalitetsledningssystem) och är designat som ett dynamiskt system för att göra det möjligt för Ericsson att anpassa sig till förändrade krav och förväntningar, inklu- sive ny lagstiftning samt kunders och andra intressenters krav. Ericsson implementerar externa krav först efter noggrann analys och efter att ha satt in dem i Ericssons samman- hang.

Ledning och kontroll

Vårt ramverk för styrning, som anges ovan, säkerställer effektiv ledning och kontroll av vår verksamhet. Som noterat, koncernövergri- pande policyer, direktiv och instruktioner styr organisationens verksamhet och vår metod för riskhantering summeras nedan i avsnit- tet ”Riskhantering”. Vidare upprätthåller vi specifika redovisnings- och rapporteringsför- faranden för att uppfylla externa rapporte- ringskrav. För att säkerställa att våra styrdokument är anpassade och återspeglar förändrade krav och förväntningar, har Ericsson en Group Steering Documents Committee som återkom- mande granskar riktlinjer i förhållande till koncernens strategier och värderingar.

Ericssons strategiprocess omfattar hela kedjan från business intelligence och strategiska prognoser till implementering av utvecklade strategier till mål och program i samordnade cykler; fånga den övergripande strategiska riktningen, marknadsutvecklingen och framstegen i genomförandet av strategin.

Ericssons affärsprocesser

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definierade koncernomfattande processer som integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbjuder funktioner för att omsätta kundernas krav i definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Bolagsstyrningsrapport 2022 16

Insiderkommittén

Ericsson har inrättat en Insiderkommitté för att göra bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads- och kommunikationsdirektören.

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med säkerhetsaktiviteter som revisioner och utvärderingar är att fastställa nivån av regelefterlevnad och samla värdefull informa- tion för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säker- ställa att EGMS är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet.

Ledningen följer upp regelefterlevnaden av policyer, direk- tiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar.

För att säkerställa att krav från kunder och andra intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en utomstående part gör en utvärdering. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller rele- vanta ISO-standarder.

Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (informations- säkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (telekom- specifik standard).

EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer (Corporate Audit). Bedömning av ISO och ledningssystem var utförda fram till 2022 av BSI (British Standards Institution), och i 2023 kommer det utföras av DNV (Det Norske Veritas).

Interna revisioner utförs av Bolagets intern- revisionsfunktion, som rapporterar till Kom- mittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt granskar Ericsson leverantörer för att säker- ställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som Ericssonkoncernens leverantörer måste följa.

Ericssons externa revision utförs av Deloitte AB.

Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter.

Riskhantering

Ericsson är engagerade i en robust strategi för riskhantering för att effektivt identifiera och kontrollera risker. Ett initiativ för förbättring under 2022 är införandet av ett förbättrat tillvägagångssätt för riskhantering och inrät- tandet av en Group Business Risk Committee (BRC) som består av chefer och som leds av Chief Financial Officer och Chief Legal Officer. Syftet med dessa ändringar är att säkerställa att risker identifieras, vederbörligen bedöms, eskaleras på lämpligt sätt och åtgärdas effektivt för att säkerställa ansvarsskyldighet för risker av chefer på alla nivåer i organisa- tionen. BRC hjälper till att överväga Ericssons övergripande riskprofil, granska potentiella riskärenden med stor inverkan, och fungerar också som ett forum för att övervaka och utvärdera företagsriskhantering på en regel- bunden basis.

Hanteringen av finansiella risker styrs av finansfunktionen och av en policy på koncern- nivå. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten.

Det existerande Enterprise Risk Manage- ment (ERM) ramverket säkerställer att styrelsen och koncernledningen alltid har en konsoliderad syn på koncernrisker och att koncernens riskaptit utvärderas regelbundet. Den ovan beskrivna förbättrade metoden för riskhantering och BRC syftar till att komplettera ERM ramverket.

ERM-ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå Bolagets strategiska mål. Ramverket tillhanda- håller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande och hålla sig inom Bolagets risk- aptit. ERM-ramverket baseras på fem element, enligt illustrationen ovan och beskrivningen nedan. Det används i hela Ericssons verksam- het och täcker alla affärsområden, marknads- områden och koncernfunktioner. Ramverket utgör de minimikrav som enheterna måste uppfylla för att ha en gemensam grund för ERM, vilket möjliggör transparens och risköversyn.

ERM-processen

Steg	Beskrivning
Identifiering av primära risker	Riskidentifiering nedifrån och upp
Definition av omfattning	Riskidentifiering uppifrån och ner
Riskanalys	Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser
Riskbehandling	Riskbedömning
Riskutvärdering	Koncernens riskhantering
Konsolidering av koncerne risker
Riskkvittering

Bolagsstyrningsrapport 2022 17

Riskstyrning

Varje linjechef ansvarar för att effektivt hantera de risker som uppstår inom respektive ansvars- område. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM-strategin och ERM-aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera koncernris- kansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av risk- hanteringen i respektive enhet; inklusive säker- ställandet att lämpliga processer är på plats för att identifiera, bedöma och eskalera risker på lämpligt sätt. CFO och CLO är tillsammans ansvariga för att utföra tillsyn av ERM och delar ordförandeskapet för koncernens BRC. Styrelsen och kommittén för Audit and Compliance ansva- rar för att övervaka och granska effektiviteten av Bolagets metod för riskhantering och till ERM.

# Riskkultur

Ericssons ledning kommunicerar kontinuerligt till, och införlivar i organisationen vikten av identifiering och uppmärksamhet på risker; för att säkerställa att risker bedöms korrekt och öppet beaktas i beslutsfattande, och där så är lämpligt, eskaleras inom organisationen för vidare övervägande. BRC tillhandahåller ett lämpligt forum för och stöd till ansvariga chefer vid bedömning av hanteringen av väsentliga risker.

# Strategi

Riskhantering är en viktig del av strategiskt beslutsfattande och värdeskapande eftersom det fångar upp de möjligheter och hot som är kopplade till att nå våra strategiska mål. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och funktionella strategier.# Utvärdering och behandling av risker

Utvärdering och behandling av risker görs enligt den ERM-process (illustreras på sidan 17) som är tillämplig för koncernen och för alla arbetsroller med ansvar beträffande riskhanteringsaktiviteter. Fokus ligger på att säkerställa att koncernfunktionerna, marknadsområdena och affärsområdena kopplar sina risker till strategiska mål och ansvar för beslutsfattande. Processen täcker även de aktiviteter som styrs centralt av funktionen Group Risk Management. Under 2022 har Bolaget fortsatt att investera i transaktionskontroller och dataanalys, samt ökad övervakning av tredjepartsrelationer efter förbättrad initial utvärderingsprocess (due diligence). Dessutom har Bolaget utökat antikorruptionsriskbedömningar för att ta itu med landspecifika risker i regelefterlevnad, utvecklat en karta över statligt ägda enheter (SOE) för att identifiera offentliga tjänstemän och statsägda kunder, utökad på plats, anställda inom regel- efterlevnad lokalt och utökad personal inom compliance och andra grindvaktsfunktioner.

Riskbedömning

Riskbedömningsmetoden inkluderar upprättandet av ett riskregister för varje verksamhetsenhet, där riskerna i enhetens riskregister bedöms med regelbundna mellanrum av Group Risk Management funktionen; i sin tur säkerställer Group Risk Management att identifierade risker eskaleras till BRC när det behövs. Group Risk Management funktionen upprätthåller ett konsoliderat Ericsson riskregister vilket sammanfattar koncernens risker. Aktuella risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde identifieras i processteget nedifrån och upp i riskidentifieringsprocessen. Koncernriskansvarig inom respektive enhet, tillsammans med relevanta bolagsledningsgrupper och annan personal i enheten, identifierar och utvärderar risker. Dessa kan bli föremål för eskalering till BRC i enlighet med vårt koncernriskprotokoll. Vid uppifrån och ned-riskidentifiering genomför funktionen Group Risk Management, i samarbete med strategienheten, intervjuer med högre chefer och externa experter för att identifiera och precisera de risker Ericsson ställs inför. Ericssons riskuniversum (illustreras nedan) används för att identifiera risker som uppkommer och säkerställa att alla tillämpliga riskkategorier täcks. Riskbeskrivningar täcker händelse, orsak och påverkan (illustreras på sidan 19). Mer information om risker relaterade till Ericssons verksamhet finns i kapitlet Riskfaktorer i den Finansiella rapporten.

I processteget Riskanalys uppskattas påverkan från en identifierad risk utifrån fyra perspektiv: ekonomisk påverkan, strategisk påverkan, arbetsmiljöpåverkan och påverkan på varumärket. Nyckelriskerna för en enhet presenteras i en riskkarta (exempel finns till höger). Riskkartan visar påverkan och sannolikhet för varje nyckelrisk, gör det möjligt att jämföra alla typer av risker och underlättar prioritering. Riskutvärdering genomförs för att definiera riskaptiten för varje risk, det vill säga den accepterade sannolikheten och

Riskuniversum

Konkurrens
Säkerhet, trygghet och kontinuitet
Lagar och regelverk
Kunder
Teknik
Projektutförande
Miljö och klimat
Immaterialrätt
Cyber- och informationssäkerhet
Styrning, risk och kontroll
Geopolitik
Finanser
Produkter och tjänster
M&A
Personal
Kommunikation och marknadsföring
Bokföring
Inköp och logistik

klassificeringen av dess påverkan. Riskaptiten för en enskild risk anger ambitionen för behandlingsplaner, och är således en grund för operativa beslut. Funktionen Group Risk Management analyserar riskerna i Ericssons riskregister för att identifiera möjligheter för att konsolidera risker mellan enheter baserat på gemensamma faktorer: till exempel liknande behandlingsplaner eller underliggande orsaker. Dessutom bekräftar funktionen Group Risk Management konsolideringen med koncernriskansvariga för tillämpliga enheter, som ansvarar för vidare analys och behandling.

Riskbehandling

För varje risk i enhetens riskregister beaktas hanteringsalternativ, det vill säga att undvika eller acceptera risken, att minska riskens sannolikhet eller påverkan, överföra riskhanteringen och en del av påverkan till en tredje part eller att öka risken för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. Baserat på de alternativ som valts, definieras och beskrivs en hanteringsplan för att sannolikhet och påverkan ska ligga inom riskaptiten, inklusive referenser till nuvarande eller planerade interna kontroller (illustreras nedan). När riskhanteringsplanen implementerats ska dess effektivitet utvärderas löpande, och beslut ska fattas om det behövs korrigerande åtgärder.

Identifiering av primära risker

Ericssons primära risker definieras som koncernens identifierade väsentliga risker. Ansvaret för varje primär risk tilldelas en medlem av koncernledningen, och dessa risker ges ytterligare uppmärksamhet i form av analys och rapportering. Funktionen Group Risk Management identifierar potentiella primära risker i Ericssons riskregister i samarbete med ansvariga enheter och koncernledningen.

Kommunikation och rapportering

Riskkommunikation

Effektiv kommunikation är viktig för att anställda ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Alla som arbetar med koncernriskhantering har i uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra kunskapen gällande riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav. Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group Risk Council, för att underlätta koordination inom koncernen, förbättringar av ERM-ramverket och hanteringen av verkliga risker, lett av ordföranden i Group Risk Council, där alla koncernriskansvariga deltar.

Riskrapportering

Koncernriskansvariga koordinerar regelbunden rapportering av nyckelriskernas status till ledningsgrupperna i respektive enhet. Varje enhets riskregister rapporteras också till funktionen Group Risk Management. Cheferna för marknadsområden och affärsområden rapporterar om väsentliga risker för deras verksamheter kvartalsvis till BRC. Chefen för funktionen Group Risk Management rapporterar status för Ericssons riskregister samt effektivitet för ERM till BRC två gånger per år. Chefen för funktionen Group Risk Management rapporterar regelbundet, i samarbete med ägare av primära risker, status för de primära riskerna till koncernledningen och kommittén för Audit and Compliance. Dessa rapporter innefattar en översiktlig riskkarta och en mer detaljerad rapportering av primära risker och relevant behandling.

Riskbeskrivning	Behandlingsplan

Riskkarta

Illustration: Riskkarta

Illustrationen visar exempel på en riskkarta som används vid presentation av nyckelrisker i en enhet.

Påverkan	Sannolikhet
Låg	Låg
Medel	Medel
Hög	Hög
Mycket hög	Mycket hög

Uppföljning

Funktionen Group Risk Management övervakar ERM-ramverkets effektivitet. Detta görs genom självutvärderingar, men även genom att man tillhandahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001-utvärderingsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresultaten. Funktionen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i de fortlöpande förbättringarna av ERM-ramverket.

Riskbeskrivning

Händelse: Varför skulle det kunna hända?
Orsak: (upprepas för varje orsak)
Påverkan: Vad skulle kunna hända? Varför bryr vi oss om det här, dvs. vad har det för påverkan på våra mål?

Behandlingsplan

Behandlingsplaner för risken definieras genom att titta på olika behandlingsalternativ för att minska händelsens sannolikhet och påverkan.

Bolagsstyrningsrapport 2022 | 19

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

Börje Ekholm

Verkställande direktör och koncernchef (sedan 2017)
Funktioner: Verkställande direktör och koncernchef, och chef för segmentet Enterprise
Född: 1963
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
Nationalitet: Sverige och USA
Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Trimble Inc.
Innehav i Ericsson 1) 2) : 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS samt 2 000 000 köpoptioner
Bakgrund: Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc.

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks (sedan 2017)
Funktioner: Chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks
Född: 1969
Utbildning: Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv
Innehav i Ericsson 1) : 73 318 B-aktier.

MajBritt Arfert

Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017)
Funktioner: Chef för koncernfunktionen People
Född: 1963
Utbildning: Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson 1) : 51 912 B-aktier.# Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Scott Dresser

Senior Vice President, chefsjurist och sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2022)

Funktioner
Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance

Född
1967

Utbildning
Juris Doctorate, Vanderbilt University Law School, USA, Bachelor of Science Business Administration and Finance, University of Hampshire, Storbritannien.

Nationalitet
USA

Styrelseledamot
Birdlife International, Cambridge UK, medlem av Advisory Board.

Innehav i Ericsson 1)
31 888 B-aktier och 9 417 ADS.

Bakgrund
Tidigare Group General Counsel på VEON och General Counsel på Virgin Media. Har haft ledande befattningar på BirdLife International, White Mountains Re och Conservation International. Började sin karriär i New York i privatpraktik på advokatfirmorna Lord Day & Lord och Morgan Lewis, där han specialiserade sig på företagsjuridik, bolagsstyrning samt fusioner och förvärv.

Erik Ekudden

Senior Vice President och Chief Technology Officer (CTO) (sedan 2018)

Funktioner
Chef för koncernfunktionen Technology

Född
1968

Utbildning
Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
ASSA ABLOY AB.

Innehav i Ericsson 1)
4 873 B-aktier

Bakgrund
Tidigare Chief Technology Officer och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (juli 2017–mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, Chief Technology Officer för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling och vice ordförande i IVA:s Näringslivsråd.

Moti Gyamlani

Senior Vice President, koncernfunktionen Global Operations (sedan 2022)

Funktioner
Chef för koncernfunktionen Global Operations

Född
1973

Utbildning
Master of Business Administration, Arizona State University, USA, samt Bachelor of Mechanical engineering, MIT, Indien.

Nationalitet
USA

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
–

Bakgrund
Senast chef för Group Sourcing (2019–2022). Tidigare befattningar som Chief Procurement & Supply Chain Officer och Chief Cost Transformation Officer på Airtel (2012–2019). Ledande befattningar innefattar Group Vice President Global Supply Chain and Sourcing på General Electric Power Conversion, Vice President Global Sourcing på Honeywell samt Executive Director på General Motors. Har bott och arbetat i flera länder och marknader, bland annat USA, Frankrike, Mexiko och Indien.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan 2017)

Funktioner
Chef för marknadsområdet Nordamerika

Född
1968

Utbildning
Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
Swedish-American Chamber of Commerce i New York samt CTIA, branschorganisationen för mobil och trådlös kommunikation i USA.

Innehav i Ericsson 1)
82 435 B-aktier och 14 249 ADS.

Bakgrund
Senior Vice President, Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (april 2017–mars 2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016–2017). Har innehaft flera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på WaterCove Networks.

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan 2017)

Funktioner
Chef för marknadsområdet Nordostasien

Född
1966

Utbildning
Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien.

Nationalitet
Storbritannien och Sverige

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
96 963 B-aktier.

Bakgrund
Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien.

Stefan Koetz

Tillförordnad chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 1 juni 2022 fram till 1 februari 2023) (ej medlem i koncernledningen)

Funktioner
Tillförordnad chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika

Född
1962

Utbildning
Master of Science i Telecommunications, Technische Universität Kaiserslautern, Tyskland.

Nationalitet
Tyskland

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
–

Bakgrund
Chef för Customer Unit Western Europe inom marknadsområdet Europa och Latinamerika. I den här rollen ansvarar Koetz för verksamheten i Tyskland, Nederländerna, Schweiz och Liechtenstein. Koetz har arbetat i informations- och kommunikationsbranschen i över 20 år. Han har haft flera ledande positioner, bland annat på Robert Bosch GmbH och Marconi Communications GmbH.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Jenny Lindqvist

Senior Vice President och chef för marknadsområde Europa och Latinamerika (sedan den 1 februari 2023)

Funktioner
Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika

Född
1982

Utbildning
Civilekonomexamen, Handelshögskolan Stockholm, Sverige.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
TechSverige

Innehav i Ericsson 1)
772 B-aktier.

Bakgrund
Chef för kundenheten Norra Europa och Centraleuropa inom marknadsområde Europa och Latinamerika. Tidigare ledande befattningar inom Ericsson inkluderar chef för Global Customer Unit Telia Company, chef för Solution Line Intelligent Transport Systems, Key Account Manager Telenor, Managed Services Engagement Lead och Business Manager Multimedia.

Stella Medlicott

Senior Vice President samt marknads- och kommunikationsdirektör (sedan 2019)

Funktioner
Chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations

Född
1969

Utbildning
Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.

Nationalitet
Storbritannien

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
7 842 B-aktier.

Bakgrund
Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Carl Mellander

Senior Vice President och finansdirektör (sedan 2017)

Funktioner
Chef för koncernfunktionen Finance and Common Functions

Född
1964

Utbildning
Filosofie kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet, Öst- och Sydostasien-programmet, Lunds universitet.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige

Innehav i Ericsson 1)
92 837 B-aktier.

Bakgrund
Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och Tele2 Group.

Förändringar i koncernledningen

Från och den 1 februari 2023 utsågs Jenny Lindqvist till ny Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika och ersatte Stefan Koetz, som tillträdde rollen som tillförordnad den 1 juni 2022, efter att Arun Bansal lämnade sin tjänst den 31 maj 2022.

Från och med den 21 juli 2022 utsågs Rory Read till ny Senior Vice President och chef för affärsområdet Global Communications Platform efter förvärvet av Vonage Holding Corps. (Vonage) och på grund av detta bildade Vonage det separata affärsområdet Global Communications Platform of Ericsson.

Den 18 maj 2022 offentliggjorde Ericsson förändringar i koncernstrukturen och koncernledningen genom att införa de nya affärsområdena: Cloud Software och Services, Enterprise Wireless Solutions, Group Function Global Operations.

Från och med den 1 juni 2022 utsågs Per Narvinger till Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software och Services, Moti Gyamlani utsågs till Senior Vice President och chef för koncernfunktionen Group Function Global Operations och George Mulhern utsågs till Senior Vice President och chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och ersatte Jan Karlsson, tidigare chef för affärsområdet Digital Services, samt Peter Laurin, tidigare chef för affärsområdet Managed Services (Peter Laurin meddelade sin avgång den 7 april 2022).

Från och med den 21 mars 2022 utsågs Scott Dresser till ny chefsjurist och chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance som ersätter Xavier Dedullen, som tillträdde rollen den 1 april 2018.

Bakgrund
Tillförordnad chef för koncernfunktionen Human Resources (november 2016–mars 2017). Tidigare personaldirektör Ericsson Sverige (2015–2016) och Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007–2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, däribland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources inom Microwave Systems samt chef för Human Resources och Internal Communications på Sony Ericsson Tyskland.# Bolagsstyrningsrapport 2022

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017)

Funktioner: Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien
Född: 1961
Utbildning: Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien.
Nationalitet: Italien
Styrelseledamot: Regence Blue Shield of Idaho, Cambia Health Solutions och Focus IP, Inc. dba Tracer, samtliga USA.
Innehav i Ericsson: 81 389 B-aktier.
Bakgrund: Tidigare befattningar utanför Ericsson inkluderar roller inom Management Consulting och läkemedelsbranchen, i Sverige, Frankrike och Filippinerna. Bakgrund Vice President, Marketing & Communications and Government & Industry Relations, för marknadsområdet Europa och Latinamerika, (juli 2017 – juni 2019). Tidigare Chief Marketing Ofﬁcer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Hon har över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing.

George Mulhern

Senior Vice President och chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions (sedan 2022)

Funktioner: Chef för affärsområdet Enterprise Wireless Solutions och VD för Cradlepoint
Född: 1956
Utbildning: Bachelor of Science och Master of Business Administration, San Jose State University, USA.
Nationalitet: USA
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: –
Bakgrund: VD på Cradlepoint när bolaget förvärvades av Ericsson 2020. Tidigare delägare i Highway 12 Ventures, ett riskkapitalbolag som investerade i nystartade teknikföretag. Hade olika ledande befattningar under en lång anställning på Hewlett Packard Company, bland annat Senior Vice President med chefskap för den globala affärsenheten LaserJet.

Per Narvinger

Senior Vice President och chef för affärsområdet Cloud Software and Services (sedan 2022)

Funktioner: Chef för affärsområdet Cloud Software and Services
Född: 1974
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 8 271 B-aktier.
Bakgrund: Chef för produktområdet Networks, affärsenheten Networks (2018– 2022). Chef för kundenheten Nordeuropa och Centraleuropa, marknadsområdet Europa och Latinamerika (2017–2018). Har haft olika ledningsroller på Ericsson sedan 1997, från linjechef inom FoU till chef för Customer Solutions (Australien och Spanien) och produktchef.

Bolagsstyrningsrapport 2022 24

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2022.
1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan 2019)

Funktioner: Chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika
Född: 1972
Utbildning: Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland.
Nationalitet: Sverige och Libanon
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 342 B-aktier och 1 166 ADS.
Bakgrund: Vice President för Networks & Managed Services inom marknadsområdet Europa och Latinamerika. Har haft ﬂera ledande befattningar på Ericsson, bland annat chef för Presales och Strategy för Ericsson region Sydostasien och Oceanien, chef för Ericsson i Singapore och i Brunei.

Rory Read

Senior Vice President och chef för affärsområdet Global Communication Platform (sedan 2022)

Funktioner: Senior Vice President och chef för affärsområdet Global Communication Platform samt VD för Vonage
Född: 1961
Utbildning: Bachelor of Information Sciences, Hartwick College, New York, USA.
Nationalitet: USA
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 57 390 B-aktier.
Bakgrund: Read har över tre decenniers erfarenhet av den globala teknikbranschen och har varit VD på Vonage sedan juli 2020. Vonage förvärvades av Ericsson i juli 2022. Tidigare var Read Chief Operating Executive på Dell Technologies, CEO och President för Dells Virtustream samt EVP på Dell Boomi. Read var även Chief Integration Ofﬁcer vid fusionen värd 67 miljarder USD mellan Dell och EMC – historiens största teknikfusion. Han var tidigare CEO, President och styrelseledamot på Advanced Micro Devices samt Chief Operating Ofﬁcer och President på Lenovo efter 23 år på IBM.

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för affärsområdet Technologies & New Businesses (sedan 2018)

Funktioner: Chef för affärsområdet Technologies & New Businesses och chef för segmentet Other
Född: 1981
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: CNH Industrial
Innehav i Ericsson: 35 311 B-aktier.
Bakgrund: Chef för affärsområdet Technology & Emerging Business (april–september 2018) och Group Strategy and M&A. Tidigare partner på McKinsey & Company, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommunikation i hela världen gällande tillväxt- strategier samt digital och kommersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson har hon bott och arbetat i USA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore.

Bolagsstyrningsrapport 2022 25

Revisor

Enligt bolagsordningen ska moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revisionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporte- rar till aktieägarna på bolagsstämmor. Revisorns uppdrag innefattar:

Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll
Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt- visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet
Avge en revisionsberättelse för årsredo- visningen
Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt- ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrnings- rapport.

Nuvarande revisor

Deloitte AB valdes om till revisorer på års- stämman 2022 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2023. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen Noter till koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten.

Intern kontroll över den ﬁnansiella rapporteringen

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll avseende den finansiella rapporte- ringen. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll av finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar. För att se till att rapporterna håller hög kvalitet och att SOX-kraven efterlevs har Bolaget infört detaljerade och dokumen- terade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ramverket från 2013 för intern kontroll. COSO-ramverket har upprättats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO). Ledningens rapport om intern kontroll, i enlighet med SOX, kommer att ingå i Ericssons årsredovisning på det 20 F-formulär som lämnas till den amerikanska finans- inspektionen SEC.

Policyer för informationsgivning

Ericssons policyer för finansiell rapportering och informationsgivning följer International Financial Reporting Standards (IFRS), och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons värdepapper får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna och potentiella risker.# Kontroller och förfaranden för informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att säkerställa att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förord- ningar, bland annat EU:s marknadsmiss- bruksförordning, U.S. Securities Exchange Act från 1934 samt noteringsavtalen med Nasdaq Stockholm och Nasdaq New York. Enligt kontrollprocesserna ska också informa- tion lämnas till ledningen, inklusive till vd och koncernchefen samt finansdirektören, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka att Bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för informationsgivning. Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens, inklusive representation från segmenten.

Ericsson har investeringar i vissa verk- samheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än de som till- lämpas för dotterbolag.

Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhandahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås.

Ericssons vd och koncernchef samt finansdirektören har utvärderat kontrollprocesserna för informa- tionsgivningen. Slutsatsen blev att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2022.

Intern kontroll över den finansiella rapporteringen

Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över den finansiella rapporte- ringen i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO:s ramverk består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontrollmiljö, riskbedömning, kontroll- aktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Ramverket för kontroll uppdateras regel- bundet för att avspegla relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar, ändrad lagstiftning och så vidare. Förbättringar initieras fortlöpande för att stärka och riskanpassa utformningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrol- len över den finansiella rapporteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT.

Förvärvet av Vonage slutfördes 21 juli 2022. I enlighet med SEC-reglerna innefattade ledningens utvärdering inte den interna kontrollen av Vonages förvärvade verksamhet, som ingår i Bolagets koncernbokslut per 31 december 2022 och för perioden från förvärvsdatum till och med 31 december 2022. I enlighet med våra integreringsaktiviteter planerar vi att utvärdera kontrollramverket för Vonages interna kontrollsystem för finansiell rappor- tering inom den tidsperiod som anges av tillämpliga SEC-regler.

Bolaget fortsatte att anpassa praxis för arbetsplatserna globalt på grund av covid-19-pandemin, vilket har lett till en hybridarbetsmiljö. Detta har inte på något betydande sätt påverkat den interna kontrol- len över den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen och dess kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på:

Styrdokument, till exempel policyer och direktiv, samt den affärsetiska koden
En stark företagskultur
Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter
Flera tydligt definierade och koncern- övergripande planerings-, drift- och stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att innefatta bland annat:

Ändringar i lagstiftning
Aktuella redovisningsstandarder och noteringskrav, till exempel IFRS och den amerikanska SOX.

Processerna omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att se till att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person, region och affärsenhet finns ekonomi- funktioner som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Ekonomifunktionerna organiseras i en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav, som ger stöd åt ett antal juridiska personer inom respektive geografiskt område. Dess- utom finns en ekonomifunktion på koncern- nivå som rapporterar till finansdirektören. För större förvärv förblir den förvärvade enhetens huvudsakliga ekonomifunktioner och styrning inom enheten, och ingår ett nära samarbete med koncernens ekonomifunktioner.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i redo- visningen kan föreligga i samband med bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräcklig informationsgivning. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefattar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på Bolagets bekostnad.

Policyer och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid. Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsför- delning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovis- ning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och informationsgivning. Dessa kontroller inne- fattar tillämpning av väsentliga redovisnings- principer och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå.

Regelbundna analyser görs av de eko- nomiska resultaten från varje dotterbolag, region och affärsenhet. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsam- bans med den ytterligare analys som görs av koncernens bokslut på koncernnivå är denna process upplagd för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rap- porteringen genomför Disclosure Committee ytterligare kontroller för att gå igenom att kraven om informationsgivning uppfylls. Bolaget har infört kontroller för att säkerställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna policyer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta noteringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kontrollerna av redovisning och finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar också uppföljningen av kontrollernas genom- förande och resultat. På så sätt kan vd och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i SOX.

Bolagsövergripande kontroller som foku- serar på kontrollmiljön och efterlevnaden av policyer och direktiv för finansiell rapportering har införts i dotterbolagen. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumenta- tion av de kontroller som genomförs har också införts i betydande dotterbolag eller operativa enheter som täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga poster och de som medför risker kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad, styrning och riskhantering inom redovis- ning och beskattning för juridiska personer samt finansiering och eget kapital använder Bolaget en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav som täcker dotterbolag i varje geografiskt område. I dessa nav för Company Control och Business Shared Services utförs redovis- nings- och rapporteringstjänster för de flesta dotterbolag baserat på en gemensam IT- plattform med gemensamma rapportkoder och grunddata.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunikations- vägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att alla relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare.# Bolagsstyrningsrapport 2022

Dessutom tillhandahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporteringskrav och informationsgivningskrav. Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen.

Ericsson har ett verktyg för rapportering av misstänkta överträdelser (en whistleblower-funktion), Ericsson Compliance Line, som kan användas om den misstänkta överträdelsen:
* Utförts av personer i koncernledningen eller lokala ledningsgrupper, och
* Rör korruption, tveksamheter i redovisningen, brister i intern redovisningskontroll eller revision eller på något annat sätt allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen.

Ledningen för Company Control- och Business Shared Services-nav och för de företag som hanteras utanför Company Control- och Business Shared Services-nav övervakar löpande redovisningens kvalitet genom ett antal resultatindikatorer.

Efterlevnaden av policyer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från Bolagets chefer och funktionen för Company Control i dotterbolag och inom affärsområden och marknadsområden.

Vid styrelsesammanträden behandlas Bolagets finansiella situation. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likviditetsförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll.

Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regelbundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.

Styrelsen
Stockholm 7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB organisationsnummer 556016-0680

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2022-01-01–2022-12-31 på sidorna 1–28 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 7 mars 2023

Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Om Ericsson

Vår portfölj omfattar Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless Solutions, Global Communications Platform, Technologies and New Businesses samt patent och licensintäkter.

Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York.

Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2360/2 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2023

Ersättningsrapport Årsredovisning 2022

Finansiell rapport

Bolagsstyrnings- rapport

Ersättnings- rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com
Ingår i Ericsson Årsredovisning 2022

Ersättningsrapport 2022

Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén
Inledning
Ersättningar 2022 i korthet
Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer
Rörlig ersättning
- Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)
- Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)
Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav
Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare
Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, § 53a och 53b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram (1 december 2020) som utfärdats av Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Information som krävs enligt 5 kapitlet, §40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1–G4 i den Finansiella rapporten.

Information om kompensationskommitténs arbete 2022 finns på sidorna 10–11 i Bolagsstyrningsrapporten.

Framtidsriktade uttalanden

Sådana uttalanden är baserade på Bolagets förväntningar vid datumet för rapporten, om inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som Bolaget anser vara trovärdiga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i Bolagets årsredovisning för räkenskapsåret 2022, inklusive avsnittet ”Riskfaktorer” i årsredovisningen för 2022. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden.

Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén

På uppdrag av styrelsen är jag glad att kunna presentera Ericssons Ersättningsrapport för räkenskapsåret 2022. Ersättningsrapporten beskriver hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som antagits på årsstämman 2020, har följts under 2022. Ersättningsrapporten innehåller även information om programmen för långsiktig rörlig ersättning för 2022.

Under 2022 fortsatte Ericsson att genomföra affärsstrategin baserat på en ledande position inom mobil infrastruktur med fokus på att expandera inom företagsmarknaden. Bolaget fortsätter att driva hållbar tillväxt för att bygga ett långsiktigt starkare Ericsson och står fast vid målet om 15–18% EBITA-marginal (exklusive omstruktureringskostnader).# Ersättningsrapport 2022

1 Inledning

Denna Ersättningsrapport ger en sammanfattning av hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”) för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson” eller ”Bolaget”), som antogs av årsstämman 2020, har följts under räkenskapsåret 2022. Rapporten innehåller även information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersättning, till Ericssons vc och koncernchef och vice verkställande direktörer. Dessutom innehåller rapporten en sammanfattning av Bolagets aktuella program för kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen. Styrelsen föreslår att justerade ersättningsriktlinjer för till koncernledningen beslutas av årsstämman 2023. Nya riktlinjer är avsedda att finnas kvar för fyra år till årsstämman 2027. Den ersättning till vc och koncernchef samt vice verkställande direktörer som redovisas i rapporten representerar deras totala ersättning, oavsett huruvida de betalas via Bolaget eller ett annat koncernbolag. Riktlinjerna, som antogs av årsstämman 2020, finns på sidorna 28–31 i den Finansiella rapporten. Styrelsen föreslår nya ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare till årsstämman 2023. De föreslagna riktlinjerna finns på sidan 25–27 i den Finansiella rapporten. Revisorernas rapport om huruvida Bolaget följt riktlinjerna finns på Ericssons webbplats, www.ericsson.com. Denna rapport innefattar inte ersättningar till styrelsen. Styrelsens ersättning beslutas årsvis av årsstämman och redovisas i not G2 på sidorna 77–78 i den Finansiella rapporten för 2022.

Sammanfattning

Information om Ericssons resultat under räkenskapsåret finns i den Finansiella rapporten för 2022. Som en del av Bolagets genomförande av affärsstrategin och i syfte att skydda Bolagets hållbara, långsiktiga intressen måste Bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta förmågorna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Grunden för ersättning på Ericsson är att skapa långsiktigt värde för aktieägare samt prestation. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna står i samklang med Ericssons gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation.

Riktlinjernas huvudsyften är att:

Attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som besitter de färdigheter, erfarenheter och den kompetens som krävs för att genomföra Ericssons affärsstrategi
Uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur, värderingar och program för etik och regelefterlevnad
Säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är lämplig, utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna kan förklaras tydligt
Erbjuda total ersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftiga på de marknader där Ericsson konkurrerar om arbetskraft
Främja sådana former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål samt förstärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader.

Riktlinjerna syftar även till att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning. I enlighet med riktlinjerna ska ersättningen till koncernledningen ligga i linje med villkoren på marknaden och kan utgöras av följande komponenter: fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Förutom ersättning som täcks av riktlinjerna har aktieägarna beslutat att implementera program för långsiktig rörlig ersättning (”LTV”). Programmen LTV 2020, LTV 2021 och LTV 2022 pågår fortfarande.

Under 2022 har det gjorts avvikelser från riktlinjerna i samband med förvärvet av Vonage, men inte från de beslutsprocedurer som beskrivs i riktlinjerna för att avgöra ersättningen till koncernledningen. Inga återkrav av utbetald ersättning har gjorts under 2022.

Under 2022 togs följande nyckelbeslut gällande ersättning av Kompensationskommittén och styrelsen:

För närvarande rekommenderas ingen handel med Ericsson-aktier för styrelseledamöter, ledningsgrupp eller av Bolaget. I ljuset av detta har styrelsens ordförande, vd och CLO (koncernens chefsjurist) rekommenderat styrelsen att skjuta upp tilldelningen av LTV 2019 fram till att styrelsens ordförande och CLO gemensamt kommer överens om att aktierna skall tilldelas
Uppfyllnadsnivån för LTV 2020 bestämdes till 100% av målet, baserat på i förväg bestämda prestationsvillkor: koncernens rörelseresultat samt relativ och absolut totalavkastning (TSR)
Uppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat för LTV 2022 bestämdes till 162,76%
För att stärka Ericssons företagskultur beträffande etik, regelefterlevnad och integritet leder underprestation inom dessa områden till reduktion av 2022 års utbetalning av STV och överprestation motiverar till extra bonus. De fördefinierade kriterier och mätvärden som används för denna bedömning är utbildning inom regelefterlevnad, hantering av t.ex. kunder och leverantörer (tredje part), hantering av anklagelser och andra faktorer som driver företagets arbete inom etik och regelefterlevnad. Detta skapar en tydlig koppling mellan vårt arbete för att stärka etik och regelefterlevnad och ersättning till ledande befattningshavare.

Kompensationskommittén ger stöd till styrelsen beträffande granskning och utvärdering av riktlinjerna samt Ericssons tillämpning av riktlinjerna. Avsikten var att de riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 skulle gälla till årsstämman 2024. Kompensationskommittén och styrelsen har dragit slutsatsen att riktlinjerna behöver revideras 2023, bland annat för att överensstämma med de nya reglerna för tjänstepensionsplanen (ITP1) och att förtydliga mandatet för styrelsen och Kompensationskommitténs att definiera meningsfulla mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) kopplat till affärsplanen. Styrelsen föreslår att nya riktlinjer (inklusive dessa tillägg) antas av årsstämman 2023.

Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar löpande programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen beträffande effektivitet för att uppnå syftet att stödja att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderas deras möjligheter att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen.

