Ericsson — Annual Report 2020

Mar 5, 2021

Ericsson Årsredovisning 2020

ericsson.com

Innehåll

Finansiell rapport		Kommentar från vd 2 Verksamheten under 2020 4 Brev från styrelsens ordförande 9 Koncernens bokslut och noter 26	Bolags­ styrnings­ rapport
Ersättnings­ rapport

Ericsson Årsredovisning 2020

Vår årsredovisning består av fyra delar som publiceras som en samlad pdf, som också kan laddas ner separat:

• Finansiell rapport, inklusive vd-ord, affärs strategi, moderbolagets bokslut och koncernbokslut

• Bolagsstyrningsrapport

• Ersättningsrapport

• Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande, inklusive GRI-indexet

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 10–108 i den Finansiella rapporten och rapporteras av Deloitte i revisionsberättelsen. Bolagsstyrningsrapport, Ersättningsrapport och Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande har också granskats av Deloitte. Vi presenterar också en årsredovisning enligt Form 20-F som lämnas in till US Securities and Exchange Commission (SEC). Alla delar av den legala årsredovisningen är tillgängliga på Ericssons webbplats. I rapporten ”Ericsson 2020 in review”, som publiceras på Ericssons webbplats, beskrivs bolaget, dess strategi och organisation.

Finansiell rapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2020

Årsredovisning 2020

Finansiell Bolags­ rapport styrnings­ rapport

Ersättnings­ rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com

Innehåll

Finansiell rapport 2020
Detta är Ericsson	1
Kommentar från vd	2
Affärsstrategi	4
Affärsmodell	6
Brev från styrelseordförande	9
Förvaltningsberättelse	10
Styrelsens försäkran	25
Koncernens bokslut	27
Noter till koncernens bokslut	33
Moderbolagets bokslut	79
Noter till moderbolagets bokslut	84
Riskfaktorer	97
Revisionsberättelse	109
Framtidsriktade uttalanden	112
Femårsöversikt – Finansiell information	113
Femårsöversikt – Icke-finansiell information	114
Alternativa nyckeltal	115
Ericssonaktien	120
Aktieägarinformation	124
Finansiella begrepp	125
Ordlista	126

Finansiell rapport 2020

1

Detta är Ericsson

Ericsson tillhandahåller högpresterande lösningar som möjliggör för bolagets kunder att maximera värdet av kommunikation. Bolaget erbjuder kommunikationsinfra­ struktur samt tillhörande tjänster och mjukvara till telekom­ branschen och andra branscher. Ericsson har cirka 100 000 medarbetare och levererar till kunder i fler än 180 länder. Ericsson är noterat på Nasdaq Stockholm och Ericssons ADS handlas på NASDAQ New York. Bolagets huvudkontor finns i Stockholm, Sverige.

Allt började i en mekanisk verkstad i Stockholm 1876 där Lars Magnus Ericsson designade telefoner och hans fru Hilda tillverkade dem genom att linda koppartråd till spolar. Med 5G som kommersiell verklighet fortsätter vi nu att investera för att stärka vårt ledarskap inom 5G. Portföljen är konstruerad för att hjälpa våra kunder med digitalisering och med att öka effektiviteten på ett intelligent och hållbart sätt, samtidigt som de hittar nya intäktsflöden.

Verksamheten är indelad i fyra segment med telekom­ operatörerna som främsta kundgrupp. De fyra segmenten är Networks, Digital Services, Managed Services och Emerging Business and Other. Marknaden är uppdelad i fem geografiska marknadsområden: Nordamerika, Europa och Latinamerika, Mellanöstern och Afrika, Sydostasien, Oceanien och Indien samt Nordostasien.

Kommentar från vd

Finansiell rapport 2020

2

Ett nytt kapitel av tillväxt och lönsamhet

==> picture [129 x 154] intentionally omitted <==

Börje Ekholm Vd och koncernchef

“Vi lyckades slutföra vändningen, öka vår marknadsandel och snabba på vår expan­ sion på företagsmark­ naden. Vi har också påbörjat ett nytt kapitel av lönsam tillväxt, som visar på hur kritisk vår teknik verkligen är.”

Trots utmanande förhållanden i 2020 slutförde vi vår vändning, leve­ rerade enligt våra finansiella mål och etablerade en ledande position inom 5G. Och än viktigare, våra medarbetare fortsatte att leverera till och tjäna våra kunder utan avbrott. Pandemin visade på hur kri­ tisk digital infrastruktur är för samhället. Om vi blickar framåt kommer denna infrastruktur att mer och mer driva global hållbar tillväxt, och Ericsson är väl positionerade för att kunna skapa värde genom den pågående digitala omvandlingen.

Under 2020 har vi sett bra momentum i vår fokuserade strategi. Vi kunde slutföra vänd­ ningen, som underströks av organisk intäkts­ tillväxt om 5 %, en stark bruttomarginal på 40,3 %, en rörelsemarginal på 12,0 % och ett stabilt fritt kassaflöde (före förvärv) som upp­ gick till SEK 22,3 miljarder. Det här betyder att vi framgångsrikt har överträffat våra mål för 2020 som vi satte för tre år sedan.

grundlig utvärdering, noggrann due diligence, integrationsplanering samt ansvarsskyldighet och tät uppföljning.

Den globala pandemin

Covid­19­pandemin har försatt världen i en situation av extrem stress. Vårt fokus har varit våra medarbetares, kunders och andra intres­ senters hälsa och säkerhet. I början av pande­ min övergick nästan all personal till att arbeta hemifrån och i slutet av 2020 hade Ericsson cirka 90 000 medarbetare som arbetade på distans, med minimala störningar för våra kunder. Jag är inspirerad av det engagemang som mina kolleger har visat under det senaste året. Det har varit ett svårt år på många nivåer, men våra medarbetare – överallt i bolaget– har fortsatt att leverera. De har alla min djupaste tacksamhet.

När vi nu går in i nästa fas av vår resa gör vi det från en stark position. Vi fortsätter med omvandlingen av bolaget med bibehållet fokus på FoU. Under de senaste åren har vi anställt 5 000 ingenjörer och FoU står nu för 26 % av de anställda. Teknikledarskap är kritiskt för att vi skall kunna erbjuda konkur­ renskraftiga lösningar till våra kunder, men det är lika viktigt för våra konkurrenskraftiga kostnader.

Covid­19­pandemin har snabbat på den digitala omvandlingstakten och bekräftat att trådlös uppkoppling är en kritisk infrastruktur som ligger till grund för hela samhället. Till slut kommer vi att återgå till mer normala förhållanden, men jag tror inte att vi kom­ mer att återgå till det status quo som rådde tidigare. Vi kommer till exempel troligtvis se distansarbete som del av det nya normala.

I november 2020 presenterade vi ett lång­ siktigt lönsamhetsmål på 15–18 % EBITA­ marginal exklusive omstruktureringskostna­ der för koncernen och ett långsiktigt mål för fritt kassaflöde (före förvärv) på 9–12 % av omsättningen. Dessa mål kommer framför allt nås genom att vi ökar vår marknadsandel inom våra primära segment och accelererar vår tillväxt på företagsmarknaden. Samtidigt står vi fast förankrade vid våra mål för 2022 som ett viktigt steg mot våra långsiktiga mål.

Fånga 5G-möjligheterna

Vi gjorde viktiga inbrytningar på företags­ marknaden genom förvärvet av Cradlepoint. Med trådlös uppkoppling till fasta och tillfäl­ liga anläggningar, som fälttjänster, och IoT­ enheter, kompletterar Cradlepoint våra eta­ blerade företagserbjudanden och skapar nya intäktsflöden för våra mobiloperatörskunder.

5G är en teknik som är mer transformativ än tidigare generationer av mobil uppkoppling. Med 4G hade världen en global standard som frammanade uppkomsten av plattformsbolag vars värde skapades av det underliggande nätet. Det här ekosystemet gjorde det möjligt för slutkunderna att digitaliseras. Med 5G kommer företag kunna välja cellulär uppkoppling som primär accessteknologi, vilket troligtvis kommer snabba på deras digitalisering.

Vi fortsätter att se att investeringar i M&A kommer att spela en viktig roll för att stärka vårt företag på lång sikt och vårt fokus fram­ över kommer att vara på möjligheter nära vår befintliga portfölj. För att se till att vi inte upprepar misstag har vi upprättat en disci­ plinerad heltäckande process som bygger på

Jag uppmanar dock till försiktighet med att försöka lista ut vilken 5G app som kommer att bli den mest framgångsrika tillämpningen.

Kommentar från vd

Finansiell rapport 2020

3

Ingen kunde förutspå att 4G skulle fram­ bringa så många nya affärsmodeller, som strömningstjänster och ride hailing. Länder som tidigast byggde ut sin 4G infrastruktur, kom att dominera app­ekonomin. Vi tror att utvecklingen kommer att vara liknande även för 5G, men för företagsapplikationer.

Trots pandemin ökade takten i introduktio­ nen av nya 5G­funktioner under 2020. Enligt våra estimat fanns det 220 miljoner globala 5G­abonnemang i slutet av 2020, och Kina stod för 175 miljoner av dem – eller nästan 80 %. 5G är inte längre en eventualitet, den är här och nu.

Europa var förr ledare inom trådlös teknik, men började hamna efter i samband med 4G. Det är en risk att Europa nu hamnar allt längre på efterkälken efter USA och Nordost­ asien. Europa måste hitta sätt att rulla ut 5G snabbare, för att undvika att tappa sin konkurrenskraft. Operatörernas avkastning på investeringarna är lägre än kostnaden för kapital. Vi tror att Europa måste se över regle­ ringen av operatörerna, sina spektrumpolicys, samt även tillåta konsolidering av branschen.

Vårt bolags position

Vi är nu en ledare inom 5G­teknik. Sedan 2015 har vi levererat 6 miljoner 5G­förberedda radioenheter och under 2020 tillkännagav vi 44 5G­kontrakt och vi avslutade året med 122 kommersiella avtal och 79 5G­nät globalt. Genom vår fokuserade strategi fortsätter vi att utveckla och driftsätta produkter, lösnin­ gar och tjänster som driver branschen framåt – som introduktionen av programvara som gör att 5G kan drivas oberoende av 4G­nät.

Vi är övertygade om behovet av öppenhet och värdet av standardisering. Open RAN fortsätter att diskuteras i stor utsträckning i vår bransch, och vi deltar aktivt i arbetet kring att definiera Open RAN­standarderna. Vi tror att Open RAN­standarderna kommer att fortsätta att utvecklas under de kommande åren, med början i mindre krävande tillämp­ ningar. I oktober 2020 presenterade vi en ny Cloud­RAN­portfölj för ökad nätflexibilitet som ett komplement till högpresterande specialbyggda nät. Vi kommer visserligen att fortsätta att stärka vår position inom Open RAN, men utvecklingen och introduktionen av 5G pågår här och nu. Vårt fokus måste därför vara att ge ett bredare ekosystem av utveck­ lare och företag snabb tillgång till 5G så att de kan dra nytta av dess fulla potential.

Vår patentportfölj inom mobil teknik är världsledande, och genom vårt ledarskap inom 5G är vi övertygade om styrkan i vår

portfölj på lång sikt. Tack vare våra investe­ ringar i FoU, har vi fler än 57 000 beviljade patent och över 100 undertecknade licensie­ ringsavtal. Avkastningen på dessa investe­ ringar i FoU – genom licensering baserad på rättvisa, rimliga och icke­diskriminerande villkor – är avgörande för att säkerställa nya investeringar i innovation och fortsatt fram­ gång för öppen och samarbetsinriktad stan­ dardisering. Om dessa villkor bryts kommer vi dock vidta snabba och bestämda åtgärder.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är avgörande delar av vår affärsstrategi och vår verksamhet, och våra resultat återspeglas i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande . Vi fortsätter att stödja de tio principerna i FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter och ser dem som viktiga inslag i vårt engagemang för ansvarsfullt företagande.

Under 2020 har Ericsson fortsatt att vara en drivande kraft för globala klimatåtgärder. Vår strategi kan bidra till att bryta energi­ kurvan för mobila nät och hur digitalisering kan minska koldioxidutsläppen med 15 % fram till 2030 inom sektorer som transport och tillverkning. Vi har ett mål om att vår verksamhet skall vara koldioxidneutral år 2030 och vår smarta 5G­fabrik i USA, som integrerar hållbarhet i byggnadens design och verksamhet, är ett exempel på hur våra mål påverkar vårt sätt att arbeta.

Därtill, som en del av våra ansträngningar för digital inkludering, blev vi den första partner ur den privata sektorn inom UNICEF:s Giga­ initiativ, vars ambition är att koppla upp varje skola med internet i hela världen senast 2030.

Vi fortsätter vår strävan att förbättra och stärka vårt program inom etik och efterlevnad. I juni välkomnade vi den oberoende observa­ tör som kommer att övervaka våra framsteg med att förbättra detta program. Även om detta säkerligen kommer att bli en krävande process ser jag det som ett sätt att säkerställa att vi når våra högt ställda ambitioner.

Det kanske viktigaste är att vi fortsätter att vara fast beslutsamma i våra ansträngningar att främja en kultur av integritet, vilket inne­ bär att vi vågar säga ifrån och bestämt tar itu med alla fall av inkorrekt uppträdande. I koncernledningen lägger vi betydande tid på att diskutera dessa frågor för att säker­ ställa att vi fortsätter att förbättras och kan vara det bolag vi vill vara – och det andra förväntar sig av oss. Vi har vidtagit många

viktiga åtgärder för att engagera medarbe­ tarna på ett tvärfunktionellt sätt, bland annat genom att göra våra processer mer robusta och genom att öka antalet medarbetare på efterlevnads området. Men detta viktiga arbete kommer att fortsätta. Vi måste säker­ ställa att regel efterlevnad är en integrerad del av hur vi bedriver vår verksamhet.

Sammanfattning

Jag är stolt över våra resultat 2020. Vi lycka­ des inte bara slutföra vändningen, utan vi visade också världen hur kritisk vår teknik är för ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Viktiga delar av vårt samhälle, som sjukhus och skolor, liksom familjer och vänner, är beroende av den infrastruktur vi tillhanda­ håller. Dessa resultat hade inte varit möjliga utan våra otroliga medarbetare. Rådighet och beslutsamhet är det som gör Ericssons medarbetare så fantastiska!

Vi bör dock inte vara självbelåtna. 2021 kommer att vara ett investeringsår för att ytterligare stärka vår konkurrenskraft. Vi ser också att resultatet under året kan påverkas negativt av lägre patentlicensintäkter på grund av viktiga kontraktförnyelser och att förvärvet av Cradlepoint kommer att påverka vår rörelsemarginal negativt. Våra 2022­mål är fastställda och de utgör milstolpar för att nå det långsiktiga målet om 15–18 % EBITA­ marginal exklusive omstruktureringskostnader.

När vi äntligen kan se tillbaka på pande­ min, kommer vi att se att vi tog enorma steg framåt i digitaliseringen av samhället där vi på många sätt ändrade vårt sätt att arbeta. Denna utveckling är en stor möjlighet för oss, eftersom 5G kommer att ha en framträdande position i världen efter pandemin. Samtidigt ser vi alla fram emot att få träffa våra vänner och kollegor ansikte­mot­ansikte igen, att interagera, utbyta idéer och finna nya vägar. Detta är ett grundläggande mänskligt behov som alltid kommer att finnas kvar. Men allt eftersom de fysiska och digitala världarna fortsätter att smälta samman kommer vår teknik och våra innovationer att spela en viktig och central roll.

Börje Ekholm

Vd och koncernchef

Affärsstrategi

Finansiell rapport 2020

4

Affärsstrategi

Skapa långsiktigt värde

Vår strategi är att skapa långsiktigt värde genom teknikledarskap. Vi strävar efter långsiktiga affärsmöjligheter som ger tydliga skalfördelar och nya, lönsamma intäkts­ flöden. Vår ambition är att växa snabbare än marknaden med en fokuserad strategi för försäljningstillväxt som baseras på följande kriterier:

• Selektiv: produktledd tillväxt i linje med vår strömlinjeformade produktportfölj och befintliga kundbas.

• Disciplinerad: kommersiell och finansiell disciplin och oklanderligt genomförda kontrakt.

• Lönsam: tillväxten ska skapa positiv avkastning och stödja koncernens finan­ siella mål. Även om kontrakt förväntas vara lönsamma över tid, kan vissa kon­ trakt, som medför ökad marknadsandel, vara associerade med mindre god avkast­ ning på kort sikt, eftersom kostnaden för telekomoperatörerna för att byta leveran­ tör kan vara hög.

En kundcentrerad strategi

Vårt uppdrag är att maximera värdet av kom­ munikation för våra kunder – telekomopera­ törerna. Det finns tre nyckelområden där vi kan stödja våra kunder att bli framgångsrika:

• Finna nya intäktsflöden och nya möjlig­ heter som möjliggörs av 5G och Sakernas internet (IoT).

• Förbättrad slutkundsupplevelse – tele­ komoperatörernas viktigaste differentiator. Med stöd av artificiell intelligens (AI) och automatisering kan kundupplevelsen förbättras avsevärt genom att säkerställa täckning, prestanda och tillförlitlighet. Vi kan tillhandahålla nyckelprestations­ indikatorer så att telekomoperatörerna bättre kan analysera, förstå och optimera sina nät och därmed erbjuda en överläg­ sen kundupplevelse.

• Oavbruten effektivitetsförbättring för att sänka kostnaderna för att leverera den ökande trafiken i näten. 5G kommer att öka spektrumeffektiviteten och är dessutom betydligt mer energieffektivt, vilket minskar kostnaden och ger stöd till klimatmål.

Ericssons affärsstrategi

Syfte och vision Att möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld.

Mission Möjliggöra för telekomoperatörerna att maximera värdet av kommunikation.

Våra kunders behov

Nya intäktsflöden Slutkundsupplevelse Oavbruten effektivitetsförbättring

Vårt fokus

Digital infrastruktur…

Ledarskap inom 5G, skalbara, uthålliga och tillförlitliga nätverk och plattformar, orkestrering och underlättande av affärsverksamhet. Överlägsen effektivitet och kundupplevelse med helautomatiserad AI­baserad drift och tjänster.

… för kundens användning

… för företagens användning

Stöd för mobilt bredband och snabb programacceleration med Lösningar som stöder digital omvandling från IoT till dedikerade global, allmänt utbredd höghastighetsuppkoppling med låg latens. och molnanpassade interna företagsnätverk.

Vår grund

Teknikledarskap Kostnadseffektivitet Datadriven verksamhet Globala skalfördelar och global kompetens

Affärsstrategi

Finansiell rapport 2020

5

Strategin vilar på fyra pelare:

Teknikledarskap

Våra investeringar i forskning och utveckling (FoU) och vårt teknikledarskap gör att vi kan föra ut innovativa lösningar till marknaden före våra konkurrenter, vilket ger våra kunder en fördel.

Ericsson har ett starkt åtagande inom FoU med betydande bidrag till banbrytande standarder och tekniker. Bolagets policy är att skydda och kapitalisera på sina investeringar i forskning och utveckling genom att skapa, säkra, skydda och licensera patentportföljen till stöd för de övergripande affärsmålen. Vid slutet av 2020 omfattade Ericssons portfölj av immateriella rättigheter mer än 57 000 beviljade patent.

Ericsson stöder licensering av standard­ essentiella patent på rättvisa, rimliga och icke­diskriminerande villkor, även känt under förkortningen FRAND (fair, reasonable, and non­discriminatory), vilket säkerställer ett sunt ekosystem för framtiden. Dessa licens­ villkor stöder djupgående standardisering och möjliggör skalbar tillverkning, vilket sänker priserna för konsumenterna. Vid FRAND­ licensering kompenseras innovativa företag genom patentavgifter, och de kan därför fortsätta att investera i nästa generations teknik så att alla kan få tillgång till de senaste digitala upplevelserna.

Kostnadseffektivitet

En kostnadseffektiv grund är nödvändig för vår verksamhet. Investeringar i FoU möjlig­ gör inte bara teknikledarskap, utan även kostnadsledarskap. Genom att använda den senaste tekniken kan vi minska kostnaderna i våra lösningar. Detta ger fördelar för både oss och för våra kunder.

Datadriven verksamhet

Nätverkskomplexiteten ökar snabbt med 5G, molnet, IoT och andra nya tekniker, och det blir allt svårare för människor att hålla jämna steg med denna komplexitet. Att driva ett 5G­nätverk, inklusive datapunkter i IoT, kombinerat med krav på uppdragskritiska användningsområden är bara möjligt när AI, automatisering och dataanalys kombineras för att driva datadrivna verksamheter i tele­ kommunikationsnäten.

Globala skalfördelar och global kompetens

Vår globala närvaro och vårt nära samarbete med våra kunder ger oss möjlighet till discipli­ nerad tillväxt, vilket leder till ökade marknads­ andelar och skalfördelar. Våra medarbetares expertis är en nyckeltillgång som gör att vi kan arbeta nära våra kunder över hela världen.

5G – nya intäktsmöjligheter

Med 5G går branschen från att koppla sam­ man människor till att också koppla samman maskiner och saker. 5G är en kraftfull platt­ form för innovation som öppnar nya intäkts­ möjligheter för telekomoperatörer i konsu­ ment­ och företagssegmenten. Vi ser redan att 5G hjälper telekomoperatörer att leverera nya, differentierande tjänster till kunder, med en potentiell intäktsuppsida. Dessutom finns det betydande intäktspotential för telekom­ operatörer som investerar för att leverera nya 5G­baserade företagstjänster. Våra studier visar att telekomoperatörer kan få möjlig­ het till ytterligare intäkter på cirka USD 700 miljarder 2030, pådrivet av branscher som hälso­ och sjukvård, tillverkning och fordon.

Vi avser att inrikta oss på dessa affärsmöj­ ligheter och fortsätta att sälja via våra befint­ liga modeller för marknadslansering och via våra relationer med telekomoperatörerna. Vår ambition är att hjälpa våra kunder genom att utveckla konkurrenskraftiga, skalbara industri­ lösningar, t.ex. vår globala IoT­plattform och privata nätverkslösningar. Vi har höjt vår M&A­kompetens och ser portföljnära förvärv som medel för framtida tillväxt. Vår målsätt­ ning är att växa och skapa värde genom att investera i lösningar som stöder våra kunders nya intäktsflöden, driver trafik till mobilnät och driver ökad efterfrågan på nätkvalitet.

Vår verksamhet är indelad i fyra segment och fem marknadsområden

Vår verksamhet delas in i fyra segment. Alla segment riktar sig till samma kundgrupp – i första hand telekomoperatörerna. De fyra segmenten är Networks, Digital Services, Managed Services och Emerging Business and Other.

Inom Networks tillhandahåller vi hårdvara, mjukvara och tjänster som våra kunder behöver för att bygga upp och utveckla sina mobilnät.

Digital Services är en mjukvaruledd verksamhet som stöder våra kunder när de går över till en molnbaserad miljö, genom att vi tillhandahåller lösningar som de använder för att driva, styra och skapa intäkter från sina mobilnät.

Med vårt utbud inom Managed Services driver vi kundernas nät. Vårt AI­ och data­ drivna erbjudande inom Managed Services, Ericsson Operations Engine, hanterar proak­ tivt telekomoperatörernas nät för att förbättra kundupplevelsen, driva på snabbt skapande av tjänster och optimera kostnaderna.

Inom Emerging Business and Other utforskar vi hur våra kunder kan utnyttja kom­ munikation för att skapa nya intäktsflöden och nya typer av verksamheter inom företags­ segmentet.

Vår marknad är uppdelad i fem geogra­ fiska marknadsområden. Marknadsområdena ansvarar för försäljning och leverans av produkter och lösningar som utvecklats av våra segment. Det är helt avgörande att vara nära kunderna. I linje med vår strategi har vi lagt över mer ansvar på marknadsområdena för att säkerställa att vi är nära våra kunder samtidigt som vi upprätthåller centrala rikt­ linjer och styrningsstrukturer, bland annat för att säkerställa prisdisciplin.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Vår strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande är en integrerad del av bolagets strategi, affärsmodell, styrning och kultur. Den är integrerad för att driva omvandling av affärsverksamheten och skapa värde för intressenterna.

Vi är fast beslutna att åstadkomma positiv hållbarhetspåverkan samt att minska riskerna för bolaget och dess intressenter genom sin teknologi, sina lösningar, sin affärs verksamhet och medarbetarnas expertis.

Affärsmodell

Finansiell rapport 2020

6

Affärsmodell

Vår affärsmodell är skapad för att hantera föränderliga marknadskrav och för att dra nytta av nya affärsmöjligheter. Kundfokus och motiverade medarbetare är nyckelfaktorer som driver vår verksamhet, skapar värde för våra intressenter och bygger ett starkare företag på lång sikt.

Kundfokus

Motiverade medarbetare

Vi utvecklar innovativa och kostnads­ effektiva lösningar för våra kunder.

Motiverade och kompetenta medarbetare driver vår verksamhet.

==> picture [142 x 64] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nyckeltillgångar
Syfte och vision
Att möjliggöra en intelligent,
hållbar och uppkopplad värld
----- End of picture text -----

==> picture [142 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Mission
Möjliggöra för telekomopera-
törerna att maximera värdet av
kommunikation
----- End of picture text -----

Strategi

==> picture [118 x 53] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Bygger på våra kunders behov:
– Nya intäktsflöden
– Slutkundsupplevelse
– Oavbruten effektivitets-
förbättring
----- End of picture text -----

==> picture [325 x 228] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Vår verksamhet
Segmentens ansvar Marknadsområdenas ansvar
Utveckla konkurrenskraftiga Sälja och leverera kundlösningar
globala affärslösningar
Vår grund och våra nyckeltillgångar
Teknikledarskap Kostnads- Datadriven Globala skal för-
effektivitet verksamhet delar och global
kompetens
Hållbarhet och ansvarsfulla Kunder i fler än 180 länder.
affärsmetoder integrerat i hela Etablerat samarbete med
verksamheten och portföljen världsledande telekomoperatörer
----- End of picture text -----

Kärnvärden

==> picture [160 x 52] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

– Respekt
– Professionalism
– Uthållighet
----- End of picture text -----

Affärsmodell

Finansiell rapport 2020

7

Värde för intressenter

Vi skapar värde för våra intressenter genom att bygga ett starkare företag på lång sikt.

Viktiga intressenter, vårt fokus och värdeskapande Kunder Samhälle Möjliggöra för kunderna att frigöra det fulla värde som Driva positiv förändring på ett ansvarsfullt och relevant sätt kommunikation skapar på ett intelligent och hållbart sätt Personal Aktieägare Attrahera, utveckla, engagera och behålla kompetenta Skapa mervärde för aktieägarna genom att öka lönsamhet, medarbetare kassaflöde och utdelning

• Koncernens finansiella mål 2022 Koncernens långsiktiga finansiella mål – EBIT-marginal 12–14 % exkl. omstruktureringskostnader – Försäljning: växa mer än marknaden – Starkt fritt kassaflöde (före förvärv) – EBITA-marginal 15–18 % exkl. omstruktureringskostnader – Fritt kassaflöde (före förvärv) 9 –12 % av försäljningen

Koncernens hållbarhetsmål[1)]

• Klimatåtgärder Etik och regelefterlevnad – Minska utsläppen av CO2e från Ericssons egen verksamhet Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelmed 35 % (basnivå 2016), ett Science Based Target (SBT), efterlevnad genom att säkerställa ett effektivt och hållbart till 2022 antikorruptionsprogram till 2022

• – Ericsson är koldioxidneutralt inom den egna verksamheten till 2030

• Energiförbrukning i produkter Hälsa och säkerhet Uppnå en energibesparing om 35 % i Ericsson Radio System Noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 2025 jämfört med den tidigare portföljen (basnivå 2016), ett Science Based Target (SBT), till 2022

1) Den fullständiga förteckningen över koncernens hållbarhetsmål finns på sidan 3 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020.

Affärsmodell

Finansiell rapport 2020

8

De fyra segmenten

Networks	Erbjudande	Affärsmodell
	Networks tillhandahåller en radioaccessnäts-	Verksamheten inom Networks bygger främst på
	lösning (RAN) för alla frekvensband och flera	en transaktionsmodell som innebär att Ericsson
	radioaccesstekniker, samt helhetslösningar av	utvecklar, säljer, licensierar och levererar hård-
	högpresterande hårdvara och mjukvara. Kund-	vara, mjukvara och tjänster. Verksamheten inom
	erbjudandet innehåller också en transportportfölj	Networks omfattar även återkommande intäkter
	baserad på såväl egna lösningar som partnerskap,	från kundsupport och vissa mjukvaru intäkter.
	en integrerad antennlösning och en komplett
	tjänsteportfölj omfattande nätinstallation
	och support.
Digital Services	Erbjudande	Affärsmodell
	Digital Services tillhandahåller mjukvarubaserade	Ericsson utvecklar, säljer, licenserar och levererar
	lösningar för affärsstödssystem (BSS), driftstöds-	lösningar, baserade på mjukvara och tjänster för
	system (OSS), kommunikationstjänster, mobilnät	specifika funktioner eller möjligheter i kundens
	och molninfrastruktur. Fokus ligger på molnbase-	verksamhet. Kontrakten är vanligtvis mjukvaru-
	rade lösningar och automatiserade lösningar som	baserade.
	stöder våra kunders 4G-nät och växande 5G-verk-
	samheter för både konsumenter och företag.
Managed Services	Erbjudande	Affärsmodell
	Managed Services tillhandahåller managed	Ericsson Operations Engine Base Pack- och Value
	ser vices inom nät och IT, nätdesign och optime-	Pack-kontrakt är vanligtvis fleråriga. Mjukvaran
	ring samt programutveckling och underhåll till	säljs antingen som en licens eller som en tjänst.
	operatörer. Dessa levereras via den AI-drivna
	Ericsson Operations Engine, en uppsättning funk-
	tioner för att förbättra kundupplevelsen, möjlig-
	göra en enklare tjänsteproduktion och optimera
	kostnaderna i miljöer med flera leverantörer.
Emerging Business	Erbjudande	Affärsmodell
and Other	Ericsson stöder företag genom att tillhandahålla	Emerging Business och Other är främst en platt-
	tillförlitliga och säkra mobillösningar som är enkla	formsverksamhet som säljs som en tjänst.
	att använda, anpassa och bygga ut för globala
	och lokala behov.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse 9

Brev från styrelseordförande

==> picture [120 x 154] intentionally omitted <==

Ronnie Leten Styrelseordförande

Bästa aktieägare,

Styrelsens högsta prioritet under den globala pandemin har varit våra anställdas, kunders och andra intressenters hälsa, säkerhet och välbefinnande. De globala utmaningar som pandemin medför har krävt mycket av organisationen. Men då Ericsson är ett företag som verkar inom informations­ och kommuni­ kationsteknik kunde vi snabbt gå över till en ny verklighet och anpassa oss till nya arbetssätt och samarbetsformer, och i slutet av 2020 hade vi cirka 90 000 medarbetare som arbetade på distans. Styrelsen har också anpassat sig till det nya normala och gått över från möten ansikte­ mot­ansikte till virtuella möten, samtidigt som man har behållit fokus på sitt uppdrag.

Jag är mycket imponerad av alla insatser och prestationer som Ericssons medarbetare har gjort och åstadkommit under detta utma­ nande år. Vi har ökat våra intäkter organiskt med 5 % och levererat en solid rörelsemarginal på 12,0%, vilket är den bästa sedan 2007. Fritt kassaflöde (före förvärv) uppgick till imponerande SEK 22,3 miljarder. Vi har även ökat våra marknadsandelar i viktiga länder och regioner som till exempel USA, Kina, Japan och Europa. Organisationens kontinuerliga fokus på innovation och snabbheten i genomförandet återspeglas tydligt i resultaten från 2020. Jag vill därför ta tillfället i akt redan tidigt i detta brev att tacka alla medarbetare för ett väl utfört arbete 2020. Era ansträngningar har inte gått obemärkta förbi.

En av de högsta prioriteringarna för styrelsen är att övervaka bolagets fortsatta stärkande av sitt program i etik och efterlevnad för att säkerställa att företaget lever upp till

höga krav med vår affärsetiska kod som ett viktigt ramverk. Styrelsen ser företagets pågå­ ende initiativ om att kontinuerligt främja en kultur som uppmuntrar alla att våga säga ifrån som avgörande för att lyckas med detta arbete. Styrelsen stöder företagets pågående program för kulturomvandling, Ericsson on the Move, som ska främja en kultur baserad på integritet och faktabaserat beslutsfattande. Det är av högsta prioritet för styrelsen att Ericsson kan behålla, motivera och locka till sig kompetenta medarbetare. För detta ändamål har Ericsson också ett program för långsiktig rörlig ersätt­ ning med fokus på värdeskapande.

Under året inleddes en treårig oberoende övervakning av compliancefrågor som en del av vårt så kallade Deferred Prosecution Agreement (DPA) med USA:s justitiedepartement. Under denna övervakning granskar en oberoende observatör Ericssons efterlevnad av villkoren i uppgörelsen, utvärderar Ericssons framsteg när det gäller att införa och verkställa program­ met för förbättrad efterlevnad och kommer periodiskt att lägga fram rapporter om sina observationer. Styrelsen har träffat observa­ tören vid ett flertal tillfällen och är imponerad av nivån av expertis och det konstruktiva tillvägagångssättet.

Ericssons strategi bygger på kundernas – telekomoperatörernas – behov. Styrelsens slutsats är att innovation och investeringar i teknik och FoU har varit grundläggande för att nå bolagets mål för 2020 och göra det möjligt för Ericsson att bygga ett långsiktigt starkare bolag. Bolagets fortsatta investeringar har stärkt Ericssons ställning som en ledare inom 5G och likaså företagets förmåga att vinna marknadsandelar inom 5G genom sitt kundcentrerade konkurrenskraftiga erbju­ dande. Ericsson har flera tillväxtmöjligheter att ta sig an, bland annat inom området nya företagsapplikationer, vilka kommer att utnyttja hastigheten, latensen och säkerhetsegenska­ perna hos 5G. Dessa tillämpningar förväntas ge Ericssons kunder många nya möjligheter till tillväxt.

Nyckeln till vårt framgångsrika affärsresul­ tat, är kopplat till att vi uppnår våra ambitiösa hållbarhetsmål och ­program. Ett starkt fokus på ansvarsfullt företagande och hållbarhet bidrar med ökade värden för både Ericsson, våra kunder och samhället. Företagets strategi är till exempel att inkludera hela värdekedjan i sina klimatomställningsinsatser. Vi har varit med och grundat initiativet 1,5°C Supply Chain Leaders för att hjälpa leverantörerna att halvera sina utsläpp före 2030. Vi har satt ett mål om att vara koldioxidneutrala i vår egen

verksamhet senast 2030 och att leverera en portfölj och lösningar som hjälper våra kunder att bryta energikurvan. Vi levererar också digitala lösningar som transformerar branscher och bidrar till att minska de globala utsläppen med 15 %.

Styrelsen är övertygad om att Ericsson är väl positionerat för att kunna leverera långsiktigt värde genom en kombination av investeringar i FoU samt innovation och kontinuerligt fokus på ansvarsfullt företagande, talanghantering och ledarskap. Det är även viktigt för styrelsen att Ericsson bibehåller sitt stora fokus på att skapa kundvärde. Styrelsen övervakar Ericssons kapitalstruktur med målet att bibehålla en stark balansräkning och ett positivt fritt kassaflöde. Styrelsen kommer att föreslå en utdelning för 2020 på 2,00 (1,50) SEK per aktie till bolagsstämman.

När vi börjar anpassa oss till ett liv efter pandemin kommer det att bli ännu tydligare att mobilnäten har blivit en viktig del av en nations kritiska infrastrukur och att en högkvalitativ uppkoppling är nödvändig i människors vardag. Styrelsen är fortsatt positiv till branschens långsiktiga utveckling och är övertygad om att Ericsson står väl rustat för att genomföra strate­ gin om att bygga ett långsiktigt starkare bolag.

Slutligen vill jag på alla styrelsemedlemmars vägnar tacka Börje Ekholm och alla medarbe­ tare på Ericsson för era insatser under 2020. Vi ser fram emot att samarbeta med er alla under 2021.

Ronnie Leten Styrelseordförande

Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

10

Förvaltningsberättelse

Helåret i korthet

Innehåll

• 10 Verksamhet under 2020

• 11 Finansiell översikt

• 14 Affärsresultat – segment

• 16 Affärsresultat – marknadsområden

• 17 Bolagsstyrning

• 17 Väsentliga kontrakt

• 17 Riskhantering

• 17 Inköp och logistik

• 18 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

• Försäljningstillväxten justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter var 5 %, med en till­ växt inom Networks på 10 %. Rapporterad försäljning ökade med 2 % till SEK 232,4 miljarder.

• Rapporterad bruttomarginal var 40,3 % (37,3 %), med förbättringar inom alla segment.

• Rapporterat rörelseresultat förbättrades till SEK 27,8 (10,6) miljarder.

• Periodens rapporterade resultat var SEK 17,6 (1,8) miljarder.

• Fritt kassaflöde före M&A var SEK 22,3 (7,6) miljarder. 2019 innefattade en betalning på SEK –10,1 miljarder relaterad till uppgörelserna beträffande undersökningarna från SEC och DOJ i USA.

• Styrelsen kommer att föreslå årsstämman en utdelning för 2020 på SEK 2,00 (1,50) per aktie.

• 18 Informationssäkerhet

• 18 Uppgörelsen med amerikanska FCPA

• 18 Juridiska tvister

• 19 Moderbolaget

• 19 Aktieinformation

• 19 Förslag till vinstdisposition

• 20 Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Verksamhet under 2020

• 25 Styrelsens försäkran

Nettoomsättning

==> picture [119 x 138] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
250
227,2 232,4
210,8
200
150
100
50
0
2018 2019 2020
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

Rörelseresultat och rörelsemarginal

==> picture [127 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
30 12,0% 12
25 27,8 10
20 8
15 6
4,6%
10 4
10,6
5 2
1,2
0,6%
0 0
2018 2019 2020
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Försäljningen ökade med 2 % under 2020, genom ökad försäljning inom Networks, där försäljningen ökade med 7 %, huvudsakligen genom ökade leveranser av hårdvara som en följd av ökade marknadsandelar. Från ett geo­ grafiskt perspektiv ökade försäljningen främst i Nordöstra Asien, Nordamerika och Europa.

Försäljningen inom Digital Services mins­ kade med –6 % främst på grund av sjunkande försäljning av den tidigare produktportföljen, huvudsakligen av hårdvara. Försäljningen inom Managed Services minskade med –12 %, främst genom minskad rörlig försäljning för ett större kontrakt i Nordamerika, efter fusionen mellan två stora operatörer samt överföring av ett kontrakt till ett intressebolag. Avslut av icke­strategiska kontrakt bidrog också till att försäljningen minskade.

En stark svensk krona hade en negativ påverkan på rapporterad försäljning i alla segment. Försäljningstillväxten justerad för jämförbara enheter och valuta var 5 %.

Patent­ och licensintäkterna ökade till SEK 10,0 (9,6) miljarder. Lägre volymer för en licenstagare uppvägdes av nya kontrakt.

Bruttomarginalen förbättrades till 40,3 % (37,3 %) med förbättrad bruttomarginal i alla segment. En mindre andel tjänsteförsäljning hade en positiv påverkan på bruttomarginalen. Den förbättrade marginalen inom Networks fick stöd av en ökad operativ hävstångseffekt. Marginalen inom Digital Services förbättrades på grund av en ökad andel mjukvara samt begränsad påverkan från de kritiska kontrakten under 2020. Bruttomarginalen inom Managed Services förbättrades, främst som effekt av effektivitetsförbättringar.

Rörelseomkostnaderna ökade till SEK –66,3 (–64,2) miljarder. Forsknings­ och utveck­ lingskostnaderna (FoU) ökade inom segment Networks genom ökade investeringar i en bredare portfölj med antenn­ och anläggnings­ lösningar samt inom 5G. Försäljnings­ och administrationskostnaderna ökade huvudsakli­ gen på grund av den förvärvade verksamheten i Cradlepoint samt fortsatta investeringar i regelefterlevnad och digital transformation.

Upplösning av reserver för nedskrivna kund­ fordringar var lägre än föregående år, vilket påverkade året negativt, SEK 0,1 (0,7) miljarder.

Omstruktureringskostnaderna ökade till SEK –1,3 (–0,8) miljarder. Omstruktureringskostnaderna var främst relaterade till omstruktureringen av den för­ värvade antenn­ och filterverksamheten inom segmentet Networks samt till organisatoriska förändringar som konsekvens av operatörs­ fusionen i Nordamerika.

Rörelseresultatet var SEK 27,8 (10,6) miljarder. Rörelseresultatet 2019 påverkades av kostnader relaterade till uppgörelserna beträf­ fande undersökninarna från US SEC and DOJ på SEK –10,7 miljarder.

Antalet anställda ökade till 100 824 (99 417) huvudsakligen genom förvärvet av Cradlepoint.

Fritt kassaflöde före M&A uppgick till SEK 22,3 (7,6) miljarder. 2019 påverkades av betalningar på SEK –10,1 miljard relaterade till uppgörelserna beträffande undersökningarna från US SEC och DOJ.

Förbättringarna av kassaflödet var drivet av den förbättrade lönsamheten. Nettokassan 31 december, var SEK 41,9 (34,5) miljarder.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

11

Patent- och licensintäkter (netto)

==> picture [120 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
12
10 9,6 10,0
8,0
8
6
4
2
0
2018 2019 2020
IPR­intäkter
----- End of picture text -----

Andel av den totala försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster

==> picture [128 x 156] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
21% 21% 22%
80
37% 38% 41%
60
40 42% 41%
37%
20
0
2018 2019 2020
Mjukvara
Hårdvara
Tjänster
----- End of picture text -----

Bruttomarginal och omstruktureringskostnader

==> picture [121 x 121] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
15 50
40,6%
12 37,5% 40
35,2% 40,3%
37,3%
9 32,3% 30
6 20
5,9
3 10
0,3 0,7
0 0
2018 2019 2020
----- End of picture text -----

Omstruktureringskostnader i kostnader för sålda varor och tjänster

• Rapporterad bruttomarginal Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med SEK 5,2 miljarder eller 2 % till SEK 232,4 (227,2) miljar­ der. Försäljningen inom Networks ökade med SEK 11,0 miljarder eller 7 %, försäljningen inom Digital Services minskade med SEK –2,5 mil­ jarder eller –6 %, försäljningen inom Managed Services minskade med SEK –3,0 miljarder eller –12 % och försäljningen inom Emerging Business and Other minskade med SEK –0,3 miljarder eller –4 %. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 5 %.

Patent­ och licensintäkterna ökade till SEK 10,0 (9,6) miljarder. Lägre volymer för en licenstagare uppvägdes av nya kontrakt.

Försäljningsökningen inom Networks drevs främst av ökade hårdvaruleveranser efter ökade marknadsandelar. I det geografiska perspekti­ vet drevs tillväxten främst av ökad försäljning i Nordostasien, Nordamerika och Europa. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 10 %.

Försäljningen inom Digital Services minskade främst påverkad av sjunkande försäljning inom den tidigare produktportföljen, främst inom hårdvara. Försäljningen ökade i Sydostasien, Oceanien och Indien samt i Nordostasien. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med –3 %

Försäljningen inom Managed Services minskade främst på grund av lägre rörlig försälj­ ning för ett kontrakt inom managed services i Nordamerika efter fusionen mellan två stora operatörer samt överföring av ett kontrakt inom managed services till ett intresseföretag. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med –10 %,

Försäljningen inom Emerging Business and Other sjönk på grund av lägre försäljning inom mediaområdet. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter mins­ kade med –4 %.

Ur ett marknadsområdesperpektiv upp­ vägde försäljningstillväxt i Nordostasien, Nordamerika samt Sydostasien, Oceanien och Indien en minskning inom de två övriga marknadsområdena.

Försäljningsmixen efter produktslag var: mjukvara 22 % (21 %), hårdvara 41 % (38 %) och tjänster 37 % (41 %).

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal var 40,3 % (37,3 %). Bruttomarginalen exklusive omstruk­ tureringskostnader förbättrades till 40,6 % (37,5 %), med starkt förbättrad marginal inom alla segment. En mindre andel tjänsteförsälj­ ning hade en positiv påverkan på bruttomargi­ nalen. Marginalen inom Networks fick stöd av ökad operativ hävstångs­effekt. Marginalen inom Digital Services förbättrades på grund av en ökad andel mjukvara samt begränsad påver­ kan från de kritiska kontrakten under 2020.

Bruttomarginalen inom Managed Services förbättrades, främst som effekt av effektivitets­ förbättringar. Bruttomarginalen inom Emerging Business and Other ökade drivet av Emerging Business (plattformar för Sakernas internet, nedstängningen av Edge Gravity och förvärvet av Cradlepoint).

Omstruktureringskostnader som ingår i bruttomarginalen ökade till SEK –0,7 (–0,3) miljarder.

Rörelseomkostnader

Rörelseomkostnaderna steg till SEK –66,3 (–64,2) miljarder med ökningar inom forskning och utveckling, försäljnings­ och administrativa omkostnader samt genom en minskad reservupplösning av nedskrivningar av kundfordringar.

Forsknings- och utvecklingskostnader (FoU)

FoU­kostnaderna ökade till SEK –39,7 (–38,8) miljarder. Högre FoU­kostnader inom segmen­ tet Networks drivet av investeringar i en bredare portfölj med antenn­ och anläggningslösningar samt inom 5G, medan FoU­investeringarna inom Digital Services minskade.

Omstruktureringskostnader påverkade FoU­ kostnaderna med SEK –0,4 (–0,3) miljarder.

Försäljnings- och administrationskostnader (SG&A)

SG&A­kostnaderna ökade till SEK –26,7 (–26,1) miljarder, främst på grund av den förvärvade Cradlepoint­verksamheten samt fortsatta investeringar i regelefterlevnad och digital transformation. Omvärdering av kundfinansiering var SEK –0,3 (–0,7) miljarder. Omstruktureringskostnader påverkade SG&A med SEK –0,2 (–0,1) miljarder.

Nedskrivningsförluster för kundfordringar Nedskrivningsförluster för kundfordringar var SEK 0,1 (0,7) miljarder.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK 0,7 (–9,7) miljarder. Kostnader på SEK –10,7 miljarder relaterade till uppgörelser gällande undersökningarna från US SEC och DOJ påverkade 2019 negativt.

