Ericsson — Annual Report 2021

Mar 4, 2022

Ericsson Årsredovisning 2021

Ericsson Årsredovisning 2021

Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad pdf. De fyra delarna kan också laddas ned separat:

• Finansiell rapport, inklusive kommentar från vd, affärsstrategi, koncernens bokslut och noter
• Bolagsstyrningsrapport
• Ersättningsrapport
• Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12–112 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen. Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte.

Vi presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till US Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den legala årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats.

I rapporten ”Ericsson 2021 in review”, som publiceras på Ericssons webbplats, beskrivs Bolaget, dess strategi och organisation.

Finansiell rapport

Innehåll

Detta är Ericsson
Kommentar från vd
Affärsstrategi – Skapa långsiktigt värde
Affärsmodell – Kundfokus och teknikledarskap
Brev från styrelseordförande
Förvaltningsberättelse
Styrelsens försäkran
Koncernens bokslut
Noter till koncernens bokslut
Moderbolagets bokslut
Noter till Moderbolagets bokslut
Riskfaktorer
Revisionsberättelse
Framtidsriktade uttalanden
Femårsöversikt – Finansiell information
Femårsöversikt – Icke-finansiell information
Alternativa nyckeltal
Ericssonaktien
Aktieägarinformation
Finansiella begrepp
Ordlista

Detta är Ericsson

Ericsson är en ledande leverantör av lösningar för mobil uppkoppling till telekomoperatörer och företagskunder i olika sektorer. Vår portfölj innefattar Networks, Digital Services, Managed Services och Emerging Business and Other. Den är skapad för att hjälpa våra kunder med digitalisering och med att öka effektiviteten, hitta nya intäktsflöden och skapa nya användarupplevelser. Teknikledarskap är kärnan i Ericssons strategi och det utgör också grunden för vår expansion till företagsmarknaden. Med förvärvet av Vonage, vars slutförande är villkorat av godkännande, strävar Ericsson efter att på längre sikt kunna skapa en global, molnbaserad nätplattform för öppen innovation. Ericssons verksamhet är uppdelad i fem geografiska marknadsområden: Nordamerika, Europa och Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt Nordostasien. Bolaget har cirka 100 000 anställda, och kunder i över 180 länder. Ericssons huvudkontor finns i Stockholm, Sverige.

---

Bolagsstyrningsrapport

Innehåll

Bolagsstyrningsstruktur
Bolagsstämmor
Valberedningen
Styrelsen
Styrelsens kommittéer
Ersättning till styrelsens ledamöter
Styrelseledamöter
Ledning
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)
Revisor
Intern kontroll över den finansiella rapporteringen
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

---

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Innehåll

Sammanfattning av hållbarhetsresultat
Hållbarhetsstyrning och ledning
Våra medarbetare
Miljömässig hållbarhet
Digital inkludering
Samhällsengagemang
Ansvarsfullt företagande
Koncernens hållbarhetsnoter
Revisorernas granskningsrapport
Ordlista

---

Ersättningsrapport

Innehåll

Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén
Inledning
Ersättningar 2021 i korthet
Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer
Rörlig ersättning
Jämförande information om förändring i ersättning och Bolagets resultat

---

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
2021-01-01 2021-12-31
2020-01-01 2020-12-31
2019-01-01 2019-12-31
2021-12-31
2020-12-31
2019-12-31
2018-12-31
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2019-01-01 2019-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2020-01-01 2020-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2021-01-01 2021-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2018-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2018-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2018-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2018-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2018-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2018-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:OtherReservesMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2018-12-31
eric:IncreaseDecreaseDueToChangesInAccountingPolicyRequiredByIFRSCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:OtherReservesMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2018-12-31
eric:OpeningBalanceAfterAdjustmentCumulativeEffectAtDateOfInitialApplicationMember
2019-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2019-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2019-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2019-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2019-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2019-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2020-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2020-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2020-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2020-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2020-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2020-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
2021-12-31
ifrs-full:IssuedCapitalMember
2021-12-31
ifrs-full:AdditionalPaidinCapitalMember
2021-12-31
ifrs-full:OtherReservesMember
2021-12-31
ifrs-full:RetainedEarningsMember
2021-12-31
ifrs-full:EquityAttributableToOwnersOfParentMember
2021-12-31
ifrs-full:NoncontrollingInterestsMember
iso4217:SEK
xbrli:shares
iso4217:SEK
xbrli:shares# Ericsson Finansiell rapport 2021

Detta är Ericsson

En st ärkt grund f ör fr amtida tillv äxt

Jag är entusiastisk inf ör Ericssons framtid. Vår kärnverksamhet är stark och väx er. Under 2021 drog vi nytt a av vårt strategisk a teknik - ledarskap inom mobil infrastruktur genom att öka v åra marknadsandelar och f örbättra vår a bruttomarginaler. För tio år sedan digitaliser ades 4G konsu - menternas v ärld. Med 5G har vi nu en plattform som i grunden förändr ar förutsättningarna för föret ag, alltifrån hur utry ckningspersonal arbetar till nya typer av applikationer som är tillgängliga för konsumenterna. Genom att rikt a in oss på dessa ytterligare segmen t tror vi att marknaden för mobil infrastruktur ger möjlighe - ter till solid långsiktig tillväxt.

Förutom att växa inom vår kärnverksamhet, utnyttjar vi även möjligheter i föret agsmarkna - den där vi utnyttjar styrk an i vår mobilteknologi. Då föret ag i större utsträckning väljer mobila lösningar som huvudsaklig t eknik för uppk opp - ling, fortsätter vi att tillhandahålla förpaket e - rade lösningar f ör trådlösa föret agsnätverk. Dessa inkluderar dedicat ed networks, trådlöst W AN och IoT uppk opplingar. Vi ser en st rak framtida tillvä xtpotential inom detta omr åde och ökar våra inv esteringar f ör att tillvarata denna möjlighet.

Framö ver k ommer funktionerna för 4G- och 5G-nätverk i större utstr äckning att nås via öppna molngränssnitt. För att utnyttja dessa möjligheter kommer vi att bygga en global nätverksplattf orm för öppen innovation. Det finns redan en marknad f ör 4G-applikationsutveckling, men de teknisk a förutsättningarna och möjligheterna är mar - kant st örre med 5G.

Under 2021 t og vi ett betydande steg när vi tillkännagav vår avsikt att f örvärva Vonage, en global leverant ör av molnbaser ad kom - munikation med över en miljon registrerade utvecklare och 120 000 för etagskunder. Genom Vonage är vår avsikt även att erbjuda Unified Communication (UC) och plattformar för kont aktcenter till vår befintliga kundbas. På längre sikt, kommer vi att ge tillgång till 5Gs möjligheter genom en global nätplattform för att stimulera innovation i nätv erken. Vi planerar att driv a V onage som ett nytt affärsområde och inv estera för att växa verk - samheten. Detta f öljer samma tillvägagångs - sätt som med Cradlepoint, vilk en levererat resultat i linje med våra förv ärvsplaner, trots en försenad efterfr ågan på 5G-enheter.

Affärsresultat

Under 2021 f ortsatte vi att genomföra vår strategi, och bef äste vår position som global ledare inom 5G. Med st öd av vår starka produktportfölj och omfattande k ompetens inom FoU, kunde vi ta marknadsandelar trots betydligt lägre volymer i Kina. Vid årets slut hade Ericsson levererat 108 av de 200 5G-nätverk som var i drift. Ännu viktigare var att våra lösningar fungerade bra i fält och fick framstående utmärk elser, vad gäller nätpres - tanda, i jämför elser gjorda av tr edje part.

I linje med vår försäljningstillväxt, stärkt e vi vår lönsamhet vilket understryks av en stark rapporterad bruttomar ginal om 43,4% och en rapporterad EBIT -marginal om 13,7%. Verksamhet en nådde nya nivåer vad gäller kassa generering, med fritt kassaflöde f öre förvärv på SEK 32,1 miljarder.

Under 2021 ök ade vi antalet medarbet are inom FoU med 1 210 och invest erade totalt SEK 42,1 miljarder inom detta område – en ökning från SEK 39,7 miljarder under 2020. Vi kommer att fortsätta att öka invest eringarna i vår 5G-portfölj och i våra erbjudanden inom orkestrering, för att ytt erligare stärka vår posi - tion i en framtida v ärld av öppna standarder och teknologier.

5G-marknaden

5G är int e bara en ny generation mobiltekno - logi, den omvandlar vår värld. För konsumenter ger högre bandbr edd, lägre fördröjning, högre säkerhet och störr e tillförlitlighet ett stöd till nya användningsområden som e-hälsa, uppkopplade for don samt avancerade mobil - molnspel. T rådlös fast uppkoppling med 5G ökar också eftersom många länder snabbt vill bygga högkapacit etsbredband och stänga den digitala klyftan.

5G gör det möjligt för f öretag att optimera vär dekedjor och minska kostnader och utsläpp relaterade till drift och logistik. Uppskattningsvis fanns det i slut et av 2021 660 miljoner 5G-abonnemang i hela världen, vilket gör 5G till den snabbast utbyggda mobilgenerationen någonsin.

Det är ty dligt att pandemin accelererade digitaliseringen. Den bekräftade att digital infr astruktur är kritisk och har f ortsatt att omdefiniera vår r elation till arbete, utbildning och var andra. Under 2021 fortsatte regeringar i hela världen att göra mobil infrastruktur till en grundst en i planerna för pandemiåterhämtning och ek onomisk tillväxt.

Innovation och öppenhet

Ericsson fortsätter att st å upp för fria och öppna marknader. Vi är del i ett växande ek osystem av innovat örer som ger andra tillgång till vår teknik. Vår patentportfölj är världsledande med över 60 000 beviljade patent. Med denna V år t teknikledarsk ap är grunden till att vi k an uppnå vårt syfte att skapa kommunik ation som möjliggör det vi ännu int e kan f öreställa oss. Under 2021 utnyttjade vi styrk an i vår kärnv erksamhet inom infrastruktur och fortsatte bygga en grund för tillväxt, som tar tillvara nya möjlighe - ter inom för etagsdigit alisering.

Finansiell rapport 2021
2 Kommentar från vd

portfölj fortsätter vi att utvidga gränserna för vad vår bransch kan leverera till kunder, konsu - menter och företag. Öppen innovation och samarbete har alltid varit till fördel f ör vår bransch. Dock hotar nuvarande geopolitiska spänningar att bryta upp ett ekosystem som det t og decennier av samarbete att etablera. Ett delat ekosystem skulle påverka alla, men högre priser och min - dre valfrihet skulle påv erka utvecklingsländer oproportionerligt mycket. Jag hoppas att den nuvarande prot ektionistiska debatten ger vika för ett mer öppet och produktivt policyklimat, som inser f ördelarna och vinsterna med globalt samarbete, frihandel och öppna marknader.

Syfte och vision

Vi går in i en ny era av digitalisering vilket frigör en innovationsnivå som aldrig tidigar e skådats. Under 2021 f örnyade vi Bolagets syfte f ör att uttrycka vår r oll i denna utveckling. ”Skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan för eställa oss” grundar sig på kärnan av vad vi gör: vi b ygger den nätinfr astruktur som kopplar samman miljarder människ or och som snart kommer att koppla upp näst an allt. Dessa nät utgör en plattf orm för innovation som driver digit alisering i alla delar av världen. T eknologier som 5G, AI, IoT och molnet erbju - der f öretag och samhällen störr e visibilitet och kontroll och möjlighet en att skapa nytt värde genom att tillmötesgå vä xande krav och leve - rera öv erlägsna kundupplevelser. Uppkoppling är en kraftfull katalysat or för transformation och hållbar utveckling, en omvandling som kommer att beröra alla delar av det moderna livet. För att uppnå vår ambi - tion krävs en koor dinerad insats av partners inom hela IKT -ekosystemet, och bortom det.

# Medarbetare och kultur

Bolag är bara så br a som deras medarbetare och jag är öv ertygad om att vi har branschens bästa. Ericssons team sträv ar eft er att v ara i världsklass genom att gå i bräschen för våra kärnvär den: respekt, professionalism, uthål - lighet och integritet. Vår stark a finansiella förbättring hade int e varit möjlig utan den st ora kompetens som finns i Bolaget.

Det gör mig my cket beklämd att behöva rapportera en kraftig nedgång i våra säker - hetsresultat under 2021. Under året förlorade tragiskt nog fortfarande individer livet under sitt arbete för Ericsson i olyckor och i incident er som hade kunnat föreby ggas. Detta är oacceptabelt och jag har åt agit mig att snabbt vidta åtgär der för att bryta denna trend under 2022. V år t mål är att inga k ollegor eller underleverant örer sk a komma till skada och att alla sk a kunna åter - vända säkert hem till sina familjer varje dag.

Under de senast e åren har vi investerat betydande resurser för att stärka vårt arbete inom etik- och efterlevnad. Detta arbet e tar tid och innebär att vi inför eff ektiva system och kontroller för att för ebygga och upptäck a oegentligheter. Investeringarna har också g jort att vi kan iden tifiera många oegentligheter som är tio år gamla. Att k onfronter a dessa gamla oegentligheter är viktigt när vi stärker vår regelefterlevnadskultur. En viktig del av vårt arbete är att skapa en kultur som främjar rätt beteenden och samtidigt uppmanar till att våga säga ifrån.

Under 2021 gjorde vi goda framsteg i arbet et med att inför - liva integrit et, vårt nya kärnvär de, och med att värna en kultur där vi vågar säga ifr ån. Detta bevisas genom det kontinuerliga och ök ade engagemanget hos våra medarbet are under de senaste åren med att lyfta upp regeleft erlev - nadsfrågor så väl som potentiella farhågor, för att säkerställa att vi driver vår verksamhet på ett etiskt sätt. Ant al rapporterade potentiella f arhå - gor gällande regeleft erlevnadsproblem ökade med 10 procent. Detta känner vi reflekterar det förtroende som medarbetare och tr edje part har till integritet en i vår hantering av överträdelser och till våra undersökningspr ocesser, och att vi vidtar betydande åtgärder när vi blir medv etna om en potentiell oegentlighet.

Vi fortsätter att göra betydande invest eringar i att f örbättra vårt program f ör etik- och regeleft erlevnad (E&C) i linje med vår strategi och våra målsättningar, för att hantera och åt gärda historisk a problem samt luckor i våra regelefterlevnadsprocesser och i vår intern k ontroll, och för att stärka upp vår in ternutredningsgrupp. Vår kulturomvandling och vårt E&C program är st ora tillgångar som lev ererar värde till Bolagets anställda och intressen ter genom ansvarsfulla och etiska aff ärsmetoder.# Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet är en integrerad del av Ericssons strategi. Under 2021 satte vi upp en långsiktig ambition att Ericsson skulle ha nettonoll koldioxidutsläpp i hela vår värdek edja till 2040. Under året har vi även integrerat hållbarhets- KPI:er i vår förnyade kreditfacilitet. Dessa aktiviteter understryker hur hållbarhet är en integrerad del i vår verksamhet. Vi fortsätter göra framsteg mot våra mål för produktportföljen och leverantörskedjan, att halvera våra utsläpp till 2030, och då även uppnå nettonollutsläpp i våra egna aktiviteter. Vi är fast beslutna att arbeta med våra kunder för att minska energiförbrukning, utsläpp och kostnader från driften av deras nätverk. Under 2021 lanserade vi en serie av ultralätta Massive MIMO-radio som är upp till 20% mer energieffektiva än den föregående generationen. Dessutom, genom att tillämpa uppkopplingslösningar inom andra industrisektorer, som transport och tillverkning, finns det potential att uppnå en minskning om 15% av globala koldioxidutsläpp till 2030. Vår smarta 5G-fabrik i USA påvisar möjligheten av hållbarhetsvinster genom att investera i uppkoppling. Vår fabrik i Texas, USA, använder våra egna 5G-lösningar, och är utformad för att förbruka 24% mindre energi, 75% mindre vatten och den drivs helt av förnybar elektricitet. Den digitala klyftan fortsätter att vara en nyckelutmaning för global ekonomisk utveckling – cirka 2,9 miljarder människor saknar uppkoppling till internet. För att hantera den här frågan har vi ingått partnerskap med UNICEF:s initiativ Giga, som syftar till att koppla upp alla skolor i världen mot internet till 2030. Genom denna insats hjälper Ericsson till att möta utmaningen med kartläggningen av skolor och utvärdera deras uppkoppling i 35 länder fram till slutet av 2023. Det är också avgörande att yngre människor har rätt kunskaper för att bidra till en digital ekonomi. Som medlemmar i World Economic Forum Edison Alliance har Ericsson åtagit sig att ge en miljon barn och ungdomar tillgång till digitalt lärande och kompetensutveckling till 2025. Dessa initiativ underbyggs av ett starkt fokus på ansvarsfullt företagande i hela värdekedjan och Ericsson fortsätter även sitt långvariga åtagande inom ramen för FN:s Global Compacts tio vägledande principer.

Sammanfattning

Pandemin fortsätter att forma våra dagliga liv och har accelererat digitaliseringen med flera år. I början av pandemin gick 80% av våra medarbetare över till att jobba hemifrån med mycket begränsad negativ påverkan på vår verksamhet. Digitalisering representerar en enorm möjlighet och även som hjälp att lösa vad jag tror är den mest akuta frågan just nu, nämligen klimatkrisen. Under det kommande decenniet förväntar vi oss också att mobilnäten kommer att vara en revolutionerande kraft för industrier. Vi föreställer oss en värld där obegränsad kommunikation kommer omdefiniera verksamheter och göra det möjligt för företag att bli helt agila, med fullt uppkopplade och ständigt optimerade värdekedjor. Vår ambition är att fortsätta växa och utveckla vår kärnverksamhet inom mobil infrastruktur genom marknadstillväxt och ökade marknadsandelar. Med de investeringar vi gör på företagsmarknaden, genom våra förpackade mobila lösningar och vår globala nätverksplattform, möjliggörs en högre tillväxttakt. Även om investeringar utanför vår kärnverksamhet kan påverka lönsamheten negativt på kort sikt, ser vi att vi kan öka tempot mot att nå vårt långsiktiga mål om en EBITDA-marginal, exklusive omstruktureringskostnader, på 15–18%. Efter att ha levererat en EBITDA-marginal, exklusive omstruktureringskostnader, på 14,6% 2021, är vår ambition att nå det långsiktiga målet senast inom 2 till 3 år. Jag är entusiastisk över framtiden tillsammans med det otroliga teamet på Ericsson. Våra medarbetare kommer att vara avgörande i förverkligandet av vår vision om en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid.

Börje Ekholm
VD och koncernchef

Finansiell rapport 2021

3

Kommentar från vd

Affärsstrategi

• Selektiv: Produktledd tillväxt i linje med vår strömlinjeformade produktportfölj, och med fokus på befintliga och utvalda kunder
• Disciplinerad: Kommersiell och finansiell disciplin och föredömligt genomförda kontrakt
• Lönsam: Tillväxten styrs mot värdeskapande som stöd för koncernens finansiella mål

En kundcentrerad strategi

Det finns fyra nyckelområden där vi kan stödja våra kunders framgång:

• Tillvarata nya intäktsflöden och nya möjligheter som kan skapas av 5G och Sakernas internet (IoT).
• Förbättra slutkundsupplevelsen och nätprestanda – telekomoperatörernas viktigaste differentiatorer.
• Förse våra företagskunder med förpackade lösningar som ger bästa säkerhet, tillförlitlighet och drift.
• Ständiga effektivitetsförbättringar för att sänka leveranskostnaderna för den ökade trafiken i näten.

Skapa långsiktigt värde

Ericssons strategi är att skapa långsiktigt värde genom tekn ikledarskap. Bolaget strävar efter långsiktiga affärsmöjligheter som ger tydliga skalfördelar och nya lönsamma intäktsflöden. Ericssons ambition är att växa snabbare än marknaden genom organisk tillväxt och förvärv, med ett fokuserat förhållningssätt baserat på följande kriterier:

I slutet av 2021 fanns det 108 5G-nät i drift som levererats av Ericsson.

Finansiell rapport 2021

4

Affärsstrategi

• Investeringar i teknikledarskap för kostnadsoptimering och prestanda
• En stark produktportfölj som möjliggör tillväxt genom ökade marknadsandelar
• Bästa säkerhet, tillförlitlighet, drift och förpackade lösningar
• Lösningar för trådlöst WAN Edge genom Cradlepoint-lösningar, mobilnät för IoT och dedicated networks/verksamhetskritiska mobilnät
• Trådlösa företagsnät förväntas växa med 20–30% per år
• Tillväxt inom kommunikationsplattformar, genom det avsedda förvärvet av Vonage
• Plattform för öppen innovation som skapar nya intäktsmöjligheter och nya upplevelser, som möjliggörs av 5G, vilket gynnar ekosystemet i sin helhet

Ericssons affärsstrategi

• Utökat ledarskap inom mobilnät
• Fokuserad expansion till företagsmarknaden
• Trådlösa företagsnät
• Global nätplattform

Utökat ledarskap inom mobilnät

Teknikledarskap

Investeringar i teknikledarskap för kostnadsoptimering och prestanda gör att vi kan lansera innovativa lösningar på marknaden före våra konkurrenter, vilket ger våra kunder en fördel. Ericsson har ett starkt åtagande inom FoU med betydande bidrag till banbrytande standarder och tekniker. Bolaget kapitaliserar på sina FoU-investeringar genom att skapa, säkra, skydda och licensiera patentportföljen till stöd för de övergripande affärsmålen. Vid slutet av 2021 omfattade Ericssons patentportfölj över 60 000 beviljade patent.

Kostnadsledarskap

En kostnadseffektiv bas är nödvändig för Ericssons verksamhet. Investeringar i FoU möjliggör inte bara teknikledarskap, utan även kostnadsledarskap. Vid slutet av 2021 fanns det 108 5G-nät i drift som levererats av Ericsson. 5G är betydligt mer energieffektivt än tidigare generationer, vilket minskar kostnaderna samtidigt som det stödjer klimatmålen.

Effektiv drift

Nätkomplexiteten ökar snabbt med 5G, molnet, IoT och nya tekniker. Effektiv drift av ett 5G-nät kräver AI, automation och dataanalys för att hantera ”data-driven drift”.

Fokuserad expansion till företagsmarknaden

Med 5G går branschen från att koppla samman människor till att också koppla samman maskiner och saker. 5G är en kraftfull plattform för innovation, vilket öppnar upp för nya intäktsmöjligheter för telekomoperatörer i både konsument- och företagssegmenten. 5G stödjer telekomoperatörer att leverera nya, differentierande tjänster till kunder, med potential för ökade intäkter.

T rådlösa företagsnät

Det finns betydande intäktspotential för telekomoperatörer i att leverera nya 5G-företagstjänster. Våra studier visar att det globalt fram till 2030 finns ytterligare intäktsmöjligheter för telekomoperatörer om cirka USD 700 miljarder, pådrivet av branscher som hälso- och sjukvård, tillverkning och fordon. Vi riktar in oss på dessa möjligheter genom fokuserad expansion till företagsmarknaden och genom att nyttja vår styrka inom mobila nätverk. Vår ambition är att stödja våra kunder genom att utveckla konkurrenskraftiga industrilösningar som är säkra, tillförlitliga och skalbara, till exempel Cradlepoint-lösningar, Dedicated Networks och vår globala plattform för IoT. Vi ser förvärv som en väg till framtida tillväxt.

Global nätplattform

Då 5G skapar en stor, global innovationsplattform, strävar vi efter att utveckla ett öppet 5G-ekosystem där utvecklare och företag får tillgång till nätresurser för att utveckla helt nya och förbättrade tjänster. Vi tror att detta främjar skapandet av intäktsmöjligheter för aktörer i ekosystemet, inklusive våra telekomoperatörskunder. Det avsedda förvärvet av Vonage kommer att ge Ericsson en plattform för att hjälpa våra kunder att skapa intäkter från sina nätinvesteringar, optimera användarupplevelserna och främja ytterligare tillväxtmöjligheter. På längre sikt avser Ericsson att skapa mervärde för hela ekosystemet – telekomoperatörer, utvecklare och företag – genom att skapa en global nätplattform för öppen innovation.# Finansiell rapport 2021

Affärsstrategi

Ansvarsfullt företagande med hög integritet

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är grundläggande för Ericssons kultur och Bolagets åtagande att driva verksamhetsomvandling, engagera medarbetarna och skapa långsiktigt värde för intressenter. En stor del av detta värde kommer från Bolagets fokus på hållbarhet i hela verksamheten och i portföljen, samt av hur Bolagets teknik används inom olika sektorer i samhället. Ericsson strävar efter att minimera de negativa effekterna från den egna verksamheten, och har gjort betydande investeringar för att förbättra produktportföljens energiprestanda och därmed minska miljöpåverkan inom IKT-branschen och andra branscher.

Ericsson har åtagit sig att bedriva ansvarsfullt företagande, och fortsätter principfast sina ansträngningar med att främja en kultur av integritet och en miljö där medarbetarna vågar säga ifrån. Ericsson driver en agenda för ansvarsfullt företagande, som sträcker sig längre än reglerefterlevnad, genom att proaktivt begränsa och hantera risker.

I Ericssons affärsetiska kod, som reviderades och uppdaterades 2021, definieras såväl Bolagets etiska principer som dess förväntningar på ansvarstagande genom hela värdekedjan. Bolaget arbetar kontinuerligt med att stärka och förbättra programmet för etik och regelefterlevnad, med fokus på att bygga och upprätthålla förtroende och transparens.

Transparent och standardiserad hållbarhetsrapportering är grunden för jämförbarhet, beslutsfattande, ansvarstagande och riskidentifiering.

Ericssons AIR 3227-radio för 5G-mellanbandsspektrum på Vodafones kontorsfastighet i centrala London.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är grundläggande för Ericssons kultur.

Fem marknadsområden

Vår marknad är uppdelad i fem geografiska marknadsområden. Dessa ansvarar för försäljning och leverans av de produkter och lösningar som utvecklats inom våra segment. Ett nära samarbete med våra kunder är helt avgörande. I linje med vår strategi ansvarar marknadsområdena för att säkerställa närheten till kunderna, samtidigt som vi upprätthåller centrala riktlinjer och styrningsstrukturer.

Networks

Inom Networks tillhandahåller vi hårdvara, mjukvara och tjänster som våra kunder behöver för att bygga upp och utveckla sina mobilnät.

Managed Services

Med vårt utbud inom Managed Services driver vi kundernas nät. Vårt AI- och datadrivna erbjudande inom Managed Services hanterar proaktivt telekomoperatörernas nät.

Emerging Business and Other

Inom Emerging Business and Other utforskar vi hur våra kunder kan utnyttja kommunikation för att skapa nya intäktsflöden och nya typer av verksamheter inom företagssegmentet.

Verksamheten drivs inom fyra segment och fem marknadsområden

Vår verksamhet delas in i fyra segment. Segmenten är:

Digital Services

Digital Services är en mjukvaruledd verksamhet som stöder våra kunder när de går över till en molnbaserad miljö. Detta görs genom att tillhandahålla lösningar som kunderna använder för att driva, styra och skapa intäkter från sina mobilnät.

Affärsmodell

Syftet med vår affärsmodell är att hantera föränderliga marknadskrav och ta vara på nya affärsmöjligheter. Kundfokus och motiverade medarbetare är nyckelfaktorer som driver vår verksamhet, skapar värde för våra intressenter och bygger ett starkare företag på lång sikt.

Kundfokus och teknikledarskap

Vår verksamhet

Fundamenta	Kundfokus	Motiverade medarbetare
Syfte	Att skapa kommunikation som möjliggör det vi ännu inte kan föreställa oss
Strategi	Bygger på våra kunders behov: • Nya intäktsflöden • Slutkundsupplevelse • Ständiga effektivitetsförbättringar • Utökat ledarskap inom mobilnät och expansion till företagsmarknaden
Vision	En värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid
Vår grund och våra nyckeltillgångar	Kärnvärden • Professionalism • Respekt • Uthållighet • Integritet	Segmentens ansvar Utveckla konkurrenskraftiga globala affärslösningar
	Marknadsområdenas ansvar Sälja och leverera kundlösningar	Hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder integrerat i hela värdekedjan
	Datadriven verksamhet	Teknikledarskap
	Globala skal för delar och global kompetens	Kostnadseffektivitet
	• Kunder i fler än 180 länder • Etablerat samarbete med världsledande telekomoperatörer	Vi utvecklar innovativa och kostnadseffektiva lösningar för våra kunder. Engagerade och kompetenta medarbetare driver vår verksamhet.

Viktiga intressenter, vårt fokus och värdeskapande

Värde för intressenter	Klimatåtgärder	Nätverkens energiprestanda	Etik och regelefterlevnad	Hälsa, säkerhet och välbefinnande
	• Minska utsläppen av CO₂e från Ericssons egen verksamhet med 35% till 2022 (basnivå 2016) 2) • Nå nettonollutsläpp i Ericssons egen verksamhet till 2030 3)	Uppnå en energibesparing om 35% i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare portföljen till 2022 (basnivå 2016) 2)	Stärka och förbättra Ericssons program för etik och efterlevnad att säkerställa ett effektivt och hållbart program för bekämpning av mutor och korruption till 2022	Noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 2025
Koncernens hållbarhetsmål 1)
Koncernens finansiella mål 2022	• EBIT-marginal 12–14% exklusive omstruktureringskostnader • Starkt fritt kassaflöde (före förvärv) • Försäljning: större tillväxt än marknaden.	• EBITA-marginal 15–18% exklusive omstruktureringskostnader • Fritt kassaflöde (före förvärv) 9–12% av försäljningen
Koncernens långsiktiga finansiella mål	Vi skapar värde för våra intressenter genom att bygga ett starkare företag på lång sikt.
	Kunder Möjliggöra för kunderna att frigöra det fulla värde som kommunikation skapar på ett intelligent och hållbart sätt	Samhälle Driva positiv förändring på ett ansvarsfullt och relevant sätt	Personal Attrahera, utveckla, engagera och behålla kompetenta medarbetare	Aktieägare Skapa aktieägarvärde genom att öka lönsamhet, kassaflöde och utdelning

1) Den fullständiga förteckningen över koncernens hållbarhetsmål finns på sidorna 2–5 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021.
2) Ett science-based target (SBT).
3) Ericsson har satt en ambition att nå nettonoll koldioxidutsläpp över hela värdekedjan till 2040.

De fyra segmenten

Networks

Erbjudande

Networks tillhandahåller en radioaccessnätslösning (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support.

Affärsmodell

Verksamheten inom Networks bygger främst på en transaktionsmodell som innebär att Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar hårdvara, mjukvara och tjänster. Verksamheten inom Networks omfattar även återkommande intäkter från kundsupport och vissa mjukvaruintäkter.

Digital Services

Erbjudande

Digital Services tillhandahåller mjukvarubaserade lösningar för affärsstödssystem (BSS), driftstödssystem (OSS), kommunikationstjänster, mobilnät och molninfrastruktur. Fokus ligger på molnbaserade lösningar och automatiserade lösningar som stöder våra kunders 4G-nät och växande 5G-verksamheter för både konsumenter och företag.

Affärsmodell

Digital Services utvecklar, säljer och levererar lösningar, baserade på mjukvara och tjänster. Kontrakten baseras vanligtvis på mjukvarulicenser och systemintegrationstjänster. Verksamheten inom Digital Services omfattar återkommande intäkter från mjukvarulicenser och support.

Managed Services

Erbjudande

Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer. Dessa levereras via den AI-drivna Ericsson Operations Engine, en uppsättning funktioner som kan utveckla verksamheten genom att förbättra kundupplevelsen, driva en agil tjänsteproduktion och optimera kostnaderna i miljöer med flera leverantörer.

Affärsmodell

Ericsson Operations Engine Base Pack-kontrakt är vanligtvis fleråriga outsourcingavtal. Value Pack-kontrakt ingår som en del i outsourcingavtal eller säljs fristående till telekomoperatörer. Mjukvara säljs antingen som en licens eller som en tjänst.

Emerging Business and Other

Erbjudande

Emerging Business and Other stödjer företag genom att tillhandahålla tillförlitliga och säkra mobillösningar som är enkla att använda, anpassa och bygga ut för globala och lokala behov.

Affärsmodell

Affärsmodellen för Emerging Business and Other baseras främst på en plattformsverksamhet som säljs som en tjänst.

Affärsmodell

Bästa aktieägare,

2021 präglades av globala utmaningar, inklusive geopolitiska, vilket ställde stora krav på Ericssons organisation. Pandemin fortsatte att medföra svårigheter, såsom utmaningar i de globala leverantörskedjorna och ekonomiska störningar. Än en gång visade Ericsson prov på sin förmåga att anpassa sig till krävande förutsättningar genom att stärka motståndskraften i leverantörskedjan och genom distansarbete.

Det här var året då Ericsson tydligt visade sitt teknikledarskap samt sin styrka och ledande position inom 5G. Med sin konkurrenskraftiga 5G-portfölj som hävstång fortsatte Ericsson att bygga på kärnverksamhetens starka grund och ökade sin totala marknadsandel, trots ett stort bakslag i Kina. Bolaget visade en organisk tillväxt om 4%, och med en EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader om 13,9%, nådde vi vårt finansiella mål för 2022 ett år tidigare än planerat.# Bolaget genererade ett fritt kassaflöde (för e förvärv) om SEK 32,1 (22,3) miljarder f ör helåret 2021, vilket ytter - ligare stärkte nett okassan till SEK 65,8 (41,9) miljarder . I min mening avspeglar detta tydligt värdet av Ericssons t eknikledarskap, och det fokuserade genomf örandet av strat egin. Jag vill rikta ett innerligt tack till alla medarbet are för denna prestation och för alla era insatser . Er motivation, er k ompetens och er t engagemang är avgör ande för Ericssons framgång.

Fokus på strategisk k ompetensförsörjning och ledar - skap är avgörande för att leverera långsiktig tillväxt. Därför är det en av styrelsens viktigaste prioriteringar att Ericsson ska kunna fortsätta behålla, motivera och attraher a kompetent a medarbetare.

För att förverkliga poten tialen i det innova - tionsbaserade vär deskapandet inom Ericssons organisation, arbetar styrelsen tillsammans med ledningen för att optimera resursför delningen, se över affärsmodellen och strat egin, samt utforska såv äl risker som möjlighet er .

För styrelsen är styrning och r egel efterlevnad högsta prioritet. Styrelsen ö ver vakar Ericssons fortsatta arbete med att stärk a sitt program för etik och regelefterlevnad f ör att säkerst älla att Bolaget lever upp till sina ambitiösa st andar - der . Bolaget är fast beslutet att k ontinuerligt utveckla och förbättra sina in terna processer och antikorruptionsk ontroller under de kommande åren.

Den affärsetiska k oden sammanfattar de grundläggande etiska principerna för och förväntningar på hur Ericsson fattar affärsbeslut baserade på integrit et. Styrelsen tillsammans med ledningen, har lagt till ”int egritet” som ett av Bolagets kärnv ärden utöver respekt, profes - sionalism och uthållighet. Det stärker Bolagets pågående kulturomvandling på ett tydligt sätt och återspeglar Ericssons starka ambition att bygga en kultur baserad på integrit et där med - arbetarna vågar säga ifrån.

Ericsson är inne på det andra år et av den tre åriga oberoende överv akning av regel- efterlevnad som ingår i vårt så kallade Deferred Prosecution A greement (DP A) med USA:s justi - tiedepartement (DO J). Styrelsen har en pågå - ende och transparent dialog med monit orn och är f ortsatt imponerad av hans nivå av expertis och det konstruktiva tillvägagångs sättet. I okto - ber 2021 utf  rade DO J ett yttrande om att Ericsson, enligt departementet, inte hade full - gjort sina sk yldigheter enligt DP A  genom att underlåta att överlämna vissa handlingar och styrkande information. Bolaget är fast beslutet att öppet och till fullo samarbeta med DO J och dess monitor i enlighet med DP A villkoren.

Under 2021 ök ade Ericsson sina FoU- investeringar för teknik- och kostnadsledarsk ap. Enligt styrelsen är dessa åt gärder , i kombination med ett tydligt kundfokus, avgör ande för att skapa vär de på lång sikt . Det enda sättet för Bolaget att leverera långsiktigt värde är att utveckla produkter och lösningar som adderar kundvärde. Ericssons teknikledarsk ap baseras på innovationsinsatser som uppfyller kundernas behov, vilket i sin tur bidrar till att gör a våra kunder mer framgångsrika. Under 2021 visade Ericsson prov på sitt t eknikledarskap genom att fortsätta vinna marknadsandelar inom 5G med sitt kundcentrerade och k onkurrenskraftiga erbjudande. Bolagets strategisk a fokus på kundernas behov inom områden som eff ektivi - sering, datadriven drift och nya in täktsströmmar fortsatte att bidra till att stärk a den ledande positionen. Med en strategi som by gger på kundernas behov och genom att skapa värde för kunderna, anser styrelsen att Ericsson är väl positionerat för att leverera långsiktigt värde.

Hållbarhet och ansvarsfullt föret agande utgör en integrer ad del av Ericssons strategi. Det genomsyrar hela verksamheten med uppgift att driva verksamhetsomv andlingen och skapar värde för våra kunder och andr a intressent er . Ericsson är f ast beslutet att åstadkomma posi - tiva effekt er på samhället genom sitt teknik- ledarskap och sin expertis. Ericssons hållbar - hetsdrivna lösningar är nära sammanflätade med skapandet av kundvärde samtidigt som de även skapar samhällsvärde genom minskade utsläpp och ett minskat energiber oende. Därmed kan en snabb global utbyggnad av 5G, och en snabb implementering av n ya tekniker och kontinuerlig innov ation, inte enbart minska utsläppen i IKT -branschen, utan även i andra branscher och i samhället i st or t.

T elekommunikationsnäten om vandlas till kraftfulla plattformar för innovation, vilket Brev fr ån styrelseor df örande öppnar ny a intäktsmöjligheter för vår a kunder i både konsument- och f öretagssegment en.

Föret agsapplikationer som dr ar nytt a av hastigheten, nätför dröjningen, säkerheten och andra viktiga egensk aper hos 5G förv äntas innebära många nya tillvä xtmöjligheter f ör Ericssons kunder .

I linje med vår strat egi att stärka vår ledande position inom mobilnät och genomföra en f okuserad expansion in i f öre - tagsmarknaden, har vi ingått ett avtal om att förvärva Vonage. Genom det avsedda förvärvet av Vonage lever erar Ericsson på sin str ategi att utöka verksamheten inom kommunik ations - plattformar och stärka Bolagets närvar o inom mobila föret agslösningar . Slutförandet av det här k ontant erbjudandet om USD 6,2 miljarder förvänt as ske först a halvåret 2022. Avsikten att förvärva Vonage bygger på förvärvet och den snabba integreringen av Cradlepoint, som tydligt visar på förmågan hos Ericssons ledning att framgångsrikt hanter a förvärv . Cradlepoints goda utveckling har f or tsatt med Ericsson som ägare.

Styrelsen bevak ar Ericssons kapit alstruktur med syftet att bibehålla en stark balansräk - ning och ett positivt fritt kassaflöde. Även om kont ant erbjudandet om USD 6,2 miljarder på Vonage som skulle påverk a det fria kassa flödet (efter förvärv) 2022, bedömer styrelsen att Bolagets kassaflödesgenerering k ommer att stärka balansr äkningen på lång sikt. Ericsson fortsätter att genomf öra sin fokuserade strategi för att bygga ett stark are Ericsson efter 2022, med fortsatt försäljningstillväxt och f örbättrad avkastning.

Styrelsen f öreslår årsstämman en utdelning för 2021 om SEK 2,50 (2,00) per aktie.

Slutligen vill jag återigen, å alla styrelse- medlemmars vägnar , tacka Börje Ekholm och alla medarbetare på Ericsson f ör era insatser under 2021. Vi ser med tillförsikt fram emot v ad vi kan åstadk omma under 2022.

Ronnie Leten
Styrelseordf örande

---

Finansiell rapport 2021

11 Brev från styrelseor dförande

F örvaltningsber ättelse

Verksamhet under 2021

Under 2021 var den r apporteade försäljningen stabil på SEK 232,3 miljarder . En stark are krona (SEK) hade en negativ påverk an på den rapporterade försäljningen inom alla segmen t. Försäljningstillväxt just erad för jämförbara enheter och valutaeff ekter var 4%, främst driven av tillväxt inom Netw orks, där den rapporterade försäljningen ökade med 1% och den or ganiska försäljningen ökade med 7%, fr ämst med stöd av ökad pr oduktförsäljning som resultat av fortsatt ökade marknadsandelar . Geografiskt genererades f örsäljningstillväxten främst av Nordamerika, Eur opa och Latinamerika samt vissa marknader i Nordost asien. Försäljningen i Kina sjönk med SEK − 7,7 miljarder på grund av minskad marknadsandel, vilket påverkade koncernens organisk a tillväxttakt med −3 procentenheter .

Rapporterad försäljning inom Digit al Services sjönk med −3%, medan organisk försäljning v äxte med 1%. Försäljningen inom Managed Services sjönk med −10% rapporterat och −6% organiskt, främst beroende på mins - kad rörlig f örsäljning inom ett stort kontrakt i Nordamerika eft er en fusion mellan två operatörer . Ändrad omfattning på k ontrakt och kontrakt som avslut ats enligt plan bidrog också till försäljningsminskningen.

Patent- och licensint äkterna sjönk till SEK 8,1 (10,0) miljarder , främst på grund av lägre voly - mer f ör en licenstagar e.

Rapporterad bruttomar ginal förbättrades till 43,4% (40,3%), främst driven av st ärkt operativ hävstångseff ekt inom Networks. En högre andel produktint äkter i försäljningsmixen hade en positiv påverkan på brutt omarginalen. Bruttomarginalen inom Digital Services sjönk något på grund av påverkan fr ån omstruktu - reringskostnader , medan bruttomarginalen exklusive omstruktureringsk ostnader var st abil på 42,0%. Bruttomarginalen inom Managed Services förbättrades, fr ämst som resultat av effektivisering. Brutt omarginalen inom Emerging Business and Other ök ade, driven av den förvärvade Cr adlepoint-verksamheten.

Rörelseomk ostnaderna ökade till SEK −69,1 (−66,3) miljarder . FoU-kostnaderna ökade inom segmenten Networks, Digit al Services och Emerging Business and Other . SG&A- kostnaderna ökade till SEK −27,0 (−26,7) miljarder genom in vesteringar i den förvärvade Cradlepoint-verksamhet en. Omstruktureringskostnaderna sjönk till SEK −0,5 (−1,3) miljarder . Omstrukturerings- kostnaderna under 2021 var främst relater ade till Kina.

EBIT var SEK 31,8 (27,8) miljarder . Förbättringen drevs av förbättrat bruttor esultat inom segmentet Networks.

Antalet anställda ök ade till 101 322 (100 824). Ökningen ligger främst inom FoU , som ökade med 1 210 anställda.

Fritt k assaflöde före f örvärv var SEK 32,1 (22,3) miljarder . Det förbättrade k assaflödet drevs av förbätt - rad lönsamhet. Nettokassan 31 december var SEK 65,8 (41,9) miljarder .

EBIT och EBIT -marginal

	SEK miljarder	%
2021	31,8	13,7%
2020	27,8	12,0%
2019	10,6	4,6%

Nettoomsättning

	SEK miljarder
2021	232,3
2020	232,4
2019	227,2

2021 i korthet

• Koncernens organisk a försäljning ökade med 4%, med ökad organisk f örsäljning inom Networks på 7%.
• Rapporterad f örsäljning var stabil på SEK 232,3 miljarder .
• Förlusten av marknadsandelar i Kina påverkade försäljningen med SEK − 7,7 miljarder och tillv äxttakten med −3 procentenhet er , vilket betyder att exklusive Kina v ar den organisk a försäljnings- tillväxten 8%.# Rapporterad bruttomarginal var 43,4% (40,3%), driven främst av ökad operativ hävstångseffekt i Networks.

Rapporterad EBIT-marginal förbättrades till 13,7% (12,0%).

EBIT-marginalen exklusive omstruktureringskostnader förbättrades till 13,9% (12,5%), och nådde koncernmålet för 2022 redan under 2021.

Rapporterat resultat var SEK 23,0 (17,6) miljarder. Vinst per aktie efter utspädning var SEK 6,81 (5,26).

Fritt kassaflöde före förvärv var SEK 32,1 (22,3) miljarder. Nettokassan uppgick till SEK 65,8 (41,9) miljarder 31 december 2021.

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2021 om SEK 2,50 (2,00) per aktie.

Innehåll

1. Verksamhet under 2021
2. Finansiell översikt
3. Affärsresultat – Segment
4. Affärsresultat – Marknadsområden
5. Bolagsstyrning
6. Väsentliga kontrakt
7. Riskhantering
8. Inköp och logistik
9. Hållbarhet och ansvarsfullt företagande
10. Säkerhet och integritetsskydd
11. Uppgörelsen med amerikanska FCPA
12. Juridiska tvister
13. Moderbolaget
14. Aktieinformation
15. Förslag till vinstdisposition
16. Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare
17. Styrelsens försäkran

Finansiell rapport 2021

Förvaltningsberättelse

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning var stabil på SEK 232,3 (232,4) miljarder. Försäljningen i Kina minskade med SEK −7,7 miljarder, vilket påverkade koncernens tillväxttakt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter med −3 procentenheter.
Försäljningen inom Networks ökade med SEK 1,9 miljarder eller 1% till SEK 167,8 miljarder, med negativ påverkan på SEK −6,4 miljarder från minskade marknadsandelar i Kina.
Försäljningen inom Digital Services minskade med SEK −1,2 miljarder eller −3% till SEK 36,2 miljarder, med påverkan på SEK −1,3 miljarder från minskade marknadsandelar i Kina.
Försäljningen inom Managed Services minskade med SEK −2,2 miljarder eller −10% till SEK 20,4 miljarder.
Försäljningen inom Emerging Business and Other ökade med SEK 1,5 miljarder eller 22% till SEK 7,9 miljarder, främst driven av Cradlepoint.

Gruppens försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 4%, medan den organiska försäljningstillväxten exklusive Kina var 8%.
Patent- och licensintäkterna minskade till SEK 8,1 (10,0) miljarder, främst på grund av lägre volymer för en licenstagare.

Försäljningen inom Networks justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 7%. Försäljningsökningen drevs främst av Nordamerika samt Europa och Latinamerika. Networks stod för 72% (71%) av koncernens försäljning.
Försäljningen inom Digital Services justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter steg med 1%. Försäljningen ökade i Europa och Latinamerika samt i Mellanöstern och Afrika. Digital Services stod för 16% (16%) av koncernens försäljning.
Försäljningen inom Managed Services justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med −6%, främst på grund av lägre rörlig försäljning för ett stort kontrakt i Nordamerika efter fusionen mellan två operatörer. Ändrad omfattning på kontrakt och kontrakt som avslutats enligt plan bidrog även till försäljningsminskningen. Managed Services stod för 9% (10%) av koncernens försäljning.
Försäljningen inom Emerging Business and Other justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 11%, med förbättringar inom Emerging Businesses. Emerging Business and Other stod för 3% (3%) av koncernens försäljning.

Ur ett marknadsområdesperspektiv drevs försäljningstillväxten av Nordamerika samt Europa och Latinamerika.
Försäljningsmixen per produktslag var: hårdvara 46% (41%), mjukvara 20% (22%) och tjänster 34% (37%).

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 43,4% (40,3%). Bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader förbättrades till 43,5% (40,6%), driven främst av ökad operativ hävstångseffekt inom Networks.

FoU-kostnader

De rapporterade FoU-kostnaderna ökade till SEK −42,1 (−39,7) miljarder. FoU-kostnaderna ökade inom Networks och Digital Services genom ökade investeringar i segmentens 5G-portföljer samt inom Emerging Business and Other som resultat av den förvärvade Cradlepoint-verksamheten.

Försäljnings- och administrationskostnader (SG&A)

SG&A-kostnaderna ökade till SEK −27,0 (−26,7) miljarder. Försäljningskostnaderna ökade genom investeringar för att utöka personalstyrkan inom försäljning i den förvärvade Cradlepoint-verksamheten. Omvärdering av kundfinansiering var SEK 0,4 (−0,3) miljarder.

Nedskrivningsförluster för kundfordringar

Återföring av nedskrivningsförluster för kundfordringar var SEK 0,0 (0,1) miljarder.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,4 (0,7) miljarder. Andel i resultat från joint ventures och intresseföretag var SEK −0,3 (−0,3) miljarder.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna minskade till SEK −0,5 (−1,3) miljarder. Omstruktureringskostnaderna 2021 var främst relaterade till Kina.

Rörelseresultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)

Rapporterad EBIT förbättrades till SEK 31,8 (27,8) miljarder. EBIT exklusive omstruktureringskostnader förbättrades till SEK 32,3 (29,1) miljarder, med en EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 13,9% (12,5%). Förbättringen drevs av förbättrat bruttorresultat inom segmentet Networks.

EBITA

EBITA förbättrades till SEK 33,3 (29,0) miljarder. EBITA exklusive omstruktureringskostnader ökade till SEK 33,8 (30,3) miljarder, motsvarande en EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 14,6% (13,1%).

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansnettot sjönk till SEK −2,5 (−0,6) miljarder, främst på grund av påverkan från valutasäkring. Valutasäkringseffekterna påverkade finansnettot med SEK −0,8 (1,0) miljarder. USD stärktes gentemot SEK mellan 31 december 2020 (kurs SEK/USD 8,19) och 31 december 2021 (kurs SEK/USD 9,05).

Andel av den totala försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster
År
2021
2020
2019
Mjukvara
46%
41%
22%
Hårdvara
34%
37%
41%
Tjänster
20%
21%
37%

Patent- och licensintäkter (SEK miljarder)
År
2021
2020
2019
Intäkter
8,1
10,0
9,6

Bruttomarginal och omstruktureringskostnader (SEK miljarder)
År
2021
2020
2019
Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster
0,3
0,3
0,7
Rapporterad bruttomarginal
37,5%
37,3%
40,3%
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader
40,6%
43,4%
43,5%

Skatter

Skatterna uppgick till SEK −6,3 (−9,6) miljarder, positivt påverkade av utnyttjade nedskrivna källskattillgångar i Sverige. Den effektiva skattesatsen under 2021 var 21%, medan den effektiva skattesatsen för 2020 var cirka 35%. Effektiv skattesats utan utnyttjande av nedskrivna källskattillgångar i Sverige skulle ha varit 25%.

Periodens resultat

Periodens resultat förbättrades till SEK 23,0 (17,6) miljarder, drivet av förbättrad EBIT och lägre redovisade skatter. Vinst per aktie efter utspädning var SEK 6,81 (5,26) och justerad vinst per aktie var SEK 7,26 (5,83).

Personal

Antalet anställda 31 december 2021 var 101 322, en ökning med totalt 498 anställda jämfört med 31 december 2020. Inom FoU ökade antalet anställda med 1 210.

Kassaflöde

Kassaflöde från rörelsen

Rapporterat kassaflöde från rörelsen var SEK 39,1 (28,9) miljarder. Förbättringen hänförs till både förbättrad EBIT och minskning av rörelsens nettillgångar. Kassaflöde från rörelsen under 2020 påverkades av en betalning på SEK −3,0 miljarder till Ericssons svenska pensionsstiftelse.
Rörelsens nettotillgångar minskade för helåret med en positiv påverkan på kassaflödet på SEK 4,0 miljarder. De viktigaste faktorerna innefattar en negativ påverkan på SEK −5,6 miljarder relaterad till ökat lager, främst drivet av beslutet att stärka leveranskedjans uthållighet inom Networks. Den negativa påverkan uppvägdes delvis av en positiv påverkan på SEK 1,4 miljarder från ökade leverantörsskulder. Kassaflödet påverkades också positivt med SEK 4,0 miljarder från ökade kontraktsskulder. Avsättningar på SEK 4,2 (4,0) miljarder användes, varav SEK 0,8 (0,8) miljarder var relaterade till omstruktureringskostnader. Inbetald skatt var SEK −4,1 miljarder. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar ökade till 71 (69) dagar och rörelsekapital-dagar var oförändrat 65 (65) dagar.

Fritt kassaflöde

Fritt kassaflöde före förvärv var SEK 32,1 (22,3) miljarder eller 13,8% (9,6%) av försäljningen, att jämföra med det långsiktiga målet på 9−12%. Nettoinvesteringar och övriga investeringsaktiviteter var SEK −4,6 (−4,3) miljarder. Återbetalning av leasingskulder var SEK −2,4 (−2,4) miljarder. Ett fåtal förvärv genomfördes 2021 och fritt kassaflöde efter förvärv var SEK 32,1 (12,7) miljarder.

Kassaflöde från investeringsaktiviteter

Rapporterat kassaflöde från investeringsaktiviteter var SEK −19,9 (−15,2) miljarder, som resultat av förvärv av räntebärande placeringar.

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter

Rapporterat kassaflöde från finansieringsaktiviteter var SEK −9,3 (−12,5) miljarder, inklusive återbetalning av leasingskulder. Under året utbetalades utdelningar på SEK −6,9 (−6,0) miljarder till aktieägarna, och nettopåverkan på kassaflödet från utfärdande och återbetalning av långfristiga skulder var SEK 2,1 miljarder.

Finansiell position

Bruttokassan var SEK 97,6 (72,0) miljarder som resultat av det positiva fria kassaflödet samt ett lån från Europeiska investeringsbanken (EIB) på SEK 2,6 miljarder, delvis motverkat av utbetalning av utdelningar till aktieägare om SEK −6,9 miljarder. Nettokassan var SEK 65,8 (41,9) miljarder.Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning minskade till SEK 36,1 (37,4) miljarder, främst på grund av positiv avkastning på tillgångar. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statsobligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer, hade åtagandena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 17,3 miljarder (SEK 18,8 miljarder lägre än med nuvarande DBO).

Den genomsnittliga löptiden för långfristiga skulder var 3,5 år per 31 december 2021, en ökning från 2,7 år 12 månader tidigare. I mars 2021 återbetalade Ericsson sitt obligationslån på EUR −0,5 miljarder (SEK −5,1 miljarder), och i maj 2021 utfärdade Ericsson ett prioriterat, ej säkerställt 8-årigt obligationslån på EUR 0,5 miljarder (SEK 5,0 miljarder). I september förnyade Ericsson sin befintliga rullande kredit på USD 2,0 miljarder, länkad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål. Krediten löper på fem år med option på två ettåriga förlängningar, och är outnyttjad.

Standard & Poor’s och Fitch har långsiktigt kreditbetyget BBB- för Ericsson med stabila utsikter. Moody’s har lämnat kreditbetyget Ba1 med stabila utsikter.

Kapitalomsättningshastigheten minskade till 1,3 (1,4) gånger, medan avkastning på sysselsatt kapital förbättrades till 18,4% (17,0%) driven av förbättrad EBIT.

Rörelsekapital dags	Dagar
	50	60	70	80	90	100
2021			65
2020			65
2019			75

Rörelsekapital dags: Genomsnittlig kredittid för kundfordringar (målet är mindre än 90 dagar). Omsättningshastighet i lagret (målet är mindre än 65 dagar). Genomsnittlig kredittid för leverantörs skulder (målet är över 60 dagar).

Fritt kassaflöde

SEK miljarder	−10	−5	0	5	10	15	20	25	30	35
2021									32,1
2020							22,3
2019						0,1
					−1,5
										7,6

Fritt kassaflöde före M&A. M&A.

Periodens resultat och vinst per aktie efter utspädning

SEK miljarder	0	5	10	15	20	25
2021				1,8
2020			5,26
2019					23,0

SEK	0	2	4	6	8
2021	0,67
2020		6,81
2019			17,6

Periodens resultat. Vinst per aktie.

Finansiell rapport 2021 14 Förvaltningsberättelse

Forskning och utveckling, patent och licensiering

FoU-kostnaderna uppgick under 2021 till SEK −42,1 (−39,7) miljarder. FoU-kostnaderna påverkades av omstruktureringskostnader på SEK −0.1 (−0.4) miljarder. Antalet FoU-medarbetare ökade till 27 379 (26 169). Antalet patent fortsatte öka och uppgick till fler än 60 000 (57 000) beviljade patent vid utgången av 2021.

Säsongsvariationer

Bolagets försäljning, resultat och kassaflöde från rörelsen varierar från kvartal till kvartal, och är normalt lägst i första kvartalet och högst i fjärde kvartalet. Detta beror främst på att telekomoperatörernas inköpsmönster varierar över året.

Genomsnittlig säsongsvariation de senaste tre åren

	Första kvartalet	Andra kvartalet	Tredje kvartalet	Fjärde kvartalet
Sekventiell förändring av försäljning	−26%	11%	3%	21%
Procent av årlig försäljning	21%	24%	25%	30%

Poster utanför balansräkningen

Det finns för närvarande inga väsentliga poster utanför balansräkningen som har, eller rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsentlig effekt – nu eller senare – på Bolagets ekonomiska ställning, intäkter, kostnader, rörelseresultat, likviditet, investeringar eller kapitalresurser.

Investeringar

Investeringarna 2021 uppgick till SEK 3,7 (4,5) miljarder, motsvarande 1,6% av försäljningen. Investeringarna rör främst testanläggningar och utrustning för FoU-enheter, nätdriftscenter och tillverknings- och reparationsverksamhet. De årliga investeringarna ligger normalt på omkring 2% av nettoomsättningen. Denna nivå är nödvändig för att underhålla och bevara den aktuella kapacitetsnivån. Styrelsen granskar Bolagets investeringsplaner och förslag.

Per den 31 december 2021 hade inga väsentliga belopp avseende fastigheter, byggnader, maskiner eller utrustning ställts som säkerhet för utestående skulder.

Investeringar 2019–2021

SEK miljarder	2021	2020	2019
Investeringar	3,7	4,5	5,1
Varav i Sverige	1,5	1,9	2,0
Procent av årlig försäljning	1,6%	1,9%	2,3%

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade till SEK −1,0 (−0,8) miljarder på grund av 5G-utvecklingsprojekt. Nettoeffekten på rörelseresultatet från kapitaliserade och avskrivna utvecklingskostnader var SEK −0,1 (0,2) miljarder.

Skuldprofil

Moderbolaget

SEK miljarder	0	2	4	6	8	10
2030						5,1
2029					1,8
2028				2,8
2025			1,4
2024		1,4
2023						5,1
2022		2,0
			9,0
				2,6

Certifikat och obligationer. Nordiska Investeringsbanken. Europeiska Investeringsbanken. AB Svensk Exportkredit (MTN-obligationer).

Kassa

SEK miljarder	−40	−20	0	20	40	60	80	100
2021								97,6
2020							72,2
2019						72,0
−36,1
−35,8
−37,4
65,8
34,5
41,9

Bruttokassa. Nettokassa.

Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning

Avkastning på sysselsatt kapital

SEK miljarder	0	50	100	150	200	250
2021			184,3
2020			165,3
2019			162,0

%	0%	4%	8%	12%	16%	20%
2021					18,4%
2020					17,0%
2019				6,7%

Sysselsatt kapital vid periodens slut. Avkastning på sysselsatt kapital.

Finansiell rapport 2021 15 Förvaltningsberättelse

Affärsresultat – Segment Networks

Networks utgjorde 72% (71%) av koncernens nettoomsättning under 2021. Networks tillhandahåller en radioaccessnätslösning (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccesstekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en molnbaserad RAN-portfölj, en transportportfölj, passiva och aktiva antennlösningar och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 1% under 2021 till SEK 167,8 (166,0) miljarder. Tillväxten drevs främst av ökad produktförsäljning som resultat av fortsatt ökade marknadsandelar. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 7%. Försäljningstillväxten genererades av ökad försäljning i Nordamerika, i Europa och Latinamerika samt i vissa marknader i Nordostasien. Försäljningen i Kina sjönk med SEK −6,4 miljarder jämfört med föregående år, vilket påverkade tillväxttakten justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter med −4 procentenheter.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 47,0% (43,6%), som resultat av fortsatt stärkt operativ hävstångseffekt och en högre andel produktintäkter i försäljningsmixen.

EBIT

Rapporterad EBIT ökade till SEK 37,3 (30,9) miljarder, med ökad EBIT-marginal till 22,2% (18,6%). EBIT exklusive omstruktureringskostnader förbättrades till SEK 37,5 (31,6) miljarder med en EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader på 22,4% (19,0%), driven av ökad försäljning och förbättrad bruttomarginal. Rörelseomkostnaderna var oförändrade SEK −41,9 miljarder. FoU-investeringar i 5G-portföljen ökade under året, medan försäljnings- och administrationskostnaderna minskade.

Digital Services

Digital Services utgjorde 16% (16%) av koncernens nettoomsättning under 2021. Segmentet tillhandahåller mjukvarubaserade lösningar för affärsstödssystem (BSS), driftstödssystem (OSS), kommunikationstjänster, mobilnät och molninfrastruktur. Fokus ligger på molnbaserade lösningar och automatiserade lösningar som stöder våra kunders 4G-nät och växande 5G-verksamheter för både konsumenter och företag.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning sjönk med −3% till SEK 36,2 miljarder under 2021. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 1%, med stöd av försäljningstillväxt i Nordamerika samt i Europa och Latinamerika. Försäljningen i Kina minskade med SEK −1,3 miljarder jämfört med föregående år, vilket påverkade tillväxttakten justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter med −3 procentenheter.

Viktiga kontrakt inom 5G Core har skrivits på med flera större operatörer under 2021, och kontrakten förväntas generera intäkter under 2022 och framåt. Försäljningen inom 5G Core-portföljen ökade gradvis under 2021, och denna produktportfölj förväntas generera ökande försäljning under 2022 när 5G-nät driftsätts och trafiken ökar.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal var stabil på 41,7% (41,9%), medan bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader var stabil på 42,0%. Marginalen påverkades negativt av initiala kostnader för 5G Core-utbyggnad.

EBIT (förlust)

Rapporterad EBIT (förlust) var SEK −3,6 (−2,2) miljarder. EBIT exklusive omstruktureringskostnader var SEK −3,5 (−2,2) miljarder. Rörelseomkostnaderna ökade med SEK −0,9 miljarder till SEK −18,8 miljarder, främst på grund av påskyndade FoU-investeringar i den molnbaserade 5G-portföljen. Den lägre försäljningsvolymen och därmed lägre bruttor-esultatet påverkade EBIT med SEK −0,5 miljarder.

Networks

SEK miljarder	0	50	100	150	200
2021			167,8
2020			166,0
2019		24,8

%	0	8	16	24	32
2021					37,3
2020					30,9
2019

%	16,0%	18,6%	22,2%
2021
2020
2019

Nettoomsättning. EBIT. EBIT-marginal.

Digital Services

SEK miljarder	−10	0	10	20	30	40	50
2021					36,2
2020					37,3
2019

%	−10,1%	−10,0%	−5,9%	−4,0	−3,6	−2,2
2021
2020
2019

%
2021
2020
2019

Nettoomsättning. EBIT. EBIT-marginal.

Försäljning uppdelad på segment

• Networks: 72%
• Digital Services: 16%
• Managed Services: 9%
• Emerging Business and Other: 3%

Finansiell rapport 2021 16 Förvaltningsberättelse

Managed Services

SEK miljarder	0	5	10	15	20	25	30
2021						25,6
2020					22,6
2019						20,4

%	0	2	4	6	8	10	12
2021						7,2%
2020						9,0%
2019						6,9%

1,5	2,3

Nettoomsättning. EBIT. EBIT-marginal.

Emerging Business and Other

SEK miljarder	−15	−10	−5	0	5	10	15
2021			−3,4
2020			−2,4
2019

%	−250	−200	−150	−100	−50	0	50
2021						−42,2%
2020						−37,0%
2019						−184,0%

6,8	6,5

7,9

Nettoomsättning. EBIT. EBIT-marginal.

Fördelning av EBIT i segment

	Helår 2021	Helår 2020
Segmentets EBIT	−3,4	−2,4
varav Emerging Business, iconective, mediaverksamheterna, Cradlepoint och gemensamma kostnader	−3,4	−2,6
varav kostnader avseende uppgörelser med SEC och DOJ	0,0	0,3
varav kostnader för avveckling av ST-Ericsson	0,0	−0,1
varav återbetalning av sociala avgifter i

varav kostnader för uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelsen med SEC och DOJ under 2019

−0,8
0,0

varav omvärdering av investeringar inom Ericsson Ventures, en vinst från avyttringen av ett datacenter och en nedskrivning

0,8
0,0

Affärsresultat – Segment, forts.

Managed Services

Managed Services utgjorde 9% (10%) av koncernens nettoomsättning under 2021. Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer. Dessa levereras via den AI-drivna Ericsson Operations Engine, en uppsättning funktioner som kan utveckla verksamheten genom att förbättra kundupplevelsen, driva en agil tjänsteproduktion och optimera kostnaderna i miljöer med flera leverantörer.

Nettoomsättning

Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med −6% under 2021, främst på grund av minskad rörlig försäljning inom ett stort kontrakt i Nordamerika efter en fusion mellan två operatörer. Ändrad omfattning för kontrakt samt avslutade kontrakt enligt plan bidrog också till minskad försäljning. Försäljningen inom Network Optimizaiton visade tillväxt. Rapporterad försäljning sjönk med −10%.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 18,8% (17,8%). Bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ökade till 19,4% (18,9%), främst på grund av effektivitetsförbättringar, som delvis motverkades av lägre försäljning.

EBIT

Rapporterad EBIT var SEK 1,5 (1,6) miljarder. EBIT exklusive omstruktureringskostnader var SEK 1,6 (1,8) miljarder, med en stabil EBIT-marginal på 7,8% (8,1%) trots den lägre försäljningen.

Emerging Business and Other

Segmentet Emerging Business and Other utgjorde 3% (3%) av koncernens nettoomsättning under 2021. Emerging Business and Other stöder företag genom att tillhandahålla tillförlitliga och säkra mobillösningar som är enkla att använda, anpassa och bygga ut för globala och lokala behov. Segmentet innefattar:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv, Cradlepoint och nya verksamheter.
• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och en 49% ägarandel av MediaKind.

Nettoomsättning

Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 11% under 2021, med förbättringar inom Emerging Businesses. Rapporterad försäljning ökade med 22%, driven av den förvärvade Cradlepoint-verksamheten. Inom Cradlepoint ökade efterfrågan på 5G-portföljen under året. Rapporterad försäljning och marginaler för Cradlepoint var i linje med förvärvsplanen.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 37,2% (25,6%), driven av Cradlepoint.

EBIT (förlust)

Rapporterad EBIT (förlust) var SEK −3,4 (−2,4) miljarder driven av Cradlepoint, uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelsen med myndigheterna i USA under 2019 samt en nedskrivning. Under 2021 påverkades EBIT positivt med SEK 1,0 miljarder på grund av en positiv omvärdering av investeringar inom Ericsson Ventures samt avyttring av ett datacenter. Under 2020 påverkades EBIT positivt med SEK 0,3 miljarder på grund av en återföring av avsättning relaterad till kostnader för monitor av efterlevnad. Försäljningen inom Emerging Businesses ökade, med förbättrad bruttomarginal.

---

Finansiell rapport 2021 | 17
Förvaltningsberättelse

	−11%	−13%	−4%
Rapporterad nettoomsättning per marknadsområde – 2021 jämfört med 2020	2020	2021

Sverige

	0,0	0,0

• varav kostnader för uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelsen med SEC och DOJ under 2019: −0,8, 0,0
• varav omvärdering av investeringar inom Ericsson Ventures, en vinst från avyttringen av ett datacenter och en nedskrivning: 0,8, 0,0

---

Europa och Latinamerika

	2020	2021
	−11%	+8%

Sydostasien, Oceanien och Indien

	2020	2021
	−4%	−4%

Nordostasien

	2020	2021
	−13%	−13%

Mellanöstern och Afrika

	2020	2021
	−13%	−11%

Övrigt

	2020	2021
	−4%	−2%

---

Affärsresultat – Marknadsområden

Nordamerika

Valutajusterad försäljning ökade med 12%, främst driven av 5G-utbyggnad inom Networks samt av tillväxt inom 5G Core och molnanpassade lösningar. Försäljningen inom Managed Services sjönk efter en fusion mellan två operatörer. Rapporterad försäljning ökade med 5%.

Europa och Latinamerika

Valutajusterad tillväxt ökade med 12%, med 11% tillväxt i Europa och 19% i Latinamerika. Försäljningen inom både Networks och Digital Services fortsatte öka som resultat av vunna marknadsandelar, medan försäljningen inom Managed Services minskade jämfört med föregående år på grund av tidigare fattade beslut om att avsluta och ändra omfattningen på kontrakt. Rapporterad försäljning ökade med 8%.

Mellanöstern och Afrika

Valutajusterad försäljning minskade med −7% jämfört med föregående år. Försäljningen sjönk inom Networks främst på grund av tidpunkterna för 5G-investeringar. Fortsatt tillväxt i Afrika och stora mjukvaruuppgraderingar bidrog till tillväxt inom Digital Services. Försäljningen inom Managed Services sjönk på grund av omförhandlingar av kontrakt på vissa marknader. Rapporterad försäljning minskade med −11%.

Sydostasien, Oceanien och Indien

Valutajusterad försäljning minskade med −1%. Försäljningen inom Networks minskade marginellt beroende på tidpunkterna för beställningar och projektmilstolpar, medan försäljningen inom Digital Services var stabil. Försäljningen inom Managed Services ökade på grund av ett nytt kontrakt som skrevs 2020 samt tidpunkterna för rörlig försäljning. Rapporterad försäljning minskade med −4%.

Nordostasien

Valutajusterad försäljning minskade med −8%. Försäljningen sjönk inom Networks och Digital Services på grund av förlorade marknadsandelar i Kina. Marknaderna utanför Kina växte med 19%, främst på grund av snabbare 5G-utbyggnad. Rapporterad försäljning minskade med −13%.

Övrigt

Patent- och licensintäkter minskade till SEK 8,1 (10,0) miljarder, främst på grund av lägre volymer med en licenstagare.

---

Försäljning uppdelad på marknadsområde

Nordamerika	Europa och Latinamerika	Mellanöstern och Afrika	Sydostasien, Oceanien och Indien	Nordostasien	Övrigt
33%	26%	9%	12%	13%	7%

---

Finansiell rapport 2021 | 18
Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna finansiella rapport.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Där det är möjligt strävar Ericsson efter att följa bästa bolagsstyrningspraxis på global nivå. Ericsson rapporterar inga avvikelser från Koden under 2021.

Affärsetik

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar de grundläggande etiska principer och förväntningar som vägleder Ericssons beslut och är utformad för att säkerställa att Bolaget bedriver sin verksamhet med en stark känsla av integritet. Den reflekterar Bolagets åtagande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och enligt alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter samt gällande lagar och regelverk där Ericsson bedriver verksamhet. Ericsson granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genomför årligen en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den. Nyanställda och individer som börjar arbeta för Ericsson måste också bekräfta att de förstått koden när de rekryteras eller på första dagen av sitt arbete.

Styrelsen

På årsstämman, som hölls den 30 mars 2021, omvaldes Ronnie Løtken till styrelseordförande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omvaldes som styrelseledamöter. 30 mars 2021 utsågs Torbjörn Nyman, Anders Ripa och Kjell-Åke Söting till arbetstagarledamöter av arbetstagarorganisationerna, med Ulf Rosberg, Loredana Roslund och Per Holmberg som suppleanter. Per Holmberg avgick som suppleant till arbetstagarrepresentant den 3 november 2021.

Ledning

Sedan 2017 är Börje Ekholm vd och koncernchef. VD och koncernchef stöds av koncernledningen, som även kallas ”Executive Team”. Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). EGMS syftar till att säkerställa att Ericssons verksamhet sköts väl och kan uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. EGMS syftar även till att säkerställa att tillämpliga lagar, noteringskrav, och bolagsstyrningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt företagsansvar.

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”. Ytterligare information om ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer finns i den Ersättningsrapport som finns bifogad till denna finansiella rapport.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår inga ändringar av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare som beslutades av årsstämman 2020, vilka är avsedda att gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. De nuvarande riktlinjerna finns på sidorna 22–26.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 (LTV 2021) för koncernledningen

Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning på plats för koncernledningen. LTV 2021 för koncernledningen godkändes av årsstämman 2021. Detaljerna i LTV 2021 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors- och fabrikslokaler, inköpskontrakt för outsourcad tillverkning, FoU- och IT-verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom Bolaget. Bolaget är part i vissa avtal med villkor som kan få effekt, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över Bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande.# Förvaltningsberättelse

Sådana bestämmelser är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat Bolagets starka ekonomiska ställning) att inget enskilt gällande avtal i sig självt skulle medföra några väsentliga konsekvenser för Ericsson till följd av en ändring av kontrollen över Bolaget.

Riskhantering

Ericssons ramverk

Enterprise Risk Management (ERM) är en integrerad del av EGMS. Syftet med ERM-ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi. ERM-ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå Bolagets strategiska mål. Ramverket tillhandahåller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att komma överens om och hålla sig inom Bolagets riskaptit. Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för Bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM-strategin och ERM-aktiviteter på koncern nivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finansdirektören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt. Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, F4, ”Räntebärande skulder” och F1, ”Hantering av finansiella risker” samt i kapitlet Riskfaktorer.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper Bolaget både specialtillverkade och standardiserade komponenter och tjänster från globala, regionala och lokala leverantörer. Bolaget förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer. Normalt strävar Ericsson efter att ha flera alternativa leverantörer och försöker undvika situationer med beroenden av en enda leverantör. Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträckning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson har interna produktionsanläggningar i USA, Estland, Kina och Brasilien. Bolaget kräver av sina leverantörer att de följer de principer som fastslås i Ericssons uppförandekod för affärspartners. Uppförandekoden sätter höga standarder inom sociala aspekter, etik, miljöfrågor och mänskliga rättigheter som en grundsten i Bolagets ansvarsfulla företagande. Affärspartners måste ha ett miljöledningssystem på plats och ha kännedom om och följa gällande lagstiftning, tillstånd och rapporteringskrav när det gäller miljön. Om kraven i Ericssons uppförandekod för affärspartners är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i koden gälla. Ericsson arbetar för att minska miljöpåverkan och utsläpp i produktportföljen och leveranskedjan. Ericsson har angett en ambition att ett visst antal strategiska leverantörer med höga utsläpp ska ha sina egna klimatmål som står i samklang med 1,5°C-målet. Ericssons förhållningssätt till miljömässig hållbarhet är med ett cirkulärt arbetssätt, vilket innebär att företaget ständigt strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och att förbättra produkternas miljö- och energiprestanda. Minimering av avfall är nyckeln till en cirkulär ekonomi och höga återanvändnings- och återvinningsnivåer är en del av standardkraven för Bolagets smarta produktdesign.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av Bolagets strategi och kultur. Den genomsyrar hela verksamheten, vilket bidrar till omvandling av affärsverksamheten och skapar värde för intressenterna. Ericsson har åtagit sig att skapa positiva hållbarhetseffekter samt att minska riskerna för Bolaget och dess intressenter genom sin teknologi, sina lösningar, sin affärsverksamhet och medarbetarnas expertis. Ericsson har tagit fram en separat rapport i enlighet med årsredovisningslagen, kallad Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021, som är bifogad till denna finansiella rapport.

Säkerhet och skydd av personuppgifter

Eftersom värdet på information ökar, liksom förmågan hos fientliga aktörer, behöver Bolaget och dess produkters motståndskraft förstärkas. Säkerhet och skydd av personuppgifter (här efter: dataskydd) är högt prioriterade områden för Ericsson. Säkerhet och dataskydd styrs genom Chief Security Officer Security Board och Ericssons Group Enterprise Security and Privacy Board, medan Product and Technology Security Board styr företagets produktsäkerhet. Styrelsens kommittéer för Audit and Compliance och Technology and Science får regelbundna uppdateringar om säkerhet och dataskydd. Policyer, direktiv och regelverk fastställer säkerhetskraven på Ericsson. Regelverken för säkerhet och dataskydd omfattar produktsäkerhet, informationssäkerhet, skydd och behandling av personuppgifter, IT-säkerhet, riskhantering, inköp och tredjepartsleverantörer, fusioner och förvärv, incidenthantering, förebyggande av insiderhot, kontinuitetsplanering, fysisk säkerhet, säkerhet i högriskområden samt säkerhet i samband med resor och evenemang. Regelverken är till för att skydda alla delar av Ericssons verksamhetsprocesser och säkerställa tillhandahållandet av motståndskraftiga produkter. Ericssons interna regelverk utvecklas i enlighet med tillämpliga lagar, internationella standarder och bästa praxis. Till exempel är Ericssons ledningssystem för informationssäkerhet globalt certifierat enligt ISO/IEC 27001, och Ericssons Security Reliability Model som specificerar säkerhetskraven för Ericssons produkter är utformad enligt GSMA NESAS och NIST Cyber Security Framework. Ericsson strävar efter att kontinuerligt utvärdera och justera sina säkerhetsförmågor, regelverk och processer samt utveckla sin produktportfölj för att skydda Bolagets och dess kunders tillgångar i takt med en föränderlig hotbild, och nya rättsliga krav. Ytterligare information om säkerhet, dataskydd och relaterade risker finns i kapitlet Riskfaktorer i den finansiella rapporten och i avsnittet Säkerhet och skydd av personuppgifter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021.

Uppgörelsen med amerikanska FCPA

Ericsson omfattas sedan december 2019 av ett Deferred Prosecution Agreement (DPA) med US Department of Justice (DOJ) i syfte att avgöra straffrättsliga ärenden enligt US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), och av en överenskommelse med Securities and Exchange Commission (SEC) för att lösa relaterade civilrättsliga tvister. Ericsson godtog DPA och domstolsutslaget, och gick med på att engagera en oberoende monitor för övervakning av regelefterlevnad, under en period på tre år som en del av uppgörelserna efter de undersökningar som genomfördes av DOJ och SEC sedan 2015 respektive 2013. I juni 2020 meddelade Ericsson att en monitor utsetts, vilket utgjorde startpunkten för den treåriga övervakningen. Monitorns huvudsakliga ansvar är att granska och utvärdera Bolagets framsteg i att uppdatera och driva sitt program för regelefterlevnad och tillhörande kontroller, i enlighet med villkoren i DPA, samt att lämna rekommendationer på förbättringar. Den 21 oktober 2021 fick Ericsson en skrivelse från DOJ med uppgift om att ministeriet hade fastslagit att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att lämna in vissa handlingar och styrkande information. Just nu kan Bolaget inte lämna ytterligare information om vad DOJ fastslagit och kan inte förutsäga hur ärendet kommer att avgöras. Ericsson har vidtagit åtgärder för att förhindra att de omständigheter upprepas som ledde till att överträdelsen fastslogs, och är fast beslutna att fortsätta samarbeta med DOJ och dess oberoende monitor för övervakning av regelefterlevnad i enlighet med alla villkoren i DPA.

Juridiska tvister

Den 7 maj 2021 ingick Ericsson och Samsung ett flerårigt globalt patentlicensavtal mellan de två företagen, som omfattar patent gällande all cellulär teknik. Korslicensavtalet omfattar försäljning av infrastruktur för mobilnät och mobiltelefoner från och med 1 januari 2021. Vidare kom Ericsson och Samsung överens om tekniskt samarbete i projekt för att utveckla den öppna standardiseringen inom mobil industrin och skapa värdefulla lösningar för konsumenter och företag. Uppgörelsen avslutar klagomål som lämnats in av båda företagen vid U.S. International Trade Commission (ITC) samt pågående rättegångar i flera länder. Den 4 oktober 2021 bad Ericsson U.S. District Court for the Eastern District of Texas att fastställa att Ericsson i sina förhandlingar med Apple har följt sitt FRAND-åtagande (fair, reasonable and non-discriminatory) och alla andra tillämpliga lagar och policyer som skulle påverka villkoren för Ericssons och Apples framtida licens. Den 17 december 2021 lämnade Apple in en motstämning vid the U.S.# Finansiell rapport 2021

Förvaltningsberättelse

District Court for the E astern District of T exas med påstående bland annat om att Ericsson har brutit mot vissa skyldigheter relaterade till licensiering av standardessentiella patent (SEPs) på FRAND-villkor. Ansökningar om stämning i olika fora är standard när parter vidtar rättsliga åtgärder mot varandra i samband med tvist kring förnyelse av patentlicensavtal och därmed kan ytterligare stämningar och andra rättsliga förfaranden komma att följa. Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil-telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. CCI inledde liknande undersökningar mot Ericsson i januari 2014 på grundval av krav från Intex Technologies (India) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu ett slutligt beslut från Indiens högsta domstol. I april 2019 informerades Ericsson av den kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. Utöver de juridiska tvister som beskrivs ovan är Bolaget också part i, och kan i framtiden komma att bli part i, andra rättsprocesser, krav, stämningar och tvister, som en följd av Bolagets normala affärsverksamhet. Information om risker som avser rättsprocesser, krav, stämningar och tvister finns i kapitlet Riskfaktorer.

Moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericssons (Moderbolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings- och holdingbolagsfunktioner, internbanksverksamhet samt kundkredithantering. Den 31 december 2021 (2020) hade Moderbolaget 3 (3) filialer. Sammanlagt har koncernen 74 (77) filialer och representationskontor.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 9,3 (8,3) miljarder. Under 2021 och 2020 hade Moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av Moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 34 % (36 %) från dotterbolag.

Under året inträffade bland annat följande större förändringar i Moderbolagets ekonomiska ställning:

• Ökade kort- och långfristiga skulder till dotterbolag om SEK 22,1 miljarder.
• Minskade kort- och långfristiga fordringar på dotterbolag om SEK 0,7 miljarder.
• Aktieägartillskott till dotterbolag om SEK 6,4 miljarder.
• Nedskrivningar av investeringar i dotterbolag om SEK 1,3 miljarder.
• Ökad bruttokassa om SEK 23,5 miljarder.

Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, likvida medel, kortfristiga placeringar ("Kortfristiga räntebärande placeringar" i koncernens definition) samt långfristiga räntebärande placeringar) till SEK 80,5 (57,0) miljarder. Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 35,0 (33,9) miljarder och totalt eget kapital till SEK 83,1 (82,1) miljarder.

Aktieinformation

Per 31 december 2021 uppgick det totala antalet aktier till 3 334 151 735, varav 261 755 983 A-aktier (med en röstvärde) samt 3 072 395 752 B-aktier (med en tiondels röstvärde). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktieägare per års-skiftet var Investor AB med cirka 23,79% av rösterna (8,00% av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,14% av rösterna (2,61% av aktierna), och AMF Tjänstepension & AMF Fonder med cirka 4,36% av rösterna (1,87% av aktierna).

2 034 654 egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2021, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 10 miljoner, och de utgör mindre än 1% av det totala aktiekapitalet. Motsvarande redovisad ersättning för sålda och tilldelade aktier uppgick till SEK 41,7 miljoner.

Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2021 till 4 009 306 B-aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, totalt SEK 20 miljoner, och aktierna representerar 0,1% av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till SEK 29,1 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,50 (2,00) per aktie och att återosten av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,25 per aktie med 31 mars 2022 som avstämningsdag för utdelning och SEK 1,25 per aktie med 30 september 2022 som avstämningsdag för utdelning. För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.

Med antagande att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

	Belopp
Belopp att utdelas till registrerade aktieägare	SEK 8 335 379 338
Belopp att överföra i ny räkning i Moderbolaget	SEK 26 649 074 267
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget	SEK 34 984 453 605

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt Moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår till 35,0% (31,4%) och nettokassan till SEK 65,8 (41,9) miljarder.

Moderbolagets egna kapital skulle ha varit SEK 1,3 miljarder lägre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlighet med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen. Styrelsen har också tagit hänsyn till Moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för Moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning. Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likviditetsbehov, och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt Moderbolagets och koncernens kapitalbehov, liksom kommande års affärsplaner och ekonomiska utveckling.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2020

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare ("riktlinjerna") omfattar koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson ("Bolaget" eller "Ericsson"), inklusive verkställande direktör och koncernchef ("VD och koncernchef") ("koncernledningen"). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att riktlinjerna ska fortsätta gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis. Därvid ska dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt som möjligt tillgodoses. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, exempelvis program för långsiktig rörlig ersättning ("LTV").

Målsättning

Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. De främsta målen för riktlinjerna är att:

• attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdigheter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,
• uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar,
• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,
• erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och
• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader.

Riktlinjerna och Bolagets affärsstrategi samt hållbara långsiktiga intressen

För att Bolagets affärsstrategi ska kunna implementeras och för att Bolagets hållbara långsiktiga intressen ska tillvaratas måste Bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenskaperna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Syftet med dessa riktlinjer är att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning.

Rörlig ersättning som omfattas av riktlinjerna ska utgå från den av styrelsen godkända långsiktiga affärsplanen och vara utformad så att den utfaller enligt specifika, fördefinierade och mätbara affärsmål. Målen kan inkludera finansiella mål på koncern-, affärsområdes- eller marknadsområdesnivå, strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen.# Kompensationspolicy för koncernledningen

Dessa program har godkänts av årsstämman och omfattas därmed inte av dessa riktlinjer. Det är all- jerad information om Ericssons aktuella ersätt- ningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra riktlinjer, inklusive information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningar vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i Rapport om ersättningar samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i årsredovisningen för 2019.

1) Hantering av ersättningar till koncernledningen

Styrelsen har inrättat en kompensations- kommitté (”kommittén”) som hanterar ersättningspolicyer, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernled- ningen. Styrelsen har gett kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittén kan även bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden i enskilda fall.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till vd och koncernchef. Dessutom har kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings- havare, liksom förslag om LT V och liknande ersättningslösningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom vd och kon- cernchef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

För att kunna utföra sitt arbete tar kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informationsgivningskrav och globala trender för ersättningar till ledande befattnings- havare. Kommittén granskar information från löneun- dersökningar, Bolagets resultat och berörda personers individuella prestationer innan de förbereder rekommendationer till styrelsen beträffande lönejusteringar för vd och kon- cernchef och innan kommittén godkänner lönejus- teringar för övriga medlemmar av kon- cernled- ningen.

För att undvika intressekonflikter får en medarbetare inte närvara vid kommittémöten där den egna ersättningen diskuteras. Vd och koncernchef närvarar inte vid styrelsemöten där den egna ersättningen diskuteras.

Kommittén har möjlighet att anlita oberoende experter för att få rådgivning och stöd i sitt arbete.

Ordföranden i Kompensationskommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons funktion för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till kon- cernledningen.

Översikt över det ersättningspaket som omfattas av dessa riktlinjer

För koncernledningen kan totalersättningen innefatta fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning (STV och LT V), pension och andra förmåner. Tabellen nedan innehåller de huvudsakliga komponenterna för ersättning till kon- cernled- ningen som regleras av riktlinjerna, med informa- tion om varför de används, hur de fungerar, tilldelningsnivåer samt relaterade nyckeltal. Dessutom har årsstämman beslutat att införa program för långsiktig rörlig ersättning (LT V) för koncernledningen, och kan även i framti- den besluta om sådana program.

Befintliga aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LT V) som fastställts av årsstäm- man har utformats för att skapa långsiktiga incitament för koncernledningen och för att stimulera Bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsättningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattnings- havare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan kon- cernled- ningen och aktieägarna.

Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning (LT V) som beslutats av årsstämman, och in- tjänande kräver uppfyllande av fastställda prestations- villkor.

Långsiktig rörlig ersättning (LT V) är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av riktlinjerna eftersom de beslutas av årsstämman.

1) Information för 2021 finns i Ericssons Ersättningsrapport 2020 och i not G2, “Information angående styrelseledamö- ter och ledande befattningshavare”, och i not G3, “Aktie- relaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

Finansiell rapport 2021
22
Förvaltningsberättelse

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fast- ställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt. Lönerna ska normalt granskas en gång per år (i januari). Vid lönesättningen ska följande faktorer beaktas: – Ericssons allmänna affärsresultat – affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder – medarbetarens prestation över tid – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – externa marknadsdata – lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska inverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas. Det finns ingen maxlönenivå, men löne- ökningarna (som procent av den aktu- ella lönen) för de flesta medlemmarna av koncernledningen är vanligtvis i linje med praxis på marknaden, lönenivån för medarbetare i relevanta länder samt den enskilda medarbetarens prestation. Under vissa omständigheter kan större löneökningar bli aktuella. Exempel på detta är: – när en ny medlem av kon- cernled- ningen har utsetts och fått en lön som är lägre än marknadsnivån, vilket innebär att större ökningar kan övervägas under de kommande åren vid goda individuella prestationer – om en medlem av kon- cernled- ningen har befordrats eller fått utökade ansvarsområden – om lönen för en enskild medar- betare har hamnat långt under marknadspraxis. För erhållande av fast lön krävs inte uppfyllande av några specifika resultatmål. Medarbetarens individuella resultat och kompetens ska dock beaktas tillsam- mans med affärsresultatet när fasta löner och eventuella löneökningar ska fastställas.	Fast ersättning som utgör basen för den totala ersättningen och utbetalas löpande. Syfte: Att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare samt att säkerställa en förutsägbar och konkurrenskraftig ersättningsnivå.	Ingen specifik tilldelningsnivå utöver den fastställda lönen.	Inga specifika resultatmål krävs för att erhålla fast lön. Medarbetarens individuella resultat och kompetens ska dock beaktas vid fastställandet av lönen.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) STV är en plan för rörlig ersättning som ska beräknas och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av kon- cernled- ningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjänings- möjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget. Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning, efter att kommittén och i tillämpliga fall styrelsen, har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av kon- cernled- ningen. Styrelsen och kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst revidera något, några eller samtliga STV-mål – justera STV-målen retroaktivt vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas ut – justera STV om resultaten för STV-målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars prestationsutvärdering är under acceptabel nivå eller om det sker en pågående prestationsgranskning. Malus och clawback Styrelsen och kommittén ska ha rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om betalningsmottagaren har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till en medarbetare på felaktiga grunder, såsom exempelvis rättelse av finansiella resultat på grund av inkorrekt finansiell rapportering eller oförenlighet med finansiella rapporteringskrav osv. Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställas i linje med marknadspraxis i anställningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. 300% av den fasta årslönen). 1) 2)	Rörlig ersättning som baseras på uppnådda kortsiktiga prestationsmål under ett räkenskapsår.	Målnivån för utbetalning är upp till 150% av medarbetarens årliga fasta lön. Maximal utbetalning är upp till 300% av den fasta årslönen.	STV ska baseras på mått som är kopplade till den årliga affärsplanen, som i sin tur är kopplad till Ericssons långsiktiga affärsstrategi och hållbarhetsmål. Måtten ska inkludera finansiella mål på kon- cern-, affärsområdes- eller marknadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av kon- cernled- ningen). Andra mått kan vara strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetar- engagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företa- gande eller andra ledande indikatorer. Totalt kan maximalt fyra STV-mål tilldelas för en enskild medarbetare för ett räkenskapsår. Finansiella mål ska stå för minst 75% av möjlig målbonus, och minst 40% ska vara på kon- cern- nivå. Minimivikten för ett STV-mål ska vara 20%. Resultatet för alla STV-mål ska beräk- nas baserat på en resultatperiod om ett år (räkenskapsår). STV-måtten och STV-målen ska fastställas av kommittén för alla med- lemmar av kon- cernled- ningen förutom vd och kon- cernchef. Styrelsen har mandat att fastställa STV-mått och STV-mål för vd och kon- cernchef, om det blir aktuellt att upprätta STV-program för vd och kon- cernchef.

Komponent och syfte

Funktion

Tilldelning

Prestationsmått

Pension

Premier som betalas till en pensionsfond.

Syfte:
* att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi
* att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.

Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med marknadspraxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika program som kompletterar de nationella socialförsäkringssystemen. Pensionsplanerna ska vara avgiftsbestämda, såvida inte den aktuella personen omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt bindande bestämmelser i kollektivavtal, lagar eller regler.

Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av pensionsplanerna i det ursprungliga anställningslandet, gäller följande:
* kontant betalning som motsvarar pensionen kan tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller
* premier kan betalas till en internationell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis.

Sedan 2011 omfattas medlemmar av koncernledningen i Sverige av den avgiftsbaserade planen under ITP1, som gäller för större delen av Sveriges arbetskraft. Pensionspremien för ITP1 kan uppgå till högst 30% av den pensionsgrundande lönen, där fast lön och kontanta utbetalningar av STV ingår. I enlighet med svenskt kollektivavtal har medlemmarna av koncernledningen även rätt till en pensionspremie för deltidspension. Maxgränsen för denna premie bestäms i kollektivavtalsförhandling för samtliga medarbetare i Sverige.

Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrenskraftiga pensionsplaner i sina respektive hemländer. Dessa planer är i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder.

I samtliga fall ska de årliga pensionspremierna uppgå till högst 70% av den årliga fasta lönen.

3) Ingen

Övriga förmåner

Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning eller pension.

Syfte:
* att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi
* att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.

Förmåner ska följa konkurrenskraftig praxis i respektive medarbetares anställningsland och ska vara i linje med vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land. Erbjudna förmåner kan utvecklas från år till år.

Förmåner kan innefatta företagstelefon, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och andra försäkringsförmåner, skatterådgivning, resor, gåvor från Bolaget och olika former av stöd vid internationell flytt och/eller pendlingsförmåner om medarbetaren måste flytta och/ eller pendla internationellt för att kunna utföra det arbete som befattningen kräver.

Förmånsnivåerna ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och ska återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget.

Övriga förmåner ska uppgå till högst 10% av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige.

Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtidsuppdrag i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet ska fastställas i linje med Bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd.

Ingen

1) För de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen är målnivån för STV lägre än 50% av den årliga fasta lönen.
2) I dagsläget deltar inte vd och koncernchef i STV. Styrelsen har mandat att i framtiden besluta att vd och koncernchef ska omfattas av STV. Om detta sker ska styrelsen:
* fastställa STV-tilldelningen för vd och koncernchef inom de intervall som nämns ovan samt i linje med praxis på marknaden i anställningslandet, med beaktande av STV-tilldelningen för övriga medlemmar av koncernledningen,
* sänka LTV-tilldelningen i relation till STV-tilldelningen så att den totala kontanta ersättningen på målnivå (som innefattar fast lön, STV och LTV) förblir oförändrad.

Om styrelsen beslutar att vd och koncernchef ska omfattas av STV kommer information om detta att publiceras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

3) Eftersom de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen omfattas av ITP1 uppgår deras pensionspremier till högst 30% av den pensionsgrundande lönen samt den ytterligare pensionspremie för deltidspension som regleras av svenskt kollektivavtal.

Finansiell rapport 2021 24 Förvaltningsberättelse

Förhållandet mellan kortsiktig rörlig ersättning och Bolagets affärsstrategi samt utbetalningsvillkor

Riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare har utvecklats för att stödja Ericssons affärsstrategi och skapa långsiktiga gemensamma intressen för koncernledningen och aktieägarna, särskilt:

• STV-målnivåerna för medlemmarna av koncernledningen fastställs varje år, såsom tillämpligt, av styrelsen eller kommittén. När målnivåerna fastställs ska styrelsen och kommittén beakta Ericssons fokuserade affärsstrategi, som bygger på teknikledarskap, produktledda lösningar och globala skalfördelar, samt interna årliga och långsiktiga affärsplaner. Därmed ska alla medlemmar av koncernledningen ha minst ett finansiellt mål på koncernnivå som beräknats utifrån de långsiktiga finansiella målen och som utgör minst 40% av STV-målen. Minst 75% av STV-målen ska vara kopplade till finansiella mått. Styrelsen och Kompensationskommittén kan, såsom tillämpligt, även välja att inkludera andra mått för att främja genomförandet av affärsplanen (operativa mått, strategiska mått, mått som rör medarbetarengagemang eller kundnöjdhet eller mått som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer). För vissa roller kan sådana mål kompletteras med mål för det aktuella affärsområdet, marknadsområdet eller koncernfunktionen.
• Maximal utbetalning kan uppnås genom enastående prestationer och exceptionellt värdeskapande.
• I slutet av resultatperioden för varje STV-cykel ska styrelsen och kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, på grundval av den finansiella informationen som offentliggjorts av Bolaget. Styrelsen har rätt att justera mål och relaterade utfall om de inte längre är relevanta eller tillräckligt utmanande, eller inte genererar mervärde för aktieägarna. Justeringar sker normalt endast i samband med stora förändringar (till exempel ett förvärv eller en avyttring) och ska utföras på så sätt att det nya målet är på samma nivå som det gamla målet.

Beaktande av ersättning till Bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och kommittén, vid beredning av dessa riktlinjer, beaktat total ersättning samt anställningsvillkor för Bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättningspolicy tillämpas för Bolagets medarbetare. Det finns en tydlig koppling mellan ersättningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och Bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom Bolaget. Målen för kort siktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktig rörlig ersättning är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i Bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen, vilket är i linje med marknadspraxis.

Anställningsavtal och uppsägning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta anställningar. Den ömsesidiga uppsägningstiden får vara högst 12 månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag. Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren.