Ericsson kan bara nå sina långsiktiga mål under ett starkt ledarskap, som består av individer med ett brett spektrum av bakgrunder, färdigheter och förmågor. Detta förutsätter att Bolaget attraherar, behåller och motiverar rätt medarbetare och erbjuder dem konkurrenskraftig ersättning på en global marknad. Därför baseras Ericssons ersättningsfilosofi och ersättningspraxis på principerna om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation, med det övergripande syftet att skapa långsiktigt värde för aktieägare, för att implementera Bolagets strategi och hållbara, långsiktiga intressen. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som godkändes av aktieägarna i mars 2020, har varit vägledande. Ersättning under året betalades ut enligt riktlinjerna. För närvarande rekommenderas ingen handel med Ericsson-aktier för styrelseledamöter, ledningsgrupp eller av Bolaget. I ljuset av detta, har styrelsens ordförande, vd och CLO (Chief Legal Officer) rekommenderat styrelsen att skjuta upp tilldelningen av LTV 2019 fram till att styrelsens ordförande och CLO gemensamt kommer överens om att aktierna skall tilldelas. Beslut om avvikelser från riktlinjerna, som gjorts för att slutföra förvärvet av Vonage, redovisas i Ersättningsrapporten under avsnittet ”Avvikelser från antagna Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare”. I den årliga granskningen av den totala ersättningen har varje ersättningselement (på målnivå) i den totala ersättningsmixen jämförts med externa lokala och globala marknadsnivåer där Ericsson konkurrerar om medarbetare. Kompensationskommittén och styrelsen fortsätter att utvärdera programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen avseende effektivitet för att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderar kommittén möjligheten att öka koncernledningens långsiktiga fokus och att sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen. Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen som introducerades 2017, tillsammans med användningen av det ettåriga prestationsvillkoret, koncernens rörelseresultat (EBIT), som introducerades från och med 2018 års program, har varit effektiva och spelat en nyckelroll för att nå Ericssons finansiella koncernmål. Efter utvärdering av de nuvarande programmen för långsiktig rörlig ersättning, och efter att ha tagit återkoppling från investerare i beaktande, föreslår Kompensationskommittén och styrelsen ett program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen till årsstämman 2023. Programmet för 2023 har liknande struktur som programmet för långsiktig rörlig ersättning för 2022. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder. Slutligen vill jag uttrycka Kompensationskommitténs uppskattning till koncernledningen och alla våra medarbetare världen över för Ericssons prestation under året. Tack, allihopa! Jon Fredrik Baksaas Ordförande i Kompensationskommittén# Ersättningsrapport 2022

2 Ersättningar 2022 i korthet

Total ersättning

I tabellen nedan sammanfattas hur de ersättningselement som anges i riktlinjerna har använts i relation till vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna. I tabellen sammanfattas även information om långsiktig rörlig ersättning (LTV) så som den godkänts av aktieägarna.

Arrangemang i korthet	Implementation under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2022	Syfte och koppling till strategin
Fast lön	Löner revideras normalt i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons allmänna affärsresultat – Affärsresultatet för den enhet som medarbetaren leder – Medarbetarens prestation över tid – Externa ekonomiska förhållanden – Befattningens omfattning och komplexitet – Externa marknadsdata – Lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner måste även inverkan på den totala ersättningen beaktas.	Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi. Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt.
	Vd och koncernchef: fast årslön på SEK 18 252 074, motsvarande en ökning på 3% sedan 2021. Vvd och chef för affärsområde Networks: fast årslön på SEK 8 673 074, motsvarande en ökning på 4% sedan 2021. Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: fast årslön på INR 31 306 687 (från 1 januari till 31 maj), motsvarande en ökning på 9% sedan 2021 (proportionellt beräknad). 1)
Övriga förmåner	Förmånerna ligger i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget. Förmånerna uppgår till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Förmåner till medlemmar av koncernledningen som är på internationella långtidsuppdrag (long- term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet fastställs i linje med Bolagets globala policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller ﬂyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd.	Tillhandahålla konkurrenskraftiga förmåner för att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi.
	Vd och koncernchef: övriga förmåner till ett värde av SEK 135 743. Vvd och chef för affärsområde Networks: övriga förmåner till ett värde av SEK 151 452. Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: övriga förmåner till ett värde av SEK 2 037 140 (från 1 januari till 31 maj). 1)
Pension	Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer är avgiftsbestämda planer.	Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.
	Bolagets pensionsbidrag: – Vd och koncernchef: SEK 9 856 121 – Vvd och chef för affärsområde Networks: SEK 5 061 846 – Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: SEK 510 164 (från 1 januari till 31 maj). 1)
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)	Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer anges årligen. Föremål för malus och clawback.	Sätta upp tydliga och relevanta affärsmål för koncernledningen som är i linje med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intresse. Erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet länkad till prestation till en ﬂexibel kostnad för Bolaget.
	Vd och koncernchef är inte berättigad till STV. Målnivån ligger på 40% av den fasta lönen och maximum ligger på 80% av den fasta lönen för vice verkställande direktörer. Utfall av STV 2022: – Vvd och chef för affärsområde Networks: 90,1% av den maximala nivån – Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: 90,1% av den maximala nivån (från 1 januari till 31 maj). 1)
Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)	Ersättning betalas ut efter godkännande av årsstämman. Ersättningsnivåer bestäms som procentandelar av den fasta lönen. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer tas till årsstämman för godkännande. Treårig intjänandeperiod. Föremål för malus och clawback.	Skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Ersättning baserad på långsiktig prestation i enlighet med Ericssons affärsstrategi. Ge individer långsiktig ersättning för långsik- tiskt engagemang och värdeskapande i enlig- het med aktieinnehavarnas intressen.
	– För vd och koncernchef: 190% av den fasta lönen – För vice verkställande direktörer: 50% av den fasta lönen. LTV 2020 måluppfyllelsenivå på 100%. 1)

1) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022.

Ersättningsrapport 2022 3

Prestationsutfall under 2022

Ersättning som tjänats in under 2022

1) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör den 1 juni 2020 och lämnade denna befattning den 31 maj 2022. Alla siffror för 2020, förutom LTV, har beräknats proportionellt för perioden 1 juni 2020 till 31 december 2020. LTV för 2020 beräknas för helåret 2020. Alla belopp för 2022, förutom LTV, har beräknats proportionellt för perioden 1 januari 2022 till 31 maj 2022. LTV för 2022 omfattar helåret 2022.

Utfall STV 2022

	Utfall	Maximal nivå
Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika	90	100
Vvd och chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks	90	100

Börje Ekholm Vd och koncernchef

MSEK	0	20	40	60	80	100	120
2022					36,6
2021	18,2
2020	0,6	0,1	24,0	9,6	19,2	9,9	78,5
					17,7	0,8	9,1

Fast lön
Förmåner
Pension
LTV

Utfall LTV 2020

	Utfall	Maximal nivå
	100	100

Relativ TSR: Som % av den maximala nivån
Absolut TSR: Som % av den maximala nivån
Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån

Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör samt chef för affärsområde Networks

MSEK	0	5	10	15	20	25	30	35	40
2022					4,1
2021	9,1					0,0	6,7	4,3	9,0
2020	7,9	0,0	4,4	3,5	2,7	9,5	0,2	6,3	5,1

Fast lön
Förmåner
STV
Pension
LTV

LTV 2020, TSR-utveckling (2020–2022)

	%
	-25	0	25	50	75	100
Ericsson						35,52
Cognizant						10,16
CGI Group						14,10
F5 Networks						15,69
Cisco Systems						19,83
Nokia						31,62
Corning						-18,66
IBM						37,27
Juniper						50,01
QUALCOMM						66,96
Cap Gemini						68,91
Motorola Solutions						76,51

Arun Bansal 1)

Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika

MSEK	0	5	10	15	20	25	30	35	40
2022					9,8
2021	8,7				9,8	15,2
2020	0,5	0,8	9,8	2,3	2,3	0,5	3,1	3,0	0,5
					3,1	0,8	2,0

Fast lön
Förmåner
STV
Pension
LTV

Absolut TSR −6,65% CAGR
Relativ TSR rangordning 12 av 11, måluppfyllnadsnivå 0,00%

Ekonomisk lönsamhet: Affärsområde/marknadsområde som % av maximal nivå
Ekonomisk lönsamhet: Koncernen som % av den maximala nivån
Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

STV

Den information som presenteras för 2022 omfattar räkenskapsåret 2022 och informationen för 2021 och 2020 omfattar räkenskapsåren 2021 respektive 2020. För att stödja genomförandet av Ericssons affärsstrategi och att koncernens finansiella mål uppnås fokuserar Bolagets program för rörlig ersätt- ning på mål relaterade till ekonomisk lönsamhet, koncernens rörelseresultat (EBIT) och total avkastning till aktieinnehavarna. Den rörliga ersätt- ningen är således utformad för att skapa incitament för att bidra till Ericssons kortsiktiga och långsiktiga strategiska plan och affärsmål.

LTV

Den information som presenteras för 2022 innefattar information om LTV 2020 som löper ut under 2023. Information som presenteras för 2021 och 2020 innefattar information om LTV 2019 och LTV 2018 som löpte ut under 2022 respektive 2021. Ovanstående siffror för LTV 2019 är preliminära då tilldelning är uppskjuten efter rekommendation från styrelsens ordförande, vd och koncernens chefsjurist (CLO).

Efter utvärdering av de pågående LTV-programmen för koncernled- ningen har Kompensationskommittén och styrelsen kommit till slutsatsen att de pågående LTV-programmen för 2020 och 2021, liksom de avslutade programmen för 2018 och 2019, gjorde det möjligt för Bolaget att nå de långsiktiga mål för som fastslogs 2017, framför allt i och med införandet av det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBIT). Även om det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBIT) har en ettårig prestationsperiod, har det en treårig intjänandeperiod som är densamma som intjänandeperioden för presta- tionsvillkoren gällande utveckling av absolut och relativ TSR, vilket ligger i linje med målen för LTV-programmen. Detta betyder att deltagarna inte kan lösa in någon av de tilldelade Prestationsaktierätterna innan den treåriga intjänandeperioden är slut, och att deltagarna är helt exponerade för aktiekursrörelser under treårsperioden. Eftersom LTV-programmen för 2018, 2019, 2020 och 2021 uppfyllt sitt syfte att stödja Bolaget att nå sina långsiktiga ekonomiska mål, beslutade årsstämman 2022 att lansera ett LTV-program för 2022 för koncernled- ningen med samma struktur som tidigare LTV-program med tillägg av mål för att ytterligare stärka Ericssons och koncernledningens engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder (”ESG”). Kom- pensationskommittén och styrelsen föreslår därför till årsstämman 2023 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2023 antas med liknande struktur och prestationsvillkor som programmet för långsiktig rörlig ersätt- ning för 2022. Kompensationskommittén och styrelsen föreslår dessutom att man ändrar leveransmekanismen för Executive Performance Plan från kontantersättning till ersättning genom aktier. Detta för att ytterligare förstärka kopplongen mellan aktieägare och ledande befattningshavare.# Ersättningsrapport 2022

4 Implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Fast lön

Övriga förmåner

Pension

Börje Ekholm
Vd och koncernchef

Under den årliga granskningen av den totala ersättningen beslutade styrelsen om en löneökning på 3% av den fasta lönen från och med den första 1 januari 2022 för vd och koncernchefen. Ökningen avspeglar vd och koncernchefens prestation fram till och med slutet av 2021. Den fasta lönenivån för 2022 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global leverantör av IKT-lösningar, jämfört med ersättningspaketen för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara internationella bolag.

Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Börje Ekholm berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontanta ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige. Eftersom Börje Ekholm är bosatt i USA är han även berättigad till sjukförsäkring i USA och skatterådgivning beträffande sin deklaration.

Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Enligt hans anställningsavtal ska pensionstillägget innefatta ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV.

Fredrik Jejdling
Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks

Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms som konkurrenskraftig på den externa marknaden både för andra vice verkställande direktörer ledande globala leverantörer av IKT-lösningar, samt för befattningen som vd och koncernchef för mindre bolag.

Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Fredrik Jejdling berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige.

I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är inte berättigad till någon annan pensionsförmån utanför de regler som gäller för ITP.

Arun Bansal
Vice verkställande direktör och chef för Marknadsområde Europa och Latinamerika (från 1 januari till 31 maj 2022)

Den fasta lönen avspeglar Arun Bansals ansvar som chef över två betydelsefulla geografiska områden, både Europa och Latinamerika. Hans lönenivå bedömdes vara konkurrenskraftig i förhållande till hans ansvar.

Arun Bansal var på LTA i Storbritannien från sin ursprungliga anställning i Indien. Enligt bästa praxis för internationella uppdrag har hans ersättning beräknats efter ”hemmabasprincipen”. Eftersom Arun Bansal är på LTA är han berättigad till förmåner enligt Ericssons policy för internationell rörlighet, som bostadstillägg, resetillägg, hemresor, hjälp till utjämning av skatter och socialförsäkring samt sjukvårdsförsäkring.

I enlighet med Ericssons riktlinjer för pension och hans anställningsavtal är Arun Bansal berättigad till Ericssons LTA-pensionsplan, International Pension Plan (IPP) och årlig pensionsavgift betalas till Interben Trustees Limited under 2022.

Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer mellan 2020 och 2022.

Namn och befattning	Räkenskapsår	Fast lön (inklusive semester- lön)	Övriga förmåner 1)	Ettårig rörlig ersättning 2)	Flerårig rörlig ersättning 3)	Ytterligare överens- kommelser 4)	Pension 5)	Total ersättning 6)	Andel fast ersättning 7)	Andel rörlig ersättning 8)
Börje Ekholm Vd och koncernchef	2022	19 154 852	135 743	–	24 034 229	–	9 856 121	53 180 945	55%	45%
	2021	18 208 859	555 688	–	36 630 457	–	9 569 049	64 964 053	44%	56%
	2020	17 727 726	770 276	–	78 475 833	–	9 113 376	106 087 211	26%	74%
Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks	2022	9 515 305	151 452	6 251 115	2 746 240	–	5 061 846	23 725 958	62%	38%
	2021	9 129 087	14 980	6 671 595	4 092 344	–	4 314 186	24 222 193	56%	44%
	2020	7 925 971	22 110	4 415 425	9 025 678	–	3 457 409	24 846 592	46%	54%
Arun Bansal Vice verkställande direktör och chef för marknadsområde Europa och Latinamerika 9) 10), 11)	2022	3 053 034	2 037 140	3 038 067	3 102 134	–	510 164	11 740 538	48%	52%
	2021	15 158 407	1 345 055	6 727 226	4 741 209	–	985 340	28 957 237	60%	40%
	2020	8 673 843	840 273	2 253 084	9 844 590	–	516 344	22 128 134	45%	55%

1) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.
2) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2022 representerar beloppen STV 2022, för 2021 representerar beloppen 2021 och för 2020 representerar beloppen STV 2020.
3) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret och den aktiematchning under resultataktieplanen för högre chefer (”EPSP”) som ägde rum under räkenskapsåret. För 2022 representerar beloppen LTV 2020, för 2021 representerar beloppen LTV 2019 och för 2020 representerar beloppen LTV 2018. Tilldelning för LTV 2019 har inte skett utan siffrorna är preliminära i väntan på beslut av styrelsens ordförande och CLO (Chief Legal officer). Beloppen beräknas baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut vid slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. EPSP för 2016 avstämdes och avslutades i och med slutlig leverans av återstående prestationsmatchningsaktier till deltagarna 17 augusti 2020. EPSP-prestationsperioden för 2016 löpte ut 31 december 2018, och sedan 2016 har ingen EPSP införts för koncernledningen. Detaljerna angående EPSP förklaras i noterna till resultat- och balansräkningarna – not G3, aktiebaserad betalning, sidan 69 i Finansiell rapport 2020.
4) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret.
5) Beloppen representerar kontant betalning utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktörer) som utbetalats under räkenskapsåret.
6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.
7) Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.
8) Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.
9) All ersättning i utländsk valuta har omräknats till SEK med genomsnittlig valutakurs för året.
10) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Belopp relaterade till 2020 beräknas proportionellt för tidsperioden 1 juni till 31 december 2020. Flerårig rörlig representerar LTV 2018 samt EPSP-aktiematchning för tidsperioden 1 juni till 31 december 2020.
11) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022. Alla belopp för 2022, förutom LTV, har beräknats proportionellt för perioden 1 januari 2022 till 31 maj 2022. LTV för 2022 omfattar helåret 2022.

Ersättningsrapport 2022 5

Rörlig ersättning

Ericsson anser, där det är möjligt, att rörlig ersättning bör uppmuntras som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet är först och främst att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen och relevant enhets prestation. Samtidigt möjliggör detta flexibla lönekostnader och understryker sambandet mellan prestation och lön. Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är i större utsträckning beroende av Bolagets och den aktuella enhetens resultat, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som bara beror på finansiella resultatmål. De konkreta verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.

Målen för ekonomisk lönsamhet definieras för koncernledningen:
– på koncernnivå för chefer för koncernfunktioner
– som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärsområdeschefer
– som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer.

Vd och koncernchef är inte berättigad till STV. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål sprids nedåt genom organisationen och bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncernen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna.# Ersättningsrapport 2022

Långsiktig rörlig ersättning (“LTV”)

De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning är det inte möjligt att förutsäga utfallet när programmen påbörjas. Ersättningen beror på långsiktigt personligt engagemang, Bolagets resultat, avkastningen på Ericsson aktien och Bolagets arbete för hållbarhet och sociala frågor.

De LTV-program som lanserats på Ericsson består av aktiebaserad ersättning för medlemmar i koncernledningen. Målsättningen för LTV-programmen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna.

Tilldelning under LTV 2018, 2019, 2020, 2021 och 2022 sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program.

Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det krävs i allmänhet att deltagaren fortsätter att vara anställd under tre år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerad att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut.

Vid beslut om den slutliga utnyttjandenivån för Prestationsaktierätterna, tar styrelsen hänsyn till om utnyttjandenivån är rimlig i förhållande till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. Annars förbehåller sig styrelsen rätten att minska tilldelningen till en lägre nivå som bedöms lämplig.

Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperioden minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestationsaktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till:
– Bolagets finansiella resultat och ställning
– villkoren på aktiemarknaden och/eller
– övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta.

Dessutom har Bolaget rätt att ensidigt besluta om att hålla inne hela eller en del av sådan tilldelning för en deltagare som avser år då deltagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta att kräva återbetalning, helt eller delvis, av tilldelning som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod.

Detaljer angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not G3, ”Aktiebaserad ersättning”, på sidorna 79–83 i den Finansiella rapporten.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2022 (LTV 2022)

LTV 2022 godkändes på årsstämman 2022 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, sammanlagt 16 medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 2022, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 18 maj 2022. De Prestationsaktierätter som tilldelats vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna sammanfattas i tabellen nedan.

Deltagare	Tilldelningsvärde 1)	Tilldelningsvärde som procentandel av årlig grundlön 2)	Antal tilldelade prestationsaktierätter 3)	Andel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller 4)	Högsta antal prestationsaktierätter som kan tilldelas 5)
Börje Ekholm	SEK 34 678 941	190%	306 649	100%	613 298
Fredrik Jejdling	SEK 4 336 537	50%	38 346	100%	76 692
Arun Bansal 6)	SEK 0	0%	–	–	–

1) Beloppet representerar grundbelopp i SEK.
2) Siffrorna representerar ett belopp som andel av årslönen på tilldelningsdatum.
3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2021.
4) Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts på definierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2022 är: (1) mål för koncernens rörelseresultat (viktat till 45%) som mäts över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2022, (2) absolut TSR-utveckling (vikt 25%) i intervallet 6%–14% årlig tillväxttakt, (3) relativt TSR-resultat (vikt 20%) för Ericssons B-aktie, rankad 6–2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2022 till 31 december 2024, (4) minskade CO2-utsläpp (vikt 5%) i Bolagets egna anläggningar samt (5) ökad andel kvinnor i ledande befattning (vikt 5%) i Bolaget. Prestationsvillkor för LTV 2022 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2022 under punkt 16.
5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1% av det totala antalet utestående aktier. Effekten på nyckeltal är marginell.
6) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022.

Prestationsutfallet för LTV 2020 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2022

LTV 2020 och LTV 2022 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2022, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2020 kommer att löpa ut under 2023 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2022 kommer inte att löpa ut förrän 2025, men prestationsperioden för det ettåriga målet för koncernens rörelseresultat (EBIT) för LTV 2022 löpte ut 31 december 2022.

Prestationsvillkor för LTV 2022	Program	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär fördelning)	Utfall	Måluppfyllnads- nivå 1)

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2022)

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå (i% av mål)	Målnivå	Maxnivå (i% av mål)	Utfall (% av mål)	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation	SEK utfall vid maxprestation	SEK utfall för faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet 1)	40%	70%	100%	130%	150,5%	0	1 387 692	2 775 384	2 088 040
Ekonomisk lönsamhet affärsområde Networks 1)	60%	85%	100%	114%	200%	2 081 537	4 163 075	4 163 075
Totalt	100%					0	3 469 229	6 938 459	6 251 115

1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

Vice verkställande direktör och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (från 1 januari till 31 maj 2022) – Arun Bansal (STV 2022)

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå (i% av mål)	Målnivå	Maxnivå (i% av mål)	Utfall (% av mål)	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation 2,3)	SEK utfall vid maxprestation 2,3)	SEK utfall för faktisk prestation 2,3)
Koncernens ekonomiska lönsamhet 1)	40%	70%	100%	130%	150,5%	0	674 424	1 348 848	1 014 796
Ekonomisk lönsamhet marknadsområde Europa och Latinamerika 1)	60%	85%	100%	113%	200%	1 011 636	2 023 271	2 023 271
Totalt	100%					0	1 686 059	3 372 119	3 038 067

1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.
2) All ersättning i utländsk valuta har omräknats till SEK med genomsnittlig valutakurs för året.
3) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022. Alla belopp i SEK relaterade till 2022 beräknas proportionellt baserat på perioden 1 januari till 31 maj 2022.# Prestationsvillkor för LTV 2020

Mål 1)	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär fördelning)	Utfall	Måluppfyllnads- nivå 2)
LTV 2020 Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2020	Intervall (miljarder SEK)	50%	1 jan 2020– 31 dec 2020	19,1 – 27,9	SEK 29,1 miljarder	200,00%
LTV 2020 Absolut TSR	Intervall	30%	1 jan 2020– 31 dec 2022	6%–14%	–6,65%	0%
LTV 2020 Relativ TSR	Ericssons ranking	20%	1 jan 2020– 31 dec 2022	6–2	12 av 11	0%
Totalt		100%		0%–200%		100%

1) Som meddelades i årsredovisningen för 2020 beslutade styrelsen att måluppfyllelsenivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2020 var 200% för den del av Prestationsaktierätterna som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2020.

2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren absolut TSR och relativ TSR uppgick till 0% respektive 0% baserat på de uppnådda resultaten om –6,65% absolut TSR och rangordning 12 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande målluppfyllnadsnivå om 100% för LTV 2020.

Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2023. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Ersättningsrapport 2022 8

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2018, 2019, 2020 och 2021 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer.

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår	Namn och befattning	Program	Mål (vikt) 1)	Tilldel- nings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Presta- tions- perio- dens slut- datum 4)	In- tjänande- periodens slut- datum 5)	Tilldelade Prestations- aktierätter (värde i SEK) 6)	Högsta antal Prestations- aktierätter som kan tilldelas (värde i SEK) 7)	Ingående saldo (värde i SEK) 8)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9)	Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10)	Prestations- aktierätter som förverkats och betalats ut i aktier under året (värde i SEK) 11)
Börje Ekholm	Vd och koncernchef	LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(45%)	18 maj 2022	1 år	31 december 2022	18 maj 2025	137 994 (15 605 741)	275 988 (31 211 483)	224 594 (13 852 958)	224 594 (13 852 958)
		TSR-presta- tionsvillkor	(45%)	18 maj 2022	3 år	31 december 2024	18 maj 2025	137 991 (15 605 402)	275 982 (31 210 804)	275 982 (17 022 570)		275 982 (17 022 570)
		ESG-mål	(10%)	18 maj 2022	3 år	31 december 2024	18 maj 2025	30 664 (3 467 792)	61 328 (6 935 584)	61 328 (3 782 711)		61 328 (3 782 711)
		LTV 2021 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	3 maj 2021	1 år	31 december 2021	3 maj 2024	154 161 (16 834 381)	308 322 (33 668 762)	308 322 (19 017 301)	308 322 (19 017 301)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	3 maj 2021	3 år	31 december 2023	3 maj 2024	154 162 (16 834 490)	308 324 (33 668 981)	308 324 (19 017 424)		308 324 (19 017 424)
		LTV 2020 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	1 april 2020	1 år	31 december 2020	1 april 2023	194 830 (15 188 947)	389 660 (30 377 894)	389 660 (24 034 229)	389 660 (24 034 229)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	1 april 2020	3 år	31 december 2022	1 april 2023	194 830 (15 188 947)	389 660 (30 377 894)
		LTV 2019 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	18 maj 2019	1 år	31 december 2019	18 maj 2022	146 087 (13 808 143)	292 174 (27 616 286)	292 174 (18 021 292)	292 174 (18 021 292)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	18 maj 2019	3 år	31 december 2021	18 maj 2022	146 087 (13 808 143)	292 174 (27 616 286)	76 973 (4 747 695)	76 973 (4 747 695)
Totalt								1 296 806 (126 341 987)	2 593 612 (252 683 974)	1 067 129 (65 820 517)	224 594 (13 852 958)	645 634 (39 822 705)	1 291 723 (79 673 475)

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella prestationsaktierätter faller ut och berättigar till aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet prestationsaktierätter tilldelade på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antalet prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal prestationsaktierätter, som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret, och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) Tilldening av LTV 2019 har inte skett efter rekommendation av styrelsens ordförande, vd och CLO (koncernens chefsjurist).

Ersättningsrapport 2022 9

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer, forts.

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår	Namn och befattning	Program	Mål (vikt) 1)	Tilldel- nings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Presta- tions- perio- dens slut- datum 4)	In- tjänande- periodens slut- datum 5)	Tilldelade Prestations- aktierätter (värde i SEK) 6)	Högsta antal Prestations- aktierätter som kan tilldelas (värde i SEK) 7)	Ingående saldo (värde i SEK) 8)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9)	Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10)	Prestations- aktierätter som förverkats och betalats ut i aktier under året (värde i SEK) 11)
Fredrik Jejdling	Vice verk- ställande direktör och chef för affärs- område Networks	LTV 2022 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(45%)	18 maj 2022	1 år	31 december 2022	18 maj 2025	17 257 (1 951 594)	34 514 (3 903 188)	28 086 (1 732 344)	28 086 (1 732 344)
		TSR-presta- tionsvillkor	(45%)	18 maj 2022	3 år	31 december 2024	18 maj 2025	17 255 (1 951 368)	34 510 (3 902 736)	34 510 (2 128 577)		34 510 (2 128 577)
		ESG-mål	(10%)	18 maj 2022	3 år	31 december 2024	18 maj 2025	3 834 (433 587)	7 668 (867 174)	7 668 (472 962)		7 668 (472 962)
		LTV 2021 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	3 maj 2021	1 år	3 maj 2023	3 maj 2024	19 092 (2 084 846)	38 184 (4 169 693)	38 184 (2 355 189)	38 184 (2 355 189)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	3 maj 2021	3 år	31 december 2023	3 maj 2024	19 092 (2 084 846)	38 184 (4 169 693)	38 184 (2 355 189)		38 184 (2 355 189)
		LTV 2020 Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	1 april 2020	1 år	31 december 2020	1 april 2023	22 262 (1 735 546)	44 524 (3 471 091)	44 524 (2 746 240)	44 524 (2 746 240)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	1 april 2020	3 år	31 december 2022	1 april 2023	22 263 (1 735 623)	44 526 (3 471 247)
		LTV 2019 13) Koncernens rörelseresultat (EBIT)	(50%)	18 maj 2019	1 år	31 december 2019	18 maj 2022	16 321 (1 542 661)	32 642 (3 085 322)	32 642 (2 013 359)	32 642 (2 013 359)
		TSR-presta- tionsvillkor	(50%)	18 maj 2019	3 år	31 december 2021	18 maj 2022	16 322 (1 542 755)	32 644 (3 085 511)	8 599 (530 386)	8 599 (530 386)
Totalt								153 698 (15 062 827)	307 396 (30 125 655)	123 949 (7 645 174)	28 086 (1 732 344)	80 362 (4 956 728)	152 035 (9 377 519)

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer, forts.

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår

Namn och befattning	Program	Mål (vikt) 1)	Tilldel- nings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Presta- tions- perio- dens slut- datum 4)	In- tjänande- periodens slut- datum 5)	Tilldelade Prestations- aktierätter (värde i SEK) 6)	Högsta antal Prestations- aktierätter som kan tilldelas (värde i SEK) 7)	Ingående saldo (värde i SEK) 8)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9)	Prestations- aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10)
Arun Bansal Vice verk- ställande direktör och chef för Marknads- område Europa och Latin- amerika 14)	LTV 2022	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (45%)		1 år	31 december 2022		0	0
		TSR-presta- tionsvillkor (45%)		3 år	31 december 2024		0	0
		ESG-mål (10%)		3 år	31 december 2024		0	0
	LTV 2021	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	3 maj 2021	1 år	3 maj 2023	3 maj 2024	18 062 (1 972 370)	36 124 (3 944 741)	36 124 (2 228 128)	20 057 15) (1 237 116)
		TSR-presta- tionsvillkor (50%)	3 maj 2021	3 år	31 december 2023	3 maj 2024	18 063 (1 972 480)	36 126 (3 944 959)		20 059 15) (1 237 239)
	LTV 2020	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	1 april 2020	1 år	31 december 2020	1 april 2023	27 399 (2 136 026)	54 798 (4 272 052)	54 798 (3 379 941)	50 294 (3 102 134)
		TSR-presta- tionsvillkor (50%)	1 april 2020	3 år	31 december 2022	1 april 2023	27 398 (2 135 948)	54 796 (4 271 896)
	LTV 2019 13)	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	18 maj 2019	1 år	31 december 2019	18 maj 2022	18 909 (1 787 279)	37 818 (3 574 557)	37 818 (2 332 614)	37 818 (2 332 614)
		TSR-presta- tionsvillkor (50%)	18 maj 2019	3 år	31 december 2021	18 maj 2022	18 909 (1 787 279)	37 818 (3 574 557)	9 962 (614 456)	9 962 (614 456)
Totalt							128 740 (11 791 381)	257 480 (23 582 763)	138 702 (8 555 139)	20 059 (1 237 239)	118 131 (7 286 320)

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter faller ut och berättigar deltagarna att få aktier.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antalet Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatum. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatum.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under tidigare räkenskapsår men som ännu inte tilldelats. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utstående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK represen- terar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren vid intjänandeperiodens slut.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte förverkats. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
13) Tilldening av LTV 2019 har inte skett efter rekommendation av styrelsens ordförande, vd och CLO (koncernens chefsjurist).
14) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022.
15) Innehav i LTV 2020 och 2021 har beräknats proportionellt baserat på sista anställningsdatum 31 december 2022.

Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav

Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:

Vd och koncernchef ska bygga och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200% av den årliga fasta lönen.
Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75% av deras respektive årliga fasta lön.

De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet att bygga upp detta innehav över en period av fem år från och med 1 januari 2019. I det fall nya medlemmar av koncernledningen utses, förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på årsdagen fem år efter att de tilldelas sina första prestationsaktierätter under LTV-program- men.

Styrelsen beaktar följande beträffande uppfyllelse av kravet på aktieinnehav:

Innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av koncernledningsmedlemmen.
Optioner som tilldelats men inte gått till inlösen (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för utövandet).
Aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/eller villkor anställning har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt).

Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för presta- tionsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.

Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlinj- na om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har efterlevts. Innehavet för respektive medlem av koncernledningen redovisas på sidan 20–25 i Bolagsstyrningsrapporten.

Avvikelser från antagna ersättningsriktlinjer för ledande befattningshavare

På rekommendation från Kompensationskommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från ersättningsriktlinjerna för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ekonomiska bärkraft. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor även tillämpas under en period om högst 36 månader. Som del i förvärvet av Vonage Holdings Corp.# Ersättningsrapport 2022

Jämförande information om ändringar i ersättningen och Bolagets resultat

Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de tre senaste redovisade räkenskapsåren

	Ericssons resultat	Ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktör	Börje Ekholm Vd och koncernchef	Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks	Arun Bansal Vice verkställande direktör och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika	4) Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltids- ekvivalenter
	3) Koncernens rörelseresultat (EBIT) SEK miljoner	Koncernens nettoomsättning SEK miljoner	Aktiekurs 31 december för räken- skapsåret 2022 (% föränd- ring)	Fast ersättning 1)	Rörlig ersättning 2)	Fast ersättning 1)
2022	19 290	595	(3%)	9 666	757	5 090
2021	18 764	547	(1%)	9 144	067	16 503
2020	18 498	002	(13%)	7 948	081	9 514

Kommentarer

LTV 2018 löpte ut och aktier överfördes i maj 2021.
LTV 2018 löpte ut och aktier överfördes i maj 2021.
LTV 2018 löpte ut och aktier överfördes i maj 2021.
Information lämnades och jämfördes under datum som vice verkställande direktör.
Under 2021 ägde den försenade lönerevisionen för 2020 rum med bolagssponsrad retroaktiv effekt, vilket ökat ersättningen till övriga anställda. En majoritet av de anställda har inte rörlig ersättning.

1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.
2) Rörlig ersättning för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer innefattar tillämpliga STV och LTV. För Bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersätt- ning. För jämförelsens skull representerar rörlig ersättning faktiskt betalad ersättning under räkenskapsåret. Detta beror på att prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda med prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2022 ännu inte slutförts.
3) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom Bolaget.
4) Arun Bansal lämnade befattningen som vice verkställande direktör 31 maj 2022. Alla belopp relaterade till 2022 beräknas proportionellt för tidsperioden 1 januari till 31 maj 2022.

Styrelsen
Stockholm 7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

Ersättningsrapport 2022 13

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2360/3 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2023

Om Ericsson

Vi är en av de ledande leverantörerna av Informations- och kommunikationsteknik (IKT). Vi möjliggör för kunderna att frigöra det fulla värde som kommunikation skapar genom att utveckla banbrytande teknik och tjänster som är enkla att använda, anpassa och skala upp, och som bidrar till våra kunders framgång i en helt uppkopplad värd. Vår portfölj omfattar Networks, Cloud Software and Services, Enterprise Wireless Solutions, Global Communications Platform, Technologies and New Businesses samt patent och licensintäkter. Bolaget har cirka 105 000 medarbetare, och kunder i cirka 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige. Vår aktie är noterad på Nasdaq Stockholm och Ericssons American Depositary shares (ADS) handlas på Nasdaq New York. Ericssons vision är en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2022

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Årsredovisning 2022 Finansiell rapport
Bolags- styrnings- rapport
Ersättnings- rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022
Förbättra liv, omdeﬁniera verksamheter och bana väg för en hållbar framtid

1 Strategi och mål
2 2022 i sammandrag – Miljö
4 2022 i sammandrag – Sociala faktorer
6 2022 i sammandrag – Styrning
8 Noter till Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
10 Bestyrkanderapport
43 Ordlista
44

Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en särskild rapport fogad till den finansiella rappor- ten, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, 6 kap., 10 § och 11 §). En bestyrkanderapport från Bolagets revisorer är bifogad.

Innehåll

Framtidsriktade uttalanden

Denna rapport innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om Bolagets aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsför- hållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat. Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kom- mer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till Bolagets strategi, framtida ekonomiska resul- tat, förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information. Sådana uttalanden är baserade på Bolagets förväntningar vid datumet för rapporten, om inte ett tidigare datum anges, inklusive förväntningar baserad på information och prognoser från tredje part som Bolaget anser vara trovärdiga. Vi uppmärksammar investerare på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt och på ett negativt sätt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i Bolagets årsredo- visning för räkenskapsåret 2022, inklusive avsnittet ”Riskfaktorer” i årsre- dovisningen för 2022. Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes, och i den utsträckning de representerar data från tredje part har vi inte genomfört en oberoende bekräftelse av sådana data från tredje part, och avser inte heller att göra det. Givet dessa risker och osäkerheter vill vi varna läsare för att fästa överdriven tillit vid sådana framtidsriktade uttalanden. Vi avsäger oss uttryckligen en skyldighet att efter datumet för denna rapport uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antagan- den som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler. Vi kan referera till webbplatser och externa frivilliga rapporter i denna rapport. Informationen på vår webbplats och i våra externa frivilliga rapporter är inte inkorporerad genom hänvis- ning i, eller ska på annat sätt anses vara en del av, denna rapport.# Förbättra liv, omdefiniera verksamheter och bana väg för en hållbar framtid

Ericssons vision om en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid, bygger på den potential som mobil uppkoppling har att skapa positiv påverkan. På samma sätt som elektrifieringen förändrade världen under 1900-talet förändrar digitaliseringen 2000-talet. Med 5G blir nätet en plattform för innovation där det globala utvecklar-communityt med stöd av API:er (Application Program Interface) kan skapa nya innovativa tillämpningar utifrån nätverkets egenskaper. 5G-tekniken kommer att vara omvälvande inte bara för det mobila ekosystemet utan för alla ekosystem som är beroende av uppkoppling, såväl konsumenter som företag. Denna nya plattform kommer att vara en global motor för ekonomisk tillväxt, en betydelsefull hävstång i kampen mot klimatförändringarna och en kraftfull möjliggörare av social inkludering.

Integritet är grundläggande för Ericssons förmåga att skapa värde. Med närvaro i cirka 180 länder är Ericsson verksamt på marknader med varierande grad av komplexitet vad gäller affärskultur, geopolitisk stabilitet och institutionell mognad. Bolaget har samma höga krav på affärsmetoder – från lika möjligheter för alla och respekt för de mänskliga rättigheterna till antikorruption – i all sin verksamhet. Hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för Ericsson är av högsta prioritet. Bolaget har ett helhetsperspektiv på riskhantering och är fast beslutet att agera med integritet i hela värdekedjan.

Verka för digital inkludering

Omkring 2,7 miljarder människor saknar fortfarande tillgång till internet 1). De som inte är uppkopplade bor i oproportionerligt hög grad i låg- och medelinkomstländer, och är sannolikt fattigare, mindre utbildade, äldre, bor på landsbygden och kvinnor. Även om ökad täckning är en viktig fråga att hantera, och lösningar som fast trådlös uppkoppling kan vara ett kraftfullt verktyg för att leverera bredband, så är det också viktigt att minska användningsgapet med relevanta verktyg och utveckla den digitala kompetensen för att minska den digitala klyftan.