Andel i resultat från joint ventures och intresseföretag var SEK –0,3 (–0,3) miljarder.

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna ökade till SEK –1,3 (–0,8) miljarder. Omstrukturerings­ kostnaderna var främst relaterade till omstruk­ tureringen av den förvärvade antenn­ och filterverksamheten inom segmentet Networks samt till organisatoriska förändringar som konsekvens av operatörsfusionen i Nordamerika.

Rörelseresultat och rörelsemarginal

Rapporterat rörelseresultat förbättrades till SEK 27,8 (10,6) miljarder jämfört med

12 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

Periodens resultat per aktie

föregående år. Rörelsemarginalen påverkades av kostnader relaterade till uppgörelserna beträffande undersökninarna från US SEC och DOJ på SEK –10,7 miljarder under 2019. Rörelseresultatet exklusive omstrukturerings­ kostnader och kostnader relaterade till upp­ görelserna beträffande undersökninarna från US SEC och DOJ under 2019, förbättrades till SEK 29,1 (22,1) miljarder, med en rörelsemar­ ginal exklusive omstruktureringskostnader på 12,5 % (9,7 %). Förbättringen drevs främst av hårdvaruförsäljning inom segmentet Networks.

==> picture [121 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder SEK
20 8
17,6
15 5,3 6
10 4
5 2
1,8
0 0,7 0
-5 –2,0 -2
–6,3
-10 -4
2018 2019 2020
Periodens resultat
Vinst per aktie
----- End of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansnettot förbättrades till SEK –0,6 (–1,8) miljarder, främst på grund av positiva valuta­ säkringseffekter. Valutasäkringseffekterna, som beror på att balansen av valutasäkrade lån är i USD, påverkade finansnettot med SEK 1,0 (–0,3) miljarder. SEK stärktes mot USD mellan 31 december 2019 (kurs SEK/USD 9,32) och 31 december 2020 (kurs SEK/USD 8,19).

Fritt kassaflöde

==> picture [127 x 144] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
25
22,3
20
15
10
7,6
5 4,3
0
–1,3 –1,5
-5
–9,6
-10
2018 2019 2020
Fritt kassaflöde före M&A
M&A
----- End of picture text -----

Skatter

Skattekostnaderna uppgick till SEK –9,6 (–6,9) miljarder, påverkade av det högre resultatet. Skattesatsen under 2020 var 35 %. Kostnader på SEK –10,7 miljarder relaterade till upp­ görelserna för undersökningarna från US SEC och DOJ behandlades som ej avdragsgilla under 2019. Exklusive dessa kostnader var skatte satsen 2019 cirka 35 %.

Periodens resultat och vinst per aktie

Periodens resultat förbättrades till SEK 17,6 (1,8) miljarder, drivet av starkare rörelseresultat. Vinst per aktie efter utspädning var SEK 5,26 (0,67) och justerad vinst per aktie var SEK 5,83 (1,07).

Justerat rörelsekapital

Personal

==> picture [17 x 6] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Dagar
----- End of picture text -----

==> picture [343 x 134] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Antalet anställda 31 december 2020 var
100 100 824, en ökning med 1 407 anställda
jämfört med 31 december 2019. Ökningen
90
89 ligger främst inom personalkategorierna FoU,
produktledning och försäljning. 709 anställda
80 kom till bolaget genom den förvärvade
75 Cradlepoint­verksamheten.
70
60 65 Kassaflöde Kassaflöde från rörelsen
50 Rapporterat kassaflöde från rörelsen ökade
2018 2019 2020 till SEK 28,9 (16,9) miljarder som resultat av
Justerat rörelsekapital förbättrat resultat. Påverkan från föränd­
----- End of picture text -----

Rapporterat kassaflöde från rörelsen ökade till SEK 28,9 (16,9) miljarder som resultat av förbättrat resultat. Påverkan från föränd­ ringar i nettorörelsetillgångar och skulder var SEK –3,6 (2,8) miljarder, och SEK –0,5 miljarder efter justering för ett kapitaltillskott på SEK –3,0 miljarder till Ericssons svenska pensionsstiftelse, vilket påverkade kassaflödet negativt enligt beskrivningen i “Finansiell ställning”. Effektiviteten i rörelsekapitalet har förbättrats som resultat av starkt fokus på kassaflöde. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar förbättrades till 69 (75) dagar och kombinerat antal dagar för justerat rörelse­ kapital förbättrades till 65 (75) dagar. Ökat

==> picture [117 x 29] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar
(målet är mindre än 90 dagar)
Omsättningshastighet i lagret
(målet är mindre än 65 dagar)
----- End of picture text -----

• Genomsnittlig kredittid för leverantörs skulder (målet är över 60 dagar)

affärsmomentum har lett till ökad efterfrågan på kundfinansieringslösningar. Det mesta av denna finansiering har överförts till banker, och beloppet för återstående kundfinansierings­ krediter i balansräkningen är lågt. Avsättningar på SEK 4,0 (7,6) miljarder användes, varav SEK 0,8 (1,8) miljarder var relaterade till omstruktureringskostnader.

Fritt kassaflöde

Förbättrad lönsamhet, tillsammans med fortsatt fokus på kassaflöde, resulterade i fritt kassaflöde (före förvärv) på SEK 22,3 (7,6) miljarder.

Kassaflöde från investeringsaktiviteter

Rapporterat kassaflöde från investeringsakti­ viteter var SEK –15,2 (–3,5) miljarder. Förvärv/ avyttringar av dotterbolag var SEK –9,6 (–1,5) miljarder, varav SEK –9,5 miljarder var relaterade till förvärvet av Cradlepoint. Investeringar i räntebärande placeringar var SEK –1,3 (4,2) miljarder. Investeringar i materiella anläggningstillgångar var SEK –4,5 (–5,1) miljarder, inklusive investeringar i pro­ duktionsanläggningen i USA. Dessutom mins­ kade produktutveckling till SEK –0,8 (–1,5) miljarder på grund av minskad kapitalisering av utvecklingskostnader.

Kassaflöde från finansieringsaktiviteter

Rapporterat kassaflöde från finansierings­ aktiviteter var SEK –12,5 (–6,9) miljarder. Utdelningarna var SEK –6,0 (–4,5) miljarder, varav SEK –5,0 miljarder är relaterade till utdel­ ning till aktieägare och SEK –1,0 miljarder är relaterade till utdelning till minoritetsaktieägare i Ericssons dotterbolag. Lånen minskade, främst på grund av återbetalning av ett bilateralt lån i Europeiska Investeringsbanken (EIB). Påverkan från leasingskulder var SEK –2,4 (–3,0) miljarder.

Finansiell position

Bruttokassan var SEK 72,0 (72,2) miljarder, medan nettokassan ökade till SEK 41,9 (34,5) miljarder som resultat av det starka fria kassa­ flödet, trots kassabetalningar för Cradlepoint på SEK –9,5 miljarder och återbetalning av ett bilateralt lån till Europeiska Investeringsbanken (EIB) på SEK –5,8 miljarder.

Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning ökade till SEK 37,4 (35,8) miljarder på grund av lägre räntor, trots ett kapital­ tillskott på SEK –3,0 miljarder till Ericssons svenska pensionsstiftelse. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräknats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statsobligationer. Om diskonte­ ringsräntan hade baserats på svenska bostads­ obligationer hade åtagandena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 11,8 miljarder lägre (SEK 25,6 miljarder) per 31 december 2020.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

13

Avkastning på sysselsatt kapital

==> picture [128 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
250 20
17,0%
200 16
165,3 162,0
149,6
150 12
100 8
6,7%
50 4
0,8%
0 0
2018 2019 2020
Sysselsatt kapital
Avkastning på sysselsatt kapital
----- End of picture text -----

Kassa

==> picture [127 x 164] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
80 69,0 72,2 72,0
60
41,9
40 35,9 34,5
20
0
-20
–28,7
–35,8 –37,4
-40
2018 2019 2020
Bruttokassa
Nettokassa
Åtaganden för ersättningar efter
avslutad anställning
----- End of picture text -----

Skuldprofil moderbolaget

SEK miljarder 10

==> picture [117 x 142] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

8,2
8 2,3
6
5,0
4
1,2
2 1,8
5,0 1,2 1,4
0
2021 2022 2023 2024 2025 2026
Certifikat och obligationer
Nordiska Investeringsbanken
Europeiska Investeringsbanken
AB Svensk Exportkredit (MTN­obligationer)
----- End of picture text -----

Under 2020 uppstod ett finansieringsbehov för den svenska pensionsplanen på cirka SEK 4 miljarder, varav SEK 3 miljarder täcktes av betalningar under andra och tredje kvartalet till Ericssons svenska pensionsstiftelse och SEK 1 miljard genom en företagsinteckning till PRI Pensionsgaranti. Detaljer angående Ericssons pensionsplaner finns i not G1, Ersättning efter avslutad anställning, i årsredovisningen.

Den genomsnittliga löptiden för långfristiga skulder var 2,7 år per 31 december 2020, oför­ ändrat sedan 12 månader tidigare.

Ericsson har en outnyttjad rullande kredit på USD 2,0 miljarder.

Ericsson har ett outnyttjat kreditavtal på EUR 250 miljoner med Europeiska Investeringsbanken (EIB).

Ericsson återfinansierade ett lån på USD 170 miljoner från Svensk Exportkredit (SEK) med ett nytt obligationslån på USD 200 miljoner, vilket resulterade i en nettoökning av finansieringen med USD 30 miljoner. Den nya krediten löper ut i december 2030.

Företagets främsta likviditetsbehov är att finansiera aktiviteterna inom forskning och utveckling för att stärka produktportföljen, ytterligare investeringar i anläggningstill­ gångar (t ex investeringar i produktions­ och testutrustning), investeringar i rörelsekapital, regelbundna utdelningar och återbetalning av skulder.

31 december 2020 uppgick bruttokassan till SEK 72,0 miljarder, bestående av SEK 43,6 mil­ jarder kassa och likvida medel samt SEK 28,4 miljarder räntebärande papper. Företaget förväntar sig att bruttokassan tillsammans med kassaflödet genererat av verksamheten, kommer att generera tillräcklig likviditet för att finansiera behovet kommande tolv månader och därefter för överskådlig framtid. Ericsson ser regelbundet över kort­ och långfristiga likviditetsbehov och tar hänsyn till eventuella förändringar i strategi, konkurrenssituationen och övergripande marknadsförhållanden när det är relevant.

Kapitalomsättningshastigheten var fortsatt 1,4 (1,4) gånger, medan avkastning på syssel­ satt kapital förbättrades till 17,0 % (6,7 %) driven av förbättrat rörelseresultat.

I juni 2020 uppgraderade Moody’s Ericssons kreditbetyg till Ba1 (”kreditvärdig”) med stabila utsikter och Standard & Poor’s uppgraderade i november Ericssons kreditbetyg till BBB­ (”kredit­ värdig”) med stabila utsikter. Både Standard & Poor’s och Fitch har långsiktigt kreditbetyget BBB­ (“kreditvärdig”) för Ericsson med stabila utsikter.

Forskning och utveckling, patent och licensiering

Under 2020 uppgick FoU­kostnaderna till SEK –39,7 (–38,8) miljarder. FoU­kostnaderna ökade med SEK 0,8 miljarder exklusive omstruk tureringskostnader på SEK –0,4 (–0,3) miljarder och nettopåverkan från avskrivna och

kapitaliserade utvecklings kostnader på SEK 0,2 (0,3) miljarder. Antalet anställda inom FoU ökade till 26 169 (25 100) och antalet patent fortsatte öka och uppgick till mer än 57 000 (54 000) godkända patent i slutet av 2020.

Säsongsvariationer

Bolagets försäljning, resultat och kassaflöde från rörelsen varierar mellan kvartalen, och är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde kvartalet. Detta beror främst på säsongsmässiga inköpsmönster hos operatörerna.

Genomsnittlig	säsongsvariation de senaste	säsongsvariation de senaste	säsongsvariation de senaste	tre åren
	Första	Andra	Tredje	Fjärde
	kvartalet	kvartalet	kvartalet	kvartalet
Sekventiell
förändring av
försäljning	–24 %	13 %	5 %	19 %
Procent av årlig
försäljning	21 %	24 %	25 %	30 %

Arrangemang utanför balansräkningen

Det finns för närvarande inga väsentliga arrangemang som hanteras utanför balans­ räkningen och som har, eller rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsentlig effekt, nu eller senare, på bolagets ekonomiska ställning, intäkter, kostnader, rörelseresultat, likviditet, investeringar eller kapitalresurser.

Investeringar

För 2020 var kapitaliserade utgifter SEK 4,5 (5,1) miljarder, motsvarande 1,9 % av för­ säljningen. Utgifterna är främst relaterade till testanläggningar och utrustning för FoU, nätdriftscenter och tillverknings­ och reparationsoperationer

Investeringar på årsbasis är normalt cirka 2 % av försäljningen. Detta motsvarar behovet av att upprätthålla nuvarande kapacitet. Styrelsen granskar bolagets planer och förslag gällande investeringar.

Per 31 december 2020 hade inga betydande tillgångar inom mark, byggnader, maskiner eller utrustning lämnats som säkerhet för utestå­ ende skulder.

Investeringar 2018–2020	Investeringar 2018–2020
SEK miljarder	2020	2019	2018
Investeringar	4,5	5,1	4,0
Varav i Sverige	1,9	2,0	1,3
Procent av årlig
försäljning	1,9 %	2,3 %	1,9 %

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Kapitaliserade utvecklingskostnader mins­ kade till SEK –0,8 (–1,5) miljarder på grund av 5G­utvecklingsprojekt. Nettoeffekten på rörelseresultatet från kapitaliserade och avskrivna utvecklingskostnader var SEK 0,2 (0,3) miljarder.

14 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

Försäljning uppdelad på segment

==> picture [104 x 88] intentionally omitted <==

==> picture [99 x 31] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Networks 71 %
Digital Services 16 %
Managed Services 10 %
Emerging Business and Other 3 %
----- End of picture text -----

==> picture [37 x 7] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Networks
----- End of picture text -----

==> picture [127 x 151] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
200 32
166,0
155,0
150 138,6 24
18,6%
100 16
16,0%
14,0%
50 8
30,9
19,4 24,8
0 0
2018 2019 2020
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Digital Services

==> picture [126 x 154] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
50 0
–5,9%
40 38,1 39,9 37,3 -10
–10,1%
30 -20
20 -30
10 –36,4% -40
0 -50
-10 –4,0 –2,2 -60
–13,9
-20 -70
-30 -80
2018 2019 2020
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Affärsresultat – Segment

Networks

Networks svarade för 71 % (68 %) av kon­ cernens försäljning under 2020. Segmentet tillhanda håller en multiteknikkapabel radio­ accessnät (RAN) lösning för alla frekvensband, inklusive integrerad högpresterande hårdvara och mjukvara. I erbjudandet ingår också en transportportfölj genom egna lösningar och partnerskap, en integrerad antennlösning och en komplett tjänsteportfölj som omfattar drift­ sättning och support av nät.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 7 % under 2020 till SEK 166,0 (155,0) miljarder. Ökningen berodde främst på ökade hårdvaruleveranser efter ökade marknadsandelar. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valuta­ effekter ökade med 10 %. I det geografiska perspektivet drevs tillväxten främst av ökad försäljning i Nordostasien, Nordamerika och Europa. Försäljningen sjönk i Latinamerika och Afrika, på grund av den makroekonomiska situationen till följd av Covid­19.

Networks andel av patent­ och licensintäk­ terna var SEK 8,2 (7,9) miljarder.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 43,6 % (41,8 %). Bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ökade till 43,8 % (41,8 %) som resultat av fortsatt stärkt operativ hävstångseffekt.

Rörelseresultat och rörelsemarginal

Rapporterat rörelseresultat ökade till SEK 30,9 (24,8) miljarder, med ökad rörelsemarginal till 18,6 % (16,0 %). Rörelsemarginalen exklusive omstruktureringskostnader ökade till 19,0 % (16,0 %), driven av ökad försäljning och förbätt­ rad bruttomarginal. Rörelseomkostnaderna ökade med SEK –1,7 miljarder till SEK –41,9 miljarder på grund av högre FoU­investeringar i 5G och en bredare portfölj med antenn­ och anläggningslösningar samt ökade omstruktureringskostnader.

Nedskrivningsförluster för kundfordringar påverkade rörelseomkostnaderna med SEK 0,2 (–0,1) miljarder. Nettopåverkan från kapitali­ serade och avskrivna utvecklingskostnader samt kostnadsförda och uppskjutna hårdvaru­ kostnader var SEK 0,3 (1,1) miljarder.

Digital Services

Digital Services svarade för 16 % (18 %) av koncernens försäljning under 2020. Segmentet tillhandahåller mjukvarubaserade lösningar för affärsstödssystem (BSS), driftstödssystem (OSS), kommunikationstjänster, mobilnät och molninfrastruktur. Fokus ligger på molnbase­ rade lösningar och automatiserade lösningar som stöder våra kunders 4G­nät och växande 5G­verksamheter för både konsumenter och företag.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning sjönk med –6 % under 2020 till SEK 37,3 (39,9) miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med –3 %, huvud­ sakligen påverkad av sjunkande försäljning inom den äldre produktportföljen, främst inom hårdvara. Försäljningen ökade i Sydostasien, Oceanien och Indien samt i Nordostasien, medan försäljningen inom de övriga tre marknadsområdena minskade.

Den nya produktportföljen hade starkt affärsmomentum, och försäljningen ökade med 6 % under 2020. Viktiga kontrakt inom 5G­kärnnät har skrivits med flera större ope­ ratörer, och dessa kontrakt förväntas generera intäkter under 2021 och framåt.

Digital Services andel av patent­ och licens­ intäkterna var SEK 1,8 (1,7) miljarder.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 41,9 % (37,2 %) med stöd av en ökad andel mjukvaru­ försäljning. Påverkan från kritiska kontrakt var begränsad under 2020.

Rörelseresultat

Rapporterat rörelseresultat var SEK –2,2 (–4,0) miljarder. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader var SEK –2,2 (–3,4) miljarder. Förbättringen drevs av högre bruttomarginal och lägre rörelseomkostnader. Rörelseomkostnaderna sjönk med SEK 1,1 miljarder, varav SEK 0,4 miljarder var rela­ terade till lägre omstruktureringskostnader. Nettopåverkan från kapitaliserade och avskrivna utvecklingskostnader var SEK –0,1 (–0,9) miljarder. FoU­kostnaderna var på samma nivå som 2019, med en omfördelning av investeringarna till portföljen med moln­ baserade 5G­produkter.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

15

Managed Services

==> picture [123 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
30 12
25,8 25,6
25 10
9,0% 22,6
20 8
6,9%
15 6
10 4,2% 4
5 2
1,1 2,3 1,6
0 0
2018 2019 2020
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Emerging Business and Other

==> picture [129 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
15 50
10 8,4 0
6,8 6,5
–37,0%
5 -50
–64,5%
0 -100
–2,4
-5 -150
–5,4
-10 –184,0% -200
–12,5
-15 -250
2018 2019 2020
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Fördelning av rörelseresultat i segment Emerging Business and Other

==> picture [152 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Helår Helår
SEK miljarder 2020 2019
Segmentets
rörelseresultat –2,4 –12,5
varav Emerging Business,
iconective, mediaverksam­
heterna, Cradlepoint och
gemensamma kostnader –2,6 –2,4
varav kostnader avseende
uppgörelser med SEC
och DOJ 0,3 –10,7
varav kostnader för
avveckling av ST­Ericsson –0,1 –0,3
varav återbetalning
av sociala avgifter
i Sverige 0,0 0,9
----- End of picture text -----

Affärsresultat – Segment, forts.

Managed Services

Managed Services representerade 10 % (11 %) av koncernens försäljning under 2020. Segmentet tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer.

Dessa levereras via den AI­drivna Ericsson Operations Engine, en uppsättning funktioner för att förbättra kundupplevelsen, möjliggöra en enklare tjänsteproduktion och optimera kostna­ derna i miljöer med flera leverantörer.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning sjönk med –12 % under 2020 till SEK 22,6 (25,6) miljarder. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med –10 %, främst på grund av lägre rörlig försäljning inom ett stort kontrakt i Nordamerika efter fusionen mellan två stora operatörer samt överföring av ett kontrakt till ett intresseföretag. Avslutade icke­ strategiska kontrakt bidrog också till den lägre försäljningen. Försäljningen inom Managed Services IT ökade.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 17,8 % (15,6 %). Bruttomarginalen exklusive omstruk­ tureringskostnader ökade till 18,9 % (15,8 %), främst på grund av effektivitetsförbättringar och högre rörlig försäljning, delvis motverkat av lägre försäljning.

Rörelseresultat

Rapporterat rörelseresultat var SEK 1,6 (2,3) miljarder. Rörelseresultatet exklusive omstruk­ tureringskostnader var SEK 1,8 (2,4) miljarder. I 2019 påverkades resultatet positivt av en återförd avsättning för nedskrivning av kund­ fordringar, om SEK 0,7 miljarder. Trots lägre försäljning ökade rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader och den ovan­ nämnda återföringen, med SEK 0,2 miljarder jämfört med föregående år.

Omstruktureringskostnaderna för 2020 var SEK –0,3 (0,0) miljarder.

Emerging Business and Other

Emerging Business and Other stod för 3 % (3 %) av koncernens nettoomsättning under 2020. Ericsson stöder företag genom att tillhanda­ hålla tillförlitliga och säkra mobillösningar som är lätta att använda, anpassa och skalanpassa för globala och lokala behov. Segmentet innefattar:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv, Cradlepoint och nya verksamheter

• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och en ägarandel om 49 % i MediaKind.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning sjönk med –4 % under 2020 till SEK 6,5 (6,8) miljarder. Försäljningen inom Emerging Business ökade, driven av förvärvet av Cradlepoint samt av plattformar för Sakernas internet. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter sjönk med –4 %.

Bruttomarginal

Rapporterad bruttomarginal ökade till 25,6 % (18,9 %). Bruttomarginalen exklusive omstruk­ tureringskostnader ökade till 28,0 % (19,6 %). Ökningen drevs av Emerging Business (platt­ formar för Sakernas internet, nedstängningen av Edge Gravity och förvärvet av Cradlepoint).

Rörelseresultat

Under 2020 påverkades rörelseresultatet positivt av SEK 0,3 miljarder relaterade till en återförd avsättning relaterad till kostnader för monitorn av efterlevnad.

Under 2019 påverkades rörelseresultatet av kostnader på SEK –10,7 miljarder relaterade till uppgörelserna gällande undersökningarna från US SEC och DOJ, en återbetalning av tidigare betalda sociala avgifter i Sverige på SEK 0,9 miljarder samt en kostnad på SEK –0,3 miljar­ der relaterad till avvecklingen av den juridiska strukturen för ST­Ericsson.

Rapporterat rörelseresultat var SEK –2,4 (–12,5) miljarder. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader och ovan nämnda engångsposter på SEK 0,3 (–10,1) miljarder var SEK –2,1 (–2,3) miljarder.

Rörelseresultatet för Media Solutions exklusive omstruktureringskostnader och ovannämnda återförda avsättning relaterad till kostnader för monitorn, var SEK –0,3 (–0,3) miljarder, inklusive Ericssons 49 % andel i intäk­ terna från MediaKind.

Rörelseresultatet för Red Bee Media förbättrades, trots lägre försäljning till följd av Covid­19.

Nedstängningen av Edge Gravity­ verksamheten under andra kvartalet bidrog positivt till lönsamheten.

Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK –0,3 (–0,1) miljarder.

16 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

Försäljning uppdelad på marknadsområde

==> picture [78 x 82] intentionally omitted <==

==> picture [115 x 46] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nordamerika 32 %
Europa och Latinamerika 24 %
Mellanöstern och Afrika 10 %
Sydostasien, Oceanien och Indien 13 %
Nordostasien 14 %
Övrigt 7 %
----- End of picture text -----

Affärsresultat – marknadsområden

Nordamerika

Försäljningen ökade driven av 5G­nätutbyggnad hos alla större kunder. Försäljningen inom Managed Services sjönk efter fusionen mellan två operatörer. Inom Digital Services kompenserade ökad försäljning inom den nya produktportföljen inte helt för minskningen inom den tidigare produktportföljen.

Europa och Latinamerika

Försäljningen sjönk på grund av tidigare beslut om att avsluta kontrakt inom Managed Services samt lägre försäljning i Latinamerika på grund av den makroekonomiska situatio­ nen till följd av Covid­19. Försäljningen inom Networks ökade i Europa som resultat av vunna marknadsandelar, vilket delvis upp­ vägde sjunkande försäljning i Latinamerika.

Sydostasien, Oceanien och Indien

Försäljningen inom Networks var oförändrad. Tillväxt inom Managed Services drevs främst av ett nytt kontrakt. Försäljningen inom Digital Services ökade på grund av fortsatta LTE­ investeringar och fortsatt 5G­momentum.

Nordostasien

Försäljningen ökade. Försäljningstillväxten inom Networks drevs av 5G­utbyggnad i Kina och ökade affärsvolymer i Japan, Taiwan och Hongkong. Försäljningen inom Digital Services ökade tack vare utbyggnad av 5G­kärnnät.

Övrigt

Patent­ och licensintäkter ökade till SEK 10,0 (9,6) miljarder. Lägre volymer med en licens­ tagare uppvägdes av nya kontrakt.

Mellanöstern och Afrika

Försäljningen sjönk främst på grund av den makroekonomiska situationen och fördröjda investeringar inom Networks och Digital Services. Fortsatta 5G­utbyggnader i Mellanöstern bidrog positivt. Försäljningen inom Managed Services var stabil.

Förändring i nettoomsättning – 2020 jämfört med 2019

==> picture [353 x 135] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
232,4
SEK +26 % miljarder
227,2
miljarder –9 %
–6 % +5 %
–1 % +1 %
2019 Mellanöstern Europa och Övrigt Sydostasien, Nord­ Nordost­ 2020
och Afrika Latinamerika Oceanien amerika asien
och Indien
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

17

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”) har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inkluderar ett avsnitt om intern kontroll, upp­ rättats och bifogats denna årsredovisning.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Där det är möjligt strävar Ericsson efter att följa bästa bolagsstyrningspraxis på global nivå. Ericsson rapporterar inga avvikelser från koden under 2020.

Integritet i verksamheten

Ericssons affärsetiska kod ger en översikt över grundläggande koncernriktlinjer och direktiv som hanterar interna relationer och relationer med externa intressenter samt med andra. I den definieras även hur koncernen arbetar för att säkerställa att verksamheten bedrivs med hög integritet. Vid rekrytering ombeds nyanställda att bekräfta den affärsetiska koden. Bolaget granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genom­ för periodvis en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den.

Styrelsen

På årsstämman, som hölls den 31 mars 2020, omvaldes Ronnie Leten till styrelseordfö­ rande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omvaldes som styrelseledamöter. Den 31 mars 2020 utsågs Torbjörn Nyman, Kjell­Åke Soting och Roger Svensson till arbetstagarledamöter av arbetstagarorga­ nisationerna, med Anders Ripa, Loredana Roslund och Per Holmberg som suppleanter.

Ledning

Sedan 2017 är Börje Ekholm vd och koncern­ chef. Vd och koncernchef stöds av koncern­ ledningen, som även kallas ”Executive Team”.

Ericsson har ett globalt ledningssystem för att säkerställa att Ericssons verksamhet leds på ett tillfredsställande sätt och kan uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. Ledningssystemet har även som mål att säkerställa regelefterlevnad av tillämplig lagstiftning, noteringskrav och bolagsstyrningskoder.

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen redovisas i not G2, ”Information angående styrelseledamöter

och ledande befattningshavare”. Ytterligare information om ersättning till vd och koncern­ chef samt till vice verkställande direktörer finns i den Ersättningsrapport som finns bifogad till denna årsredovisning.

Riktlinjer för ersättning till ledande

befattningshavare

Styrelsen föreslår inga ändringar av riktlin­ jerna för ersättning till ledande befattnings­ havare som beslutades av årsstämman 2020, vilka är avsedda att gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. De nuvarande riktlinjerna finns på sidorna 20–24.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2020 (LTV 2020) för koncernledningen Ericsson har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) på plats för koncernledningen. LTV 2020 för koncern­ ledningen godkändes av årsstämman 2020. Detaljerna i LTV 2020 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors­ och fabrikslokaler, inköps­ kontrakt för outsourcad tillverkning, FoU­ och IT­verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom bolaget.

Bolaget är part i vissa avtal med villkor som kan få effekt, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana bestämmelser är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat bolagets starka ekonomiska ställning) att inget enskilt gällande avtal i sig självt skulle medföra några väsentliga konsekvenser för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över bolaget.

Riskhantering

Ericssons ramverk Enterprise Risk Manage­ ment (ERM) är en integrerad del av Ericssons ledningssystem. Syftet med ERM­ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi. ERM­ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå bolagets strategiska mål. Ramverket tillhan­ dahåller metoder för att identifiera, utvärdera

och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande bolagets riskaptit och risktolerans.

Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM­strategin och ERM­aktiviteter på koncern­ nivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finans­ direktören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt.

Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovis­ ningsändamål”, F4, ”Räntebärande skulder” och F1, ”Hantering av finansiella risker”, samt i kapitlet Riskfaktorer.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elektronik. För produkttillverkningen köper bolaget både specialtillverkade och stan­ dardiserade komponenter och tjänster från globala, regionala och lokala leverantörer.

Bolaget förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer. Normalt strävar Ericsson efter att ha flera alternativa leveran­ törer och försöker undvika situationer med beroenden av en enda leverantör.

Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträck­ ning till kontraktstillverkare. Ericsson foku­ serar den interna tillverkningen på lansering av nya produkter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till kontraktstillverkare. Ericsson har interna produktionsanläggningar i Estland, Kina och Brasilien. Under 2020 har en ny produktions­ anläggning öppnats i USA.

Bolaget kräver av sina leverantörer att de följer Ericssons uppförandekod för affärspart­ ners. Alla partners och leverantörer måste utveckla, implementera och upprätthålla miljömässigt ansvarsfulla affärsmetoder med hänsyn till sina identifierade miljöaspekter och miljörisker.

Affärspartners måste ha ett miljölednings­ system på plats och ha kännedom om och följa gällande lagstiftning, tillstånd och

18 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

rapporteringskrav när det gäller miljön. Om kraven i Ericssons uppförandekod för affärs­ partners är striktare än lokala standarder och lagar ska kraven i koden gälla.

Ericsson arbetar för att minska miljö­ påverkan och utsläpp i produktportföljen och leveranskedjan. Den cirkulära ekonomin är utgångspunkten för Ericssons sätt att förhålla sig till miljömässig hållbarhet, vilket innebär att företaget ständigt strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och att förbättra produkternas miljö­ och energiprestanda för att minska negativ miljöpåverkan i samhället som helhet. Minimering av avfall är nyckeln till en cirkulär ekonomi och höga återanvändnings­ och återvinningsnivåer är en del av standard­ kraven för bolagets smarta produktdesign.

Ericsson har angett ett mål för strategiska leverantörer och leverantörer med höga utsläpp om att de ska formulera egna klimat­ relaterade 1,5 °C­mål.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av bolagets strategi och kultur. Den genomsyrar hela verksamheten, vilket driver omvandling av affärsverksamheten och skapar värde för intressenterna.

Ericsson har åtagit sig att åstadkomma positiva hållbarhetseffekter samt att minska riskerna för bolaget och dess intressenter genom sin teknologi, sina lösningar, sin affärs­ verksamhet och medarbetarnas expertis.

Ericsson har tagit fram en separat hållbarhetsrapport i enlighet med årsredo­ visningslagen, kallad Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020, vilken är bifogad till denna årsredovisning.

Informationssäkerhet

Informationssäkerheten, som är inriktad på att bevara sekretess, integritet och tillgäng­ lighet, är en viktig del i Ericssons operativa beredskap. Informationssäkerhet är ett hög­ prioriterat område inom Ericsson som stöder en föränderlig regelmiljö, krav från intressen­ ter och ökad statlig tillsyn. Värdet på informa­ tion har ökat, liksom hotaktörers förmågor, varför informationssäkerhet har blivit en fråga av nationell betydelse globalt och en viktig faktor att ta hänsyn till inom informations­ och kommunikations teknik (IKT).

Policyer och direktiv fastställer säkerhets­ kraven på Ericsson. Ericssons ramverk för produktsäkerhet omfattar ett obligatoriskt område som specifikt tar upp säkerhetskrav

som gäller för alla produkter, medan Enter­ prise Security Framework är det gällande interna regelverket för att skydda företaget och säkerställa att säkerheten beaktas under hela produktens livscykel.

Ericssons ledningssystem för informa­ tionssäkerhet är globalt certifierat enligt ISO/ IEC 27001. Arbetet med informationssäker­ het styrs genom Ericssons Group Enterprise Security Board, medan styrgruppen för produkt­ och tekniksäkerhet hanterar pro­ dukt­ och portföljrelaterade säkerhetsfrågor. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance uppdateras regelbundet om cybersäkerhet.

Säkerhetsramverken tar upp säker utveck­ ling, kontinuitet i verksamheten, försäljning och leverans av produkter och tjänster, samtidigt som företagets och kundernas data skyddas.

Alla medarbetare måste genomgå en särskild säkerhetsutbildning, och en mer djupgående utbildning används för att bygga upp Ericsson­specifik säkerhetskompetens.

En krisorganisation finns även etablerad på koncernnivå för att hantera större kriser.

Uppgörelsen med amerikanska FCPA

I december 2019 nådde Ericsson en upp­ görelse beträffande de undersökningar från US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC), som bedrivits sedan 2015 respektive 2013, gällande bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA).

Som ett resultat av detta kom Ericsson överens om att ingå ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (DPA) med DOJ i syfte att nå en uppgörelse gällande straffrättsliga anklagelser. Med SEC kom man överens om att godta ett civilrättsligt domslut beträffande påstådda överträdelser av reglerna i FCPA.

Som en del av denna uppgörelse gick Ericsson med på att under en treårsperiod anlita en oberoende observatör för övervak­ ning av bolagets regelefterlevnad.

I juni 2020 tillkännagav Ericsson att Dr. Andreas Pohlmann från företaget Pohlmann & Company – Compliance and Governance Advisory LLP hade blivit utsedd som observa­ tör. Därmed inleddes den övervakningsperiod som kommer att vara i tre år. Observatörens huvudsakliga ansvarsområden är att granska Ericssons efterlevnad av uppgörelsens villkor och att utvärdera bolagets framsteg gällande att implementera och genomdriva sitt för­ bättrade efterlevnadsprogram och tillhörande kontroller samt att lämna rekommendationer på förbättringar.

Juridiska tvister

Ericsson och Samsung lyckades inte förnya det mellan parterna numera utgångna patentlicensavtalet i tid.

Den 11 december 2020 lämnade Ericsson in en stämning mot Samsung vid U.S. District Court for the Eastern District of Texas med yrkande att om domstolen ska fastställa att Samsung överträtt sin kontraktuella skyldig­ het att lojalt förhandla och licensiera patent på FRAND­villkor (Fair, Reasonable and Non­ Discriminatory). Härutöver yrkade Ericsson att domstolen ska fastställa att Ericsson har uppfyllt sina egna FRAND­åtaganden. Stämningen kompletterades sedermera av Ericsson till att även omfatta yrkanden om att Samsung gjort sig skyldigt till patentintrång.

Den 17 december 2020 informerade Samsung Ericsson om att man den 7 december hade lämnat in en stämning i Wuhan, Kina, mot Ericsson med yrkande om att domstolen ska fastställa royalty­nivåer for Ericssons 4G och 5G standardessentiella patent.

Den 1 januari 2021 lämnade Ericsson in en stämning avseende patentintrång mot Samsung vid U.S. District Court for the Eastern District of Texas.

Den 4 januari 2021 lämnade Ericsson in såväl ett klagomål mot Samsung vid U.S. International Trade Commission (ITC), som stämningar avseende patentintrång vid de tyska regionala domstolarna i Dusseldorf, Mannheim och München, samt till den neder­ ländska distriktsdomstolen i Haag och vidare till Handelsdomstolen i Bryssel, Belgien.

Den 7 januari 2021 lämnade Samsung in ett klagomål mot Ericsson vid U.S. ITC samt ett genkäromål vid U.S. District Court for the Eastern District of Texas avseende patent­ intrång.

Den 15 januari 2021 lämnade Ericsson in ytterligare ett klagomål mot Samsung vid U.S. ITC samt en stämning vid U.S. District Court for the Eastern District of Texas avseende patentintrång.

Den 4 februari 2021 lämnade Samsung in ytterligare klagomål mot Ericsson vid U.S. ITC samt stämning vid U.S. District Court for the Eastern District of Texas avseende patentintrång.

Den 15 februari 2021 lämnade Ericsson in ytterligare stämningar mot Samsung avse­ ende patentintrång vid de tyska regionala domstolarna i Mannheim och München, till den nederländska Distriktsdomstolen i Haag, till Handelsdomstolen i Bryssel, Belgien, samt till Patentdomstolen i Storbritannien.

Den 19 Februari 2021 lämnade Samsung in ytterligare stämningar mot Ericsson avseende patentintrång vid den franska

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

19

Förstainstanrätten i Paris, till den neder­ ländska Distriktsdomstolen i Haag, samt till Handelsdomstolen i Bryssel, Belgien.

Inom ramen för de olika domstolsförfaran­ dena har respektive part även lämnat in och bestritt olika yrkanden, däribland om interi­ mistiska åtgärder och foruminvändningar. Ansökningar om stämning i olika fora är standard när parter vidtar rättsliga åtgårder mot varandra i samband med tvist kring förnyelse av patentlicensavtal och därmed kan ytterligare stämningar och andra rättsliga förfaranden komma att följa.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil­telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndig­ het, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utrednings­ avdelning, Director General’s Office, för en för­ djupad undersökning. I januari 2014 inledde CCI liknande undersökningar mot Ericsson på grundval av krav från Intex Technologies (Indien) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu ett slutligt beslut från Indiens högsta domstol.

I april 2019 informerades Ericsson av SAMR (State Administration for Market Regu­ lation) Anti­monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licen­ sering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndig­ hetens bedömningar och slutsatser.

I april 2018 lämnades en stämnings­ ansökan, i form av en grupptalan, in mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson, bolagets nuvarande vd och koncernchef samt CFO samt tre tidigare medlemmar av koncern­ ledningen vid United States District Court for the Southern District of New York. Stämningsansökan gjorde gällande att det förekommit överträdelser av amerikansk värdepapperslagstiftning, primärt med avse­ ende på redovisning av intäkter och kostnader med anknytning till långsiktiga serviceavtal. Ericsson yrkade på avvisning av stämningen. Den 11 januari 2020 biföll domstolen Ericssons avvisningsyrkande. Beslutet vann laga kraft den 15 april 2020.

Utöver de juridiska tvister som beskrivs ovan är bolaget också part i, och kan i framti­ den komma att bli part i, andra rättsprocesser, krav, stämningar och tvister, som en följd av bolagets normala affärsverksamhet. Infor­ mation om risker som avser rättsprocesser, krav, stämningar och tvister finns i kapitlet Riskfaktorer.

Moderbolaget

Telefonaktiebolaget LM Ericssons (moder­ bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings­ och holdingbolags­ funktioner samt internbanksverksamhet. Dessutom finns kundkredithantering inom moderbolaget, som hanteras på uppdrags­ basis av Ericsson Credit AB.

Den 31 december 2020 (2019) hade moderbolaget 3 (3) filialer. Sammanlagt har koncernen 77 (77) filialer och representa­ tionskontor.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK 8,3 (–3,1) miljarder. Under 2020 och 2019 hade moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 36 % (35 %) från dotterbolag.

Under året inträffade bland annat följande större förändringar i moderbolagets ekono­ miska ställning:

• Ökade kort­ och långfristiga fordringar på dotterbolag om SEK 8,9 miljarder.

• Ökade kort­ och långfristiga skulder till dotterbolag om SEK 12,5 miljarder.

• Ökad utdelning från dotterbolag om SEK 3,9 miljarder.

• Ökade nedskrivningar av investeringar i dotterbolag med SEK 2,5 miljarder.

Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, likvida medel, kortfristiga placeringar samt långfristiga räntebärande placeringar) till SEK 57,0 (56,5) miljarder.

Vid årets slut uppgick fritt eget kapital till SEK 33,9 (32,2) miljarder och totalt eget kapital till SEK 82,1 (80,4) miljarder.

Aktieinformation

Per 31 december 2020 uppgick det totala antalet aktier till 3 334 151 735, varav 261 755 983 A­aktier (med en röst vardera) samt 3 072 395 752 B­aktier (med en tiondels röst vardera). A­ och B­aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktieägare per årsskiftet var Investor AB med cirka 22,81 % av rösterna (7,68 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,14 % av rösterna (2,61 % av aktierna), Svenska Handelsbankens Pensions­ stiftelse med cirka 4,12 % av rösterna (0,7 % av aktierna) och Cevian Capital med cirka 3,25 % av rösterna (5,45 % av aktierna).

13 809 287 egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2020, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 69 miljoner, och de utgör mindre än 1 % av det totala aktiekapitalet.

Motsvarande redovisad ersättning för sålda och tilldelade aktier uppgick till SEK 163,5 miljoner.

Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2020 till 6 043 960 B­aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 30 miljoner, och aktierna representerar 0,2 % av det totala aktie­ kapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till SEK 43,9 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 2,00 (1,50) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,00 per aktie med 1 april 2021 som avstämnings­ dag för utdelning och SEK 1,00 per aktie med 1 oktober 2021 som avstämningsdag för utdelning.

För moderbolagets innehav av egna B­aktier utgår ingen utdelning. Med antagan­ det att inga egna aktier kvarstår på avstäm­ ningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Belopp att utdelas till
registrerade aktieägare	SEK 6 668 303 470
Belopp att överföra i ny
räkningi moderbolaget	SEK 27 246 946 648
Totalt fritt eget kapital
i moderbolaget	SEK 33 915 250 118

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår till 31,4 % (29,6 %) och nettokassan till SEK 41,9 (34,5) miljarder.

Moderbolagets egna kapital skulle ha varit SEK 0,3 miljarder högre om tillgångar och skulder inte värderats till verkligt värde i enlig­ het med 4 kap. 14 a § årsredovisningslagen.

Styrelsen har också tagit hänsyn till moderbolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernbolagens ekono­ miska ställning.

Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likvi­ ditetsbehov, och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfatt­ ning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov, liksom kommande års affärsplaner och ekonomisk utveckling.

20 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare godkända av årsstämman 2020

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktör och koncernchef (” vd och koncernchef ”) (” koncernledningen ”). Riktlinjerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att riktlinjerna ska fortsätta gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. Beträffande anställnings­ förhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergri­ pande ändamål så långt möjligt ska tillgodoses. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, exempelvis pro­ gram för långsiktig rörlig ersättning (” LTV ”).

Målsättning

Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med bolagets gällande ersättningsfilosofi och ersättnings­ praxis för bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. De främsta målen för riktlinjerna är att:

• attrahera och behålla kompetenta, presta­ tionsinriktade och motiverade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdigheter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,

• uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar,

• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,

• erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och

• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersätt­ ningskostnader.

Riktlinjerna och bolagets affärsstrategi samt hållbara långsiktiga intressen

För att bolagets affärsstrategi ska kunna imple­ menteras och för att bolagets hållbara lång­ siktiga intressen ska tillvaratas måste bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenskaperna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Syftet med

dessa riktlinjer är att möjliggöra för bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av riktlinjerna ska utgå från den av styrelsen godkända lång­ siktiga affärsplanen och vara utformad så att den utfaller enligt specifika, fördefinierade och mätbara affärsmål. Målen kan inkludera finan­ siella mål på koncern­, affärsområdes­ eller marknadsområdesnivå, strategiska mål, ope­ rativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer.

Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Dessa program har godkänts av årsstämman och omfattas därmed inte av dessa riktlinjer. Detaljerad information om Ericssons aktuella ersättningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra riktlinjer, inklusive information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningar vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvill­ kor, finns i Rapport om ersättningar samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i årsredovis­ ningen för 2019.[1)]

Hantering av ersättningar till koncernledningen

Styrelsen har inrättat en kompensationskom­ mitté (” kommittén ”) som hanterar ersättnings­ policyer, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittén kan även bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden i enskilda fall.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till vd och koncernchef. Dessutom har kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings­ havare, liksom förslag om LTV och liknande ersättningslösningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom vd och koncern­ chef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersätt­ ning (” STV ”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar kommittén hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, informations­ givningskrav och globala trender för ersätt­ ningar till ledande befattningshavare. Kommit­ tén granskar information från löneundersök­ ningar, bolagets resultat och berörda personers individuella prestationer innan de förbereder rekommendationer till styrelsen beträffande lönejusteringar för vd och koncernchef och innan kommittén godkänner lönejusteringar

för övriga medlemmar av koncernledningen. För att undvika intressekonflikter får en medarbetare inte närvara vid kommittémöten där dennes ersättning diskuteras. Vd och kon­ cernchef närvarar inte vid styrelsemöten där dennes ersättning diskuteras. Kommittén har möjlighet att anlita oberoende experter för att få råd givning och stöd i sitt arbete.

Ordföranden i Kompensationskommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons funktion för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kon­ takter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över det ersättningspaket som omfattas av dessa riktlinjer

För koncernledningen kan totalersättningen innefatta fast lön, kort­ och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner.

Tabellen nedan innehåller de huvudsakliga komponenterna för ersättning till koncern­ ledningen som regleras av riktlinjerna, med information om varför de används, hur de fungerar, tilldelningsnivåer samt relaterade nyckeltal. Dessutom har årsstämman beslutat att införa program för långsiktig rörlig ersätt­ ning (LTV) för koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade program för lång­ siktig rörlig ersättning (LTV) som fastställts av årsstämman har utformats för att skapa långsiktiga incitament för koncernledningen och för att stimulera bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsätt­ ningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattnings havare på en konkurrens­ utsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som beslu­ tats av årsstämman, och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestationsvillkor. Långsiktig rörlig ersättning (LTV) är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av riktlinjerna eftersom de beslutas av årsstämman.