Medarbetaren har rätt till avgångsvederlag upp till den överenskomna pensionsåldern, eller fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år om ingen överenskommelse om pensionsålder finns. I fall där medarbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än 12 månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden, och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställningen upphör (dvs. slutet av uppsägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget sänks med motsvarande 50% av den ersättning eller kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från Bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot Bolaget.# Vanligtvis avgörs tvist er med anledning av ledande befattningshavares anst ällningsavtal eller andra avt al som rör anst ällningen eller förfar andet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfar ande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammar es Skiljedomsinstituts regler . Oavsett utfallet av sådant skiljeförf arande kan Bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för Bolagets processkostnader (inklusive advokatarv oden), förutom i de f all då skiljeför - farandet inletts av medarbetaren utan sk älig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncern- ledningen ska fastst ällas ska styrelsen och kommittén beakt a alla relevanta f aktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med Bolagets och aktieägarnas intressen. Sådana faktor er inkluderar:

– Vilken befattning som avses.
– Nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivaren.
– Vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras fr ån och huruvida ersättning för flytt behövs.
– Kandidatens kompetens, erf arenhet och förmågor .
– Kandidatens personliga omständigheter .
– Aktuell lönepraxis på marknaden.
– Interna relativa faktor er .

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall k an ytterligare överensk om - melser träff as när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana öv erenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller f ast lön, och överenskommelserna k an förnyas. Varje överenskommelse sk a dock vara tidsbegränsad samt int e överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den fasta årslönen medarbet aren hade fått om ingen över enskommelse hade träffats. Dessutom k an andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya med - arbetaren under det första år et, om det bedöms vara lämpligt. I enskilda fall kan styr elsen eller kommitt én även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förv erkad ersättning från en tidigare arbetsgivar e i och med rekry - teringen av den nya medarbet aren. Styrelsen och kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den f örverkade ersättningen, inklusive förverk ad rörlig ersättning, ska ersät - tas. Om förverk ad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevan ta faktor er , inklusive den rörliga ersättningens utformning (kon tanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. V anligtvis ersätts förverk ad ersätt - ning med jämförbar ersättning. Om en intern kandidat bef ordras till koncernledningen kan det innebär a att vissa tidigare gällande villk or fortsätter gälla, inklusive pensions- och förmånsrättighet er och eventuella utest ående tilldelningar av r örlig ersättning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader .

Finansiell rapport 2021 25 Förvaltningsberättelse

Styrelsens diskretion

På rekommendation fr ån kommittén kan styrelsen, vid extr aordinära omständighet er , besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från dessa riktlinjer , exempelvis:

– när ny vd och k oncernchef tillsätts i enlighet med rekryteringspolicyn för nya medlemmar av koncernledningen,
– vid betydande förändringar i Bolagets struktur , organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till ex empel bud, förvärv , fusion, fission osv) som kan kräva just eringar av STV och L TV eller andr a komponent er för att säkerställa k ontinuitet i koncernledningen, och
– under andra omständigheter , förutsatt att avvikelser krävs för att främja Bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa Bolagets ek onomiska bärkraft.

Kommittén ansv arar f ör att f örbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innef attar är enden som rör avvik elser från dessa riktlinjer . Sådana avvikelser presenteras i R appor t om ersätt - ningar f ör det aktuella året.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Juridiska tvister

Ericsson och Apple ly ckades inte f örnya det mellan parterna numera utgångna paten tli - censavtalet i tid. Den 18 januari 2022 lämnade Ericsson in tre klagomål vid U .S. International T rade Commission (IT C) med påstående om att vissa produkter från Apple gör intrång i 12 patent. Dessutom lämnade Ericsson in relaterade st ämningar i West ern District of T exas med påst ående om intrång i samma 12 patent. I januari 2022 lämnade Ericsson vidare in stämningar i flera jurisdiktioner i Europa (T yskland, Nederländerna, Belgien) och Sydamerik a (Brasilien, Colombia) med påstående om att vissa produkt er från Apple gör intr ång i Ericssons patent. Den 19 januari 2022 lämnade Apple in ett klagomål mot Ericsson vid IT C med påstående om att vissa produkter från Ericsson gör intrång i tre av Apples patent. Apple lämnade också in en stämning i T yskland vid Distriktsdomstolen i Düsseldorf med påstående om intrång i en tysk bruksmodell samt ytterligar e en stämning vid Distriksdomstolen i Mannheim med påstånde om att vissa produkter från Ericsson gör intrång i ett av Apples patent. Ansökningar om stämning i olika f ora är standard när parter vid - tar rättsliga åtgärder mot varandra i samband med tvist kring förnyelse av patentlicensavtal och därmed kan ytt erligare stämningar och andra rättsliga f örfaranden k omma att följa.

Euro Medium T erm Note program

Den 8 februari 2022, emitter ade Bolaget nya obligationer om EUR 750 miljoner under obli - gationsprogrammet (Euro Medium T erm Note program, EMTN), som löper ut i februari 2027.

Vonage

I november 2021 meddelade Ericsson att bolaget ingått en överensk ommelse om att förvärva Vonage Holdings Corp. till ett t otalt förvärvsbelopp på cirk a USD 6,2 miljarder . Det framgick av off entliggörandet att slutförandet av transaktionen f örväntades sk e under f örsta halvåret 2022, villk orat av godkännande från Vonages aktieägare, r egulatoriska godkännanden, och andra sedvanliga villkor . Sedan dess har godk ännande erhållits från Vonages aktieägar e och alla erforderliga utländska och amerikansk a regulatorisk a krav för slutförande har uppf yllts, med undantag av vissa godk ännanden från Committee on Foreign Inv estment in the United St ates. Om avtalet skulle avslutas under särskilt angivna förhållanden där Ericsson inte erhållit sådana godkännanden, kan bolaget behö va betala en uppsägningsavgift på USD 200 miljoner till V onage. Ericsson förväntar sig fortfarande att transaktionen ska slutf öras under f örsta halvåret 2022.

Uppdatering gällande Deferred Prosecution Agreement

Den 6 december 2019 nådde Ericsson en uppgörelse, ett så kallat Def erred Prosecution agreement (DP A), med United Stat es Depart - ment of Justice (DO J). Den 1 mars 2022 infor - merade DO J Ericsson om att den information Bolaget före ingåendet av DP A lämnat kring sin internutredning betr äffande händelser i Irak under perioden 2011 till 2019 inte v arit tillräcklig. Vidare har DO J kommit fram till att Bolaget brutit mot sina skyldigheter enligt DP A genom att inte påf öljande lämna information relaterad till utr edningen efter ingående av DP A . Bolaget för dialog med DO J angående fakta och omst ändigheter hänf örliga till avgörandet att Ericsson brutit mot avtalet och bolaget är f ast beslutet att samarbeta med DOJ f ör att lösa ärendet. Det är f ör tidigt att i detta sk ede förutsäga vad detta k ommer att leda till. DO J har enligt DP A diskretion att avgör a huruvida en över- trädelse har skett.

Finansiell rapport 2021 26 Förvaltningsberättelse

Styrelsens försäkran

Styrelsen och v erkställande direktör en inty - gar att k oncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redo visnings - standarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rättvisande bild av k oncernens ekonomiska ställning och result at. Moderbolagets redovis - ning har uppr ättats i enlighet med god redo - visningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av Moderbolagets ekonomisk a ställning och resultat. Förv altningsberättelsen för kon - cernen och Moderbolaget ger en r ättvisande beskrivning av utvecklingen f ör koncernens och Moderbolagets verksamhet, ekonomisk a ställning och result at, och tar upp v äsentliga risker och osäkerhetsfakt orer som r ör Moder - bolaget och bolagen inom koncernen.

Vår revisionsberättelse har avlämnats 3 mars 2022

Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor
Stockholm 3 mars 2022

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr . 556016-0680

Ronnie Leten
Styrelseordf örande

Helena Stjernholm
Vice styrelseordf örande

Jacob Wallenberg
Vice styrelseordf örande

Jon Fredrik Baksaas
Styrelseledamot

Jan Carlson
Styrelseledamot

Nora Denzel
Styrelseledamot

Börje Ekholm
Verkst ällande direktör , koncernchef och styrelseledamot

Eric A. Elzvik
Styrelseledamot

Kurt Jofs
Styrelseledamot

Kristin S.# Finansiell rapport 2021 27

Förvaltningsberättelse

K oncernens bokslut och noter

Innehåll

Koncernens bokslut 29
Koncernens result aträkning 29
Koncernens rapport över totalresultat 30
Koncernens balansräkning 31
Kassaflödesanalys för koncernen 32
Sammanställning över förändring av egetk apital i koncernen 33

Noter till koncernens bokslut 35
A Grund för rapporternas upprättande 35
A1 Väsentliga redo visningsprinciper 42
A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings- ändamål 45

B Affärsverksamhet 45
B1 Segmentsinformation 45
B2 Nettoomsättning 48
B3 Kostnader per kostnadsslag 48
B4 Övriga rörelseint äkter och rörelsekostnader 48
B5 Varulager 48
B6 Balansposter r elaterade till kundkontrakt 48
B7 Övriga kortfristiga fordringar 49
B8 Leveran törsskulder 49
B9 Övriga kortfristiga skulder 49

C Långfristiga tillgångar 49
C1 Immateriella tillgångar 49
C2 Materiella anläggningstillgångar 51
C3 L easing 52

D Åtaganden 53
D1 A vsättningar 53
D2 Ansvarsf örbindelser 54
D3 St ällda säkerheter 54
D4 K ontraktsenliga åtaganden 54

E Koncernstruktur 55
E1 E get kapital 55
E2 För etagsförvärv/ avyttringar 56
E3 Intr esseföretag 57

F Finansiella instrument 58
F1 Finansiell riskhantering 58
F2 Finansiella intäkter och kostnader 63
F3 Finansiella tillgångar , långfristiga 63
F4 Räntebärande skulder 64

G Personalrelaterat 65
G1 Ersättning efter avslut ad anställning 65
G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare 69
G3 Aktierelaterade ersättningar 71
G4 Information om anställda 76

H Övrigt 77
H1 Skatter 77
H2 Vinst per aktie 78
H3 Kassaflödesanalys 78
H4 T ransaktioner med närstående 79
H5 Ersättning till revisorer 79
H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång 79

---

Finansiell rapport 2021 28

Koncernens bokslut och noter

Koncernens bokslut

Koncernens r esultaträkning

Januari–december , MSEK

Not	2021	2020	2019
Nettoomsättning B1, B2	232 314	232 390	227 216
Kostnader för sålda varor och tjänst er	–131 565	–138 666	–142 392
Bruttoresultat	100 749	93 724	84 824
Forsknings- och utvecklingskostnader	–42 074	–39 714	–38 815
Försäljnings- och administrationskostnader	–26 957	–26 684	–26 137
Nedskrivningar av kundf ordringar F1	–40	118	737
Rörelseomkostnader	–69 071	–66 280	–64 215
Övriga rörelseint äkter B4	1 526	1 161	2 350
Övriga rörelsekostnader B4	–1 164	–499	–12 060
Resultat från andelar i joint ventures och intressef öretag B1, E3	–260	–298	–335
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) B1	31 780	27 808	10 564
Finansiella intäkter och kostnader, nett o F2	–2 530	–596	–1 802
Resultat efter finansiella poster	29 250	27 212	8 762
Inkomstskatt H1	–6 270	–9 589	–6 922
Årets resultat	22 980	17 623	1 840

Årets resultat hänf örligt till:

	2021	2020	2019
Moderbolagets aktieägare	22 694	17 483	2 223
Innehav utan bestämmande inflyt ande	286	140	–383

Övrig information

	2021	2020	2019
Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2	3 329	3 323	3 306
Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägar e, före utspädning (SEK) 1) H2	6,82	5,26	0,67
Vinst per aktie hänförligt till Moderbolagets aktieägar e, efter utspädning (SEK) 1) H2	6,81	5,26	0,67

1) Baserad på periodens resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägar e.

Koncernens r apport över t otalresultat

Januari–december , MSEK

	2021	2020	2019
Årets resultat	22 980	17 623	1 840
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som int e kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av f örmånsbestämda pensionsplaner inklusive eff ekten av tillgångsbegränsningen	3 537	–4 618	–6 182
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	31	99	–651
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat	–682	880	1 363
Poster som har eller kan k omma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–542	136	–290
Omklassificering av vinster/f örluster till r esultaträkningen	–96	281	–
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	3 342	–5 376	1 925
Omklassificering till resultaträkningen	46	124	54
Andelen övrigt totalr esultat i joint ventur es och intresseför etag	28	–81	131
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens result at	126	–86	60
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	5 790	–8 641	–3 590
T otalresultat för perioden	28 770	8 982	–1 750

T otalresultat hänförligt till:

	2021	2020	2019
Moderbolagets aktieägare	28 694	8 787	–1 403
Innehav utan bestämmande inflyt ande	76	195	–347

---

Finansiell rapport 2021 29

Koncernens bokslut

Koncernens balansr äkning

MSEK

Not	31 dec 2021	31 dec 2020
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar C1
Balanserade utvecklingskostnader	3 528	3 857
Goodwill	38 204	34 945
Varumärkern, pr odukträttigheter och övriga immateriella tillgångar	3 830	4 805
Materiella anläggningstillgångar C2	13 580	13 383
Nyttjanderätter C3	7 948	7 980
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i joint ventures och intressef öretag E3	941	1 274
Övriga investeringar i aktier och andelar F3	2 258	1 519
Långfristig kundfinansiering B6, F1	568	1 221
Långfristiga ränt ebärande placeringar F1, F3	30 626	21 613
Övriga långfristiga finansiella tillgångar F3	6 217	4 842
Uppskjutna skattefor dringar H1	23 109	26 296
Totalt långfristiga tillgångar	130 809	121 735
Kortfristiga tillgångar
Varulager B5	35 164	28 097
Kontraktstillgångar B6, F1	10 506	11 273
Kundfor dringar B6, F1	45 399	42 063
Kortfristig kundfinansiering B6, F1	2 719	1 916
Aktuella skattefor dringar	6 379	7 304
Övriga kortfristiga fordringar B7	7 656	8 710
Kortfristiga räntebär ande placeringar F1	12 932	6 820
Kassa och likvida medel H3	54 050	43 612
Totalt kortfristiga tillgångar	174 805	149 795
Summa tillgångar	305 614	271 530
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital E1	16 672	16 672
Tillskjutet kapital E1	24 731	24 731
Övriga reserver E1	454	–2 689
Balanserade vinstmedel E1	66 918	47 960
Eget kapit al hänförligt till Moderbolagets aktieägare E1	108 775	86 674
Innehav utan bestämmande inflyt ande E1	–1 676	–1 497
Totalt eget kapital	107 099	85 177
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslut ad anställning G1	36 050	37 353
Långfristiga avsättningar D1	3 722	2 886
Uppskjutna skatteskulder H1	884	1 089
Långfristig upplåning F4	22 241	22 218
Långfristiga leasingskulder C3	7 079	7 104
Övriga långfristiga skulder	1 587	1 383
Totalt långfristiga skulder	71 563	72 033
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar D1	5 782	7 580
Kortfristig upplåning F4	9 590	7 942
Kortfristiga leasingskulder C3	2 224	2 196
Kontraktsskulder B6	32 834	26 440
Leveran törsskulder B8	35 684	31 988
Aktuella skatteskulder	2 917	4 486
Övriga kortfristiga skulder B9	37 921	33 688
Totalt kortfristiga skulder	126 952	114 320
Summa eget kapital och skulder	305 614	271 530

---

Finansiell rapport 2021 30

Koncernens bokslut

Kassaflödesanalys f ör k oncernen

Januari–december , MSEK

Not	2021	2020	2019
Rörelsen
Årets resultat	22 980	17 623	1 840
Justeringar f ör poster som inte ingår i kassaflödet H3	17 143	19 931	17 832
Totalt resultat från rörelsen före förändringar i rörelsens nettotillgångar	40 123	37 554	19 672
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager	–5 565	384	261
Kort- och långfristig kundfinansiering	34	–858	–
Kundfor dringar och kon traktstillgångar	1 551	–3 185	10 995
Leveran törsskulder	1 385	4 303	–372
Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning	–118	–2 669	–3 729
Kontraktsskulder	4 014	–560	–1 579
Övriga rörelsetillgångar och -skulder , netto	2 701	–2 280	–1 517
Totalt förändringar i rörelsens nettotillgångar	4 002	–3 637	3 201
Erhållen ränta	8 763	1 037	–
Betald ränt a	–974	–1 434	–1 819
Betald skatt	–4 094	–4 313	–5 218
Kassaflöde från rörelsen	39 065	28 933	16 873
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2	–3 663	–4 493	–5 118
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	115	254	744
Förvärv av dotterföret ag och verksamheter H3, E2	–389	–9 657	–1 753
Avyttring av dott erföretag och verksamheter H3, E2	448	59	248
Balanserade utvecklingskostnader C1	–962	–817	–1 545
Köp av r äntebärande placeringar	–35 415	–13 637	–12 507
Försäljning av rän tebärande placeringar	20 114	12 289	16 721
Övriga investeringsverksamhet er	–131	801	–331
Kassaflöde från investeringsaktiviteter	–19 883	–15 201	–3 541
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån F4	7 882	3 219	5 050
Återbet alning av lån F4	–5 791	–9 031	–4 134
Försäljning av egna aktier	42	163	197
Betald utdelning	–6 889	–5 996	–4 450
Återbet alning av leasingskulder F4	–2 368	–2 417	–2 990
Övriga finansieringsverksamheter	–2 183	1 570	–573
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter	–9 307	–12 492	–6 900
Omräkningsdifferenser i lik vida medel	563	–2 707	258
Förändring av likvida medel	10 438	–1 467	6 690
Likvida medel vid årets början	43 612	45 079	38 389
Likvida medel vid årets slut H3	54 050	43 612	45 079

---

Finansiell rapport 2021 31

Koncernens bokslut

Sammanställning öv er f örändring av eget k apital i koncernen

Eget kapital och ö vrigt totalresultat 2021

MSEK	Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	T otalt eget kapital
1 januari 2021	16 672	24 731	–2 689	47 960	86 674	–1 497	85 177
Årets resultat	–	–	–	22 694	22 694	286	22 980
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som in te kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av f örmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekt en av tillgångsbegränsningen	–	–	–	3 532	3 532	5	3 537
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kr editrisk	–	–	31	–	31	–	31
Skatt på poster som inte kan omklassificer as till periodens resultat	–	–	–6	–675	–681	–1	–682
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	–542	–	–542	–	–542
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	–96	–	–96	–	–96
Omräkningsdifferenser 1)
Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	3 556	–	3 556	–214	3 342
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	46	–	46	–	46
Andelen övrigt totalr esultat i joint ventur es och intresseför etag	–	–	28	–	28	–	28
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens result at	–	–	126	–	126	–	126

---

Finansiell rapport 2021 32# Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2021

MSEK	Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
1 januari 2021	16 672	24 731	2 292	38 864	82 559	–681	81 878
Årets resultat	–	–	–	25 551	25 551	143	25 694
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	–4 614	–4 614	–4	–4 618
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	99	–	99	–	99
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat	–	–	–20	879	859	1	860
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	136	–	136	–	136
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	281	–	281	–	281
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	–	–5 434	–5 434	58	–5 376
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	124	–	124	–	124
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag	–	–	–81	–	–81	–	–81
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat	–	–	–86	–	–86	–	–86
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	3 143	2 857	6 000	–210	5 790
T otalresultat för perioden	–	–	3 143	25 551	28 694	76	28 770
T ransaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier	–	–	–	42	42	–	42
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	93	93	–	93
Betald utdelning 2)	–	–	–	–6 658	–6 658	–231	–6 889
T ransaktioner med innehavare ut an bestämmande inflytande	–	–	–	–70	–70	–24	–94
31 december 2021	16 672	24 731	454	66 918	108 775	–1 676	107 099

1) I förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser ingår för ändring avseende omvärdering av goodwill i lokal valuta med SEK 2 646 miljoner (SEK –3 359 miljoner för 2020 och SEK 966 miljoner för 2019), och SEK 46 miljoner (SEK 124 miljoner för 2020 och SEK 54 miljoner för 2019) i realiserad nettovinst/-förlust, avseende avyttrade/likviderade bolag.
2) Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 2,00 (SEK 1,50 för 2020 och SEK 1,00 för 2019).

Eget kapital och övrigt totalresultat 2020

MSEK	Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
1 januari 2020	16 672	24 731	2 292	38 864	82 559	–681	81 878
Årets resultat	–	–	–	17 483	17 483	140	17 623
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	–4 614	–4 614	–4	–4 618
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	99	–	99	–	99
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat	–	–	–20	879	859	1	860
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	136	–	136	–	136
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	281	–	281	–	281
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	–	–5 434	–5 434	58	–5 376
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	124	–	124	–	124
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag	–	–	–81	–	–81	–	–81
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat	–	–	–86	–	–86	–	–86
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–4 981	–3 715	–8 696	55	–8 641
T otalresultat för perioden	–	–	–4 981	13 768	8 787	195	8 982
T ransaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier	–	–	–	163	163	–	163
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	150	150	–	150
Betald utdelning	–	–	–	–4 985	–4 985	–1 011	–5 996
31 december 2020	16 672	24 731	–2 689	47 960	86 674	–1 497	85 177

Eget kapital och övrigt totalresultat 2019

MSEK	Aktiekapital	Tillskjutet kapital	Övriga reserver	Balanserade vinstmedel	Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare	Innehav utan bestämmande inflytande	Totalt eget kapital
1 januari 2019	16 672	24 731	965	44 610	86 978	792	87 770
Justering av ingående balans enligt IFRS 16	–	–	–	–249	–249	–	–249
1 januari 2019, justerad	16 672	24 731	965	44 361	86 729	792	87 521
Årets resultat	–	–	–	2 223	2 223	–383	1 840
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen	–	–	–	–6 182	–6 182	–	–6 182
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	–651	–	–651	–	–651
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat	–	–	134	1 229	1 363	–	1 363
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	–290	–	–290	–	–290
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	–	–	1 889	–	1 889	36	1 925
Omklassificering till resultaträkningen	–	–	54	–	54	–	54
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag	–	–	131	–	131	–	131
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat	–	–	60	–	60	–	60
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	1 327	–4 953	–3 626	36	–3 590
T otalresultat för perioden	–	–	1 327	–2 730	–1 403	–347	–1 750
T ransaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier	–	–	–	197	197	–	197
Planer för långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	377	377	–	377
Betald utdelning	–	–	–	–3 301	–3 301	–1 149	–4 450
T ransaktioner med innehavare ut an bestämmande inflytande	–	–	–	–40	–40	23	–17
31 december 2019	16 672	24 731	2 292	38 864	82 559	–681	81 878

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

A1 Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Moderbolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm. Ericsson erbjuder kommunikationsinfrastruktur samt tillhörande tjänster och mjukvara till telekombranschen och andra branscher.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2021 har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna (IFRS), såsom de har publicerats av IASB och har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen.

För den finansiella rapporteringen 2021 har koncernen tillämpat IFRS som fastställts av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2021). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2021 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovisningslagen, för alla presenterade perioder.

De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 3 mars 2022. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman.

För upplysningar om nya standarder och tolkningar, vilka tillämpas från och med 1 januari 2021, finns i slutet av denna not. Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar vilka inte har tillämpats 2021 upplyses om i slutet av denna not, se rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going-concern” ansats och anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värde såsom finansiella instrument till verkligt värde via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat och pensions- tillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Tillgångar anskaffade genom förvärv värderas initialt till verkligt värde.

Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sammanställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med ett jämförelseår.

Förändringar gjorda i de finansiella rapporterna

Rörelseresultatet har namnändrats till EBIT och rörelsemarginal till EBIT-marginal. Definitionerna av EBIT och EBIT-marginal förblir oförändrade.

Från och med 2021 presenteras aktuella skattefordringar och aktuella skatteskulder på separata rader i den konsoliderade balansräkningen. Tidigare inkluderades aktuella skattefordringar i övriga kortfristiga fordringar och aktuella skatteskulder inkluderades i övriga kortfristiga skulder. Tidigare år har reviderats.

Följande för ändringar gjordes av presentationen av det konsoliderade kassaflödet för 2021:

• Räntor och skatterelaterade kassaflöden presenteras som separata rader inom ”Kassaflöde från rörelsen”. Tidigare inkluderades räntor och skatterelaterade kassaflöden inom olika rader inom sektionerna ”Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet” och ”Förändringar i rörelsens nettotillgångar” och upplystes bara om i not H3 ”Kassaflödesanalys”. Tidigare år har räknats om och det föreligger ingen påverkan på ”Kassaflöde från rörelsen”.

• Nettoförändringar i erhållna ”cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) och upplåning från banker kortare än 3 månader (används för kortsiktiga likviditetssyften) presenteras som ”Övriga finansiella aktiviteter” eftersom dessa balanser fluktuerar under en kort löptid, därför är det varken praktiskt eller meningsfullt att presentera dessa bruttorörelser i kassaflödet. Kassaflöde från finansieringsaktiviteter avseende föregående år har räknats om och resulterat i en omklassificering mellan raderna ”Upptagande av lån”, ”Återbetalning av lån” och ”Övriga finansieringsaktiviteter”, utan någon nettoeffekt på det totala kassaflödet från finansieringsaktiviteter.

• Köp och försäljning av räntebärande värdepapper presenteras på brutto-basis för att förbättra tydligheten i kassaflödena. Kassaflöde från investeringsaktiviteter föregående år har räknats om och resulterat i nya raderna ”Köp av räntebärande placeringar” och ”Försäljning av räntebärande placeringar.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I eget kapital i koncernen ingår därför endast koncernens andel av efter förvärvet intjänat eget kapital i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag. Dotterbolag utgörs av alla de bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag.# Förklaringar till koncernens finansiella rapporter

## Koncernredovisning

För att vara moderbolag ska Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag vilket kräver att Moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sin involvering och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncerninterna saldon och orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättandet av koncernredovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men bara i den mån det inte finns indikation på nedskrivningsbehov. Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med generellt helägda dotterbolag i många av världens länder. De största operativa telekomleverantörsbolagen är helägda och utgörs av Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

## Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som primärt används i den ekonomiska miljö där företaget huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är Moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

### Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner. Valutakursvinster och valutakursförluster på transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs redovisas i resultaträkningen. Ett undantag utgör interna lån som betraktas som en del av nettoinvesteringen i utländska verksamheter. Då bokas valutakursvinster och -förluster i Övrigt totalresultat (OCI) i konsolideringen tills dess att interna lån antingen har återbetalats eller skrivits bort, för att vid den tidpunkten omklassificera det ackumulerade beloppet i övrigt totalresultat till resultaträkningen. Förändringar i verkligt värde för monetära värdepapper i utländsk valuta, som klassificerats till verkligt värde via övrigt totalresultat, fördelas mellan

Noter till koncernens bokslut Finansiell rapport 2021 35

Noter till koncernens bokslut

omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapperets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av redovisat värde redovisas i övrigt totalresultat. Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på netto basis.

### Koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan enligt följande: Tillgångar och skulder i balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genomsnittlig valutakurs. Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI). Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat (OCI). Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/-förlusten. Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, samt, risken för hyperinflation och potentiell påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning i höginflationsekonomier.

## Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

## Intäktsredovisning

IFRS 15, ”Intäkter från avtal med kunder” är en principbaserad modell för intäktsredovisning från kundkontrakt. Den har en femstegsmodell innebärande att intäktsredovisning sker när kontroll över produkter och tjänster överförs till kunden. De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestationsåtaganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid.

Den stora majoriteten av Ericssons affärer avser försäljning av standardprodukter och tjänster.

### Standardprodukter och tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver utförande av väsentliga installations- och integrationstjänster. Installations- och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköpsordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.

Intäktsredovisning för standardprodukter ska ske när kontroll över utrustningen överförs till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska betraktas från kundens perspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rättigheter att ställa ut fakturor. För hårdvaruförsäljning bedöms kontroll normalt överföras när utrustningen ankommer till kundens lokaler och för mjukvaruförsäljning när licenserna görs tillgängliga för kunden. Mjukvarulicenser kan tillhandahållas vid en viss tidpunkt, aktiverad eller förberedd för att bli aktiverad av kunden vid en senare tidpunkt och därför sker intäktsredovisning när kunden får kontroll över mjukvaran. Kontraktsvillkor kan variera och därför görs bedömningar för att utvärdera indikatorerna för överföring av kontroll både för hårdvaru- och mjukvaruförsäljning. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis och intäktsredovisning sker över tid. För mjukvarulicenser baserat på nyttjande tas intäkterna vid själva mätningen av nyttjandet och där rätt till att fakturera finns.

Intäktsredovisning för installations- och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Kostnader som uppstår vid leverans av standardprodukter och tjänster redovisas som kostnad för sålda varor när den hänförliga intäktsredovisning sker i resultaträkningen. Kostnader som uppstår hänförliga till prestationsåtaganden som ännu inte är till fullo levererade redovisas som lager. Transaktionspriser under dessa kontrakt är normalt fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvara och mjukvara och vid färdigställande av installationstjänster. En andel av transaktionspriset kan komma att faktureras vid formell acceptans av de hänförliga installationstjänsterna vilket innebär att en kontraktstillgång redovisas för den andel av transaktionspriset som ännu inte är fakturerad.

F akturerade belopp innebär normalt att betalning ska ske inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överenskommas med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och ”managed services” sker när tjänsterna utförs, generellt pro rata över tid. Kostnader som uppstår när tjänsterna utförs redovisas som kostnad för sålda varor när de uppstår. Transaktionspris under dessa kontrakt faktureras över tiden, ofta på kvartalsbasis. Transaktionspriset för ”managed services” kan innehålla variabel ersättning som estimeras baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från fakturadatum. Kontraktsskulder eller fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller baserat på utfört arbete. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment.

### Kundanpassade lösningar

Vissa produkter och tjänster säljs tillsammans som en del av en kundanpassad lösning till kunden. Denna typ av kontrakt kräver väsentliga installations- och integrationstjänster att utföra som en del av lösningen, normalt över en period på mer än ett år. Dessa produkter och tjänster betraktas tillsammans som ett kombinerat prestationsåtagande. Denna typ av kontrakt säljs vanligtvis som ett bindande kontrakt i vilket syftet med lösningen och åtaganden för bägge parterna är klart definierade för kontraktets löptid. Kundanpassade lösningar har inte någon alternativ användning för koncernen eftersom de inte kan säljas till eller användas av andra kunder.

Intäktsredovisning för kombinerade prestationsåtaganden ska ske över tid om färdigställandegrad kan mätas och tvingande rättigheter till betalning finns för kontraktets löptid. Färdigställandegraden estimeras med referens till vad som har levererats såsom uppnådda kontraktuella milstolpar och kundacceptans.# Denna metod f astställer milst olpar för intäkter under kontraktets löptid och den anses vara r elevant eftersom den avspeglar den kundanpas - sade lösningens karaktär och hur integrationstjänst er lever eras i dessa projekt. Om kriterierna inte möts så sk a hela intäkten r edovisas vid fär digställande av den kundanpassade lösningen när slutlig kundacceptans erhålls av kunden. Kostnader som uppstår f ör att leverera kundanpassade lösningar redovisas som kostnad för sålda varor när de relaterade milst olparna för intäkter redovisas i result aträkningen. Kostnader som uppstår för framtida milstolpar redovisas som lager och återvinningsbarhet utvärder as regelbundet. T ransaktionspriset under dessa k ontrakt är normalt fast, uppdelat i ett antal betalningar baser ade på grad av f ärdigställande eller faktureringsmilstolpar definierade i kontr aktet. I de flesta fallen är intäktsföring begränsad till fakturering baserad på f ärdigställande eller ovillkor ade faktureringsmilst olpar över kontrakt ets löptid och därför uppst år inga k ontraktstillgångar eller kontraktsskulder i dessa kontrakt. I vissa kontr akt kan intäktsf öring ske för e faktureringsmilst olparna om tvingande rättigheter till betalning finns under hela kontrakt ets löptid. Detta kommer då att resultera i ofakturer ade fordringar i balansräkningen till dess att faktureringsmilstolpar har uppnåtts. Fakturerade belopp har normalt betalningsvillk or om 60 dagar från f akturadatum. Kundfinansieringskon trakt kan öv erenskommas separat med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar. Kontr akt för kundanpassade lösningar hänförs till Business Support Systems (BSS) v erksamheten inom segment Digital Services.

Immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontr akt hänförs till paten t och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktär en på dess IPR -kontrakt k onstaterat att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens Not A1, forts. Finansiell rapport 2021 36 Noter till k oncernens bokslut intellektuella rättighet er öv er tiden och därför ska intäktsföring ske ö ver kontrakt ets löptid. Royaltyin täkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller n yttjande uppstår. T ransaktionspriset för dessa kontrakt är normalt strukturerat som en royaltyav gift baserat på försäljning eller nyttjande under perioden och mäts kvartalsvis. Detta resulterar i en balans av fordringar i balansr äkningen om fakturering utf örs det följande kvartalet efter mätningen. Vissa kontrakt innehåller f asta belopp vilka sk a betalas till fullo då kontr aktet tecknas eller på årsbasis. Detta resulter ar i en k ontraktsskuldbalans om betalning sker före intäktsföring eft ersom intäkten redovisas över tiden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från f akturadatum.

Såsom beskrivet i not B1 ”Segmentsinformation” fr amgår att int äkter fr ån IPR licenskontrakt en är allok erade mellan segmenten Networks och Digit al Services.

Balansposter relat erade till kundkontrakt

Kundf ordringar innef attar belopp som f aktureras i enlighet med villk or i kund - avtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen k an bli fakturer ade i enlighet med villkoren i kundkontrakt et. Kundfinansieringsf ordringar hänf örs till betalningsvillkor där betalnings - tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskon traktet eller ett separat finansieringsavtal kontr akterat med kunden. K undfinansiering utgör ett slag av finansiella tillgångar som han teras separat i f örhållande till fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hant ering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsf ordringar.

I enlighet med IFRS 15, då väsentlig finansiering erbjuds till kunden, just e - ras intäkt er f ör att reflekt era påverkan av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner k an uppstå från ovanstående kundfinansieringsfor dringar om kontraktsr äntan är lägre än marknadsränt an eller genom implicita finansie - ringstransaktioner f ör vilka betalningstider överstigande ett år från datumet för överföring av kontroll f öreligger. K oncernen har valt att tillämpa den praktisk a lösningen att inte juster a intäkter för transaktioner med betalningstider , beräk - nade från tidpunkt för överföring av kontr oll, om ett år eller kortare.

Kontr aktstillgång utgörs av of akturerat försäljningsbelopp som hänf örs till prestationsåtagande som har uppf yllts under ett kundk ontrakt men är beroende av andra villkor än bara återstående k alendertid innan betalning av ersättning förfaller . Kontr aktsskuld hänförs till belopp som är bet alda av eller fr ån kunder f ör vilka prestationsåt aganden inte har uppfyllts eller är delvis uppfyllda. Förskott från kunder ingår också i posten för k ontraktsskulder.

Segmentsrapportering

Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regel- bundet granskas av k oncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM), som fattar beslut om vilka resurser som sk a allok eras till segment et och utvär - derar dess pr estation. Inom koncernen utgörs C ODM funktionen av verkstäl - lande direktören och k oncernchefen. Segmentspresent ationen för varje segment bygger på de redovisnings- principer som beskrivs i denna not. Koncernen har generellt ett dotterbolag per land och inom vart och ett av dotterbolagen är varje post i de finansiella rapporterna definierad och allokerad till vart och ett av de olika segmen ten. Koncernens information om geogr afiska områden f ör segment en bygger på i vilket land överföringen av risker och f örmåner sk er. För ytterligare inf ormation, se not B1 ”Segmentsinformation” .

Varulager

Varulager värder as till det lägsta av anskaffningsv ärde eller nett oförsäljnings - värde enligt principen ”först in, f örst ut ” (FIFU). Risk för inkurans värder as genom beräkning av den fram tida efterfrågan från kunder och t ekniska för ändringar samt kundernas mott agande av nya produkter . En stor del av lagret utgörs av pågående arbet e för annans räkning (pågå - ende arbete). Initial redovisning r espektive bortbokning av pågående arbeten hänför sig till koncernens principer f ör int äktsföring, vilk et innebär att utgift er som uppkommer i kundkontrakt initialt r edovisas i pågående arbete. När den hänförliga intäkt en redovisas, bokas pågående arbeten bort och redovisas i kostnader för sålda varor . I not A2 ”Viktiga uppsk attningar och bedömningar för redovisningsända - mål” , finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redo visningsprinciper .

Leverantörsskulder

Se redovisningsprinciper under underrubrik Finansiella instrument och riskhantering.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar , se noter under sektion C.

Goodwill

Från f örvärvsdagen allokeras goodwill från rörelsef örvärv till v arje kassa- genererande enhet inom koncernen som ber äknas få ekonomisk nytt a från de synergier som f örväntas uppstå genom förvärv et. En prövning av nedskrivningsbeho vet för de kassagenererande enhet er som goodwill har allok erats till genomförs under fjärde kvartalet varje år , samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redo visas om det redovisade v ärdet för en tillgång eller dess kassagener erande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsv ärdet och det verkliga v ärdet reducerat med k ostnader för avyttring. Åt ervinningsvärde beräknas som nuvärdet av beräknade framtida k assaflöden efter sk att till en ränta eft er skatt som r eflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tids- värdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter sk att används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonte - ringsränta eft ersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskon terings - ränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskont ering efter sk att som tillämpas av koncernen är inte materiellt avvikande från en diskon tering baserad på framtida k assaflöden före sk att och en diskonteringsr änta för e skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill åt erförs int e. Nedskrivningar av goodwill r apporteras under övriga r örelsekostnader . Mer inf ormation finns i not A2 ”Viktiga uppsk attningar och bedömningar för redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immat eriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar e xklusive goodwill

Dessa tillgångar består av förvärvade immateriella tillgångar vilka hänförs till föret agsförvärv , såsom patenträttighet er , kundrelationer , varumärken och mjukvara liksom balanserade utvecklingsk ostnader och separat f örvärvade immateriella tillgångar , huvudsakligen mjukvara. Vid först a redovisnings- till fället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförv ärv till verkligt värde och balanserade utvecklingsk ostnader och mjukvara till anskaffningsvär de. Därefter redovisas både balanserade utveck - lingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar . Avskrivningar och eventuellt för ekommande nedskrivningar ingår i FoU- kostnader , huvudsakligen för balanserade utvecklingsk ostnader och teknologi, i Försäljnings - och admi nistrationskostnader , huvudsakligen för kundrelationer och varumärken och i K ostnad för sålda var or och tjänster . Kostnader för utveckling av produkter för försäljning, uthyrning eller annat kommersiellt bruk eller för in tern användning balanseras fr ån den tidpunkt när det bedöms att produkt en kommer att bli tekniskt och ekonomiskt bär - kraftig till dess den är f ärdig för försäljning eller användning inom företaget. Kundorderr elaterade kostnader för forskning och utveckling ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster .# Övriga forsknings- och utvecklingskostnader belastar resultatet allt eftersom de uppstår. Avskrivning av förvärvade immateriella tillgångar, till exempel patenträttigheter, kundrelationer, varumärken och mjukvara, görs linjärt över nyttjandeperioden om maximalt tio år. Avskrivning av kapitaliserade utvecklingskostnader görs linjärt över nyttjandeperioden normalt tre år. Koncernen har inte redovisat några andra immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod, förutom goodwill. Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen. Gemensamma tillgångar allokeras till kassagenererande enheter i relation till varje enhets andel av total nettoomsättning. Beloppet i förhållande till de koncerngemensamma tillgångarna har en begränsad betydelse. Vid varje Not A1, forts. Finansiell rapport 2021 37 Noter till koncernens bokslut balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsmål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av byggnader och mark, maskiner, och övriga tekniska anläggningar, övriga inventarier, verktyg och installationer samt pågående nyanläggningar. De redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar redovisas i resultaträkningen, linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är i allmänhet 25–50 år för byggnader och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskrivningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings- och utvecklingskostnader eller Försäljnings- och administrationskostnader. I det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång inkluderas koncernens kostnader för att byta ut en komponent. Restvärdet för den utbytta komponenten exkluderas. Prövningar av behovet av nedskrivning sker på samma sätt som för andra immateriella tillgångar än goodwill, se ovan. Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan erhållen betalning reducerat med försäljningsomkostnader och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler, IT-utrustning och fordon. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.

Leasingavtal där koncernen är leasetagaren

Koncernen redovisar nyttjanderätter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med undantag för vissa tillgångar av lägre värde. Denna modell speglar att vid leasingkontraktets start får leasetagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig att betala för den rätten. I bedömningen av ett leasingkontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing och leasingperioden definieras beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betraktas som rimligt troliga att utnyttjas. Den genomsnittliga återstående leaseperioden för leasing av fastigheter är runt fem år. För förlängningsoptioner som inte ingår i leaseskulden kan det finnas multipla val för olika perioder (överlappande) och de kan ha villkor för att förlängningar ska vara giltiga (begränsningar när det gäller storlek/omfattning som måste bibehållas för en förlängning). På grund av detta är inte de framtida betalningarna för dessa förlängningar kända.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginella låneränta för leasing. Den marginella låneräntan är beräknad beaktande ränteswapnivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säkerhet. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt.

Efter initial redovisning mäts leasingskulder baserat på upplupen kostnad användande effektivräntemetoden där leasingskulderna ökar i förhållande till upplupen ränta och minskar med hänsyn till gjorda leasingbetalningar. I tillägg till detta görs en omberäkning av skulden om det sker en modifiering, en förändring görs av hyresperioden eller en förändring baserad på index för att fastställa sådana leasingbetalningar.

Nyttjanderätten mäts initialt till anskaffningsvärde, vilket är samma belopp som definierades vid initial mätning av leasingskulden, justerat för eventuellt förekommande leasingbetalningar före och vid startdatum, minskat med eventuellt förekommande erhållna rabatter plus eventuellt förekommande initiala direkta kostnader eller kostnader för återställning. Efter datum för initial redovisning mäts nyttjanderätter till anskaffningskostnad minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt för omvärdering av leasingskulderna. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Nedskrivning av nyttjanderätter följer IAS 36 ”Nedskrivningar”. När nedskrivning sker så skrivs tillgångsvärdet ned till återvinningsvärdet.

Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring.

Räntekostnaden för leasingskulder presenteras i resultaträkningen som en komponent av finansiella kostnader separat från avskrivningar på nyttjanderätter. I kassaflödesanalysen rapporteras betalningar hänförliga till leasingskulden inom finansieringsverksamheten. Räntekostnader, kostnader för kortfristiga leasingkontrakt och leasingkontrakt med låga värden samt variabla leasingkostnader vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. För mer information om leasing, se not C3 ”Leasing”.

Redovisning där koncernen är leasegivaren

Leasingkontrakt med koncernen som leasegivare klassificeras som finansiell leasing när majoriteten av risker och förmåner överförs till leasetagaren, i annat fall som operationell leasing. Under finansiell leasing redovisas en fordran till ett belopp som är detsamma som nettoinvesteringen i leasingtillgången och intäkter redovisas enligt redovisningsprinciperna för intäktsföring. Under operationell leasing redovisas intäkter såväl som avskrivningar linjärt under kontraktets löptid. När koncernen agerar som leasegivare är det i huvudsak avseende andrahandsuthyrning av fastigheter, under finansiell eller operationell leasing.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D.

Avsättningar

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. När effekten av pengars tidsvärde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts.

Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund- och leverantörsrelaterade avsättningar, garantiåtaganden och andra åtaganden, kontantreglerade aktiebaserade betalningar, ersättningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Avsättningar för omstrukturering redovisas när koncernen kan göra en tillförlitlig uppskattning av skulderna hänförliga till åtagandet. Uppskattningen baseras på koncernens förväntade utgifter för att uppfylla förpliktelsen och justeras löpande allteftersom förändringar blir kända.

Kundrelaterade avsättningar består i huvudsak av uppskattade förluster hänförliga till förlustkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten så snart det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. I dessa beräkningar ingår sannolika böter till kunder för förlustkontrakt.

Leverantörsrelaterade avsättningar består av garantier eller krav från leverantörer. En avsättning görs enligt den bästa uppskattningen av de framtida utgifter som krävs för att reglera den framtida förpliktelsen när koncernen kan göra en tillförlitlig uppskattning av förpliktelsen och det är troligt att det krävs ett utflöde av resurser för att reglera förpliktelsen.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvalitetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till rapportperiodens slut.

Åtaganden för kontantreglerade aktierelaterade program. Se kontantreglerade planer under redovisningsprinciper nedan.

Övriga avsättningar utgörs huvudsakligen av rättstvister.Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattningar. Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelaterade tvister i relevanta rättskipningsområden. I den mån koncernen bedömer att ett identifierat potentiellt patentintrång sannolikt kommer att leda till ett utflöde av resurser sker avsättning baserat på en bästa uppskattning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister, däribland rättsprocesser enligt lagar och förordningar, samt andra ärenden. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av de potentiella ekonomiska konsekvenserna. Avsättningar görs när det är sannolikt att en förpliktelse har uppstått och värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, baserat på en detaljerad analys av varje enskilt fall.

Ansvarsförbindelser

Vissa förpliktelser redovisas inte som avsättningar när det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller om beloppet hänförligt till förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig säkerhet, eller där det finns en möjlig förpliktelse som uppkommer från en inträffad händelse, vilken bekräftas av förekomst eller icke förekomst av en framtida osäker händelse, som ej är inom Bolagets kontroll. Sådana åtaganden presenteras som ansvarsförbindelser. Mer detaljerad information finns i not D2 ”Ansvarsförbindelser”.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E.

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella skulder. Goodwill uppstår när köpeskillingen överstiger det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar. Vid förvärv med innehav utan bestämmande inflytande kan full eller partiell goodwill redovisas. De slutgiltiga beloppen fastställs senast ett år efter transaktionsdagen. Om en säljoption föreligger för ett innehav utan bestämmande inflytande i ett dotterbolag redovisas en motsvarande finansiell skuld.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen redovisar transaktioner med innehav utan bestämmande inflytande (IUB) som transaktioner med aktieägare. För köp från IUB sker redovisning i eget kapital av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar. Vinst eller förlust hänförlig till avyttring av IUB redovisas också i eget kapital. Vid förvärv kan koncernen per förvärv välja mellan att värdera IUB i det förvärvade bolaget till antingen verkligt värde eller proportionerlig andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar.

Joint ventures och intresseföretag

När företaget upphör att ha kontroll så omvärderas förekommande kvarstående ägande i det tidigare dotterföretaget till sitt verkliga värde och redovisar förändringen i det bokförda värdet i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgörs av det initiala bokförda värdet efter förlust av kontroll beaktande syftet med den påföljande redovisningen för det bibehållna ägandet i ett intresseföretag eller en finansiell tillgång. I tillägg till detta, förekommande belopp tidigare redovisade i Övrigt totalresultat (OCI) hänförliga till det tidigare dotterbolaget redovisas som om koncernen hade avyttrat de hänförliga tillgångarna eller skulderna direkt. Detta kan betyda att belopp tidigare redovisade i Övrigt totalresultat (OCI) omklassificeras till resultaträkningen.

Investeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresseföretag eller joint ventures till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället. Därefter sker justering för ägarföretagets andel av förändringar i investeringsobjektets nettotillgångar. Om bolagets intresse i ett associerat bolag är noll, ska bolaget enligt IFRS inte redovisa sin del av framtida förluster. Avsättningar kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande ska däremot redovisas baserat på ägarandel.

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 % men inte mer än 50 %. Koncernens andel av resultatet för skatt i dessa företag redovisas i ”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”, som ingår i EBIT. Detta beror på att sådana andelar innehas för operativa ändamål snarare än som en kortfristig investering eller för finansiella ändamål. Ericssons andel av inkomstskatter hänförliga till intresseföretag redovisas under posten Skatter i resultaträkningen.

Orealiserade vinster hänförliga till transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures och intresseföretag elimineras i proportion till koncernens andel i dessa företag.Orealiserade förluster elimineras på samma sätt, förutsatt att indikation på nedskrivningsbehov inte föreligger. Resultat andelar i joint ventures och intresseföretag som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital som balanserade vinstmedel i balansräkningen.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar för investeringar i varje joint venture och intresseföretag sker på samma sätt som för immateriella tillgångar förutom goodwill. Hela det redovisade värdet för varje investering, inklusive goodwill, behandlas som en enda tillgång under sådana prövningar. Se även beskrivningen under ”Immateriella tillgångar exklusive goodwill” ovan.

Om andelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande bibehålls, omklassificeras endast en proportionell andel av de värden som tidigare redovisats i Övrigt totalresultat i resultaträkningen, där så är lämpligt.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plan tillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen. För finansiella tillgångar upphör redovisning i balansräkningen när rättigheterna till betalningar från innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Separata tillgångar eller skulder redovisas om några rättigheter och skyldigheter skapas eller behålls vid överföringen.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till verkligt värde plus transaktionskostnader för alla finansiella tillgångar som inte redovisas till FVTPL. Finansiella tillgångar redovisade till FVTPL redovisas initialt till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde genom att nuvärde beräkna förväntade framtida kassaflöden med rådande räntesatser. Värdering av optioner i utländsk valuta och räntetak (Interest Rate Guarantees, IRG) görs genom användande av Black-Scholes beräkningsformel. Ingångsvärden till värderingarna utgörs av marknadspriser beaktande påverkan av volatilitet, valutakurser och räntesatser.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffningsvärde om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att denFinansiell rapport 2021 39 Noter till koncernens bokslut

finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. I efterföljande redovisning sker värdering till upplupet anskaffningsvärde baserat på effektivräntemetoden minus nedskrivningar. Ränteintäkter och vinster/förluster från finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde redovisas under finansiella intäkter.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)
Tillgångar klassificeras som FVOCI om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte uppnås både genom att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektivränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutakurser, vilka presenteras i resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)
Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. Derivat klassificeras som FVTPL under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument med syfte att tillämpa säkringsredovisning. Derivattillgångar och -skulder nettas där det finns en laglig rätt till kvittning och koncernen gör avräkning på nettobasis med motparterna. Derivattillgångar och -skulder (efter kvittning) presenteras som omsättningstillgångar respektive kortfristiga skulder. Räntebärande värdepapper klassificerade som FVTPL, men vilka inte förväntas realiseras inom 12 månader, klassificeras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar. Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av investeringar i aktier och andelar presenteras i resultaträkningen inom övriga rörelseintäkter. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträkningen på följande sätt. Vinster och förluster på derivat för att säkra utländska valutakursrisker redovisas inom valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vinster och förluster på räntederivat som används för att säkra finansiella tillgångar och skulder presenteras inom finansiella intäkter respektive finansiella kostnader. Vinster och förluster från kundfordringar relaterade till kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningsomkostnader. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde för alla andra tillgångar i kategorin FVTPL presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter. Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar
Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). FKF utgör skillnaderna mellan alla kontraktuella kassaflöden som förfaller i enlighet med kontraktet och alla kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla, nuvärdeberäknade med den ursprungliga effektivräntesatsen. Koncernen har ett förenklat tillvägagångssätt gällande kundfordringar och kontraktstillgångar där dessa nedskrivningar alltid är desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort. Övriga upplupna anskaffningsvärden är huvudsakligen tillgångar av investeringsklass som bedöms ha låg risk, varför kreditrisken inte antas ha ökat nämnvärt sedan initiala bokföringen. En betalningsinställelse antas gälla om tillgången är mer än 90 dagar förfallen, varefter livstids-FKF används för att beräkna nedskrivningen för tillgången.

Finansiella skulder
Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till instrumentet. För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de avslutas, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört.

Upplåning
Upplåning som är hanterad av Moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL därför att den hanteras på basis av verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas som finansiella kostnader förutom förändringar i verkligt värde hänförliga till kreditrisker, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Upplåning som inte är hanterad av Moderbolaget klassificeras som upplupet anskaffningsvärde. Dessa lån redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader, och värderas därefter till upplupet anskaffningsvärde; förekommande skillnader mellan erhållen ersättning (netto efter transaktionskostnader) och inlösensvärde redovisas i resultaträkningen under upplåningsperioden med användning av effektivräntemetoden. Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorad rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen.

Leverantörsskulder
Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Säkringsredovisning för kassaflöden
Koncernen identifierade vissa kundkontrakt där valutakursförändring USD/SEK ("FX") väsentligt skulle kunna påverka intäkter och EBIT hänförliga till kontrakten. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt med USD som kontraktsvaluta med högst sannolika betalningstidpunkter. Koncernen ingår valutatermins kontrakt som matchar villkoren för valutapåverkan så nära som möjligt och dessa designeras som säkringsinstrument. Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringarna är säkringsförhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen identifierar förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designeras och kvalificeras som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto. Vid intäktsredovisning av den säkrade nettoomsättningen omklassificeras det ackumulerade beloppet i kassaflödesreserven i OCI som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettoomsättningen. Kassaflödessäkringar är också avsedda för vissa mycket sannolika förvärv som förväntas genomföras i utländsk valuta. Valutaderivat används som säkringsinstrument med ett säkringsförhållande på 1:1. Koncernen betecknar förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Redovisningen liknar den som beskrivs för kassaflödessäkringen ovan, förutom att vid redovisning av det säkrade förvärvet löses det ackumulerade beloppet i kassaflödessäkringsreserven upp och redovisas som en grundjustering av goodwill.

Anställningsrelaterad information
För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G.

Ersättningar efter avslutad anställning
Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I en avgiftsbestämd plan är företagets åtagande begränsat till att betala fastställda avgifter till en separat juridisk enhet (pensionsstiftelse). Koncernen har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om pensionsstiftelsen inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. De aktuariella och investeringsrelaterade risker som hänförs till en avgiftsbestämd plan bärs av den anställde. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs. I en förmånsbestämd plan är det koncernens ansvar att tillhandahålla förutbestämda förmåner till nuvarande och tidigare anställda. De aktuariella respektive investeringsrelaterade risker som hänförs till den förmånsbestämda planen bärs av företaget. Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider Not A1, forts. Finansiell rapport 2021 40 Noter till koncernens bokslut approximerade till koncernens åtaganden. I de länder där det inte finns en stor och djup marknad för sådana obligationer har marknadens avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och beräknas årligen. Aktuariella antaganden utgörs av koncernens bästa bedömning av de variabler som bestämmer kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. När aktuariella antaganden används är det möjligt att det verkliga utfallet avviker från de bedömda resultaten eller att de aktuariella antagandena ändras från en period till en annan.# H1

Dessa skillnader rapporteras som aktuariella vinster och förluster. De utgörs exempelvis av oväntat hög eller låg personalomsättning, förändrad förväntad livslängd, löneförändringar, och förändringar av diskonteringsränta. Aktuariella vinster och förluster hänförliga till omvärdering av plantillgångar redovisas i övrigt totalresultat i den period de uppstår.

Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen benämnt tillgångstak.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som en nettoräntekostnad genom att tillämpa diskonteringsräntan för den förmånsbestämda nettoskulden.

Kostnader för årets tjänstgöring redovisas direkt i resultaträkningen för perioden. Kostnader hänförliga till tidigare perioder som hänförs till planförändringar eller ”curtailment” redovisas direkt i den period då de uppstår.

Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensionskostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under övrigt totalresultat.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedömningar av osäkerhet.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till alla anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning.

Enligt IFRS ska ett företag redovisa de kompensationskostnader som är relaterade till aktierelaterade program baserat på ett mått på vilket värde de tjänster som erhålls under programmen har för företaget. För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas.

Från och med 2017 är de nyligen tilldelade aktiebaserade programmen kontantreglerade, förutom programmen för koncernledningen. Dessa program är aktiereglerade.

Aktierelaterade planer

Kompensationskostnaderna redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värdet för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations- och marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av Moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier.

För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas. Skälet till denna redovisningsprincip under IFRS är att dessa kompensationskostnader för en aktierelaterad plan inte har en direkt kassaflödeseffekt. Alla planer har servicevillkor och vissa har prestations- eller marknadsvillkor.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är detsamma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna vilka utgör kontantvärdet för aktierna räknas om och ändras under intjänandeperioden. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller en aktierelaterad plan.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ersättningar till styrelsen

Sedan 2008 har Moderbolagets bolagsstämma varje år beslutat att styrelseledamöterna ska ha möjlighet att välja att erhålla en del av styrelsearvodena i form av syntetiska aktier. Programmet ger icke anställda styrelsemedlemmar som valts av årsstämman rätt att få en del av sin ersättning i form av en framtida utbetalning av ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för en B-aktie i Moderbolaget vid utbetalningstillfället.

Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kostnaderna för kontant utbetalning värderas och redovisas utifrån de beräknade kostnaderna för programmet pro rata under intjänandeperioden om ett år. De beräknade kostnaderna omvärderas under och vid slutet av intjänandeperioden.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H.

H1 Inkomstskatter

I koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI.

En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år. Aktuell skatt beräknas med tillämpning av de beräknade skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen i aktuella beskattningsområden.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och för underskottsavdrag. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag kommer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster.

När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen dels har en legal rätt att göra det, dels en avsikt att göra det.

Uppskjuten skatt redovisas inte för följande temporära skillnader: ej avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat, samt skillnader hänförliga till andelar i dotterbolag om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

En justering av värden för uppskjutna skattefordringar/skatteskulder för en förändrad skattesats redovisas i resultaträkningen, såvida den inte hänför sig till en temporär skillnad som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även justeringen mot eget kapital eller OCI.

Som föreskrivet i IFRIC 23 så beaktas osäkerheter vad gäller inkomstskatter om och när redovisning och värdering sker av inkomstskatteposter i de finansiella rapporterna.

Som ett resultat av tillämpningen av IFRS 16 ”Leasing” har koncernen inte rapporterat uppskjuten skatt vid initial redovisning. Undantaget i IAS 12 tillämpas innebärande att ingen uppskjuten skatt redovisas för den initiala redovisningen av en nyttjanderättighet och en leasingskuld. Därefter görs analys av temporära skillnader för att fastställa om förändringar hänförs till initial redovisning eller om nya temporära skillnader har uppstått och om uppskjuten skatt ska redovisas.

Värderingen av uppskjuten skatt innefattar bedömningar om huruvida kostnader som skattemässigt avdrag ännu inte yrkats för kommer att vara avdragsgilla. Dessutom görs bedömningar om huruvida tillräcklig framtida skattepliktig inkomst kommer att uppstå för att underskottsavdrag ska kunna utnyttjas inom olika beskattningsområden. All uppskjuten skatt granskas i en årlig genomgång för att bedöma sannolikt utnyttjande.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

H1 Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till Moderbolagets aktieägare divideras med viktat genomsnittligt antal utestående aktier (totalt antal aktier med avdrag för aktier i eget förvar) under året.

Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till Moderbolagets aktieägare divideras, i tillämpliga fall justerat, med summan av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier och potentiella stamaktier som kan ge upphov till utspädningseffekt. Utspädningseffekt av potentiella stamaktier redovisas endast om en omräkning till stamaktier skulle leda till en minskning av vinsten per aktie efter utspädning.

Rätt till matchningsaktier redovisas när det faktiska uppfyllandet av eventuella prestationsvillkor från och med redovisningsdagen skulle ge rätt till stamaktier.

H1 Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden.

Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Förvärv och/eller avyttring av dotterbolag inkluderas, netto efter förvärvade/avyttrade likvida medel, under kassaflödet från investeringsaktiviteter.

Likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

H1 Nya redovisningsregler och tolkningar

Den 1 januari 2021 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.# A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisningsprinciper baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta.

Nedan anges de viktigaste redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser kan ha den mest betydande inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning. Informationen i denna not är indelad i följande:

• Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar
• Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper.

Intäktsredovisning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring under IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifierade prestationsåtaganden under kontraktet. Transaktionspris kan innehålla rörliga element såsom rabatter, prestationsrelaterade priser och kontraktsböter. Transaktionspris, inklusive rörlig ersättning, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade.

IFRS 15 föreskriver också att intäkter allokeras till varje prestationsåtagande med referens till fristående försäljningspriser. Koncernen beaktar att en metod med anpassad marknadsbedömning ska användas för att estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Dessa estimat innehåller priser satta för liknande kunder och omständigheter, justerade för att reflektera rimliga vinstmarginaler för marknaden. Estimat används för att fastställa rabatter som hänförs specifikt till varje prestatonsåtagande, sålunda påverkande det fristående försäljningspriset.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och intention att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av kundens förmåga eller intention att betalas så ska under IFRS 15 ingen ytterligare intäktsföring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovisas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna.

Ledningen gör också bedömningar vad gäller kriterier för kombination av kontrakt. Huvudinköpsavtal kan omfatta ett antal olika affärstyper med samma kund och bedömning görs för att utvärdera priser hänförliga till om de olika affärstyperna är väsentligt beroende av varandra och i dessa fall ska kontrakt hänförliga till sådana affärstyper kombineras och det totala kontraktspriset fördelas på varje prestationsåtagande baserat på estimerade fristående försäljningspriser.

Bedömningar kan även ske relaterat till kontraktsändringar vilka kan hänföras till tidigare prestationsåtaganden och i dessa fall görs bedömning för att utvärdera om delar av det totala kontraktspriset ska tillämpas retroaktivt.

Intäkter för standardprodukter ska redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Ofta bedöms alla indikatorer avseende överföring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt.

Intäktsföring för kundanpassade lösningar ska ske över tiden om färdigställandegraden kan mätas på ett säkert sätt och tvingande rätt till betalning föreligger under löptiden för kontraktet. Färdigställandegraden estimeras med referens till utförd prestation såsom uppnående av kontraktuella milstolpar och kundacceptans. Bedömningar görs för att fastställa rättvisande kontraktuella milstolpar vilka bäst reflekterar färdigställandegraden och är avstämda med de väsentliga kundacceptansstegen inom kontraktet.

Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster (FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av kunder som haft likartade förlustmönster. Beloppen avseende FKF är känsliga för förändringar i omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om nuläget och framtida ekonomiska förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat och därför krävs regelbunden monitorering för att säkerställa att avsättningsmatrisen blir uppdaterad om det skulle behövas. Ledningens genomgång av nuvarande och framtida förutsättningar baseras på senaste observerbara ekonomiska uppdateringar och vår interna utvärdering vad gäller potentiell påverkan på våra kunder.# T otala nedskrivningar f ör förv äntade kreditf örluster per den 31 december 2021 uppgick till SEK 2,4 (2,5) miljarder eller 4 % (5 %) av bruttov ärdet för kundfordringar och kontraktstillgångar . För ytterligar e detaljerad inf ormation, se not F1 ”Finansiell riskhantering” . Kundfinansieringstillgångar är v ärderade till v erkligt värde på individuell bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utv ärderings - modell vilken beakt ar ext ern kreditvärdering, politisk a och kommersiella risker samt bankers prissättning. Regelbunden upp följning görs av kundbet eenden som en del av den interna utv ärderingen.

Värdering av v arulager

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsk ostnad och nettoförsälj - ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller pr ognostiserade försäljnings - volymer och lagerbalanser . I situationer där lageröverskott föreligger görs uppskattningar av nettof örsäljningsvärdet för överskottsvolymer . De totala lagerreserverna avseende estimerade f örluster uppgick den 31 december 2021 till SEK 3,6 (3,6) miljarder eller 9 % (11 %) av det totala lagervär det. För  mer det aljerad information, se not B5 ”V arulager”.

Klassificering i relation till bolag ägda till mindre än 100 %

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av k oncernens redovisningsprinciper

Bedömningar med avseende på klassificering av mindr e än 100 % ägande ska klassificeras som dotterbolag, joint venture, intr essebolag eller finansiell till - gång. Se ”Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning” liksom ” Joint ven tures och intressef öretag” under not A1 ”V äsentliga redovis - ningsprinciper” som bakgrund. Finansiella tillgångar hänförs till ägande som varken är dotterbolag eller JV /intressebolag.

Förvärvade immateriella produktr ättigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

I samband med initial redovisning uppskatt as framtida kassaflöden, f ör att säkerställa att de redo visade värdena in te överstiger de uppskattade disk onte - rade kassaflödena f ör denna typ av tillgångar . Efter den första redo visningen prövas nedskrivningsbehov et så snart det finns indikationer på att tillgången har minsk at i värde, utom f ör goodwill där dessutom nedskrivningsbehov et prövas minst årligen. Negativa avvik elser i faktiska kassaflöden jämf ört med beräknade kassaflöden k an liksom nya uppskattningar som tyder på lägr e framtida kassaflöden leda till r edovisning av nedskrivning. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgår till SEK –0,3 (–0,1) miljarder för 2021. Per den 31 december 2021 uppgick förvärvade immateriella rättigheter och andra immateriella tillgångar till SEK 42,0 (39,8) miljarder , inklusive goodwill om SEK 38,2 (34,9) miljarder . Mer inf ormation om goodwill finns i not A1 ”V äsentliga redovisnings- principer” . Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immat eriella tillgångar baseras på lik ar tade antaganden och risker som för goodwill. För mer inf ormation, se not C1 ”Immateriella tillgångar” .

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I samband med initial redovisning och senare omv ärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande an taganden och indikat orer på ned - skrivningsbehov. I allok eringen av köpeskillingen f ör v arje förvärv hänf örs den erlagda köpeskillingen till identifierbara tillgångar , skulder och ansv arsförbin - delser där dessa tillgångar v ärderas till v erkligt värde. E ventuellt överskjut ande belopp redovisas som goodwill. Denna allokering kräver ledningens bedömning liksom att definiera kassa - genererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andr a bedömningar kan resulter a i ett helt annat resultat och en annan fram tida finansiell ställning.

Leasing

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Vid initial redovisning och efterf öljande omvärdering görs bedömning av ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkon trakt. Denna bedömning kan visa sig inte stämma med det f aktiska utfallet för leasingk ontraktet och k an ha en negativ effekt på nyttjander ättigheter . För mer information se not C3 ”Leasing” .

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av k oncernens redovisningsprinciper

Ett leasingkontr akt k an innehålla en möjlighet för leasetagaren att f örkorta eller f örlänga kontrakt et. För sådana kon trakt krävs ledningens bedömning f ör att fastställa leasingperiodens längd. K oncernen estimerar dess tillk ommande låneränta f ör att mät a leasingskuldernas nuvärde av leasingbetalningarna eftersom den implicita rän tan i leasingkontr aktet inte dir ekt kan härledas. En inkrementell låner änta används vid diskontering av leasingskulderna och krä - ver bedömning f ör att åt erspegla den räntesats som skulle behöv a betalas för att låna medel under liknande löptid, och med liknande säk erhet, för att erhålla en tillgång av liknande vär de som nyttjanderätterna i en liknande ek onomisk miljö. Denna bedömda rän ta påverkar diskontering av leasingskulder och nyttjanderätter som redovisas i balansräkningen, liksom fördelningen mellan räntek ostnad och avskrivning i resultaträkningen under leasingperioden.

Avsättningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar hänförs främst till uppsk attningar för förlustkontrakt med kunder och lever antörer . A vsättning för förlustk ontrakt med kunder innefattar bedömningar av k ostnader, vilk a kommer att uppstå baserat på nuläge och färdigst ällandegrad för kontrakt et. Ant aganden om möjliga utfall för intäkter och kostnader , vilka kan innef atta kostnader för potentiell k ompensation eller böter då k ontrakt avslutas, revideras fortlöpande baserat på senast tillgänglig information och avsättning juster as i enlighet med detta. Andr a källor till osäkerhet i uppskattningar rör genomförande av omstruktureringsprogram (kostnader och timing), utfall kring patent och andr a tvister . Rättsfall och tvister k an pågå över flera år och därför finns det osäk erhet kring det slutliga utfallet och förv äntat avslut. A vsättningar ses regelbundet över baserat på den senaste informationen som finns tillgänglig och just eras för att reflektera koncernens bästa bedömning av möjliga utfall. Detta innebär att förändringar i avsättningar görs över tid. Per den 31 december 2021 uppgick övriga avsättningar till SEK 9,5 (10,5) miljarder . Mer detaljerad inf ormation finns i not D1 ” Avsättningar”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller int e är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varier ar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas k araktär och omfattning när den av gör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte. Vidare bedömning krävs för att fastställa värdet på ett åtagande eftersom det baseras på k oncernens bästa uppskattning av vilka framtida ut gifter som k ommer att krävas för att uppfylla åtagandet.

Program för betalning av leverantörer

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av k oncernens redovisningsprinciper

I syftet att öka rörelsek apitaleffektiviteten omförhandlar Ericsson kontinu - erligt betalningsdagar med lev erantör er . Förhandlingarna med leverantörer för betalningsdagar ut gör en int egrerad del av ink öpsaktiviteterna. Vissa leverant örer säljer sina kundfordringar utställda på Ericsson till bank er och Ericsson kan om det efterfrågas in troducera en bank som är intresserad av att köpa sådana for dringar . Ericsson varken betalar eller erhåller avgifter och tillhanda håller inte tillk ommande säkerhet under pr ogrammet. Detta arrangemang leder in te till någon väsen tlig förändring eller funktion vad gäller Ericssons skulder därför att leverantörsf akturorna betraktas som en del av rörelse kapit alet som används i Ericssons normala affärscykel. Den maximala kreditperioden som över enskoms med varje lev erantör överstiger inte 6 månader . Därför kvarstår att dessa skulder fortsätter att vara klassifice - rade som leveran törsskulder med separ ata upplysningar i not erna, se not B8 ”Leveran törsskulder” .

Ansvarsförbindelser

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Som framgår av ” Avsättningar” finns det osäkerhet i uppskattade belopp. Samma typ av osäkerhet finns f ör ansvarsf örbindelser . Ansvarsförbindelser hänför sig huvudsakligen till uppskattningar av rättstvister , skattetvister och pensiongarantier . Eftersom ansvarsförbindelser enbar t kan bekräftas i framtiden baserat på upplösningen av ett rättsfall eller tvist krävs det att ledningen bedömer möjligheten av en negativ händelse och ett potentiellt belopp för att lösa den. Givet att det finns ett antal möjliga utf all så kan en ansvarsförbindelse och/ / eller en utgift (avsättning) uppstå och redo visas vid ett senare tillfälle.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av k oncernens redovisningsprinciper

Som framgår av not A1 ”V äsentliga redovisningsprinciper” , ett potentiellt åtagande som inte sannolikt r esulterar i ett finansiellt utflöde klassas som en ansvarsförbindelse, vilket int e påverkar koncernens finansiella rapporter . Om det däremot vid ett senare tillf älle visar sig att åtagandet sannolikt resulterar i ett finansiellt utflöde kommer en reserv att läggas som påv erkar de finansiella rappor terna.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av k ostnader för f örmånsbaserade pensioner och andr a till - lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk - ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om disk onteringsrän ta, framtida löneökningar , personalomsättning och livslängd.# Antaganden om diskonteringsränta

Diskonteringsräntan baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pensionsplaner. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företags-obligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att fastställa om det finns en fungerande marknad för förstklassiga företags-obligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer har upplysts om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Den 31 december 2021 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 113,5 (108,2) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 81,4 (73,6) miljarder. Mer information om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Uppskjuten skatt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och för outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt redovisas netto för värderingsreserver. Värderingen av underskottsavdrag och koncernens förmåga att utnyttja underskottsavdrag baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende avdragsgillhet i relation till större avsättningar.

Som föreskrivet i IFRIC 23 görs estimat i relation till osäkra skattepositioner i ett begränsat antal länder. Estimat görs för eventuellt förekommande förändringar i skattelagstiftning med en potentiellt väsentlig påverkan. De största underskottsavdragen hänför sig till Sverige, där de utan tidsbegränsning kan avräknas mot framtida inkomster (utan slutligt datum för nyttjande), förutom bolagets källskatter vilka löper ut efter fem år. Mer detaljerad information finns i not H1 ”Skatter”.

Den 31 december 2021 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 23,1 (26,3) miljarder. De uppskattade skatteeffekterna av dessa underskottsavdrag redovisas som anläggningstillgångar.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av dessa poster baseras på utvärdering av inkomstskatte-, mervärdesskatte- och andra skatteregler i alla länder där koncernen har verksamhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatter och redovisning av skatter måste ledningen medverka i bedömningen av klassificeringen av transaktioner och vid uppskattningen av sannolika utfall vad avser yrkade avdrag eller tvister.

Covid-19 påverkan på de finansiella rapporterna

Covid-19-pandemin har påverkat vissa rader i våra finansiella rapporter under 2020, speciellt de antaganden kring marknaden när det gäller värdering av pensionsskulden. Under 2021 har räntor för statsobligationer och räntor för företags-obligationer i stort sett återgått till de nivåer som gällde innan pandemin. Eftersom världsekonomin fortsätter att återhämta sig från effekterna av pandemin, så förblir marknadsförhållanden och priser på tillgångar (aktier och obligationer) volatila. Ökningar i inflationstakten har också noterats i många länder, speciellt Sverige och Storbritannien. Alla dessa faktorer har integrerats i antagandena vid värderingen av pensionsskulden vid årets slut, även om koncernen anser att det är svårt att tillskriva någon specifik förändring i marknadsförhållanden som enbart en effekt av covid-19.

Koncernen utvärderar kontinuerligt uppnådda vinstnivåer och lönsamhet med avseende på förväntade framtida kassaflöden som skulle kunna påverka den ekonomiska nyttan hänförlig till tillgångar som uppskjuten skattefordran och immateriella tillgångar. Liksom föregående år gjorde koncernen bedömningen att det inte finns några tecken på väsentliga förändringar i risken för återvinning av affärstillgångar som en direkt effekt av covid-19.

Osäkerheten om den ekonomiska återhämtningen från pandemin ledde till att koncernen fick ytterligare avtalsförpliktelser med leverantörer, även om detta också kan hänföras till den allmänna bristen på den globala marknaden för elektronikkomponenter.

Kommentarer rörande olika områden inom de finansiella rapporterna har påverkat följande noter: C1 “Immateriella tillgångar”, D4 “Kontraktsenliga åtaganden”, F1 “Finansiell riskhantering”, och H1 “Skatter”.

Not A2, forts.

Finansiell rapport 2021 44

Noter till koncernens bokslut

Sektion B – Affärsverksamhet

B1 Segmentsinformation

Rörelsesegment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av Bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in.

För att spegla koncernens affärsinriktning och för att underlätta jämförbarhet med andra företag i branschen rapporteras fyra rörelsesegment:

• Networks
• Digital Services
• Managed Services
• Emerging Business and Other.

Segment Networks tillhandahåller en radioaccessnätslösning (RAN) för alla nätfrekvensband och flera radioaccess-tekniker, inklusive integrerad, högpresterande hårdvara och mjukvara. Kunderbjudandet innehåller också en transportportfölj baserad på såväl egna lösningar som partnerskap, en integrerad antennlösning och en komplett tjänsteportfölj omfattande nätinstallation och support. 82 % (82 % under 2020 och 2019) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.

Segment Digital Services tillhandahåller mjukvarubaserade lösningar för affärsstödssystem (BSS), driftstödssystem (OSS), kommunikationstjänster, mobilnät och molninfrastruktur. Fokus ligger på molnbaserade lösningar och automatiserade lösningar som stöder våra kunders 4G-nät och växande 5G-verksamheter för både konsumenter och företag. 18 % (18 % under 2020 och 2019) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Digital Services.

Segment Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer.

Segment Emerging Business and Other stöder företag genom att tillhandahålla tillförlitliga och säkra mobillösningar som är enkla att använda, anpassa och bygga ut för globala och lokala behov. Segmentet innefattar:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv, Cradlepoint och nya verksamheter
• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och en 49 % ägarandel i MediaKind.

Marknadsområden

Marknadsområdena är Bolagets främsta försäljningskanal med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund. Ericsson är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden:

• Europa och Latinamerika
• Mellanöstern och Afrika
• Nordamerika
• Nordostasien
• Sydostasien, Oceanien och Indien.

Bolagets patent- och licensintäkter samt majoriteten av segment Emerging Business and Other rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand nätoperatörer, står de 10 största kunderna för 49 % (50 % under 2020 och 49 % under 2019) av omsättningen. Ericssons största kund svarade för cirka 13 % (13 % under 2020 och 10 % under 2019) och den näst största kunden svarade för 9 % (10 % under 2020 och 8 % under 2019) av omsättningen under 2021. Dessa kunder rapporterades under segment Networks, Digital Services och Managed Services.

Rörelsesegment 2021	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt segment	Koncernen
Nettoomsättning, segment	167 838	36 151	20 379	7 946	232 314	232 314
Nettoomsättning	167 838	36 151	20 379	7 946	232 314	232 314
Bruttoresultat	78 869	15 092	3 835	2 953	100 749	100 749
Bruttomarginal (%)	47,0 %	41,7 %	18,8 %	37,2 %	43,4 %	43,4 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	37 266	–3 604	1 468	–3 350	31 780	31 780
EBIT -marginal (%)	22,2 %	–10,0 %	7,2 %	–42,2 %	13,7 %	13,7 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–2 530
Resultat efter finansiella poster					29 250
Inkomstskatt					–6 270
Årets resultat					22 980
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	40	29	43	–372	–260	–260
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–1 169	–490	–18	–830	–2 507	–2 507
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–3 764	–1 194	–377	–616	–5 951	–5 951
Nedskrivningar	–127	–177	–8	–199	–511	–511
Omstruktureringskostnader	–262	–130	–124	–33	–549	–549
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	14	—	–50	997	961	961

Finansiell rapport 2021 45

Noter till koncernens bokslut

Rörelsesegment 2020	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt segment	Koncernen
Nettoomsättning, segment	165 978	37 324	22 600	6 488	232 390	232 390
Nettoomsättning	165 978	37 324	22 600	6 488	232 390	232 390
Bruttoresultat	72 413	15 637	4 012	1 662	93 724	93 724
Bruttomarginal (%)	43,6 %	41,9 %	17,8 %	25,6 %	40,3 %	40,3 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT)	30 851	–2 206	1 563	–2 400	27 808	27 808
EBIT -marginal (%)	18,6 %	–5,9 %	6,9 %	–37,0 %	12,0 %	12,0 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto					–596
Resultat efter finansiella poster					27 212
Inkomstskatt					–9 589
Årets resultat					17 623
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	37	28	5	–368	–298	–298
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–775	–607	–5	–602	–1 989

Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

Rörelsesegment

	2019	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Total segment	Koncernen
Nettoomsättning, segment		155 009	39 857	25 565	6 785	227 216	227 216
Nettoomsättning		155 009	39 857	25 565	6 785	227 216	227 216
Bruttoresultat		64 717	14 836	3 990	1 281	84 824	84 824
Bruttomarginal (%)		41,8 %	37,2 %	15,6 %	18,9 %	37,3 %	37,3 %
Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) 1)		24 767	–4 027	2 309	–12 485	10 564	10 564
EBIT-marginal (%)		16,0 %	–10,1 %	9,0 %	–184,0 %	4,6 %	4,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto						–1 802
Resultat efter finansiella poster							8 762
Inkomstskatt							–6 922
Årets resultat							1 840

1) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder under 2019 relaterade till uppgörelserna med SEC och DO J i USA.

Övrig segmentsinformation

	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Total segment	Koncernen
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag	26	41	3	–405	–335	–335
Avskrivningar på immateriella tillgångar	–517	–1 413	–5	–603	–2 538	–2 538
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar	–3 604	–1 478	–413	–566	–6 061	–6 061
Nedskrivningar	–295	–128	–24	–43	–490	–490
Omstruktureringskostnader	–68	–614	–45	–7	–798	–798
Vinst/förlust på aktier och andelar samt försäljning av verksamheter	–225	–2	–12	936	697	697

Produkter och tjänster per segment

	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt segment
2021
Produkter	128 951	19 328	132	3 786	152 197
Tjänster	38 887	16 823	20 247	4 160	80 117
Totalt	167 838	36 151	20 379	7 946	232 314
2020
Produkter	122 229	20 447	81	3 429	146 186
Tjänster	43 749	16 877	22 519	3 059	86 204
Totalt	165 978	37 324	22 600	6 488	232 390
2019
Produkter	109 122	21 480	11	3 553	134 166
Tjänster	45 887	18 377	25 554	3 232	93 050
Totalt	155 009	39 857	25 565	6 785	227 216

Marknadsområden 2021

	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 4)
Sydostasien, Oceanien och Indien	20 299	4 235	4 258	37	28 829	1 010
Nordostasien 3)	24 464	3 605	800	252	29 121	2 700
Nordamerika 2)	66 464	7 988	2 925	79	77 456	11 971
Europa och Latinamerika 1)	38 671	12 381	8 804	416	60 272	52 141
Mellanöstern och Afrika	10 743	6 436	3 592	14	20 785	209
Övrigt 1) 2) 3) 5)	7 197	1 506	–	7 148	15 851	–
Totalt	167 838	36 151	20 379	7 946	232 314	68 031

1) varav i EU 5) 31 307 varav i Sverige 5) 2 349
2) varav i USA 5) 79 896
3) varav i Japan 5) 13 678 varav i Kina 5) 10 078
4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar.
5) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Marknadsområden 2020

	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 4)
Sydostasien, Oceanien och Indien	21 464	4 329	4 219	36	30 048	812
Nordostasien 3)	27 120	5 124	831	259	33 334	2 648
Nordamerika 2)	62 199	7 979	3 529	68	73 775	12 749
Europa och Latinamerika 1)	33 257	11 954	10 167	367	55 745	49 895
Mellanöstern och Afrika	13 281	6 144	3 854	19	23 298	140
Övrigt 1) 2) 3) 5)	8 657	1 794	–	5 739	16 190	–
Totalt	165 978	37 324	22 600	6 488	232 390	66 244

1) varav i EU 5) 29 501 varav i Sverige 5) 1 123
2) varav i USA 5) 77 835
3) varav i Japan 5) 12 150 varav i Kina 5) 18 745
4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar.
5) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Marknadsområden 2019

	Networks	Digital Services	Managed Services	Emerging Business and Other	Totalt	Långfristiga tillgångar 4)
Sydostasien, Oceanien och Indien	21 850	4 033	3 836	57	29 776	1 199
Nordostasien 3)	20 339	4 857	1 026	178	26 400	2 881
Nordamerika 2)	55 808	9 646	4 673	96	70 223	11 570
Europa och Latinamerika 1)	33 884	12 571	12 149	402	59 006	45 832
Mellanöstern och Afrika	14 604	7 015	3 881	25	25 525	151
Övrigt 1) 2) 3) 5)	8 524	1 735	–	6 027	16 286	–
Totalt	155 009	39 857	25 565	6 785	227 216	61 633

1) varav i EU 5) 35 729 varav i Sverige 5) 589
2) varav i USA 5) 73 279
3) varav i Japan 5) 8 890 varav i Kina 5) 15 860
4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar.
5) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade under Övrigt, som allokeras baserat på kundens landstillhörighet. Övrig försäljning hänförs till land baserat på destinationen för levererade produkter och tjänster.

Not B1, forts.

Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

B2 Nettoomsättning

	2021	2020	2019
Hårdvara	106 399	96 294	86 130
Mjukvara	45 798	49 892	48 036
Tjänster	80 117	86 204	93 050
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216
Varav patent- och licensintäkter	8 134	9 975	9 631
Varav export från Sverige	140 898	132 269	120 822

B3 Kostnader per kostnadsslag

	2021	2020	2019
Varor och tjänster	119 787	120 102	123 488
Ersättningar till anställda	77 462	74 645	72 663
Avskrivningar	8 458	7 978	8 599
Nedskrivningar, inkuransreserver och omvärderingar	1 456	3 082	4 106
Lagerökning, netto	–5 565	–44	–704
Aktivering av utvecklingskostnader	–962	–817	–1 545
Totala kostnader för sålda varor och tjänster samt rörelsekostnader	200 636	204 946	206 607

De totala omstruktureringskostnaderna för 2021 var SEK 0,5 (1,3) miljarder. Omstruktureringskostnader är inkluderade i de ovan redovisade beloppen.

Omstruktureringskostnader per funktion

	2021	2020	2019
Kostnader för sålda varor och tjänster	273	725	337
FoU-kostnader	137	411	344
Försäljnings- och administrationskostnader	139	170	117
Totala omstruktureringskostnader	549	1 306	798

B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2021	2020	2019
Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	13	64	115
Vinst från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	1 199	347	1 119
Övriga rörelseintäkter	314	750	1 116
Totala övriga rörelseintäkter	1 526	1 161	2 350
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning av immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	–3	–	–
Förlust från investeringar och försäljning av verksamheter 1)	–238	–488	–422
Nedskrivning av goodwill 2)	–112	–	–
Övriga rörelsekostnader 3)	–811	–11	–11 638
Totala övriga rörelsekostnader	–1 164	–499	–12 060

1) Inkluderar en vinst från omvärdering av Ericsson Ventures investeringar om SEK 1,0 miljarder. Information om avyttringar presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.
2) För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.
3) Inkluderar en kostnad om SEK –0,8 miljarder i 2021 som ett resultat av uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelserna 2019 med SEC och DO J, samt kostnader om SEK –10,7 miljarder i 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA.

B5 Varulager

	2021	2020
Råvaror, komponenter, förbrukningsmaterial och varor under tillverkning	11 584	9 510
Färdiga varor	11 207	8 709
Pågående arbete för annans räkning	12 373	9 878
Varulager, netto	35 164	28 097

Värdet av varulager som redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 60 362 (61 647) miljoner. Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för standardiserade och kundanpassade lösningar där prestationsåtaganden ännu inte är fullt ut levererade. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen. Reserver avseende inkurans av varulager är avdragna i redovisade belopp och uppgår till SEK 3 676 (3 627) miljoner.

Rörelser avseende inkuransreserv i varulager

	2021	2020
Ingående balans	3 627	3 386
Ökning, netto	1 378	2 266
Ianspråktagande under perioden	–1 457	–1 781
Omräkningsdifferens	128	–244
Utgående balans	3 676	3 627

B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

	2021	2020
Kundfinansiering	3 287	3 137
Kundfordringar	45 399	42 063
Kontraktstillgångar	10 506	11 273
Kontraktsskulder	32 834	26 440

Av total kundfinansiering presenteras SEK 2 719 (1 916) miljoner som kortfristig kundfinansiering.

Intäkter under perioden

	2021	2020
Intäktsföring under året relaterad till kontrakts skuldens ingående balans för perioden	19 745	20 563
Intäktsföring under året relaterad till prestationsåtaganden uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående rapportperioder	–186	458

Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdaterade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under året.# Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

B7 Övriga kortfristiga fordringar

	2021	2020
Förutbetalda kostnader	2 290	1 857
Förskott till leverantörer	426	468
Derivat tillgångar 1)	317	1 510
Övriga skatter 2)	3 022	3 535
Övrigt	1 601	1 340
Totalt	7 656	8 710

1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.
2) Från och med 2021 presenteras aktuella skattefordringar på en separat rad i balansräkningen och är inte längre inkluderade i ”Övriga skatter” i tabellen ovan. Tidigare år har reviderats. Övriga skatter inkluderar i huvudsak momsfördelning.

B8 Leverantörsskulder

	2021	2020
Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures	115	81
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures 1)	35 569	31 907
Totalt	35 684	31 988

1) Av leverantörsskuldsmängden utgörs SEK 8,3 (8,6) miljarder av leverantörsfakturor under Ericsson supplier payment program.

B9 Övriga kortfristiga skulder

	2021	2020
Upplupen ränta	177	181
Upplupna kostnader	30 837	28 895
Varav personalrelaterade	15 380	15 182
Varav leverantörsrelaterade	9 100	7 823
Varav övriga 1)	6 357	5 890
Derivat skulder 2)	762	234
Övriga 3) 4)	6 145	4 378
Totalt	37 921	33 688

1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.
2) Se not F1 ”Finansiell riskhantering”.
3) Inkluderar bland annat moms och andra löneavdrag.
4) Från och med 2021 presenteras aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och är inte längre inkluderade i ”Övriga” i tabellen ovan. Tidigare år har reviderats.

Sektion C – Långfristiga tillgångar

C1 Immateriella tillgångar

	2021			2020		2021	2020
	Balanserade		Varumärken/	Balanserade	Varumärken/
	utvecklings-	Goodwill	produkt-	utvecklings-	produkt-
	kostnader		rättigheter och	kostnader	rättigheter och	Goodwill	övriga
			övriga		övriga		immateriella
			immateriella		immateriella		tillgångar
			tillgångar		tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans	18 049	41 592	53 913	18 681	37 847	52 912
Investeringar/kapitalisering	962	–	131	817	–	396
Poster avseende förvärvade/ avyttrade bolag 1)	–	725	–95	–7 104	3 500	–
Försäljning/utrangering	–	–	–18	–1 256	–	–48
Omräkningsdifferens	147	2 646	2 005	–193	–3 359	–2 847
Utgående balans	19 158	44 963	55 936	18 049	41 592	53 913
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–10 447	–	–41 721	–10 896	–	–43 018
Avskrivningar	–1 343	–	–1 164	–906	–	–1 083
Poster avseende avyttrade bolag 1)	–	–	–	–	–	35
Försäljning/utrangering	–	–	18	1 256	–	48
Omräkningsdifferens	–95	–	–1 589	99	–	–2 297
Utgående balans	–11 885	–	–44 456	–10 447	–	–41 721
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–3 745	–6 647	–7 387	–3 745	–6 647	–7 403
Nedskrivningar	–	–112	–201	–	–	–137
Omräkningsdifferens	–	–	–62	–	–	153
Utgående balans	–3 745	–6 759	–7 650	–3 745	–6 647	–7 387
Netto bokfört värde	3 528	38 204	3 830	3 857	34 945	4 805

1) För mer information om förvärvade/avyttrade verksamheter, se not E2 ”Företagsförvärv/ avyttringar”.

T otal goodwill för koncernen är SEK 38,2 (34,9) miljarder och är allokerad till rörelsesegmenten Networks SEK 25,8 (24,1) miljarder, Digital Services SEK 3,2 (3,0) miljarder och Emer ging Business and Other SEK 9,2 (7,8) miljarder, varav Cradlepoint SEK 7,9 (6,5) miljarder. Managed Services har ingen goodwill. I not B1 ”Segmentsinformation” finns ytterligare upplysningar.

Nedskrivning
Inom segmentet Emerging Business and Other i den kassagenerande enheten (KGE) iconectiv gjordes en nedskrivning med SEK 176 miljoner under 2021 på grund av ett strategisk beslut att avsluta en verksamhet. Immateriella tillgångar om SEK 64 miljoner har huvudsakligen rapporterats på raden Försäljnings- och administrationskostnader och Goodwill om SEK 112 miljoner har rapporterats på raden Övriga rörelsekostnader i resultaträkningen. Inom segmentet Digital Services gjordes en nedskrivning av immateriella tillgångar om SEK 137 miljoner under 2021 på grund av ändringar i produkt- strategin, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader i resultaträkningen. Nedskrivningarna för 2019 och 2020 anses vara immateriella.

Allokering av goodwill
Allokeringen av goodwill har inte förändrats sedan förra året. Goodwill förvärvad under året har allokerats till segmentet Emerging Business and Other till de kassagenerande enheterna Cradlepoint och Emodo.

Nedskrivningstester
Varje rörelsesegment är en kassagenerande enhet utom segmentet Emerging Business and Other som består av flera kassagenerande enheter. Återvinningsmetoder har använts för nedskrivningstesterna för goodwill, vilket innebär att återvinningsvärdena för de kassagenerande enheterna fastställts genom nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på av ledningen godkända affärsplaner.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar:
– Försäljningstillväxt
– Utveckling av EBIT (baserad på EBIT-marginal eller kostnad för sålda varor och rörelsekostnader i förhållande till försäljning)
– Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2022–2026 för nyckelparametrar inom industrin:
– År 2026, ungefär 35 år efter introduktionen av digital mobil teknologi uppskattar man att det kommer att finnas 8,8 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT).
– Det globala antalet mobilabonnemang beräknas växa från 8,3 miljarder vid slutet av 2022 till ungefär 8,8 miljarder vid slutet av 2026. Av alla mobilt elefonabonnemang beräknas 7,7 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.
– Antalet 5G abonnemang beräknas nå 3,7 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2026.
– År 2026 beräknas det finnas ungefär 39 miljarder uppkopplade enheter varav mer än 27 miljarder hänför sig till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoT-enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.
– Cellulär IoT beräknas växa från 2,4 miljarder enheter 2022 till 4,8 miljarder enheter 2026.
– Mobil datatrafikvolym förväntas öka ungefär tre gånger mellan 2022 och 2026. Mobiltrafiken drivs av smarta telefoner och videotrafik. Trafiken från smarta telefoner kommer att växa cirka tre gånger och den mobila videotrafiken beräknas växa med cirka 30 % årligen fram till 2026 och kommer då att stå för cirka 75 % av all mobil datatrafik.

Antagandena baseras också på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder samt drivs av den fortsatta integrationen av telekom och data.

Affärsplanerna för alla kassagenererande enheter, förutom Cradlepoint och Emodo är baserade på specifika estimat för femårsperioden 2022–2026. De kassagenererande enheterna Cradlepoint och Emodo använder en tio-årig prognosperiod 2022–2031. Cradlepoint är verksamt i en snabbväxande marknad med en estimerad tillväxttakt på mer än 25 % per år de närmaste fem åren. Långsiktig hållbar marknadsmognad och marknadstillväxtnivåer beräknas inte uppnås förrän väl bortom 2025. Cradlepoint estimerar en försäljningstillväxt över 10 % bortom 2030. Emodo tillämpar en 10-årig prognosperiod beaktande den snabbväxande AdTech sektorn och den snabba tillväxt Emodo har inom den sektorn.

Alla kassagenererande enheter använder en årlig nominell tillväxttakt om 1,5 % (1,0 %) efter prognosperioden.

En diskonteringsränta efter skatt har använts för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt.

Diskonteringsränta per KGE:

KGE	Diskonteringsränta efter skatt (%) 2021	Diskonteringsränta efter skatt (%) 2020
Networks	7,5	8,0
Digital Services	8,0	8,0
Managed Services	8,0	8,0
Cradlepoint	10,0	N /A
iconectiv	9,0	8,0
Emodo	12,0	12,0
Red Bee Media	9,5	8,0

Det finns inga rimliga möjliga förändringar från vår känslighetsanalys som indikerar nedskrivningsbehov. Koncernens diskontering är baserad på framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver.

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2020 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2020.

Bolaget har beaktat effekten av covid-19-pandemin i nedskrivningstesterna och för närvarande förväntas inga materiella förändringar som påverkar förväntade framtida kassaflöden som skulle kunna påverka återvinningsvärdena för immateriella tillgångar. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Not C1, forts.# Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

C2 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 2021

Anskaffningsvärde	Byggnader och mark	Maskiner och övriga tekniska anläggningar	Övriga inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och betalda förskott	Totalt
Ingående balans	6 503	3 030	32 890	995	43 418
Investeringar	54 207	2 215	1 187	3 663
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	–	–	–7 5	–	–7 5
Försäljning/utrangering	–348	–135	–2 145	–94	–2 722
Omklassificeringar	356	270	813	–1 439	–
Omräkningsdifferens	381	177	1 311	56	1 925
Utgående balans	6 946	3 549	35 009	705	46 209
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–3 405	–2 393	–22 863	–	–28 661
Avskrivningar	–441	–286	–2 947	–	–3 674
Poster avseende avyttrade bolag	–	–	50	–	50
Försäljning/utrangering	315	136	1 956	–	2 407
Omklassificeringar	1 2	–3	–	–	–
Omräkningsdifferens	–211	–137	–962	–	–1 310
Utgående balans	–3 741	–2 678	–24 769	–	–31 188
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–275	–7 5	–1 024	–	–1 374
Nedskrivningar	–22	–30	–146	–	–198
Försäljning/utrangering	29	5	176	–	210
Omräkningsdifferens	–15	–4	–60	–	–7 9
Utgående balans	–283	–104	–1 054	–	–1 441
Netto bokfört värde	2 922	767	9 186	705	13 580

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 477 (499) miljoner per den 31 december 2021.