Finansiell inkludering är också en viktig drivkraft för social inkludering. Nära en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella bank- och finanstjänster enligt World Bank Findex. En majoritet av den del av befolkningen som ej har tillgång till banktjänster äger dock en mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjänster. I dag 1) The State of Broadband 2022: Accelerating broadband for new realities (2022) ITU/UNESCO Broadband Commission for Sustainable Development, p. 26, 978-92-61-36751-0. 2) Mobile Net Zero: State of the Industry on Climate Action 2022 (2022), GSMA. 3) Malmodin, Jens & Lundén, Dag. (2018). The Energy and Carbon Footprint of the Global ICT and E&M Sectors 2010–2015. Sustainability, 10.3390/su10093027. 4) Malmodin, Jens & Bergmark, Pernilla. (2015). Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030. 10.2991/ict4s-env-15.2015.5. använder mer än 80 miljoner konsumenter varje månad mobila finansiella tjänster som levereras på Ericsson Wallet Platform. Många av dessa saknade tidigare tillgång till banktjänster.

Vid sidan av produktportföljen verkar Ericsson också på plats för att se till att välfungerande uppkoppling är tillgänglig och användbar för alla. Ericsson var den första privata samarbetspartnern som gjorde ett åtagande till Unicef och ITU:s Giga-initiativ som omfattade flera miljoner dollar, och Bolaget har under de senaste två åren stöttat Giga i att ge internetuppkoppling till fler än 5 500 skolor och 2 miljoner barn och ungdomar. Ericsson har som mål att ta lärdomarna från det senaste decenniets arbete och genom offentligt-privata partnerskap stötta Giga så att varje skola över hela världen kan anslutas till internet senast 2030. Genom Ericssons flaggskeppsprogram Connect To Learn har 400 000 barn och ungdomar i 36 länder fått tillgång till digitala utbildnings- och kompetensutvecklingsprogram.

Katalysera nettonollutsläpp

Den digitala omvandlingen av samhälle och industrier innebär också lägre utsläpp. Telekombranschen ligger i täten i arbetet mot noll utsläpp både i termer av nettonollåtaganden och genom ett branschomfattande åtagande att köpa in förnybar energi 2). Ericsson har som ambition att ha netto-nollutsläpp i hela värdekedjan senast 2040. Bolagets viktigaste bidrag till att minska de klimatpåverkande utsläppen är att leverera en energieffektiv portfölj som bidrar till att vända trenden mot ökad energianvändning i nätverk och därmed minska kundernas energianvändning, energikostnader och koldioxidutsläpp. Ericsson arbetar också med sina leverantörer för att tillhandahålla relevanta verktyg och ramverk för affärspartners så att de kan sätta sina egna 1,5-gradersmål.

Möjliggöra transformation i näringslivet

Medan IKT-sektorn bara svarar för 1,4% av det globala koldioxidavtrycket 3) har den potentialen att möjliggöra en 15-procentig minskning av utsläppen i olika branscher till 2030 genom lösningar baserade på uppkoppling, så som smarta system för fastighetsautomation (BMS) och uppkopplad laddningsinfrastruktur för elbilar 4). Detta är bara två exempel på möjligheterna i den fjärde industriella revolutionen. Exponentiell teknik som 5G, artificiell intelligens (AI) och Sakernas internet (IoT) har potentialen att avsevärt öka produktivitet och effektivitet. Som en öppen innovationsplattform kommer 5G att ha en direkt inverkan på flera olika branscher inom samhällsinfrastruktur och industri, däribland transport, tillverkning, energibolag och allmän säkerhet, för att nämna några.

Uppkoppling - grunden för hållbar utveckling

Ericssons teknik är avgörande för den digitala transformationen av samhället och utgör grunden för hållbar utveckling, men för att kunna möta globala utmaningar och förverkliga möjligheter behöver tekniken skalas upp. Ericssons erfarenhet av att driva ekosystem inom och mellan flera branscher, samt i samhället är avgörande för att uppnå detta.

Ericsson grundades på övertygelsen att kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov – och Bolaget har varit en del av samhällsutvecklingen i över 145 år. I dag levererar Ericsson teknik, lösningar och en plattform för innovation som stödjer social interaktion, ekonomisk tillväxt och en hållbar framtid.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

1 Inledning

Strategi och mål

Under de kommande årtiondena kommer världen att ställas inför mycket stora utmaningar i fråga om begränsning och anpassning till klimatförändringarna samt att säkerställa att alla på planeten kan delta i den digitala ekonomin och det digitala samhället. För att kunna möta dessa utmaningar krävs fler åtgärder, både från den offentliga och den privata sektorn, för att gå över till en koldioxidsnål och cirkulär ekonomi samtidigt som hänsyn tas till social inkludering.

Informations- och kommunikationsteknik (IKT) spelar redan en viktig roll i denna övergång, både som en möjliggörare av minskade koldioxidutsläpp och genom att skapa och sprida den kunskap och de innovationer som krävs för en hållbar ekonomisk utveckling.

Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande bygger på potentialen i Bolagets teknik när den används på ett ansvarsfullt sätt. Ericsson genomför regelbundet en väsentlighetsanalys 1) för att identifiera de miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer av störst betydelse för Bolaget och dess intressenter. Väsentlighetsanalysen fungerar också som ett verktyg för att ge input till strategin för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

De människor som arbetar för Ericsson runt om i världen möjliggör att strategin kan förverkligas. Det är de som är drivkraften bakom förverkligandet av Bolagets vision: En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Ansvarsfullt företagande

Bedriva verksamheten med integritet för att minska risker och bygga förtroende
Integrera robusta rutiner för riskhantering i hela Bolaget
Säkerställa att Bolagets teknik är en positiv kraft och att den inte missbrukas
Tillhandahålla transparent rapportering och information i nivå med global bästa praxis.

Miljömässig hållbarhet

Kontinuerligt förbättra portföljens energiprestanda
Vidta klimatåtgärder i den egna verksamheten och i leverantörskedjan
Övergå till en modell för cirkulär ekonomi
Tillhandahålla IKT-lösningar som kan möjliggöra minskade koldioxidutsläpp i andra sektorer och branscher.

Möjliggörs av våra medarbetare

Arbeta för att säkerställa god hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för Ericsson
Bygga en inkluderande och innovativ kultur som skapar resultat genom etiskt beslutsfattande
Skapa en arbetsplats där alla känner sig inkluderade och stolta över att tillhöra ett omtänksamt, flexibelt och världsledande teknikföretag
Utveckla människor med rätt kompetens och inställning på rätt plats, vid rätt tidpunkt, för att vinna affärer med integritet
Möjliggöra faktabaserat och modigt beslutsfattande genom HR-analys för att skapa förutsättningar för starka prestationer bland medarbetare

Digital inkludering

Utforska och utveckla prisvärda lösningar för internetuppkoppling
Skala upp välfungerande uppkoppling och användbarhet genom partnerskap
Erbjuda skalbar teknik för finansiell inkludering
Stödja utvecklingen av digitala kunskaper och färdigheter.

Strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons teknik – en möjliggörare av hållbar utveckling

Ericssons teknik kan bidra till att många av FN:s globala mål för hållbar utveckling uppnås. Några exempel på detta är minskad fattigdom genom mobila finansiella tjänster, bättre tillgång till utbildning genom digitalt lärande och minskade utsläpp av växthusgaser genom digitala datadrivna lösningar.# Ericssons bidrag till hållbarhetsmålen

Ericssons främsta bidrag till hållbarhetsmålen sker via mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande och globalt partnerskap). Dessa två globala mål är centrala för Ericsson i rollen som teknikledare. Bolaget skapar och driver ekosystem för digitala lösningar och arbetar tillsammans med betrodda samarbetspartners för att åstadkomma positiv påverkan i stor skala och för att möta både dagens och morgondagens utmaningar.

Uppkoppling som drivkraft för hållbar industrialisering och innovation

Från smarta elnät och styrsystem för energi- användningen i byggnader till autonoma fordon och uppkopplade fabriker – uppkoppling är grunden i den digitaliserade ekonomin. Uppkoppling är också en möjliggörare av många av de förändringar som krävs för att säkerställa hållbar ekonomisk tillväxt och minskade koldioxidutsläpp. Ericsson tillhandahåller infrastrukturen för uppkoppling och företagets kunder tillhandahåller de kommunikationstjänster som industrin behöver för digitalisering.

Partnerskap är nyckeln till att överbrygga digitala klyftor

För att bidra till att överbrygga den digitala klyftan samarbetar Ericsson med sina kunder och affärspartners samt internationella institutioner och civilsamhället i ett sammankopplat ekosystem. Genom dessa samarbeten bidrar Ericsson till människors möjlighet att få tillgång till uppkoppling och till de färdigheter som behövs för att fullt ut kunna delta i den digitala ekonomin och det digitala samhället.

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

1) Se not O1 på sidan 40 för mer information om väsentlighetsanalysen och hur väsentlighet ska tolkas inom ramen för Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagetande.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

2 Strategi och mål

Utfall för mål och delmål

Nedan visas en sammanfattning av status och utfall för Ericssons mål och delmål kopplat till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Kommentarer till resultatutfall finns på sidorna 4–9, och specifikationer av mål och detaljerade data för utfall finns i noterna till den här rapporten på sidorna 11–42.

Mål och delmål	Basår 1)	Målår	Resultat 2022	Status
Miljö
BEKÄMPA KLIMATFÖRÄNDRINGARNA
Nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan, som omfattar scope 1, 2 och 3 (ska lämnas in till SBTi 2) )	2020	2040
Utsläppsminskningar – Minska utsläppen i scope 1, 2 och 3 med 50% (ska lämnas in till SBTi)	2020	2030	8% minskning	Mer insatser krävs
– Minska utsläppen i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och nedströms transporter med 35% (SBTi-verifierat)	2016	2022	60% minskning	Uppnått
Energiprestanda i produktportföljen
– Uppnå en 5G-portfölj som är tio gånger mer energieffektiv per mängd överförda data jämfört med 4G	2017	2022	10 gånger mer energieffektiv	Uppnått
– Uppnå energibesparingar på 35% i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare portföljen (SBTi-verifierat)	2016	2022	39% besparingar	Uppnått
Samverkan i leverantörskedjan
Få 350 strategiskt viktiga direktleverantörer och leverantörer med höga utsläpp att sätta sina egna utsläppsminskningsmål i linje med Parisavtalet	2019	2025	225 leverantörer med accepterade mål	Enligt plan
Sociala faktorer
ANSTÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT
Hälsa och säkerhet
Noll dödsfall och olyckor med frånvaro (LWI)	2020	2025	8 dödsfall och 131 LWI:er	Mer insatser krävs
JÄMSTÄLLDHET
Mångfald och inkludering
30% kvinnor bland alla anställda, linjechefer och högre chefer	2021	2030	25, 22 respektive 35%	Mer insatser krävs
Styrning
Etik och regelefterlevnad
Stärka och förbättra programmet för etik och efterlevnad för att säkerställa ett effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och korruption	2019	2022	Förlängt till 2024	Implementering pågår

1) För de mål som följs upp med ett relativt prestationsmått i jämförelse med en angiven baslinje visas basåret. För de mål som inte följs upp med ett relativt mått visas det år som målet sattes (startåret).

2) Initiativet Science Based Target (SBTi) är ett partnersamarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och netto nollmål baserade på vetenskap, vilket också omfattar att lämna utlåtande rörande ambitionsnivån hos företags och andra organisationers mål för utsläppsminskningar.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

3 Strategi och mål

Nettonollutsläpp till 2040

Ericssons långsiktiga ambition är nettonollutsläpp av växthusgaser i hela värdekedjan till 2040. Till 2030 har Bolaget som mål att halvera värdekedjans utsläpp med 2020 som basår samt att uppnå nettonollutsläpp från den egna verksamheten 1) . Ericssons ambition är baserad på vetenskap och Bolaget förbereder sig för att skicka in sina nya mål för verifiering av Science Based Targets initiative (SBTi).

År 2022 var de totala utsläppen av växthusgaser i värdekedjan cirka 28 (28) miljoner ton. 91 (91)% av fotavtrycket uppstod nedströms, främst från energianvändningen från såld nätutrustning till kunder och 9 (9)% skedde uppströms i leverantörskedjan. Utsläppen inom scope 1 och 2 utgjorde mindre än 1 (<1)% av de totala utsläppen.

Ericsson vidtar åtgärder för utsläppsminskningar i alla led i värdekedjan, men den största potentialen hänger samman med att kontinuerligt göra portföljen mer energieffektiv och att minska utsläppen i leverantörskedjan genom leverantörssamarbeten, produktdesign och materialval. Ericsson har under 2022 fortsatt att implementera sin nettonollstrategi och satt upp delmål för områden och aktiviteter med större påverkan, såsom produktdesign och siter i radio accessnätens energianvändning.

För att förbättra precisionen i utsläppsredovisningen, både för enskilda produkter och för Bolaget som helhet, sjösattes ett projekt för beräkning och spårning av koldioxidavtrycket. Ambitionen är att ha ett fullt digitaliserat system som kan beräkna utsläppen så att Bolagets beslutsfattare kan fatta de faktabaserade beslut som krävs för att kunna leverera på Bolagets klimatmål.

För att stärka kopplingen mellan hållbarhetsarbetet och den strategiska prioriteringen av teknikledarskap lanserade Ericsson ett ramverk för gröna obligationer som verifierats av en oberoende tredje part. Detta gör det möjligt för Bolaget att få tillgång till den växande marknaden för grön finansiering vid kapitalanskaffning, främst för FoU-relaterade investeringar.

Den möjliggörande effekten hos IKT

Ericssons forskning 2) visar att potentialen för IKT-lösningar att stödja andra branscher i deras arbete för att minska sina koldioxidutsläpp är betydande och mycket större än sektorns eget koldioxidavtryck. Teknik som laddningsinfrastruktur, smarta elnät och system för fastighetsförvaltning är alla beroende av uppkopplade digitala lösningar för att kunna nå sin fulla potential. Genom utveckling av ny teknik som Global Network Platform och 5G kan potentialen för utsläppsminskningar höjas ytterligare.

Ericsson har under året fortsatt att utforska och påvisa den möjliggörande effekten hos IKT genom exempel på tillämpning där mobilt IoT används för digital energihantering inom fastighetssektorn och för högre effektivitet i laddinfrastruktur för elfordon, för att nämna några. Dessutom har Ericsson bidragit till en ny standard från Internationella teleunionen för hur man ska bedöma hur IKT-lösningar påverkar växthusgasutsläpp i andra sektorer 3) .

Energiprestanda i portföljen

Utsläpp nedströms, primärt från användning av sålda produkter, utgjorde 91 (91)% av de totala utsläppen i värdekedjan. Detta gör att löpande förbättringar av portföljens energiprestanda är centrala för att nå Bolagets mål för minskning av utsläpp på lång och medellång sikt. Högre effektivitet skapar också ekonomiskt värde för kunderna eftersom det bidrar till att minska energirelaterade driftskostnader.

Under 2022 nådde Ericsson båda sina portföljmål, vilket visar en betydligt högre energieffektivitet i sin Ericsson Radio System (ERS)-portfölj. Ericsson nådde målet om att göra 5G-portföljen 10 gånger effektivare för samma mängd överförd data jämfört med 4G. År 2022 var Bolagets tredje och fjärde generationers Massive MIMO 5G-radioenheter 10.0 (9.3) gånger mer energieffektiva jämfört med 4G-radioenheter. Isolerat var fjärde generationens 5G-radioenheter 10.6 gånger mer effektiva.

Ericsson uppnådde detta genom att bland annat använda högeffektiva effektförstärkare för radioenheterna och genom förbättringar i Ericsson Silicon (ASICs), ett dedikerat, specialbyggt system på en kretsdesignlösning som gör det möjligt att skapa mindre och lättare radioenheter som förbrukar mindre energi.

Ericsson hade också ett SBTi-verifierat mål för 2022 om 35% energibesparing i sina ERS-fjärradioenheter jämfört med den äldre produktportföljen. Under 2022 uppnåddes besparingar om 39 (36)% hos de levererade ERS-radioenheterna. Om besparingarna från energisparfunktionen Micro Sleep Tx, som stänger av komponenter när ingen överföring krävs, inkluderas, ökar besparingarna till 44%. Detta möjliggjordes genom en kombination av faktorer, bland annat förbättringar av radioenhetens design, multibandteknik och hårdvarukomponenter som Ericsson Silicon. Med multibandteknik kan Bolaget effektivt kombinera flera radioenheter för två eller flera

2022 i sammandrag – Miljö

1) Den egna verksamheten omfattar utsläpp i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och anställdas pendlingsresor

2) Malmodin, Jens & Bergmark, Pernilla. (2015). Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030.# 2022 års mål Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

2022 i sammandrag – Miljö

10.2991/ict4s-env-15.2015.5 3) ITU Standardization L.1480: Enabling the Net Zero transition: Assessing how the use of ICT solutions impacts GHG emissions of other sectors

Värdekedjans koldioxidavtryck

Värdekedjans koldioxidavtryck	Miljoner ton CO2e / %	2022	2021	2020
Scope 1 och 2		30	28	28
Scope 3 Uppströms		91%	91%	91%
Scope 3 Nedströms		8%	9%	9%
	<1%	<1%	<1%

5G-portföljens energieffektivitet

Energiprestanda	2022	2021	2020	2019	2018	2017
Jämförelse 5G och 4G portföljerna	4,2x	5,5x	6,6x	9,3x	10,0x

frekvensband till en enda fysisk enhet. Detta förbättrar energieffektiviteten avsevärt samt minskar enhetens storlek och vikt. Framöver kommer Ericsson i allt högre grad att utnyttja artificiell intelligens och maskinin- lärning samt sköta nätdriften på ett intelligent sätt för att möta efterfrågan på datatrafik och leverera den bästa användarupplevelsen i kombination med den lägsta energianvänd- ningen.

Klimatåtgärder i leverantörskedjan

Utsläppen från leverantörskedjan utgjorde 9 (9)% av det totala koldioxidavtrycket i värde- kedjan. Som en del av nettonollambitionen arbetar Ericsson för att minska dessa utsläpp genom designförbättringar, transporteffekti- vitet och leverantörsengagemang. Under året har arbetet med att minska vikten och storleken på produkter fortsatt, och initiativ inriktade på utsläppsintensiva material och processer, till exempel aluminium, lanserades. Bolaget har också undersökt olika sätt att samla in utsläppsdata från leverantörskedjan mer effektivt och med högre precision. Ericsson har som mål att till 2025 få 350 leverantörer, som har höga utsläpp eller är strategiskt viktiga, att sätta egna utsläpps- minskningsmål i linje med 1,5-gradersambitio- nen. Dessa leverantörer utgör tillsammans med sina leverantörskedjor en majoritet av Ericssons totala koldioxidavtryck från leverantörskedjan. För att en leverantörs mål ska accepteras måste det omfatta en halvering av utsläppen i relevanta scope till 2030 jämfört med målets basår. Åtagandet måste göras offentligt och det måste åtföljas av offentlig rapportering på utfall. Vid årets slut hade 225 (121) leverantörer satt mål som uppfyller dessa kriterier, vilket gör att Bolaget är på god väg att uppnå sitt mål för leverantörsengagemang inom den fastställda tidsramen 1) . Ericsson fortsätter att interagera med de leverantörer som ännu inte satt upp mål i linje med kraven. Ericsson har ett förhållningssätt baserat på samarbete och arrangerade ett webb- seminarium tillsammans med Exponential Roadmap Initiative. Bolaget var också med och tog fram 1.5 C Business Playbook och Supplier Engagement Guide i syfte att stödja företag att sätta upp mål som är i linje med 1,5-gradersambitionen och att hjälpa dem att samverka med sina egna leverantörskedjor.

Klimatåtgärder i egen verksamhet

Scope 1-utsläppen var 38 (38) kiloton och var i första hand relaterade till flottan av service- fordon. Scope 2-utsläppen minskade till 45 (58) kiloton, vilket främst berodde på större volymer inköpt förnybar el. Andelen förnybar el ökade till 82 (75)%, vilket motsvarade 67 (62)% av anläggningarnas totala energianvändning. Trots att utsläppen från affärsresor ökade till 25 (9) kiloton, var de fortfarande betydligt lägre än nivåerna före pandemin. Ericsson har satt ett tak på affärsresor för att begränsa de relaterade utsläppen till högst 50% av de nivåer som rådde före pandemin 2019. Utsläppen från nedströms transporter var 116 (119) kiloton. Sammantaget innebar detta att Bolaget överträffade sitt SBTi-verifierade mål om att minska utsläppen från egen verksamhet med 35% till 2022, med uppnådda utsläppsminsk- ningar på 60% jämfört med 2016 års baslinje. Under året har Ericsson fortsatt sina insatser för att förbättra datakvalitet, bland annat med mer regelbundna uppföljningar av klimat- nyckeltal, fortsatt installation av telematik i fordonsflottan och en mer detaljerad analys av anställdas pendlingsvanor. Prioriteringar för det kommande året är ytterligare förstärkningar av datakvalitet med fokus på automation, utvär- dering av Power Purchase Agreement-projekt för att köpa in förnybar energi samt att fortsätta övergången till en fossilfri fordonsflotta. Energibesparande åtgärder på 5G-fabriken i USA kommer att implementeras på andra produktionsanläggningar och installation av solpaneler ska utvärderas.

Omställning till cirkulär ekonomi

Ericsson genomförde två initiativ inriktade på att förbättra prestanda inom produktåter- tagning och försäljning av begagnad utrustning. Bolaget har också tagit fram en målgruppsanpassad utbildning för att öka den interna kunskapen om återtag och återanvändning. Dessutom analyserade Bolaget framväxande lagstiftning och trender relaterade till produktåtertagning med hjälp av en tredjepartsrådgivare. Ericsson analyse- rade också hur man kan öka de relativt låga återtagningsvolymerna och genomförde en pilottest med de återanvändningstjänster för produkter som lanserades 2021.

Mer information finns i noterna till rapporten s. 11

E1 – Miljöledning s. 12
E2 – Begränsa klimatförändringar s. 16
E3 – Scenarioanalys för klimatrelate- rade risker och möjligheter s. 17
E4 – Omställning till cirkulär ekonomi s. 18
E5 – Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning

Utfall SBTi-veriﬁerat mål

Kiloton CO2e	2022	2016
	225	560
–35% //

Scope 3 (affärsresor och nedströms transporter)
Scope 2
Scope 1

2022 års mål Samverkan i leverantörskedjan

Antal	2022	2021	2020
	225	121	35

Leverantörer med accepterade mål
2025 års mål

Andel förnybar el och energi vid anläggningar

%	2022	2021	2020
	82	75	62
	67	62

Andel förnybar el
Andel förnybar energi (el, värme, kyla och stationär förbränning)

1) Se not O2 på sidan 41 för en förklaring av begränsningar gällande rapportering och upplysningar rörande värdekedjan.

2022 i sammandrag – Miljö

Andel kvinnor per personalkategori

2022	2021	2020
25,5	25,2	24,5
21,7	21,3	20,6
35,0	35,6	31,8

Alla anställda
Linjechefer
Högre chefer
2030 års mål

Incidenter med frånvaro och dödsfall

Antal	2022	2021	2020
	131	145	143
	8	14	7

Incidenter med frånvaro
Dödsfall

Dödsfall efter orsak

2022	2021	2020
3	4	4
4	7	8
1	3	6

Övrigt
1) Fall från hög höjd
Bilkörning/trafikolycka

1) Detaljerad information finns i not S2 på sidan 24.

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Ericsson har som mål att ha noll dödsfall samt incidenter med frånvaro 2025, och Bolaget följer kontinuerligt upp en kombination av framåt- och bakåtblickande indikatorer för utvecklingen mot detta mål. Antalet dödsfall minskade till 8 (14) och involverade leverantörer av anläggningstjänster och tredjepartsindivider. Orsaker till dödsfall var trafikolyckor och klättring eller arbete på hög höjd. Antalet incidenter med frånvaro minskade till 131 (145) och omfattade både leverantörer och anställda. Rapporterade incidenter rörde främst halk- och fallolyckor, olyckor vid anläggningsinstallationer, klättring och arbete på hög höjd samt manuella lyft och hantering. Till följd av ökad medvetenhet och förbättrade rapporteringsmöjligheter ökade antalet rapporterade tillbud med 45%. Ericsson fortsatte också att stärka sina rutiner för konsekvenshantering av leverantörer i syfte att driva fram ytterligare förbättringar av leverantörernas prestanda rörande säkerhet samt hanteringen av hälso- och säkerhetsrisker. En ny obligatorisk introduktionskurs i hälsa, säkerhet och välbefinnande lanserades för anställda och tillfälliga medarbetare, med en slutförandefrekvens på 92%. Ett utbildningsprogram för psykisk hälsa introducerades och kampanjer om belastningssjukdomar genomfördes i syfte att minska hälsorisker och öka förståelsen för betydelsen av att ta hand om sin egen hälsa. Framtida prioriteringar omfattar bland annat ökad förståelse för psykisk hälsa och kunskap om privatekonomi, ökad medvetenhet om socialt och organisatoriskt säkra arbetsmiljöer och om icke-överförbara sjukdomar, såsom cancer och hjärt- och kärlsjukdomar, samt översyn av omfattningen av förmåner.

Mångfald och inkludering

Ericsson har som mål att uppnå en andel om minst 30% kvinnor på alla nivåer inom Bolaget till 2030. För att understödja detta mål godkände aktieägarna vid årsstämman 2022 att koppla delar av koncernledningens rörliga ersättning till ett prestationskriterie där andelen kvinnliga linjechefer ska öka till 23% senast 2024. Under året ökade andelen kvinliga linjechefer till 21,7 (21,3)%. Bland samtliga anställda ökade andelen kvinnor till 25,5 (25,2)% samtidigt som den minskade till 35,0 (35,6)% bland högre chefer. Ericsson arbetade tillsammans med sina rekryteringspartners för att nå 50% könsfördelning bland nyanställda nyutexaminerade och juniora medarbetare som en del av strategin att locka fler kandidater med olika bakgrund. Bolaget fortsatte dessutom arbetet med balans i könsfördelningen genom kärriärprogrammet för kvinnor, ALTitude, där en tredjedel av programmets deltagare gick vidare till högre befattningar inom ett år. Arbetet med att stärka en inkluderande kultur fortsatte med tillägget av Inkluderande ledarskap som en av Ericssons kritiska kompetenser, i kombination med skräddarsydda utbildningar som kombinerar de senaste akademiska rönen med onlinesimuleringar. Ericsson stöttar ett nätverk av resursgrupper för med-arbetare och tillhandahåller karriärprogram för att ta bort hinder för underrepresenterade gruppers möjlighet att avancera inom företaget.# Attrahera, behålla och utveckla talanger

Ericssons strategi för rekrytering av talanger bygger på tre viktiga fokusområden: efterfråge- och kapacitetsplanering, identifiering av nyckeltalangsmarknader samt att attrahera och behålla talanger med kritiska kompetenser – bland annat i molnbaserade lösningar (applikationsutveckling, arkitektur, design med mera på molnbaserad infrastruktur). För att möjliggöra denna strategi har Bolaget förbättrat sin försörjningskapacitet, förbättrat rekryterarkapaciteten och investerat i ny teknik för att minska komplexiteten och ge en bättre upplevelse av anställningsförfarandet.

Ett globalt belöningsprogram, tillgängligt för över 85 000 anställda vid årets slut, lanserades för att främja engagemang och uppmärksamma påverkan. Från 2023 kommer programmet att vara tillgängligt för mer än 100 000 anställda globalt.

Sedan 2021 har Bolaget ett aktiespararprogram för de anställda med syftet att uppmuntra till en individuell investering i företaget och dess mål och därmed förstärka en känsla av ägandeskap. I slutet av 2022 fanns planen tillgänglig i 78 länder och för cirka 89 000 anställda, med en deltagandegrad på 18,9 (15,8)%. Implementeringen i ytterligare länder planeras till 2023.

Ericsson har fortsatt arbetet med lika lön för lika arbete och har gjort ytterligare ansträngningar för att hitta sätt att mäta och bättre förstå orsakerna till löneskillnaderna mellan könen i Bolaget.

Resultaten för medarbetarnöjdhet var fortsatt höga på 81 (81) poäng och fortsatte att ligga över referensvärdet för jämförbara företag i branschen som var 77 (73).

Över 19 000 anställda har genomgått utbildning i de kritiska kompetenserna AI och automation, och planen är att fördubbla detta antal under 2023. Under året lanserades två utbildningsmoduler för att öka personalens kompetens inom områdena samarbete, kommunikation och intressenthantering samt molntjänster. Detta möjliggjordes genom utbildningsplattformen Degreed, som erbjuder

2022 i sammandrag – Sociala faktorer Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 6

2022 i sammandrag – Sociala faktorer lärande i fler än 20 000 färdigheter och användes av 97% av medarbetarna, vilka genomförde 3,0 (3,1) miljoner lärtillfällen online under året.

Antalet slutförda kurser på Degreed mer än fördubblades under covid-19-pandemin när medarbetarna arbetade på distans. 2022 minskade antalet något i takt med att medarbetarna övergick till en hybridarbetsmodell och kunde delta i mer utbildning på plats och interagera med team och kollegor.

Medarbetarna uppmuntras att skaffa sig erfarenhet genom intern rotation som stöds av en öppen marknadsplats för talanger och riktad successionsplanering.

Mänskliga rättigheter

Ericsson har under året genomgått sin första bedömning i egenskap av medlem i Global Network Initiative. Den oberoende granskaren kom fram till att Ericssons processer och policyer i relation till mänskliga rättigheter överlag är tillfredsställande. Viktiga förbättringsområden som lyftes fram var bland annat mer omfattande utbildning i mänskliga rättigheter och tydligare policyer vid agerande på myndighetsförfrågningar på uppdrag av kunder, samt bättre förståelse för hur utrustning används efter försäljning. Ericsson har åtagit sig att genomföra dessa rekommendationer och att ytterligare stärka sina due diligence-processer för ett mer proaktivt arbetssätt vid hantering av risker i förhållande till mänskliga rättigheter.

En ny strategi för mänskliga rättigheter antogs, där det bland annat fastställdes vilka viktiga förändringar som behövs för anpassning till internationella standarder och god sed. Strategin omfattar att förbättra ramverken för due diligence i hela värdekedjan samt förberedelse för nya legala krav gällande mänskliga rättigheter, särskilt med avseende på spårbarhet i leverantörskedjan.

Ericsson har engagerat sig i Action Coalition on Responsible Technology, en del av Tech for Democracy-initiativet. Ett av de viktigaste bidragen är ett projekt som ska kartlägga IKT-ekosystemet för att bättre förstå de olika aktörernas ansvarsområden i relation till mänskliga rättigheter.

Samhällsengagemang

Under året lanserades en global volontärportal för att underlätta för anställdas möjlighet att använda sin tid och sin kompetens för volontärarbete.

Ericsson fortsatte att investera i uppkopplade återbeskogningsprojekt genom att starta ett nytt projekt i Indien, som kompletterar de befintliga projekten i Malaysia och Filippinerna. Målet är att plantera 100 000 mangroveträd och 20 000 fruktbärande träd.

Under kriget i Ukrainas tidiga skede i gjordes en stor donation där Bolaget matchade medarbetarnas donationer. Ericsson har fortsatt att stödja hjälpinsatser med pengar och naturdonationer samt tekniskt stöd och volontärarbete.

I takt med att krissituationen i Ukraina förvärrades vädjade UNHCR RETS 1) till sina partners om insatser, och Ericsson Response mobiliserade till stöd för flyktingar i grannländerna genom att placera ut kommunikationsutrustning i Moldavien, vilket ökade landets förmåga att ta emot och hjälpa flyktingar.

Stödet till FN:s verksamhet i Colombia för venezuelanska flyktingar som inleddes 2021 fortsatte under 2022. Ericsson Response sände ut ett team till regionen La Guajira för att tillhandahålla och förbättra uppkopplingen till flyktingcentra. WFP-ledda ETC 2) och Ericsson Response gjorde motsvarande insats efter att tyfonen Odette slog till mot Filippinerna, vilket gav tillgång till uppkoppling i de drabbade områdena.

Digital inkludering

Mobilt bredband är ett av de mest kostnadseffektiva teknikalternativen för att koppla upp samhället och fast trådlös uppkoppling (FWA) är ett effektivt och skalbart alternativ till trådbundna anslutningar och en portföljlösning som kan gynna institutionell täckning. Nästan 40% av ny 5G-utbyggnad av FWA under de senaste tolv månaderna har skett på tillväxtmarknader.

Ericsson Wallet Platform stöder 379 (314) miljoner registrerade konton för mobila plånböcker, och varje månad använder 80 (65) miljoner konsumenter i 24 länder mobila finansiella tjänster, varav många tidigare saknade tillgång till banktjänster. Plattformen har gjort det möjligt för många företag och organisationer att acceptera digitala betalningar, vilket påskyndar tillväxten av digitala ekonomier där kontanter minskar i betydelse.

Hittills har Ericsson påverkat 400 000 barn och ungdomar i 36 länder positivt genom att ge tillgång till program för digital inlärning och kompetensutveckling genom initiativet Connect To Learn.

Mer information ﬁnns i noterna till rapporten
s. 21 S1 – Humankapital
s. 24 S2 – Hälsa, säkerhet och välbefi nnande
s. 25 S3 – Mänskliga rättigheter
s. 27 S4 – Samhällsengagemang
s. 29 S5 – Digital inkludering

1) FN:s ﬂyktingkommissarie – Refugee Emergency Telecommunications Sector
2) FN:s livsmedelsprogram – Emergency Telecommunications Cluster

Medarbetarnöjdhet

eSAT-poäng

	2022	2021	2020
	81	81	83
Ericssons medarbetare
Benchmark	77	73

Digital utbildning - Connect to Learn

Tusental

Antal

	2022	2021	2020
	227	296	400
Nådda barn och ungdomar (i tusental)
Länder med verksamhet (antal)	36	30	25

Ericsson Mobile Wallet-konton och aktiva användare

Miljoner

	2022	2021	2020
Konton	379	314	268
Aktiva användare varje månad	80	65	53

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 7

2022 i sammandrag – Sociala faktorer

Regelefterlevnad och affärsetik

Ericsson har fortsatt att stärka och utveckla sitt program för etik och regelefterlevnad (E&C) – nu med förnyat fokus på integritet som del av Bolagets kultur. Mer specifikt har Ericsson antagit en bolagsomfattande strategi med fokus på att prioritera integritet som del av Bolagets företagskultur och arbetssätt i syfte att främja ansvarstagande, bygga upp förtroende och respekt gentemot kunder, affärspartners och lagstiftare och för att främja hållbar framgång.

Bolaget fortsätter att stödja och uppmuntra medarbetare och affärspartners att delta i omvandlingen genom att förse dem med verktyg och information för att fatta faktabaserade och integritetsdrivna beslut.

För att hjälpa medarbetare att identifiera och på ett lämpligt sätt interagera med tjänstemän och statligt ägda kunder, tillgängliggjordes under året en interaktiv karta över State Owned Entities (SOE). För att ur ett E&C-perspektiv dessutom underlätta för medarbetarna att bemöta tjänstemän i statligt ägda enheter (SOE) med större försiktighet och omsorg fick de under året även tillgång till globala kundbeteckningar.

Under året har funktionalitet rörande gåvor, representation och intressekonflikter förts över till Ericssons portal för etik och regelefterlevnad, en samlad plattform för registrering och uppföljning (front-end) samt övervakning och testning (back-end) för att säkerställa full insyn och kontroll över relevanta processer.

Ericsson har fortsatt att hålla utbildningar för att öka medvetenheten kring etik och integritet bland medarbetarna. Alla anställda måste genomgå grundläggande utbildning i arbetet mot mutor och korruption (ABC) och utökad ABC-utbildning är obligatorisk för linjechefer och personer i utsatta positioner. Slutförandegraden bland målgrupperna var 93 (99) respektive 97 (82)%. Etikutbildningen för ledare fortsatte under året i form av instruktörsledda onlineworkshoppar kring etiska och integritetsrelaterade dilemman. Denna hade nått 90 (70)% av målgruppen vid årets slut.

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Antalet rapporterade ärenden avseende misstänkt bristande regelefterlevnad 2022 var 1 092 (1 059). Av dessa gick 215 ärenden vidare till utredning. 877 ärenden utreddes inte vidare eftersom de utgjorde förfrågningar av allmän karaktär eller bedömdes inte avse misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats till berörd organisation/enhet för uppföljning.# 2022 i sammandrag – Styrning

Utbildning i regelefterlevnad och anti-korruption

Program	2021	2022
Etikutbildning för ledare	99%	97%
Utökad ABC-utbildning	93%	70%
Obligatorisk ABC-utbildning	82%	90%

Korrigering och disciplinära åtgärder som vidtagits¹)

Åtgärd	Antal
Övrigt	7
Egen uppsägning	8
Muntlig varning	46
Skriftlig varning	74
Degradering	4
Uppsägning/avsked	39
Totalt	178

¹) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje korrigerande åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas här inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta ﬂera individer. En individ kan vara föremål för ﬂera korrigerande åtgärder men räknas endast en gång i denna statistik klassiﬁerat utifrån den mest allvarliga korrigerande åtgärden.

Rapporterade och bekräftade ärenden avseende regelefterlevnad

Typ	Antal
Rapporterade¹)	1 092
Bekräftade²)	118

¹) Alla rapporterade fall som togs emot under 2022.
²) Alla fall som avslutades och bedömdes vara bekräftade under 2022, varav några togs emot under tidigare år.

Anti-korruption och arbete mot mutor

I december 2019 ingick Ericsson en överens- kommelse med United States Department of Justice (DOJ). Överenskommelsen innefattade ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prose- cution agreement (DPA)) och att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig skyldigt till brott i form av överträdelser av bestämmel- serna mot mutor i US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Som en del av DPA med DOJ och uppgörelsen med U.S. Securities and Exchange Commission (SEC) godtog Ericsson att utse en oberoende observatör för regelefterlevnad under en period av tre år, samtidigt som Bolaget fortsätter att genomföra omfattande reformer för att stärka sitt E&C-program.