• 1) Information för 2020 finns i Ericssons Ersättningsrapport 2020 och i not G2, “Information angående styrelseleda­ möter och ledande befattningshavare”, och i not G3, “Aktie relaterade ersättningar”, i den Finansiella rapporten.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse 21

==> picture [532 x 17] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Komponent och syfte Funktion Tilldelning Prestationsmått
----- End of picture text -----

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fast­ ställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.	Lönerna ska normalt granskas en gång per år (i januari). Vid lönesättningen ska följande faktorer beaktas: – Ericssons allmänna affärsresultat – affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder – medarbetarens prestation över tid – externa ekonomiska förhållanden – befattningens omfattning och komplexitet – externa marknadsdata – lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska inverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas.	Det fnns ingen maxlönenivå, men löne­ ökningarna (som procent av den aktu­ ella lönen) för de festa medlemmarna av koncernledningen är vanligtvis i linje med praxis på marknaden, lönenivån för medarbetare i relevanta länder samt den enskilda medarbetarens prestation. Under vissa omständigheter kan större löneökningar bli aktuella, exempelvis: – när en ny medlem av koncern­ ledningen har utsetts och fått en lön som är lägre än marknadsnivån, vilket innebär att större ökningar kan övervägas under de kommande åren vid goda individuella prestationer – om en medlem av koncernledningen har befordrats eller fått utökade ansvarsområden – om lönen för en enskild medarbetare har hamnat långt under marknads­ praxis.	För erhållande av fast lön krävs inte uppfyllande av några specifka resultat­ mål. Medarbetarens individuella resultat och kompetens ska dock beaktas tillsam­ mans med affärsresultatet när fasta löner och eventuella löneökningar ska fastställas.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) STV är en plan för rörlig ersättning som ska beräknas och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncern­ ledningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som samman faller med Ericssons affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen – att erbjuda en individuell intjänings­ möjlighet kopplad till prestation till en fexibel kostnad för bolaget.	Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning, efter att kom­ mittén och i tillämpliga fall styrelsen, har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fastställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Styrelsen och kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst revidera något, några eller samtliga STV­mål – justera STV­målen retroaktivt vid extraordinära omständigheter – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas ut – justera STV om resultaten för STV­ målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars presta­ tionsutvärdering är under acceptabel nivå eller om det sker en pågående prestationsgranskning. Malus och clawback Styrelsen och kommittén ska ha rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om perso­ nen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – helt eller delvis återkräva utbetald STV om betalningsmottagaren har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod – återkräva STV som utbetalats till en medarbetare på felaktiga grunder, såsom exempelvis rättelse av fnan­ siella resultat på grund av inkorrekt fnansiell rapportering eller ofören­ lighet med fnansiella rapporterings­ krav osv.	Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställs i linje med marknadspraxis i anställ­ ningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. 300 % av den årliga fasta lönen).1) 2)	STV ska baseras på mått som är kopp­ lade till den årliga affärsplanen, som i sin tur är kopplad till Ericssons långsiktiga affärsstrategi och hållbarhetsmål. Måtten ska inkludera fnansiella mål på koncern­, affärsområdes­ eller mark­ nadsområdesnivå (för relevanta med­ lemmar av koncernledningen). Andra mått kan vara strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbar­ het och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer. Totalt kan maximalt fyra STV­mål till­ delas för en enskild medarbetare för ett räkenskapsår. Finansiella mål ska stå för minst 75 % av möjlig målbonus, och minst 40 % ska vara på koncern­ nivå. Minimivikten för ett STV­mål ska vara 20 %. Resultatet för alla STV­mål ska beräk­ nas baserat på en resultatperiod om ett år (räkenskapsår). STV­måtten och STV­målen ska fast­ ställas av kommittén för alla medlem­ mar av koncernledningen förutom vd och koncernchef. Styrelsen har mandat att fastställa STV­ mått och STV­mål för vd och koncern­ chef, om det blir aktuellt att upprätta STV­program för vd och koncernchef.

22 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

==> picture [532 x 17] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Komponent och syfte Funktion Tilldelning Prestationsmått
----- End of picture text -----

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Pension Premier som betalas till en pensions­ fond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implemen­ tera Ericssons affärsstrategi – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraf­ tiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.	Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med marknadspraxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika program som kompletterar de nationella social­ försäkringssystemen. Pensionsplanerna ska vara avgifts­ bestämda, såvida inte den aktuella per­ sonen omfattas av en förmånsbestämd pensionsplan enligt bindande bestäm­ melser i kollektivavtal, lagar eller regler. Under vissa särskilda omständig heter, där medarbetare inte kan ta del av pensionsplanerna i det ursprungliga anställningslandet, gäller följande: – kontant betalning som motsvarar pensionen kan tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller – premier kan betalas till en internatio­ nell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis.	Sedan 2011 omfattas medlemmar av koncernledningen i Sverige av den avgiftsbaserade planen under ITP1, som gäller för större delen av Sveriges arbetskraft. Pensionspremien för ITP1 kan uppgå till högst 30 % av den pen­ sionsgrundande lönen, där fast lön och kontanta utbetalningar av STV ingår. I enlighet med svenskt kollektivavtal har medlemmarna av koncernled­ ningen även rätt till en pensionspremie för deltidspension. Maxgränsen för denna premie bestäms i kollektiv­ avtalsförhandling för samtliga med­ arbetare i Sverige. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrens­ kraftiga pensionsplaner i sina respek­ tive hemländer. Dessa planer är i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. I samtliga fall ska de årliga pensions­ premierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen.3)	Inga
Övriga förmåner Ytterligare former av direkt eller indi­ rekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort­ och långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implemen­ tera Ericssons affärsstrategi – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.	Förmåner ska följa konkurrens­ kraftig praxis i respektive medarbeta­ res anställningsland och ska vara i linje med vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land. Erbjudna förmåner kan utvecklas från år till år. Förmåner kan innefatta företagstele­ fon, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och andra försäkringsförmåner, skatte­ rådgivning, resor, gåvor från bola­ get och olika former av stöd vid inter­ nationell fytt och/eller pendlingsför­ måner om medarbetaren måste fytta och/eller pendla internationellt för att kunna utföra det arbete som befatt­ ningen kräver.	Förmånsnivåerna ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och ska återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader för­ månerna medför för bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för med­ lemmar av koncernledningen i Sverige. Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på lång­ tidsuppdrag (long­term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprung­ liga anställningslandet ska fastställas i linje med bolagets policy för interna­ tionell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings­ eller fyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte­ samt socialförsäkringsstöd.	Inga

• 1) För de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen är målnivån för STV lägre än 50 % av den årliga fasta lönen.

• 2) I dagsläget deltar inte vd och koncernchef i STV. Styrelsen har mandat att i framtiden besluta att vd och koncernchef ska omfattas av STV. Om detta sker ska styrelsen:

• fastställa STV­tilldelningen för vd och koncernchef inom de intervall som nämns ovan samt i linje med praxis på marknaden i anställningslandet, med beaktande av STV­tilldelningen för övriga medlemmar av koncernledningen.

• sänka LTV­tilldelningen i relation till STV­tilldelningen så att den totala kontanta ersättningen på målnivå (som innefattar fast lön, STV och LTV) förblir oförändrad. Om styrelsen beslutar att vd och koncernchef ska omfattas av STV kommer information om detta att publiceras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

• 3) Eftersom de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen omfattas av ITP1 uppgår deras pensionspremier till högst 30 % av den pensionsgrundande lönen samt den ytterligare pensionspremie för deltidspension som regleras av svenskt kollektivavtal.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

23

Förhållandet mellan kortsiktig rörlig ersättning och bolagets affärsstrategi samt utbetalningsvillkor

Riktlinjerna för ersättning till ledande befatt­ ningshavare har utvecklats för att stödja Ericssons affärsstrategi och skapa långsiktiga gemensamma intressen för koncernledningen och aktieägarna, särskilt:

– STV­målnivåerna för medlemmarna av koncernledningen fastställs varje år, såsom tillämpligt, av styrelsen eller kom­ mittén. När målnivåerna fastställs ska styrelsen och kommittén beakta Ericssons fokuserade affärsstrategi, som bygger på teknikledarskap, produktledda lösningar och globala skalfördelar, samt interna årliga och långsiktiga affärsplaner. Därmed ska alla medlemmar av koncernledningen ha minst ett finansiellt mål på koncernnivå som beräknats utifrån de långsiktiga finansiella målen och som utgör minst 40 % av STV­ målen. Minst 75 % av STV­målen ska vara kopplade till finansiella mått. Styrelsen och Kompensationskommittén kan, såsom tillämpligt, även välja att inkludera andra mått för att främja genomförandet av affärsplanen (operativa mått, strategiska mått, mått som rör medarbetarengagemang eller kundnöjdhet eller mått som rör hållbar­ het och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer). För vissa roller kan sådana mål kompletteras med mål för det aktuella affärsområdet, marknadsområdet eller koncernfunktionen.

– Maximal utbetalning kan uppnås genom enastående prestationer och exceptionellt värdeskapande.

• I slutet av resultatperioden för varje

STV­cykel ska styrelsen och kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, på grundval av den finansiella informationen som offentliggjorts av bolaget. Styrelsen har rätt att justera mål och relaterade utfall om de inte längre är relevanta eller tillräckligt utmanande, eller inte genererar mervärde för aktieägarna. Justeringar sker normalt endast i samband med stora förändringar (till exempel ett förvärv eller en avyttring) och ska utföras på så sätt att det nya målet är på samma nivå som det gamla målet.

Beaktande av ersättning till bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och kommittén, vid beredning av dessa riktlinjer, beaktat total ersättning samt anställningsvillkor för bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings­ policy tillämpas för bolagets medarbetare.

Det finns en tydlig koppling mellan ersätt­ ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och bolagets medarbetare

vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa fasta löner, kort­ och långsiktig rörlig ersätt­ ning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktig rörlig ersättning är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen, vilket är i linje med marknadspraxis.

Anställningsavtal och uppsägning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta anställningar. Den ömsesidiga uppsägningsti­ den får vara högst 12 månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag.

Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren.

Medarbetaren har rätt till avgångsvederlag upp till den överenskomna pensionsåldern, eller fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år om ingen överenskommelse om pensionsålder finns. I fall där medarbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än 12 månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden, och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställningen upphör (dvs. slutet av upp­ sägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget sänks med motsva­ rande 50 % av den ersättning eller kompensa­ tion som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ­ ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställningsavtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om förhållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skilje­ domsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för bolagets processkostnader (inklusive advokat­

arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncern­ ledningen ska fastställas ska styrelsen och kommittén beakta alla relevanta faktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med bolagets och aktieägarnas intressen. Sådana faktorer inkluderar:

• Vilken befattning som avses.

• Nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivaren.

• Vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs.

• Kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor.

• Kandidatens personliga omständigheter.

• Aktuell lönepraxis på marknaden.

• Interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom­ melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersätt­ ning eller fast lön, och överenskommelserna kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den fasta årslönen medarbetaren hade fått om ingen överenskom­ melse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya medarbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller kommittén även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekry­ teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersättningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät­ tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt­ ning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till kon­ cernledningen kan det innebära att vissa tidi­ gare gällande villkor fortsätter gälla, inklusive pensions­ och förmånsrättigheter och even­ tuella utestående tilldelningar av rörlig ersätt­ ning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader.

24 Förvaltningsberättelse

Finansiell rapport 2020

Styrelsens diskretion

På rekommendation från kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från dessa riktlinjer, exempelvis:

• när ny vd och koncernchef tillsätts i enlighet med rekryteringspolicyn för nya medlemmar av koncernledningen,

– vid betydande förändringar i bolagets struk­ tur, organisation, ägarstruktur eller verksam­ het (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva justeringar av STV och LTV eller andra komponenter för att säker­ ställa kontinuitet i koncernledningen, och

• under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja bolagets lång­

siktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från dessa riktlinjer. Sådana avvikelser presenteras i Rapport om ersätt­ ningar för det aktuella året.

Finansiell rapport 2020

Förvaltningsberättelse

25

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören inty­ gar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings­ standarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en

rättvisande bild av koncernens ekonomiska ställning och resultat. Moderbolagets redovis­ ning har upprättats i enlighet med god redo­ visningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för kon­

cernen och moderbolaget ger en rättvisande beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moder­ bolaget och bolagen inom koncernen.

Stockholm 3 mars 2021

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

Ronnie Leten Styrelseordförande Helena Stjernholm Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande Vice styrelseordförande Jon Fredrik Baksaas Jan Carlson Styrelseledamot Styrelseledamot Nora Denzel Börje Ekholm Eric A. Elzvik Styrelseledamot Verkställande direktör, Styrelseledamot koncernchef och styrelseledamot Kurt Jofs Kristin S. Rinne Styrelseledamot Styrelseledamot Torbjörn Nyman Kjell-Åke Soting Roger Svensson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 3 mars 2021

Deloitte AB

Thomas Strömberg Auktoriserad revisor

Finansiell rapport 2020

26

Koncernens bokslut och noter

Innehåll

Koncernens bokslut

• 27 Koncernens resultaträkning

• 27 Koncernens rapport över totalresultat

• 28 Koncernens balansräkning

• 29 Kassaflödesanalys för koncernen

• 30 Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Noter till koncernens bokslut

33 A Grund för rapporternas upprättande

• 33 A1 Väsentliga redovisningsprinciper

• 40 A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings­ ändamål

• 43 B Affärsverksamhet

• 43 B1 Segmentsinformation

• 46 B2 Nettoomsättning

• 46 B3 Kostnader per kostnadsslag

• 46 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

• 46 B5 Varulager

• 46 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

• 47 B7 Övriga kortfristiga fordringar

• 47 B8 Leverantörsskulder

• 47 B9 Övriga kortfristiga skulder

47 C Långfristiga tillgångar

• 47 C1 Immateriella tillgångar

• 49 C2 Materiella anläggningstillgångar

• 50 C3 Leasing

51 D Åtaganden

• 51 D1 Avsättningar

• 52 D2 Ansvarsförbindelser

• 52 D3 Ställda säkerheter

• 52 D4 Kontraktsenliga åtaganden

• 53 E Koncernstruktur

• 53 E1 Eget kapital

• 54 E2 Företagsförvärv/avyttringar

• 55 E3 Intresseföretag

56 F Finansiella instrument

• 56 F1 Finansiell riskhantering

• 61 F2 Finansiella intäkter och kostnader

• 61 F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 62 F4 Räntebärande skulder

63 G Personalrelaterat

• 63 G1 Ersättning efter avslutad anställning

• 67 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

• 69 G3 Aktierelaterade ersättningar

• 74 G4 Information om anställda

• 75 H Övrigt

• 75 H1 Skatter

• 76 H2 Vinst per aktie

• 76 H3 Kassaflödesanalys

• 77 H4 Transaktioner med närstående 77 H5 Ersättning till revisorer

Finansiell rapport 2020

27

Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning

==> picture [532 x 268] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2020 2019 2018
Nettoomsättning B1, B2 232 390 227 216 210 838
Kostnader för sålda varor och tjänster –138 666 –142 392 –142 638
Bruttoresultat 93 724 84 824 68 200
Forsknings­ och utvecklingskostnader –39 714 –38 815 –38 909
Försäljnings­ och administrationskostnader –26 684 –26 137 –27 519
Nedskrivningar av kundfordringar F1 118 737 –420
Rörelseomkostnader –66 280 –64 215 –66 848
Övriga rörelseintäkter B4 1 161 2 350 497
Övriga rörelsekostnader B4 –499 –12 060 –665
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag B1, E3 –298 –335 58
Rörelseresultat B1 27 808 10 564 1 242
Finansiella intäkter och kostnader, netto F2 –596 –1 802 –2 705
Resultat efter finansiella poster 27 212 8 762 –1 463
Inkomstskatt H1 –9 589 –6 922 –4 813
Årets resultat 17 623 1 840 –6 276
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 17 483 2 223 –6 530
Innehav utan bestämmande inflytande 140 –383 254
Övrig information
Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2 3 323 3 306 3 291
Vinst (förlust) per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) [ 1)] H2 5,26 0,67 –1,98
Vinst (förlust) per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) [ 1)] H2 5,26 0,67 –1,98
----- End of picture text -----

1) Baserad på periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Koncernens rapport över totalresultat

==> picture [532 x 234] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK 2020 2019 2018
Årets resultat 17 623 1 840 –6 276
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen –4 618 –6 182 –2 453
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk 99 –651 207
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat 880 1 363 285
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden 136 –290 –
Omklassificering av vinster/förluster till resultaträkningen 281 – –
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser –5 376 1 925 2 011
Omklassificering till resultaträkningen 124 54 36
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag –81 131 14
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat –86 60 –
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –8 641 –3 590 100
Totalresultat för perioden 8 982 –1 750 –6 176
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 8 787 –1 403 –6 470
Innehav utan bestämmande inflytande 195 –347 294
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

28

Koncernens balansräkning

==> picture [532 x 604] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 dec 31 dec 31 dec
MSEK Not 2020 2019 2018
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar C1
Balanserade utvecklingskostnader 3 857 4 040 4 237
Goodwill 34 945 31 200 30 035
Varumärkern, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 4 805 2 491 3 474
Materiella anläggningstillgångar C2 13 383 13 850 12 849
Nyttjanderätter C3 7 980 8 487 –
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag E3 1 274 1 565 611
Övriga investeringar i aktier och andelar F3 1 519 1 432 1 515
Långfristig kundfinansiering B6, F1 1 221 2 262 1 180
Långfristiga räntebärande placeringar F1, F3 21 613 20 354 23 982
Övriga långfristiga finansiella tillgångar F3 4 842 5 614 6 559
Uppskjutna skattefordringar H1 26 296 31 174 23 152
121 735 122 469 107 594
Kortfristiga tillgångar
Varulager B5 28 097 30 863 29 255
Kontraktstillgångar B6, F1 11 273 12 171 13 178
Kundfordringar B6, F1 42 063 43 069 51 172
Kortfristig kundfinansiering B6, F1 1 916 1 494 1 704
Övriga kortfristiga fordringar B7 16 014 14 479 20 844
Kortfristiga räntebärande placeringar F1 6 820 6 759 6 625
Kassa och likvida medel H3 43 612 45 079 38 389
149 795 153 914 161 167
Summa tillgångar 271 530 276 383 268 761
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital E1 16 672 16 672 16 672
Tillskjutet kapital E1 24 731 24 731 24 731
Övriga reserver E1 –2 689 2 292 965
Balanserade vinstmedel E1 47 960 38 864 44 610
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare E1 86 674 82 559 86 978
Innehav utan bestämmande inflytande E1 –1 497 –681 792
85 177 81 878 87 770
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslutad anställning G1 37 353 35 817 28 720
Långfristiga avsättningar D1 2 886 2 679 5 471
Uppskjutna skatteskulder H1 1 089 1 224 670
Långfristig upplåning F4 22 218 28 257 30 870
Långfristiga leasingskulder C3 7 104 7 595 –
Övriga långfristiga skulder 1 383 2 114 4 346
72 033 77 686 70 077
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar D1 7 580 8 244 10 537
Kortfristig upplåning F4 7 942 9 439 2 255
Kortfristiga leasingkulder C3 2 196 2 287 –
Kontraktsskulder B6 26 440 29 041 29 348
Leverantörsskulder B8 31 988 30 403 29 883
Övriga kortfristiga skulder B9 38 174 37 405 38 891
114 320 116 819 110 914
Summa eget kapital och skulder 271 530 276 383 268 761
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

29

Kassaflödesanalys för koncernen

==> picture [532 x 404] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2020 2019 2018
Rörelsen
Årets resultat 17 623 1 840 –6 276
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet H3 14 915 12 226 7 830
32 538 14 066 1 554
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager 384 261 –4 807
Kort­ och långfristig kundfinansiering 370 –858 1 085
Kundfordringar och kontraktstillgångar –3 185 10 995 –2 047
Leverantörsskulder 4 303 –372 2 436
Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning –2 669 –3 729 6 696
Kontraktsskulder –560 –1 579 –808
Övriga rörelsetillgångar och ­skulder, netto –2 248 –1 911 5 233
–3 605 2 807 7 788
Kassaflöde från rörelsen 28 933 16 873 9 342
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –4 493 –5 118 –3 975
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 254 744 334
Förvärv av dotterföretag och verksamheter H3, E2 –9 657 –1 753 –1 618
Avyttring av dotterföretag och verksamheter H3, E2 59 248 333
Balanserade utvecklingskostnader C1 –817 –1 545 –925
Övriga investeringsverksamheter 801 –331 –523
Räntebärande placeringar –1 348 4 214 2 242
Kassaflöde från investeringsaktiviteter –15 201 –3 541 –4 132
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån F4 4 400 4 851 911
Återbetalning av lån F4 –8 643 –4 476 –1 748
Försäljning av egna aktier 163 197 107
Betald utdelning –5 996 –4 450 –3 425
Återbetalning av leasingskulder F4 –2 417 –2 990 –
Övriga finansieringsverksamheter 1 –32 78
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –12 492 –6 900 –4 077
Omräkningsdifferenser i likvida medel –2 707 258 1 372
Förändring av likvida medel –1 467 6 690 2 505
Likvida medel vid årets början 45 079 38 389 35 884
Likvida medel vid årets slut H3 43 612 45 079 38 389
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

30

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Eget kapital och övrigt totalresultat 2020

==> picture [532 x 347] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2020 16 672 24 731 2 292 38 864 82 559 –681 81 878
Årets resultat – – – 17 483 17 483 140 17 623
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar
efter avslutad anställning – – – –4 614 –4 614 –4 –4 618
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk – – 99 – 99 – 99
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat – – –20 899 879 1 880
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden – – 136 – 136 – 136
Omklassificering till resultaträkningen – – 281 – 281 – 281
Omräkningsdifferenser [1)]
Förändringar i omräkningsdifferenser – – –5 434 – –5 434 58 –5 376
Omklassificering till resultaträkningen – – 124 – 124 – 124
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures
och intresseföretag – – –81 – –81 – –81
Skatt på poster som har eller kan komma
att omklassificeras till periodens resultat – – –86 – –86 – –86
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –4 981 –3 715 –8 696 55 –8 641
Totalresultat för perioden – – –4 981 13 768 8 787 195 8 982
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier – – – 163 163 – 163
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 150 150 – 150
Betald utdelning [2)] – – – –4 985 –4 985 –1 011 –5 996
31 december 2020 16 672 24 731 –2 689 47 960 86 674 –1 497 85 177
----- End of picture text -----

1) I förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omvärdering av goodwill i lokal valuta med SEK –3 359 miljoner (SEK 966 miljoner för 2019 och SEK 1 584 miljoner för 2018), och SEK 124 miljoner (SEK 54 miljoner för 2019 och SEK 36 miljoner för 2018) i realiserad nettovinst/­förlust, avseende sålda/likviderade bolag.

• 2) Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 1,50 (SEK 1,00 för 2019 och SEK 1,00 för 2018).

Finansiell rapport 2020

31

Eget kapital och övrigt totalresultat 2019

==> picture [532 x 373] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2019 16 672 24 731 965 44 610 86 978 792 87 770
Justering av ingående balans enligt IFRS 16 – – – –249 –249 – –249
1 januari 2019, justerad 16 672 24 731 965 44 361 86 729 792 87 521
Årets resultat – – – 2 223 2 223 –383 1 840
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar
efter avslutad anställning – – – –6 182 –6 182 – –6 182
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk – – –651 – –651 – –651
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat – – 134 1 229 1 363 – 1 363
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden – – –290 – –290 – –290
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser – – 1 889 – 1 889 36 1 925
Omklassificering till resultaträkningen – – 54 – 54 – 54
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures
och intresseföretag – – 131 – 131 – 131
Skatt på poster som har eller kan komma
att omklassificeras till periodens resultat – – 60 – 60 – 60
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 1 327 –4 953 –3 626 36 –3 590
Totalresultat för perioden – – 1 327 –2 730 –1 403 –347 –1 750
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier – – – 197 197 – 197
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 377 377 – 377
Betald utdelning – – – –3 301 –3 301 –1 149 –4 450
Transaktioner med minoritetsägare – – – –40 –40 23 –17
31 december 2019 16 672 24 731 2 292 38 864 82 559 –681 81 878
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

32

Eget kapital och övrigt totalresultat 2018

==> picture [532 x 334] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2018 16 672 24 731 –334 55 866 96 935 636 97 571
Justering av ingående balans enligt IFRS 9 – – –888 –95 –983 – –983
1 januari 2018, justerad 16 672 24 731 –1 222 55 771 95 952 636 96 588
Årets resultat – – – –6 530 –6 530 254 –6 276
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till
periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar efter
avslutad anställning – – – –2 457 –2 457 4 –2 453
Omvärdering av upplåning på grund av förändring
i kreditrisk – – 207 – 207 – 207
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat – – –44 330 286 –1 285
Poster som har eller kan komma att omklassificeras
till periodens resultat
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser – – 1 974 – 1 974 37 2 011
Omklassificering till resultaträkningen – – 36 – 36 – 36
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures
och intresseföretag 14 – 14 – 14
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – 2 187 –2 127 60 40 100
Totalresultat för perioden – – 2 187 –8 657 –6 470 294 –6 176
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier – – – 107 107 – 107
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 677 677 – 677
Betald utdelning – – – –3 287 –3 287 –138 –3 425
Transaktioner med minoritetsägare – – – –1 –1 – –1
31 december 2018 16 672 24 731 965 44 610 86 978 792 87 770
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

33

Noter till koncernens bokslut

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

A1 Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, moder­ bolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutades den 31 december 2020 har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstan­ darderna (IFRS), såsom de har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen. För den finan­ siella rapporteringen för 2020 har koncernen tillämpat IFRS som fastställda av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2020). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2020 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1 relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovis­ ningslagen, för alla presenterade perioder. De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 3 mars 2021. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. För upplysningar om nya standarder och tolkningar vilka tillämpas från och med 1 januari 2020 finns i slutet av denna not.

Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar vilka inte har tillämpats 2020 upplyses om i slutet av denna not, se under rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt en ”going­concern” ansats och anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder vilka redovisas till verkligt värde såsom finansiella instrument till verkligt värde via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalresultat och pensions­ tillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner. Tillgångar anskaf­ fade under förvärv värderas initialt till verkligt värde. Ekonomisk information i koncernens resultaträkning, övrigt totalresultat, kassaflödesanalys samt sam­ manställning över förändring av eget kapital med tillhörande noter presenteras med två jämförelseår. För balansräkningen presenteras den ekonomiska informationen med hänförliga noter med två jämförelseår.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I eget kapital i koncernen ingår därför endast koncernens andel av efter förvärvet intjänat eget kapital i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag.

Dotterbolag utgörs av alla de bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Ericsson, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ska detta ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag vilket kräver att moderbolaget har bestämmande infly­ tande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sin involvering och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företaget. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör. Koncerninterna balanser och orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättandet av koncern­

redovisningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som oreali serade vinster, men bara i den mån det inte finns indikation på nedskrivningsbehov.

Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med generellt helägda dotterbolag i många av världens länder. De största och helägda operativa telekomleverantörsbolagen utgörs av Ericsson AB, registrerat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen för respektive transaktioner. Kursvinster och kursförluster som uppkommer vid betalning av sådana trans­ aktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder till balans­ dagens kurs redovisas i resultaträkningen.

Förändringar i verkligt värdet för monetära värdepapper i utländsk valuta, som klassificerade till verkligt värde över övrigt totalresultat, fördelas mellan omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapprets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av redovisat värde redovisas i Övrigt totalresultat (OCI).

Omräkningsdifferenser för monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värderesultat.

Valutakurseffekter presenteras som ett nettobelopp inom posten Finansiella intäkter och kostnader och rapporteras separat från övriga finansiella intäkter och kostnader eftersom detta reflekterar det sätt på vilket koncernen styr sin valutakursrisk på netto bas.

Koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan enligt följande:

Tillgångar och skulder i balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom­ snittlig valutakurs.

Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI).

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat (OCI). Vid avyttring av en utlandsverk­ samhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/ förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verk­ samhet och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och potentiell påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning i höginflationsekonomier.

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

34

Not A1, forts.

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Intäktsredovisning

IFRS 15, ”Intäkter från avtal med kunder” är en principbaserad modell för intäktsredovisning från kundkontrakt. Den har en femstegsmodell inne­ bärande att intäktsredovisning sker när kontroll över produkter och tjänster överförs till kunden.

De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestationsåta­ ganden har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt samt den påverkan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid. Den stora majoriteten av Ericssons affärer avser försäljning av standardprodukter och tjänster.

Standardprodukter och -tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver utförande av väsentliga installations­ och integrationstjänster. Installations­ och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps­ ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid. Intäktsredovisning för standardprodukter ska ske när kontroll över utrust­ ningen överförs till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska betraktas från kundens perspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rättigheter att ställa ut fakturor. För hårdvaruförsäljning bedöms kontroll normalt överföras när utrustningen ankommer till kundens lokaler och för mjukvaruförsäljning när licenserna görs tillgängliga för kunden. Mjukvarulicenser kan tillhandahållas vid en viss tidpunkt, aktiverad eller förberedd för att bli aktiverad av kunden vid en senare tidpunkt och därför sker intäktsredovisning när kunden får kontroll över mjukvaran. Kontraktsvillkor kan variera och därför görs bedömningar för att utvärdera indikatorerna för överföring av kontroll både för hårdvaru­ och mjukvaruförsäljning. Mjukvarulicenser säljs också på ”om och när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. I sådana fall faktureras kunden på prenumerationsbasis eller baserat på nyttjande och intäktsredovisning sker över tid. Intäktsredovisning för installations­ och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Kostnader som uppstår vid leverans av standardprodukter och tjänster redovisas som kostnad för sålda varor när den hänförliga intäktsredovisning sker i resultaträkningen. Kostnader som uppstår hänförliga till prestationsåtaganden som ännu inte är till fullo levererade redovisas som lager.

Transaktionspriser under dessa kontrakt är normalt fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvara och mjukvara och vid färdigställande av instal­ lationstjänster. En andel av transaktionspriset kan komma att faktureras vid formell acceptans av de hänförliga installationstjänsterna vilket innebär att en kontraktstillgång redovisas för den andel av transaktionspriset som ännu inte är fakturerad. Fakturerade belopp innebär normalt att betalning ska ske inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överenskommas med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och ”managed services” sker när tjänsterna utförs, generellt pro rata över tid. Kostnader som uppstår när tjänsterna utförs redovisas som kostnad för sålda varor när de uppstår. Transaktionspris under dessa kontrakt faktureras över tiden, ofta på kvartalsbasis. Transaktionspriset för ”managed services” kan innehålla variabel ersättning som estimeras baserat på prestation och tidigare erfarenhet av kunden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalnings­ tid från fakturadatum. Kontraktsskulder eller fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller baserat på utfört arbete. Kontrakt för standardprodukter och tjänster förekommer i alla segment.

Kundanpassade lösningar

Vissa produkter och tjänster säljs tillsammans som en del av en kundanpassad lösning till kunden. Denna typ av kontrakt kräver väsentliga installations­ och integrationstjänster att utföra som en del av lösningen, normalt över en period på mer än ett år. Dessa produkter och tjänster betraktas tillsammans som ett kombinerat prestationsåtagande. Denna typ av kontrakt säljs vanligtvis som ett bindande kontrakt i vilket syftet med lösningen och åtaganden för bägge

parterna är klart definierade för kontraktets löptid. Kundanpassade lösningar har inte någon alternativ användning för koncernen eftersom de inte kan säljas till eller användas av andra kunder.

Intäktsredovisning för kombinerade prestationsåtaganden ska ske över tid om färdigställandegrad kan mätas och tvingande rättigheter till betalning finns för kontraktets löptid. Färdigställandegraden estimeras med referens till vad som har levererats såsom uppnådda kontraktuella milstolpar och kundac­ ceptans. Denna metod fastställer milstolpar för intäkter under kontraktets löptid och den anses vara relevant eftersom den avspeglar den kundanpas­ sade lösningens karaktär och hur integrationstjänster levereras i dessa projekt. Om kriterierna inte möts så ska hela intäkten redovisas vid färdigställande av den kundanpassade lösningen när slutlig kundacceptans erhålls av kunden. Kostnader som uppstår för att leverera kundanpassade lösningar redovisas som kostnad för sålda varor när de relaterade milstolparna för intäkter redovisas i resultaträkningen. Kostnader som uppstår för framtida milstolpar redovisas som lager och återvinningsbarhet utvärderas regelbundet.

Transaktionspriset under dessa kontrakt är normalt fast, uppdelat i ett antal betalningar baserade på grad av färdigställande eller faktureringsmilstolpar definierade i kontraktet. I de flesta fallen är intäktsföring begränsad till fakturering baserad på färdigställande eller ovillkorade faktureringsmilstolpar över kontraktets löptid och därför uppstår inga kontraktstillgångar eller kontraktsskulder i dessa kontrakt. I vissa kontrakt kan intäktsföring ske före faktureringsmilstolparna om tvingande rättigheter till betalning finns under hela kontraktets löptid. Detta kommer då att resultera i ofakturerade fordringar i balansräkningen till dess att faktureringsmilstolpar har uppnåtts. Fakturerade belopp har normalt betalningsvillkor om 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överenskommas separat med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Kontrakt för kundanpassade lösningar hänförs till Business Support Systems (BSS) verksamheten inom segment Digital Services.

Immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR ­kontrakt konstaterat att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intel­ lektuella rättigheter över tiden och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.

Transaktionspriset för dessa kontrakt är normalt strukturerat som en royaltyavgift baserat på försäljning eller nyttjande under perioden och mäts kvartalsvis. Detta resulterar i en balans av fordringar i balansräkningen om fak­ turering utförs det följande kvartalet efter mätningen. Vissa kontrakt innehåller fasta belopp vilka ska betalas till fullo då kontraktet tecknas eller på årsbasis. Detta resulterar i en kontraktsskuldbalans om betalning sker före intäktsföring eftersom intäkten redovisas över tiden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från fakturadatum. Såsom beskrivet i not B1 ”Segment information” framgår att intäkter från IPR licenskontrakten är allokerade mellan segmenten Networks och Digital Services.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som har blivit fakturerade i enlighet med villkor i kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings­ tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör ett slag av finansiella tillgångar som hanteras separat i förhållande till fordringar. Se not F1 ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

I enlighet med IFRS 15, då väsentlig finansiering erbjuds till kunden, juste­ ras intäkter för att reflektera påverkan av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från ovanstående kundfinansieringsfordringar om kontraktsräntan är lägre än marknadsräntan eller genom implicita finansie­ ringstransaktioner för vilka betalningstider överstigande ett år från datumet för överföring av kontroll föreligger. Koncernen har valt att tillämpa den praktiska lösningen att inte justera intäkter för transaktioner med betalningstider, beräk­ nade från tidpunkt för överföring av kontroll, om ett år eller kortare.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 35

Not A1, forts.

Kontraktstillgång utgörs av ofakturerat försäljningsbelopp som hänförs till prestationsåtagande som har uppfyllts under ett kundkontrakt men är beroende av andra villkor än bara återstående kalendertid innan betalning av ersättning förfaller.

Kontraktsskuld hänförs till belopp som är betalda av eller från kunder för vilka prestationsåtaganden inte har uppfyllts eller är delvis uppfyllda. Förskott från kunder ingår också i posten för kontraktsskulder.

Som en följd av tillämpningen av IFRS 16 har nedskrivningstestet modi­ fierats till att inkludera det bokförda värdet av nyttjanderätter och exkluderar leasingbetalningar från kassaflödena hänförliga till en kassagenererande enhet.

Mer information finns i not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” samt i not C1 ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Segmentsrapportering

Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regelbun­ det granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM) som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar dess prestation. Inom koncernen utgörs CODM funktionen av verkställande direktören och koncernchefen.

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisnings­ principer som beskrivs i denna not.

Koncernen har generellt ett dotterbolag per land och inom vart och ett av dotterbolagen är varje post i de finansiella rapporterna definierad och allokerad till vart och ett av de olika segmenten. Därför föreligger ingen intern fakturering.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. För ytterligare information, se not B1 ”Segmentsinformation”.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljnings­ värde enligt principen ”först in, först ut” (FIFO).

Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter.

En stor del av lagret utgörs av pågående arbete för annans räkning (pågå­ ende arbete). Initial redovisning respektive bortbokning av pågående arbeten hänför sig till koncernens principer för intäktsföring, vilket innebär att utgifter som uppkommer i kundkontrakt initialt redovisas i pågående arbete. När den hänförliga intäkten redovisas, bokas pågående arbeten bort och redovisas i kostnader för sålda varor.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper

Leverantörsskulder

Se redovisningsprinciper under underrubrik Finansiella instrument och riskhantering.

Dessa tillgångar består av förvärvade immateriella tillgångar vilka hänförs till företagsförvärv, såsom patenträttigheter, kundrelationer, varumärken och mjukvara liksom kapitaliserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella tillgångar, huvudsakligen mjukvara. Vid första redovisnings­ till fället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Därefter redovisas både balanserade utveck­ lingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar och eventuellt förekommande nedskrivningar ingår i FoU­ kostnader, huvudsakligen för balanserade utvecklingskostnader och teknologi, i Försäljnings ­ och admi nistrationskostnader, huvudsakligen för kundrelationer och varumärken och i Kostnad för sålda varor och tjänster.

Kostnader för utveckling av produkter för försäljning, uthyrning eller annat kommersiellt bruk eller för intern användning balanseras från den tidpunkt när det bedöms att produkten kommer att bli tekniskt och ekonomiskt bär­ kraftig till dess den är färdig för försäljning eller användning inom företaget. Kundorderrelaterade kostnader för forskning och utveckling ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster. Övriga forsknings­ och utvecklingskostnader belastar resultatet allteftersom de uppstår. Avskrivning av förvärvade immateriella tillgångar, t ex patenträttigheter, kundrelationer, varumärken och mjukvara, görs linjärt över nyttjandeperioden om maximalt tio år.

Koncernen har inte redovisat några andra immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod, förutom goodwill.

Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen.

Gemensamma tillgångar allokeras till kassagenererande enheter i relation till varje enhets andel av total nettoomsättning. Beloppet i förhållande till de koncerngemensamma tillgångarna har en begränsad betydelse. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut ällande tillämpade redovisningsprinciper.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa­ genererande enhet inom koncernen som beräknas få ekonomisk nytta från de synergier som förväntas uppstå genom förvärvet.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av återvinningsvärde och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Återvinningsvärde beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvär­ det för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonte­ ringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonterings­ ränta innehåller en skattekomponent. Effekten av den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen är inte materiellt avvikande från en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av goodwill rapporteras under övriga rörelsekostnader.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av fastigheter, maskiner, servrar och andra tekniska tillgångar, övriga utrustningar, verktyg och anläggningar under uppförande. De redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen, linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är i allmänhet 25–50 år för fastigheter och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskriv­ ningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings­ och utvecklings­ kostnader eller Försäljnings­ och administrationskostnader.

I det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång inkluderas koncernens kostnader för att byta ut en komponent. Restvärdet för den utbytta komponenten exkluderas.

Prövningar av behovet av nedskrivning sker på samma sätt som för andra immateriella tillgångar än goodwill, se ovan.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan erhållen betalning reducerat med försäljningsomkostnader och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader.

36 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not A1, forts.

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler, IT­ utrustning och fordon. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.

Leasingavtal där koncernen är leasetagaren

Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med undantag för tillgångar av lägre värde och kortfristiga kontrakt. Denna modell speglar att vid leasingkontraktets start får leasetagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig att betala för den rätten. I bedömningen av ett leasingkontrakt sepa­ reras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing och leasingperioden definieras beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta. Dessa optioner tas med om de betraktas som rimligt troliga att utnyttjas.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av leasingbetalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginella låneränta för leasing. Den marginella låneräntan är beräknad beaktande ränteswapnivåer, kreditvärdigheten för företaget som har tecknat leasingkontraktet med en justering för att tillgången utgör säker­ het. Leasingbetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor och böter för avbrytande av kontrakt.

Efter initial redovisning mäts leasingskulder baserat på upplupen kostnad användande effektivräntemetoden där leasingskulderna ökar i förhållande till upplupen ränta och minskar med hänsyn till gjorda leasingbetalningar. I tillägg till detta görs en omberäkning av skulden om det sker en modifiering, en förändring görs av hyresperioden eller en förändring baserad på index för att fastställa sådana leasingbetalningar.

Nyttjanderätten mäts initialt till anskaffningsvärde vilket är samma belopp som definierades vid initial mätning av leasingskulden, justerat för eventuellt förekommande leasingbetalningar före och vid startdatum, minskat med eventuellt förekommande erhållna rabatter plus eventuellt förekommande initiala direkta kostnader eller kostnader för återställning.

Efter datum för initial redovisning mäts nyttjanderätter till anskaffnings­ kostnad minskat med ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar samt för omvädering av leasingsskulderna. Nyttjanderätterna skrivs av linjärt över leasingperioden. Nedskrivning av nyttjanderätter följer IAS 36. När nedskriv­ ning sker så skrivs tillgångsvärdet ned till återvinningsvärdet.

Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande till­ gångsvärden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. Räntekostnaden för leasingskulder presenteras i resultaträkningen som en komponent av finansiella kostnader separat från avskrivningar på nyttjanderätter. I kas­ saflödesanalysen rapporteras betalningar hänförliga till leasingskulden inom finansieringsverksamheten. Räntekostnader, kostnader för korfristiga leasing­ kontrakt och leasingkontrakt med låga värden samt variabla leasingkostnader vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. För mer information om leasing, se not C3 ”Leasing”.

Redovisning där koncernen är leasegivaren

Leasingkontrakt med koncernen som leasegivare klassificeras som finansiell leasing när majoriteten av risker och förmåner överförs till leasetagaren, i annat fall som operationell leasing. Under finansiell leasing redovisas en ford­ ran till ett belopp som är detsamma som nettoinvesteringen i leasingtillgången och intäkter är redovisade enligt redovisningsprinciperna för intäktsföring.

Under operationell leasing redovisas intäkter såväl som avskrivningar linjärt under kontraktets löptid. När koncernen agerar som leasegivare är det i huvudsak avseende andrahandsuthyrning av fastigheter, under finansiell eller operationell leasing.

Redovisningsprinciper tillämpade före 2019

Före 2019 tillämpades IAS 17 istället för IFRS 16. Jämförelseinformation har inte räknats om. Följande redovisningsprinciper tillämpades före 2019.

Leasing där koncernen var leasetagare

Leasingavtal som innebar att risker och förmåner som var förknippade med ägandet i allt väsentligt överfördes till koncernen klassificerades som finan­ siella leasingavtal. När den leasade tillgången redovisades för första gången värderades den till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av minimi­ leasingavgifterna. Därefter redovisades tillgången i enlighet med tillämpliga

redovisningsprinciper för tillgången. Avskrivningsperioden fick dock inte vara längre än leasingperioden.

Andra leasingavtal var operationella, vilket innebar att den leasade till­ gången inte redovisades i balansräkningen. Kostnader hänförliga till operatio­ nella leasingavtal redovisades i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisades som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingperioden.

Leasing där koncernen var leasegivare

Leasingavtal där koncernen var leasegivare klassificerades som finansiell leasing när merparten av risker och förmåner hade överförts till leasetagaren. I annat fall klassificerades de som operationell leasing. Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisades en fordran till ett belopp motsvarande nettoinveste­ ringen i leasingtillgången, och intäkter redovisas i enlighet med principerna för intäktsredovisning. För operationella leasingavtal redovisades utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisades linjärt över leasingperioden.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D

Avsättningar

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Dessutom måste en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. När effekten av pengars tids­ värde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts.

Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund ­ och leverantörsrela­ terade avsättningar, garantiåtaganden och andra åtaganden, t ex ersätt­ ningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister och kundfinansieringsgarantier.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvali­ tetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till redovisningsdagen.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Avsättningar för omstrukturering redovisas när koncernen kan göra en säker beräkning av skulderna hänförliga till åtagandet.

Avsättningar relaterade till avtal med kunder inkluderar uppskattade förlus­ ter hänförliga till förlustkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten när det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. I dessa beräkningar ingår sannolika böter till kunder för förlustkontrakt.

Övriga avsättningar görs bland annat för åtaganden för kontantreglerade aktierelaterade program, rättstvister och övriga avsättningar. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattningar.

Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelate­ rade tvister i relevanta rättskipningsområden. I den mån koncernen bedömer att ett identifierat potentiellt patentintrång sannolikt kommer att leda till ett utflöde av resurser sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten.

Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister, däribland rättsprocesser enligt lagar och förordningar, samt andra ärenden. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av de potentiella ekonomiska konsekvenserna. Avsättningar görs när det är sannolikt att en förpliktelse har uppstått och värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, baserat på en detaljerad analys av varje enskilt fall.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 37

Not A1, forts.

Ansvarsförbindelser

Vissa förpliktelser redovisas inte som avsättningar när det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller om beloppet hänförligt till förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig säkerhet. Sådana åtaganden presenteras som ansvarsförbindelser. Mer detaljerad infor­ mation finns i not D2 ”Ansvarsförbindelser”. I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella skulder. Goodwill uppstår när köpeskillingen överstiger det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar. Vid förvärv med innehav utan bestämmande inflytande kan full eller partiell goodwill redovisas. De slutgiltiga beloppen fastställs senast ett år efter transaktionsdagen.

Om en säljoption föreligger för ett innehav utan bestämmande inflytande i ett dotterbolag redovisas en motsvarande finansiell skuld.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen redovisar transaktioner med innehav utan bestämmande infly­ tande (IUB) som transaktioner med aktieägare. För köp från IUB sker redovis­ ning i eget kapital av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar. Vinst eller förlust hänförlig till avyttring av IUB redovisas också i eget kapital.

När koncernen upphör att ha kontroll omvärderas kvarvarande ägande till verkligt värde. Dessa värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgörs av det initiala värdet för efterföljande redovisning som intressebolag eller finansiell tillgång. Vidare redovisas alla eventuella värden som tidigare redovisats i Övrigt totalresultat (OCI) för enheten som om koncernen hade direktavyttrat de relaterade tillgångarna eller skulderna. Detta kan innebära att värden som tidigare har redovisats i Övrigt totalresultat (OCI) omklassificeras i resultaträkningen.

Vid förvärv kan koncernen per förvärv välja mellan att värdera IUB i det förvärvade bolaget till antingen verkligt värde eller proportionerlig andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar.