Materiella anläggningstillgångar 2020

Anskaffningsvärde	Byggnader och mark	Maskiner och övriga tekniska anläggningar	Övriga inventarier, verktyg och installationer	Pågående nyanläggningar och betalda förskott	Totalt
Ingående balans	6 755	3 512	33 790	1 015	45 072
Investeringar	78	163	2 184	2 068	4 493
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	2 4	59	–10	5	–55
Försäljning/utrangering	–567	–475	–2 534	–173	–3 749
Omklassificeringar	720	92	1 009	–1 821	–
Omräkningsdifferens	–485	–266	–1 618	–	–2 453
Utgående balans	6 503	3 030	32 890	995	43 418
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–3 745	–2 843	–23 291	–	–29 879
Avskrivningar	–425	–241	–2 936	–	–3 602
Poster avseende avyttrade bolag	–	–	1	–	1
Försäljning/utrangering	537	470	2 165	–	3 172
Omklassificeringar	1 1	–12	–	–	–
Omräkningsdifferens	227	210	1 210	–	1 647
Utgående balans	–3 405	–2 393	–22 863	–	–28 661
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–295	–43	–1 005	–	–1 343
Nedskrivningar	–11	–65	–434	–2	–512
Försäljning/utrangering	9	28	348	2	387
Omräkningsdifferens	22	5	67	–	94
Utgående balans	–275	–7 5	–1 024	–	–1 374
Netto bokfört värde	2 823	562	9 003	995	13 383

C3 Leasing

Koncernen som leasetagare

Nyttjanderätter 2021

	Lokaler	Fordon	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	11 784	823	171	12 778
Tillkommande nyttjanderätter	1 759	258	–	2 017
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	–10	–11	–	–21
Uppsagda kontrakt	–395	–180	–	–575
Omräkningsdifferens	618	40	–	658
Utgående balans	13 756	930	171	14 857
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–3 700	–390	–55	–4 145
Avskrivningar	–2 002	–251	–24	–2 277
Poster avseende avyttrade bolag	8	6	–	14
Uppsagda kontrakt	233	158	–	391
Omräkningsdifferens	–226	–18	–	–244
Utgående balans	–5 687	–495	–79	–6 261
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–340	–	–	–340
Nedskrivningar	–	–	–	–
Uppsagda kontrakt	63	–	–	63
Omräkningsdifferens	–26	–	–	26
Utgående balans	–303	–	–	–303
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans	–313	–	–	–313
Borttagande	–	–	–	–
Omräkningsdifferens	–32	–	–	–32
Utgående balans	–345	–	–	–345
Netto bokfört värde	7 421	435	92	7 948

Nyttjanderätter 2020

	Lokaler	Fordon	Övrigt	Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans	11 263	698	126	12 087
Tillkommande nyttjanderätter	2 220	339	45	2 604
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag	126	–	–	126
Uppsagda kontrakt	–926	–130	–	–1 056
Omräkningsdifferens	–899	–	84	–983
Utgående balans	11 784	823	171	12 778
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–2 126	–260	–28	–2 414
Avskrivningar	–2 082	–277	–28	–2 387
Poster avseende avyttrade bolag	1	–	–	1
Uppsagda kontrakt	238	109	–	347
Omräkningsdifferens	269	38	1	308
Utgående balans	–3 700	–390	–55	–4 145
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–872	–	–	–872
Nedskrivningar	–47	–	–	–47
Uppsagda kontrakt	553	–	–	553
Omräkningsdifferens	26	–	–	26
Utgående balans	–340	–	–	–340
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans	–314	–	–	–314
Borttagande	–42	–	–	–42
Omräkningsdifferens	43	–	–	43
Utgående balans	–313	–	–	–313
Netto bokfört värde	7 431	433	116	7 980

Leasingskulderna uppgick till SEK 9 303 (9 300) miljoner, varav SEK 2 224 (2 196) miljoner klassas som kortfristiga. Löptidsanalys av återstående kontrakt senliga åtaganden per den 31 december 2021 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick till SEK 3 375 (3 704) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 277 (2 387) miljoner, nedskrivningar SEK 0 (47) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 434 (516) miljoner, räntekostnader SEK 426 (490) miljoner och variabla leasingavgifter SEK 238 (264) miljoner. Variabla leasingutgifter är huvudsakligen fastighetsskatt.

Framtida kassaflöden

Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2021 men där Ericsson som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 157 (104) miljoner.

Koncernen som leasegivare

Leasing där koncernen är leasegivare består av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 11 år. Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2021 uppgick till SEK 70 (75) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 64 (56) miljoner. Räntelindskott från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick till SEK 9 (11) miljoner. Framtida minimiersättningar per den 31 december 2021 är fördelat enligt följande:

Framtida minimiersättningar

	Finansiell leasing	Operationell leasing
2022	66	47
2023	67	22
2024	69	9
2025	12	3
2026	–	1
2027 och senare	–	2
Totalt	214	84

Kassautflöde

	2021	2020
Återbetalning av leasingskulder 1)	–2 368	–2 417
Räntekostnader avseende leasingskulder	–426	–490
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leasingskulderna	–434	–516
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leasingskulderna	–238	–264
Totalt kassautflöde	–3 466	–3 687
1) Inklusive förskottsbetalningar.

Sektion D – Åtaganden

D1 Avsättningar

Avsättningar 2021

	Omstrukturering	Kundrelaterad	Leverantörsrelaterad	Produktgarantier	Aktierelaterade ersättningar	Övriga	Totalt
Ingående balans	1 200	3 850	791	987	2 107	1 531	10 466
Årets avsättningar	303	795	1 020	455	1 367	483	4 423
Periodens återföringar av outnyttjade belopp	–98	–491	–228	–153	–122	–	–1 178
Negativ effekt på resultaträkningen	3						3
Utbetalt/ianspråktagande under perioden	–	–785	–841	–175	–109	–1 837	–4 62
Omklassificeringar	–	–1 104	–179	–107	–39	–144	–
Omräkningsdifferens	20	23	2	1	76	24	146
Utgående balans	639	3 440	1 231	1 074	1 591	1 529	9 504
Kortfristiga avsättningar	411	1 488	1 231	320	915	1 417	5 782
Långfristiga avsättningar	228	1 952	–	754	676	112	3 722

Avsättningar 2020

	Omstrukturering	Kundrelaterad	Leverantörsrelaterad	Produktgarantier	Aktierelaterade ersättningar	Övriga	Totalt
Ingående balans	1 095	3 738	1 309	941	1 941	1 899	10 923
Årets avsättningar	1 144	1 108	535	248	1 563	649	5 247
Periodens återföringar av outnyttjade belopp	–149	–83	–438	–99	–69	–323	–1 161
Negativ effekt på resultaträkningen	4						4
Utbetalt/ianspråktagande under perioden	–815	–766	–595	–105	–1 195	–499	–3 975
Omklassificeringar	9	–4	–14	3	–1	–20	–27
Omräkningsdifferens	–84	–143	–6	–1	–132	–175	–541
Utgående balans	1 200	3 850	791	987	2 107	1 531	10 466
Kortfristiga avsättningar	1 157	1 716	791	987	1 420	1 509	7 580
Kortfristiga avsättningar	43	2 134	–	–	687	22	2 886

Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknikskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs varje månad för att identifiera behov av nya avsättningar eller återföringar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket leder till att en kostnad redovisas i resultaträkningen. Värdet av de totala avsättningarna för 2021 är SEK 9,5 (10,5) miljarder, varav SEK 3,7 (2,9) miljarder klassificeras som långfristiga. Mer information finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”, och i not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, om viktiga osäkerhetsfaktorer vad gäller uppskattningar av tidpunkter och belopp.

Avsättningar för omstrukturering

Avsättningar för omstrukturering avser strukturella effektiviseringsåtgärder som planeras och hanteras av ledningen, och som har en väsentlig inverkan på antingen omfattningen av den verksamhet som bedrivs, eller det sätt på vilket verksamheten bedrivs. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader. Omstruktureringsavsättningar redovisas baserat på de förväntade kostnaderna för respektive omstruktureringsåtgärd och avser huvudsakligen personalkostnader. Viss bedömningsosäkerhet föreligger kring genomförandet av omstruktureringsåtgärderna, vilket kan påverka den förväntade tidpunkten för och realiseringen av kostnaderna. Omstruktureringsavsättningarna granskas och justeras regelbundet baserat på ledningens uppskattningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida planen genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av omstruktureringsavsättningen kommer att utnyttjas inom loppet av 1 år. Mer information om omstruktureringskostnader som bokförts i resultaträkningen finns i not B3, ”Kostnader per kostnadsslag”.

Kundrelaterade avsättningar

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för förlustkontrakt med kunder. För att värdera de kundrelaterade avsättningarna gör ledningen en uppskattning av de oundvikliga kostnaderna för att fullgöra skyldigheterna enligt kundkontraktet. Om böter för kontraktsbrott är lägre än de uppskattade kostnaderna för att fullgöra kontraktet begränsas avsättningsvärdet till värdet av dessa böter. De oundvikliga kostnaderna för att fullgöra kontraktet kan i vissa fall avvika från ledningens uppskattning.# Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

D2 Ansvarsförbindelser

Avsättningar som gjorts för förlustbringande kundkontrakt granskas och justeras därför regelbundet baserat på den senaste tillgängliga informationen när det gäller realiseringen av de uppskattade kostnaderna. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av huruvida kundkontraktet genomförs i linje med ledningens bedömning. Merparten av de kundrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas under 5 år.

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer, baserat på kontraktsenliga åtaganden som huvudsakligen avser lager. Avsättningen beräknas genom en jämförelse mellan de åtaganden om lagerinköp som gjorts och den förväntade användningen enligt prognos, och eventuella överskott. Avsättningar görs på grundval av en bedömning av risken för inkurans. Det föreligger alltså viss osäkerhet i prognoser och i uppskattningar av förväntad användning samt i bedömningar av framtida inkurans, eftersom detta baseras på ledningens förväntningar. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av de faktiska utfallen av tvister och garantier med leverantörer. Merparten av de leverantörsrelaterade avsättningarna kommer att utnyttjas inom 1 år.

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Det föreligger osäkerhet vad gäller tidpunkter och belopp eftersom ledningen utgår från historiska trender för att uppskatta garantiavsättningar samt kostnader för reparation eller utbyte, och de faktiska utfallen kan avvika från dessa trender. För garantiavsättningar för nya produkter krävs mer djupgående uppskattningar eftersom ingen historisk information finns tillgänglig. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver garantier om att produkten uppfyller överenskomna specifikationer. Sådana kostnader redovisas som separata prestationåtaganden. Den förväntade tidpunkten för och storleken på utflödena är beroende av vilka faktiska produktfel som uppstår. Merparten av garantiavsättningarna förväntas utnyttjas under 2 år.

Avsättningar för aktierelaterade ersättningar Avsättningar för aktierelaterade ersättningar avser kontantreglerade aktiebaserade program och baseras på den aktuella periodens bästa uppskattning av de eventuella utbetalningarna. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Osäkerheten om utflöden är relaterad till det underliggande instrumentets verkliga värde under intjänandeperioden och det förväntade uppfyllandet av intjänandevillkoren. Merparten av avsättningarna för aktierelaterade ersättningar förväntas utnyttjas inom 1 år.

Övriga avsättningar Avser främst rättstvister och patentintrångstvister. Ledningen utvärderar regelbundet sannolikheten för negativa utfall, och om det anses troligt sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten. Det föreligger osäkerhet kring det slutliga utfallet när det gäller förlikningsförfaranden, och därför ser ledningen regelbundet över bedömningen. Utflöden i samband med tvister är per definition osäkra vad gäller tidpunkt och belopp, och därför förväntas merparten av avsättningarna utnyttjas inom 1 år.

Ansvarsförbindelser	2021	2020
Ansvarsförbindelser	1 614	1 198
Totalt	1 614	1 198

Koncernens ansvarsförbindelser hänförs främst till pensionsåtaganden, tvister och skattetvister hos dotterbolagen. Koncernens ansvarsförbindelser innefattar åtaganden för lån om SEK 16 (15) miljoner som tagits upp av andra bolag. Alla pågående skattetvister och andra slags tvister har utvärderats. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts eller upplysts om ansvarsförbindelser. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

4 oktober 2021 bad Ericsson United States District Court for the Eastern District of Texas att fastställa att Ericsson i sina förhandlingar med Apple har följt sitt FRAND-åtagande (fair, reasonable and non-discriminatory) och alla andra tillämpliga lagar och policyer som skulle påverka villkoren för Ericssons och Apples framtida licens. 17 december 2021 lämnade Apple in en motstämning vid the Eastern District of Texas med påstående bland annat om att Ericsson har brutit mot vissa skyldigheter relaterade till licensiering av standard essentiella patent (SEPs) på FRAND villkor. Ansökningar om stämning i olika fora är standard när parter vidtar rättsliga åtgärder mot varandra i samband med tvist kring förnyelse av patentlicensavtal och därmed kan ytterligare stämningar och andra rättsliga förfaranden komma att följa. Se även not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobiltelefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. I januari 2014 inledde CCI liknande undersökningar mot Ericsson på grundval av krav från Intex Technologies (Indien) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu ett slutligt beslut från Indiens högsta domstol.

I april 2019 informerades Ericsson av SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti-monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensiering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser.

I oktober 2021 erhöll Ericsson korrespondens från US Department of Justice (DOJ) enligt vilken DOJ kommit fram till att Ericsson brutit mot sina skyldigheter enligt den uppgörelse, ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (DPA), som Bolaget ingått, genom att inte tillhandahålla vissa dokument och faktauppgifter. Ericsson kan i nuläget inte meddela ytterligare detaljer om vad DOJ kommit fram till eller förutsäga hur ärendet kommer att lösas. Därför är det inte möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning av potentiella framtida kassautflöden för att lösa ärendet. Se även not H6 ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

Beloppen i tabellen ovan innehåller inga belopp hänförliga till varken Apple, Micromax, SAMR eller DOJ.

D3 Ställda säkerheter

Ställda säkerheter	2021	2020
Företagsinteckningar 1)	6 341	6 332
Banktillgodohavanden 2)	532	476
Totalt	6 873	6 808

1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.
2) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

D4 Kontraktsenliga åtaganden

Kontraktsenliga åtaganden	Förfallostruktur				Totalt
	SEK miljarder	<1 år	1–3 år	3–5 år	>5 år
2021
Kort- och långfristiga skulder 1)	33,4	9,8	10,4	3,1	10,1
Leasingåtaganden 2)	10,6	2,6	4,3	2,3	1,4
Övriga långfristiga skulder	1,6	–	1,0	–	0,6
Inköpsåtaganden 3)	27,6	23,2	4,1	0,3	–
Leverantörsskulder	35,7	35,7	–	–	–
Åtaganden för kundfinansiering 4)	47,3	34,4	9,7	3,2	–
Derivatskulder 4)	0,8	0,4	0,4	–	–
Totalt	157,0	106,1	29,9	8,9	12,1
2020
Kort- och långfristiga skulder 1)	31,3	8,4	10,8	10,2	1,9
Leasingåtaganden 2)	10,9	2,6	3,9	2,5	1,9
Övriga långfristiga skulder	1,4	0,1	0,7	—	0,6
Inköpsåtaganden 3)	15,2	12,0	2,6	0,6	—
Leverantörsskulder	32,0	32,0	—	—	—
Åtaganden för kundfinansiering 4)	26,9	26,9	—	—	—
Derivatskulder 4)	0,2	0,1	0,1	—	—
Totalt	117,9	82,1	18,1	13,3	4,4

1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.
2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing”.
3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.
4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

För att uppnå flexibilitet i vår leverantörskedja, främst beroende fortsatta osäkerheter från covid-19 och begränsningar på globala marknaden av elekroniska komponenter, har vi ökat våra kontraktuella åtaganden med flertal leverantörer. De utökade inköpsåtagandena beror på leverantörernas längre ledtider men också i vissa fall på andra orsaker. Eventuella risker relaterad till sådana avtal- och inköpsåtaganden är bedömd enligt principen för redovisning av avsättningar som beskrivs under not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” under rubriken Avsättningar. Not D1, forts.

Finansiell rapport 2021

Noter till koncernens bokslut

Sektion E – Koncernstruktur

E1 Eget kapital

Aktiekapital
	Antal aktier	Aktiekapital (MSEK)
2021
A-aktier	261 755 983	1 309
B-aktier	3 072 395 752	15 363
Totalt	3 334 151 735	16 672

Per den 31 december 2021 och 2020 hade aktiekapitalet följande sammansättning:

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och vinst, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie.# Noter till koncernens bokslut

E2 Företagsförvärv/ avyttringar

Förvärv/ avyttringar

Förvärv 2019–2021	2021	2020	2019
Köpeskilling
Kassa och likvida medel	256	9 534	1 815
Övrigt	–	314	142
Totalt erlagd köpeskilling	256	9 848	1 957
Förvärvade nettotillgångar
Kassa och likvida medel	–	314	142
Materiella anläggningstillgångar	1	55	353
Nyttjanderätter	–	126	–
Immateriella tillgångar	–95	3 583	497
Investeringar i intresseföretag	–	167	101
Övriga tillgångar	21	1 292	1 357
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–	–16	–102
Övriga skulder	–348	–2 781	–743
Totalt förvärvade nettotillgångar	–421	2 740	1 605
Kostnader som påverkar årets resultat	–	–	153
Goodwill	677	7 108	199
Totalt	256	9 848	1 957
Förvärvsrelaterade kostnader 1)	11	92	85

1) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning.

Under 2021 gjorde Ericsson förvärv med en negativ kassaflödeseffekt om SEK 256 (9 534) miljoner. Förvärven som presenteras nedan är inte materiella men Bolaget tillhandahåller information för att ge läsaren en översikt över gjorda förvärv.

Förvärven utgjordes huvudsakligen av:

• Cradlepoint: Den 1 november 2020 förvärvade Bolaget alla aktier i Cradlepoint Inc. (köpeskilling om SEK 9.5 miljarder), en USA-baserad marknadsledare inom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar. Investeringen är en viktig del i Ericssons strategi för att fånga marknadsandelar på den snabbt växande marknaden för 5G Enterprise lösningar. Cradlepoint kompletterar Ericssons existerande 5G Enterprise portfölj som inkluderar Dedicated Networks och en global IoT plattform. Goodwill i den här transaktionen representerar framtida kunder, framtida teknologi och synergier med de säljkanaler och kommersiella modeller som tillämpas av Cradlepoint och förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. Den preliminära förvärvsanalysen av Cradlepoint som gjordes 2020 fastställdes under 2021. Den huvudsakliga skillnaden mellan preliminära och definitiva värden för förvärvsanalysen är en ökning av goodwill om SEK 0,48 miljarder till SEK 7,5 miljarder med en motsvarande ökning av uppskjutna intäkter om SEK 0,35 miljarder och minskning av immateriella tillgångar om SEK 0,13 miljarder. Det resulterade i en positiv påverkan på resultaträkningen om SEK 0,1 miljarder 2021.
• Axonix: Den 31 mars 2021, förvärvade Bolaget tillgångar från Axonix, en UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobilmarknadsföring. Förvärvet kommer att stärka Bolagets leveranskedja i marknaden. Balansposterna för att fastställa förvärvsanalysen är definitiva.
• Quortus: Den 17 november 2021, förvärvade Bolaget vissa tillgångar, inklusive 29 anställda, från Quortus, ett UK-baserat bolag med expertis inom 4G/5G teknologi. Förvärvet förbättrar Bolagets erbjudande med rikare 4G/5G nätverksfunktioner i portföljen av enterprise produkter. Balansposterna för att fastställa förvärvsanalysen är definitiva.

För att kunna fastställa en förvärvsanalys måste all relevant information finnas tillgänglig. Exempel på sådan information är slutligt förvärvspris och slutlig ingående balans, vilka kan kvarstå som preliminära under en tid på grund av till exempel justeringar i rörelsekapital, skatt eller beslut från lokala myndigheter.

Avyttringar

Avyttringar 2019–2021	2021	2020	2019
Försäljningspris
Kassa och likvida medel	273	4 360	–
Kapitalandelar i intresseföretag	–	–	1 209
Försäljningspris	273	4 360	1 569
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	26	1 171	–
Nyttjanderätter	7	1 20	–
Kapitalandelar i intresseföretag	–	–	5
Immateriella tillgångar	–	48	820
Goodwill	–48	4	–
Övriga tillgångar	51	83	96
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad anställning	–30	–1 244	–
Övriga skulder	36	6	–774
Totalt avyttrade nettotillgångar	42	142	582
Nettovinst/-förlust från avyttringar	231	–138	987
Aktier i intresseföretag	–	–	–1 209
Kassaflödeseffekt	273	4 360	–

Under 2021 genomförde Bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 273 (4) miljoner. Nettovinst/-förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter i resultaträkningen. För mer information, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.

Avyttringar består främst av ett datacenter i Nederländerna i november 2021. För mer information, se även not H3 ”Kassaflödesanalys”.

E3 Intresseföretag

Kapitalandelar i intresseföretag

	2021	2020
Ingående balans	1 274	1 565
Investeringar	–	167
Resultatandel	–260	–298
Återbetalning av aktiekapital	–	–3
Skatter	–11	–33
Utdelningar	–90	–43
Omräkningsdifferens	28	–81
Utgående balans	941	1 274

Koncernen äger 49 % av MediaKind, baserat i USA, med en investering på SEK 0,8 (0,8) miljarder. Koncernens andel i MediaKinds resultat var SEK –0,4 (–0,4) miljarder och den återstående investeringen är SEK 0,0 (0,4) miljarder. Koncernen har lånat ut SEK 0,5 (0,5) miljarder till MediaKind.

Koncernen äger 49.07% av aktierna i Ericsson Nikola Tesla d.d., baserat i Kroatien. Se även not H4 ”Transaktioner med närstående”.

Förvärv 2019–2021

Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
Quortus	Ett UK-baserat mobile core mjukvarubolag med expertis inom 4G/5G teknologi för enterprise	nov 2021
Axonix	En UK-baserad digital annonsförmedlare inom mobilmarknadsföring.	mar 2021
Cradlepoint	Ett USA-baserat företag inom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar.	nov 2020
Genaker	En spansk leverantör med lösningar inom Mission Critical Push-to-talk (MC-PTT).	mar 2020
ST-Ericsson	Återstående aktier i ST-Ericsson förvärvades (tidigare ett joint venture).	dec 2019
Kathrein	Ett Tyskland-baserat företag som tillhandahåller antenn och filterteknologi.	okt 2019
CSF	Ett USA-baserat teknologibolag kopplat till iconectiv verksamheten.	aug 2019

Avyttringar 2019–2021

Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
Data center	En datacenter verksamhet baserad i Nederländerna.	nov 2021
MediaKind	Avyttring av 51 % av MediaKind verksamheten.	feb 2019

Not E2, forts.

Sektion F – Finansiella instrument

F1 Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen.

Övriga reserver

SEK miljoner	Omräkningsdifferenser	Kassaflödessäkringar	Omvärdering av upplåning	Totalt övriga reserver	Omräkningsdifferenser	Kassaflödessäkringar	Omvärdering av upplåning	Totalt övriga reserver
Ingående balans	–2 424	101	–366	–2 689	2 967	–230	–445	2 292
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk	–	–	31	31	–	–	99	99
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat	–	–	–6	–6	–	–	–20	–20
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–542	–	–542	–	136	–	136
Omklassificering till resultaträkningen	–	–96	–	–96	–	281	–	281
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser	3 556	–	–	3 556	–5 434	–	–	–5 434
Omklassificering till resultaträkningen	46	–	–	46	124	–	–	124
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag	28	–	–	28	–81	–	–	–81
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat	–	126	–	126	–	86	–	86
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	3 630	–512	25	3 143	–5 391	331	79	–4 981
Totalresultat för perioden	3 630	–512	25	3 143	–5 391	331	79	–4 981
Utgående balans	1 206	–411	–341	454	–2 424	101	–366	–2 689

Finansiell rapport 2021 55

Noter till koncernens bokslut

T otalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2021, uppgick till 4 009 306 (6 043 960 år 2020 och 19 853 247 år 2019) B-aktier.

Antal aktier	Antal aktier	Aktiekapital (MSEK)	Antal utestående aktier
1 jan 2021	3 334 151	735	16 672
31 dec 2021	3 334 151	735	16 672

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår för årsstämman en utdelning för 2021 om SEK 2,50 per aktie (SEK 2,00 för 2020 och 1,50 för 2019). Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,25 per aktie med 31 mars 2022 som avstämningsdag för utdelning och SEK 1,25 per aktie med 30 september 2022 som avstämningsdag för utdelning.

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Övriga reserver

Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och omvärdering av lån.

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter till koncernens presentationsvaluta och för ändringar avseende omräkning av övervärden i lokal valuta.

Kassaflödessäkring

För mer information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av lån

För mer information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinstmedel i Moderbolaget och dess koncernföretag, samt andel i joint ventures och intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutat anställning.

Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning.”

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

Finansiell rapport 2021 56

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2021 57

Noter till koncernens bokslut# Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör till exempel investeringar, kundfinansieringsåtaganden och upplåning, samt övervakar löpande exponeringen med avseende på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter. Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen.

Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att Bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov.

Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde. Koncernen har följande kapitalmål:
– Starkt kassaflöde före M&A
– Positiv nettokassa
– Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), Standard & Poor’s (BBB-) och Fitch (BBB-).

Kapitalmålsrelaterad information, SEK miljarder

	2021	2020
Fritt kassaflöde före M&A ¹)	32,1	22,3
Positiv nettokassa ¹)	65,8	41,9
Kreditbetyg
Fitch	BBB-, stabil	BBB-, stabil
Standard & Poor’s	BBB-, stabil	BBB-, stabil
Moody’s	Ba1, stabil	Ba1, stabil

¹) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.

Koncernen har en central Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion vars huvudsakliga uppgift är att säkra lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är enlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer.

Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för stödja deras köp av utrustning från Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:
– Valutarisk
– Ränterisk
– Kreditrisk
– Likviditetsrisk
– Refinansieringsrisk
– Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränterisker samt mot politiska risker i vissa länder. För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafuktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom EBIT, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras de externa fakturerings- och kostnadsexponeringarna för de största valutors påverkan på lönsamhet. De interna exponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen från interna transaktioner är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga.

Valutae xponering, SEK miljarder

Exponerings- valuta	Fakturering omräknings- exponering	Fakturering transaktions- exponering	Fakturering netto- exponering	Kostnader omräk- nings- exponering	Kostnader transak- tions- exponering ¹)	Kostnader netto- exponering
USD ²)	78,9	36,1	115,0	–45,2	–53,0	–98,2
EUR	28,3	9,5	37,8	–22,4	3,8	–18,6
JPY	13,4	–	13,4	–5,2	–	–5,2
CAD	4,5	–	4,5	–	0,3	0,3
CNY	7,1	–	7,1	–6,5	1,4	–5,1
TWD	5,5	–	5,5	–2,4	–	–2,4
INR	7,4	–0,4	7,0	–4,4	0,2	–4,2
GBP	7,6	–0,9	6,7	–6,2	–0,2	–6,4
AUD	7,6	–0,6	7,0	–5,0	0,4	–4,6

¹) Externa inköp i utländsk valuta omräknad till funktionell valuta försäljning och inköp i utländsk valuta.
²) Transaktionsexponering under 2021 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 200 miljoner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljningsvolymen som uppstår 2022 att uppgå till USD 263 miljoner.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar tre huvudaspekter vad gäller transaktionsexponering.
a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och EBIT
Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valutarisken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassaflöden eller utflöden som är högst sannolika.

Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning och EBIT. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD. Styrelsen har givit koncernen ett mandat att säkra mellan 0 %–100 % av sin exponering upp till tre år i förskott. Detta mandat instruerar treasury funktionen att säkra en procentsats av denna exponering i enlighet med en definierad skala, vilken låser in en högre procentsats av exponeringen om USD stärks i förhållande till SEK, upp till 100%.

Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutatermins-kontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

Finansiell rapport 2021 58 Noter till koncernens bokslut

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning
Enligt koncernens policy ska dotterbolagens transaktionsexponering (till exempel kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Det här definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)
Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att sprida denna risk över året, säkras varje månad 14 % av de kommande sex månadernas prognosticerade försäljning och inköp i EAB. De säkrade volymerna finansieras genom interna lån från Moderbolaget, vilka inte är säkrade och därför är omvärderingens påverkan av lånet redovisat i finansiella intäkter och kostnader när de uppkommer. Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar, prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras.

Utestående lån vid årsskiftet var USD 728 miljoner (USD 610 miljoner) med en genomsnittlig balans om USD 926 miljoner över året. Betingat av förstärkningen av USD i förhållande till SEK under 2021 så uppstod en nettoförlust för säkringslånebalanserna om SEK 845 miljoner, innehållande resultat från realisering och omvärdering på dessa lånekontrakt om SEK 298 miljoner respektive SEK 547 miljoner.

d) Transaktionsrisk som påverkar rörelseförvärv
Koncernen är exponerad för transaktionsrisk då köpeskillingen fastställs i utländsk valuta, från och med den föreslagna transaktionens kommunikation till dess transaktionen genomförs. Sådan transaktion, om den bedöms vara väsentlig och mycket sannolik, kommer att säkras för att skydda kontant ersättningen för förvärvsredovisning. Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutatermins kontrakt som matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt och klassificerar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektiviteten förväntas vara minimal men kan uppstå på grund av skillnader i tidpunkten för kassaflödena mellan den säkrade posten och säkringsinstrumenten.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoder för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av dess centrala Treasuryfunktionen för finansförvaltning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR-mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont.Den dagliga V aR-mätningen görs med marknadsvolatilitet er och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året. T reasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen k an den såväl avvika från r örlig ränta på nett okassan som att ta v alutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK  45 miljoner VaR med 99 % kon - fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR f ör 2021 uppgick till SEK 15,3 (21,0) miljoner. Inga V aR-limiter överskreds under 2021. Inom ” Asset and Liability management” verksamheten hanteras r änte - risken genom att matcha f ast respektive rörlig rän ta i ränt ebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en f örändring om 1 baspunkt, på matchande räntebär ande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga expone - ringen under 2021 v ar SEK 1,1 (0,5) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränt eökning om 1 baspunkt, SEK miljoner

	< 3 mån	3–12 mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	T otalt
Räntebär ande tillgångar	–	–	–	-4	-3	–
Räntebär ande skulder 1)	–	–	1	1	5	7
Derivat	–	1	1	–	–	2
T otalt	–	1	–	2	-2	5

1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via result aträkningen.

Utestående derivat

	2021
	Redo visat bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade ej avräknade belopp – placeringar	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	294	–36	258	–	258
Skulder	– 707	36	–671	467	–204
Räntederivat
Tillgångar	79	–20	59	–	59
Skulder	–111	20	–91	–	–91
2020
Valutaderivat 1)
Tillgångar	1 491	–7	1 484	–1	181
Skulder	–141	7	–134	–	–134
Räntederivat
Tillgångar	57	–31	26	–	26
Skulder	–131	31	–100	–	–100

1) Valutaderivat hänf örda till kassaflödessäkring om SEK 9 (127) miljoner är inkluderade i Övriga kort - fristiga tillgångar och SEK 510 (0) miljoner i Övriga kortfristiga skulder. Betalda eller erhållna ”Cash collat erals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISD A för ” cross-currencies” derivat r edovisas som kortfristiga räntebär ande placeringar respektive k or tfristig upplåning.

Koncernen innehar följande ränt ederivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderiv at 2021

	< 3 mån	3–12 mån	> 1 år	T otalt
Nominellt värde (miljoner USD)	734	1 372	525	2,631
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)	8,79	9,05	8,35

Säkringskvoten är 1:1 och f örändringar i t erminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt vär de för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt vär de för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas i övrigt t otalresultat (OCI). Om f örändringen av v erkligt värde f ör säkringsinstrumentet är högre så beaktas öv erstigande verkligt vär de beloppet som ineffektiv säkring och r edovisas som valutaeff ekter vinster/f örluster, netto. För säkringar av kundk ontrakt, vid int äktsföring av säkrad nett oomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt t otalresul - tat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redo visas i nettoomsättning. För säkringar av r örelseförvärv, omförs det ackumulerade beloppet av säk - ringsreserven från övrigt totalresul - tat (OCI) som en omklassficeringsjustering av goodwill vid redo visning av rörelsef örvärvet. Se not E1 ”Eget kapit al” rörande för ändringar k assaflödessäkringsreserven. Ingen ineffektivitet r edovisades i resultaträkningen 2021.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tr e kategorier: kreditrisk i kundf ordringar och kontrakts- tillgångar, kre ditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga r edovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar r egleras genom en policy som är obligatorisk att följa f ör samtliga bolag inom k oncernen. Syftet med policyn är att:

• Undvika kreditförluster genom att etablera standar drutiner för kredit- hantering hos samtliga bolag inom k oncernen
• Säkerställa övervakning samt vidt a åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar
• Säkerställa en effektiv kredithan tering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga ant alet kreditdagar samt förbättra kassa flödet
• Ange eskaleringsväg samt processer f ör godk ännande av kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system - funktionaliteten f ör kredithan tering görs en kredit kontroll varje gång en försälj - ningsorder sk apas i affärs systemet. Denna kontr oll baseras på den kreditrisk som är definierad f ör varje kund. Kredit spärrar uppk ommer om f örfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå. För att upphäv a en kreditspärr kr ävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där  detråder instabila politiska och/ eller ekonomiska f örhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar Bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundf ordringar och k ontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. K oncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora dr ag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att gör a betalningar ö ver nationsgr äns) liksom kundens betalningshistorik. F örväntade kreditf örluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förf all och landriskbedömning. V ärdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkreditinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned - skrivningsmatrisen är baserade på hist oriska förlustmönster för gruppering av kunder. Dessa procentsatser just eras för aktuella förutsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rör ande politiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre f ör belopp som f ortsätter att var a obetalda för längre tidsperioder. Sedan början av covid-19-pandemin utvär derar k oncernen den vidare ekonomiska påverk an med avseende på modellen för kredtiförlust er för kund - fordringar och uppdaterar nedskrivningsmatrisen när det är lämpligt. Det har inte v arit någon väsentlig f örändring av nedskrivningsmatrisen under året som ett direkt resultat av covid-19.

Kundf ordringar och k ontraktstillgångar uppgick tillsammans till SEK 55 905 (53 336) miljoner per den 31 december 2021. R eserver f ör osäkra kundf ord - ringar och k ontraktstillgångar uppgick per 31 december 2021 till SEK 2 398 (2 518) miljoner. Förfallna kundfodringar som är äldre än 360 dagar har ökat något men förvänt an att få betalt av vissa kunder har ökat vilket resulter at i lägre reserver vid årsslutet.

Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skr evs SEK 163 (136) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förv äntan att få bet alt. A v dessa nedskrivningar är SEK 0 (0) miljoner fortfarande f öremål för indrivning.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundf ordringar och k ontraktstillgångar

	2021	2020
Ingående balans	2 518	2 983
Ökning/(minskning)	40	–118
Nedskrivningar	–163	–136
Omräkningsdifferens	3	–211
Utgående balans 1)	2 398	2 518

1) Av vilk a SEK 1 (1) miljoner avser k ontraktstillgångar.

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmen tsinformation”. De tio största kunderna repr esenterar 47 % (50 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2021.

Åldersanalys av bruttovär de av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori per 31 december

	2021
	Dagar efter förfall	Ej förfallet	1–90	91–180	181–360	>360
Låg landrisk		36 439	976	171	51	292
Medium landrisk		12 119	689	208	220	735
Hög landrisk		4 044	429	293	270	1 367
T otalt		52 602	2 094	672	541	2 394
	2020
	Dagar efter förfall	Ej förfallet	1–90	91–180	181–360	>360
Låg landrisk		33 620	517	63	105	308
Medium landrisk		13 487	1 243	338	346	753
Hög landrisk		3 023	394	223	275	1 159
T otalt		50 130	2 154	624	726	2 220

Kreditrisk avseende kundfinansiering

Samtliga större åt aganden avseende kundkrediter görs endast efter god - kännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsor dning för kreditbeslut. En kreditriskvärdering görs för varje enskild kundkredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (f ör politisk och k ommersiell risk)innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kr editriskanalysen genomförs med hjälp av en vär deringsmodell där den politiska kr edit risknivån är identisk med den som tillämpas av exportkreditinstituten inom OE CD. Den k ommersi - ella kreditrisken v ärderas genom att analysera ett st ort antal parametrar, vilka kan antas ha en påv erkan på den framtida k ommersiella kreditriske xpone - ringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering gener erar en intern prissättning av risk, uttry ckt som en riskmarginal per annum ö ver basräntan. Den r eferensprissättning, som modellen är baserad på, verifieras regelbundet med hjälp av inf ormation från exportkreditinstituten och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finansieringar. Målet är att den int ernt bestämda riskmarginalen alltid sk all motsvara den faktiska bedömda risk en och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen f ör v arje enskild kundkredit ompröv as regelbundet.Per den 31 december 2021 uppgick koncernens totala utestående exponering avseende kundfinansiering till SEK 5 239 (5 262) miljoner. Det redovisade värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2021, SEK 3 287 (3 137) miljoner. Kundfinansiering arrangeras för infrastrukturprojekt på olika geografiska marknader. Per den 31 december 2021 hade Bolaget totalt 81 (72) utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av Bolaget. De fem största kundkreditåtagandena utgjorde 70 % (75 %) av den totala kreditexponeringen under 2021. Per den 31 december 2021 utgjorde Mellanöstern och Afrika 44 % (44 %) av utestående exponering medan Nordamerika utgjorde 32 % (20 %). Vidare hade Bolaget vid årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden uppgående till SEK 47 344 (26 939) miljoner. Säkerheter för kundkrediter kan innefatta pantsatt utrustning, pantsättningar avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Överföring av kreditrisk genom ett så kallat ”sub participation arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och finansieringen övertas av banken för den del som banken täcker. Nedanstående tabell visar Bolagets utestående kundkrediter per den 31 december 2021 och 2020.

Utestående kundfinansieringsexponeringar

1)

	2021	2020
Verkligt värde av kundfinansieringskrediter	3 287	3 137
Finansiella garantier för tredje part	6	5
Upplupen ränta	9	8
Maximala kreditrisken	3 302	3 150
Avdrag för risktäckning från tredje part	–94	–95
Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från tredje part	3 208	3 055

1) Tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar

Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen.

Nettoeffekten av gjorda omvärderingar (valutakurseffekten exkluderad) påverkade resultaträkningen positivt med SEK 350 (negativ påverkan 262) miljoner under 2021 varav SEK 347 (negativ påverkan 262) miljoner relaterar till krediter som innehas per den 31 december 2021. Omvärderingarna presenteras som försäljnings- och administrationskostnader varav merparten härrör till kundkrediter i Sydöstra Asien, Oceanien och Indien.

Kundfinansiering avstämning av verkligt värde

	2021	2020
Ingående balans	3 137	3 756
Tillkomna krediter	30 121	24 765
Försäljning/ Återbetalning	–30 468	–25 069
Omvärdering/ amortering av räntesubvention	322	–66
Omräkningsdifferens	175	–249
Utgående balans	3 287	3 137
varav långfristig	568	1 221

På grund av utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinansieringslösningar fortsatt öka i betydande omfattning. Den största delen av sådan finansiering har framgångsrikt blivit överförd till banker och därför är balansen av kundfinansieringsfordringar i nivå med föregående år.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investeringar i likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivatpositioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter. Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency swaps” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivat exponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler. Per den 31 december 2021 var kreditrisken i avstämda instrument lika stor som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffningsvärde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,3 (0,3) miljarder.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga åtaganden, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditetsbehov.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

Typ av emmitent/ motpart:	Rating eller likn.	<3 mån	3–12 mån	1–5 år	>5 år	Totalt
2021
T otal bank		44 758	104	11	–	44 873
Andra finansiella institut		247	–	–	–	247
Stater	AA/AAA	5 743	2 906	11 860	–	20 509
Företag	A2/P2	4 226	–	–	–	4 226
Bostadsinstitut	AAA	–	5 749	21 700	304	27 753
Derivat		118	199	–	–	317
		55 092	8 958	33 571	304	97 925
2020
T otal bank		26 829	130	16	–	26 975
Andra finansiella institut		202	–	–	–	202
Stater	AAA	15 000	605	12 483	395	28 483
Företag	A2/P2	1 960	–	–	–	1 960
Bostadsinstitut	AAA	216	3 969	10 240	–	14 425
Derivat		189	346	975	–	1 510
		44 396	5 050	23 714	395	73 555

De finansiella instrumenten klassificeras som tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultat eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken att Bolaget inte kan refinansiera sina utestående skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt. Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften.

Finansieringsprogram

1)

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	5 000	–1 495	3 505
SEC registrerat program (USD miljoner)	1 000

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2) Programbeloppet obestämt.

I mars 2021 återbetalade koncernen ett obligationlån på EUR 500 miljoner utgiven under European Medium Term Note programmet (EMTN). I maj 2021 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån på EUR 500 miljoner med förfall 2029 under samma program. I juni 2021 utnyttjade Ericsson sitt kreditavtal med Europeiska Investeringsbanken (EIB) med USD 305 miljoner som förfaller 2028.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)	2 000	–	2 000

I september 2021 etablerade Ericsson en rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Kreditfaciliteten ersätter den tidigare kreditfaciliteten på motsvarande belopp. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finasiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser. För finansiella skulder designade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki

• Nivå 1 – Noterade marknadspriser
  Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner.

• Nivå 2 – Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden
  Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (till exempel diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor.Andra ingångs-värden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser. Ingångsvärden för avkastningskurvor är noterade fixingräntor, ränteswappar och IBOR räntor. Valutaderivaten är värderade genom att använda observerbara terminskurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner görs med användande av Black-Scholes formeln. Värdet av kreditrisker i derivatkontrakt följs upp regelbundet. Värderingsjusteringar av derivattillgångar och -skulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och sannolikhet för fallisemang från kreditswappar (CDS) och om effekten av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten.

Värderingsteknik användande icke-observerbara ingångsvärden – nivå 3

Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknadsvärden (inte observerbara ingångsvärden). Förutom kundfordringar och kundfinansieringsfordringar används i huvudsak värderingstekniken för investeringar i aktier och andra andelar där ingångsvärden anses vara observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Icke-observerbara ingångsvärden fastställs generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

Investeringar i aktier och andelar	Ingående balans	Anskaffningar	Försäljningar	Vinster och förluster 1)	Överfört till nivå 1 2)	Utgående balans
	1 519	184	–229	255	–55	1 674

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som övriga rörelseintäkter/kostnader, varav SEK 163 miljoner avser orealiserade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.
2) Överföring mellan hierarkier redovisas från det datum då omständigheterna ändrades och som resulterade i överföringen. Överföring under året avser en investering som omvandlats till marknadsnoterade aktier. Vinsten som uppstod uppgick till SEK 529 miljoner rapporteras som övriga rörelseintäkter såsom en nivå 1 tillgång, vilken är exkluderad från vinst- och förlustbeloppet i tabellen ovan.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränteexponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Finansiella instrument	2021	2020
	SEK miljarder	SEK miljarder
	Upplupet anskaff- nings- värde	Verkligt värde
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	3,3
Räntebärande placeringar	–	43,3
Likvida medel 1)	–	26,0
Övriga finansiella tillgångar	–	2,3
Övriga kortfristiga tillgångar	–	0,3
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar	–	45,4
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,3	–
Likvida medel 1)	4,0	–
Övriga finansiella tillgångar	0,5	–
Finansiella tillgångar	4,8	120,6
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Moderbolagets upplåning	–	–31,4
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat et
Övriga kortfristiga skulder	–	–0,8
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–35,7	–
Upplåning	–0,4	–
Finansiella skulder	–36,1	–32,2

1) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 54,1 (43,6) miljarder varav SEK 30,0 (27,2) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2021 62 Noter till koncernens bokslut

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är Bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplysningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med långsiktiga rörliga ersättningsprogram (LTV) 2019 och 2020 till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen hanteras genom eget innehav av B-aktier, som kan säljas för att skapa finansiering och även täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter. En förändring av aktiekursen kommer resultera i en förändring av de sociala kostnaderna, vilket utgör en risk i resultaträkningen. Kassaflödesexponeringen hänförlig till LTV programmet 2021 hanteras inte på samma sätt.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande syntetiska aktieprogram (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är Bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar och till anställda täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare information om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

F2 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader	2021	2020	2019
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 1)	360	665	1 234
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 1)	148	148	430
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto	10	–103	–100
Övriga finansiella intäkter 1)	321	131	161
Finansiella intäkter	691	693	1 295
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder 1)	–525	–873	–1 222
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde 1)	–41	–152	–132
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto	67	9	–69
Räntekostnader avseende leasingskulder	–426	–490	–551
Övriga finansiella kostnader 1)	–790	–762	–860
Finansiella kostnader	–1 674	–2 116	–2 702
Valutaeffekter vinster/förluster, netto	–1 547	827	–395
Finansiella intäkter och kostnader, netto	–2 530	–596	–1 802
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2)	–534	–257	47
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	404	–121	–344

1) Föregående års avtalsenliga ränteintäkt och kostnader har omräknats för att förbättra analysen av avkastning på tillgångar samt finansieringskostnader. Detta ledde till en omklassificering mellan avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar och Övriga finansiella intäkter samt mellan avtalsenlig ränta på finansiella skulder och Övriga finansiella kostnader. Detta har inte påverkat Finansiella Intäkter respektive Finansiella kostnader i sin helhet.
2) Exklusive nettovinst från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 350 miljoner (nettoförlust SEK 262 miljoner 2020 och nettoförlust 650 miljoner 2019), rapporterade som försäljnings- och administrationskostnader, samt nettovinst från omvärdering av investeringar i aktier och andelar om SEK 784 miljoner (netto vinst SEK 12 miljoner 2020 och nettoförlust SEK 149 miljoner 2019), rapporterade som Övriga rörelseintäkter/kostnader.

F3 Finansiella tillgångar, långfristiga

Finansiella tillgångar, långfristiga	2021	2020
	Övriga investeringar i aktier och andelar	Långfristiga räntebärande placeringar
Ingående balans	1 519	21 613
Investering	184	30 305
Avyttring/amortering/minskning	–229	–13 547
Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner 1)	–	–
Omvärdering	784	–7
Omklassificering	–1	7 670
Omräkningsdifferens	1	–118
Utgående balans	2 258	30 626

1) Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Not F1, forts. Finansiell rapport 2021 63 Noter till koncernens bokslut

F4 Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 31,8 (30,2) miljarder per den 31 december 2021.## Räntebärande skulder (exklusive leasingåtaganden)

	2021	2020
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	9 459	5 269
Övrig kortfristig upplåning	131	2 673
T otal kortfristig upplåning	9 590	7 942
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	22 016	22 008
Övrig långfristig upplåning	225	210
T otal långfristig upplåning	22 241	22 218
T otala räntebärande skulder	31 831	30 160

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter (inklusive leasingåtaganden)

	2021	2020
Ingående balans	39 460	47 578
Kassaflöde
Upptagande av lån	7 882	3 220
Återbetalning av lån	–5 791	–9 031
Övriga finansieringaktiviteter	–2 128	1 568
Leasingbetalningar	–2 368	–2 417
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdiff erenser	2 621	–4 030
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	–31	–99
Övriga förändringar av verkligt värde	–415	136
Anskaffningsvärde av nya leasingkontrakt	2 009	2 604
Övriga icke kassapåverkande förändringar	–105	–69
Utgående balans	41 134	39 460

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program registrerat hos den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 1,75 % (2,18 %).

Obligationslån och bilaterala lån

Mission – förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	Bokfört värde (SEK miljoner) 2021	Förändringar av verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2021	Ackumulerade förändringar i verkligt värde pga förändringar i kreditrisk 2021	Bokfört värde (SEK miljoner) 2020
Obligationslån
2012–2022	1 000	4,125%	USD	15 maj 2022	9 163	–86	58	8 537
2017 –2021	500	0,875%	EUR	1 mars 2021	–	–3	–	5 034
2017 –2024	500	1,875%	EUR	1 mars 2024	5 297	–27	118	5 290
2017 –2025 1)	150	2,741%	USD	22 dec 2025	1 393	31	81	1 278
2020–2030 1)	200	3,020%	USD	30 dec 2030	1 825	47	115	1 698
2021–2029	500	1,000%	EUR	26 maj 2029	5 007	–26	–26	–
T otala obligationslån					22 685	–64	346	21 837
Bilaterala lån
2017 –2023 2)	220	USD	15 juni 2023	2 033	17	44	1 826
2019–2024 3)	281	USD	31 juli 2024	2 608	47	62	2 320
2019–2025 2)	150	USD	18 dec 2025	1 400	35	44	1 237
2021–2028 3)	305	USD	21 juni 2028	2 692	–66	–66	–
T otala bilaterala lån					8 733	33	84	5 383

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).
2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.
3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.

Finansiell rapport 2021 64

Noter till koncernens bokslut

Sektion G – Personalrelaterat

G1 Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersättningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Den största förändringen under 2021 orsakades av en högre avkastning än förväntat på investeringar om SEK 3,5 miljarder. Förändringar i finansiella antaganden resulterade i aktuariella nettovinst er på förmånsbestämda förpliktelser om SEK 0,3 miljarder även om detta i stor utsträckning motverkades av förluster under året.

Svenska planer

I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

• Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löneanställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premiebestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan.
• Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare.
• Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp och som har valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och godkända av varje anställd som har valt att delta.

Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmånsbaserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 51 % (48 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Dessa skulder, om värderade enligt annan metod och antaganden fastställda av svenska PRI Pensionsgaranti, finansieras till mer än 100 % av tillgångarna i Ericssons pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.

Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare. Koncernen betalar ut förmånerna direkt till pensionärerna allteftersom de förfaller. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta. Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.

Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden.

Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare

Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som ackumulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas istället hos den senaste arbetsgivaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda åtaganden.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkringsåtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125 % till 175 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångar som en procent av åtagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke-garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 172 % (148 %) per den 31 december 2021. Koncernens andel av Alectas premiereserv uppgick till 0,4 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,1 %. Premier till planen för 2022 uppskattas till SEK 109 miljoner.

Ansvarsförbindelser / Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser inkluderar Bolagets ömsesidiga åtagande med kreditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensionsåtaganden i Sverige. Koncernen har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 6,1 miljarder till PRI Pensionsgaranti.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensionsplaner i USA, vilka är en kombination av slutlönebaserade och avgiftsbaserade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garanterad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts. Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgöringstidens längd.

Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensionsstiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2021 en fondering större än minimikravet.

Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelseledamöterna i stiftelsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapitaltillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensionsplaner, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen.# Pensionsför måner i USA är inte kopplade till inflation, men högr e inflation utgör en risk f ör ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anst ällda. Det finns även en risk att utbetalnings- perioden blir längre än vad som bedömts i ant agandena för livslängd. Planer i St orbritannien Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i Storbritannien. Sam tliga av de förmånsbestämda planerna i S torbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar . De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en gar an - terad nivå f ör pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och r egler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdat eras generellt i linje med Storbritanniens prisinde x för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna. Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är inv esterade i ett antal olik a typer av tillgångar . Planerna styrs av lokala r egler och ansvar et för styrning av planerna ligger på ledamöterna i stift elsens styrelse. Dessa ledamöter utses av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen. Oberoende prof essionella stiftelseledamöter sitter i ett an tal styrelser .

Finansiell rapport 2021 65

Noter till k oncernens bokslut

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2021
Förmånsbestämda f örpliktelser	58 754	18 463	17 071	19 255	113 543
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	29 876	18 254	19 427	13 798	81 355
Underskott/ överskott (+/–)	28 878	209	–2 356	5 457	32 188
Planer med nettoö verskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	450	2 802	610	3 862
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	28 878	659	446	6 067	36 050

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2020
Förmånsbestämda f örpliktelser	56 138	17 921	15 788	18 341	108 188
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	26 967	17 327	17 326	11 991	73 611
Underskott/ överskott (+/–)	29 171	594	–1 538	6 350	34 577
Planer med nettoö verskott, exklusive tillgångsbegränsningen 1)	–	92	2 090	594	2 776
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning 2)	29 171	686	552	6 944	37 353

1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där f örvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övrige långfristiga finansiella tillgångar , se not F3 ”Finansiella tillgångar , långfristiga. ” Tillgångsbegränsningen ökade under året till SEK540 (518) miljoner .
2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättningar efter avslutad anställning, långfristig.

T otalt pensionskostnader som redovisas i k oncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar eft er avslut ad anställning är f ördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer .

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2021
Pensionskostnader f ör avgiftsbestämda planer	1 199	460	138	1 084	2 881
Pensionskostnader f ör förmånsbestämda planer 1)	1 920	97	–6 931	2 942	–
T otalt	3 119	557	132	2 015	5 823
T otala pensionskostnader uttryckt a i procent av löner	9,3 %

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2020
Pensionskostnader f ör avgiftsbestämda planer	963	415	136	664	2 178
Pensionskostnader f ör förmånsbestämda planer	1 783	13	–4 993	2 785	–
T otalt	2 746	428	132	1 657	4 963
T otala pensionskostnader uttryckt a i procent av löner	8,1 %

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2019
Pensionskostnader f ör avgiftsbestämda planer	953	456	132	1 193	2 734
Pensionskostnader f ör förmånsbestämda planer	1 704	–110	–47 889	2 436	–
T otalt	2 657	346	85	2 082	5 170
T otala pensionskostnader uttryckt a i procent av löner	8,8 %

1) Negativ kostnad för UK planerna under året på grund av räntein täkter om SEK 269 miljoner som överstiger räntekostnader om SEK 245 miljoner .

Planerna är f ortsättningsvis exponerade för ett an tal risker hänförliga till förmånsbestämda planer , exempelvis minskning av avkastning på obliga- tioner eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åt agandet. Alternativt k an skulderna öka som en följd av attutbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslän gden i de aktuella tabellerna f ör f örväntad livslängd. En plötslig instabi - litet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga v ärdet för plantillgångarna. Koncernens och stift elsernas målsätt- ning är att reducer a planens exponering för huvudsakliga risker över tiden.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andr a länder , varav de största är iBr asilien, Indien och Irland. De brasilianska planenerna är helt fon derade, med ett netto- överskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fon der ad. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotter- bolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifik a lagar . Försäkringsfonden i Indien är själv förvaltad genom en r egistrerad undantagen stiftelse och således sk a, enligt lokal lagstiftning, invest erings- avkastningen var a garanter ad till en minimiavkastning angiven av r eger - ingen. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkastningen av stift elsens investeringar över de administr erade ränt orna på års basis. Dessa administrerade räntor fastställs årligen övervägande tidigare års sociala och ekonomiska f aktorer .

Not G1, forts. Finansiell rapport 2021 66

Noter till k oncernens bokslut

Förändring i förmånsbestämda förplikt elser

Förändring i förmånsbestämda förplikt elser	Nuvärdet av förplikt elsen 2021 1)	Förvaltn ings- tillgångarnas verkliga värde 2021	T otalt 2021	Nuvärdet av förplikt elsen 2020 1)	Förvaltn ings- tillgångarnas verkliga värde 2020	T otalt 2020
Ingående balans	108 188	– 73 611	34 577	105 088	– 72 435	32 653
Poster i r esultaträkningen 2)
Kostnader för tjänst göring innevarande år	2 644	–	2 644	2 424	–	2 424
Kostnader för tjänst göring under tidigare år och vinster och förluster från regleringar	1	–	1	–7 6	–	–7 6
Räntek ostnader/-intäkter (+/–)	1 463	–1 240	223	1 759	–1 454	305
Skatter och administrativa kostnader	–	41	41	–	29	29
Övrigt	10	–17	–7	51	2	53
Omvärderingar
Avkastning på f örvaltningstillgångarna exklusive belopp som ingår i rän tekostnader/-intäkt er	–	–3 526	–3 526	–	–4 734	–4 734
Aktuariella vinster/förlust er (–/+) från f örändringar av demografiska an taganden	–49	–	–49	10	–	10
Aktuariella vinster/förlust er (–/+) från f örändringar av finansiella antaganden	–287	–	–287	9 247	–	9 247
Erfarenhetsbaserade vinst er/förluster (–/+)	350	–	350	320	–	320
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens	3 951	–3 764	187	–5 373	5 249	–124
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare 3)	–1 260	–679	–1 939	–1 921	–3 612	–5 533
Anställda som omfattas av planen	285	–270	15	223	–223	–
Utbetalningar fr ån planerna:
Utbetalda ersättningar	–1 825		1 825	–1 834		1 834
Regleringar	–12		–12	–1 745	1 733	–12
Rörelseförv ärv och avyttringar	84	–114	–30	15	–	15
Utgående balans	113 543	– 81 355	32 188	108 188	–73 611	34 577

1) V ägd gen omsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 20,4 (20,8) år .
2) Exklusive påverkan av tillgångsbegr änsningen om SEK 40 miljoner 2021 och SEK 50 miljoner 2020.
3) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 1,8 miljarder under 2022.

Värdet av förmånsbestämda förplikt elser

Värdet av förmånsbestämda förplikt elser	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2021
Förmånsbestämda f örpliktelser , utgående balans	58 754	18 463	17 071	19 255	113 543
varav helt eller delvis fonderade	58 754	17 805	17 071	15 574	109 204
varav ofonderade	–	658	–	3 681	4 339

Värdet av förmånsbestämda förplikt elser	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt 2020
Förmånsbestämda f örpliktelser , utgående balans	56 138	17 921	15 788	18 341	108 188
varav helt eller delvis fonderade	56 138	17 235	15 788	14 811	103 972
varav ofonderade	–	686	–	3 530	4 216

Not G1, forts. Finansiell rapport 2021 67

Noter till k oncernens bokslut

Aktuariella antaganden revider as på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga r edovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedöm ningar för redovisningsändamål” .

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna f ör svenska statsskuldsobligationer . IAS 19 ”Ersättningar till anställda” f öreskriver att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer , så ska marknadsränt or f ör statsskuldsobligationer användas för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2021 uppgick den använda diskonte - ringsräntan i S verige till 0,6 % (0,5 %). Om diskonteringsränt an hade baserats på bostadsobligationer skulle disk onteringsräntan ha v arit 2,1 % (1,5 %) per den 31 december 2021. Om dessa diskon terings räntor baserade på svenska bostadsobligationer hade an vänts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2021 så hade den f örmånsbestämda skulden varit appro ximativt SEK 18,8 (11,8) miljarder lägre.

USA och UK

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från föret agsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definier ats som kreditbetyg A A eller bättre. Högre diskont eringsräntor för föret agsobligationer användes vid vär de- ringen av pensionsskulderna i USA och UK vid årets slut vilket minskade skulderna. Detta motverkades emellertid delvis av högre inflation i UK. Ökningen av vär det av förvaltningstillgångar berodde på en relativt hög exponering i räntebärande värdepapper för dessa planer .# Omvärderingar i Övrigt totalresultat r elaterade till ersättningar efter avslutad anställning

	2021	2020
Aktuariella vinster och förluster (+/–)	3255	-3946
Effekt av begränsning i tillgångst aket	25	22
Svensk särskild löneskatt	257	-898
T otalt	3537	-4618

Känslighetsanalys av väsentliga aktuariella antaganden

2021 Påverkan på den förmånsbest ämda förplik - telsen av en för ändring av antaganden

	Sverige	USA	UK
Finansiella antaganden
Diskonteringsr änta –0,5 %	7,5	1,0	2,0
Diskonteringsr änta +0,5 %	–6,5	–0,9	–1,8
Inflation –0,5 %	–5,2	–	–1,4
Inflation +0,5 %	6,0	–	1,5
Löneökningsgrad –0,5 %	–1,4	–	–
Löneökningsgrad +0,5 %	1,5	–	–
Demografiska antaganden
Längd – 1 år	–3,1	–0,5	–0,7
Längd + 1 år	3,1	0,5	0,7

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

1)

	Sverige	USA	UK	Övriga	T otalt	Varav onoterat 2)
2021
Kassa och likvida medel	1100	500	1468	46	3114	33%
Aktier	7619	659	3823	2651	14752	58%
Räntebär ande värdepapper	14427	15817	12705	7999	50948	44%
Fastigheter	5157	–	195	594	5946	100%
Investeringsfonder	1782	1247	–	484	3513	64%
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	–	1597	1597	100%
Övrigt	–209	31	1	1236	1485	69%
T otalt	29876	18254	19427	13798	81355
av vilka f astigheter utn yttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av k oncernen	–	–	–	–	–
2020
Kassa och likvida medel	1117	575	911	34	2637	45%
Aktier	5635	655	3469	2235	11994	58%
Räntebär ande värdepapper	13570	14557	11745	6985	48857	45%
Fastigheter	4338	–	152	531	5021	100%
Investeringsfonder	2153	1495	274	419	4341	74%
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång	–	–	–	1409	1409	100%
Övrigt	154	45	77	378	1352	72%
T otalt	26967	17327	17326	11991	73611
av vilka f astigheter utn yttjade av koncernen	–	–	–	–	–
av vilka värdepapper emitterade av k oncernen	–	–	–	–	–

1) Tillgångsklassen pr esenteras baserat på inv esteringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i v ärdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass.
2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 2 och 3. Belopp redovisade tidigar e år inkluderade endast tillgångar i nivå 3 och har reviderats f ör jämför elseändamål. Onoterade tillgångar består huvudsakligen av investeringar i poolade investeringsinstrument.

Not G1, forts.

Aktuariella antaganden

Finansiella och demografiska aktuariella antaganden

	2021			2020
	Sverige	USA	UK	Sverige	USA	UK
Finansiella antaganden
Diskonteringsr änta	0,6%	2,7%	1,8%	0,5%	2,3 %	1,5 %
Inflation	2,0%	2,5%	3,2%	1,8%	2,5 %	2,8 %
Löneökningsgrad	2,8%	3,5%	–	2,8%	3,5 %	–
Demografiska antaganden
Förvänt ad livslängd efter 65 års ålder	23	23	23	23	23	23

Finansiell rapport 2021

68 Noter till k oncernens bokslut

Kommentarer till tabellen

• Styrelsens ordförande v ar berättigad till ett styr elsearvode om SEK 4 225 000 och ett arvode om SEK 205 000 som ordförande i Finanskommittén och ett arvode om SEK 180 000 som medlem i Kompensationskommitt én.
• Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett arvode om SEK 1 060 000 vardera. Dessut om var ordföranden i Kommittén f ör Audit and Compliance berättigad till ett arvode om SEK 420 000 och övriga icke anställda ledamöter i Kommittén f ör Audit and Compliance SEK 270 000 vardera. Ordf örandena i Finanskommittén, Kompensationskommitt én och T eknik- och vetenskapskommittén v ar berättigade till ett arvode om SEK 205 000 varder a och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till ett arvode om SEK 180 000 vardera.
• Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvodet och syntetisk a aktier enligt ov an. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontr akt med Moderbolaget eller något av dess dott erbolag som ger rätt till f örmåner vid avgång.
• Styrelseledamöter och suppleant er som är Ericssonanställda har in te erhållit något arvode eller f örmåner ut över dem som är förenade med anställningen och ett arvode av SEK 1 500 till var och en av arbetstagarrepr esentant erna och deras suppleanter för varje styr elsemöte och kommittémöt e som de har deltagit vid.
• Årsstämman 2021 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock int e arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som k ontant ersättning och 75 % i form av syntetisk a aktier (vars v ärde vid tidpunkten f ör tilldelningen motsvar ar 75 % av styrelsearvodet), ii) 50 % som kontan t ersättning och 50 % i form av syntetisk a aktier , eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier . Styrelseledamöter kan äv en välja att inte delt a i programmet med syntetiska aktier , och i stället f å 100 % av styrelsearvodet som kont ant ersättning. Kommittéarv oden utbetalas alltid i form av k ontant ersättning.
• Antalet tilldelade synt etiska aktier baser as på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de f em handels - dagar som f öljer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport f ör det första kvartalet 2021: SEK 118,65. Ant alet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal.
• De syntetiska aktierna in tjänas under styrelseledamot ens mandattid. Rätten att erhålla bet alning för de tilldelade syn tetiska aktierna inf aller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommunik é under det fem te året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier , det vill säga år 2026. Beloppet som utbet alas baseras på den volymv ägda genomsnittskursen för Ericssons B-aktier under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.
• Syntetisk a aktier tilldelades styrelseledamöt er f ör f örsta gången 2008 och har däreft er tilldelats årligen på motsvar ande villkor . Betalning baserad på syntetiska aktier som tilldelats 2016 skedde 2021. Beloppen som utbetalades 2021 under de synt etiska aktieprogrammen f astställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som f öljde närmast efter offentlig - görandet av Ericssons bokslutskommunik é avseende 2020: SEK 109,20 och

G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande bef attningshavare

Ersättning till styrelsen

Ersättning till styrelsens ledamöter

SEK

	Styrelse- arvoden	Antal syntetisk a aktier/andel av styrelsearvodet	Värde vid tidpunkten för tilldelning av syntetiska aktier tilldelade 2021	Antal utestående tidigare tilldelade syntetiska aktier	Netto- förändring av värdet av syntetiska aktier 1)	Kommitté- arvoden	T otalt arvode i kontant er 2)	T otal ersättning 2021 (A+B+C)
	A	B	C
Styrelseledamot
Ronnie Leten	4 225 000	17 804 /50 %	2 112 445	77 150	–122 346	385 000	2 497 500	4 487 599
Helena Stjernholm	1 060 000	4 466/50 %	529 891	27 742	201 814	180 000	710 000	1 441 705
Jacob Wallenberg	1 060 000	6 700/ 75 %	794 955	41 615	135 755	180 000	445 000	1 375 710
Jon Fredrik Baksaas	1 060 000	4 466 /50 %	529 891	38 533	–14 377	205 000	735 000	1 250 514
Jan Carlson	1 060 000	6 700/ 75 %	794 955	41 615	2 201	450 000	715 000	1 512 156
Nora Denzel	1 060 000	2 233/25 %	264 945	13 869	729	180 000	975 000	1 240 674
Börje Ekholm	–	–	–	150 241	–	–	–	150 241
Eric A. Elzvik	1 060 000	2 233/25 %	264 945	13 869	729	420 000	1 215 000	1 480 674
Kurt Jofs	1 060 000	– –	–	19 378	–91 077	630 000	1 690 000	1 598 923
Kristin S. Rinne	1 060 000	4 466/50 %	529 891	18 200	106 677	205 000	735 000	1 371 568
Arbetstagarledamöter
Torbjörn Nyman	27 000	–	–	–	–	16 500	43 500	43 500
Anders Ripa 4)	27 000	–	–	–	–	9 000	27 000	27 000
Kjell-Åke Soting	27 000	–	–	–	–	12 000	39 000	39 000
Roger S vensson 5)	4 500	–	–	–	–	3 000	7 500	7 500
Per Holmberg (supplean t) 6)	21 000	–	–	–	–	–	21 000	21 000
Ulf Rosberg (suppleant) 7)	22 500	–	–	–	–	–	22 500	22 500
Loredana Roslund (supplean t)	27 000	–	–	–	–	–	27 000	27 000
T otalt	12 861 000	49 068	5 821 918	291 971	370 346	2 875 500	9 905 000	16 097 264 3)

1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkt en för betalning och värdet 31 december 2020 f ör syntetiska aktier tilldelade 2016 (för vilka betalning erlades 2021). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2021 och v ärdet den 31 december 2020 för de syntetiska aktier som tilldelades 2017, 2018, 2019 och 2020. Beräknad till aktiekursen SEK 99,79. Skillnaden mellan värdet den 31 december 201 och v ärdet vid tilldelningsdagen för syntetiska aktier som tilldelades 2021. Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2017, 2018, 2019 och 2020 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 1,00, SEK 1,00, SEK 1,50 och SEK 2,00 per aktie i kompensation f ör utdelningar , enligt beslut vid årsstämmor - morna 2018, 2019, 2020 och 2021 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2016 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2017, 2018, 2019 och 2020.
2) Kommittéarvode och k ontant del av styrelsearv ode.
3) Exklusive sociala avgifter om SEK 3 561 162.
4) Utsågs till arbetstagarrepresent ant i styrelsen 30 mars 2021 (tidigare suppleant till arbetstagarr epresentant i styrelsen).
5) Avgick som arbetstagarr epresentant i styrelsen 30 mars 2021.
6) Avgick som suppleant till arbetstagarrepresentant i styr elsen 3 november 2021.
7) Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresen tant i styrelsen 30 mars 2021.

Finansiell rapport 2021

69 Noter till k oncernens bokslut

uppgick till sammanlagt SEK 3 957 171, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar ut gör int e någon kostnad för Ericsson 2021. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto för ändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbet alning skedde 2021 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter”.Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar det totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2021 fanns det totalt 341 039 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 35 181 987.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultaträkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar. Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av Bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som Bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten innestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt andra medlemmar i koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid årsstämman 2020.

Kommentarer till tabellen:

• Fredrik Jejdling blev utsedd till vice verkställande direktör av styrelsen från och med 7 november 2017. Han inträdde inte som ställföreträdare för vd och koncernchef under 2021. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen. En detaljerad översikt av Fredrik Jejdlings ersättning för 2021 finns i Ersättningsrapporten för 2021.
• Arun Bansal blev utsedd till vice verkställande direktör av styrelsen från och med 10 juni 2020. Han inträdde inte som ställföreträdare för vd och koncernchef under 2021. Information om Arun Bansal finns i gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen. En detaljerad översikt av Arun Bansals ersättning för 2021 för perioden efter han blev utsedd till vice verkställande direktör finns i Ersättningsrapporten för 2021.
• Gruppen ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2021” och ”Övriga medlemmar i koncernledningen 2020” omfattar följande 14 personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons.
• I beloppet för lön i tabellen för vd och koncernchef samt för övriga medlemmar i koncernledningen ingår semesterlön som utbetalats under 2021 samt övriga avtalade ersättningar som kostnadsförts 2021.
• ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” avser ersättningskostnaderna för alla utestående aktiebaserade planer för helåret 2021.

Innestående medel

Bolaget har redovisat följande skulder gällande ej utbetalda ersättningar i balansräkningen:

• Ericssons åtaganden, enligt IAS 19, för förmånsbestämda pensioner per den 31 december 2021 för övriga medlemmar i koncernledningen uppgick till 2021: SEK 47,4 miljoner, 2020: 45,6 miljoner varav 2021: SEK 32,9 miljoner, 2020: 32,0 miljoner avsåg ITP och förtida pension och resterande 2021: SEK 14,5 miljoner, 2020: 13,6 miljoner avsåg sjuk- och efterlevnadspension.
• Vd och koncernchef saknar svensk förmånsbestämd pension, och därför har Ericsson inget åtagande.
• För tidigare verkställande direktörer och koncernchefer har koncernen gjort avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner i anslutning till deras aktiva tjänstgöringsperioder inom koncernen.

Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen

	Vd och koncernchef 2021	Vd och koncernchef 2020	Övriga medlemmar i koncernledningen 2021	Övriga medlemmar i koncernledningen 2020	Totalt 2021	Totalt 2020
Lön 1)	18 208 859	17 727 726	110 043 431	98 063 266	128 252 290	115 790 992
Avgångsvederlag	–	–	–	–	–	–
Avsättning för årlig rörlig ersättning intjänad under året	–	–	52 507 185	37 992 529	52 507 185	37 992 529
Avsättning för långsiktig rörlig ersättning	43 701 650	41 110 656	48 260 833	41 237 506	91 962 483	82 348 162
Pensionskostnader 2)	9 569 049	9 113 376	40 886 802	39 685 920	50 455 851	48 799 296
Övriga förmåner 3)	555 688	770 276	11 199 631	14 360 413	11 755 319	15 130 689
Sociala avgifter och skatter 3)	22 633 474	21 592 463	57 469 705	52 289 551	80 103 179	73 882 014
Totalt	94 668 720	90 314 497	320 367 587	283 629 185	415 036 307	373 943 682

1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.
2) Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.
3) Övriga förmåner och sociala avgifter och skatter för övriga medlemmar i ET 2020 justerats på grund av ett beräkningsfel.

Not G2, forts. Finansiell rapport 2021 70

Noter till koncernens bokslut

G3 Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redovisningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I korthet:

• Aktiereglerade program, ersättningskostnaden redovisas under intjänandeperioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten.
• Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling.

Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, godkände aktieägarna det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long-Term Variable Compensation Program, LTV) för koncernledningen, Resultatplanen för högre chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key Contributor Plan, KC), som integrerade delar av Bolagets ersättningsstrategi från och med 2017. Alla nya program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagaren, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Tilldelning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att de utmanande prestationsvillkoren har uppnåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs. Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV program (prestationsperioden).

Prestationsvillkor för nuvarande LTV program och EPP är sammanfattade i tabellen på nästa sida tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå, i de fall där prestationsperioden avslutats. I allmänhet krävs att den anställde bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna. Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänandeperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig måluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktierätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig. I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning. Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensationskommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.# Prestationsvillkor för L TV och EPP

Programår	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär för delning)	Resultat	Mål upp- fyllnadsnivå
2021	Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2021	Intervall (SEK miljar der): 15,0–24,0	50 %	1 jan 2021–31 dec 2021	0%–200%	SEK 27,4 miljarder 2)	200%
2021	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1 jan 2021–31 dec 2023	0%–200%
2021	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %	1 jan 2021–31 dec 2023	0%–200%	1)
2021	T otalt		100%		0 %–200 %
2020	Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2020	Intervall (SEK miljar der): 19,1–27,9	50 %	1 jan 2020–31 dec 2020	0 %–200 %	SEK 29,1 miljarder 3)	200 %
2020	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1 jan 2020–31 dec 2022	0 %–200 %
2020	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %	1 jan 2020–31 dec 2022	0 %–200 %	1)
2020	T otalt		100 %		0 %–200 %
2019	Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2019	Intervall (SEK miljar der): 10,0–20,0	50 %	1 jan 2019–31 dec 2019	0 %–200 %	SEK 20,4 miljarder 4)	200 %
2019	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1 jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %	9,00% 74,89%
2019	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 7 –2	20 %	1 jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %	1) 6,52 av 12 19,39%
2019	T otalt		100 %		0 %–200 %	126,35%
2018	Koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2018	Intervall (SEK miljar der): 4,6–9,6	50 %	1 jan 2018 –31 dec 2018	0 %–200 %	SEK 11,5 miljarder 5)	200 %
2018	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1 jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %	26,92 %	200 %
2018	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 7 –2	20 %	1 jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %	1) 1,94 av 12	200 %
2018	T otalt		100 %		0 %–200 %	200 %

1) Den del av prestationsaktierätt erna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under pr estationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2021 och 2020 års pr ogram, och 12 bolag för 2019 och 2018 års pr ogram. Intjänande avseende prestationsaktierätt erna relaterade till detta villkor varier ar beroende på koncernens TSR placering i f örhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prest ationsperioden.
2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som in te ingår i prest ationsvillkoret.
3) Exklusive omstruktureringskostnader .
4) Exklusive böter och liknande r elaterat till utredningen av amerik anska justitiedepartementet (DO J) / amerikanska finansinspektionen (SEC).
5) Exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 med anledning av reviderad BSS-strategi.

Finansiell rapport 2021 71

Noter till k oncernens bokslut

2021 års program för långsiktig rörlig ersättning för k oncernledningen (L T V 2021)

L TV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfatt ar samtliga medlem - mar i k oncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2021, inklusive vd och k oncernchef . Tilldelning av prestationsaktier ätter till delt agarna ägde rum 3 maj 2021. Värdet på de underliggande aktierna f ör prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 190 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie - rade vär det mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektiv e årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätt erna berättigar till, ber äknades som det volymviktade genomsnitt et av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggör andet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020. Baserat på utvärdering av tidigare planer f ör långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att an vända samma prestationsvillk or för L T V 2021 som f ör L TV 2020, L TV 2019 och L T V 2018. Dett a för att sk apa stabilitet och k ontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2022 mål. Således infördes åt erigen ett ettårigt mål för koncernens rörelser esultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021 i L TV 2021 som komplement till de v anliga treåriga målen om totalavk astning till aktieägarna (T otal Shareholder Return, TSR), som även användes för L TV 2020, L TV 2019 och L T V 2018. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut T SR-utveckling och relativ TSR-utveckling f ör Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillk oren för L TV 2021 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i pr otokollet fr ån årsstämman 2021 under punkt 16. Styrelsen fastst ällde måluppfyllnadsnivån för pr estationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) 2021 till 200 % för den delen av de tilldelade prestationsaktierätt erna som är baserade på utf allet av koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2021.

2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för k oncernledningen (L T V 2020)

L TV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfatt ar samtliga medlem - mar i k oncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020, inklusive vd och k oncernchef . Tilldelning av prestationsaktier ätter till delt agarna ägde rum 1 april 2020. Värdet på de underliggande aktierna f ör prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie - rade vär det mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektiv e årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätt erna berättigar till, ber äknades som det volymviktade genomsnitt et av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggör andet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer f ör långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att an vända samma prestationsvillk or för L T V 2020 som f ör L TV 2019 och L TV 2018. Detta för att skapa stabilit et och kontinuitet f ör att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes åt erigen ett ettårigt mål för koncernens rörelser esultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i L TV 2020 som komple - ment till de vanliga tr eåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (T otal Shareholder R eturn, TSR), som även användes för L TV 2019, L TV 2018 och L TV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut T SR-utveckling och relativ TSR-utveckling f ör Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillk oren för L TV 2020 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i pr otokollet fr ån årsstämman 2020 under punkt 17. Styrelsen fastst ällde måluppfyllnadsnivån för pr estationsvillkoret k on - cernens rörelseresult at (EBIT) 2020 till 200 % för den delen av de tilldelade prestationsaktierätt erna som är baserade på utf allet av koncernens rörelse- resultat (EBIT) 2020.

2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för k oncernledningen (L T V 2019)

L TV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfatt ar tot alt 14 medlemmar i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef , men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats L TV 2019 till följd av avslutad anställning, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till n ya medlem - mar i k oncernledningen efter tilldelningsdatumet och där av kvarstått i EPP för  hela 2019. Tilldelning av prestationsaktier ätter till delt agarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna f ör prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie - rade vär det mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektiv e årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätt erna berättigar till, ber äknades som det volymviktade genomsnitt et av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggör andet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019. Baserat på utvärdering av tidigare planer f ör långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att an vända samma prestationsvillk or för L T V 2019 som f ör L TV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuit et för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således inf ördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT), mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i L TV 2019 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavk astning till aktieägarna ( T otal Shareholder R eturn, TSR), som även användes f ör L TV 2018 och L TV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut T SR-utveckling och relativ TSR-utveckling f ör Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillk oren för L TV 2019 samt detaljer hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i pr otokollet fr ån årsstämman 2019 under punkt 17. Styrelsen fastst ällde måluppfyllnadsnivån för pr estationsvillkoret k on - cernens rörelseresult at (EBIT) 2019 till 200 % för den delen av de tilldelade prestationsaktierätt erna som är baserade på utf allet av koncernens rörelse - resultat (EBIT) 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartement et (DOJ) / amerik anska finansinspektionen (SEC). Styrelsen fastst ällde också målluppfyllnadsnivån för utv ecklingen av de båda prestationsvillkor en absolut och relativ TSR till 74,89 % och 19,39% baserat på en målluppfyllnadsnivå på 9,00 % för absolut TSR och en 6,52 placering för relativ TSR, vilket r esulterade en tot al måluppfyllnad på 126,35 % för L T V 2019, som illustrer as i tabellen Prestationsvillkor för L TV och EPP ovan.# 2018 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2018)

LTV 2018 godkändes på årsstämman 2018 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, totalt 14 anställda under 2018. Detta innefattar vd och koncernchef, men exkluderat Ulf Ewaldsson, Elaine Weidman-Grunewald och Nina Macpherson eftersom de lämnade koncernledningen före tilldelningsdatumet 18 maj 2018, och inte heller Jan Karlsson som utsågs till ny medlem i koncernledningen efter tilldelningstidpunkten och därav kvarstått i EPP för hela 2018. Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2018. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen.

Höjningen av det maximala värdet för de underliggande aktierna avseende prestationsaktierätterna till medlemmar i koncernledningen förutom vd och koncernchef, från 22,5 % för 2017 till mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive grundlön vid tilldelningstidpunkten 2018, godkändes på årsstämman 2018. Syftet var att öka långsiktigt fokus och följa aktieägarnas långsiktiga förväntningar. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2018.

Efter kontinuerlig utvärdering av programmen för långsiktig rörlig ersättning infördes ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat (EBIT) i LTV 2018, mätt över perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018, som stöd för att uppnå koncernens 2020 mål. Detta mål används som komplement till de treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (TSR), som även användes för LTV 2017. Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020 (prestationsperioden). En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2018 samt hur prestationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2018 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) 2018 till 200 % för den delen av det tilldelade prestationsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) 2018 exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under fjärde kvartalet 2018 relaterade till reviderad BSS-strategi. Styrelsen fastställde också måluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 200 % baserat på en måluppfyllnadsnivå på 26,92 % för absolut TSR och en 1,94 placering för relativ TSR, vilket resulterade en total måluppfyllnad på 200 % för LTV 2018, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på föregående sida. Prestationsaktierätterna föll ut under 2021 och deltagarna erhöll motsvarande antal aktier vederlagsfritt med det officiella avslutandet av LTV 2018.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en procentandel av deltagarens brutto årslön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänandenivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Resultatplan för högre chefer 2021 (EPP 2021)

159 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2021. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA.

Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020)

155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA.

Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019)

161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %.

Resultatplan för högre chefer 2018 (EPP 2018)

171 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2018. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %. Ersättning för EPP 2018 betalades ut under 2021 efter intjänandeperiodens slut och EPP 2018 avslutades officiellt.

Planer för nyckelpersoner (KC planer)

KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens bruttoårslön, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det respektive året. KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden.

Från och med KC planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:
* 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året
* 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och
* de kvarvarande 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjänandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Plan för nyckelpersoner 2021 (KC Plan 2021)

7 246 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2021. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2020 (KC Plan 2020)

7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2019 (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner 2018 (KC Plan 2018)

5 886 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2018. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden. Ersättning för KC 2018 betalades ut under 2021 efter intjänandeperiodens slut och KC 2018 avslutades officiellt.

Antal aktier och syntetiska aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestationsvillkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna.

Plan	Antal aktier / Syntetiska aktier
LTV 2018	1,000,000
EPP 2021	562,731
EPP 2020	505,322
EPP 2019	473,466
EPP 2018	441,433
KC Plan 2021	437,091
KC Plan 2020	396,430
KC Plan 2019	376,687
KC Plan 2018	270,837

Ersättningskostnader för LTV 2018–2021

Aktiebaserade program	2021	2020	2019	2018	Totalt
LTV 2021	24	–	–	–	24
LTV 2020	31	23	–	–	54
LTV 2019	28	28	17	–	73
LTV 2018	10	28	28	18	84
Totalt program relaterade till koncernledningen	93	79	45	18	235
varav vd och koncernchef	44	38	22	9	113

Kontantbaserade ersättningsplaner

EPP	2021	2020	2019	2018	Totalt
EPP 2021	17	–	–	–	17
EPP 2020	56	34	–	–	90
EPP 2019	14	50	11	–	75
EPP 2018	37	76	53	20	186
Totalt resultatplaner för högre chefer	124	160	64	20	368
KC 2021	355	–	–	–	355
KC 2020	376	523	–	–	899
KC 2019	194	335	248	–	777
KC 2018	204	368	245	156	973
Totalt planer för nyckelpersoner	1 129	1 226	493	156	3 004
Totalt kontantbaserade ersättningsplaner	1 253	1 386	557	176	3 372
T otal ersättningskostnad	1 346	1 465	602	194	3 607

Antal aktier och syntetiska aktier

Aktiebaserade program (miljoner)

Program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019	LTV 2018	Totalt
Maximalt antal aktier som krävs	2,1	2,5	3,0	3,0	10,6
Tilldelade aktier	0,6	0,9	0,6	0,8	2,9

Varav vd och koncernchef

	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019	LTV 2018	Totalt
Tilldelade aktier	0,3	0,4	0,3	0,4	1,4

	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019	LTV 2018	Totalt
Utstående antal aktier vid början av 2021	–	1,3	0,9	1,6	3,8
Inlösta under 2021	–	–	–	–1,6	–1,6
Förfallna under 2021	–	–	–	–	–
Ökning till följd av måluppfyllnad 2021	0,3	–	–0,1	–	0,2
Utstående antal aktier vid slutet av 2021	0,9	1,3	0,8	–	3,0

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer

	EPP 2021	EPP 2020	EPP 2019	EPP 2018	Totalt
Syntetiska aktier	1,2	1,5	0,8	–	3,5

Planer för nyckelpersoner

	KC 2021	KC 2020	KC 2019	KC 2018	Totalt
Syntetiska aktier	7,6	8,0	3,9	–	19,5

Ersättningskostnader

Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller syntetiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsprogram för vd och övriga medlemmar i koncernledningen under 2021 var SEK 93 miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade programmen EPP och KC planerna under 2021 var SEK 124 miljoner respektive SEK 1 129 miljoner och redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2018–2021 nedan. Den totala ersättningskostnaden under 2021 uppgick till SEK 1 346 miljoner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 1 591 (2 107) miljoner, inklusive sociala avgifter om SEK 190 (227) miljoner, vid slutet av 2021.

Finansiell rapport 2021 74

Noter till koncernens bokslut

Not G3, forts.

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram

Under 2021 föll fyra planer ut till betalning; EPP 2018, KC plan 2018 och den andra delplanen av KC plan 2019 (föll ut till betalning 18 maj) samt den första delplanen av KC plan 2020 (föll ut till betalning 18 februari). Aktiepriset vid utbetalningsdagen för planen som föll ut till betalning 18 februari var SEK 109,80 och för planerna som föll ut till betalning 18 maj var SEK 111,78. Utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 1 618 miljoner.

Ericssons aktiesparplan (ESPP)

Ericsson avser att hjälpa sina medarbetare att utvecklas och ersätta dem för den prestation de utför genom att erbjuda möjligheter som berikar deras upplevelse av arbetet. För att uppmuntra Ericssons medarbetare att ta en aktiv roll i att uppnå Bolagets syfte, förstärka känslan av tillhörighet och ägarskap, lanserades Ericssons aktiesparplan under november 2021 (i 58 länder till ungefär 58 900 medarbetare), med fortsatt lansering i ytterligare länder där det är möjligt enligt lokal lagstiftning under 2022. ESPP är en aktiesparplan som riktar sig till alla medarbetare och som möjliggör för medarbetarna att investera i Ericsson B-aktier upp till ett maximalt värde av SEK 50 000 per år genom ett månatligt nettolöneavdrag. Som bekräftelse på medarbetarnas engagemang bidrar Ericsson med ett nettolönetillägg på maximalt 15% av valt investeringsbelopp och betalar även skatt på nettolönetillägget, som erläggs vid ordinarie löneutbetalning. Under ESPP kommer deltagare att förvärva Ericsson B-aktier över börs till marknadspris och det uppstår därför ingen utspädningseffekt under ESPP.

Ericssons aktiesparplan

Behöriga medarbetare	Antal länder med ESPP	Antal deltagare	Deltagarratio – procent av antal behöriga medarbetare
	58 900	58	9314

Optionsavtal

Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utfördes med Black & Scholes-modellen, av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösenpriset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på sju år. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av sjuårsperioden.

Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i respektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick styrelseordförande Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452 köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen, av oberoende tredje part) och Ronnie Leten har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på fyra år som startar den 5 februari 2019. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av perioden.

Verkligt värde

Ersättningskostnaden för aktiebaserade program är baserad på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV programmen baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat (EBIT) för räkenskapsåren 2021, 2020 och 2019. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat (EBIT) beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden.

Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för EPP inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas på ett liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier. Verkligt värde för KC planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperioden. KC planerna 2021, 2020 och 2019 har tre verkliga värden baserat på de tre olika intjänandeperioderna. Verkligt värde per prestationsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan.

Verkligt värde (SEK)

Program relaterade till koncernledningen

	LTV 2021	LTV 2020	LTV 2019	LTV 2018
Aktiepris vid tilldelning	116,66	78,88	90,70	65,79
Verkligt värde Absolut TSR	113,47	54,69	87,92	80,40
Verkligt värde Relativ TSR	108,61	98,06	94,63	78,66
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)	110,70	74,22	86,94	62,93

Resultatplaner för högre chefer

	EPP 2021	EPP 2020	EPP 2019	EPP 2018
Verkligt värde Absolut TSR	60,41	67,54	67,59	111,78
Verkligt värde Relativ TSR	29,20	28,97	12,97	111,78
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat (EBIT)	92,23	94,20	95,70	111,78

Planer för nyckelpersoner

	KC 2021	KC 2020	KC 2019	K C 2018
Verkligt värde – Delplan 1	96,21	109,80	84,12	–
Verkligt värde – Delplan 2	94,20	96,21	111,78	–
Verkligt värde – Delplan 3	92,23	94,20	95,70	–
Verkligt värde –	–	–	–	111,78

Finansiell rapport 2021 75

Noter till koncernens bokslut

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

	2021	2020
Sydostasien, Oceanien och Indien	26 369	25 869
Nordostasien	13 091	13 944
Nordamerika	10 344	10 175
Europa och Latinamerika 1)	47 064	46 580
Mellanöstern och Afrika	4 454	4 256
Totalt	101 322	100 824
1) varav i EU	35 950	35 552
varav i Sverige	14 183	13 173

Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2021

	Kvinnor	Män	Andel av totalt antal
Under 25 år	1 201	1 799	3 %
25–35 år	9 693	22 173	31 %
36–45 år	7 560	26 760	34 %
46–55 år	4 987	17 914	23 %
Över 55 år	2 041	7 194	9 %
Andel av totalt antal	25 %	75 %	100 %

Personalförflyttningar

	2021	2020
Antal anställda vid årets slut	101 322	100 824
Antal anställda som lämnat Bolaget	11 631	7 839
Antal anställda som tillkommit i Bolaget	12 129	9 246
Tillfälliga anställningar	868	609

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader (MSEK)

	2021	2020
Löner och andra ersättningar	62 823	60 950
Sociala kostnader	14 639	13 695
Varav pensionskostnader	5 601	4 963

Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen ovan.# Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag (MSEK)

	2021	2020
Löner och andra ersättningar	572	458
Varav årliga rörliga ersättningar	80	58
Pensionskostnader 1)	41	32

1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut

	2021		2020
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och vd	23 %	77 %	23 %	77 %
Koncernledning	20 %	80 %	20 %	80 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och vd	21 %	79 %	19 %	81 %

G4 Information om anställda

Antal anställda, löner och andra ersättningar

Genomsnittligt antal anställda för delat på kön och marknadsområde

	2021			2020
	Kvinnor	Män	Totalt	Kvinnor	Män	Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien	5 470	20 828	26 298	5 025	20 306	25 331
Nordostasien	4 579	9 323	13 902	4 532	9 344	13 876
Nordamerika	2 269	7 999	10 268	2 075	7 635	9 710
Europa och Latinamerika 1)	11 581	34 336	45 917	11 205	34 226	45 431
Mellanöstern och Afrika	823	3 549	4 372	807	3 434	4 241
Totalt	24 722	76 035	100 757	23 644	74 945	98 589
1) varav i EU	8 728	25 971	34 699	8 462	25 811	34 273
varav i Sverige	3 173	10 237	13 410	2 911	9 709	12 620

Finansiell rapport 2021 76

Noter till koncernens bokslut

Sektion H – Övrigt

H1 Skatter

Koncernens skattekostnader för 2021 uppgick till SEK –6 270 (–9 589) miljoner eller 21,4 % (35,2 %) av årets resultat efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga skillnader och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Rapporterade inkomstskatter inkluderar effekten av sänkningen av skattesatsen i Sverige, vilken beslutades i lag den 14 juni 2018. Lagen föreskriver en bolagsskatt för företag på 21,4 % från 1 januari 2019 och sänker den till 20,6 % från 1 januari 2021.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen	2021	2020	2019
Aktuell skattekostnad	–6 110	–5 470	–2 564
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–337	–175	–2 237
Uppskjuten skatteintäkt/kostnad (+/–)	188	–3 911	–2 116
Andel i joint ventures och intresseföretags skatt	–11	–33	–5
Inkomstskatt kostnad	–6 270	–9 589	–6 922

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 % (21,4 %), tillämpats på koncernens resultat före skatt visas i tabellen nedan. Kostnaden för källskatt 2020 inkluderar en nedskrivning av källskatt. Skatterna påverkades positivt med SEK 969 miljoner som ett resultat av återföring av tidigare nedskrivna tillgångar avseende källskatt i Sverige.

Avstämning av svensk inkomstskattesats för koncernen jämfört med effektiv skattesats	2021	2020	2019
Skatt enligt svensk skattesats 20,6 % (21.4 %)	–6 025	–5 823	–1 875
Effekt av utländska skattesatser	–324	–616	–419
Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år	–337	–175	–2 237
Omvärdering av underskottsavdrag	–175	–258	52
Omvärdering av avdragsgilla temporära skillnader	220	369	84
Nedskrivning av källskatter	–	–1 393	–230
Återföring av nedskriven källskatt	969	–	519
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–975	–2 079	–3 555
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	392	372	803
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–15	14	–64
Inkomstskatt kostnad	–6 270	–9 589	–6 922
Effektiv skattesats	21,4 %	35,2 %	79,0 %

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansräkningsposterna i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag	Uppskjuten skattefordran	Uppskjuten skatteskuld	Netto-balans
2021
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	160	1 331
Kortfristiga tillgångar	3 605	862
Ersättningar efter avslutad anställning	6 782	567
Avsättningar	3 555	–
Uppskjutna skattekrediter	5 288	–
Övrigt	1 425	44
Underskottsavdrag	4 214	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	25 029	2 804	22 225
Kvittning fordringar/skulder	–1 920	–1 920
Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto	23 109	884	22 225
2020
Immateriella tillgångar och materiella anläggningstillgångar	771	1 579
Kortfristiga tillgångar	2 235	862
Ersättningar efter avslutad anställning	7 062	378
Avsättningar	3 739	–
Uppskjutna skattekrediter	8 285	–
Övrigt	1 794	277
Underskottsavdrag	4 417	–
Uppskjutna skattefordringar/skulder	28 303	3 096	25 207
Kvittning fordringar/skulder	–2 007	–2 007
Uppskjutna skattefordringar/ skulder, netto	26 296	1 089	25 207

Förändringar i uppskjuten skatt, netto	2021	2020
Ingående balans, netto	25 507	29 950
Redovisat i årets resultat	188	–3 911
Redovisat i övrigt totalresultat	–556	794
Förvärv/ avyttring av dotterbolag	171	–1 223
Utnyttjande av uppskjuten skatt	–3 027	386
Omräkningsdifferens	242	–789
Utgående balans, netto	22 225	25 207

Skatteffekter redovisade direkt mot övrigt totalresultat uppgår till SEK –556 (794) miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende pensioner utgörs av SEK –675 (900) miljoner, omvärdering av lån SEK –6 (–20) miljoner, kassaflödessäkringar om SEK 126 (–86) miljoner och innehav utan bestämmande inflytande SEK –1 (1) miljoner.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i de länder där koncernen förväntar sig att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att kunna nyttja dessa skattereduktioner.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och då dessa bedöms vara sannolika också när man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas, som beskrivet nedan. Väsentliga underskottsavdrag är hänförliga till Sverige, USA, Mexico och Tyskland. Dessa länder har långa eller obegränsade tider för utnyttjande. Av de totala redovisade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag

Finansiell rapport 2021 77

Noter till koncernens bokslut

om SEK 4 214 (4 417) miljoner, är SEK 3 512 (3 513) miljoner hänförliga till Sverige. Framtida vinstbedömningar med beaktande till 5G-utbyggnaden, teknologiskt ledarskap baserad på ökade investeringar i FoU, stärkt konkurrensposition och utökning av produktportföljen, stödjer slutsatsen att skattefordringarna kommer att kunna utnyttjas under överskådlig framtid.

Per den 31 december 2021 uppgick dessa underskottsavdrag till SEK 19 635 (21 442) miljoner. Minskningen hänförs primärt till utnyttjande av underskottsavdragen mot innevarande års skattepliktiga inkomst.

Skatteffekten av dessa underskottsavdrag redovisas som en skattetillgång, baserat på den obegränsade nyttjandeperioden och bedömningen att koncernen kommer att redovisa väsentliga beskattningsbara inkomster och därmed kunna utnyttja underskottsavdragen. De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag	Förfalloår	Underskottsavdrag	Skatteeffekt
	2022	37	9
	2023	49	9
	2024	91	20
	2025	38	7
	2026	9	2
	2027 eller senare (inkluderar även obegränsade underskottsavdrag)	19 411	4 167
Totalt		19 635	4 214

Utöver tabellen ovan finns det underskottsavdrag om SEK 4 038 (3 570) miljoner till ett skattemässigt värde om SEK 671 (735) miljoner som inte har redovisats som tillgångar baserat på bedömningar av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Merparten av dessa underskottsavdrag har en förfallotimpunkt som överstiger fem år.

Koncernen har återigen beaktat effekten av covid-19-pandemin på affärerna och förväntar sig för närvarande inga väsentliga förändringar i bedömda framtida vinster, vilka skulle kunna påverka nyttjandevärdet för uppskjutna skattefordringar. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och uppskjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när förutsättningar påvisar att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned.

H2 Vinst per aktie

Vinst per aktie	2021	2020	2019
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner)	22 694	17 483	2 223
Medelantal utestående aktier före utspädning (miljoner)	3 329	3 323	3 306
Vinst per aktie, före utspädning (SEK)	6,82	5,26	0,67
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare (SEK miljoner)	22 694	17 483	2 223
Medelantal utestående aktier före utspädning (miljoner)	3 329	3 323	3 306
Utspädningseffekt avseende aktiesparplaner (miljoner)	3	3	14
Medelantal utestående aktier efter utspädning (miljoner)	3 332	3 326	3 320
Vinst per aktie, efter utspädning (SEK)	6,81	5,26	0,67

När ett företag redovisar förlust så ska antalet aktier som används för beräkning av vinst per aktie vara desamma som för beräkning av vinst per aktie före utspädning.