I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson dess beslut att Bolaget brutit mot dess skyldigheter under DPA genom att ha underlåtit att tillhandahålla nödvändig information till DOJ. I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att Bolaget, innan ingåendet av DPA, lämnat ofullständig information till DOJ angående Bolagets interna utredning avseende ageran- det i Irak. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att underlåta att informera DOJ om utredningen efter ingåendet av DPA, och i juni 2022 informerade SEC Bolaget om att man hade inlett en utredning avseende sak- omständigheter som beskrivs i Bolagets rapport från 2019 om Irakutredningen.

I december 2022 kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att förlänga tiden för den oberoende observatören av Bolagets regel- efterlevnad med ett år, till juni 2024. Därutöver, nådde Bolaget den 2 mars 2023 en överens- kommelse med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser av DPA (DOJ Plea Agreement). Under DOJ Plea Agreement kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017. Därutöver har Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla.

Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och Bolagets fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte förändrat denna slutsats.

Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att det genomförts en avsättning om SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) relaterade till DOJ Plea Agreement. Avsättningen inkluderade även uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängda övervak- ningen av regelefterlevnad.

Bolaget har och fortsätter att stärka sin han- tering av bolagsstyrning och regelefterlevnad, inklusive implementering av förbättrade interna policys, hanteringar under fortsatt aktiv översyn av styrelsen och koncernledning. Mer information om detta finns på sidorna 22–23 i den finansiella rapporten och i not G2 på sidorna 32–33 i den här rapporten.

E&C-programmet har fortsatt att utvecklas under de senaste åren. I dag är Ericsson bättre positionerat för att förhindra en upprepning och för att kunna upptäcka och bemöta oegentlig- heter när de inträffar. Processen för granskning och tillsyn av tredje part har fortsatt att utvecklas för att Ericsson ska kunna välja motparter som upp- fyller Bolagets förväntningar på nolltolerans för mutor och korruption. Genom det globala programmet för hantering av tredje part (TPM) identifierar och begränsar Ericsson korruptions- och integritetsrelaterade risker i samband med relationer till tredje part. Bolaget har vidare integrerat vägledning för etik och regelefter- levnad i processen för M&A för att förbättra tillsynen över strategiska transaktioner och Bolagets portfölj av icke helägda företag.

Ansvarsfulla inköp

Som en del av programmet Responsible Sour- cing fortsatte revisionerna av leverantörer under året. I Kina försenades eller sköts vissa revisioner upp på grund av nedstängningar orsakade av covid-19-pandemin. När revisioner på plats inte var möjliga på grund av reserestriktioner genom- förde Bolaget inledande revisioner på distans med uppföljande revisioner på plats.

Bolaget genomförde 114 (124) revisioner av uppförandekoden för affärspartners (CoC) efterlevnad. Hos 6% av de leverantörer som granskats under the senaste 24 månaderna identifierades kritiska avvikelser. De flesta av dessa gällde arbetstid, löner och förmåner. När det gäller andra avvikelser var de flesta relate- rade till hälsa och säkerhet.

Ericsson genomförde även 15 (24) revisioner av avtalsefterlevnad. De flesta av de kritiska avvikelser som identifierades gällde hälsa och säkerhet och kvalitetslednings- system, medan de flesta mindre avvikelser gällde leverantörernas processer för bedömning av begränsningar av immateriella rättigheter samt processer för hantering av reklamationer.

Ericsson ser varje revision som en möjlighet till förbättring och upprättar handlingsplaner för korrigerande åtgärder med leverantörerna för att åtgärda avvikelser. Andelen avslutade ären- den för alla avvikelser som identifierades vid CoC-revisioner var 73%. Ericsson har under året stärkt inköpsorganisationens kompetens inom mänskliga rättigheter för att möta intressen- ternas allt högre förväntningar på området ¹).

Säkerhet och dataskydd

Ericsson har fortsatt att stärka sin motstånds- kraft operationellt för Bolaget och inom produktportföljen genom att exekvera på sin säkerhetsstrategi och dataskyddsstrategi. Viktiga insatser och initiativ omfattade bland annat:

Förbättring av säkerhet och dataskydd i värdekedjan för Ericssons produkter och tjänster genom utvärdering av kundbehov och lokala krav.
Uppdatering av Ericssons bindande företagsregler (BCR) och implementering av ett program för kartläggning av data- flöden inom koncernen.
Utvidgning av säkerhetsmonitorering och hotdetektering i hela Bolaget.
Fastställande av nya arkitekturprinciper som möjliggör en gradvis implementering av Zero Trust i Bolagets IT-miljö.
Optimering av säkerhetsåtgärder inom högriskområden i syfte att minska de operativa riskerna för Ericsson och dess leverantörer, såsom implementering av strängare krav för leverantörer som arbetar inom högriskområden samt åtgärder för att personal i dessa områden skyndsamt ska få tillgång till lägesinformation.

Varje år identifierar och hanterar Ericsson ett stort antal cyberattacksförsök, sårbarheter, säkerhetshändelser och säkerhetsincidenter. Exempelvis hanterade företaget en incident som rapporterades till tillämplig tillsyns- myndighet och som tillsynsmyndigheten sedan stängde utan åtgärd. Allt som allt upptäckte och stängde Bolaget säkerhetshändelser och incidenter på ett effektivt sätt och hindrade mindre incidenter från att växa i allvarlighets- grad eller omfattning. Under året skedde inga väsentliga ²) säkerhetsincidenter.

Påverkansarbete och politiskt inﬂytande

Ericsson har fortsatt att främja sunda affärs- villkor i telekombranschen med fokus på ämnen som nätneutralitet, säkerhet, integritet, artificiell intelligens, datapolicy, immateriella rättigheter och hantering och tilldelning av spektrum samt begränsning av klimatförändringar och mänskliga rättigheter. Bolagets mål är att visa teknikledarskap och agera som en betrodd rådgivare genom att basera sina råd på vetenskaplig och fakta- baserad information.

Ericsson är en aktiv medlem i flera branschorganisationer och part- nersamarbeten där man tillsammans utvecklar policyer och tankeledarskap genom att utveckla exempel på hur digitalisering kan användas. Exempel på detta är ett aktivt deltagande i CEO Alliance for Europe, där Bolaget bidrar till projekt med fokus på digitalisering och energi- försörjning, och Digital Europe, där Bolaget driver klimat- och miljöfrågor. Ericsson har också bidragit till ett internationellt utbildnings- program med namnet ICT Regulation – Policy and Practice på uppdrag av SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete).# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

2022 i sammandrag – Styrning

Flera regeringar har besökt Ericssons Imagine Studio i Stockholm, där Bolaget till exempel har haft möjligheten att visa upp användningsområden för 5G. Under året genomförde Ericsson också en grundlig genomgång av dess bindande ramverk för politisk påverkan och har antagit nya obligatoriska krav som uppfyller de högsta normerna för etik och regelefterlevnad vid samverkan med statstjänstemän. Mer information finns i noterna till rapporten s. 31

G1 – Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande s. 32
G2 – Regelefterlevnad och affärsetik s. 35
G3 – Leverantörskedjan och ansvarsfulla inköp s. 37
G4 – Säkerhet och dataskydd s. 38
G5 – Påverkansarbete och politiskt inflytande

1) Se not O2 på sidan 41 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering och upplysningar rörande värdekedjan.
2) En väsentlig säkerhetsincident är tvärfunktionell, komplex/allvarlig eller har stor inverkan till sin natur och kan potentiellt påverka flera organisationer, marknader, affärsområden och/eller kunder.

Styrelsen
Stockholm 7 mars 2023

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0280

Innehåll


Miljö
E1 Miljöledning	12
E2 Begränsa klimatförändringar	16
E3 Scenarioanalys för klimatrelaterade risker och möjligheter	17
E4 Omställning till cirkulär ekonomi	18
E5 Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning	20
Sociala faktorer
S1 Humankapital	21
S2 Hälsa, säkerhet och välbefinnande	24
S3 Mänskliga rättigheter	25
S4 Samhällsengagemang	27
S5 Digital inkludering	29
Styrning
G1 Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande	31
G2 Regelefterlevnad och affärsetik	32
G3 Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp	35
G4 Säkerhet och dataskydd	37
G5 Påverkansarbete och politiskt inflytande	38
Övrigt – Grund för rapportens upprättande
O1 Intressentdialog och väsentlighet	40
O2 Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande	41
O3 Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information	42

Noter till ”Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande”

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 | 10

Koncernens hållbarhetsnoter

Avsnitt E – Miljö

E1 Miljöledning

Påverkan, risker och möjligheter
Ericssons miljö- och konsekvensbedömningar bygger på en livscykelanalys (LCA) – ansats och visar att den direkta miljöpåverkan från Bolagets verksamhet är relativt begränsad i jämförelse med den indirekta påverkan som sker uppströms och nedströms i värdekedjan. Det finns dock miljöbestämmelser som Ericsson måste följa, särskilt när det gäller produkter och produktionsanläggningar.

Styrning och policyer
Bolagets miljöledningssystem (EMS) ingår i det globala ledningssystemet Ericsson Group Management System (EGMS), med koncernansvar delegerat till enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det operativa ansvaret delegeras till relevanta affärs- och marknadsområden, med stöd från ämnesexperter inom miljö-, hälso- och säkerhetsfrågor. Bolagets hållbarhetspolicy utgör grunden för Ericssons förhållningssätt till hantering av miljöfrågor. Ett koncerndirektiv om miljöledningssystemet finns på plats för att säkerställa ett systematiskt förhållningssätt inom koncernen och för att klargöra ansvaret för enheter och individer i förhållande till hållbarhetspolicyn.

Styrning och uppföljning
Miljöledningssystemet Ericsson strävar kontinuerligt efter att minimera den negativa påverkan från sin verksamhet. Miljöledningssystemet (EMS) är certifierat enligt standarden ISO 14001:2015, som omfattar styrning, forskning, produkthantering, utveckling och försörjning, försäljning och installation samt underhåll av hårdvara, programvara, tjänster och lösningar inom informations- och kommunikationsteknik. EMS bygger – som en integrerad del av det globala ledningssystemet EGMS – på koncernövergripande processer såsom revisioner, bedömningar och genomgångar med ledningen. Miljöaspekter bedöms för att kunna identifiera väsentliga faktorer som sedan ligger till grund för att sätta mål. Efterlevnaden av våra miljöåtaganden övervakas på landsnivå för att säkerställa att Ericsson uppfyller miljökrav. Förutom Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), finns ett specifikt ramverk på plats för hantering av miljörisker som är harmoniserat med ERM. Bolaget har ett incidentrapporteringssystem där medarbetare och leverantörer kan rapportera miljöincidenter. Incidentrapportering är en del av miljökraven för leverantörer och ingår i Ericssons uppförandekod för affärspartners.

Energianvändning
Ericssons anläggningar använder främst inköpt el som energikälla och i mindre utsträckning externt inköpt kyla och värme. Direkt förbränning av fossila bränslen är begränsad till servicefordon, reservgeneratorer och lokal uppvärmning på ett begränsat antal platser. För mer information om energianvändning se not E2 på sidan 12.

Avfall och avfallshantering
Avfallet som genereras i Ericssons verksamhet är främst kontorsavfall och hanteras lokalt. Avfall som genereras på produktionsanläggningar hanteras enligt lokal lagstiftning av utvalda lokala avfallshanteringsföretag. Ericsson erbjuder även ett globalt program genom vilket kundernas uttjänta produkter kan samlas in och återvinnas. Mer information om programmet för produktåtertagning se not E4 på sidan 17.

Vattenanvändning
Det vatten som förbrukas vid Ericssons anläggningar används huvudsakligen för sanitära ändamål och kommer från kommunal vattenförsörjning. Färskvatten tas inte direkt från grund- eller ytvattenkällor.

Markanvändning och biologisk mångfald
Ericssons anläggningar, såsom kontor, datacenter, testlaboratorier och produktionsanläggningar, är belägna i stads- eller tätortsområden med begränsad påverkan på markanvändning och omgivande ekosystem. I vissa fall bistår Ericsson kunderna vid uppförande av telekommunikationsanläggningar. I sådana fall ingår det i Ericssons standardprocedurer att överväga valet av plats som en del i att minimera miljöpåverkan från markanvändning.

Resultatindikatorer

Rapporterade miljöincidenter (antal)	2022	2021	2020
Väsentliga incidenter 1)	–	–	–

1) En väsentlig miljöincident definieras som en oplanerad händelse som har resulterat i, eller kan resultera i, allvarlig långsiktig negativ miljöpåverkan, inklusive påverkan på luft, vatten, mark, naturresurser samt flora och fauna.

Avfall från den egna verksamheten per hanteringsmetod 1) (ton)	2022	2021	2020
Återvinning	3 782	4 573	3 370
Återbruk	335	–	–
Energiåtervinning (förbränning)	2 003	1 429	1 465
Deponi	1 922	740	2 065
Farligt avfall	88	35	16
Totalt	8 130	6 777	6 916

1) Rapporterade avfallsvolymer från produktionsanläggningar baseras på uppmätta data. Avfall från andra anläggningar är uppskattningar baserade på extrapolering av avfall som genererats på Bolagets huvudkontor. Andra anläggningar innefattar kontor, lager, datacenter och laboratorier.

Vattenförbrukning 1) (Miljoner m³)	2022	2021	2020
Alla anläggningar	1,05	1,15	1,55

1) Av den totala rapporterade vattenförbrukningen omfattas cirka 57% av koncernens medarbetare av uppmätta data, medan återstoden uppskattas baserat på extrapolering av de uppmätta volymerna.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 | 11

E2 Begränsa klimatförändringar

Påverkan, risker och möjligheter
Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) representerar en liten andel 1) av de globala utsläppen av växthusgaser (GHG), där utsläppen främst härrör från sektorns energiförbrukning. Enligt livscykelanalyser (LCA) som Ericsson genomfört sker merparten av utsläppen, cirka 91%, nedströms i värdekedjan. Utsläpp från uppströms i värdekedjan utgör cirka 9% av de totala utsläppen från värdekedjan, medan utsläppen från Ericssons direkta verksamhet (scope 1 och 2) utgör mindre än 1% av det totala koldioxidavtrycket. Utsläpp från nedströms i värdekedjan härrör främst från elförbrukning i de sålda produkternas användningsfas 2). Utbyggnaden av mobila kommunikationsgenerationer (som 2G, 3G och 4G) har historiskt sett ökat den totala energiförbrukningen i mobilnätet. Ökningen har varit ungefär densamma för varje ny generation. Ericssons forskning visar dock att det inte i första hand är ökad datatrafik som har lett till den ökade energiförbrukningen. I stället är det mobiltäckning och installationen av ny utrustning vid driftsättning av nya generationer av mobila nätverk som har drivit på den ökade energiförbrukningen. IKT-sektorn måste hantera sitt eget koldioxidavtryck, men den kan också spela en viktig roll som möjliggörare för andra sektorer i deras insatser för minskade koldioxidutsläpp. Många av de lösningar som behövs inom andra sektorer för att minska utsläppen, som
styrsystem och smarta mätare i byggnader, smarta elnät, telematik samt lagrings- och lagerhanteringslösningar för företag, är alla beroende av IKT-lösningar och infrastruktur för att fungera. Ericssons egen referentgranskade forskning 3 indikerar att IKT-lösningar har potential att möjliggöra en minskning av koldioxidutsläppen med upp till 15 procent inom andra sektorer fram till 2030, och detta utan hänsyn tagen till den möjliggörande potentialen hos 5G och sakernas internet (Internet of Things). Om dessa tekniker också beaktas antas potentialen vara ännu högre. För mer information om klimatrelaterade risker och möjligheter, baserat på Ericssons klimatscenarioanalys, se not E3 på sidan 16.

Styrning och policyer
Koncernledningen leder Ericssons program för hållbara affärer, där klimatåtgärder och energiprestanda inom nätdrift är två arbetsflöden. Ericssons hållbarhetspolicy fastställer Bolagets grundläggande principer för miljömässig hållbarhet, bland annat avseende begränsning av klimatpåverkande utsläpp. Koncernens klimatstrategi och klimatmål samordnas och drivs av den centrala enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.På operativ nivå integreras strategier och policyer för klimatåtgärder i affärs- och marknads- områden samt koncernfunktioner, där varje enhet ansvarar för att genomföra sina respektive strategier och mål.

Rörlig ersättning till ledande befattningshavare

En del av den rörliga ersättningen till ledande befattningshavare bestäms av uppfyllandegraden av valda delar av Bolagets utsläppsminskningsmål. Se sidan 8 i ersättningsrapporten för mer information.

Styrning och uppföljning

Ericsson använder sig av ett värdekedjeperspektiv i sitt arbete med att begränsa klimatpåverkande utsläpp, vilket baseras på företagets livscykel- analyser av koldioxidavtrycket från Bolagets produkter och tjänster. Strategin är att minska både direkta och indirekta utsläpp i linje med Parisavtalets ambitioner om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med förindustriell tid.

Plan för övergång till nettonollutsläpp

Ericsson har som ambition att uppnå nettonollutsläpp 4) i värdekedjan till 2040, med ett mål att på medellång sikt uppnå en minskning med 50% i hela värdekedjan till 2030. Här beskrivs de viktigaste åtgärderna som Bolaget planerar att vidta för att nå detta mål.

1) Malmodin, Jens & Lundén, Dag. (2018). The Energy and Carbon Footprint of the Global ICT and E&M Sectors 2010–2015. Sustainability, 10.3390/su10093027.
2) I Ericssons årliga rapportering av växthusgasutsläpp från produkters användningsfas rapporteras produkternas totala uppskattade utsläpp mätt över hela deras livslängd. Se mer information om redovisnings- principer på sidan 15.
3) Malmodin, Jens & Bergmark, Pernilla. (2015). Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030. Atlantis Press, 10.2991/ict4s-env-15.2015.5
4) Innebär utsläppsminskningar på minst 90% inom den fastställda tidsramen för valda scope.
5) Se not O2 på sidan 41 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.

Ericssons ambition om nettonollutsläpp till 2040

	Rapporterade utsläpp från värdekedjan (omfattar scope 1, 2 och 3)	Indikativ utsläppsutveckling	Milstolpe 2030	Negativa utsläpp genom till exempel lagring och infångning av koldioxid (CCS)
ktCO 2 e			50% minskning över hela värdekedjan
	30 000
	0
	-5 000
	2020	2030	2040	Nettonoll utsläpp över hela värdekedjan

De totala utsläppen i värdekedjan som visas i diagrammet ovan bör ses som ett vägledande exempel på Ericssons plan för övergång till nettonollutsläpp, eftersom de inkluderar framåtblickande uppskattningar av framtida utsläpp. Ericsson arbetar kontinuerligt med att öka precisionen i utsläppsdata för olika delar i värdekedjan, särskilt utsläpp som inträffar uppströms och nedströms i värdekedjan. Mer information om utsläpp per scope och information om Bolagets redovisningsmetoder för utsläpp av växthusgaser åter- ﬁnns nedan.

Scope 1 – direkta utsläpp

Ericsson arbetar för att ersätta sin fordonsflotta av servicefordon med förbränningsmotorer med en utsläppssnål flotta. Övergången kommer att ske gradvis, men vissa länder och marknader förväntas gå fram snabbare än andra på grund av skillnader i marknadsförhållanden och tillgängligheten till fordon med låga utsläpp eller nollutsläpp. Dessutom planerar Bolaget att öka omfattningen och användningen av system för hantering av fordonsflottan samt telematik där detta är möjligt för att optimera utnyttjandet av fordons- flottan och minska onödiga resor. Reservgeneratorer och lokal uppvärmning med fossila bränslen på anläggningar kommer att fasas ut eller ersättas med lågutsläppsalternativ där det är möjligt. Tekniska byggkrav anger gränser för den maximala globala uppvärmningspotentialen för köldmedier som används vid anläggningarna.

Scope 2 – indirekta utsläpp

Ericsson strävar efter att köpa 100% förnybar energi till sina anläggningar senast 2030. Dessutom arbetar Ericsson tillsammans med Bolagets partners inom fastighetsförvaltning för att förbättra energieffektiviteten på sina anläggningar. Merparten av de lokaler och anläggningar där Ericsson finns är hyrda.

Scope 3 – uppströms utsläpp 5)

Ericsson samarbetar med leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer för att uppmuntra dem att sätta sina egna utsläpps- minskningsmål i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. För att målen ska kunna godtas av Ericsson måste de omfatta ett åtagande att halvera utsläpp i relevanta scope senast 2030, offentliggöras och minst årligen rapportera på deras framsteg mot sina mål. Ericsson fortsätter att verka för att engagera de leverantörer som ännu inte satt upp mål i linje med kraven. För att minska utsläppen som kopplas till hårdvara tillämpar Ericsson andra åtgärder, som produktdesign och materialval/materialutbyte och återvinning. Mer information om detta finns i not E4 på sidan 17 i den här rapporten. För att förhindra att utsläppen från affärsresor återgår till nivåer som rådde före pandemin har Ericsson beslutat att begränsa utsläppen från affärsresor till 50% av 2019 års nivåer. Varje affärsområde, marknadsområde, koncern- funktion och underenhet tilldelas årliga utsläppsbudgetar för affärsresor.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 12
Koncernens hållbarhetsnoter

1) Se not O2 på sidan 41 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.
2) Rapporten är tillgänglig på sidorna om hållbarhet och ansvarsfullt företagande på ericsson.com, under rubriken Nätverkens energiprestanda.
3) Minskningen av förväntade vinster från ny teknik som ökar effektiviteten i resursanvändningen, på grund av beteendeförändringar eller andra systemövergripande anpassningar.

Scope 3 – nedströms utsläpp 1)

Ericssons strategi för att minska indirekta nedströms utsläpp som härrör från användningen av produkter och tjänster är förbättrad energieffektivitet i Bolagets lösningar, vilket omfattar både hårdvara och mjukvara. I fokus är att säkerställa att utbyggnaden av 5G inte resulterar i en ökning av energi- användningen från kundernas mobilnät, vilket har varit fallet vid utbyggnader av tidigare generationer av mobila kommunikationsnät. Detta omfattar – investeringar i forskning och utveckling för att öka energieffektiviteten i produktportföljen – planering av nät ur både prestanda- och energianvändningsperspektiv – modernisering av utrustning och att driva näten på ett intelligent sätt – användning av artificiell intelligens, maskininlärning och andra funktioner för att minska energianvändningen vid lågtrafik i mobilnäten. Utöver de mål som presenteras på nästa sida har Bolaget en ambition om att minska energiförbrukningen för en typisk ny radiobasstation med cirka 40 pro- cent fram till 2025 jämfört med 2021 års nivåer. För att ytterligare minska nedströms scope 3-utsläpp måste kunderna också övergå till koldioxidsnåla och förnybara energikällor. Att minska efterfrågan på energi och tillhörande konsumtion är viktiga steg i att förenkla övergången till förnybara energikällor och att göra denna mer ekonomiskt gångbar. Förutom förbättrad energieffektivitet kan Ericsson stödja kunder med integrering av förnybar energi på plats, såsom sol- och vindkraft på basstationsanläggningar. Genom att använda samma ledningssystem för att styra radioaccessnätet och de förnybara energikällorna kan energiförsörj- ningen och -efterfrågan optimeras för platsförhållandena. Mer information om hur Ericsson arbetar för att minska energiförbrukningen i mobilnäten finns i rapporten Breaking the Energy Curve på Bolagets hemsida 2) . För utsläpp som härrör från produkttransporter använder Ericsson ökad datasynlighet och en intern skuggprissättning på koldioxid för att optimera transportplaneringen och därmed minska utsläppen.

Koldioxidinfångning

Ericsson kan komma att överväga att använda tekniker för koldioxidinfång- ning, till exempel lagring och infångning av koldioxid, för att neutralisera den oundvikliga delen av värdekedjans utsläpp. Om sådana tekniker används kommer de inte att representera mer än cirka 10% av basårets koldioxid- avtryck, och de måste följa höga krav för att säkerställa effekt och tillför- litlighet i påståenden om nettonollutsläpp.

Internt pris på koldioxid

Ericsson har infört ett internt skuggpris på koldioxid om 100 USD per ton koldioxidekvivalenter (Co2e). Initiativet är ett pilotprojekt inom processen för inköp av utgående transporter av produkter som radioenheter och antenner. Skuggpriset ingår i den kostnadsmodell som används för att beräkna det totala priset på utgående leveranser av vissa kategorier av hårdvaruprodukter. Syftet är att visualisera kostnaden för koldioxid i samband med nedströms transporter vid beräkning och beslut om transportvägar för utgående trans- porter som köpts in av Ericsson.

Energicertiﬁeringar för produkter

Huvuddelen av produktportföljen, som består av hårdvara för kommunikations- nät, som radioenheter och antenner, omfattas för närvarande inte av något certifieringssystem för energieffektivitet som hanteras av tredje part. Produkter som kan certifieras, till exempel servrar, utgör en mindre del av produktport- följen. Dessa är för närvarande inte certifierade enligt något sådant system.

Strategi för IKT:s möjliggörande potential

För många sektorer har den mobila tekniken påskyndat digitaliseringsproces- sen och visat sig generera värde genom förbättrad produktivitet, säkrare arbets- platser och mer miljömässigt hållbar verksamhet. Som ett exempel kan en mobil anslutning bidra till att påskynda omställningen hos allmännyttiga företag i en miljö där energikostnader samt efterfrågan på el ökar. Den mobila tekniken har dessutom potential att förse företag inom denna sektor med datautbyte i realtid, automatisk nätfelsdetektering, distributionsautomation, laddning av uppkopplade fordon samt energihantering och optimering av byggnader.# Ericsson kommer att fortsätta att utvärdera användningen av IKT- lösningar för att minska utsläppen av växthusgaser från andra sektorer enligt Internationella teleunionens (ITU:s) standarder och metoder för sådana bedömningar och kvantifieringar. Detta kräver att företagen bedömer alla typer av effekter, inklusive den så kallade reboundeffekten 3) .

Forskning och bidrag till standardisering

Ericsson bedriver forskning om IKT-sektorns direkta och indirekta miljö- påverkan och har under flera år använt livscykelanalyser som en väg till kunskap om produktportföljens koldioxid- och miljöavtryck. Dessutom bidrar Bolaget till utvecklingen av metoder för att bedöma dessa effekter. Ett exempel är ITU:s nettonollstandard, som vägleder företag inom sektorn att fastställa nettonollmål, till vilken Ericsson har bidragit.

Utbildning och ökad medvetenhet

Klimatåtgärder är en av nio kritiska kompetenser som identifierats för Ericssons medarbetare. Ett ramverk har utvecklats för att öka kompetensen hos alla medarbetare utifrån behoven i deras respektive roller. Utbildningarna ska finnas i flera nivåer, från introducerande till avancerade kurser. De lägre nivåerna är redan tillgängliga för alla medarbetare.

Samarbeten och partnerskap

Ericsson uppnår hävstångseffekter av sina insatser genom samarbeten och part- nerskap med andra organisationer. Som en allmän princip måste varje åtagande eller samarbete baseras på ett vetenskapligt förhållningssätt för att Ericsson ska kunna överväga att ge sitt godkännande. I tabellen nedan listas de viktigaste externa samarbetena som rör begränsning av klimatpåverkande utsläpp.

Organisation	Mål för engagemang
1.5 °C Supply Chain Leaders	Medlemmarna i 1.5 °C Supply Chain Leaders arbetar tillsammans för att främja klimatåtgärder i globala leverantörskedjor och stödja små och medelstora företag (SME:er) genom SME Climate Hub. Partnerskapet syftar till att stödja leverantörer i arbetet med att halvera utsläppen före 2030 och uppnå nettnolloutsläpp före 2050.
CEO Alliance for Europe	CEO Alliance for Europe är ett sektorsövergripande samarbete mellan 13 företag med över 1,5 miljoner medarbetare och 500 miljarder EUR i årliga intäkter som arbetar för ett mer hållbart och motståndskraftigt Europa, med fokus på digitalisering och utsläppsminskningar.
European Green Digital Coalition	European Green Digital Coalition är ett initiativ av en grupp IKT- företag, som stöds av EU-kommissionen och Europaparlamentet. Initiativet syftar till att främja och utnyttja den potential för utsläppsminskningar som digitala lösningar kan ha inom andra sektorer.
Exponential Roadmap Initiative	Exponential Roadmap Initiative samlar innovativa och transforma- tiva företag som vidtar åtgärder i linje med att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Syftet är att påskynda exponentiella klimatåtgärder och lösningar, integrera klimat i affärsstrategier och påverka för klimatåtgärder i samhället, med målet att halvera utsläppen före 2030. Initiativet är en ackrediterad partner till FN:s Race to Zero.
Pathways Coalition	Pathways Coalitions mål är att påskynda minskade koldioxid- utsläpp från tunga transporter med medlemsföretag som tagit ställning för koalitionens vision om att nå nollutsläpp av koldioxid senast 2050.
We Don’t Have Time	We Don’t Have Time erbjuder en plattform för spridning av kunskap, diskussion och utvärdering av företag och offentliga personer ur ett klimatperspektiv. Tillsammans med Ericsson sänder partnerskapet från mötesserien Exponential Climate Action Summits för att öka medvetenheten om behovet av klimatåtgärder. We Don’t Have Time är medlem i den FN-stödda kampanjen Race to Zero och i Exponential Roadmap Initiative.
World Economic Forum – Alliance of CEO Climate Leaders	Alliance of CEO Climate Leaders är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom alla sektorer och samarbetar med beslutsfattare för att hjälpa till att genomföra övergången till en nettonollekonomi.

Not E2, forts.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 13

Koncernens hållbarhetsnoter

Mål

Utsläppsminskningar

Långsiktigt mål: Nettonollutsläpp i värdekedjan 2040. Detta innebär en minskning med minst 90% av utsläppen i kategorierna scope 1, 2 och relevanta scope 3-kategorier från 2020 års nivåer och en möjlig användning av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid för de återstående oundvikliga 10 procenten av utsläppen.

Mål på medellång sikt

Utsläpp som omfattas	Utsläpp under basåret (kiloton CO2e)	Utsläppsminskning (%)	Basår	Målår	Omfattning	Användning av CCS-teknik	SBTi-status
Scope 1	40	50 (samtliga scope)	2020	2030	Hela företaget	Potentiellt	Skall verifieras
Scope 2 (marknadsbaserad)	74
Scope 3 (alla relevanta kategorier)	29 923
Totalt	30 036

Kortsiktigt mål

Utsläpp som omfattas	Utsläpp under basåret (kiloton CO2e)	Utsläppsminskning (%)	Basår	Målår	Omfattning	Klimatkomp./ koldioxidborttagning	SBTi-status
Scope 1	75	35 (samtliga scope)	2016	2022	Hela företaget	Ingen	Verifierat (2017)
Scope 2 (marknadsbaserad)	185
Scope 3: Affärsresor	154
Nedströms transporter	146
Totalt	560

Energiprestanda för portföljen

Basår	Målår	Omfattning	SBTi-status
2017	2022	5G-portfölj	Ej verifierat

Åstadkomma en 5G-produktportfölj som är 10 gånger så effektiv som 4G-portföljen för samma mängd överförda data i ett 5G-scenario för mobil bredbandsanvändning.

Ericsson Radio Systems

Basår	Målår	Omfattning	SBTi-status
2016	2022	ERS-portfölj	Verifierat (2017)

Uppnå 35% energibesparing jämfört med föregående produktportfölj.

Samarbete i värdekedjan

Mål för minskning av leverantörsutsläpp

Startår	Målår	Omfattning	SBTi-status
2017	2022	350 leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer	Ej verifierat

Få 350 direkta strategiskt viktiga leverantörer och leverantörer med höga utsläpp att sätta sina egna mål för utsläppsminskningar i enlighet med 1,5-gradersmålet, inklusive ett åtagande om att halvera utsläppen i relevanta scope till 2030. Målen måste offentliggöras och leverantörerna måste åta sig att minst årligen offentligt rapportera på framstegen för att målen ska accepteras.

Not E2, forts.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 14

Koncernens hållbarhetsnoter

Resultatindikatorer

Energiförbrukning och energimix

	2022	2021	2020
Icke förnybara källor
Bränsleförbrukning fr. kol och kolprodukter	–	–	–
Bränsleförbrukning fr. olje- och petroleumprodukter 2)	103 692	123 445	128 375
Bränsleförbrukning fr. naturgas	44 772	23 720	31 369
Bränsleförbrukning fr. andra icke förnybara källor	–	–	–
Förbrukning från nukleära produkter	–	–	–
Inköpt eller förvärvad el	102 989	133 186	118 900
Inköpt eller förvärvad värme	24 188	25 693	23 360
Inköpt eller förvärvad ånga	–	–	–
Inköpt eller förvärvad kylning	51 453	55 996	62 970
A. Total icke förnybar energianvändning	327 094	362 040	364 974
Icke förnybar andel av total energianvändning (%)	41,2	48,1	48,4
Icke förnybar andel av elanvändning (%)	18,1	25,4	23,4

1) Uppmätt energianvändning vid anläggningar (kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och laboratorier) utgör cirka 85% total rapporterad energianvändning. För anläggningar där uppmätta data sak- nas har extrapolering av energianvändning på liknande anläggningar använts för att uppskatta energianvändningen.
2) Bränsleförbrukningen är främst relaterad till servicefordonsflottan och beräknas delvis baserat på antalet fordon i flottan och kontrakterade avstånd i leasingavtal.

	2022	2021	2020
Förnybara källor
Bränsleförbrukning fr. förnybara källor	–	–	–
Inköpt eller förvärvad el	466 208	389 553	388 723
Inköpt eller förvärvad värme	–	–	–
Inköpt eller förvärvad ånga	–	–	–
Inköpt eller förvärvad kylning	–	–	–
Förbrukning av egenproducerad icke bränslerelaterad förnybar energi	1 001	1 000	1 100
B. Total förnybar energianvändning	467 209	390 553	389 823
Förnybar andel av total energianvändning (%)	58,8	51,9	51,6
Förnybar andel av elanvändning (%)	81,9	74,6	76,6
C. Total energianvändning (A+B)	794 303	752 593	754 797

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 14

Koncernens hållbarhetsnoter

Energiintensitet

	2022	2021	2020
Energianvändning i egna anläggningar	2,55	2,71	2,70
Bränsle för servicefordon	0,37	0,53	0,55
Totalt	2,93	3,24	3,25

Produkttransporter efter transportsätt

	2022	2021	2020
Flyg	136 027	153 956	116 566
Väg	155 086	179 790	162 556
Sjö	119 725	152 230	261 108
Järnväg	5 865	2 877	6 547
Totalt	416 703	488 853	546 777

1) Data för 2022 och 2021 är primärt baserade på uppgifter om transporterade volymer från Ericssons ERP-system medan data för 2020 primärt baserats på uppgifter rapporterade av logistikleverantörer. Transportsträckor har uppskattats baserat på linjära färdvägar mellan platser. För en mindre del (cirka 11%) av sträckor där transport skett med lastbil samt en del tillkommande flygtransport är data fram- tagna genom användning av en kostnadsbaserad metod baserad på information i inköpsordrar.

Utsläpp av växthusgaser

	(ton CO2e)	2022	2021	2020
Scope 1 – direkta växthusgasutsläpp
Bränsle för servicefordon		27 689	32 176	32 967
Stationär förbränning samt köldmedier		10 713	6 066	6 673
Totala scope 1-utsläpp (brutto)		38 402	38 242	39 640
Varav omfattas av reglerade ETS:er (%)		0	0	0
Scope 2 – indirekta växthusgasutsläpp
Inköpt energi (brutto, platsbaserad)		141 636	138 985	155 934
Inköpt energi (brutto, marknadsbaserad)		45 258	57 685	73 700
Scope 3 – övriga indirekta växthusgasutsläpp
Uppströms Inköpta varor och tjänster		2 199 900	2 313 000	2 272 000
Kapitalvaror		39 200	42 000	43 000
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter		36 600	49 000	52 000
Uppströms transporter		77 700	79 000	79 000
Affärsresor 1) 2)		25 469	9 255	14 122
Pendling (inkl.
Totala växthusgasutsläpp (platsbaserade)	27 789 383	28 200 951	30 118 396
Totala växthusgasutsläpp (marknadsbaserade)	27 693 005	28 119 651	30 036 162

1) Redovisade siffror inkluderar inte den så kallade höghöjdseffekten av utsläpp från flygresor och flygtransporter. Höghöjdseffekten uppskattas motsvara utsläpp av 119 kiloton CO₂e under 2022.
2) Utsläppsdata för föregående redovisningsperioder har omräknats på grund av ändringar i metoden för utsläppsberäkningar. Se not O3 på sidan 42 för mer information.

Koldioxidavtryck per scope (%)
| | 2022 | 2021 | 2020 |
| :---------- | :--- | :--- | :--- |
| Scope 1 | 0,1 | 0,1 | 0,1 |
| Scope 2 (marknadsbaserad) | 0,2 | 0,2 | 0,2 |
| Scope 3 – uppströms | 8,7 | 9,0 | 8,3 |
| Scope 3 – nedströms | 91,0 | 90,7 | 91,3 |

Utsläppsintensitet av växthusgaser (ton CO₂e/nettoomsättning MSEK)
| | 2022 | 2021 | 2020 |
| :----------------------------- | :------ | :------- | :------- |
| Scope 1 | 0,14 | 0,16 | 0,17 |
| Scope 2 (platsbaserad) | 0,52 | 0,60 | 0,67 |
| Scope 2 (marknadsbaserad) | 0,17 | 0,25 | 0,32 |
| Scope 3 – uppströmskategorier | 8,89 | 10,84 | 10,74 |
| Scope 3 – nedströmskategorier | 92,79 | 109,79 | 118,02 |
| Samtliga scope (marknadsbaserad) | 101,99 | 121,04 | 129,25 |

Övriga utsläpp (ton)
| | 2022 | 2021 | 2020 |
| :--------------- | :--- | :--- | :--- |
| NOx | 682 | 645 | 670 |
| SOx | 657 | 694 | 770 |
| Luftpartiklar | 71 | 77 | 80 |

Leverantörer med utsläppsminskningsmål i linje med 1,5-gradersmålet (antal)
| | 2022 | 2021 | 2020 |
| :----------------------------- | :--- | :--- | :--- |
| Aggregerat sedan målets startår | 225 | 121 | 35 |

Redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp

Ericsson redovisar utsläppen av växthusgaser enligt GHG-protokollet med finansiell kontroll som grund för konsolideringen. Utsläppen av växthusgaser beräknas och rapporteras som koldioxidekvivalenter (CO₂e) och omfattar öljande gaser och kemikalier: koldioxid (CO₂), metan (CH₄), dikväveoxid (N₂O), fluorkolväten (HFC:er) och perfluorerade kemikalier (PFC:er). Av praktiska och tidsmässiga skäl samlas data som används för att beräkna energianvändning och utsläpp i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna nedströms transporter in och rapporteras för perioden december till november.