Joint ventures och intresseföretag

Investeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas enligt kapitalan­ delsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresseföretag eller joint ventures till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället. Därefter sker justering för ägarföretagets andel av förändringar i investeringsobjektets nettotillgångar. Om bolagets intresse i ett associerat bolag är noll, ska bolaget enligt IFRS inte redovisa sin del av framtida förluster. Avsättningar kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande ska däremot redovisas baserat på ägarandel.

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande infly­ tande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intres­ seföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Vanligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 % men inte mer än 50 %.

Koncernens andel av resultatet före skatt i dessa företag redovisas i ”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”, som ingår i rörelseresultatet. Detta beror på att sådana andelar innehas för operativa ändamål snarare än som en kortfristig investering eller för finansiella ändamål. Ericssons andel av inkomstskatter hänförliga till intresseföretag redovisas under posten Skatter i resultaträkningen.

Orealiserade vinster hänförliga till transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures och intresseföretag elimineras i proportion till koncernens andel i dessa företag. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt, förutsatt att indikation på nedskrivningsbehov inte föreligger.

Resultatandelar i joint ventures och intresseföretag som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital som balanserade vinstmedel i balansräkningen.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar för investeringar i varje joint venture och intresseföretag sker på samma sätt som för immateriella tillgångar förutom goodwill. Hela det redo­ visade värdet för varje investering, inklusive goodwill, behandlas som en enda tillgång under sådana prövningar. Se även beskrivningen under ”Immateriella tillgångar exklusive goodwill” ovan.

Om andelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande bibehålls, omklassificeras endast en proportionell andel av de värden som tidigare redovisats i Övrigt totalresultat i resultaträkningen, där så är lämpligt.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F. Plantillgångar under IAS 19 är exkluderade från policyn för riskhantering och finansiella instrument upplysningar i sektion F.

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen.

För finansiella tillgångar upphör redovisning i balansräkningen när rättig­ heterna till betalningar från innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Separata tillgångar och skulder redovisas om några rättigheter och skyldigheter skapas eller behålls vid överföringen.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till verkligt värde plus transaktions­ kostnader för alla finansiella tillgångar som inte redovisas till FVTPL.

Finansiella tillgångar redovisade till FVTPL redovisas initialt till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat base­ ras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller mark­ nadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde genom att nuvärdebe­ räkna förväntade framtida kassaflöden med rådande räntesatser. Värdering av optioner i utländsk valuta och räntegarantier (Interest Rate Guarantess, IRG) görs genom användande av Black­ Scholes beräkningsformel. Ingångsvärden till värderingarna utgörs av marknadspriser beaktande påverkan av volatilitet, valutakurser och räntesatser.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffnings­ värde om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. I efterföljande redovisning sker värdering till upplupet anskaffningsvärde baserat på effek­ tivräntemetoden minus nedskrivningar. Ränteintäkter och vinster/förluster från finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde redovisas under finansiella intäkter.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

Tillgångar klassificeras som FVOCI om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärs­ modell vars syfte uppnås både genom att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas

38 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not A1, forts.

dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektiv ränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster­ och förluster, vilka presenteras i resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. En finansiell tillgång klassificeras som innehavd för handel om den är förvärvad främst för att säljas i närtid. Derivat klassificeras som innehavda för handel under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument med syfte att tillämpa säkrings­ redovisning. Tillgångar innehavda för handel klassificeras som kortfristiga tillgångar. Skuldinstrument klassificerade som FVTPL, men inte innehavda för handel, klassificeras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga).

Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.

Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar klassificerade under FVTPL kategorin (exklusive derivat och kund­ finansiering) presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter i den period de uppstår. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträk­ ningen på följande sätt. Vinster och förluster från derivat som säkrar operatio­ nella tillgångar och skulder samt finansiella tillgångar och skulder presenteras som kostnader för sålda varor respektive finansiella intäkter och kostnader. Vinster och förluster från kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningsomkostnader.

Finansiella garantier

Kontrakt för finansiella garantier redovisas initialt till verkligt värde (det vill säga vanligtvis erhållna avgifter). Därefter redovisas dessa kontrakt som det högre av:

• Förväntade kreditförluster

• Den redovisade kontraktsavgiften minus ackumulerade amorteringar över garantiperioden, baserat på den linjära metoden.

Säkringsredovisning för kassaflöden

Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakurs­ förändring USD/SEK (”FX”) väsentligt skulle kunna påverka intäkter och rörelseresultat hänförliga till kontrakten. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt med USD som kontraktsvaluta med högst sannolika betalningstidpunkter. Från första kvartalet 2019 har koncernen ingått valutaterminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och dessa designe­ rades som säkringsinstrument.

Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringarna är säkrings­ förhållandet vanligtvis 1:1.

Koncernen identifierar förändringar i terminskurser som den säkrade risken. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designerats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto. Vid intäkts­ redovisning av den säkrade nettoomsättningen omklassificeras det ackumu­ lerade beloppet i kassaflödesreserven i OCI som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettomsättningen.

Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Anställningsrelaterad information

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). FKF utgör skillnaden mellan alla kontraktuella kassaflöden som förfaller i enlighet med kontraktet och alla kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla, nuvärde­ beräknade med den ursprungliga effektivräntesatsen. Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar är alltid desamma som FKF för hela löptiden. Koncernen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfaren­ heter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas i resultaträkningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till instrumentet.

För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de utsläcks, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört.

Upplåning

Upplåning som är hanterad av moderbolaget är identifierad som värderad till FVTPL därför att den hanteras på basis av verkligt värde. Förändringar i verk­ ligt värde redovisas i resultaträkningen förutom förändringar i verkligt värde hänförliga till kreditrisker, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).

Upplåning som inte är hanterad av moderbolaget redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Denna upplåning redovisas därefter baserat på upplupet anskaffningsvärde; förekommande skillnader mellan erhållen ersättning (netto efter transaktionskostnader) och inlösens­ värde redovisas i resultaträkningen under upplåningsperioden med använd­ ning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorad rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I en avgifts­ bestämd plan är företagets åtagande begränsat till att betala fastställda avgifter till en separat juridisk enhet (pensionsstiftelse). Koncernen har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om pensionsstiftelsen inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. De aktuariella och inves­ teringsrelaterade risker som hänförs till en avgiftsbestämd plan bärs av den anställde. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs.

I en förmånsbestämd plan är det koncernens ansvar att tillhandahålla förutbestämda förmåner till nuvarande och tidigare anställda. De aktuariella respektive investeringsrelaterade risker som hänförs till den förmånsbestämda planen bärs av företaget.

Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskonteringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approxime­ rade till koncernens åtaganden. I de länder där det inte finns en stor och djup marknad för sådana obligationer har marknadens avkastning på statsobliga­ tioner använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden och beräk­ nas årligen. Aktuariella antaganden utgörs av koncernens bästa bedömning av de variabler som bestämmer kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. När aktuariella antaganden används är det möjligt att det verkliga utfallet avviker från de bedömda resultaten eller att de aktuariella antagandena ändras från en period till en annan. Dessa skillnader rapporteras som aktuariella vinster och förluster. De utgörs exempelvis av oväntat hög eller låg personalomsätt­ ning, förändrad förväntad livslängd, löneförändringar, och förändringar av diskonteringsränta. Aktuariella vinster och förluster hänförliga till omvärdering av plantillgångar redovisas i övrigt totalresultat i den period de uppstår. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduk­ tioner av framtida betalningar till planen benämnt tillgångstak.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 39

Not A1, forts.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som en nettoräntekostnad genom att tillämpa diskonteringsräntan för den förmånsbestämda nettoskulden. Kostnader för årets tjänstgöring redovisas direkt i resultaträkningen för perioden. Kostnader hänförliga till tidigare perioder som hänförs till planförändringar eller ”curtail­ ment” redovisas direkt i den period då de uppstår.

Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensions­ kostnad och pensionsskuld. Löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under övrigt totalresultat.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedömningar av osäkerhet.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till alla anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning.

Enligt IFRS ska ett företag redovisa de kompensationskostnader som är relaterade till aktierelaterade program baserat på ett mått på vilket värde de tjänster som erhålls under programmen har för företaget. För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas.

Från och med 2017 är de nyligen tilldelade aktiebaserade programmen kontantreglerade, förutom programmen för koncernledningen. Dessa program är aktiereglerade.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnaderna redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värdet för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande prestations och marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av moderbolagets aktiekurs i förhållande till en grupp av referensaktier.

För aktierelaterade planer ska en korresponderande ökning av eget kapital redovisas.

Skälet till denna redovisningsprincip under IFRS är att dessa kompensa­ tionskostnader för en aktierelaterad plan inte har en direkt kassaflödeseffekt. Alla planer har servicevillkor och vissa har prestations­ eller marknadsvillkor. För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är detsamma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna vilka utgör kontantvärdet för aktierna räknas om och ändras under intjänande­ perioden. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller en aktiereglerad plan.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ersättningar till styrelsen

Sedan 2008 har moderbolagets bolagsstämma varje år beslutat att styrelse­ ledamöterna ska ha möjlighet att välja att erhålla en del av styrelsearvodena i form av syntetiska aktier. Programmet ger icke anställda styrelsemedlemmar som valts av årsstämman rätt att få en del av sin ersättning i form av en framtida utbetalning av ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för en B ­aktie i moderbolaget vid utbetalningstillfället. Mer information finns i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Kostnaderna för kontant utbetalning värderas och redovisas utifrån de beräknade kostnaderna för programmet pro rata under intjänandeperioden om ett år. De beräknade kostnaderna omvärderas under och vid slutet av intjänandeperioden.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H

Inkomstskatter

I koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten

direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och för underskottsavdrag. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag kom­ mer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen dels har en legal rätt att göra det, och dels en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för följande temporära skillnader: ej avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat, samt skillna­ der hänförliga till andelar i dotterbolag om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatte regler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. En justering av värden för uppskjutna skattefordringar/skatteskulder för en förändrad skattesats redovisas i resultaträkningen, såvida den inte hänför sig till en temporär skillnad som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även justeringen mot eget kapital eller OCI. Som föreskrivet i IFRIC 23 så beaktas osäkerheter vad gäller inkomstskatter om och när redovisning och värdering sker av inkomstskatte­ poster i de finansiella rapporterna.

Som ett resultat av tillämpningen av IFRS 16 ”Leasing” har koncernen inte rapporterat uppskjuten skatt vid initial redovisning. Undantaget i IAS 12 tillämpas innebärande att ingen uppskjuten skatt redovisas för den initiala redovisningen av en nyttjanderättighet och en leasingskuld. Därefter görs analys av temporära skillnader för att fastställa om förändringar hänförs till initial redovisning eller om nya temporära skillnader har uppstått och om uppskjuten skatt ska redovisas.

Värderingen av uppskjuten skatt innefattar bedömningar om huruvida kostnader som skattemässigt avdrag ännu inte yrkats för kommer att vara avdragsgilla. Dessutom görs bedömningar om huruvida tillräcklig framtida skattepliktig inkomst kommer att uppstå för att underskottsavdrag ska kunna utnyttjas inom olika beskattningsområden. All uppskjuten skatt granskas i en årlig genomgång för att bedöma sannolikt utnyttjande.

I not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att nettovinst hänförligtill moderbolagets aktieägare divideras med viktat genomsnittligt antal utestå­ ende aktier (totalt antal aktier med avdrag för aktier i eget förvar) under året.

Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till moderbolagets aktieägare divideras, i tillämpliga fall justerat, med summan av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier och potentiella stamaktier som kan ge upphov till utspädningseffekt. Utspädningseffekt av potentiella stamaktier redovisas endast om en omräkning till stamaktier skulle leda till en minskning av vinsten per aktie efter utspädning.

Rätt till matchningsaktier redovisas när det faktiska uppfyllandet av eventuella prestationsvillkor från och med redovisningsdagen skulle ge rätt till stamaktier.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perio­ den. Betalningar för dotterbolag förvärvade eller avyttrade rapporteras som kassaflöde från investeringsaktiviteter, netto efter kassa och likvida medel för förvärv eller avyttring respektive. Förvärv och/eller avyttring av dotterbolag inkluderas, netto efter förvärvade/ avyttrade likvida medel, under kassaflödet från investeringsaktiviteter. Likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebä­ rande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

40 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Nya redovisningsregler och tolkningar

Det föreligger inga förändringar av IFRS under 2020 som förväntas ha en väsentlig påverkan på resultat och finansiell ställning för koncernen, emel­ lertid har IASB publicerat ”Covid­19­Related Rent Concessions (Amendment to IFRS 16)”, gällande från 1 januari 2020 vilken ger praktiska undantag för leasetagarredovisning med avseende på hyreslättnader som uppkommer som en direkt följd av Covid­19 genom att införa en lättnadsregel i IFRS 16. Denna lättnadsregel tillåter en lease tagare att välja att inte omvärdera en Covid­19 relaterad hyreslättnad som utgör en leasingmodifiering. Denna förändring förväntas inte ha en påverkan på koncernens finansiella rapporter.

Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2020 och har inte tillämpats i koncernens utarbetandet av dessa finansiella rapporter.

IASB har publicerat den följande förändringen med införandedatum 1 januari 2021:

IASB publicerade ” Interest Rate Benchmark Reform Phase 2, Amendments to IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 and IFRS 16 (the Phase 2 Amendments).” Phase 2 Amendments har införandedatum för årsperioder som börjar per eller efter 1 januari 2021 medan tidig tillämpning är tillåten. Denna praktiska förenkling och underlättande rörande förändringar av effektiva räntor och säkringsrelationer är inte tillämpbar för koncernen.

För att minimera risken vid övergångsdatum utvärderar koncernen påver­ kan av IBOR förändringar rörande förändringar i dess derivat och icke­derivat kontrakt med planer för övergång till de alternativa referensräntor eller fasta räntesatser när så är möjligt. Kontraktsmodifieringar pågår och förväntas avslutas under 2021. När derivatkontrakt tecknas med referens till LIBOR använder koncernen clearade instrument för att minimera potentiell störning över övergångsdatumet.

Koncernen utvärderar nu behovet av att implementera operationella och systemmässiga förändringar för att säkerställa att värdering och reglering för

instrumenten påverkade av nya ”benchmark rates” kan hanteras inom den interna rapporteringsprocessen. Denna aktivitet förväntas inte ha en väsentlig påverkan på den finansiella rapporteringsprocessen.

IASB har publicerat den följande förändringen med införandedatum 1 januari 2022:

Förändringar av ”IFRS 3 Business combinations” – Referens till ramverket “IAS 16 Property, Plant and Equipment” – erhållna ersättningar före pla­ nerad driftstart vilken förbjuder företag att minska anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar med förekommande ersättningar från försäljning av enheter producerade då tillgången förs till den plats och uppnår funktions­ duglighet nödvändig för den att operera på det sätt ledningen har förväntat sig. Istället redovisar ett företag intäkter från erhållna ersättningar från försäljning av sådana enheter och produktionskostnader för dessa enheter i resultaträkningen.

Förändringar av “IAS 37 Provisions, Contingent Liabilities and Contingent Assets” vilka specificerar vilka kostnader som ett företag behöver inkludera när utvärdering görs om ett kontrakt är oneröst eller gör förluster. Förändringarna tillämpar en ”direkt relaterad kostnadsansats”. Kostnaderna som relaterar direkt till ett kontrakt för att tillhandahålla produkter eller tjänster inkluderar både tillkommande kostnader och en allokering av kostnader direkt hänförliga till kontraktets aktiviteter. Omkostnader som inte direkt hänförs till ett kontrakt exkluderas försåvitt inte de är direkt möjliga att fakturera motparten under kontraktet. Koncernen har ännu inte slutfört utvärderingen avseende någon påverkan på finansiellt resultat eller ställning från dessa förändringar.

IASB har publicerat den följande förändringen med införandedatum 1 januari 2023:

“IFRS 17 Insurance contracts” etablerar principer för redovisning, mätning, presentation och upplysningar för försäkringskontrakt. Koncernen har ännu inte slutfört utvärderingen avseende någon påverkan på finansiellt resultat eller ställning från IFRS 17.

A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisnings­ principer baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskattningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstruk­ turering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de viktigaste redovisningsprinci­ perna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar

och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser kan ha den mest betydande inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning.

Informationen i denna not är indelad i följande:

• Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

• Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av koncer­ nens redovisningsprinciper.

Intäktsredovisning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring under IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifie­ rade prestationsåtaganden under kontraktet.

Transaktionspris kan innehålla rörliga element såsom rabatter, prestations­ relaterade priser och kontraktsböter. Transaktionspris, inklusive rörlig ersätt­ ning, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund. Detta inkluderar bedömningar av prisjusteringar baserat på senast tillgängliga information om kontraktsförhandlingar vilka skulle kunna ha en

retroaktiv påverkan på priser för produkter och tjänster vilka redan är beställda eller levererade.

IFRS 15 föreskriver också att intäkter allokeras till varje prestationsåta­ gande med referens till fristående försäljningspriser. Koncernen beaktar att en metod med anpassad marknadsbedömning ska användas för att estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Dessa estimat innehåller priser satta för liknande kunder och omständigheter, justerade för att reflektera rimliga vinstmarginaler för marknaden. Estimat används för att fastställa rabatter som hänförs specifikt till varje prestationsåtagande, sålunda påverkande deras fristående försäljningspriser.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kreditvärderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av kundens förmåga eller intention att betalas så ska under IFRS 15 ingen ytterligare intäktsföring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering kan också förändras positivt över tiden inne­ bärande att intäkter nu ska redovisas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalningskriterierna.

Ledningen gör också bedömningar vad gäller kriterier för kombinering av kontrakt. Huvudinköpsavtal kan omfatta ett antal olika affärstyper med samma kund och bedömning görs för att utvärdera priser hänförliga till om de olika affärstyperna är väsentligt beroende av varandra och i dessa fall ska kon­ trakt hänförliga till sådana affärstyper kombineras och det totala kontrakts­ priset fördelas på varje prestationsåtagande baserat på estimerade fristående försäljningspriser. Nya kontrakt eller kontraktsförändringar som omfattar nya

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 41

affärstyper kan också komma att kombineras med existerande affärstyper om det föreligger ett högt inbördes prisberoende. Kontraktsändringar kan också hänföras till tidigare prestationsåtaganden och i dessa fall görs bedömning för att utvärdera om delar av det totala kontraktspriset ska tillämpas retroaktivt.

Intäkter för standardprodukter ska redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Vid försäljning av mjukvarulicenser behöver också bedömas om mjukvaran har gjorts tillgänglig för kunden genom att ta hänsyn till om den kan bestämma nyttjandet av och erhåller väsentligen alla värden och nytta av licensen. Ofta bedöms alla indikatorer avseende över­ föring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt.

Intäktsföring för kundanpassade lösningar ska ske över tiden om färdig­ ställandegraden kan mätas på ett säkert sätt och tvingande rätt till betalning föreligger under löptiden för kontraktet. Färdigställandegraden estimeras med referens till utförd prestation såsom uppnående av kontraktuella milstolpar och kundacceptans. Bedömningar görs för att fastställa rättvisande kontrak­ tuella milstolpar vilka bäst reflekterar färdigställandegraden och är avstämda med de väsentliga kundacceptansstegen inom kontraktet.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster (FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom

att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av kunder som haft likartade förlustmönster. Beloppen avseende FKF är känsliga för förändringar i omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om nuläget och framtida ekonomiska förutsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat och därför krävs regelbunden monitorering för att säkerställa att avsättnings­ matrisen blir uppdaterad om det skulle behövas. Ledningens genomgång av nuvarande och framtida förutsättningar baseras på senaste observerbara ekononomiska uppdateringar och vår interna utvärdering vad gäller potentiell påverkan på våra kunder. Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster per den 31 december 2020 uppgick till SEK 2,5 (3,0) miljarder eller 5 % (5 %) av bruttovärdet för kundfordringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detaljerad information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings­ modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden som en del av den interna utvärderingen.

Värdering av varulager

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj­ ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnjngs­ volymer och lagerbalanser. I situationer där lageröverskott föreligger görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärdet för överskottsvolymer. De totala lagerreserverna avseende estimerade förluster uppgick den 31 december 2020 till SEK 3,6 (3,4) miljarder eller 11 % (10 %) av det totala lagervärdet. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.

Klassificering i relation till bolag ägda till mindre än 100 %

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens

redovisningsprinciper

Bedömningar med avseende på klassificering av mindre än 100 % ägande ska klassificeras som dotterbolag, joint venture, intressebolag eller finansiell till­ gång. Se ”Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning” liksom ” Joint ventures och intresseföretag” under not A1 ”Väsentliga redovis­ ningsprinciper” som bakgrund. Finansiella tillgångar hänförs till ägande som varken är dotterbolag eller JV/intressebolag.

Förvärvade immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte­ rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen prövas nedskrivningsbehovet så snart det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde, utom för goodwill där dessutom nedskrivningsbehovet prövas minst årligen. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden leda till redovisning av nedskrivning. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgår till SEK –0,1 (0,0) miljarder för 2020.

Per den 31 december 2020 uppgick förvärvade immateriella rättigheter och andra immateriella tillgångar till SEK 39,8 (33,7) miljarder, inklusive goodwill om SEK 34,9 (31,2) miljarder.

Mer information om goodwill finns i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinci­ per”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer informa­ tion, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på nedskrivningsbehov. I allokeringen av köpeskillingen för varje förvärv ska den erlagda köpeskillingen hänföras till identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser där dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Eventuellt överskjutande belopp redovisas som goodwill.

Denna allokering kräver ledningens bedömning liksom att definiera kassa­ genererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan resultera i ett helt annat resultat och en annan framtida finansiell ställning.

Leasing

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av ledningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Denna bedömning kan visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasingkontraktet och kan ha en negativ effekt på nyttjanderättigheter. För mer information se not C3 ”Leasing”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Ett leasingkontrakt kan innehålla en möjlighet för leasetagaren att förkorta eller förlänga kontraktet. För sådana kontrakt krävs ledningens bedömning för att fastställa leasingperiodens längd. Koncernen estimerar dess tillkommande låneränta för att mäta leasingskuldernas nuvärde av leasingbetalningarna eftersom den implicita räntan i leasingkontraktet inte direkt kan härledas. En inkrementell låneränta används vid diskontering av leasingskulderna och krä­ ver bedömning för att återspegla den räntesats som skulle behöva betalas för att låna medel under liknande löptid, och med liknande säkerhet, för att erhålla en tillgång av liknande värde som nyttjanderätterna i en liknande ekonomisk miljö. Denna bedömda ränta påverkar diskontering av leasingskulder och nyttjanderätter som redovisas i balansräkningen, liksom fördelningen mellan räntekostnad och avskrivning i resultaträkningen under leasingperioden.

Avsättningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar hänförs främst till uppskattningar för förlustkontrakt med kunder och leverantörer. Avsättning för förlustkontrakt med kunder innefattar bedömningar av kostnader, vilka kommer att uppstå baserat på nuläge och färdigställandegrad för kontraktet. Antaganden om möjliga utfall för intäkter och kostnader, vilka kan innefatta kostnader för potentiell kompensation eller böter då kontrakt avslutas, revideras fortlöpande baserat på senast tillgänglig information och avsättning justeras i enlighet med detta. Andra källor till osäkerhet i uppskattningar rör genomförande av omstruktureringsprogram, patent och andra tvister. Såsom kommenterats ovan i början av denna not kan beloppen komma att avvika beroende på framtida bedömningar och utfall.

Per den 31 december 2020 uppgick övriga avsättningar till SEK 10,5 (10,9) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1 ”Avsättningar”.

42 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.

Program för betalning av leverantörer

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I syftet att öka rörelsekapitaleffektiviteten omförhandlar Ericsson kontinu­ erligt betalningsdagar med leverantörer. Förhandlingarna med leverantörer för betalningsdagar utgör en integrerad del av inköpsaktviteterna. Vissa leverantörer säljer sina kundfordringar utställda på Ericsson till banker och Ericsson kan om det efterfrågas introducera en bank som är intresserad av att köpa sådana fordringar. Ericsson varken betalar eller erhåller avgifter och tillhanda håller inte tillkommande säkerhet under programmet. Detta arrangemang leder inte till någon väsentlig förändring eller funktion vad gäller Ericssons skulder därför att leverantörsfakturorna betraktas som en del av rörelse kapitalet som används i Ericssons normala affärscykel. Den maximala kreditperioden som överenskoms med varje leverantör överstiger inte 6 månader. Därför kvarstår att dessa skulder fortsätter att vara klassificerade som leverantörsskulder med separata upplysningar i noterna, se not B8 ”Leverantörsskulder”.

Ansvarsförbindelser

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Som framgår av ”Avsättningar” finns det osäkerhet i uppskattade belopp. Samma typ av osäkerhet finns för ansvarsförbindelser. Beaktande att det finns ett antal potentiella åtaganden, exempelvis hänförligt till pågående tvister, kan en ansvarsförbindelse uppstå och/eller kostnad kan komma att uppstå på ett senare stadium.

pensionsplaner. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalita­ tiva företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas.

Bedömningar görs för att för att fastställa om det finns en fungerande marknad för förstklassiga företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobli­ gationer har upplysts om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Den 31 december 2020 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersättningar efter avslutad anställning till SEK 108,2 (102,4) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 73,6 (69,7) miljarder. Mer information om uppskattningar och antaganden finns i not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Uppskjuten skatt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och för outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt redovisas nettat för värderingsreserver. Värderingen av underskottsavdrag och koncernens för­ måga att utnyttja underskottsavdrag baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende avdragsgillhet i relation till större avsättningar. Som föreskrivet i IFRIC 23 görs estimat i relation till osäkra skattepositioner i ett begränsat antal länder. Estimat görs för eventuellt förekommande förändringar i skattelag­ stiftning med en potentiellt väsentlig påverkan.

De största underskottsavdragen hänför sig till Sverige, där de utan tids­ begränsning kan avräknas mot framtida inkomster (utan slutligt datum för nyttjande), förutom bolagets källskatter vilka löper ut efter fem år. Mer detal­ jerad information finns i not H1 ”Skatter”.

Den 31 december 2020 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 26,3 (31,2) miljarder. De uppskattade skatteeffekterna av dessa under­ skottsavdrag redovisas som anläggningstillgångar.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Som framgår av not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, ett potentiellt åtagande som inte sannolikt resulterar i ett finansiellt utflöde klassas som en ansvarsförbindelse, vilket inte påverkar koncernens finansiella rapporter. Om det däremot vid ett senare tillfälle visar sig att åtagandet sannolikt resulterar i ett finansiellt utflöde kommer en reserv att läggas som påverkar de finansiella rapporterna.

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av dessa poster baseras på utvärdering av inkomstskatte­, mervärdesskatte­ och andra skatteregler i alla länder där koncernen har verk­ samhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatter och redovisning av skatter måste ledningen medverka i bedömningen av klassifi­ ceringen av transaktioner och vid uppskattningen av sannolika utfall vad avser yrkade avdrag eller tvister.

Covid-19 påverkan på de finansiella rapporterna

Valutarisk

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Valutarisker påverkar koncernens ekonomiska resultat, se vidare upplysningar i not F1 ”Finansiell riskhantering”, under Valutarisk.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra tilllämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräkningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonterings­ ränta, framtida löneökningar, personalomsättning och livslängd. Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på

Covid­19­pandemin har påverkat vissa rader i våra finansiella rapporter. Ekonomisk stimulans tillhandahållna av regeringar över hela världen har minskat räntenivån på statsobligationer och resulterat i stora rörelser på kapitalmarknaderna under första kvartalet 2020. Dessa trender har till stor del reverserats eftersom de ekonomiska förutsättningarna har förbättrats i följande kvartal under 2020 men koncernen fortsätter att monitorera effekten av pandemin vad gäller viktiga områden inom de finansiella rapporterna och presentera ytterligare upplysningar när så är nödvändigt.

Kommentarer rörande olika områden inom de finansiella rapporterna har påverkat följande noter:

C1 “Immateriella tillgångar”, E1 “Eget kapital”, F1 “Finansiell riskhantering”, F4 “Räntebärande skulder”, G1 “Ersättning efter avslutad anställning” och H1 “Skatter.”

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

43

Sektion B – Affärsverksamhet

B1 Segmentsinformation

Rörelsesegment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning och för att underlätta jämförbarhet med andra företag i branschen rapporteras fyra rörelsesegment:

• Networks

• Digital Services

• Managed Services

• – Emerging Business and Other.

Segment Emerging Business and Other består av:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv och Nya verksamheter

• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och 49 % ägarandel i MediaKind.

Marknadsområden

Marknadsområdena är bolagets främsta försäljningskanal med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund.

Ericsson är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden:

• Europa och Latinamerika

• Mellanöstern och Afrika

• Nordamerika

• Nordostasien

• Sydostasien, Oceanien och Indien

Segment Networks stödjer alla radioaccesstekniker och tillhandahåller hård­ vara, mjukvara och relaterade tjänster både för radioaccess och transport. De produktrelaterade tjänsterna består av design, finjustering, nätinstallation och kundsupport. 82 % (82 % under 2019 och 82 % under 2018) av patent­ och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.

Segment Digital Services inkluderar produkter och tjänster för operatörer inom områdena affärsstödssystem (Business Support Systems, BSS), driftstöds­ system (Operational Support Systems, OSS), Cloud Core¸ Cloud kommunika­ tion och Cloud infrastruktur. Det inkluderar även konsult­, utbildnings­ och testtjänster. 18 % (18 % under 2019 och 18 % under 2018) av patent­ och licensintäkterna rapporteras inom segment Digital Services.

Bolagets patent­ och licensintäkter samt majoriteten av segment Emerging Business and Other rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand nät­ operatörer, står de 10 största kunderna för 50 % (49 % under 2019 och 48 % under 2018) av omsättningen. Ericssons största kund svarade för cirka 13 % (10 % under 2019 och 9 % under 2018) och den näst största kunden svarade för 10 % (8 % under 2019 och 8 % under 2018) av omsättningen under 2020. Dessa kunder rapporterades under segment Networks, Digital Services och Managed Services.

Segment Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer.

==> picture [532 x 237] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Rörelsesegment 2020
Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 165 978 37 324 22 600 6 488 232 390 232 390
Nettoomsättning 165 978 37 324 22 600 6 488 232 390 232 390
Bruttoresultat 72 413 15 637 4 012 1 662 93 724 93 724
Bruttomarginal (%) 43,6 % 41,9 % 17,8 % 25,6 % 40,3 % 40,3 %
Rörelseresultat 30 851 –2 206 1 563 –2 400 27 808 27 808
Rörelsemarginal (%) 18,6 % –5,9 % 6,9 % –37,0 % 12,0 % 12,0 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –596
Resultat efter finansiella poster 27 212
Inkomstskatt –9 589
Årets resultat 17 623
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 37 28 5 –368 –298 –298
Avskrivningar på immateriella tillgångar –775 –607 –5 –602 –1 989 –1 989
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –3 764 –1 252 –386 –587 –5 989 –5 989
Nedskrivningar –494 –119 –25 –58 –696 –696
Omstruktureringskostnader –746 –19 –258 –283 –1 306 –1 306
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter –129 12 5 –29 –141 –141
----- End of picture text -----

44 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not B1, forts.

Rörelsesegment 2019

==> picture [532 x 224] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 155 009 39 857 25 565 6 785 227 216 227 216
Nettoomsättning 155 009 39 857 25 565 6 785 227 216 227 216
Bruttoresultat 64 717 14 836 3 990 1 281 84 824 84 824
Bruttomarginal (%) 41,8 % 37,2 % 15,6 % 18,9 % 37,3 % 37,3 %
Rörelseresultat [1)] 24 767 –4 027 2 309 –12 485 10 564 10 564
Rörelsemarginal (%) 16,0 % –10,1 % 9,0 % –184,0 % 4,6 % 4,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 802
Resultat efter finansiella poster 8 762
Inkomstskatt –6 922
Årets resultat 1 840
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 26 41 3 –405 –335 –335
Avskrivningar på immateriella tillgångar –517 –1 413 –5 –603 –2 538 –2 538
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –3 604 –1 478 –413 –566 –6 061 –6 061
Nedskrivningar –295 –128 –24 –43 –490 –490
Omstruktureringskostnader –68 –614 –45 –71 –798 –798
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter –225 –2 –12 936 697 697
----- End of picture text -----

1) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder under 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA.

Rörelsesegment 2018

==> picture [532 x 229] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 138 570 38 089 25 770 8 409 210 838 210 838
Nettoomsättning 138 570 38 089 25 770 8 409 210 838 210 838
Bruttoresultat 55 153 8 318 2 886 1 843 68 200 68 200
Bruttomarginal (%) 39,8 % 21,8 % 11,2 % 21,9 % 32,3 % 32,3 %
Rörelseresultat 19 421 –13 852 1 093 –5 420 1 242 1 242
Rörelsemarginal (%) 14,0 % –36,4 % 4,2 % –64,5 % 0,6 % 0,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 705
Resultat efter finansiella poster –1 463
Inkomstskatt –4 813
Årets resultat –6 276
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures
och intresseföretag 28 27 3 – 58 58
Avskrivningar på immateriella tillgångar –830 –2 295 –14 –807 –3 946 –3 946
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –1 717 –933 –169 –456 –3 275 –3 275
Nedskrivningar –308 –406 –29 –354 –1 097 –1 097
Omstruktureringskostnader –1 781 –5 366 –276 –592 –8 015 –8 015
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter –132 –36 –57 – –225 –225
----- End of picture text -----

Produkter och tjänster per segment

==> picture [469 x 160] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment
2020
Produkter 122 229 20 447 81 3 429 146 186
Tjänster 43 749 16 877 22 519 3 059 86 204
Totalt 165 978 37 324 22 600 6 488 232 390
2019
Produkter 109 122 21 480 11 3 553 134 166
Tjänster 45 887 18 377 25 554 3 232 93 050
Totalt 155 009 39 857 25 565 6 785 227 216
2018
Produkter 96 931 20 458 – 4 036 121 425
Tjänster 41 639 17 631 25 770 4 373 89 413
Totalt 138 570 38 089 25 770 8 409 210 838
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 45

Not B1, forts.

Marknadsområden 2020

Marknadsområden 2020
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar4)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	21 464 4 329 4 219 36 30 048	812
Nordostasien3)	27 120 5 124 831 259 33 334	2 648
Nordamerika2)	62 199 7 979 3 529 68 73 775	12 749
Europa och Latinamerika1)	33 257 11 954 10 167 367 55 745	49 895
Mellanöstern och Afrika	13 281 6 144 3 854 19 23 298	140
Övrigt1) 2) 3) 5)	8 657 1 794 – 5 739 16 190	–
Totalt	165 978 37 324 22 600 6 488 232 390	66 244
1) varav i EU5)	29 501	48 133
varav i Sverige 5)	1 123	43 627
2) varav i USA5)	77 835	11 533
3) varav i Kina5)	18 745	2 136

• 4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

5) Inkluderar patent­ och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

Marknadsområden 2019

Marknadsområden 2019
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar4)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	21 850 4 033 3 836 57 29 776	1 199
Nordostasien3)	20 339 4 857 1 026 178 26 400	2 881
Nordamerika2)	55 808 9 646 4 673 96 70 223	11 570
Europa och Latinamerika1)	33 884 12 571 12 149 402 59 006	45 832
Mellanöstern och Afrika	14 604 7 015 3 881 25 25 525	151
Övrigt1) 2) 3) 5)	8 524 1 735 – 6 027 16 286	–
Totalt	155 009 39 857 25 565 6 785 227 216	61 633
1) varav i EU5)	35 729	44 306
varav i Sverige 5)	589	38 313
2) varav i USA5)	73 279	10 176
3) varav i Kina5)	15 860	2 402

4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

5) Inkluderar patent­ och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

Marknadsområden 2018

Marknadsområden 2018
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar4)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	21 337 4 824 3 388 40 29 589	445
Nordostasien3)	15 915 4 849 1 465 80 22 309	1 833
Nordamerika2)	46 452 8 358 3 680 96 58 586	9 397
Europa och Latinamerika1) 6)	33 887 12 172 13 191 313 59 563	39 481
Mellanöstern och Afrika6)	13 826 6 451 4 046 15 24 338	50
Övrigt1) 2) 3) 5)	7 153 1 435 – 7 865 16 453	–
Totalt	138 570 38 089 25 770 8 409 210 838	51 206
1) varav i EU5)	35 941	38 423
varav i Sverige 5)	2 315	34 434
2) varav i USA5)	61 446	8 349
3) varav i Kina5)	14 601	1 525

4) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

5) Inkluderar patent­ och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

• 6) 2018 har räknats om med anledning av en förändring i 2019 där nettoomsättning för Marocko är rapporterat på marknadsområde Mellanöstern och Afrika (tidigare Europa och Latinamerika).

46 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

B2 Nettoomsättning

B5 Varulager

B2Nettoomsättning
Nettoomsättning
	2020	2019	2018
Hårdvara	96 294	86 130	76 792
Mjukvara	49 892	48 036	44 633
Tjänster	86 204	93 050	89 413
Nettoomsättning	232 390	227 216	210 838
Varavpatent­ och licensintäkter	9 975	9 631	7 954
Varav export från Sverige	132 269	120 822	109 969

B5Varulager
Varulager
	2020	2019
Råvaror, komponenter, förbrukningsmaterial och varor under tillverkning	9 510	8 209
Färdiga varor	8 709	8 742
Pågående arbete för annans räkning	9 878	13 912
Varulager, netto	28 097	30 863

Värdet av varulager redo visas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 61 647 (58 249) miljoner.

B3 Kostnader per kostnadsslag

Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för standardiserade och kundanpassade lösningar där prestationsförpliktelserna ännu inte är fullt ut levererade. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen.

==> picture [260 x 109] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kostnader per kostnadsslag
2020 2019 2018
Varor och tjänster 120 102 123 488 135 554
Ersättningar till anställda 74 645 72 663 67 161
Avskrivningar 7 978 8 599 7 221
Nedskrivningar, inkuransreserver och
omvärderingar 3 082 4 106 3 470
Lagerökning/minskning (–/+), netto –44 –704 –2 995
Aktivering av utvecklingskostnader –817 –1 545 –925
Totala kostnader för sålda varor
och tjänster samt rörelseomkostnader 204 946 206 607 209 486
----- End of picture text -----

Reserver avseende inkurans av varulager är avdragna i redovisade belopp och uppgår till SEK 3 627 (3 386) miljoner.

Rörelser avseende inkuransreserv i varulager

==> picture [260 x 79] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Ingående balans 3 386 2 611 2 425
Ökning, netto 2 266 2 228 1 079
Ianspråktagande under perioden –1 781 –1 459 –987
Omräkningsdifferens –244 22 94
Poster avseende förvärvade/
avyttrade bolag – –16 –
Utgående balans 3 627 3 386 2 611
----- End of picture text -----

De totala omstruktureringskostnaderna för 2020 var SEK 1,3 (0,8) miljarder. Omstruktureringskostnader är inkluderade i de ovan redovisade beloppen.

Omstruktureringskostnader per funktion

B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

==> picture [260 x 59] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Kostnader för sålda varor och tjänster 725 337 5 938
FoU­kostnader 411 344 1 293
Försäljnings­ och administrations­
kostnader 170 117 784
Totala omstruktureringskostnader 1 306 798 8 015
----- End of picture text -----

Kundfordringar, kundfnansiering, kontraktstillgångar och kontraktsskulder
2020 2019
Kundfnansiering 3 137 3 756
Kundfordringar 42 063 43 069
Kontraktstillgångar 11 273 12 171
Kontraktsskulder 26 440 29 041

B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Totala kundfordringar inkluderar SEK 0 (127) miljoner relaterat till intressebolag och joint ventures.

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

==> picture [532 x 175] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Av total kundfinansiering presenteras SEK 1 916 (1 494) miljoner som
Övriga rörelseintäkter kortfristig kundfinansiering.
Vinst vid försäljning av immateriella
tillgångar och materiella anläggnings­
tillgångar 64 115 30 Intäkter under perioden
Vinst vid försäljning av aktier, andelar 2020 2019
och verksamheter [1)] 347 1 119 105 Intäktsföring under året relaterad till kontraktsskuldens
Övriga rörelseintäkter 750 1 116 362 ingående balans för perioden 20 563 23 461
Totala övriga rörelseintäkter 1 161 2 350 497 Intäktsföring under året relaterad till prestationsåtagan­
den uppfyllda, eller delvis uppfyllda, under föregående
Övriga rörelsekostnader rapportperioder 458 31
Förlust vid försäljning av immateriella
tillgångar och materiella anläggnings­
tillgångar – – –17 Intäkter relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden
Förlust vid försäljning av aktier, andelar under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdate­
och verksamheter [1)] –488 –422 –330 rade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla
Nedskrivning av goodwill [2)] – – –275 ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under året.
Övriga rörelsekostnader [3)] –11 –11 638 –43
Totala övriga rörelse kostnader –499 –12 060 –665
----- End of picture text -----

1) Inkluderar avyttringar som presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

2) För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

3) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder i 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 47

Not B6, forts.

Transaktionspris allokerat till återstående prestationsåtaganden

	2020	2019
Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat
till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda,
prestationsåtaganden	93 934	101 474

Koncernen förväntar sig att transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt enligt följande approximering: 80 % under 2021, 15 % under 2022 och resterande 5 % under 2023 och senare.

För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontrakt­ relaterade balanser, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

B7 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordringar

==> picture [260 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Förutbetalda kostnader 1 857 1 418
Förskott till leverantörer 468 412
Derivat tillgångar [1)] 1 510 142
Skatter 10 839 9 778
Övrigt 1 340 2 729
Totalt 16 014 14 479
----- End of picture text -----

1) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering”.

B8 Leverantörsskulder

Leverantörsskulder

==> picture [260 x 48] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Leverantörsskulder till intresseföretag och joint ventures 81 102
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag
och joint ventures [1)] 31 907 30 301
Totalt 31 988 30 403
----- End of picture text -----

1) Av leverantörskuldsbeloppet utgörs SEK 8,6 miljarder av leverantörsfakturor under Ericsson supplier payment program.

B9 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder

==> picture [260 x 92] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Upplupen ränta 181 238
Upplupna kostnader 28 895 31 159
Varav personalrelaterade 15 182 13 303
Varav leverantörsrelaterade 7 823 10 084
Varav övriga [ 1)] 5 890 7 772
Derivat skulder [2)] 234 996
Övriga [3)] 8 864 5 012
Totalt 38 174 37 405
----- End of picture text -----

• 1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.

• 2) Se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

• 3) Avser bland annat moms, innehållen källskatt samt skulder för levererat material där faktura ännu inte mottagits.

Sektion C – Långfristiga tillgångar

C1 Immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar

==> picture [532 x 281] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Varumärken/ Varumärken/
Balanserade produkträttig heter och Balanserade produkträttig heter och
utvecklings- övriga immateriella utvecklingskost- övriga immateriella
kostnader Goodwill tillgångar nader Goodwill tillgångar
Anskaffningsvärde
Ingående balans 18 681 37 847 52 912 23 719 43 294 58 101
Investeringar/kapitalisering 817 – 396 1 545 – 4
Poster avseende förvärvade/
avyttrade bolag [ 1)] – 7 104 3 500 –2 099 –7 093 –6 049
Försäljning/utrangering –1 256 – –48 –4 551 – –112
Omräkningsdifferens –193 –3 359 –2 847 67 1 646 968
Utgående balans 18 049 41 592 53 913 18 681 37 847 52 912
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –10 896 – –43 018 –14 768 – –47 277
Avskrivningar –906 – –1 083 –1 519 – –1 019
Poster avseende avyttrade bolag [1)] – 35 843 – 5 922
Försäljning/utrangering 1 256 – 48 4 551 – 112
Omräkningsdifferens 99 – 2 297 –3 – –756
Utgående balans –10 447 – –41 721 –10 896 – –43 018
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –3 745 –6 647 –7 403 –4 714 –13 259 –7 350
Poster avseende avyttrade bolag [1)] – – – 1 005 7 292 55
Nedskrivningar – – –137 –36 – –19
Omräkningsdifferens – – 153 – –680 –89
Utgående balans –3 745 –6 647 –7 387 –3 745 –6 647 –7 403
Netto bokfört värde 3 857 34 945 4 805 4 040 31 200 2 491
----- End of picture text -----

1) För mer information om förvärvade/avyttrade verksamheter, se not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

48 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Total goodwill för koncernen är SEK 34,9 (31,2) miljarder och är allokerad till de operativa affärssegmenten Networks SEK 24,1 (26,5) miljarder, Digital Services SEK 3,0 (3,3) miljarder och Emerging Business and Other SEK 7,8 (1,4) miljarder, varav Cradlepoint SEK 6,5 miljarder. Managed Services har ingen goodwill. I not B1 ”Segmentsinformation” finns ytterligare upplysningar.

Nedskrivning under 2020

Inom Networks gjordes en nedskrivning med SEK 0,1 miljarder kopplat till antenn­ och filterverksamheten, vilket har rapporterats på raden Forsknings­ och utvecklingskostnader .

Nedskrivning under 2019 och 2018

Under 2019 gjordes inom Digital services och Networks en nedskrivning med SEK 0,04 miljarder inom kapitaliserade utvecklingskostnader orsakat av en förändring inom GIC programmet, vilket har rapporterats på raden Forsk­ nings­ och utvecklingskostnader. Inom Emerging Business and Other gjordes en nedskrivning på SEK 0,02 miljarder orsakat av en strategiförändring, vilket har rapporterats på raden Försäljnings­ och administrationskostnader. Under 2018 gjordes inom Digital Services en nedskrivning med SEK 0,3 miljarder inom kapitaliserade utvecklingskostnader orsakat av en strategiför­ ändring inom Business Support System (BSS), vilket har rapporterats på raden Forsknings­ och utvecklingskostnader. Inom Emerging Business and Other för den kassagenererande enheten, KGE, Edge Gravity gjordes en goodwill­ nedskrivning på SEK 0,3 miljarder orsakat av en strategiförändring, vilket har rapporterats på raden Övriga rörelsekostnader. Det finns ingen återstående goodwill för denna kassagenererande enhet.

Allokering av goodwill

Allokeringen av goodwill har inte förändrats sedan förra året. Ökningen av goodwill under detta år från förvärv har allokerats till segmentet Digital Services och segmentet Emerging Business and Other, varav Cradlepoint utgör huvuddelen.