H3 Kassaflödesanalys

Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 24 015 (16 422) miljoner och likvida medel uppgående till SEK 30 035 (27 190) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2021 till SEK 2 616 (2 351) miljoner. Detta belopp anses därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget, däremot kan det komma att användas för att betala normala företagsutgifter lokalt, därigenom minska Bolagets totala skulder.# Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

2021

	2021	2020	2019
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	3 674	3 602	3 587
Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar	198	512	360
Totalt	3 872	4 114	3 947
Right-of-use assets
Avskrivningar	2 277	2 387	2 474
Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar	–	47	75
Totalt	2 277	2 434	2 549
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader	1 343	906	1 519
Varumärken, produkt rätter och övriga immateriella tillgångar	1 164	1 083	1 019
Totala avskrivningar	2 507	1 989	2 538
Nedskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader	–	–	36
Varumärken, produkt rätter och övriga immateriella tillgångar	201	137	19
Goodwill	112	–	–
Totala nedskrivningar	313	137	55
Totalt	2 820	2 126	2 593
Totala avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar	8 969	8 674	9 089
Skatter	6 576	10 436	6 870
Utdelningar från joint ventures/intresseföretag 1)	90	43	66
Ej utdelad vinst i joint ventures/intresseföretag 1)	270	331	340
Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar och verksamheter samt materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar, netto 2)	–971	77	–812
Övriga ej kassapåverkande poster 3)	2 209	370	2 279
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet	17 143	19 931	17 832

1) Se not E3 ”Intresseföretag”.
2) Inkluderar vinster och förluster från omvärdering av investeringar, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.
3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på finansiella instrument. För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Not H1, forts.

Finansiell rapport 2021 78

Noter till koncernens bokslut

Förvärv/ avyttringar av dotterbolag och andra verksamheter

2021
| | Förvärv | Avyttringar |
| :--------------------------------------------------- | :------ | :---------- |
| Kassaflöde från företagsförvärv/ avyttringar 1) | –256 | 273 |
| Förvärv/ avyttringar av övriga investeringar | –133 | 175 |
| Totalt | –389 | 448 |

2020
| | Förvärv | Avyttringar |
| :--------------------------------------------------- | :------ | :---------- |
| Kassaflöde från företagsförvärv/ avyttringar 1) | –9 534 | 4 |
| Förvärv/ avyttringar av övriga investeringar | –123 | 55 |
| Totalt | –9 657 | 59 |

2019
| | Förvärv | Avyttringar |
| :--------------------------------------------------- | :------ | :---------- |
| Kassaflöde från företagsförvärv/ avyttringar 1) | –1 815 | 360 |
| Förvärv/ avyttringar av övriga investeringar | 62 | –112 |
| Totalt | –1 753 | 248 |

1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

H4 T ransaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närståenderelationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Olika mindre transaktioner med närstående under 2021 baserades på vedertagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängdsprincipen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d. beläget i Kroatien, med försäljning från koncernen till den närstående om SEK 0,4 miljarder (SEK 0,4 miljarder 2020 och SEK 0,6 miljarder 2019) och inköp från den närstående till koncernen om SEK 1,2 miljarder (1,2 miljarder 2020 och SEK 1,5 miljarder 2019). Ericsson äger 49,07% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelse medlemmar och ledande befattningshavare”. För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

H5 Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer 2021
| | Deloitte | Övriga | Totalt |
| :--------------- | :------- | :----- | :----- |
| Arvoden för revision | 132 | 8 | 140 |
| Arvoden revisionsrelaterade | 9 | 1 | 10 |
| Arvoden för skattefrågor | 2 | 6 | 8 |
| Övriga arvoden | 1 | 2 | 3 |
| Totalt | 144 | 17 | 161 |

Ersättning till revisorer 2020
| | Deloitte | Övriga | Totalt |
| :--------------- | :------- | :----- | :----- |
| Arvoden för revision | 97 | 9 | 106 |
| Arvoden revisionsrelaterade | 8 | – | 8 |
| Arvoden för skattefrågor | 4 | 6 | 10 |
| Övriga arvoden | 5 | 2 | 7 |
| Totalt | 114 | 17 | 131 |

Ersättning till revisorer 2019
| | PwC | Övriga | Totalt |
| :--------------- | :--- | :----- | :----- |
| Arvoden för revision | 96 | 9 | 105 |
| Arvoden revisionsrelaterade | 12 | – | 12 |
| Arvoden för skattefrågor | 10 | 11 | 21 |
| Övriga arvoden | 6 | 6 | 12 |
| Totalt | 124 | 26 | 150 |

Deloitte valdes på årsstämman 2021 som revisorer för perioden fram till årsstämman 2022. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartalsrapporter och försäkran om Ericssons hållbarhetsredovisning och bolagsstyrningsrapport. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatt ekonsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Juridiska tvister

Ericsson och Apple lyckades inte förnya det mellan parterna numera utgångna patentlicensavtalet i tid. Den 18 januari 2022 lämnade Ericsson in tre klagomål vid U.S. International Trade Commission (ITC) med påstående om att vissa produkter från Apple gör intrång i 12 patent. Dessutom lämnade Ericsson in relaterade stämningar i Western District of Texas med påstående om intrång i samma 12 patent. I januari 2022 lämnade Ericsson vidare in stämningar i flera jurisdiktioner i Europa (Tyskland, Nederländerna, Belgien) och Sydamerika (Brasilien, Colombia) med påstående om att vissa produkter från Apple gör intrång i Ericssons patent. Den 19 januari 2022 lämnade Apple in ett klagomål mot Ericsson vid ITC med påstående om att vissa produkter från Ericsson gör intrång i tre av Apples patent. Apple lämnade också in en stämning i Tyskland vid Distriktsdomstolen i Düsseldorf med påstående om intrång i en tysk bruksmodell samt ytterligare en stämning vid Distriktsdomstolen i Mannheim med påstående om att vissa produkter från Ericsson gör intrång i ett av Apples patent. Ansökningar om stämning i olika fora är standard när parter vidtar rättsliga åtgärder mot varandra i samband med tvist kring förnyelse av patentlicensavtal och därmed kan ytterligare stämningar och andra rättsliga förfaranden komma att följa.

Euro Medium Term Note program

Den 8 februari 2022, emitterade Bolaget nya obligationer om EUR 750 miljoner under obligationsprogrammet (Euro Medium Term Note program, EMTN), som löper ut i februari 2027.

Vonage

I november 2021 meddelade Ericsson att bolaget ingått en överenskommelse om att förvärva Vonage Holdings Corp. till ett totalt förvärvsbelopp på cirka USD 6,2 miljarder. Det framgick av offentliggörandet att slutförandet av transaktionen förväntades ske under första halvåret 2022, villkorat av godkännande från Vonages aktieägare, regulatoriska godkännanden, och andra sedvanliga villkor. Sedan dess har godkännande erhållits från Vonages aktieägare och alla erforderliga utländska och amerikanska regulatoriska krav för slutförande har uppfyllts, med undantag av vissa godkännanden från Committee on Foreign Investment in the United States. Om avtalet skulle avslutas under särskilt angivna förhållanden där Ericsson inte erhållit sådana godkännanden, kan bolaget behöva betala en uppsägningsavgift på USD 200 miljoner till Vonage. Ericsson förväntar sig fortfarande att transaktionen ska slutföras under första halvåret 2022.

Uppdatering gällande Deferred Prosecution Agreement

Den 6 december 2019 nådde Ericsson en uppgörelse, ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (DPA), med United States Department of Justice (DOJ). Den 1 mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att den information Bolaget före ingåendet av DPA lämnat kring sin internutredning beträffande händelser i Irak under perioden 2011 till 2019 inte varit tillräcklig. Vidare har DOJ kommit fram till att Bolaget brutit mot sina skyldigheter enligt DPA genom att inte påföljande lämna information relaterad till utredningen efter ingående av DPA. Bolaget för dialog med DOJ angående fakta och omständigheter hänförliga till avgörandet att Ericsson brutit mot avtalet och bolaget är fast beslutet att samarbeta med DOJ för att lösa ärendet. Det är för tidigt att i detta skede förutsäga vad detta kommer att leda till. DOJ har enligt DPA diskretion att avgöra huruvida en överträdelse har skett.

Not H3, forts.

Not H5, forts.

Finansiell rapport 2021 79

Noter till koncernens bokslut

Moderbolagets bokslut och noter

Innehåll

• Moderbolagets bokslut 81
• Moderbolagets resultaträkning och rapport över Moderbolagets totalresultat 82
• Moderbolagets balansräkning 84
• Moderbolagets kassaflödesanalys 85
• Förändringar i Moderbolagets eget kapital
• Noter till Moderbolagets bokslut 86
  • M1 Väsentliga redovisningsprinciper 86
  • M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader 87
  • M3 Finansiella intäkter och kostnader 87
  • M4 Skatter 87
  • M5 Immateriella anläggningstillgångar 88
  • M6 Materiella anläggningstillgångar 89
  • M7 Finansiella anläggningstillgångar 90
  • M8 Aktier och andelar 91
  • M9 Kundfordringar och kundfinansiering 92
  • M10 Fordringar och skulder koncernföretag 92
  • M11 Övriga kortfristiga fordringar 92
  • M12 Eget kapital och övrigt totalresultat 93
  • M13 Obeskattade reserver 93
  • M14 Pensioner 94
  • M15 Övriga avsättningar 94
  • M16 Räntebärande skulder 94
  • M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument 96
  • M18 Övriga kortfristiga skulder 96
  • M19 Leverantörsskulder 97
  • M20 Ställda säkerheter 97
  • M21 Eventualförpliktelser 97
  • M22 Kassaflödesanalys 97
  • M23 Leasing 97
  • M24 Information angående anställda 98
  • M25 T ransaktioner med närstående 98
  • M26 Ersättning till revisorer 98
  • M27 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Finansiell rapport 2021 80

Moderbolagets bokslut och noter

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

Januari–december , MSEK
| | Not | 2021 | 2020 | 2019 |
| :--------------------------------------- | :-- | :---- | :---- | :---- |
| Försäljningskostnader | | –470 | –506 | –664 |
| Administrationskostnader | | –350 | –872 | –867 |
| Omkostnader | | –820 | –1 378| –1 531|
| Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader | M2 | 1 770 | 2 866 | –8 148|
| EBIT | | 950| 1 488| –9 679|
| Finansiella intäkter och kostnader, netto | M3 | 8 368 | 6 845 | 6 610 |
| Resultat efter finansiella poster | | 9 318| 8 333| –3 069|
| Lämnade koncernbidrag, netto | M13 | –1 526| –1 540| –1 961|
| | | 7 792 | 6 793 | –5 030|
| Skatter | M4 | –161 | –408 | 87 |
| Årets resultat | | 7 631| 6 385| –4 943|

Rapport över Moderbolagets totalresultat

Januari–december , MSEK
| | 2021 | 2020 | 2019 |
| :------------------------- | :---- | :---- | :---- |
| Periodens resultat | 7 631 | 6 385 | –4 943|
| Övrigt totalresultat för perioden | | | |
| Poster som inte kommer att omföras | | | |```markdown
till periodens resultat Omvärdering av lån p .g.a förändringar av kreditrisk 31 99 –651 Skatt på poster som inte kommer omföras till periodens resultat –6 –20 134 Poster som har eller kan k omma att omföras till periodens resultat Kassaflödessäkringar Vinster/förluster redovisade under perioden –26 – – Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –1 79 –517 T otalresultat för perioden 7 630 6 464 –5 460 Finansiell rapport 2021 81

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets balansräkning

31 december , MSEK

Not	2021	2020
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar	M5	8
Materiella anläggningstillgångar	M6	413
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar	Koncernför etag M7, M8	72 009
Joint ventur es och intresseför etag	M7, M8	1 184
Andra aktier och andelar	M7	2 175
Fordringar koncernföret ag	M7, M10	13 284
Långfristig kundfinansiering	M9	287
Uppskjutna skattefor dringar	M4	507
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar	M7	544
Långfristiga ränt ebärande placeringar	M7	30 615
		121 026
Omsättningstillgångar
Fordringar
Kundfor dringar	M9	1 7
Kortfristig kundfinansiering	M9	499
Fordringar koncernföret ag	M10	25 035
Aktuella skattefor dringar		16
Övriga kortfristiga fordringar	M11	1 813
Kortfristiga placeringar	M17	12 722
Kassa och likvida medel	M17	37 128
		77 214
Summa tillgångar		198 240

Finansiell rapport 2021 82

Moderbolagets balansräkning, forts.

31 december , MSEK

Not	2021	2020
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital	M12
Aktiekapital		16 672
Uppskrivningsfond		20
Reservfond		31 472
Bundet eget kapital		48 164
Balanserad vinst		27 720
Årets resultat		7 631
Övriga reserver		–367
Fritt eget kapital		34 984
		83 148
Avsättningar
Pensioner	M14	–
Övriga avsättningar	M15	293
		293
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån	M16	13 430
Skulder till kreditinstitut	M16	8 586
Skulder till koncernf öretag	M10	20
Övriga långfristiga skulder		370
		22 406
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning	M16	9 405
Leveran törsskulder	M19	419
Skulder till koncernf öretag	M10	80 668
Övriga kortfristiga skulder	M18	1 901
		92 393
Summa eget kapital, avsättningar och skulder		198 240

Finansiell rapport 2021 83

Moderbolagets kassaflödesanalys

Januari–december , MSEK

Not	2021	2020	2019
Rörelsen
Årets resultat		7 631	6 385
Justeringar f ör poster som inte ingår i kassaflödet	M22	2 196	5 465
		9 827	11 850
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Kort- och långfristig kundfinansiering		135	712
Kundfor dringar		94	–554
Leveran törsskulder		–124	–229
Avsättningar och pensioner		–50	–325
Övriga rörelsetillgångar och -skulder , netto		519	1 230
		574	834
Erhållen ränta		759	523
Betald ränt a		–634	–840
Skatt betald/ erhållen		–94	–246
Kassaflöde från rörelsen		10 432	12 121
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar		–62	–253
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar		–	–
Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar		–	–
Investeringar i aktier och andelar		–6 657	–1 552
Avyttring av aktier och andelar		2 076	511
Övriga investeringsverksamhet er		66	1 174
Inköp av rän tebärande placeringar		–35 415	–13 637
Försäljning av rän tebärande placeringar		20 114	12 289
Kassaflöde från investeringsaktivit eter		–19 878	–1 468
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter		–9 446	10 653
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån från dott erbolag		144 574	131 538
Återbet alning av lån från dotterbolag		–150 656	–135 585
Upptagande av lån		7 574	1 686
Återbet alning av lån		–5 066	–
Nyemission		–	–
Försäljning/ återköp av egna aktier		42	163
Betald utdelning		–6 658	–4 985
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) k oncernbidrag		–1 540	–1 961
Övriga finansieringsverksamheter		30 406	4 907
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter		18 676	–11 754
Resultat av omv ärdering i likvida medel		–877	76
Förändring av likvida medel		8 353	–1 025
Likvida medel vid årets början		28 775	29 800
Likvida medel vid årets slut	M17	37 128	28 775

Finansiell rapport 2021 84

Förändringar i Moderbolagets eget kapital

MSEK

	Aktiekapital	Uppskriv- ningsfond	Reservfond	T otalt bundet eget kapital	Dispo - sitions- fond	Kassa- flödes- säkringar	Omvärdering av upplån - ing	Fria vinstmedel	T otalt fritt eget kapital	T otalt
1 januari 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–	–366	34 181	33 915	82 079
T otalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–26	25	7 631	7 630	7 630
Transaktioner med ägare
Nyemission	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	42	42	42
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	–	–	55	55	55
Återk öp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–	–	–6 658	–6 658	–6 658
31 december 2021	16 672	20	31 472	48 164	100	–26	–341	35 251	34 984	83 148
1 januari 2020	16 672	20	31 472	48 164	100	–	–445	32 567	32 222	80 386
T otalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–	79	6 385	6 464	6 464
Transaktioner med ägare
Nyemission	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	163	163	163
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	–	–	51	51	51
Återk öp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–	–	–4 985	–4 985	–4 985
31 december 2020	16 672	20	31 472	48 164	100	–26	–366	34 181	33 915	82 079

Finansiell rapport 2021 85

Noter till Moderbolagets bokslut

M1 Väsen tliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, T elefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredo visnings- lagen och RFR 2 ”Redovisning f ör juridiska personer” . RFR 2 ställer krav på att Moderbolaget tillämpar samma redo visningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter . De viktigaste skillnaderna mellan redo visningsprinciperna för kon cernen och Moderbolaget är:

• Koncernföret ag, intresseföretag och joint ventures
  Investeringar redovisas enligt anskaffningsv ärdemetoden. Invest eringarna redovisas till anskaffningsv årde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indik ation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redo visade värdet på en invest ering överstiger summan av koncernför etagets eget kapital och tillhör ande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden eft er skatt. Kassaflöden diskon teras till nuvär det med en diskonteringsr änta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvär de och de specifika riskerna f ör tillgången.

Koncernbidrag och aktieägartillskott redo visas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svensk a koncernföret ag redovisas netto i resultat- räkningen. Aktieägartillskott ökar Moderbolagets inv estering.

• Klassificering och värdering av finansiella instrumen t
  IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier där det tillåtna undant aget enligt RFR 2 har v alts. Finansiella garantier ingår i ”Eventualf örpliktelser” .

• Leasing
  Leasingavtal r apporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där Moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande- rätten och leasingskulden int e redovisas i balansräkningen. K ostnader hän förliga till leasingavtalet redovisas i result aträkningen linjärt över leasing- perioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den tot ala leasingkost - naden, över leasingtiden. För leasingavt al där Moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både in täkter och avskrivningar redo visas linjärt över leasingperioden. De utgift er som sam - manhänger med leasingint äkterna redovisas då de uppst år . Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavt al ingås läggs till det redovisade v ärdet för den leasade tillgången och kostnadsförs ö ver leasingperioden utifrån samma grund som leasingint äkten.

• Uppskjuten skatt
  Redovisning av obesk attade reserver i balansräkningen medf ör att redo vis- ningen av uppskjutna sk att skiljer sig från k oncernens redovisnings principer . God redovisningssed och skatt elagstiftning i Sverige kräv er att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokf ör t värde av sk att som en obeskattad reserv i balansräkningen ir äkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserv er redo visas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade r eserver .

• Pensioner
  Pensioner r edovisas i enlighet med förenklingsr egeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions - stiftelse vilk et resulterar i att en avsättning enbar t får redo visas om stiftelsens förmögenhet vär derad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

• Rörelseförvärv
  Förvärvsrelat erade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i Moderbolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsf örs när de uppstår .