Scope 1: Förbrukade bränslevolymer och köldmedier multipliceras med tillämpliga utsläppsfaktorer för att få fram utsläppen. För delar av servicefordonsflottan beräknas avstånd och motsvarande bränsleförbrukning utifrån kontrakterade avstånd i leasingavtal.

Scope 2: Energi (el, värme och kyla) vid anläggningar multipliceras med landets genomsnittliga utsläppsfaktorer för platsbaserade utsläpp. För marknadsbaserade utsläpp återspeglas leverantörsspecifika faktorer och inköpta instrument för förnybar energi i de utsläppsfaktorer som används i beräkningen. En del av den underliggande energianvändningen vid anläggningar bygger på uppskattningar. Se fotnoten till energitabellen på föregående sida för mer information.

Scope 3: Utsläppen i kategorierna inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och hantering av uttjänta produkter uppskattas baserat på Ericssons livscykelanalys av produkternas koldioxidavtryck. Vid beräkning av utsläpp i kategorin Användning av sålda produkter och tjänster antas den genomsnittliga livslängden för sålda produkter vara 10 år. De utsläppsfaktorer som är relevanta för användningsfasen har uppskattats med hjälp av den aktuella energimixen i näten på de marknader som betjänas, samt kundspecifika data för energimix där denna är tillgänglig, utan hänsyn tagen till framtida förändringar i nätfaktorer som sker under produkternas livslängd. Utsläpp från användningsfasen redovisas i sin helhet under det år en produkt såldes och inte periodiserat över den uppskattade livslängden. Majoriteten av utsläppen i kategorin nedströms transporter beräknas utifrån transporterade produkters vikt och transportavstånd, och en mindre del extrapoleras utifrån data om leverantörsutgifter och omfattar alla former av transporter som köpts in av Ericsson. Den största delen av utsläppen i kategorin affärsresor baseras på data som redovisats av resebyråer, med en mindre del som har uppskattats utifrån resekostnader. Utsläppen i kategorin pendling är uppskattningar baserade på en undersökning av medarbetarnas vanor kring pendling och distansarbete. Utsläppen i återstående scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte. Uppskattningen av scope 3-utsläpp är förenad med inneboende osäkerhet på grund av begränsningar i tillgång till och precision i primärdata, och därför bör de rapporterade siffrorna inte betraktas som exakta mätningar. I tabellen på nästa sida sammanfattas Ericssons redovisningsmetoder för scope 3 och de uppskattade osäkerhetsnivåerna för redovisade siffror per kategori.

Scope 3-kategorin	Redovisningsmetod	Osäkerhetsnivå (±%)
Inköpta varor och tjänster	Genomsnittsdata	30
Kapitalvaror	Genomsnittsdata	30
Bränsle- och energirelaterat	Genomsnittsdata	30
Uppströms transporter	Genomsnittsdata	30
Affärsresor	Avstånds- och utgiftsbaserad	10
Pendling	Genomsnittsdata och avståndsbaserad	30
Nedströms transporter	Avstånds- och utgiftsbaserad	10
Användning av sålda produkter och tjänster	Utsläpp relaterade till direkt användning genom en hybridmetod	10
Hantering av uttjänta sålda produkter	Genomsnittsdata	30

Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen
| Typ | GWP (kg CO₂e) | Mätenhet | Källa |
| :----------------------------------- | :------------ | :------- | :---------------------------------------- |
| Inköpt energi | | | |
| Icke-förnybar el | 0,00 – 1,35 | kWh | IEA/US EIA/AIB/Leverantörsspecifik |
| Förnybar el | 0,00 | kWh | Leverantörsspecifik |
| Fjärrkyla | 0,00 – 0,41 | kWh | IEA |
| Fjärrvärme, Sverige | 0,04 | kWh | Leverantörsspecifik |
| Fjärrvärme, övriga | 0,04 – 0,26 | kWh | Genomsnitt per land |
| Bränslen och köldmedier | | | |
| Naturgas (lokal uppvärmning) | 0,20 | kWh | DEFRA |
| Diesel | 0,26 | kWh | DEFRA |
| Bensin | 0,25 | kWh | DEFRA |
| Köldmedier | 466 – 14 800 | kg | IPCC:s 4:e rapport |
| Resor | | | |
| Flyg | 0,08 – 0,52 | pkm | DEFRA |
| Väg | 0,00 – 0,43 | pkm | Genomsnitt per land |
| Transport | | | |
| Flyg | 0,65 | tonkm | Logistikleverantörer |
| Väg | 0,08 | tonkm | Logistikleverantörer |
| Sjö | 0,02 | tonkm | Logistikleverantörer |
| Järnväg | 0,03 | tonkm | Logistikleverantörer |

Not E2, forts.

E3 Scenarioanalys för klimatrelaterade risker och möjligheter

Som en del av Ericssons övergripande klimatstrategi och dess åtagande att anpassa rapporteringen till rekommendationerna från Task Force on Climate- related Financial Disclosures (TCFD) har Bolaget analyserat potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter utifrån två olika scenarier, ”Net Zero 2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan, tillsammans med en sammanfattning av bedömningsmetoden. För mer information, se Ericssons svar på CDP:s enkät för Climate Change, som finns på Bolagets webbplats.

Scenarion som använts i analysen

Net Zero 2050
- Ambitiösa begränsningsåtgärder införs mycket snart
- Globala nettonollutsläpp av växthusgasutsläpp omkring 2050
- 50% chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 °C vid slutet av århundradet
- Relativt låga fysiska risker men stor påverkan från omställningen.
Current Policies
- Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller kommunicerade åtgärder
- Utsläppen ökar fram till 2080
- Global uppvärmning på omkring 3 °C i slutet av århundradet
- Höga fysiska risker men mindre påverkan från omställningen.

Antagna årliga globala utsläpp av växthusgaser (Miljarder ton CO₂e)

2050 2045 2040 2035 2030 2025 2020 2015 2010
0    10   20   30   40   50   60
|----------------------------------------| Baseline
|----------------------------------------| Net Zero 2050
|----------------------------------------| Current Policies

Mest relevanta risker och möjligheter utifrån analyserade scenarier

Utvidgat erbjudande av energieffektiva nätlösningar (möjlighet – produkter och tjänster)
Enligt scenariot Net Zero 2050 driver högre energipriser fram ytterligare ansträngningar bland leverantörer av kommunikationstjänster att höja energieffektiviteten i mobila kommunikationsnät, samtidigt som de strävar efter att minska utsläppen, och många antar mål om nettonollutsläpp i sina värdekedjor. Kombinationen av dessa två faktorer ger Ericsson möjlighet att bredda sitt utbud av energieffektiva nätlösningar. Ericssons strategi och mål inom detta område beskrivs på sidorna 2–3.
Möjliggörande av utsläppsminskningar inom näringslivet (möjlighet – marknader)
Allt eftersom mer utsläppsintensiva sektorer, t.ex. kraft-, transport- och tillverkningssektorerna, påskyndar sitt arbete för att minska koldioxidutsläppen i scenariot Net Zero 2050 görs betydande investeringar för att uppnå dessa mål. Dessa investeringar, såsom driftsättning av smarta nät och privata nätverk, är alla avhängiga av informations- och kommunikationstekniska lösningar, vilket ger Ericsson stora möjligheter att erbjuda sitt erbjudande för uppkoppling också till dessa sektorer.
Ökade kostnader till följd av prissättning av koldioxidutsläpp (omställningsrisk – policy)
Priset på koldioxidutsläpp förväntas stiga avsevärt i scenariot Net Zero 2050, vilket leder till ökade kostnader. Även om de direkta effekterna är begränsade så är den indirekta påverkan uppströms i värdekedjan mer väsentlig om det antas att utsläppen förblir desamma och att kostnaderna överförs till Ericsson. Hur Ericsson arbetar för att minska koldioxidutsläppen både i den egna verksamheten och i värdekedjan beskrivs på sidorna 12–16.
Brist på insatsvaror till följd av vattenstress (kronisk fysisk risk)
Vatten är en viktig resurs uppströms i Ericssons värdekedja, eftersom det används för att utvinna mineraler som används såväl i hårdvaruprodukter som i halvledartillverkning. Enligt scenariot Current Policies riskerar flera regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, bl.a. tillverkare av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress, vilket kan leda till brist på insatsvaror för Ericsson. Hur Ericsson arbetar med motståndskraft i leveranskedjan beskrivs på sidorna 35–36.# Ericsson Sustainability Report 2022

Group Sustainability Notes

E3, cont.

Extreme weather events (acute physical risk)

According to the Current Policies scenario, the frequency and intensity of extreme weather events and coastal and river flooding are increasing. This implies heightened risks of prolonged business interruptions and damage to inventory and fixed assets in the supply chain, at outsourced manufacturing facilities, and at Ericsson's own production units, such as manufacturing plants and IT centres. Ericsson has insurance agreements for its own operations, covering damage to both inventory and fixed assets, as well as potential business interruptions. Ericsson’s approach to supply chain resilience is described on pages 35–36.

Assessment method

Initially, over 30 potential climate-related risks and opportunities were considered. The items on this original list were identified through consultation with internal experts from several corporate functions and through external comparison/benchmarking. The probability and impact of all factors were analysed qualitatively using heatmaps, followed by a more in-depth analysis of a smaller number of risks and opportunities deemed most relevant to Ericsson. Risks and opportunities upstream and downstream in the value chain, as well as in Ericsson’s own operations, have been considered. Physical risks were assessed primarily based on the assumptions in the Current Policies scenario, while transition factors were mainly analysed based on the Net Zero 2050 scenario. Both scenarios have been developed by NGFS (Network for Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System). With regard to time horizons, the quantitative analysis of opportunities focused on the period up to 2025, while the quantitative analysis of risks focused on the period between 2025 and 2030. The longer-term effects of risks and opportunities extending beyond 2030 were primarily assessed qualitatively. According to the Current Policies scenario, the effects of the physical risks described above are expected to become more severe after 2030.
1) For this analysis, Ericsson defined the short-term, medium-term, and long-term time horizons as up to 2025, 2025–2030, and after 2030, respectively.

E4 Transition to a circular economy

Impact, risks and opportunities

The transition to a low-carbon economy is expected to increase the global demand for metals and minerals, and exacerbate shortages of certain materials. Ericsson’s products contain metals and minerals that are likely to be affected by these changes in supply and demand. This creates pressure on us to minimize the use of new materials and increase the use of recycled materials. Concurrently, waste from electrical and electronic equipment (e-waste) is one of the fastest-growing waste streams globally, and regulatory developments in this area are expected to continue. For Ericsson, the generation of electronic waste is most relevant at the end-of-life of hardware sold to customers. Legislators, particularly within the EU, are responding to this development by introducing stricter regulations regarding the presence of certain substances in products, producer responsibility for end-of-life goods, and regulations concerning the reuse and recycling of products placed on the market. To meet these macro-trends, changes in stakeholder expectations and regulatory developments, as well as to optimize resource use and reduce our environmental impact, companies like Ericsson must transition to more circular models. Failure to do so could lead to a decline in competitiveness and difficulties in complying with laws and regulations.

Governance and policies

Circular economy is a workstream within Ericsson’s Sustainable Business program, governed by Group Management. Operational responsibility is delegated to relevant Business Areas and Market Areas, primarily the Networks Business Area, in collaboration with the Sustainability and Corporate Responsibility unit. The company’s Sustainability Policy lays the foundation for Ericsson’s view on environmental sustainability. In addition, there is a Group directive on take-back of end-of-life products to ensure that Ericsson complies with the sustainability policy and meets or exceeds its legal obligations as a producer regarding the management of waste from end-of-life products. Environmentally conscious design has for many years been an integral part of Ericsson’s product development process through a Group directive on generic product requirements. Ericsson also sets requirements for product design and for suppliers through a list of prohibited and restricted substances. Such substances must not be intentionally used in products supplied to or manufactured by Ericsson. The list is based on IEC 62 474 declarable substances but has a broader scope and contains additional substances.

Matrix of risks and opportunities

	Probability
	Very high	High	Medium	Low
	Low	Medium	High	Very high
Impact

Illustration shows an example of the heatmaps used in the scenario analysis.

Report – Sustainability and Corporate Responsibility 2022 17
Group Sustainability Notes
Governance and follow-up
Ericsson’s work with circularity is based on 20 years of lifecycle analyses covering all stages of the product portfolio in the value chain, including raw material extraction, manufacturing, transport, use, and the product at its end-of-life. The lifecycle analyses identify key environmental areas and form the basis for the Company’s strategy in this field. Ericsson strives to minimize the environmental impact of its products during all phases of their lifecycle.

Product design principles

Ericsson applies the principles of the Design for the Environment design method and has generic product requirements in this area. These include specific requirements for easy disassembly of products to facilitate recycling. In addition, products are designed to be durable and have a long service life, which is part of the quality process. The aforementioned list of prohibited and restricted substances, as well as material declarations (see below), are also important tools for designing products with a high degree of recyclability. The recycling rate of returned products has historically been high, averaging over 90% in recent years.

Material declarations

Ericsson collects material declarations from its suppliers. Upon request, suppliers are expected to declare the full material content of products supplied to Ericsson. This includes substances on the REACH 1) candidate list and declarations regarding the use of certain critical raw materials (as defined in the EU list of critical raw materials). In addition, there is a reporting process for SCIP (Substances of Concern In articles, as such or in complex objects (Products)) to comply with the requirements of EU Waste Framework Directive 2008/98/EC. All electronic products may contain small traces of declarable substances through impurities. These are practically impossible to eliminate and fall within the limits of what needs to be declared. Ericsson continuously works to avoid hazardous substances in products and components.

End-of-life product take-back program

Ericsson offers a global program, through collaboration with third-party suppliers, where end-of-life products can be collected from customers and subsequently disassembled and recycled in a way that minimizes environmental impact. Since the equipment is owned by the customers, take-back volumes depend on customers' utilization of the program.

Other measures

Ericsson works to reduce the weight and size of products and is looking into the use of more sustainable material choices. This is part of net-zero emission initiatives but will also contribute to more efficient resource utilization and circularity. The Support Services product portfolio includes a structured method for refurbishing, reusing, and recycling used equipment. Shared warehouses and spare parts reduce the need to produce and store spare parts. Automatic hardware fault analysis is performed to avoid unnecessary equipment replacements. Ericsson offers repair services and, as a complement to new sales, also offers the reuse of used equipment.

Performance indicators

Returned end-of-life products (incl. batteries), by waste management method (tonnes)

	2022	2021	2020
Reuse	25	2	135
Recycling	4,636	5,211	5,690
Energy recovery (incineration)	146	164	179
Landfill	18	12	74
Total	4,825	5,389	6,079

Note E4, cont.

E5 Reporting according to Article 8 of the EU Taxonomy Regulation

Information and communication technology in the taxonomy

Ericsson’s research 1) shows that the application of information and communication technology (ICT) solutions can contribute to significant emission reductions in other sectors of the economy, such as the power industry, transportation, manufacturing, and the building and real estate sector. The sector itself must also continue to work towards higher energy efficiency to contribute to achieving internationally agreed greenhouse gas emission reduction targets. Both these aspects are addressed in the Delegated Act (EU) 2021/2139 on climate change mitigation and adaptation (the Delegated Act), but technical screening criteria have not yet been developed for all relevant economic activities in the sector. The European Commission states that it may develop additional technical screening criteria in the future. Currently, however, the vast majority of Ericsson’s commercial offering to customers, including mobile communication networks, is not covered by the EU Taxonomy Regulation (the “Taxonomy”).

Accounting principles

For reporting in accordance with Article 8 of the Taxonomy, revenue, capital expenditure (capex) and operating expenditure (opex) are defined as follows. These definitions differ from how capex and opex are defined in Ericsson’s traditional financial reporting.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

Förändringar i redovisningsprinciper eller upplysningar jämfört med föregående rapportperiod

Omsättning Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i resultaträkningen i den finansiella rapporten.

Kapitalutgifter De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive aktiverade kostnader för forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstill-gångar, immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar och exklusive eventuella förändringar i verkligt värde, såsom specificeras i noterna C1 och C2 till den konsoliderade balansräk-ningen, kompletterade av tillägg/ändringar i klassificerade nyttjanderätter för tillgångar enligt IFRS 16, såsom specificeras i not C3 till den konsoliderade balansräkningen.

Driftsutgifter De totala driftsutgifterna motsvarar icke-aktiverade kostnader för forskning och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, under-håll samt reparationskostnader såväl som andra indirekta kostnader för den dagliga driften av materiella anläggningstillgångar.

Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas av taxonomin Omsättning i enlighet med ovanstående definition och som är kopplad till ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin (se nästa sida) utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning som omfattas av taxonomin. Kapitalutgifter och driftsutgifter enligt ovanstående definitioner och som förknippas med ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomin (se nästa sida) utgör grunden för beräkningen av andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Dessutom kan också individuellt tillämpliga kapital- och driftsutgifter som omfattas (se nästa sida) adderas till andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin.

1) Malmodin, Jens & Bergmark, Pernilla. (2015). Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030. Atlantis Press, 10.2991/ict4s-env-15.2015.5.
1) REACH (Registration, Evaluation, Authorization, and Registration of Chemicals, dvs. registrering, utvärdering, godkännande och registrering av kemikalier) är det regelverk och det system som styr tillverkning och import av kemikalier i EU.

Individuellt tillämpliga kapital- och driftsutgifter ingår i andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av, och i förekommande fall, är förenliga med taxonomin för räkenskapsåret 2022 men rapporterades ej föregående år.

Ekonomisk verksamhet som omfattas av och är förenlig med taxonomin

För att kunna identifiera vilka ekonomiska verksamheter som är relevanta för Bolaget har det varit nödvändigt att tolka både taxonomiförordningen och den delegerade förordningen. Ericssons tolkning är att för att en ekonomisk verksamhet ska anses vara omfattad av taxonomin ska verksamheten:
* generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning
* överensstämma med beskrivningen av verksamheten i bilaga I eller II till den delegerade förordningen
* ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig.

Med denna tolkning som utgångspunkt har de verksamheter som presenteras nedan identifierats som relevanta för Ericsson. Vissa kapital- och driftsutgifter kan också vara individuellt tillämpliga (se vidare nedan). Det kvarstår dock vissa osäkerheter kring hur taxonomin ska implementeras, och tolkningar såväl som praxis kring rapportering förväntas utveckla sig med tiden.

Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp (Bilaga I, 8.2)
Ericsson erbjuder AI-stödda och datadrivna driftslösningar med fokus på effektiv hantering av energitillgångar genom intelligenta platsmätningar och kontroller. Detta gör att kunder kan förbättra energieffektiviteten i nätverken och därmed minska energirelaterade utsläpp av växthusgaser. Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som förknippas med denna verksamhet har i de nyckeltal som anges ovan inkluderats som omfattade av EU-taxonomin. Omsättningen från denna verksamhet baseras på en analys av kundkontrakt, där den angivna leveransen överensstämmer med verksamheten i bilaga I till den delegerade förordningen. Denna verksamhet uppfyller för närvarande inte de tillhörande tekniska granskningskriterierna, och därmed redovisas inte relaterad omsättning samt kapital- och driftsutgifter som förenliga med taxonomin.

Dataprogrammering och relaterade verksamheter (Bilaga II, 8.2)
Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella erbjudande till kund inom Bolagets alla affärsområden. Om utgifter för att göra denna verksamhet mer motståndskraftig skulle uppstå redovisas dessa antingen som kapital- eller driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Relaterad omsättning inkluderas inte i andelen omsättning där EU-taxonomin är tillämplig, efter-som denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet enligt definitionen i taxonomin. Ericsson har inte haft några utgifter av detta slag under rapportåret.

Individuellt tillämpliga kapital- och driftsutgifter
Det är tillåtet att inkludera utgifter för produkter som är kopplade till andra ekonomiska verksamheter än dem som anges ovan som taxonomitillämpliga och förenliga kapital- och driftsutgifter, om utgifterna bidrar till utsläpps-minskningar för den rapporterande enheten, och om den berörda leveran- törens ekonomiska verksamhet är taxonomitillämplig och taxonomiförenlig. Ericsson inkluderar utgifter för el- och hybridfordon, infrastruktur för fordons-laddning och åtgärder för energieffektivitet i byggnader som tillämpliga, samt i förekommande fall taxonomiförenliga kapital- och driftsutgifter.

Not E5, forts. Nyckeltal

Omsättning

Aktivitetskod 2022	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Taxonomiförenlig (%)	Möjliggörande verksamhet (E) eller övergångsverksamhet (T)	SEK miljoner	%	%	Ja/Nej
2022							2021
A. Ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin
Förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalt förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Ej förenliga verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp 8.2																53	0
Totalt ej förenliga verksamheter																53	0
Totalt omfattade verksamheter																53	0
B. Ekonomiska verksm. som ej omfattas av taxonomin
Verksamheter som ej omfattas																271	493	100
Total omsättning (A+B)																271	546	100

Kapitalutgifter

Aktivitetskod 2022	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Taxonomiförenlig (%)	Möjliggörande verksamhet (E) eller övergångsverksamhet (T)	SEK miljoner	%	%	Ja/Nej
2022							2021
A. Ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin
Förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalt förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Ej förenliga verksamheter
Primära verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp 8.2	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Individuellt tillämpliga verksamheter
Fordon med låga koldioxidutsläpp 1) 6.5																81	0
Totalt ej förenliga verksamheter																81	0
Totalt omfattade verksamheter																81	0
B. Ekonomiska verksam. som ej omfattas av taxonomin
Verksamheter som ej omfattas																30	631	100
Totala kapitalutgifter (A+B)																30	712	100

2) Fullständigt namn: Transport med motorcyklar, personbilar och lätta nyttofordon.

Driftsutgifter

Aktivitetskod 2022	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Begränsning av klimatförändringar	Anpassning till klimatförändringar	Vatten och marina resurser	Cirkulär ekonomi	Miljöföroreningar	Biologisk mångfald och ekosystem	Minimiskyddsåtgärder	Taxonomiförenlig (%)	Möjliggörande verksamhet (E) eller övergångsverksamhet (T)	SEK miljoner	%	%	Ja/Nej
2022							2021
A. Ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomin
Förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Totalt förenliga verksamheter	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Ej förenliga verksamheter
Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp 8.2																4	0
Totalt ej förenliga verksamheter																4	0
Totalt omfattade verksamheter																4	0
B. Ekonomiska verksam. som ej omfattas av taxonomin
Verksamheter som ej omfattas																38	355	100
Totala driftsutgifter (A+B)																38	359	100

Not E5, forts.

Avsnitt S – Sociala faktorer

S1 Humankapital

Påverkan, risker och möjligheter

Humankapitalet är en av de viktigaste tillgångarna för företag, särskilt för de som är involverade i högteknologisk verksamhet på global nivå och just nu upplever brist på kompetens och hög personalomsättning. Medarbetare med rätt kompe-tens och varierande bakgrund är avgörande för att kunna driva innovationsarbe-tet och tillgodose behoven hos en global och mångfasetterad kundbas. Företag som kan attrahera, utveckla och behålla talanger med olika bakgrund har en konkurrensfördel. För att lyckas med detta är det centralt att skapa en företagskultur som värdesätter integritet, empati, karriärutveckling samt mångfald och inkludering.# Framgångsrika strategier på dessa områden har blivit allt viktigare i samband med större förväntningar på flexibilitet och hybridarbete.

Styrning och policyer

Ericssons medarbetarstrategi styrs av People-avdelningen, som leds av företagets Chief People Officer, där teamet Global People Leadership-teamet ansvarar för utarbetande och genomförande av strategin. Experter på området utarbetar koncernomfattande centrala processer som integreras i affärs- och marknadsområdena, och i övriga koncernfunktioner av enheternas People-ansvariga. En global People Services-enhet stöder genomförandet och säkerställer enhetlig hantering och konsekvent tillvägagångssätt i hela verksamheten.

Medarbetarstrategin är förankrad i Ericssons affärsetiska kod och i koncernpolicyn för People anges att all verksamhet som rör personalen, däribland anställning, utveckling, ersättning och förmåner, ska bedrivas utan diskriminering och med lika möjligheter för alla.

Rörlig ersättning till ledande befattningshavare

En del av den rörliga ersättningen till ledande befattningshavare bestäms av graden av uppfyllande av Bolagets mål om att öka andelen kvinnor bland linjechefer. Se sidan 8 i ersättningsrapporten för mer information.

Styrning och uppföljning

Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger bestäms till stor del av de upplevelser som Bolaget erbjuder sina medarbetare. Ericsson strävar efter att göra det möjligt för medarbetarna att förverkliga sin fulla potential och därigenom skapa ett långsiktigt värde för verksamheten. Fokus för strategin är kultur och ledarskap, mångfald och inkludering, rättvisa och konkurrenskraftiga ersättningar och förmåner, karriärutveckling och välbefinnande.

Kultur och ledarskap

En gemensam värdegrund och en stark företagskultur är förutsättningar för både en positiv medarbetarupplevelse och ett framgångsrikt genomförande av affärsstrategier. Ericssons kärnvärden, som alla medarbetare och ledare förväntas leva upp till, är:

Professionalism
Uthållighet
Respekt
Integritet.

Ericssons program för kulturtransformation syftar till att förstärka de beteenden som behövs för att företaget ska kunna genomföra sina strategier och skapa en arbetsmiljö där medarbetarna kan nå sin fulla potential. Detta inkluderar betoning av ett etiskt beslutsfattande med beaktande av regel-efterlevnad samt förstärkning av beteenden inom fem fokusområden:

Skapa en miljö som uppmuntrar civilkurage
Skapa en miljö där det är tryggt att dela med sig av idéer, ställa frågor samt säga ifrån om man uppfattar något som etiskt tveksamt.
Empati och medmänsklighet
Främja öppenhet för olika perspektiv och förhållningssätt så att alla kan föra fram sina unika perspektiv.
Snabbt genomförande
Agera snabbt när det behövs för att ta vara på möjligheter.
Faktabaserade och modiga beslut
Basera alltid beslut på rätt data och att vara modig när det gäller att fatta tuffa beslut.
Samarbete och samverkan
Uppmuntra samarbete inom företaget – ett Ericsson med kunden i fokus.

Undersökningar genomförs regelbundet för att förstå hur medarbetarna upplever sitt arbete och hur de uppfattar Bolaget samt dess ledarskap och strategier. Resultaten sammanställs på koncern-, avdelnings- och enhetsnivå för att chefer och ledare ska kunna agera när och där det behövs.

Mångfald och inkludering

Ericsson verkar för en arbetsmiljö baserad på respekt. Att behandla kollegor med respekt och värdighet och på ett inkluderande sätt tar fram det bästa i oss alla och är det enda rätta att göra. På Ericsson finns ingen plats för trakasserier, hot, mobbning eller våld mot någon, oavsett ställning eller ålder, och alla former av trakasserier, hot och våldshandlingar är förbjudna.

Ericsson strävar efter att skapa en organisation som präglas av mångfald och inkludering, då det bidrar till att säkerställa att Bolaget attraherar de bästa globala talangerna, främjar innovation och genererar större värde åt kunderna. Ansvaret för mångfalds- och inkluderingsarbetet finns på VD- och koncernledningsnivå, och strategin leds av Global People-funktionen. Varje affärsområde, marknadsområde och koncernfunktion har en särskild utsedd ansvarig ledare för mångfald och inkludering som ansvarar för genomförandet av strategin och för att driva på utvecklingen.

Ericsson strävar efter att uppnå en större balans mellan könen tillsammans med en ökad representation av grupper som för närvarande är underrepresenterade. För att lyckas med detta fokuserar Ericsson på att skapa opartiska rekryteringsprocesser, till exempel genom att säkerställa ett könsneutralt språk i platsannonser samt att utbilda medarbetare i inkluderande ledarskap genom utvecklingsprogram.

Ericsson stöder ett nätverk av mer än 26 resursgrupper för medarbetare i hela organisationen, som inkluderar men inte är begränsade till sexuell läggning, kön, ålder, familjer, hälsa och välbefinnande. Bolaget erbjuder även karriäraccelererande program som fokuserar på att avlägsna karriärbegränsande hinder för underrepresenterade grupper.

Ersättningar och förmåner

På Ericsson är den vägledande principen att medarbetare ska betalas på ett rättvist sätt och att de uppmärksammas och belönas för det värde de skapar. Följaktligen är lön och förmåner som erbjuds konkurrenskraftiga och relevanta för individen, med målet att tillhandahålla ett brett ersättningserbjudande för att attrahera och behålla talanger samt att fortsätta få medarbetarna att känna sig engagerade, stöttade och belönade.

Ericsson är konsekventa i vad Bolaget belönar och arbetar för att säkerställa att lönebeslut är icke-diskriminerande, baseras på företagets lönfilosofi och alltid tillämpas enligt samma kriterier. Det finns ett väldefinierat och globalt enhetligt system för jobbklassificering och jobbarkitektur på plats för att säkerställa att löner är konkurrenskraftiga och rättvisa. För att verka för rättvisa och enhetlighet samt främja en kultur av uppskattning har Bolaget infört ett globalt erkännandeprogram och en tillhörande plattform.

Den globala jobbklassificeringen och jobbarkitekturen innebär att Ericsson kan göra meningsfulla jämförelser av löner, och Bolaget arbetar kontinuerligt med att förfina sina lika lön-analyser så att man kan identifiera var oförklarliga löneskillnader kan förekomma.

Karriär och utveckling

Ericsson gör det möjligt för medarbetarna att utveckla kompetens och erfarenhet genom utbildning och träning på arbetsplatsen och ett fokus på intern rörlighet. Ett antal kritiska kompetensområden har identifierats som nödvändiga för att lyckas med tillväxtstrategin för 2025, att öka ledarskapet inom mobila nät och den fokuserade expansionen mot företag. Lärande- och utvecklingsmöjligheter som kan kopplas till dessa kritiska färdigheter omfattar allt från inledande och elementära nivåer till avancerad utbildning och träning, och erbjuds för att vid behov vidareutbilda och omskola medarbetare i deras arbetsroller.

De kritiska kompetensområdena är:

automatisering och AI
klimatåtgärder
molntjänster
enterprise go-to-market
infrastruktur för privata förtagsnätverk
etik och integritet samt hälsa, säkerhet och välbefinnande
färdigheter som kommunikation, samarbete och intressenthantering
säkerhet.

Vidareutbildning och omskolning möjliggörs av en digital lärandeplattform som ger medarbetarna enkel tillgång till material och kurser och som samtidigt förser Bolaget med ett verktyg för att mäta och analysera framsteg och mängden genomförda kurser. Förutom utbildnings- och utvecklingsprogram inom de kritiska kompetensområdena har medarbetarna tillgång till ett brett utbud av resurser för vidareutbildning, såsom interna och externa kurser och artiklar online via den digitala lärandeplattformen. Medarbetarna sätter tillsammans med sina chefer individuella årliga och långsiktiga karriärmål och fastställer utbildningsplaner. Medarbetarna får också årliga individuella prestationsutvärderingar.

Future of work

Ericsson erbjuder medarbetarna möjligheter till distansarbete i en hybridmodell i de fall där arbetsrollen och ansvarsområdena möjliggör det. När det är möjligt erbjuds medarbetare även flexibla arbetstider för att hjälpa dem att skapa balans mellan arbete och personliga åtaganden. Företaget erbjuder möjligheter till intern arbetsrotation, och söker ofta först internt efter kandidater för att tillsätta lediga tjänster. För mer information om Ericssons förhållningssätt till välbefinnande, se not S2 på sidan 24.

Strategisk personalledning

Ericsson använder sig av personalplanering och dataanalys för att kunna planera personalstyrkans storlek och vilka kompetenser som krävs för att klara nuvarande och framtida verksamhetsbehov samt för att säkerställa att rätt resurser finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och till rätt kostnad. Ett team som arbetar med medarbetaranalys och digitala lösningar tillhandahåller analyser och insikter för att bistå ledare, både på koncern- och enhetsnivå, att fatta välgrundade beslut om personalstyrkan och verksamheten.

Kollektivavtal

Ericsson respekterar alla anställdas rätt att bilda eller ansluta sig till oberoende fackföreningar samt rätten till kollektiva förhandlingar. På platser där lokala lagar begränsar dessa rättigheter söker Ericsson andra sätt att föra en meningsfull dialog med medarbetarna. Detta inkluderar alternativa, oberoende och fritt valda former av arbetstagarrepresentation som personal-kommittéer eller medarbetarråd.

När det gäller rättigheterna för medarbetare hos leverantörer anges Ericssons krav inom detta område i uppförandekoden för affärspartners. Dessa krav är i nivå med Ericssons egna medarbetares rättigheter.

Extern arbetskraft

Förutom medarbetare har Ericsson även en extern personalstyrka som inte har ett direkt anställningsförhållande till Bolaget.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

S1 Fortsättning

Den här personalstyrkan består främst av konsulter som arbetar med leverans av tjänster, produkt- utveckling och logistik. Varje år erbjuder Ericsson även praktikplatser till studenter och nyexaminerade i olika delar av företaget.

Mål

Könsfördelning	Målsättning	Basår	Målår	Omfattning	Andel kvinnor under basåret (%)
Öka andelen kvinnor bland alla medarbetare, linjechefer och högre chefer till minst 30%.	2021	2030	Hela företaget	Alla medarbetare: 25 Linjechefer: 21 Högre chefer: 36

Resultatindikatorer

Anställda och extern personal (antal)

	2022	2021	2020
Koncernledningen	17	15	15
Högre chefer 1)	177	163	170
Linjechefer	7 602	7 241	7 121
Teknisk personal 2)	78 789	75 859	75 952
Icke-teknisk personal	18 944	18 044	17 566
Totalt	105 529	101 322	100 824
Extern personal 3)	18 088	12 308	11 398

Andel kvinnor per personalkategori (%)

	2022	2021	2020
Koncernledningen	18	20	20
Högre chefer 1)	35	36	32
Linjechefer	22	21	21
Teknisk personal 2)	21	20	20
Icke-teknisk personal	46	47	46
Alla anställda	25	25	25

Andel anställda efter ålder och personalkategori (%)

	< 25	25–35	36–45	46–55	> 55
2022
Högre chefer 1)	0	2	15	59	24
Linjechefer	0	6	39	42	13
Teknisk personal 2)	5	34	34	20	9
Icke-teknisk personal	2	25	33	26	13
2021
Högre chefer 1)	0	1	18	58	23
Linjechefer	0	7	40	41	12
Teknisk personal 2)	3	35	34	20	8
Icke-teknisk personal	2	26	33	26	12
2020
Högre chefer 1)	0	2	22	54	23
Linjechefer	0	8	42	40	10
Teknisk personal 2)	3	37	33	20	7
Icke-teknisk personal	2	27	33	26	11

Andel medarbetare efter nationalitet och personalkategori 5)

	Alla anställda	Linjechefer	Teknisk personal 2)
Indien	25	20	29
Kina	11	10	12
Sverige	10	16	9
USA	6	6	5
Rumänien	4	3	3
Övrigt	44	45	42

	Alla anställda	Linjechefer	Teknisk personal 2)
Indien	24	20	29
Kina	12	10	12
Sverige	10	16	10
USA	6	6	5
Rumänien	4	3	3
Övrigt	44	45	42

1) Medarbetare som rapporterar till koncernledningen.
2) Medarbetare utan personalansvar i jobbroller inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörsveten- skap och matematik (STEM).
3) Inkluderar konsulter, underentreprenörer, praktikanter och annan personal som inte är direkt anställd av Ericsson.
4) Andelen för 2022 presenterad här skiljer sig åt från andelen så som den presenteras i not G4 i den Finansiella rapporten (26%) på grund av nominella skillnader vid avrundning till hela procentandelar.
5) De nationaliteter som visas är de fem största bland hela personalstyrkan.

Koncernens hållbarhetsnoter

	2022	2021	2020
Personalomsättningstakt	14	12	8
Avgångar efter kön
Män	74	76	75
Kvinnor	26	24	25
Avgångar efter ålder
< 25	8	6	7
25–35	49	49	43
36–45	27	24	25
46–55	9	13	15
> 55	7	8	9
Nyanställningar (%)	17	12	9
Nyanställningar efter kön
Män	72	70	74
Kvinnor	27	30	26
Nyanställningar efter ålder
< 25	21	19	14
25–35	49	54	51
36–45	20	19	23
46–55	7	6	10
> 55	2	2	2
Tjänster som tillsatts med interna kandidater 1)	37	40	41

1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år med personer som sedan tidigare var anställda av Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.

Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning 1) (%)

	2022	2021	2020
Grundlön	84	86	83
Total ersättning	82	82	80

Ersättning till koncernchefen i förhållande till medarbetare (kvot)

	2022	2021	2020
Grundlön – Sverige 2)	25	25	25
Grundlön – globalt 2)	32	38	38
Total ersättning – Sverige 3)	68	67	63
Total ersättning – globalt 3)	84	98	93

1) Siffrorna som presenteras här visar den genomsnittliga ojusterade lönekvoten mellan kvinnor och män för Ericssons globala personalstyrka. Detta mått tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar ersättningsnivåer, såsom placeringsort, roll och ansvarsområden, erfarenhet, ålder, utbild- ningsnivå etc. Av tidsmässiga och praktiska skäl grundas beräkningarna på ersättningsnivåer vid utgången av det tredje kvartalet under respektive år och inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/försäljningsrelaterad plan (STV/SIP) och tilldelningar av lång- siktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Medarbetare i utträdesprogram ingår inte i under- laget. Vidare är fälttjänstpersonal (FSO) (för 2020 och 2021 cirka 7 000 personer och för 2022 cirka 1 600 personer) i vissa bolag ej inkluderade i siffrorna för total ersättningskvot då dessa har lokala STV-planer som gör det svårt att göra relevanta jämförelser. Siffran för total ersättningskvot kvot för 2022 omfattar inte heller medarbetare hos Vonage på grund av begränsningar i jämförbarheten mellan de rörliga ersättningsprogrammen.
2) I jämförelsesyfte ingår inte semesterlön i grundlönen så som den används här (vilket även gäller för VD och koncernchef). Detta gör att den skiljer sig från grundlönen så som den presenteras i tabellen ” Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer” på sidan 5 i Ersättnings- rapporten där semesterlön är inkluderad.
3) I jämförelsesyfte baseras total ersättning i detta sammanhang på målnivåerna för STV/SIP och målnivåer för tilldelning av LTV under varje enskilt år (vilket också gäller för VD och koncernchef) och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer” på s. 5 i Ersättningsrapporten, som visar faktiskt intjänad STV och tilldelad LTV. Total ersättningskvot för 2022 omfattar inte medarbetare hos Vonage på grund av begräns- ningar i jämförbarheten mellan de rörliga ersättningsprogrammen. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas av total ersättningskvot för 2022 men ej för tidigare år.

Genomsnittligt registrerade utbildningstimmar per medarbetare och kön 1) (timmar)

	2022	2021	2020
Män	18,9	19,7	25,9
Kvinnor	17,8	17,0	22,0
Alla anställda	18,6	19,0	24,9

Genomförda utbildningstillfällen efter kön 1) 2) (tusental)

	2022	2021	2020
Män	2 283	2 321	1 428
Kvinnor	757	823	493
Alla anställda	3 040	3 144	1 921

Utgifter för utbildning och utveckling (SEK tusental)

	2022	2021	2020
Genomsnitt per medarbetare	4,0	3,8	3,6

Prestations- och karriärutvecklingsutvärderingar 1) (%)

	2022	2021	2020
Medarbetare som blivit utvärderade 3)	93	91	95

Medarbetarnöjdhet efter kön (eSAT-poäng) 4)

	2022	2021	2020
Män	81	81	83
Kvinnor	81	81	83
Alla anställda	81	81	83

1) Omfattar ej medarbetare hos Vonage och Cradlepoint.
2) Avser läromedel (kurser, artiklar, webbinarier etc.) som använts och slutförts via Ericssons lärande- plattform och omfattar både externt och Ericssoninternt material.
3) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Fälttjänstpersonal omfattas ej.
4) Mätskala: 0–100 där 100 är det mest fördelaktiga utfallet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.

Kollektivavtal (%)

	2022
Medarbetare som omfattas 1)	29

1) Under 2022 kartlade Ericsson förekomsten och omfattningen av kollektivavtal i de 20 länder som har den största personalstyrkan. Dessa länder står för cirka 86% av koncernens totala antal medarbetare. Andelen medarbete som omfattas av kollektivavtal enligt ovan är baserad på denna kartläggning och det har antagits att de återstående ej kartlagda 14% av personalstyrkan ej omfattas av kollektivavtal. Inga jämförelsetal är tillgängliga.

S2 Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Påverkan, risker och möjligheter

Genom att skapa en säkerhetskultur kan ett företag tillvarata sina medarbeta- res hälsa, säkerhet och välbefinnande samt förebygga skador och sjukdomar. Detta kan minska sjukfrånvaron, förbättra medarbetarnas upplevelse och öka produktiviteten. De primära säkerhetsriskerna som identifieras i Ericssons verksamhet är kopplade till leverantörer, särskilt inom fältverksamheten, och är knutna till manuell hantering och lyft, bilkörning, klättring, arbete på hög höjd och arbete med el. Incidenter i samband med dessa risker står för samtliga dödsfall och en betydande del av allvarliga incidenter. De största riskerna inom hälsa och välbefinnande inom personalstyrkan rör psykisk ohälsa (inklusive stress) och muskuloskeletala sjukdomar. Omständig- heter som bidrar till dessa risker är covid-19-pandemin och livsstilsfaktorer.

Styrning och policyer

Hälsa, säkerhet och välbefinnande hanteras globalt i två forum. The Global Occupational Health and Safety (OHS) Board, som leds av Chief Marketing Officer, fattar beslut och ger vägledning kring OHS-strategin och globala program. Major Incidents and Performance Review Board, som leds av chefen för Service Area Managed Services Networks 1) tillsammans med chefen för Service Area Networks 2) , granskar orsaker bakom dödsolyckor och allvarliga incidenter samt de åtgärder som vidtagits och följer upp resultat och regel- efterlevnad. Båda forumen finns återspeglade inom marknadsområdena för att främja enhetlighet, harmonisering och ansvarstagande i hela koncernen. Ericssons förhållningssätt och åtaganden anges i en policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande och beskrivs närmare i ett koncerndirektiv.

Styrning och uppföljning

Ericsson driver en proaktiv agenda som går längre än att följa lagar och regler, internationella standarder och kundkrav för att förebygga arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Ericsson Care-programmet beskriver Bolagets övergripande förhållnings- sätt till hälsa, säkerhet och välbefinnande och vilka insatser som krävs för att nå Target Zero – noll dödsfall och allvarliga incidenter. Se nedan för mer information om detta mål. Årliga bedömningar av risker och möjligheter inom hälsa, säkerhet och välbe- finnande görs för att identifiera strategiska risker samt återkommande risker och möjligheter. Dessa bedömningar är anpassade till ramverket för riskhantering.# Ledningssystem för arbetsmiljörelaterad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Ericssons ledningssystem för arbetsmiljörelaterad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS MS) ingår i det globala ledningssystemet Ericsson Group Management System (EGMS) som syftar till att minska risker kopplade till hälsa, säkerhet och välbefinnande samt fånga upp och implementera möjligheter till förbättringar inom dessa områden i Ericssons hela verksamhet och processer. Ericssons OHS MS är certifierat enligt ISO/IEC 45001, den internationella standarden för OHS-styrning.

Incidentrapportering och utredning

Ericsson tillhandahåller ett globalt verktyg för incidentrapportering där man kan rapportera risker, tillbud och incidenter som involverar medarbetare, leverantörer och alla som berörs av verksamheten. Problem som kan kopplas till distansarbete kan också rapporteras via det här verktyget. Rapporterade incidenter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda skador och förhindra att incidenten upprepas.

Leverantörshantering

Ericsson har särskilda OHS-krav för leverantörer vilka ingår som en del i leverantörsavtal. Leverantörer av anläggningstjänster som inte följer Ericssons hälso- och säkerhetskrav hanteras genom en konsekvenshanteringsprocess. För att minska risken för att leverantörer upprepade gånger misslyckas med att följa regler och rutiner har Ericsson infört konsekvenser som ekonomiska påföljder, minskade affärsvolymer, fler kvalitetsinspektioner och revisioner samt skriftliga varningar. I allvarliga fall kan leverantörsrelationer avslutas.

Välbefinnande

Ericssons förhållningssätt till välbefinnande omfattar fyra huvudområden:

Fysiskt: etablera och behålla hälsosamma vanor gällande träning, kost och vila
Emotionellt: psykiskt välbefinnande, balans mellan arbetsliv och privatliv och bättre motståndskraft genom medvetenhet om känslor och beteenden
Ekonomiskt: kontroll över privatekonomi och välgrundat ekonomiskt beslutsfattande
Socialt: känsla av tillhörighet, respekt och mening i livet och karriären.

Ericsson har ett hybridbaserat och flexibelt arbetssätt som ger större autonomi för medarbetare om var och när de ska utföra sitt arbete. Ett möbelpaket för hemmet tillhandahålls för att förbättra ergonomin för hybridarbetande medarbetare. Avsikten är att förebygga muskuloskeletala sjukdomar som orsakas av dålig arbetsställning.

Digitala lösningar är centrala för Ericssons förhållningssätt till välbefinnande. Tre primära lösningar ges till alla medarbetare:

Fri tillgång till en mindfulnessapp som syftar till att ge stöd för stressreducering och bättre sömn, bland andra fördelar
En integrerad programvarulösning som ger medarbetarna insikter om hur de använder verksamhetens programvaror och verktyg, till exempel e-post, för att förbättra förståelsen för arbetsmönster och hur bättre användning kan gynna välbefinnandet
En portal för hälsa, säkerhet och välbefinnande på företagets intranät som ger tillgång till utbildningsmaterial och andra resurser.

Samråd med och deltagande bland anställda

Ericsson har inrättat OHS-kommittéer som omfattar chefer och medarbetare, eller arbetstagarrepresentanter där de finns. Kommittéerna träffas regelbundet, följer upp OHS resultat och diskuterar och beslutar om åtgärder för att förbättra OHS MS och dess processer. Kommunikation kring mål, resultat, program och utbildning för hälsa, säkerhet och välbefinnande är tillgänglig för alla medarbetare genom interna kanaler som intranät och nyhetsbrev. Medarbetare får två gånger om året besvara frågor om hälsa, säkerhet och välbefinnande i en medarbetarundersökning som innehåller frågor om deras uppfattningar om företagets insatser inom hälsa, säkerhet och välbefinnande samt deras upplevda balans mellan arbete och privatliv.

Ledarskap, utbildning och ökad medvetenhet

Alla Ericssons medarbetare och anställda hos leverantörer av anläggningstjänster är skyldiga att ta del av en introduktionsutbildning i hälsa, säkerhet och välbefinnande. Ytterligare utbildning krävs utifrån en persons roll och riskexponering för att säkerställa att tillräckliga kompetensbehov är uppfyllda. Dessutom finns riktad webbaserad utbildning om säkerhetsmedvetande vid bilkörning och Lifesaving Rules 3), som är tillgängliga för alla medarbetare och leverantörer.

Ericsson har ett utbildningsprogram för säkerhet och ledarskap för ledare inom tre nivåer från koncernchefen, inklusive medlemmar i koncernledningen och utvalda nyckelroller, med en direkt inverkan på säkerheten i fält. Utbildningsprogrammet för säkerhet och ledarskap för ledare ges till cirka 2 000 personer, inklusive medlemmar i koncernledningen. Utbildningsprogrammet för säkerhet och ledarskap för personer i nyckelroller riktar sig till cirka 4 700 medarbetare.

Ericsson har också lanserat guiden Walk the Talk, som uppmuntrar alla ledare att personligen och regelbundet besöka en anläggning och hålla samtal uteslutande om hälsa, säkerhet och välbefinnande.

Mål

Target Zero

Mål och mätning	Startår	Målår	Omfattning
Noll dödsfall och händelser som ledde till förlorade arbetsdagar, vilket omfattar både fysiska skador och arbetsrelaterad sjukdom.	2020	2025	Ericssons personalstyrka och leverantörer av fälttjänster

1) En del av affärsområdet Cloud Software and Services.
2) En del av affärsområdet Networks.
3) Åtta grundläggande Lifesaving Rules som riktar sig till hela personalstyrkan och omfattar områden såsom bilkörning, bilbälten, att bära hjälm, alkohol- och droganvändning, personlig skyddsutrustning, arbete i droppzoner och på hög höjd samt med el.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 24 Koncernens hållbarhetsnoter

Resultatindikatorer

Dödsfall av involverad part (antal)	2022	2021	2020
Ericssons medarbetare	0	1	0
Leverantörer och underleverantörer 1)	6	11	5
Tredje part 2)	2	2	2
Totalt	8	14	7

Dödsfall efter orsak (antal)	2022	2021	2020
Fall från hög höjd	4	6	4
Bilkörning/trafikolycka	4	5	3
Elolycka	–	1	–
Halka och fall	–	1	–
Träffad av fallande föremål	–	1	–
Totalt	8	14	7

Incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar (LWI) för involverad part 3) (antal)	2022	2021	2020
Ericssons medarbetare	96	77	90
Leverantörer och underleverantörer 1)	30	66	44
Tredje part 2)	5	2	9
Totalt	131	145	143

Relativ dödsfalls- och LWI-frekvens (per 100 FTE) 4)	2022	2021	2020
Dödsfallsfrekvens	–	0,001	–
LWI-tal	0,087	0,074	n/a

Förlorade arbetsdagar och tillbud (antal)	2022	2021	2020
Förlorade arbetsdagar 5)	3 040	2 390	2 315
Rapporterade tillbud	9 716	6 699	4 773

1) Främst leverantörer av anläggningstjänster och underleverantörer.
2) Tredje part avser en person som inte arbetar för Ericsson, vare sig som anställd, leverantör eller underleverantör, till exempel allmänheten, som påverkas av en incident som bedöms vara inom Bolagets kontroll.
3) Incidenter som inneburit en eller flera förlorade arbetsdagar.
4) Antalet dödsfall/incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar under ett år per 100 heltidsanställda (FTE), där 200 000 timmar används som standardiserat genomsnittligt antal arbetstimmar per 100 heltidsanställda under ett år. Det totala antalet arbetade timmar är uppskattat baserat på standardiserad årlig arbetstid för aktivt anställda och uppgår till 220 (217) miljoner timmar. På grund av begränsad datatillgänglighet kan inga jämförelsesiffror för 2020 lämnas och data för leverantörer och underleverantörer är inte tillgängliga.
5) Ericsson kan för närvarande endast samla in information med tillfredsställande tillförlitlighet avseende antal förlorade arbetsdagar för sina egna medarbetare.

Konsekvenshantering av leverantörer per observation och typ av varning 1)

	2022	2021	2020
	Röda kort	Gula kort	Röda kort
Arbete på hög höjd	47	16	24
Felaktig användning av PPE 2)	40	32	20
Otillräcklig incident- och resurshantering	8	17	3
Bristande överensstämmelse med kör-/fordonsstandarder	3	4	2
Brist på erfordrad och certifierad kompetens	15	17	11
Avsaknad av riskbedömningar/säkra arbetsvillkor	83	86	22
Totalt	196	172	82

1) Röda respektive gula kort indikerar allvarlighetsgraden hos leverantörens överträdelse av Bolagets standarder för hälsa och säkerhet. Röda kort tilldelas för allvarliga överträdelser och innebär omfattande konsekvenser.
2) Personlig skyddsutrustning.

Balans och välbefinnande i arbetslivet – medarbetarnas svar (Undersökningsresultat)

	2022	2021	2020
Balans 1)	77	76	75
Åtagande om välbefinnande 2)	85	87	85

1) Poängsättning av sammanställda svar från medarbetare på frågan ”Jag kan balansera arbete och privatliv”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte i statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.
2) Poängsättning av sammanställda svar från medarbetare på frågan ”Ericsson visar ett genuint intresse för medarbetarnas välbefinnande”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte i statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.

Not S2, forts. S3

Mänskliga rättigheter

Påverkan, risker och möjligheter

Baserat på intern och extern expertis och samråd med intressenter, due diligence och analys av affärsrelationer har Ericsson identifierat de viktigaste frågorna med koppling till mänskliga rättigheter genom värdekedjan. Även om Ericsson är medvetet om att dess ansvar omfattar alla internationellt erkända mänskliga rättigheter är de viktigaste riskerna beskrivna nedan de som behöver mest uppmärksamhet och som därför prioriteras i Bolagets due diligence-processer.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

Mer information om risker och överväganden gällande mänskliga rättigheter och i Ericssons värdekedja finns i rapporten 5G Human Rights Assessment på Bolagets hemsida. Införandet av nya juridiska krav på företag för att säkerställa respekt för de mänskliga rättigheterna i företagens värdekedjor, särskilt obligatoriska bestämmelser om due diligence, kommer att kräva att många företag stärker sina åtgärder på området. Underlåtenhet att följa reglerna kan få både juridiska och ekonomiska konsekvenser samt påverka Ericssons förmåga att verka på vissa marknader. Att ha ett proaktivt förhållningssätt för att hantera risker och påverkan på de mänskliga rättigheterna och se till att de mänskliga rättigheterna integreras i andra relevanta due diligence-ramverk gör Ericsson bättre förberett för förändringar i sin verksamhetsmiljö och bidrar till att skapa förtroende bland Bolagets intressenter över tid.

Styrning och policyer

Ericsson har åtagit sig att följa FN:s vägledande principer (UNGP) för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Som medlem i Global Network Initiative (GNI) förbinder sig Ericsson att följa dess principer om yttrandefrihet och integritet. Dessa åtaganden återspeglas i både den affärsetiska koden och i uppförandekoden för affärspartners och andra styrdokument. För mer information, se Ericssons uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter, som finns på Bolagets hemsida. Området affärer och mänskliga rättigheter hanteras av enheten för hållbarhet och ansvarsfullt företagande (S&CR), som rapporterar till Chief Marketing Officer. Inom S&CR-enheten finns experter på mänskliga rättigheter som ansvarar för att utveckla Bolagets strategi för mänskliga rättigheter och för att stödja affärs- och marknadsområden och koncernfunktioner i genomförandet av strategin och åtagandena. Ericssons ramverk för känsliga affärer (beskrivs närmare nedan) förvaltas på operativ nivå av rådet och det centrala teamet för känsliga affärer (tvärfunktionellt forum bestående av representanter från koncernfunktioner och affärsområden) under ledning av Head of Sensitive Business respektive Head of Government and Policy Advocacy. Eskaleringar som görs i enlighet med detta ramverk sker via avdelningen Marketing and Corporate Relations och marknadsområdesledningen.

Styrning och uppföljning

För att genomföra sina åtaganden om att respektera de mänskliga rättigheterna har Bolaget integrerat due diligence för mänskliga rättigheter i verksamheten. Syftet är att ge människor bättre förutsättningar längs värdekedjan och se till att Bolagets teknik används med goda avsikter, genom att förebygga och begränsa både avsiktligt och oavsiktligt missbruk. Ericssons S&CR-strategi, som är en del av den bredare affärsstrategin, införlivar Bolagets åtagande gentemot UNGP och efterlevnad av befintliga och framväxande regelverk inom området mänskliga rättigheter. Riskerna för mänskliga rättigheter ingår också i Ericssons ramverk för riskhantering.

Utökad due diligence för mänskliga rättigheter

Vid affärsverksamhet i konfliktdrabbade områden eller när risker för mänskliga rättigheter på annat sätt anses vara förhöjda genomförs utökad due diligence. Åtgärder som vidtas i sådana situationer inbegriper dialog med externa intressenter, inklusive potentiellt berörda intressenter eller deras företrädare och representanter. I sammanhang präglade av konflikt eller hög risk kan det vara svårt att nå ut direkt till berörda intressenter. Under sådana omständigheter försöker Ericsson utnyttja sitt deltagande i forum som GNI och Business Network on Civic Freedoms and Human Rights Defenders för att identifiera sätt att samarbeta med externa intressenter som säkerställer deras personliga trygghet och säkerhet. Det kan handla om att dela information om nuvarande och framtida affärsaktiviteter och affärsmetoder, potentiella risker för mänskliga rättigheter och åtgärder för att minska riskerna och hur man kan etablera meningsfulla kommunikationskanaler med berörda intressenter.

En fullständig konsekvensanalys för mänskliga rättigheter kan också utlösas av faktorer som återinträde på en marknad, rapporter om en försämrad situation för de mänskliga rättigheterna i ett visst land, ny produktutveckling eller identifierade faktiska negativa effekter. Den metod som används för att genomföra konsekvensanalys för mänskliga rättigheter är i linje med UNGP:s metod.

Due diligence av försäljningsmöjligheter – ramverket för känsliga affärer

För att kunna bedöma, förebygga och begränsa potentiellt missbruk av Ericssons teknologi har due diligence för mänskliga rättigheter integrerats i försäljningsprocessen genom ramverket för känsliga affärer. Syftet med ramverket är att säkerställa att Ericssons lösningar används i enlighet med internationellt fastställda krav på respekt för mänskliga rättigheter. Fyra huvudfaktorer beaktas vid bedömningen av de potentiella riskerna gällande mänskliga rättigheter i en given försäljningsmöjlighet.

Produktportfölj: Gäller affären teknik för att lagra eller behandla personligt identifierbar information?
Syfte: I vilket syfte och sammanhang avser kunden att använda produkten, tjänsten eller lösningen?
Kunder: Kundens typ och ägarstruktur.
Land: Den landspecifika risken med avseende på mänskliga rättigheter. Ett tredjepartsföretag används för riskanalyser för att utvärdera länder utifrån risker som rör rätten till privatliv samt åsikts- och yttrandefrihet.

När risker identifieras i en försäljningsmöjlighet som ska tas vidare ska marknadsområdet lämna in en begäran om godkännande, som utvärderas enligt riskmetoden för känsliga affärer och antingen kan godkännas, godkännas med villkor eller avvisas helt. Godkännanden med villkor inkluderar tekniska och/eller avtalsenliga begränsningar, och genomförandet av dessa övervakas för att säkerställa efterlevnad. Se nästa sida för exempel på fall som granskats i denna process under räkenskapsåret. Processen för känsliga affärer kan också utlösa ytterligare due diligence-åtgärder (till exempel en översyn av juridiska ramverk i ett land, fördjupad due diligence för mänskliga rättigheter avseende kunden eller landet) innan ett beslut fattas om försäljningsmöjligheten.

Due diligence i leverantörskedjan

Se not G3 på sidan 35 för en beskrivning av hur ESG-faktorer, inklusive mänskliga rättigheter, beaktas i Ericssons strategi för hantering av leverantörskedjan.

Due diligence vid företagsöverlåtelser

Människorättsfrågor ingår som en aspekt i Ericssons due diligence-process för företagsöverlåtelser. Fokus ligger på att utvärdera de viktigaste människorättsriskerna i målbolaget, samt i vilken utsträckning målbolaget har tillräckliga due diligence-ramverk för att kunna identifiera och hantera sådana rättighetsrisker. Om varningsflaggor eller brister identifieras vidtas riskreducerande åtgärder, antingen som förutsättningar för affären eller som en del av integreringen efter transaktionens avslut.

Klagomålsmekanism

Alla interna och externa intressenter kan rapportera misstänkta överträdelser av lagar, regelverk eller företagspolicyer, inklusive brott mot de mänskliga rättigheterna, genom Ericsson Compliance Line. Rapportering via den här kanalen kan göras anonymt. Ericsson kräver inte att personer som rapporterar efterlevnadsproblem avstår från sina rättigheter att föra talan genom en rättslig process som ett villkor för deltagande i klagomålsförfarandet. Som en del av rapporteringen av en misstänkt överträdelse, antingen via en chef eller genom Ericsson Compliance Line, kräver Ericsson inte att rapportören skriver under ett sekretessavtal. Personen uppmanas dock att inte sprida någon information som rör ett pågående ärende för att skydda processens integritet. Mer information finns i not G2 på sidan 32.

Not S3, forts.

Samarbeten och partnerskap

Ericsson uppnår hävstångseffekter av sina insatser genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. Nedan listas de mest betydande externa samarbetena, partnerskapen och åtagandena relaterade till mänskliga rättigheter.# Samhällsengagemang

Mål för engagemang

Ericsson engagerar sig i en rad olika nätverk och initiativ som syftar till att främja mänskliga rättigheter, teknisk utveckling och ansvarsfullt företagande. Dessa samarbeten ger möjlighet att utbyta kunskap, påverka policyer och bidra till positiva samhällsförändringar.

Organisation

Business Network on Civic Freedoms och Human Rights Defenders: En grupp företag som arbetar för att identifiera olika sätt som företag och samhälle kan dra nytta av ökat stöd från den privata sektorn när det gäller att skydda medborgerliga friheter samt från människorättsförsvarare.
Global Network Initiative: Ett initiativ som tar upp yttrandefrihet och rätten till integritet inom informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT). Deltagare är internet- och telekommunikationsföretag, människorättsorganisationer och pressfrihetsgrupper, investerare och akademiska institutioner.
Shift Business Learning Program: Ett oberoende och icke vinstdrivande centrum för praxis rörande affärsverksamhet och mänskliga rättigheter som stöder företag i implementering av UNGP.
Tech for Democracy – ett initiativ från den danska regeringen: Initiativ med flera intressenter med syftet att främja och skydda demokratin och de mänskliga rättigheterna i en tid av snabb teknisk utveckling.
FN:s B-Tech Project: Ett projekt som leds av FN:s kontor för de mänskliga rättigheterna med syftet att ta fram en övertygande och allmänt accepterad färdplan för tillämpning av UNGP inom IKT-sektorn.

Utbildning och ökad medvetenhet

Ericsson tillhandahåller en utbildning i de mänskliga rättigheterna som är tillgänglig för alla medarbetare. Riktad utbildning och kompetensbyggande för nyckelroller och funktioner erbjuds också. Alla marknadsområden har en utsedd kontaktperson som ansvarar för att förbereda ärenden för utvärderingar av känsliga affärer. Varje sådan person är utbildad av enheten för känsliga affärer på koncernnivå och ansvarar för att informera relevanta funktioner, som kontoansvariga inom sina respektive marknadsområden om den senaste utvecklingen och nya beslut. Mer seniora medlemmar i det centrala teamet och styrgruppen för känsliga affärer får såväl introduktion som kontinuerliga uppdateringar av enheten för känsliga affärer.

Resultatindikatorer

Under 2022 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om att Bolaget ska ha varit inblandat i händelser med negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna. Följaktligen har inga avhjälpande åtgärder vidtagits.

Fall av känsliga affärer efter utfall

	2022	2021	2020
Godkänd	235	286	321
Villkorat godkännande	435	432	480
Avvisad	13	4	27
Totalt	683	722	828

1) Ericsson har under flera år noterat full efterlevnad av processen för känsliga affärer och har därför slutat rapportera om processefterlevnad som ett nyckeltal.

Påverkan, risker och möjligheter

Ericsson och dess teknologi har potential till positiv påverkan på intressenter, lokala gemenskaper och samhällen på många sätt, från att underlätta tillgången till utbildning för barn och ungdomar till att tillhandahålla nödvändig kommunikationsinfrastruktur för att stödja humanitära insatser i krissituationer. Förutom fördelarna för de mottagande parterna bidrar ett meningsfullt samhällsengagemang också till att förbättra medarbetarupplevelsen för Ericssons anställda, vilket kan bidra positivt till Bolagets varumärke och rykte. Men som med alla former av bidrag finns det risker för missbruk av de resurser som Ericsson bistår med, vilket gör att de måste utvärderas noggrant och hanteras på lämpligt sätt.

Styrning och policyer

Det operativa ansvaret på koncernnivå över de initiativ och program som beskrivs på nästa sida har delegerats till Ericssons enhet för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, ofta i samarbete med marknadsområdena. Volontärarbete leds tillsammans med People-avdelningen och cheferna för marknadsföring och kommunikation i marknadsområdena genom styrgruppen för volontärprogram där chefen för hållbarhet och ansvarsfullt företagande är ordförande. En kommitté för sponsring och donationer, där Chief Marketing Officer, Chief Compliance Officer och chefen för hållbarhet och ansvarsfullt företagande sitter, styr frågor som rör donationer och sponsring. Alla

Exempel på känsliga affärer

| Beslut | Kunder | Beskrivning | Förklaring # Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

S4, forts.

Ericsson är en partner till World Food Program-ledda UN Emergency Telecommunications Cluster, som är ett globalt nätverk av partners för att fylla luckor i anslutningen för hjälparbetare och befolkningar som drabbats av katastrofer. Ericsson är en partner till UNHCR (FN:s flyktingkommissarie) för att stärka Refugee Emergency Telecommunications Sector och för att erbjuda viktig kommunikation åt organisationer som arbetar vid humanitära insatser och stödja deras arbete för att rädda liv.

Ericsson Innovation Awards

Ericsson Innovation Awards är en årlig tävling som är öppen för universitetsstudenter i alla åldrar oavsett ort, som syftar till att identifiera innovativa koncept som använder teknik för att lösa globala utmaningar. Regionala vinnare och topp-tre finalister erbjuds mentorskap från Ericssonmedarbetare och belönas med prispengar.

Samarbeten och partnerskap

Ericsson får en hävstångseffekt i sin påverkan genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. I tabellen nedan redovisas ett urval av viktiga externa samarbeten.

Organisation	Mål för engagemang
1t.org	Ericsson bidrar till 1t.org, en del av World Economic Forums arbete med att påskynda naturbaserade lösningar genom vårt åtagande till Connected Mangroves. Detta är ett projekt för återplantering av skog i Malaysia, Filippinerna och Indien som använder sammankopplade tekniker som soldrivna sensorer och kamerabilder i realtid till att samla in och analysera kritiska data om mangroveträsk. Projektet erbjuder det lokala samhället en plattform för att kontrollera vatten, jord och luftfuktighet samt fjärrövervakning av eventuella intrång på platsen.
Internationella Röda Kors- och Röda Halvmåne-rörelsen	Ericsson bidrar med donationer under nödsituationer till Röda Kors- och Röda Halvmåne-rörelsens humanitära arbete.
UNHCR	UNHCR, FN:s flyktingorgan, är en global organisation som arbetar för att rädda liv, skydda rättigheter och skapa en bättre framtid för flyktingar, tvångsförflyttade samhällen och statslösa människor. Ericsson Response är partner till UNHCR.
Unicef	Unicef arbetar i över 190 länder och territorier med att skydda barns rättigheter. Ericsson stödjer Unicef-ledda insatser genom donationer, volontärarbete för medarbetare och genom humanitära insatser i katastrofdrabbade områden. Dessutom är Ericsson partner till Unicef i Giga-initiativet för uppkoppling av skolor, se mer information i not S5 på sidan 29.
Världslivsmedelsprogrammet (WFP)	WFP är den ledande humanitära organisationen som arbetar med att rädda och förändra liv, leverera livsmedelsbistånd i nödsituationer samt förbättra näringssituationen och bygga upp motståndskraften i lokala samhällen. Ericsson bidrar genom Ericsson Response och partnerskapet med WFP.

Resultatindikatorer

Skapat och fördelat ekonomiskt värde (miljoner SEK)

	2022	2021	2020
Skapat värde
Intäkter	274 432	234 521	234 347
Fördelat värde
Rörelsekostnader	-158 674	-127 253	-121 462
Löner och förmåner	-89 191	-77 462	-74 645
Betalningar till finansiärer	-9 966	-8 496	-8 103
Betalningar till myndigheter	-7 113	-6 226	-5 678
Samhällsinvesteringar 1)	-115	-113	n/a
Bibehållet värde	9 373	14 971	24 459

1) Inkluderar donationer och obligatoriska vinstdelningar gjorda av bolag i Ericssonkoncernen under rapportåret. De sponsoråtaganden som ingår är de med startdatum mellan 1 januari och 31 december, eller fleråriga avtal som var aktiva under rapportåret. Sponsring kopplad till rekreation och idrott ingår ej. Jämförbara siffror för 2020 kan inte redovisas på grund av begränsningar i datatillgänglighet.

S5 Digital inkludering

Påverkan, risker och möjligheter

Antalet Internetanvändare har ökat från några miljoner till nästan fem miljarder på trettio år. Denna tillväxt har möjliggjort en digital transformation som omformar samhällen och ekonomier. Forskning visar att en ökning med 10 procent av användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska tillväxten med upp till 0,8 procent 1). Denna ökning är dessutom betydligt större i låginkomstländer. Dessutom visade en studie 2) som Ericsson genomförde i 15 länder i Asien, Afrika och Latinamerika 2022 också att 5G-utbyggnaden kan generera övergripande ekonomiska fördelar (i termer av BNP-tillväxt) som är tre till sju gånger högre än den tillkommande kostnaden för att utöka täckningen. På samma sätt kan ökningar av skolors uppkoppling ha betydande effekter på den ekonomiska tillväxten med potentiellt tvåsiffriga tillskott till BNP om låginkomstländer uppnår samma nivåer som de mest uppkopplade ekonomierna 3).

Dock är internets potential för social och ekonomisk tillväxt är fortfarande i stort sett outnyttjad eftersom ungefär en tredjedel av världens befolkning fortfarande inte har uppkoppling och många av de två tredjedelarna som faktiskt finns på nätet saknar välfungerande uppkoppling. Uppkopplingsklyftan är tvåfaldig och består av både en brist i den totala täckningen, vilket innebär tillgång till någon typ av mobil bredbandsuppkoppling, och en brist i fråga om att sakna en mobil bredbandsuppkoppling som är tillräckligt bra för att möjliggöra fullt deltagande i den digitala ekonomin, det vill säga tillgång till minst 4G-täckning. Utmaningen i att överbrygga båda dessa brister är i första hand en ekonomisk snarare än en teknisk utmaning, med ett behov av att nya affärsmodeller utvecklas för att möjliggöra meningsfulla uppkopplingsmöjligheter till lägre kostnad.

Nästan en fjärdedel av världens vuxna befolkning saknar tillgång till formella bank- och finanstjänster enligt World Bank Findex. Majoriteten av den del av befolkningen som ej har tillgång till banktjänster äger dock en mobiltelefon som kan hjälpa dem att få tillgång till formella finansiella tjänster. Mobila finansiella tjänster erbjuder möjligheten att föra miljontals människor med liten tillgång till finansiella tjänster in i den formella ekonomin och därigenom öka människors möjlighet till försörjning samt transformera hela ekonomier. Utan tillräcklig digital kompetens kan människor inte heller delta fullt ut i den digitala ekonomin, oavsett om de har en välfungerande uppkoppling eller inte, vilket är anledningen till att digital utbildning är en annan viktig möjliggörare för att uppnå en bred digital inkludering i samhället.

Styrning och policyer

Koncernledningen styr Ericssons program för hållbara affärer. Målet med programmet är att accelerera arbetet med hållbarhet så att dessa aspekter integreras helt i Ericssons produktportfölj och program. Programmet är tvärfunktionellt och innehåller åtta arbetsflöden, varav digital inkludering är ett.

Styrning och uppföljning

Ericssons strategi bygger på övertygelsen att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan bidra till att överbrygga digitala klyftor och säkerställa att alla kan utnyttja fördelarna med den digitala ekonomin och det digitala samhället. Företaget arbetar mot dessa mål genom olika initiativ för digital inkludering som omfattar produktportföljen, affärscase, opinionsbildning och insatser på plats.

Affärsmodeller för prisvärd uppkoppling

Ericsson kommer att fortsätta att utforska hur Bolagets lösningar och produktportfölj kan användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt produktutbud i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Detta arbete omfattar lösningar för radio- och energihantering, liksom scenarier för affärs- och användarcase.

Ekonomisk inkludering

Ericsson Wallet Platform gör att ledande leverantörer av kommunikationstjänster och finansiella institutioner kan erbjuda lättanvända, prisvärda och säkra mobila finansiella tjänster till människor över hela världen med liten tillgång till finansiella tjänster och därmed hjälpa dem att ta ekonomisk kontroll över sina liv. Den ger människor som inte har tillgång till banktjänster möjlighet att spara och överföra pengar, ta emot ekonomisk hjälp och lön, betala räkningar och handlare, köpa mobila tjänster, få snabba lån, tillgång till försäkring och andra finansiella tjänster som hjälper dem att nå sina ekonomiska mål och ambitioner.

Digital utbildning

Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan innebär fokus på tillgång till utbildning och utveckling av digital kompetens. För att stärka denna satsning satte företaget målet att ge 1 miljon barn och ungdomar tillgång till digitala verktyg, utbildningsmaterial och kompetensutveckling senast 2025. Detta sker genom Ericssons globala flaggskeppsprogram Connect To Learn, ett icke vinstdrivande program som levereras i samarbete med regeringar, leverantörer av kommunikationstjänster, icke-statliga organisationer och internationella organ/FN-organ med ambitionen att:

öka tillgången till digital uppkoppling för skolor och utbildningscenter i samhället och i slutändan alla studerande runt om i världen och deras lokalsamhällen
stärka nästa generation med digitala färdigheter, vilka är avgörande för deras socioekonomiska utveckling och förbättra branschförberedd utbildning för att göra eleverna redo för anställning.

De viktigaste icke vinstdrivande utbildningserbjudandena som Ericsson använder globalt i samarbete med partners är:

Ericsson Educate: Ett program för utveckling av digital kompetens utformat för universitetsstudenter som täcker viktiga ämnen relaterade till framväxande teknik, såsom: telekommunikation och 5G, artificiell intelligens, datavetenskap, automation och sakernas internet (internet of things). Sedan 2020 har programmet funnits för studenter vid universitet i Asien, Afrika och Mellanöstern.
Ericsson Digital Lab: Ett utbildningsprogram som syftar till att inspirera barn i åldern 11–16 år att utforska ny teknik och utveckla sina färdigheter i problemlösning. Digital Lab är en plats där instruktörer från Ericsson och Bolagets partnerorganisationer kan dela sitt intresse för teknik med studenter.# Satsningen omfattar bland annat kurser i robotik, spelutveckling, elektronik och artificiell intelligens. År 2020 blev Ericsson den första privata samarbetspartnern som gick in med ett åtagande om flera miljoner dollar till stöd för Unicef-ITU:s 4) Giga-initiativ för global skoluppkoppling med målet att ansluta varje skola till Internet och ge alla ungdomar tillgång till information, möjligheter och val. Med stöd från Ericsson kartlägger Giga skolor och deras uppkopplingsstatus för att kunna rikta in sig på investeringar där de behövs mest och för att mäta framstegen mot ökad tillgång till internet. Ericssons ekonomiska stöd och in natura-stöd har bidragit till Gigas framgångar hittills genom att det kopplat upp över 5 500 skolor och över 2 miljoner studenter.