Nedskrivningstester

Varje operativt affärssegment är en kassagenererande enhet utom segmentet Emerging Business and Other som består av fem kassagenererande enheter. Nedskrivningstesterna baseras på femåriga affärsplaner för alla kassagenere­ rande enheter där återvinningsvärdena fastställs som nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden baserat på av ledningen godkända affärsplaner.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar:

• Försäljningstillväxt

• Utveckling av rörelseresultat (baserad på rörelsemarginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)

• Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2021–2025 för nyckelparametrar inom industrin:

• År 2025, ungefär 35 år efter introduktionen av digital mobil teknologi uppskattar man att det kommer att finnas 8,6 miljarder mobilabonnemang (exklusive cellulär IoT).

• Det globala antalet mobilabonnemang beräknas växa från 7,9 miljarder vid slutet av 2020 till ungefär 8,6 miljarder vid slutet av 2025. Av alla mobiltele­ fonabonnemang beräknas 7,3 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.

• Antalet 5G abonnemang beräknas nå 2,8 miljarder (exklusive cellulär IoT) i slutet av 2025.

• År 2025 beräknas det finnas ungefär 36 miljarder uppkopplade enheter varav mer än 25 miljarder hänför sig till Sakernas internet (IoT). Uppkopp­ lade IoT­enheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.

• Cellulär IoT beräknas växa från 1,7 miljarder enheter 2020 till 5,2 miljarder enheter 2025.

• Mobil datatrafikvolym förväntas öka ungefär fyra gånger mellan 2020 och 2025. Mobiltrafiken drivs av smarta telefoner och videotrafik. Trafiken från smarta telefoner kommer att växa cirka fyra gånger och den mobila video­ trafiken beräknas växa med cirka 30 % årligen fram till 2025 och kommer då att stå för cirka 75 % av all mobil datatrafik.

Antagandena baseras också på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder samt drivs av den fortsatta integrationen av telekom och data.

Affärsplanerna är baserade på specifika estimat för perioden, 2021–2025, och därefter används en årlig nominell tillväxttakt om 1 % (1 %). En dis­ konteringsränta efter skatt på 8,0 % (8,1 %) har använts för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga kassagenererande enheter, KGE, eftersom det finns en hög grad av integration mellan dem, utom för en KGE. I vår känslighetsanalys finns det inga rimliga indikationer som skulle kunna leda till ett nedskrivningsbehov.

Diskonteringsräntan för KGE Emodo inom segmentet Emerging Business and Other har satts till 12 % på grund av den lägre mognadsgraden i verk­ samheten och den högre risken. Om diskonteringsfaktorn ökas med fyra procentenheter till 16 % finns inget headroom kvar. Det redovisade värdet är SEK 0,4 miljarder.

Koncernens diskontering är baserad på framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstes­ tet avseende goodwill. Antagandena för 2019 återfinns i not C1 ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2019.

Bolaget har beaktat effekten av Covid­19­pandemin i nedskrivningstes­ terna och för närvarande förväntas inga materiella förändringar som påverkar förväntade framtida kassaflöden som skulle kunna påverka återvinnings­ värdena för immateriella tillgångar. Riskbedömningar av affärsplaner görs regelbundet och nedskrivningstest görs om det finns indikationer på att dessa tillgångar behöver skrivas ned.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 49

C2 Materiella anläggningstillgångar

==> picture [532 x 287] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Materiella anläggningstillgångar 2020
Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar
Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 6 755 3 512 33 790 1 015 45 072
Investeringar 78 163 2 184 2 068 4 493
Poster avseende förvärvade/
avyttrade bolag 2 4 59 –10 55
Försäljning/utrangering –567 –475 –2 534 –173 –3 749
Omklassificeringar 720 92 1 009 –1 821 –
Omräkningsdifferens –485 –266 –1 618 –84 –2 453
Utgående balans 6 503 3 030 32 890 995 43 418
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –3 745 –2 843 –23 291 – –29 879
Avskrivningar –425 –241 –2 936 – –3 602
Poster avseende avyttrade bolag – – 1 – 1
Försäljning/utrangering 537 470 2 165 – 3 172
Omklassificeringar 1 11 –12 – –
Omräkningsdifferens 227 210 1 210 – 1 647
Utgående balans –3 405 –2 393 –22 863 – –28 661
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –295 –43 –1 005 – –1 343
Nedskrivningar –11 –65 –434 –2 –512
Försäljning/utrangering 9 28 348 2 387
Omräkningsdifferens 22 5 67 – 94
Utgående balans –275 –75 –1 024 – –1 374
Netto bokfört värde 2 823 562 9 003 995 13 383
----- End of picture text -----

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggningstillgångar uppgick till SEK 499 (548) miljoner per den 31 december 2020.

Under 2020 har nedskrivningar gjorts om SEK 0,5 (0,4) miljarder. Nedskrivning per segment uppgick till Networks SEK 0,3 (0,2) miljarder och Digital Services SEK 0,1 (0,1) miljarder.

==> picture [532 x 298] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Materiella anläggningstillgångar 2019
Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar
Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 6 844 3 372 32 469 871 43 556
Investeringar 81 272 2 650 2 115 5 118
Poster avseende förvärvade/
avyttrade bolag –167 173 –317 27 –284
Försäljning/utrangering –568 –346 –2 941 –514 –4 369
Omklassificeringar 369 –24 1 178 –1 523 –
Omräkningsdifferens 196 65 751 39 1 051
Utgående balans 6 755 3 512 33 790 1 015 45 072
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –3 703 –2 948 –22 769 – –29 420
Avskrivningar –406 –203 –2 978 – –3 587
Poster avseende avyttrade bolag 97 12 355 – 464
Försäljning/utrangering 379 323 2 692 – 3 394
Omklassificeringar – 34 –34 – –
Omräkningsdifferens –112 –61 –557 – –730
Utgående balans –3 745 –2 843 –23 291 – –29 879
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –292 –66 –929 – –1 287
Nedskrivningar –56 6 –280 –30 –360
Poster avseende avyttrade bolag 1 – 1 – 2
Försäljning/utrangering 61 19 235 30 345
Omräkningsdifferens –9 –2 –32 – –43
Utgående balans –295 – 43 – 1 005 – – 1 343
Netto bokfört värde 2 715 626 9 494 1 015 13 850
----- End of picture text -----

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

50

C3 Leasing

Koncernen som leasetagare

==> picture [532 x 328] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nyttjanderätter
2020 2019
Lokaler Fordon Övrigt Totalt Lokaler Fordon Övrigt Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 11 263 698 126 12 087 9 151 452 126 9 729
Tillkommande nyttjanderätter 2 220 339 45 2 604 2 035 265 – 2 300
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag 126 – – 126 –21 – – –21
Uppsagda kontrakt –926 –130 – –1 056 –127 –29 – –156
Omräkningsdifferens –899 –84 – –983 225 10 – 235
Utgående balans 11 784 823 171 12 778 11 263 698 126 12 087
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –2 126 –260 –28 –2 414 – – – –
Avskrivningar –2 082 –277 –28 –2 387 –2 162 –284 –28 –2 474
Poster avseende avyttrade bolag 1 – – 1 1 – – 1
Uppsagda kontrakt 238 109 – 347 14 22 – 36
Omräkningsdifferens 269 38 1 308 21 2 – 23
Utgående balans –3 700 –390 –55 –4 145 –2 126 –260 –28 –2 414
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –872 – – –872 –767 – – –767
Nedskrivningar –47 – – –47 –75 – – –75
Uppsagda kontrakt 553 – – 553 – – – –
Omräkningsdifferens 26 – – 26 –30 – – –30
Utgående balans –340 – – –340 –872 – – –872
Finansiell vidareuthyrning
Ingående balans –314 – – –314 –311 – – –311
Borttagande –42 – – –42 2 – – 2
Omräkningsdifferens 43 – – 43 –5 – – –5
Utgående balans –313 – – –313 –314 – – –314
Netto bokfört värde 7 431 433 116 7 980 7 951 438 98 8 487
----- End of picture text -----

Leasingskulder

Leasingskulderna uppgick i slutet av 2020 till SEK 9 300 (9 882) miljoner. Löptidsanalys av återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december 2020 visas i not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”.

Framtida kassaflöden

Framtida kassaflöden från förlängningsoptioner som börjar 2021 uppgick till SEK 91 (48) miljoner. Framtida kassaflöden från leasingavtal som ännu inte påbörjats under 2020 men där Ericsson som leasetagare har ett åtagande, uppgick till SEK 13 miljoner.

Leasingkostnader

De totala leasingkostnaderna uppgick under 2020 till SEK 3 704 (3 576) miljoner, varav avskrivningar SEK 2 387 (2 474) miljoner, nedskrivningar SEK 47 (75) miljoner, leasingkostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 516 (194) miljoner, räntekostnader SEK 490 (551) miljoner och variabla leasingavgifter SEK 264 (357) miljoner. Variabla leasingutgifter är huvud­ sakligen fastighetsskatt.

Kassautflöde

Kassautflöde

==> picture [260 x 76] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Återbetalning av leasingskulder [1)] –2 417 –2 990
Räntekostnader avseende leasingskulder –490 –551
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats
i leasingskulderna –516 –194
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats
i leasingskulderna –264 –357
Totalt kassautflöde –3 687 –4 092
----- End of picture text -----

1) Inklusive förskottsbetalningar.

Koncernen som leasegivare

Leasing där koncernen är leasegivare består huvudsakligen av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 12 år.

Ersättningar för operationell vidareuthyrning under 2020 uppgick till SEK 75 (124) miljoner och för finansiell vidareuthyrning till SEK 56 (56) miljoner. Ränteintäkter från vidareuthyrning av finansiell leasing uppgick under 2020 till SEK 11 (18) miljoner.

Framtida minimiersättningar per den 31 december 2020 är fördelat enligt följande:

Framtida minimiersättningar

	Finansiell leasing	Operationell leasing
2021	58	64
2022	59	29
2023	61	18
2024	63	8
2025	11	2
2026 och senare	–	2
Totalt	**252 **	123

Ericsson Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 51

Sektion D – Åtaganden

D1 Avsättningar

==> picture [532 x 226] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avsättningar
Omstruk- Kund- Leverantörs- Produkt-
turering relaterad relaterad garantier Övriga Totalt
2020
Ingående balans 1 095 3 738 1 309 941 3 840 10 923
Årets avsättningar 1 144 1 108 535 248 2 212 5 247
Periodens återföringar av outnyttjade belopp –149 –83 –438 –99 –392 –1 161
Negativ effekt på resultaträkningen 4 086
Utbetalt/ianspråktagande under perioden –815 –766 –595 –105 –1 694 –3 975
Omklassificeringar 9 –4 –14 3 –21 –27
Omräkningsdifferens –84 –143 –6 –1 –307 –541
Utgående balans 1 200 3 850 791 987 3 638 10 466
2019
Ingående balans 3 309 8 916 1 559 363 1 861 16 008
Årets avsättningar 436 1 323 1 641 906 2 866 7 172
Periodens återföringar av outnyttjade belopp –290 –86 –739 –43 –25 –1 183
Negativ effekt på resultaträkningen 5 989
Utbetalt/ianspråktagande under perioden –1 788 –3 247 –1 052 –288 –1 201 –7 576
Omklassificeringar –659 –3 217 –101 – 358 –3 619
Omräkningsdifferens 87 49 1 3 –19 121
Utgående balans 1 095 3 738 1 309 941 3 840 10 923
----- End of picture text -----

Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs­ och marknads­ mix såväl som teknologiskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs varje månad för att identifiera behovet av nya avsättningar eller att återföra belopp. Under vissa år genomför koncernen omstruktureringsåt­ gärder, vilka kan resultera i att koncernen behöver göra avsättningar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket resulterar i att kostnaden redovisas i resultaträkningen.

Under 2020 har nya eller tillkommande avsättningar om SEK 5,2 mil jarder lagts upp och SEK 1,2 miljarder har återförts. Under året uppgick utbetalningar till SEK 4,0 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 9,3 miljarder. Under 2021 förväntas totalt cirka SEK 6,3 miljarder att utbetalas.

Av de totala avsättningarna klassificeras SEK 2,9 (2,7) miljarder som långfristiga avsättningar. För ytterligare information, se not A1 ”Väsentliga redovisnings principer” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”.

Avsättningar för omstrukturering

Under 2020 gjordes nya avsättningar om SEK 1,1 miljarder och SEK 0,1 mil­ jarder har återförts under året med anledning av ett bättre utfall än förväntat. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljning och administration. Utbetalningarna var SEK 0,8 miljarder för helåret jämfört med de förväntade om SEK 1,1 miljarder. Utbetalningarna för helåret avser också nya avsättningar gjorda under året som betalades ut under 2020. Utbetalningarna för 2021 för dessa avsätt­ ningar förväntas uppgå till cirka SEK 1,2 miljarder. För ytterligare information avseende omstruktuktureringskostnader bokförda i resultaträkningen, se not B3 ”Kostnader per kostnadsslag”.

Kundrelaterad

Kundrelaterade avsättningar omfattar huvudsakligen avsättningar för kunders förlustkontrakt. Under 2020 har nya avsättningar om SEK 1,1 miljarder gjorts för förlustkontrakt där det är sannolikt att förväntade kostnader kommer att överstiga intäkter under den återstående löptiden för dessa kontrakt. Utbetalningar uppgick under 2020 till SEK 0,8 miljarder, jämfört med de för­ väntade om SEK 3,7 miljarder. Den främsta orsaken till skillnaden är en avsätt­ ning som har utnyttjats långsammare på grund av Covid­19 reserestriktioner.

Utbetalningarna av kundrelaterade avsättningar för 2021 förväntas uppgå till cirka SEK 1,1 miljarder.

Leverantörsrelaterad

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer. Under 2020 har nya avsättningar om SEK 0,5 miljarder gjorts. SEK 0,4 miljarder har återförts under 2020 med anledning av ett bättre utfall än förväntat. Utbetalningar uppgick under 2020 till SEK 0,6 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 1,3 miljarder. Utbetalningarna för 2021 avseende leverantörsrelaterade avsättningar förväntas uppgå till cirka SEK 0,7 miljarder.

Produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver försäkran om att produkten uppfyller överenskomna specifikationer. Sådana kostnader redo­ visas som separata prestationsåtaganden. Under 2020 har nya avsättningar om SEK 0,2 miljarder gjorts. Utbetalningar uppgick under 2020 till SEK 0,1 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 0,8 miljarder. Utbetalningarna av produktionsgarantier för 2021 förväntas uppgå till cirka SEK 0,8 miljarder.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar avsättningar för aktierelaterade ersättningar, rättstvister samt övrigt. Under 2020 har nya av sätt ningar om SEK 2,2 miljarder gjorts (huvudsakligen avsättningar för aktierelaterade ersättningar och rättstvister).

Per den 31 december hänförs SEK 2,1 (1,9) miljarder (inklusive sociala avgifter) av utgående balans till avsättningar för aktierelaterade betal­ ningar, för ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”. Utbetalningar uppgick under 2020 till SEK 1,7 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 2,4 miljarder. Utbetalningarna för 2021 avseende övriga avsättningar förväntas uppgå till cirka SEK 2,5 miljarder.

52 Noter till koncernens bokslut

Ericsson Finansiell rapport 2020

D2 Ansvarsförbindelser

D2Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser
	2020	2019
Ansvarsförbindelser	1 198	1 527
Totalt	1 198	1 527

Koncernens ansvarsförbindelser hänförs främst till pensionsåtaganden, åtaganden avseende kunder och skattetvister hos dotterbolagen. Koncernens ansvarsförbindelser innefattar åtaganden för lån om SEK 15 (27) miljoner som tagits upp av andra bolag.

Alla pågående skattetvister och andra slags tvister har utvärderats. Stor leken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erfor derliga avsättningar har gjorts. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm ningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gäl­ lande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redo visningsprinciper.

Finansiella garantier för tredje part uppgick per den 31 december 2020 till SEK 6 (24) miljoner. Löptid för majoriteten av de utfärdade garantierna sträcker sig till 2021 som längst.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil­ telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikats) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndighet, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utredningsavdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. I januari 2014 inledde CCI liknande undersökningar mot Ericsson på grundval av krav från Intex Technologies (Indien) Limited och 2015 på grundval av ett nu förlikat krav från iBall. Ericsson har vid Delhi High Court ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu ett slutligt beslut från Indiens högsta domstol.

I april 2019 informerades Ericsson av SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti­monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser.

Beloppen i tabellen ovan innehåller inga belopp hänförliga till varken Micromax eller SAMR.

D3 Ställda säkerheter

D3Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
	2020	2019
Företagsinteckningar1)	6 332	5 340
Banktillgodohavanden	476	561
Totalt	6 808	5 901

D4 Kontraktsenliga åtaganden

Kontraktsenliga åtaganden 2020

==> picture [260 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förfallostruktur
SEK miljarder <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt
Kort­ och långfristiga
skulder [1) ] 8,4 10,8 10,2 1,9 31,3
Leasingåtaganden [2)] 2,6 3,9 2,5 1,9 10,9
Övriga långfristiga skulder 0,1 0,7 — 0,6 1,4
Inköpsåtaganden [3)] 12,0 2,6 0,6 — 15,2
Leverantörsskulder 32,0 — — — 32,0
Åtaganden för
kundfinansiering [4)] 26,9 — — — 26,9
Derivatskulder [4)] 0,1 0,1 — — 0,2
Totalt 82,1 18,1 13,3 4,4 117,9
----- End of picture text -----

Kontraktsenliga åtaganden 2019

==> picture [260 x 118] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förfallostruktur
SEK miljarder <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt
Kort­ och långfristiga
skulder [1) ] 9,8 15,6 10,5 2,9 38,8
Leasingåtaganden [2)] 2,8 4,1 2,6 2,3 11,8
Övriga långfristiga skulder 0,1 0,7 0,1 1,2 2,1
Inköpsåtaganden [3)] 10,6 0,6 0,1 – 11,3
Leverantörsskulder 30,4 – – – 30,4
Åtaganden för
kundfinansiering [4)] 25,9 — — — 25,9
Derivatskulder [4)] 0,3 0,1 0,4 0,1 0,9
Totalt 79,9 21,1 13,7 6,5 121,2
----- End of picture text -----

1) Kort­ och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.

2) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3 ”Leasing.”

3) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.

4) Se även not F1 ”Finansiell riskhantering.”

För att uppnå flexibilitet i vår levantörskedja, främst beroende på ökad osäkerhet avseende Covid­19, har vi ökat vår tillgång till kritiska kompo­ nenter och därmed även ökat våra kontraktuella åtaganden. Koncernen har inköpsåtaganden i lager hos leverantörer om SEK 1,6 miljarder. Eventuell risk relaterad till inköpsåtaganden är bedömd enligt principen för redovisning av avsättningar som beskrivs under not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” under rubriken Avsättningar.

För information om finansiella garantier, se not D2 ”Ansvarsförbindelser”.

1) Se även not G1 ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Ericsson Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

53

Sektion E – Koncernstruktur

E1 Eget kapital

Övriga reserver

Övriga reserver innehåller omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och omvärdering av lån.

Aktiekapital 2020

Per den 31 december 2020 hade aktiekapitalet följande sammansättning:

Aktiekapital
			Aktiekapital
Moderbolaget		Antal aktier	(MSEK)
A­aktier		261 755 983	1 309
B­aktier	3	072 395 752	15 363
Totalt	3	334 151 735	16 672

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A­aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B­aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A­ och B­aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, men vid omröstning medför A­aktier en röst per aktie och B­aktier en tiondels röst per aktie.

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2020, uppgick till 6 043 960 (19 853 247 år 2019 och 37 057 039 år 2018) B­aktier. Ericsson återköpte inga aktier under 2020 avseende aktiesparplanen (SPP).

Omräkningsdifferenser

Omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter, förändring avseende omräkning av övervärde i lokal valuta, samt omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Betingat av Covid­19­pandemins effekt på de finansiella marknaderna fluktuerade valutakurserna väsentligt under året. Svenska kronan har stärkts i förhållande till andra större valutor, särskilt USD, vilket resulterade i en negativ valutaomräkningsdifferens om SEK –5,4 miljarder vid konsolidering .

Kassaflödessäkring

För mer information, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av lån

För mer information, se not F4 ”Räntebärande skulder”.

Antal aktier
	Aktiekapital
Antal aktier	(MSEK)
Antal utestående aktier 1jan 2020 3 334 151 735	16 672
Antal utestående aktier 31 dec 2020 3 334 151 735	16 672

Förslag till utdelning

Styrelsen föreslår årsstämman en utdelning för 2020 om SEK 2,00 per aktie (SEK 1,50 för 2019 och 1,00 för 2018).

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinst medel i moderbolaget och dess koncernföretag, samt andel i joint ventures och intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också:

Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt. För mer information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning.”

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

==> picture [532 x 294] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga reserver
2020 2019
Omräknings- Kassaflödes- Omvärdering Totalt övriga Omräknings- Kassaflödes- Omvärdering Totalt övriga
SEK miljoner differenser säkringar av upplåning reserver differenser säkringar av upplåning reserver
Ingående balans 2 967 –230 –445 2 292 893 – 72 965
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat
Omvärdering av upplåning på grund av
förändring i kreditrisk – – 99 99 – – –651 –651
Skatt på poster som inte kan omklassifi­
ceras till periodens resultat – – –20 –20 – – 134 134
Poster som har eller kan komma att
omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under
perioden – 136 – 136 – –290 – –290
Omklassificering till resultaträkningen – 281 – 281 – – – –
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser –5 434 – – –5 434 1 943 – – 1 943
Omklassificering till resultaträkningen 124 – – 124 54 – – 54
Andelen övrigt totalresultat i joint
ventures och intresseföretag –81 – – –81 77 – – 77
Skatt på poster som har eller kan komma
att omklassificeras till periodens resultat – –86 – –86 – 60 – 60
Övrigt totalresultat för perioden, netto
efter skatt –5 391 331 79 –4 981 2 074 –230 –517 1 327
Totalresultat för perioden –5 391 331 79 –4 981 2 074 –230 –517 1 327
Utgående balans –2 424 101 –366 –2 689 2 967 –230 –445 2 292
----- End of picture text -----

54 Noter till koncernens bokslut

Ericsson Finansiell rapport 2020

E2 Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv/avyttringar

Förvärv

==> picture [260 x 193] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förvärv 2018–2020
2020 2019 2018
Totalt erlagd köpeskilling,
inklusive likvida medel 9 848 1 957 1 314
Förvärvade nettotillgångar
Kassa och likvida medel 314 142 94
Materiella anläggningstillgångar 55 353 4
Nyttjanderätter 126 – –
Immateriella tillgångar 3 583 497 481
Investeringar i intresseföretag 167 101 64
Övriga tillgångar 1 292 1 357 254
Avsättningar inklusive ersättning
efter avslutad anställning –16 –102 –
Övriga skulder –2 781 –743 –494
Totalt förvärvade nettotillgångar 2 740 1 605 403
Kostnader som påverkar årets resultat – 153 –
Goodwill 7 108 199 911
Totalt 9 848 1 957 1 314
Förvärvsrelaterade kostnader [ 1)] 92 85 24
----- End of picture text -----

1) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings­ och administrationskostnader i koncernens resultaträkning.

Under 2020 gjorde Ericsson förvärv med en negativ kassaflödeseffekt om SEK 9 534 (1 815) miljoner. Förvärven utgjordes huvudsakligen av:

Cradlepoint: Den 1 november 2020 förvärvade bolaget alla aktier i Cradlepoint Inc, en USA baserad marknadsledare inom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar. Investeringen är en viktig del i Ericssons strategi för att fånga marknadsandelar på den snabbt växande marknaden för 5G Enterprise lösningar. Cradlepoint kompletterar Ericssons existerande Enterprise portfölj som inkluderar Dedicated Networks och en global IoT platt­ form. Goodwill i den här transaktionen representerar framtida kunder, framtida teknologi och synergier med de säljkanaler och kommersiella modeller som tillämpas av Cradlepoint och förväntas inte vara skattemässigt avdragsgill. Följande tabell visar de preliminära värdena för förvärvade tillgångar och övertagna skulder på transaktionsdagen.

Genaker: Den 31 mars 2020, förvärvade bolaget alla aktier i Genaker, en leverantör med lösningar inom Mission Critical Push­to­talk (MC­PTT), base­ rad i Barcelona i Spanien. Förvärvet stärker Ericssons MC­PTT erbjudande i en tid när uppdragskritisk kommunikation och den privata nätverksmarknaden genomgår ett betydande teknologiskifte. Balansposterna för att fastställa förvärvsanalysen är definitiva.

Kathrein: Den preliminära förvärvsanalysen av Kathrein som gjordes 2019, avslutades under 2020 med följande förändringar: en ökning av immateriella tillgångar med SEK 188 miljoner, en minskning av övriga tillgångar med SEK 119 miljoner och en ökning av övertagna skulder med SEK 69 miljoner.

För att kunna fastställa en förvärvsanalys måste all relevant information finnas tillgänglig. Exempel på sådan information är slutligt förvärvspris och slutlig ingående balans, vilka kan kvarstå som preliminära under en tid på grund av till exempel justeringar i rörelsekapital, skatt eller beslut från lokala myndigheter.

Avyttringar

Avyttringar 2018–2020

==> picture [260 x 163] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Försäljningspris [1)] 4 1 569 226
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar 1 171 55
Nyttjanderätter 1 20 –
Kapitalandelar i intresseföretag – 5 114
Immateriella tillgångar 48 820 30
Goodwill 4 – –
Övriga tillgångar 83 96 809
Avsättningar inklusive ersättning
efter avslutad anställning –1 244 –43
Övriga skulder 6 –774 –571
Totalt avyttrade nettotillgångar 142 582 394
Nettovinst/­förlust från avyttringar –138 987 –168
Aktier i intresseföretag [1)] – –1 209 –
Kassaflödeseffekt 4 360 226
----- End of picture text -----

1) Försäljningspris för 2019 inkluderar kassa om SEK 320 miljoner och aktier i intresseföretag om SEK 1 209 miljoner.

Cradlepoint

Cradlepoint
	2020
Totalt erlagd köpeskilling – likvida medel	9 498
Förvärvade nettotillgångar
Kassa och likvida medel	297
Materiella anläggningstillgångar	185
Immateriella tillgångar	3 330
Övriga tillgångar	1 420
Övriga skulder1)	–2 797
Totalt förvärvade nettotillgångar	2 435
Goodwill	7 063
Totalt	9 498

Under 2020 genomförde bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 4 (360) miljoner. Nettovinst/­förlust från avyttringar presenteras under Övriga rörelseintäkter i resultaträkningen. För mer information, se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.

1) Inkluderar uppskjutna skatteskulder om SEK 1 205 miljoner.

Ericsson Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 55

Not E2, forts.

Förvärv 2018–2020
Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
Cradlepoint	Ett USA­baserat företaginom Wireless Edge WAN 4G och 5G Enterprise lösningar.	nov 2020
Genaker	En spansk leverantör med lösningar inom Mission Critical Push­to­tal(MC­PTT).	mar 2020
ST­Ericsson	Återstående aktier i ST­Ericsson förvärvades(tidigare ettjoint venture).	dec 2019
Kathrein	Ett Tyskland­baserat företagsom tillhandahåller antenn och flterteknologi.	okt 2019
CSF	Ett USA­baserat teknologibolagkopplat till iconective verksamheten.	aug2019
CENX	Ett USA­baserat tjänsteteknologiföretag.	sep2018
VidScale	Ett USA­baserat företagsom tillhandahåller molnbaserade Content DeliveryNetwork(CDN)lösningar.	mar 2018
Placecast	Ett USA­baserat företag som arbetar med intelligenta lokaliseringsplattformar som använder data
	från telefonoperatörer för att leverera veriferingav målgrupper.	feb 2018
Avyttringar 2018–2020
Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
MediaKind	Avyttringav 51 % av MediaKind verksamheten.	feb 2019
Ericsson Local Services AB(LSS)	Avyttringav Local Services AB med verksamhet i Sverige.	aug2018
Excellence Field Factory	Avyttringav spanska fbertjänsteverksamheten.	jun 2018

E3 Intresseföretag

==> picture [260 x 115] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kapitalandelar i intresseföretag
2020 2019
Ingående balans 1 565 611
Investeringar 167 1 310
Resultatandel –298 –335
Återbetalning av aktiekapital –3 –
Skatter –33 –5
Utdelningar –43 –66
Avyttrad verksamhet – –5
Omräkningsdifferens –81 55
Utgående balans 1 274 1 565
----- End of picture text -----

Koncernen äger 49 % av MediaKind med en investering på SEK 0,8 (1,2) miljarder. Koncernens andel i MediaKinds resultat var SEK –0,4 (–0,4) miljarder och den återstående investeringen är SEK 0,4 (0,8) miljarder. Koncernen har lånat ut SEK 0,5 (0,2) miljarder till MediaKind.

56 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Sektion F – Finansiella instrument

F1 Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör t ex investeringar, kund­ finansieringsåtaganden, garantier och upplåning, samt övervakar löpande exponeringen med avseende på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.

Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valuta­ kurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbar­ heten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom rörelseresultat, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärde­ ras på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedan presenteras nettoexponeringen för de största valutornas påverkan på faktureringen, och även nettotransaktionsexponeringen för dessa valutors påverkan på lönsamhet. De interna transaktionsexponeringarna påverkar inte koncernens lönsamhet om alla hänförliga transaktioner uppstår och redovisas i resultaträkningen i samma månad. Förekommande påverkan på resultaträkningen är en funktion av när transaktioner inträffar och valutors volatilitet och är därför omöjlig att förutsäga.

Valutaexponering, SEK miljarder

Koncernen har följande kapitalmål:

• Starkt kassaflöde före fusioner och förvärv (M&A)

• Positiv nettokassa

• Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), Standard & Poor’s (BBB­) och Fitch (BBB­).

Kapitalmålsrelaterad information, SEK miljarder
	2020	2019
Fritt kassaföde före M&A1)	22,3	7,6
Positiv nettokassa1)	41,9	34,5
Kreditbetyg
Fitch	BBB–,stabil	BBB–,stabil
Standard & Poor’s	BBB–,stabil	BB+, positiv
Moody’s	Ba1,stabil	Ba2, positiv

1) För mer information om måtten, se Alternativa nyckeltal och Finansiella begrepp.

Moody’s meddelade i juni 2020 att de hade ändrat sin Corporate Credit Rating från Ba2 till Ba1 och sin framtida bedömning från positiv till stabil. I november 2020 meddelade Standard & Poor’s (S&P) att de hade ändrat sin Corporate Credit Rating från BB+ till BBB­ och sin framtida bedömning från positiv till stabil.

Koncernen har en central Treasury och Customer Finance funktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Den arrangerar också lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att minimera åtagande mot koncernen. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så tillhandahåller eller garanterar moderbolaget säljkrediter. Den centrala funktionen övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:

• Valutarisk

• Ränterisk

• Kreditrisk

• Likviditetsrisk

• Refinansieringsrisk

• Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta­ och ränte risker samt mot politiska risker i vissa länder.

För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

				Netto
				extern	Netto intern
	Omräk-	Trans-	Fakture-	transak-	transak-
Expone-	nings-	aktions-	ring netto-	tionsexpo-	tionsexpone-
rings valuta	exponering	exponering	exponering	nering 1)	ring2)
USD3)	76,7	36,4	113,1	–12,3	39,6
EUR	26,0	9,5	35,5	12,5	–6,4
CNY	15,3	–0,1	15,2	3,0	–8,8
INR	7,0	–0,2	6,8	0,2	–3,3
AUD	9,0	–0,5	8,5	0,2	4,3
JPY	11,8	–	11,8	0,1	9,1
BRL	2,9	–	2,9	1,0	–0,5
SAR	7,0	1,5	8,5	1,6	2,0
GBP	6,1	–0,7	5,4	–1,0	2,2

• 1) Netto extern försäljning och inköp i utländsk valuta.

• 2) Intern försäljning och inköp i utländsk valuta.

3) Transaktionsexponering under 2020 inkluderar volymer i kassaflödessäkringen om USD 517 miljoner. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årsskiftet så kommer den säkrade försäljnings­ volymen som uppstår 2021 att uppgå till USD 200 miljoner.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte avhjälpas med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar tre huvudaspekter vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och rörelseresultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fak­ turerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valuta risken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotter­ bolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassa­ inflöden eller utflöden som är högst sannolika.

Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning och rörelseresultat. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD.

Styrelsen har givit koncernen ett mandat att säkra mellan 0 %–100 % av sin exponering upp till tre år i förskott. Detta mandat instruerar treasury funk­ tionen att säkra en större procentsats av denna exponering till förmånligare kurser medan säkrande med en lägre procentsats av denna exponering ska göras vid mindre fördelaktiga kurser i enlighet med en definierad skala.

Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutatermins­

kontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt,

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 57

Not F1, forts.

och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska dotterbolagens transaktionsexponering (t ex kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas vid förändring i valuta­ kurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Det här definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)

Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, skapar den väsentliga volatiliteten i USD säkringsvolymer valutaexekveringsrisk i EAB. För att sprida denna risk över året, säkras varje månad 14 % av de kommande sex måna­ dernas prognosticerade försäljning och inköp i EAB. De säkrade volymerna finansieras genom interna lån från moderbolaget, vilka inte är säkrade och därför är omvärderingens påverkan av lånet redovisat i finansiella intäkter och kostnader när de uppkommer.

Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar, prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras. Utestående lån vid årsskiftet var USD 610 miljoner (USD 440 miljoner) med en genomsnittlig balans om USD 751 miljoner över året. Betingat av den konti­ nuerliga försvagningen av USD i förhållande till SEK under 2020 så uppstod en nettovinst för säkringslånebalanserna om SEK 1,0 miljarder, innehållande resultat från realisering och omvärdering på dessa lånekontrakt om SEK 811 miljoner respektive SEK 204 miljoner.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR­metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av dens centrala Treasury funktionen för finansförvalt­ ning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaR­ mätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR­mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året.

Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % kon­ fidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2020 uppgick till SEK 21,0 (20,6) miljoner. Inga VaR­limiter överskreds under 2020.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränte­ risken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga expone­ ringen under 2020 var SEK 0,5 (1,3) miljoner per baspunkt.

Känslighetsanalys på ränteökning om 1 bas punkt, SEK miljoner

	< 3 mån	3–12 mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
Räntebärande tillgångar	–	–	–4	–2	–	–6
Räntebärande skulder1)	–	–	2	4	1	7
Derivat	–	–	–	–	1	1
Totalt	–	–	**–2 **	**2 **	**2 **	2

1) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Utestående derivat

Utestående derivat

					Relaterade
					ej avräknade
	2020 Redo visat bruttovärde Valutaderivat1) Tillgångar 1 491		Avräkning –7	Nettovärde 1 484	belopp – placeringar –1 181	Netto 303
	Skulder	–141	7	–134	–	–134
	Räntederivat
	Tillgångar	57	–31	26	–	26
	Skulder	–131	31	–100	–	–100

Utestående derivat

					Relaterade
					ej avräknade
		Redo visat			belopp –
	2019	bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	placeringar	Netto
	Valutaderivat1)
	Tillgångar	155	–54	101	–	101
	Skulder	–885	54	–831 1)	539	–292
	Räntederivat
	Tillgångar Skulder	77 –201	–36 36	41 –165	– –	41 –165

1) Under 2020, valutaderivat hänförda till kassaflödessäkring om SEK 127 miljoner är inkluderade i Övriga kortfristiga tillgångar (SEK 290 miljoner i Övriga kortfristiga skulder).

”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under Credit Support Annex (CSA) till ISDA för ”cross­currencies” derivat redovisas som kortfristiga ränte­ bärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande räntederivat definierade som säkringsinstrument:

	Valutaderivat
	2020 Nominellt värde(miljoner USD) Genomsnittligterminskurs(SEK/USD)	< 1 år 200 8,8238

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas i övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde belop­ pet som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklassfi­ ceringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

Se not E1 ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven. Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2020.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier: kreditrisk i kundfordringar och kontrakts­ tillgångar, kre ditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att:

• Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredit­ hantering hos samtliga bolag inom koncernen

58 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not F1, forts.

• Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar

• Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassa flödet

• Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom system­ funktionaliteten för kredithantering görs en kredit kontroll varje gång en för­ säljningsorder eller en faktura skapas i affärs systemet. Denna kontroll baseras på den kreditrisk som är definierad för varje kund. Kredit spärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkredinstitut inom OECD. De procentsatser som definieras i ned­ skrivningsmatrisen är baserade på historiska förlustmönster för gruppering av kunder. Dessa procentsatser justeras för aktuella förutsättningar liksom ledningens förväntningar om förändringar rörande politiska risker och framtida betalningsmönster. Nedskrivningsprocentsatserna är högre för högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som fortsätter att vara obetalda för längre tidsperioder.

Betingat av Covid­19­pandemin utvärderade koncernen också den vidare ekonomiska påverkan inför den förväntade framtiden med avseende på modellen för kredtiförluster för kundfordringar. Detta fokuserar primärt på länder som mer är påverkade av makroekonomiska faktorer som oljepriser, turism och tillgång till hårdvaluta och hur dessa faktorer kan komma att påverka kunders möjlighet att betala i framtiden. Nuvarande status för betalningsmönster och möjliga försämringar i åldersprofiler beaktas också i utvärderingen. Slutsatsen är att det föreligger ingen väsentlig förändring av risk för koncernen som ett direkt resultat av Covid­19. Koncernen kommer att fortsätta att genomföra sådana analyser regelbundet för att säkerställa att nedskrivningsmatrisen uppdateras i enlighet med detta.

Kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick tillsammans till SEK 53 336 (55 240 ) miljoner per den 31 december 2020. Reserver för osäkra kundford­ ringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2020 till SEK 2 518 (2 983) miljoner. Nedskrivningarna minskade 2020 på grund av ökade betalningar från kunder och resulterade i en avsevärd minskning av förfallna fordringar. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 136 (382) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Av dessa nedskrivningar är SEK 0 (0) miljoner fortfarande föremål för indrivning.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar	Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar	Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar
	2020	2019
Ingående balans	2 983	4 123
Minskningav reserv	–118	–737
Nedskrivningar	–136	–382
Omräkningsdifferens	–211	–21
Utgående balans1)	2 518	2 983

Åldersanalys av bruttovärde av kundfordringar och kontraktstillgångar per riskkategori per 31 december, 2020

Ejförfallet	Dagar efter förfall 1-90 91-180 181-360 >360 Totalt
Låglandrisk 33 620	517 63 105 308 34 613
Medium landrisk 13 487	1 243 338 346 753 16 167
Höglandrisk 3 023	394 223 275 1 159 5 074
Totalt förfallet 50 130	2 154 624 726 2 220 55 854

Kreditrisk avseende kundfinansiering

Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter god­ kännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut.

En kreditriskvärdering görs för varje enskild kredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell och därmed fastställs den politiska kredit­ risknivån på samma sätt som av exportkreditinstituten inom OECD. Den kom­ mersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på nivån för den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvär­ dering genererar även ett förslag till intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum utöver refinansieringskostnaden. Den referenspris­ sättning, som modellen är baserad på, verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknads­ prissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kredit omprövas regelbundet.

Per den 31 december 2020 uppgick koncernens totala utestående expone­ ring avseende kundfinansiering till SEK 5 262 (5 924) miljoner. Det redovisade värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2020, SEK 3 137 (3 756) miljoner, vilket motsvarar den maximala kreditrisken. Kundfinansiering arran geras för infrastrukturprojekt på olika geografiska marknader. Per den 31 december 2020 hade bolaget totalt 72 (80) utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av bolaget. De fem största kundkreditåta­ gandena utgjorde 75 % (69 %) av den totala kreditexponeringen under 2020. Per den 31 december 2020 utgjorde Mellanöstern och Afrika 44 % (49 %) av utestående exponering medan Sydostasien, Oceanien och Indien utgjorde 25 % (29 %). Vidare hade bolaget vid årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden upp gående till SEK 26 939 (25 854) miljoner.

Säkerheter för kundkrediter kan innefatta pantsatt utrustning, pantsätt­ ningar avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller ett försäkringsbolag. Alla sådana institutioner ska ha ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Ett så kallat ”sub participa­ tion arrangement” kan också göras med en bank, varvid hela kreditrisken och refinansieringen övertas av banken för den del som banken täcker. Det kan också vara en transferering av kreditrisken genom ett så kallat ”sub partici­ pation arrangement” med en bank, varvid hela kreditrisken och refinansie­ ringen övertas av en bank för den del som banken täcker.

Information om garantier relaterade till kundfinansiering redo visas i not D2 ”Ansvarsförbindelser”.

Nedanstående tabell visar bolagets utestående kundkrediter per den 31 december 2020 och 2019.

1) Av vilka SEK 1 (0) miljoner avser kontraktstillgångar.

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 50 % (49 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2020.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 59

Not F1, forts.

Not F1, forts.
Utestående kundfnansieringsexponeringar1) Verkligt värde av kundfnansieringskrediter Finansiellagarantier för tredjepart Upplupen ränta Maximala kreditrisken Avdragför risktäckningfrån tredjepart	2020 3 137 5 8 3 150 –95	2019 3 756 24 14 3 794 –309
Bolagets riskexponering med avdrag
för risktäckning från tredje part	3 055	3 485

1) Tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar

Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fast­ ställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bank­ ernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvär­ deringar påverkade resultaträkningen negativt med SEK 66 (804) miljoner under 2020 varav SEK 66 (804) miljoner relaterar till krediter som innehas per den 31 december 2020. Omvärderingarna presenteras som försäljnings­ och administrationskostnader varav merparten härrör till Mellanöstern och Afrika.

Kundfinansiering avstämning av verkligt värde

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Ingående balans 3 756 2 884
Tillkomna krediter 24 765 29 732
Försäljning/Återbetalning –25 069 –28 032
Omvärdering –66 –804
Omräkningsdifferens –249 –24
Utgående balans 3 137 3 756
varav långfristig 1 221 2 262
----- End of picture text -----

På grund av den fortsatta utbyggnaden av 5G har efterfrågan på kundfinan­ sieringslösningar förblivit hög under året, om än lägre än 2019. Största delen av sådan finansiering har framgångsrikt blivit överförd till banker och därför har balansen av kundfinansieringsfordringar förblivit låg.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att full­ göra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investe ringar i likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivat positioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter.

Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross currency swaps” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler.

Per den 31 december 2020 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffnings­ värde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,3 (0,1) miljarder.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga skyldigheter, analyserade per avtalsenlig löptid, se not D4 ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditetsbehov.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

==> picture [260 x 276] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Rating 3–12
2020 eller likn. <3 mån mån 1–5 år >5 år Totalt
Total bank 26 829 130 16 – 26 975
Andra finansiella
institut 202 – – – 202
Typ av emmitent/
motpart:
Stater AAA 15 000 605 12 483 395 28 483
Företag A2/P2 1 960 – – – 1 960
Bostadsinstitut AAA 216 3 969 10 240 – 14 425
Derivat 189 346 975 – 1 510
44 396 5 050 23 714 395 73 555
Rating 3–12
2019 eller likn. <3 mån mån 1–5 år >5 år Totalt
Total bank 35 006 309 1 – 35 316
Andra finansiella
institut 294 – – – 294
Typ av emmitent/
motpart:
Bank 441 213 – – 654
Stater AAA 4 028 1 590 8 361 906 14 885
Företag A2/P2 5 305 – – – 5 305
Bostadsinstitut AAA 278 3 832 11 088 – 15 198
Andra finansiella
institut A2 490 50 – – 540
Derivat 4 3 135 – 142
45 846 5 997 19 585 906 72 334
----- End of picture text -----

De finansiella instrumenten klassificeras som tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK.

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken att bolaget inte kan refinansiera sina utestå­ ende skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt. Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna.

Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften.

Finansieringsprogram[ 1)]

	Finansieringsprogram1)
	Obligationslåneprogram EMTN (USD miljoner)	Belopp 5 000	Utnyttjat 1 577	Outnyttjat 3 423
	SEC registreratprogram(USD miljoner) 2)		1 000

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.

2) Programbeloppet obestämt.

I november 2020 återbetalade koncernen en bilateral USD kreditfacilitet om USD 684 miljoner till Europeiska Investeringsbanken. I december 2020 refi­ nansierade koncernen ett Svensk Exportkredit (SEK) lån om USD 170 miljoner med ett nytt obligationslån om USD 200 miljoner innebärande en nettoökning om USD 30 miljoner i upplåning. Den nya faciliteten förfaller 2030.

Bindande kreditlöften

	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i fera valutor(USD miljoner)	2 000	–	2 000
European Investment Bank (EIB)
kreditfacilitet(EUR miljoner)	250	–	250

60 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not F1, forts.

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument redovisade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering eftersom de baseras på noterade priser i aktiva marknader för identiska tillgångar. För vissa av koncernens finansiella tillgångar och skulder, särskilt derivat, är inte noterade priser tillgängliga och verkliga värden kalkyleras med användande av marknadsantaganden såsom noteringar för räntesatser och valutakurser.

För finansiella skulder designerade till verkligt värde reflekterar det bokförda värdet också effekten i egna ”credit spreads” antingen till noterade priser eller noterade priser på ”Credit Default Swap” för ”Investment Grade” företag.

Värderingshierarki

– Noterade marknadspriser – nivå 1

Tillgångar och skulder klassificeras som nivå 1 om deras värde är observerbart på en aktiv marknad. Sådana instrument värderas med referens till ojusterade noterade priser för identiska tillgångar eller skulder i aktiva marknader där det noterade priset är tillgängligt, och där priset representerar aktuella och normalt förekommande marknadstransaktioner.

– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 2 Skulder och tillgångar klassificerade som nivå 2 har värderats genom att använda modeller vars ingångsvärden är observerbara antingen direkt eller indirekt. Värderingar baserade på observerbara ingångsvärden inkluderar likvida medel (t ex diskonteringsinstrument, kortfristiga insättningar) och räntederivat som använder räntesatsavkastningskurvor. Andra ingångsvärden inkluderar “credit spreads” och valutaterminskurser.

Ingångsvärden för avkastningskurvor är noterade fixingräntor, ränte­ swappar och IBOR räntor.

Valutaderivat är värderade genom att använda observerbara terminskurser, diskonterade med avkastningskurvor. Värdering av utländska valutaoptioner görs med användande av Black­Scholes formeln.