Viktiga redovisningsprinciper , uppskattningar och bedömningar f ör redovisningsändamål Se noter till k oncernens bokslut , Not A2, ”Viktiga uppsk attningar och bedöm- ningar f ör redovisnings ändamål” . Viktiga redovisningsprinciper , uppskattningar och bedömningar f ör redovisningsändamål f ör Moderbolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och Immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar , exklusive goodwill.
```# Förändringar gjorda i de finansiella rapporterna

Följande för ändringar gjordes av presentationen av Moderbolagets kassaflödesanalys för 2021:

– Räntor och skatterelaterade kassaflöden presenteras som separata rader inom ”Kassaflöde från rörelsen”. Tidigare inkluderades räntor och skatterelaterade kassaflöden inom olika rader inom sektionerna ”Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet” och ”Förändringar i rörelsens nettotillgångar” och upplystes bara om i not P22 (P23 föregående år) ”Kassaflödesanalys”. Tidigare år har räknats om och det föreligger ingen påverkan på ”Kassaflöde från rörelsen”.

– Historiskt har rörelser av lån till dotterbolag presenterats som investeringsaktiviteter, medan lån från dotterbolag har presenterats som finansieringsaktiviteter. För att förbättra tydligheten, presenteras alla interna lån längre än 3 månader på bruttobasis inom finansieringsaktiviteter. Nettorörelse av interna lån kortare än 3 månader samt In House Bank-balanser presenteras som Övriga finansieringsverksamheter, eftersom dessa balanser fluktuerar under en kort löptid. Tidigare år har räknats om och resulterat i de nya raderna ”Upptagande av lån från dotterbolag” och ”Återbetalning av lån från dotterbolag”.

– Nettoförändringar i erhållna ”cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) och upplåning från banker kortare än 3 månader (används för kortfristiga likviditetssyften) presenteras som ”Övriga finansieringsverksamheter” eftersom dessa balanser fluktuerar under en kort löptid, därför är det varken praktiskt eller meningsfullt att presentera dessa bruttorörelser i kassaflödet. Kassaflöde från finansieringsaktiviteter avseende föregående år har räknats om och resulterat i en omklassificering mellan raderna ”Upptagande av lån”, ”Återbetalning av lån” och ”Övriga finansieringsverksamheter”.

– Köp och försäljning av räntebärande värdepapper presenteras på bruttobasis för att förbättra tydligheten i kassaflödena. Kassaflöde från investeringsaktiviteter föregående år har räknats om och resulterat i de nya raderna ”Inköp av räntebärande placeringar” och ”Försäljning av räntebärande placeringar”.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

Den 1 januari 2021 publicerade IASB följande tillägg vilka inte har haft någon materiell påverkan på Moderbolagets finansiella rapporter:

– Interest Rate Benchmark Reform Phase 2, Amendments to IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 and IFRS 16 (the Phase 2 Amendments)
– Amendments to IFRS 16 Leases: COVID-19-related rent concessions beyond 30 Jun 2021
– Amendments to IFRS 4 Insurance Contracts: Extension of the Temporary Exemption from Applying IFRS 9

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2021 och har inte tillämpats vid upprättandet av Moderbolagets finansiella rapporter. IASB har publicerat tillägg till följande standarder med införandedatum 1 januari 2022: ”IFRS 3 Business combinations”, “IAS 16 Property, Plant and Equipment”, “IAS 37 Provisions, Contingent Liabilities and Contingent Assets” och Årliga förbättringscykeln för IFRS-standarder 2018-2020. Bedömningen är att tilläggen inte kommer att ha någon signifikant påverkan på Moderbolaget.

Bland de ändringar och tillägg som har publicerats av IASB med införandedatum den 1 januari 2023 finns “IFRS 17 Insurance contracts” och “Amendments to IAS 8 Finansiell rapport 2021 86 Noter till Moderbolagets bokslut Accounting policies, Changes in Accounting Estimates and Errors: Definition of Accounting Estimates”. Påverkan av IFRS 17 förväntas bli immateriell medan ändringarna i IAS 8 kommer att påverka Moderbolaget. Rådet för finansiell rapportering har dock ännu inte beslutat om tillägg eller undantag i RFR 2.

För nuvarande och kommande förändringar i IFRS-standarder finns mer information i koncernredovisningen, not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

	2021	2020	2019
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter Koncernföretag	2 573	2 588	2 479
Övriga rörelseintäkter/kostnader 1)	–803	278	–10 627
Totalt	1 770	2 866	–8 148

1) Inkluderar en kostnad om SEK –0,8 miljarder i 2021 som ett resultat av uppgörelsen med Nokia relaterad till uppgörelserna 2019 med SEC och DO J, samt kostnader om SEK –10,7 miljarder i 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DO J i USA.

M3 Finansiella intäkter och kostnader

	2021	2020	2019
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar	8 602	9 423	5 539
Nettovinst på andelar	12	–	1 996
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag
Utdelningar	72	43	67
Nettovinst på andelar	–	38	–
Resultat från andelar i övriga företag
Nettovinst på andelar	718	103	78
Ränteintäkter från koncernföretag	886	1 038	1 484
Ränteintäkter från övriga	41	260	485
Totalt	10 331	10 905	9 649
Finansiella kostnader
Förlust från andelar i koncernföretag	–8	–3	–105
Nedskrivning av investeringar i koncernföretag	–1 300	–3 383	–922
Nettoresultat från joint ventures och intresseföretag	–	–	–418
Nettoresultat från investeringar i övriga bolag	–	–62	–10
Räntkostnader från koncernföretag	–30	–64	–289
Räntkostnader från övriga	–304	–705	–1 152
Övriga finansiella kostnader	–210	–63	–489
Totalt	–1 852	–4 280	–3 385
Netto kursvinst/förlust på finansiella skulder/ tillgångar	–111	220	346
Finansnetto	8 368	6 845	6 610

Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan exkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:

	2021	2020	2019
Nettoresultat från finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen	–543	–251	52
Nettoresultat från finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen	404	–121	–344
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI)	–	–	–

Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader.

M4 Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

	2021	2020	2019
Aktuell skattekostnad	–7	–2	–100
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–58	–194	–148
Uppskjuten skatteintäkt/–kostnad (+/–)	–31	–114	295
Skattekostnad/-intäkt	–161	–408	87

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 20,6 %, (21,4 % år 2020 och 2019) beräknats på resultat före skatt visas nedan.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

	2021	2020	2019
Skatt enligt svensk skattesats	–1 605	–1 454	1 076
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år	–58	–194	–148
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader	–190	–107	–2 474
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter	1 962	2 067	1 700
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av investering i koncernföretag	–270	–724	–56
Skatteeffekt av förändrad skattesats	–4	–11	–
Skattekostnad /-intäkt	–161	–408	87

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan.

	2021	2020
Inkomstskatteffekt av temporära skillnader
Kortfristiga tillgångar	290	266
Ersättningar efter avslutad anställning	38	38
Avsättningar	40	57
Övrigt	139	183
Uppskjutna skattefordringar	507	544

	2021	2020
Förändringar i uppskjuten skatt
Ingående balans	544	678
Redovisat i årets resultat	–31	–114
Redovisat i övrigt totalresultat	–6	–20
Utgående balans	507	544

M5 Immateriella anläggningstillgångar

	2021	2020
Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	5 086	5 086
Årets anskaffningar	–	–
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	5 086	5 086
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–4 115	–4 083
Årets avskrivningar	–15	–32
Försäljning/utrangering	–	–
Utgående balans	–4 130	–4 115
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans	–945	–945
Årets nedskrivningar	–3	–
Utgående balans	–948	–945
Netto bokfört värde	8	26

Beloppen hänför sig huvudsakligen till Radio Frequency-teknologi.

Finansiell rapport 2021 87 Noter till Moderbolagets bokslut

M6 Materiella anläggningstillgångar

	2021	2020
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier och installationer
Pågående ny anläggningar och betalda förskott	Totalt	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 722	182
Investeringar	14	50
Försäljning/utrangering	–6	–1
Omklassificeringar	218	–218
Utgående balans	1 948	13
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 444	–
Årets avskrivningar	–110	–
Försäljning/utrangering	6	–
Utgående balans	–1 548	–
Netto bokfört värde	400	13

	2021	2020
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier och installationer
Pågående ny anläggningar och betalda förskott	Totalt	Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 617	75
Investeringar	62	196
Försäljning/utrangering	–42	–4
Omklassificeringar	85	–85
Utgående balans	1 722	182
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 389	–
Årets avskrivningar	–97	–
Försäljning/utrangering	42	–
Utgående balans	–1 444	–
Netto bokfört värde	278	182

Finansiell rapport 2021 88 Noter till Moderbolagets bokslut

M7 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag	Koncernföretag	Intresseföretag
	2021	2020
Ingående balans	68 798	71 172
Köp och nyemissioner	127	–
Aktieägartillskott	6 396	1 010
Återbetalning aktieägartillskott	–1 388	–
Nedskrivning 1)	–1 300	–3 383
Försäljning	–624	–1
Utgående balans	72 009	68 798

1) Under 2021 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 1,3 (3,4) miljarder. För nedskrivningstestet 2021 avseende koncernföretag användes en diskonteringsränta om 8,0 % (8,0 %). Nedskrivningarna är i huvudsak orsakade av devalvering av valuta på en marknad och lägre förväntan om framtida lönsamhet för några bolag.# Noter till Moderbolagets bokslut

Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernföretag till nyttjandevärdet eller det egna kapitalet i koncernföretaget.

Övriga finansiella tillgångar

	Aktier och andelar	Långfristiga räntebärande placeringar	Övriga långfristiga fordringar	Långfristiga fordringar koncernföretag
	2021	2020	2021	2020
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 382	1 272	21 597	20 354
Inköp/kreditgivning/ökning	134	123	30 305	11 076
Försäljning/amortering/minskning	–49	–40	–13 561	–5 022
Omklassificering	–1	–	7 651	–4 739
Omvärdering	709	27	–7 5	–7 2
Omräkningsdifferens	–	–	–	–
Utgående balans	2 175	1 382	30 615	21 597

M8 Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av Moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2021. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget LM Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.

Aktier ägda direkt av Moderbolaget

Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav i procent	Nominellt innehav i lokal valuta, miljoner	Bokfört värde, MSEK
Ericsson AB	556056-6258	Sverige	100	50	20 731
Ericsson Shared Services AB	556251-3266	Sverige	100	361	2 216
Ericsson Software Technology Holding AB	559094-8963	Sverige	100	–	7
Datacenter i Rosersberg AB	556895-3748	Sverige	100	–	88
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag	556366-2302	Sverige	100	10	69
AB Aulis	556030-9899	Sverige	100	14	6
Ericsson Credit AB	556326-0552	Sverige	100	5	5
Övriga (Sverige)	–	–	–	1	142
Ericsson Austria GmbH		Österrike	100	4	94
Ericsson Danmark A/S		Danmark	100	90	216
Oy LM Ericsson Ab		Finland	100	13	196
Ericsson France S.A.S		Frankrike	100	21	524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH		Tyskland	100	2	21
Ericsson Germany GmbH		Tyskland	100	1	844
Ericsson Hungary Ltd.		Ungern	100	1	301
L M Ericsson Limited		Irland	100	4	34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A.		Italien	100	44	3 173
Ericsson Holding International B.V.		Nederländerna	100	222	2 983
Ericsson A/S		Norge	100	75	114
Ericsson Television AS		Norge	100	161	160
Ericsson Corporatia AO		Ryssland	100	5	5
Ericsson España S.A		Spanien	100	28	14
Ericsson AG		Schweiz	100	–	–
Ericsson Holdings Ltd.		Storbritannien	100	328	10
Övriga (Europa, förutom Sverige)	–	–	–	–	972
Ericsson Holding II Inc.		USA	100	–	30 281
Ericsson Smart Factory Inc.		USA	100	–	191
Companía Ericsson S.A.C.I.		Argentina	95 1)	193	99
Ericsson Canada Inc.		Kanada	100	–	51
Belair Networks		Kanada	100	108	170
Ericsson Telecom S.A. de C.V.		Mexiko	100	939	576
Övriga (USA, Latinamerika)	–	–	–	–	486
Teleric Pty Ltd.		Australien	100	20	100
Ericsson Ltd.		Kina	100	2	2
Ericsson (China) Company Ltd.		Kina	100	65	475
P.T. Ericsson Indonesia		Indonesien	95	9	531
Ericsson India Global Services PVT. Ltd.		Indien	100	291	51
Ericsson Kenya Ltd.		Kenya	100	–	69
Ericsson-LG C O Ltd.		Korea	75	285	2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn. Bhd.		Malaysia	100	3	131
Ericsson Telecommunications Pte. Ltd.		Singapore	100	2	1
Ericsson South Africa PTY. Ltd.		Sydafrika	70	–	135
Ericsson Taiwan Ltd.		Taiwan	90	270	36
Ericsson (Thailand) Ltd.		Thailand	49 2)	90	17
Övriga länder (resten av världen)	–	–	–	–	501
Totalt				72 009

Joint ventures och intresseföretag

Bolag
Concealfab Co	USA	28	64
Leone Media Inc.	USA	49	134
Ericsson Nikola Tesla d.d.	Kroatien	49	65
Totalt			1 184

1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compania Ericsson S. A.C.I.
2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74 % i Ericsson (Thailand) Ltd.

Aktier ägda av koncernföretag

Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav, %
Ericsson Cables Holding AB	556044-9489	Sverige	100
Emodo Inc.		USA	100
Ericsson Telekommunikation GmbH		Tyskland	100
Ericsson GmbH		Tyskland	100
Ericsson Telecommunicatie B.V.		Nederländerna	100
Ericsson Telekomunikasyon A.S.		Turkiet	100
Ericsson Ltd.		Storbritannien	100
Creative Broadcast Services Holdings Ltd.		Storbritannien	100
Ericsson Inc.		USA	100
Ericsson Wireless Office Inc.		USA	100
Cradlepoint Inc.		USA	100
Iconectiv, LLC		USA	83
Ericsson Telecomunicações S.A.		Brasilien	100
Ericsson Australia Pty. Ltd.		Australien	100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd.		Kina	100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd.		Kina	51
Ericsson Japan K.K.		Japan	100
Ericsson Communication Solutions Pte Ltd.		Singapore	100

M9 Kundfordringar och kundfinansiering

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå. För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kundfordringar och kundfinansiering	2021	2020
Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures	17	21
Reserv för osäkra kundfordringar	–16	–15
Kundfordringar, netto	1	6
Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures	–	1
Kundfordringar, totalt	1	7
Kundfinansiering	786	920
Kundfinansiering, netto	786	920

Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar

Kundfordringar	2021	2020
Ingående balans	15	41
Ökning	–	–
Ianspråktagande under perioden	–	–26
Periodens återföringar av outnyttjade belopp	–	–
Omräkningsdifferens	1	–
Utgående balans	16	15

Utestående kundfinansiering exponeringar 1)

	2021	2020
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter	786	920
Varav kortfristiga	499	525
Finansiella garantier för tredje part	6	6
Upplupen ränta	9	8
Maximal kreditrisk exponering	801	934
Avgår risktäckning från tredje part	–	–74
Moderbolagets riskexponering	801	860
Åtaganden för kundfinansiering	303	1 626

1) Den här tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering 1)

	2021	2020
Ingående balans	920	1 633
Tillkomna krediter	243	457
Försäljning/återbetalning	–395	–1 362
Omvärdering	18	192
Omräkningsdifferens	–	–
Utgående balans	786	920

1) Den här tabellen har uppdaterats för att visa det verkliga värdet av kundfinansiering. 2020 års siffror har därför räknats om.

M10 Fordringar och skulder koncernföretag

Fordringar och skulder koncernföretag

Förfallostruktur	<1 år	1–5 år	>5 år	Totalt 2021	Totalt 2020
Långfristiga fordringar
Finansiella fordringar	–	13 284	–	13 284	10 631
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	820	–	–	820	1 030
Finansiella fordringar	24 215	–	–	24 215	27 337
Totalt	25 035	–	–	25 035	28 367
Långfristiga skulder
Finansiella skulder	–	20	–	20	–
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	101	–	–	101	199
Finansiella skulder	80 567	–	–	80 567	58 406
Totalt	80 668	–	–	80 668	58 605

M11 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar	2021	2020
Förutbetalda kostnader	391	323
Upplupna intäkter	222	139
Derivat tillgångar	1 155	736
Övrigt	45	119
Totalt	1 813	1 317

M12 Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapital

Aktiekapitalet den 31 december 2021 bestod av:

Aktiekapital	Antal utestående aktier	Aktiekapital
A-aktier 1)	261 755 983	1 309
B-aktier 1)	3 072 395 752	15 363
Totalt	3 334 151 735	16 672

1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,50 (2,00) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i Moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,25 per aktie med 31 mars 2022 som avstämningsdag för utdelning och SEK 1,25 per aktie med 30 september 2022 som avstämningsdag för utdelning. För Moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning.

Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition	Belopp att utdelas till registrerade aktieägare	Belopp att överföra i ny räkning
Totalt fritt eget kapital i Moderbolaget	SEK 8 335 379 338	SEK 26 649 074 267
		SEK 34 984 453 605

Förändringar i eget kapital 2021

	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositionsfond	Kassaf Lödessäkringar	Omvärdering av upplåning	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
1 januari 2021	16 672	20	31	472	48 164	100	–	–366	34 181	82 079
Periodens resultat	–	–	–	–	–	–	–	7 631	7 631	7 631
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a. förändringar av kreditrisk	–	–	–	–	–	–	31	–	31	31
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat	–	–	–	–	–	–	–	–6	–6	–6
Poster som har eller kan komma att omföras till periodens resultat
Kassaf Lödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden	–	–	–	–	–	–26	–	–	–26	–26
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–	–	–	–	–	–26	25	–	–1	–1
Totalresultat för perioden	–	–	–	–	–	–26	25	7 631	7 630	7 630
Transaktioner med ägare
Nyemission
Försäljning av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	42	42	42
Långsiktig rörlig ersättning	–	–	–	–	–	–	–	55	55	55
Återköp av egna aktier	–	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Betald utdelning	–	–	–	–	–	–	–	–6 658	–6 658	–6 658
31 december 2021	16 672	20	31	472	48 164	100	–26	–341	35 251	83 148

Förändringar i eget kapital 2020

	Aktiekapital	Uppskrivningsfond	Reservfond	Totalt bundet eget kapital	Dispositionsfond	Övriga reserver	Fria vinstmedel	Totalt fritt eget kapital	Totalt
1 januari 2020	16 672	20	31	472	48 164	–	445	32 567	80 386
Periodens resultat	–	–	–	–	–	–	6 385	6 385	6 385
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a.

M12, forts.

M13 Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 1 526 (1 540) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2021 och 2020.

M14 Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

• Avgiftsbestämda pensionsplaner, där Moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har Moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.
• Förmånsbestämda pensionsplaner, där Moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

	2021	2020
Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis fonderade pensionsplaner 1)	1 298	1 266
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde	–1 836	–1 657
Nettoförpliktelse/ överskott (–) i pensionsstiftelse	–538	–391
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse	538	391
Utgående balans pensionsskuld	0	0

1) Samtliga pensionsutfästelser i Moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen. De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande lönenivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 3,84 % (3,84 %) gällande ITP2 och – 0,1 % (0,3 %) avseende övriga pensionsskulder. Beräknad livslängd efter 65 år är 24,7 (24,8) år för kvinnor och 23 (23) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjats av Moderbolaget. Avkastning på förvaltningstillgångar är 10,8 % (4,9 %).

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

	2021	Varav onoterat	2020	Varav onoterat
Likvida medel	68 %		78 %
Aktier	468	35 %	346	31 %
Räntebärande värdepapper	887	16 %	834	14 %
Fastigheter	317	100 %	267	100 %
Derivat	–13	–110 %	–
Investeringsfonder	109	84 %	132	28 %
Totalt	1 836		1 657
av vilka värdepapper emitterade av Ericsson	–		–

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

	2021	2020
Ingående balans	0	0
I resultaträkningen redovisad kostnad för pensionering i egen regi, exklusive skatter	103	89
Utbetalda pensioner	–7	–7
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar	–179	–68
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse	147	51
Utgående balans pensionsskuld	0	0

2022 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till SEK 73 miljoner.

Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

	2021	2020	2019
Förmånsbestämda planer
Pensionskostnader exklusive ränta och skatter¹ )	64	361	54
Räntekostnad	39	39	39
Kreditförsäkringspremier	2	2	1
Totala kostnader för förmånsbestämda planer, exklusive skatter	105	402	94
Avgiftsbestämda planer
Pensionspremier	70	60	58
Totala kostnader för avgiftsbestämda planer, exklusive skatter	70	60	58
Avkastning på förvaltningstillgångar	–32	–17	–26
Total netto pensionskostnad, exklusive skatter	143	445	126

1) Pensionskostnaden för 2020 inkluderas av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsvarande SEK 311 miljoner. Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 136 miljoner (SEK 423 miljoner 2020 och SEK 113 miljoner 2019) under omkostnader och SEK 7 miljoner (SEK 22 miljoner 2020 och SEK 13 miljoner 2019) i finansnettot.

Finansiell rapport 2021 93

M15 Övriga avsättningar

	2021	2020
Ingående balans	343	668
Avsättningar	88	42
Ianspråktagande	–136	–96
Återföring av outnyttjade belopp	–2	–271
Omklassificering	–	–
Utgående balans	293	343

1) Består huvudsakligen av kostnader för oberoende observatör för övervakning av Bolagets regel- efterlevnad utsedd 2020, samt kostnader för LTV program. SEK 206 (139) miljoner förväntas bli utnyttjade inom ett år.

M16 Ränt ebärande skulder

Per den 31 december 2021 uppgick Moderbolagets utestående räntebärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 31,4 (28,4) miljarder.

Räntebärande skulder

	2021	2020
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning	9 405	5 212
Övrig kortfristig upplåning	–	1 181
T otal kortfristig upplåning	9 405	6 393
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån	13 430	16 716
Övrig långfristig upplåning	8 586	5 305
T otal långfristig upplåning	22 016	22 021
T otala räntebärande skulder	31 421	28 414

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter

	2021	2020
Ingående balans	28 414	35 941
Kassaflöde
Upptagande av lån	7 574	1 686
Återbetalning av lån	–5 066	– 7 517
Övriga finansieringsaktiviteter	–1 181	1 181
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser	2 118	–2 908
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk	–31	–99
Förändring av verkligt värde	–407	130
Omklassificering	–	–
Andra icke kassapåverkande förändringar	–	–
Utgående balans	31 421	28 414

“Cash collaterals” (kassaställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för “cross-currencies” derivat redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

M17 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat

2021

	Bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter	Netto
Valutaderivat 1)
Tillgångar	83	–20	63	–	63
Skulder	–111	20	–91	–	–91
Räntederivat
Tillgångar	1 128	–36	1 092	–	1 092
Skulder	–696	36	–660	467	–193

1) Valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 9 (0) miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga fordringar och SEK 25 (0) miljoner i Övriga kortfristiga skulder.

2020

	Bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter	Netto
Valutaderivat
Tillgångar	1 519	–13	1 506	–	–1 181 325
Skulder	–958	13	–945	–	–945
Räntederivat
Tillgångar	79	–31	48	–	48
Skulder	–131	31	–100	–	–100

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av Moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program registrerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 1,75 % (2,18 %). Lån emitterade av Moderbolaget redovisas till verkligt värde med förändringar i värde betingat av förändring i kreditrisk redovisade i Övrigt totalresultat (OCI). För detaljerad information om Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”.

Finansiell rapport 2021 94

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

2021

Typ av emmitent/ motpart:	Rating el. liknande	< 3 mån	3–12 mån	1–5 år	> 5 år	T otalt
Banker		27 730	–	–	–	27 730
Andra finansiella inst.		247	–	–	–	247
Stater	AAA	5 743	2 906	11 860	–	20 509
Företag	A2/P2	4 226	–	–	–	4 226
Bostadsinstitut	AAA	–	5 749	21 700	304	27 753
Derivattillgångar		202	641	312	–	1 155
T otalt		38 148	9 296	33 872	304	81 620

2020

Typ av emmitent/ motpart:	Rating el. liknande	< 3 mån	3–12 mån	1–5 år	> 5 år	T otalt
Banker		11 974	–	–	–	11 974
Andra finansiella inst.		202	–	–	–	202
Stater	AAA	15 000	605	12 483	395	28 483
Företag	A2/P2	1 960	–	–	–	1 960
Bostadsinstitut	AAA	216	3 918	10 240	–	14 374
Derivattillgångar		211	346	996	–	1 553
T otalt		29 563	4 869	23 719	395	58 546

De finansiella instrumenten klassificeras som tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK. Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M16, ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	5 000	–1 495	3 505
SEC registrerat program (USD miljoner) 2)	1 000

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.
2) Programbeloppet obestämt.

I mars 2021 återbetalade koncernen ett obligationslån på EUR 500 miljoner utgiven under European Medium Term Note programmet (EMTN). I maj 2021 utfärdade koncernen ett nytt obligationslån på EUR 500 miljoner med förfall 2029 under samma program. I juni 2021 förnyade Ericsson sitt kredit avtal med Europeiska Investeringsbanken (EIB) med USD 305 miljoner som förfaller 2028.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i flera valutor (USD miljoner)	2 000	–	2 000

I september 2021 etablerade Ericsson en rullande kreditfacilitet på USD 2 miljarder kopplad till Ericssons hållbarhetsmål. Kreditfaciliteten ersätter den tidigare kreditfaciliteten på motsvarande belopp. Facilitetens ränta är inte kopplad till Ericssons kreditbetyg eller några finansiella kovenanter men är däremot kopplad till två av Ericssons långsiktiga hållbarhetsmål.# M17 Finansiella instrument, redovisat värde

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig löptid:

	< 1 år	1–3 år	3–5 år	> 5 år	Tot alt
2021
Leverantörsskulder	419	–	–	–	419
Lån och krediter	9 405	10 221	2 796	8 999	31 421
Derivatskulder	411	330	–	10	751
Totalt	10 235	10 551	2 796	9 009	32 591

	< 1 år	1–3 år	3–5 år	> 5 år	Tot alt
2020
Leverantörsskulder	451	–	–	–	451
Lån och krediter	6 393	10 198	10 125	1 698	28 414
Derivatskulder	253	792	–	–	1 045
Totalt	7 097	10 990	10 125	1 698	29 910

Koncernen har en central Treasury funktion och kundfinansieringsfunktion vars huvudsakliga uppgift är att säkra lämplig finansiering genom lån och kreditlöften, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är enlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Kundfinansieringsfunktionen arrangerar lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att stödja deras köp av utrustning från Ericsson. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så kan Moderbolaget erbjuda kredit direkt till kunderna. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Moderbolaget innehar följande räntederivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderivat

	< 3 mån	3–12 mån	> 1 år	T otalt
2021
Nominellt värde (miljoner USD)	471	1 372	–	1 843
Genomsnittlig terminskurs (SEK/USD)	9,0213	9,0546	–	–

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för säkringsintstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto. Se not M12 “Eget kapital och övrigt totalresultat” rörande förändringar i kassaflödessäkringsreserven. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2021.

Not M17, forts. Finansiell rapport 2021 95

Noter till Moderbolagets bokslut

Not M17, forts.

Bolagets finansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av Bolagets värderingsteknik och värderingshierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”.

Avstämning av tillgångar värderade till verkligt värde nivå 3

	Ingående balans	Inköp/ökning	Försäljning/minskning	Vinst/förlust 1)	Överföring till nivå 1 2)	Omklassificering	Utgående balans
Aktier och andelar	1 382	134	–49	180	–55	–1	1 591

1) Tabellen visar nettoresultat rapporterat som Finansiella intäkter, varav SEK 163 miljoner avser orealiserade vinster avseende nivå 3 tillgångar som hölls vid årets slut.

2) Överföring mellan hierarkier redovisas från det datum då omständigheterna ändrades och som resulterade i överföringen. Överföring under året avser en investering som omvandlats till marknadsnoterade aktier. Vinsten som uppstod uppgick till SEK 529 miljoner och rapporteras som Finansiella intäkter såsom en nivå 1 tillgång, den är exkluderad från vinst/förlust-beloppet i tabellen ovan.

M18 Övriga kortfristiga skulder

	2021	2020
Upplupen ränta	171	162
Upplupna kostnader
varav personalrelaterade	665	729
övriga	461	466
Derivatskulder	204	263
Andra övriga kortfristiga skulder	751	228
Totalt	314	–
	1 901	1 119

M19 Leverantörsskulder

	2021	2020
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag och joint ventures	419	451
Intresseföretag och joint ventures	–	–
Totalt	419	451

Finansiella instrument, redovisat värde

	Hierarkinivå för verkligt värde	Hierarkinivå för verkligt värde
	SEK miljarder
	Upplupet anskaffningsvärde	Verkligt värde
	Nivå 1	Nivå 2
2021
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen
Kundfinansiering	–	0,8
Räntebärande placeringar	–	43,2
Likvida medel 2)	–	26,0
Övriga finansiella tillgångar 1)	–	2,2
Övriga kortfristiga fordringar	–	1,2
Tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI)
Kundfordringar	–	0,0
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar	0,1	–
Likvida medel	–	–
Övriga finansiella tillgångar	0,5	–
Fordringar koncernföretag	38,3	–
Finansiella tillgångar	38,9	73,4
Finansiella skulder värderade till verkligt värde
Räntebärande skulder	–	–31,4
Finansiella skulder värderade till verkligt värde - innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder	–	–0,8
Skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde
Leverantörsskulder	–0,4	–
Upplåning	–0,0	–
Skulder koncernföretag	–80,7	–
Finansiella skulder	–81,1	–32,2

1) Övriga finansiella tillgångar avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.
2) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 37,1 (28,8) miljarder varav SEK 26,0 (23,6) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Finansiell rapport 2021 96

Noter till Moderbolagets bokslut

M20 Ställda säkerheter

	2021	2020
Banktillgodohavanden	532	476
Övrigt	242	233
Totalt	774	709

Övrigt inkluderar pantförskrivna kapitalförsäkringar för pensionsåtagande till anställda.

M21 Eventualförpliktelser

	2021	2020
Eventualförpliktelser, totalt	20 322	20 495

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 20 102 (19 459) miljoner.

M22 Kassaflödesanalys

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet

	2021	2020	2019
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar	110	97	82
Totalt	110	97	82
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar	18	32	79
Totalt	18	32	79
Totala avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar	128	129	161
Skatter	154	552	–204
Nedskrivningar och realisationsvinster (–)/ förluster på sålda anläggningstillgångar, exklusive kundfinansiering, netto	578	3	304
Oreglerade koncernbidrag	1 526	1 540	1 961
Oreglerade utdelningar	–	–	–
Övriga icke kassapåverkande poster	–293	–239	199
Totala icke likviditetspåverkande poster	2 093	5 286	1 498

M23 Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick 2021 till SEK 596,2 (588,9) miljoner och för bilar till SEK 4,4 (4,0) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 46,2 (37,0) miljoner 2021.

Framtida minimileasingavgifter i Moderbolaget per 31 december 2021 fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter	Operationell leasing
2022	594
2023	592
2024	529
2025	477
2026	389
2027 och senare	254
Totalt	2 835

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsuthyrning av lokaler.

Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2021 fördelar sig enligt följande:

Minimileasingersättningar	Operationell leasing
2022	14
2023	10
2024	2
2025	–
2026	–
2027 och senare	–
Totalt	26

M24 Information angående anställda

Medelantal anställda

	2021			2020
	Män	Kvinnor	T otalt	Män	Kvinnor	T otalt
Europa och Latinamerika 1)	177	185	362	169	174	343
Totalt	177	185	362	169	174	343
1) Varav EU	177	185	362	169	174	343
Varav Sverige	177	185	362	169	174	343

Ersättningar

Löner och andra ersättningar och sociala kostnader	2021	2020
Löner och andra ersättningar	606	513
Sociala kostnader 1)	397	744
Varav pensionskostnader 1)	179	555

1) Pensionskostnaden för 2020 inkluderades av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsvarande SEK 311 miljoner med tillhörande särskild löneskatt effekt om SEK 76 miljoner.

Löner och andra ersättningar per marknadsområde	2021	2020
Europa och Latinamerika 1)	606	513
Totalt	606	513
1) Varav EU	606	513
Varav Sverige	606	513

Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt genomsnittlig växelkurs för året.

Ersättningar till styrelseledamöter och vd

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse medlemmar och ledande befattningshavare”.

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för Moderbolagets anställda uppgår till SEK 24,3 (5,6) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 56,8 (51,3) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Finansiell rapport 2021 97

Noter till Moderbolagets bokslut

M25 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närståenderelationer, transaktioner och utestående mellanhavanden. Under 2021 genomfördes olika transaktioner enligt kontrakt baserade på villkor vedertagna i branschen och förhandlade på armlängds avstånd.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna i Bolaget. För Moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Ericsson Nikola Tesla d.d.	2021	2020
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	3	6
Utdelning	72	43
Balanser avseende närstående
Fordringar	3	6

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.# MediaKind

MediaKind har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. 51 % av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari 2019. Efter transaktionen äger Moderbolaget 49 % av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till MediaKind om 0,5 (0,5) miljarder SEK.

Leone Media Inc.

	2021	2020
T ransaktioner med närstående
Licensintäkter	–	–
Utdelning	–	–
Balanser avseende närstående
Fordringar	536	451

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

Totala fordringar på övriga närstående uppgick till 3,5 (0) miljoner SEK.

För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

M 26 Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer 2021

	Deloitte	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	90	3	93
Arvoden, revisionsrelaterade	–	–	–
Arvoden för skattefrågor	–	9	9
Övriga arvoden	–	1	1
Totalt	90	13	103

2020

	Deloitte	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	56	28	84
Arvoden, revisionsrelaterade	8	5	13
Arvoden för skattefrågor	1	1	2
Övriga arvoden	–	1	1
Totalt	65	35	100

2019

	PwC	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	26	–	26
Arvoden, revisionsrelaterade	9	–	9
Arvoden för skattefrågor	1	–	1
Övriga arvoden	2	–	2
Totalt	38	–	38

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL. Vid årsstämman 2021 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2022. PricewaterhouseCoopers (PwC) var utsedd till revisor för perioden fram till årsstämman 2020. Under perioden 2019–2021 utförde PwC och Deloitte utöver sina revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag, skatterelaterade och övriga konsulttjänster för Moderbolaget. De revisionsrelaterade uppdrag som utfördes under perioden avsåg bland annat granskning av kvartalsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderade bolagsskatekonsultationer. Övriga konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv.

M27 Händelser efter räkenskapsåret

PRI ideell förening har beslutat att ändra beräkningsgrunderna gällande ålderspension för ITP2-planen. Förändringen gäller från och med den 1 januari 2022 och kommer påverka storleken på pensionsskulden. Nedan redogörs för de tre största förändringarna:

1. Diskonteringsräntan kommer att uppdateras från 4 % (3,84 % efter avdrag för framtida kostnader) till 3 % (2,85 % efter avdrag). PRI anger att det i genomsnitt innebär en ökning av pensionsskulden med cirka 15 %. Ökningen beror på åldersstrukturen hos pensionstagarna, dvs hur långt fram i tiden pensionsutbetalningarna förväntas ske.
2. Livslängdsantagandena kommer att öka för män med 0,5 år och hamna på 23,5 år från 65-årsdagen. Motsvarande för kvinnor ligger på 24,7 år och är oförändrade. PRI anger en generell uppgång med 2% men även denna effekt är beroende av det underliggande beståndet i pensionsplanen.
3. Konsolideringsreserven, som är en reserv för nästa års uppräkning av intjänade pensionsrätter (fastställs av Alecta varje år), beräknas som 2 % på kapitalvärdet istället för 4 %. Detta resulterar i en sänkning av pensionsskulden.

För övriga händelser efter räkenskapsårets utgång, se noter till koncernens bokslut, not H6, ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

Finansiell rapport 2021 98

Noter till Moderbolagets bokslut

All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande. Utifrån den information som för tillfället är känd för Ericsson anser Bolaget att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker som påverkar verksamheten. Var och en av dessa faktorer, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovisningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat (EBIT), resultat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället är okända för Bolaget, eller som Ericsson för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan på verksamheten. Rörelseresultatet kan dessutom komma att uppvisa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare för Ericsson att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”.

1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1 Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet

På grund av flera faktorer kan det ha allvarlig negativ påverkan på Bolagets affärer, verksamhet, affärsutsikter och följaktligen på rörelseresultatet (EBIT), Bolagets finansiella ställning och möjlighet att nå uppsatta mål. Geopolitiska allianser förändras när globala spänningar, till exempel mellan USA och Kina, driver på växande ekonomisk, teknisk, militär och politisk konkurrens i hela världen. Samtidigt finns det flera pågående lokala och regionala konflikter, där den pågående militärkonflikten mellan Ukraina och Ryssland är av speciell betydelse. Det är ännu inte tydligt hur den nya dynamiken kommer att se ut globalt, men man kan förvänta sig större svårigheter att navigera genom denna skiftande geopolitiska geometri när gamla allianser bryts upp och nya uppstår.

Dessa spänningar, inklusive handelsbegränsningar, förstärkta sanktionsåtgärder och ökade skyddsåtgärder för nationell säkerhet, kan påverka globala marknadsvillkor och kan fortsätta att utgöra en utmaning för globala leveranskedjor i allmänhet och IKT-leveranskedjor i synnerhet. Dessa osäkerheter innefattar effekterna av handelstvister och annan politisk spänning där regeringar i EU, USA, Kina och Ryssland är inblandade. Det föreligger också osäkerhet gällande framtida bilaterala handelsrelationer mellan Kina och flera länder som ett resultat av de restriktioner som införts riktade mot kinesiska leverantörer i 5G-nät. Av speciell betydelse för Ericsson i detta sammanhang är handelsrelationen mellan Sverige och Kina, eftersom Ericsson, även om det är ett globalt bolag med global närvaro, har huvudkontor i Sverige och därför riskerar att påverkas negativt indirekt av försämrade svensk-kinesiska relationer. Till exempel är beslutet av PTS att utesluta produkter från Huawei och ZTE från 5G-nät fortfarande föremål för överklagan.

Eftersom Bolagets fortsatta affärsverksamhet i Kina är en del av Ericssons nuvarande och framtida tillväxtplaner, kan framtida förändringar i ekonomisk och politisk policy i eller i relation till Kina ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Under de senaste åren har Ericsson även sett att det globala frihandelssystemet, som hittills har möjliggjort ökad effektivitet och ekonomisk tillväxt, är under ihållande angrepp, inklusive mot tvistlösningsforumet inom Världshandelsorganisationen, WTO. Alla ökade utsikter för att regeringars policyer och handlingar ska bryta mot WTO-avtal kan ha negativ påverkan på Ericssons möjligheter att utnyttja öppna marknader och frihandel.

Lagstadgad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverkning och FoU – samt digital motsvarighet (inklusive placering av IT-infrastruktur och restriktioner beträffande dataflöden) – har kontinuerligt ökat och har motiverats av antingen protektionism, intern industripolitik eller nationell säkerhet. Det föreligger risk för rörelser bort från globala värdekedjor och mot mer regionala eller lokala alternativ. Regeringar kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT-infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkurrenter, vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons möjligheter att göra affärer globalt.

Dessutom kan politisk instabilitet i de områden där Bolaget är verksamt ytterligare öka risken för eventuella överträdelser av lagar, regler och regelverk av Ericsson eller dess anställda. Överträdelser som begås av Ericsson eller dess anställda kan orsaka allvarliga konsekvenser för Bolagets anseende och kan få en väsentlig negativ effekt på Ericssons affärsverksamhet och kan resultera i myndighetsåtgärder och betydande ekonomiska påföljder och restriktioner som begränsar Bolagets möjligheter att göra affärer med vissa kunder, såsom statliga organ, se riskfaktor 3.3.

Den geopolitiska situationen kan ha konsekvenser för hela branschen, med risk för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värdekedjor och uppdelning av globala standarder för mobilt telekommunikation. Denna utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fortsatt tillgång till infrastruktur för telekommunikationsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät och stödja nationella aktörer inom infrastruktur för kommunikationsnät som alternativ till de etablerade globala leverantörerna, till exempel Ericsson, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar. Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående negativ påverkan på Ericssons internationella produktutveckling och leveranskedjor och påverka Bolagets lönsamhet och verksamhet som helhet, vilket gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar organisation.# Riskfaktorer

Sådan negativ påverkan kan innefatta:

– Minskad eller förlorad försäljning eller marknadsandelar, till exempel i Kina, Ukraina och Ryssland, och försvagad marknadsposition
– Minskad eller förlorad tillgång till marknader
– Minskad möjlighet till obegränsad användning av Ericssons globala leveranskedja för alla marknader, till exempel som resultat av import- eller exportrestriktioner i USA och Kina
– Ökade handelsrestriktioner, till exempel ekonomiska sanktioner och exportkontroller, tariffer och ökade kostnader som kanske inte kan återvinnas
– Upplösning av globala standarder för mobil telekommunikation
– Inköpsrestriktioner och begränsningar beträffande tillgång till hårdvaru- och mjukvaruprodukter och komponenter
– Minskad effektivitet inom FoU samt restriktioner beträffande användning av FoU-resurser
– Uppskjutna inköp med lägre intäkter som inte helt kompenseras med minskade kostnader
– Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet
– Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons leverantörer
– Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter
– Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat.

1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för Ericssons produkter och tjänster, och begränsa Bolagets förmåga till tillväxt.

De utmanande globala ekonomiska förhållandena, till exempel beroende på pandemin, en nedgång i den globala ekonomin, politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntenivåer eller geopolitiska risker och handelskonflikter, kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på Ericssons produkter och Ericssons kunders produkter. Detta kan få operatörer och andra kunder att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparande åtgärder för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning. Dessutom kan det leda till kraftigt minskade investeringar i Bolagets produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur, vilket kan drabba Ericssons rörelseresultat (EBIT). En sjunkande efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster kan medföra avsevärda negativa effekter på intäkter, kassaflöde, sysselsatt kapital och värdet på Bolagets tillgångar, och leda till förluster i verksamheten. Om efterfrågan skulle utvecklas betydligt svagare eller bli mer volatil än förväntat kan det dessutom medföra en påtagligt negativ inverkan på Ericssons kreditbetyg, lånemöjligheter och lånekostnader samt på aktiekursen. Om de globala ekonomiska villkoren inte skulle förbättras, eller om de skulle försämras, eller om detsamma skulle gälla för politisk oro eller osäkerhet, bristande tillgång på arbetskraft eller råvaror, ökande inflation och höjda räntenivåer, geopolitiska problem och handelstvister inte skulle förbättras eller förvärras, skulle detta kunna förvärra andra verksamhetsrisker som Ericsson möter, och det skulle också kunna ha negativ påverkan på Ericssons affärsutsikter beträffande operatörer och andra kunder. Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsammare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att de köper färre produkter och tjänster från Ericsson. Ökad inflation kan påverka Ericssons kostnadsbas genom ökade kostnader för arbete och anskaffning av material, produkter och tjänster. Även om inflation är en normal del av affärsverksamhet och Bolaget har åtgärder på plats för att hantera detta, kanske det inte kommer att vara möjligt att helt kompensera sådana ökade kostnader genom ökade försäljningspriser till Bolagets kunder, vilket kan leda till lägre marginaler och lägre ekonomiskt resultat.

En ekonomisk nedgång kan bland annat få följande negativa konsekvenser:

– Minskad efterfrågan på produkter och tjänster som leder till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader
– Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet
– Ekonomiska svårigheter eller verksamhet som upphör hos Ericssons leverantörer
– Ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att få betalt för kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland våra motparter
– Nedskrivningar av Ericssons immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter
– Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i Ericssons rapporterade resultat
– Förändring av värdet på tillgångarna i Bolagets pensionsplaner, på grund av till exempel negativ utveckling på aktie- och kreditmarknader, och/eller ökade pensionsskulder på grund av till exempel sänkta diskonteringsräntor. En sådan utveckling kan öka kapitaliseringsbehovet för pensionsstiftelsen, vilket kan påverka Bolagets kassa negativt
– Efterfrågan från konsumenter kan också påverkas negativt av minskad konsumtion av teknik, förändrad prissättning hos operatörerna, säkerhetsintrång och bristande förtroende.

1.3 Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgången för Ericssons befintliga kundbas samt den kundbas som bearbetas. Om tillväxten avtar, eller om Ericssons kunder inte kan upprätthålla eller öka sin relevans i den digitala värdekedjan, eller om Bolagets produkter och/eller tjänster inte är framgångsrika, kan Bolagets kunders investeringar i nät minska eller avstanna, vilket skadar Bolagets verksamhet och rörelseresultat (EBIT).

En stor del av Ericssons verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver Ericssons kunder att fortsätta installera och bygga ut näten. Om operatörerna inte lyckas med att öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar, eller om de inte kan utnyttja möjligheterna i den tekniska utvecklingen, kan detta få en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet och resultat. Om operatörerna dessutom misslyckas med att generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmodeller eller erfar minskade intäkter eller lönsamhet, kan deras vilja minska till vidare investeringar i deras befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på Ericssons produkter och tjänster. Därmed påverkas Bolagets verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning negativt. Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer trafik flyttas över till wifi. Dessutom kan alternativa tjänster som levereras via internet påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar. Ericssons strategi beror på hur globala standarder utvecklas och på att de är framgångsrika. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intresserade av de facto-standarder eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar. Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att operatörerna kan erbjuda tjänster i både fasta och mobila nät. Ericsson är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomisk ställning.

1.4 Pandemier, som till exempel den som orsakas av det nya coronaviruset, covid-19, kan ha allvarlig påverkan på Ericssons affärer och lokala och globala verksamhet.

Pandemier, som till exempel den som orsakas av covid-19 sedan mars 2020 och dess kvarstående långtidseffekter, kan ha allvarlig påverkan på Ericssons lokala och globala verksamhet relaterad till exempelvis tjänsteleverans, FoU, försäljning och produktion samt på Bolagets kunder och leverantörer, vilket kan leda till betydande finansiella och andra konsekvenser. Till exempel har covid-19-pandemin orsakat utmaningar och risker relaterade till resor, och nedstängningar har begränsat tillgången till anläggningar, transport och logistik och påverkat godsflöden, samt lett till att stora delar av personalen arbetar hemifrån. Med ökad infektionstakt på Ericssons marknader finns det en ökad risk för negativ påverkan och störningar i Bolagets verksamhet, inklusive nätutbyggnad, vilket påverkar motsvarande intäkter. Störningar i den globala ekonomin och Ericssons kunders, leverantörers och partners verksamheter och affärer kan orsaka störningar i Bolagets verksamhet och ha avsevärd negativ påverkan på Ericssons affärer och finansiella ställning. Dessutom kan det omfattande hemmaarbetet komma att begränsa kreativitet och effektivitet i delar av Bolagets verksamhet, och även ha negativ påverkan på hälsa och motivation för vissa av Ericssons anställda.# Riskfaktorer

1.4 Framtida händelser som rör COVID-19-pandemin

I vilken omfattning covid-19-pandemin kommer att påverka Bolagets verksamhet, ekonomiska resultat och likviditet, inklusive Bolagets förmåga att genomföra affärsstrategi på kort och lång sikt samt initiativ inom den förväntade tidsramen, kommer att bero på den framtida utvecklingen, inklusive hur långvarig och allvarlig pandemin blir, uppkomsten av nya virusvarianter, ändrad smittspridning, deltagande i vaccinationsprogram, vaccinernas effektivitet och distributionstakt samt regler och krav som påverkar personalens återgång till arbetsplatsen och/eller Bolagets möjligheter att besöka kundernas anläggningar. Inget av detta kan förutspås. Alla ovan nämnda faktorer, eller andra följdeffekter av covid-19-pandemin som inte ännu kan förutsägas, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och kassaflöde. När pandemisituationen lättar går det dessutom inte att förutse hur snabbt Bolagets marknader kommer att återgå till de nivåer som rådde före pandemin.

1.5 Ericsson kanske inte lyckas med att implementera strategin, med att uppnå förbättringar i lönsamheten eller med att uppskatta tillgängliga marknader eller CAGR på de marknader där Bolaget bedriver verksamhet.

Det finns ingen garanti för att Ericsson kommer att kunna implementera sin strategi på ett framgångsrikt sätt för att uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Ericsson har tidigare vidtagit specifika åtgärder för att strukturera om verksamheten eller sänka Bolagets kostnader när detta bedömts nödvändigt, och sådana åtgärder förväntas bli nödvändiga även i framtiden. Det finns dock inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga eller framgångsrika eller att Ericsson lyckas genomföra dem i rätt tid för att åstadkomma förbättrade resultat. Dessutom innehåller denna årsredovisning vissa uppskattningar avseende tillgängliga marknader samt tillväxttakt inom marknader där Ericsson bedriver verksamhet, inklusive verksamheterna inom segmenten Networks, Digital Services, Managed Services samt Emerging Business and Other. Om de underliggande antaganden på vilka Bolagets uppskattningar baseras visar sig vara felaktiga, kan det verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och CAGR avsevärt avvika från de uppskattningar som presenteras i denna årsredovisning, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons finansiella ställning.

1.6 Ericsson kanske inte lyckas med att genomföra sin strategi för att tillvarata möjligheterna på 5G-marknaden vad gäller till exempel omfattning, tid och affärsvolymer.

Möjligheterna på 5G-marknaden är beroende av tillgängligheten på attraktiva 5G-spektrum. Det finns också risk för att tidpunkterna för spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel kostnad och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov och planer, vilket kan bromsa utvecklingen och tillväxten på 5G-marknaden. Dessutom kan operatörernas användning av detta spektrum begränsas av regulatoriska myndigheter under kortare eller längre tid och inom olika geografiska områden, på grund av oförutsedda orsaker som interferens med annan elektronisk utrustning på känsliga platser, till exempel flygplatser, och Ericsson kan inte garantera att det inte kan medföra beträffande ansvarsanspråk (såsom produktansvarsanspråk eller tvister beträffande konfiguration eller installation av utrustning) vilket kan ha påverkan på Ericssons verksamhet, verksamhetsresultat, ekonomiska ställning, rykte och varumärke. Takten i och omfattningen för operatörernas 5G-utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slutförandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också fördröjas av olika operativa faktorer, till exempel tillgång till platser för utrustning, tillståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G-utrullning kan förändras beroende på tillgången på 5G-enheter – inte endast vid lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att driva en massmarknad. Utöver detta kan tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin och privata nätverk, realiseras på ett annat sätt än vad som förväntats, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Slutligen finns det risk för att Ericsson eller Bolagets leverantörer stöter på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka Ericssons förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät. Alla ovanstående risker kan ha negativ påverkan på Ericssons möjligheter att implementera sin strategi och på verksamheten som helhet.

1.7 Ericsson genomför förvärv och avyttringar, vilket kan orsaka störningar och tvinga Bolaget till betydande utgifter, och det kan hända att Ericsson inte framgångsrikt kan slutföra sådana transaktioner, skydda värdet av Bolagets förvärv under den integrationsfas som följer på förvärv eller skapa det värde som förvärvet förväntades medföra.

Utöver internt innovationsarbete gör Ericsson också förvärv för att uppnå olika fördelar, t.ex. att snabbare få ut produkter på marknaden, få tillgång till teknik och kompetens, öka skalfördelar och bredda produktportfölj eller kundbas. Ett exempel är att Cradlepoint nyligen förvärvats. Förvärv kan leda till ansvarsförbindelser och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och likviditet. Förvärv kan bland annat medföra följande risker för Ericsson:

• Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitetsproblem
• Svårigheter att integrera verksamhet, teknik, produkt och medarbetare från det förvärvade företaget
• Risker med att ta sig in på nya marknader där Bolaget har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet
• Risk för att nyckelmedarbetare slutar
• Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen
• Kostnader för ej kommunicerade eller potentiella juridiska ansvar i det förvärvade Bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller regler.

Ibland avyttrar Ericsson också delar av verksamheten för att optimera Bolagets produktportfölj eller verksamhet. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. De risker som är förknippade med sådana förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och likviditet. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker för Ericsson:

• Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och medarbetare från den avyttrade verksamheten
• Risk för att nyckelmedarbetare slutar
• Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom dem avyttrade verksamheten.

Det finns dessutom inga garantier för att Ericsson kommer att kunna slutföra förvärv eller avyttringar på ett framgångsrikt sätt, eller över huvud taget. Även om Bolaget till exempel förväntar sig att avtalet 22 november 2021 om förvärv av Vonage Holdings Corp. ska slutföras under första halvåret 2022, kan det ta upp till ett år att uppfylla villkoren för att slutföra förvärvet. Det är dessutom möjligt att vissa av villkoren för att slutföra förvärvet inte kan uppfyllas eller upphävas, och om detta skulle inträffa kan avtalet upphöra utan att affären slutförs. Villkoren för slutförande innefattar regulatoriska godkännande samt att avtalet godkänns av en extra bolagsstämma i Vonage. Om avtalet skulle upphöra under angivna förhållanden där Ericsson inte har fått vissa godkännanden från Committee on Foreign Investment in the United States kan Bolaget behöva betala en uppsägningsavgift på USD 200 miljoner till Vonage. Försening eller misslyckande beträffande slutförandet av ett förvärv eller en avyttring kan påverka Bolagets möjligheter att genomföra den strategiska planen och uppnå de fördelar som förväntades från dessa transaktioner.

1.8 Ericsson ingår i joint ventures och samarbeten, och kan komma att ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för Bolaget.

Det kan hända att Ericssons joint ventures och samarbeten med partners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att Ericsson har missbedömt Bolagets behov och synergieffekter eller på grund av Bolagets oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från Ericssons partners, Bolagets svårigheter att implementera sina affärsplaner eller på grund av Bolagets strategiska partners brister gällande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa Ericssons förmåga att samarbeta med dessa partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av Ericssons 5G-portfölj, vilket i sin tur kan skada Bolagets konkurrensposition på marknaden. Dessutom kan Ericssons andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och kassaflöde.# 1.9 Investeringsnivåerna i telekombranschen fluktuerar och påverkas av många faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden och vilka beslut som fattas av operatörer och andra kunder om införandet av ny teknik och tidpunkter för inköp. Telekombranschen har historiskt genomgått nedgångar där operatörerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Samtidigt som Ericsson förväntar sig att marknaderna för utrustning för nätoperatörer, telekomtjänster och IKT växer under de närmaste åren, kan osäkerheten kring den globala ekonomiska tillväxten och den geopolitiska situationen ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad, och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Även om de globala förhållandena förbättras kan villkoren i de specifika branschsegment där Bolaget har verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på Bolagets intäkter och rörelseresultat (EBIT). Om operatörers och andra kunders investeringar är lägre än Ericsson förväntar, kan detta påverka Bolagets intäkter, rörelseresultat (EBIT) och lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper Ericssons produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i telekom- och IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.

1.10 Försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt tidpunkter för beställningar av Ericssons produkter och tjänster. Ericssons försäljning till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av Ericssons verksamhet, och är även huvudfokus för försäljningen framöver. Ericsson tillhandahåller lösningar till alla Bolagets kunder baserat på såväl Bolagets egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att Ericssons redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen produkter från tredje part. Inom Bolagets segment Digital Services och Emerging Business and Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom traditionell försäljning, vilket påverkar Ericssons affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, oftast mindre än en månad, och det är därför svårt att förutsäga förändringar i efterfrågan. Ändringar i Ericssons produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av Ericssons produkter kan därför påverka Ericssons förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom förmågan att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Ledtider för produktion och leverans av vissa produkter kan bli längre på grund av att vissa komponenter kan få begränsad tillgänglighet på marknaden, till exempel på grund av pandemin och därav följande förseningar i leveranskedjan. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och kassaflöde.

1.11 Ericsson kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner. Ericsson påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där Bolaget bedriver verksamhet och av konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till mjukvara och molnbaserade tjänster. Detta kan även medföra uppdelning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfattningen av detta fortfarande är oklar. Detta förändrar konkurrensbilden liksom värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar Ericssons målformulering, riskbedömning och strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i Ericssons bransch. Detta kan komma att påverka Ericssons marknadsandel negativt inom vissa områden. Om Ericsson inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer Bolagets verksamhet, resultat och ekonomiska ställning att bli lidande.

1.12 Ericsson är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på Bolagets resultat. De marknader där Ericsson har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Bolaget möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrenter, varav många är mycket stora bolag som har omfattande tekniska och ekonomiska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Ericssons operatörskunder, som utgör största delen av Ericssons affärer, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Ericsson möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer, och alternativ teknik gör att industristandarderna utvecklas. Om Ericsson dessutom väljer att ta sig in på nya marknadssegment kan Bolaget komma att underskatta skicklighet och praxis för konkurrenterna inom dessa segment. Bolagets konkurrenter kan komma att införa ny teknik innan Ericsson gör det eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än Ericsson erbjuder. Vissa av Bolagets konkurrenter kan också ha större resurser än Ericsson inom vissa affärssegment eller geografiska områden. Ökad konkurrens, samt om någon av riskerna ovan skulle bli verklighet, kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och marknadsandel. Dessutom har Ericsson verksamhet på marknader som karakteriseras av teknik som förändras snabbt och som förs ut på marknaden på snabbföränderliga sätt. Detta har resulterat i, och kan fortsätta resultera i, kontinuerlig prispress på Ericssons produkter och tjänster. Om Ericssons motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan Bolagets verksamhet, resultat, ekonomiska ställning och marknadsandel påverkas negativt.

1.13 Sammanslagningar bland leverantörerna kan leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser, vilket kan öka konkurrensen på Ericssons marknad. Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar som leverantörer av helhetslösningar och konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av Ericssons affärsområden som Digital Services och Emerging Business and Other. Om etablerade aktörer på angränsande marknader förvärvar verksamheter som har ny teknik inom Ericssons marknader kan nya starka konkurrenter uppstå. Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som har större resurser än Ericsson har. Båda dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomisk ställning och marknadsandel.

1.14 Ericsson är beroende av ett begränsat antal leverantörer av komponenter, tillverkningskapacitet och FoU- och IT-tjänster, vilket utsätter Bolaget för kostnadsökningar och störningar i leveranskedjan. Ericssons förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och kontrakterade åtaganden är till stor del beroende av att Bolaget har tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet och andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor. Även om Ericsson försöker undvika att hamna i en situation där Bolaget är beroende av en enda leverantör, är detta inte alltid möjligt. Detta innefattar även utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och FPGA, där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Därmed föreligger det en risk för att Bolaget inte kan få tag på de varor och tjänster som behövs för att kunna tillverka Ericssons produkter och erbjuda Ericssons tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget. Om någon av Bolagets leverantörer inte kan leverera kan det innebära ett avbrott i Ericssons produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet som kan begränsa Ericssons försäljning eller öka kostnaderna avsevärt.# Riskfaktorer

1.14 Störningar i leveranskedjan och bristande leveranssäkerhet

Att hitta en alternativ leverantör eller konstruera om produkter för att kunna byta ut komponenter kan ta lång tid, vilket kan medföra omfattande förseningar eller störningar i Ericssons leveranser av produkter och tjänster och leda till minskad försäljning. Genom åren har Ericsson vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att Bolaget drabbas av liknande störningar i framtiden. När Ericsson gör inköp måste Bolaget också förutsäga hur kundernas efterfrågan kommer att utvecklas. Om Ericsson inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller underskott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder Ericssons konkurrenter samma tillverkare, och om de har köpt kapacitet före Ericsson kan detta medföra att Bolaget inte kan skaffa nödvändiga produkter. Denna faktor kan begränsa Ericssons möjligheter att leverera till sina kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har Ericsson förbundit sig att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, ej återvinningsbara kostnader eller kassation av de kostnader som används för att köpa in sådana komponenter. I de fall Ericsson betalar sina underleverantörer i förskott utsätts Bolaget också för en finansiell risk. Denna typ av störningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på Bolagets verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning.

1.15 Beroende av ett begränsat antal nyckelkunder och nyckelmarknader

En stor del av Ericssons intäkter kommer för närvarande från ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka Ericssons beroende av nyckelkunder och nyckelmarknader. Bolaget är också i stor utsträckning beroende av försäljningen av vissa av Ericssons produkter och tjänster. Merparten av Ericssons verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder. Priserna för Ericssons produkter och tjänster i många av dessa avtal omförhandlas årligen, och avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Ericssons största kund stod för cirka 12% av försäljningen under 2021. Ericssons tio största kunder stod för 53% av försäljningen under 2021. En förlust av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång tid. Dessutom kan Ericssons beroende av försäljningen av vissa av Ericssons produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel. Under de senaste åren har flera större sammanslagningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal operatörer med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta samtidigt som ett hårdare konkurrenstryck sannolikt kommer att leda till fler samgåenden bland operatörer inom ett och samma land. En marknad med färre och större kunder kommer att göra Ericsson mer beroende av nyckelkunder, och Ericssons förhandlingsposition och vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, som kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal istället för juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), marknadsandel och ekonomiska ställning. Tjänsteleverantörer letar i högre grad efter sätt att spara kostnader genom att saminvestera i och dela resurser baserade på deras kommersiella planering. Förutom nätinfrastruktur gäller detta även anläggningar och IT-infrastruktur. Dessutom kan vissa av tjänsteleverantörerna bli mer villiga att ingå partnerskap med hyperskalare för att bygga och driva accessnäten. Tjänsteleverantörer, inklusive Ericssons nyckelkunder, kan även påverkas negativt av nya konkurrenter, speciellt vad gäller tillväxt inom mobilt bredband i glesbygd som påverkas av nytillkommen konkurrens från aktörer som levererar bredband via satellit. Ericssons verksamhet kan således uppleva en väsentlig negativ inverkan, inklusive påverkan på Ericssons försäljning, rörelseresultat (EBIT), marknadsandel och ekonomiska ställning.

1.16 Åtaganden om framtida prissänkningar

Vissa avtal med långa löptider med kunder innefattar åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör att Ericsson kontinuerligt måste se över Bolagets kostnadsbas. Avtal med långa löptider med Ericssons kunder ingås normalt efter konkurrensutsatt upphandling. I vissa fall innefattar dessa åtaganden även framtida prissänkningar. För att Ericsson ska kunna bibehålla bruttomarginalen trots sådana prissänkningar strävar Ericsson ständigt efter att sänka Bolagets produktkostnader genom att förbättra designen, förhandla sig till bättre inköpspriser från Ericssons leverantörer, flytta mer produktion till lågkostnadsländer och öka produktiviteten inom Ericssons egen produktion. Det finns emellertid inga garantier för att Ericssons kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla Bolagets bruttomarginal i denna typ av avtal. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning.

1.17 Ökade kreditrisker och kommersiella risker

Om Bolagets kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts Ericsson för ökade kreditrisker och kommersiella risker. Efter att en försäljning till en kund har slutförts kan Bolaget få problem med att driva in kundfordringen, och kan därmed utsättas för risken att kundfordringen förblir utestående. Ericsson bedömer regelbundet kreditvärdigheten hos Ericssons kunder, och med utgångspunkt från denna bedömning sätter Ericsson kreditgränser för varje kund. Utmanande ekonomiska förhållanden har påverkat några av Ericssons kunders förmåga att betala sina fakturor. Det finns risk för att Ericsson inte kan undvika framtida förluster inom kundfordringar. Ericsson har även märkt av en efterfrågan på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader och på marknader med hård konkurrens för kunderna kan denna efterfrågan öka. Om någon av kunderna går i konkurs kan Bolaget drabbas av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, förluster som beror på Ericssons kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot Ericsson kan Bolaget drabbas av minskat kassaflöde och förluster som överskrider avsättningarna, vilket kan medföra avsevärda negativa effekter på rörelseresultat (EBIT) och ekonomisk ställning.

1.18 Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster

Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och försämrad likviditet. Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kundernas verksamheter. Trots att Ericsson vidtar omfattande kvalitetssäkringsåtgärder för att minska denna typ av risker kan det hända att kvalitetsproblem beträffande produkter eller tjänster påverkar Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som ingår i Ericssons lösningar. Omfattande garantiåtaganden på grund av tillförlitlighets- eller kvalitetsproblem kan medföra negativa effekter på Ericssons resultat och ekonomiska ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, inklusive utbyte av dessa, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter för föråldrade produkter i lager, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder samt renomméskador.

1.19 Värdebaserade affärsmodeller och Managed Services

Utvecklingen av Ericssons managed services-verksamhet beror i allt högre grad på acceptans av värdebaserade affärsmodeller. Ericsson har investerat i ökad användning av automation och artificiell intelligens (AI) för att leverera managed services och nätoptimering till kunder, som en del av ett tjänsteerbjudande eller paketerade mjukvarufunktioner. Intäktsgenerering från dessa investeringar är beroende av en värdebaserad affärsmodell som visar ökade fördelar för kunden och lämplig avkastning på Ericssons utvecklingskostnader. Om Ericsson inte kan hålla sig konkurrenskraftiga inom detta område och få kundacceptans för nya affärsmodeller kan detta ha en väsentlig negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning. Dessutom omfattar de flesta kontrakt inom managed services mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas, får minskad omfattning eller omförhandlas, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter.

1.20 Utveckling av produkter

Ericsson är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av Ericssons omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.# Finansiell rapport 2021 104 Riskfaktorer

1.21 Ericsson kanske inte lyckas uppnå affärsmålen för Digital Services.

Ericsson kanske inte kan uppnå sina affärsmål för Digital Services, och det finns flera marknads-, teknik- och verksamhetsrisker som kan påverka vändningsplanen. Utvecklingen av 5G-marknaden och ökningen av antalet abonnenter, tillväxten inom virtualisering och motsvarande användning av Ericssons nya produkter och automatiserad leverans kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka Ericssons marknadsposition. Bolagets arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automatisering i produkter och lösningar. Den produktövergång till molnbaserade lösningar som förväntas av kunderna kan också ta längre tid än förväntat. Open source-initiativ som till exempel Open Network Automation Platform (ONAP) får allt större betydelse. Det kan göra att Ericssons kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för Ericssons heltäckande lösningar.

I den operativa dimensionen kan Ericsson misslyckas att genomföra fortsatta effektiviseringsåtgärder för helheten, med att implementera och genomföra övergripande omvandlingsprogram i dimensionen utveckling-försäljning-leverans för att förenkla operativa modeller, samt misslyckas med att hantera risker i kundprojekt och produktlansering, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons verksamhet.

1.22 Ericssons möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter som är viktiga för Bolagets verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång eller förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot Ericsson om intrång i immateriella rättigheter och om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av grundläggande patent för öppna standarder.

Även om Bolaget har ett stort antal patent finns det alltid en risk att de kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättigheter Ericsson får genom patenten verkligen kommer att ge Bolaget konkurrensfördelar. Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder Ericsson en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda Ericssons immateriella rättigheter. Dessa åtgärder kan emellertid vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Dessutom är Ericsson beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på Ericssons verksamhet. Dessutom kanske Bolaget inte upptäcker otillåten användning eller inte kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda Ericssons rättigheter.

I en del länder där Ericsson är verksamma ger lagstiftningen i själva verket bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något. Bolagets lösningar kan också kräva att teknik licensieras från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller över huvud taget. Om Ericssons produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av icke-exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa Bolagets möjligheter att skydda äganderätten till Ericssons produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och datanät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Detta har varit fallet med lanseringen av 5G-teknik. Utöver de branschomfattande standarderna utvecklas för närvarande andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls som kostnadsfri och Open source. Om Ericsson bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med Open source kan det begränsa Ericssons framtida möjligheter att hävda äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot Ericsson eller gentemot Ericssons kunder, att det sker intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta Ericssons lednings och den tekniska personalens krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att Ericsson blir tvungna att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla Ericssons kunder skadeslösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Bolaget kan emellertid inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga på kommersiellt rimliga villkor eller över huvud taget, och sådana juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, anseende, resultat och ekonomiska ställning.

Användning av kostnadsfri mjukvara med öppen, lättillgänglig källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om Bolagets mjukvara. Detta kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran. Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 4G- och 5G-teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, anseende, rörelseresultat (EBIT) och finansiella ställning. Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på Ericssons anseende, verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning.

Ericssons möjligheter att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbaserade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av ny standard, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid att lösa, innefattar ibland stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent- och licensportföljen. Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan ha omfattande negativa effekter på patent- och licensintäkter och på Ericssons möjlighet att förvärva licenser.

1.23 Ericsson kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla högt kvalificerade medarbetare, vilket kan försämra Bolagets konkurrenskraft.

Ericsson tror att Bolagets framtida framgång till stor del är beroende av Ericssons fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya framgångsrika produkter/lösningar, underhåller Ericssons befintliga produktutbud, tillhandahåller tjänster till Bolagets kunder och skapar bra kundupplevelser. Det råder fortfarande stark konkurrens om högt kvalificerade medarbetare i de branscher där Bolaget bedriver verksamhet. Konkurrensen ökar ytterligare på grund av att andra branscher letar efter liknande kvalifikationer. Bolaget utvecklar ständigt företagskulturen och medarbetarfilosofin för att skapa en positiv arbetsmiljö. Det gör det lättare för Ericsson att fokusera på verksamheten och Bolagets kunder samtidigt som Ericsson inspirerar varje medarbetare att utvecklas och hitta det bästa i sig själv. Det finns dock inga garantier för att Ericsson i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens.# Riskfaktorer

Bolagets förmåga att lyck as beror bland annat på om Ericsson kan upprätthålla ett gott anseende som företag vilket kan påverkas negativt av flertalet faktorer, såsom pågående tvister, utredningar och negativ rapportering i media. Problem med att behålla och rekrytera rätt medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet och varumärke.

1.24 Ericssons verksamhet är komplex och flera viktiga verksamhetsområden är samlade på en enda, central plats. Alla störningar i Ericssons drift, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för Bolagets verksamhet. Bolagets och dess leverantörers affärsverksamhet är sårbar för störningar på grund av brand, jordbävningar, orkaner, översvämningar och andra naturkatastrofer, strömavbrott, datorvirus, havererade datorsystem, avbrott i telekommunikationer, pandemier, karantäner, nationella katastrofer, terroristaktiviteter, krig och andra omständigheter utanför Bolagets kontroll. Om någon katastrof skulle inträffa kan Bolagets eller Bolagets leverantörers möjlighet att bedriva verksamhet allvarligt inskränkas och det kan leda till betydande skada på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning.

En stor del av Ericssons verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att Ericsson är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett vilka skyddsåtgärder Bolaget och externa leverantörer vidtar riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, skadegörelse, datavirus, säkerhets- eller sekretessintrång, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Dessutom har Ericsson koncentrerat verksamheten till vissa platser för till exempel FoU och produktion, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma servicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader. Godsleveranser från leverantörer och till kunder kan också hämmas av ovan nämnda skäl. Eventuella störningar i Ericssons system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på Bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.

1.25 Bolaget kanske inte uppnår vissa av eller någon av de förväntade fördelarna med Ericssons omstruktureringsaktiviteter, och Bolagets omstrukturering kan ha negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och Ericsson kanske inte kan nå och behålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan Ericsson, som resultat av Bolagets omstrukturering, uppleva brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt.

Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och negativ påverkan på verksamheten, till exempel på Ericssons förmåga att utveckla, sälja och leverera, och Ericsson kan inte vara säkra på att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar att nyckelpersonal stannar kvar i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden. Om Ericsson misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstrukturering kan detta ha en avsevärd negativ påverkan på Bolagets konkurrenskraft, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöde, anseende och aktiekurs.

2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

2.1 Ericssons skuldsättning ökar Bolagets sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen, begränsar Ericssons möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa Bolagets flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i Ericssons verksamhet och bransch.

Per 31 december 2021 var Ericssons utestående skuld SEK 31,8 miljarder, och medan Bolaget har betyget ”kreditvärdig” hos Standard & Poor’s (BBB-) och Fitch (BBB-) är betyget ett steg under ”kreditvärdig” hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa kreditbetyg kan ha viktiga konsekvenser, inklusive att:

• Öka Ericssons sårbarhet för allmänna ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen
• Kräva att en avsevärd del av kassaflödet från rörelsen avdelas för att betala skuld och ränta på Bolagets skuldsättning, varigenom möjligheten att använda kassaflödet för att finansiera Bolagets verksamhet, investeringar och framtida affärsmöjligheter minskar
• Begränsa möjligheterna att göra strategiska förvärv eller orsaka att Bolaget gör icke strategiska avyttringar
• Begränsa Ericssons möjligheter att få ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagssyften eller andra syften
• Begränsa Bolagets möjligheter att anpassa sig efter förändrade marknadsvillkor och minska konkurrensförmågan jämfört med Ericssons konkurrenter.

Ericsson kan välja att ytterligare skuldsätta sig betydligt i framtiden. Om ny skuldsättning läggs till Bolagets aktuella skuldnivå, kan de relaterade risker som Ericsson nu löper komma att ökas. Om Ericssons ekonomiska resultat skulle försämras, kanske Bolaget inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala alla skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla Ericssons åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir framgångsrikt.

Ericssons möjligheter att göra schemalagda betalningar för att finansiera Bolagets åtaganden relaterade till skulder beror på dess finansiella ställning och rörelseresultat (EBIT), vilka är utsatta för gällande marknads- och konkurrensvillkor och för vissa ekonomiska, affärsmässiga och andra faktorer utanför Ericssons kontroll. Även om Bolaget anser sig ha tillräckligt kassaflöde för att hantera skuldsättningen, skulle en avsevärd försämring av Ericssons ekonomiska resultat kunna leda till att Bolaget inte kan behålla en nivå på kassaflöde från rörelsen som gör att Bolaget kan betala kapitalskuld, eventuell avgift och ränta på skuldsättningen.

Om, på grund av en sådan försämring av Bolagets ekonomiska resultat, Bolagets kassaflöde och kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera åtaganden relaterade till skuldsättning, kan Ericsson tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera skuldsättningen. Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske inte tillåter att Ericsson uppfyller Bolagets betalningsåtaganden relaterade till skuldsättningen. Om Bolaget dessutom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för verksamheten. Om Ericsson dessutom skulle behöva omfinansiera Bolagets befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera den befintliga skuldsättningen på godtagbara villkor eller över huvud taget.

Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle Ericsson kunna få allvarliga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla Bolagets åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

2.2 Eftersom en stor del av Ericssons kostnader är i SEK och intäkterna främst är i andra valutor är verksamheten exponerad för valutafluktuationer som kan påverka intäkter och rörelseresultat (EBIT).

En stor del av Ericssons kostnader är i SEK. Mer information finns i koncernbokslutet under Valutakursrisker i not F1, ”Hantering av finansiella risker”. Eftersom Ericsson är en internationell verksamhet genereras stora delar av Bolagets intäkter i andra valutor än SEK, och så kommer det med all sannolikhet att vara även i framtiden. Intäkter i utländska valutor som inte kan matchas mot kostnader som betalas i samma valuta kan medföra att Ericssons resultaträkning, balansräkning och kassaflöden påverkas negativt av växelkurstörändringar när utländska valutor växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i Ericssons redovisade resultat.

Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro har Ericsson för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ inverkan på Ericssons redovisade resultat. Bolagets försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurstörändringarnas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan påverka Ericssons resultat och ekonomiska ställning.

2.3 Ericsson är beroende av olika kapitalkällor för att finansiera verksamheten på både lång och kort sikt. Om någon kapitalkälla blir otillgänglig, eller om Ericsson endast får tillgång till otillräckliga mängder kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det ha betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde.

Ericssons verksamhet förutsätter tillgång till en omfattande kassa.# Om Ericsson inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera verksamheten, avbetalningar på lån, fortsatt forskning och utveckling samt kundfinansieringsprogram, eller om Bolaget inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer Ericssons verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam beroende på situationen för Ericssons verksamhet, Bolagets ekonomiska ställning och marknadsläget, eller om Ericssons kreditbetyg sänks. Det finns inga garantier för att den finansiering som Ericsson vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgänglig till rimliga villkor eller överhuvudtaget. Om Bolaget inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan Ericssons verksamhet, ekonomiska ställning och kassaflöde väsentligt påverkas.

2.4 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter för tillgångar (RoU) som Bolaget leasar har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på Ericssons ekonomiska ställning och rörelseresultat (EBIT).

En nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, PP&E och RoU kan medföra negativa effekter på Bolagets ekonomiska ställning eller rörelseresultat (EBIT). Ericsson har en betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara. Goodwill är den enda immateriella tillgång som Bolaget redovisar med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella tillgångar avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen. Historiskt har Bolaget huvudsakligen redovisat reserveringar för värdeminskning för immateriella tillgångar och goodwill på grund av omstruktureringar, som vanligtvis sker i begränsad skala men tillfälligtvis kan bli mycket omfattande. Ytterligare värdeminskning som kan vara omfattande kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden som antingen gäller Bolaget specifikt, hela de branscher inom vilka Ericsson har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra negativa effekter på Ericssons rörelseresultat (EBIT) och ekonomiska ställning. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden, leda till redovisning av reserveringar för värdeminskning. Ekonomiska prognoser kräver att ledningen gör noggranna bedömningar, samt att kassagenererande enheter för nedskrivningsbehov definieras. Olika bedömningar kan leda till vitt skilda slutsatser som även kan avvika från Bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden.

3 Juridisk och regulatorisk risk

3.1 Ericsson kan få sanktioner och negativa utslag i juridiska processer eller myndighetsavgöranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Att säkra efterlevnad av ändrade lagar, regler och regelverk kan medföra ökade kostnader för Ericsson eller minskad efterfrågan på produkter och tjänster. Brister i regelefterlevnad såväl som nödvändiga verksamhetsförändringar kan medföra väsentligt negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter.

Ericsson omfattas av ett flertal lagar, regler och regelverk. Bolaget kan bli föremål för sanktioner och negativa utslag i juridiska processer eller myndighetsavgöranden på grund av bristande efterlevnad av lagar, regler och regelverk som är tillämpliga på Bolagets verksamhet. Detta kan medföra väsentliga negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter. Även om Ericsson strävar efter efterlevnad har företaget inte följt alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Ytterligare förändringar i lagar, regler eller regelverk kan medföra förpliktelser, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på Bolagets produkter och tjänster, vilket kan ha avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter. Förändringar i lagar, regler och regelverk kan medföra negativa effekter på både Ericssons kunders och Bolagets egen verksamhet. Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller kostsammare planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel fördröja eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät. Likaså kan prisregleringar eller tvingande lagar, regler och regelverk om att dela nät påverka operatörernas möjligheter och/eller vilja att investera i nätinfrastruktur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av Ericssons system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för operatörerna eller tvinga Bolaget att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera. Dessutom utvecklar Ericsson många av Bolagets produkter och tjänster utifrån befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder. Om befintliga lagar, regler och regelverk och tekniska standarder ändras, eller om nya lagar, regler och regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts reglering, kan Ericssons utvecklingsarbete försvåras avsevärt genom stigande

Finansiell rapport 2021 107 Riskfaktorer

kostnader för regelefterlevnad och förseningar. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Ändringar av licensavgifter eller bestämmelser om miljö, hälsa och säkerhet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för Ericsson eller för nätoperatörer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och ändringar av lagar, regler och regelverk inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för Ericsson även om de specifika ändringarna av lagar, regler och regelverk inte direkt gäller Bolaget eller Bolagets produkter.

3.2 Ericsson har en omfattande internationell verksamhet som påverkas av osäkerhetsfaktorer som kan påverka Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter.

Ericsson bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor i vissa länder eller regioner. Bolaget har kunder i över 180 länder, och en betydande andel av Ericssons försäljning går till tillväxtmarknader i regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Ericssons omfattande verksamhet påverkas av ytterligare risker, bland annat för sociala oroligheter, terrorattentat, krigshandlingar, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system. På vissa marknader där Ericsson har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller upprättar lokala leverantörer på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenters. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på Ericssons försäljning, marknadsandelar och möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter. Bolaget strävar efter att följa tillämpliga exportkontrollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Den politiska situationen i delar av världen, särskilt i Ryssland/Ukraina och delar av Mellanöstern, är fortsatt osäker och många sanktioner kvarstår fortfarande på historiskt höga nivåer. Denna nivå kan även öka, vilket i så fall väsentligt påverkar Bolagets verksamhet där sådan ökning sker, inklusive på nämnda marknader. Ett genomgående element i dessa sanktioner är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land. Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit under ihållande attack, vilket har ökat risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO-avtal.Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa Ericssons verksamhet och försämra Ericssons lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där Ericsson har verksamhet, medföra ett minskat engagemang i dessa länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada Bolagets möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag. Dessutom har den pågående krisen relaterad till Ukraina-Ryssland resulterat i tillämpning av förstärkta åtgärder för exportkontroll och sanktioner mot Ryssland från ett antal andra jurisdiktioner, bland annat EU och USA. Dessa åtgärder och eventuella ytterligare åtgärder som kan komma att vidtas om krisen fortgår, kan ha en väsentlig påverkan på vår möjlighet att bedriva vår verksamhet i Ryssland och Ukraina. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från Bolagets kunder och andra inneboende risker. Även om Bolaget strävar efter att uppfylla alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner så är dessa lagar, regler och regelverk komplexa, uppdateras ofta och ökar i antal och Bolaget har inte följt alla lagar, regler och regelverk beträffande exportkontroll och sanktioner tidigare, och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har tagits itu med eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Sådana överträdelser kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter och skulle kunna utgöra ett brott mot dess uppgörelse, ett så kallat Deferred Prosecution agreement (DPA), med United States Department of Justice (DOJ) eller uppgörelsen med United States Securities and Exchange Commission (SEC). Verksamheten är komplex, med utveckling, produktion och leverans av telekomlösningar till kunder i ett stort antal olika jurisdiktioner. I varje jurisdiktion gäller olika typer av skattelagstiftning och andra lagar, regler och regelverk, och Bolaget måste efterleva relevanta lagar, regler och regelverk i varje land. Det handlar till exempel om lagar, regler och regelverk för inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för Ericssons medarbetare. Lagar, regler och regelverk, liksom dess tolkning, förändras ständigt, vilket exponerar Bolaget för skatterelaterade risker. Detta medför komplicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att Bolaget blir skyldigt att betala ytterligare skatter. Eftersom Ericsson är ett globalt företag riskerar Bolaget dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än en jurisdiktion (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden och framtidsutsikter. I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som potentiellt kan leda till kränkningar av bland annat mänskliga rättigheter. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekombranschen och kan även påverka enskilda personer och Ericsson. Allt det ovanstående kan ha en betydande och potentiellt kvarstående negativ inverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång till marknader, leverantörskedja och FoU-aktiviteter, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.3 Ericsson är föremål för vissa lagar, regler och regelverk (amerikanska och från andra jurisdiktioner) beträffande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och regler om antiterrorism).

Ericsson kan få ytterligare negativa följder av uppgörelserna 2019 med DOJ och SEC beträffande tidigare meddelade undersökningar enligt US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Bolaget måste följa lagar, regler och regelverk gällande antikorruption (vilket omfattar regler mot mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och terrorism) i de jurisdiktioner där Ericsson är verksam. Dessutom saknas, på några av de platser i världen där Bolaget bedriver verksamhet, ett utvecklat rättssystem och nivån av korruption är förhöjd, vilket påverkar många aspekter av att bedriva verksamheten. Från tid till annan utreder företaget möjliga fall av korruption, inklusive potentiella överträdelser av lagar, förordningar och regler om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism. Även om Ericsson strävar efter efterlevnad har företaget inte följt alla sådana lagar, regler och regelverk tidigare och kan inte garantera att alla tidigare överträdelser har adresserats eller att ytterligare överträdelser inte kan komma att inträffa i framtiden. Till exempel har Bolaget tidigare publikt bekräftat att det har brustit i implementering av tillräckliga interna kontroller, däribland interna kontroller som syftar till att avvärja och upptäcka korruption. Under senare år har Ericsson gjort stora investeringar i regelefterlevnad vilket har gjort det möjligt för bolaget att upptäcka och adressera tidigare missförhållanden. Bolaget har policyer och rutiner utformade för att hjälpa Ericsson och Bolagets medarbetare att följa tillämpliga lagar, regler och regelverk, men Ericssons medarbetare, underleverantörer, och representanter har vidtagit och kan, från tid till annan, vidta åtgärder som bryter mot dessa krav. Åtgärder av Ericssons anställda, eller av tredje part som agerar å Bolagets vägnar, som strider mot dessa lagar, regler och regelverk oavsett om de sker i USA eller något annat land, i samband med Ericssons verksamhet kan utsätta Bolaget för betydande skadeståndsansvar för brott mot lagar, regler eller regelverk, och kan ha betydande negativa effekter på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden och framtidsutsikter. Till exempel, nådde Ericsson i december 2019 en uppgörelse beträffande de undersökningar från DOJ och SEC som tidigare meddelats angående Bolagets efterlevnad av FCPA. Uppgörelsen med DOJ innebar ett treårigt DPA samt att Ericssons dotterbolag i Egypten förklarade sig skyldiga till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i FCPA. Uppgörelsen med SEC innebar att man godtog ett civilrättsligt domslut beträffande påstådda överträdelser av reglerna i FCPA beträffande mutor, bokföring och redovisning samt interna kontroller. Bolaget betalade böter, straffavgifter och förhandsräntor till DOJ och SEC på totalt USD 1,060,570,432. Ericsson har även godtagit att anlita en oberoende monitor för övervakning av Bolagets regelefterlevnad under tre år enligt uppgörelserna med både DOJ och SEC. Enligt Ericssons DPA med DOJ erkände Bolaget de händelser som beskrevs i den sammanfattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att uppskjuta åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtalspunkterna förklaras ogiltiga om Ericsson inte bryter mot villkoren i DPA. I oktober 2021 fick Ericsson en skrivelse från DOJ med uppgift om att DOJ hade fastslagit att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att lämna in vissa handlingar och styrkande information samt att Ericsson kommer ha möjligheten att svara skriftligt för att förklara karaktären och omständigheterna av denna överträdelse, samt vidtagna åtgärder som Ericsson har vidtagit för att hantera och åtgärda situationen. Ericsson har även publikt informerat om en intern utredning från 2019, som omfattade en granskning av Ericssons anställda, försäljningsrelaterade tredjeparters och leverantörer i Iraq under perioden 2011-2019. Utredningen från 2019 som genomfördes med stöd av extern juridisk rådgivare pågick under ett år och innefattade insamling och granskning av en stor mängd information och identifierade allvarliga regelefterlevnadsbrott och brott mot den affärsetiska koden. Den fann stöd för korruptionsrelaterade missförhållanden, inklusive: monetär donation utan tydlig mottagare; betalning till en leverantör för arbete utan en definierad omfattning och utan dokumentation; användning av leverantörer för att göra kontantbetalningar; finansiering av olämpliga resor och utgifter; och opassande användning av försäljningsagenter och konsulter. Dessutom fann man överträdelser av Ericssons interna finansiella kontroller; intressekonflikter; bristande efterlevnad av skattelagar; och förhindrande av utredningen. Utredningsgruppen identifierade också betalningar till mellanhänder och användning av alternativa transportvägar i samband med kringgående av den irakiska tullen vid en tidpunkt då terroristorganisationer, däribland ISIS, kontrollerade vissa transportrutter. Utredarna kunde inte fastställa de slutliga mottagarna av dessa betalningar. Betalningsupplägg och kontanttransaktioner som potentiellt innebar risk för penningtvätt identifierades också. Utredningen kunde inte visa att någon Ericssonanställd var direkt involverad i finansiering av terroristorganisationer.Till följd av utredningen tvingades flera anställda lämna företaget och flera ytterligare disciplinära och ytterligare korrigerande åtgärder vidtogs. Detta inkluderade att täppa till luckor i Bolagets interna processer i regionen och införlivandet av lärdomar från utredningen i vårt program för etik och regelefterlevnad. Dessutom avslutade Ericsson ett antal tredjepartsrelationer och prioriterade verksamheten i Irak för insatser inom utbildning och kompetenshöjande aktiviteter, policyer och processer samt tredjepartshanteringsprocesser. Ericsson samarbetar fortsatt med externa rådgivare för att granska resultaten och åtgärderna från 2019 års utredning för att identifiera eventuella ytterligare åtgärder som Bolaget bör vidta. 1 mars 2022 informerade DOJ Ericsson om att den information Bolaget före ingåendet av DPA lämnat kring sin internutredning beträffande händelser i Irak under perioden 2011 till 2019 inte varit tillräcklig. Vidare har DOJ kommit fram till att Bolaget brutit mot sina skyldigheter enligt DPA genom att inte påföljande lämna information relaterad till utredningen efter ingående av DPA. Bolaget för dialog med DOJ angående fakta och omständigheter hänförliga till avgörandet att Ericsson brutit mot avtalet och bolaget är fast beslutet att samarbeta med DOJ för att lösa ärendet. Om DOJ fastställer att Ericsson har brutit mot villkoren i DPA för dessa eller andra anledningar kan DOJ enligt eget gottfinnande väcka åtal för, inklusive men ej begränsat till, den påstådda överträdelsen av reglerna i FCPA beträffande antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller som ingick i den information som lämnades i samband med DPA. Under sådana omständigheter skulle DOJ tillåtas förlita sig på det Ericsson medgivit i DPA samt dra fördel av att Ericsson avsagt sig vissa försvarsmöjligheter beträffande procedur och bevisföring. Dessutom kan DOJ efter eget gottfinnande förlänga giltigheten av DPA. Enligt Ericssons uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagda att inte bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA. Om Ericsson inte följer detta föreläggande eller uppgörelsen, kan det resultera i civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder, en ny verkställighetsåtgärd eller bådadera. Alla brottsåtal eller civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som följer av bristande efterlevnad av DPA eller uppgörelsen, oavsett anledning, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden och framtidsutsikter. Ericsson kan också utsättas för andra potentiella negativa konsekvenser relaterade till undersökningarna av och uppgörelserna med DOJ och SEC och andra potentiella utredningar. Tillsynsmyndigheter i USA eller någon annanstans, inklusive SEC, DOJ eller OFAC, kan när som helst utreda oss för ytterligare möjliga brott mot tillämpliga lagar, regler och regelverk mot korruption (inklusive lagar, regler och regelverk om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), som vi är medvetna eller omedvetna om. Sådana överträdelser kan resultera i allvarliga skador mot Bolagets anseende och ha en väsentlig negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter och kan utgöra ett brott mot DPA eller uppgörelsen med SEC. Varken DPA eller uppgörelsen förhindrar att DOJ, SEC eller någon annan myndighet genomför undersökningar gällande fakta som inte täcks av uppgörelserna eller i andra jurisdiktioner, eller förhindrar andra myndigheter från att utföra undersökningar relaterade till dessa eller andra ärenden. Det har rapporterats att svenska myndigheter har påbörjat undersökningar rörande det uppträdande som resulterade i ovan nämnda uppgörelser med DOJ och SEC. Uppgörelserna med DOJ och SEC utesluter inte att stämningsansökningar initieras av tredje part, som till exempel konkurrenter, kunder eller leverantörer, eller aktieägare relaterade till dessa eller andra ärenden. Det går inte att garantera att de avhjälpande åtgärder Ericsson har genomfört och planerar att genomföra kommer att vara effektiva eller att det inte kommer att påträffas betydande svagheter i Ericssons interna kontroller. Var och en av dessa, enskilt eller tillsammans, kan ha en betydande negativ påverkan på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter. Finansiell rapport 2021 109 Riskfaktorer Dessutom kan intresse från media eller myndigheter rörande utredningar och uppgörelser eller ytterligare företagsutredningar som vi för närvarande genomför eller kan komma att genomföra i framtiden, resultera i att ytterligare fakta upptäcks, påverka allmänhetens uppfattning av Ericsson och resultera i att Bolagets anseende skadas eller andra negativa konsekvenser. Exempelvis kan kunder eller leverantörer ompröva sin relation till Bolaget, eller statliga eller regulatoriska myndigheter kan komma att försöka straffa Bolaget eller ** belägga verksamheten eller förmåga att delta i offentliga upphandlingar. Skadat anseende, eller resulterade störningar i relationer med kunder eller leverantörer, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter.

3.4 Ericsson är part i olika juridiska processer, tvister och utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt för Bolaget, kan medföra att Bolaget måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.

Som en följd av den normala affärsverksamheten är Ericsson part i olika juridiska tvister. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella tvister, anspråk om immateriella rättigheter, tvister om anti-trustlagar, skatte- eller arbetslagstiftning samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning och anseende.

Eftersom Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot Bolaget där den kärande parten hävdar att Bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara Bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till den kärande parten, ha en betydande inverkan på Ericssons redovisade resultat och anseende. Mer information om vissa av de utredningar och rättegångar där Ericsson är part finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.

Dessutom är Bolaget från tid till annan och kan i framtiden komma att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar eller regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat (EBIT).

I april 2019 informerades Ericsson av SAMR:s (State Administration for Market Regulations) Anti-monopolbyrå om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömning och slutsatser. I händelse av allvarliga brister har SAMR befogenhet att besluta om ekonomiska sanktioner och om handlingsåtaganden som kan ha avsevärda negativa effekter på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat (EBIT).

3.5 Ericsson kan bedömas inte uppfylla integritetsregler och kan ådömas regulatoriska påföljder.

Införandet av striktare integritetsregler, med tunga och utmanande krav att implementera sådana regler gällande behandling av personuppgifter samt strikt reglering av dataöverföring över gränser av regulatoriska myndigheter i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet har medfört en risk för att Ericsson inte bedöms efterleva integritetslagstiftning, antingen oavsiktligt, genom åtgärder som vidtagits av tredje part eller på annat sätt, och därför ådöms påföljder med åtföljande skada på Ericssons varumärke och anseende.

På grund av att integritetslagstiftningen ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande efterlevnad leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad och den mängd personligt identifierbar information som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse ha omfattande följdverkningar, även om den orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Detta kan bland annat innefattas stora bötesbelopp samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från kunder, slutanvändare och anställda.# 4 Risker relaterade till interna kontroller

4.1 Incidenter inom cybersäkerhet kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons affär, verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller andra rättsliga åtgärder.

Bolagets säkerhetsfunktioner hanterar återkommande cybersäkerhetsincidenter och sårbarheter. Ericssons affärsverksamhet är sårbar för cybersäkerhetsincidenter som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för Bolagets informationstillgångar, IT-tillgångar, produkter, tjänster eller lösningar. Incidenter kan till exempel vara dataintrång, spionage, informationsläckor av konfidentiella eller känsliga data, obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller allmänt missbruk.

Ericsson använder sig av underleverantörer i stor omfattning till vilka Bolaget har lagt ut betydande delar av sin IT-infrastruktur och produktutveckling samt verksamhet inom tjänster, hårdvara, mjukvara samt finans och HR. Alla händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarheter hos leverantörer eller produkter som de tillhandahåller kan medföra en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet, ekonomiska resultat, anseende och varumärke. Sådana händelser eller angrepp kan medföra fördröjningar i Ericssons verksamhet, läckage av värdefull eller känslig information eller personuppgifter, eller skador på Ericssons produkter som installerats i Bolagets kunders nät.

En cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörskedja skulle kunna ha negativ inverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla rättsliga eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan utgöras av avsiktliga eller oavsiktliga förehavanden som möjliggör manipulation av komponenter, användning av s.k. bakdörrar eller skadlig kod, införande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara eller annat som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden mot Ericsson.

Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning, felaktig konfigurering eller oavsedda händelser) som rör Ericssons verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, tjänster, tredjeparts leverantörer eller installerade produkter kan medföra allvarlig skada för Ericsson och få betydande negativa effekter på Ericssons verksamhet, ekonomiska resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller andra rättsliga åtgärder.

Ericssons nätverk, lagringstjänster och IT-system samt de IT-system, den lagring och de IT-program som underhålls av Bolagets tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och kan i framtiden komma att bli, utsatta för cyberintrång, inklusive försök att få obehörig åtkomst och användning, eller andra systemstörningar. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada som de kan orsaka.

Om en verklig eller påstådd säkerhetsincident inträffar i Ericssons nät eller i ett nät som tillhör en av Bolagets tredjepartsleverantörer, kan Ericsson åsamkas betydande kostnader och Bolagets anseende kan skadas. Även om Ericsson arbetar för att skydda Bolagets interna infrastruktur och utvärdera och validera säkerheten hos tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom regelverk inom säkerhet samt utbildning av Ericssons anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra cyberattacker eller säkerhetsincidenter.

4.2 Det finns risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produkter eller tjänster inte upptäcks under utveckling eller pågående drift, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder.

Sårbarheter i Ericssons produkter, lösningar eller tjänster som inte upptäcks och korrigeras under produkternas utveckling eller vid leverans kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka skada för Ericssons kunder, för slutanvändarna eller för Ericsson. Sårbarheter kan uppkomma i olika faser under produktens livscykel. I vissa situationer kan det vara svårt att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är hittills okända (så kallade ”zero day vulnerabilities”).

Så gott som all modern mjukvara kan bestå av komponenter med öppen källkod eller som levereras av tredje part. Detta gäller även mjukvara i nätverk. Säkerhetsluckor som inte åtgärdats kan utsätta Ericssons kunder för olika grader av risk och exponera Ericsson för ersättningsansvar eller leda till förlust av kunder.

4.3 Identitetsintrång kan uppstå på grund av missbruk av Ericsson-identiteter eller -konton, vilket kan orsaka avsevärda skador på Ericssons produkter, tjänster eller varumärke.

Om Ericsson-identiteter missbrukas eller utsätts för intrång kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som begår dataintrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har obligatoriska rutiner för identitets- och åtkomsthatering för åtkomst till Ericssons kunders nät. Eventuella begränsningar i denna åtkomst riskerar att försämra Ericssons förmåga att leverera tjänster och produkter till sina kunder, vilket kan ha en avsevärd negativ effekt på Ericssons anseende och verksamhet i stort.

4.4 Hotaktörer kan inrikta sig mot anställda, eller andra med åtkomst till Ericsson, genom tekniska och icke-tekniska metoder.

Hotaktörer tenderar att rikta sig mot anställda för att få access till ett företag. Detta har visat sig som en ökad förekomst av utpressningsprogram, nätfiske, riktat nätfiske, identitetsstöld och andra metoder. Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda föreligger det risk för störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot Ericssons anställda. Detta kan medföra betydande negativ påverkan på Bolagets verksamhet, ekonomiska ställning, anseende och varumärke.

4.5 Insiders kan stjäla eller övervaka information eller skada nätverk tillhörande Ericsson eller Ericssons kunder, med tekniska eller icke-tekniska metoder.

För att få strategisk tillgång eller stjäla specifik information kan konkurrenter eller stater använda insiders eller rekrytera anställda som säljer information eller tjänster för personlig vinning. Flera organisationer och institut rapporterar ett ökat insider-hot under de senaste åren. En insider-incident kan orsaka Ericsson betydande skada och ha betydande negativ inverkan på Bolagets verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, anseende och varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller andra rättsliga åtgärder.

5 Risker beträffande miljö, sociala förhållanden och styrning

5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser om yrkesverksamhet, miljö, hälsa och säkerhet kan i många jurisdiktioner medföra risker för betydande viten och andra sanktioner.

Ericsson lyder under lagar och föreskrifter om miljö, arbetsmiljö och säkerhet som påverkar Ericssons verksamhet, anläggningar, produkter och tjänster i alla jurisdiktioner där Bolaget har verksamhet. Ericsson arbetar aktivt för att säkerställa att Bolaget följer de lagar, regler, regelverk och krav från kunderna om miljö, hälsa och säkerhet (inklusive, utan begränsning, arbetsmiljö) som gäller för Bolaget, men Ericsson kan inte garantera att Bolaget alltid har efterlevt, efterlever eller i framtiden kommer att kunna efterleva alla sådana lagar, regler eller regelverk.

Om Ericsson nu eller tidigare brister eller har brustit i efterlevnaden av dessa lagar, regler eller regelverk, riskerar Bolaget att behöva betala betydande viten eller utsättas för andra sanktioner som kan ha en väsentlig negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning, anseende och varumärke. Det finns även en risk att Ericsson drabbas av kostnader avseende miljö-, arbetsmiljö- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventuella brister.

Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Ogynnsamma framtida händelser, regelverk eller juridiska beslut kan ha en betydande negativ inverkan på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), ekonomiska ställning, anseende och varumärke.

5.2 Ericsson har inte efterlevt och kan komma att inte efterleva standarder för miljö, sociala frågor och styrning, vilket kan inverka negativt på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter.

Bolaget lyder under lagar, regler och regelverk om miljö, sociala frågor och styrning samt krav gällande hållbarhetsfrågor och ansvarsfullt företagande, och Ericsson förväntar sig att sådana lagar, regler och regelverk samt andra krav blir mer omfattande när regeringar inför nya lagar, regler och regelverk samt andra krav. Dessa lagar, regler och regelverk samt andra krav har starkt fokus på antikorruption (inklusive mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism).

För att säkerställa att Ericssons verksamhet bedrivs i enlighet med gällande lagar, regler och regelverk och andra krav, innefattar Ericssons ledningssystem såväl en kod för affärsetik, en uppförandekod för affärspartners och en hållbarhetspolicy som andra policyer och riktlinjer när det gäller Bolagets processer och verksamhet.# Riskfaktorer

Ericsson har åtagit sig att tillämpa FN:s tio Global Compact-principer, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt World Economic Forums PACI-principer (Partnering Against Corruption Initiative). Ericsson kan dock inte helt och hållet förhindra oavsiktlig eller brottslig överträdelse av Ericssons affärsetiska kod, korruption (inklusive överträdelse av lagar, regler och regelverk om mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), bedrägeri, förskingring, att Bolagets teknik används på ett sätt som leder till brott mot mänskliga rättigheter eller antitrustlagar, handelsrestriktioner och internationella sanktioner, brott mot Ericssons uppförandekod för affärspartners inom Ericsson eller i leverantörsledet. Dessutom ökar kraven från externa intressenter, till exempel NGO:er och investerare, på större transparens inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och dessa krav kan vara svåra att uppfylla. Om Bolaget inte kan uppfylla dessa förväntningar på ett adekvat sätt kan verksamheten påverkas negativt.

Klimatförändringar och den potentiellt därav följande miljöpåverkan kan också leda till nya lagar, regler och regelverk beträffande miljö, hälsa och säkerhet som kan påverka Ericsson, Bolagets leverantörer och Bolagets kunder. Sådana lagar, regler och regelverk kan leda till ytterligare Finansiell rapport 2021 111 Riskfaktorer direkta kostnader för efterlevnad, inklusive kostnader rörande ändringar i tillverkningsprocesser eller kostnader relaterade till anskaffning av råmaterial och komponenter som används i Ericssons produkter, samt till ökade indirekta kostnader som resultat av att Bolagets kunder och leverantörer får ökade kostnader som förs vidare till Ericsson. Dessa kostnader kan inverka negativt på Bolaget, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter. Dessutom kan klimatförändringar orsaka att allvarliga väderhändelser, till exempel torka, värmeböljor, skogsbränder, stormar och översvämningar, inträffar oftare eller med större intensitet, samt permanenta ändringar i temperaturer och höjda havsnivåer, vilket kan utgöra fysiska risker för Bolagets produktionsanläggningar eller leverantörernas anläggningar samt orsaka störningar i logistikflöden uppströms eller nedströms, vilket i sin tur kan öka driftskostnaderna och orsaka avbrott i verksamheten.

Även om Bolaget försöker att övervaka och granska, både internt och externt, Bolagets efterlevnad av policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk, inklusive lagar, regler och regelverk om antikorruption (inklusive mutor, penningtvätt, sanktioner, terrorfinansiering och anti-terrorism), liksom leverantörers efterlevnad av Ericssons uppförandekod för affärspartners, och strävar efter ständig förbättring har Ericsson inte alltid efterlevt sådana policyer, riktlinjer, lagar, regler och regelverk, och kan inte säkerställa att ytterligare överträdelser inte kommer att inträffa i framtiden. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på Ericsson, inklusive på dess anseende, verksamhet, ekonomiska ställning, rörelseresultat (EBIT), kassaflöden eller framtidsutsikter, se riskfaktor 3.3 ovan.

5.3 Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar.

Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefoner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera oberoende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som används inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobitelefonutrustning kan emellertid påverka Bolaget negativt genom minskad försäljning eller rättsliga processer. Även om Ericssons produkter har designats för att uppfylla gällande säkerhetsstandarder och säkerhetsregler beträffande elektromagnetiska fält i radiofrekvensområdet, kan Bolaget inte garantera att Ericsson inte kommer att utsättas för krav på skadeståndsansvar beträffande produkter. Bolaget kan inte heller garantera att man inte kommer att hållas ansvarigt för sådana krav eller åläggas att uppfylla framtida, ändrade regulatoriska krav. Ericsson kan dessutom påverkas av regulatoriska eller andra begränsningar som åläggs Bolagets kunders användning av radioutrustning, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Ericssons verksamhet, rörelseresultat (EBIT), finansiella ställning, anseende och varumärke.

5.4 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att medföra ytterligare kostnader för Ericsson och ställa mer komplexa krav på leverantörskedjan.

2012 antog den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC) en ny regel som innebär att alla företag som avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. Ericsson anser sig kunna uppfylla dessa nya krav utan väsentlig påverkan på Bolagets kostnader eller tillgång på material, men Ericsson kan inte garantera att efterlevnaden av dessa krav på informationsgivning inte medför omfattande kostnader. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av Ericssons produkter, vilket kan ha en betydande negativ effekt på Bolagets verksamhet. Eftersom Ericssons leverantörskedja är komplex kan det hända att Bolaget trots due diligence-processerna inte i tillräckligt stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i Bolagets produkter, vilket kan skada Bolagets anseende och verksamhet. Ericsson kan också stöta på utmaningar om kunderna i högre grad betonar tanken på att alla Ericssons produktkomponenter ska vara certifierade som ”konfliktfria”.

Finansiell rapport 2021 112 Riskfaktorer

Revisionsberättelse

Uttalande

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2021-01-01 –2021-12-31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 12–112 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2021 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537 /2014 /EU) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537 /2014 /EU) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. De totala intäkterna för 2021 uppgick till 232,3 miljarder kronor. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna inköpsordrar som tillsammans utgör ett åtagande att köpa produkter och tjänster under avtalets livslängd.# Dessa avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden och tidpunkten för intäktsredovisning av respektive åtagande, och då särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.

Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska identifieras som prestationsåtaganden. Bolaget anser att ett distinkt prestationsåtagande föreligger om kunden kan dra nytta av varan eller tjänsten antingen på egen hand eller tillsammans med andra tillgängliga resurser, och om koncernens skyldighet att överföra varan eller tjänsten kan separeras från andra åtaganden i kontraktet.

Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter, priseftergifter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början (och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat på dessas självständiga försäljningspriser.

Intäktsredovisning av betydande kontrakt är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redovisningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till avtalsvillkoren.

Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till intäktsredovisning återfinns i not B1 och B2.

Våra granskningsåtgärder avseende belopp och tidpunkt för intäktsredovisning kopplat till betydande kontrakt inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestationsåtaganden i kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande inklusive de granskningar som utförts av bolagets centrala styrgrupp för övervakning av betydande och komplexa kontrakt.
• Vi testade ett urval av betydande kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifiering av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.
• Vi testade ett urval av de intä transactioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottagande skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra dem med avtalsvillkor för leverans, transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, priseftergifter, rabatter och incitamentsavtal.
• Vi testade ett urval av pågående förhandlingar med befintliga kunder och analyserade återföringar av intäkter efter årsskiftet för indikatorer på ej bokförda rabatter och priseftergifter under perioden.

Värdering av Goodwill

Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen och uppgår till 38,2 miljarder kronor per den 31 december 2021.

Bolagets utvärdering av goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenererande enhet med dess redovisade värden. Ericssons bedömning bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en fem- eller tioårig affärsplan, vilket kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital och investeringskrav samt antaganden om diskonteringsräntor. Förändringar i dessa antaganden kan ha en betydande påverkan på återvinningsvärdet och eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda.

Goodwill är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av företagsledningens väsentliga bedömningar för att uppskatta återvinningsvärdet. Företagsledningens antaganden avseende återvinningsvärde kräver en hög grad av bedömningar och uppskattningar, inklusive en hög komplexitet och medför ett behov att involvera våra värderingsspecialister.

Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar återfinns i not C1.

Våra granskningsåtgärder avseende bedömningar kopplat till återvinningsvärde inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivningsprövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa de diskonteringsräntor som används.
• Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerrapporter och intern rapportering till företagsledning och styrelsen.
• Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskonteringsränterna, inklusive den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade ett antal oberoende uppskattningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–11 och 116–130 i den Finansiella rapporten, 1–26 i Bolagsstyrningsrapporten, 1–12 i Ersättningsrapporten, 1–36 och 38–39 i Rapport-Hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information. Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och övervaka om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns.

Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden.# Revisorns uttalande om Esef-rapporten

Uttalande

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en granskning av att styrelsen och verkställande direktören har upprättat årsredovisningen och koncernredovisningen i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering (Esef-rapporten) enligt 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2021-01-01–2021-12-31. Vår granskning och vårt uttalande avser endast det lagstadgade kravet. Enligt vår uppfattning har Esef-rapporten #[checksum] upprättats i ett format som i allt väsentligt möjliggör enhetlig elektronisk rapportering.

Grund för uttalandet