1) Edquist, Harald et. al. (2018). How important are mobile broadband networks for the global economic development?, Information Economics and Policy, 10.1016/j.infoecopol.2018.10.001.
2) Stewart, Janette et. al. (2022). Future Value of mobile in emerging markets. Analysys Mason , 698248491-273.
3) Birdwell, Jonathan et. al. (2021). Connecting learners: Narrowing the educational divide. The Economist Intelligence Unit.
4) Internationella teleunionen Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

29 Koncernens hållbarhetsnoter

Samarbeten och partnerskap

Ericsson uppnår hävstångseffekter av sina insatser genom samarbeten och partnerskap med andra organisationer. Nedan följer några av de mer betydande samarbetena som är relaterade till digital inkludering som Bolaget är engagerat i.

| Organisation | Mål för engagemang # EGMS syftar till att säkerställa att Ericssons verksamhet är välskött

Verkställande direktör och koncernchef
Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer
Kommittén för Audit and Compliance
Finanskommittén
Kompensations- kommittén
Teknik och Vetenskaps- kommittén
Ledning
Enheten för Group Sustainability and Corporate Responsibility
Koncernövergripande hållbarhetsprogram
Styrelsen
Marknadsområden
Koncernfunktioner
Affärsområden

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 31

Koncernens hållbarhetsnoter och kan uppfylla huvudsakliga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. EGMS syftar även till att säker- ställa att tillämpliga lagar, noteringskrav och bolagsstyrningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt företagsansvar. EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitets- ledningssystem), men har utformats som ett dynamiskt styrningssystem så att Ericsson kan anpassa systemet efter krav och förväntningar som utvecklas, bland annat ny lagstiftning och krav från kunder och andra intressenter. ISO-certifikat utfärdas av en oberoende tredje part, vilket visar att systemet fungerar i hela verksamheten och att det uppfyller relevanta ISO-standarder. Ericssons verksamhet är för närvarande certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (informations- säkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (telekomspecifik standard). EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer. Identifiering och behandling av ESG-relaterade risker är en integrerad del av Ericssons ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management (ERM), som ingår i EGMS. Det finns även särskilda ramverk för riskhantering som är anpassade till ERM-ramverket och som omfattar specifika riskområden, såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet. Mer information om EGMS- och ERM-ramverken finns på sidan 21 i den finansiella rapporten och på sidan 18 i bolagsstyrningsrapporten. S&CR-rapporten innehåller information om ESG-relaterad påverkan, risker och möjligheter som inte anses vara väsentliga på koncernnivå, men som är relevanta att redovisa ur ett hållbarhetsperspektiv.

Externa åtaganden

Förutom de ämnesspecifika åtaganden som beskrivs i denna rapport är Ericsson en av grundarna av FN:s Global Compact och stödjer även i fortsätt- ningen dess 10 principer. Ericssons vd och koncernchef är medlemmar i Alliance of CEO Climate Leaders, som är en global sammanslutning av verkställande direktörer som arbetar för klimatåtgärder inom olika branscher och samarbetar med beslutsfattare för att bidra i övergången till en ekonomi med nettonoll- utsläpp. Ericssons Chief Technology Officer är ledamot i ITU/Unescos 1) bred- bandskommission för hållbar utveckling, som tar fram policyrekommendationer för att främja bredbandsuppkoppling och digital inkludering.

1) Internationella teleunionen/Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco)

Not G1, forts.

G2 Regelefterlevnad och affärsetik

Påverkan, risker och möjligheter

Korruption och oetiska affärsmetoder är ett hinder för ekonomisk och social utveckling och påverkar ofta bräckliga samhällen oproportionerligt mycket samt undergräver demokratiska institutioner. Både intressenter och regelverk ställer allt högre krav på mer transparens kring affärsmetoder och på att företagen ska ha nolltoleranspolicyer för korruption, liksom att de implemen- terar robusta program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa en kultur av efterlevnad. Med verksamhet i fler än 150 länder finns Ericsson på marknader och geografiska platser med varierande exponering för korruption och oetiska affärsrisker, och Bolaget behöver därför ha ett heltäckande tillvägagångssätt för att minska sådana risker.

Ericssons interaktioner med amerikanska myndigheter och andra myndigheter

I december 2019 ingick Ericsson en uppgörelse med United States Department of Justice (DOJ). Uppgörelsen innefattade ett avtal om uppskjutet åtal (deferred prosecution agreement (DPA)) och att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig skyldigt till brott i form av överträdelser av bestäm- melserna mot mutor i US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Inom ramen för DPA erkände Bolaget de händelser som beskrevs i den sammanfattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att skjuta upp åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtalspunkterna förklaras ogiltiga om Ericsson inte bröt mot villkoren i DPA. Som en del av DPA med DOJ och en överenskommelse med SEC har Ericsson godtagit att en oberoende observatör anlitas för övervakning av Bolagets regelefterlevnad under tre år, samtidigt som Bolaget fortsätter att genomföra omfattande åtgärder i syfte att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad. I juni 2020 inleddes den treåriga övervakningsperioden genom utseendet av den oberoende observatören. Observatörens huvudsakliga ansvarsområ- den är att granska och utvärdera Ericssons efterlevnad av villkoren i DPA och att utvärdera Bolagets arbete avseende implementering och genomförande av sitt förstärkta program för regelefterlevnad och tillhörande kontroller samt att lämna rekommendationer om förbättringar.

I oktober 2021 meddelade DOJ Ericsson att de utfärdat ett yttrande om att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att lämna erforderlig information till DOJ. I februari 2022 offentliggjorde Ericsson att en intern utredning från 2019 omfattade en granskning av Ericssons anställda, återförsäljare och leveran- törer i Irak under perioden 2011–2019. Utredningen påträffade allvarliga överträdelser av regler och Bolagets Affärsetiska kod, samt fann bevis på korruptionsrelaterade oegentligheter och andra allvarliga överträdelser, inklusive betalningar till mellanhänder och potentiell användning av alterna- tiva transportvägar i samband med kringgående av den irakiska tullen vid en tidpunkt då terroristorganisationer, innefattande ISIS, kontrollerade några av transportvägarna. Utredningen påträffade också betalningsförfaranden och kontanttransaktioner som potentiellt skapat risker för penningtvätt. Utredarna kunde inte fastställa de slutliga mottagarna av betalningarna, ej heller påvisa att några anställda inom Ericsson var direkt inblandade i finansiering av terroristorganisationer.

I mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att Bolaget, innan ingåendet av DPA, lämnat ofullständig information till DOJ angående Bolagets interna utredning från 2019 avseende agerandet i Iraq. DOJ beslutade även att Bolaget brutit mot DPA genom att underlåta att informera DOJ om utred- ningen efter ingåendet av DPA. I juni 2022 informerade SEC Ericsson om att man inlett en utredning om de sakomständigheter som beskrivs i Bolagets rapport från 2019 om Irakutredningen. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Bolaget permanent ålagt att inte bryta mot FCPA:s bestämmelser om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller. Överträdelser mot föreläggandet eller uppgörelsen kan leda till nya civilrättsliga och straffrättsliga påföljder samt nya åtgärder för verkställighet.

I december 2022 kom Bolaget överens med DOJ och SEC om att förlänga tiden för den oberoende observatören av Bolagets regelefterlevnad med ett år, till juni 2024. Den 2 mars 2023 nådde Bolaget en överenskommelse (DOJ Plea Agreement) med DOJ avseende icke-brottsliga överträdelser av DPA. Under DOJ Plea Agreement kommer Ericsson erkänna sig skyldigt till de tidigare uppskjutna åtalspunkterna som avser förhållanden före 2017. Därutöver har Ericsson accepterat att betala ett bötesbelopp om USD 206 728 848. Ingåendet av DOJ Plea Agreement innebär att DPA upphör att gälla. Vad gäller ärendena som beskrivs i internutredningsrapporten om Irak från 2019 fortsätter Bolaget att grundligt utreda ärendena i fullt samarbete med DOJ och SEC. Som tidigare meddelats kunde Bolagets internutredning från 2019 inte fastslå att Ericsson gjort eller varit ansvarig för några betalningar till någon terroristorganisation och Bolagets fortsatta djupgående utredningen under 2022 har inte inte förändrat denna slutsats. Bolaget har och fortsätter att stärka sin hantering av bolagsstyrning och regelefterlevnad, inklusive implementering av förbättrade interna policys, hanteringar under fortsatt aktiv översyn av styrelsen och koncernledning.

Den 12 januari 2023, meddelade Bolaget att det genomförts en avsätt- ning på SEK 2,3 miljarder (cirka USD 220 miljoner) relaterade till DOJ Plea Agreement. Avsättningen inkluderade även uppskattade utgifter (SEK 0,1 miljarder) för den tidigare meddelade förlängda övervakningen av regelefter- levnad. Ericsson står också inför andra negativa konsekvenser av dessa ären- den, inklusive ärenden som granskas som en del av dess pågående och fram- tida kommunikation med statliga myndigheter för att uppfylla sina skyldigheter enligt DOJ Plea Agreement. Mer information om detta finns i den finansiella rapporten på sidorna 22–23 och i bolagsstyrningsrapporten på sidorna 2–3.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 32

Koncernens hållbarhetsnoter

Styrning och policyer

Compliance-funktionen hos Ericsson leds av Chief Compliance Officer (CCO), som rapporterar till Chief Legal Officer (CLO). Dessutom har CCO en direkt rapporteringslinje till Styrelsens kommitté för Audit and Compliance (ACC) i frågor som omfattas av programmet för etik och efterlevnad (Ethics and Compliance, E&C) (se vidare nedan). CCO informerar regelbundet ACC om implementeringen av programmet samt om misstänkta och bekräftade fall av överträdelser av den affärsetiska koden eller av lagar och regelverk. ACC har tillsyn över frågor som rör risker kopplade till regelefterlevnad och får regel- bundet rapportering om efterlevnadsrelaterade frågor från CCO och CLO.# Regelefterlevnadsorganisationen

Regelefterlevnadsorganisationen består av jurister och compliance officers på koncernnivå som arbetar med allmän regelefterlevnad och konkurrenslagstiftning. Dessutom har marknadsområdena lokala compliance officers som fungerar som stöd åt linjeorganisationen. Företagets grundläggande värderingar och principer beskrivs i den affärsetiska koden (Vår kompass), som finns tillgänglig på 43 språk. Särskilda policyer för bland annat gåvor, representation, hantering av tredje part, intressekonflikter, lagar mot kartellbildning och insiderregler finnas också på plats. Dessa policyer stöds av relevanta finansiella kontroller och inköpskontroller för att säkerställa en fullständig tillsyn. Ericsson har också en uppförandekod för affärspartners som ingår i dess standardavtal för leverantörer.

Rörlig ersättning till ledande befattningshavare

Kortsiktig rörlig ersättning till ledande befattningshavare påverkas av kriterier relaterade till integritet. Överträdelser av den affärsetiska koden kan också leda till innehållen rörlig ersättning eller återvinningskrav på rörlig ersättning. Se mer information på sidorna 8 och 9 i ersättningsrapporten.

Styrning och uppföljning

I takt med Ericssons utveckling är det ett centralt och ständigt aktuellt mål att säkerställa att organisationen är optimalt positionerad för att kunna genomföra sin strategi: att generera värde och tillväxt samtidigt som den arbetar etiskt, hanterar risker och har en positiv inverkan på de samhällen där den är verksam. Effektiv styrning, riskhantering och regelefterlevnad stöds av en stark företagskultur där alla Ericssons medarbetare använder ett gott omdöme och agerar med integritet och i enlighet med den affärsetiska koden. Transparens och lämplig eskalering av ärenden utgör en hörnsten i Bolagets styrningsmodell. Detta möjliggör ett lämpligt beslutsfattande och säkerställer att ledningsgruppen, vd och koncernchefen samt styrelsen alltid är korrekt informerade och kan utöva den nödvändiga tillsynen över hela koncernen. Ericsson inser att rykte och förtroende är svårvunna och lätta att förlora och strävar efter att vinna affärer med integritet. Bolaget har en värdekedjestrategi med nolltolerans mot mutor och korruption i alla sina affärsförbindelser. Integritet är ett av Ericssons kärnvärden och att främja en regelefterlevnadsmedveten kultur där man vågar säga ifrån är hörnstenar i Bolagets strategi. Strategin genomförs genom Bolagets program (E&C), som är utformat för att öka medvetenheten och förhindra misstag och överträdelser av den affärsetiska koden samt för att upptäcka misstag och överträdelser när de inträffar och reagera med snabba åtgärder när det behövs.

Riskbedömningar, tillsyn och kontroller

Ericsson genomför riskbedömningar av mut- och korruptionsriskerna i flera regioner för att kunna identifiera områden med ökad risk. Bedömningarna sker med hjälp av en riskbaserad strategi i flera nivåer. Detta inkluderar vanligtvis dokumentinsamling, på plats eller intervjuer på distans av nyckelpersoner och finansiella transaktionstester för utvalda marknader och enheter. Fokusområden är bland annat men inte begränsat till ledarskap och kultur, försäljning, hantering av tredje part, gåvor och representation, intressekonflikter, relationer till regeringen, policyer och rutiner, sponsring och donationer samt joint ventures och partnerskap. Dessutom samarbetar ett centralt övervakningscenter inom ekonomi- avdelningen och en enhet för övervakning och testning inom avdelningen för juridik och regelefterlevnad för en heltäckande övervakning av etik- och regelefterlevnadsprogrammet (E&C).

Digitalisering och operativ effektivitet

De centrala efterlevnadsprocesserna är integrerade i en E&C-portal (som underlättar kontroller som Compliance Office utför av högrisktransaktioner, däribland fördelar som tillhandahålls tredje part, i synnerhet offentliga tjänstemän). Processerna kombineras med en integrerad E&C-applikation (med data och insikter om efterlevnad av E&C), vars syfte är rapportering och analys för att stödja övergripande programimplementering, övervakning och testning. En interaktiv karta över statligt ägda enheter (SOE) är tillgänglig för medarbetarna för att de ska kunna identifiera Ericssons största statligt ägda kunder. Globala kundbeteckningar gör att företagets medarbetare kan behandla offentliga tjänstemän inom statligt ägda enheter med större känslighet och omsorg ur ett etik- och efterlevnadsperspektiv.

Tredjepartshantering

Ericsson har ett globalt, riskbaserat och integrerat program avseende hantering av tredje part (TPM) för att förebygga, upptäcka och hantera risker för mutor och korruption i Bolagets relationer till tredje part. Programmet leds av ett centralt team av experter på due diligence samt dataspecialister som rapporterar till CCO och arbetar tätt tillsammans med andra funktioner, bland annat inköp, regelefterlevnad i relation till inköp, försäljning och intern kontroll. Programmet omfattar en riskbaserad due diligence-process för att bedöma riskexponeringen för mutor och korruption och potentiellt skadeståndsansvar som kan uppstå i samband med relationer med tredje part. En verktygslåda för riskreducering innehåller ett brett spektrum av åtgärder som kan användas för att minska identifierade risker, till exempel utbildningar, certifieringar, förhandsgodkännanden av finansiella transaktioner eller, i extrema fall, blockering och avvisning av betalningar. TPM använder sig av alltmer avancerad data- och transaktionsanalys och fokuserar på att övervaka risker under affärsrelationernas hela livscykler. Kommittéer för granskning av affärspartners övervakar riskbilden i relation till tredje part och tillkännager godkännanden och begränsningsåtgärder för tredjeparter med hög risk på både marknadsområden och global nivå. Effektiviteten i underliggande processer i varje geografiskt område mäts och förstärks kontinuerligt vid behov.

Utbildning och ökad medvetenhet

Ericssons kommunikation och utbildning på etik- och efterlevnadsområdet är utformade och avsedda att främja integritetsdrivna beteenden hos medarbetare och tredje part. Utbildningarna omfattar bland annat instruktörsledda workshoppar för ledande befattningshavare och mellanchefer (omkring 1 500 personer) om hur man leder med integritet och löser etiska dilemman samt en riktad distansutbildning om mutor och korruption (ABC) för linjechefer och medarbetare i särskilt utsatta roller (omkring 15 000 personer). Utöver dessa specifika utbildningsprogram måste alla medarbetare genomföra en obligatorisk onlineutbildning om mutor och korruption (ABC) som uppdateras vartannat år. Ytterligare utbildningsprogram är också tillgängliga för medarbetare i mer utsatta positioner för att se till att de är rustade att möta de efterlevnadsrisker som deras befattningar innebär. Medarbetarna får regelbundet besvara frågor om företagets arbete med efterlevnad, affärsetik och ABC i en medarbetarundersökning som genomförs två gånger om året. Undersökningen innehåller frågor om deras uppfattning om företagets engagemang för etiska och ansvarsfulla affärsmetoder och om de känner sig fria att säga sin mening utan rädsla för negativa konsekvenser.

Utvärderingar av medarbetarnas prestation

Alla medarbetare har ett mål om att agera med integritet, vilket innebär att man agerar i enlighet med lagar samt interna regler och instruktioner. Målet följs upp som en del av deras årliga prestationsutvärdering.

Förebyggande av konkurrensbegränsande beteende

Som en del av åtagandet om att skapa en efterlevnadskultur ombeds medarbetarna att uppmärksamma konkurrenslagstiftningar (mot kartellbildning) och följa dem. Med tanke på konkurrenslagarnas komplexitet uppmuntras medarbetarna att samråda med Bolagets konkurrensrättsjurister på den juridiska avdelningen om det uppstår några frågor.

Rapportering av misstänkt bristande regelefterlevnad

Medarbetarna uppmuntras att rapportera misstankar om brister i efterlevnaden av den affärsetiska koden samt lagar och regler direkt till sin chef, chefens överordnade eller till någon av avdelningarna People, Legal och Compliance.

Not G2, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 33 Koncernens hållbarhetsnoter Not G2, forts.

Korrigerande och disciplinära åtgärder per kategori 1) (antal)

	2022	2021	2020
Uppsägningar och avskedanden	39	97	87
Degraderingar	4	2	2
Skriftliga varningar	74	89	87
Muntliga varningar	46	22	32
Avskedsansökningar	8	19	28
Övrigt	7	4	0
Totalt	178	233	236

1) Åtgärder som vidtagits till följd av bekräftade överträdelser av Ericssons affärsetiska kod. Varje åtgärd representerar en unik individ, vilket innebär att summan av de åtgärder som visas i denna tabell inte direkt kan jämföras med antalet bekräftade fall som visas ovan, eftersom varje fall kan omfatta ﬂera individer. En individ räknas en gång i denna statistik och den allvarligaste åtgärden bestämmer kategoriklassiﬁceringen.

Dessutom kan både medarbetare och utomstående rapportera misstänka överträdelser av den affärsetiska koden eller uppförandekoden för affärspartners via Ericssons Compliance Line när som helst, antingen via en säker webbplats eller via telefon. Rapporteringen kan ske anonymt om det är tillåtet enligt gällande lag. Processen för att ta emot och hantera misstankar om brister i efterlevnaden är utformad för att hjälpa till att upprätthålla en lämplig nivå av oberoende bedömning. Ericsson accepterar inga former av diskriminering eller repressalier mot enskilda som i god tro rapporterar ärenden avseende regelefterlevnad. Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den övergripande hanteringsprocessen från den tidpunkt då en misstanke om en potentiell regelefterlevnadsöverträdelse rapporteras och fram tills dess att en sådan bekräftad överträdelse har åtgärdats.# Corporate and Government Investigations (CGI)

Corporate and Government Investigations (CGI) är ansvarigt för att se till att alla rapporter som hänvisas till CGI utreds på lämpligt sätt och att utredningar av högre risk vid behov rapporteras till kommittén för Audit and Compliance. Resultat och åtgärdsplaner för ärendena presenteras för Ericssons kommittéer för korrigerande åtgärder inom respektive marknadsområde.

Mål

Stärka Ericssons program för etik och efterlevnad för att säkerställa ett effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och korruption till 2024.

Resultatindikatorer

Utbildning och medvetenhet om regelefterlevnad – andel som fullgör kurser 1) (%)

Målgrupp	2022	2021
Bekräftelse av CoBE 2)	99	99
Obl. ABC-utbildning 3)	93	99
Utökad ABC-utbildning 3)	97	82
Etikutbildning för ledare 4)	90	70

1) Ericssons program för utbildning och ökad medvetenhet kring regelefterlevnad har genomgått en betydande förändring jämfört med tidigare år vilket innebär att relevanta jämförelsesiffror för 2020 inte är tillgängliga. Rapporteringen är avgränsad till den aktiva personalstyrkan, vilket innebär att anställda på längre ledighet eller i utträdesprogram inte ingår i statistiken.
2) Bekräftelse av förståelse för den affärsetiska koden (CoBE krävs när en person börjar arbeta för företaget, och därefter en gång varje år. De siffror som visas ovan representerar den andel av medarbetarna som hade bekräftat detta under 12-månadersperioden som slutade 31 januari 2023.
3) Obligatorisk och utökad ABC utbildning är obligatorisk att genomgå en gång vartannat år. De siffror som visas ovan representerar den andel av målgruppen som hade genomgått anvisad utbildning under den föregående 24-månadersperioden.
4) Utbildning hålls i omgångar för målgruppen. De siffror som visas ovan representerar den andel av målgruppen som hade slutfört en anvisad utbildning under den föregående 24-månadersperioden.

Etik och regelefterlevnad – medarbetarnas svar (Undersökningsresultat)

	2022	2021	2020
Etiska och ansvarsfulla affärsmetoder 1)	88	87	88

1) Poängsättning av aggregerade svar från medarbetare på frågan ”Ericsson visar ett engagemang för etiska och ansvarsfulla affärsmetoder”, mätt på en skala från 0–100, där 100 är det mest gynnsamma resultatet. Medarbetare hos Cradlepoint omfattas inte av statistik för 2021 och 2020. Medarbetare hos Vonage omfattas inte.

Rapportering av ärenden avseende misstänkt bristande regelefterlevnad

I tabellen nedan redovisas antalet ärenden avseende misstänkt bristande regelefterlevnad som mottagits under räkenskapsåret och antalet avslutade ärenden som konstaterats vara bekräftade under räkenskapsåret. Tiden för en utredning varierar beroende på ärendets komplexitet, ärenden avslutas inte nödvändigtvis samma år som de rapporteras. Av den anledningen innehåller antalet bekräftade ärenden samt pågående ärenden också ärenden som mottagits under tidigare räkenskapsår men som avslutats under räkenskapsåret. Många ärenden som rapporteras utreds inte vidare. Dessa är ofta förfrågningar av allmän karaktär eller andra ärenden som inte bedömts röra misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden.

Rapporterade, utredda och bekräftade ärenden avseende bristande regelefterlevnad 1) (antal)

	2022
Mottagna och utredda ärenden
Rapporterade	1 092
Ej skickade för utredning 2)	877
Skickade för utredning 2)	215
Status vid årets slut
Bekräftade äranden 3)	118
Pågående utredningar	209

1) Processen för att kategorisera ärenden genomgick väsentliga förändringar under 2022 vilket innebär att jämförelsetal för tidigare perioder ej finns tillgängliga.
2) Mottagna men ej utredda ärenden då dessa rörde allmänna förfrågningar eller andra ärenden som ej rörde misskötsel eller överträdelser av den affärsetiska koden.
3) Avslutade ärenden vars substans kunnat bekräftas under räkenskapsåret. Ett antal av dessa inkom under tidigare räkenskapsår.

Rapporterade ärenden per kategori (antal)

	2022
Oegentligheter, korruption samt överträdelser av lagar och regler	177
Intressekonﬂikter	69
Personalfrågor	429
Diskriminering	20
Mänskliga rättigheter – Verksamhetsrelaterat	125
Övrigt 4)	272
Totalt	1 092

4) Omfattar ärenden kopplade till miljömässig hållbarhet, hälsa och säkerhet samt ärenden som ej ansetts vara misstankar om överträdelser. Till exempel frågor rörande produktkvalité, anställda som prövat att använda Compliance Line eller allmänna kommentarer. I den mån det ansetts vara relevant har dessa ärenden vidarebefordrats till berörd organisation/enhet för uppföljning.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 34

Koncernens hållbarhetsnoter

G3 Leverantörskedja och ansvarsfulla inköp

Ericssons leverantörskedja

Ericsson har en global leverantörskedja med cirka 20 000 direkta leverantörer och flera tusen ytterligare indirekta leverantörer. Endast cirka 2 000 direkta leverantörer står dock för mer än 90% av leverantörsutgifterna. Av den totala leverantörsbasen är det cirka 200 leverantörer som levererar hårdvara till Ericssons produktion. Den största delen av leverantörsutgifterna är relaterade till inköp av elektronik och mekaniska komponenter, outsourcad elektronik-tillverkning och informations- och kommunikationstekniska konsulttjänster och teknikarbeten.

Andel av leverantörsutgifter (%)

	2022
Nätverksprodukter – hårdvara	22
Tjänster för etablering och drift av nätverk	18
Produktionstjänster och testning	19
Anläggningsprodukter och logistik	12
IT	12
Extern arbetskraft	7
Supporttjänster	10
Totalt	100

Leverantörskedja för tillverkning

Tillverkning och montering av Ericssons elektroniska hårdvara sker både på Ericssons egna anläggningar och på tredje parts anläggningar för elektroniska tillverkningstjänster (EMS). Dessutom tillverkas ett begränsat antal moduler av original/gemensam design-leverantörer (ODM/JDM) som stöder specifika marknads- och affärskrav. Ericssons försörjningshubbar är regionala distributionscenter för logistik-verksamhet som effektivt betjänar kundordrar och kundprojekt med aktiviteter som insamling av leveranser från produktionsenheter och leverantörer, lager-hållning, sampackning, orderkonfiguration och transportoptimering. Regionala hubbar för ankommande gods (komponenthubbar) konsoliderar inkommande material från komponentleverantörer och är en central del i produktionsanläggningarnas komponentförsörjning, vilket skapar motståndskraft och flexibilitet i leverantörskedjor för inkommande gods.

Leverantörskedja för tillverkning i siffror (antal)

	2022
Tillverkningsanläggningar
Egna anläggningar	6
EMS	9
Hubbar
Leverans	9
Komponent	2

Andel av produktionen (%) 1)

	2022
Egna anläggningar	17
EMS	83

1) Beräknas baserat på antalet moduler för radioenheter och basstationer som levererades under räkenskapsåret. Andelen fluktuerar över tid på grund av faktorer såsom prognoser om efterfrågan och typ av hårdvara som produceras.

Påverkan, risker och möjligheter

Ericsson är involverat i flera typer av indirekt påverkan genom sina affärs- och leverantörsrelationer. På miljöområdet har växthusgasutsläpp och avfalls-generering bedömts som de mest relevanta. För mänskliga rättigheter har arbetsrelaterade rättigheter som risken för tvångsarbete, levnadslöner och arbetstid identifierats som viktiga frågor i leverantörskedjan. När det gäller hälso- och säkerhetsrelaterad påverkan är leverantörskategorin med störst risk site services och i synnerhet fältverksamheten, där flest dödsfall och olyckor i leverantörskedjan inträffar. Med en komplex och global leverantörs-kedja tillkommer dessutom risker för affärsbeteende hos partners som inte är i linje med ett företags egna värderingar, principer och standarder. Lagstiftning kring transparens och spårbarhet i leverantörskedjan, särskilt när det gäller tvångsarbete, håller på att införas eller övervägs på flera av Ericssons nyckelmarknader. Företag måste ha robusta processer på plats för due diligence i leverantörskedjan, eller också riskerar de att förlora access till dessa marknader. Att arbeta tillsammans med leverantörer hjälper dem inte bara att förbättra sina miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade prestanda. Det är också ett sätt för Ericsson att skapa starka leverantörsrelationer och därmed bidra till att bygga upp en motståndskraftig leverantörskedja.

Tillverkningsanläggningar
Ericsson EMS
Hubbar
Leverans
Komponent

Ericssons leverantörskedja för tillverkningen

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 35

Koncernens hållbarhetsnoter

Styrning och policyer

Inom Ericssons inköpsorganisation ansvarar en särskild enhet för Responsible Sourcing för att driva hållbarhetsrelaterade initiativ som en del av den övergripande inköpsstrategin. Uppförandekoden (CoC) för affärspartners utgör grunden för företagets arbete med ansvarstagande i leverantörskedjan och ingår i standardiserade leverantörsavtal. CoC omfattar fyra huvudområden: antikorruption och affärsetik, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor, säkra och hälso-samma arbetsvillkor och miljöledning. Dessutom finns det ett krav på att leverantörer ska ha ett etablerat ledningssystem, och att detta omfattar alla områdena ovan. Affärspartners måste också säkerställa och övervaka att deras leverantörer och underleverantörer följer CoC eller andra överenskomna likvärdiga standarder. Förutom CoC finns särskilda krav på affärspartners och leverantörer när det gäller miljö samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS). Dessa är tillgängliga via Bolagets webbplats. Ericsson Compliance Line, som är tillgänglig för såväl interna som externa intressenter, inklusive leverantörer, kan användas för att rapportera misstänkta överträdelser av policyer samt lagar och bestämmelser. Mer information finns i not G2 på sidan 32.

Styrning och uppföljning

I linje med Ericssons vision och strategi är Supply Chain of the Future ett av de strategiska fokusområdena inom inköpsorganisationen.# Ericsson

Målet är att skapa motståndskraftiga och ansvarstagande leverantörskedjor som uppfyller lagar och regler.

Inom programmet för ansvarsfulla inköp fokuserar man på leverantörernas anpassning till förväntningar inom miljö och OHS, samt efterlevnad av CoC i leverantörskedjan.

Leverantörssegmentering

Ericsson segmenterar sin leverantörsbas för att effektivt kunna hantera och prioritera aktiviteter kring leverantörsrelationer, optimera värdet från leverantörsbasen samt hantera risker. Leverantörerna delas in i en av fyra kategorier baserat på en kombination av följande fyra aspekter: inköpsvolym, risk, grad av beroende och värde. Leverantörerna i de två första kategorierna anses vara affärskritiska.

Leveranskedjans motståndskraft och kontinuitet i verksamheten

Ericsson strävar efter att ha dubbla försörjningskällor för att stärka leverantörskedjans motståndskraft där så är möjligt. Bolaget investerar också i strategiska buffertar för att ytterligare minska risken för störningar. Dessutom har företaget en process för att övervaka störningshändelser i realtid och erbjuder leverantörerna att visualiseras i övervakningsprocessen. Om en sådan händelse inträffar kommer Ericsson att underrättas om vilka leverantörer som kan påverkas. Risken bedöms baserat på information från leverantören om händelsens påverkan, i kombination med intern kunskap om leverantörskedjan, och den upplevda allvarlighetsgraden vägleder arbetet med lindrande åtgärder för den specifika händelsen. Realtidsövervakningen kan utökas så att den integrerar en leverantörs kontinuitetsplaner i verksamheten, vilket möjliggör större detaljrikedom i analysen av leverantörens sårbarhet.

Ansvarsfulla inköp

Omfattningen av programmet för ansvarsfulla inköp speglar de ämnen som behandlas i uppförandekoden (CoC). Utsedda programansvariga driver och genomför initiativ genom nätverkande med linjeorganisationerna. Detta arbete är i linje med strategin för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och är en integrerad del av strategin för leverantörskedjan. Leverantörens efterlevnad av standarder och krav verifieras genom två revisionsprogram, ett som baseras på CoC och det andra på avtalsefterlevnad.

Revisioner – efterlevnad av uppförandekoden

Syftet med programmet för revisioner av CoC-efterlevnad är att bedöma leverantörernas följsamhet mot Ericssons CoC. De leverantörer som står i fokus för detta program är direkta leverantörer och främst de som står för de översta 90 procenten av Ericssons leverantörsutgifter. Den inneboende risken hos dessa leverantörer – baserat på faktorer som inköpsvolym, land, typ av tjänst eller levererad produkt och tid sedan den senaste revisionen – bedöms och ligger till grund för val av leverantörer att revidera. Granskningarna utförs av ett kontrakterat oberoende revisionsföretag och utförs främst på plats, med revision på distans som ett alternativ för högriskländer. Det övergripande revisionskriteriet är att man följer CoC, med särskilda kriterier, som inkluderar men inte är begränsade till anställningsvillkor, som arbetstid, löner och ledningsdialog, OHS – såsom förebyggande av olyckor och incidenter, kemikaliehantering samt kommunikation av krav till underleverantörer och entreprenörer. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder. Eftersom CoC är en del av standardleverantörsavtalet kan leverantörer som inte följer CoC få sina avtal uppsagda. På grund av reserestriktionerna under pandemin har antalet revisioner på distans ökat, men avsikten är alltid att utföra revisioner på plats när restriktionerna har lättat och förhållandena tillåter. Ericsson genomför inte oanmälda revisioner.

Revisioner av avtalsefterlevnad

Ericsson genomför även revisioner för att verifiera att avtal mellan leverantörer och Ericsson efterlevs. Dessa utförs av Ericssons interna revisorer och följer principerna i ISO 9011 Guidelines for Auditing Management Systems. Förutom CoC omfattas även andra kriterier av dessa revisioner, till exempel efterlevnad av handelsregler, hantering av kontinuitet i verksamheten och säkerhet. Avvikelser måste åtgärdas genom tidsspecificerade handlingsplaner för korrigerande åtgärder.

Responsible Business Alliance

Ericsson är medlem i Responsible Business Alliance och arbetar för att öka antalet leverantörer som blir medlemmar och för ökad användning av dess revisionsprogram och andra resurser.

Utbildning och ökad medvetenhet

Ericsson erbjuder gratis utbildning via sin webbplats till sina leverantörer och affärspartners. Förutom allmän utbildning om CoC finns även riktat innehåll som omfattar antikorruption, konfliktmineraler, OHS och klimatåtgärder tillgängligt. En intern onlineutbildning om modernt slaveri är tillgänglig för alla Ericssons medarbetare och är obligatorisk för alla som har leverantörsansvar eller ansvar för ett viktigt leverantörsavtal. En uppsättning utbildningar med fokus på miljökrav och hur man vägleder leverantörer i arbete med klimatåtgärder har skapats för alla medarbetare i inköpsorganisationen. FN:s utbildningsresurser om Global Compact och FN:s mål för hållbar utveckling är tillgängliga direkt för medarbetare i inköpsorganisationen.

Due diligence för konﬂiktmineraler

Ericssons bygger sitt förhållningssätt till inköp av mineraler och metaller på OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leverantörskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Processen omfattar metallerna tenn, tantal, volfram och guld (3TG) samt kobolt. Eftersom det ofta finns flera leverantörsled mellan Ericsson och smältverk eller mineralförädlare, har Bolaget normalt inga direkta inköpsrelationer med dessa. Mer information om detta finns i Ericssons årliga rapport om konfliktmineraler, som finns på Bolagets hemsida.

Andra åtgärder

Mutor och korruption: Mer information om Ericssons arbete med hantering av tredje part i relation till affärsetik samt mutor och korruption finns i not G2 på sidan 32.
Mänskliga rättigheter: Ericsson bedömer sina leverantörskategorier med avseende på risker i relation till mänskliga rättigheter, i synnerhet risker för tvångsarbete, men även huruvida risken är mer relevant längre bak i leverantörskedjan eller med direktleverantörer. Mer information om Ericssons förhållningssätt till mänskliga rättigheter finns i not S3 på sidan 25.
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen: Mer information om Ericssons arbete med hälsa och säkerhet i sin verksamhet och i leverantörskedjan finns i not S2 på sidan 24.
Klimatåtgärder: När det gäller att adressera utsläppen i leverantörskedjan samarbetar Ericsson med leverantörer med höga utsläpp och strategiskt viktiga leverantörer. Mer information finns i not E2 på sidan 12.

Not G3, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 36 Koncernens hållbarhetsnoter Not G3, forts.

G4 Säkerhet och dataskydd

Påverkan, risker och möjligheter

I och med att säkerhetshot blir mer sofistikerade innebär de en ökad risk för incidenter som kan ha en betydande negativ inverkan på företag, samhället och individer. Eftersom cirka 50% av världens 5G-trafik, med undantag för Kina, överförs genom Ericssons nätverk spelar Bolaget en viktig roll när det gäller att säkra nätverk och användardata. Den ökande förekomsten av cybersäkerhetshot skapar både risker och möjligheter eftersom effektiv säkerhet kan utgöra en konkurrensfördel, medan en brist på sådana åtgärder kan riskera att skada kundernas förtroende. Ericsson står dessutom inför ökande cybersäkerhetshot mot sin egen verksamhet, där äventyrade leveranskedjor, insiderhot och ransomware-attacker är några av de risker som potentiellt kan ha en betydande inverkan på företaget och dess kunder. Strängare regler för säkerhet, dataskydd, samt datalokalisering har införts, och fortsätter att införas, i många länder där Ericsson är verksamt, vilket medför en utmaning för Bolaget i att säkerställa att dess affärsverksamhet efterlever dessa regler. Ericsson välkomnar tydlig reglering på området, men den höga takten i genomförandet och motsägelser mellan olika regelverk gör det utmanande för Bolaget att uppfylla kraven. Detta kan ha en väsentlig negativ effekt på Bolagets verksamhet, kundrelationer, rykte, operativa resultat och finansiella ställning och leda till potentiella regulatoriska åtgärder. Se avsnittet Riskfaktorer i den finansiella rapporten för ytterligare information om säkerhet och dataskydd samt risker relaterat till detta.

Styrning och policyer

På Ericsson bedrivs säkerhets- och personuppgiftsarbetet i tre ben – koncernsäkerhet, produktsäkerhet och behandling samt skydd av personuppgifter – så som föreskrivits i säkerhetspolicyn och personuppgiftspolicyn. Ericssons Group Enterprise Security and Privacy Board, som leds av finansdirektören, är den centrala instansen för tillsyn av koncernsäkerhet och dataskydd. Product and Technology Security Board, som leds av Chief Technology Officer, är den centrala instansen för tillsyn av Ericssons produktsäkerhet och dataskyddsfunktionalitet inom Ericssons portfölj. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance samt Technology and Science Committee får regelbundet uppdateringar kring säkerhet och frågor rörande behandling av personuppgifter. Chief Security Officer är ansvarig för koncernsäkerhet, Chief Product Security Officer för produktsäkerheten samt Chief Privacy Compliance och Group Data Protection Officer för behandling av personuppgifter.

Direktiv, ramar och kontroll

Ramverken för säkerhet och skydd av personuppgifter sätter kraven för hela företaget. Kraven omfattar produktsäkerhet, informationssäkerhet, skydd och behandling av personuppgifter, IT-säkerhet, riskhantering, säker upphandling, incidenthantering, förebyggande av insiderhot, kontinuitetsplanering, fysisk säkerhet, säkerhet i högriskområden samt rese- och evenemangssäkerhet. Syftet är att säkerställa att alla delar av Ericssons affärsprocesser täcks in så att företaget levererar motståndskraftiga produkter.# Interna ramverk

Interna ramverk utvecklas i enlighet med tillämpliga regelverk, internationella standarder (ISO/ IEC 27001, NIST CSF 2 som baseras på GSM NESAS, ISO 22301) och bästa praxis. Efterlevnad av ramverk och processer uppnås genom kvantitativa och kvalitativa mätningar samt regelbundet återkommande utbildning, inklusive fördjupad utbildning och åtgärder för ökad säkerhetsmedvetenhet.