Värdet av kreditrisker i derivatkontrakt monitoreras regelbundet. Värderings­ justeringar av derivattillgångar och ­skulder kalkyleras baserat på utestående marknadsvärden och sannolikhet för fallisemang från kreditswappar (CDS) och om effekt av värdering är väsentlig skall den inkluderas i det verkliga värdet på derivaten.

– Värderingsteknik användande observerbara ingångsvärden – nivå 3 Skulder och tillgångar klassificeras som nivå 3 om deras värdering innefattar väsentliga ingångsvärden som inte är baserade på observerbara marknads­ värden (inte observerbara ingångsvärden). Detta avser framförallt investe­ ringar i aktieintressen där ingångsvärden anses vara observerbara om de kan vara direkt observerbara från transaktioner i en aktiv marknad, eller om det finns övertygande externa uppgifter som påvisar ett exekverbart pris för att avveckla investeringen. Inte observerbara ingångsvärden fastställs generellt genom att kopplas till observerbara ingångsvärden, historiska noteringar eller andra analystekniker.

Finansiella instrument värderade till upplupet anskaffningsvärde

Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränte exponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetyd­ liga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Finansiella instrument

==> picture [532 x 330] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde Upplupet Hierarkinivå för verkligt värde
anskaff- anskaff-
nings- Verkligt nings- Verkligt
SEK miljarder värde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Kundfinansiering – 3,1 – – 3,1 – 3,8 – – 3,8
Räntebärande placeringar – 28,1 28,1 – – – 26,6 26,6 – –
Likvida medel [3)] – 23,6 – 23,6 – – 23,9 – 23,9 –
Övriga finansiella tillgångar [1)] – 1,5 – 1,5 – 1,4 0,2 – 1,2
Övriga kortfristiga tillgångar [2)] – 1,5 – 1,5 – – 1,3 – 0,1 1,2
Tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt
totalresultat (OCI)
Kundfordringar – 42,1 – – 42,1 – 43,1 – – 43,1
Tillgångar värderade till upplu­
pet anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar 0,4 – – – – 0,5 – – – –
Likvida medel [3)] 3,6 – – – – 3,8 – – – –
Övriga finansiella tillgångar 0,5 – – – – 0,2 – – – –
Finansiella tillgångar 4,5 99,9 4,5 100,1
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde
Moderbolagets upplåning – –27,2 –18,9 –8,3 – – –35,9 –20,5 –15,4 –
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde
­ innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder – –0,2 – –0,2 – – –1,0 – –1,0 –
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Leverantörsskulder –32,0 – – – – –30,4 – – – –
Upplåning –2,9 – – – – –1,8 – – – –
Finansiella skulder –34,9 –27,4 –32,2 –36,9
----- End of picture text -----

1) Övriga finansiella tillgångar i nivå 3 hänförs till investeringar i aktier vilka ingår i ”Övriga investeringar i aktier och andelar” i not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga”.

2) Övriga kortfristiga tillgångar i nivå 3 vid utgången av 2019 hänförs till finansiella investeringar vilka var fullt ut återbetalade under 2020.

3) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 43,6 (45,1) miljarder varav SEK 27,2 (27,7) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 61

Not F1, forts.

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade finansiella instrument

Genom aktiebaserade ersättningar till anställda och till styrelsen är bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplys­ ningar om i not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, i not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och i not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med långsiktiga rörliga ersättnings­ program (LTV) 2018 och 2019 till koncernledningen (Executive Team) säkras genom eget innehav av B­aktier. Kassaflödesexponeringen är säkrad genom eget innehav av B­aktier, som kan säljas för att täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter. Åtagandet att leverera aktier i enlighet med LTV 2020 för Executive Team ska säkras genom aktieswapavtal med en tredje part, under

vilken den tredje parten skall, under eget namn, förvärva och överlåta B­aktier till anställda som omfattas av programmet. En förändring av aktiekursen kommer resultera i en förändring av de sociala kostnaderna, vilket utgör en risk i resultaträkningen.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande det syntetiska aktieprogrammet (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda är bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar och till anställda täcks av en avsättning i balansräkningen. För vidare infor mation om LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktiebaserade ersättningar till styrelsen, se not G2 ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare” och not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

F2 Finansiella intäkter och kostnader

==> picture [532 x 220] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader
2020 2019 2018
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 796 1 395 580
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 279 591 422
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto –103 –100 –429
Finansiella intäkter 693 1 295 151
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder –1 104 –1 392 –1 430
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –383 –302 –474
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto 9 –69 –27
Räntekostnader avseende leasingskulder –490 –551 –
Övriga finansiella kostnader [1)] –531 –690 –575
Finansiella kostnader –2 116 –2 702 –2 032
Valutaeffekter vinster/förluster, netto 827 –395 –824
Finansiella intäkter och kostnader, netto –596 –1 802 –2 705
Nettovinst/­förlust på finansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen [2)] –2 159 758 887
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 2 893 –1 322 –2 087
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI) – – –81
----- End of picture text -----

1) Inklusive vinst om SEK 93 (258) miljoner relaterade till delvis avräkning av skulder i pensionsplanen.

2) Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK 197 miljoner (nettoförlust SEK 650 miljoner 2019 och nettoförlust 1 059 miljoner 2018), rapporterade som försäljnings­ och admi­ nistrationskostnader.

F3 Finansiella tillgångar, långfristiga

F3Finansiella tillgångar, lån	gfristiga
Finansiella tillgångar, långfristiga	2020 Övriga investe- ringar i aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfris- tiga fnansiella tillgångar	2019
		Övriga investe- ringar i aktier och andelar Långfristiga räntebärande placeringar Övriga långfris- tiga fnanisella tillgångar
Ingående balans	1 432 20 354 5 614	1 515 23 982 6 870
Investering	123 11 091 893	62 18 484 523
Avyttring/amortering/minskning	–43 –5 021 –913	– –19 995 –703
Förändring av värdet på fonderade pensionsplaner1)	– – 51	– – –133
Omvärdering	12 –72 –53	–149 –33 154
Omklassifcering	– –4 739 –271	– –2 084 –1 155
Omräkningsdifferens	–5 – –479	4 – 58
Utgående balans	1 519 21 613 4 842	1 432 20 354 5 614

1) Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

62 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

F4 Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 30,2 (37,7) miljarder per den 31 december 2020.

==> picture [260 x 120] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Räntebärande skulder
2020 2019
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning 5 269 7 946
Övrig kortfristig upplåning 2 673 1 493
Total kortfristig upplåning 7 942 9 439
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån 22 008 21 898
Övrig långfristig upplåning 210 6 359
Total långfristig upplåning 22 218 28 257
Totala räntebärande skulder 30 160 37 696
----- End of picture text -----

==> picture [260 x 163] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter
2020 2019
Ingående balans 47 578 33 125
Kassaflöde
Upptagande av lån 4 400 4 851
Återbetalning av lån –8 643 –4 476
Leasingbetalningar –2 417 –2 990
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser –4 030 1 748
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk –99 651
Förändring av verkligt värde 136 343
Anskaffningsvärde av nya leasingkontrakt 2 604 2 300
Omklassificering [1)] – 1 767
Övriga icke kassapåverkande förändringar –69 –139
Utgående balans 39 460 47 578
----- End of picture text -----

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings­ och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av moderbolaget inom ramen för dess obliga­ tionsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program registrerat hos den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emit­ terade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1 ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 2,18 % (3,26 %).

Lån emitterade av moderbolaget redovisade till verkligt värde med förändringar i värde betingat av förändring i kreditrisk redovisas i Övrigt totalresultat (OCI). Covid­19­pandemin orsakade att kapitalmarknaderna blev mycket volatila i slutet av första kvartalet 2020, varför ”credit spreads” för företags obligationer ökade väsentligt. ”Credit spreads” har minskat väsentligt i de efterföljande kvartalen, vilket resulterade i en netto positiv påverkan om SEK 0,1 miljarder redovisad i Övrigt totalresultat (OCI).

Valutakurser fluktuerade också väsentligt över perioden, särskilt noterbart är att SEK har stärkts mot USD och EUR. Detta resulterade i en väsentlig minskning av bokförda värden för lån och obligationer vid årets slut (se tabell nedan) och minskning i kontraktuellt betalad ränta (se not F2 ”Finansiella intäkter och kostnader”) samt vägd genomsnittlig räntekostnad.

1) Återbetalning av lån under 2019 innefattar återbetalning av ett lån, vilket inte var klassificerat som ett lån, till en minoritetsägare i ett dotterbolag.

Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet

							Ackumulerade
						Förändringar av	förändringar
						verkligt värde pga	i verkligt värde
					Bokfört värde	förändringar i	pga förändringar	Bokfört värde
					(SEK miljoner)	kreditrisk	i kreditrisk	(SEK miljoner)
Mission–förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	2020	2020	2020	2019
Obligationslån
2020–20301)	200	3,02 %	USD	30 dec 2030	1 698	68	68	–
2010–20201)	170		USD	23 dec 2020	–	–16	–	1 601
2012–2022	1 000	4,125 %	USD	15 maj2022	8 537	–165	144	9 695
2017–2021	500	0,875 %	EUR	1 mar 2021	5 034	–38	3	5 267
2017–2024	500	1,875 %	EUR	1 mar 2024	5 290	–63	145	5 512
2017–20251)	150	2,741 %	USD	22 dec 2025	1 278	22	50	1 424
Totala obligationslån					21 837	–192	410	23 499
Bilaterala lån
2019–20252)	150		USD	18 dec 2025	1 237	35	9	1 371
2013–20203)	684		USD	6 nov 2020	–	32	–	6 345
2017–20232)	220		USD	15juni 2023	1 826	–5	27	2 078
2019–20243)	281		USD	31juli 2024	2 320	31	15	2 606
Totala bilaterala lån					5 383	93	51	12 400

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK). I december 2020 refinansierade koncernen Svenska Exportkreditnämnden (SEK) om USD 170 miljoner med ett nytt obligationslån om USD 200 miljoner, nettoökn­ ing av upplåning om USD 30 miljoner. Den nya faciliteten förfaller 2030. Villkoren för ett existerande lån (USD 150 miljoner) som förfaller i december 2025 modifierades från en rörlig ränta till en fast kupongränta med samma förfallodatum.

2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.

• 3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

63

Sektion G – Personalrelaterat

G1 Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersätt­ ningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Huvudsakliga förändringen under 2020 karaktäriserades av sänkta diskonteringsräntor för de flesta planer. Sammantaget resulterade förändringar i ekonomiska antaganden i aktuariella förluster avseende för­ månsbestämda pensionsplaner om SEK 9,2 miljarder. Utvecklingen av förvalt­ ningstillgångar var högre än förväntat och resulterade i omräkningsvinster om SEK 4,7 miljarder.

Svenska planer

I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

• Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löne­ anställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premie­ bestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan.

• Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare.

• Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp som valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och accepterade av varje anställd som har valt att delta.

Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmåns­ baserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 48 % (45 %) i Ericssons pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Enligt svenska redovisningsprinciper anses dessa skulder, värderade enligt olika metoder och antaganden, finansieras till mer än 100 % av tillgångarna i Ericssons pensions­ stiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.

Invaliditets­ och efterlevandepensionsdelen av ITP­planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare.

Koncernen utför de löpande pensionsutbetalningarna eftersom åtagandena ännu inte nått den nödvändiga överskottsnivån. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och pensionsstiftelsen. Den svenska pensionsstiftelsen styrs på basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta. Traditionella tillgångs­ och skuldmatch­ ningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.

Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i pensionsstiftelsen som delvis är expo­ nerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopp­ lade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden. För tillfället är inflation en lågriskfaktor i förhållande till svenska pensionsplaner eftersom inflationen inte har nått målet som Riksbanken har definierat.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkrings­ åtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och för säkringstekniska risker. Alecta insamlingsfinansieringsgrad sträcker sig mellan 125 % till 175 % och återspeglar marknadsvärdet av Alectas tillgångarna som en procent av åtagagandet till försäkringstagarna (både garanterat och icke­ garanterat), beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 148 % (148 %) per den 31 december 2020. Koncernens andel av Alectas premie reserv uppgick till 0,2 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 2,0 %. Premier till planen för 2021 uppskattas till SEK 171 miljoner.

Ansvarsförbindelser / Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser inkluderar bolagets ömsesidiga åtagande med kredit­ försäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensions åtaganden i Sverige. Koncernen har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 6,1 miljar­ der till PRI Pensionsgaranti.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensions­ planer i USA, vilka är en kombi nation av slutlönebaserade och avgiftsbase­ rade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garan terad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts.

Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan som är avgifts baserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgörings tidens längd.

Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensions­ stiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtmins­ tone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räken­ skapsåret 2020 en fondering större än minimikravet.

Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelse­ ledamöterna i stif telsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapital­ tillskottsplanering, åligger Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensions­ planer, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsför måner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalnings­ perioden blir längre än vad som bedömts i livslängdsantagandena.

Planer i Storbritannien

Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare

Liksom tidigare, har koncernen tryggat invaliditets­ och efterlevandepension inom ramen för ITP­planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som acku mulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbets­ givaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda åtaganden.

Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar.

De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garan­ terad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna.

Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av landspecifika regler och ansvaret för styr­ ning av planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter

64 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not G1, forts.

utses av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under pla­ nen. Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser.

Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obli­ gationer eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig instabi­ litet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas målsätt­ ning är att reducera planens exponering för huvudsakliga risker över tiden.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien, Indien och Irland. De brasilianska planenerna är helt fon derade, med ett netto­ överskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotter­ bolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar.

En befintlig pensionsplan i Indien (försäkringsfonden) har från och med 1 januari 2020 redovisats som en förmånsbaserad pensionsplan.

Försäkringsfonden är självförvaltad genom en registrerad undantagen stiftelse och således ska, enligt lokal lagstiftning, investeringsavkastningen vara garanterad till en minimiavkastning angiven av regeringen. Tidigare år översteg den faktiska investeringsavkastningen skulden för räntegarantin, därav råder allmänt samförstånd att sådana planer ska redovisas som förmånsbaserade pensionsplaner.

Förändringen av redovisningsprincipen drevs av förtydligande riktlinjer från Actuarial Society of India och det indiska finansiella rapporteringsorganet i år med slutsatsen att sådana planer ska betraktas som förmånsbaserade pensionsplaner eftersom koncernen är ansvarig för eventuella underskott i fondens tillgångar baserat på regeringens specificerade minimiavkastning. Koncernen har en skyldighet att finansiera eventuella underskott på avkast­ ningen av stiftelsens investeringar över de administrerade räntorna på års­ basis. Dessa administrerade kurser fastställs årligen övervägande med hänsyn till de senaste årens sociala och ekonomiska faktorer. Aktuarien har tillhanda­ hållit en värdering av försäkringsfondernas skulder baserade på riktlinjer från Actuarial Society of India.

Ingående balans för förpliktelse och förvaltningstillgångar har inkluderats i balansräkningen, men på grund av att förvaltningsvärdet överstiger förpliktel­ sen redovisades ingen nettoskuld den 1 januari 2020 då tillgångsbegränsning gäller. Tidigare års siffror omräknas inte eftersom de inte påverkar koncernens nettopensionsskuld.

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

==> picture [532 x 152] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning
Sverige USA UK Övriga Totalt
2020
Förmånsbestämda förpliktelser 56 138 17 921 15 788 18 341 108 188
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 26 967 17 327 17 326 11 991 73 611
Underskott/överskott (+/–) 29 171 594 –1 538 6 350 34 577
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen [1)] – 92 2 090 594 2 776
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning [2)] 29 171 686 552 6 944 37 353
2019
Förmånsbestämda förpliktelser 50 257 20 897 15 352 15 928 102 434
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 22 809 20 102 16 919 9 829 69 659
Underskott/överskott (+/–) 27 448 795 –1 567 6 099 32 775
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen [1)] – – 2 137 905 3 042
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning [2)] 27 448 795 570 7 004 35 817
----- End of picture text -----

1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångar överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga fodringar, se not F3 ”Finansiella tillgångar, långfristiga.” Tillgångsbegränsningen minskade under året till SEK SEK 518 (833) miljoner. Tillgångsbegränsningen 2019 har inte omräknats för försäkringsfondplanen i Indien.

2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättningar efter avslutad anställning, långfristig.

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer.

==> picture [532 x 190] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer
Sverige USA UK Övriga Totalt
2020
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 963 415 136 664 2 178
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer [1)] 1 783 13 –4 993 2 785
Totalt 2 746 428 132 1 657 4 963
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,1 %
2019
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 953 456 132 1 193 2 734
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 704 –110 –47 889 2 436
Totalt 2 657 346 85 2 082 5 170
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,8 %
2018
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 937 473 145 1 170 2 725
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 350 175 75 557 2 157
Totalt 2 287 648 220 1 727 4 882
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 9,2 %
----- End of picture text -----

1) Kostnaderna för planer i USA inkluderande vinst vid reglering om SEK 93 miljoner. Negativ kostnad för UK planerna under året på grund av ränteintäkter om SEK 327 miljoner som överstiger räntekostnader om SEK 295 miljoner.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

65

Not G1, forts.

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

==> picture [532 x 340] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förvaltn ings- Förvaltn ings-
Nuvärdet av tillgångarnas Nuvärdet av tillgångarnas
förplikt elsen verkliga värde Totalt förplikt elsen verkliga värde Totalt
2020 [2)] 2020 2020 2019 [2)] 2019 2019
Ingående balans 102 434 –69 659 32 775 90 320 –64 322 25 998
Justering [1)] 2 654 –2 776 –122 – – –
Ingående balans justerad 105 088 –72 435 32 653 90 320 –64 322 25 998
Poster i resultaträkningen [3)]
Kostnader för tjänstgöring innevarande år 2 424 – 2 424 1 977 – 1 977
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster
från regleringar [4)] –76 – –76 –266 – –266
Räntekostnader/­intäkter (+/–) 1 759 –1 454 305 2 577 –1 938 639
Skatter och administrativa kostnader – 29 29 – 49 49
Övrigt 51 2 53 –1 2 1
4 158 –1 423 2 735 4 287 –1 887 2 400
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/­intäkter – –4 734 –4 734 – –5 758 –5 758
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av demografiska antaganden 10 – 10 –775 – –775
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av finansiella antaganden 9 247 – 9 247 12 443 – 12 443
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+) 320 – 320 –126 – –126
9 577 –4 734 4 843 11 542 –5 758 5 784
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens –5 373 5 249 –124 2 079 –2 076 3
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare [5)] –1 921 –3 612 –5 533 –1 183 –321 –1 504
Anställda som omfattas av planen 223 –223 – 28 –26 2
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar –1 834 1 834 – –2 044 2 044 –
Regleringar –1 745 1 733 –12 –2 722 2 687 –35
Rörelseförvärv och avyttringar 15 – 15 127 – 127
Utgående balans 108 188 –73 611 34 577 102 434 –69 659 32 775
----- End of picture text -----

1) Justeringen avser en befintlig förmånsbestämd pensionsplan i Indien (försäkringsfonden) som tidigare redovisats som en avgiftsbestämd pensionsplan.

2) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 20,8 (21,1) år.

3) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 50 miljoner 2020 och SEK 36 miljoner 2019.

4) Vinst vid reglering om SEK 93 (258) miljoner under 2020 är rapporterad i övriga finansiella kostnader, se not F2 ”Finansiella intäkter och kostnader”.

5) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 1,8 miljarder under 2021.

Aktuariella förluster om SEK 9,2 miljarder från förändringar i ekonomiska antaganden beror på minskning av diskonteringsräntor i de större pensionsplanerna i Sverige, USA och Storbritannien.

Årets kontantbidrag till den svenska pensionsstiftelsen på SEK 3,0 miljarder förhandlades huvudsakligen fram under 2019, före Covid­19­pandemin. Koncernen förväntas inte väsentligt förändra de planerade kontantbidrag till förmånsbestämda pensionsplaner inom överskådlig framtid på grund av inverkan av Covid­19.

Värdet av förmånsbestämda förpliktelser

==> picture [532 x 98] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Sverige USA UK Övriga Totalt
2020
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 56 138 17 921 15 788 18 341 108 188
varav helt eller delvis fonderade 56 138 17 235 15 788 14 811 103 972
varav ofonderade – 686 – 3 530 4 216
2019
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 50 257 20 897 15 352 15 928 102 434
varav helt eller delvis fonderade 50 257 20 138 15 352 12 211 97 958
varav ofonderade – 759 – 3 717 4 476
----- End of picture text -----

66 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not G1, forts.

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land[1)]

==> picture [532 x 251] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Varav
Sverige USA UK Övriga Totalt onoterat [2)]
2020
Kassa och likvida medel 1 117 575 911 34 2 637 0 %
Aktier 5 635 655 3 469 2 235 11 994 18 %
Räntebärande värdepapper 13 570 14 557 11 745 6 985 46 857 7 %
Fastigheter 4 338 – 152 531 5 021 100 %
Investeringsfonder 2 153 1 495 274 419 4 341 50 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – – 1 409 1 409 100 %
Övrigt 154 45 775 378 1 352 0 %
Totalt 26 967 17 327 17 326 11 991 73 611
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – –
av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – –
2019
Kassa och likvida medel 1 319 1 013 1 309 86 3 727 0 %
Aktier 3 784 773 3 368 2 422 10 347 15 %
Räntebärande värdepapper 11 969 17 050 10 994 4 774 44 787 7 %
Fastigheter 4 489 – 169 550 5 208 100 %
Investeringsfonder 1 248 1 261 296 242 3 047 65 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – – 1 404 1 404 100 %
Övrigt – 5 783 351 1 139 6 %
Totalt 22 809 20 102 16 919 9 829 69 659
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – –
av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – –
----- End of picture text -----

1) Tillgångsklassen presenteras baserat på investeringens underliggande exponering. Detta inkluderar direkt investering i värdepapper eller investering genom sammanslagna fonder som investerar i en tillgångsklass. 2) Onoterat avser tillgångar klassificerade som verkligt värde nivå 3.

Aktuariella antaganden

Finansiella och demografiska aktuariella antaganden

	2020 2019 Sverige USA UK Sverige USA UK
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta	0,5 % 2,3 % 1,5 % 0,9 % 3,2 % 2,1 %
Infation	1,8 % 2,5 % 2,8 % 1,8 % 2,5 % 3,0 %
Löneökningsgrad	2,8 % 3,5 % – 2,8 % 3,5 % –
Demografska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder	23 23 23 22 23 23

Aktuariella antaganden revideras på kvartalsbasis. Se också not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2 ”Viktiga uppskattningar och bedöm ningar för redovisningsändamål”.

och UK vid årets slut. Effekten motverkades dock av en liknande värdeökning av förvaltningstillgångar på grund av relativt hög skuldexponering av värde­ papper i dessa planer.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2020 uppgick den använda diskonte­ ringsräntan i Sverige till 0,5 % (0,9 %). Om diskonteringsräntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 1,5 % (1,8 %) per den 31 december 2020. Om dessa diskonterings räntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2020 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 11,8 (9,8) miljarder lägre.

På grund av finansiell stimulans för att mildra Covid­19­effekten mins­ kade statsobligationsräntorna betydligt under första kvartalet 2020, vilket resulterade i en betydande ökning av värderingen av pensionsskulden. Marknadsförhållandena har sedan dess stabiliserats, även om statsobliga­ tionsräntorna fortfarande är lägre än i slutet av 2019.

USA och UK

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre.

Volatiliteten på kapitalmarknaderna resulterade i lägre diskonteringsräntor för företagsobligationer som använts för att värdera pensionsskulder i USA

Omvärderingar i Övrigt totalresultat relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

==> picture [260 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Aktuariella vinster och förluster (+/–) –3 946 –5 049
Effekt av begränsning i tillgångstaket 226 –398
Svensk särskild löneskatt –898 –735
Totalt –4 618 –6 182
----- End of picture text -----

Känslighetsanalys av väsentliga antaganden

Påverkan på den förmånsbestämda förplik- telsen av en förändringav antaganden	2020
	Sverige USA UK
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta –0,5 %	7,2 1,1 2,0
Diskonteringsränta +0,5 %	–6,3 –1,0 –1,7
Infation –0,5 %	–6,3 –0,0 –1,4
Infation +0,5 %	7,2 0,0 1,5
Löneökningsgrad –0,5 %	–2,6 –0,0 –
Löneökningsgrad +0,5 %	2,7 0,0 –
Demografska antaganden
Längd – 1 år	–2,9 –0,5 –0,6
Längd + 1 år	2,9 0,5 0,6

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

67

G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen

Ersättningtill styrelsens ledamöter	Ersättningtill styrelsens ledamöter
				Värde vid		Netto-
				tidpunkten för		förändring
			Antal syntetiska	tilldelning av	Antal utestående	av värdet av			Total
	Styrelse-		aktier/andel av	syntetiska aktier	tidigare tilldelade	syntetiska	Kommitté-	Totalt arvode	ersättning
SEK		arvoden	styrelsearvodet	tilldelade 2020	syntetiska aktier	aktier1)	arvoden	i kontanter2)	2020
				A		B		C	(A+B+C)
Styrelseledamot
Ronnie Leten	4 075 000		24 625/50 %	2 404 385	52 525	543 924	375 000	2 412 500	5 360 809
Helena Stjernholm	1 020 000		6 163/50 %	601 755	32 672	254 900	175 000	685 000	1 541 655
Jacob Wallenberg	1 020 000		9 245/75 %	902 682	39 765	295 558	175 000	430 000	1 628 240
Jon Fredrik Baksaas	1 020 000		6 163/50 %	601 755	32 370	–6 009	200 000	710 000	1 305 746
Jan Carlson	1 020 000		9 245/75 %	902 682	32 370	39 913	425 000	680 000	1 622 595
Nora Denzel	1 020 000		3 081/25 %	300 829	10 788	65 016	175 000	940 000	1 305 845
Börje Ekholm		–	–	–	8 319	326 399	–	–	326 399
Eric A. Elzvik	1 020 000		3 081/25 %	300 829	10 788	13 298	400 000	1 165 000	1 479 127
Kurt Jofs	1 020 000		–	–	19 378	65 602	600 000	1 620 000	1 685 602
Kristin S. Rinne	1 020 000		3 081/25 %	300 829	22 514	111 003	200 000	965 000	1 376 832
Arbetstagarledamöter
Torbjörn Nyman		19 500	–	–	–	–	10 500	30 000	30 000
Kjell­Åke Soting		19 500	–	–	–	–	10 500	30 000	30 000
Roger Svensson		19 500	–	–	–	–	10 500	30 000	30 000
Per Holmberg (suppleant)		19 500	–	–	–	–	–	19 500	19 500
Anders Ripa(suppleant)		19 500	–	–	–	–	–	19 500	19 500
Loredana Roslund(suppleant)		19 500	–	–	–	–	–	19 500	19 500
Totalt	12 352 000		64 684	6 315 746	261 489	1 709 604	2 756 500	9 756 000	17 781 3503)

1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2019 för syntetiska aktier tilldelade 2015 (för vilka betalning erlades 2020). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2020 och värdet den 31 december 2019 för de syntetiska aktier som tilldelades 2016, 2017, 2018 och 2019. Beräknad till aktiekursen SEK 97,64. Skillnaden mellan värdet den 31 december 2020 och värdet vid tilldelningsdagen för syntetiska aktier som tilldelades 2020.

Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2016, 2017, 2018 och 2019 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 1,00, SEK 1,00, SEK 1,00 och SEK 1,50 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid års­ stämmorna 2017, 2018, 2019 och 2020 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2015 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2016, 2017, 2018 och 2019. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.

3) Exklusive sociala avgifter om SEK 3 740 020.

Kommentarer till tabellen

• Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 075 000 och ett arvode om SEK 200 000 som ordförande i Finanskommittén och ett arvode om SEK 175 000 som medlem i Kompensationskommittén.

• Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett arvode om SEK 1 020 000 vardera. Dessutom var ordföranden i kommittén för Audit and Compliance berättigad till ett arvode om SEK 400 000 och övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance SEK 250 000 vardera. Ordförandena i Finanskommittén, Kompensationskommittén och Teknik­ och vetenskapskommittén var berättigade till ett arvode om SEK 200 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till ett arvode om SEK 175 000 vardera.

• Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvode och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med moderbolaget eller något av dess dotterbo­ lag som ger rätt till förmåner vid avgång.

• Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode av SEK 1 500 till var och en av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och kommittémöte som de har deltagit vid.

• Årsstämman 2020 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier (vars värde vid tidpunkten för tilldelningen motsvarar 75 % av styrelsearvodet), ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form

av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelsearvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handels­ dagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport för det första kvartalet 2020: SEK 82,74. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal.

De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2025. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda genom­ snittskursen för B­aktier under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.

Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på syntetiska aktier som tilldelats 2015 skedde 2020. Beloppen som utbetalades 2020 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentlig­ görandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2019: SEK 77,96 och uppgick till sammanlagt SEK 1 540 373, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2020. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto förändringen av värdet för

68 Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

Not G2, forts.

de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2020 framgår av tabellen på sidan 67 ”Ersättning till styrelsens ledamöter”.

Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B­aktie och kan skilja sig från år till år i jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2020 fanns det totalt 326 173 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 32 635 067.

Ersättningar till koncernledningen

Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten innestående medel.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt andra medlemmar i koncernens ledningsgrupp innefattar fast lön, kort­ och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättnings­ komponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattnings­ havare som godkändes vid årsstämman 2020.

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultat­ räkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar.

Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen	Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen	Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen	Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen
			Övriga	Övriga
	Vd och	Vd och	medlemmar	medlemmar
	koncernchef	koncernchef	i koncernledningen	i koncernledningen
SEK	2020	2019	2020	2019	Totalt 2020	Totalt 2019
Lön1)	17 727 726	16 299 080	98 063 266	86 342 359	115 790 992	102 641 439
Avgångsvederlag	–	–	–	–	–	–
Avsättning för årlig rörlig ersättningintjänad under året	–	–	37 992 529	28 289 319	37 992 529	28 289 319
Avsättning för långsiktigrörligersättning 2)	41 110 656	31 491 325	41 237 506	31 149 752	82 348 162	62 641 077
Pensionskostnader3)	9 113 376	8 284 891	39 685 920	33 389 234	48 799 296	41 674 125
Övriga förmåner	770 276	600 572	17 064 089	21 765 983	17 834 365	22 366 555
Sociala avgifter och skatter	21 592 463	17 807 558	52 496 382	43 244 590	74 088 845	61 052 148
Totalt	90 314 497	74 483 426	286 539 692	244 181 237	376 854 189	318 664 663

1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.

2) Inkluderar pro­rata beräknad avsättning för långsiktig rörlig ersättning för övriga ET medlemmar för de individer som lämnat ET under året.

3) Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson.

Kommentarer till tabellen

• Fredrik Jejdling blev utsedd till vice verkställande direktör av styrelsen från och med 7 november 2017. Han inträdde inte som ställföreträdare för vd och koncernchef under 2020. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen. En detaljerad översikt av Fredrik Jejdlings ersättning för 2020 finns i Ersättningsrapporten för 2020.

• Arun Bansal blev utsedd till vice verkställande direktör av styrelsen från och med 10 juni 2020. Han inträdde inte som ställföreträdare för vd och koncern chef under 2020. Information om Arun Bansal finns i gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen. En detaljerad översikt av Arun Bansals ersättning för 2020 för perioden efter han blev utsedd till vice verkställande direktör finns i Ersättningsrapporten för 2020.

• Gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen 2020 omfattar följande personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Stella Medlicott, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo, Fadi Pharaon och Åsa Tamsons.

• Gruppen Övriga medlemmar i koncernledningen 2019 omfattar följande personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo och Åsa Tamsons. Dessutom invaldes Stella Medlicott i koncernledningen den 10 juni 2019, och Fadi Pharaon invaldes i koncernledningen den 1 september 2019, Helena Norman (lämnande

koncernledningen den 10 juni 2019 och Ericsson den 30 juni 2019 genom egen uppsägning) och Rafiah Ibrahim (lämnade koncernledningen den 31 augusti 2019).

• I beloppet för lön i tabellen för vd och koncernchef samt för övriga medlem­ mar i ET ingår semesterlön som utbetalats under 2020 samt övriga avtalade ersättningar som kostnadsförts 2020.

• ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” avser ersättningskost naderna för alla utestående aktiebaserade planer för helåret 2020.

Innestående medel

Bolaget har redovisat följande skulder gällande ej utbetalda ersättningar i balansräkningen:

• Ericssons åtaganden, enligt IAS 19, för förmånsbestämda pensioner per den 31 december 2020 för övriga medlemmar i koncernledningen uppgick till SEK 45,6 (44,6) miljoner, varav SEK 32,0 (32,6) miljoner avsåg ITP och förtida pension och resterande SEK 13,6 (11,9) miljoner avsåg sjuk­ och efterlevandepension. Vd och koncernchef saknar svensk förmånsbestämd pension, och därför har Ericsson inget åtagande.

• För tidigare verkställande direktörer och koncernchefer har koncernen gjort avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner i anslutning till deras aktiva tjänstgöringsperioder inom koncernen.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 69

G3 Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redo­ visningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I korthet:

• Aktiereglerade program, ersättningskostnaden redovisas under intjä­ nadeperioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten.

• Kontantbaserade aktieplaner, redovisningen är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med upplupna kostnader och avsätt­ ningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling.

Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersätt­ ning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, godkände aktieägarna det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long­Term Variable Compensation Program, LTV) för koncernledningen, Resultatplanen för högre chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key Contributor Plan, KC), som integrerade delar av bolagets ersättningsstrategi från och med 2017.

Alla nya program är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie­ eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen, som godkänts av aktieägarna har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen för att förbättra koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas.

Tilldelning enligt LTV (prestationsaktierätter) innebär att deltagaren, under förutsättning att vissa prestationsvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år. Till delning av aktier enligt prestationsaktierätterna förutsätter att de utmanande prestationsvillkoren

har uppnåtts. Prestationsvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs.

Vilken del, om någon, av prestationsaktierätterna för LTV som kommer att falla ut bestäms vid slutet av den relevanta prestationsperioden baserat på måluppfyllnad av de förutbestämda prestationsvillkoren för respektive års LTV program (prestationsperioden). Prestationsvillkor för nuvarande LTV program och EPP är sammanfattade i tabellen nedan tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå, i de fall där prestationsperioden avslutats. I allmänhet krävs att den anställde bibehåller sin anställning under tre år från tilldelnings­ tidpunkten för att vara berättigad att erhålla prestationsaktierätterna.

Förutsatt att prestationsvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänan­ deperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig målluppfyllnadsnivå avseende prestationsaktie­ rätterna ska styrelsen pröva om måluppfyllnadsnivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera till­ delningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.

I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.

Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensations­ kommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.

2020 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2020)

LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar samtliga medlem­ mar i koncernledningen, totalt 15 medlemmar i koncernledningen under 2020, inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 1 april 2020. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie­ rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2020 som för LTV 2019 och LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således

Prestationsvillkor för LTV och EPP

					Möjligt utfall			Mål upp-
Programår	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	(linjär fördelning)	Resultat		fyllnadsnivå
2020	Koncernens rörelse­	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2020–31 dec 2020	0 %–200 %	SEK 29,1	2)	200 %
	resultat 2020	19,1–27,9				miljarder
2020	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2020–31 dec 2022	0 %–200 %
2020	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 6–2	20 %	1jan 2020–31 dec 2022	0 %–200 % 1)
2020 Totalt			100 %		0 %–200 %
2019	Koncernens rörelse­	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2019–31 dec 2019	0 %–200 %	SEK 20,4	3)	200 %
	resultat 2019	10,0–20,0				miljarder
2019	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %
2019	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 % 1)
2019 Totalt			100 %		0 %–200 %
2018	Koncernens rörelse­	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2018–31 dec 2018	0 %–200 %	SEK 11,5	4)	200 %
	resultat 2018	4,6–9,6				miljarder
2018	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %	26,92 %		200 %
2018	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 % 1)	1,94 av 12		200 %
2018 Totalt			100 %		0 %–200 %			200 %
2017	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0%–200 %	21,34 %		200 %
2017	Relativ TSR	Ericssons rangordning: 12–5	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0%–200 %1)	5,45 av 18		191,04 %
2017 Totalt			100 %		0%–200 %			195,52 %

1) Den del av prestationsaktierätterna som tilldelas en deltagare baserat på det relativa TSR prestationsvillkoret förutsätter att de relaterade prestationsvillkoren uppfylls under prestationsperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 11 bolag för 2020 års program, 12 bolag för programmen 2019 och 2018 samt 18 bolag för 2017 års program. Intjänande avseende prestationsaktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR placering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av prestationsperioden.

2) Exklusive omstruktureringskostnader.

3) Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

• 4) Exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 med anledning av reviderad BSS­strategi.

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

70

Not G3, forts.

infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020 i LTV 2020 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2019, LTV 2018 och LTV 2017.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR­utveckling och relativ TSR­utveckling för Ericssons B­aktie under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2020 samt detaljer hur pre­ stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2020 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncer­ nens rörelseresultat 2020 till 200 % för den delen av de tilldelade prestations­ aktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2020.

2019 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019)

LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 medlemmar i koncernledningen under 2019, inklusive vd och koncernchef, men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställning, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlem­ mar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP för hela 2019.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varie­ rade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma prestationsvillkor för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR­utveckling och relativ TSR­utveckling för Ericssons B­aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur pre­ stationsvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret kon­ cernens rörelseresultat 2019 till 200 % för den delen av de tilldelade presta­ tionsaktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

2018 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2018)

LTV 2018 godkändes på årsstämman 2018 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen, totalt 14 anställda under 2018. Detta innefattar vd och koncernchef, men exkluderat Ulf Ewaldsson, Elaine Weidman­Grunewald och Nina Macpherson eftersom de lämnade koncernledningen före tilldelnings­ datumet 18 maj 2018, och inte heller Jan Karlsson som utsågs till ny medlem i koncernledningen efter tilldelningstidpunkten och därav kvarstått i EPP för hela 2018.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2018. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Höjningen av det maximala värdet för de underliggande aktierna avseende prestationsaktierätterna till medlemmar i koncernledningen förutom vd och koncernchef, från 22,5 % för 2017 till mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive grundlön vid tilldelningstidpunkten 2018, godkändes på årsstämman 2018. Syftet var att öka långsiktigt fokus

och följa aktieägarnas långsiktiga förväntningar. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2018.

Efter kontinuerlig utvärdering av programmen för långsiktig rörlig ersättning infördes ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat i LTV 2018, mätt över perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018, som stöd för att uppnå koncer­ nens 2020 mål. Detta mål används som komplement till de treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (TSR), som även användes för LTV 2017.

Prestationsvillkoren avseende TSR är absolut TSR­utveckling och relativ TSR­utveckling för Ericssons B­aktie under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2018 samt hur prestations­ villkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2018 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret koncer­ nens rörelseresultat 2018 till 200 % för den delen av det tilldelade prestations­ aktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2018 exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under fjärde kvartalet 2018 relaterade till reviderad BSS­strategi.

Styrelsen fastställde också målluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 200 % baserat på en målluppfyllnadsnivå på 26,92 % för absolut TSR och en 1,94 placering för relativ TSR, vilket resulterade en total måluppfyllnad på 200 % för LTV 2018, som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på föregående sida.

2017 års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2017)

LTV 2017 godkändes på årsstämman 2017 och omfattar alla medlemmar i koncernledningen totalt 16 anställda under 2017, inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av prestationsaktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2017. Värdet på de underliggande aktierna för prestationsaktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen och för övriga deltagare var värdet 22,5 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelning. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som prestationsaktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2017.

Prestationsvillkoren avseende LTV 2017 är absolut TSR­utveckling och relativ TSR­utveckling för Ericssons B­aktie under perioden 1 januari 2017 till 31 december 2019 (prestationsperioden).

En beskrivning av prestationsvillkoren för LTV 2017 samt hur prestations­ villkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2017 under punkt 17.

Styrelsen fastställde målluppfyllnadsnivån för utvecklingen av de båda prestationsvillkoren absolut och relativ TSR till 21,34 % och 5,45 placering vilket resulterade i tilldelning av 200 % respektive 191,04 %, med total till­ delning på 195,52 % för LTV 2017,som illustreras i tabellen Prestationsvillkor för LTV och EPP på föregående sida.

Prestationsaktierätterna föll ut under 2020 och deltagarna erhöll motsva­ rande antal aktier vederlagsfritt med det officiella avslutandet av LTV 2017.

Kontantbaserade ersättningsplaner

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma prestationsvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen.

Högre chefer, exkluderat medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller.

Det finns två ersättningsnivåer, hög och medel, som representerar en procentandel av deltagarens brutto årslön, som beslutas separat av styrelsen inför varje ny plan innan den lanseras. Deltagare tilldelas ett potentiellt belopp, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B­aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänande­ nivån gäller samma prestationsvillkor över samma prestationsperiod som är

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 71

Not G3, forts.

definierad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden.

I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperiodens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B­aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B­aktie på Nasdaq Stockholm på intjänandeperi­ odens slutdatum, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Resultatplan för högre chefer 2020 (EPP 2020)

155 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2020. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 25 % för alla länder utom USA. Ersättningsnivå medel och hög är 25 % respektive 35 % i USA.

Resultatplan för högre chefer 2019 (EPP 2019)

161 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2019. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %.

Resultatplan för högre chefer 2018 (EPP 2018)

171 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2018. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2020)

7 007 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2020. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar som förklaras under Planer för nyckelpersoner (KC planer).

Resultatplan för högre chefer 2017 (EPP 2017)

452 högre chefer valdes ut som deltagare till EPP 2017. Ersättningsnivå medel är 15 % och hög 22,5 %.

Ersättning för EPP 2017 betaldes under 2020 efter intjänandeperiodens slut och EPP 2017 avslutades officiellt.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2018)

5 886 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2018. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden.

Planer för nyckelpersoner (KC planer)

KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och medlemmar i koncernledningen, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som iden­ tifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentandel av deltagarens bruttoårslön, som konverteras till ett antal syn tetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B­aktie som använts för LTV för det respektive året.

KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget prestationsvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Från och med KC planen 2019 är den totala intjänandeperioden tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

– 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året

– 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och – de kvarvarande 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året. Redovisningsmässigt ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika slutdatum för intjä­ nandeperioden. Effekten av stegvisa betalningar är en högre kostnad i början av planen. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2017)

6 876 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2017. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Totala intjä­ nandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänande­ perioden och KC Plan 2017 har officiellt avslutats.

Antal aktier och syntetiska aktier

Tilldelad ersättning till deltagarna i LTV programmen och utvecklingen av tilldelade aktier över tid, med hänsyn tagen till måluppfyllelse av prestations­ villkoren, visas i tabellen Antal aktier och syntetiska aktier nedan, tillsammans med antalet syntetiska aktier för EPP och KC planerna.

Ersättningskostnader

Ersättningskostnaden baseras på verkligt värde och antalet aktier eller synte­ tiska aktier. Ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättnings­ program för vd och övriga medlemmar i koncernledningen under 2020 var SEK 83 miljoner. Ersättningskostnaden för de kontantbaserade programmen EPP och KC planerna under 2020 var SEK 185 miljoner respektive SEK 1 298 miljoner och redovisas i tabellen Ersättningskostnader för LTV 2017–2020 nedan. Den totala ersättningskostnaden under 2020 uppgick till SEK 1 566 mil­ joner. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 2 107 miljoner (inklusive sociala avgifter om SEK 227 miljoner) vid slutet av 2020.

Antal aktier och syntetiska aktier

==> picture [532 x 160] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktiebaserade program Program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen Varav vd och koncernchef
(miljoner) LTV 2020 LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt LTV 2020 LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt
Maximalt antal aktier som krävs 2,5 3,0 3,0 3,0 11,5 – – – – –
Tilldelade aktier 0,9 0,6 0,8 0,7 3,0 0,4 0,3 0,4 0,4 1,5
Utstående antal aktier vid bör­
jan av 2020 – 0,9 1,2 1,3 3,4 – 0,4 0,6 0,9 1.9
Inlösta under 2020 – – – –1,3 –1,3 – – – –0,9 –0,9
Förfallna under 2020 – – – – – – – – – –
Ökning till följd av målluppfyll­
nad 2020 0,4 – 0,4 – 0,8 0,2 – – – 0,2
Utstående antal aktier vid slu­
tet av 2020 1,3 0,9 1,6 – 3,8 0,6 0,4 0,6 – 1,6
Kontantbaserade ersättnings- Resultatplaner för högre chefer Planer för nyckelpersoner
planer EPP 2020 EPP 2019 EPP 2018 EPP 2017 Totalt KC 2020 KC 2019 KC 2018 KC 2017 Totalt
Syntetiska aktier 1,7 1,0 1,6 – 4,3 11,3 6,2 8,3 – 25,8
----- End of picture text -----

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

72

Not G3, forts.

==> picture [532 x 228] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ersättningskostnader LTV 2017–2020
Aktiebaserade program 2020 2019 2018 2017 Totalt
LTV 2020 23 – – – 23
LTV 2019 28 17 – – 45
LTV 2018 28 28 18 – 74
LTV 2017 4 13 14 10 41
Totalt program relaterade till koncernledningen 83 58 32 10 183
varav vd och koncernchef 41 32 18 6 97
Kontantbaserade ersättningsplaner
EPP 2020 34 – – – 34
EPP 2019 50 11 – – 61
EPP 2018 76 53 20 – 149
EPP 2017 25 116 110 31 282
Totalt resultatplaner för högre chefer 185 180 130 31 526
KC 2020 523 – – – 523
KC 2019 335 248 – – 583
KC 2018 368 245 156 – 769
KC 2017 72 273 323 139 807
Totalt planer för nyckelpersoner 1,298 766 479 139 2,682
Totalt kontantbaerade ersättningsplaner 1,483 946 609 170 3,208
Total ersättningskostnad 1,566 1,004 641 180 3,391
----- End of picture text -----

Verkligt värde

Ersättningskostnader är baserade på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för LTV programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR prestationsvillkor på tilldelningsdagen, genom en Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, inklusive förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Prestationsvillkoren för LTV programmen baseras också på utfallet av koncer­ nens rörelseresultat för räkenskapsåren 2020, 2019 och 2018. Verkligt värde för prestationsvillkoret koncernens rörelseresultat beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar

under den treåriga intjänandeperioden. För prestationsvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av prestationsperioden.