Vi har utfört granskningen enligt FARs rekommendation RevR 18 Revisorns granskning av Esef-rapporten. Vårt ansvar enligt denna rekommendation beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de bevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att Esef-rapporten har upprättats i enlighet med 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och för att det finns en sådan intern kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer nödvändig för att upprätta Esef-rapporten utan väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vår uppgift är att uttala oss med rimlig säkerhet om Esef-rapporten i allt väsentligt är upprättad i ett format som uppfyller kraven i 16 kap. 4 a § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, på grundval av vår granskning.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2021-01-01–2021-12-31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Finansiell rapport 2021 114

Revisionsberättelse Stockholm den 3 mars 2022 Deloitte AB Thomas Strömberg Auktoriserad revisor

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation.

Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på misstag, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

– skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

– utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

– drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

– utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

– inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden. Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat. Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall åtgärder som har vidtagits för att eliminera hoten eller motåtgärder som har vidtagits. Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.# RevRs 18 och framåtblickande uttalanden

RevR 18 kräver att vi planerar och genomför våra granskningsåtgärder för att uppnå rimlig säkerhet att Esef-rapporten är upprättad i ett format som uppfyller dessa krav. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en granskning som utförs enligt RevR 18 och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller misstag och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i Esef-rapporten.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 Kvalitetskontroll för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och närliggande tjänster och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar.

Granskningen innefattar att genom olika åtgärder inhämta bevis om att Esef-rapporten har upprättats i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering av årsredovisning och koncernredovisning. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i rapporteringen vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur styrelsen och verkställande direktören tar fram underlaget i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i den interna kontrollen. Granskningen omfattar också en utvärdering av ändamålsenligheten och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens antaganden.

Granskningsåtgärderna omfattar huvudsakligen en teknisk validering av Esef-rapporten, dvs. om filen som innehåller Esef-rapporten uppfyller den tekniska specifikation som anges i kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/815 och en avstämning av att Esef-rapporten överensstämmer med den granskade årsredovisningen och koncernredovisningen. Vidare omfattar granskningen även en bedömning av huruvida Esef-rapporten har märkts med iXBRL som möjliggör en rättvisande och fullständig maskinläsbar version av koncernens resultat-, balans- och egetkapitalräkningar samt kassaflödesanalysen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman 2021-03-30 och har varit bolagets revisor sedan 2020-03-31.

Finansiell rapport 2021

115 Revinisionsberättelse

Framåtblickande uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framåtblickande uttalanden, inklusive uttalanden om ledningens aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

• Våra mål, strategier, planeringsantaganden och förväntade operationella och finansiella resultatförväntningar
• Branschtrender, framtida kännetecken för och utvecklingen av våra marknader
• Vår framtida likviditet, våra finansiella resurser, investeringar, kostnadsbesparingar och lönsamhet
• Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings- och utvecklingskostnader
• Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för framtida tillväxt
• Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures
• Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras och blir lönsamma samt
• Teknik- och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering, konkurrens och kundstruktur.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framåtblickande uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framåtblickande information.

Vi gör investerare uppmärksamma på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framåtblickande informationen och de framåtblickande uttalandena. Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framåtblickande uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer.

Dessa framåtblickande uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framåtblickande uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

Finansiell rapport 2021

116 Framåtblickande uttalanden

Femårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

Femårsöversikt 2021	Förändring 2020	2019	2018	2017
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning 1)	232 314 0 %	232 390	227 216	210 838
Rörelseomkostnader 1)	–69 071 4 %	–66 280	–64 215	–66 848
EBIT (förlust) 1)	31 780 14 %	27 808	10 564	1 242
Årets resultat 1)	22 980 30 %	17 623	1 840	–6 276
Kassaflöde från rörelsen	39 065 35 %	28 933	16 873	9 342
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning 1)	305 614 13 %	271 530	276 383	268 761
Materiella anläggningstillgångar	13 580 1 %	13 383	13 850	12 849
Eget kapital hänförligt till Moderbolagets aktieägare 1)	108 775 25 %	86 674	82 559	86 978
Innehav utan bestämmande inflytande	–1 676 –	–1 497	–681	792
Nyckeltal per aktie
Vinst (förlust) per aktie, SEK 1)	6,82 30 %	5,26	0,67	–1,98
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning, SEK 1)	6,81 29 %	5,26	0,67	–1,98
Utdelning per aktie, SEK 2)	2,50 25 %	2,00	1,50	1,00
Utdelning per aktie, USD 2)	0,23 44 %	0,16	0,16	0,11
Antal utestående aktier (miljoner) vid årets slut, före utspädning	3 330 0 %	3 328	3 314	3 297
i medeltal, före utspädning	3 329 0 %	3 323	3 306	3 291
i medeltal, efter utspädning	3 332 0 %	3 326	3 320	3 318
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	3 663 –18 %	4 493	5 118	3 975
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar	3 872 –6 %	4 114	3 947	3 843
Investering/ aktivering/ avyttring av immateriella tillgångar	1 723 –85 %	11 817	–13 692	2 315
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar	2 820 33 %	2 126	2 593	4 475
Forsknings- och utvecklingskostnader 1)	42 074 6 %	39 714	38 815	38 909
i procent av nettoomsättningen	18,1% –	17,1 %	17,1 %	18,5 %
Omsättningshastighet i lager, dagar	88 13 %	78	77	70
Alternativa nyckeltal (APM) 3)
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter	4 % –	5 %	4 %	1 %
Bruttomarginal 1)	43,4 % –	40,3 %	37,3 %	32,3 %
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader 1)	43,5 % –	40,6 %	37,5 %	35,2 %
EBIT-marginal 1)	13,7 % –	12,0 %	4,6 %	0,6 %
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader 1)	13,9 % –	12,5 %	5,0 %	4,4 %
EBTIA-marginal 1)	14,3% –	12,5 %	5,1 %	1,4 %
EBTIA-marginal exklusive omstruktureringskostnader 1)	14,6% –	13,1%	5,5%	5,2%
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner	549 –58 %	1 306	798	8 015
Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner	32 056 44%	22 261	7 633	4 253
Fritt kassaflöde efter M&A, SEK miljoner	32 115 154 %	12 663	6 128	2 968
Sysselsatt kapital, SEK miljoner 1)	184 283 14 %	161 990	165 273	149 615
Avkastning på eget kapital 1)	23,2 % –	20,7 %	2,6 %	–7,1 %
Avkastning på sysselsatt kapital 1)	18,4 % –	17,0 %	6,7 %	0,8 %
Soliditet 1)	35,0 % –	31,4 %	29,6 %	32,7 %
Kapitalomsättningshastighet 1)	1,3 –7 %	1,4	1,4	1,4
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner 1)	59 667 31 %	45 613	48 821	52 508
Bruttokassa, SEK miljoner	97 608 35 %	72 045	72 192	68 996
Nettokassa, SEK miljoner	65 777 57 %	41 885	34 496	35 871
Justerad vinst (förlust) per aktie, SEK	7,26 25 %	5,83	1,07	0,27
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda	101 322 0 %	100 824	99 417	95 359
varav i Sverige	14 183 8 %	13 173	12 730	12 502
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner 1)	140 898 7 %	132 269	120 822	109 969

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.
2) För 2021, enligt styrelsens förslag.
3) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2021 och fyra jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 119–123.# Finansiell rapport 2021 117

Femårsöversikt – Finansiell information

Femårsöversikt – Icke-finansiell information

För ytterligare information och definitioner, se Koncernens hållbarhetsnoter i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande, sidorna 28–36.

Femårsöversikt

Ämne	2021	Förändring	2020	2019	2018	2017
Antal anställda
Anställda vid årets slut	101 322	0%	100 824	99 417	95 359	100 735
Medeltal anställda	100 757	2%	98 589	94 503	97 843	107 369
Anställda som lämnat företaget	11 631	48%	7 839	11 078	16 630	21 791
Anställda som börjat på företaget	12 129	31%	9 246	15 136	11 254	11 062
Mångfald bland medarbetare, utifrån ålder, vid årets slut (%)
Under 25 år	3	0%	3	3	4	2
25–35 år	31	–6%	33	35	36	37
36–45 år	34	0%	34	32	32	32
46–55 år	23	5%	22	22	22	21
Över 55 år	9	13%	8	8	7	7
Andel kvinnor per medarbetarkategori (%)
Alla anställda	25	0%	25	25	23	25
Linjechefer	21	0%	21	20	20	20
Högre chefer	36	13%	32	32	31	27
Företagsledning	20	0%	20	20	27	36
Styrelse	23	0%	23	23	23	43
Regelefterlevnad, känsliga affärer och informationssäkerhet
Antal rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad	1 059	14%	933	538	445	412
Antal ärenden som granskats inom processen för känsliga affärer	722	–13%	828	651	587	846
Antal rapporterade incidenter rörande informationssäkerhet och användarintegritet	2 463	–3%	2 533	3 840	3 312	3 235
Hälsa och säkerhet
Antal dödsfall – Ericsson anställda	1	–	0	0	0	0
Antal dödsfall – Leverantörskedjan och allmänheten	13	86%	7	11	14	23
Antal allvarliga incidenter – Ericssons anställda	56	–15%	66	122	83	1)
Antal allvarliga incidenter – leverantörer och allmänheten	50	39%	36	57	33	1)
Antal incidenter som orsakat förlorad arbetstid – Ericssons anställda	77	–14%	90	180	143	1)
Antal incidenter som orsakat förlorad arbetstid – leverantörer och allmänheten	68	28%	53	87	61	1)
Ansvarstagande i leverantörskedjan
Direkta leverantörer som riskutvärderats (%) 2)	99	0%	99	98	47	–
Energiförbrukning (Ericssons anläggningar) (GWh)
Elektricitet och kyla – icke förnybar	189	4%	182	255	299	347
Elektricitet och kyla – förnybar	391	0%	390	333	335	357
Fjärrvärme	26	13%	23	26	33	33
Lokal uppvärmning och reservelektricitet	25	–24%	33	50	49	45
Energiintensitet (GWh/nettoomsättning i miljarder SEK)	2,7	0%	2,7	2,9	3,4	3,8
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton)	6 777	–2%	6 916	11 013	10 217	11 755
Andel återvunnet (%)	67	38%	49	44	34	38
Återtagna produkter (ton)	8 849	–13%	10 204	8 403	8 380	12 252
Andel återvunnet eller återanvänt (%)	96	1%	95	93	93	94
Vattenförbrukning (miljoner m³)	1,2	–20%	1,5	1,5	1,6	1,8
Växthusgasutsläpp (CO₂e) (tusen ton)
Direkta utsläpp – Scope 1	38	–5%	40	49	54	73
Indirekta utsläpp – Scope 2 (Marknadsbaserad)	58	–22%	74	124	134	156
Andra indirekta utsläpp – Scope 3 3)	34 637	–5%	36 605	35 877	–	–
Utsläppsintensitet (tusen ton CO₂e / nettoomsättning i miljarder SEK)
Scope 1	0,16	–8%	0,17	0,22	0,26	0,36
Scope 2 (Marknadsbaserad beräkning)	0,25	–22%	0,32	0,55	0,64	0,76

1) På grund av begränsningar i tillgång till data kan inte siffror för allvarliga incidenter och incidenter som orsakat frånvaro, nedbrutet på Ericssons anställda och leverantörer/allmänheten inte redovisas för 2017.
2) Processen för riskbedömning beskrivs på sidan 26 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Processen formaliserades 2018 och därför kan jämförelsesiffror före detta år inte redovisas.
3) Omfattningen på rapporteringen har uppdaterats under 2021 vilket gör att jämförelsetal för 2018 och 2017 inte är tillgängliga.

Finansiell rapport 2021 118

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sektion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS. APM:s redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat (EBIT), som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersättning. Alternativa nyckeltal ska inte uppfattas som ersättningar för resultaträknings- eller kassaflödesposter beräknande i enlighet med IFRS. De APM:s som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag. Från 2021 har namnet för Rörelseresultat ändrats till EBIT och Rörelsemarginal till EBIT-marginal. Definitionerna av EBIT och EBIT-marginal förblir oförändrade. Alternativa nyckeltalen har blivit uppdaterade med de nya namnen. Från 2021 har EBITA exklusive omstruktureringskostnader lagts till. Huvudorsaken till förändringen är att Ericssons långsiktiga mål är uttryckta som EBITA exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättning.

Avkastning på sysselsatt kapital

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
EBIT (förlust)	31 780	27 808	10 564	1 242	–34 743
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	161 990	165 273	149 615	155 625	185 667
Sysselsatt kapital vid periodens slut	184 283	161 990	165 273	149 615	155 625
Genomsnittligt sysselsatt kapital	173 137	163 632	157 444	152 620	170 646
Avkastning på sysselsatt kapital (%)	18,4 %	17,0 %	6,7 %	0,8 %	–20,4 %

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition
Rapporterad EBIT (förlust) som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Orsak till användning
Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.

Avkastning på eget kapital

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Periodens resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare	22 694	17 483	2 223	–6 530	–32 576
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början 2)	86 674	82 559	86 729	95 952	134 582
Eget kapital vid periodens slut	108 775	86 674	82 559	86 978	96 935
Genomsnittligt eget kapital	97 725	84 617	84 644	91 465	115 759
Avkastning på eget kapital (%)	23,2 %	20,7 %	2,6 %	– 7,1 %	–28,1 %

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.
2) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. För 2018, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 9 ”Finansiella instrument”.

Definition
Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnittligt eget kapital.

Orsak till användning
Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamheten i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

Bruttokassa

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Kassa och likvida medel	54 050	43 612	45 079	38 389	35 884
Kortfristiga räntebärande placeringar	12 932	6 820	6 759	6 625	6 713
Långfristiga räntebärande placeringar	30 626	21 613	20 354	23 982	25 105
Bruttokassa	97 608	72 045	72 192	68 996	67 702

Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Orsak till användning
Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan.

Finansiell rapport 2021 119

Alternativa nyckeltal

EBITA och EBITA-marginal / EBITA och EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Periodens resultat	22 980	17 623	1 840	–6 276	–32 433
Inkomstskatt	6 270	9 589	6 922	4 813	–3 525
Finansiella intäkter och kostnader, netto	2 530	596	1 802	2 705	1 215
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	1 477	1 220	1 038	1 662	16 652
EBITA (förlust)	33 257	29 028	11 602	2 904	–18 091
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216	210 838	205 378
EBITA-marginal (%)	14,3%	12,5%	5,1%	1,4%	–8,8%
Omstruktureringskostnader	549	1 306	798	8 015	8 501
EBITA (förlust) exklusive omstruktureringskostnader	33 806	30 334	12 400	10 919	–9 590
EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)	14,6 %	13,1 %	5,5 %	5,2 %	–4,7 %

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition
Resultat för räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, uttryckt som procent av periodens nettoomsättning. Rapporterad EBITA (förlust) exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättning.

Orsak till användning
Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultaträkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag. Koncernen är av uppfattningen att EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.# Bruttomarginal och bruttomarginal exklusiv e omstruktureringskostnader

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Bruttoresultat	100 749	93 724	84 824	68 200	47 927
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216	210 838	205 378
Bruttomarginal (%)	43,4 %	40,3 %	37,3 %	32,3 %	23,3 %
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnad f ör sålda varor och tjänster	273	725	337	5 938	5 242
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader	101 022	94 449	85 161	74 138	53 169
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader (%)	43,5 %	40,6 %	37,5 %	35,2 %	25,9 %

1) 2017 har räknats om med anledning av inf örandet av IFRS 15 ”Intäkt er från avtal med kunder” .

Definition
Rapporterat bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.
Rapporterat bruttoresultat exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även i resultaträkningen, eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat.

EBIT och EBIT-marginal / EBIT och EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
EBIT (förlust)	31 780	27 808	10 564	1 242	–34 743
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216	210 838	205 378
EBIT-marginal (%)	13,7 %	12,0 %	4,6 %	0,6 %	–16,9 %
Omstruktureringskostnader	549	1 306	798	8 015	8 501
EBIT (förlust) exklusive omstruktureringskostnader	32 329	29 114	11 362	9 257	–26 242
EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader (%)	13,9 %	12,5 %	5,0 %	4,4 %	–12,8 %

1) 2017 har räknats om med anledning av inf örandet av IFRS 15 ”Intäkt er från avtal med kunder” .

Definition
Rapporterat EBIT (förlust) som procent av nettoomsättningen.
Rapporterat EBIT (förlust) exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning
EBIT-marginalen visar EBIT som procent andel av nettoomsättningen. EBIT-marginalen är ett internt nyckeltal eftersom Bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att EBIT-marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.

Finansiell rapport 2021 120 Alternativa nyckeltal

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valut aeffekter

MSEK	2021	2020	2019	2018
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216	210 838
Förvärv/ avyttringar	–1 201	–1 362	–96	–
Netto valutaeffekter	11 607	7 796	–10 675	–4 232
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter	242 720	238 824	216 445	206 606
Jämförbar nettoomsättning justerad för förvärvad/avyttrad verksamhet	232 390	227 132	208 130	–
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%)	4 %	5 %	4 %	1 %

Definition
Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning.

Orsak till användning
Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor fluktuerar, och dessutom kan förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande utvecklingen av försäljningen rensat för dessa parametrar.

Fritt kassaflöde för e M&A / Fritt kassaflöde efter M&A

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Kassaflöde från rörelsen	39 065	28 933	16 873	9 342	9 601
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar (exklusive M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar	–3 663	–4 493	–5 118	–3 975	–3 877
Försäljning av materiella anläggningstillgångar	115	254	744	334	1 016
Balanserade utvecklingskostnader	–962	–817	–1 545	–925	–1 444
Övriga investeringsaktiviteter	–131	801	–331	–523	–463
Återbetalning av leasingskulder	–2 368	–2 417	–2 990	–	–
Fritt kassaflöde före M&A	32 056	22 261	7 633	4 253	4 833
Förvärv av dotterföretag och verksamheter	–389	–9 657	–1 753	–1 618	–289
Avyttring av dotterföretag och verksamheter	448	59	248	333	565
Fritt kassaflöde efter M&A	32 115	12 663	6 128	2 968	5 109

Definition
Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar (exklusive M&A) och återbetalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.

Orsak till användning
Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitlaiserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder. Fritt kassaflöde efter M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/ avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde efter M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Justerad vinst (förlust) per aktie

SEK	2021	2020	2019	2018	2017
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning	6,81	5,26	0,67	–1,98	–9,94
Omstruktureringskostnader	0,13	0,30	0,18	1,88	1,93
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	0,32	0,27	0,22	0,37	4,77
Justerad vinst (förlust) per aktie	7,26	5,83	1,07	0,27	–3,24

1) 2017 har räknats om med anledning av inf örandet av IFRS 15 ”Intäkt er från avtal med kunder” .

Definition
Justerad vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år. Det här måttet ger en indikation på resultaten utan omstrukturering och utan påverkan från av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar från förvärvade bolag.

Finansiell rapport 2021 121 Alternativa nyckeltal

Nettokassa

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Kassa och likvida medel	54 050	43 612	45 079	38 389	35 884
+ Kortfristiga räntebärande placeringar	12 932	6 820	6 759	6 625	6 713
+ Långfristiga räntebärande placeringar	30 626	21 613	20 354	23 982	25 105
– Kortfristig upplåning	9 590	7 942	9 439	2 255	2 545
– Långfristig upplåning	22 241	22 218	28 257	30 870	30 500
Nettokassa	65 777	41 885	34 496	35 871	34 657

Definition
Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort- och långfristig upplåning).

Orsak till användning
En positiv nettokassa som är större än pensionsskulden är ett av Bolagets kapit almål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital.

Kapitalomsättningshastighet

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Nettoomsättning	232 314	232 390	227 216	210 838	205 378
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början	161 990	165 273	149 615	155 625	185 666
Sysselsatt kapital vid periodens slut	184 283	161 990	165 273	149 615	155 625
Genomsnittligt sysselsatt kapital	173 137	163 632	157 444	152 620	170 646
Kapitalomsättningshastighet (gånger)	1.3	1,4	1,4	1,4	1,2

1) 2017 har räknats om med anledning av inf örandet av IFRS 15 ”Intäkt er från avtal med kunder” .

Definition
Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Orsak till användning
Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

Justerat rörelsekapital

MSEK	2021	2020	2019	2018	2017
Kortfristiga tillgångar	174 805	149 795	153 914	161 167	153 423
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar	–5 782	–7 580	–8 244	–10 537	–6 283
Kontraktsskulder	–32 834	–26 440	–29 041	–29 348	–29 076
Leverantörsskulder	–35 684	–31 988	–30 403	–29 883	–26 320
Aktuella skatteskulder 2)	–2 917	–4 486	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder 2)	–37 921	–33 688	–37 405	–38 891	–35 305
Justerat rörelsekapital	59 667	45 613	48 821	52 508	56 439

1) 2017 har räknats om med anledning av inf örandet av IFRS 15 ”Intäkt er från avtal med kunder” .
2) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2017 –2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder.

Definition
Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning
På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan en lagd order och erhållen betalning.# Finansiell rapport 2021 122 Alternativa nyckeltal

Sysselsatt kapital

	2021	2020	2019	2018	2017
Balansomslutning	305614	271530	276383	268761	259882
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar	3722	2886	2679	5471	3596
Uppskjutna skatteskulder	884	1089	1224	670	901
Övriga långfristiga skulder	1587	1383	2114	4346	2776
Kortfristiga avsättningar	5782	7580	8244	10537	6283
Kontraktskuld	32834	26440	29041	29348	29076
Leverantörsskulder	35684	31988	30403	29883	26320
Aktuella skatteskulder 2)	2917	4486	–	–	–
Övriga kortfristiga skulder 2)	37921	33688	37405	38891	35305
Sysselsatt kapital	184283	161990	165273	149615	155625

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.
2) Från och med 2021 redovisas aktuella skatteskulder på en separat rad i balansräkningen och jämförelseåret 2020 har uppdaterats. För 2017 –2019 är aktuella skatteskulder inkluderade i övriga kortfristiga skulder.

Definition
Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder.

Orsak till användning
Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

Soliditet

	2021	2020	2019	2018	2017
Totalt eget kapital	107099	85177	81878	87770	97571
Totala tillgångar	305614	271530	276383	268761	259882
Soliditet (%)	35,0	31,4	29,6	32,7	37,5

1) 2017 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition
Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Orsak till användning
En soliditet som överstiger 40 % är ett av Bolagets kapitalmål. Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.

Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader

	2021	2020	2019	2018	2017
Rörelseomkostnader	–69071	–66280	–64215	–66848	–70563
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och utvecklingskostnader	137	411	344	1293	2307
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och administrationskostnader	139	170	117	784	952
Rörelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader	–68795	–65699	–63754	–64771	–67304

Definition
Rapporterade rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning
Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade rörelseomkostnader, exkluderas omstruktureringskostnader.

Finansiell rapport 2021 123 Alternativa nyckeltal

Ericssonaktien

Ericssonaktien

	Nasdaq Stockholm	NASDAQ New York
Aktie-/ADS-noteringar	ERIC A/ERIC B	ERIC
Bloomberg	ERICA SS/ERICB SS	ERIC US
Reuters	ERICa.ST/ERICb.ST	ERIC.O

Aktiedata

	3334151735
Totalt antal utfärdade aktier
varav A-aktier, med en röst vardera 1)	261755983
varav B-aktier, med en tiondels röst vardera 1)	3072395752
Ericssons egna B-aktier	4009306
Kvotvärde SEK	5,0
Marknadsvärde per den 31 december 2021 SEK	333 miljarder
ICB (Industry Classification Benchmark)	9500

1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i Bolagets tillgångar och resultat.

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2017 –2021

Datum	Händelse	Antal utestående aktier	Aktiekapital (SEK)
2017 10 maj	nyemission (C-aktier, senare omvandlade till B-aktier) 1)		3 000 000
2017 31 december		3 334 151 735	16 670 758 678
2018 31 december		3 334 151 735	16 670 758 678
2019 31 december		3 334 151 735	16 670 758 678
2020 31 december		3 334 151 735	16 670 758 678
2021 31 december		3 334 151 735	16 670 758 678

1) Årsstämman 2017 beslöt att emittera 3 000 000 C-aktier för 2017 års program för långsiktig rörlig ersättning (LTV). I enlighet med bemyndigandet från årsstämman, beslutade styrelsen under andra kvartalet 2017 om att återköpa de nyemitterade aktierna, som därefter konverterades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är SEK 5 per aktie, eller totalt SEK 15 miljoner, och aktierna representerar mindre än 0,1% av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till cirka SEK 15,1 miljoner.

Aktiebaserade nyckeltal

	2021	2020	2019	2018	2017
Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, SEK 1)	6,81	5,26	0,67	–1,98	–9,94
Justerad vinst (förlust) per aktie, SEK 2)	7,26	5,83	1,07	0,27	–3,24
Utdelning per aktie, SEK 3)	2,50	2,00	1,50	1,00	1,00
Totalavkastning (%)	4	22	6	47	3
P/E-tal	15	19	122	n/a	n/a

1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.
2) Vinst per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) finns på sidorna 119–123.
3) För 2021 enligt styrelsens förslag.
4) 2017 är omräknade med hänsyn till införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq Stockholm. B-aktierna handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på NASDAQ New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie. Under 2021 omsattes cirka 1,8 (2,3) miljarder B-aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 1,6 (2,2) miljarder ADS i USA (inkl. NASDAQ New York). Totalt 3,5 (4,5) miljarder Ericsson B-aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq minskade handeln i Ericssonaktier med cirka 21% på Nasdaq Stockholm och minskade med cirka 25% i USA jämfört med 2020. I och med implementeringen av Mifid-direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit marknadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad. Enligt Nasdaq stod handeln i Stockholm för 53% av den totala handeln 2021. Den totala omsättningen av Ericsson B-aktien på samtliga handelsplatser har minskat under de senaste fem åren, från 7,9 miljarder aktier 2017 till 5,2 miljarder aktier 2021. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 1,2 miljarder ADS till 1,6 miljarder ADS.

Aktiehandel på olika marknadsplatser (B-aktier)

	Antal aktier, miljoner
	0	1000	2000	3000	4000	5000	6000	7000
2021
2020
2019
2018
2017
Cboe BXE/CXE
Stockholm
Turquoise
BOAT
Övrigt

Finansiell rapport 2021 124 Ericssonaktien

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats – Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30. Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på NASDAQ New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på NASDAQ New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på NASDAQ New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm (SEK)

	2021	2020	2019	2018	2017
A-aktien, sista handelsdag	100,20	105,40	85,40	77,40	53,25
A-aktien, högsta (15 feb 2021)	128,80	119,00	96,80	85,20	64,80
A-aktien, lägsta (3 nov 2021)	91,90	64,10	74,70	49,05	44,17
B-aktien, sista handelsdag	99,79	99,98	81,56	77,92	53,85
B-aktien, högsta (21 apr 2021)	121,80	110,15	96,74	85,66	64,95
B-aktien, lägsta (3 nov 2021)	91,00	59,54	74,02	49,04	43,75

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurser på NASDAQ New York (USD)

	2021	2020	2019	2018	2017
ADS, sista handelsdag	10,87	11,95	8,78	8,88	6,68
ADS, högsta (27 jan 2021)	15,32	12,20	10,46	9,45	7,47
ADS, lägsta (3 dec 2021)	9,93	6,15	7,58	6,00	5,52

Källa: NASDAQ New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York

Period	SEK per A-aktie Högsta	SEK per A-aktie Lägsta	SEK per B-aktie Högsta	SEK per B-aktie Lägsta	USD per ADS Högsta	USD per ADS Lägsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2017	64,80	44,17	64,95	43,75	7,47	5,52
2018	85,20	49,05	85,66	49,04	9,45	6,00
2019	96,80	74,70	96,74	74,02	10,45	7,58
2020	119,00	64,10	110,15	59,54	12,61	6,15
2021	128,80	91,90	121,80	91,00	15,32	9,93
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal
2020 Första kvartalet	96,10	64,10	89,22	59,54	9,24	6,15
2020 Andra kvartalet	100,60	77,40	91,78	77,60	9,88	7,62
2020 Tredje kvartalet	114,80	92,50	105,10	85,40	12,10	9,20
2020 Fjärde kvartalet	119,00	100,40	110,15	93,42	12,61	10,50
2021 Första kvartalet	128,80	105,40	118,05	96,90	15,32	11,55
2021 Andra kvartalet	122,60	104,40	121,80	104,90	14,39	12,40
2021 Tredje kvartalet	116,00	95,40	116,16	95,58	13,40	10,88
2021 Fjärde kvartalet	107,00	91,90	107,04	91,00	12,24	9,93
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2021	105,00	97,90	104,78	97,78	12,00	11,16
September 2021	104,80	95,40	104,48	95,58	12,13	10,88
Oktober 2021	107,00	93,20	107,04	92,92	12,24	10,82
November 2021	98,70	91,90	98,59	91,00	11,19	9,94
December 2021

Aktieägare

Den 31 december 2021 hade Moderbolaget 423 904 aktieägare registrerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 698 med adress i USA. Enligt information från Bolagets depositarie, Deutsche Bank, fanns det 335 317 026 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2021, och 3 041 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för kunders räkning. Den 14 januari 2022 fanns 214 032 sådana konton. Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2021 cirka 87% av A- och B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktieägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras Bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i Moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) den 31 december 2021.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter (30 personer)	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Rösträtter, procent
	1 708	3 077 014	0,05%

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Antal aktier¹⁾	Innehav	Antal aktieägare	Antal A-aktier	Antal B-aktier	Andel av aktiekapital	Procentuellt ägande (röster)	Marknadsvärde (MSEK)
1–500		339 582	1 476 912	42 268 120	1,31%	1,00%	4 365 922
501–1 000		38 180 986	204 28 029	0,87%	0,67%	2 895 842
1 001–5 000		37 886	2 805 648	79 845 443	2,48%	1,90%	8 248 903
5 001–10 000		4 762	1 050 198	32 985 657	1,02%	0,76%	3 396 869
10 001–15 000		1,266	373 924	15 224 160	0,47%	0,33%	1 556 686
15 001–20 000		599	311 008	10 431 025	0,32%	0,24%	1 072 075
20 001–		1 626	254 752 089	2 863 287 988	93,52%	95,09%	311 253 668
Totalt 31 december 2021²⁾	423 904	261 755 983	3 072 395 752	100%	100%	332 822 322

¹⁾ Källa: Euroclear
²⁾ Inkluderar en förvaltardifferens om 324 264 aktier.

Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Aktieägare, fördelning typ av ägare	Procent av kapital 2021	Procent av kapital 2020	Procentuellt ägande (röster) 2021	Procentuellt ägande (röster) 2020
Sverige	39,83%	41,04%
USA	26,67%	26,14%
Storbritannien	6,47%	5,90%
Norge	4,10%	3,90%
Frankrike	2,47%	1,50%
Övriga länder	20,46%	21,52%
Källa: Nasdaq
Svenska institutioner			58,66%	59,81%
varav:
– Investor AB			23,79%	22,81%
– AB Industrivärden¹⁾			15,45%	19,26%
– AMF Tjänstepension & AMF Fonder			4,36%	2,56%
Utländska institutioner			28,23%	27,63%
Privata svenska investerare			5,02%	4,81%
Övriga			8,09%	7,75%
Källa: Nasdaq

¹⁾ Tillsammans med SHB Pensionsstiftelse och Pensionkassan SHB Tjänstepensionsförening.

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2021 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2021, 2020 och 2019.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2021 samt total andel röster i procent per den 31 december 2021, 2020 och 2019

Person eller organisation¹⁾	Antal A-aktier	Procent av totalt antal A-aktier	Antal B-aktier	Procent av totalt antal B-aktier	Procent av totalt antal A+B-aktier 2021	Procent av totalt antal röster 2020	Procent av totalt antal röster 2019
Investor AB	120 762 803	46,14	145 982 932	4,75	8,00	23,79	22,81
AB Industrivärden	86 052 615	32,88	1 000 000	0,03	2,61	15,14	15,14
AMF Tjänstepension & AMF Fonder	20 650 000	7,89	41 849 713	1,36	1,87	4,36	2,56
Cevian Capital	339 228	0,13	151 386 082	4,93	4,55	2,72	3,25
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.	522	0,00	137 111 236	4,46	4,11	2,41	2,35
Swedbank Robur Fonder AB ²⁾	8 277	0,00	127 530 652	4,15	3,83	2,24	2,31
AFA Försäkring AB	11 484 600	4,39	1 881 329	0,06	0,40	2,05	1,99
PRIMECAP Management Company	0	0,00	105 576 247	3,44	3,17	1,86	2,18
The Vanguard Group, Inc.	867 142	0,33	80 337 772	2,61	2,44	1,56	1,42
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt	4 417 721	1,69	23 875 322	0,78	0,85	1,20	1,17
Fidelity International	0	0,00	59 948 762	1,95	1,80	1,05	0,79
Tredje AP Fonden	4 253 533	1,62	15 657 855	0,51	0,60	1,02	0,44
State Street Global Advisors (US)	0	0,00	53 785 677	1,75	1,61	0,95	0,97
Handelsbanken Asset Management	11 352	0,00	52 624 728	1,71	1,58	0,93	0,89
Norges Bank Investment Management (NBIM)	260 203	0,10	48 011 969	1,56	1,45	0,89	1,03
Övriga	12 647 987	4,83	2 025 835 476	65,94	61,14	37,83	40,71
Totalt	261 755 983	100	3 072 395 752	100	100	100	100

¹⁾ Källa: Nasdaq
²⁾ I 2019 årsredovisning, inkluderades Folksams innehav i Swedbank Robur Fonder AB:s innehav för 2019, varför Swedbank Robur Fonder AB:s innehav då uppgavs till 3,07% av rösterna och 5,24% av antalet av aktierna för 2019.

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde ökade med 2,2% under 2021 till SEK 333 miljarder, jämfört med en ökning med 19,7% till SEK 326 miljarder under 2020. År 2021 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm, på Nasdaq Stockholm med 29,1%, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 21,4% och S&P 500 Index ökade med 26,9%.

Aktieomsättning och kursutveckling, NASDAQ New York

ADS, tusental omsatta aktier per månad

(Grafisk representation av data)

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

A-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad

(Grafisk representation av data)

B-aktier, SEK tusental omsatta aktier per månad

(Grafisk representation av data)

Omsatta aktier, tusental per månad

• Ericssonaktien
• Nasdaq Stockholm Index OMXS30

Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

SEK
-10 -8 -6 -4 -2 0 2 4 6 8

• 2021: 6,81²⁾
• 2020: 0,27²⁾
• 2019: 1,07
• 2018: 0,67
• 2017: 5,83²⁾

Justerad vinst (förlust) per aktie¹⁾

• 2021: 5,26
• 2020: 7,26
• 2019: -9,94
• 2018: -3,24
• 2017: -1,98

¹⁾ Vinst per aktie, efter utspädning, exklusive omstruktureringskostnader samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) finns på sidorna 119–123.
²⁾ 2017 är omräknande med hänsyn till införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Utdelning per aktie

SEK
0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5

• 2021: 1,00
• 2020: 1,00
• 2019: 1,50
• 2018: 2,00
• 2017: 2,50

¹⁾ För 2021 enligt styrelsens förslag.

Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2022 hålls tisdagen den 29 mars 2022 kl. 15:00. Med anledning av covid-19 har styrelsen beslutat att årsstämman 2022 ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att stämman ska hållas genom elektronisk uppkoppling med deltagande online, i enlighet med lagen om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. Aktieägare har även möjlighet att utöva sin rösträtt per post före stämman. Information om registrering och anmälan, om hur aktieägare kan utöva sin rösträtt, samt om ombud och biträden framgår av kallelsen till årsstämman. Information finns även på Bolagets webbplats www.ericsson.com.

Utdelning

Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman en utdelning för 2021 om SEK 2,50 (2,00) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,25 per aktie med 31 mars 2022 som avstämningsdag för utdelning och SEK 1,25 per aktie med 30 september 2022 som avstämningsdag för utdelning.

Finansiell information från Ericsson 2021

• Form 20-F för USA-marknaden: – 24 mars 2022
• Delårsrapporter 2022:
  • – 14 april 2022 (Kv 1)
  • – 14 juli 2022 (Kv 2)
  • – 20 oktober 2022 (Kv 3)
  • – 20 januari 2023 (Kv 4)
• Årsredovisning 2022: – Mars 2023

Finansiella begrepp

¹⁾ Avkastning på eget kapital: Periodens resultat hänförligt till aktieägare i Moderbolaget som procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Avkastning på sysselsatt kapital: Rapporterad EBIT (förlust) som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).
Bruttokassa: Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).
Bruttomarginal: Rapporterat bruttosrtsresultat som procent av nettoomsättningen.
CAPEX (capital expenditures): Utgifter som kapitaliseras.
EBIT: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt.
EBIT-marginal: Resultat före finansiella poster och inkomstskatt (EBIT) som procent av nettoomsättningen.
EBITA: Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar.
EBITA-marginal: Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (EBITA) som procent av nettoomsättningen.
Fritt kassaflöde efter M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.
Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter: Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk försäljning.# Finansiella begrepp

Ordlista

2G Andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.

3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.

4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

5G Den femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.

BSS “Business Support Systems”, affärsstödssystem. De IT-system som en tjänstleverantör använder för att driva sin kundtillvända affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Operations Support Systems, OSS) används de för att ge stöd åt olika affärsprocesser och det heltäckande nätet.

CO₂ e, koldioxidekvivalent Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt.

Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).

Covid-19-pandemi Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multiplicerat med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än kvartalets nettoomsättning divideras överskjutande belopp med nettoomsättning under föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus tillkommande kreditdagar från det föregående kvartalet.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod.

IKT Informations- och kommunikationsteknik.

IoT Sakernas internet, “Internet of Things”, sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.

IP Internet Protocol. Bestämmer hur information färdas mellan Internets olika delar.

IPR Immaterialrättigheter, “Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent.

Justerat rörelsekapital Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Justerad vinst (förlust) per aktie Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Kapitalomsättningshastighet Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kärnnät Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik.

Kreditdagar, leverantörer Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multiplicerat med 365 dagar.

LTE Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidareutvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik, som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.

M&A Fusioner och förvärv (Mergers and Acquisitions).

Managed services Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster.

Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.

Nettokassa Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort- och långfristig upplåning).

OCI Övrigt totalresultat (Other comprehensive income).

Omsättningshastighet i lager 365 dividerat med lageromsättningshastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder).

OPEX (operational expenses) Rörelsekostnader.

OSS Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, IT-system som används av tjänsteleverantörer för att hantera sina nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet.

P/E-tal P/E-talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med vinst per aktie, före utspädning.

RAN Radioaccessnät, “Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till.

Regelverk och regelefterlevnad

SG&A Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, general and administrative operating expenses).

Soliditet Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Sysselsatt kapital Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsättningar, leverantörsskulder, aktuella skatteskulder och övriga kortfristiga skulder).

Totalavkastning Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början.

Value at risk (VaR) En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan uppkomma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont.

Vinst (förlust) per aktie Vinst (förlust) per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till Moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående aktier under perioden.

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning Vinst (förlust) per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal antal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella aktier.

Valutakurser

Valutakurser vid konsolideringen	Januari–december 2021	2020
SEK/EUR
Genomsnittskurs ¹)	10,15	10,46
Slutkurs	10,24	10,06
SEK/USD
Genomsnittskurs ¹)	8,56	9,14
Slutkurs	9,05	8,19

¹) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

¹) För ytterligare information av vissa finansiella termer, se Alternativa nyckeltal på sidorna 119–123.

Finansiell rapport 2021 129

Bolagsstyrningsrapport 2021

Årsredovisning 2021

Finansiell rapport

Bolagsstyrningsrapport

Ersättningsrapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2021 ericsson.com

Bolagsstyrningsrapport 2021

Innehåll

Regelverk och regelefterlevnad
Bolagsstyrningsstruktur
Bolagsstämmor
Valberedningen
Styrelsen
Styrelsens kommittéer
Ersättning till styrelsens ledamöter
Styrelseledamöter
Ledning
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)
Revisor
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till den finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 samt 8 §§) och den svenska koden för bolagsstyrning. Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En rapport från revisorn bifogas.

Bolagsstyrning beskriver hur rättigheter och skyldigheter fördelas mellan bolagets organ i enlighet med tillämpliga lagar, regler och interna processer. Bolagsstyrning identifierar också systemen för beslutsfattande och de strukturer genom vilka ägarna direkt eller indirekt styr bolaget.

”För styrelsen är styrning och regelefterlevnad högsta prioritet. Styrelsen övervakar Ericssons fortsatta arbete med att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa att Bolaget lever upp till sina ambitiösa standarder. Bolaget är fast beslutet att kontinuerligt utveckla och förbättra sina interna processer och antikorfruptionskontroller under de kommande åren. Den affärsetiska koden sammanfattar de grundläggande etiska principerna för och förväntningarna på Ericssons affärsbeslut och integritet. Styrelsen stöder till fullo att ”integritet” har lagts till som ett av Bolagets kärnvärden utöver respekt, professionalism och uthållighet. Det stärker Bolagets pågående kulturomvandling på ett tydligt sätt och återspeglar Ericssons starka ambition att bygga en kultur baserad på integritet där medarbetarna vågar göra sin röst hörd.”

Ronnie Leten
Styrelseordförande

Regelverk och regelefterlevnad

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets styrning. Några externa regelverk som är relevanta för Ericssons styrning är:

• Aktiebolagslagen
• Tillämpliga EU-förordningar
• Nasdaq Nordics regelverk för emittenter
• Svensk kod för bolagsstyrning (“koden”)
• NASDAQ Stock Market Rules, däribland tillämpliga bolagsstyrningsregler från NASDAQ New York (med några undantag som främst beror på svenska lagregler)
• Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC).

Interna regler

För att följa lagar och bestämmelser och uppfylla de höga krav som Bolaget har satt har Ericsson dessutom antagit interna regler som bland annat innefattar:

• Affärsetisk kod
• Koncernomfattande styrdokument, däribland riktlinjer, direktiv, instruktioner och affärsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering
• Uppförandekod för affärspartners.

Bolagsordningen och styrelsens arbetsordning innehåller också interna regler om bolagsstyrning.

Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av Bolagets strategi och kultur.

---

”Begreppen ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Finansiell rapport 2021 130
Ordlista
Bolags-
styrnings-
rapport
Årsredovisning 2021
Finansiell rapport
Bolags-
styrnings-
rapport
Ersättnings-
rapport
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt föret agande
Ingår i Ericsson Årsredovisning 2021
ericsson.com
Bolagsstyrningsrapport 2021
Regelverk och regelefterlevnad 2
Bolagsstyrningsstruktur 4
Bolagsstämmor 5
Valberedningen 6
Styrelsen 6
Styrelsens kommittéer 8
Ersättning till styrelsens ledamöter 11
Styrelseledamöter 12
Ledning 16
Medlemmar i koncernledningen (Executive Team) 20
Revisor 24
Interna kontrollsystem för finansiell rapportering 24
Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten 27
Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till den finansiella rapporten, i enlighet med årsredovisningslagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 samt 8 §§) och den svenska koden för bolagsstyrning. Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En rapport från revisorn bifogas.
Innehåll
Bolagsstyrningsrapport 2021
Bolagsstyrning beskriver hur rättigheter och skyldigheter fördelas mellan bolagets organ i enlighet med tillämpliga lagar, regler och interna processer. Bolagsstyrning identifierar också systemen för beslutsfattande och de strukturer genom vilka ägarna direkt eller indirekt styr bolaget.
”För styrelsen är styrning och regelefterlevnad högsta prioritet. Styrelsen övervakar Ericssons fortsatta arbete med att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa att Bolaget lever upp till sina ambitiösa standarder. Bolaget är fast beslutet att kontinuerligt utveckla och förbättra sina interna processer och antikorfruptionskontroller under de kommande åren. Den affärsetiska koden sammanfattar de grundläggande etiska principerna för och förväntningarna på Ericssons affärsbeslut och integritet. Styrelsen stöder till fullo att ”integritet” har lagts till som ett av Bolagets kärnvärden utöver respekt, professionalism och uthållighet. Det stärker Bolagets pågående kulturomvandling på ett tydligt sätt och återspeglar Ericssons starka ambition att bygga en kultur baserad på integritet där medarbetarna vågar göra sin röst hörd.”
Ronnie Leten
Styrelseordförande
Bolagsstyrningsrapport 2021 1
Regelverk och regelefterlevnad
Externa regler
Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar Bolagets styrning. Några externa regelverk som är relevanta för Ericssons styrning är:
– Aktiebolagslagen
– Tillämpliga EU-förordningar
– Nasdaq Nordics regelverk för emittenter
– Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”)
– NASDAQ Stock Market Rules, däribland tillämpliga bolagsstyrningsregler från NASDAQ New York (med några undantag som främst beror på svenska lagregler)
– Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC).
Interna regler
För att följa lagar och bestämmelser och uppfylla de höga krav som Bolaget har satt har Ericsson dessutom antagit interna regler som bland annat innefattar:
– Affärsetisk kod
– Koncernomfattande styrdokument, däribland riktlinjer, direktiv, instruktioner och affärsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering
– Uppförandekod för affärspartners.
Bolagsordningen och styrelsens arbetsordning innehåller också interna regler om bolagsstyrning.
Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande
Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av Bolagets strategi och kultur.”# Förhållningssättet genomsyrar hela verksamheten, vilket bidrar till omvandling av affärsverksamheten och skapar värde för intressenter.

Det genomförs regelbunden mätning, utvärdering och extern kontroll av Bolagets miljömässiga, sociala och ekonomiska resultat. En särskild enhet för hållbarhet och ansvarsfullt företagande har ansvaret för att utveckla och implementera relevanta strategier, policyer, styrdokument, mål och processer. Styrelsen övervakar Bolagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsen får rapporter om risker och resultat årligen, eller oftare om så är motiverat. Ericsson har tagit fram en separat hållbarhetsrapport i enlighet med årsredovisningslagen, som heter Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemarknadsnämnden under 2021.

Efterlevnad av regelverk

Efterlevnad av den svenska koden för bolagsstyrning

Koden bygger på principen ”följ eller förklara” och finns på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som ansvarar för administrationen av koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson rapporterar inga avvikelser från Koden under 2021.

Uppgörelser med amerikanska myndigheter

2019

2019 tillkännagav Ericsson uppgörelser beträffande de utredningar som US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) bedrivit gällande Bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Som en del av Deferred Prosecution Agreement (DPA) med DOJ och överenskommelsen med SEC, har Ericsson accepterat att engagera en oberoende monitor under tre år, samtidigt som Bolaget fortsätter att genomföra omfattande åtgärder i syfte att stärka Bolagets program för etik och regelefterlevnad. Under 2020 inleddes den treåriga perioden med övervakning i och med att Dr. Andreas Pohlmann på Pohlmann & Company – Compliance and Governance Advisory LLP utnämndes till Ericssons monitor. Monitorns huvudsakliga ansvar är att granska och utvärdera Bolagets framsteg i att uppdatera och driva sitt program för regelefterlevnad och tillhörande kontroller, i enlighet med villkoren i DPA, samt att lämna rekommendationer på förbättringar.

Den 21 oktober 2021 fick Ericsson en skrivelse från DOJ med uppgift om att ministeriet hade fastslagit att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt Deferred Prosecution Agreement (DPA) genom att underlåta att lämna in vissa handlingar och styrkande information. Just nu kan Bolaget inte lämna ytterligare information om vad DOJ fastslagit och kan inte förutsäga hur ärendet kommer att avgöras. Ericsson har vidtagit åtgärder för att förhindra att de omständigheter upprepas som ledde till att överträdelsen fastslogs, och är fast beslutna att fortsätta samarbeta med DOJ och dess oberoende monitor för övervakning av regelefterlevnad i enlighet med alla villkoren i DPA.

Affärsetisk kod

Ericssons nyligen reviderade och förbättrade affärsetiska kod, som lanserades 2021, beskriver Bolagets grundläggande etiska principer och förväntningar. Den affärsetiska koden har utformats för att säkerställa att Bolaget bedriver sin verksamhet med en stark känsla för integritet och avspeglar Bolagets åtagande att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt, i samklang med alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter samt tillämpliga lagar och regler där Bolaget har verksamhet. Den affärsetiska koden gäller för alla individer som utför arbete åt Ericsson och under Bolagets kontroll (inklusive anställda, styrelsen, verkställande direktör och koncernchef samt konsulter och underentreprenörer) och har översatts till 43 språk för att säkerställa att alla förstår den. Alla som utför arbete för Bolaget har ett personligt ansvar för att se till att deras arbete utförs i enlighet med den affärsetiska koden.

Bolaget granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genomför årligen – också under 2021 – en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den. Nyanställda och enskilda som börjar arbeta för Ericsson måste också bekräfta att de förstått den affärsetiska koden när de rekryteras eller på första dagen av sitt arbete.

Bolagets kärnvärden ligger till grund för dess kultur. De vägleder de anställda i det dagliga arbetet och styr hur de förhåller sig till varandra och omvärlden samt hur Bolaget gör affärer. Den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns tillgängliga på Ericssons webbplats.

Ericssons kärnvärden
* Professionalism
* Respekt
* Uthållighet
* Integritet

Bolagsstyrningsrapport 2021

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägarna kan utöva sin beslutande rätt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (“Moderbolaget”) vid bolagsstämmor. En valberedning utses varje år av de största aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av bolagsstämman. Valberedningen har bland annat till uppgift att föreslå styrelseledamöter och extern revisor inför val vid årsstämman samt att ta fram förslag på ersättningar till styrelseledamöter och revisor.

Styrelsen består av ledamöter som väljs av aktieägarna samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter som utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons strategi, organisation och förvaltning av Bolagets verksamhet. VD och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar för den dagliga verksamheten inom Ericsson, i enlighet med de riktlinjer som styrelsen utfärdar. VD och koncernchef stöds av koncernledningen.

Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på bolagsstämman.

Ägandestruktur

31 december 2021 hade Moderbolaget 423 904 registrerade aktieägare, varav 411 093 har hemvist i Sverige (enligt aktieboken som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 58,66 % av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktieägarna den 31 december 2021 var Investor AB med cirka 23,79 % av rösterna (8,00 % av aktierna) och AB Industrivärden (tillsammans med Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening), med cirka 15,45 % av rösterna (2,95 % av aktierna) samt AMF Tjänstepension & AMF Fonder med cirka 4,36 % av rösterna (1,87 % av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltareregistrerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare. Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i aktieboken och inte finns med i statistiken över aktieinnehav. Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den Finansiella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A- och B-aktier. Varje A-aktie representerar en röst, och varje B-aktie en tiondels röst. A- och B-aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning.

Moderbolaget kan även välja att emittera C-aktier. Dessa aktier omvandlas till B-aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B-aktier på NASDAQ New York i form av American Depositary Shares (ADS), bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR). En ADS representerar en B-aktie.

Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt för sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag.

Bolagsstämmor

                                  Bolagsstyrningsstruktur
                                     ___________________
                                     |                 |
                                     |   Aktieägare    |
                                     |_________________|
                                             |
                                             V
                        _________________________________________
                        |                                       |
                        |           Bolagsstämmor             |
                        |_______________________________________|
                                    |             |
                                    V             V
                   ___________________   ____________________
                   |                 |   |                  |
                   | Valberedning    |   | Arbetstagar-     |
                   |_________________|   | organisationer   |
                                           |__________________|
                                                   |
                                                   V
                       ___________________________________________________
                       |                     |                             |
                       V                     V                             V
            ___________________   ____________________   ________________________
            |                 |   |                  |   |                      |
            | Extern revisor  |   | Styrelsen        |   | Verkställande direktör |
            |_________________|   |__________________|   | och koncernchef        |
                                     |      |             |________________________|
                                     V      V                       |
                        ___________  ___________         ___________
                        |           ||           |         |           |
                        | Finans-   || Kompensations-|         | Ledning   |
                        | kommittén || kommittén   |         |___________|
                        |___________||___________|
                                     |
                                     V
                        __________________________
                        |                        |
                        | Kommittén för Audit    |
                        | and Compliance         |
                        |________________________|

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till exempel följande:

• Beslut om ändringar i bolagsordningen
• Beslut om att överlåta Bolagets egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt då delårsrapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras. Aktieägare som inte kan delta personligen får företrädas av ombud med fullmakt. Styrelsen får i enlighet med bolagsordningen besluta att aktieägarna även ska kunna utöva sin rösträtt per post före årsstämman enligt det förfarande som anges i aktiebolagslagen. Endast aktieägare som finns med i aktieboken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltareregistrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämningsdagen för bolagsstämman. Årsstämman hålls på svenska och simultantolkas till engelska.

Ägandestruktur 31 december 2021

Procentuellt ägande (röster)
Svenska institutioner: 58,66 %
Varav:
– Investor AB: 23,79 %
– AB Industrivärden: 15,45 % (tillsammans med SHB Pensionsstiftelse och Pensionskassan SHB Tjänstepensionsförening)
– AMF Tjänstepension & AMF Fonder: 4,36 %
Utländska institutioner: 28,23 %
Privata svenska investerare: 5,02 %
Övriga: 8,09 %
Källa: Nasdaq

Chef för internrevisions- funktionen

Chef för compliance- funktionen# Dokumentation och Aktieägarrelationer

Dokumentationen som tillhandahålls av Bolaget är tillgänglig på svenska och engelska. På årsstämman har aktieägarna möjlighet att ställa frågor om koncernens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närvarande för att kunna besvara sådana frågor. Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman.

Ericssons årsstämma 2021

Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt var 1 890 aktieägare representerade vid årsstämman den 30 mars 2021 motsvarande cirka 67 % av rösterna. Med anledning av covid-19-pandemin genomfördes årsstämman 2021 utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och aktieägare kunde utöva sin rösträtt endast per post före stämman. Detta i enlighet med 22 § i lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor. För att ge möjlighet för aktieägare att lyssna till ledande befattningshavare och ställa frågor arrangerades också ett digitalt aktieägarevent före den sista dagen att rösta på stämman.

Bolagsstämman 2021 fattade bland annat beslut om följande:

• Utdelning om SEK 2,00 per aktie uppdelad på två lika delar
• Omval av Ronnie Leten som styrelseordförande
• Omval av övriga styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric A Elzvik, Nora Denzel, Börje Ekholm, Kurt Jofs, Kristin S Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg
• Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens förslag:
  • Styrelseordförande: SEK 4 225 000 (tidigare SEK 4 075 000)
  • Övriga icke anställda styrelseledamöter: SEK 1 060 000 vardera (tidigare SEK 1 020 000)
  • Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 420 000 (tidigare SEK 400 000)
  • Övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 270 000 vardera (tidigare SEK 250 000)
  • Ordförande i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén: SEK 205 000 vardera (tidigare SEK 200 000)
  • Övriga icke anställda ledamöter i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén: SEK 180 000 vardera (tidigare SEK 175 000)
• Godkännande av att en del av styrelsearvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier
• Val av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2022
• Beslut om ändringar i bolagsordningen
• Implementering av ett program för långsiktig rörlig ersättning 2021 (LTV 2021) för koncernledningen.

Protokollet från årsstämman 2021 finns tillgängligt på Ericssons webbplats.

Kontakta styrelsen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm
Sverige
boardsecretariat@ericsson.com

Årsstämma 2022

Ericssons årsstämma 2022 kommer att hållas den 29 mars 2022. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport 2021

Valberedningen

Årsstämman har antagit en Instruktion för valberedningen som beskriver valberedningens uppgifter och processen för hur valberedningens ledamöter ska utses. Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess bolagsstämman beslutar annorlunda.

Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av:

• Representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och
• Styrelsens ordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på förändringar i den aktuella aktieägarens aktieinnehav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år.

Inga arvoden utgår till ledamöterna i valberedningen. Bolaget ska dock svara för skäliga kostnader som rimligen är förenade med valberedningens uppdrag.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

• Johan Forssell (Investor AB), valberedningens ordförande
• Karl Åberg (AB Industrivärden)
• Anders Oscarsson (AMF Tjänstepension & AMF Fonder)
• Jonas Synnergren (Cevian Capital Partners Limited)
• Ronnie Leten (styrelsens ordförande).

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstämman. Styrelseordföranden är medlem i valberedningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om Bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman:

• Arvoden till icke anställda styrelseledamöter som väljs av årsstämman samt till revisor
• Revisor, varvid kandidater väljs ut i samarbete med kommittén för Audit and Compliance
• Ordförande för bolagsstämman
• Eventuella ändringar i Instruktionen för valberedningen.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2022

Valberedningens arbete inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankommer på den enligt koden och Instruktion för valberedningen och en tidplan för det kommande arbetet fastställdes. Valberedningens fullständiga förslag presenteras i samband med kallelsen till årsstämman 2022.

God kännedom om Ericssons verksamhet och strategi är viktigt för valberedningen. Styrelseordföranden presenterade därför sin syn på Bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. Valberedningen träffade även Ericssons vd och koncernchef, Börje Ekholm, som gav sin syn på detta.

Valberedningen har analyserat kompetensbehovet i styrelsen och har noggrant informerats om resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordföranden. Med detta som grund har valberedningen bedömt vilken kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelseledamöter och behovet av en förbättrad styrelsesammansättning vad gäller mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, som mångfaldspolicy.

Valberedningens ambition är att föreslå en styrelsesammansättning där ledamöterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valberedningen söker efter potentiella kandidater till styrelsen ur både lång- och kortsiktigt perspektiv, och fokuserar alltid på mångfald för att säkerställa att styrelsen får olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beaktar även behovet av förnyelse och undersöker noggrant huruvida de föreslagna styrelseledamöterna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg.

Under 2021 träffade valberedningen ordföranden för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av Bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden. Valberedningen har fram till 22 februari 2022 hållit fyra möten.

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Valberedningen
c/o Styrelsens sekretariat
164 83 Stockholm
Sverige
nomination.committee@ericsson.com

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncernchef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom Bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer.

Vd och koncernchef säkerställer att styrelsen regelbundet informeras om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet.

Ledamöterna utses för perioden från slutet av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen. Vd och koncernchef kan väljas som styrelseledamot, men kan inte väljas som styrelsens ordförande enligt aktiebolagslagen.

Intressekonflikter

Ericsson tillämpar regler och bestämmelser angående intressekonflikter. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller även avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person som en styrelseledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetransaktioner. Kommittén har också implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning och mångfald

Styrelsen består av tio ledamöter som valts av aktieägarna på bolagsstämman 2021 för tiden intill slutet av bolagsstämman 2022. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagarledamöter med två suppleanter, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma tidsperiod.

Inför årsstämman 2021 informerade valberedningen att Svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mångfaldspolicy med målsättningen att föreslå en styrelsesammansättning med kompletterande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför bolagsstämman 2021. Styrelsen består av ledamöter med erfarenheter från olika kulturella och geografiska områden och med kompetens från olika branscher.# Om man inte räknar med v d och koncernchef är 33 % av de styrelseledamöter som valts av aktieägarna kvinnor.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning för styrelsen och dess kommittéer som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer samt vd och koncernchef. Dessa utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsordning. Arbetsordningen ses över, utvärderas och justeras av styrelsen vid behov och när det anses lämpligt. Detta dokument antas minst en gång om året.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig svensk lagstiftning, koden och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC-regler och NASDAQ Stock Market Rules. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och SEC-regler, och kan besluta att följa svensk praxis istället för NASDAQ Stock Markets oberoenderegler. Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav.

Inför årsstämman 2021 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sex av de personer som nominerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i koden, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs och Kristin S. Rinne.

Vid styrelsemöten där styrelseledamöterna möts personligen hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeskapande högt på dagordningen. Eftersom styrelsen ansvarar för den finansiella övervakningen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrelsemötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter. Vid styrelsemötena rapporterar vd och koncernchef om verksamhets- och marknadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta legala och regulatoriska ärenden.

Styrelse- och kommittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam (enhälliga, skriftliga beslut). Varje sådant beslutstillfälle räknas som ett styrelse/kommittémöte. Under 2021 har de flesta styrelsemöten hållits som videokonferenser på grund av covid-19-pandemin.

Styrelsearbetets årscykel 2021 – Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet

Efter kalenderårets slut hölls ett styrelsemöte där arbetet inriktades på helårsresultatet för 2020 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet.

Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)

Ett styrelsemöte hölls i samband med årsstämman 2021. Ledamöter utsågs till styrelsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om rätten att teckna Bolagets firma.

Styrelsearbetets årscykel 2021

Årscykeln för styrelsearbetet möjliggör för styrelsen att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter under året. Den möjliggör även för organisationen att anpassa sina globala processer så att styrelsen kan involveras när det är lämpligt.

• Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet
  • Helårsresultatet
• Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)
• Möte om den tredje delårsrapporten
  • Tredje kvartalsrapporten
  • Finansiella prognosen
• Möte om den första delårsrapporten
  • Första kvartalsrapporten
• Strategimöte
• Möte om finansiella mål
  • Utvärdering av styrelsens arbete
• Möte om den andra delårsrapporten
  • Andra kvartalsrapporten
• Strategimöte

Q1   Q4   Dec   Jan   Jun   Jul   Feb   Maj   Aug   Mar   Apr   Sep   Okt   Nov   Q2   Q3

Bolagsstyrningsrapport 2021

Möte om den första delårsrapporten

Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal.

Strategimöte

Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla specifika strategifrågor i det all.

Möte om den andra delårsrapporten

Vid detta möte behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal.

Strategimöte

Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt kortsiktiga och långsiktiga strategier för koncernen, med speciellt fokus på fusioner och förvärv.

Möte om den tredje delårsrapporten

Vid mötet om den tredje delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och den finansiella prognosen.

Möte om finansiella mål

Vid detta möte behandlade styrelsen bland annat Bolagets finansiella mål. Under mötet presenterades och diskuterades också resultatet av styrelseutvärderingen.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar normalt sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för Ericssonkoncernen, till exempel specifika strategier för olika affärs- och marknadsområden. Att styrelseledamöterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är av görande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att Bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens. Under 2021 har styrelsens utbildning bland annat haft fokus på områden såsom etik och regelefterlevnad samt regelverk.

Revisorns arbete

Vid årsstämman 2021 omvaldes Deloitte AB som extern revisor. Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rapporter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering. Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna och årsredovisningen.

Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper, förvaltning av medel och allmänna ekonomiska ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt. Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering, vilket beskrivs på sidan 25 under rubriken Intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Styrelsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens arbete 2021

Under 2021 hölls 18 styrelsemöten. Ledamöternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 11. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte. Områden som har varit i fokus inom styrelsen under året innefattar etik och regelefterlevnad, geopolitik, cybersäkerhet samt förvärv och fusioner. Regelefterlevnad, strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och samhällsansvar, som utgör en integrerad del av Ericssons affärsstrategi. Styrelsen följer kontinuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar väl. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valberedningens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärderingen genomförs bland annat genom detaljerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av Bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformulär, genomförande av enkäter och sammanställning av svar. Under 2021 svarade styrelseledamöterna på skriftliga frågor som handlade om styrelsearbetet i allmänhet samt arbetet för styrelseordförande, arbetet inom Kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén. Dessutom svarade varje styrelseledamot på frågor om sina individuella prestationer. Som en del i utvärderingsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete.

Styrelsens kommittéer

Styrelsen har för närvarande bildat fyra kommittéer: Kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik- och vetenskapskommittén. Kommittéernas ledamöter utses bland styrelseledamöterna för ett år i taget. Kommittéernas arbete handlar främst om att förbereda ärenden för beslut i styrelsen.# Styrelsen

Styrelsen har dock gett varje kommitté rätt Styrelsen 13 ledamöter Kommittén för Audit and Compliance (4 ledamöter) Övervakning av finansiell rapportering Övervakning av internkontroll Övervakning av revisionen Övervakning av koncernens program för etik och regelefterlevnad Teknik- och vetenskapskommittén (5 ledamöter) Teknikstrategi och planering Tekniekosystem och partnerskap Vetenskaplig inriktning Finanskommittén (4 ledamöter) Finansieringsstrategin Kompensationskommittén (4 ledamöter) Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare Långsiktig rörlig ersättning Ersättningar till ledande befattningshavare Organisation av styrelsearbetet Antal kommittéledamöter per den 31 december 2021 Bolagsstyrningsrapport 2021 8 att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittéerna kan även i enskilda fall av styrelsen bemyndigas att avgöra specifika ärenden. Såväl styrelsen som kommittéerna har rätt att anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, i den mån det anses lämpligt. Protokollen från samtliga kommittémöten är tillgängliga för alla styrelseledamöter, och kommittéordförandena rapporterar om kommittéernas arbete på styrelsemöten.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance övervakar följande för styrelsens räkning:

• Bokslutets omfattning och riktighet
• Efterlevnad av väsentliga lagar och bestämmelser
• Interna kontrollsystem för finansiell rapportering
• Riskhantering
• Effektiviteten och lämpligheten av koncernens regelefterlevnadsprogram, inklusive programmet för etik och regelefterlevnad.

Kommittén för Audit and Compliance granskar också årsredovisningen och delårsrapporterna och granskar revisionen. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och processer på plats för förhandsgodkännande av revision och icke-revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delegeras till bolagsledningen.

Kommittén för Audit and Compliance utför inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Ericssons externa revisor väljs av aktieägarna på årsstämman. Kommittén deltar i det förberedande arbetet innan Valberedningen föreslår extern revisor inför val av årsstämman. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar ärenden relaterade till risker avseende regelefterlevnad, och får regelbundet rapporter om regelefterlevnadsrelaterade frågor från chefsjuristen, Chief Compliance Officer och chefen för avdelningen för interna utredningar (Corporate Investigations). Chefsjuristen rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance gällande regelefterlevnadsärenden som faller utanför programmet för etik och regelefterlevnad, och gällande den holistiska hanteringen av risker gällande juridik, regelefterlevnad, etik och närliggande ryktesrisker som uppstår inom Bolagets verksamhet.

Chief Compliance Officer har en oberoende rapporteringslinje till kommittén inom de områden som programmet för etik och regelefterlevnad omfattar (definierat som områdena etik, anti-korruption och mutor, intressekonflikter, anti-pengatvätt och konkurrenslagstiftning). Chief Compliance Officer rapporterar regelbundet till kommittén gällande om programmet för etik och regelefterlevnad fungerar effektivt, inklusive information om bekräftade eller misstänkta allvarliga överträdelser av den affärsetiska koden, reflektioner från resultat av undersökningar och avhjälpande aktiviteter, identifiering av misslyckandemönster, risker som uppstår och ändringar i den juridiska och regulatoriska miljön.

Chefen för Corporate Investigations har en extraordinarie rapporteringslinje till kommittén i det fall chefen skulle anse sig vara förhindrad att utföra sitt arbete.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar även Ericssons process för granskning av närståendetransaktioner samt Ericssons whistleblower-process. Dessutom granskar Kommittén för Audit and Compliance koncernens hantering av information och cybersäkerhet samt dataintegritet, och även koncernens rapportering och resultat gällande miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG).

På årsbasis får Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, inom områden som finans, juridik, regelefterlevnad och cybersäkerhet. Under 2021 fick kommittén utbildning i flera ämnen, bland annat inom antikorruption och konkurrenslagstiftning.

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ericsson tillhandahåller medarbetare och andra externa parter en särskild kommunikationskanal för att rapportera ärenden avseende regelefterlevnaden, Ericsson Compliance Line. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla dagar, vilket möjliggör rapportering från flera länder och på många språk.

Medarbetare och externa parter uppmuntras att rapportera uppförande som kan stå i strid med lag, Ericssons policyer inklusive den affärsetiska koden och relaterade styrdokument eller Ericssons uppförandekod för affärspartners. Sådant uppförande kan avse korruption, bedrägeri, tveksamheter i redovisningen, brister i de interna kontrollerna, revision, miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, mänskliga rättigheter, respekt och rättvisa på arbetsplatsen eller andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada hållbarheten eller ryktet för Ericsson, dess medarbetare eller dess aktieägare.

Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för den övergripande hanteringsprocessen från den tidpunkt då en misstanke om en potentiell regelefterlevnadsöverträdelse rapporteras och fram tills dess att en sådan bekräftad överträdelse har åtgärdats. Avdelningen för Corporate Investigations ansvarar för att säkerställa att alla sannolika misstankar om potentiella regelefterlevnadsöverträdelser som tilldelas avdelningen undersöks på lämpligt sätt, samt för att övervaka utredningar som avdelningen delegerar till andra enheter inom Ericsson (till exempel säkerhet, personal) eller till externa tredjepartsutredare.

Koncernrelevanta anklagelser som rapporteras genom Ericsson Compliance Line och andra kanaler rapporteras till kommittén för Audit and Compliance.

Till följd av att EU-direktivet om visselblåssarskydd träder i kraft, samt att det införlivas i svensk lag och andra lokala lagar, har Ericsson förstärkt sina interna processer och analyserar även dess påverkan på den nuvarande hanteringsprocessen för misstänkta överträdelser så att processen uppfyller de ytterligare krav som träder i kraft under 2022. Mer information om rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad finns på sidan 18 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2021: Eric A. Elzvik (ordförande), Jan Carlson, Kurt Jofs och Torbjörn Nyman (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har tidigare vd-erfarenhet eller erfarenhet som finansdirektör till kommittén. Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämpliga krav på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig på ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kommit fram till att var och en av Eric A. Elzvik, Jan Carlson och Kurt Jofs är “ekonomiska experter inom kommitténs område” enligt SEC-reglernas definition, samt att var och en av dem ska anses vara väl insatta i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq-noteringsregler och är förtrogna med redovisningspraxis som är relevant för ett internationellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2021

Kommittén för Audit and Compliance hade 11 möten under 2021. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat varje delårsrapport samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände tjänster som inte är revision men som utfördes av den externa revisorn i enlighet med Bolagets policyer och procedurer.

Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskutvärderingen, och granskade internrevisionsfunktionens rapporter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive uppdateringar om pågående utredningar inom koncernen. Kommittén har övervakat att Bolaget fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes-Oxley Act samt att bolaget efterlever den interna kontroll- och riskhanteringsprocessen.

Ledamöter i styrelsens kommittéer

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2021

Kommittén för Audit and Compliance

• Eric A. Elzvik (ordförande)
• Jan Carlson
• Kurt Jofs
• Torbjörn Nyman

Teknik- och vetenskapskommittén

• Kristin S. Rinne (ordförande)
• Jan Carlson
• Nora Denzel
• Kurt Jofs
• Anders Ripa

Finanskommittén

• Ronnie Leten (ordförande)
• Anders Ripa
• Helena Stjernholm
• Jacob Wallenberg

Kompensationskommittén

• Jon Fredrik Baksaas (ordförande)
• Kurt Jofs
• Ronnie Leten
• Kjell-Åke Soting

Bolagsstyrningsrapport 2021 9# Bolagsstyrningsrapport 2021

Kommittéer

Finanskommittén

Finanskommittén ansv arar f ör att f örbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, till e xempel kapit al - struktur , kapitalmål, vär deringsstrategi och finansförvaltning.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén best år av fyra styr else- ledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2021: Ronnie L eten (ordför ande), Anders Ripa (arbetstagarrepresent ant), Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg. Styr elsen har utsett styr else- ledamöter som valts av aktieägarna och som har omf attande industri- och finanserfar enhet till kommittén.

Finanskommitténs arbete 2021

Finanskommittén hade fyra möten under 2021. Ledamöternas närv aro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under 2021 utvärderade Finansk ommittén Bolagets finan - siella styrka och balansräkning, och granskade även den finansiella strategin, inklusiv e kapital struktur , kapitalmål, värderings strat egi samt finansförvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationsk ommittén har bland annat följande ansvar:

• Granska och f örbereda, för beslut av styrel - sen, förslag till lön och andra ersättningar , inklusive pensionsersättning, för vd och koncernchef
• Granska och f örbereda, för beslut av styrel - sen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavar e (koncernledningen)
• Granska och f örbereda, för beslut av styrel- sen, förslag till årsstämman betr äffande program f ör långsiktig rörlig ersättning (L TV) och liknande ersättningslösningar
• Godkänna förslag till lön och andr a ersätt - ningar , inklusive pensionsförmåner , för medlemmar i k oncernledningen (förutom vd och koncernchef)
• Godkänna förslag till målniv åer f ör kort- siktig rörlig ersättning (STV) för medlem - marna i k oncernledningen (förutom vd och koncernchef)
• Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i k oncernled - ningen (förutom vd och koncernchef) base - rat på prestation och uppnådda r esultat.

I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender , regeländringar , infor - mationskrav och de gällande globala f örut - sättningarna för ersättningar till chef er . De granskar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer f ör lönejus - teringar för vd och koncernchef för styr elsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen.

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med årsstämman 2021 till ledamöter av Kompensationskommitt én: Jon Fredrik Baksaas (ordför ande), Kurt Jofs, Ronnie L eten och Kjell-Åk e Soting (arbetstagarrepresen tant). Styr elsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erf arenhet från flera olik a marknader av relevans f ör koncernen. Under 2021 har Peter Boreham från Mercer gett råd och stöd till K ompensations- kommittén som ober oende expert.

Kompensationskommitténs arbete 2021

Kompensationsk ommittén hade åtta möten under 2021. L edamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Kompensationsk ommittén granskade och förberedde ett f örslag till L TV 2021 för koncernledningen som lades fram f ör beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2021. Vidare beslutade kom - mittén om löner och STV 2021 för medlem - marna i koncernledningen (förut om vd och koncernchef), granskade utfallsr esultatet f ör L TV 2018 och resultatet av prest ationsvillkoret för koncernens EBIT (r örelseresultat) f ör 2020 gällande L TV 2020 samt lade fram f örslag om ersättning till vd och k oncernchef för beslut i styrelsen. Den gransk ade implementationen av riktlinjer för ersättning till ledande bef att - ningshavare under 2021 och beslutade att inte f öreslå några ändringar till styrelsen. Den föreslog också att Ersättningsr apport 2020 skulle godkännas av styr elsen och därefter framläggas till årsstämman 2021 för  godkännande. Under senar e delen av 2021 granskade Kompensationsk ommittén den nuvarande strukturen för långsiktig rörlig ersättning (L T V) och ersättningar till chef er , inklusive integra - tion av prest ationsmått gällande miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG) i ersättningar till ledande befattningshavar e, tillsam - mans med mål för 2022 gällande kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmarna i koncernledningen (förut om vd och k on - cernchef) samt Ersättningsrapport 2021. De slutgiltiga förslagen om långsiktig r örlig ersättning för 2022 och Ersättningsrapport kommer att läggas fram för godkännande av årsstämman 2022. Mer inf ormation om fast och rörlig ersättning finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befatt - ningshavare” och not G3, ” Aktiebaserad ersättning” i den Finansiella rapporten och i Ersättnings rapporten.

T eknik- och vetenskapskommittén

T eknik- och vetensk apskommitténs ansvar innefattar följande:

• Granska och f örbereda för styrelsens övervägande och/ eller beslutsärenden relaterade till t eknikstrategi och planering för koncernen, överv aka koncernens tekniska ek osystem samt relationer och par tnerskap
• Granska och f örbereda för styrelsens över - vägande och/ eller beslutsär enden som rör vetensk ap och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i T eknik- och vetenskapsk ommittén

T eknik- och vetensk apskommittén best år av fem styr elseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2021: Kristin S. Rinne (ordförande), Jan Carlson, Nora Denzel, Kurt Jofs och Anders Ripa (arbetstagarrepresen tant). Styr elsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omf attande erfar enhet inom teknik.

T eknik- och vetenskapskommitténs arbete 2021

T eknik- och vetensk apskommittén hade fyra möten under 2021. Ledamöternas närvar o vid mötena framgår av tabellen nedan. Under året har T eknik- och vet enskapskommitt én granskat f öljande utvalda fokusområden:

• Nätutveckling
• Halvledarbranschen
• Artificiell intelligens
• Molnteknik och gränsenhetst eknik
• Energi och hållbarhet.

Styrelseledamöternas mötesnärv aro och styrelsearvoden 2021

Arvode enligt beslut vid årsstämman 2021

Styrelseledamot	Styrelsearvoden, SEK 1)	Kommitté- arvoden, SEK	Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2021	Styrelsen	Kommittén för Audit and Compliance	Finans- kommittén	Kompen- sations- kommittén	T eknik- och vetenskaps- kommittén
Ronnie Leten	4 225000	385 000	18	4	8	4
Helena Stjernholm	1060 000	180 000	18	4		4
Jacob Wallenberg	1060 000	180000	18	4		4
Jon Fredrik Baksaas	1 060000	205 000	18		8		8
Jan Carlson	1060 000	450 000	18		10			4
Nora Denzel	1 060 000	180 000	18		4			4
Börje Ekholm	– 2)	–	18
Eric A. Elzvik	1 060 000	420 000	18		11
Kurt Jofs	1 060 000	630000	18		11	8	4	4
Kristin S. Rinne	1060 000	205000	18		4			4
T orbjörn Nyman	27000 3)	16 500 3)	18		11
Anders Ripa 4)	27 000 3)	9 000 3)	18	3	3	3
Kjell-Åke Soting	27000 3)	12 000 3)	18		8		8
Roger S vensson 5)	4 500 3)	3 000 3)	3	1	1
Per Holmberg 6)	21 000 3)	–	14
Ulf Rosberg 7)	22 500 3)	–	15
Loredana Roslund	27000 3)	–	18
T otalt antal möten				18	11	4	8	4

1) Icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arv odet för kommitt éarbete) i form av syntetiska aktier .
2) Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för icke anställda bolagsstämmovalda ledamöt er .
3) Arbetstagarrepresent anterna i styrelsen och deras suppleant er är in te berättigade till styrelsearvode, utan f år i stället en ersättning om SEK 1 500 vardera för varje styrelsemöte och k ommittémöte där de delt ar .
4) Utsågs till arbetstagarrepresent ant i styrelsen 30 mars 2021 (tidigare suppleant till arbetstagarr epresentant i styrelsen).
5) Avgick som arbetstagarr epresentant i styrelsen 30 mars 2021.
6) Avgick som suppleant till arbetstagarr epresentant i styrelsen 3 no vember 2021.
7) Utsågs till suppleant till arbetstagarrepresen tant i styrelsen 30 mars 2021.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Valber edningen lägger fram f örslag för beslut på årsstämman rörande styr elsearvoden till ledamöter som inte är anställda inom Bolaget. Årsstämman 2021 beslutade i enlighet med valber edningens f örslag om arvoden till icke anställda ledamöt er f ör arbete i styr elsen och i kommittéerna. Mer information om styrelse arvoden 2021 finns i Noter till koncer - nens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings- havare” , i den Finansiella rapporten.

Aktieägarna beslutade på årsstämman 2021 även, i enlighet med valber edningens förslag, att en del av arv odet för styr else- uppdraget ska kunna betalas i form av syntetisk a aktier . Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett k ontant belopp som mot - svarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamot ens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier inf aller i normalf allet efter publiceringen av Bolagets helårsrapport under det f emte året efter den bolagsstämma där tilldelningen av de syntetisk a aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styr elsearvodet i form av syntetisk a aktier är att se till att styrelse - ledamöternas intressen i st örre utsträckning överensst ämmer med aktieägarnas. Mer information om villk oren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2021 sam t i protokollet från årsstämman 2021, som finns på Ericssons webbplats.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i f örekommande fall.
2) Köpoptioner som utf ärdats av Investor AB som berättigar till köp av B-aktier i Ericsson.# Bolagsstyrningsrapport 2021

12

Styrelseledamöter

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2021

Ronnie Leten

Styrelseordförande, ordförande i Finanskommittén och ledamot i Kompensationskommittén
Invald första gången 2018
Född 1956
Utbildning: Master of Science in Applied Economics, University of Hasselt, Belgien.
Nationalitet: Belgien
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande Epiroc AB och Piab
Innehav i Ericsson: 100 000 B-aktier 1), 128 452 köpoptioner 2) samt 94 954 syntetiska aktier 3).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997 –2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995–1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

Helena Stjernholm

Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén
Invald första gången 2016
Född 1970
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande Investor AB
Innehav i Ericsson: 20 060 B-aktier 1) samt 32 208 syntetiska aktier 3).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008 –2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997 –1998).

Jacob Wallenberg

Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén
Invald första gången 2011
Född 1956
Utbildning: Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.
Nationalitet: Sverige
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande SEB
Innehav i Ericsson: 427 703 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 3).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB 1997 och styrelseordförande i SEB 1998–2005. Executive Vice President och finanschef för Investor AB 1990–1993. Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University.

Jon Fredrik Baksaas

Ordförande i Kompensationskommittén
Invald första gången 2017
Född 1954
Utbildning: Master of Science in Economics, NHH Norwegian School of Economics & Business Administration, Norge.
Nationalitet: Norge
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande Statnett SA och DNV GL Group AS
Innehav i Ericsson: 42 999 syntetiska aktier 3).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar finanschef för Akers AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

Jan Carlson

Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén
Invald första gången 2017
Född 1960
Utbildning: Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.
Nationalitet: Sverige
Styrelseuppdrag: Styrelseordförande Autoliv Inc. och Veoneer Inc.
Innehav i Ericsson: 7 900 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 2).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007 –2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

Nora Denzel

Ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén
Invald första gången 2013
Född 1962
Utbildning: Master of Business Administration, Santa Clara University, USA. Bachelor of Science in Computer Science, State University of New York, USA.
Nationalitet: USA och Irland
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc. och SUSE
Innehav i Ericsson: 3 850 ADS 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD).

Börje Ekholm

Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot
Invald första gången 2006
Född 1963
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
Nationalitet: Sverige och USA
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Alibaba Group och Trimble Inc.
Innehav i Ericsson: 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Eric A. Elzvik

Ordförande för kommittén för Audit and Compliance
Invald första gången 2017
Född 1960
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige och Schweiz
Styrelseuppdrag: Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global
Innehav i Ericsson: 10 000 B-aktier 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Finanschef och medlem av ABB-koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.
2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 11.
3) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).# Bolagsstyrningsrapport 2021

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2021, forts.

Kurt Jofs

Ledamot i Kompensationskommittén, kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

• Invald första gången 2018
• Född 1958
• Utbildning Civilingenjörsexamen, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot AB Volvo, Feal AB och Arjeplog Hotel Silverhatten AB
• Innehav i Ericsson 50 450 B-aktier 1) samt 19 378 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Entreprenör och investerare med omfattande erfarenhet från olika branscher. Tidigare befattningar innefattar vice verkställande direktör och ansvarig för Ericssons Networks-verksamhet 2003–2008. Verkställande direktör för Segerström & Svensson 1999–2001. Verkställande direktör för Linjebuss 1996–1999, och olika befattningar inom ABB och Ericsson.

Kristin S. Rinne

Ordförande i Teknik- och vetenskapskommittén

• Invald första gången 2016
• Född 1954
• Utbildning Bachelor of Arts, Washburn University, USA.
• Nationalitet USA
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Synchronoss
• Innehav i Ericsson 22 666 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tidigare Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007 –2014). CTO på Cingular Wireless (2005–2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board.

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2021. Per Holmberg avgick som suppleant till arbetstagarrepresentant i styrelsen 3 november 2021.

Torbjörn Nyman

Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance

• Utsedd första gången 2017
• Född 1961
• Utsedd av LO
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 33 828 B-aktier 1).
• Anställd sedan 1996
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Arbetar som ICT Strategic Product Manager inom affärsområdet Networks.

Anders Ripa

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i Teknik- och vetenskapskommittén

• Utsedd första gången 2017
• Född 1962
• Utsedd av PTK
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 2 377 B-aktier och 1 708 A-aktier 1).
• Anställd sedan 1998
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Arbetar som säkerhetsrådgivare för verksamhetskritiska nät inom affärsområdet Networks.

Kjell-Åke Soting

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén

• Utsedd första gången 2016
• Född 1963
• Utsedd av PTK
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 9 107 B-aktier 1).

---

Bolagsstyrningsrapport 2021 14

1) Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2021 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

---

Namn

• Utbildning Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.
• Nationalitet Belgien
• Styrelseordförande Epiroc AB och Piab
• Innehav i Ericsson 100 000 B-aktier 1), 128 452 köpoptioner 2) samt 94 954 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997 –2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995–1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

Namn

• Utbildning Master of Science in Economics, NHH Norwegian School of Economics & Business Administration, Norge.
• Nationalitet Norge
• Styrelseordförande Statnett SA och DNV GL Group AS
• Innehav i Ericsson 42 999 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar finanschef för Akers AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

Namn

• Utbildning Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Autoliv Inc. och Veoneer Inc.
• Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007 –2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

Namn

• Utbildning Master of Business Administration, Santa Clara University, USA.
• Nationalitet USA och Irland
• Styrelseordförande –
• Innehav i Ericsson 3 850 ADS 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD).

Namn

• Utbildning Bachelor of Science in Computer Science, State University of New York, USA.
• Nationalitet Sverige och USA
• Styrelseordförande –
• Innehav i Ericsson 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Namn

• Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
• Nationalitet Sverige och Schweiz
• Styrelseordförande Investor AB
• Vice styrelseordförande ABB Ltd., FAM och Patricia Industries
• Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB 1997 och styrelseordförande i SEB 1998–2005. Executive Vice President och finanschef för Investor AB 1990–1993. Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University.

Namn

• Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot AB Industrivärden, AB Volvo och Sandvik AB
• Innehav i Ericsson 20 060 B-aktier 1) samt 32 208 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008 –2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997 –1998).

Namn

• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Statnett SA och DNV GL Group AS
• Styrelseledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Wallenberg Investments AB och Nasdaq Inc.
• Innehav i Ericsson 427 703 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar finanschef för Akers AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

Namn

• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Autoliv Inc. och Veoneer Inc.
• Styrelseledamot Svenska Handelsbanken AB
• Innehav i Ericsson 42 999 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007 –2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

Namn

• Nationalitet USA och Irland
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc. och SUSE
• Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD).

Namn

• Nationalitet Sverige och USA
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Alibaba Group och Trimble Inc.
• Innehav i Ericsson 3 850 ADS 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Namn

• Nationalitet Sverige och Schweiz
• Styrelseordförande Global Connect Group
• Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global
• Innehav i Ericsson 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Finanschef och medlem av ABB-koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

---

Namn

• Utbildning Master of Business Administration, Santa Clara University, USA.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 427 703 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997 –2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995–1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

Namn

• Utbildning Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot –
• Innehav i Ericsson 42 999 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008 –2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997 –1998).

Namn

• Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Investor AB
• Vice styrelseordförande ABB Ltd., FAM och Patricia Industries
• Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB 1997 och styrelseordförande i SEB 1998–2005. Executive Vice President och finanschef för Investor AB 1990–1993. Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University.

---

• Utbildning Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.
• Nationalitet Belgien
• Styrelseordförande Epiroc AB och Piab
• Innehav i Ericsson 100 000 B-aktier 1), 128 452 köpoptioner 2) samt 94 954 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997 –2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995–1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

---

• Utbildning Master of Science in Economics, NHH Norwegian School of Economics & Business Administration, Norge.
• Nationalitet Norge
• Styrelseordförande Statnett SA och DNV GL Group AS
• Innehav i Ericsson 42 999 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar finanschef för Akers AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

---

• Utbildning Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Autoliv Inc. och Veoneer Inc.
• Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007 –2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

---

• Utbildning Master of Business Administration, Santa Clara University, USA.
• Nationalitet USA och Irland
• Styrelseordförande –
• Innehav i Ericsson 3 850 ADS 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD).

---

• Utbildning Bachelor of Science in Computer Science, State University of New York, USA.
• Nationalitet Sverige och USA
• Styrelseordförande –
• Innehav i Ericsson 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

---

• Utbildning Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
• Nationalitet Sverige och Schweiz
• Styrelseordförande Global Connect Group
• Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global
• Innehav i Ericsson 10 000 B-aktier 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Finanschef och medlem av ABB-koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

---

• Utbildning Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot AB Industrivärden, AB Volvo och Sandvik AB
• Innehav i Ericsson 20 060 B-aktier 1) samt 32 208 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008 –2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997 –1998).

---

• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Statnett SA och DNV GL Group AS
• Styrelseledamot Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Wallenberg Investments AB och Nasdaq Inc.
• Innehav i Ericsson 427 703 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telenorkoncernen (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Befattningar före Telenor innefattar finanschef för Akers AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

---

• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande Autoliv Inc. och Veoneer Inc.
• Styrelseledamot Svenska Handelsbanken AB
• Innehav i Ericsson 42 999 syntetiska aktier 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007 –2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

---

• Nationalitet USA och Irland
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc. och SUSE
• Innehav i Ericsson 7 900 B-aktier 1) samt 48 315 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015–augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsförings- och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD).

---

• Nationalitet Sverige och USA
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Alibaba Group och Trimble Inc.
• Innehav i Ericsson 3 850 ADS 1) samt 16 102 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB (2005–2015). Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

---

• Nationalitet Sverige och Schweiz
• Styrelseordförande Global Connect Group
• Styrelseledamot Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global
• Innehav i Ericsson 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS 1) samt 2 000 000 köpoptioner 3).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Finanschef och medlem av ABB-koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

---

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 11.

---

Kurt Jofs

Ledamot i Kompensationskommittén, kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

• Invald första gången 2018
• Född 1958
• Utbildning Civilingenjörsexamen, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
• Nationalitet Sverige
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot AB Volvo, Feal AB och Arjeplog Hotel Silverhatten AB
• Innehav i Ericsson 50 450 B-aktier 1) samt 19 378 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Entreprenör och investerare med omfattande erfarenhet från olika branscher. Tidigare befattningar innefattar vice verkställande direktör och ansvarig för Ericssons Networks-verksamhet 2003–2008. Verkställande direktör för Segerström & Svensson 1999–2001. Verkställande direktör för Linjebuss 1996–1999, och olika befattningar inom ABB och Ericsson.

Kristin S. Rinne

Ordförande i Teknik- och vetenskapskommittén

• Invald första gången 2016
• Född 1954
• Utbildning Bachelor of Arts, Washburn University, USA.
• Nationalitet USA
• Styrelseordförande –
• Styrelseledamot Synchronoss
• Innehav i Ericsson 22 666 syntetiska aktier 2).
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Tidigare Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007 –2014). CTO på Cingular Wireless (2005–2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board.

---

Bolagsstyrningsrapport 2021 13

---

Torbjörn Nyman

Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance

• Utsedd första gången 2017
• Född 1961
• Utsedd av LO
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 33 828 B-aktier 1).
• Anställd sedan 1996
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Arbetar som ICT Strategic Product Manager inom affärsområdet Networks.

Anders Ripa

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Finanskommittén och i Teknik- och vetenskapskommittén

• Utsedd första gången 2017
• Född 1962
• Utsedd av PTK
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 2 377 B-aktier och 1 708 A-aktier 1).
• Anställd sedan 1998
• Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar Arbetar som säkerhetsrådgivare för verksamhetskritiska nät inom affärsområdet Networks.

Kjell-Åke Soting

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén

• Utsedd första gången 2016
• Född 1963
• Utsedd av PTK
• Nationalitet Sverige
• Innehav i Ericsson 9 107 B-aktier 1).# Bolagsstyrningsrapport 2021

Ericsson Group Management System

Ledning

Den verkställande direktören och koncernchefen samt koncernledningen. Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer. VD och koncernchef ansvarar för den dagliga verksamheten med stöd av övriga koncernledningen.

Koncernledningens roll är att:

• Definiera koncernens strategier och riktlinjer, genomföra Bolagets agenda och etablera en stark företagskultur
• Fastställa mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp enheternas resultat
• Uppnå verksamhetsoptimering och globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation i koncernen.

Organisationsstrukturen omfattar fyra affärsområden, fem geografiska marknadsområden och ett antal understödjande koncernfunktioner. Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärslösningar för både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap. Segmenten har definierats för finansiell rapportering baserat på affärsområdena. Mer information finns i not B1, ”Segmentinformation”, i den Finansiella rapporten.

Marknadsområdena ansvarar för att sälja och leverera kundlösningar. Resurser flyttas närmare kunderna för att nå ledande positioner på kritiska marknader.

Koncernfunktionerna ansvarar för att tillhandahålla effektivt stöd till marknads- och affärsområdena, skapa synergieffekter och liknande arbetssätt inom olika enheter samt för att styra koncernens dagordning.

Koncernledningen per den 31 december 2021 presenteras på sidorna 20–23.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen) godkändes av årsstämman 2020. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättningsrapporten samt i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten.

Ericssons globala ledningssystem

Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). Syftet med EGMS är att säkerställa en ändamålsenlig och effektiv ledning och kontinuerlig förbättring av Ericssons verksamhet, garantera ISO-certifiering enligt beslut, ge stöd till att arbeta enligt Ericssons kärnvärden, bidra till företagskulturen samt säkerställa att verksamheten leds på ett sätt som gör att:

• Ericssons viktigaste intressenters (kunders, aktieägares och medarbetares) mål uppfylls
• Verksamheten bedrivs inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll (vinn med integritet)
• Relevanta och applicerbara lagar, noteringskrav och bolagsstyrningskoder efterlevs och att Bolaget uppfyller sitt företagsansvar.

EGMS är ett ramverk bestående av regler och krav för Ericssons verksamhet som uttrycks i form av bolagsstyrningsstrukturer, arbetssätt, processer, organisationsbeskrivningar, riktlinjer, direktiv och instruktioner. Detta ledningssystem tillämpas i Ericssons globala verksamhet. Den konsekventa utformningen och den globala räckvidden är avsedda att skapa förtroende för hur Ericsson bedriver verksamhet.

EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitetsledningssystem), men har utformats som ett dynamiskt styrningssystem så att Ericsson kan anpassa systemet efter krav och förväntningar som utvecklas, bland annat ny lagstiftning och krav från kunder och andra intressenter. Ericsson implementerar externa krav först efter noggrann analys och efter att de har satts in i ett sammanhang relevant för Ericsson.

Huvudelementen i EGMS är:

• Ledning och kontroll
• Ericssons affärsprocesser
• Organisation och resurser, företagskultur.

Ledning och kontroll

Ericssons strategiprocess omfattar hela kedjan från business intelligence och strategiska prognoser till införlivande av utvecklade strategier i mål och program i koordinerade cykler. Detta för att fånga upp den övergripande strategiska inriktningen, marknadsutvecklingen och framstegen i genomförandet av strategin.

Koncernövergripande policyer, direktiv och instruktioner styr organisationens verksamhet och utgör grundstenar för ledning och styrning inom Ericsson. Dessa policyer, direktiv och instruktioner innefattar bland annat den affärsetiska koden, uppförandekoden för affärspartners och direktiv för redovisning och finansiell rapportering för att uppfylla externa rapporteringskrav.

Ericsson har en Group Steering Documents Committee som arbetar med att samordna riktlinjer och direktiv med koncernens strategier, värderingar och strukturer.

                                                Kunder
                                              Nyckelintressenter
                                                Affärsmiljö
                                            Ledning och kontroll
                                              Styrdokument
                                                Roller och ansvar
                                              Operativ modell
                                            Krav och förväntningar
                                              Strategi och risk
                                             Förbättrat resultat
                                     Tillfredsställelse genom leverans av värde
                                                   Resultat
                                             Prestationsutvärdering
                                          Organisation och resurser
                                                    Kultur

Ericssons affärsprocess

Ericssons affärsprocesser

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definierade koncernomfattande processer som integreras i EGMS. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbjuder funktioner för att omsätta kundernas krav i definierad hårdvara, mjukvara, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Organisation och resurser

Ericsson har två dimensioner: den operativa strukturen och den juridiska strukturen. I den operativa strukturen samordnas ansvarsområden och befogenheter oberoende av nationsgränser, och processflödena stöds genom gränsöverskridande verksamhet. Inom denna struktur organiseras Ericsson i koncernfunktioner, segment, affärsområden och marknadsområden.

Den juridiska strukturen utgör grunden för legala krav och ansvarsområden, samt för skatterapportering och annan lagstadgad rapportering. Ericsson koncernen innefattar över 200 juridiska personer med omkring 80 filialer som är representerade (genom juridiska personer, filialer och representationskontor) i omkring 150 länder.

Företagskulturen definieras av kärnvärdena: respekt, professionalism, uthållighet och integritet, och även av de fem fokusområdena i initiativet för kulturomvandling: Ericsson on the Move.

Chief Compliance Officer

Ericssons styrelse och koncernledning har åtagit sig att säkerställa att etik och reglerefterlevnad fortsatt är en prioritet för koncernen. Kommittén för Audit and Compliance övervakar att Ericssons program för etik och reglerefterlevnad är effektivt och ändamålsenligt. Chief Compliance Officer (CCO) leder programmet för etik och reglerefterlevnad, med speciellt fokus på etik, anti-korruption och mutor, intressekonflikter, anti-penningtvätt och konkurrenslagstiftning.

CCO ger råd och uppdateringar till Group Compliance Committee, koncernchefen, koncernledningen, Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen gällande åtgärder relaterade till programmet för etik och reglerefterlevnad. CCO har en dubbel rapporteringslinje till chefsjuristen och Kommittén för Audit and Compliance, för att säkerställa att Compliance Office är tillräckligt oberoende. Compliance officers placerade på Ericssons huvudkontor i Stockholm, och i andra geografier stödjer Ericssons operativa modell med marknadsområden och affärsområden, och rapporterar till CCO.

Insiderkommittén

Ericsson har inrättat en Insiderkommitté för att göra bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads- och kommunikationsdirektören.

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med revisioner och utvärderingar är att fastställa nivån av reglerefterlevnad och samla värdefull information för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa att EGMS är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet.

Ledningen följer upp reglerefterlevnaden av policyer, direktiv, instruktioner och processer genom interna självutvärderingsaktiviteter inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar.

För att säkerställa att krav från kunder och andra externa intressenter uppfylls fattar Ericsson medvetna beslut om certifiering. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en utomstående part gör en utvärdering.

Eftersom EGMS är ett globalt system utfärdas koncernövergripande ISO-certifikat av en oberoende part som intyg för att systemet är effektivt inom organisationen och för att det uppfyller relevanta ISO-standarder.

Ericssons verksamhet är för närvarande globalt certifierad enligt ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), ISO 45001 (arbetsmiljö) och ISO 27001 (informationssäkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (telekomspecifik standard).

EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer (Corporate Audit). Bedömning av ISO och ledningssystem utförs av BSI (British Standards Institution). Interna revisioner utförs av Bolagets internrevisionsfunktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance.# Bolagsstyrningsrapport 2021 - Riskhantering

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt granskar Ericsson leverantörer för att säkerställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som Ericssons koncernens leverantörer måste följa. Ericssons externa revision utförs av Deloitte AB. Olika typer av granskning enligt ovan har olika omfattning och syfte. Alla leverantörer av granskning har definierade och etablerade ansvarsområden och befogenheter.

ERM-processen

• Riskkvittering
• Identifiering av primära risker
• Riskidentifiering nedifrån och upp
• Riskhanteringsplanering
• Riskanalys
• Riskbehandling
• Riskutvärdering
• Konsolidering av koncernens risker
• Riskidentifiering uppifrån och ner
• Ericssons planeringsprocess för verksamhet och finanser
• Riskbedömning
• Koncernens riskhantering

Läs mer om riskhantering på nästa sida.

Koncernfunktion/Marknadsområde/Affärsområde Riskhantering

Riskhantering

Hanteringen av operativa risker på Ericsson är integrerad i olika affärsprocesser och kontroller, till exempel beslutsspärrar och krav på godkännande. Vissa typer av processöverskridande risker samordnas centralt, såsom risker som rör informationssäkerhet, IT-säkerhet, hållbarhet och ansvarsfullt företagande, integritet samt antikorruption och mutor. Hanteringen av finansiella risker styrs av en policy på koncernnivå och utförs av funktionerna för treasury och kundfinansiering. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten.

Styrning och företagskultur

• Kommunikation och rapportering
• Uppföljning
• Strategi
• Utvärdering och behandling

ERM-ramverk

Ericssons ramverk Enterprise Risk Management (ERM) är en integrerad del av EGMS. Syftet med ERM-ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförandet av koncernens strategi. ERM-ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå Bolagets strategiska mål. Ramverket tillhandahåller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande och hålla sig inom Bolagets riskaptit.

ERM-ramverket baseras på fem element, enligt illustrationen ovan och beskrivningen nedan. Det används i hela Ericssons verksamhet och täcker alla affärsområden, marknadsområden och koncernfunktioner. Ramverket utgör de minimikrav som enheterna måste uppfylla för att ha en gemensam grund för ERM, vilket möjliggör transparens och risköversyn.

Styrning och företagskultur

Ericsson arbetar med en ERM-strategi med syfte att göra ändringar inom vissa fokusområden, till exempel riskkultur, riskaptit och användning av begrepp inom riskviktad avkastning för strategiska beslut, relation mellan risk och intern kontroll och en samordnad försäkran av arbetet med strategi, risk och kontroll, så kallad aligned assurance.

Riskstyrning

Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för Bolagets primära risker fördelas sedan alltid till en medlem av koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM-strategin och ERM-aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finansdirektören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt.

Riskkultur

Ericssons riskkultur avspeglas i de attityder, de beteenden och den förståelse av risk, både positiv och negativ, som har inflytande över de beslut som fattas av chefer och personal. Implementeringen av Ericssons ERM-ramverk stöder de fem fokusområdena i kulturomvandlingsinitiativet: Ericsson on the Move.

Strategi

Riskhantering är en viktig del av strategiskt beslutsfattande och värdeskapande eftersom det fångar upp de möjligheter och hot som är kopplade till att nå de strategiska målen. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och funktionella strategier.

Utvärdering och behandling

Utvärdering och behandling av risker görs enligt den ERM-process (illustreras på sidan 17) som är tillämplig för koncernen och för alla arbetsroller med ansvar beträffande riskhanteringsaktiviteter. Fokus ligger på att få koncernfunktionerna, marknadsområdena och affärsområdena att på ett tydligt sätt koppla sina risker till strategiska mål och ansvar för beslutsfattande. Processen täcker även de aktiviteter som styrs centralt av funktionen Group Risk Management.

# Riskhanteringsplanering

Riskhanteringsplanering görs i samarbete mellan riskansvariga i koncernfunktionerna, marknadsområdena, affärsområdena och funktionen Group Risk Management.

# Riskbedömning

Riskbedömningen resulterar i ett riskregister för enheten där alla betydande risker för att nå de strategiska målen identifieras och där sannolikheten för att de inträffar, deras påverkan och deras beroenden analyseras. Riskerna i enhetens riskregister bedöms på nytt med regelbundna mellanrum.

Aktuella risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde identifieras i processteget nedifrån och upp i riskidentifieringsprocessen. Riskansvarig inom respektive enhet engagerar ledningsgrupperna och lämpliga intressenter i enheten och i organisationen för att identifiera risker. Vid uppifrån och ned-riskidentifiering genomför funktionen Group Risk Management intervjuer med högre chefer och externa experter för att identifiera och precisera de risker Ericsson ställs inför.

Ericssons Riskuniversum (illustreras nedan) används som inspiration för att identifiera risker som uppkommer och säkerställa att alla tillämpliga riskkategorier täcks.

Riskuniversum
Konkurrens
Säkerhet, trygghet och kontinuitet
Lagar och regelverk
Kunder
Teknik
Projektutförande
Miljö och klimat
Immaterialrätt
Cyber- och informationssäkerhet
Styrning, risk och kontroll
Geopolitik
Finanser
Produkter och tjänster
M&A
Personal
Kommunikation och marknadsföring
Bokföring
Inköp och logistik

Mer information om risker relaterade till Ericssons verksamhet finns i kapitlet Riskfaktorer i den Finansiella rapporten.

I processteget Riskanalys uppskattas påverkan från en identifierad risk utifrån fyra perspektiv: ekonomisk påverkan, strategisk påverkan, arbetsmiljöpåverkan och påverkan på varumärket.

Nyckelriskerna för en enhet presenteras i en riskkarta (exempel finns till höger). Riskkartan visar påverkan och sannolikhet för varje nyckelrisk, gör det möjligt att jämföra alla typer av risker och underlättar prioritering.

Riskutvärdering genomförs för att definiera riskaptiten för varje risk, det vill säga den accepterade sannolikheten och klassificeringen av dess påverkan. Riskaptiten för en enskild risk anger ambitionen för behandlingsplaner, och är således en grund för operativa beslut.

Funktionen Group Risk Management identifierar möjligheter att konsolidera risker baserat på gemensamma egenskaper, till exempel liknande behandlingsplaner eller bakomliggande orsaker. Dessutom arbetar funktionen Group Risk Management med att identifiera och lämna över ansvaret för de konsoliderade koncernriskerna till lämpliga enheter för vidare analys och behandling.

# Riskbehandling

För identifierade och relevanta risker väljs behandlingsalternativ, det vill säga att undvika eller acceptera risken, att minska riskens sannolikhet eller påverkan, eller att öka risken för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. Baserat på de behandlingsalternativ som valts, definieras och beskrivs en behandlingsplan för att sannolikhet och påverkan ska ligga inom riskaptiten, inklusive referenser till nuvarande eller planerade interna kontroller (illustreras nedan). När behandlingsplanen implementeras ska dess effektivitet utvärderas löpande, och beslut ska fattas om det behövs korrigerande åtgärder.

# Riskkvittering

Riskkvitteringen innefattar ett processteg där riskerna, inklusive ansvaret för att hantera risker och behandlingsplaner, kvitteras av enhetens ledningsgrupp och koordineras inom koncernen. Detta sker i ett arbetsmöte med behörig ledningsgrupp och chefen för funktionen Group Risk Management. Arbetsmötet arrangeras av enhetens riskansvariga.

Identifiering av primära risker

Ericssons primära risker definieras som koncernens viktigaste identifierade risker. Ansvaret för varje primär risk tilldelas en medlem av koncernledningen, och dessa risker ges ytterligare uppmärksamhet i form av analys och rapportering. Funktionen Group Risk Management identifierar potentiella primära risker i Ericssons riskregister i samarbete med ansvariga enheter och koncernledningen.

Kommunikation och rapportering

Riskkommunikation

Effektiv kommunikation är viktig för att anställda ska kunna dela information, samarbeta och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Alla som arbetar med riskhantering har i uppdrag att skapa medvetenhet och förbättra kunskapen gällande riskhanteringsfrågor och riskhanteringskrav.

Ericsson har upprättat ett koncernriskråd, Group Risk Council, för att underlätta koordination inom koncernen, förbättringar av ERM-ramverket och hanteringen av verkliga risker. Ansvarig för Group Risk Management är ordförande i Group Risk Council, där alla riskansvariga deltar.# Riskrapportering

Riskansvariga k oordinerar regelbunden rapportering av nyck elriskernas status till ledningsgrupperna i respektive enhet. V arje enhets riskregister rappor teras också till funktionen Group Risk Management som en del av koncernens riskk onsolidering och val av primära risk er. F ormell rapportering till funktionen Group Risk Management är endast obligatorisk en gång per år . Risker som

Riskbeskrivning Behandlingsplan

i dentifieras utanf ör rapporteringscykeln, och som potentiellt k an vara betydelsefulla på koncernnivå, esk aleras dock till funktionen Group Risk Management när de identifieras. Chefen för funktionen Group Risk Mana - gement rapporterar regelbundet, i samarbete med ägare av primära risk er, st atus för de primära riskerna till k oncernledningen och kommittén f ör Audit and Compliance. Dessa rapporter innef attar en översiktlig riskkarta och en mer det aljerad rapportering av primära risker och relevant behandling.

Riskkarta

Påverkan	Låg	Medel	Hög	Mycket hög
Låg	Medel	Hög	Mycket hög

Sannolikhet	Låg	Medel	Hög	Mycket hög
Låg	Medel	Hög	Mycket hög

Illustrationen visar exempel på en riskk arta som används vid presen tation av nyck elrisker i en enhet.

Uppföljning

Funktionen Group Risk Management ö vervakar ERM-ramverk ets effektivitet. Detta görs genom självutvärderingar , men även genom att man tillhandahåller utvär deringskrav gällande riskhantering till den int erna ISO 9001-utvär - deringsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresult aten. Funktionen Gr oup Risk Management gransk ar även in terna och externa r evisionsresultat, och arbetar för att hantera iden tifierade svagheter som ett led i de fortlöpande förbättringarna av ERM-r amverket.

Händelse/ villkor

T 2 1 3

Orsak

Orsak	Orsak	Orsak	Orsak	Orsak	Orsak

Påverkan

Påverkan	Påverkan	Påverkan	Påverkan	Påverkan	Påverkan

Varför skulle det kunna hända? Riskbeskrivningar skapas genom att man besvar ar följande fr ågor:

Behandlingsplaner för risken definieras genom att titta på olika behandlingsalternativ för att minska sannolikheten för orsaken och händelsens påverkan.

Varför bryr vi oss om det? Vad skulle kunna hända?

T T T T T T

Bolagsstyrningsrapport 2021 19

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.
1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i f örekommande fall.
2) Köpoptioner som utf ärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner), och Invest or AB (1 000 000 köpoptioner), som varder a berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivär den respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till k oncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Medlemmar i k oncernledningen (Executive T eam)

Börje Ekholm

Verkställande dir ektör och koncernchef (sedan 2017)

Född 1963

Utbildning Civilingenjörsexamen i elektr oteknik, Kungliga T ekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD , Frankrike.

Nationalitet Sverige och USA

Styrelseledamot: T elefonaktiebolaget LM Ericsson, Alibaba Group och T rimble Inc.

Innehav i Ericsson 1) 260 351 B-aktier , 1 009 000 ADS samt 2 000000 k öpoptioner 2) .

Bakgrund Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor A B (2015– 2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB 2005–2015. Tidigar e chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare K apital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World E conomic Forum. Styrelsemedlem i Swedish- American Chamber of Commer ce New Y ork.

Fredrik Jejdling

Vice verkställande dir ektör och chef för affärsområdet Networks (s edan 2017)

Född 1969

Utbildning Master o f Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet Sverige

Styrelseledamot T eknikföretagen och Sv enskt Näringsliv

Innehav i Ericsson 1) 72 767 B-aktier .

Bakgrund Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter , bland annat chef för region A frika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och T ele2Group .

Arun Bansal

Vice verkställande dir ektör (sedan 2020) oc h chef för marknadsomr ådet Europa och Latinamerik a (sedan 2017)

Född 1968

Utbildning Bachelor of Engineering (Electronics), University o f Jiwaji, Indien, och Postgraduat e Diploma in Marketing från Indira Gandhi National Open University, Indien.