Styrning och uppföljning

Ericssons säkerhetsstrategi är att stärka säkerheten och dataskyddsförmågan i Bolaget och produktportföljen genom mer integrerade, proaktiva och anpassade säkerhets- och dataskyddskontroller. Ericssons strategiska mål för 2025 omfattar, men är inte begränsade till, utökade funktioner inom cyberförsvar, till exempel avancerad threat hunting, hotdetektering med hjälp av artificiell intelligens samt beteendeanalys för att snabbare upptäcka och eliminera eventuell verksamhet från hotaktörer. Ericsson kommer också att fortsätta att investera i att öka Bolagets förmåga att snabbt åtgärda sårbarheter längs med hela värdekedjan för att stänga möjliga hotvektorer.

Identifiering och hantering av säkerhets- och dataskyddsrisker är en integrerad del av Ericssons affärsprocesser. Säkerhets- eller dataskyddsrisker som identifieras hanteras antingen direkt eller eskaleras till regional eller global nivå för hantering, i enlighet med interna ramverk och processer. Större säkerhetsrisker inkorporeras i strategiprocessen och ligger till grund för strategisk inriktning och prioritering.

Resultatindikatorer

	2022	2021	2020
Revisioner – efterlevnad av uppförandekoden	114	124	83
Revisioner – avtalsefterlevnad	15	24	23
Revisioner – uppförandekoden (%)
Granskningsresultat	2022
Leverantörer med avvikelser	97
Leverantörer med kritiska avvikelser	6
Korrigerande åtgärder, frekvens
Alla avvikelser	73
Kritiska avvikelser	63

1) Se not O2 på sidan 41 för en förklaring av begränsningar avseende rapportering om värdekedjan och informationslämning.
2) Beräknat som antalet granskade leverantörer med identifierade avvikelser/kritiska avvikelser dividerat med det totala antalet granskade leverantörer under den föregående 24-månadersperioden.
3) Beräknat som antalet avvikelser/kritiska avvikelser som åtgärdats och avslutats inom 24 månader från tidpunkten då de identifierades, dividerat med det totala antalet identifierade avvikelser/kritiska avvikelser under samma period.

Smältverks deltagande i och efterlevnad av RMAP, utifrån mineraler som omfattas

	2022 (antal)				2021 (antal)
	Identiﬁerade smältverk	Deltagande smältverk	Smältverk som följer RMAP	Andel som följer RMAP 2)	Identiﬁerade smältverk	Deltagande smältverk	Smältverk som följer RMAP	Andel som följer RMAP 2)
Kobolt	85	64	35	55	83	45	23	51
Guld	181	148	95	64	185	130	107	82
Tantal	39	34	34	100	52	39	39	100
Tenn	104	77	62	81	120	72	56	78
Volfram	52	38	37	97	68	48	43	90
Totalt	461	361	263	73	508	334	268	80

1) Responsible Minerals Assurance Process (RMAP). Uppgifterna baserar sig på svar från leverantörer per den 31 januari 2023 respektive 18 januari 2022 och omfattar identiﬁerade smältverk i leverantörskedjan.
2) Av smältverk som deltar i RMAP.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 37

Koncernens hållbarhetsnoter

G5 Påverkansarbete och politiskt inﬂytande

Påverkansarbete, risker och möjligheter

Ett företags verksamhet kan påverkas avsevärt av förändringar i politik och regleringar på den marknad där det är verksamt. Att delta i samtal med beslutsfattare, antingen direkt eller genom branschorganisationer för att påverka politikens inriktning, är ett legitimt och ofta viktigt sätt att skapa gynnsamma affärsvillkor, men företagen måste göra det på ett sätt som inte riskerar att skada deras rykte eller skapa risker för korruption. Företagen måste också se till att deras egna ståndpunkter i viktiga policyfrågor är förenliga med dem från organisationer som de deltar i för att upprätthålla trovärdighet och förtroende.

Styrning och policyer

I Ericssons koncerndirektiv om politiskt påverkansarbete och interagerande fastställs de bindande krav som gäller vid påverkansaktiviteter med offentliga tjänstemän och branschföreträdare. Dessa engagemangsregler är obligatoriska för all personal i Bolaget som arbetar med statliga och politiska påverkansinsatser, och de gäller vid all interaktion som involverar ett aktivt påverkans- och policyelement på uppdrag av Ericsson.

Ståndpunkter inom olika politiska och regelrelaterade frågor ska beslutas och godkännas i etablerade styrande organ som består av seniora företrädare för olika delar av Bolaget. Dessa ställningstaganden utgör en grund för alla policyrelaterade påverkansinsatser, inom branschorganisationer eller direkt med offentliga tjänstemän.

Ericsson är medlem i flera organisationer som tillhandahåller policyrekommendationer och policyrådgivning till offentliga tjänstemän. Bolaget är huvudsakligen involverat i organisationer med direkt fokus på Ericssons verksamhet inom elektroniktillverkning och telekommunikation, men även i organisationer med allmänt industri- och affärsfokus.

Ericsson lämnar inga direkta eller indirekta bidrag till politiska partier eller personer som arbetar för politiska ämbeten, eller i samband med omröstningar eller politiska folkomröstningar av något slag, i enlighet med Bolagets affärsetiska kod. Undantaget från denna policy är stöd till frivilliga bidrag från medarbetare som är tillåtna enligt lokal lagstiftning och som omfattas av offentliga rapporteringsregler.

Styrning och uppföljning

Syftet med Ericssons påverkansarbete är att uppnå positiva och långsiktigt hållbara förutsättningar för Bolaget och informations- och kommunikationsteknologisektorn i allmänhet. Företaget strävar efter att agera som en betrodd rådgivare och erbjuda policyråd och rekommendationer när en lagstiftningsåtgärd eller reglerande åtgärd kan påverka dess affärs- och investeringsvillkor. Ericsson ämnar att göra det på ett sätt som inte riskerar att skada företagets rykte eller skapa risker för korruption.

Endast medarbetare som är utbildade och individuellt auktoriserade får delta i påverkansinsatser. En årlig granskningsprocess har inrättats för att säkerställa att medarbetarna har fått förhandsgodkännande och tillstånd att tala med offentliga tjänstemän. Alla externa förehavanden med offentliga tjänstemän i syfte att uttala en offentlig ståndpunkt eller Ericssons syn på en regulatorisk fråga ska registreras och medarbetarna ska föra register över kontakter, datum för interaktioner samt föra anteckningar med en sammanfattning av resultaten av diskussioner, handlingspunkter och beslut. Dessa register analyseras kvantitativt såväl som kvalitativt genom slumpmässiga kontroller av insatser.

Due diligence

Bolaget deltar endast i branschorganisationer som delar Bolagets etiska värderingar. Det deltar inte i påverkansarbete som skulle kunna underminera Ericssons åtagande gentemot etiska affärsmetoder och dess övergripande påverkansarbete. Alla nya och befintliga medlemskap som ska förnyas omfattas av särskilda krav och villkor för granskning av efterlevnad. Samma allmänna principer som beskrivs ovan gäller när en medarbetare deltar i påverkansaktiviteter inom ramen för någon av dessa organisationer.

Klimatpolitisk samordning

Bolagets medlemskap och engagemang i multilaterala branschorganisationer omfattar också klimatrelaterade påverkansinsatser. Det är centralt för Ericsson att endast engagera sig i partnerskap som delar Bolagets ståndpunkt om ett vetenskapligt baserat klimatperspektiv och som inte står i konflikt med Parisavtalet. Partnersamarbeten utvärderas från fall till fall.

Hantering av säkerhetsincidenter

En incidenthanteringsprocess aktiveras om en säkerhetsrisk materialiseras eller om kritiska sårbarheter identifieras. Incidenter identifieras genom tekniska kontroller eller rapporteras av medarbetare eller affärspartners via Bolagets Security Incident Management System. Eskalering, hantering och kommunikation följer en definierad global process och bekräftade säkerhetsincidenter rapporteras i enlighet med tillämpliga lagar, regler och krav enligt avtal. De incidenter som leder till säkerhetsutredningar av medarbetare hanteras av ett särskilt team. I händelse av disciplinära åtgärder meddelas avdelningarna People och Legal, och vid misstanke om brott informeras brottsbekämpande myndigheter.

Testning av motståndskraft och kontinuitetsplaner

Åtgärds- och återställningsplaner är implementerade i hela organisationen för att begränsa omfattningen och konsekvenserna av en incident. Planernas effektivitet och robusthet testas på löpande basis. Planering av kontinuitet i verksamheten sker i linje med ISO 22301 och ISO/IEC 27001. Vid allvarliga incidenter görs en grundorsaksanalys och utvärdering i syfte att rekommendera förbättringsåtgärder som sedan kommuniceras. Ericsson testar kontinuerligt sin interna motståndskraft mot en mängd olika attacker med hjälp av interna och externa simuleringar och tester. Liknande skräddarsydda säkerhetstester och simuleringar ingår i och genomförs automatiskt under hela produktutvecklingsprocessen.

Efterlevnad av dataskyddsregler

Ericssons strategi för behandling av personuppgifter av integritetsskyddsbestämmelserna exekveras genom ett koncernövergripande dataskyddsprogram. Ericsson arbetar med dataskyddsförordningen (GDPR) som global grund men fokuserar även på lokala avvikelser och anpassningar där det behövs. Ericssons bindande företagsregler (Binding Corporate Rules, BCR) är godkända av de europeiska dataskyddsmyndigheterna och definierar det bindande personuppgiftsramverket för Ericssonkoncernens enheter. Ericsson har särskilt utsedda personer och avdelningar som ansvarar för behandling av personuppgifter i hela koncernen. Det finns också särskilt utsedda dataskyddsombud med särskilda regleringsuppgifter där så krävs enligt gällande lagar.# Bolagets regelefterlevnad av dataskyddsbestämmelserna utvärderas regelbundet i interna revisioner. Dessutom har Ericssons bindande företagsregler fastställt ett ramverk för övervakning och revision av Ericssonkoncernens regelefterlevnad av dataskyddsbestämmelserna.

Resultatindikatorer

Säkerhetsincidenter 1) (antal)

	2022
Väsentliga säkerhetsincidenter –	–
1) En väsentlig säkerhetsincident som är tvärfunktionell, komplex/allvarlig eller har stor inverkan till sin natur, den kan potentiellt påverka flera marknader, affärsområden och/eller kunder och inkluderar men är inte begränsad till sådana som kräver rapportering/anmälan till myndigheter. Deﬁnitionen uppdaterades 2022 och därför finns inga jämförelsesiffror.

Not G4, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 38

Koncernens hållbarhetsnoter

Väsentliga policyområden

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste områdena som Ericsson engagerar sig i med branschföreträdare och beslutsfattare samt Bolagets ståndpunkt inom dessa områden.

Område	Ståndpunkt
Data och artificiell intelligens	Företagets innovationsförmåga är avhängigt möjligheten att använda data och överföra data över gränser. Artificiell intelligens är en nödvändighet för möjligheterna med 5G och Ericsson är åtar sig att bygga in trovärdighet i systemen genom designval.
Digital inkludering	Ericsson förespråkar universell internettäckning och digital inkludering, till exempel kostnadsaspekter för internettillgång och insatser för allmän digital kompetens. Fokus ligger på låginkomstländer och länder med låg internettäckning. Arbetet sker genom organisationer som FN:s bredbandskommission för hållbar utveckling och Internationella teleunionen.
Miljö och klimatåtgärder	Ericsson bidrar till konsultationer och överläggningar om strategier och lagstiftningsförslag på miljö- och klimatområdet. Ericsson förespråkar tydliga rättsliga krav på miljöområdet som är effektiva, baseras på vetenskap och som främjar branschens miljöprestanda. Ericsson framhåller även fördelarna med digitaliseringen och 5G i övergången till en framtid med nettonollutsläpp.
Mänskliga rättigheter	Ericsson deltar i samråd om lagstiftningsförslag och policyutveckling och stöder lagstiftning i linje med internationella människorättsstandarder som säkerställer att företag längs värdekedjor omfattas av samma ansvar, särskilt när det gäller rätten till yttrandefrihet och integritet.
Industripolitik	Ericsson förespråkar en ny industripolitik i EU, som innebär att 5G erkänns som en förutsättning för Europas digitala omvandling, genom prioriterad utbyggnad av nationell 5G-täckning och en regulatorisk miljö som beaktar B2B-aspekter kopplade till uppkopplade industrier Aktörer som bidrar till att skapa standarder bör kompenseras på ett rimligt sätt för sina investeringar i forskning och utveckling. Kompensationen kan ske genom standardlicensiering av väsentliga patent samtidigt som tillgång ges till standardiserad teknik.
Nätreglering	Ericsson har konsekvent stött ett ramverk för nätneutralitet som ger människor tillgång till det innehåll, de applikationer och de tjänster de vill ha, samtidigt som det har främjat fortsatta investeringar, experimenterande, differentiering och innovation.
Nätsäkerhet	Ericsson stöder ett heltäckande synsätt på nätsäkerhet i mobila telekomnät för att säkerställa att konsumenterna skyddas på ett effektivt sätt. Ett sådant förhållningssätt bygger på åtgärder som implementeras med hänsyn till säkerhetsrelevanta beroenden mellan lager (standarder, produkter och relaterade utvecklingsprocesser, nätdriftsättning och nätdrift som definierar säkerhetsupplevelsen), samt en riskbaserad strategi för begränsningsåtgärder inom specifika lager.
Spektrumallokering och driftsättning	Att tillräckliga mängder harmoniserade spektrumlicenser är tillgängliga vid rätt tidpunkt är det effektivaste sättet att använda spektrum för både den offentliga och den privata sektorn. Ericsson engagerar sig i diskussioner om tillgång till spektrum på kort (5G), medellång (5G-Advanced) och lång sikt (6G) och förespråkar harmonisering av både spektrumallokeringar och tekniska villkor.

Medlemskap

Ericsson är medlem i flera internationella, nationella och lokala organisationer, som i varierande grad förespråkar eller utövar inflytande över den offentliga policyutvecklingen. Nedan följer de viktigaste medlemskapen som hanteras på koncernnivå. Medlemskap som ingåtts av dotterbolag och lokala enheter listas inte, så listan bör ej betraktas som uttömmande.

Branschorganisationer

African Telecommunications Union
American Chamber of Commerce
Asia-Pacific Telecommunity (APT)
Association of Swedish Engineering Industries (Teknikföretagen)
Digital Europe
European Forum for Manufacturing
European Internet Forum
European Telecommunications Network Operators’ Association (ETNO)
Global System for Mobile Communications Association (GSMA)
Hong Kong Chamber of Commerce in Sweden
Internationella Handelskammaren
Näringslivets internationella råd (NIR)
Stockholms Handelskammare
Sweden-China Trade Council
Svensk-Finska handelskammaren
Tysk-Svenska Handelskammaren
Sweden–India Business Council, Round Table
Saudi Swedish Business Council
Swedish Chamber of Commerce for Eurasia
Sveriges Allmänna Handelsförening
Sweden-Bangladesh Business Council
Thai-Swedish Chamber of Commerce
Internationella Handelskammaren (ICC)
Swedish South African Chamber of Commerce
TechSverige
The International Institute of Communications (IIC)
Utrikespolitiska institutet.

Intresseorganisationer

Business Europe
European Round Table of Industrialists (ERT)
World Economic Forum (WEF).

Not G5, forts. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022 39

Koncernens hållbarhetsnoter

Avsnitt O – Övrigt – grund för rapporternas upprättande

O1 Intressentdialog och väsentlighet

Ericsson arbetar kontinuerligt med sina intressenter via olika kanaler för att förstå deras förväntningar, krav och farhågor kring aktuella och framväxande miljömässiga-, sociala och bolagsstyrningsrelaterade frågor (ESG). Tabellen nedan innehåller en översikt över de intressentdialoger som ägt rum under det senaste året och de mest väsentliga frågor som tagits upp av de olika intressentgrupperna.

Intressentgrupp	Exempel på ESG-relaterad intressentdialog	Huvudfrågor och ämnen som tagits upp
Personal	– Medarbetarundersökningar – Volontärarbete och donationer – Workshoppar om kulturomvandling – Utbildningar och medvetenhetshöjande initiativ.	– Affärsetik och antikorruption – Hälsa, säkerhet och välbefinnande hos medarbetarna, och övergången till hybridarbete – Lärande och utveckling – Klimatåtgärder.
Kunder	– Enskilda kundmöten och dialoger – Kundernas ESG-utvärderingar – Gemensam forskning och utveckling.	– Affärsetik och antikorruption – Produktportföljens hållbarhet, inklusive energiprestanda och cirkularitet – Produktsäkerhet och kvalitet – Branschens och digitaliseringens roll i samhället – Branschgemensamma krav på leverantörskedjor.
Aktieägare	– Investerardialoger och kapitalmarknadsdag – Analytikermöten och förfrågningar – ESG-utvärderingar och rankings.	– Affärsetik och antikorruption – Bolagsstyrning – Hållbarhet i produktportföljen – Transparent och jämförbar ESG-rapportering.
Samhälle
Leverantörer	– Responsible Business Alliance – 1.5° C Supply Chain Leaders – Leverantörsutvärderingar och revisioner – Utbildning av samt seminarier och workshoppar med leverantörer.	– Affärsetik och antikorruption – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande – Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor – Miljö- och klimatkrav – Konfliktmineraler och spårbarhet av material.
Lagstiftare och internationella institutioner	– Påverkansinsatser gentemot lagstiftare – Partnersamarbeten med: Unicef/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram FN:s B-Tech Project Världshälsoorganisationen ITU/Unesco – Broadband Commission for Sustainable Development.	– IKT-sektorns påverkan på miljö och mänskliga rättigheter – Digital inkludering och uppkopplingsmöjligheter – Digital utbildning – Humanitära hjälpinsatser – Radiovågor och hälsa.
Akademiska världen och näringslivet	– Gemensam forskning och forskningsfinansiering – Utveckling av teknologiinriktade läroplaner – Deltagande i standardiseringsorgan – Medlemskap i branschorganisationer – European CEO Alliance.	– IKT-sektorns miljöpåverkan – Begränsningar av klimatpåverkan möjliggjorda av informationsteknik – Radiovågor och hälsa.
Civilsamhället, icke-statliga organisationer och övriga	Deltagande i/partnersamarbete med: – COP27 – Världsnaturfonden – Exponential Roadmap Initiative – Global Network Initiative (GNI).	– Kollektivt klimatarbete – Skydd av rätten till integritet och yttrandefrihet – Digital inkludering och utbildning.

Väsentlighetsanalys

Ericsson har under många år utvärderat sin verksamhets påverkan på människor och miljö. Mycket av detta arbete har gjorts genom expertgranskad forskning, särskilt om produkters miljöpåverkan genom livscykelanalyser. Dessutom genomför Ericsson due diligence för mänskliga rättigheter med syfte att identifiera viktiga mänskliga rättigheter som är relevanta för verksamheten. Icke-finansiella faktorer, såsom säkerhet och dataskydd, samt personalfrågor är också integrerade i Bolagets ramverk för riskhantering, Enterprise Risk Management. Ämnesspecifik påverkan, risker och möjligheter beskrivs i anslutning till varje specifikt ämne på sidorna 11 till 39 i den här rapporten. Dessa indata utgör grunden för Ericssons väsentlighetsanalys. Engagemang och dialoger med intressenter enligt ovan, liksom externa benchmarks, bidrar också till analysen. Matrisen på nästa sida sammanfattar resultatet av väsentlighetsanalysen. Styrelsen och ledningsgruppen ser över resultatet av väsentlighetsanalysen som en del av deras genomgång och godkännande av rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande i dess helhet.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

Ericsson är medvetet om de ökande förväntningarna på företag att genomföra due diligence samt på de faktorer som ska beaktas vid identifiering av väsentlig miljömässig, social och ekonomisk påverkan, risker och möjligheter. Ericsson planerar att utveckla sin process för att identifiera väsentliga ESG-områden under de kommande åren för att ytterligare bidra till sina strategier, samt för att definiera omfattningen av sin externa informationslämning, i linje med kommande regelverk. Det väsentlighetsbegrepp som nämns i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande avser den direkta och indirekta påverkan som Ericsson genom sin verksamhet och sin värdekedja har eller kan ha på miljö, människor och samhälle. Denna definition av väsentlighet skiljer sig från och bör inte tolkas som den definition av väsentlighet som används i samband med sedvanlig och lagstadgad finansiell rapportering.

Områden som anses vara väsentliga och som ingår i denna rapport

Områden som inte anses vara väsentliga och som därför inte ingår i denna rapport

A Affärsetik och antikorruption
B Klimatåtgärder – Energiprestanda inom produktportföljen
C Humankapital 1)
D Hälsa, säkerhet och välbefinnande
E Säkerhet och dataskydd
F Radiovågor och hälsa
G Klimatåtgärder – egen verksamhet
H Mänskliga rättigheter
I Resurscirkularitet
J Ansvarsfull hantering av leverantörskedjan
K Digital inkludering
L Biologisk mångfald
M Luftföroreningar
N Vatten 2)
O Avfall 3)
P Samhällsengagemang

Utvärdera och föra dialog	Hantera och föra dialog	Utvärdera	Hantera
		B	A
		C	D
		E	F
		G	H
		I	J
		K	L
		M
		N
		O
		P

1) Humankapital omfattar flera medarbetarrelaterade aspekter, t.ex. arbetet med att attrahera och behålla talanger, mångfald och inkludering samt lärande och utveckling.
2) Vatten avser i detta sammanhang process- och sanitetsvatten på Ericssons egna anläggningar.
3) Avfall avser i detta sammanhang avfall som genereras i Ericssons dagliga verksamhet. Avfall i form av uttjänta produkter inkluderas i området ”Resurscirkularitet”.

Not O1, forts.

O2 Redovisningsprinciper, omfattning och externt bestyrkande

Denna rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”rapporten”), som publicerades 7 mars 2023, utgör Ericssons årliga lagstadgade hållbarhetsrapport och innehåller information om påverkan, risker och möjligheter, styrning och policyer, ledningsmetoder, mål och resultatmått som är relevanta för väsentliga miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade (ESG) aspekter av Bolaget och dess värdekedja. En beskrivning av Ericssons affärsmodell återfinns på s. 1 och 5-11, och en beskrivning av finansiella och icke-finansiella riskfaktorer på s. 108-122 i den finansiella rapporten, vilka också är en del av Ericssons årsredovisning.

Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk

Denna rapport har upprättats i enlighet med GRI Universal Standards 2021. Ericsson har i samband med upprättandet av rapporten tillämpat redovisningsprinciper så som föreskrivs i standarden GRI 1: Foundation (2021). Rapporten har även upprättats i enlighet med rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Rapporten innehåller dessutom klimatrelaterade upplysningar som återfinns i TCFD:s rekommendationer (Task Force on Climate Financial Disclosures) samt relevanta upplysningar i tillämpliga Sustainability Accounting Standards Boards (SASB) standarder. Ericsson rapporterar också på core-upplysningarna i Stakeholder Capitalism Metrics, som utvecklats och rekommenderats av International Business Council och World Economic Forum. Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referensindex för ESG-rapportering på Ericssons webbplats under ESG-avsnittet på sidorna för investerarrelationer. Indexet innehåller detaljerade korsreferenser till de rapporteringsramverk och rapporteringsstandarder som använts och inkluderar GRI-index.

Omfattning och avgränsningar

Såvida inget annat anges avser information och data perioden 1 januari till 31 december. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen, det vill säga moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag så som dessa presenteras i not P8 till moderbolagets bokslut i den finansiella rapporten. I rapporten ingår inte miljödata och sociala data som rör närstående företag eller joint ventures. Dessa företag utgör en begränsad andel av koncernens personalstyrka och verksamhet. Som en allmän princip omräknas baslinjer för koncernens ESG-mål när effekten av en sammanslagning, ett förvärv eller en avyttring på målvärdet för ett nyckeltal bedöms som betydande. I andra fall omräknas inte baslinjer eller data som gäller tidigare rapporteringsperioder. Information om omräkningar som gjorts under rapportåret finns i not O3 på sidan 42. År 2022 förvärvade Ericsson Vonage, numera en del av affärsområdet Global Communications Platform, och 2020 förvärvades Cradlepoint, numera en del av affärsområdet Enterprise Wireless Solutions. För ett antal upplysningar, främst personalrelaterade, har dessa enheter ännu inte konsoliderats i koncernens ESG-rapportering. Vid utgången av 2022 hade dessa en personalstyrka på cirka 2 300 respektive 1 300 medarbetare, vilket motsvarade cirka 3,4% av koncernens totala personalstyrka. I de fall en upplysning i denna rapport ej omfattar en eller båda dessa enheter anges detta i en fotnot. Denna rapport innehåller upplysningar relaterade till Bolagets upp- och nedströms värdekedja, vilket omfattar leverantörer, kunder och andra affärspartners. Det råder inneboende osäkerheter rörande denna informations fullständighet, riktighet och verifierbarhet eftersom den rör utfall och aktiviteter som ligger utanför företagets direkta inflytande och tillsyn.

Externt bestyrkande

Rapporten har granskats av Bolagets revisorer i enlighet med granskningsstandarden ISAE 3000 (International Standard on Assurance Engagements). Rapporten som helhet har omfattats av översiktliga granskningsåtgärder. Utöver detta har information om växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och nedströms transporter, som presenteras i not E2, samt information om andelen kvinnor per personalkategori, som presenteras i not S1, varit föremål för revision. Bestyrkanderapporten finns på s. 43.

Relaterad rapportering och upplysningar

Ericsson publicerar andra ESG-relaterade uttalanden och rapporter på sin webbplats, såsom CDP:s årliga enkät rörande klimatförändringar, en rapport rörande nutida slaveri och människohandel (Modern Slavery and Human Trafficking Statement) samt en rapport rörande konfliktmineraler (Conflict Minerals Report).

Kontaktuppgifter

Frågor i anslutning till denna rapport kan ställas till: [email protected]

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Koncernens hållbarhetsnoter

O3 Rättelser och omräkning av tidigare lämnad information

– Följande information i not E2 har räknats om:

– Utsläpp i scope 3-kategorin Affärsresor har räknats om eftersom Ericsson under 2022 har utvecklat sin metod för att uppskatta dessa utsläpp. Siffrorna som rapporterats för 2021 och 2020 har räknats om från 12 och 17 till 9 respektive 14 kiloton CO2e för att göra dem jämförbara med data som rapporterats för 2022.

– Utsläpp i scope 3-kategorin Pendling (inkl. distansarbete) har räknats om eftersom Ericsson under 2022 har utvecklat sin metod för att uppskatta dessa utsläpp. Siffrorna som rapporterats för 2021 och 2020 har räknats om från 23 och 30 till 27 respektive 37 kiloton CO2e för att göra dem jämförbara med data som rapporterats för 2022.

– Utsläpp i scope 3-kategorin Användning av sålda varor och tjänster har räknats om då Ericsson har utvecklat sin metod för att beräkna dessa utsläpp. Siffror som har rapporterats för 2021 och 2020 har räknats om från 32 och 34 till 25 respektive 27 miljoner ton CO2e för att göra dem jämförbara med data som rapporterats för 2022. Den resulterande minskningen av utsläpp beror på en kombination av mer precisa metoder för uppskattning av sålda varors energikonsumtion, uppdaterade genomsnittliga emissionsfaktorer för nät samt beaktandet av individuella kunders inköp av förnybar energi där sådana data finns tillgängliga. Som ett resultat av detta har relaterad information i not E2 avseende andelen av koldioxidavtrycket och utsläppsintensitet nedbrutet per scope också räknats om.

– Informationen i not E3 om produktåtertagningsvolymer har räknats om eftersom Ericsson har omdefinierat omfattningen av denna information. Tidigare omfattade detta alla produkter som togs emot genom återtag ningsprogrammet, oavsett om de hade sålts eller inte. Från och med 2022 är omfattningen begränsad till vikten av produkter som tagits tillbaka från kunder, och inte från interna källor, såsom överskottslager. De totala vikter som rapporterats för 2021 och 2020 har räknats om från 8 850 och 10 203 till 5 389 respektive 6 079 ton. Detsamma gäller data som brutits ned per avfallshanteringsmetod, för att göra siffrorna jämförbara med dem som rapporterats för 2022.

– Information i not S2 avseende förhållandet mellan koncernchefens och anställdas genomsnittliga totala ersättning för år 2021 har räknats om från 97 till 98. Detta beror på att medarbetare hos Cradlepoint har exkluderats från de omräknade siffrorna för 2021 på grund av begräsningar i tillgång till jämförbara data avseende total ersättning.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

42 Koncernens hållbarhetsnoter

Bestyrkanderapport

Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhets- redovisningen”) för år 2022. Företaget har definierat hållbarhets- redovisningens omfattning på sidan 41 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upp- rätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhets- rapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovis- ningen. Kriterierna framgår på sidan 41 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhets- redovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 (omarbetad) Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga gransk- ningar av historisk finansiell information. Uppdraget består av översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna affärsresor och nedströms transporter vilka presenteras på sidan 15, samt information avseende andel kvinnor per personalkategori som presenteras på sidan 22 i hållbarhetsredovisningen.

En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk- ningsåtgärder.

Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inrikt- ning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar International Standard on Quality Management 1, som kräver att företaget utformar, implementerar och hanterar ett system för kvalitetsstyrning inklusive riktlinjer eller rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkes- utövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Vi är oberoende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig- heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan.

Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck- liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo- visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll- barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företags- ledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 7 mars 2023

Deloitte AB

Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Lennart Nordqvist
Specialistmedlem i FAR

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

43 Bestyrkanderapport

2G Den andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.
3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/ HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.
4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.
5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.
ABC (Eng. anti-bribery and corruption.) Arbete mot mutor och korruption.
AI Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser.
API (Eng. application programming interface.) Applikations- programmeringsgränssnitt. Ett mjukvarugränssnitt genom vilket två eller flera programvaror kan kommuni- cera med varandra.
CO 2 e Koldioxidekvivalenter. Mängden av en viss växthusgas, uttryckt i den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt.
Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
Covid-19-pandemin Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).
Den egna verksamheten Omfattar växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och scope 3- kategorierna affärsresor och anställdas pendlingsresor.
ESG (Eng. environment, social and governance.) Miljö, sociala faktorer och styrning. Syftar på tre övergripande teman för att utvärdera icke-finansiella faktorer som kan inverka på ett företags förmåga till värdeskapande och värdet på rörelsen.
GHG (Eng. greenhouse gas.) Växthusgaser. Naturliga och konstgjorda gaser som binder värme i atmosfären vilket bidrar till växthuseffekten som värmer upp jorden.
GHG-protokollet Ett globalt standardiserat ramverk för att mäta, redovisa och hantera växthusgasutsläpp.
Global Reporting Initiative (GRI) Standards Den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende inter- nationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997.
GSM (Eng. global system for mobile communications.) Globalt system för mobilkommunikation, andra generationens mobilsystem.
IKT Informations- och kommunikationsteknik.
Sakernas internet (Eng. internet of things.) Sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.
ITU Internationella teleunionen.
LCA (Eng. life-cycle assessment.) Livscykelanalys. En metodik för att beräkna en produkt eller tjänsts miljöpåverkan under hela dess livscykel, från utvinning av råvaror och tillverkning, till användning och avfallshantering.
LTE (Eng. long-term evolution.) 4G – nästa steg i mobilteknik- utvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s.
LWI (Eng. lost workday incidents.) Incidenter och olyckor som inneburit en eller flera förlorade arbetsdagar.
Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik.
Nedströms i värdekedjan / Nedströms utsläpp Aktiviteter (och relaterade utsläpp av växthusgaser) som sker efter tillverkning/produktion, främst kopplat till faserna för en produkt eller tjänsts distribution och användning, eller hantering av uttjänta produkter.
Nettonollutsläpp Nettonollutsläpp är ett tillstånd där det inte sker några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Organisationer kan uppnå detta främst genom att minska sina utsläpp samt genom att använda vissa godtagbara teknologier för infångning och lagring av koldioxid för att neutralisera kvarvarande och oundvikliga utsläpp.
Parisavtalet Ett juridiskt bindande internationellt fördrag om klimat- förändringar, antaget av 196 parter vid FN:s klimatkon- ferens (COP21) i Paris 2015. Parisavtalet utgör ett globalt ramverk för att undvika farliga klimatförändringar genom att begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2°C och strävar efter att begränsa den till 1,5°C.
SASB Sustainability Accounting Standards Board.
SBTi Initiativet Science Based Target är ett partnersamarbete mellan CDP, FN:s Global Compact, World Resources Institute (WRI) och Världsnaturfonden (WWF), som definierar och främjar metoder för utsläppsminskningar och nettonollmål baserade på vetenskap, vilket också omfattar att lämna utlåtanden rörande ambitions- nivån hos företags och andra organisationers mål för utsläppsminskningar.
Scope 1 Direkta växthusgasutsläpp som härrör från källor som ägs eller kontrolleras av en organisation, typiskt sett genom förbränning av fossila bränslen.
Scope 2 Indirekta växthusgasutsläpp som härrör från energi som köps in och används, men som ej genererats av, en organisation, typiskt sett inköpt el, värme och kyla.# Ordlista

Scope 3

Övriga indirekta växthusgasutsläpp som är en konsekvens av företagets verksamhet men som härrör från källor som inte ägs eller kontrolleras av företaget. Dessa omfattar utsläpp som sker i leverantörsledet och utsläpp som sker när kunder använder ett företags produkter och tjänster.

SDG

Mål för hållbar utveckling (”Sustainable Development Goals”). Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum står de 17 hållbarhetsmålen som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt.

TCFD

Task force on Climate related Financial Disclosures.

UNGC

FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att införa universella hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s hållbarhetsmål.

UNGP

Rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer lanserades i februari 2015 och är det första övergripande ramverket för företag för att rapportera och redovisa arbetet med mänskliga rättigheter i linje med de skyldigheter som har ålagts dem. Företagens ansvar definieras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som är de styrande globala principerna på detta område.

UNHCR RETS

FN:s flyktingkommissarie – Refugee Emergency Telecommunications Sector. RETS är mekanismen genom vilken UNHCR koordinerar åtgärder kopplade till telekommunikation vid krissituationer.

UNICEF

FN-organ som grundades 1946 och vars verksamhet utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter, även kallad Barnkonventionen.

Uppströms i värdekedjan / uppströms utsläpp

Aktiviteter (och relaterade växthusgasutsläpp) som sker i en organisations leverantörskedja, vilket omfattar utvinning av råmaterial, tillverkning, montering och distribution av inköpta produkter och komponenter, samt andra inköpta tjänster.

WEF

World Economic Forum.

WFP-ledda ETC

Emergency Telecommunications Cluster som leds av FN:s livsmedelsprogram (World Food Program).

Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla TelefonaktieBolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Ordlista

Kontaktinformation

Ericssons huvudkontor

Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Säte

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Investerarrelationer

För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer:
Telefon: 010-719 00 00
E-post: [email protected]

För tryckta publikationer

Beställ en tryckt årsredovisning – online: https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/order-annual-report
Beställ en tryckt årsredovisning – telefon:
Strömberg Distribution
Telefon: 08-449 88 16

Kontaktinformation för ADR-program

För institutionella investerare och aktiemäklare
Deutsche Bank ADR broker services desk
New York: Tfn +1 212 250 9100
London: Tfn +44 207 547 6500

För registrerade ägare

Deutsche Bank Shareholder Services
American Stock Transfer & Trust Company
E-post: [email protected]
Avgiftsfri telefon: +1 800 937 5449
Telefon (direktval): +1 718 921 8124

Ericsson Årsredovisning 2022

Projektledning

Ericsson Investerarrelationer

Design och produktion

SAFIR Communication

Fotograﬁer av styrelse och ledningsgrupp

Glenn Røkeberg

Tryck

Larssons Offset 2023
Tryckt på Amber Graphic

Mer information

Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com.
Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors

Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse föreligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde.

Trycksak 3041 0298 S V A N E N M Ä R K T

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2022

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com
SV/LZT 138 2360/4 R1A
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2023

AI assistant

Ericsson — Annual Report 2022

Ericsson Årsredovisning 2022

Finansiell rapport

Innehåll

Bolagsstyrningsrapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ersättningsrapport

Finansiell rapport

Detta är Ericsson

Detta är Ericsson

Detta är Ericsson

Tillväxt i Enterprise

Kommentar från vd

Affärsresultat

Marknadsutveckling

Medarbetare och kultur

Överenskommelsen med United States Department of Justice (DOJ)

Finansiell rapport 2022

Kommentar från vd

Hållbarhet

Kommentar från vd

Sammanfattning

Strategi

Lönsam tillväxt baserad på teknikledarskap

Skapa långsiktigt värde

Affärsstrategi

En syftesdriven organisation

Syfte

Vision

En företagskultur med etik och integritet

Hållbarhet

Affärsstrategi

Ericssons affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Ledarskap inom mobilnät

Teknikledarskap

Globala skalfördelar och global kompetens

Kostnadseffektivitet och produktivitet i hela leveranskedjan

Ledarskap inom hållbarhet

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Enterprise Wireless Solutions

Global Communications Platform

Vara först med kritiska innovationer och tillvarata strategiska affärsmöjligheter

Nya och innovativa konsument- och företagstillämpningar

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Segment Networks

Cloud Software and Services

Enterprise

Other

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Marknadsområden

Mobile Networks marknadskanal

Enterprise marknadskanal

Patent- och licensintäkter

Finansiell rapport 2022

Affärsstrategi

Bästa aktieägare,

Strategiska steg

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Brev från styrelseordförande

Kundfokus och teknikledarskap

Kapitalstruktur

Sammanfattning

Finansiell rapport 2022

Brev från styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Verksamheten under 2022

Nettoomsättning

EBIT och EBIT-marginal

2022 i korthet

Finansiell rapport 2022

Ericsson Annual Report 2022