Ersättningskostnaden för kontantbaserade ersättningsprogram är baserad på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för EPP inkluderar samma kriterier som för aktiebaserade program och beräknas på ett liknande sätt, men omvärderas kvartalsvis med uppdaterade kriterier. Verkligt värde för KC planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperioden. KC planen 2020 och KC planen 2019 har tre verkliga värden baserat på de tre olika intjänandeperioder. Verkligt värde per prestationsvillkor och program visas i tabellen Verkligt värde nedan.

==> picture [532 x 173] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

||||||
|---|---|---|---|---|
|Verkligt värde|
|Verkligt värde (SEK)|
|Program relaterade till koncernledningen|LTV 2020|LTV 2019|LTV 2018|LTV 2017|
|Aktiepris vid tilldelning|78,88|90,70|65,79|57,15|
|Verkligt värde Absolut TSR|54,69|87,92|80,40|54,40|
|Verkligt värde Relativ TSR|98,06|94,63|78,66|76,95|
|Verkligt värde Koncernens rörelseresultat|74,22|86,94|62,93|–|
|Resultatplaner för högre chefer|EPP 2020|EPP 2019|EPP 2018|EPP 2017|
|Verkligt värde Absolut TSR|98,37|113,49|198,56|84,12|
|Verkligt värde Relativ TSR|125,35|130,59|198,56|84,12|
|Verkligt värde Koncernens rörelseresultat|96,54|97,71|99,29|–|
|Planer för nyckelpersoner|KC 2020|KC 2019|KC 2018|KC 2017|
|Verkligt värde – Delplan 1|99,68|84,12|–|–|
|Verkligt värde – Delplan 2|98,10|99,29|–|–|
|Verkligt värde – Delplan 3|96,54|97,71|–|–|
|Verkligt värde|–|–|99,29|84,12|

----- End of picture text -----

Utbetalning av kontantbaserade ersättningsprogram

Under 2020 föll tre planer ut till betalning; EPP 2017 och KC plan 2017 samt den första delplanen av KC plan 2019. Aktiepriset vid utbetalningsdagen var 84,12 och utbetalningen till deltagarna uppgick till SEK 1 150 miljoner.

Aktiesparplanen (SPP)

SPP var en aktiebaserad plan tänkt att, så långt det var praktiskt möjligt, uppmuntra samtliga medarbetare till deltagande i koncernens långsiktiga rörliga ersättningsprogram. Under SPP kunde anställda spara upp till 7,5 % av sin fasta bruttolön för att köpa Ericsson B­sparaktier till gällande kurs på

Nasdaq Stockholm eller American Depositary Shares (ADS) på NASDAQ New York (sparaktier) under en tolvmånadersperiod (sparperiod). Om medarbeta­ ren behöll de inköpta aktierna i tre år efter investeringen och fortsätter att vara anställd inom Ericssonkoncernen under den tiden matchas medarbetarens aktier med ett motsvarande antal Ericsson B­aktier eller ADS, utan motpresta­ tion. Anställda i 100 länder deltog i SPP.

Tabellen nedan visar sparperioderna och detaljer om deltagande för den enda öppna planen SPP från 2016 som avslutades och stängdes med att de sista matchningsaktierna delades ut till deltagarna den 17 augusti 2020.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 73

Not G3, forts.

Aktiesparplaner
		Antal del-	Deltagandepro-
		tagare vid	cent av kvalifcerade
Plan	Sparperiod	starten	anställda
	Augusti 2016 –
Aktiesparplan 2016	Juli 2017	31 500	29 %

Den totala kostnaden för SPP för tre års tjänstgöring baseras på det antal aktier som faller ut, baserad på sparande och beräknas på verkligt värde för aktierna på tilldelningsdagen.

Plan för att behålla nyckelpersoner

Plan för att behålla nyckelpersoner ingick i Ericssons strategi för succes­ sionsplanering och utformades för att ge erkännande för prestationer, kom­ petens och potential, samt för att uppmuntra nyckelpersoner att stanna inom koncernen. Under programmet valdes upp till 10 % av de anställda ut genom en nomineringsprocess som identifierade personer efter uppnådda resultat, kritiska kunskaper och potential. De utvalda deltagarna erhöll en extra aktie utöver den ordinarie matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP under en period om tolv månader.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 introducerades den kontant­ baserade KC­plan som beskrivs ovan som ersättning för Plan för att behålla nyckelpersoner.

Redovisningen av Plan för att behålla nyckelpersoner är densamma som för SPP, men dessa anställda får två aktier för varje aktie som investeras.

Resultataktieplanen för högre chefer (EPSP)

EPSP var en aktiebaserad plan. Högre chefer, inklusive medlemmarna i koncernledningen, valdes ut för att få upp till fyra eller sex extra aktier (resultatmatchningsaktier) förutom den ordinarie matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP. Upp till 0,5 % av de anställda erbjöds deltagande i EPSP. Resultatmålen länkades till tillväxt av nettoomsättning, rörelseresultat och kassagenerering som alla stod för en tredjedel av de möjliga resultatmatchningsaktierna.

Tabellen nedan visar prestationsvillkoren för den enda öppna EPSP planen från 2016 under 2020.

Mål för Resultataktieplanen för högre chefer

Basårs värde
Miljarder SEK	År 1	År 2	År 3
2016
Tillväxt(nettoomsättning) 246,9		Årligtillväxtpå 2 %–6 %
Marginal
(Ökningav rörelseresultat) 1) 24,8		Årligtillväxtpå	5 %–15 %
Kassaföde(kassagenerering) –	≥70 %	≥70 %	≥70 %

1) Exklusive extraordinära omstruktureringskostnader.

Med alla tre år av 2016 års EPSP avklarade fastslog styrelsen följande utfall av resultatmålen:

• Tillväxt (årlig nettoomsättningstillväxt) –5,13 % vilket var under tröskelvär­ det och resulterade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Marginal (årlig ökning av rörelseresultattillväxt) –28,00 % vilket var under tröskelvärdet och resul terade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Kassaflöde (kassagenerering) uppfylldes delvis och resulterade i en till­ delning om 66,67 % för detta prestationsvillkor.

• Totalt resulterade 2016 EPSP i att 22,22 % tilldelades av den maximala tilldelningen.

2016 års EPSP avslutades och stängdes med att de sista resultatmatchnings­ aktierna delades ut till deltagarna den 17 augusti 2020. Följaktligen finns inga utestående matchningsaktier kvar för medlemmarna i koncernledningen.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 lanserades den aktiebaserade LTV­planen för medlemmar i koncernledningen, med aktieägarnas godkän­ nande på relevant årsstämman som ersättning för EPSP. För högre chefer introducerades den kontantbaserade EPP 2017 som ersatte EPSP. LTV och EPP beskrivs ovan.

EPSP var en aktiebaserad aktiesparplan med prestationsvillkor. Den totala kostnaden för en plan för tre års tjänstgöringsperiod baseras på det antal aktier som faller ut, under förutsättning att mål och besparingar uppnås. Kostnaderna beräknas på verkligt värde för aktierna på tilldelningsdagen.

Aktier till LTV plan för 2016

Aktier till LTVplan för 2016
Plan(miljoner aktier)	Aktiesparplan, Plan för behållande av nyckelpersoner och Resultataktieplan för högre chefer
	2016
Ursprungligen tilldelade A	21,6
Utestående vid början av 20201) B	10,9
Tilldelade under 2020 C	–
Inlösta/matchade under 2020 D	10,8
Förverkade/förfallna under 2020 E	0,1
Utestående vid slutet av 2020 F=B+C–D–E	–
Ersättningskostnader under 2020(SEK miljoner) 2) 3) G	65,6

• 1) Aktier under resultaktieplanerna för högre chefer baserades på att 2016 års plan genererade 22 % tilldelning medan tilldelning uteblev för 78 %.

2) Aktiepriset beräknas genom aktiepriset på investeringsdagen reducerat med nuvärdet av förväntad utdelning under en treårsperiod fram till matchning. Nuvärdesberäkningen är baserad på data från extern part.

3) Total ersättningskostnad under 2019: SEK 256 miljoner, 2018: SEK 645 miljoner

Aktier till LTV 2016 och LTV 2017–2019

LTV 2016 och LTV 2017–2019 är finansierade med koncernens egna aktier och regleras med eget kapitalinstrument. Egna aktier för samtliga planer har utgivits i en riktad nyemission av C­aktier till kvotvärde, återköpts genom ett offentligt erbjudande till teckningskursen med ett tillägg av tecknarnas finan­ sieringskostnad, samt därefter omvandlats till B­aktier.

För samtliga planer har ytterligare aktier avsatts för finansiering av sociala avgifter. Egna aktier säljs på Nasdaq Stockholm för att täcka utgifter relaterade till sociala kostnader som uppkommer på grund av matchning/utfall av aktier. Under 2020 såldes 1 820 800 aktier till ett genomsnittligt pris om SEK 89,52. Försäljning av egna aktier redovisas direkt mot eget kapital.

Om samtliga, per den 31 december 2020 aktier avsatta för framtida match­ ning/utfall under de långsiktiga rörliga ersättningsprogrammen överfördes

samt samtliga aktier avsedda för att täcka sociala avgifter utnyttjades, skulle cirka 2,7 miljoner B­aktier överföras. Detta motsvarar 0,1 % av det totala antalet utestående aktier, 3 328 miljoner, exkluderat egna aktier. Per den 31 december 2020 fanns cirka 6,0 miljoner B­aktier i det egna innehavet.

Tabellen ovan visar hur aktier (representerande matchningsrätter, exklusive aktier som avsatts för utgifter relaterade till sociala kostnader) används i samtliga utestående aktiesparplaner, aktieplaner för behållande av nyckel­ personer och resultataktieplaner för högre chefer. Tabellen ovan visar, uppifrån och ner, (A) antalet aktier som ursprungligen tilldelades av årsstämman, (B) antalet av de ursprungligen tilldelade aktierna som var utestående i början av 2020, (C) antalet aktier som har tilldelats under 2020, (D) antalet aktier som har matchats under 2020, (E) antalet aktier som förverkats av deltagare eller som förfallit i enlighet med planernas regelverk under 2020 samt (F) aktuellt

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

74

Not G3, forts.

utestående saldo vid slutet av 2020. Detta beräknas genom att årets nya tilldelningar läggs till antalet utestående aktier vid årets början, och därefter dras antalet aktier för inlösta, matchade, förverkade och förfallna tilldelningar ifrån detta antal. I den sista raden (G) visas de kompensationskostnader som belastat resultatet under 2020 för respektive plan.

Optionsavtal

Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utför­ des med Black & Scholes­modellen, av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B­aktie i Ericsson från aktieägarna till lösen­ priset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effek­ ten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på sju år. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga

villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncer­ nen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av sjuårsperioden.

Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i respektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick styrelseordförande Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B­aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452 köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes­modellen, av oberoende tredje part) och Ronnie Leten har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köp­ option berättigar till köp av en B­aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på fyra år som startar den 5 februari 2019. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensations­ kostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av perioden.

G4 Information om anställda

Antal anställda, löner och andra ersättningar

Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde

==> picture [532 x 103] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien 5 025 20 306 25 331 4 821 19 230 24 051
Nordostasien 4 532 9 344 13 876 4 376 9 003 13 379
Nordamerika 2 075 7 635 9 710 1 980 7 381 9 361
Europa och Latinamerika [1) ] 11 205 34 226 45 431 10 180 33 262 43 442
Mellanöstern och Afrika 807 3 434 4 241 739 3 531 4 270
Totalt 23 644 74 945 98 589 22 096 72 407 94 503
1) varav i EU 8 462 25 811 34 273 8 069 26 257 34 326
varav i Sverige 2 911 9 709 12 620 2 723 9 324 12 047
----- End of picture text -----

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

==> picture [260 x 92] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Sydostasien, Oceanien och Indien 25 869 24 559
Nordostasien 13 944 13 783
Nordamerika 10 175 9 643
Europa och Latinamerika [1) ] 46 580 47 135
Mellanöstern och Afrika 4 256 4 297
Totalt 100 824 99 417
1) varav i EU 35 552 37 989
varav i Sverige 13 173 12 730
----- End of picture text -----

Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2020

			Andel av
	Kvinnor	Män	totalt antal
Under 25 år	1 014	1 735	3 %
25–35 år	9 768	23 674	33 %
36–45 år	7 248	26 436	34 %
46–55 år	4 864	17 684	22 %
Över 55 år	1 812	6 589	8 %
Andel av totalt antal	25 %	75 %	100 %

Personalförfyttningar
	2020	2019
Antal anställda vid årets slut	100 824	99 417
Antal anställda som lämnat bolaget	7 839	11 078
Antal anställda som tillkommit i bolaget	9 246	15 136
Tillfälliga anställningar	609	582

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader

==> picture [260 x 40] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

(MSEK) 2020 2019
Löner och andra ersättningar 60 950 58 620
Sociala kostnader 13 695 14 043
Varav pensionskostnader 4 963 5 170
----- End of picture text -----

Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen ovan.

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer	Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer	Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer
i dotterbolag
(MSEK)	2020	2019
Löner och andra ersättningar	458	369
Varav årliga rörliga ersättningar	58	83
Pensionskostnader1)	32	25

1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut

	2020 Kvinnor Män	2019
		Kvinnor Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och vd	23 % 77 %	23 % 77 %
Koncernledning	20 % 80 %	20 % 80 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och vd	19 % 81 %	19 % 81 %

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut

75

Sektion H – Övrigt

H1 Skatter

Koncernens skattekostnader för 2020 uppgick till SEK –9 589 (–6 922) miljoner eller 35,2 % (79,0 %) av årets resultat efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga skill nader och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Rapporterade inkomst­ skatter inkluderar effekten av sänkningen av skatte satsen i Sverige, vilken beslutades i lag den 14 juni 2018, på uppskjutna skattefordringar och skulder. Lagen sänker bolagsskatten för företag från 22 % till 21,4 % från 1 januari 2019 och till 20,6 % från 1 januari 2021.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen	Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen
	2020	2019	2018
Aktuell skattekostnad	–5 470	–2 564	–5 513
Aktuell skatt hänförligtill tidigare år	–175	–2 237	–392
Uppskjuten skatteintäkt/­kostnad(+/–)	–3 911	–2 116	1 097
Andel i joint ventures och intresseföre­
tags skatt	–33	–5	–5
Inkomstskatt kostnad/intäkt	–9 589	–6 922	–4 813

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 21,4 % (21,4 %), tillämpats på koncernens resultat före skatt visas i tabellen nedan.

Kostnaden för källskatt 2020 och 2018 inkluderar en nedskrivning av källskatt.

Ej avdragsgilla kostnader inkluderar en nedskrivning av investeringar och betalningar till pensionsstiftelsen i Sverige.

Avstämning av svensk inkomstskattesats för koncernen jämfört med effektiv skattesats

==> picture [260 x 150] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Skatt enligt svensk skattesats 21,4 % –5 823 –1 875 322
Effekt av utländska skattesatser –616 –419 –773
Aktuell skattekostnad hänförlig
till tidigare år –175 –2 237 –392
Omvärdering av underskottsavdrag –258 52 113
Omvärdering av avdragsgilla temporära
skillnader 369 84 33
Nedskrivning av källskatter –1 393 –230 –3 000
Återföring av nedskriven källskatt – 519 –
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –2 079 –3 555 –1 130
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 372 803 722
Skatteeffekt av förändrad skattesats 14 –64 –708
Inkomstskatt kostnad/intäkt –9 589 –6 922 –4 813
Effektiv skattesats 35,2 % 79,0 % –329,1 %
----- End of picture text -----

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansposter i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag

==> picture [260 x 281] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Uppskjuten Upp skjuten Netto -
skattefordran skatteskuld balans
2020
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar 771 1 579
Kortfristiga tillgångar 2 235 862
Ersättningar efter avslutad anställning 7 062 378
Avsättningar 3 739 –
Uppskjutna skattekrediter 8 285 –
Övrigt 1 794 277
Underskottsavdrag 4 417 –
Uppskjutna skattefordringar/skulder 28 303 3 096 25 207
Kvittning fordringar/skulder –2 007 –2 007
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto 26 296 1 089 25 207
2019
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar 1 233 1 792
Kortfristiga tillgångar 3 413 878
Ersättningar efter avslutad anställning 7 220 787
Avsättningar 3 592 –
Uppskjutna skattekrediter 8 424 –
Övrigt 2 585 281
Underskottsavdrag 7 221 –
Uppskjutna skattefordringar/skulder 33 688 3 738 29 950
Kvittning fordringar/skulder –2 514 –2 514
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto 31 174 1 224 29 950
----- End of picture text -----

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Ingående balans, netto 29 950 22 482
Redovisat i årets resultat –3 911 –2 116
Redovisat i övrigt totalresultat 794 1 423
Förvärv/avyttring av dotterbolag –1 223 145
Omklassificering 386 7 843
Omräkningsdifferens –789 173
Utgående balans, netto 25 207 29 950
----- End of picture text -----

Skatteeffekter redovisade direkt mot övrigt totalresultat uppgår till SEK 794 (1 423) miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende pensioner utgörs av SEK 900 (1 229) miljoner, omvärdering av lån SEK –20 (134) miljoner och kassaflödessäkringar om SEK –86 (60) miljoner.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i de länder och med de belopp där koncernen förväntar sig att kunna generera tillräcklig beskattnings­ bar inkomst i framtiden för att kunna nyttja dessa skattereduktioner.

Uppskjutna skattefordringar och skulder har justerats för effekten av den sänkta bolagsskatten i Sverige.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträck­ ning utnyttjande av skatteförmånen med hänsyn till framtida beskattnings­ bara vinster och att dessa bedöms vara sannolika också då man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas som beskrivet nedan.

Väsentliga underskottsavdrag är hänförliga till Sverige, USA och Tyskland. Dessa länder har långa eller obestämda tider för utnyttjande. Av de totala aktiverade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 4 417 (7 221) miljoner, är SEK 3 513 (6 026) miljoner hänförliga till Sverige.

Noter till koncernens bokslut

Finansiell rapport 2020

76

Not H1, forts.

Framtida vinstbedömningar som baseras på tillväxt från en starkare mark­ nad, utökning av vissa marknadsandelar och utökning av produktportföljen, stödjer slutsatsen att skattefordringarna kommer att utnyttjas under över­ skådlig framtid.

Per den 31 december 2020 uppgick dessa underskottsavdrag till SEK 21 442 (33 744) miljoner. Minskningen hänförs primärt till utnyttjande av underskottsavdragen mot innevarande års skattepliktiga inkomst. Skatteeffekten av dessa underskottsavdrag redo visas som en skattetill gång, baserat på den obestämda nyttjandeperioden och bedömningen att koncer­ nen kommer att redovisa väsentliga beskattningsbara inkomster och därmed kunna utnyttja underskottsavdragen.

De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag
	Underskotts-
Förfalloår	avdrag	Skatteeffekt
2021	209	43
2022	142	29
2023	58	12
2024	174	36
2025	156	32
2026 eller senare (inkluderar även obegränsade
underskottsavdrag)	20 703	4 265
Totalt	21 442	4 417

Utöver tabellen ovan finns det underskottsavdrag om SEK 3 570 (5 378) miljoner till ett skattemässigt värde om SEK 735 (1 009) miljoner som inte har redovisats som tillgångar baserat på bedömningar av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Merparten av dessa underskottsavdrag har en förfallotid­ punkt som överstiger fem år.

Koncernen har beaktat effekten av Covid­19­pandemin på affärerna och förväntar sig för närvarande inga väsentliga förändringar i bedömda framtida vinster, vilket skulle kunna påverka nyttjandevärdet för uppskjutna skatte­ fordringar. Riskbedömning baserad på affärsplanerna görs regelbundet och uppskjutna skattefordringars nyttjandevärde analyseras när förutsättningar påvisar att sådana tillgångar kan behöva skrivas ned.

H2 Vinst per aktie

==> picture [260 x 192] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Vinst per aktie
2020 2019 2018
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner) 17 483 2 223 –6 530
Medelantal utestående aktier före
utspädning (miljoner) 3 323 3 306 3 291
Vinst (förlust) per aktie, före
utspädning (SEK) 5,26 0,67 –1,98
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner) 17 483 2 223 –6 530
Medelantal utestående aktier före
utspädning (miljoner) 3 323 3 306 3 291
Utspädningseffekt avseende aktiesparpla­
ner (miljoner) 3 14 –
Medelantal utestående aktier efter
utspädning (miljoner) 3 326 3 320 3 291
Vinst (förlust) per aktie, efter
utspädning (SEK) 5,26 0,67 –1,98
----- End of picture text -----

H3 Kassaflödesanalys

Under 2020 uppgick betalda räntor till SEK –1 434 miljoner (SEK –1 060 miljo ner för 2019 och SEK –829 miljo ner för 2018) och erhållna räntor till SEK 763 miljoner (SEK 817 miljoner för 2019 och SEK –283 miljoner för 2018). Betald skatt, inklusive källskatt, uppgick under 2020 till SEK –4 313 miljoner (SEK –5 218 miljoner för 2019 och SEK –5 874 miljoner för 2018).

Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 16 422 (17 336) miljoner och likvida medel uppgående till SEK 27 190 (27 743) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnytt­ jade kreditlöften, se not F1 ”Finansiell riskhantering”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar, på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2020 till SEK 2,4 (3,3) miljarder. Detta belopp anses därför inte vara tillgängligt för generell användning av moderbolaget.

==> picture [260 x 401] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2020 2019 2018
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar 3 602 3 587 3 275
Nedskrivningar/återläggning
av nedskrivningar 512 360 568
Totalt 4 114 3 947 3 843
Right-of-use assets
Avskrivningar 2 387 2 474 –
Nedskrivningar/återläggning
av nedskrivningar 47 75 –
Totalt 2 434 2 549 –
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader 906 1 519 2 559
Varumärken, produkträttigheter och
övriga immateriella tillgångar 1 083 1 019 1 387
Totala avskrivningar 1 989 2 538 3 946
Nedskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader – 36 254
Varumärken, produkträttigheter och
övriga immateriella tillgångar 137 19 –
Goodwill – – 275
Totala nedskrivningar 137 55 529
Totalt 2 126 2 593 4 475
Totala avskrivningar och nedskrivningar
på materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar 8 674 9 089 8 318
Skatter 6 123 1 652 –1 897
Utdelningar från joint ventures/intresse­
företag [1)] 43 66 30
Ej utdelad vinst i joint ventures/intresse­
företag [ 1)] 331 340 –53
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter samt materiella
anläggnings tillgångar och immateriella
tillgångar, netto [2)] 77 –812 212
Övriga ej kassapåverkande poster [3)] –333 1 891 1 220
Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet 14 915 12 226 7 830
----- End of picture text -----

1) Se not E3 ”Intresseföretag”.

2) Se not B4 ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.

3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på finansiella instrument.

För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktivite­ ter, se not F4 ”Räntebärande skulder.”

När ett företag redovisar förlust så ska antalet aktier använda för beräkning av vinst per aktie vara desamma som för beräkning av vinst per aktie före utspädning.

Finansiell rapport 2020

Noter till koncernens bokslut 77

Not H3, forts.

Not H3, forts.
Förvärv/avyttringar av dotterbolagoch andra	verksamheter
	Förvärv		Avyttringar
2020
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)	–9 534		4
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–123		55
Totalt	–9 657		59
2019
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)	–1 815		360
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar		62	–112
Totalt	–1 753		248
2018
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)	–1 220		226
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–398		107
Totalt	–1 618		333

1) Se även not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

H4 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående­ relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Olika mindre transaktioner med närstående under 2020 baserades på veder tagna kommersiella villkor i branschen och ingicks enligt armlängdsprin­ cipen. De huvudsakliga transaktionerna med närstående hänförs till Ericsson Nikola Tesla d.d belägen i Kroatien, med försäljning från koncernen till den närstående om SEK 0,4 miljarder (SEK 0,6 mijarder 2019 och SEK 0,6 miljarder 2018) och inköp från den närstående till koncernen om SEK 1,2 miljarder (1,5 miljarder 2019 och SEK 1,3 miljarder 2018). Ericsson äger 49,07% av aktierna. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3 ”Intresseföretag”. För information om transaktioner med ledande befattningshavare, se not G2 ”Information angående styrelse medlemmar och ledande befattningshavare”. För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

H5 Ersättning till revisorer

H5Ersättning till re	visorer
Ersättningtill revisorer
	Deloitte	Övriga	Totalt
2020
Arvoden för revision	97	9	106
Arvoden revisionsrelaterade	8	–	8
Arvoden för skattefrågor	4	6	10
Övriga arvoden	5	2	7
Totalt	114	17	131
2019	PwC	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	96	9	105
Arvoden revisionsrelaterade	12	–	12
Arvoden för skattefrågor	10	11	21
Övriga arvoden	6	6	12
Totalt	124	26	150
2018	PwC	Övriga	Totalt
Arvoden för revision	98	4	102
Arvoden revisionsrelaterade	11	2	13
Arvoden för skattefrågor	9	2	11
Övriga arvoden	9	6	15
Totalt	127	14	141

Deloitte valdes på årsstämman 2020 som revisorer för perioden fram till års­ stämman 2021. PricewaterhouseCoopers (PwC) var valda som revisorer för perioden fram till årsstämman 2020.

De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartalsrap­ porter och den begränsade rapporten om Ericssons hållbarhetsredovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster inkluderar överenskomna uppdrag.

Moderbolagets bokslut och noter

Finansiell rapport 2020

78

Moderbolagets bokslut och noter

Innehåll

Moderbolagets bokslut

• 79 Moderbolagets resultaträkning och rapport över moderbolagets totalresultat

• 80 Moderbolagets balansräkning

• 82 Moderbolagets kassaflödesanalys 83 Förändringar i moderbolagets eget kapital

Noter till moderbolagets bokslut

• 84 M1 Väsentliga redovisningsprinciper

• 84 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

• 85 M3 Finansiella intäkter och kostnader

• 85 M4 Skatter

• 85 M5 Immateriella anläggnings tillgångar

• 86 M6 Materiella anläggningstillgångar

• 87 M7 Finansiella anläggningstillgångar 88 M8 Aktier och andelar

• 89 M10 Kundfordringar och kund finansiering

• 90 M11 Fordringar och skulder koncernföretag

• 90 M12 Övriga kortfristiga fordringar

• 91 M13 Eget kapital och övrigt totalresultat

• 92 M14 Obeskattade reserver

• 92 M15 Pensioner

• 92 M16 Övriga avsättningar

• 93 M17 Räntebärande skulder 93 M18 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

• 95 M19 Övriga kortfristiga skulder

• 95 M20 Leverantörsskulder

• 95 M21 Ställda säkerheter

• 95 M22 Eventualförpliktelser

• 95 M23 Kassaflödesanalys

• 95 M24 Leasing

• 96 M25 Information angående anställda

• 96 M26 Transaktioner med närstående

• 96 M27 Ersättning till revisorer

• 89 M9 Varulager

Finansiell rapport 2020

Moderbolagets bokslut 79

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

==> picture [532 x 172] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2020 2019 2018
Nettoomsättning – – –
Kostnader för sålda varor och tjänster – – –
Bruttoresultat – – –
Försäljningskostnader –506 –664 –1 047
Administrationskostnader –872 –867 –639
Omkostnader –1 378 –1 531 –1 686
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 2 866 –8 148 2 111
Rörelseresultat 1 488 –9 679 425
Finansiella intäkter och kostnader, netto M3 6 845 6 610 5 340
Resultat efter finansiella poster 8 333 –3 069 5 765
Lämnade koncernbidrag, netto M14 –1 540 –1 961 –1 535
6 793 –5 030 4 230
Skatter M4 –408 87 –36
Årets resultat 6 385 –4 943 4 194
----- End of picture text -----

Rapport över moderbolagets totalresultat
Januari–december,MSEK	2020	2019	2018
Periodens resultat	6 385	–4 943	4 194
Övrigt totalresultat förperioden
Poster som inte kommer omföras tillperiodens resultat
Omvärderingav lånp.g.a förändringar av kreditrisk	99	–651	206
Skattpåposter som inte kommer omföras tillperiodens resultat	–20	134	–44
Övrigt totalresultat förperioden, netto efter skatt	79	–517	162
Totalresultat förperioden	6 464	–5 460	4 356

Moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

80

Moderbolagets balansräkning

==> picture [532 x 295] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 december, MSEK Not 2020 2019
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar M5 26 58
Materiella anläggningstillgångar M6 460 303
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Koncernföretag M7, M8 68 798 71 172
Joint ventures och intresseföretag M7, M8 1 184 1 184
Andra aktier och andelar M7 1 382 1 272
Fordringar koncernföretag M7, M11 10 631 10 133
Långfristig kundfinansiering M7, M10 395 909
Uppskjutna skattefordringar M4 544 678
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar M7 458 454
Långfristiga räntebärande placeringar M7 21 597 20 354
105 475 106 517
Omsättningstillgångar
Varulager M9 – –
Fordringar
Kundfordringar M10 7 21
Kortfristig kundfinansiering M10 525 724
Fordringar koncernföretag M11 28 367 20 011
Aktuella skattefordringar 14 –
Övriga kortfristiga fordringar M12 1 317 2 410
Kortfristiga placeringar M18 6 621 6 328
Kassa och likvida medel M18 28 775 29 800
65 626 59 294
Summa tillgångar 171 101 165 811
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

Moderbolagets bokslut

81

Moderbolagets balansräkning, forts.

==> picture [532 x 314] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 december, MSEK Not 2020 2019
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital M13
Aktiekapital 16 672 16 672
Uppskrivningsfond 20 20
Reservfond 31 472 31 472
Bundet eget kapital 48 164 48 164
Balanserad vinst 27 896 37 610
Årets resultat 6 385 –4 943
Reserv verkligt värde –366 –445
Fritt eget kapital 33 915 32 222
82 079 80 386
Avsättningar
Pensioner M15 – –
Övriga avsättningar M16 343 668
343 668
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån M17 16 716 21 898
Skulder till kreditinstitut M17 5 305 6 097
Skulder till koncernföretag M11 – –
Övriga långfristiga skulder 90 346
22 111 28 341
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning M17 6 393 7 946
Leverantörsskulder M20 451 659
Skulder till koncernföretag M11 58 605 46 105
Övriga kortfristiga skulder M19 1 119 1 706
66 568 56 416
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 171 101 165 811
----- End of picture text -----

82 Moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

Moderbolagets kassaflödesanalys

==> picture [532 x 439] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2020 2019 2018
Rörelsen
Årets resultat 6 385 –4 943 4 194
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet M23 4 950 1 135 1 384
11 355 –3 808 5 578
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager – – 1
Kort­ och långfristig kundfinansiering 712 –161 1 199
Kundfordringar –554 329 68
Leverantörsskulder –229 204 –770
Avsättningar och pensioner –325 576 –518
Övriga rörelsetillgångar och ­skulder, netto 1 182 –343 –273
786 605 –293
Kassaflöde från rörelsen 12 121 –3 203 5 285
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –253 –127 –73
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar – – –22
Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar – – 60
Investeringar i aktier och andelar –1 552 –2 656 –317
Avyttring av aktier och andelar 511 2 382 1 272
Utlåning, netto –12 063 9 304 9 285
Övriga investeringsverksamheter – 18 100
Kortfristiga placeringar –3 435 4 872 3 517
Kassaflöde från investeringsaktiviteter –16 792 13 793 13 822
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter –4 671 10 590 19 107
Finansieringsaktiviteter
Förändring av kortfristiga skulder till koncernföretag 12 795 –9 303 –7 605
Upptagande av lån 2 829 4 103 –
Återbetalning av lån –7 216 –648 –
Nyemission – – –
Försäljning/återköp av egna aktier 163 197 107
Betald utdelning –4 985 –3 301 –3 287
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –1 961 –1 535 –120
Övriga finansieringsverksamheter 1 765 1 388 –194
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter 3 570 –9 099 –11 099
Resultat av omvärdering i likvida medel 76 459 1 127
Förändring av likvida medel –1 025 1 950 9 135
Likvida medel vid årets början 29 800 27 850 18 715
Likvida medel vid årets slut M18 28 775 29 800 27 850
----- End of picture text -----

Finansiell rapport 2020

Moderbolagets bokslut 83

Förändringar i moderbolagets eget kapital

==> picture [532 x 234] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo - Reserv
Uppskriv- bundet sitions- verkligt Fria Totalt fritt
MSEK Aktiekapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2020 16 672 20 31 472 48 164 100 –445 32 567 32 222 80 386
Totalresultat för perioden – – – – – 79 6 385 6 464 6 464
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 163 163 163
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 51 51 51
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –4 985 –4 985 –4 985
31 december 2020 16 672 20 31 472 48 164 100 –366 34 181 33 915 82 079
1 januari 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
Totalresultat för perioden – – – – – –517 –4 943 –5 460 –5 460
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 197 197 197
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 34 34 34
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 301 –3 301 –3 301
31 december 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 –445 32 567 32 222 80 386
----- End of picture text -----

Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

84

Noter till moderbolagets bokslut

M1 Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredo­ visningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 ställer krav på att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för kon cernen och moderbolaget är:

Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Nedskrivningstest för alla koncernföretag genomförs årligen under fjärde kvartalet eller när det finns indikation på nedskrivningsbehov. En nedskrivning redovisas om det redovisade värdet på en investering överstiger summan av koncernföretagets eget kapital och tillhörande goodwill, immateriella skulder och uppskjutna skatteskulder eller dess beräknade framtida kassaflöden efter skatt. Kassaflöden diskonteras till nuvärdet med en diskonteringsränta efter skatt som återspeglar nuvarande marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och de specifika riskerna för tillgången.

Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat­ räkningen. Aktieägartillskott ökar moderbolagets investering.

Klassificering och värdering av finansiella instrument

IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella garantier där det tillåtna undantaget enligt RFR 2 har valts. Finansiella garantier ingår i ”Eventualförpliktelser”.

Leasing

Leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjande­ rätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänför­ liga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperio­ den. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sam­ manhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leasingintäkten.

Uppskjuten skatt

Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis­ ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisnings principer. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver.

Rörelseförvärv

Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i moder bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm­ ningar för redovisnings ändamål”. Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för moder bolaget omfattar kundfordringar och kundfinansiering och Immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

Det föreligger inga förändringar av IFRS under 2020 som förväntas ha en väsentlig påverkan på moderbolagets resultat och finansiella ställning. Emellertid har IASB publicerat “Covid­19­Related Rent Concessions (Amendment to IFRS 16)” som gäller från 1 januari 2020, vilken ger praktiska undantag för leasetagarredovisning med avseende på hyreslättnader som uppkommer som en direkt följd av Covid­19 genom att införa en lättnadsregel i IFRS 16. Denna lättnadsregel tillåter en leasetagare att välja att inte omvär­ dera en Covid­19­relaterad hyreslättnad som utgör en leasingmodifiering. Denna regel har inte haft någon inverkan på moderbolaget. Ett antal nya standarder, förändringar av standarder och tolkningar är ännu inte gällande för räkenskapsåret som slutar 31 december 2020 och har inte tillämpats vid upprättandet av moderbolagets finansiella rapporter. IASB har utfärdat föl­ jande förändring med införandedatum 1 januari 2021: “Interest Rate Benchmark Reform Phase 2,Amendments to IFRS 9, IAS 39, IFRS 7, IFRS 4 and IFRS 16 (the Phase 2 Amendments)”. Denna praktiska förenkling och underlättande rörande förändringar av effektiva räntor och säkringsrelationer är inte tillämpbar för moderbolaget. För nuvarande och kommande föränd­ ringar i IFRS­standarder finns inga tillägg eller undantag i RFR 2 och mer information finns i koncernredovisningen, not A1 “Väsentliga redovisningsprinciper”.

M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rör	elsekostna	der
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
2020	2019	2018
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter
Koncernföretag 2 588	2 479	2 126
Övriga rörelseintäkter/kostnader1) 278	–10 627	–15
Vinst/förlust (–) netto vid försäljning av
materiella anläggningstillgångar –	–	–
Totalt 2 866	–8 148	2 111

1) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder 2019 relaterade till en uppgörelse med SEC och DOJ i USA.

Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med förenklingsregeln i RFR 2. Moderbolagets pensionsförpliktelser är tryggade genom överföring av medel till en pensions­ stiftelse vilket resulterar i att en avsättning enbart får redovisas om stiftelsens förmögenhet värderad till marknadsvärde understiger förpliktelserna. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19.

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut 85

M3 Finansiella intäkter och kostnader

==> picture [260 x 304] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader
2020 2019 2018
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar 9 423 5 539 5 852
Vinst vid försäljning – 1 996 1 019
Resultat från andelar i joint ventures och
intresseföretag
Utdelningar 43 67 30
Vinst vid försäljning 38
Resultat från övriga värdepapper och
fordringar som är anläggningstillgångar
Vinst vid försäljning 103 78 26
Ränteintäkter från koncernföretag 1 038 1 484 1 569
Ränteintäkter från övriga 260 485 –1 062
Totalt 10 905 9 649 7 434
Finansiella kostnader
Förlust vid försäljning av andelar i koncern­
företag –3 –105 –
Nedskrivning av investeringar i koncernföretag –3 383 –922 –1 246
Nettoresultat från joint ventures och
intresseföretag – –418 –
Nettoresultat från investeringar i övriga bolag –62 –10 –33
Räntekostnader från koncernföretag –64 –289 –128
Räntekostnader från övriga –705 –1 152 –209
Övriga finansiella kostnader –63 –489 –1 108
Totalt –4 280 –3 385 –2 724
Netto kursvinst/förlust på finansiella skulder/
tillgångar 220 346 630
Finansnetto 6 845 6 610 5 340
----- End of picture text -----

Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader.

M4 Skatter

M4 Skatter	M4 Skatter
Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen
	2020	2019	2018
Aktuell skattekostnad	–100	–60	–41
Aktuell skatt hänförligtill tidigare år	–194	–148	–70
Uppskjuten skatteintäkt/­kostnad(+/–)	–114	295	75
Skattekostnad/-intäkt	–408	87	–36

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 21,4%, (21,4% 2019, 22,0% 2018) beräknats på resultat före skatt visas nedan.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

==> picture [260 x 138] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Kortfristiga tillgångar 266 313
Ersättningar efter avslutad anställning 38 41
Avsättningar 57 121
Övrigt 183 203
Uppskjutna skattefordringar 544 678
Förändringar i uppskjuten skatt
2020 2019
Ingående balans 678 249
Redovisat i årets resultat –114 295
Redovisat i övrigt totalresultat –20 134
Utgående balans 544 678
----- End of picture text -----

Uppskjutna skattefordringar har justerats med effekten av den sänkta bolagsskatten i Sverige.

M5 Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

==> picture [260 x 174] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 5 086 5 108
Årets anskaffningar – –
Försäljning/utrangering – –22
Utgående balans 5 086 5 086
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –4 083 –4 024
Årets avskrivningar –32 –78
Försäljning/utrangering – 19
Utgående balans –4 115 –4 083
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –945 –945
Årets nedskrivningar – –
Utgående balans –945 –945
Netto bokfört värde 26 58
----- End of picture text -----

Beloppen hänför sig huvudsakligen till RF­teknologi.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

==> picture [260 x 89] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Skatt enligt svensk skattesats 21,4% –1 454 1 076 –931
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –194 –148 –70
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –107 –2 474 –235
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 2 067 1 700 1 492
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av
investering i koncernföretag –724 –56 –274
Skatteeffekt av förändrad skattesats 4 –11 –18
Skattekostnad /-intäkt –408 87 –36
----- End of picture text -----

86 Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

M6 Materiella anläggningstillgångar

M6 Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
		Pågående
	Inventarier och	ny anläggningar och
	installationer	betalda förskott	Totalt
2020
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 617	75	1 692
Investeringar	62	196	258
Försäljning/utrangering	–42	–4	–46
Omklassifceringar	85	–85	–
Utgående balans	1 722	182	1 904
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 389	–	–1 389
Årets avskrivningar	–97	–	–97
Försäljning/utrangering	42	–	42
Utgående balans	–1 444	–	–1 444
Netto bokfört värde	278	182	460
2019
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 522	56	1 578
Investeringar	33	96	129
Försäljning/utrangering	–12	–3	–15
Omklassifceringar	74	–74	–
Utgående balans	1 617	75	1 692
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 319	–	–1 319
Årets avskrivningar	–81	–	–81
Försäljning/utrangering	11	–	11
Utgående balans	–1 389	–	–1 389
Netto bokfört värde	228	75	303

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut 87

M7 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag

Aktier och andelar i koncernföretag,joint ventures och intresseföretag
	Koncernföretag 2020 2019	Intresseföretag
		2020 2019
Ingående balans	71 172 71 201	1 184 394
Köpoch nyemissioner	– 225	– 1 208
Aktieägartillskott	1 010 1 142	– –
Återbetalningaktieägartillskott	– –	– –
Nedskrivning1)	–3 383 –922	– –418
Försäljning	–1 –474	– –
Utgående balans	68 798 71 172	1 184 1 184

1) Under 2020 gjordes nedskrivningar av investeringar i koncernföretag med SEK 3,4 (0,9) miljarder. För nedskrivningstestet 2020 avseende koncernföretag användes en diskonteringsränta om 8,0% . Nedskrivning­ arna är i huvudsak orsakade av lägre förväntan om framtida utdelningar, ökade pensionsåtaganden och en engångsnedskrivning av en skattefordran. Vid tidpunkten för nedskrivningarna uppgick det bokförda värdet i balansräkningen för varje påverkat koncernbolag till nyttjandevärdet.

Övriga finansiella tillgångar

Övriga fnansiella tillgångar
	Aktier och andelar	Långfristiga ränte bärande placeringar 2020 2019	Customer fnance, non-current	Övriga långfristiga fordringar
	2020 2019			2020 2019
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 272 1 138	20 354 23 982	909 584	454 1 214
Inköp/kreditgivning/ökning	123 140	11 076 18 484	298 1 501	748 430
Försäljning/amortering/ minskning	–40 –60	–5 022 –19 995	–231 –276	–465 –22
Omklassifcering	– –	–4 739 –2 084	–522 –624	–233 –1 168
Reserv verkligt värde	27 54	–72 –33	–26 –308	–46 –
Årets omräkningsdifferens	– –	– –	–33 32	– –
Utgående balans	1 382 1 272	21 597 20 354	395 909	458 454

	Långfristiga fordringar koncernföretag
	2020 2019
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	10 133 10 415
Inköp/kreditgivning/ökning	7 435 2 162
Försäljning/amortering/ minskning	–248 –2 844
Omklassifcering	–5 061 –
Reserv verkligt värde	– –
Årets omräkningsdifferens	–1 628 400
Utgående balans	10 631 10 133

Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

88

M8 Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2020. En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.

==> picture [532 x 595] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktier ägda direkt av moderbolaget
Nominellt innehav
i lokal valuta, Bokfört värde,
Bolag Org.nr. Säte Innehav i procent miljoner MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB 556056­6258 Sverige 100 50 20 731
Ericsson Shared Services AB 556251­3266 Sverige 100 361 2 216
Ericsson Software Technology Holding AB 559094­8963 Sverige 100 – 6
Datacenter i Rosersberg AB 556895­3748 Sverige 100 – 88
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366­2302 Sverige 100 10 69
AB Aulis 556030­9899 Sverige 100 14 6
Ericsson Credit AB 556326­0552 Sverige 100 5 5
Övriga (Sverige) – – 1 709
Ericsson Austria GmbH Österrike 100 4 94
Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216
Oy LM Ericsson Ab Finland 100 13 196
Ericsson France SAS Frankrike 100 21 524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH Tyskland 100 2 21
Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 4 232
Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120
L M Ericsson Limited Irland 100 4 34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 3 857
Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 3 200
Ericsson A/S Norge 100 75 114
Ericsson Television AS Norge 100 161 270
Ericsson Corporatia AO Ryssland 100 5 5
Ericsson España S.A Spanien 100 43 14
Ericsson AG Schweiz 100 – –
Ericsson Holdings Ltd. Storbritannien 100 328 10
Övriga (Europa, förutom Sverige) – – 664
Ericsson Holding II Inc. USA 100 – 25 907
Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 191
Companía Ericsson S.A.C.I. Argentina 95 [1)] 193 99
Ericsson Canada Inc. Kanada 100 8 51
Belair Networks Kanada 100 108 170
Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexiko 100 939 363
Övriga (USA, Latinamerika) – – 121
Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100
Ericsson Ltd. Kina 100 2 2
Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475
P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 3 279 10
Ericsson India Global Services PVT. Ltd. Indien 100 291 51
Ericsson Kenya Ltd. Kenya 100 – 69
Ericsson­LG CO Ltd. Korea 75 285 2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn. Bhd. Malaysia 70 2 4
Ericsson Telecommunications Pte. Ltd. Singapore 100 2 1
Ericsson South Africa PTY. Ltd. Sydafrika 70 – 135
Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36
Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 49 [2)] 90 17
Övriga länder (resten av världen) – – 316
Totalt 68 798
Joint ventures och intresseföretag
Concealfab Co USA 28 7 64
Leone Media Inc. USA 49 134 790
Rockstar Consortium Group Kanada 21 1 –
Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330
Totalt 1 184
----- End of picture text -----

• 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compania Ericsson S.A.C.I.

2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74% i Ericsson (Thailand) Ltd.

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut

89

Not M8, forts.

==> picture [532 x 207] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktier ägda av koncernföretag
Bolag Org.nr. Säte Innehav, %
Koncernföretag
Ericsson Cables Holding AB 556044­9489 Sverige 100
Ericsson France SAS Frankrike 100
Ericsson Telekommunikation GmbH [1)] Tyskland 100
Ericsson Telecommunicatie B.V. Nederländerna 100
Ericsson Telekomunikasyon A.S. Turkiet 100
Ericsson Ltd. Storbritannien 100
Creative Broadcast Services Holdings Ltd. Storbritannien 100
Ericsson Inc. USA 100
Ericsson Wifi Inc. USA 100
Redback Networks Inc. USA 100
Telcordia Technologies Inc. USA 83
Ericsson Telecomunicações S.A. Brasilien 100
Ericsson Australia Pty. Ltd. Australien 100
Ericsson (China) Communications Co. Ltd. Kina 100
Nanjing Ericsson Panda Communication Co. Ltd. Kina 51
Ericsson Japan K.K. Japan 100
Ericsson Communication Solutions Pte Ltd. Singapore 100
----- End of picture text -----

1) Upplysningar enligt avsnitt 264b ur tysk affärskod (Handelsgesetzbuch – HGB). Enligt regelverket ovan är Ericsson Holding GmbH och Ericsson Telekommunikation GmbH, samtliga belägna i Frankfurt am Main, Tyskland, undantagna från skyldigheten att upprätta och tillhandahålla reviderad årsredovisningshandling och förvaltningsberättelse enligt de legala krav som ställs på tyska företag.