Nationalitet Indien

Styrelseledamot OPCOM Cables Sdn Bhd, Malaysia och Mycronic AB Sweden

Innehav i Ericsson 1) 100 771 B-aktier och 18 078 ADS.

Bakgrund Olika ledande befattningar , däribland Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Products (2016–2017, chef för affärsenheten Radio (2014–2016), chef för region Sydostasien och Oceanien sam t Country Manager i Indonesien och Bangladesh. Har bott och arbetat i flera länder och marknader , bland annat Malaysia, Sverige, Singapore, Storbritannien och USA.

MajBritt Arfert

Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017)

Född 1963

Utbildning Examen Förv altningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universit et.

Nationalitet Sverige

Styrelseledamot –

Innehav i Ericsson 1) 51 021 B-aktier .

Bakgrund Tillförordnad chef f ör koncernfunktionen Human Resources (nov ember 2016–mars 2017). Tidigare personaldirektör Ericsson Sverige (2015–2016) och Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007 –2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, däribland chef för Human Resources på aff ärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources inom Microwave S ystems samt chef f ör Human Resources och Int ernal Communications på Sony Ericsson T yskland.

Xavier Dedullen

Senior Vice President, chefsjurist och sekreterar e i styrelsen för T elefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2018)

Född 1964

Utbildning Master o f Laws (LL.M), New Y ork University School of L aw, USA, Master o f Laws (Lic. Jur), KU University of L euven, Belgien, samt Bachelor in L aw, Facult és Notre Dame de la Paix, Belgien.

Nationalitet Belgien

Styrelseledamot –

Innehav i Ericsson 1) 44 923 B-aktier.

Bakgrund Tidigare Group General Counsel Holcim Ltd (2013–2018) med ansvar f ör enhet erna Legal och Compliance, baserad i Schweiz. Inledde karriären på en advok atbyrå i New Y ork 1988, följt av olika interna befattningar med ökat ansvar inom t elekom, bankväsendet och kraftindustrin, med bas i Storbritannien, Hongk ong och Schweiz. Innan han kom till Holcim Ltd arbetade han på Verizon (2004– 2013), senast som Vice President International för Legal and External Affairs.

Erik Ekudden

Senior Vice President och Chief T echnology Officer (sedan 2018)

Född 1968

Utbildning Civilingenjörsexamen i elektr oteknik, Kungliga T ekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet Sverige

Styrelseledamot –

Innehav i Ericsson 1) 31 198 B-aktier och 9 118 ADS.

Bakgrund Tidigare Chief T echnology Officer och chef f ör T echnology & Architecture inom k oncernfunktionen T echnology and Emerging Business ( juli 2017 –mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef f ör Technology Strategy , Chief T echnology Officer för Americas i Sant a Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. L edamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsak ademien (IV A). Sedan 2020 medlem i Bredbandskommissionen f ör hållbar utveckling och styrelsemedlem i IV A:s Näringslivsråd.

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan 2017)

Född 1968

Utbildning Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings T ekniska Högskola.

Nationalitet Sverige

Styrelseledamot Swedish-American Chamber of Comm erce i New Y ork samt CTIA , branschorganisationen för mobil och trådlös kommunik ation i USA

Innehav i Ericsson 1) 82 209 B-aktier och 13 908 ADS.

Bakgrund Senior Vice President, Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen T echnology & Emerging Business (april 2017 – mars 2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016– 2017). Har innehaft flera senior a chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit A T & T och chef för marknadsenheten Centralamerika och K aribien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på WaterCov e Networks.

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan 2017)

Född 1966

Utbildning Bachelor of L aw, Huddersfield Polytechnic, Storbrit annien.

Nationalitet Storbritannien

Styrelseledamot –

Innehav i Ericsson 1) 96 963 B-aktier .

Bakgrund Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigar e haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef f ör region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland sam t olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och St orbritannien.

Funktioner

Chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks

Chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika

Chef för koncernfunktionen People

Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance

Chef för koncernfunktionen T echnology

Chef för marknadsområdet Nordamerika

Chef för marknadsområdet Nordostasien

Bolagsstyrningsrapport 2021 20

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.
1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i f örekommande fall.# Börje Ekholm
Verkställande direktör och koncernchef (sedan 2017)
Född 1963
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.
Nationalitet: Sverige och USA
Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Alibaba Group och Trimble Inc.
Innehav i Ericsson: 260 351 B-aktier, 1 009 000 ADS samt 2 000 000 köpoptioner

Bakgrund: Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB 2005–2015. Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Styrelsemedlem i Swedish-American Chamber of Commerce New York.

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområdet Networks (sedan 2017)
Född 1969
Utbildning: Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv
Innehav i Ericsson: 72 767 B-aktier

Bakgrund: Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och Tele2 Group.

Arun Bansal

Vice verkställande direktör (sedan 2020) och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 2017)
Född 1968
Utbildning: Bachelor of Engineering (Electronics), University of Jiwaji, Indien, och Postgraduate Diploma in Marketing från Indira Gandhi National Open University, Indien.
Nationalitet: Indien
Styrelseledamot: OPCOM Cables Sdn Bhd, Malaysia och Mycronic AB Sweden
Innehav i Ericsson: 100 771 B-aktier och 18 078 ADS

Bakgrund: Olika ledande befattningar, däribland Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Products (2016–2017, chef för affärsenheten Radio (2014–2016), chef för region Sydostasien och Oceanien samt Country Manager i Indonesien och Bangladesh. Har bott och arbetat i flera länder och marknader, bland annat Malaysia, Sverige, Singapore, Storbritannien och USA.

MajBritt Arfert

Senior Vice President och personaldirektör (sedan 2017)
Född 1963
Utbildning: Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 51 021 B-aktier

Bakgrund: Tillförordnad chef för koncernfunktionen Human Resources (november 2016–mars 2017). Tidigare personaldirektör Ericsson Sverige (2015–2016) och Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007–2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, däribland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources inom Microwave Systems samt chef för Human Resources och Internal Communications på Sony Ericsson Tyskland.

Xavier Dedullen

Senior Vice President, chefsjurist och sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2018)
Född 1964
Utbildning: Master of Laws (LL.M), New York University School of Law, USA, Master of Laws (Lic. Jur), KU University of Leuven, Belgien, samt Bachelor in Law, Facultés Notre Dame de la Paix, Belgien.
Nationalitet: Belgien
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 44 923 B-aktier

Bakgrund: Tidigare Group General Counsel Holcim Ltd (2013–2018) med ansvar för enheterna Legal och Compliance, baserad i Schweiz. Inledde karriären på en advokatbyrå i New York 1988, följt av olika interna befattningar med ökat ansvar inom telekom, bankväsendet och kraftindustrin, med bas i Storbritannien, Hongkong och Schweiz. Innan han kom till Holcim Ltd arbetade han på Verizon (2004–2013), senast som Vice President International för Legal and External Affairs.

Erik Ekudden

Senior Vice President och Chief Technology Officer (sedan 2018)
Född 1968
Utbildning: Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 31 198 B-aktier och 9 118 ADS

Bakgrund: Tidigare Chief Technology Officer och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (juli 2017–mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, Chief Technology Officer för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling och styrelsemedlem i IVA:s Näringslivsråd.

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan 2017)
Född 1968
Utbildning: Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 82 209 B-aktier och 13 908 ADS

Bakgrund: Senior Vice President, Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (april 2017–mars 2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016–2017). Har innehaft flera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på WaterCov e Networks.

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan 2017)
Född 1966
Utbildning: Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien.
Nationalitet: Storbritannien
Styrelseledamot: Swedish-American Chamber of Commerce i New York samt CTIA, branschorganisationen för mobil och trådlös kommunikation i USA
Innehav i Ericsson: 96 963 B-aktier

Bakgrund: Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien.

Funktioner

Chef för affärsområdet Networks och chef för segmentet Networks
Chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika
Chef för koncernfunktionen People
Chef för koncernfunktionen Legal Affairs & Compliance
Chef för koncernfunktionen Technology
Chef för marknadsområdet Nordamerika
Chef för marknadsområdet Nordostasien

Bolagsstyrningsrapport 2021
21
Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.
1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

Jan Karlsson

Senior Vice President och chef för affärsområdet Digital Services (sedan 2018)
Född 1966
Utbildning: Examen i företagsekonomi, ESSEC Business School, Frankrike.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: TM Forum
Innehav i Ericsson: 1 368 B-aktier och 6 964 ADS

Peter Laurin

Senior Vice President och chef för affärsområdet Managed Services (sedan 2017)
Född 1971
Utbildning: Civilingenjörsexamen, Chalmers Tekniska Högskola, och Master of Business Administration, Handelshögskolan i Göteborg.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: ByggVest a AB
Innehav i Ericsson: 3 775 B-aktier

Stella Medlicott

Senior Vice President samt marknads- och kommunikationsdirektör (sedan 2019)
Född 1969
Utbildning: Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.
Nationalitet: Storbritannien
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 7 572 B-aktier

Carl Mellander

Senior Vice President och finansdirektör (sedan 2017)
Född 1964
Utbildning: Filosofie kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet, Öst- och Sydostasien-programmet, Lunds universitet.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige
Innehav i Ericsson: 91 461 B-aktier

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017)
Född 1961
Utbildning: Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien.
Nationalitet: Italien
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 130 189 B-aktier

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan 2019)
Född 1972
Utbildning: Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland.
Nationalitet: Sverige och Libanon
Styrelseledamot: –
Innehav i Ericsson: 334 B-aktier och 1 138 ADS

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för affärsområdet Technologies & New Businesses (sedan 2018)
Född 1981
Utbildning: Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.
Nationalitet: Sverige
Styrelseledamot: CNH Industrial
Innehav i Ericsson: 35 311 B-aktier

Funktioner

Chef för affärsområdet Digital Services och chef för segmentet Digital Services
Chef för affärsområdet Managed Services och chef för segmentet Managed Services
Chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations
Chef för koncernfunktionen Finance and Common Functions
Chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien
Chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika
Chef för affärsområdet Technologies & New Businesses samt chef för segmentet Emerging Business and Other# Bolagsstyrningsrapport 2021

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2021.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

---

Jan Karlsson

Senior Vice President och chef för affärsområdet Digital Services (sedan 2018)

Bakgrund
Tillförordnad chef för affärsområdet Digital Services, februari–juli 2018. Tidigare chef för Solution Area BSS inom affärsområdet Digital Services. Jan Karlsson började på Ericsson i början av 2017 och var tidigare koncernchef för DigitalRoute, en oberoende mjukvaruleverantör med fokus på insamling och förbehandling av data inom operatörssegmentet och andra branscher.

Född
1966

Utbildning
Examen i företagsekonomi, ESSEC Business School, Frankrike.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
TM Forum

Innehav i Ericsson 1)
1 368 B-aktier och 6 964 ADS.

---

Peter Laurin

Senior Vice President och chef för affärsområdet Managed Services (sedan 2017)

Bakgrund
Chef för region Nordeuropa och Centralasien. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar chef för Ericssons Global Customer Unit Vodafone (2013–2016) och andra ledningsbefattningar i Nordamerika, Asien och Europa. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar positioner inom Arthur D. Little och Mediatude Ltd.

Född
1971

Utbildning
Civilingenjörsexamen, Chalmers Tekniska Högskola, och Master of Business Administration, Handelshögskolan i Göteborg.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
ByggVesta AB

Innehav i Ericsson 1)
3 775 B-aktier.

---

Stella Medlicott

Senior Vice President samt marknads- och kommunikationsdirektör (sedan 2019)

Bakgrund
Vice President, Marketing & Communications and Government & Industry Relations, för marknadsområdet Europa och Latinamerika, juli 2017 – juni 2019. Tidigare Chief Marketing Officer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Hon har över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing.

Född
1969

Utbildning
Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden kallat University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.

Nationalitet
Storbritannien

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
7 572 B-aktier.

---

Carl Mellander

Senior Vice President och finansdirektör (sedan 2017)

Bakgrund
Tillförordnad finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance och Common Functions (juli 2016– mars 2017). Tidigare befattningar på Ericsson är bland annat Vice President och chef för Treasury samt finanschef for regionen Väst- och Centraleuropa. Även befattningar som finanschef / CFO inom telekomoperatörer samt försvarsbranschen.

Född
1964

Utbildning
Filosofie kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet, Öst- och Sydostasien-programmet, Lunds universitet.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige

Innehav i Ericsson 1)
91 461 B-aktier.

---

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017)

Bakgrund
Tidigare chef för regionen Medelhavsområdet. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar bland annat chef för Sales i Västeuropa inom affärsenheten Networks, chef för Business Operations inom marknadsenheten Sydöstra Europa samt kundansvarig för Wind Italien, Vodafone Italien och andra kunder.

Född
1961

Utbildning
Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien.

Nationalitet
Italien

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
130 189 B-aktier.

---

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika (sedan 2019)

Bakgrund
Vice President för Networks & Managed Services inom marknadsområdet Europa & Latinamerika. Har haft flera ledande befattningar på Ericsson, bland annat chef för Presales och Strategy för Ericsson region Sydostasien & Oceanien, chef för Ericsson i Singapore och i Brunei.

Född
1972

Utbildning
Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland.

Nationalitet
Sverige och Libanon

Styrelseledamot
–

Innehav i Ericsson 1)
334 B-aktier och 1 138 ADS.

---

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för affärsområdet Technologies & New Businesses (sedan 2018)

Bakgrund
Chef för affärsområdet Technology & Emerging Business (april–september 2018) och Group Strategy and M&A. Tidigare partner på McKinsey & Company, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommunikation i hela världen gällande tillväxtstrategier samt digital och kommersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson har hon bott och arbetat i USA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore.

Född
1981

Utbildning
Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet
Sverige

Styrelseledamot
CNH Industrial

Innehav i Ericsson 1)
35 311 B-aktier.

---

Revisor

Enligt bolagsordningen ska moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revisionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporterar till aktieägarna på bolagsstämmor.

Revisorns uppdrag innefattar:
– Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll
– Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rättvisande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet
– Avge en revisionsberättelse för årsredovisningen
– Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersättningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrningsrapport.

Nuvarande revisor

Deloitte AB valdes om till revisorer på årsstämman 2021 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2022. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Thomas Strömberg är också huvudansvarig revisor för Epiroc AB.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen Noter till koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten.# Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen. Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll av finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar.

För att se till att rapporterna håller hög kvalitet och att SOX-kraven efterlevs har Bolaget infört detaljerade och dokumenterade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ramverket från 2013 för intern kontroll. COSO-ramverket har upprätthållits av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

Ledningens rapport om intern kontroll, i enlighet med SOX, kommer att ingå i Ericssons årsredovisning på det 20-F-formulär som lämnas till den amerikanska finansinspektionen SEC.

Policyer för informationsgivning

Ericssons policyer för finansiell rapportering och informationsgivning följer International Financial Reporting Standards (IFRS), och syftet är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons värdepapper får ett rättvist marknadsvärde.

Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha god förståelse för hur Bolaget arbetar, inklusive verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna och potentiella risker. För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informationsgivningen vara:

• Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksamheten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet
• Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporteringsperioder
• Enkel – läsarna ska få en god uppfattning om affärsverksamheten och resultatet, och feltolkningar ska undvikas
• Relevant – Ericsson försöker undvika informationsöverflöd genom att fokusera på information som är relevant för Bolagets intressenter, eller som krävs enligt lag eller noteringsavtal
• I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbestämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser
• På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna
• Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav.

Ericssons webbplats innehåller omfattande information om koncernen, bland annat:

• Ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter
• De senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att säkerställa att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, bland annat US Securities Exchange Act från 1934 samt noteringsavtalen med Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York.

Enligt kontrollprocesserna ska också information lämnas till ledningen, inklusive till vd:n och koncernchefen samt finansdirektören, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid. Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller Bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka att Bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för informationsgivning.

Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens, inklusive representation från segmenten.

Ericsson har investeringar i vissa verksamheter som Bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än de som tillämpas för dotterbolag.

Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de bara tillhandahålla en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås.

Ericssons vd och koncernchef samt finansdirektören har utvärderat kontrollprocesserna för informationsgivningen. Slutsatsen blev att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2021.

Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över den finansiella rapporteringen i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO:s ramverk består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Ramverket för kontroll uppdateras regelbundet för att avspegla relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar, ändrad lagstiftning och så vidare. Förbättringar initieras fortlöpande för att stärka och risk anpassa utformningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT.

Bolaget fortsatte att anpassa praxis för arbetsplatserna globalt på grund av covid-19-pandemin, vilket har lett till att de flesta medarbetare fortfarande arbetar hemifrån. Detta har inte på något betydande sätt påverkat den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen och dess kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på:

• Styrdokument, till exempel policyer och direktiv, samt den affärsetiska koden
• En stark företags-/företagskultur
• Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter
• Flera tydligt definierade och koncernövergripande planerings-, drift- och stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer för redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att innefatta bland annat:

• Ändringar i lagstiftning
• Aktuella redovisningsstandarder och noteringskrav, till exempel IFRS och den amerikanska SOX.

Processerna omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att se till att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person, region och affärsenhet finns ekonomifunktioner som stöder ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Ekonomifunktionerna organiseras i en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav, som ger stöd åt ett antal juridiska personer inom respektive geografiskt område. Dessutom finns en ekonomifunktion på koncernnivå som rapporterar till finansdirektören.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i redovisningen kan föreligga i samband med bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräcklig informationsgivning. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefattar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på Bolagets bekostnad.

Policyer och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid. Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I Bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovisning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och informationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisningsprinciper och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå.

Regelbundna analyser görs av de ekonomiska resultaten från varje dotterbolag, region och affärsenhet. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med den ytterligare analys som görs av koncernens bokslut på koncernnivå är denna process upplagd för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rapporteringen genomför Disclosure Committee ytterligare kontroller för att gå igenom att kraven om informationsgivning uppfylls.

Bolaget har infört kontroller för att säkerställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna policyer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta noteringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kontrollerna av redovisning och finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar också uppföljningen av kontrollernas genomförande och resultat. På så sätt kan vd och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i SOX.# Bolagsstyrningsrapport 2021

Bolagsövergripande kontroller

Bolagsövergripande kontroller som fokuserar på kontrollmiljön och efterlevnaden av policyer och direktiv för finansiell rapportering har införts i dotterbolagen. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumentation av de kontroller som genomförs har också införts i betydande dotterbolag eller operativa enheter som täcker dessa dotterbolag, så att väsentliga poster och de som medför risker kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad, styrning och riskhantering inom redovisning och beskattning för juridiska personer samt finansiering och eget kapital använder Bolaget en struktur med Company Control- och Business Shared Services-nav som täcker dotterbolag i varje geografiskt område. I dessa nav för Company Control och Business Shared Services utförs redovisnings- och rapporteringstjänster för de flesta dotterbolag baserat på en gemensam IT-plattform med gemensam kontoplan och grunddata.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunikationsvägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att alla relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhandahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporteringskrav och informationsgivningskrav.

Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen.

Ericsson har ett verktyg för rapportering av misstänkta överträdelser (en whistleblower-funktion), Ericsson Compliance Line, som kan användas om den misstänkta överträdelsen:
– Utförts av personer i koncernledningen eller lokala ledningsgrupper, och
– Rör korruption, tveksamheter i redovisningen, brister i intern redovisningskontroll eller revision eller på något annat sätt allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderingen av det interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden och risker som rör den finansiella rapporteringen.

Ledningen för Company Control- och Business Shared Services-naven kontrollerar löpande redovisningens kvalitet med hjälp av ett antal resultatindikatorer. Efterlevnaden av policyer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från Bolagets chefer och funktionen för Company Control i dotterbolag och inom affärsområden och marknadsområden.

Vid styrelsesammanträden behandlas Bolagets finansiella situation. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likviditetshantering, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering.

Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till Kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regelbundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.

Styrelsen
Stockholm 3 mars 2022
Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)
Org. nr. 556016-0680

Revisions yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson AB organisationsnummer 556016-0680

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2021-01-01–2021-12-31 på sidorna 1–26 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs rekommendation RevR 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 3 mars 2022

Deloitte AB
Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Ersättningsrapport

ericsson.com
Årsredovisning 2021
Finansiell rapport
Bolags- styrnings- rapport
Ersättnings- rapport
Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt föret agande
Ingår i Ericsson Årsredovisning 2021

Innehåll

Ersättningsrapport 2021
Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén 1
Inledning 2
Ersättningar 2021 i korthet 3
Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer 5
Rörlig ersättning 6
Kortsiktig rörlig ersättning 6
Långsiktig rörlig ersättning 7
Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav 12
Jämförande information om förändring i ersättning och Bolagets resultat 12

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, §§ 53 a och 53 b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram (1 december 2020) som utfärdats av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Information som krävs enligt 5 kapitlet, §§ 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1-G4 i den Finansiella rapporten. Information om Kompensationskommitténs arbete under 2021 finns på sidan 10 i Bolagsstyrningsrapporten.

Ersättningsrapport 2021

Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén

På uppdrag av styrelsen är jag glad att kunna presentera Ericssons ersättningsrapport för räkenskapsåret 2021. Ersättningsrapporten beskriver hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som antagits på årsstämman 2020, har följts under 2021. Ersättningsrapporten innehåller även information om programmen för långsiktig rörlig ersättning under 2021.

Under 2021 fortsatte Ericssons med att genomföra den fokuserade affärsstrategi som lanserades 2017. Därtill, under 2021, genomförde Ericsson förvärv för att utveckla och expandera inom 5G företagsmarknaden. Bolaget fortsätter att fullfölja selektiv, disciplinerad och lönsam tillväxt för att bygga ett starkare Ericsson på lång sikt och står fast vid målen för 2022, liksom det långsiktiga målet om 15–18 % EBITA-marginal exklusive omstruktureringskostnader. Det är bara möjligt för Ericsson att nå de långsiktiga målen under en stark ledning med en blandning av egenskaper, bestående av individer med ett brett spektrum av bakgrunder, färdigheter och förmågor. Detta förutsätter att Bolaget kan attrahera, behålla och motivera rätt personer och erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning på global nivå. Därför baseras Ericssons ersättningsfilosofi och ersättningspraxis på principerna om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation, med det övergripande syftet att skapa långsiktigt värde för aktieägare, för att implementera Bolagets strategi och hållbara, långsiktiga intressen.

Under 2021 efterlevdes Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som godkändes av aktieägarna i mars 2020, och ersättning under året betalades ut enligt riktlinjerna. I den årliga granskningen av den totala ersättningen har varje ersättningselement (på målnivå) i den totala ersättningsmixen jämförts med externa lokala och globala marknadsnivåer där Ericsson konkurrerar om medarbetare.

Kompensationskommittén och styrelsen fortsätter att löpande utvärdera programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen beträffande effektivitet för att uppnå syftet att stödja att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderas deras möjligheter att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen. Programmen för långsiktig rörlig ersättning som introducerades för koncernledningen 2017, tillsammans med användningen av det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBIT) i programmen för långsiktig rörlig ersättning från och med 2018 års program har varit effektiva på så sätt att de spelat en nyckelroll för att nå Ericssons finansiella koncernmål.

Efter att ha utvärderat de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning och tagit hänsyn till återkoppling från investerare föreslår Kompensationskommittén och styrelsen till årsstämman 2022 ett program för långsiktig rörlig ersättning 2022 för koncernledningen liknande programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 med tillägget av ett miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning prestationsvillkor. Syftet är att ytterligare förstärka Ericssons engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder.

Slutligen, vill jag uttrycka Kompensationskommitténs uppskattning till koncernledningen och alla våra medarbetare världen över för Ericssons prestation under året.# Ersättningsrapport 2021

1 Inledning

Denna ersättningsrapport ger en sammanfattning av hur Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (”riktlinjerna”) för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson eller Bolaget”), som antogs av årsstämman 2020, har följts under räkenskapsåret 2021. Rapporten innehåller även information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersättning, till Ericssons vd och koncernchef och de två vice verkställande direktörerna. Dessutom innehåller rapporten en sammanfattning av Bolagets aktuella program för kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen. Den ersättning till vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna som redovisas i rapporten utgör hela deras totala ersättning, oavsett huruvida de betalas via Bolaget eller ett annat koncernbolag.

Riktlinjerna, som antogs av årsstämman 2020, finns på sidorna 22–26 i den Finansiella rapporten. Revisorernas rapport om huruvida Bolaget följt riktlinjerna finns på Ericssons webbplats, www.ericsson.com.

Ersättning till styrelsen omfattas inte av den här rapporten. Sådan ersättning beslutas årsvis av årsstämman och redovisas i not G2 på sidorna 69–70 i den Finansiella rapporten för 2021.

Sammanfattning

Information om Ericssons resultat under räkenskapsåret finns i Finansiella rapporten för 2021. För att Bolagets affärsstrategi ska kunna implementeras och för att Bolagets hållbara långsiktiga intressen ska tillvaratas måste Bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta förmågorna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. För Ericsson utgör långsiktigt värdeskapande för aktieägare och ersättning efter prestation grunden för ersättning.

Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Ericssons gällande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för Bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation.

De främsta målen för riktlinjerna är att:

• attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och motiverade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdigheter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,
• uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur, värderingar och program för etik och reglefterlevnad,
• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,
• erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och
• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader.

Riktlinjerna syftar även till att möjliggöra för Bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning. Enligt riktlinjerna ska ersättningen till koncernledningen vara marknadsmässig och kan bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner.

Förutom ersättning som täcks av riktlinjerna har aktieägarna beslutat att implementera program för långsiktig rörlig ersättning (”LTV”). Programmen LTV 2019, LTV 2020 och LTV 2021 pågår fortfarande.

Under 2021 har inga undantag eller avvikelser gjorts från riktlinjerna eller från de beslutsprocedurer som beskrivs i riktlinjerna för att avgöra ersättningen till koncernledningen. Ingen ersättning har återkrävts under 2021.

Under 2021 togs följande nyckelbeslut gällande ersättning av Kompensationskommittén respektive styrelsen:

• Den årliga granskningen av den totala ersättningen ägde rum i Januari 2021 och resulterade i:
  • En ökning av målnivån till 40% och maximala nivån till 80% för kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) till alla medlemmar av koncernledningen exklusive vd och koncernchef.
  • En ökning av tilldelningsvärdet som procentandel av årlig grundlön för LTV till 190% för vd och koncernchef.
• Måluppfyllnadsnivån för LTV 2019 bestämdes till 126,35 %, baserat på i förväg bestämda prestationsvillkor: koncernens rörelseresultat samt relativ och absolut total avkastning till aktieägarna (TSR).
  • Måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat för LTV 2021 bestämdes till 200 %.

Kompensationskommittén ger stöd till styrelsen med granskning och utvärdering av riktlinjerna samt Ericssons tillämpning av riktlinjerna. De riktlinjer som antogs av årsstämman 2020 är avsedda att gälla fram till årsstämman 2024. Kompensationskommittén och styrelsen har kommit till slutsatsen att riktlinjerna inte behöver revideras detta år. Då inga förändringar av riktlinjerna föreslås, behövs inget godkännande från aktieägarna gällande riktlinjerna för ersättning vid årsstämman 2022.

Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar löpande LTV-programmen för koncernledningen beträffande effektivitet för att uppnå syftet att stödja att Bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderas deras möjligheter att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen.

Efter utvärdering av de pågående LTV-programmen för koncernledningen har Kompensationskommittén och styrelsen kommit till slutsatsen att de pågående LTV-programmen för 2019 och 2020 liksom det avslutade programmet för 2018, gjorde det möjligt för Bolaget att nå de långsiktiga mål för 2020 som fastslogs 2017, framför allt i och med införandet av det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBIT). Även om det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat (EBIT) har en ettårig prestationsperiod, har det en treårig intjänandeperiod som är densamma som intjänandeperioden för prestationsvillkoren gällande utveckling av absolut och relativ TSR, vilket ligger i linje med målen för LTV-programmen. Detta betyder att deltagarna inte kan lösa in någon av de tilldelade Prestationsaktierätterna innan den treåriga intjänandeperioden är slut och att deltagarna är helt exponerade för aktiekursrörelser under treårsperioden.

Då LTV programmen 2018, 2019 och 2020 uppfyllt sitt syfte att stödja Bolaget att nå sina långsiktiga mål för 2020, beslutade årsstämman 2021 om införandet av ett LTV program för 2021 till koncernledningen med samma struktur som föregående LTV program för att stödja Bolagets mål för 2022.

För att ytterligare stärka Ericssons och koncernledningens engagemang kring långsiktig hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder, har Kompensationskommittén och styrelsen beslutat att föreslå för årsstämman 2022 ett långsiktigt rörligt ersättningsprogram för 2022 med en liknande struktur som det långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet för 2021, med tillägget av ett prestationsvillkor för miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning (”ESG”).

Ersättningsrapport 2021 2 Ersättningar 2021 i korthet

Total ersättning

I tabellen nedan sammanfattas hur de ersättningselement som anges i riktlinjerna har använts i relation till vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna. I tabellen sammanfattas även information om LTV så som det godkänts av aktieägarna.

Syfte och koppling till strategin	Utformning i korthet	Genomförande under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2021
Fast lön	Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi, Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt.	Löner revideras normalt i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons allmänna affärsresultat, – affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder, – medarbetarens prestation över tid, – externa ekonomiska förhållanden, – befattningens omfattning och komplexitet, – externa marknadsdata, – lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska även inverkan på den totala ersättningen beaktas.
Vd och koncernchef: fast årslön på SEK 17 720 460, motsvarande en ökning på 5% sedan 2020.
Vvd och chef för affärsområde Networks: fast årslön på SEK 8 339 494, motsvarande en ökning på 5% sedan 2020.
Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: fast årslön på INR 68 985 000 motsvarande en ökning på 9,5% sedan 2020.
Övriga förmåner	Tillhandahålla konkurrenskraftiga förmåner för att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi, Förmånerna sätts i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för Bolaget.	Förmånerna uppgår till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Förmåner till medlemmar av koncernledningen som är på internationella långtidsuppdrag (long-term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet fastställs i linje med Bolagets globala policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings- eller flyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte- samt socialförsäkringsstöd.
Vd och koncernchef: övriga förmåner till ett värde av SEK 555 688.
Vvd och chef för affärsområde Networks: övriga förmåner till ett värde av SEK 14 980.
Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: övriga förmåner till ett värde av SEK 1 345 055.

Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis. Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda planer.

Bolagets pensionsbidrag:
– Vd och koncernchef: SEK 9 569 049
– Vvd och chef för affärsområde Networks: SEK 4 314 186
– Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: SEK 985 340.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Sätta upp tydliga och relevanta mål för koncernledningen som är i linje med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intresse. Erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en flexibel kostnad för Bolaget. Vd och koncernchef är inte berättigad till STV. Målnivån ligger på 40 % av den fasta lönen och maximum ligger på 80 % av den fasta lönen för de vice verkställande direktörerna. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer anges årligen. Föremål för malus och clawback.

Utfall av STV 2021:
– Vvd och chef för affärsområde Networks: 100 % av den maximala nivån
– Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: 100% av den maximala nivån

Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)

Skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Ersättningar efter långsiktig prestation i enlighet med Ericssons affärsstrategi. Ge individer långsiktig ersättning för långsiktigt engagemang och värdeskapande i enlighet med aktieinnehavarnas intressen. Ersättningar tilldelas efter årsstämmans godkännande. Ersättningsnivåer bestäms som procentandelar av den fasta lönen.
– För vd och koncernchef 190 % av den fasta lönen.
– För vice verkställande direktörer 50 % av den fasta lönen.

Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer tas till årsstämman för godkännande. Treårig intjänandeperiod. Föremål för malus och clawback. Måluppfyllnadsnivå för LTV 2019 på 126,35 % av målnivån.

Ersättningsrapport 2021 3

Prestationsutfall under 2021

STV

Den information som presenteras för 2021 omfattar räkenskapsåret 2021 och informationen för 2020 och 2019 omfattar räkenskapsår 2020 respektive 2019.

Ersättning som tjänats in under 2021

För att stödja genomförandet av Ericssons affärsstrategi och att koncernens finansiella mål uppnås fokuserar Bolagets program för rörlig ersättning på mål relaterade till ekonomisk lönsamhet, koncernens rörelseresultat (EBIT) och total avkastning till aktieägarna. Den rörliga ersättningen är således utformad för att skapa incitament för att bidra till Ericssons kortsiktiga och långsiktiga strategiska plan och affärsmål.

1) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Informationen täcker tidsperioden 1 juni – 31 december 2020.

Utfall STV 2021

	Utfall Arun Bansal	Utfall Fredrik Jejdling	Maximal nivå
2020	40	40	60
2019	60	60	100
2021	100	100	100

Short Term Variable Compensation outcome

	Börje Ekholm Vd och koncernchef	Fredrik Jejdling Vvd och chef för affärsområde Networks	Arun Bansal 1) Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika
MSEK
2021	36,6	4,1	9,8
2020	18,2	9,1	8,7
2019	0,6	0,0	2,3
Fast lön	9,6	6,7	6,7
Förmåner	78,5	4,1	0,5
Pension	17,7	9,0	0,8
LTV	0,8	7,9	4,7
STV	9,1	0,0	15,2

Utfall LTV 2019

	Utfall	Maximal nivå
Relativ TSR: Som % av den maximala nivån	100	100
Absolut TSR: Som % av den maximala nivån	63	100
Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån	50	100

	Fredrik Jejdling Vvd och chef för affärsområde Networks
MSEK
2021	4,3
2020	4,3
2019	0,0
Fast lön	9,1
Förmåner	9,0
Pension	6,7
STV	4,1
LTV	3,5

Long Term Variable Compensation outcome

	Fredrik Jejdling
2020	50
2019	30
2018	20
2017	11
2016	2
2015	10
2014	100
2013	63
Relativ TSR: Som % av den maximala nivån
Absolut TSR: Som % av den maximala nivån
Koncernens rörelseresultat (EBIT): Som % av den maximala nivån

LTV 2019, TSR-utveckling (2019–2021)

	%
Nokia	33,00
Cognizant	4,58
IBM	16,95
Juniper	17,86
Corning	18,59
F5 Networks	24,44
Ericsson	26,18
Cisco Systems	29,49
CGI Group	38,54
Harris Cap	50,68
Gemini	100,90
Motorola Solutions	106,93
QUAL COMM	181,30

	Arun Bansal 1) Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika
MSEK
2021	15,2
2020	9,8
2019	1,3
Fast lön	1,3
Förmåner	4,7
Pension	1,0
STV	6,5
LTV	6,5

Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika
Vvd och chef för affärs- område Networks

• Ekonomisk lönsamhet: Affärsområde/marknadsområde som % av maximal nivå
• Ekonomisk lönsamhet: Koncernen som % av den maximala nivån

Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

LTV

Den information som presenteras för 2021 innefattar information om LTV 2019 som faller ut under 2022. Information som presenteras för 2020 och 2019 innefattar information om LTV 2018 och LTV 2017 som föll ut under 2021 respektive 2020.

Ersättningsrapport 2021 4

Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan anges den totala ersättningen i SEK till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer mellan 2019 och 2021.

Namn och befattning	Räkenskapsår	Fast lön (inkl semester lön)	Övriga förmåner 1)	Ettårig rörlig ersättning 2)	Flerårig rörlig ersättning 3)	Ytterligare överenskommelser 4)	Pension 5)	T otal ersättning 6)	Andel fast ersättning 7)	Andel rörlig ersättning 8)
Börje Ekholm Vd och koncernchef
	2021	18 208 859	555 688	–	36 630 457	–	9 569 049	64 964 053	44%	56%
	2020	17 727 726	770 276	–	78 475 833	–	9 113 376	106 087 211	26%	74%
	2019	16 299 080	600 572	–	72 397 175	–	8 284 891	97 581 719	26%	74%
Fredrik Jejdling Vvd och chef för affärsområde Networks
	2021	9 129 087	14 980	6 671 595	4 092 344	–	4 314 186	24 222 193	56%	44%
	2020	7 925 971	22 110	4 415 425	9 025 678	–	3 457 409	24 846 592	46%	54%
	2019 9)	6 933 652	142 305	3 085 500	3 724 945	–	3 282 635	17 169 037	60%	40%
Arun Bansal Vvd och chef för marknads- området Europa och Latin- amerika	10,11)
	2021	15 158 407	1 345 055	6 727 226	4 741 209	–	985 340	28 957 237	60%	40%
	2020 11)	8 673 843	840 273	2 253 084	9 844 590	–	516 344	22 128 134	45%	55%
	2019 11)	–	–	–	–	–	–	–	–	–

1) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.
2) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalas ut under påföljande år, dvs. för 2021 representerar beloppen STV 2021, för 2020 representerar beloppen 2020 och för 2019 representerar beloppen STV 2019.
3) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret och den Resultataktieplanen för högre chefer (”EPSP”) aktiematchning som ägde rum under räkenskapsåret. För 2021 representerar beloppen LTV 2019, för 2020 representerar beloppen LTV 2018 och för 2019 representerar beloppen LTV 2017. Beloppen beräknas baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut vid slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medelvärdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. 2016 års EPSP avstämdes och avslutades i och med slutlig leverans av återstående prestationsmatchningsaktier till deltagarna 17 augusti 2020. 2016 års EPSP-prestationsperiod löpte ut 31 december 2018, och sedan 2016 har ingen EPSP lanserats för koncernledningen. Detaljerna angående EPSP förklaras i noterna till resultat- och balansräkningarna – not G3, aktiebaserad ersättning, sidan 69 i Finansiell rapport 2020.
4) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret.
5) Beloppen representerar kontant utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktörer) som utbetalats under räkenskapsåret.
6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.
7) Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.
8) Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.
9) Pension för 2019 justerad jämfört med Ersättningsrapport 2020 på grund av ett skrivfel, andra belopp, inklusive total ersättning, är oförändrade.
10) All ersättning i utländsk valuta har omräknats till SEK med genomsnittlig valutakurs för året.
11) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Fast lön, övriga förmåner, ettårig rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension beräknas proportionellt för tidsperioden 1 juni – 31 december 2020. Beträffande flerårig rörlig ersättning består denna av LTV 2018 samt EPSP-aktiematchning för tidsperioden 1 juni – 31 december 2020.

Genomförande av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

	Fast lön	Övriga förmåner	Pension
Börje Ekholm Vd och koncernchef

Under den årliga granskningen av den totala ersättningen beslutade styrelsen om en löneökning på 5 % av den fasta lönen från och med den första 1 januari 2021 för vd och koncernchefen. Ökningen avspeglar vd och koncernchefens prestation fram till och med slutet av 2020. Den fasta lönenivån för 2020 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global leverantör av IKT-lösningar, jämfört med ersättningspaketen för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara internationella bolag. Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Börje Ekholm berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontant ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige.Eftersom Börje Ekholm är bosatt i USA är han också berättigad till en sjukvårdsförsäkring i USA samt skatterådgivning beträffande hans deklaration. Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Eftersom Börje Ekholms ersättningspaket inte omfattar en STV-komponent, och eftersom kontanta incidentutbetalningar ingår som en del av den pensionsgrundande inkomsten enligt svenska regler, avtalades det i hans anställningskontrakt att hans pensionsavgift skulle innefatta en ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV.

Fredrik Jejdling

VVD och chef för affärsområde Networks

Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms som konkurrenskraftig beträffande den externa marknaden för både andra vice verkställande direktörer för ledande leverantörer av IKT-lösningar och för befattningen som VD och koncernchef på mindre bolag. Enligt Bolagets svenska förmånspolicy är Fredrik Jejdling berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontanta ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige. I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är inte berättigad till någon annan pensionsförmån utanför de regler som gäller för ITP.

Arun Bansal

VVD och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika

Den fasta lönen avspeglar Arun Bansals ansvar som chef över två betydelsefulla geografiska områden, både Europa och Latinamerika. Hans lönenivå bedöms vara konkurrenskraftig i förhållande till hans ansvar. Arun Bansal är för närvarande på LTA i Storbritannien från sin ursprungliga anställning i Indien. Enligt bästa praxis för internationella uppdrag har hans ersättning beräknats efter “hemmabasprincipen”. Eftersom Arun Bansal är på LTA är han berättigad till förmåner enligt Ericssons policy för internationell rörlighet, som bostadstillägg, resetillägg, hemresor, hjälp till utjämning av skatter och socialförsäkring samt sjukvårdsförsäkring. I enlighet med Ericssons riktlinjer för pension och hans anställningsavtal är Arun Bansal berättigad till Ericssons LTA-pensionsplan, International Pension Plan (IPP) och årlig pensionsavgift betalas till Interben Trustees Limited under 2021.

Ersättningsrapport 2021 5

Rörlig ersättning

Ericsson anser att, där det är möjligt, rörlig ersättning bör uppmuntras som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet med detta är först och främst att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen och relevant enhets prestation. Samtidigt möjliggör detta flexibla lönekostnader och understryker sambandet mellan prestation och lön. Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är i större utsträckning beroende av Bolagets och den aktuella enhetens resultat, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå.

Kortsiktig rörlig ersättning (“STV”)

Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som bara beror på finansiella verksamhetsmål. De konkreta verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på Bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassa-generering, och därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.

För koncernledningen definieras de ekonomiska lönsamhetsmålen:
– på koncernnivå för chefer för koncernfunktioner,
– som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärsområdeschefer,
– som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer.

VD och koncernchef uppbär ingen kortsiktig rörlig ersättning, med det huvudsakliga syftet att uppmuntra och säkerställa långsiktigt engagemang och långsiktig prestation. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål sprids nedåt genom organisationen och bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncernen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rättvisa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta eller alltför utmanande, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna.

Aktuell viktning för de vice verkställande direktörerna samt för övriga chefer för affärsområden och marknadsområden är 40 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 60 % ekonomiskt lönsamhetsmål för affärs- respektive marknadsområde.

I tabellerna nedan beskrivs utfallet av STV 2021 för varje vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att man utvärderar prestationen gentemot tillämpliga finansiella mått.

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2021)

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå (i % av mål)	Målnivå	Maxnivå (i % av mål)	Utfall (i % av mål)	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation	SEK utfall vid maxprestation	SEK utfall vid faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet 1)	40 %	36 %	100 %	196 %	264%	SEK 0	SEK 1 334 319	SEK 2 668 638	SEK 2 668 638
Affärsområdet Networks ekonomiska lönsamhet 1)	60 %	82 %	100 %	118%	149%	SEK 0	SEK 2 001 479	SEK 4 002 957	SEK 4 002 957
T otalt	100 %					SEK 0	SEK 3 335 798	SEK 6 671 595	SEK 6 671 595
1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

Vice verkställande direktör och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika – Arun Bansal (STV 2021)

Prestationsmått	Viktning	Tröskelnivå (i % av mål)	Målnivå	Maxnivå (i % av mål)	Utfall (i % av mål)	SEK utfall vid tröskelprestation	SEK utfall vid målprestation	SEK utfall vid maxprestation	SEK utfall vid faktisk prestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet 1)	40 %	36 %	100 %	196 %	264 %	SEK 0	SEK 1 345 445	SEK 2 690 890	SEK 2 690 890
Marknadsområdet Europa och Latinamerika ekonomiska lönsamhet 1)	60 %	77 %	100 %	119 %	123 %	SEK 0	SEK 2 018 168	SEK 4 036 336	SEK 4 036 336
T otalt	100 %					SEK 0	SEK 3 363 613	SEK 6 727 226	SEK 6 727 226
1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

Ersättningsrapport 2021 6

Långsiktig rörlig ersättning (“LTV”)

De nuvarande LTV-programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieägarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning går det inte att förutse utfallet när de lanseras, och ersättningen beror på långsiktigt personligt engagemang, Bolagets resultat och aktiekursens utveckling.

LTV-programmen som lanserats på Ericsson består av aktiebaserad ersättning för medlemmar i koncernledningen. Målsättningen för LTV-programmen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna.

Tilldelning under LTV 2018, 2019, 2020 och 2021 (Prestationsaktierätter) sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program.

Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV-program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år.

Det krävs i allmänhet att deltagaren fortsätter att vara anställd under tre år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerad att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt var anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut.

När styrelsen beslutar om den slutgiltiga utfallsnivån av Prestationsaktierätterna tar man hänsyn till om utfallsnivån är rimlig med hänsyn till Bolagets finansiella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. I annat fall förbehåller styrelsen sig rätten att minska utfallsnivån till en lägre nivå som bedöms lämplig.

Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperioden minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestationsaktierätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till:
– Bolagets finansiella resultat och ställning,
– villkoren på aktiemarknaden och/eller
– övriga omständigheter och skäl som styrelsen finner relevanta.Dessutom har Bolaget rätt att ensidigt besluta om att hålla inne hela eller en del av sådan tilldelning för en deltagare som avser år då deltagaren har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta om att kräva återbetalning, helt eller delvis, av tilldelning som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Detaljerna angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not G3, ”Aktiebaserad ersättning”, på sidan 71 i den Finansiella rapporten.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 (LTV 2021)

LTV 2021 godkändes på årsstämman 2021 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, sammanlagt 15 medlemmar i koncernledningen 2021, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 3 maj 2021. De Prestationsaktierätter som tilldelats vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna sammanfattas i tabellen nedan.

Tilldelningsinformation, programmet för långsiktig rörlig ersättning 2021 (LTV 2021)

Deltagare	Tilldelningsvärde 1)	Tilldelningsvärde som procentandel av årlig grundlön 2)	Antal tilldelade Prestationsaktierätter 3)	Procentandel av tilldelningen för vilken prestationsvillkor gäller 4)	Högsta antal Prestationsaktierätter som kan falla ut 5)
Börje Ekholm	33 668 874	190 %	308 323	100 %	616 646
Fredrik Jejdling	4 169 747	50 %	38 184	100 %	76 368
Arun Bansal 6)	3 944 866	50 %	36 125	100 %	72 250

1) Beloppet representerar grundbelopp i SEK.
2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön vid tilldelningsdatum.
3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B-aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av Bolagets kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2020.
4) Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts över fördefinierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2021 är: (i) mål för koncernens rörelseresultat (viktat till 50 %) som mäts över perioden från 1 januari 2021 till 31 december 2021, (ii) absolut TSR-utveckling (vikt 30 %) i intervallet 6 %–14% årlig tillväxttakt, (iii) relativ TSR-utveckling (vikt 20 %) för Ericssons B-aktie, rankad 6–2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2021 till 31 december 2023. Prestationsvillkor för LTV 2021 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2021 under punkt 16.
5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på ungefär 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på viktiga nyckeltal är marginell.

Ersättningsrapport 2021 7

Prestationsutfallet för LTV 2019 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2021

LTV 2019 och LTV 2021 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2021, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2019 kommer att falla ut under 2022 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2021 kommer inte att falla ut förrän 2024, men prestationsperioden för det ettåriga målet för koncernens rörelseresultat (EBIT) för LTV 2021 löpte ut 31 december 2021.

Prestationsvillkor för LTV 2021

Program	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär för delning)	Resultat	Måluppfyllnads- nivå 1)
LTV 2021 Koncernens rörelseresultat (EBIT) 2020	Intervall (miljarder SEK) 15,0–24,0	50 %	1 jan 2021– 31 dec 2021	0 %–200 %	SEK 27,4 miljarder 2)	200,00 %
LTV 2021 Absolut TSR	Intervall 6 %–14 %	30 %	1 jan 2023– 31 dec 2023	0 %–200 %	–	–
LTV 2021 Relativ TSR	Ericssons rangordning 6–2	20 %	1 jan 2023– 31 dec 2023	0 %–200 %	–	–
Totalt		100 %		0 %–200 %

1) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2021 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresultat 2021.
2) Exklusive omstruktureringskostnader och andra poster som inte ingår i prestationsvillkoret.

Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2024.

Prestationsvillkor för LTV 2019

Program	Mål 1)	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	Möjligt utfall (linjär för delning)	Resultat	Måluppfyllnads- nivå 2)
LTV 2019 Koncernens rörelseresultat (EBIT) 2019	Intervall (miljarder SEK) 10,0–20,0	50 %	1 jan 2019– 31 dec 2019	0 %–200 %	SEK 20,4 miljarder	200,00 %
LTV 2019 Absolut TSR	Intervall 6 %–14 %	30 %	1 jan 2019– 31 dec 2021	0 %–200 %	9,00 %	74,89 %
LTV 2019 Relativ TSR	Ericssons rangordning 7 –2	20 %	1 jan 2019– 31 dec 2021	0 %–200 %	6,52 av 12	19,39 %
Totalt		100 %		0 %–200 %		126,35 %

1) Som meddelades i årsredovisningen 2019 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2019 var 200 % för den del av Prestationsaktierätterna som baseras på ett utfall för koncernens rörelseresultat 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).
2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren utveckling av absolut TSR och relativ TSR uppgick till 74,89 % respektive 19,39 % baserat på de uppnådda resultaten om 9,00% absolut TSR och rangordning 6,52 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande uppnådd måluppfyllnadsnivå om 126,35 % för LTV 2019.

Prestationsaktierätter faller ut i slutet av intjänandeperioden 2022. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Ersättningsrapport 2021 8

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2018, 2019, 2020 och 2021 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer.

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer	Information gällande rapporterat räkenskapsår
Namn och befattning	Program
Börje Ekholm Vd och koncernchef	L TV 2021
	L TV 2020
	L TV 2019 13)
	L TV 2018
Totalt

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.## Ersättningsrapport 2021 9

Långsiktig rörlig ersättning (L TV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer, forts.

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår	Namn och befattning	Program	Mål (vikt) 1)	Tilldel- nings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Presta- tionspe- riodens slut- datum 4)	Intjänan- deperio- dens slut- datum 5)	Tilldelade Prestations- aktierätter (värde i SEK) 6)	Högsta antal Prestations- aktierätter som kan falla ut (värde i SEK) 7)	Ingående saldo (värde i SEK) 8)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9)	Prestations aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10)	Prestations- aktierätter som fallit ut och betalats ut i aktier under år et (värde i SEK 11)	Saldo vid årets slut, Presta- tionsaktierätter som tjänats in men ej fallit ut (värde i SEK) 12)
Fredrik Jejdling	Vvd och chef för affärsområde Networks	L TV 2021	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2021-05-03	1 år	2021-12-31	2024-05-03	19 092 (2 084 874)	38 184 (4 169 747)	38 184 (3 788 998)	38 184 (3 788 998)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2021-05-03	3 år	2023-12-31	2024-05-03	19 092 (2 084 874)	38 184 (4 169 747)	(38 184) (3 788 998)	-	-	-	-
		L TV 2020	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2020-04-01	1 år	2020-12-31	2023-04-01	22 262 (1 735 594)	44 524 (3 471 188)	44 524 (4 370 031)	44 524 (4 418 117)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2020-04-01	3 år	2022-12-31	2023-04-01	22 263 (1 735 594)	44 526 (3 471 188)	44 526 (4 418 315)	-	-	-	-
		L TV 2019	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2019-05-18	1 år	2019-12-31	2022-05-18	16 321 (1 542 750)	32 642 (3 085 500)	32 642 (3 203 812)	32 642 (3 239 066)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2019-05-18	3 år	2021-12-31	2022-05-18	16 322 (1 542 750)	32 644 (3 085 500)	8 599 (853 279)	8 599 (853 279)	-	-	-
		L TV 2018	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2018-05-18	1 år	2018-12-31	2021-05-18	22 991 (1 512 500)	45 982 (3 025 000)	45 982 (4 513 133)	45 982 (5 105 855)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2018-05-18	3 år	2020-12-31	2021-05-18	22 988 (1 512 500)	45 976 (3 025 000)	45 976 (4 512 544)	45 976 (5 105 189)	-	-	-
Totalt								161 331 (13 751 435)	322 662 (27 502 870)	169 124 (16 599 521)	46 783 (4 642 277)	82 710 (8 207 313)	91 958 (10 211 044)	123 949 (12 299 459)

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in för tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utestående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren på intjänandeperiodens slutdatum.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

Ersättningsrapport 2021 10

Långsiktig rörlig ersättning (L TV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer, forts.

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer

Information gällande rapporterat räkenskapsår	Namn och befattning	Program	Mål (vikt) 1)	Tilldel- nings- datum 2)	Presta- tions- period 3)	Presta- tionspe- riodens slut- datum 4)	Intjänan- deperio- dens slut- datum 5)	Tilldelade Prestations- aktierätter (värde i SEK) 6)	Högsta antal Prestations- aktierätter som kan falla ut (värde i SEK) 7)	Ingående saldo (värde i SEK) 8)	Prestations- aktierätter som tjänats in under året (värde i SEK) 9)	Prestations aktierätter som fortfarande omfattas av prestations- villkor (värde i SEK) 10)	Prestations- aktierätter som fallit ut och betalats ut i aktier under år et (värde i SEK 11)	Saldo vid årets slut, Presta- tionsaktierätter som tjänats in men ej fallit ut (värde i SEK) 12)
Arun Bansal	Vvd och chef för marknads- området Europa och Latinamerika	L TV 2021	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2021-05-03	1 år	2021-12-31	2024-05-03	18 062 (1 972 433)	36 124 (3 944 866)	36 124 (3 584 585)	36 124 (3 584 585)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2021-05-03	3 år	2023-12-31	2024-05-03	18 063 (1 972 433)	36 126 (3 944 866)	36 126 (3 584 783)	-	-	-	-
		L TV 2020	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2020-04-01	1 år	2020-12-31	2023-04-01	27 399 (2 136 026)	54 798 (4 272 052)	54 798 (5 378 424)	54 798 (5 437 606)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2020-04-01	3 år	2022-12-31	2023-04-01	27 398 (2 136 026)	54 796 (4 272 052)	54 796 (5 437 407)	-	-	-	-
		L TV 2019	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2019-05-18	1 år	2019-12-31	2022-05-18	18 909 (1 787 323)	37 818 (3 574 646)	37 818 (3 711 837)	37 818 (3 752 680)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2019-05-18	3 år	2021-12-31	2022-05-18	18 909 (1 787 323)	37 818 (3 574 646)	9 962 (988 529)	9 962 (988 529)	-	-	-
		L TV 2018	Koncernens rörelseresultat (EBIT) (50%)	2018-05-18	1 år	2018-12-31	2021-05-18	24 745 (1 627 930)	49 490 (3 255 860)	49 490 (4 857 444)	49 490 (5 495 384)	-	-	-
		TSR- prestations- villkor (50%)	2018-05-18	3 år	2020-12-31	2021-05-18	24 743 (1 627 930)	49 486 (3 255 860)	49 486 (4 857 051)	49 486 (5 494 940)	-	-	-
Totalt								178 228 (15 047 424)	356 456 (30 094 848)	191 592 (18 804 755)	46 086 (4 573 114)	90 922 (9 022 190)	98 976 (10 990 325)	138 702 (13 763 399)

1) TSR-prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.
2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.
3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.
4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.
5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in för tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utestående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren på intjänandeperiodens slutdatum.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.5) In tjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.
6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.
8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in för tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.
9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod. Värden i SEK beräknas som antalet utestående Prestationsaktierätter som fortfarande omfattas av en prestationsperiod multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.
11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren på intjänandeperiodens slutdatum.
12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

Ersättningsrapport 2021
11

Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav

Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan Bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:

• Vd och koncernchef ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200 % av den årliga fasta lönen.
• Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av respektive årliga fasta lön.

De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet att bygga upp det erforderliga aktieinnehavet under en period om fem år från och med 1 januari 2019. I händelse av att nya medlemmar i koncernledningen utnämns förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på den årsdag som infaller fem år efter att de tilldelats sina första Prestationsaktierätter enligt LTV-programmen.

Styrelsen beaktar följande för uppfyllande av erforderligt aktieinnehav:

• innehav av Ericssons B-aktier som innehas eller förvärvas av koncernledningsmedlemmen,
• intjänade men outnyttjade optioner (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för nyttjande),
• aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/ eller villkor beträffande anställning har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt).

Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för prestationsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.

Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlinjerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har uppfyllts. Koncernledningens innehav redovisas på sidorna 20–23 i Bolagsstyrningsrapporten.

Styrelsen
Stockholm 3 mars 2022

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680

Jämförande information om förändring i ersättning och Bolagets resultat

Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och Bolagets resultat över de tre senaste redovisade räkenskapsåren

	2021 (% förändring)	2020 (% förändring)	2019	Kommentarer
Ericssons resultat				# Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

I linje med branschens strävan har Ericsson satt upp en ambition att nå nettonollutsläpp av koldioxid i hela värdekedjan år 2040, och arbetar som en del av detta mot en halvering av utsläppen i sin leverantörskedja och produktportfölj till 2030, samt för att uppnå nettonollutsläpp i sin egen verksamhet vid samma tidpunkt. Utöver att minska Bolagets och IKT-branschens påverkan har den teknik som Ericsson tillhandahåller potentialen att minska de globala koldioxidutsläppen i andra sektorer med 15% till 2030. Detta kommer att spela en viktig roll i takt med att tekniken omdefinierar hur affärer bedrivs. Under det andra året av den globala covid-19-pandemin fortsatte digitaliseringen att visa sig vara avgörande för den sociala och ekonomiska utvecklingen. Omkring 2,9 miljarder människor saknar dock uppkopplingsmöjligheter och kan inte dra nytta av fördelarna med den digitala ekonomin. Det finns flera viktiga sätt på vilka Ericsson kan förbättra människors liv, bl.a. genom att utveckla och leverera lösningar för att överbrygga den digitala klyftan, genom att bygga ut nät som stöder universell uppkoppling och utveckla lösningar som kan förbättra finansiell inkludering liksom tillgången till information och andra tjänster. Bolaget bidrar också till digital inkludering genom sina insatser inom utbildning. Ericsson samarbetar med Unicef i Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska vara anslutna till internet 2030. Ericsson har dessutom, som en del av Edison Alliance inom World Economic Forum, åtagit sig att förbättra digital kompetens och färdigheter hos en miljon barn och ungdomar till 2025 för att hjälpa dem att förbereda sig för en framtid med 5G.

Ansvarsfullt företagande

Ansvarsfullt företagande är grunden till allt som Ericsson gör, oavsett var i världen Bolaget verkar. Ericsson driver en proaktiv agenda för att förbättra och stärka sina metoder inom ansvarsfullt företagande, med ett fokus på att bygga och upprätthålla förtroende, transparens och integritet. Ericssons åtagande till hållbarhet och ansvarsfullt företagande återspeglas i dess policyer och arbetsmetoder. Bolaget stöder de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ericsson arbetar målmedvetet med att bygga en kultur baserad på integritet och god regelefterlevnad, liksom med att visa hur ansvarstagandet i hela värdekedjan är avgörande för Bolagets framgångar, och ett sätt att åstadkomma verklig och varaktig positiv påverkan. Med årtionden av hållbarhetsrapportering som grund har Bolaget inlett arbetet med att rapportera om framstegen mot miljömässiga mål, sociala mål och bolagsstyrningsmål i enlighet med World Economic Forums ramverk Stakeholder Capitalism Metrics.

Bolagets bidrag till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling

Den teknologi som Ericsson levererar har potential att kunna bidra till att uppnå samtliga av FN:s 17 hållbarhetsmål. Ericssons främsta bidrag till hållbarhetsmålen sker via mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande och globalt partnerskap). Dessa två globala mål är centrala för Ericsson i rollen som ett teknikledande bolag som skapar och orkestrerar ekosystem för digitala lösningar och som arbetar tillsammans med betrodda samarbetspartners för att åstadkomma positiv påverkan i stor skala. Med hjälp av detta arbetssätt gör Ericsson det möjligt för den offentliga sektorn och industrisektorer att få tillgång till teknik som hjälper dem att snabbare uppnå mål inom centrala områden, såsom mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna; mål 12 – Hållbar konsumtion och produktion; mål 8 – Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt samt mål 4 – God utbildning för alla. Ericssons klimatmål samt mål inom ansvarsfullt företagande och produktion bidrar till ambitionerna inom dessa globala mål.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Hållbarhet skapar värde

Värdekedja	Område	Områdets relevans	Ericssons förhållningssätt	Mål eller nyckeltal	Resultat	Bidrag till hållbarhetsmålen
Produktportfölj	Klimatåtgärder – Energiprestanda inom nätdrift	Mobilbranschen har ambitionen att transformera sig själv för att nå nettonollutsläpp av koldioxid till 2050. Tekniska innovationer och introduktionen av 5G-mobilsystem har potential att tillhandahålla den ökade kapacitet, täckning och effektivitet som behövs för att uppfylla dessa hållbarhetsåtaganden och minska utsläppen från både IKT-branschen och andra sektorer. Nätens förbättrade energiprestanda spelar en nyckelroll för att möjliggöra en snabb utbyggnad av 5G på global nivå, för att uppnå denna ambition. För att möta kundernas förväntningar och hjälpa branschen att nå nettonollutsläpp har Ericsson infört ett innovativt tillvägagångssätt för att minska energi användningen i näten. Ericssons lösningar gör det också möjligt för telekomoperatörer att hantera förväntad tillväxt i datatrafik för att möta behoven hos nuvarande nät och 5G-nät. Energiprestandan hos Ericssons produktportfölj är en konkurrensfördel och levererar värde både ur ett hållbarhets- och kostnadsperspektiv. Miljöfaktorer beaktas i samband med design och materialval i Ericssons produktportfölj för att minimera negativ miljöpåverkan.	– Uppnå en 5G-produktportfölj som är tio gånger mer energieffektiv (per överförd mängd data) än 4G till 2022. Resultat per år hittills i jämförelse med målet visas i diagrammet till höger. – Uppnå energibesparingar på 35% i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare portföljen till 2022. Godkänt av Science Based Target Initiative. Resultatet redovisas på s. 12.	Mål för 5G-energieffektivitet 0 2 4 6 8 10 2022 2021 2020 2019 2018 2017 Förbättring av energieffektivitet	HÅLLBAR ENERGI FÖR ALLA BEKÄMPA KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA

Säkerhet och integritet

Innovativ teknik och innovativa tjänster banar väg för nya sätt att koppla samman system och samhällen. Detta medför också nya integritets- och säkerhetsrisker, eftersom uppkopplade enheter, program och integrerade nät blir potentiella mål för bedrägerier, störande cyberattacker samt information- och identitetsstöldar. Alla ansvarsfulla företag måste ta hänsyn till den allt högre hotnivån och relaterade säkerhets- och integritetsrisker. Företagen måste således arbeta förebyggande inom detta område och utarbeta lämpliga motåtgärder samt effektiva säkerhets- och integritetsstrategier. Arbetet med att förse världen med motståndskraftiga produkter och tjänster nu och i framtiden inleds med robust och effektiv säkerhetskapacitet internt, liksom i Ericssons affärsprocesser. Ericsson har inte drabbats av några kritiska säkerhets- eller integritetsincidenter under 2021. Bolaget har förbundit sig att fortsätta att stärka skyddet av sina tillgångar och bidra till ett säkert digitalt samhälle genom att erbjuda produkter och tjänster som går att lita på. Eftersom värdet på information ökar, liksom förmågan hos cyberbaserade hotaktörer, är säkerheten gällande information och personuppgifter grunden för trovärdigheten i Ericssons tekniskt ledarskap.

Nyckeltal

Incidenter som rapporterats genom Security Incidents Management System (SIMS).

Rapporterade incidenter	Antal incidenter
Mindre allvarliga
Relativt allvarliga
Allvarliga*	11 (25 under 2020 och 30 under 2019)
Kritiska*	0 (1 under 2020 och 3 under 2019)

(11 allvarliga (25 under 2020 och 30 under 2019), 0 kritiska (1 under 2020 och 3 under 2019))

	0	1 000	2 000	3 000	4 000
2021	O
2020		O
2019			O

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

Digital inkludering

Digitalisering och uppkoppling är grunden för global hållbar utveckling. Ungefär 2,9 miljarder människor har fortfarande inte tillgång till internet och kan inte dra nytta av fördelarna med den digitala ekonomin. Samtidigt som den digitala tekniken sprider sig och fortsätter att visa sig vara avgörande för den sociala och ekonomiska utvecklingen, har covid-19-pandemin belyst den växande klyftan mellan människor som är uppkopplade och de som inte är det, både på utvecklade marknader och marknader under utveckling. Ericsson har som mål att vara den prioriterade partnern som överbryggar den digitala klyftan, eftersom mobilt bredband (3GPP-teknik) är ett av de mest kostnadseffektiva alternativen för att stärka människor och samhällen genom digital infrastruktur. Ett viktigt sätt på vilket Ericsson kan förbättra människors liv är bland annat genom att utveckla och leverera lösningar för att överbrygga den digitala klyftan, utbyggnad av nät som stöder uppkoppling för alla och erbjuda alternativ som hjälper till att öka den finansiella inkluderingen. Ericsson bidrar också till digital inkludering genom sina insatser inom utbildningsområdet.

Koncernens mål

Möjliggöra internet för alla genom att bygga ut mobilt bredband för att koppla upp ytterligare 500 miljoner människor till 2024. Till följd av uppdateringar i metoden för att mäta Ericssons andel av nya mobila bredbandsuppkopplingar under 2021 har förra årets siffror räknats om.

Miljoner Personer	Mål
0
100
200
300
400
500	2024
	2021
	2020
	2019

HÅLLBAR INDUSTRI, INNOVATIONER OCH INFRASTRUKTUR

Respekt för mänskliga rättigheter

Inom IKT-branschen är det ett ökat fokus på problem relaterade till teknikens negativa inverkan på mänskliga rättigheter, såsom statlig övervakning, missbruk av artificiell intelligens, nätverksavstängningar och utbredd behandling av personuppgifter. Alla företag är skyldiga att respektera och upprätthålla internationellt erkända mänskliga rättigheter. Det är därför avgörande att företag i IKT-branschen fortsätter att vara vakna på potentiella kränkningar av de mänskliga rättigheterna och arbetar för att säkerställa att deras teknik inte missbrukas.# Ericsson

ANS T ÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EK ONOMISK TIL LVÄ XT

Sammanfattning av hållbarhetsresultat Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Sammanfattning av hållbarhetsresultat

| Vär dekedja | Område | Områdets relevans # Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Sammanfattning av hållbarhetsresultat

Värdekedja

Område: Klimatåtgärder – Ericssons egen klimatpåverkan

Klimatförändringarna är en av de mest brådskande globala utmaningarna, och för att vara motståndskraftiga måste företag tillämpa ett helhetsperspektiv på sitt klimatarbete. De förväntningar och krav som riktas mot företag på detta område har ökat kraftigt på senare år, särskilt vad gäller transparens beträffande de klimatrelaterade konsekvenserna av verksamheten. För att uppnå de nödvändiga globala klimatmålen måste alla företag ta ansvar för sina egna koldioxidutsläpp. Proaktiva klimatåtgärder och hantering av miljöfrågor är en central beståndsdel i Ericssons koncernstrategi. Vid utgången av 2021 hade Ericsson uppnått en utsläppsminskning på 60 % jämfört med basåret vilket är en större minskning än den ursprungligen tänkta takten. Ericsson har förbundit sig att nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten och att minska utsläppen med 50 % i sin produktportfölj och leverantörskedja till 2030 – samtidigt som Bolaget fortsätter arbetet mot nettonoll-utsläpp i hela värdekedjan till 2040.

Koncernens mål:
* Minska utsläppen i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och nedströms transporter med 35 % till 2022, jämfört med 2016 års basnivå. Godkänt av Science Based Target Initiative. Resultat per år hittills visas i diagrammet till höger.
* Nå nettonollutsläpp från Ericssons egen verksamhet till 2030. Under 2021 utökade Ericsson sitt tidigare mål om koldioxidneutralitet för den egna verksamheten till att omfatta nettonollutsläpp. Se s. 14.

Framsteg mot SBT, vetenskapligt baserat klimatmål

År	Tusen ton CO2 e (Årliga utsläpp)
2016	580
2021	233
2022	186

Område: Värdekedja

Dessutom är när ett samarbete mellan sektorer och värdekedjor avgörande för att nå de globala klimatmålen. Företag måste arbeta tillsammans för att åtgärda de utsläpp som inte orsakas direkt av den egna verksamheten, däribland utsläpp i leverantörskedjan. Hanteringen av sociala och etiska effekter samt miljöpåverkan i Ericssons leverantörsbas är en del av Bolagets förhållningssätt till värdekedjan. Ericssons uppförandekod för affärspartners utgör grunden för Bolagets program för ansvarsfulla inköp och är en del av standardavtalet med leverantörer. Ericsson är en av grundarna till 1,5 °C Supply Chain Leaders för att driva klimatåtgärder i globala leverantörskedjor. Bolaget har satt upp ett mål för att engagera sina strategiskt viktiga leverantörer, samt leverantörer med höga utsläpp, för att de ska sätta sina egna 1,5 °C-anpassade klimatmål.

Koncernens mål:
Ericsson kommer att samarbeta med 350 leverantörer med höga utsläpp samt strategiskt viktiga leverantörer, vilka tillsammans står för 90 % av utsläppen i Ericssons leverantörskedja, för att de ska sätta sina egna 1,5 °C-anpassade klimatmål till 2025.

Leverantörer med 1,5 °C-anpassade klimatmål

År	Antal leverantörer som engagerats	Leverantörer med anpassade mål
2020	50	0
2021	150	10
2025	350	250

---

ANSVARIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Område: Bekämpa klimatförändringarna

Se ovan.

Område: Våra medarbetare

Humankapital är en av de viktigaste tillgångarna för företag, särskilt i teknologisektorn, som en hörnsten för att driva innovation. Att kunna attrahera, utveckla och behålla talanger kan vara en betydande konkurrensfördel. För att lyckas med det är det centralt att skapa en företagskultur som värdesätter integritet, empati, karriär och tillväxt, liksom mångfald och inkludering. Covid-19 har visat på vikten av medarbetarnas välbefinnande, och företagen måste tillhandahålla mer stöd och större flexibilitet i en hybridarbetsmodell. Ericssons förmåga att attrahera, utveckla och behålla talanger bestäms till stor del av de upplevelser som Bolaget erbjuder sina medarbetare. Ericsson strävar efter att göra det möjligt för de anställda att förverkliga sin fulla potential och därigenom skapa ett långsiktigt värde för verksamheten. Detta innebär bland annat att bygga en stark kultur som drivs av chefer med kurage och etik. Ericsson fokuserar på personalens utveckling, genom att skapa affärskritiska färdigheter, förbättra medarbetarnas välbefinnande och erbjuda rättvisa och konkurrenskraftiga ersättningar. Ericsson arbetar också för att Bolaget ska dra nytta av hela talangpoolen för att möta framtida verksamhetskrav, genom ett större fokus på inkludering och ett mål för att öka den kvinnliga representationen i Bolaget.

Koncernens mål:
30 % kvinnor i den totala personalstyrkan, linjechefer och högre chefer till 2030.

Andel kvinnliga anställda %

År	Kvinnor
2019	24 %
2020	25 %
2021	26 %
2030	30 %

---

JÄMSTÄLLDHET

Område: Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Ett integrerat förhållningssätt till hälsa, säkerhet och välbefinnande i en organisation kan möjliggöra högre nivåer av medarbetarengagemang och produktivitet, och kan bidra till att organisationen blir en eftertraktad arbetsgivare. Att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö bör vara en central del i företagens affärsstrategier och kärnan i hur en organisation fungerar. Företagen bör därför prioritera hälsa, säkerhet och välbefinnande för att förbli produktiva och konkurrenskraftiga. Ericsson åtar sig att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda samt anställda hos sina leverantörer, så att alla kan känna sig säkra och må bra. Ericsson har lanserat Target Zero – ett mål om noll dödsfall och händelser med förlorade arbetsdagar – för att visa sitt starka engagemang för idén om att ingenting annat än noll kan accepteras. Målet innefattar både fysiska skador och andra arbetsrelaterade sjukdomar, inklusive psykisk ohälsa. Ericsson har som avsikt att nå detta mål genom att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö med hjälp av sitt globala program Ericsson Care.

Koncernens mål:
Noll dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar senast 2025.

Antal dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar

År	Dödsfall	Incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar
2019	1	190
2020	0	165
2021	0	120

---

ANSVARIGA ARBETSVILLKOR OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Område: Affärsetik och antikorruption

Korruption och oetiska affärsmetoder hindrar ekonomisk och social utveckling. De påverkar ofta sköra samhällen på ett oproportionerligt sätt och undergräver de demokratiska institutionerna. Alla intressenter ställer allt högre krav på mer transparens kring affärsmetoder och på att företagen inför nolltoleranspolicyer för korruption, liksom program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa en kultur av efterlevnad. Underlåtenhet att genomföra ett robust program för etik och regelefterlevnad och att på lämpligt sätt utbilda personalen om programmet utsätter Bolaget för risken att tappa förtroende och anseende, dra på sig ökande kostnader och förlora möjligheten att bedriva verksamhet. Ericsson inser att rykte och förtroende är svårvunna och lätta att förlora och strävar efter att vinna affärer med integritet och baserat på vårt teknologiska ledarskap. Under 2021 har Ericsson lyft upp integritet till en grundläggande värdering i Bolaget och utgår från värdekedjan för att integrera ansvarsfullt företagande i verksamheten. Detta visas framför allt genom Ericssons etiska ledarskapsutbildning riktad till chefer. Detta återspeglas i Ericssons etikutbildning för ledare som fokuserar på att leda med integritet och att lösa etiska dilemman, samt en riktad utbildning i arbete mot mutor och antikorruption (ABC) för chefer och anställda i utsatta roller. Alla anställda måste dessutom genomgå en obligatorisk onlineutbildning i ABC.

Koncernens mål:
Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa ett effektivt och hållbart antikorruptionsprogram till 2022.

Utbildning och medvetenhet om regelefterlevnad

Utbildning	Deltagande 2021 %
Etikutbildning för ledare	100 %
Utökad ABC-utbildning – personer i exponerade roller	98 %
Obligatorisk ABC-utbildning – hela personalstyrkan	95 %

Andel kvinnliga anställda
% Kvinnor
Mål
0
10
20
30
2030
2021
2020
2019

J ÄMS T ÄLLDHET

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Ett integrerat förhållningssätt till hälsa, säkerhet och välbefinnande i en organisation kan möjliggöra högre nivåer av medarbetarengagemang och produktivitet, och kan bidra till att organisationen blir en eftertraktad arbetsgivare. Att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö bör vara en central del i företagens affärsstrategier och kärnan i hur en organisation fungerar. Företagen bör därför prioritera hälsa, säkerhet och välbefinnande för att förbli produktiva och konkurrenskraftiga.

Ericsson åtar sig att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina anställda samt anställda hos sina leverantörer, så att alla kan känna sig säkra och må bra. Ericsson har lanserat Target Zero – ett mål om noll dödsfall och händelser med förlorade arbetsdagar – för att visa sitt starka engagemang för idén om att ingenting annat än noll kan accepteras. Målet innefattar både fysiska skador och andra arbetsrelaterade sjukdomar, inklusive psykisk ohälsa. Ericsson har som avsikt att nå detta mål genom att erbjuda en säker och hälsosam arbetsmiljö med hjälp av sitt globala program Ericsson Care.

Koncernens mål
Noll dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar senast 2025.

Antal dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar
Antal
Dödsfall
Incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar
0
50
100
150
200
250
300
2021
2020
2019

ANS T ÄNDIGA ARBETSVILLKOR OCH EK ONOMISK TIL LVÄ XT

Affärsetik och antikorruption

Korruption och oetiska affärsmetoder hindrar ekonomisk och social utveckling. De påverkar ofta sköra samhällen på ett oproportionerligt sätt och undergräver de demokratiska institutionerna. Alla intressenter ställer allt högre krav på mer transparens kring affärsmetoder och på att företagen inför nolltoleranspolicyer för korruption, liksom program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa en kultur av efterlevnad. Underlåtenhet att genomföra ett robust program för etik och regelefterlevnad och att på lämpligt sätt utbilda personalen om programmet utsätter Bolaget för risken att tappa förtroende och anseende, dra på sig ökande kostnader och förlora möjligheten att bedriva verksamhet.

Ericsson inser att rykte och förtroende är svårvunna och lätta att förlora och strävar efter att vinna affärer med integritet och baserat på vårt teknologiska ledarskap. Under 2021 har Ericsson lyft upp integritet till en grundläggande värdering i Bolaget och utgår från värdekedjan för att integrera ansvarsfullt företagande i verksamheten. Detta visas framför allt genom Ericssons etiska ledarskapsutbildning riktad till chefer. Detta återspeglas i Ericssons etikutbildning för ledare som fokuserar på att leda med integritet och att lösa etiska dilemman, samt en riktad utbildning i arbete mot mutor och antikorruption (ABC) för chefer och anställda i utsatta roller. Alla anställda måste dessutom genomgå en obligatorisk onlineutbildning i ABC.

Koncernens mål
Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelefterlevnad för att säkerställa ett effektivt och hållbart antikorruptionsprogram till 2022.

Utbildning och medvetenhet om regelefterlevnad
0
20
40
60
80
100
Etikutbildning för ledare
Utökad ABC-utbildning – personer i exponerade roller
Obligatorisk ABC-utbildning – hela personalstyrkan
Deltagande 2021 %

Klimatåtgärder – Ericssons egen klimatpåverkan

Klimatförändringarna är en av de mest brådskande globala utmaningarna, och för att vara motståndskraftiga måste företag tillämpa ett helhetsperspektiv på sitt klimatarbete. De förväntningar och krav som riktas mot företag på detta område har ökat kraftigt på senare år, särskilt vad gäller transparens beträffande de klimatrelaterade konsekvenserna av verksamheten. För att uppnå de nödvändiga globala klimatmålen måste alla företag ta ansvar för sina egna koldioxidutsläpp. Proaktiva klimatåtgärder och hantering av miljöfrågor är en central beståndsdel i Ericssons koncernstrategi. Vid utgången av 2021 hade Ericsson uppnått en utsläppsminskning på 60 % jämfört med basåret vilket är en större minskning än den ursprungligen tänkta takten. Ericsson har förbundit sig att nå nettonoll utsläpp i den egna verksamheten och att minska utsläppen med 50 % i sin produktportfölj och leverantörskedja till 2030 – samtidigt som Bolaget fortsätter arbetet mot nettonoll-utsläpp i hela värdekedjan till 2040.

Koncernens mål
* Minska utsläppen i scope 1, 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och nedströms transporter med 35 % till 2022, jämfört med 2016 års basnivå. Godkänt av Science Based Target Initiative. Resultat per år hittills visas i diagrammet till höger.
* Nå nettonollutsläpp från Ericssons egen verksamhet till 2030. Under 2021 utökade Ericsson sitt tidigare mål om koldioxidneutralitet för den egna verksamheten till att omfatta nettonollutsläpp. Se s. 14.

Framsteg mot SBT, vetenskapligt baserat klimatmål
Tusen ton CO2 e
Årliga utsläpp
Mål
0
100
200
300
400
500
600
2022
2021
2016

// BEKÄMP A KLIMAT- FÖRÄNDRINGARNA

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Sammanfattning av hållbarhetsresultat

Översikt över väsentliga områden

På s. 2–5 finns en översikt över de områden inom miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning som tas upp i denna rapport och som har bedömts vara de mest relevanta för Ericsson. Områdets relevans och Ericssons förhållningssätt sammanfattas, och information lämnas om relevanta mål och nyckeltal. Hantering av dessa områden på rätt sätt är avgörande för att uppfylla externa och interna standarder, och för att följa relevant lagstiftning. Det är också ett viktigt verktyg för att kunna genomföra strategier, uppnå affärsmål och skydda anseende och varumärke. Översikten, tillsammans med efterföljande avsnitt i rapporten, innehåller information om områdesspecifika risker och möjligheter. Denna information kompletteras av de bolagsomfattande riskfaktorer som presenteras på s. 99–112 i den finansiella rapporten. För mer information om Ericssons väsentliga områden, se s. 29.

Förhållningssätt till hållbarhet

Ericsson fokuserar på att integrera sin hållbarhetsstrategi och sina hållbarhetsprogram i hela Bolagets verksamhet, för att skapa positiv påverkan samt för att begränsa risker för Bolaget och dess intressenter. Bolagets bidrag till hållbar samhällsutveckling utmärks på flera sätt, som till exempel genom utveckling och utrullning av teknologi och lösningar, påverkan genom partnerskap och genom de anställdas engagemang och expertkunskap. Vetenskap och forskning utgör grunden för Ericssons hållbarhetsarbete. Bolaget bedriver kvalitetsgranskad forskning – både enskilt och i samarbete med forskningspartners från akademin och näringslivet. Genom denna forskning undersöks de direkta och indirekta hållbarhetseffekterna av IKT-branschen.

Ericsson inser att det finns behov av transparent och jämförbar rapportering kring miljö, sociala frågor och bolagsstyrning (ESG), för att både företag och deras intressenter ska kunna fatta faktabaserade beslut. Bolaget grundar sin ESG-rapportering på flera kompletterande rapporteringsstandarder för att säkerställa att rapporteringen är i linje med bästa praxis på global nivå. Ericsson strävar efter ständig förbättring genom att sätta och uppnå ambitiösa ESG-mål, vilka bidrar till att skapa värde för Bolaget, dess kunder, investerare och samhället i stort.

Ericssons hållbarhetsstrategi omfattar tre fokusområden som beskrivs nedan.

Möjliggörs av våra medarbetare

Ericsson är fast beslutet att sätta sina medarbetare i centrum för allt som Bolaget gör. Ericsson strävar efter att skapa en arbetsmiljö som stöder och möjliggör en positiv kundupplevelse och som skapar långsiktigt affärsvärde. Ericsson fokuserar på att attrahera de främsta talangerna, stödja kompetensutveckling och på att möjliggöra en företagskultur som hjälper medarbetarna att skapa den bästa versionen av sig själva och Ericsson.

Intressentengagemang

Ericsson för en kontinuerlig dialog med sina intressenter för att få förståelse för deras förväntningar, krav och frågeställningar. Dessa dialoger ger insikt i såväl risker som möjligheter inom både befintliga och framväxande hållbarhetsrelaterade områden. För mer detaljerad information om intressegrupper, former av dialog och vilka frågor som tagits upp och diskuteras, se s. 28.

Miljömässig hållbarhet

Ericssons klimatmål är i linje med 1,5 °C-målet och har ambitionen att nå nettonollutsläpp i hela värdekedjan till 2040. Bolagets förhållningssätt till cirkulär ekonomi omfattar allt från design, tillverkning och användningsfasen till återanvändning, produktåtertagning och hantering av uttjänade produkter. Ericsson strävar efter att minimera de negativa effekterna av sin verksamhet och gör investeringar för att förbättra produktportföljens energiprestanda för att minska miljöpåverkan inom branschen samt i andra branscher.

Digital inkludering

Kommunikation för alla till en rimlig kostnad är avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Ericssons förhållningssätt bygger på uppfattningen att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan hjälpa till att överbrygga den digitala klyftan. Bolaget arbetar mot denna målsättning genom uppbyggnad av institutionell kapacitet, program för utveckling av digitala färdigheter samt affärsinriktade lösningar och tjänster för att alla ska få tillgång till internet till en överkomlig kostnad.

Ansvarsfullt företagande

Ericsson arbetar medvetet med att bedriva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt och med integritet i hela värdekedjan.# Ericsson driver en agenda som skapar värde för Bolaget och intressenter genom hela värdekedjan och som går utöver att följa lagar och regler, genom att på ett proaktivt sätt begränsa och hantera risker. Ericsson samverkar med lokalsamhällen och intressenter i samhället genom sina initiativ för samhällsengagemang, bland annat i form av volontär arbete och donationer.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

6 Förhållningssätt till hållbarhet och intressent dialog

Riskhantering

Ericsson har integrerat identifiering och hantering av risker relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande i sitt riskhanteringsramverk Enterprise Risk Management (ERM). Bolaget har dessutom särskilda ramverk för riskhantering som är anpassade till ERM-ramverket och som omfattar specifika riskområden såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet samt informationssäkerhet. Ericsson bedömer, hanterar och åtgärdar risker i den del av verksamheten där det är som mest relevant, och cheferna för koncernfunktionerna, marknads- och affärsområdena samt andra enheter med koncernomfattande ansvar tilldelas ägarskap över de specifika risker som identifieras.

För att integrera detta arbetssätt i hela Bolaget ansvarar den centrala funktionen Group Risk Management för att samordna och leda arbetet och processen med ERM-ramverket. Denna rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande – innehåller information om risker relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande som inte anses vara väsentliga på koncernnivå, men som är relevanta att redovisa ur ett hållbarhetsperspektiv. För mer information om ERM-ramverket och identifierade riskfaktorer, både finansiella och icke-finansiella, se bolagsstyrningsrapporten, s. 17–19, och den finansiella rapporten, s. 19. Dessutom, som ett bidrag till dess klimatstrategi, gjorde Ericsson under 2021 en klimatscenario-analys, där klimat drivna risker och möjligheter analyserades. För mer information om detta, se s. 33.

Hållbarhetsstyrning

Styrningen av områden inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande följer Bolagets generella styrningsstruktur. Styrelsens, koncernledningens och övriga ledningens respektive roller och ansvarsområden med avseende på hållbarhet och ansvarsfullt företagande beskrivs nedan.

Styrelsen har tillsyn över Ericssons strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och tar emot rapporter om risker och resultat en gång per år, eller oftare vid behov. Styrelsen godkänner den årliga rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance övervakar Ericssons ESG-rapportering och programmet för etik och regel-efterlevnad, där fokus nu ligger på att stärka Bolagets antikorruptionsramverk.

Koncernledningen ansvarar för att godkänna strategier och mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Den får regelbundet rapporter om genomförandet av strategier och framstegen mot delmål och mål. Ledamöterna ingår också i särskilda styrgrupper och styrkommittéer som ger mer frekvent strategisk vägledning och översyn i frågor relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Koncernpolicyer godkänns av den verkställande direktören och koncernchefen och förstärks genom utbildningsprogram för ökad medvetenhet inom hela Bolaget. Dessa speglar Ericssons åtaganden gentemot och krav på sina intressenter. Ansvaret för att genomföra strategierna och nå framsteg mot målen ligger hos koncernfunktionerna och affärs- och marknadsområdena, vilka samarbetar med varandra. Genomförandet stärks ytterligare genom särskilda koncernomfattande program.

En särskild enhet för Sustainability & Corporate Responsibility, som rapporterar till chefen för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations, ansvarar för att utveckla och genomföra strategier, policyer, styrdokument, mål och processer relaterade till områdena hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Ericsson har integrerat hållbarhet i sin affärsverksamhet främst genom ett bolags-omfattande program för hållbara affärer, som styrs av koncernledningen. Syftet med programmet är att accelerera arbetet med cirkularitet och hållbarhet så att dessa aspekter integreras helt i Ericssons produktportfölj. Programmet är tvärfunktionellt och består av åtta arbetsflöden inom de områden som har störst inverkan på Ericssons strategi för hållbarhet och dess genomförande. Arbetsflödena är klimat åtgärder, energiprestanda, cirkulär ekonomi, material och ämnen, ansvarstagande i leverantörskedjan, ställningstaganden och standarder, ESG-rapportering och digital inkludering.

                                      Verkställande direktör och koncernchef
                                       Hållbarhetsrelaterade styrgrupper och styrkommittéer
                                                Styrelsen
                                     Ledamöter som väljs av bolagsstämman
                                     3 ledamöter & suppleanter som utses av arbetstagar organisationer

                                     Koncernfunktioner                      Marknadsområden
                                     Affärsområden

Styrgrupper och styrkommittéer
Leds av Kommittén för Audit and Compliance   SVP och chefsjurist
Styrgruppen för känsliga affärer           SVP och chefsjurist
Referensgruppen för hållbara affärer       SVP och finansdirektör
Group Enterprise Security Board            SVP och finansdirektör
Styrgruppen för produkt- och tekniksäkerhet SVP och Chief Technology Officer
Globala styrgruppen för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen SVP och chefen för affärsområdet Managed Services

Koncernomfattande program
Programmet för etik och regelefterlevnad
Ericsson Care-programmet
Programmet för hållbara affärer

Grundläggande policyer och styrdokument
Affärsetisk kod
Hållbarhetspolicy
Policy för hälsa, säkerhet och välbefinnande
Säkerhets- och integritetspolicyer
Uppförandekod för affärspartners
Uttalande rörande företag och mänskliga rättigheter

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

7 Styrning och riskhantering

Våra medarbetare

Ericsson är fast beslutet att placera sina medarbetare i centrum för allt som Bolaget gör. Ericsson strävar efter att skapa en medarbetarupplevelse som gör det möjligt för de anställda att förverkliga sin fulla potential och samtidigt skapa ett långsiktigt värde för verksamheten. Denna medarbetarupplevelse formas av Ericssons syfte, vision och värderingar. Under 2021 lade Bolaget till integritet till sina befintliga tre värderingar: professionalism, respekt och uthållighet. Detta speglar Ericssons åtagande för etiska, ansvarsfulla och hållbara arbetsmetoder och stolthet över att fatta transparenta, ärliga och principfasta beslut.

Ericsson integrerar sina värderingar i verksamheten genom Bolagets pågående program för kulturtransformation, Ericsson on the Move. Programmet har fem fokusområden: empati och mänsklighet, samarbete och samverkan, snabbt genomförande, faktabaserade och modiga beslut samt vågar göra sin röst hörd.

Ericsson arbetar målmedvetet för att säkerställa att medarbetarna har de olika kompetenser och förmågor som krävs för att skapa värde. Under 2021 gjorde Bolaget investeringar för att attrahera talanger, erbjuda anpassat lärande och lämplig utbildning, samt förbättra möjligheterna att behålla talanger. Dessa investeringar kombinerades med åtgärder för att värna om medarbetarnas välbefinnande mot bakgrund av de fortsatta utmaningarna till följd av covid-19.

Identifierade risker och möjligheter

I samband med att Ericsson nu förbereder sig inför 2022 beaktar Bolaget följande risker:

• Covid-19: Covid-19 är fortfarande en utmaning för Bolagets samtliga medarbetare vad gäller hälsa, välbefinnande och balans mellan arbete och fritid. I synnerhet påverkar effekterna på skolor och familjeliv kvinnor i oproportionerligt stor utsträckning, vilket potentiellt kan leda till ökade avgångar bland

  1) https://www.mckinsey.com/business-functions/people-and-organizational-performance/our-insights/great-attrition-or-great-attraction-the-choice-is-yours

  Figur 1: Strategiområden

medarbetare. Detta sker vid en tidpunkt när Ericsson försöker jämna ut könsfördelningen som en del av Bolagets strategi att säkerställa tillgång till hela talangpoolen för att möta framtida verksamhetskrav.

• Attrahera och behålla talanger: Enligt oberoende experter överväger omkring 40 % av personalstyrkan på global nivå att byta jobb inom de kommande tre till sex månaderna ¹). Ericsson verkar redan på en mycket konkurrensutsatt marknad med brist på kvalificerad arbetskraft och det finns risk för att Bolaget inte kommer att kunna anställa tillräckligt många medarbetare med rätt kompetens och de färdigheter som verksamheten kräver. För att motverka detta lanserade Ericsson under 2021 en ny segmenterad rekryteringsmodell med den senaste AI-tekniken, för att förbättra kandidaternas upplevelse av anställningsförfarandet.

Ericsson avser också att dra nytta av bland annat följande möjligheter:

• Kompetensutveckling inför framtiden: Ericssons tillväxt kräver att Bolaget har världsledande kompetens kopplad till sin strategi. Det är också viktigt för Ericsson att bygga upp och utveckla sådana avgörande kunskaper, innan de blir relevanta för den framtida utvecklingen. Detta är grunden för Bolagets fokus på bred och djupgående kompetensutveckling hos medarbetarna, vilket skapar höga medarbetarvärden på marknaden.

• Attrahera nya och mångskiftande talanger: Ericsson har möjlighet att attrahera nya och olika kandidater genom sin starka position som bygger på en human och medkännande arbetsupplevelse. Bolagets senaste investeringar i kulturomvandling (Ericsson on the Move) och dess reviderade syfte, vision och värderingar ger Ericsson goda möjligheter att attrahera nya kandidater.# Förbättra medarbetarnas välbefinnande

Ericsson är väl förberett att stödja sina medarbetare i att upprätthålla sin produktivitet och värna sitt välbefinnande i svåra tider. Under 2021 vidareutvecklade Ericsson sitt systematiska arbetssätt för hälsofrågor genom Ericsson Care-programmet, med verktyg och resurser som är lättillgängliga för medarbetarna. För att stödja medarbetarna i samband med de utmaningar som covid-19 innebär, erbjöd Bolaget dessutom extra ekonomisk flexibilitet på de platser där det behövdes som mest, t.ex. löneförskott. En undersökning i Bolaget visade att 90% av medarbetarna anser att Ericsson visat ett genuint intresse för deras välbefinnande, vilket ökar medarbetarvärdena ytterligare.

Genomföra medarbetarstrategin 2021

Med medarbetarstrategin strävar Ericsson efter att möjliggöra framtida framgångar i sin verksamhet när Bolaget förbereder sig för att växa ytterligare. Fokus kommer att ligga på de tre strategiska områdena nedan.

Talang och kompetens

Ericsson arbetar för att säkerställa att Bolaget har de bästa talangerna i sin organisation, där medarbetarna presterar sitt allra bästa. Detta arbete understöds av datadrivna insikter genom globala medarbetaranalyser och personalplanering. Ericssons avsikt är att dra nytta av hela talangpoolen för att möta framtida efterfrågan. För att lyckas med detta införde Ericsson under 2021 ett arbetsprogram för att förbättra kandidaternas upplevelse av anställningsförfarandet, bl.a. genom att dels se till att kandidater med olika bakgrund finns representerade i anställningsprocessen, och dels genom att anpassa anställningsprocessen till de många olika tjänster som Bolaget kan tillsätta vid ett och samma tillfälle. Programmet kompletterar Ericssons pågående arbete med att öka representationen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (Science, Technology, Engineering, Mathematics, STEM) och omfattar samarbete med organisationer som Black Girls Code i USA för att öka mångfalden bland de framtida medarbetarna.

Ericsson arbetar för att medarbetarna, när de väl är på plats i Bolaget, ska kunna prestera på topp. Under 2021 levererade Ericsson detta genom att tydligt ange vilka globala, kritiska kompetenser som krävs för att genomföra tillväxtstrategin fram till 2025 och genom att tillhandahålla lärande- och utvecklingsmöjligheter som gör det möjligt för medarbetarna att höja sin kompetens genom fortbildning och omskolning inom dessa områden. De kritiska kunskaper som identifierades är en blandning av teknik, bl.a. 5G, sakernas internet och artificiell intelligens, försäljning och marknadsföring samt färdigheter som transformation, designtänkande och kommunikation. Under 2021 använde sig över 97 000 anställda aktivt av Ericssons lärandeplattform för att öka sin kompetens – 3,1 miljoner utbildningstillfällen genomfördes och fler än 10 000 nya utmärkelser, t.ex. digitala märken, delades ut. Detta motsvarade en årlig ökning av mängden lärande på 64%. Medarbetarna utarbetar – tillsammans med sina chefer – individuella karriär- och lärandeplaner som följs upp under året.

Mångfald och inkludering

Ericsson strävar efter att se till att medarbetare med skilda bakgrunder ska kunna vara framgångsrika i Bolaget. Till stöd för detta bildades under 2021 ett ökat antal resursgrupper för de anställda. Bolaget har också fortsatt sitt arbete med att förbättra könsfördelningen med ledarskapsprogrammet för kvinnor, ALTitude. Sedan programmet startade har 26% av de 257 deltagarna fått nya roller, och 23% har fått en annan job stage (senioritet). Ericsson kommer att skala upp ALTitude-programmet under 2022 och dessutom utöka ett utbildningsprogram om ledarskap som har genomförts i form av ett pilotprojekt under 2021, i syfte att integrera inkluderande beteenden.

Ericsson matchar sitt åtagande för mångfald och inkludering med offentliga mål. Under 2021 såg Bolaget över och bekräftade sitt mål om 30% kvinnor i den totala personalstyrkan, bland linjechefer och högre chefer till 2030. Den kvinnliga representationen är för närvarande 25%, 21% respektive 36%. Koncernledningen arbetar för att detta mål ska uppnås, liksom för ett större fokus på representation av olika nationaliteter och åldersgrupper och det övergripande målet understöds av mål för varje affärs- och marknadsområde.

För att attrahera och behålla kandidater från hela talangpoolen arbetar Ericsson för att få bukt med lönegapet mellan könen, vilket på global nivå likställs med en ojusterad, genomsnittlig löneskillnad mellan kvinnor och män på 18%. Denna siffra speglar bland annat den högre andelen män på högre befattningar och i tekniska roller. För att Ericsson ska fortsätta att göra framsteg på det här området under 2022 kommer Bolaget också fortsättningsvis att inrikta ledarskapsutbildningarna på inkludering och rättvisa, och införa detta som granskningskriterium i ersättningsprocesserna.

Kultur och ledarskap

Ericsson stöder alla medarbetare i att vara modiga och följa sin ansvarskänsla. Tillägget av integritet som ett nytt värdeord, som inbegriper prestationsmått, kompletterar det befintliga programmet för global kulturtransformation, Ericsson on the Move, inom vilket hittills över 80% av Bolagets chefer har deltagit i workshops om hur Ericssons kultur och värderingar ska integreras i verksamheten. Bolaget har även lanserat den reviderade och utökade affärsetiska koden, som har integrerats i verksamheten genom en ny satsning på efterlevnadsutbildningar. Effekterna av dessa åtgärder återspeglas i Ericssons medarbetarundersökning, där de högsta poängen gavs inom etik och regel efterlevnad – 91% av uppgiftslämnarna angav att de håller med om att Ericsson visar engagemang för etiskt och ansvarsfullt företagande.

Framtidens arbete

Ericsson är fast beslutet att vara en attraktiv arbetsplats, där alla känner sig inkluderade och stolta över att vara del av ett ledande teknikföretag som visar omtanke. Ericsson har under 2021 arbetat för att öka detta engagemang, med särskilt fokus på att förbereda framtidens arbete. Det omfattar främjande av mer flexibla arbetssätt, framför allt på grund av covid-19, och stöd till medarbetarnas välbefinnande i samband med utmanande situationer. Bolaget har anpassat lokala ersättningspolicyer så att de överensstämmer bättre med föränderliga behov. Det handlar till exempel om att Bolaget har erbjudit extra hjälp och stöd vid covid-fall, utökat medarbetarstödprogrammen och förbättrat tillgången till telemedicin och it-stöd. Som förberedelse inför en gradvis återgång till kontoren, när och på de platser där detta är säkert, har cheferna på Ericsson utbildats i nya arbetssätt och ledarskap som främjar flexibilitet, välbefinnande, tillhörighet och prestation på hybridarbetsplatser.

Effekterna av dessa åtgärder framgår av Ericssons medarbetarnöjdhet, som nu får 81 poäng och som har legat stadigt över 80 poäng de senaste två åren. Detta är över genomsnittet i teknikbranschen (73). Efter flera år av stadiga ökningar inom olika dimensioner av medarbetarengagemang såg Ericsson en stabilisering av poängsiffran under 2021, med en liten minskning för vissa delar under det fjärde kvartalet. Denna minskning har inträffat i flera olika branscher och kan ha koppling till pandemitrötthet. Även om Ericsson ligger över genomsnittet i teknikbranschen på alla de områden som mäts, kommer Bolaget att vidta åtgärder inom ramen för kulturtransformationen, för att undvika en nedåtgående trend.

Andel kvinnor per personalkategori %
Högre chefer	21%
Linjechefer	25%
Alla anställda	36%
	2019	2020	2021

Medarbetarnöjdhet Poäng
	2019	2020	2021
	80	81	81

Styrning

Ericssons medarbetarstrategi styrs av koncernfunktionen People, medan teamet Global People Leadership ansvarar för utarbetandet. Experter på ämnesområdet utarbetar koncernomfattande processer som integreras i affärs- och marknadsområdena, och i övriga koncernfunktioner av enhetscheferna i People. En global servicefunktion för medarbetare stöder processen på ett effektivt sätt, vilket garanterar samma praxis i hela Bolaget. Medarbetarstrategin är förankrad i Ericssons affärsetiska kod och sammanfattar de grundläggande koncernpolicyerna. I koncernpolicyn om medarbetare anges att all verksamhet som rör personalen, däribland anställning, utveckling, ersättning och förmåner, ska bedrivas utan diskriminering och med lika möjligheter för alla.

Miljömässig hållbarhet

Klimatförändringarna är en av de mest brådskande globala utmaningarna. För att vara ett motståndskraftigt bolag, fortsätter Ericsson att fokusera på teknologins energi-användning och miljöpåverkan, och på hur verksamheten drivs i hela värdekedjan. Ericsson kommer att fortsätta att hantera de ökade krav och förväntningar från intressenter som riktas mot Bolaget, särskilt vad gäller transparens beträffande de klimatrelaterade konsekvenserna av verksamheten.

Förhållningssätt till miljömässig hållbarhet

Ericsson strävar efter att minimera negativ miljöpåverkan i hela värdekedjan. Bolagets förhållningssätt till cirkulär ekonomi omfattar processer för design, tillverkning och användningsfasen liksom för återanvändning, produktåtertagning och hantering av uttjänta produkter. Ericsson har fortsatt att göra stora investeringar för att förbättra produktportföljens energiprestanda.# Miljömässig hållbarhet

Ericssons arbete med miljömässig hållbarhet är indelat i följande områden:

• Förbättra energiprestandan hos Ericssons produktportfölj.
• Minska utsläppen från Ericssons leverantörskedja och egen verksamhet.
• Införa ett cirkulärt perspektiv inom produktdesign och materialanvändning.
• Visa hur Ericssons verksamhet och produkter kan bidra till att samhället och andra branscher minskar utsläppen och blir mer cirkulära.

Forskning kring hållbarhet

Vetenskap och forskning ligger till grund för Ericssons hållbarhetsinsatser och Bolaget har sedan 2008 bidragit på flera sätt till internationella standarder på området för miljömässig hållbarhet. Bolaget prioriterar forskning om IKT-branschens direkta och indirekta miljöpåverkan. Ericsson bidrar också till att utveckla internationella metoder för att bedöma IKT-branschens miljöpåverkan. För att stödja IKT-branschens övergång till en ekonomi med låga utsläpp av koldioxid har Internationella teleunionen (ITU) gett ut en nettonollstandard <sup>1)</sup> för att vägleda företag i sektorn om fastställande av mål och strategier för nettonollutsläpp. Ericsson har bidragit till att utveckla denna standard, vilken uppfyller kraven i Science Based Target Initiative och definitionerna i FN:s Race to Zero Net Zero.

Ericssons nettonollambition

Ericsson har åtagit sig att följa nettonollstandarden <sup>1)</sup>, och under 2021 fastställde Bolaget officiellt sin långsiktiga ambition att ha nettonollutsläpp till 2040 i hela värdekedjan. För att uppnå denna ambition arbetar Ericsson mot sina fastställda mål i linje med 1,5 °C-ambitionen i Parisavtalet. Bolaget har satt upp ett första större delmål, att nå nettonollutsläpp i den egna verksamheten och att minska utsläppen med 50 % i sin produktportfölj och leverantörskedja till 2030; se figur 1. I figur 2 på s. 11 visas Ericssons koldioxidavtryck och klimatmål. Bolaget fokuserar inledningsvis på att minska och undvika utsläpp i hela värdekedjan, liksom på att investera i förnybar energi. Som en sista utväg för att hantera eventuella oundvikliga utsläpp kommer Ericsson arbeta för att avlägsna återstående koldioxidutsläpp från atmosfären genom godkända krediter för koldioxidupptag <sup>2)</sup>. Bolaget avser att bygga upp trovärdigheten med avseende på sina långsiktiga mål inom detta område, med fokus på att äga frågan och integrera sin klimatstrategi i linjeorganisationen. På följande sidor presenteras mål, resultat och nödvändiga åtgärder för att minska utsläppen i vart och ett av stegen i Ericssons värdekedja.

IKT är ett verktyg för klimatåtgärder

IKT och digitalisering är viktiga verktyg för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Enligt Ericssons forskning, har IKT-lösningar potentialen att minska de globala koldioxidutsläppen i andra sektorer med 15 % till 2030 <sup>3)</sup>.

Figur 1: Ericssons väg mot nettonollutsläpp

Tusen ton CO2e
0
37000
2040
2039
2038
2037
2036
2035
2034
2033
2032
2031
2030
2029
2028
2027
2026
2025
2024
2023
2022
2021
2020
36
719
34
733
-5 000
Produktportfölj
Leverantörskedja
Egen verksamhet 4)
Koldioxidupptag 2)
-
-
Totalt koldioxidavtryck

Till 2030
Utsläpp från egen verksamhet: Nettonoll
Utsläpp från leverantörskedjan: Minskning 50 %
Utsläpp från produktportföljen: Minskning 50 %

Till 2040
Nettonoll

<sup>1)</sup> Nettonollstandarden ITU L.1471.
<sup>2)</sup> Koldioxidupptag, även känt som negativa koldioxidutsläpp, är en process där koldioxid (CO2) avlägsnas från atmosfären och lagras permanent under långa tidsperioder. För att nå nettonollutsläpp i värdekedjan kan företagen neutralisera sina återstående utsläpp som inte kan minskas ytterligare genom pålitlig infångningsteknik som uppfyller kraven i globala standarder.
<sup>3)</sup> J. Malmodin och P. Bergmark, 2015, Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030, https:/ /www. atlantis-press. com/proceedings/ict4s-env-15/25836149.
<sup>4)</sup> Definieras som scope 1 (fastigheter och fordonsflotta), scope 2 och scope 3-kategorierna affärsresor och pendling (inklusive distansarbete).

Faktiskt värde	Prognos	Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021	10	Miljömässig hållbarhet	Klimatåtgärder – Ericsons koldioxidavtryck
Ericsson var en tidig anhängare av Parisavtalet och inser behovet av att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C, enligt beskrivningen av FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC. Bolagets klimatarbete och målfomulering för den egna verksamheten och för branschen baseras på över 20 år av forskning kring hållbarhet. Ericsson har under 2021 gjort en klimatsenarioanalys i linje med rekommendationerna från Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), för att ytterligare förstå potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter som är relevanta för Bolagets affärsmodell. Analysen bekräftade att de största klimatrelaterade affärsmöjligheterna för Ericsson har att göra med att erbjuda kunderna energieffektiva nät och utöka kommunikationslösningarna till att omfatta andra sektorer, i syfte att möjliggöra ytterligare utsläppsminskningar. De huvudsakliga riskerna som identifierades i scenarierna är hänförliga till prissättningen av koldioxid och verksamhetsstörningar på grund av fysiska risker, t.ex. allvarliga väderförhållanden. Mer information om analysen och dess slutsatser finns på s. 33.

Ericssons koldioxidavtryck

Miljöpåverkan och koldioxidavtrycket från Ericssons värdekedja kvantifieras baserat på livscykelanalyser av produkter och genom omfattande forskning av påverkan från IKT-branschen. I figur 2 visas Bolagets totala koldioxidavtryck, mätt i koxidekvivalenter (CO2e). Påverkan är uppdelad i fyra delar: produktportfölj (inbegripet produkter och programvara i drift), leverantörskedja (produktdesign, upphandling och transporter), egen verksamhet (fordonsflotta, affärsresor, pendling, distansarbete och lokaler) och produktåtervinning (uttjänta produkter som tas tillbaka från kunder och sedan återvinns). Såsom framgår av figur 2 motsvarade koldioxidutsläppen från energianvändningen från Ericssons produktportfölj under hela livslängden ungefär 94 %, och utsläppen från leverantörskedjan stod för 8 %, av Bolagets totala koldioxidavtryck. Ericssons utsläpp från den egna verksamheten är låga i förhållande till de föregående två kategorierna. De uppgår till 0,4 % av de totala utsläppen. Under 2021 utökade Ericsson sitt mål om koldioxidneutralitet för den egna verksamheten till att omfatta nettonollutsläpp till 2030, inklusive fordonsflotta, lokaler, affärsresor och pendling/distansarbete. Produkttransporter ingick tidigare i egen verksamhet, men överförs nu till leverantörskedjan. Enligt Ericssons beräkningar bidrar återvinning av uttjänta produkter till att sänka utsläppen i leverantörskedjan. Skälet är att utsläppen från återvunna råvaror, t.ex. aluminium, är lägre än de från nya råvaror. Produktåtervinning står därmed för en negativ andel av Bolagets utsläpp, vilket visas i figuren nedan.

Figur 2: Ericssons koldioxidavtryck

Miljoner ton CO2e
Koldioxidavtryck 2021
5
15
25
35
Återvinning Egen verksamhet Leverantörskedja Produktportfölj
7,6%
0,4%
93,5%
-1,5%

Större delmål

• Halvera utsläppen från produktportföljen till 2030
• Halvera utsläppen från leverantörskedjan till 2030
• Nå nettonollutsläpp från egen verksamhet till 2030
• Öka återvinningen och undvika användning av nya material

Resultatmål

• Uppnå energibesparingar på 35 % i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare portföljen till 2022. Godkänt av Science Based Target Initiative.
• Uppnå en 5G-produktportfölj som är tio gånger mer energieffektiv (per överförd mängd data) än 4G till 2022.
• Samarbeta med omkring 350 strategiskt viktiga leverantörer med höga utsläpp, vilka tillsammans är ansvariga för 90 % av Ericssons utsläpp i leverantörskedjan, för att de ska fastställa egna 1,5 °C-anpassade klimatmål till 2025.
• Minska utsläppen med 35 % i scope 1, 2 och 3 (kategorierna affärsresor och transporter i senare led) till 2022, jämfört med 2016 års basnivå. Godkänt av Science Based Target Initiative.

samtidigt som den egna branschen står för endast 1,4 % av det globala koldioxidavtrycket.

Påverkansarbete

Ericsson bidrar aktivt till samråd och utfrågningar om strategier och lagförslag som presenteras av olika lagstiftande organ. Inom Europeiska unionen (EU) har kommissionen historiskt antagit ett proaktivt förhållningssätt till miljölagstiftning och påskyndar nu sina ansträngningar i form av den europeiska gröna given. Ericsson förespråkar tydliga rättsliga krav på miljöområdet som är effektiva, baseras på vetenskap och som förbättrar branschens miljöprestanda. För att driva dessa frågor är Ericsson aktivt i branschorganisationer, bl.a. programmet för ett digitalt Europa, Teknikföretagen, European Round Table for Industry (ERT) och andra relevanta forum. Bolaget samarbetar också med organisationer <sup>1)</sup> som arbetar med att ta fram globala miljöstandarder. För att sprida fördelarna med digitalisering i samband med övergången till en koldioxidsnål ekonomi samverkar Ericsson dessutom med organisationer som World Economic Forum, den europeiska avd-alliansen, Exponential Roadmap Initiative, Pathways Coalition och den europeiska gröna digitala koalitionen.

<sup>1)</sup> Internationella teleunionen (ITU), Europeiska institutet för telekommunikationsstandarder (ETSI), Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (CENELEC).

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021	11	Miljömässig hållbarhet	Klimatåtgärder – Energiprestanda inom nätdrift
För att nå branschens ambition om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2050 behövs teknikinnovationer som möjliggör för mobil-näten att stödja mer trafik samtidigt som de använder mindre energi.# Förbättrad energieffektivitet

Ericsson har genom stora investeringar i FoU kunnat utveckla marknadsledande produkter och lösningar för mer hållbara mobilnät, och har kunnat göra betydande energi- och prestandaförbättringar i produktportföljen. Dessa förbättringar bidrar även positivt till affärsnyttan med och bärkraftigheten för förnybar energi som primär energikälla för framtida platser för radioaccessnät (RAN-platser).

I mobilnäten är radioaccessnäten byggda för att tillhandahålla landsomfattande täckning och kapacitet för användarna. Till följd av detta står radioaccessnätens energiförbrukning för över 75% av den totala förbrukningen i näten. Det innebär att radioaccessnätens energieffektivitet är av central betydelse för att kontrollera energiförbrukningen samtidigt som optimala användarupplevelser fortfarande säkerställs.

Övergången från 4G till 5G medför betydligt högre processkrav på utrustningen i radioaccessnäten. Bolagets för ändamålet utvecklade processhårdvara Ericsson Silicon är utformad för att möta dessa prestandakrav. Den spelar även en viktig roll för att underlätta framtagandet av högpresterande, energieffektiva och lätta produkter. Ericsson Silicon var sju gånger mer energieffektiv 2021 än 2016; se figur 1.

Vid sidan av andra energieffektivitetsförbättringar lanserade Bolaget under 2021 sina ultralätta produkter med massiv MIMO-teknik, t.ex. radioenheten AIR 3268 som endast väger 12 kg och har en volym på 23 liter. Tanken med dessa nyheter i produktportföljen är att underlätta en effektiv användning av 5G-mellanband. Framstegen med Ericsson Silicon gör det också möjligt för Bolaget att kombinera flera olika frekvensband i en enda fjärrstyrd ERS-radioenhet. Under 2021 lanserade Ericsson Radio 6626, en produkt som gör det möjligt att ersätta sex radioenheter med ett enda band, vilket bland annat har fördelen att energiförbrukningen minskar med upp till 50%.

Ovannämnda högpresterande RAN-produkter är exempel på hur Ericsson kan spara energi i mobilnäten och samtidigt hantera den ökande mobila bredbandstrafiken, inklusive 5G-utbyggnaden.

Mål och resultat 2021

Ericssons mål för Bolagets 5G-produktportfölj är att, till 2022, göra den tio gånger mer energieffektiv för samma mängd överförda data än 4G-portföljen (basnivå 2017) vid användning med förstärkt mobilt bredband (eMBB). Resultaten från 2021 visar att Ericssons nuvarande 5G-radioenheter redan är väldigt nära att nå den uppsatta nivån, i och med att de är omkring 9,3 gånger mer energieffektiva; se figur 2.

Energibesparingar kan också uppnås genom att byta ut mindre effektiv utrustning i äldre nät. Ericsson har formulerat ett mål om att sänka energiförbrukningen i Ericsson Radio System (ERS) med 35% jämfört med den tidigare portföljen senast 2022 (basnivå 2016). Det här målet har godkänts av Science Based Target Initiative. Under 2021 uppnådde Ericsson energibesparingar på 36% från levererade ERS-radioenheter jämfört med den tidigare portföljen, och nådde därmed målnivån ett år tidigare än planerat; se figur 3.

Figur 3: Framsteg mot SBT, vetenskapligt baserat klimatmål Energibesparingar i Ericsson Radio System

• Uppnå energibesparingar på 35% i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare portföljen till 2022 (basnivå 2016). Mål godkänt av Science Based Target Initiative.
• Resultat 2021: 36%

Figur 2: 5G-portföljens energiprestanda (jämfört med 4G och samma mängd överförda data)

År	5G-portföljens energieffektivitet (relativt 4G)
2017	4,2x
2018	5,5x
2019	6,6x
2020	9,3x
2021	9,3x
2022	10x (Mål)

Figur 1: Energiförbrukning för Ericsson Silicon för 32TR-200MHz-produkt (normaliserad)

• 2016: 1x (Baslinje)
• 2017: 2x
• 2018: 4x
• 2019: 6x
• 2020: 8x
• 2021: 7x (Sju gånger mer energieffektiv)

Miljömässig hållbarhet Klimatåtgärder – Leverantörskedjan

Ericsson arbetar aktivt för att minska utsläppen från sin leverantörskedja. Under 2021 uppgick utsläppen från leverantörskedjan till 2,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter och motsvarade 8% av Bolagets totala koldioxidavtryck.

Ericsson satte upp ett mål 2020 om att samarbeta med de 350 av sina strategiskt viktiga leverantörer med höga utsläpp, som tillsammans står för 90% av utsläppen i Ericssons leverantörskedja, för att de ska sätta sina egna 1,5 °C-anpassade klimatmål till 2025. Vid sidan av detta långsiktiga åtagande skulle detta också innebära att de berörda leverantörerna är tvungna att halvera sina driftutsläpp till 2030. I slutet av 2021 hade 121 leverantörer formulerat sådana mål, vilket ligger i linje med Bolagets riktade satsning.

Ericsson har också fastställt ett nytt mål under 2021 om att minska utsläppen från leverantörskedjan med 50% till 2030 (jämfört med basnivån 2016) och därigenom anpassat minskningarna i leverantörskedjan till Bolagets nettonollambition. Många av Ericssons kunder har åtagit sig att minska koldioxidavtrycket från de produkter som de köper in, och resultatet av Ericssons arbete kommer direkt att komma dessa kunder till del.

Utöver arbetet med att minska de direkta utsläppen från nivå 1-leverantörer avser Ericsson också uppnå målen om minskade koldioxidutsläpp i leverantörskedjan med hjälp av andra åtgärder. Det handlar bland annat om att ytterligare stärka Bolagets förhållningssätt till design, inköp av råvaror, energiutsläppsfaktorer på landsnivå, ersättning av material, användning av återvunna material och metoder för pressgjutning.

Minskade koldioxidutsläpp från produkttransporter är en särskilt viktig strategisk del av de totala utsläppen från leverantörskedjan. Under 2021 inriktade Ericsson sina ansträngningar inom detta område på att optimera processerna, i första hand genom digitalisering av leverantörskedjan för att förbättra planeringen av transporter och minska utsläppen. För att lyckas med detta har Ericsson utvecklat och börjat införa ett transporthanteringsverktyg, i syfte att få en komplett och obruten rapportering av koldioxidekvivalenter liksom måluppföljning avseende produkttransporter. Under 2021 infördes också ett internt skuggpris för koldioxid på 100 euro/ton CO2 i form av ett pilotprojekt för en del av processen för produkttransporter, för att internt illustrera kostnaden för koldioxidutsläpp.

Ericsson och Deutsche Telekom har ingått partnerskap för att installera solpaneler på en plats för radioaccessnät. Bildkälla: DFMG Deutsche Funkturm GmbH.

Miljömässig hållbarhet Klimatåtgärder – Ericssons egen klimatpåverkan

Ericssons vetenskapbaserade mål att minska utsläppen med 35% fram till 2022 gäller utsläpp från fordonsflotta, lokaler, affärsresor och utgående produkttransporter. Vid utgången av 2021 hade Ericsson uppnått en utsläppsminskning på 60% jämfört med basåret, vilket är en snabbare takt än planerat.

Under 2021 utökade Ericsson sitt mål om koldioxidneutralitet för den egna verksamheten till att omfatta nettonollutsläpp till 2030. Detta mål omfattar Bolagets scope 1- och scope 2-utsläpp, liksom scope 3-kategorierna affärsresor och pendling (inklusive distansarbete).

Resultat 2021

Fastigheter

Utsläppen från Bolagets fastighetsportfölj (kontor, produktionsanläggningar, datacenter och testlaboratorier) minskade till 64 kiloton under 2021 från 81 kiloton 2020. Detta motsvarar en minskning med cirka 21% jämfört med 2020. Ericsson har vidtagit riktade åtgärder för att minska energianvändningen och köpa in förnybar el i sina fastigheter i t.ex. Sverige, USA, Indien, Kina och Ungern. Förnybar el stod för 67% av Bolagets totala elanvändning under 2021. Beräknat som andel av den totala energianvändningen, inklusive uppvärmning och kylning, motsvarade det 62% (se figur 2). Ericsson är på rätt väg att köpa in 100% förnybar energi till 2030.

Fordonsflotta

Ericssons fordonsflotta för den operativa verksamheten omfattade under 2021 ungefär 5.970 fordon, och de relaterade koldioxidutsläppen var 32 kiloton, vilket är en minskning av utsläppen med 3% jämfört med 2020.# Miljömässig hållbarhet

Under 2020 lanserade affärsområdena Managed Services och Networks ett program för att fasa ut fossila bränslen i den operativa fordonsflottan i linje med Bolagets klimatmål. Bolaget har inlett förberedelserna för att ersätta fordon med fossilfria alternativ, och har även infört ett ledningssystem för fordonsflottan på alla marknadsområden. Införandet av telematik, ett system för att samla in fordonsposition och aktivitetsdata med hjälp av GPS och mobilnät, i operativa fordon kommer att förbättra fordonshanteringen ytterligare, med mer frekventa, pålitliga och automatiserade processer för datainsamling. Telematiksystemet är ännu inte helt infört inom alla marknadsområden, men när så har skett kommer Bolaget att kunna samla in allt mer exakta utsläppsdata.

Figur 1: Resultat i förhållande till SBT, vetenskapligt baserade klimatmål

Tusen ton CO2e
| År | Baseline | Scope 1 | Scope 2 | Scope 3: Affärsresor och utgående produkttransporter |
|---|---|---|---|---|
| 2022 | 364 | | | |
| 2021 | 560 | | | |
| 2020 | 481 | | | |
| 2019 | 513 | | | |
| 2018 | 427 | | | |
| 2017 | 243 | | | |
| 2016 | 227 | | | |

Projicerade utsläppsminskningar godkända av Science Based Target Initiative (SBTi)

Figur 2: Energianvändning i Ericssons fastigheter

Andel förnybar energi %
| År | Elektricitet | All energi (inklusive elektricitet, kylning och uppvärmning) |
|---|---|---|
| 2021 | | |
| 2020 | | |
| 2019 | | |
| 2018 | | |
| 2017 | | |
| 2016 | | |

Affärsresor

Koldioxidutsläppen från affärsresor uppgick till 12 kiloton under 2021, vilket innebär en minskning med 29 % jämfört med 2020. Ericsson införde globala reserestriktioner under covid-19-pandemin, vilket ledde till en kraftig minskning av resandet och därav resulterande utsläpp. Som en del av sin nettonollambition beslutade Bolaget att begränsa utsläppen från affärsresor för 2022 till 50 % av 2019 års nivåer. Varje koncernfunktion, segment och marknadsområde kommer att få en specifik årlig utsläppsbudget för affärsresor.

Pendling och distansarbete

Utsläpp från pendling och distansarbete ingår i det nya målet för nettonollutsläpp från den egna verksamheten. En stor del av Ericssons personalstyrka fortsatte att arbeta på distans under 2021, på grund av pandemin, och relaterade utsläpp uppgick till 23 kiloton, där distansarbete beräknas stå för ungefär 56 %. För att nå nettonollmålet kommer Bolaget att öka sina ansträngningar för att minska de globala utsläppen från distansarbete och pendling. Detta arbete inleddes under 2021 och kommer att fortsätta under 2022. Det består bland annat av att förbättra datainsamlingen och ta fram en färdplan med definierade åtgärder i linje med utvecklingen mot nettonollmålet.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 14

Cirkularitet i design och materialanvändning

Att minimera mängden avfall och öka återanvändning och återvinning är centralt i en cirkulär ekonomi. Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (elavfall) är dessutom ett av de snabbast växande avfallsflödena i världen. Potentiell inverkan på miljön kan hänföras till råvaruutvinning, brist på naturresurser och en striktare syn på förekomst av vissa ämnen i produkter. Materialval, ökad användning av återvunnet material och produktdesign som gynnar effektiv återvinning är alla viktiga åtgärder för att halvera koldioxidutsläppen i leverantörskedjan till 2030 och minska våra produkters inbäddade koldioxidavtryck.

Ericssons förhållningssätt

Ericssons arbete på det här området baseras på över 20 års erfarenhet av livscykelsanalyser, där data om råvaruutvinning, design, tillverkning, transport, produktanvändning och hantering av uttjänta produkter ingår. Bolagets hållbarhetsstrategi inkluderar utveckling, tillverkning och distribution av produkter, områden där cirkulära affärsmodeller och materialeffektivitet är viktiga faktorer. För Ericsson är effektiv och hållbar materialanvändning en del av Bolagets förhållningssätt till cirkulär ekonomi, vilket inkluderar ansvar beträffande materialval och produktdesign, tillverkning och inköp samt effektiv återanvändning och återvinning av uttjänta produkter. En design som möjliggör effektiv återvinning, materialval och ökad användning av återvunna material är alla viktiga steg för att halvera utsläppen från leverantörskedjan till 2030.

Risker och möjligheter

Produktdesign, tillverkning av produkter liksom val och användning av material innebär både risker, såsom förekomst av oönskade ämnen, och möjligheter, t.ex. innovativa material som kan påverka energi- och produktprestanda på ett positivt sätt. Det finns också ett ökat fokus från intressenternas sida på spårbarhet av material i leverantörskedjan och kunskap om produktinnehåll. Andra möjliga risker kan vara knapp tillgång på råmaterial och striktare regulatoriska krav beträffande kemiska ämnen, vilket påverkar leverantörernas förmåga att tillhandahålla komponenter.

Miljömedveten design har varit en integrerad del av Ericssons produktutvecklingsprocess i över 20 år. Den säkerställer att krav från myndigheter, normgivare och kunder implementeras. För att säkerställa regelföljd, möjliggöra utfasning av ämnen och uppfylla designkraven måste alla leverantörer följa Ericssons lista över förbjudna och begränsade ämnen (List of Banned and Restricted Substances) och Bolaget begär in fullständiga materialdeklarationer från komponentleverantörerna.

Principer för produktdesign och hantering av uttjänta produkter

Faktorer som produkternas hållbarhet och möjlighet att uppgradera, reparera, serva och återvinna dem är integrerade i Ericssons processer för produktdesign och livscykelshantering. Genom att minimera produkternas storlek och vikt minskas deras inbäddade koldioxidavtryck, liksom material- och transportkostnader.

I syfte att minska Ericssons koldioxidavtryck och säkra miljömässig återvinning av material och andra resurser samlar Bolaget in utrustning som har nått slutet av sin livscykel genom sitt globala program för återtag av uttjänta produkter. Eftersom utrustningen ägs av kunderna beror ett återtagande på hur kunderna hanterar uttjänt utrustning. Utrustning som inte tas om hand av återtagandeprogrammet kan riskera att tas om hand av dåligt skött avfallshantering. Det är också viktigt att förbättra hanteringen av använd utrustning för att minska risken för integritetskränkningar på grund av otillräcklig datarensning och för att undvika okontrollerad återvinningsverksamhet som orsakar skador på miljön.

Resultat 2021

När uttjänt utrustning samlas in via Ericssons återtagningsprogram för uttjänta produkter säkerställer Bolaget datarensning och efterlevnad av relevant lagstiftning, och utfärdar ett certifikat om destruktion till kunden. Under 2021 inledde Ericsson en granskning av sina processer för gränsöverskridande transporter av elavfall, på grund av diskussioner om frågan med myndigheter inom EU. 2021 var den totala vikten på återtagen utrustning över 8 800 ton.

Ericssons förhållningssätt till cirkulär ekonomi

Material	Leverans	Användning	Design	Återanvändning/ återvinning	Återtagning

Ericsson Refurbished Spares är en kommersiell lösning som fokuserar på återköp, rekonditionering och återanvändning av reservdelar från använd utrustning med syftet att skapa värde både för kund och ökad hållbarhet. Kvaliteten på Ericssons rekonditionerade reservdelar är jämförbar med nya, vilket stöder utvecklingen av ett effektivare sätt att använda material mer cirkulärt.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 15

Eftersom omkring 2,9 miljarder människor fortfarande inte har internetuppkoppling, fortsätter den digitala klyftan att vara en viktig utmaning för den globala ekonomiska utvecklingen. Höga kostnader, bristande digital kompetens eller tillgång till uppkoppling är några av orsakerna bakom detta. Ericsson har som mål att vara den prioriterade partnern som överbryggar den digitala klyftan, eftersom mobilt bredband (3GPP-teknik) anses vara ett av de mest kostnadseffektiva alternativen för att stärka människor och samhällen genom digital infrastruktur. Ericsson koncentrerar sina insatser till områden där Bolaget har störst möjligheter att påverka, samtidigt som Bolagets kunder och den egna verksamheten påverkas positivt. Dessa områden omfattar förbättrade anslutningsmöjligheter och uppgraderade nät, liksom att förespråka framtidssäkrade, robusta och kostnadseffektiva nät. Detta arbete ger möjligheter att utveckla samhällen, förbättra människors liv, leda till ökad ekonomisk tillväxt och förbättra tillgången till utbildning och digital kompetens.

Ekonomisk tillväxt

Forskning som bedrivits tillsammans med Imperial College London visar att en ökning med 10 % av användningen av mobilt bredband i genomsnitt kan öka den ekonomiska tillväxten (BNP) med upp till 0,8 %. Denna ökning är dessutom betydligt större i låg-inkomstländer. Vidare är mobila finansiella tjänster ett viktigt verktyg för ekonomisk inkludering. För närvarande använder över 300 miljoner människor i hela världen Ericssons Wallet Platform-lösningar, som tillhandahålls av telekomoperatörerna.

Tillgång och överkomlighet

Den pågående covid-19-pandemin har ökat fokus på den digitala klyftan globalt och multilaterala organisationer förespråkar större statliga insatser för att tillhandahålla överkomliga uppkopplingsalternativ till grupper i alla delar av världen som ännu inte är uppkopplade. För att överbrygga klyftan måste de befintliga näten på många håll uppgraderas, för att möjliggöra snabbare och mer relevant kommunikation. Som ett exempel, enligt Ericsson Mobility Report, kommer 62 % av mobilabonnemangen i Afrika söder om Sahara fortfarande att vara 2G- och 3G-abonnemang 2027. Ericssons långsiktiga mål är att tillhandahålla internetaccess via mobilt bredband till ytterligare 500 miljoner abonnenter fram till 2024, jämfört med basnivån 2018.# H1 - Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

H2 - Digital inkludering

Antalet abonnenter som har tillgång till internet genom Ericssons mobila bredbandslösningar har ökat med cirka 59 miljoner under 2021. De största utmaningarna för att uppnå detta är överkomliga priser för alla användare och en lönsam affärsmodell. För att bygga ut näten i områden som saknar uppkoppling måste hållbara affärsmodeller utvecklas för telekom operatörerna, inklusive kostnadseffektiv utbyggnad och drift, såväl som användningsområden för konsumenter och företag. I många regioner kan också höga kostnader för enheter vara ett stort hinder för möjligheten till uppkoppling. Ericsson arbetar med internationella organisationer och kundorganisationer för att ta itu med en del av dessa hinder. Under 2021 har Ericsson utforskat hur Bolagets lösningar och produktportfölj kan användas för att utveckla ett kostnadseffektivt och lönsamt produktutbud i regioner med liten eller ingen tillgång till internet. Detta arbete omfattar lösningar för radio- och energihantering, liksom scenarier för verksamhets- och användningsfall. Ericsson arbetar i olika forum för att främja ökad digitalisering, universell täckning och överkomlighet, t.ex. i FN:s bredbands- Digital inkludering kommission för hållbar utveckling och Alliance for Affordable Internet.

H3 - Tillgång till digitalt lärande och kompetensutveckling

Ericssons åtagande för att överbrygga den digitala klyftan innebär fortsatt fokus på tillgång till utbildning och digital kompetens. Som ett led i detta arbete avser Bolaget positivt påverka en miljon barn och ungdomar fram till 2025, genom att ge dem tillgång till program för digitalt lärande och kompetensutveckling. Detta åtagande ingår i EDISON Alliance 1 Billion Lives Challenge, en global rörelse som samarbetar med World Economic Forum och består av 45 ledare som samlar digital inkludering från myndigheter, företag och andra organisationer. Genom Ericssons flaggskeppsinitiativ för utbildning, Connect to Learn, har Bolaget hittills stärkt lärare, elever och skolor i över 30 länder. Vid sidan om detta åtagande har Ericsson ett partnersamarbete med Unicef till stöd för initiativet Giga, vars mål är att alla skolor ska vara anslutna till internet senast 2030. Inom ramen för detta initiativ hjälper Ericsson till med utmaningen att kartlägga skolor i 35 länder och bedöma deras anslutningsmöjligheter fram till slutet av 2023. Detta kommer att göra det möjligt för Giga att samla efterfrågan och presentera övertygande nyttokalkyler för myndigheter och den privata sektorn, i syfte att säkra finansiering för att ansluta skolorna. Giga har nu kartlagt över en miljon skolor, i samarbete med nationella myndigheter, Ericsson och andra partners. När det gäller Ericssons del i Giga-projektet använder sig Bolaget av sin kapabilitet för att bygga kommunikationsinfrastruktur, liksom av sina expertkunskaper inom datavetenskap för att hjälpa Unicef att samla in, validera, analysera och visualisera kommunikationsdata för skolorna. Ericsson utökar också räckvidden för Bolagets program för utveckling av digital kompetens, Ericsson Educate och Ericsson Digital Lab, vars syfte är att utbilda barn och ungdomar i befintlig och framväxande teknik som är viktig för telekom- och it-sektorn. Bolaget var också en av ledarna för den arbetsgrupp inom FN:s bredbandskommission för hållbar utveckling som publicerade rapporten ”Connecting Learning Spaces: Possibilities for Hybrid Learning”. Rapporten innehöll rekommendationer till regeringar om strategier för att genomföra digitalt lärande.

1) https:/ /www.itu.int/itu-d/reports/statistics/facts-figures-2021/
2) Ericsson Mobility Report, november 2021.

Mobilabonnemang per region och teknik (%)	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027	2021	2027
Nordamerika
Afrika söder om Sahara
Mellanöstern och Nordafrika
Latinamerika
Indien
Sydostasien och Oceanien
Central- och Östeuropa
Nordostasien
Gulfstaternas samarbetsråd
Västeuropa
5G
LTE (4G)
WCDMA/HSPA (3G)
Endast GSM/EDGE (2G)
Endast CDMA (2G/3G)

1) Alla siffror från Mellanöstern och Nordafrika inkluderar GCC-länderna.

H2 - Samhällsengagemang

Ericsson deltar som en aktiv lokal partner i de samhällen där Bolaget är verksamt. Volontärarbete är ett sätt för Ericssons medarbetare att hjälpa Bolaget att förverkliga sin vision om en värld där obegränsad kommunikation förbättrar liv, omdefinierar verksamheter och banar väg för en hållbar framtid. Under 2021 intensifierade Ericsson sitt samhällsengagemang, bland annat genom en ny strategi för volontärarbete som främjar ett ökat engagemang hos medarbetare och i samhället. Bolaget återupprättade också den globala styrningen av detta program, i och med bildandet av en ny styrgrupp för volontärprogram. Ericsson stärkte också sin donationsstrategi till att fokusera på proaktiva insatser, effektivitetsförbättringar och långsiktiga partnersamarbeten.

H3 - Göra skillnad runt om i världen

Ericssons största donation under 2021 var kopplad till insatser riktade mot covid-19 i Indien. Donationen på nästan en miljon US-dollar var en kombination av ett direkt bidrag från Ericsson och donationer från de anställda som matchades av Bolaget. Donationen gick till Unicef i Indien och bidrog till inköp av anläggningar för syrgasgenerering, maskiner för PCR-testning i realtid och annan medicinsk utrustning. Till följd av pandemin har Ericsson koncentrerat sina volontärinsatser till virtuella evenemang. Under 2021 inledde Bolaget flera virtuella pilotprojekt inom volontärarbete, där fler än 24 000 anställda i 39 länder bjöds in att delta. Lärdomar från dessa projekt kommer att integreras i det globala volontärprogram som kommer att sjösättas under 2022. Ett exempel på ett globalt, virtuellt volontärinitiativ är Missing Maps, ett öppet samverkansprojekt där volontärer virtuellt kan kartlägga byggnader i områden som riskerar att drabbas av naturkatastrofer. Till följd av denna globala möjlighet har volontärer från Ericsson kartlagt över 4 500 byggnader.

H3 - Klimatåtgärder

Under 2021 fortsatte Ericsson att bistå i skötseln av mangroveträd i Malaysia, och förnyade sina partnersamarbeten med lokala intressenter i Filippinerna för att skydda över 405 hektar av mangroveträsk. I det filippinska projektet används teknik från Ericsson och de anställdas expertis, och projektet i Malaysia omfattar en företagsdonation av unga mangroveträd för återplantering. Med utgångspunkt i sitt sexåriga åtagande för mangrovebevarande projekt har Ericsson gett löfte om att bidra till organisationen 1t.org, vars syfte är att bevara, återställa och plantera en biljon träd fram till 2030. 1t.org deltar i World Economic Forums arbete för att påskynda naturbaserade lösningar till stöd för FN:s årtionde för återställande av ekosystem (2021–2030).

H3 - Humanitära insatser

Ericsson Response är Bolagets flaggskeppsprogram inom volontärarbete och har pågått sedan år 2000. Tillsammans med sina samarbetspartners använder Ericsson sin kärnkompetens för att erbjuda kommunikationsmöjligheter och annat stöd för att hjälpa biståndsarbetare att rädda liv, och för att stödja samhällen i behov av humanitära insatser, t.ex. efter en naturkatastrof. Arbetet sker löpande för att förbereda och förbättra humanitära insatser inför framtida kriser. Under 2021 utökade Ericsson sitt partnersamarbete med FN och inledde ett samarbete med UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, för att bistå i det viktiga arbetet med humanitära insatser i samband med flyktinghändelser. Som ett första uppdrag till stöd för UNHCR deltog Ericsson Response i Colombia för att stödja insatsen till venezuelanska flyktingar. Ericsson Response har även deltagit i åtgärder efter den förödande jordbävningen i Haiti och efter de kraftiga översvämningarna i Tyskland. Ericssons medarbetare i Malaysia arbetar regelbundet som volontärer och planterar och förvaltar mangroveträd i projektet Connected Mangroves, i vilket Bolaget har deltagit – tillsammans med lokalsamhället Kampong Dato Hormat i Selangor, Malaysia – sedan 2015.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 17

H2 - Samhällsengagemang

H3 - Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ericsson uppmuntrar medarbetare, leverantörer och andra externa parter att rapportera beteenden som kan misstänkas bryta mot lagstiftningen, Bolagets affärsetiska kod eller Bolagets uppförandekod för affärspartners (sammantaget kallade ”ärenden avseende regelefterlevnad”). Ärenden avseende regelefterlevnad kan röra korruption, oegentligheter, revisioner, tveksamheter i redovisningen, brister i interna kontroller, enskilda individers hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter, arbetsmiljö och arbetsförhållanden eller andra ärenden som kan misstänkas utgöra lagbrott eller skada Ericsson, dess medarbetare, aktieägare eller Bolagets anseende. Medarbetarna uppmuntras att rapportera ärenden avseende regelefterlevnad direkt till sin chef, till chefens överordnade eller till koncernfunktionerna People eller Legal Affairs and Compliance. Ärenden avseende regelefterlevnad kan också rapporteras anonymt (om det är tillåtet enligt tillämplig lagstiftning), genom Ericsson Compliance Line per telefon eller via en säker webbplats, dygnet runt under årets alla dagar. Ericsson accepterar inga former av diskriminering eller repressalier mot enskilda som i god tro rapporterar ärenden avseende regelefterlevnad. Ericssons Allegation Management Office ansvarar för att ta emot och bedöma påståenden och rapporter om eventuella överträdelser och för att bevaka genomförandet av korrigerande åtgärder tills dess att fallen avslutas.# Avdelningen för interna utredningar

Avdelningen för interna utredningar ansvarar för att genomföra utredningar av koncernrelevanta fall och för att övervaka utredningar som avdelningen delegerar till andra Ericsson-enheter eller till externa tredjepartsutredare. Slutsatser och åtgärdsplaner för koncernrelevanta fall presenteras för koncernens kommitté för korrigerande åtgärder, som består av Chief Legal Officer, chefen för Chief Financial Officers kontor, Chief People Officer och Chief Compliance Officer. Slutsatserna från koncernrelevanta fall presenteras också varje kvartal för styrelsens kommitté för Audit and Compliance. Fall som inte är koncernrelevanta hanteras enligt samma process inom respektive marknadsområde och presenteras för marknadsområdenas kommittéer för korrigerande åtgärder.

Antalet rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad inom Ericsson ökade från 933 under 2020 till 1 059 under 2021. Ericsson tror att detta speglar dels en ökad medvetenhet bland medarbetarna om risker kopplade till regelefterlevnad, dels Bolagets fortsatta ansträngningar för att främja en öppen kultur där alla vågar göra sin röst hörd.

I figur 1 visas det totala antalet misstänkta överträdelser under 2021 per kategori. Av det totala antalet fall ansågs 237 fall kunna bekräftas; 715 fall ansågs inte kunna bekräftas, omfattades inte av förfarandet eller så inkom ingen ytterligare information från rapportören i samband med uppföljning. 414 fall som rapporterades under 2020 och 2021 utreds fortfarande.

I figur 2 visas de åtgärder som vidtagits med anledning av bekräftade fall under 2021.

Figur 1: Rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad per kategori

1) Ericssons Allegation Management Office bedömer anklagelser och kategoriserar dem enligt tillgänglig information. Kategorin kan komma att ändras under utredningen när ytterligare information blir tillgänglig. Siffrorna är avrundade till närmast hela procenttal och därför summerar inte totalen 100 procent.

Kategori	Procent
Oegentligheter, korruption och överträdelser av regelverk	20 %
Verksamhet	13 %
Intressekonflikter	8 %
Säkerhet	8 %
HR-frågor	35 %
Övriga	17 %

Figur 2: Korrigerande eller disciplinära åtgärder

2) Korrigerande eller disciplinära åtgärder relaterade till brott mot Ericssons affärsetiska kod utförda 2021. Varje åtgärd representerar en distinkt anställd. Siffror återspeglar den allvarligaste åtgärden per anställd.

Åtgärd	Antal
Uppsägningar	97
Avskedsansökningar	19
Degraderingar	2
Skriftliga varningar	89
Muntliga varningar	22
Övriga	4

Ericsson arbetar för att kontinuerligt förbättra och stärka sina ansvarsfulla affärsmetoder, med fokus på att skapa och upprätthålla förtroende, transparens och integritet, oavsett var i världen det verkar. Ericsson driver en agenda för att skapa värde såväl för Bolaget som för intressenter. Det här arbetet sträcker sig längre än att följa gällande lagar och regler. Det är ett proaktivt arbete för att hantera och minska risker, inklusive korruptionsrisker. Respekt för mänskliga rättigheter, etiskt och miljömässigt sunda affärsmetoder, rättvisa och säkra arbetsförhållanden och medarbetarnas välbefinnande är grundläggande i Ericssons kultur och identitet.

Detta åtagande för ansvarsfullt och etiskt agerande börjar på styrelsenivå och genomförs i hela organisationen genom kontinuerlig due diligence och specifika ramverk och program för etik och regelefterlevnad, känsliga affärer, ansvarstagande i leverantörskedjan samt hälsa, säkerhet och välbefinnande. I Ericssons affärsetiska kod och uppförandekoden för affärspartners anges Bolagets åtaganden och krav. Bolaget arbetar för att förebygga, mildra och hantera risker för negativa effekter i hela verksamheten, för produkter och i affärsförbindelser.

Ericsson arbetar aktivt för att öka medvetenheten om ansvarsfullt företagande och uppmuntrar medarbetare och intressenter att rapportera ärenden avseende regelefterlevnad via Ericsson Compliance Line.

Ansvarsfullt företagande

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Affärsetik och antikorruption

Ericsson omfattas sedan december 2019 av ett Deferred Prosecution Agreement (DPA) med US Department of Justice (DOJ) i syfte att avgöra straffrättsliga ärenden enligt US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA), och av en överenskommelse med Securities and Exchange Commission (SEC) för att lösa relaterade civilrättsliga tvister.

Den 21 oktober 2021 fick Ericsson en skrivelse från DOJ med uppgift om att departementet hade fastslagit att Ericsson inte hade fullgjort sina skyldigheter enligt DPA genom att underlåta att lämna in vissa handlingar och styrkande information. Just nu kan Bolaget inte lämna ytterligare information om vad DOJ fastslagit, och kan inte förutsäga hur ärendet kommer att avgöras. Ericsson har vidtagit åtgärder för att förhindra att de omständigheter upprepas som ledde till att överträdelsen fastslogs, och är fast beslutna att fortsätta samarbeta med DOJ och dess oberoende monitor för övervakning av reglerefterlevnad i enlighet med alla villkoren i DPA.

Kulturomvandling

Ericsson har under 2021 fortsatt att stärka och förbättra sitt program för etik och reglerefterlevnad, med fokus på en global kulturomvandling för att integrera etiska, ansvarsfulla och hållbara affärsmetoder i allt som Bolaget gör. En av hörnstenarna i omvandlingen är Ericssons nya värdering integritet, som har lagts till under 2021. Parallellt har Ericsson antagit en bolagsomfattande strategi för etik och reglerefterlevnad, vars syfte är att göra integritet till en del av Bolagets kultur och arbetssätt för att främja ansvar, bygga upp tillit till och respekt för kunder, affärspartners och lagstiftare, och för att främja varaktig framgång.

Bolaget ger medarbetare och affärspartners möjlighet att delta i omvandlingen genom att förse dem med verktyg och information för att fatta faktabaserade, integritetsdrivna beslut.

Uppdaterad affärsetisk kod

Ericssons nyligen reviderade affärsetiska kod (CoBE), som lanserades 2021, beskriver Bolagets grundläggande etiska principer och förväntningar. Den reflekterar Bolagets åtagande att bedriva verksamheten med integritet och enligt alla internationellt erkända principer för mänskliga rättigheter och gällande lagar och regelverk där Ericsson bedriver verksamhet. Den affärsetiska koden är tillämplig på alla personer som utför arbete för Ericsson (inklusive styrelsen samt den verkställande direktören och koncernchefen). Den har översatts till 43 språk för att säkerställa att alla förstår den.

Bolaget granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genomför ofta – också under 2021 – en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den.

Policyer och förfaranden

Utöver att lansera den affärsetiska koden har Ericsson också arbetat för att förbättra och förenkla policyer, förfaranden och processer kopplade till etik och reglerefterlevnad, för att förtydliga dem, förbättra användarvänligheten och införa lämpliga kontroller för högrisktransaktioner. Bland relevanta exempel återfinns en ny reviderad version av koncerninstruktionerna för gåvor, personalaktiviteter och representation och det globala genomförandet av det utökade programmet för hantering av tredje part, för att identifiera och minska korruptions- och integritetsrelaterade risker i samband med tredjepartsrelationer (se s. 26 om ansvarstagande i leverantörskedjan).

Bolaget har också tagit fram vägledning som integrerar etik och reglerefterlevnad i processen för fusioner och förvärv, vilket ger en korrekt översikt över förvärven och bolagets portfölj av ej helägda företag.

Utbildning och kommunikation

Ericsson har utvecklat engagerande kommunikation och utbildningar relaterade till etik och reglerefterlevnad för att främja beteenden med integritet som grund hos medarbetare och tredje part. Bolaget har publicerat ”Putting our values into action – a guide to E&C for Ericsson Leaders” med verktyg som gör det möjligt för alla chefer att fullgöra sitt ansvar inom etik och reglerefterlevnad. Några exempel som är värda att nämna är instruktörsledda workshoppar för ledande befattningshavare och mellanchefer om att leda med integritet och lösa etiska dilemman, samt en riktad distansutbildning om mutor och antikorruption (ABC) för linjechefer och anställda i särskilt utsatta roller.

Utöver dessa specifika utbildningar måste alla medarbetare genomföra en obligatorisk onlineutbildning om mutor och antikorruption (ABC) som uppdateras regelbundet. Ytterligare utbildningar finns tillgängliga för medarbetare i mer utsatta situationer, för att säkerställa att de är rustade att möta de efterlevnadsrisker som deras befattningar innebär. Det är obligatoriskt med utbildning för att ingå avtal med vissa tredje parter på platser med högre korruptionsrisk.

Riskbedömning

Ericsson har fortsatt att utveckla riskbedömningsprocessen för reglerefterlevnad, vilken används för att identifiera och hantera efterlevnadsrisker och utvärdera effektiviteten i programmet för etik och reglerefterlevnad. Bolaget har under 2021 genomfört riskbedömningar av utvalda enheter inom vart och ett av marknadsområdena, också med transaktionstester i vissa högriskområden. Genom riskbedömningarna har flera riskområden identifierats där ytterligare insatser behövs. Det handlar bland annat om förhöjda risker för möjliga intressekonflikter mellan anställda och externa leverantörer, behovet av fortsatt uppmärksamhet och förbättrad vägledning i samband med interaktioner med offentliga tjänstemän och ytterligare förbättringar av hanteringen av tredje parter.# Hantering av misstänkta överträdelser och utredningar

Ericsson har lanserat nya styr- och vägledningsdokument, ett nytt Speak up-rapporteringsverktyg och ett ärendehanteringssystem. Det nya systemet hanterar misstänkta överträdelser och utredningar från början till slut och underlättar konsekventa disciplinära och korrigerande åtgärder i rätt tid, vilket främjar ansvarstagande vid oetiskt beteende som inte följer regelverket.

Belöningar och sanktioner

Ericssons villighet att genomföra en kultur-omvandling återspeglas i Bolagets resultatbedömningsstruktur, som innehåller ett nytt integritetsmål för alla medarbetare och nya etik- och efterlevnadsmål som påverkar chefernas kortsiktiga rörliga ersättning. Ericsson hanterar överträdelser av den affärsetiska koden i form av konsekvenshantering för anställda och tredje parter, liksom process- och kontrollförbättringar (se s. 18 för en översikt över disciplinära åtgärder som vidtagits).

Digitalisering, övervakning och kontroller

Digitalisering har också varit centralt för Ericssons etik- och efterlevnadsrelaterade förbättringar under 2021. En portal för etik och regelefterlevnad har börjat användas för att underlätta kontroller som Compliance Office gör av högrisktransaktioner, däribland förmåner som tillhandahålls tredje part, i synnerhet offentliga tjänstemän. Det nyligen införda systemet för hantering av misstänkta överträdelser möjliggör bättre analyser av efterlevnadsrelaterade incidenter. Ericsson har dessutom börjat tillämpa ett integrerat rapporterings- och analysprogram för etik och regelefterlevnad, till stöd för det samlade genomförandet och den allmänna övervakningen och testningen av program. Centralt för dessa övervaknings- och testinsatser är utformningen och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 19 Ansvarsfullt företagande implementeringen av det interna kontrollsystemet för viktiga antikorruptionsrelaterade processer, som gåvor, personalaktiviteter och representation, hantering av tredje parter och anställningar, vilket utvecklades under 2021 och kommer att fortsätta utvecklas under 2022.

Alla åtgärder som Ericsson vidtagit under 2021 bidrar till fullföljandet av den treåriga strategin för att genomföra ett fullfjädrat program för etik och regelefterlevnad. Integritet, etik och regelefterlevnad kommer inte bara att speglas i Bolagets grundläggande värderingar, utan även konsekvent i den dagliga verksamheten och med förståelse och ett komplett egenansvar i hela organisationen. Ericsson uppdaterar löpande sin operativa plan för etik och regelefterlevnad för att förbereda sig inför framtiden. Avsikten är att alla åtgärder ska vara förenliga med varandra och syfta till att uppnå Bolagets målsättningar inom etik och regelefterlevnad.

Respekt för mänskliga rättigheter

Företag har ett ansvar att respektera internationellt erkända mänskliga rättigheter. Ericsson är en av grundarna av FN:s Global Compact, antog tidigt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och är medlem i Global Network Initiative. Ericsson påtar sig detta ansvar i hela verksamheten, inklusive leverantörskedjan och användningen av Bolagets produkter.

Det finns många fördelar med teknik, men den ökande användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT), särskilt ny teknik som maskininlärning och artificiell intelligens (AI), kan medföra utmaningar för de mänskliga rättigheterna. Ericsson har åtagit sig att säkerställa att missbruk av dess teknologi och relaterade effekter på mänskliga rättigheter förhindras. Bolaget föregår med gott exempel genom att integrera due diligence för mänskliga rättigheter i sin verksamhet. Syftet med åtgärderna är att ge människor bättre förutsättningar och se till att Bolagets teknik används med goda avsikter, genom att förebygga och begränsa både avsiktligt och oavsiktligt missbruk.

Risker och möjligheter

Ericsson har analyserat sin leverantörskedja, den egna verksamheten och användningen av Bolagets produkter med avseende på att respektera de mänskliga rättigheterna. Ericsson har identifierat följande frågor som rör mänskliga rättigheter som särskilt relevanta: rätten till yttrandefrihet och rätten till privatliv i samband med användning av Bolagets teknik. De viktigaste rättighetsfrågorna för ansvarstagande i leverantörskedjan är rättvisa arbetsvillkor. Dessa frågor avseende mänskliga rättigheter har bedömts som särskilt relevanta baserat på kontinuerlig due diligence, expert-rådgivning, intern och extern dialog samt analys av Ericssons nuvarande verksamhet och affärsförbindelser.

Under 2021 publicerade Ericsson en konsekvensbedömning av 5G-teknikens inverkan på mänskliga rättigheter, där ett antal riskområden och nödvändiga begränsningsåtgärder identifierades för Bolaget och IKT-branschen i stort. Analysen omfattar hela IKT-värdekedjan och inkluderar riskområden som automatisering och arbetsomställning, sakernas internet och integritetsfrågor, statlig övervakning och digital inkludering, liksom även begränsande åtgärder för varje riskområde. Sedan publiceringen har analysen legat till grund för ytterligare intressent-engagemang och medvetandehöjande åtgärder under året.

För att kunna bedöma, förebygga och begränsa potentiellt missbruk av Ericssons teknik har Bolaget integrerat due diligence för mänskliga rättigheter i sin försäljningsprocess genom ramverket för känsliga affärer. Syftet med ramverket är att säkerställa att affärsmöjligheter och affärsförbindelser hanteras enligt internationellt fastställda krav på respekt för mänskliga rättigheter. Inom ramverket för känsliga affärer utvärderas försäljningsmöjligheter med avseende på risker gällande mänskliga rättigheter. Riskerna identifieras enligt parametrarna i riskhanteringsmetoden för känsliga affärer (se diagrammet på s. 21). Baserat på dessa due diligence-åtgärder avgör Ericsson hur respektive möjlighet och eventuella identifierade risker ska hanteras i fortsättningen. Beslutet kan bli att godkänna försäljningsförbindelsen, godkänna den med villkor eller att avvisa den. Villkorade godkännanden innefattar tekniska och avtalsenliga begränsningar, i förekommande fall.

Styrning

Ericssons åtagande att respektera mänskliga rättigheter är en del av den affärsetiska koden (CoBE) och uppförandekoden för affärspartners (CoC). Ericsson klargör sitt åtagande ytterligare att respektera mänskliga rättigheter i hela värdekedjan i Bolagets förklaring om företag och mänskliga rättigheter. Ericssons styrgrupp för känsliga affärer, ett tvärfunktionellt forum med högnivå-representanter från koncernfunktioner och affärsområden, överser ramverket för känsliga affärer och träffas regelbundet.

Resultat 2021

Marknadsområdenas och kundenheternas känsliga affärer måste godkännas innan en försäljningsförbindelse kan inledas. Alla avtalsenliga begränsningar i ett villkorat godkännande av en känslig affär ska anges i kundkontraktet. Ericsson uppnådde sitt mål om 100% efterlevnad av processen för känsliga affärer under 2020 och fortsatte att övervaka efterlevnaden under 2021. Under 2021 utvärderades 722 fall inom ramverket för känsliga affärer. Precis som under föregående år var relevanta villkor inkluderade i alla tillämpliga avtal, och alla nödvändiga villkor enligt processen för känsliga affärer hade iakttagits på vederbörligt sätt. Ericsson kommer att fortsätta att övervaka efterlevnaden av processen för känsliga affärer under 2022.

Under 2021 har Ericsson via sina rapporteringskanaler inte fått kännedom om att Bolaget ska ha varit inblandat i några kränkningar av de mänskliga rättigheterna och följaktligen har inte några korrigerande åtgärder behövt vidtas.

Övrig relevant verksamhet

Ericsson fortsatte sitt engagemang under 2021 som tankeledare för företag och mänskliga rättigheter inom IKT-branschen. Bolaget har bland annat i egenskap av Community of Practice deltagit i FN:s B-Tech Project och den danska regeringens initiativ Tech for Democracy, och har även fortsatt sitt engagemang för att anpassa den kommande bindande EU-lagstiftningen om due diligence för mänskliga rättigheter till internationella normer för mänskliga rättigheter. Utvecklingen i länder som Myanmar och Afghanistan har dessutom inneburit att Bolaget har behövt vidta ytterligare due diligence-åtgärder för att hantera ökande risker gällande mänskliga rättigheter.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 20 Ansvarsfullt företagande

| Beslut | Kund | Motivering # Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Ansvarsfullt företagande

Säkerhet och skydd av personuppgifter

Innovativ teknik och innovativa tjänster banar väg för nya sätt att koppla samman system och samhällen. Den tekniska utveckling som möjliggör denna positiva förändring ger också upphov till nya säkerhets- och dataskyddsrisker, eftersom mjukvaruprogram, anslutna enheter och integrerade nät kan bli måltavlor för bedrägerier, disruptiva cyberattacker samt informations- och identitetsstöld. Varje ansvarsfullt företag behöver utgå ifrån att säkerhetsincidenter inträffar och kommer att fortsätta inträffa.

Ericssons mål med att förse världen med motståndskraftiga produkter och tjänster nu och i framtiden börjar med robusta och effektiva säkerhetsförmågor internt, liksom i Ericssons affärsprocesser. Genom att erbjuda tillförlitliga produkter och tjänster bidrar Ericsson till ett säkert digitalt samhälle. Var efter värdet på information, och hotaktörers kapacitet ökar, är Bolagets tillförlitlighet och fortsatta teknikledarskap avhängig förmågan att skydda information och personuppgifter.

Strategiska prioriteringar

I Ericssons säkerhets- och dataskyddsstrategier beskrivs Bolagets ambitionsnivå och de strategiska målen för att ytterligare förbättra Bolagets trovärdighet. Ericssons säkerhets- och dataskyddsstrategier beskriver Bolagets ambitionsnivå och det övergripande långsiktiga strategiska målet att ytterligare bygga Ericssons trovärdighet genom att integrera säkerhet och integritet i produktdesign samt att förstärka Bolagets säkerhetsfunktioner.

Ericssons ambition är att fortsätta att stärka skyddet av Bolagets värdefulla tillgångar och öka motståndskraften i hela sin portfölj. Ericsson investerar därför fortlöpande i mer integrerade, proaktiva och anpassade säkerhets- och dataskyddskontroller över hela Bolaget och dess produktportfölj. De mål som Ericsson har satt upp för 2025 inkluderar, men är inte begränsade till, utökade funktioner inom cyberförsvar, till exempel avancerad hotjakt, AI-detektering och beteendeanalys för att snabbare upptäcka och eliminera eventuell verksamhet från hotaktörer. Ericsson kommer också att fortsätta investera i att öka Bolagets förmåga att snabbt åtgärda sårbarheter längs med hela värdekedjan för att stänga möjliga attackvektorer.

Säkerhets- och dataskyddsrisker

Identifiering och hantering av säkerhets- och integritetsrisker är en integrerad del av Ericssons affärsprocesser. Säkerhets- eller integritetsrisker som identifieras av Bolaget eller dess partners hanteras antingen direkt eller överförs till regional eller global nivå för hantering, i enlighet med Ericssons ramverk och processer. Större säkerhetsrisker inkorporeras i strategiprocessen och ligger till grund för strategisk inriktning och prioritering.

Ericsson arbetar kontinuerligt för att stärka sin säkerhetskultur på alla områden genom att öka medvetenhet och kompetens inom säkerhet och dataskydd. Det är obligatoriskt för all personal att regelbundet genomgå säkerhets- och dataskyddsutbildningar. Detta omfattar även säkerhets- och dataskyddsutbildningar på avancerad nivå för att bygga specifik kompetens inom mer säkerhetskritiska funktioner och områden. Under 2021 implementerade Ericsson sitt Security Masters koncept för att förstärka samtliga produktutvecklingsenheter med kollegor som har fått specialiserad säkerhetsutbildning.

Bolaget dimensionerar ständigt sina verktyg för att upptäcka och svara på förändrade hot. Bolagets säkerhetsanalytiker bedömer hotbilden mot Bolaget, dess produkter och mot telekom- och teknikbranschen i stort. Nya risker som upptäcks i bedömningarna beaktas i det strategiska beslutsfattandet för att förbättra säkerheten i Bolagets produktportfölj och anpassa Bolagets försvarsmekanismer.

Ericssons huvudsakliga säkerhets- och dataskyddsrelaterade risker omfattar, men är inte begränsade till, följande:

• Utpressningsvirus (s.k. ransomware): I samband med en ransomware hindrar den fientliga aktören organisationen från att få åtkomst till sina data i utpressningssyfte, och kan även hota med att offentliggöra känslig information om inte en lösensumma betalas. Ransomware-attacker fortsätter att utgöra ett mycket stort hot mot alla företag inklusive Ericsson. Den direkta effekten av en ransomware-attack är att informationens tillgänglighet, integritet och konfidentialitet kränks. Tröskeln för att använda ransomware sjunker, eftersom ett flertal tvivelaktiga aktörer säljer ransomware till andra cyberbrottslingar. Tendensen är högre utpressningskrav varje år. Förekomsten av ransomware förväntas fortsätta att öka under kommande år. Ericsson följer utvecklingen av ransomware noga. Under 2021 har Bolaget förstärkt sin analysförmåga avseende ransomware-attacker samt utvärderat och förbättrat sin förmåga att upptäcka och skydda sig mot ransomware-attacker. Bolaget har också prioriterat incident- och krishanteringsövningar, och har publicerat anvisningar om hur eventuella ransomware-attacker ska hanteras på ett effektivt sätt.

• Attacker mot leverantörskedjan: Allt eftersom företag förbättrar skyddet av sina tillgångar försöker avancerade hotaktörer istället angripa välskyddade mål via leveranskedjan genom att manipulera leverantörer mjukvarukomponenter i samband med produktutveckling, installation eller omkonfigurering. Om Ericsson skulle utsättas för en sådan attack kan det slutliga målet vara slut användardata, en driftstörning, Bolagets egen information eller information kopplad till Bolagets kunder. Innan Ericsson anlitar en leverantör fastställer Bolaget projektets känslighet och kritikalitet och genomför en riskbaserad säkerhetskontroll av leverantören och den lösning som leverantören erbjuder. Ericsson bedömer leverantörens förmåga att uppfylla Bolagets tillämpliga säkerhets- och integritetskrav. Ericsson bedömer leverantörens motståndskraft kontinuerligt under dess livscykel, för att minimera risker kopplade till tredje part. Under 2021 har Bolaget ytterligare förbättrat sin process för riskhantering av tredje part.

• Icke-överensstämmande dataskyddslagstiftning: Införandet av striktare integritetsbestämmelser i många länder och på många marknader där Ericsson är verksamt medför en risk för att Bolaget befinns bryta mot integritetslagstiftningen.

I och med att konsumenter, företag och samhället i stort i allt högre grad är beroende av 5G-nät och relaterade uppkopplade digitala tjänster, mångfaldigas möjligheterna för fientliga aktörer att utföra cyberattacker, vilket leder till att de potentiella riskerna ökar. Denna verklighet måste beaktas för att kunna upprätthålla en robust infrastruktur globalt.

Ericsson arbetar kontinuerligt för att stärka sin ställning beträffande säkerhet och utvecklar sin produktportfölj för att minska potentiella säkerhets- och dataskyddsrisker som kan inverka på Bolaget eller individer, företag och samhället.

För mer information, gå till ericsson.com/security

	Konsumenttjänster	Telekommunikationsnät	Industri-tillämpningar/privata nät	Kritisk infrastruktur	Sakernas internet (IoT) för konsumenter
Stöld av trafik data	Ransomware och bedrägerier	Attack mot leverantörskedjan	Attack mot leverantörskedjan	Stöld av trafik data	Informations- och identitetsstöld
Integritetskränkningar	Ransomware	Ransomware	Ransomware	Ransomware	Kapning av enheter
	Informationsstöld	Störningar i produktionslinjer	Datamanipulation
			Integritetskränkningar	Integritetskränkningar

Syftet med funktionen angavs inte.

Det kan vara befogat och proportionerligt att lokalisera abonnenter i mobilnätet – t.ex. i samband med nödsituationer som naturkatastrofer – men den brottsbekämpande myndigheten var ovillig att uppge syftet med funktionen eller hur den var tänkt att användas. Det innebär att risken för missbruk och möjliga negativa konsekvenser för de mänskliga rättigheterna inte kan begränsas på ett effektivt sätt. Affärsförbindelsen avvisades därmed.

Godkännande med villkor

Lokal telekomoperatör

En lokal telekomoperatör bad Ericsson att tillhandahålla en lösning för nät- hantering. Den efterfrågade lösningen behandlar känsliga personuppgifter. Med stöd av Ericssons automatiska utvärderingsverktyg samtyckte dock kunden till att redovisa hur och i vilket syfte lösningen skulle användas.

Försäljningsmöjligheter utvärderas utifrån följande kriterier:

1. Produktportfölj: Gäller affären teknik för att lagra eller behandla personligt identifierbar information?
2. Syfte: I vilket syfte och sammanhang avser kunden att använda produkten, tjänsten eller lösningen?
3. Kund: Typ av kund och ägarstruktur.
4. Land: Ericsson anlitar ett tredjepartsföretag för riskanalyser för att rangordna länder utifrån risker som rör rätten till privatliv och åsikts- och yttrandefrihet. Dessutom följer Bolaget rutinmässigt den politiska utvecklingen i världen.

Land	Kunder	Produktportfölj	Syfte	Riskutvärdering

Riskhanteringsmetod för känsliga affärer

Exempel Fall av känsliga affärer, efter utfall

Godkända	40%
Godkända med villkor	60%
Avvisande	1%

Siffrorna är avrundade till närmast hela procenttal och därför summerar inte totalen 100 procent.

Exempel på känsliga affärer

Tabellen nedan innehåller anonymiserade exempel på due diligence-åtgärder för mänskliga rättigheter som har vidtagits med anledning av ramverket och processen för känsliga affärer. Exemplen visar hur risker gällande mänskliga rättigheter beaktas och hanteras vid försäljningsmöjligheter.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

21# H1

2021 års finansiella rapport

P å grund av att Ericssons verksamhet utgörs av kritisk infrastruktur och den mängd personligt identifierbar information som Ericsson ansvarar för eller behandlar kan en sådan händelse få långtgående konsekvenser, även om den orsakades av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Ericsson uppdaterar sina interna ramverk och processer löpande för att hålla jämna steg med förändringar i lagstiftningen. Under 2021 intensifierade Ericsson sin kartläggning av den globala hanteringen av personuppgifter och omdefinierade konsekvensbedömningarna. Bolaget har också förfinat sin vägledning om Privacy Trustworthy AI Technologies och lanserat ett tvärorganisatoriskt program för ökad medvetenhet om ny integritets- och AI-lagstiftning. För mer detaljerad information om risker relaterade till information, integritetsskydd och cybersäkerhet, se avsnittet om riskfaktorer i 2021 års finansiella rapport.

Incidenthantering

Ericssons incidenthanteringsprocess aktiveras om en säkerhets- eller integritetsrisk materialiseras, eller om potentiella sårbarheter upptäcks avseende Bolagets medarbetare, infrastruktur, information, produkter eller tjänster. Incidenter upptäcks genom tekniska kontroller eller rapporteras av medarbetare eller affärspartners via Bolagets Security Incident Management System. Ärendena vidarebefordras sedan till lämplig funktion för hantering. Incidenterna lyfts upp, hanteras och kommuniceras i enlighet med Security Incident Management Process och rättsliga krav. De incidenter som leder till säkerhetsutredningar av anställda hanteras av ett särskilt utbildat team. I händelse av disciplinära åtgärder meddelas koncernfunktionerna People och Legal, och vid misstanke om brott informeras rättsvårdande myndigheter. Åtgärds- och återställningsplaner genomförs i hela organisationen för att begränsa omfattningen och konsekvenserna av en incident. Planernas effektivitet och robusthet testas på löpande basis. Vid allvarliga incidenter görs en grundorsaksanalys med vunna erfarenheter och rekommendationer för förbättringar eller begränsningsåtgärder som sedan kommuniceras.

Styrning

Säkerhet och integritet styrs genom Chief Security Officer Security Board och Ericssons Group Enterprise Security and Privacy Board, medan Product and Technology Security Board ansvarar för produktsäkerheten. Integreringen av säkerhets- och integritetskontroller i alla steg i värdekedjan för Ericssons produkter och tjänster beskrivs närmare i Bolagets Security Reliability Model (SRM). SRM är anpassad till GSMA NESAS¹) och NIST CSF²) och säkerställer ett kontrollerat och riskbaserat arbetssätt som är skräddarsytt för målmiljön. På detta sätt integrerar Ericsson förfrågningar och lärdomar kontinuerligt för att anpassa den framväxande tekniken och följa global lagstiftning. SRM gör det möjligt att bygga in säkerhet och motståndskraft i Ericssons produkter, samtidigt som Bolagets säkerhetskapacitet och ramverk för säkerhet³), som ledningssystemet för informationssäkerhet (Information Security Management System, ISMS), skyddar Bolaget och dess produktutvecklingsmiljöer. Ericssons ISMS säkerställer lämpliga och proportionerliga säkerhetskontroller i hela organisationen och dess värdekedjor. Ericssons ISMS är internationellt certifierat enligt ISO/IEC 27001. Certifieringen omfattar styrning, forskning, produkthantering, produktutveckling, produktion och inköp samt försäljning, installation och underhåll av mjukvara, programvara, tjänster och lösningar för informations- och kommunikationsteknik (IKT), inklusive framväxande teknik. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance får regelbundet uppdateringar kring säkerhet och integritet. Utöver revisioner testar Ericsson sin interna motståndskraft mot en mängd olika attacker med hjälp av interna och externa simuleringar och tester. Anpassade säkerhetstester och simuleringar mot en mängd olika attacker ingår i och genomförs automatiskt under hela produktutvecklingsprocessen. Ericsson deltar aktivt i utvecklingen av bransch- och säkerhetsstandarder på global nivå. Företrädare för Bolaget ingår till exempel i EU:s arbetsgrupp ENISA AHWG EU5G som utarbetar den europeiska ordningen för cybersäkerhetscertifiering för 5G och i den tekniska kommittén för informationssäkerhet (SIS/TK 318) vid Svenska institutet för standarder, som ser över ISO-standarden 27001.

Resultat 2021

De stora ansträngningar som gjordes under 2021 för att stärka Ericssons ställning inom säkerhet inkluderade investeringar i toppmodern detektionsteknik och förebyggande av insiderhot, liksom optimering av processerna för säkerhetsincidenter, hantering av sårbarheter och riskhantering för informationssäkerhet. Bolaget har under 2021 även drivit ett produktsäkerhetsprogram tvärs över hela organisationen, för att förenkla och automatisera inbyggd säkerhet i hela värdekedjan, inklusive genom utökade riskbedömningar och säkerhetskrav för leverantörer och vid användning av öppen källkod. Ericsson har inte drabbats av några kritiska säkerhets- eller integritetsincidenter under 2021. De flesta rapporterade incidenter var av måttlig eller mindre karaktär, vilket innebär att Bolaget effektivt har kunnat hindra att riskerna för mindre incidenter utvecklas till att nå kritiska nivåer. Minskningen av antalet incidenter sedan 2019 beror framför allt på att majoriteten av de anställda arbetar hemifrån och på färre förlorade enheter. För mer information, se s. 36.

1) Network Equipment Security Assurance Scheme (NESAS) fastställs gemensamt av branschorganisationerna 3GPP och GSMA, och erbjuder ett branschomfattande ramverk för säkerhetsgarantier för att främja förbättrade säkerhetsnivåer i mobilbranschen.
2) NIST Cybersecurity Framework är en uppsättning riktlinjer för att minska organisatoriska IT-säkerhetsrisker. Riktlinjerna publiceras av det amerikanska National Institute of Standards and Technology (NIST).
3) Bolagets ramverk för säkerhet omfattar informationssäkerhet, IT-säkerhet, fysisk säkerhet, de anställdas säkerhet, riskhantering, inköp och tredje part, fusioner och förvärv, incidenthantering, kontinuitet i verksamheten, förebyggande av insiderhot och säkerhet i samband med resor och evenemang.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 23

Ansvarsfullt företagande

Hälsa, säkerhet och välbefinnande

Bolaget åtar sig att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö till alla som arbetar för dess räkning, där alla kan känna sig säkra och må bra varje dag. Ericsson är av den uppfattningen att alla arbetsrelaterade skador och sjukdomar kan förebyggas, och Bolaget har en proaktiv agenda som sträcker sig längre än att bara följa gällande lagar och regler, internationella standarder och relaterade kundkrav. Bolaget har lanserat Target Zero, ett mål om noll dödsfall och händelser med förlorade arbetsdagar, för att visa sitt starka engagemang för att ingenting annat än noll kan accepteras. Målet innefattar både fysiska skador och arbetsrelaterade sjukdomar, inklusive fall av psykisk ohälsa. Bolaget har som mål att nå Target Zero senast 2025 med hjälp av det globala programmet Ericsson Care, vilket omfattar insatser för hälsa, säkerhet och välbefinnande för alla som arbetar för Ericsson. Under 2021 har Ericssons gensvar mot covid-19-pandemin innefattat åtgärder för att följa inverkan på medarbetarnas välbefinnande, framför allt med fokus på psykisk hälsa, genom medarbetarundersökningar och fortbildning av chefer. Åtgärderna inom hälsa och välbefinnande breddades till att omfatta utökade stödprogram för medarbetare, lansering av ett globalt utbildningsprogram om psykisk hälsa samt erbjudande om vaccin på platser där det var svårt att få tillgång till detta genom de nationella programmen.

Välbefinnande i fokus

Ericsson är övertygat om att medarbetarna presterar bättre och därmed levererar i enlighet med Bolagets affärsstrategi när de mår bra. Programmet för välbefinnande ingår i det övergripande ramverket Ericsson Care och omfattar fyra komponenter: fysiskt, känslomässigt, ekonomiskt och socialt välbefinnande. Under 2021 vidareutvecklade Ericsson sitt systematiska arbetssätt för hälsofrågor med verktyg och resurser som lätt kan nås av medarbetarna via en specifik intern webbplats. Under året genomförde Ericsson också två medarbetarundersökningar, specifikt utformade för att utvärdera Bolagets åtgärder under pandemin. Resultaten visade att 90 % av medarbetarna ansåg att Ericsson hade visat ett genuint intresse för deras välbefinnande. Med hänsyn till den osäkerhet som orsakats av pandemin fortsatte dock över hälften av medarbetarna att rapportera att deras stressnivåer var oförändrade eller hade ökat. De flesta av medarbetarna fortsätter att arbeta på distans och deras kommentarer tyder på att majoriteten vill fortsätta att distansarbeta på deltid. Som svar på detta kommer Ericsson att övergå till en hybridarbetsmodell under 2022. En fokusgrupp visade under 2021 att det möbelpaket som syftar till bättre ergonomi vid distansarbete är en av de förmåner som medarbetarna värdesätter mest. Gruppen underströk också att ytterligare åtgärder behöver vidtas under 2022 för att förbättra medarbetarnas förståelse för ekonomiskt välbefinnande. Återkoppling visar också att det fortsätter att vara svårt för en del medarbetare att ha en bra balans mellan arbete och fritid, till följd av att gränslinjerna mellan arbete och privatliv upplevs som oklara. För att motverka detta erbjuder Ericsson programvara för analys av arbetsvanor som hjälper medarbetarna att ta pauser och koppla bort från arbetet. Hittills har över 19 000 anställda anslutit sig. Ericssons insatser för ökat välbefinnande under 2021 fokuserade huvudsakligen på psykisk hälsa, fysiskt välmående och stresshantering.# Ett globalt program med en mindfulnessapp togs fram, till vilket ungefär 21 % av personalen har anslutit sig och fler än 11 000 medarbetare har deltagit i tillhörande webbinarier.

Bolaget har dessutom anlitat en partner för utbildning om psykisk hälsa. Denna partner kommer att erbjuda ett flertal olika utbildningar och webbinarier. För att ytterligare stärka Bolagets arbete för och medvetenhet om hälsa, säkerhet och välbefinnande höll Ericsson sin andra virtuella Ericsson Care-vecka i maj 2021. Det är ett årligt evenemang för hela Bolaget och stärker Ericssons åtaganden på det här viktiga området. På grund av covid-19-pandemin har Ericsson anpassat sina utbildningar och seminarier inom hälsa och säkerhet så att de kan genomföras virtuellt.

Riskhantering

Strategiska bedömningar görs varje år för att identifiera hälso- och säkerhetsrelaterade risker och möjligheter på bolagsnivå, förhindra oönskade konsekvenser och utvärdera kontrollåtgärder. Bedömningarna består av sam-manställda och analyserade risker från marknads- och affärsområden. De omfattar, men är inte begränsade till, potentiella risker, rättsliga frågor, kund- och intressentkrav samt farhågor och erfarenheter från incidentutredningar. Med utgångspunkt i bedömningarna definieras mål, nyckeltal och mätvärden för resultat som sedan följs upp på lämplig nivå inom marknadsområden, affärsområden och koncernfunktioner.

De främsta hälsoriskerna för medarbetarna – vilka delvis har förstärkts av covid-19- pandemin – fortsätter att vara relaterade till psykisk ohälsa, inklusive stress och balans mellan arbete och fritid, samt belastningsrelaterade och ergonomiska risker.

De största säkerhetsriskerna som identifierats inom Bolaget gäller leverantörer, framför allt fältoperatörer, och rör framförande av fordon, klättring och arbete på hög höjd samt med elektricitet. Dessa risker stod fortsatt för merparten av alla dödsfall och allvarliga händelser 1) under 2021.

Som en del av Bolagets arbete för att minska säkerhetsriskerna måste alla som arbetar på uppdrag av Ericsson – också entreprenörer – ha lämplig kompetens, utbildning och erfarenhet inom hälsa och säkerhet för sina specifika arbetsuppgifter. Ericsson identifierar utbildningsbehov och tillhandahåller utbildning baserat på varje medarbetares arbetsuppgifter och relevanta risker. Alla medarbetare, även anställda hos leverantörerna, måste genomgå en introduktionskurs om hälsa och säkerhet. Riktade kurser, t.ex. avseende säker körning och säkerhetsregler för nolltolerans, är också tillgängliga för alla medarbetare och leverantörer.

Incidentrapportering

Alla hälso- och säkerhetsincidenter som rör Ericssons medarbetare och leverantörer rapporteras i Global Incident Reporting Tool (GIRT). Rapporterade incidenter utreds och en orsaksanalys görs för att åtgärda skador och förhindra att incidenten upprepas. Ericsson uppmuntrar sina och leverantörernas medarbetare att rapportera risker, faror, möjligheter och tillbud som rör hälsa, säkerhet och välbefinnande.

Ericsson har under 2021 börjat använda ett nytt GIRT-system som är utformat för att erbjuda en bättre användarupplevelse, intelligent data-analys, aviseringar i realtid, smidig integrering med andra verktyg och moduler samt offline-rapportering av incidenter. Även farhågor om hälsa och välbefinnande med koppling till hem- eller distansarbete kan hanteras inom ramen för verktyget.

Styrning

Ericssons förhållningssätt och åtagande vad gäller hälsa, säkerhet och välbefinnande

1) Incidenter som inneburit tre eller fler förlorade arbetsdagar. Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 24 Ansvarsfullt företagande sammanfattas i den relaterade koncernpolicyn som finns på Bolagets webbplats.

Frågor som rör hälsa, säkerhet och välbefinnande inom Ericsson hanteras globalt genom två forum. Global Occupational Health and Safety Board leder genomförandet av strategi och program i Bolaget och inkluderar ledamöterna i koncernledningen. Major Incident Review Board granskar resultat och allvarliga incidenter och består av högre chefer inom organisationen. Dessa forum har förgreningar inom marknadsområdena för att främja enhetlighet, samordning och tydlig ansvarsfördelning.

Bolagets arbete med miljö, hälsa och säkerhet är uppbyggt som en övergripande global enhet med hälso- och säkerhetsorganisationer inom vart och ett av affärsområdena och marknadsområdena. Den globala enheten fastställer strategi, policy, ramverk och krav. Affärsområdena utvecklar processer, verktyg och lösningar för att minska riskerna inom respektive område, baserat på verksamhetens art. Marknadsområdena ansvarar för att kraven kommuniceras ut från den globala enheten, samt för att hantera lokala operativa risker och driva initiativ med fokus på hälsa, säkerhet och välbefinnande som uppmuntrar till delaktighet bland medarbetarna.

Ericssons system för hantering av hälsa och säkerhet utvärderades på nytt under 2021 och certifierades globalt enligt ISO-standarden 45001, Ledningssystem för arbetsmiljö.

Resultat 2021

Under 2021 steg antalet dödsfall jämfört med 2020, i motsats till den nedåtgående trenden under tidigare år. Dödsfallen inträffade på tillväxtmarknader, och de flesta av dem rapporterades av leverantörer. Trötthet och psykisk ohälsa identifierades som bidragande faktorer till det ökade antalet dödsfall. Det har också förekommit dödsfall med koppling till logistik och produkttransporter. Under 2021 ökade antalet allvarliga händelser något. Kontrollåtgärder för leverantörer och Ericsson-medarbetare som utför fältarbete har fortsatt.

Antalet rapporterade händelser som ledde till förlorade arbetsdagar ökade något, liksom antalet förlorade arbetsdagar. Rapporterade observationer av tillbud och risker ökade med 35 %, främst på grund av ökat fokus på och höjd medvetenhet om rapportering. Rapporteringen av tillbuds- och riskobservationer gör det möjligt för Ericsson att vidta proaktiva åtgärder innan en skada inträffar.

Till följd av Ericssons ansträngningar för att synliggöra orsakerna till belastningsrelaterade skador samt främja högre rapporteringsnivåer har Bolaget sett en ökning av de rapporterade fallen med 460 %. Andelen stängda ärenden var 88% vilket är en betydande ökning jämfört med 2020. Förståelsen för de bakomliggande orsakerna till sjukdomarna har ökat.

Bolaget har stärkt arbetet med leverantörskedjan under 2021, bland annat genom att införa nya hälso- och säkerhetsutbildningar för ledningsteam och anställda hos leverantörer i syfte att förklara arbetsmiljökraven, förbättra processen för konsekvenshantering och stärka introduktions- och kvalificeringsprocessen för nya leverantörer. Ericsson har fortsatt att utveckla sin konsekvenshanteringsprocess för att skapa ytterligare enhetlighet och stärka genomförandet av Bolagets arbetsmiljökrav för leverantörer (se figur 1).

Totalt har 247 överträdelser av leverantörer rapporterats under 2021, varav 82 ledde till röda kort 1) och 165 till gula kort 1). Merparten av överträdelserna berodde på avsaknad av riskbedömningar och felaktig användning av personlig skyddsutrustning (PPE). De primära konsekvenserna av utfärdade röda och gula kort var, i storleksordning: utökade kvalitetsinspektioner/revisioner, ekonomiska viten, skriftliga varningar, minskade affärsvolymer och avslutade samarbeten med leverantörer (se figur 2).

Under 2021 fortsatte Bolaget sitt arbete med Ericsson Care-programmet för att uppnå Target Zero med noll dödsfall och incidenter med förlorade arbetsdagar senast 2025. Ericsson Care-programmet innefattar bland annat följande:

• Lansering av ett globalt ledarskapsprogram om säkerhet för att påbörja kulturella förändringar.
• Olika aktiviteter för kommunikation och engagemang för ökad medvetenhet.
• Införande av ett nytt verktyg för att verifiera och följa upp leverantörernas efterlevnad av Bolagets krav.
• Riktad utbildning för särskilda målgrupper för ökad kunskap.

1) Röda respektive gula kort indikerar allvarlighetsgraden hos leverantörens överträdelse av Ericssons standarder för hälsa och säkerhet. Röda kort tilldelas för allvarliga överträdelser och innebär omfattande konsekvenser.

|                                                        | Röda kort | Gula kort |
| ------------------------------------------------------ | --------- | --------- |
| Bristande efterlevnad av kör/fordonsrutiner            | 82        | 165       |
| Otillräcklig incident och resurshantering              | 24        |           |
| Avsaknad av nödvändig och certifierad kompetens        | 18        |           |
| Felaktig användning av personlig skyddsutrustning      | 74        |           |
| Avsaknad av riskbedömning/säkra arbetsförhållanden     | 22        |           |
| Arbete på hög                                          | 20        |           |
| T otalt                                                | 29        | 18        |
|                                                        | 11        | 26        |
|                                                        | 3         | 2         |

Figur 1: Konsekvenshantering av leverantörer 2021

|                                                     | Röda kort | Gula kort |
| --------------------------------------------------- | --------- | --------- |
| Ökning av kvalitetsinspektioner och revisioner      | 97        | 44        |
| Ekonomisk påföljd                                   | 3         | 20        |
| Minskning av affärsvolym                            | 4         | 1         |
| Skriftlig varning utfärdad                          | 40        | 28        |
| Tryggt arbete                                       | 10        |           |
| Samarbete med leverantör avslutat                   |           |           |

Figur 2: Beslutade konsekvenser för leverantörer

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 25 Ansvarsfullt företagande

Ansvarstagande i leverantörskedjan

Hanteringen av sociala och etiska effekter samt miljöpåverkan i Ericssons leverantörsbas är en del av Bolagets helhetssyn på värdekedjan och syftar till att möta ökade regleringar och förväntningar från intressenter. Ericsson arbetar med sina leverantörer för att generera ett hållbart affärsvärde genom att integrera värden för ansvarsfullt företagande i inköpsprocesser, verktyg och kultur.

Uppförandekod för affärspartners

Ericssons uppförandekod för affärspartners (CoC) utgör grunden för Bolagets program för ansvarsfulla inköp och är en del av dess standardavtal med leverantörer. Koden omfattar fyra huvudområden: miljöledning, mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt affärsetik och antikorruption.# Om en leverantör inte följer uppförandekoden kan leverantörsavtalet komma att sägas upp. Ericsson erbjuder kostnadsfri onlineutbildning för sina affärspartners på Bolagets webbplats som omfattar uppförandekoden i allmänhet, liksom utbildning med särskilt fokus på antikorruption, konfliktmineraler, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt klimatarbete.

Riskbedömningar, revisioner och regelefterlevnad

Ericsson gör en riskbedömning av sina leverantörer varje år som grund för planeringen av due diligence-aktiviteter för ansvarstagande i leverantörskedjan. Bedömningen koncentreras till de största leverantörerna, som tillsammans står för 90 % av Ericssons leverantörsutgifter. Detta motsvarar cirka 2 000 leverantörer av Ericssons nära 18 000 nivå 1-leverantörer. Ericsson gör sedan en riskbedömning av dessa 2 000 leverantörer. Riskbedömningen baseras på tre kriterier: land, hur lång tid som har gått sedan den senaste revisionen och vilken typ av tjänst eller produkt som levereras. Under 2021 utvärderades 99 % av Ericssons leverantörer på detta sätt.

Ericsson granskar sina leverantörer både med hjälp av interna revisorer och ett utomstående revisionsföretag för att kontrollera leverantörernas efterlevnad av kraven i uppförandekoden. 2021 genomfördes 124 revisioner hos leverantörer i 40 länder. Vilka leverantörer som ska granskas bestäms utifrån riskbedömningen, tillsammans med andra affärsmässiga överväganden.

Ericsson betraktar varje revision som en möjlighet till förbättring och leverantörerna måste åtgärda eventuella avvikelser som upptäcks. De flesta större avvikelser som identifierades under 2021 rörde arbetstider, löner och förmåner, medan de flesta mindre avvikelser avsåg faror samt hälsa och säkerhet.

Ericsson är medlem i Responsible Business Alliance (RBA) och arbetar för att också Bolagets leverantörer ska ansluta till organisationen för att kunna använda sig av dess revisionsprogram och andra resurser.

På grund av pandemin har revisioner fördröjts eller skjutits upp. I de fall där det inte har varit möjligt att genomföra revisioner på plats, till följd av reserestriktioner, har Ericsson gjort inledande revisioner på distans och sedan ordnat med uppföljande revisioner på plats. Distansförfarandet har fungerat väl och kommer att användas även i fortsättningen. Revisioner på distans kan dock inte helt ersätta revisioner på plats. De sistnämnda är mer omfattande och planeras att återupptas så snart det är möjligt att resa som vanligt.

Affärsetik och antikorruption

Under 2021 slutförde Ericsson det globala införandet av det utökade programmet för hantering av tredje part, vilket har kompletterats med ett robust utbildnings- och kommunikationsinitiativ. Det förbättrade programmet är utformat för att säkra effektiv identifiering och hantering av potentiella risker för mutor och korruption i leverantörskedjan och inom försäljningsverksamheten. Genom programmet införs nya eller förbättrade förfaranden och vägledande dokument som tydligt beskriver processen och rollerna för anställda och funktioner, för att säkerställa en heltäckande och överensstämmande hantering av due diligence för tredje part. Det utökade programmet innehåller också nya verktyg för rangordning av risker, spårning, bearbetning, övervakning och dokumentering av tredjepartsrelationer. Bolaget har dessutom utvidgat sitt team med specialister som utför due diligence och bedömer tredjepartsrisker.

Ericsson fortsätter också med regelbunden automatisk granskning av sina leverantörer inom ramen för programmet. Granskningen omfattar korruption, lagar och regler, finansiella, miljömässiga, sociala frågor och arbetsvillkor genom granskning av negativ uppmärksamhet i massmedier samt observationslistor som inkluderar politiskt utsatta personer, sanktionslistor och statligt ägande. Ett särskilt team bedömer de varningar som identifieras under granskningsprocessen. Ericsson fortsätter att förbättra programmet med hjälp av återkoppling från intressenter, riskbedömningar och testning.

Planering av riskbedömning och revisioner

• Riskbedömning
  • Topp 90 % av leverantörsutgifter
  • Geografisk risk
  • Typ av tjänst eller produkt
  • Granskad under de senaste två åren
  • Affärsmässiga överväganden
  • Utförs av Ericsson
  • Utförs av tredjepartsrevisor
  • Utförs av tredjepartsrevisor och Ericsson
  • Planeras varje år eller enligt rullande schema
  • Tusentals leverantörer
  • Identifiering av kritiska leverantörer
  • Uppföljning och förbättringar
• Revisioner
  • Planering
  • Riskbedömning för leverantörer

31 Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

26 Ansvarsfullt företagande

Miljöledning

Ericsson har miljökrav för sina affärspartners som omfattar tillverkning, transport, energi-användning, växthusgasutsläpp, kemikalier i tillverkningen, kemikalieinnehåll i produkter samt vatten- och avfallshantering. De miljöaspekter som har identifierats som mest relevanta i leverantörskedjan är förknippade med leverantörernas koldioxidavtryck och avfallsgenerering.

Ericsson har ett program för klimåtgärder för leverantörer, vars syfte är att omkring 350 leverantörer med höga utsläpp, samt strategiskt viktiga leverantörer, vilka tillsammans står för 90 % av utsläppen i Ericssons leverantörskedja, fastställer egna 1,5 °C-anpassade klimatmål. Leverantörerna engageras genom seminarier, enskilda möten och skriftligt. I slutet av 2021 hade 121 av de leverantörer som omfattas åtagit sig att formulera sådana mål; se s. 13.

Ericsson är en av grundarna till 1,5 °C Supply Chain Leaders för att främja klimåtgärder i globala leverantörskedjor. Inom ramen för detta initiativ deltog Bolaget i upprättandet av Supplier Engagement Guide, som offentliggjordes i samband med COP26 i Glasgow och som syftar till att hjälpa företag att vidta åtgärder i sina leverantörskedjor för att uppnå 1,5 °C-målet.

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor

De risker som har identifierats som mest relevanta på området mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor är tvångsarbete, levnadslön, arbetstider, icke-diskriminering, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, konflikterelaterade effekter såsom inköp av konfliktmineraler, föreningsfrihet och rätten till kollektivavtal.

Fördelning av avvikelser efter uppföljning, per revisionsområde (%)

	0	20	40	60	80	100
Antikorruption
Miljöledning
Meddela krav till underleverantörer
Hantering av kemikalier
System för incidentuppföljning, förebyggande och korrigerande åtgärder
Förebyggande av olyckor och incidenter
Hälso- och säkerhetsstandarder och faror
Förvaltning av kompetens
Minderårig arbetskraft, tvångsarbete/nutida slaveri
Arbetstider, löner och förmåner
Ledningsdialog, diskriminering
Anställningsavtal, föreningsfrihet
Kritisk Varning

Under året gjordes en bedömning av alla leverantörskategorier för att inhämta kunskap om risken för tvångsarbete i varje kategori, samt om risken gäller direkta leverantörer eller underleverantörer. De största högriskkategorierna är fortfarande leverantörer inom tillverkning, logistik, anläggningsservice och anläggningsförvaltning, samtidigt som det finns flera andra kategorier som kan löpa hög risk för tvångsarbete. Due diligence-aktiviteter för mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor utgår från gjorda bedömningar och identifierade risker. Under 2021 har fokus legat på samarbete och dialog. Interna och externa seminarier och workshoppar har hållits inom områdena dialog mellan anställda och ledning, uppförandekod och vilka konsekvenser planering och efterfrågeprognoser får för leverantörerna. En workshop anordnades med nivå 2-leverantörer om due diligence för mänskliga rättigheter, och dialog har förts med andra företag i branschen, leverantörer, kunder och icke-statliga organisationer för informationsutbyte och samverkan. Ytterligare due diligence-aktiviteter för mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor beskrivs i Ericssons förklaring om nutida slaveri och människohandel (Modern Slavery and Human Trafficking Statement) på Bolagets webbplats.

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Ericsson anser att incidenter som rör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen går att förhindra. De leverantörer som är mest exponerade för hälso- och säkerhetsrisker är fältoperatörer i kategorin anläggningsservice. För att ytterligare stärka Bolagets inköpsprocess och arbetssätt har utbildning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen införts som en obligatorisk del av introduktionen för nya leverantörer av anläggningsservice. För nuvarande leverantörer har ett nytt kompetensprogram börjat användas, för både leverantörernas ledningsteam och anställda.

Bolagets program för konsekvenshantering tillämpas för leverantörer av anläggningsservice och syftar till att stärka regelefterlevnaden och förbättra säkerhetsstandarderna samt uppmuntra till och underlätta rapportering av bristande regelefterlevnad. De vanligaste rapporterna och överträdelserna hos leverantörer av anläggningsservice under 2021 rörde avsaknad av riskbedömningar och felaktig användning av personlig skyddsutrustning. Mer information finns på sidorna 24–25.

Due diligence för råvaruinköp

Ericssons förhållningssätt till inköp av mineraler och metaller följer OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leverantörskedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden (OECD-riktlinjerna). Utöver tenn, tantal, volfram och guld (3TG) har även kobolt lagts till i listan över de mineraler för vilka Ericsson begär information från sina leverantörer. Det finns ofta flera leverantörsled mellan Ericsson och smältverk eller mineralförädlare, och Ericsson har normalt inga direkta inköpsrelationer med dessa.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

S1 Om den här rapporten

Omfattning och avgränsningar

Denna rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”rapporten”) – utgör Ericssons lagstadgade hållbarhetsrapport och innehåller information om mål, resultat, styrning, policyer, risker och möjligheter som är relevanta för väsentliga miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter och effekter av Bolagets verksamhet. En beskrivning av Ericssons affärsmodell återfinns på s. 4–10, och en beskrivning av finansiella och icke-finansiella riskfaktorer på s. 99–112 i Bolagets finansiella rapport, vilken också är en del av årsredovisningen.

Såvida inget annat anges avser information och data perioden 1 januari 2021 till 31 december 2021. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen, det vill säga moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Redovisningsprinciper och rapporteringsramverk

Denna rapport har upprättats i enlighet med GRI Standards (Global Reporting Initiative Standards), på tillämpningsnivå ”Core”. Ericsson har under upprättandet av rapporten tillämpat principer för att definiera rapportinnehåll som intressentdeltagande, väsentlighet och fullständighet, samt principer för redovisningskvalitet som riktighet, balans, tydlighet, jämförbarhet, tillförlitlighet och tidsfaktorer.

Rapporten har även upprättats i enlighet med rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ericsson undertecknade FN:s Global Compact-initiativ år 2000 och rapporten utgör Bolagets årliga framstegsrapport (Communication on Progress).

Rapporten innehåller dessutom klimatrelaterade upplysningar som återfinns i TCFD:s rekommendationer (Task Force on Climate-Related Financial Disclosures) liksom relevanta upplysningar i tillämpliga SASB-standarder (Sustainability Accounting Standards Board). Ericsson håller för närvarande på att implementera upplysningar inkluderade i ramverket Stakeholder Capitalism Metrics, framtaget och rekommenderat av IBC (International Business Council) och WEF (World Economic Forum).

Som ett tillägg till rapporten publiceras ett referensindex för ESG-rapportering på Ericssons webbplats, i ESG-avsnittet på sidorna för investerarrelationer. Det innehåller referenser till de rapporteringsramverk och rapporteringsstandarder som använts och inkluderar GRI-index.

Externt bestyrkande

Rapporten har granskats av Deloitte AB i enlighet med ISAE 3000 (International Standard on Assurance Engagements). Bestyrkanderapporten finns på s. 37.

Relaterad rapportering

Ericsson publicerar andra årliga uttalanden och rapporter på sin webbplats, t.ex. Bolagets årliga svar till CDP rörande klimatförändringar, en rapport rörande nutida slaveri och människohandel (Modern Slavery and Human Trafficking Statement) samt en rapport rörande konfliktmineraler (Conflict Minerals Report).

Koncernens hållbarhetsnoter

S2 Intressentdialog och väsentlighet

Under året som gått har Ericsson haft dialoger med sina intressenter genom flera kanaler och metoder, vilka återges nedan. Bolaget använder dessutom sociala medier för att nå ut till allmänheten och kunna föra en bredare dialog.

Intressentgrupp	Exempel på hållbarhetsrelaterade dialoger	Fokus för dialog och områden som uppmärksammats
Personal	– Employee VOICE och S&CR-undersökningar – Utbildning – Volontärarbete och företagsmatchning av medarbetardonationer – Workshoppar om Ericsson on the Move (kulturtransformation)	– Affärsetik och antikorruption – Hälsa, säkerhet och välbefinnande, inbegripet åtgärder mot covid-19-pandemin – Lärande och utveckling – Klimatåtgärder
Kunder	– Enskilda kundmöten och dialoger – ESG-utvärderingar av kunder – Gemensam forskning och utveckling	– Affärsetik och antikorruption – Energiprestanda i produktportföljen och cirkularitet – Produktsäkerhet och integritet – Branschens och digitaliseringens roll i samhället – Branschgemensamma krav på leverantörskedjan
Aktieägare	– Investerardialoger – Förfrågningar från och möten med analytiker – ESG-undersökningar och utvärderingar	– Affärsetik och antikorruption – Hållbarhet i produktportföljen – Transparent och jämförbar ESG-rapportering – Bolagsstyrning
Samhälle
Leverantörer	– Responsible Business Alliance – Initiativtagare och grundare till 1,5 °C Supply Chain Leaders – Utvärderingar och revisioner av leverantörer – Utbildning av samt seminarier och workshoppar med leverantörer	– Affärsetik och antikorruption – Medarbetarnas hälsa, säkerhet och välbefinnande – Arbetstagarrättigheter och arbetsvillkor – Miljö- och klimatkrav – Konfliktmineraler och spårbarhet av mineraler
Lagstiftare och internationella institutioner	– Påverkansinsatser gentemot lagstiftare – Partnersamarbeten med: Unicef/UNHCR/FN:s livsmedelsprogram FN:s B-Tech Project Världshälsoorganisationen ITU/Unesco – Broadband Commission for Sustainable Development	– IKT-branschens inverkan på klimat, miljö och mänskliga rättigheter – Digital inkludering och uppkopplingsmöjligheter – Humanitära insatser – Radiovågor och hälsa
Akademin och näringslivet	– Gemensam forskning och forskningsfinansiering – Utveckling av teknologiinriktade läroplaner – Deltagande i standardiseringsorgan – Medlemskap i branschorganisationer – European CEO Alliance	– IKT-branschens miljöpåverkan – Begränsningar av klimatförändringar möjliggjorda av informationsteknik – Radiovågor och hälsa
Civilsamhället, icke-statliga organisationer m.fl.	Deltagande i/partnersamarbete med: – COP26 – Världsnaturfonden – Exponential Roadmap Initiative – Global Network Initiative – Alliance for Affordable Internet	– Klimatåtgärder – Integritet och yttrandefrihet – Digital inkludering och utbildning

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Koncernens hållbarhetsnoter

Ericssons modell för intressentdialog

+-------------------+     +-------------------------+     +--------------------------+
| Intressenter      | --> | Intressenternas         | --> | Ericssons förhållningssätt |
| (Personal,        |     | förväntningar, krav och |     |                          |
| Kunder, Aktie-   |     | frågeställningar        |     |                          |
| ägare, Samhälle)  |     +-------------------------+     +--------------------------+
         |                                                      |
         |                                                      v
         +------------------------------------------------------>+----------------------+
                                                                  | Situationsanalys     |
                                                                  | och insikter för att |
                                                                  | identifiera          |
                                                                  | hållbarhets-         |
                                                                  | relaterade risker    |
                                                                  | och möjligheter      |
                                                                  |                      |
                                                                  | - Strategi           |
                                                                  | - Mål                |
                                                                  | - Väsentliga områden |
                                                                  | - Rapporter          |
                                                                  | - Program            |
                                                                  +----------------------+
                                                                             |
                                                                             v
                                                                  +----------------------+
                                                                  | Hållbarhetsresultat  |
                                                                  +----------------------+

Vilka områden ska vi engagera oss i? När ska dialogen äga rum? Hur ska dialogen ske? Analys Insikter

Not S2, forts.

Väsentlighetsanalys och resultat 2021

Den årliga väsentlighetsanalysen inleds med en genomgång av föregående års analys. Därefter beaktas uppgifter från dialog med intressenter, samråd med interna experter och andra informationskällor. De områden som bedöms har sin grund i ramverk som GRI och SASB.

2021 års uppdatering fokuserade på informationsbehov hos investerare och analytiker. Hänsyn togs också till resultaten av Ericssons årliga medarbetarundersökning om hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Inga större förändringar av de bedömda områdenas väsentlighet har framkommit jämfört med 2020 – emellertid har nya områden bedömts och tagits med i analysen.

Området mångfald och inkludering införlivades under 2021 i området humankapital, vilket omfattar arbetet med att attrahera och behålla talanger, mångfald och inkludering samt lärande och utveckling. Detta område identifieras som ett av de viktigaste områdena för Ericsson. Vidare inkluderades områdena resurscirkularitet och företagets samhällsengagemang i 2021 års analys.

Rapporten Hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller både kvalitativ och kvantitativ information om de väsentliga områden som identifierats. Resultaten ligger till grund för strategi och rapportering.

Hur Ericsson arbetar med varje område baseras på utfallet av väsentlighetsanalysen. Områden där påverkan är stor och som har stor betydelse för intressenterna hanteras med omfattande styrning och uppföljning, inklusive formulering av resultatmål, i kombination med transparent rapportering och dialog med berörda intressenter.

Områden som har stor betydelse för intressenterna, men där påverkan bedöms vara liten, ses regelbundet över genom dialog med berörda intressenter.

Områden där påverkan är stor, men där betydelsen för intressenterna är liten, hanteras proaktivt och rapporteras externt när det bedöms vara relevant.

Områden där påverkan är liten och som har liten betydelse för intressenterna bevakas och omvärderas regelbundet för att identifiera eventuella förändringar i deras relevans för Ericsson.

Områden som anses vara väsentliga och som ingår i denna rapport

Områden som inte anses vara väsentliga och som därför inte ingår i denna rapport

• A Affärsetik och antikorruption
• B Klimatåtgärder – Energiprestanda inom nätdrift
• C Humankapital 1)
• D Hälsa, säkerhet och välbefinnande
• E Säkerhet och integritetsskydd
• F Radiovågor och hälsa
• G Klimatåtgärder – egen verksamhet
• H Mänskliga rättigheter
• I Resurscirkularitet
• J Ansvarstagande i leverantörskedjan
• K Digital inkludering
• L Biologisk mångfald
• M Luftföroreningar
• N Vatten 2)
• O Avfall 3)
• P Samhällsengagemang

	Utvärdera och föra dialog	Arbeta med och föra dialog	Utvärdera	Arbeta med
Påverkan
Liten			M	L
Medel	G	C	D, E	K
Stor	F	B, H, J, I, P, O	A
Relevans för intressenter
Liten	N		M	L
Medel	G	C	D, E	K
Stor	F	B, H, J, I, P, O	A

1) Humankapital omfattar flera medarbetarrelaterade aspekter, t.ex. arbetet med att attrahera och behålla talanger, mångfald och inkludering samt lärande och utveckling.
2) Vatten avser i detta sammanhang process- och sanitetsvatten på Ericssons egna anläggningar.
3) Avfall avser i detta sammanhang avfall som genereras i Ericssons dagliga verksamhet.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 29

Koncernens hållbarhetsnoter S3 Humankapital

Anställda och extern personal (antal)

	2021	2020	2019
Koncernledningen	15	15	15
Högre chefer 1)	163	170	165
Linjechefer	7 241	7 121	6 895
Teknisk personal 2)	75 859	75 952	74 776
Icke-teknisk personal	18 044	17 566	17 626
Totalt	101 322	100 824	99 477
Extern personal 3)	12 308	11 398	12 105

Andel kvinnor per personalkategori (%)

	2021	2020	2019
Koncernledningen	20	20	20
Högre chefer 1)	36	32	32
Linjechefer	21	21	20
Teknisk personal 2)	20	20	20
Icke-teknisk personal	47	46	48
Alla anställda	25	25	25

Andel anställda efter ålder och personalkategori (%)

	Ålder	2021	2020	2019
Högre chefer 1)	< 25	0	0	0
	25–35	1	2	2
	36-45	18	22	26
	46-55	58	54	55
	> 55	23	23	17
Linjechefer	< 25	0	0	0
	25–35	7	8	9
	36-45	40	42	42
	46-55	41	40	40
	> 55	12	10	9
Teknisk personal 2)	< 25	3	3	4
	25–35	35	37	39
	36-45	34	33	31
	46-55	20	20	19
	> 55	8	7	7
Icke-teknisk personal	< 25	2	2	2
	25–35	26	27	29
	36-45	33	33	32
	46-55	26	26	26
	> 55	12	11	11

Andel anställda efter medborgarskap och personalkategori 4) (%)

	Alla anställda	Linjechefer	Teknisk personal 2)
Indien	24	20	29
Kina	12	16	12
Sverige	10	10	10
USA	6	6	5
Rumänien	4	3	3
Övriga	44	45	42

1) Anställda som rapporterar till koncernledningen.
2) Anställda utan personalansvar i jobbroller inom områdena naturvetenskap, teknik, ingenjörs- vetenskap och matematik (STEM).
3) Inkluderar konsulter, underentreprenörer, praktikanter och annan personal som inte är anställd direkt av Ericsson.
4) Andel per personalkategori. De nationaliteter som visas är de fem största bland all personal.

Personalomsättning (%)

	2021	2020	2019
Personalomsättningstakt	12	8	11
Avgångar efter kön
Män	76	75	76
Kvinnor	24	25	24
Avgångar efter ålder
< 25	6	7	7
25–35	49	43	47
36–45	24	25	25
46–55	13	15	14
> 55	8	9	7

Nyanställningar (%)

	2021	2020	2019
Anställningstakt	12	9	15
Nyanställningar efter kön
Män	70	74	70
Kvinnor	30	26	30
Nyanställningar efter ålder
< 25	19	14	17
25–35	54	51	49
36–45	19	23	19
46–55	6	10	11
> 55	2	2	4
Tjänster som tillsatts med interna kandidater 1)	40	41	32

Förhållande mellan kvinnors och mäns ersättning 2) (%)

	2021	2020	2019
Grundlön	86	83	80
Total ersättning	82	80	77

Koncernchefens ersättning och genomsnittlig ersättning per anställd (kvot)

	2021	2020	2019
Grundlön – Sverige 3)	25	25	23
Grundlön – globalt 3)	38	38	34
Total ersättning – Sverige 4)	67	63	58
Total ersättning – globalt 4)	97	93	82

1) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som tillsatts under ett år av personer som sedan tidigare var anställda av Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.
2) Siffrorna som presenteras återger den ojusterade genomsnittliga lönekvoten mellan kvinnor och män för Ericssons totala personalstyrka på global nivå. Detta mått tar inte hänsyn till andra faktorer som påverkar ersättningsnivåer, såsom placeringsort, jobbroll, ansvarsområden, erfarenhet, ålder, utbildningsnivå etc. Av tidsmässiga och praktiska skäl grundas beräkningarna på ersättningsnivåer per den 1 oktober varje år och inkluderar årlig grundlön vid heltidsarbete, målnivå för kortsiktig rörlig ersättning/försäljningsrelaterad plan (STV/SIP) och tilldelningar av långsiktig rörlig ersättning (LTV) under innevarande år. Anställda i utträdesprogram ingår inte i underlaget. Vidare är anställda i organisationen för fälttjänster (FSO), vilka uppgår till ungefär 7 000 personer, inte inkluderade i siffran för total ersättning, eftersom det är svårt att göra relevanta jämförelser till följd av lokalvariationer i STV-planer och i rapporteringen för dessa medarbetare.
3) I jämförelsesyfte ingår inte den svenska semesterlönen i grundlönen i detta sammanhang (inte heller för koncernchefen), och skiljer sig därför från uppgifterna i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer” på s. 5 i 2021 års ersättningsrapport, där semesterlönen är inkluderad.
4) I jämförelsesyfte baseras total ersättning i detta sammanhang på målnivåerna för STV/SIP och tilldelningarna av LTV under det angivna året (också för koncernchefen) och skiljer sig därför från informationen i tabellen ”Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer” på s. 5 i 2021 års ersättningsrapport, där faktiskt intjänad STV och tilldelad LTV visas.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 30

Koncernens hållbarhetsnoter

Lärande och utveckling (timmar)

	2021	2020	2019
Registrerade utbildningstimmar per person (genomsnitt)
Män	19,7	25,9	27,0
Kvinnor	17,0	22,0	23,7
Alla anställda	19,0	24,9	26,2

(tusental)

	2021	2020	2019
Genomförda lärandemöjligheter 1)
Män	2 321	1 428	392
Kvinnor	823	493	130
Totalt	3 144	1 921	522

(SEK)

	2021	2020	2019
Genomsnittlig utgift för L&U per anställd	3 800	3 600	5 100

Prestationsutvärderingar (%)

	2021	2020	2019
Anställda som fått prestationsutvärderingar 2)	91	95	85

Medarbetarnöjdhet (eSAT-poäng) 3)

	2021	2020	2019
Män	81	83	78
Kvinnor	81	83	77
Alla anställda	81	83	78

1) Genomförda lärandemöjligheter avser lärandetillfällen (kurser, artiklar, webbinarier) som genomförts och avslutats via Degreed – Ericssons plattform för lärande. Omfattar både externa och interna lärandetillfällen.
2) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Fälttjänstpersonal är inte inkluderad.
3) Mätskala 1–100 där 100 är det mest fördelaktiga utfallet.

Grund för konsolideringen

De uppgifter om anställda som presenteras i not S3 omfattar anställda hos moderbolaget och alla konsoliderade dotterbolag i vilka moderbolaget har ett kontrollerande intresse. Uppgifter om anställda hos närstående bolag eller joint ventures omfattas inte. Mätetal som rör personalstyrkans sammansättning avser antalet anställda vid årets slut. Andra relevanta avgränsningar specificeras i anslutning till respektive mätetal.

Kollektivavtal

I Ericssons affärsetiska kod anges att alla medarbetare fritt kan bilda och gå med i, eller välja att inte gå med i, arbetstagarorganisationer eller liknande organisationer och förhandla kollektivt. Anslutningsgraden varierar mellan olika länder. I Sverige omfattas alla medarbetare utom koncernledningen av kollektivavtal. Ericsson uppskattar att ungefär 30 % av alla anställda globalt omfattas av kollektivavtal.

Not S3, forts.

S4 Avfall, åt ertagning av produkter och vatten

Avfall från egna anläggningar, per avfallshanteringsmetod 1) 2) (ton)

	2021	2020	2019
Återvinning	4 573	3 370	4 900
Energiutvinning	1 429	1 465	2 300
Deponi	740	2 065	3 800
Farligt avfall	35	16	13
Totalt	6 777	6 916	11 013

Återtagning av uttjän ta produkter (inkl. batterier), per avfallshan teringsmetod %

	2021	2020	2019
Åter användning	0	1	2
Återvinning	96	94	91
Energiutvinning	3	4	6
Deponi	0	1	1
Totalt 3)	100	100	100

	2021	2020	2019
Vikt på återtagna produkter (ton)	8 849	10 204	8 403

Vattenförbrukning 4) (Miljoner m 3 )

	2021	2020	2019
Alla anläggningar 2)	1,2	1,5	1,5

1) Avfall från produktionsanläggningar baseras på rapporterade siffror. Avfall från andra anläggningar är uppskattningar baserade på extrapolering av avfall som genererats på Bolagets huvudkontor.
2) Anläggningar innefattar kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och laboratorier.
3) Siffror är avrundade till närmast hela procenttal och därför summerar inte enskilda värden för vissa år till 100 procent.
4) Rapporterad vattenförbrukning grundas på uppmätta volymer på anläggningar som omfattar cirka 40 % av Bolagets anställda och den resterande delen är uppskattad baserad på extrapolering av de uppmätta volymerna.

S5 Energi och transport

Energiförbrukning (GWh)

	2021	2020	2019
Anläggningar 1)
Elektricitet och kylning – förnybar	391	390	333
Elektricitet och kylning – icke förnybar	189	182	255
Fjärrvärme	26	23	26
Lokal uppvärmning och reservelektricitet	25	33	50
Fordonsflotta 2)	122	127	146
Totalt	753	755	810

Energiintensitet (GWh/nettoomsättning i miljarder SEK)

	2021	2020	2019
Energiförbrukning i egna anläggningar	2,7	2,7	2,9

Produkttransporter, efter transportsätt 3) (Mtonkm)

	2021	2020	2019
Flyg	154	117	175
Väg	180	163	245
Sjö	152	261	370
Järnväg	3	7	10
Totalt	489	548	800

1) Uppmätt energiförbrukning vid anläggningar (kontor, produktionsanläggningar, lager, datacenter och laboratorier) utgör cirka 93% av total rapporterad energiförbrukning. För anläggningar där uppmätta förbrukningsdata saknas har extrapolering av förbrukning på liknande anläggningar använts för att uppskatta förbrukningen.
2) Uppskattad energiförbrukning baseras på antalet fordon i flottan.
3) Data för 2021 är huvudsakligen baserad på uppgifter om transporterade vikter tagna från Ericssons ERP-system medan tidigare års data i huvudsak baseras på uppgifter rapporterade av logistikleverantörer. Transportsträckor har estimerats baserat på linjära färdvägar mellan platser. För en mindre del (cirka 12%) av sträckor där transport skett med lastbil samt en del tillkommande flygtransport så är data framtagen genom att använda en kostnadsbaserad metod baserad på information i inköpsordrar.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 31

Koncernens hållbarhetsnoter

S6 Växthusgasutsläpp och andra utsläpp

Scope 1 – Direkta växthusgasutsläpp (kiloton)

	2021	2020	2019
Anläggningar	6	7	11
Fordonsflotta	32	33	38
Totalt	38	40	49

Scope 2 – Indirekta växthusgasutsläpp (kiloton)

	2021	2020	2019
Marknadsbaserade	58	74	124
Platsbaserade	139	156	168

Scope 3 – Övriga indirekta växthusgasutsläpp (kiloton)

	2021	2020	2019
Uppströms
Inköpta varor och tjänster	2 313	2 272	2 342
Kapitalvaror	42	43	52
Bränsle- och energirelaterade aktiviteter 1)	49	52	82
Uppströms transporter	79	79	88
Affärsresor 2)	12	17	114
Pendling (inkl.## Utsläppsdata

Aktivitet/Utsläppskategori	2021	2020	2019
distansarbete)	23	30	60
Nedströms transporter 2)	119	112	139
Användning av sålda produkter 3)	32 000	34 000	33 000
Totalt	34 637	36 605	35 877

Utsläppsintensitet av växthusgaser (kiloton/nettoomsättning i miljarder SEK)

Kategori	2021	2020	2019
Scope 1	0,16	0,17	0,22
Scope 2 (marknadsbaserade)	0,25	0,32	0,55
Totalt	0,41	0,49	0,77

Övriga utsläpp (kiloton)

Utsläppstyp	2021	2020	2019
NOx	0,65	0,67	1,23
SOx	0,69	0,77	1,19
Luftpartiklar	0,08	0,08	0,14

1) Utsläpp från bränsle- och energirelaterade aktiviteter som inte inkluderas i Scope 1 eller 2, typiskt sett från tillverkning och transporter av bränslen samt överförings- och distributionsförluster i elnäten.

2) De rapporterade siffrorna inkluderar inte den s.k. höghöjdseffekten av utsläpp från flygresor. Höghöjdseffekten uppskattas motsvara utsläpp av 109 000 ton CO2e under 2021.

3) Underliggande antaganden och indata som används för att beräkna utsläppen från produkter i bruk har uppdaterats under 2021. Specifikt så har elnätens utsläppsfaktorer uppdaterats och viktas nu baserat på faktisk försäljning på de marknader där Ericsson verkar, till skillnad från globala genomsnitt vilka använts under tidigare år. Dessutom baseras nu den energi som förbrukas av sålda produkter på faktisk energiförbrukning enligt fältdata, i stället för på uppskattningar grundade på testdata från tillverkningen. Dessa förändringar minskar tillsammans utsläppen från användningen av sålda produkter med cirka 20%. Om de antaganden som användes under tidigare år hade använts också för 2021 års rapporteringsperiod, skulle resultatet bli utsläpp på omkring 40 000 kiloton från användningen av sålda produkter.

Redovisningsprinciper för växthusgasutsläpp

Ericsson redovisar utsläppen av växthusgaser enligt GHG-protokollet och använder finansiell kontroll som grund för redovisningen. Växthusgasutsläppen beräknas och rapporteras som koldioxidekvivalenter (CO2e) och omfattar följande gaser: koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorerade kolväten och perfluorkolväten. Av tidsmässiga och praktiska skäl sker insamlingen och rapporteringen av energi- och utsläppsdata från anläggningar och produkttransporter för perioden december till november.

Scope 1 och 2: Underliggande energiförbrukning i anläggningar har delvis uppskattats; se not S5. Utsläppen från fordonsflottan beräknas delvis utifrån uppskattningar av körsträckor.

Scope 3: Utsläppen i kategorierna inköpta varor och tjänster, kapitalvaror, bränsle- och energirelaterade aktiviteter, uppströms transporter och användning av sålda produkter uppskattas baserat på Ericssons livscykelanalys av produkternas koldioxidavtryck. Den antagna genomsnittliga livslängden för produkter är tio år och utsläppsfaktorer som är relevanta för användningen har uppskattats med hjälp av den nuvarande sammansättningen av energikällor i näten på de marknader där Bolaget verkar. Utsläppen i kategorin nedströms transporter grundas på data från logistikleverantörer, och en mindre del extrapoleras utifrån rapporterade siffror, och omfattar alla transporter som köpts in av Ericsson. Den största delen av utsläppen i kategorin affärsresor baseras på data som redovisats av resebyråer, och en mindre del har uppskattats utifrån resekostnader. Utsläppen i kategorin pendling är uppskattningar baserade på en undersökning av de anställdas pendlingsvanor. Uppgifterna för 2021 och 2020 inkluderar uppskattade utsläpp från medarbetare som distansarbetar. Utsläppen i återstående scope 3-kategorier har inte bedömts vara väsentliga och redovisas därför inte.

Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen

Energityp	Utsläppsfaktor	Källa/kommentarer
Elektricitet och kylning	0,012–0,928 kg/kWh	IEA, US Energy Information Administration (EIA), Association of Issuing Bodies (AIB), leverantörsspecifika data där det är tillgängligt
Grön elektricitet	0,000 kg/kWh	Leverantörsspecifika data
Fjärrvärme, Sverige	0,006 kg/kWh
Fjärrvärme, övrigt	0,004–0,13 kg/kWh	Genomsnitt per land
Lokal uppvärmning/ naturgas	0,20 kg/kWh	DEFRA
Bränsle i generatorer/ diesel	0,26 kg/kWh	DEFRA
Flygresor	0,13 kg/pkm	GHG-protokollet och DEFRA
Bilresor	0,11–0,4 kg/pkm	Landsgenomsnitt baserat på flottans sammansättning
Flygtransporter	0,65 kg/tonkm	Enligt data från logistikleverantörer
Vägtransporter	0,09 kg/tonkm
Sjötransporter	0,02 kg/tonkm
Järnvägstransporter	0,03 kg/tonkm

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 32
Koncernens hållbarhetsnoter S7

Klimatrelaterad scenarioanalys, risker och möjligheter

Som en del av Ericssons övergripande klimatstrategi, liksom dess åtagande att anpassa rapporteringen till rekommendationerna från Task Force on Climate-related Financial Disclosures (TCFD), har Bolaget analyserat potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter utifrån två olika klimatorscenarier, ”Net Zero 2050” och ”Current Policies”. De viktigaste slutsatserna av denna analys presenteras nedan, tillsammans med en översikt över bedömningsmetoden. För mer information, se Ericssons svar på CDP:s frågeformulär om klimatförändringar, som finns på Bolagets webbplats.

Scenarier

Net Zero 2050

• Ambitiösa begränsningsåtgärder införs mycket snart
• Globala nettonollutsläpp av koldioxid omkring 2050
• 50 % chans att begränsa den globala uppvärmningen till under 1,5 ˚C i slutet av århundradet
• Relativt låga fysiska risker men stor påverkan under övergången

Current Policies

• Begränsningsåtgärder inskränks till redan antagna eller planerade åtgärder
• Utsläppen ökar fram till 2080
• Global uppvärmning på omkring 3 ˚C i slutet av århundradet
• Höga fysiska risker men mindre påverkan under övergången

Bedömningsmetod

Matris över risker och möjligheter

Sannolikhet	Mycket stor	Stor	Medelstor	Liten
Liten
Medelstor
Stor
Mycket stor		Påverkan

Illustrationen visar ett exempel på de matriser som använts i scenarioanalysen. Som utgångspunkt för analysen togs över 30 potentiella klimatrelaterade risker och möjligheter i beaktande. De initiala punkterna på den ursprungliga listan identifierades genom samråd med interna experter från flera olika bolagsfunktioner och genom extern jämförelse/benchmarking. Sannolikheten för och påverkan av alla faktorer analyserades kvalitativt med hjälp av färgdiagram, vilket följdes av en mer ingående analys av ett mindre antal risker och möjligheter som ansågs ha störst relevans för Ericsson. Bolaget tog hänsyn till risker och möjligheter i tidigare och senare led i värdekedjan, liksom även i den egna verksamheten. Fysiska risker bedömdes i huvudsak enligt antagandena i scenariot Current Policies, medan övergångsfaktorer främst bedömdes i scenariot Net Zero 2050. Båda scenarierna är framtagna av Network of Central Banks and Supervisors for Greening the Financial System (NGFS). Vad avser tidshorisonterna 1) så fokuserade den kvantitativa analysen av möjligheter på perioden fram till 2025, medan den kvantitativa analysen av risker inriktades på perioden mellan 2025 och 2030. De mer långsiktiga effekterna av risker och möjligheter, som sträcker sig bortom 2030, bedömdes främst på ett kvalitativt sätt. Enligt scenariot Current Policies förväntas effekterna av de fysiska risker som beskrivs nedan bli allvarligare efter 2030.

1) För denna analys definierade Ericsson de kortsiktiga, medellånga och långsiktiga tidshorisonterna som fram till år 2025, 2025–2030 respektive efter 2030.

Mest relevanta risker och möjligheter enligt utvalda scenarier

Övergångsrelaterade

Utveckling av energieffektiva nätlösningar

I scenariot Net Zero 2050 förväntas energipriserna stiga betydligt, vilket kommer att intensifiera telekomoperatörernas ansträngningar för att öka energieffektiviteten i mobila kommunikationsnät. Telekomoperatörerna strävar samtidigt efter att minska sina egna utsläpp, och många av dem sätter nettonollmål för sina värdekedjor. Kombinationen av dessa två faktorer ger Ericsson möjlighet att bredda sitt utbud av energieffektiva nätlösningar. Läs mer om Ericssons strategi och mål inom detta område på s. 12.

Lösningar som möjliggör minskade utsläpp i andra sektorer

Allt eftersom mer utsläppsinte nsiva sektorer, t.ex. kraft-, transport- och tillverkningssektorerna, påskyndar sitt arbete för att minska koldioxidutsläppen i scenariot Net Zero 2050 kommer betydande investeringar att göras för att uppnå dessa mål. Dessa investeringar, såsom driftsättning av smarta nät och privata nät, är alla avhängiga av IKT-lösningar, vilket ger Ericsson stora möjligheter att erbjuda sina kommunikationslösningar också till dessa sektorer.

Fysiska

Brist på insatsvaror till följd av vattenstress

Vatten är en viktig resurs i tidigare led i Ericssons värdekedja, eftersom det används för att utvinna mineraler som används inom hårdvarutillverkning samt i halvledartillverkning. Enligt scenariot Current Policies riskerar flera regioner där Ericssons leverantörer har sin verksamhet, bl.a. tillverkare av halvledare i Sydostasien, att drabbas av allvarlig vattenstress, vilket kan leda till brist på insatsvaror för Ericsson.

Avbrott orsakade av extrema väderförhållanden

Enligt scenariot Current Policies kommer frekvensen av och intensiteten hos extrema väderförhållanden, liksom även översvämningar utmed kuster och floder, att öka. Det kommer att innebära förhöjda risker för långvariga avbrott i verksamheten och för skador på lager och anläggningstillgångar i Ericssons leverantörskedja, på utkontrakterade tillverkningsplatser och på Bolagets egna produktionsenheter, t.ex. tillverkningsanläggningar och IT-center. Ericsson tecknar försäkringsavtal för den egna verksamheten, vilket täcker skador på både lager och anläggningstillgångar, liksom även potentiella verksamhetsavbrott.# Globala årliga växthusgasutsläpp (Gt)

Current Policies
Net Zero 2050
0
30
60
2050
2040
2030
2020

Ökade kostnader till följd av prissättning av koldioxidutsläpp

Priset på koldioxidutsläpp förväntas stiga avsevärt i scenariot Net Zero 2050, vilket leder till ökade kostnader för Ericsson. Effekterna skulle bli som mest kännbara i tidigare led i Bolagets värdekedja, vid ett antagande om att utsläppen förblir desamma och att alla kostnader överförs till Ericsson från berörda leverantörer. Läs om hur Ericsson arbetar för att minska koldioxidutsläppen både i den egna verksamheten och i värdekedjan på s. 10–11 och 13–14.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 33

Koncernens hållbarhetsnoter S8

Rapportering enligt artikel 8 i EU:s taxonomiförordning

Kontexuell information

Ericssons forskning 1) visar att tillämpningen av IKT-lösningar kan bidra till betydande utsläppsminskningar i andra sektorer i ekonomin, t.ex. kraftindustrin, transport, tillverkning och byggnader. Det är också viktigt att IKT-branschen själv fortsätter att arbeta mot ökad energieffektivitet, för att bidra till framstegen mot internationellt överenskomna mål om minskade växthusgasutsläpp. Ericsson har satt mål för att öka energieffektiviteten i sin produktportfölj; mer information om detta finns på s. 10 och 12.

Båda dessa aspekter tas upp i den delegerade förordningen (EU) 2021/2139 om begränsning av och anpassning till klimatförändringarna (”den delegerade förordningen”), men tekniska granskningskriterier har ännu inte tagits fram för alla relevanta ekonomiska verksamheter. Europeiska kommissionen uppger att den kan komma att utarbeta relevanta tekniska granskningskriterier i framtiden. I nuläget är dock den allra största delen av Ericssons kommersiella utbud som erbjuds kunderna förknippad med ekonomiska verksamheter som för närvarande inte omfattas av EU:s taxonomiförordning (”taxonomin”).

Redovisningspolicyer

För rapporteringen i enlighet med artikel 8 i taxonomin definieras omsättning, kapitalutgifter (Capex) och driftsutgifter (Opex) enligt nedan. Observera att dessa definitioner avviker från hur Capex och Opex definieras i Ericssons finansiella rapportering.

Omsättning

Den totala omsättningen motsvarar nettoomsättningen i resultaträkningen i den finansiella rapporten.

Kapitalutgifter

De totala kapitalutgifterna motsvarar tillägg, inklusive aktiverade kostnader för forskning och utveckling, till balansposterna materiella anläggningstillgångar, immateriella tillgångar före eventuella omvärderingar, avskrivningar eller nedskrivningar och exklusivt eventuella förändringar i verkligt värde, såsom specificeras i noterna C1 och C2 till den konsoliderade balansräkningen, kompletterade av tillägg/ändringar i klassificerade nyttjanderätter för tillgångar enligt IFRS 16, såsom specificeras i not C3 till den konsoliderade balansräkningen.

Driftsutgifter

De totala driftsutgifterna motsvarar icke-aktiverade kostnader för forskning och utveckling, kostnader för byggnadsrenoveringar, korttidsleasing, underhåll samt reparationskostnader och andra indirekta kostnader för den dagliga driften av materiella anläggningstillgångar.

Andel av omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som omfattas

Omsättning i enlighet med ovanstående definition och som är kopplad till ekonomisk verksamhet som omfattas av taxonomin (se nedan) utgör grunden för beräkningen av andelen omsättning som omfattas av taxonomin.

Kapitalutgifter och driftsutgifter enligt ovanstående definitioner och som förknippas med ekonomiska aktiviteter som omfattas av taxonomi (se nedan) utgör grunden för beräkningen av andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin. Dessutom kan också enskilda kapital- och driftsutgifter som omfattas (se nedan) läggas till andelen kapital- och driftsutgifter som omfattas av taxonomin.

Ekonomiska verksamheter som omfattas

För att kunna identifiera vilka ekonomiska verksamheter som är relevanta för Bolaget har det varit nödvändigt att tolka både taxonomin och den delegerade förordningen. Ericssons tolkning är att för att en ekonomisk verksamhet (enligt definitionen i taxonomin) ska anses vara omfattad enligt EU-taxonomin, ska verksamheten:

• generera, eller vara avsedd att generera, extern omsättning,
• överensstämma med beskrivningen av verksamheten i bilaga I eller II till den delegerade förordningen, och
• ha praktiskt tillämpliga tekniska granskningskriterier kopplade till sig.

Med denna tolkning som utgångspunkt har de verksamheter som presenteras nedan identifierats som relevanta för Ericsson. Det kvarstår dock ett visst mått av osäkerhet kring hur taxonomin ska implementeras och Ericsson förväntar sig att tolkningar så väl som praxis kring rapportering kommer att utvecklas med tiden.

Datadrivna lösningar för minskningar av växthusgasutsläpp (Bilaga I, 8.2)

Verksamheten Energi Infrastructure Operations lanserades 2020 och ingår i affärsområdet Managed Services. Det är en AI- och data-driven lösning inriktad på effektiv hantering av energitillgångar genom intelligent platsmätning och kontroll, vilket gör det möjligt för telekom-operatörerna att minska sin energiförbrukning och följaktligen energirelaterade växthusgasutsläpp.

Omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som förknippas med denna verksamhet har i de nyckeltal som anges ovan inkluderats som tillämpliga enligt EU-taxonomin. Omsättningen från denna verksamhet baseras på en analys av kundkontrakt där den angivna leveransen överensstämmer med verksamheten i bilaga I till den delegerade förordningen.

Dataprogrammering och relaterade verksamheter (Bilaga II, 8.2)

Mjukvaruutveckling är en del av Ericssons kommersiella lösningar inom Bolagets alla fyra affärsområden. I det fall Ericsson ådrar sig utgifter som förknippas med att göra denna verksamhet mer motståndskraftig mot klimatförändringar anses dessa vara tillämpliga enligt taxonomin, antingen som kapitalutgifter eller driftsutgifter.

Relaterad omsättning inkluderas emellertid inte i andelen omsättning där EU-taxonomin är tillämplig, eftersom denna verksamhet inte klassificeras som en möjliggörande verksamhet enligt definitionen i taxonomin.

Inköp av produkter och tjänster från leverantörer med taxonomiförenlig verksamhet (enskilda kapital-/driftsutgifter som omfattas)

Det är tillåtet att inkludera andra kapital- och driftsutgifter med koppling till inköp av produkter och tjänster relaterade till andra ekonomiska verksamheter än de som anges ovan, om utgifterna bidrar till utsläppsminskningar för den rapporterande enheten, och om den berörda leverantörens ekonomiska verksamhet är taxonomiförenlig. För att redovisa sådana utgifter som antingen kapital- eller driftsutgift tillämpliga enligt EU-taxonomin, måste dock den rapporterande enheten först göra en bedömning av i vilken utsträckning leverantörernas aktiviteter är taxonomitillämpliga. Eftersom 2021 är det första året som taxonomin är i kraft har det inte varit möjligt att göra en sådan bedömning.

Nyckeltal

Nyckeltal	Totalt 2021 (miljoner SEK)	Andel som omfattas av taxonomin (%) 1)	Andel som inte omfattas av taxonomin (%) 1)
Omsättning	232 314	0	100
Kapitalutgifter (Capex)	5 621	0	100
Driftsutgifter (Opex)	33 967	0	100

1) Avrundad till närmast hela procenttal.

1) Malmodin, Jens & Bergmark, Pernilla, 2015, Exploring the effect of ICT solutions on GHG emissions in 2030. 10.2991/ict4s-env-15.2015.5.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 34

Koncernens hållbarhetsnoter S9

Regelefterlevnad och affärsetik

Utbildning och medvetenhet kring regelefterlevnad

	2021
Bekräftelser av affärsetiska koden	99
Obligatorisk ABC-utbildning – hela personalstyrkan	99
Utökad ABC-utbildning – personer i exponerade roller	82
Etikutbildning för ledare	70

1) Alla anställda och extern personal var under 2021 tvungna att digitalt bekräfta att de läst och förstått den uppdaterade affärsetiska koden (CoBE) som lanserades samma år. Hela arbetsstyrkan var också tvungna att gå en obligatorisk utbildning kring arbete mot mutor och anti-korruption (anti-bribery and -corruption, (ABC)). Utöver denna så har utökad ABC-utbildning hållits för cirka 11 000 linje-chefer och anställda i roller med högre exponering mot frågor rörande etik och regelefterlevnad, såväl som en etikutbildning för ledare, riktad mot ca 2 000 seniora chefer, inklusive koncernledningen, samt mellanchefer. Se sid. 19 för ytterligare information. Ericssons program för utbildning och ökad medvetenhet kring regelefterlevnad har genomgått en betydande förändring jämfört med tidigare år vilket innebär att relevanta jämförelsesiffror inte är tillgängliga. Rapporteringen är avgränsad till den aktiva personalstyrkan, vilket innebär att anställda på längre ledighet eller i utträdesprogram inte ingår i statistiken.

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad (antal)

	2021	2020	2019
Rapporterade ärenden	1 059	933	538
Bekräftade ärenden	237	281	140

Rapporterade ärenden per kategori (%)

	2021	2020	2019
Oegentligheter, korruption och överträdelser av regelverk	20	17	35
Säkerhet 2)	8	5	6
Verksamhetsrelaterat	13	15	12
HR-frågor	35	46	24
Intressekonflikter	8	6	9
Hållbarhet	0	0	0
Övrigt 3)	17	11	15
Totalt 4)	100	100	100

2) Kategorin ”Säkerhet” omfattar säkerhetsrelaterade ärenden som har anmälts till Allegation Management Office.

3) Kategorin ”Övrigt” omfattar anklagelser som rapporterats till Allegation Management Office och som inte bedömts utgöra regelefterlevnadsärenden, såsom produktkvalitetsproblem, anställda som testar Compliance Line eller kommentarer av allmän karaktär. I den mån rapporterade ärenden avser icke-CoBE-ärenden, hänvisas de, där det är möjligt, till relevant koncernfunktion eller lokal enhet för kännedom.# Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021

Koncernens hållbarhetsnoter

S1 0 Due diligence för mänskliga rättigheter i samband med försäljningsmöjligheter

Fall av känsliga affärer, efter utfall (antal)

	2021	2020	2019
Godkända	286	321	262
Godkända med villkor	432	480	358
Avvisade	4	27	31
Totalt	722	828	651

S1 1 Säkerhet och integritetsskydd

Rapporterade säkerhets- och integritetsincidenter 1), 2) (antal)

	2021	2020	2019
Kritiska	0	1	3
Betydande	11	25	30
Måttliga	408	473	1233
Mindre	2044	2034	2574
Totalt	2463	2533	3840

1) Annullerade och obekräftade incidenter ingår ej.
2) Allvarlighetsnivån bestäms enligt följande kriterier:
Kritisk: Mycket stor inverkan på Bolaget, dess tillgångar eller kunder. Flera personer påverkade.
Betydande: Stor inverkan på Bolaget, dess tillgångar eller kunder. Fler a personer påverkade.
Måttlig: Måttlig inverkan på Bolaget, dess tillgångar eller kunder.
Mindre: Mycket liten eller ingen inverkan på Bolaget, dess tillgångar eller kunder.

S1 2 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Dödsfall (antal)

	2021	2020	2019
Ericssons anställda	1	0	0
Leverantörskedjan och allmänheten	13	7	11
Totalt	14	7	11

Allvarliga incidenter 1) (antal)

	2021	2020	2019
Ericssons anställda	56	66	122
Leverantörskedjan och allmänheten	50	36	57
Totalt	106	102	179

Incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar 2) (antal)

	2021	2020	2019
Ericssons anställda	77	90	180
Leverantörskedjan och allmänheten	68	53	87
Totalt	145	143	267

Relativ dödsfalls- och incidentfrekvens (per 100 FTE) 3)

	2021	2020	2019
Dödsfallsfrekvens	0,001	–	–
Incidentfrekvens	0,074	–	–

1) Incidenter som inneburit tre eller fler förlorade arbetsdagar.
2) Incidenter som inneburit en eller flera förlorade arbetsdagar. Denna definition innefattar även de fall som rapporteras under kategorin allvarliga incidenter (se ovan).
3) Dödsfalls- och incidentfrekvens anger antalet dödsfall/incidenter som inneburit förlorade arbetsdagar under ett år per 100 heltidsanställda (FTE), där 200 000 timmar används som standardiserat genomsnittligt antal arbetstimmar per 100 heltidsanställda under ett år. Det totala antalet arbetade timmar är uppskattat baserat på standardiserad årlig arbetstid för aktiva anställda och uppgår för 2021 till 207,4 miljoner timmar. Jämförbara siffror för 2020 och 2019 kan inte redovisas på grund av begränsningar i tillgängliga data.

S1 4 Direkt ekonomisk påverkan

Skapat och fördelat ekonomiskt värde (miljoner SEK)

	2021	2020	2019
Skapat värde
Intäkter	234521	234347	230961
Fördelat värde
Rörelseomkostnader	-127253	-121462	-127097
Löner och förmåner	-77462	-74645	-72663
Betalning till finansiärer	-8496	-8103	-7221
Betalningar till myndigheter	-6226	-5678	-15506
Samhällsinvesteringar 1)	-113	–	–
Bibehållet ekonomiskt värde	14971	24459	8474

1) Inkluderar donationer och obligatoriska vinstdelningar gjorda av bolag i Ericssonkoncernen under perioden mellan 1 januari och 31 december 2021. De sponsoråtaganden som ingår är de med startdatum mellan 1 januari och 31 december 2021, eller fleråriga avtal som var aktiva under 2021. Sponsring kopplad till rekreation och idrott ingår ej. Jämförbara siffror för 2020 och 2019 kan inte redovisas på grund av begränsningar i tillgängliga data.

S1 3 Ansvarsfulla inköp

Riskbedömningar av leverantörer 1) (%)

	2021	2020	2019
Riskbedömda leverantörer	99	99	98

Revisioner av leverantörer (antal)

	2021	2020	2019
Revisioner av efterlevnad av uppförandekod för leverantörer	124	83	160
Revisioner av avtalsefterlevnad	24	23	35

Leverantörer med 1,5 °C-anpassade klimatmål (antal)

	2021	2020	2019
Leverantörer med accepterade mål 2)	121	35	–

Responsible Minerals Assurance Process (RMAP) 3)

	Mineraler som omfattas	Identifierade smältverk i leverantörskedjan	Smältverk som deltar i RMAP	Smältverk som följer RMAP	Smältverk som följer RMAP (%) 4)
Kobolt	83	45	23	51	51
Guld	185	130	107	82	82
Totalt	52	39	39	100	100
Tenn	120	72	56	78	78
Volfram	68	48	43	90	90
Totalt	508	334	268	80	80

1) Riskbedömningsprocessen beskrivs på s. 26.
2) Av de cirka 350 strategiskt viktiga leverantörer med höga utsläpp som berörs och som bedöms stå för uppskattningsvis 90 % av utsläppen i Ericssons leverantörskedja; se mer information på s. 26–27. Målet sattes 2020 och därför finns inga jämförbara siffror för 2019.
3) Baserat på svar från leverantörer per 18 januari 2022.
4) Av smältverk som deltar i RMAP.

Revisorns bestyrkanderapport

Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhetsredovisningen”) för år 2021. Företaget har definierat hållbarhetsredovisningens omfattning på sidan 28 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 28 i hållbarhetsredovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings- och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter. Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrkande uppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information.

Uppdraget består av översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser i Scope 1, 2 och Scope 3 kategorierna affärsresor och nedströms transporter, vilka presenteras på sidan 32 i hållbarhetsredovisningen.

En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen.

En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har.

Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan. Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan.# Revisorernas bestyrkanderapport

Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Stockholm den 3 mars 2022

Deloitte AB

Thomas Strömberg
Auktoriserad revisor

Lennart Nordqvist
Specialistmedlem i FAR

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 37

Ordlista

2G Den andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.

3G Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.

3GPP Third Generation Partnership Project. En samarbetsorganisation för olika standardiseringsorgan inom telekommunikation som definierar standarder för mobilteknik (2G, 3G etc.).

4G Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

5G Femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.

AI Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser.

CO₂e Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthuseffekt.

Covid-19 Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).

Covid-19-pandemin Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS-CoV-2).

ESG Miljö, sociala förhållanden och styrning. Refererar till tre centrala faktorer för att mäta hållbarhets- och samhällsrelaterad påverkan av en investering i ett företag eller en verksamhet.

GHG Utsläpp av GHG (växthusgaser) beräknas som koldioxidekvivalenter (CO₂e). CO₂e definieras som mängden av en viss GHG (växthusgas), uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

Global Reporting Initiative (GRI) Standards GRI Sustainability Reporting Standards är den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende internationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997.

GSM Globalt system för mobilkommunikation, ”Global System for Mobile Communications”. Andra generationens mobilsystem.

IBC International Business Council.

IKT Informations- och kommunikationsteknik.

Sakernas internet Sakernas internet, ”Internet of Things”, sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.

LTE ”Long-Term Evolution”. 4G – nästa steg i mobilteknikutvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s.

Mobilt bredband Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO- och 5G-teknik.

SASB Sustainability Accounting Standards Board.

SBT Vetenskapsbaserade mål („science-based targets”) ger företag en tydlig vägledning om hur de ska uppnå framtidssäker tillväxt genom att specificera hur mycket och hur snabbt de behöver minska sina växthusgasutsläpp.

SDG Mål för hållbar utveckling („Sustainable Development Goals”). Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla FN:s medlemsstater 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och i framtiden. I centrum står de 17 hållbarhetsmålen som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industrialiserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt.

TCFD Task Force on Climate-Related Financial Disclosures.

UNGC FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att införa universella hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s hållbarhetsmål.

UNGP Rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer lanserades i februari 2015 och är det första övergripande ramverket för företag för att rapportera och redovisa arbetet med mänskliga rättigheter i linje med de skyldigheter som har ålagts dem. Företagens ansvar definieras i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som är de styrande globala principerna på detta område.

WEF World Economic Forum (WEF).

Termerna ”Ericsson”, ”Bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”vår” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 38

Ordlista

Segmenten har definierats för finansiell rapportering baserat på affärsområdena. Mer information finns i not B1, ”Segmentsinformation”, i den finansiella rapporten.

Kontaktinformation

Ericssons huvudkontor
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Säte
Telefonaktiebolaget LM Ericsson
Torshamnsgatan 21, Kista
164 83 Stockholm
Sverige

Investerarrelationer
För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer:
Telefon: 010 719 0000
E-post: investor.relations@ericsson.com

För tryckta publikationer

Beställ en tryckt årsredovisning – online:
https://www.ericsson.com/sv/investors/finansiella-rapporter-och-filings/order-annual-report

Beställ en tryckt årsredovisning – telefon:
Strömberg Distribution
Telefon: 08 449 88 16

Kontaktinformation för ADR-program

För institutionella investerare och aktiemäklare
Deutsche Bank ADR broker services desk
New York: Tfn +1 212 250 9100
London: Tfn +44 207 547 6500

För registrerade ägare
Deutsche Bank Shareholder Services
American Stock Transfer & Trust Company
E-post: DB@amstock.com
Avgiftsfri telefon: +1 800 937 5449
Telefon (direktval): +1 718 921 8124

Ericsson Årsredovisning 2021

Projektledning
Ericsson Investerarrelationer

Design och produktion
SAFIR Communication

Fotografier av styrelse och ledningsgrupp
Per Myrehed

Tryck
Göteborgstryckeriet 2022
Tryckt på Amber Graphic

Mer information

Information om Ericsson och Bolagets utveckling finns på webbplatsen:
www.ericsson.com

Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på:
www.ericsson.com/investors

Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse föreligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde.

Nordiska Miljömärkningen Svanen

• Färgkod PMS 354, Fyrfärgskod C-91%, M-0,0%, Y-83%, K-0,0%.
• Standardfärger enligt SS 019100 – 019103
  • Blankt papper: 1080G10Y
  • Matt papper: 354U-1070G
• NCS: 0879-G07Y
• NCS: 1368-G04Y
• Miljömärket bör ej understiga 8 mm och ska minst ha den storleken att texten ”MILJÖMÄRKT” och underliggande licensnummer är tydligt läsbara.
• När märket understiger 2 cm i diameter kan den förklarande undertexten utelämnas på produkten (Trycksak), om den finns med märket på förpackningen.

Text på märket:

• Texten ”MILJÖMÄRKT” följer märkets rundade form på ovansidan.
• Texten ”MILJÖMÄRKT” med versaler och teckensnitt Helvetica, rak, halvfet. Teckentäthet och teckengrad anpassas till märkets storlek.
• Texten under märket ”Trycksak” skrivs horisontellt under siffrongrupperna (341 000). Teckensnitt helvetica, rak används med versal som begynnelsebokstav, föregången av gemener, och anpassas i storlek till märket.
• För tryckning på Svanen på andra nordiska språk studera Regelverket för nordisk miljömärkning.

3041 0250 N O R D I C E C O L A B E L

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2021 39

Om Ericsson

Ericsson tillhandahåller högpresterande lösningar som möjliggör för bolagets kunder att maximera värdet av kommunikation. Bolaget erbjuder kommunikationsinfrastruktur samt tillhörande tjänster och programvara till telekombranschen och andra branscher. Ericsson har cirka 100 000 medarbetare och levererar till kunder i fler än 180 länder. Ericsson är noterat på Nasdaq Stockholm och Ericssons ADS handlas på NASDAQ New York. Bolagets huvudkontor finns i Stockholm, Sverige.

Allt började i en mekanisk verkstad i Stockholm 1876 där Lars Magnus Ericsson designade telefoner och hans fru Hilda tillverkade dem genom att linda koppartråd till spolar. Med 5G som kommersiell verklighet fortsätter vi nu att investera för att stärka vårt ledarskap inom 5G. Produktportföljen är utformad för att hjälpa våra kunder med digitalisering och ökad effektivitet på ett intelligent och hållbart sätt, samtidigt som de hittar nya intäktsflöden.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson
164 83 Stockholm
Telefon 010 719 00 00
www.ericsson.com

SV /LZT 138 2324 R1A
ISSN 1100-8954
© Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2022