M9 Varulager

Moderbolaget rapporterade inga balanser avseende varulager per den 31 December 2020 och per den 31 December 2019.

M10 Kundfordringar och kundfinansiering

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå.

För mer information, se not B6, ”Balansposter relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kundfordringar och kundfnansiering 2020 2019 Kundfordringar,exklusive intresseföretagochjoint ventures 21 61 Reserv för osäkra kundfordringar –15 –41 Kundfordringar, netto 6 20 Kundfordringar hos intresseföretagochjoint ventures 1 1	Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar
	Kundfordringar 2020 2019
	Ingående balans 41 26
	Ökning – 15
	Ianspråktagande underperioden –26 –
Kundfordringar, totalt 7 21	Periodens återföringar av outnyttjade belopp – –
Kundfnansiering 920 1 633	Omräkningsdifferens – –
Kundfnansiering, netto 920 1 633	Utgående balans 15 41

Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

90

Not M10, forts.

Åldersanalys per 31 december

Åldersanalysper 31 december
	Kundfordringar		Kundfordringar
	exklusive intresseföretag	Reserv för osäkra	hos intresse företag
	ochjoint ventures	kundfordringar	ochjoint ventures	Kundfnansiering
2020
Vare signedskriv na eller förfallna	5	–	1		203
Nedskrivna,ejförfallna	–	–	–		590
Förfallna sedan mindre än 90 dagar	1	–	–		4
Förfallna sedan 90 dagar eller mer	–	–	–		123
Både förfallna och nedskrivna sedan
mindre än 90 dagar	–	–	–		–
Både förfallna och nedskrivna sedan 90 dagar eller mer	15	–15	–		–
Totalt1)	21	–15	1		920
2019
Vare signedskriv na eller förfallna	19	–	1		473
Nedskrivna,ejförfallna	–	–	–		1 148
Förfallna sedan mindre än 90 dagar	1	–	–		1
Förfallna sedan 90 dagar eller mer	–	–	–		–
Både förfallna och nedskrivna sedan
mindre än 90 dagar	–	–	–		1
Både förfallna och nedskrivna sedan 90 dagar eller mer	41	–41	–		10
Totalt1)	61	–41	1		1 633

1) Inkluderar omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK –1 353 miljoner under 2020 (–1 545 miljoner under 2019).

==> picture [260 x 116] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Utestående kundfinansierings exponeringar [1)]
2020 2019
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter 2 273 3 178
Finansiella garantier för tredje part 6 24
Upplupen ränta 8 14
Maximal kreditrisk exponering 2 287 3 216
Avgår risktäckning från tredje part –74 –240
Moderbolagets riskexponering 2 213 2 976
Netto bokfört värde i egen balansräkning 920 1 633
Varav kortfristig 525 724
Åtaganden för kundfinansiering 1 626 3 050
----- End of picture text -----

1) Den här tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Ingående balans 1 545 1 097
Tillkomna krediter 33 470
Försäljning/återbetalning –116 –
Omvärdering –109 –22
Omklassifiering – –
Omräkningsdifferens – –
Utgående balans 1 353 1 545
----- End of picture text -----

Överföring av finansiella tillgångar

Bolaget har inte tagit bort några finansiella tillgångar ur balansräkningen under 2020.

M11 Fordringar och skulder koncernföretag

M11 Fordringar och skulder koncernföretag	M11 Fordringar och skulder koncernföretag
Fordringar och skulder koncernföretag
	Förfallostruktur <1 år 1–5 år >5 år Totalt 2020 Totalt 2019
Långfristiga fordringar
Finansiella fordringar	– 10 631 – 10 631 10 133
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	1 030 – – 1 030 597
Finansiella fordringar	27 337 – – 27 337 19 414
Totalt	28 367 – – 28 367 20 011
Långfristiga skulder
Finansiella skulder	– – – – –
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	199 – – 199 415
Finansiella skulder	58 406 – – 58 406 45 690
Totalt	58 605 – – 58 605 46 105

M12 Övriga kortfristiga fordringar

Övriga kortfristiga fordrin	gar
Övriga kortfristiga fordringar
	2020	2019
Förutbetalda kostnader	323	672
Upplupna intäkter	139	291
Derivat medpositivt värde	736	188
Övrigt	119	1 259
Totalt	1 317	2 410

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut

91

M13 Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapital 2020

Aktiekapitalet den 31 december 2020 bestod av:

==> picture [260 x 57] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||||
|---|---|---|---|
|Aktiekapital|
|Antal|
|utestående aktier|Aktiekapital|
|A­aktier|[ 1)]|261 755 983|1 309|
|B­aktier|[ 1)]|3 072 395 752|15 363|
|Totalt|3 334 151 735|16 672|

----- End of picture text -----

1) A­aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B­aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 2,00 (1,50) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,00 per aktie med 1 april 2021 som avstämningsdag för utdel­

ning och SEK 1,00 per aktie med 1 oktober 2021 som avstämningsdag för utdelning. För moderbolagets innehav av egna B­aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition

==> picture [260 x 50] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||
|---|---|
|Förslag till vinstdisposition|
|Belopp att utdelas till registrerade aktieägare|6 668 303 470|
|Belopp att överföra i ny räkning|27 246 946 648|
|Totalt fritt eget kapital i moderbolaget|33 915 250 118|

----- End of picture text -----

Förändringar i eget kapital 2020

==> picture [532 x 196] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo- Reserv
Aktie- Uppskriv- bun det sitions- verkligt Fria Totalt fritt
kapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2020 16 672 20 31 472 48 164 100 – 445 32 567 32 222 80 386
Periodens resultat – – – – – – 6 385 6 385 6 385
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a. förändringar av kreditrisk – – – – – 99 – 99 99
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat – – – – – –20 – –20 –20
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – 79 – 79 79
Totalresultat för perioden – – – – – 79 6 385 6 464 6 464
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 163 163 163
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 51 51 51
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –4 985 –4 985 –4 985
31 december 2020 16 672 20 31 472 48 164 100 –366 34 181 33 915 82 079
----- End of picture text -----

Förändringar i eget kapital 2019

==> picture [532 x 194] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo- Reserv
Aktie- Uppskriv- bun det sitions- verkligt Fria Totalt fritt
kapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
Periodens resultat – – – – – – –4 943 –4 943 –4 943
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a. förändringar av kreditrisk – – – – – –651 – –651 –651
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat – – – – – 134 – 134 134
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – –517 – –517 –517
Totalresultat för perioden – – – – – –517 –4 943 –5 460 –5 460
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 197 197 197
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 34 34 34
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 301 –3 301 –3 301
31 december 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 –445 32 567 32 222 80 386
----- End of picture text -----

92 Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

M14 Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 1 540 (1 961) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2020 och 2019.

M15 Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

• Avgiftsbestämda pensionsplaner, där moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.

• Förmånsbestämda pensionsplaner, där moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

==> picture [260 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis
fonderade pensionsplaner [1)] 1 266 1 249
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 657 –1 278
Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –391 –29
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 391 29
Utgående balans pensionsskuld 0 0
----- End of picture text -----

1) Samtliga pensionsutfästelser i moderbolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande lönenivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 3,0 (3,1) %.

Beräknad livslängd efter 65 år är 24,8 (24) år för kvinnor och 23 (21) år för män.

Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av moderbolaget. Avkastning på förvaltningstillgångar är 4,9 (4,1) %.

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Likvida medel 78 74
Aktier 346 212
Räntebärande värdepapper 834 671
Fastigheter 267 251
Investeringsfonder 132 70
Totalt 1 657 1 278
av vilka värdepapper emitterade av Koncernen – –
----- End of picture text -----

Förändring av förmånsbestämda planer

==> picture [260 x 79] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Ingående balans 0 5
I resultaträkningen redovisad kostnad för
pensionering i egen regi, exklusive skatter 89 93
Utbetalda pensioner –72 –72
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar –68 –50
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 51 24
Utgående balans pensionsskuld 0 0
----- End of picture text -----

2021 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till SEK 72 miljoner.

Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

==> picture [260 x 149] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018
Förmånsbestämda planer
Pensionskostnader exklusive ränta
och skatter¹) 361 54 52
Räntekostnad 39 39 37
Kreditförsäkringspremier 2 1 1
Totala kostnader för förmånsbestämda
planer, exklusive skatter 402 94 90
Avgiftsbestämda planer
Pensionspremier 60 58 58
Totala kostnader för avgiftsbestämda
planer, exklusive skatter 60 58 58
Avkastning på förvaltningstillgångar –17 –26 –356
Total netto pensionskostnad,
exklusive skatter 445 126 –208
----- End of picture text -----

1 Pensionskostnaden för 2020 inkluderas av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsvarande SEK 311 miljoner.

Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 423 miljoner (SEK 113 miljoner 2019 och SEK 111 miljoner 2018) under omkostnader och SEK 22 miljoner (SEK 13 miljoner 2019 och SEK –319 miljoner 2018) i finansnettot.

M16 Övriga avsättningar

==> picture [532 x 180] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga avsättningar
Totalt övriga
Omstrukturering Kundfinansiering Övriga avsättningar [1)]
2020
Ingående balans – – 668 668
Avsättningar – – 42 42
Ianspråktagande – – –96 –96
Återföring av outnyttjade belopp – – –271 –271
Omklassificering – – – –
Utgående balans – – 343 343
2019
Ingående balans 14 1 66 81
Avsättningar [2)] – – 11 532 11 532
Ianspråktagande [2)] –14 – –10 930 –10 944
Återföring av outnyttjade belopp – – –1 –1
Omklassificering – –1 1 –
Utgående balans – – 668 668
----- End of picture text -----

• 1) Varav SEK 139 (217) miljoner förväntas bli utnyttjade inom ett år.

2) Innefattar de reserveringar som gjordes under 2019 relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ på SEK –11,5 miljarder samt utbetalningar på SEK –10,1 miljarder till SEC och DOJ under 2019.

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut 93

M17 Räntebärande skulder

Per den 31 december 2020 uppgick moderbolagets utestående ränte bärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 28,4 (35,9) miljarder.

==> picture [260 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Räntebärande skulder
2020 2019
Kortfristiga upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning 5 212 7 946
Övrig kortfristig upplåning 1 181 –
Total kortfristig upplåning 6 393 7 946
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån 16 716 21 898
Övrig långfristig upplåning 5 305 6 097
Total långfristig upplåning 22 021 27 995
Totala räntebärande skulder 28 414 35 941
----- End of picture text -----

För att säkerställa långsiktig upplåning använder bolaget obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings­ och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av moderbolaget inom ramen för dess obligations­ program (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program regist­ rerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 2,18 % (3,26 %).

I november 2020 återbetalade koncernen en bilateral USD kreditfacilitet om USD 684 miljoner till Europeiska Investeringsbanken. I december 2020 refi­ nansierade koncernen ett Svensk Exportkredit (SEK) lån om USD 170 miljoner med ett nytt obligationslån om USD 200 miljoner innebärande en nettoökning om USD 30 miljoner i upplåning. Den nya faciliteten förfaller 2030.

För detaljerad information om Obligationslån,bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet, se noter till koncernredovisningen, not F4 ”Räntebärande skulder”.

==> picture [260 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter
2020 2019
Ingående balans 35 941 30 724
Kassaflöde
Upptagande av lån 2 829 4 103
Återbetalning av lån –7 216 –648
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser –3 171 854
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk –99 651
Förändring av verkligt värde 130 257
Omklassificering – –
Andra icke kassapåverkande förändringar – –
Utgående balans 28 414 35 941
----- End of picture text -----

M18 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat 2020 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto Valutaderivat Tillgångar 1 519 –13 1 506 –1 181 325 Skulder –958 13 –945 – –945 Räntederivat Tillgångar 79 –31 48 – 48 Skulder –131 31 –100 – –100
	2019 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto
	Valutaderivat
	Tillgångar 1 376 –142 1 234 – 1 234
	Skulder –985 142 –843 538 –305
	Räntederivat
	Tillgångar 110 –36 74 – 74
	Skulder –201 36 –165 – –165
Kassa, likvida medel och räntebärandeplaceringar 2020 Rating el. liknande < 3 mån 3–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt Banker 11 974 – – – 11 974 Andra fnansiella inst. 202 – – – 202 Typ av emmitent/ motpart: Stater AAA 15 000 605 12 483 395 28 483 Företag A2/P2 1 960 – – – 1 960 Bostadsinstitut AAA 216 3 918 10 240 – 14 374 Derivattillgångar 211 346 996 – 1 553
	2019 Rating el. liknande < 3 mån 3–12 mån 1–5 år > 5 år Totalt
	Banker 20 311 – – – 20 311
	Andra fnansiella inst. 294 – – – 294
	Typ av emmitent/ motpart:
	Banker 100 – – – 100
	Stater AAA 4 028 1 590 8 361 906 14 885
	Företag A2/P2 5 205 – – – 5 205
	Bostadsinstitut AAA 278 3 832 11 087 – 15 197
Totalt 29 563 4 869 23 719 395 58 546	Andra fnansiella inst. A2 490 – – – 490
	Derivattillgångar 334 4 970 – 1 308
	Totalt 31 040 5 427 20 417 906 57 790

94 Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

Not M18, forts.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder per avtalsenlig löptid:

==> picture [260 x 115] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt
Leverantörsskulder 451 – – – 451
Lån och krediter 6 393 10 198 10 125 1 698 28 414
Derivatskulder 253 792 – – 1 045
Totalt 7 097 10 990 10 125 1 698 29 910
2019 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt
Leverantörsskulder 659 – – – 659
Lån och krediter 7 946 15 004 10 196 2 795 35 941
Derivatskulder 368 548 35 57 1 008
Totalt 8 973 15 552 10 231 2 852 37 608
----- End of picture text -----

De finansiella instrumenten klassificeras som verkligt värde över resultatet eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK.

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M17, ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram1)
Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN(USD miljoner) 5 000	1 577	3 423
SEC registreratprogram(USD miljoner)2)	1 000
1)Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifka fnansiella	nyckeltal.
2) Programbeloppet obestämt.

Bindande kreditlöften

Bindande kreditlöften
	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i fera valutor(USD miljoner)	2 000	–	2 000
European Investment Bank (EIB)
kreditfacilitet(EUR miljoner)	250	–	250

Moody’s meddelade i juni 2020 att de hade ändrat sin framtida bedömning för Corporate Credit Rating från positiv till stabil. I november 2020 meddelade Standard & Poor’s (S&P) att de hade ändrat sin framtida Corporate Credit Rating bedömning från positiv till stabil.

Bolaget har en central Treasury funktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och kreditlöften, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underlig­ gande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Den arrangerar också lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att minimera åtagande mot koncernen. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så tillhandahåller eller garanterar moderbolaget säljkrediter. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Bolagets finansiella instrument värderade till verkligt värde

För en detaljerad beskrivning av bolagets värderingsteknik och värderingshierarkier, se noter till koncernens bokslut, not F1 “Finansiell riskhantering”.

==> picture [532 x 345] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella instrument, redovisat värde
2020 2019
Hierarkinivå för verkligt värde Hierarkinivå för verkligt värde
Upplupet Upplupet
anskaffnings- Verkligt anskaffnings- Verkligt
SEK miljarder värde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 värde värde Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3
Tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Kundfinansiering – 0,9 – – 0,9 – 1,6 – – 1,6
Räntebärande placeringar – 28,1 28,1 – – – 25,8 25,8 – –
Likvida medel [ 2)] – 23,6 – 23,6 – – 23,9 – 23,9 –
Övriga finansiella tillgångar [ 1)] – 1,4 – – 1,4 – 1,5 – – 1,5
Övriga kortfristiga fordringar – 0,7 – 0,7 – – 1,4 – 0,2 1,2
Tillgångar värderade till verkligt värde
via övrigt total resultat (OCI)
Kundfordringar – 0,0 – – 0,0 – 0,0 – – 0,0
Tillgångar värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Räntebärande placeringar 0,2 – – – – – – – – –
Likvida medel – – – – – – – – – –
Övriga finansiella tillgångar 0,5 – – – – 0,2 – – – –
Fordringar koncernföretag 39,0 – – – – 30,1 – – – –
Finansiella tillgångar 39,7 54,7 – – – 30,3 54,2 – – –
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde
Räntebärande skulder – –27,2 –18,9 –8,3 – – –35,9 –20,5 –15,4 –
Finansiella skulder värderade till
verkligt värde ­ innehas för handel
Övriga kortfristiga skulder – –0,2 – –0,2 – – –1,0 – –1,0 –
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde
Leverantörsskulder – 0,5 – – – – –0,7 – – – –
Upplåning –1,2 – – – – – – – –
Skulder koncernföretag –58,6 – – – – –46,1 – – – –
Finansiella skulder –60,3 –27,4 – – – –46,8 –36,9 – – –
----- End of picture text -----

1) Övriga finansiella tillgångar i nivå 3 avser investeringar i aktier och andelar som är inkluderade i ”Aktier och andelar” i not M7.

2) Kassa och likvida medel uppgår till SEK 28,8 (29,8) miljarder varav SEK 23,6 (23,9) miljarder avser likvida medel som presenteras i ovanstående tabell.

Finansiell rapport 2020

Noter till moderbolagets bokslut

95

M19 Övriga kortfristiga skulder

M19 Övriga kortfristiga skulder
Övriga kortfristiga skulder
2020	2019
Upplupen ränta 162	217
Upplupna kostnader varav 729	562
personalrelaterade 466	259
övriga 263	303
Derivat med negativt värde 228	996
Andra övriga kortfristiga skulder –	–69
Totalt 1 119	1 706

M20 Leverantörsskulder

M20 Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
	2020	2019
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag ochjoint ventures	451	659
Intresseföretagochjoint ventures	–	–
Totalt	451	659

M21 Ställda säkerheter

M21 Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
	2020	2019
Banktillgodohavanden	709	802
Totalt	709	802

De största posterna som ingår i Banktillgodohavanden är säkerheter uppgående till SEK 476 (561) miljoner.

M22 Eventualförpliktelser

M22 Eventualförpliktelser
Eventualförpliktelser
	2020	2019
Eventualförpliktelser, totalt	20 495	23 178

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 19 459 (18 885) miljoner.

M23 Kassaflödesanalys

Under 2020 uppgick betalda räntor till SEK 776 miljoner (SEK 873 miljoner 2019 och SEK 584 miljoner 2018) och erhållna räntor till SEK 638 miljoner (SEK 571 miljoner 2019 och SEK 479 miljoner 2018). Betald skatt, inklusive källskatt, uppgick 2020 till SEK 246 miljoner (SEK 125 miljoner 2019 och SEK 148 miljoner 2018).

==> picture [260 x 181] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2020 2019 2018
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar 97 82 101
Totalt 97 82 101
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar 32 79 212
Totalt 32 79 212
Totala avskrivningar på materiella och
immateriella anläggningstillgångar 129 161 313
Skatter 306 –329 –93
Nedskrivningar och realisationsvinster
(–)/ förluster på sålda anläggningstillgångar,
exklusive kundfinansiering, netto 3 304 –619 243
Oreglerade koncernbidrag 1 540 1 961 1 535
Oreglerade utdelningar – – –
Övriga icke kassapåverkande poster –329 –39 –614
Totala icke likviditetspåverkande poster 4 950 1 135 1 384
----- End of picture text -----

M24 Leasing

Leasingåtaganden

Moderbolaget har följande leasingavtal: fastighetsleasing och billeasing. Kostnaden för fastigheter uppgick 2020 till SEK 588,9 (701,2) miljoner och för bilar till SEK 4,0 (4,0) miljoner. Moderbolaget hade rörliga hyreskostnader relaterade till fastighetsskatt till ett värde av SEK 37 miljoner 2020.

Framtida minimileasingavgifter i moderbolaget per 31 december 2020 fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter

	Operationell leasing
2021	575
2022	517
2023	446
2024	386
2025	336
2026 och senare	433
Totalt	2 693

Leasingintäkter

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahands­ uthyrning av lokaler.

Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2020 fördelar sig enligt följande:

Minimileasingersättningar
	Operationell leasing
2021	13
2022	11
2023	7
2024	2
2025	–
2026 och senare	–
Totalt	33

96 Noter till moderbolagets bokslut

Finansiell rapport 2020

M25 Information angående anställda

Medelantal anställda
	2020 Män Kvinnor Totalt	2019
		Män Kvinnor Totalt
Europa och Latinamerika1)	169 174 343	158 164 322
Totalt	169 174 343	158 164 322
1)Varav EU	169 174 343	158 164 322
Varav Sverige	169 174 343	158 164 322

Ersättningar

Ersättningar
Löner och andra ersättningar och sociala kostnader
	2020	2019
Löner och andra ersättningar	513	462
Sociala kostnader2)	744	319
_Varavpensionskostnader_2)	555	142

2) Pensionskostnaden för 2020 inkluderas av en inbetalning till pensionsstiftelsen motsvarande SEK 311 miljoner med tillhörande särskild löneskatt effekt om SEK 76 miljoner.

Löner och andra ersättningar per marknadsområde

==> picture [260 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Europa och Latinamerika [ 1)] 513 462
Totalt 513 462
1) Varav EU 513 462
Varav Sverige 513 462
----- End of picture text -----

Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt genomsnittlig växelkurs för året.

Ersättningar till styrelseledamöter och vd

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för moderbolagets anställda uppgår till SEK 5,6 (31,8) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 51,3 (33,6) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

M26 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närstående­ relationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Transaktioner med närstående under 2020 baserades på vedertagna normala kommersiella villkor i branschen.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna i bolaget.

För moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Ericsson Nikola Tesla d.d.
2020	2019
Transaktioner med närstående
Licensintäkter 6	5
Utdelning 43	66
Balanser avseende närstående
Fordringar 6	5

Leone Media Inc.

MediaKind har plattformar för kompression, videobearbetning och ­lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. 51% av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari 2019. Efter trans aktionen äger Moderbolaget 49% av aktierna. Moderbolaget har tillhanda hållit ett lån till MediaKind om 0,5 (0,2) miljarder SEK.

Leone Media Inc.
	2020	2019
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	–	–
Utdelning	–	–
Balanser avseende närstående
Fordringar	451	205

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare”.

M27 Ersättning till revisorer

M27 Ersättning	till revisorer
Ersättningtill revisorer
	Deloitte	Övriga	Totalt
2020
Arvoden för revision	56	28	84
Arvoden,revisionsrelaterade	8	5	13
Arvoden för skattefrågor	1	1	2
Övriga arvoden	–	1	1
Totalt	65	35	100
	PwC	Övriga	Totalt
2019
Arvoden för revision	26	–	26
Arvoden,revisionsrelaterade	9	–	9
Arvoden för skattefrågor	1	–	1
Övriga arvoden	2	–	2
Totalt	38	–	38
2018
Arvoden för revision	26	–	26
Arvoden, revisionsrelaterade	9	–	9
Arvoden för skattefrågor	1	–	1
Övriga arvoden	8	–	8
Totalt	44	–	44

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL.

Vid årsstämman 2020 utsågs Deloitte till revisor för perioden fram till årsstämman 2021. PricewaterhouseCoopers (PwC) var utsedd till revisor för perioden fram till årsstämman 2020.

Under perioden 2018–2020 utförde PwC och Deloitte utöver sina revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag, skatterelaterade och övriga konsulttjänster för moderbolaget. De revisionsrelaterade uppdrag som utfördes under perioden avsåg bland annat granskning av kvartals­ rapporter, SSAE 16­granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderade bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv.

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d.

Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

97

Riskfaktorer

All information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan, ska noga tas i beaktande. Utifrån den information som för tillfället är känd anser vi att följande avsnitt är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker som påverkar vår verksamhet. Var och en av dessa faktorer, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovisningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat, resultat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället är okända för oss, eller som vi för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet. Vårt rörelseresultat kan dessutom komma att uppvisa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare för oss att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”.

1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1 Pågående geopolitisk och handelsmässig osäkerhet på grund av flera faktorer kan ha allvarlig negativ påverkan på våra affärer, vår verksamhet, våra affärsutsikter och följaktligen på vårt rörelseresultat, vår finansiella ställning och vår möjlighet att nå våra mål. Den geopolitiska och handelsmässiga osäkerheten, inklusive handels­ begränsningar och ökade säkerhetsåtgärder för nationell säkerhet, kan påverka globala marknadsvillkor och fortsätta vara utmanande för globala leveranskedjor i allmänhet och IKT­leveranskedjor i synnerhet. Dessa osäkerheter innefattar även effekterna av handelstvister mellan regeringarna i EU, USA och

Kina, samt osäkerhet beträffande hur dessa handelstvister kan påver­ kas av den nya administrationen i USA

Det finns även osäkerheter beträffande de framtida bilaterala handelsrelationerna mellan Kina och flera länder som resultat av restriktioner beträffande kinesiska leverantörer i 5G­nät Begränsningar har införts i flera länder, som

Australien, Kanada, Frankrike, Japan, Storbritannien och USA. I Sverige har Post­ och Telestyrelsen (PTS) fattat ett beslut om att utesluta produkter från kinesiska leverantörer från den senaste 5G­auktionen. Av speciell betydelse för Ericsson i detta sammanhang är handelsrela­ tionen mellan Sverige och Kina, eftersom Ericsson, även om det är ett globalt bolag med närvaro på alla globala marknader, har huvudkontor i Sverige och därför riskerar påverkas negativt indirekt av svagare svensk­kinesiska relationer som resultat av detta beslut. Även om beslutet är överklagat ägde 5G­auktionen rum 19 januari 2021. Det finns risk för att ovanstående leder till att Kina vidtar åtgärder som riktar sig mot Sveriges och svensk industris ekonomiska intressen, inklusive Ericssons.

I Kina gäller en ny lag om exportkontroll från 1 december 2020 med ytterligare kontroller för en rad produkter, och kinesisk lagstiftning med en lista över ej pålitliga enheter kan riktas mot företag som anses skada kinesiska intressen. I januari 2021 utfärdade Kina även regleringar som inför en mekanism för att granska utländska investeringar beträffande konsekvenser för nationell säkerhet som skulle möjliggöra för myndig­ heterna att avvisa eller begränsa utländska investeringar i Kina. Dessa

Innehåll

97 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen 103 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning 104 Juridisk och regulatorisk risk

107 Risker relaterade till interna kontroller

107 Risker beträffande miljö, sociala förhållanden och styrning

och andra åtgärder kan påverka möjligheten att bedriva verksamhet i Kina eller att använda Kina i globala värdekedjor.

Eftersom vår fortsatta affärsverksamhet i Kina är en del av våra nuvarande och framtida tillväxtplaner, kan framtida negativa föränd­ ringar i ekonomisk och politisk policy relaterad till Kina ha en bety­ dande negativ effekt på vår verksamhet. Under de senaste åren har vi även sett att det globala frihandelssystemet som har möjliggjort ökad effektivitet och ekonomisk tillväxt är under ihållande attack, inklusive en nedmontering av tvistlösningsforumet inom WTO. Detta ökar risken att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO­avtal, vilket skulle ha negativ påverkan på öppna marknader och frihandel.

Påtvingad, eller på annat sätt obligatorisk, lokalisering av tillverk­ ning och FoU – samt digital motsvarighet, det vill säga framtvingad lokalisering av IT­infrastruktur och restriktioner beträffande dataflöden – har kontinuerligt ökat och har motiverats av antingen protektionism, intern industripolitik eller nationell säkerhet. Det finns för närvarande en politisk trend och tillhörande risk för att övergå från att förlita sig på globala värdekedjor till mer regionala alternativ. Regeringar kan fortsätta att införa villkor som kräver användning av lokala leverantörer eller partnerskap med lokala företag för FoU och IT­infrastruktur, kräva licensiering eller annan överföring av immateriella rättigheter eller vidta andra åtgärder för att främja lokala företag och lokala konkur­ renter, vilket kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet. Sådana utmaningar finns i till exempel Kina och Indien.

Den geopolitiska situationen kan ha konsekvenser för hela bran­ schen, med ökad sannolikhet för ytterligare uppdelning av branschen, separation av globala värdekedjor och uppdelning av globala standar­ der för mobil telekommunikation. Denna övergripande utveckling har också lett till att flera länder har utvärderat hur de ska säkerställa fort­ satt tillgång till infrastruktur för telekommunikationsnät, till exempel genom att främja uppdelning av radioaccessnät och stödja nationella aktörer inom infrastruktur för kommunikationsnät som alternativ till de etablerade globala leverantörerna, till exempel Ericsson, även om tidpunkten för och omfattningen av detta förblir oklar.

Allt det ovanstående kan ha betydande och potentiellt kvarstående negativ påverkan på Ericssons verksamhet, inklusive försäljning, marknadsandelar, tillgång till marknader samt aktiviteter inom

98 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

leveranskedjor och FoU, vår finansiella ställning och vårt rörelse­ resultat, eftersom de kan leda till ökade handelsrestriktioner, tullar och ökade kostnader som inte går att återvinna och kan påverka vår lönsamhet och/eller orsaka störningar i vår internationella produkt­ utveckling och leveranskedja. Detta gör det nödvändigt med en flexibel och anpassningsbar organisation för Ericsson beträffande produktion, tjänster, inköp, leverantörer och FoU.

Den potentiella betydande negativa påverkan kan innefatta:

• Förlorade marknadsandelar, till exempel i Kina, och försvagad marknadsposition

• Minskad eller förlorad tillgång till marknader

• Minskad möjlighet till obegränsad användning av vår globala leveranskedja för alla marknader, till exempel som resultat av import­ eller exportrestriktioner i USA och Kina

• Upplösning av globala standarder för mobil telekommunikation

• Inköpsrestriktioner och begränsningar beträffande tillgång till hårdvaru­ och mjukvaruprodukter och komponenter

• Ekonomiska svårigheter eller misslyckanden hos våra leverantörer

• Ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att få betalt för kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland våra motparter

• Nedskrivningar av immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter

• Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i våra rapporterade resultat

• Förändring av värdet på tillgångarna i våra pensionsplaner, på grund av till exempel negativ utveckling på aktie­ och kreditmark­ nader, och/eller ökade pensionsskulder på grund av till exempel sänkta diskonteringsräntor. En sådan utveckling kan öka kapitali­ seringsbehovet för pensionsstiftelsen, vilket kan påverka bolagets kassa negativt

• Efterfrågan från konsumenter kan också påverkas negativt av mins­ kad konsumtion av teknik, förändrad prissättning hos operatörerna, säkerhetsintrång och bristande förtroende.

• Restriktioner beträffande användning av FoU­resurser

• Uppskjutna inköp med lägre intäkter som inte helt kompenseras med minskade kostnader

• Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet

• Ekonomiska svårigheter eller misslyckanden hos våra leverantörer

• Nedskrivningar av immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter

• Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i våra rapporterade resultat

1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för våra produkter och tjänster, och begränsa vår förmåga till tillväxt.

De utmanande globala ekonomiska förhållandena, till exempel beroende på pandemin, en nedgång i den globala ekonomin, politisk oro eller osäkerhet eller geopolitiska risker och handelskonflikter kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på våra produkter och våra kunders produkter. Detta kan få operatörer och andra kunder att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparingar för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning. Dessutom kan det leda till kraftigt minskade investeringar i våra produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur, vilket kan drabba vårt rörelsere­ sultat. En sjunkande efterfrågan på våra produkter och tjänster kan medföra avsevärda negativa effekter på intäkter, kassaflöde, sysselsatt kapital och värdet på våra tillgångar, och leda till förluster i verksam­ heten. Om efterfrågan skulle utvecklas betydligt svagare eller bli mer volatil än förväntat kan det dessutom medföra en påtagligt negativ inverkan på vårt kreditbetyg, våra lånemöjligheter och lånekostnader samt på aktiekursen. Om de globala ekonomiska förhållandena inte förbättras, eller försämras, och om politisk oro eller osäkerhet och geopolitiska problem inte förbättras, eller försämras, kan de affärsrisker vi utsätts för intensifieras, och operatörernas och andra kunders fram­ tidsutsikter kan också påverkas negativt. Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsammare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att de köper färre produkter och tjänster.

En ekonomisk nedgång kan bland annat få följande negativa konsekvenser:

• Minskad efterfrågan på produkter och tjänster som leder till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader

• Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet

1.3 Vår verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgången för vår befintliga kundbas, telekomoperatörerna. Om tillväxten avtar, eller om våra kunder inte kan upprätthålla eller öka sin relevans i den digitala värdekedjan, eller om våra produkter och/eller tjänster inte är framgångsrika, kan kundernas investeringar i nätverk minska eller avstanna, vilket skadar vår verksamhet och vårt rörelseresultat. En stor del av vår verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver våra kunder att fortsätta installera och utöka näten. Om operatörerna inte lyckas med att öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar kan detta få en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet och vårt resultat. Om operatörerna dessutom misslyckas med att generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmo­ deller eller erfar minskade intäkter eller lönsamhet, kan minska deras vilja till vidare investeringar i sina befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på våra produkter och tjänster. Därmed påverkas vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning negativt.

Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer trafik flyttas över till wifi. Dessutom kan alternativa tjänster som levereras via internet påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar. Vårt strategisystem beror på hur globala standarder utvecklas och att de är framgångsrika. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intres­ serade av de facto­standarder och/eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar.

Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bred­ band gör att operatörerna kan erbjuda tjänster i både fasta och mobila nät. Vi är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en nega­ tiv inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.4 Vi kanske inte lyckas med att implementera vår strategi eller med att uppnå förbättringar i vår lönsamhet eller med att uppskatta tillgängliga marknader eller CAGR på de marknader där vi bedriver verksamhet.

Det finns ingen garanti för att vi kommer att kunna implementera vår strategi på ett framgångsrikt sätt för att uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Vi har tidigare vidtagit

Riskfaktorer 99

Finansiell rapport 2020

specifika åtgärder för att strukturera om verksamheten eller sänka våra kostnader när detta bedömts nödvändigt, och sådana åtgärder för­ väntas bli nödvändiga även i framtiden. Det finns dock inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga eller framgångsrika eller att vi lyckas genomföra dem i rätt tid för att åstadkomma för­ bättrade resultat. Dessutom innehåller denna årsredovisning vissa uppskattningar avseende tillväxttakt inom marknader där vi bedriver verksamhet, inklusive verksamheterna inom segmenten Networks, Digital Services, Managed Services samt Emerging Business and Other. Om de underliggande antaganden på vilka vi baserar våra uppskatt­ ningar visar sig vara felaktiga, kan det verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och CAGR avsevärt avvika från de uppskattningar som presenteras i denna årsredovisning.

1.5 Vi kanske inte lyckas med att genomföra vår strategi för att tillvarata möjligheterna på 5G-marknaden vad gäller till exempel omfattning, tid och affärsvolymer.

Möjligheterna på 5G­marknaden är beroende av tillgängligheten på attraktiva 5G­spektrum. Det finns också risk för att tidpunkterna för spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel kostnad och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov och planer, vilket kan bromsa utvecklingen och tillväxten på 5G­marknaden.

Takten i och omfattningen för operatörernas 5G­utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slutförandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G­installationer. Operatörernas planer för 5G­installationer kan också fördröjas av olika operativa faktorer, till exempel tillgång till platser för utrustning, för tillståndsärenden och tillgången på instal­ lationspersonal. Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G­utrullning kan förändras beroende på tillgången på 5G­enheter – inte endast vid lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att driva en massmarknad.

Utöver detta kan tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin och privata nätverk, realiseras på ett annat sätt än vad som förväntats.

Slutligen finns det risk för att Ericsson eller bolagets leverantörer stöter på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka vår förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G­nät.

1.6 De förvärv och avyttringar som vi gör kan orsaka störningar och medföra betydande utgifter, och det kan hända att vi inte lyckas med att skydda värdet under integrationsfasen.

Utöver vårt innovationsarbete gör vi också förvärv för att uppnå olika fördelar, t.ex. att snabbare få ut produkter på marknaden, få tillgång till teknik och kompetens, öka våra skalfördelar och bredda vår produktportfölj eller vår kundbas. Ett exempel är att Cradlepoint nyligen förvärvats. Förvärv kan leda till ansvarsförbindelser och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar eller nedskrivning av goodwill, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställ­ ning och vår likviditet. Förvärv kan bland annat medföra följande risker: – Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitetsproblem

• Svårigheter att integrera verksamhet, teknik, produkt och med­ arbetare från det förvärvade företaget

• Risker med att ta sig in på nya marknader där vi har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet

• Risk för att nyckelmedarbetare slutar

• Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen

• Kostnader för ej kommunicerade eller potentiella juridiska ansvar i det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller regler.

Ibland väljer vi också att avyttra delar av vår verksamhet för att opti­ mera produktportföljen eller verksamheten. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch­ och teknikrelaterade nedskrivningar. Det finns inga garantier för att vi kommer att kunna slutföra framtida förvärv eller avyttringar på ett framgångsrikt sätt, eller överhuvudtaget. De risker som är förknippade med sådana förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår likviditet. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker:

• Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med­ arbetare från den avyttrade verksamheten

• Risk för att nyckelmedarbetare slutar

• Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom dem avyttrade verksamheten.

1.7 Vi ingår i joint ventures och samarbeten, och kan komma att ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för oss. Det kan hända att våra joint ventures och samarbeten med partners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att vi har missbedömt våra behov och synergieffekter eller på grund av vår oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från berörd partner, våra svårigheter att implementera våra affärsplaner eller på grund av våra strategiska partners brister gällande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa vår förmåga att samarbeta med våra partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av vår 5G­portfölj, vilket i sin tur kan skada vår konkurrensposition på marknaden.

Dessutom kan vår andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital eller lån till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställ­ ning och vårt kassaflöde.

1.8 Investeringsnivåerna i telekombranschen fluktuerar och påverkas av många faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden och vilka beslut som fattas av operatörer och andra kunder om införandet av ny teknik och tidpunkter för inköp.

Branschen har genomgått nedgångar där operatörerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Samtidigt som marknaderna för utrustning för nätoperatörer, telekomtjänster och IKT förväntas växa under de närmaste åren, kan osäkerheten kring den globala eko­ nomiska tillväxten och den geopolitiska situationen ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad, och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Även om de globala förhållandena förbättras kan villkoren i de specifika bransch­ segment där vi har verksamhet vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på våra intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka våra intäkter, vårt rörelseresultat och vår lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper våra produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i telekom­ och IKT­branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassa flöde.

100 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

1.9 Försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt tidpunkt för order.

Vår försäljning till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika brutto­ marginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av vår verksam­ het, och är även i fokus för försäljningen framöver. Vi tillhandahåller lösningar till alla våra kunder som baseras på såväl våra egna produk­ ter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att vår redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjäns­ ter samt andelen produkter från tredje part. Inom segmenten Digital Services och Emerging Business and Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom vår traditionella försäljning, vilket påverkar våra affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgra­ dering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, ofta mindre än en månad, och det är därför svårt att förutsäga förändringar i efterfrågan. Ändringar i vår produkt­ och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av våra produkter kan därför påverka vår förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom vår förmåga att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde.

1.10 Vi kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där vi bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner.

Vi påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där vi bedriver verksamhet och av konvergensen mellan IT­ och telekom­ branscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjlig­ gör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till mjuk­ vara och molnbaserade tjänster. Detta kan även medföra uppdelning av Radio Access Network, även om tidpunkten för och omfattningen av detta fortfarande är oklar. Detta förändrar konkurrensbilden liksom värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar vår målformulering och riskbedömning och våra strategier. Den här förändringen gör det enklare att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i branschen. Detta kan komma att påverka vår marknadsandel negativt inom vissa områden. Om vi inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer vår verksamhet, vårt resultat och vår ekonomiska ställning att bli lidande.

1.11 Vi är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på vårt resultat.

De marknader där vi har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Vi möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrerande företag, varav många är mycket stora och har omfattande tekniska och ekonomiska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Våra opera­ törskunder, som utgör största delen av våra affärer, är också stora och mycket sofistikerade, och utövar betydande inköpskraft bland annat genom den spridda användningen av anbudsförfaranden. Vi möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer, och alternativ teknik gör att industristandarderna utvecklas. Våra konkurrenter kan komma att införa ny teknik före oss eller erbjuda billigare eller bättre produkter,

tjänster och lösningar eller andra incitament än vi erbjuder. Vissa av våra konkurrenter kan också ha större resurser än vi inom vissa affärs­ segment eller inom vissa geografiska områden. Ökad konkurrens kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade marknadsandelar, ökade kost­ nader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och mark­ nadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel.

Dessutom har vi verksamhet på marknader som karakteriseras av teknik som förändras snabbt och som förs ut på marknaden på snabb­ föränderliga sätt. Detta leder till fortsatt prispress på våra produkter och tjänster. Om våra motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan vår verk­ samhet, vårt resultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel påverkas negativt.

1.12 Sammanslagningar bland leverantörerna kan leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser.

Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrust­ ning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar som leverantörer av helhetslösningar och konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av våra affärsområden som Digital Services och Emerging Business and Other. Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som har större resurser än vi. Båda dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel.

1.13 Vi är beroende av ett begränsat antal leverantörer av komponenter, tillverkningskapacitet och FoU- och IT-tjänster, vilket gör oss utsatta för kostnadsökningar och störningar i leveranskedjan. Vår förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och kontrakterade åtaganden är till stor del beroende av att vi har tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet och andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor. Även om vi försöker undvika att hamna i en situation där vi är beroende av en enda leverantör, är detta inte alltid möjligt. Detta innefattar även utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och FPGA, där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Därmed föreligger det en risk för att vi inte kan få tag på de varor och tjänster vi behöver för att kunna tillverka våra produkter och erbjuda våra tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller överhuvudtaget. Om någon av våra leverantörer inte kan leverera kan det innebära ett avbrott i vår produkt­ och tjänsteförsörjning eller verksamhet som kan begränsa vår försäljning eller öka våra kostnader avsevärt. Att hitta en alternativ leverantör eller konstruera om produkter för att kunna byta ut kompo­ nenter kan ta lång tid, vilket kan medföra omfattande förseningar eller störningar i våra leveranser av produkter och tjänster. Genom åren har vi vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att vi drabbas av liknande störningar i framtiden.

När vi gör inköp måste vi också förutsäga hur kundernas efterfrågan kommer att utvecklas. Om vi inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över­ eller underskott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder våra konkurrenter samma tillverkare och om de har köpt kapacitet före oss kan detta medföra att vi inte kan skaffa nödvändiga produkter. Denna faktor kan begränsa våra möjligheter att leverera till våra kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har vi förbundit oss att köpa vissa kapaci­ tetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet, icke­återhämtningsbara kostnader eller skrotningskostnader. I de fall vi betalar våra underleverantörer i förskott utsätts vi också för en finansiell risk. Denna typ av störningar

Riskfaktorer 101

Finansiell rapport 2020

i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.14 En stor del av våra intäkter kommer nu från ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka vårt beroende av dessa kunder. Vi är också i stor utsträckning beroende av försäljningen av vissa av våra produkter och tjänster.

Merparten av vår verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder. Priserna för våra produkter och tjänster i många av dessa avtal omförhandlas årligen, och avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Vår största kund stod för cirka 11 % av försäljningen under 2020. Våra tio största kunder stod för 15 % av försäljningen under 2020. En förlust av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång tid. Dessutom kan vårt beroende av försäljningen av vissa av våra produk­ ter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel.

Under de senaste åren har flera större sammanslagningar genom­ förts, vilket har resulterat i ett lägre antal operatörer med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta samtidigt som ett hårdare konkurrenstryck sannolikt kommer att leda till fler samgåenden bland operatörer inom ett och samma land. En marknad med färre och större kunder kommer att göra oss mer beroende av nyckelkunder, och vår förhandlingsposition och våra vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma inom samma geografiska områden kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, som kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal snarare än juridiska kon­ solideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår marknadsandel och vår ekonomiska ställning.

1.15 Vissa avtal med långa löptider med våra kunder innefattar åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör att vi kontinuerligt måste se över vår kostnadsbas.

Avtal med långa löptider med våra kunder ingås normalt efter konkur­ rensutsatt upphandling. I vissa fall innefattar dessa åtaganden även framtida prissänkningar. För att vi ska kunna bibehålla vår bruttomar­ ginal trots sådana prissänkningar strävar vi ständigt efter att sänka våra produktkostnader genom att förbättra designen, förhandla oss till bättre inköpspriser från våra leverantörer, flytta mer produktion till lågkostnadsländer och öka produktiviteten inom vår egen produktion. Det finns emellertid inga garantier för att våra kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla vår bruttomarginal i denna typ av avtal. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.16 Om våra kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts vi för ökade kreditrisker och kommersiella risker.

Efter att en försäljning till en kund har slutförts kan vi få problem med att driva in kundfordringen, och kan därmed utsättas för risken att kundfordringen förblir utestående. Vi bedömer regelbundet kreditvär­ digheten hos våra kunder, och med utgångspunkt från denna bedöm­ ning sätter vi kreditgränser för varje kund. Utmanande ekonomiska för­ hållanden har påverkat några av våra kunders förmåga att betala sina fakturor. Det finns risk för att vi inte kan undvika framtida förluster inom

kundfordringar. Vi har även märkt av en efterfrågan på kundfinansie­ ring, och på ogynnsamma finansmarknader och på marknader med hård konkurrens för kunderna kan denna efterfrågan öka. Om någon av våra kunder går i konkurs kan vi drabbas av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, förluster som beror på vår kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till sitt åtagande gentemot oss kan vi drabbas av minskat kassaflöde och förluster som överskrider våra reserveringar, vilket kan medföra avsevärda negativa effekter på vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.17 Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och försämrad likviditet.

Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kundernas verksamheter. Trots att vi vidtar omfattande kvalitetssäkringsåtgärder för att minska denna typ av risker kan det hända att kvalitetsproblem beträffande produkter eller tjänster påverkar koncernens anseende, verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI­baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som ingår i lösningar. Omfattande garantiå­ taganden på grund av tillförlitlighets­ eller kvalitetsproblem kan med­ föra negativa effekter på vårt resultat och vår ekonomiska ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk­ eller hårdvara, höga service­ och garantiutgifter, höga utgifter för föråldrade produkter i lager, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder samt skador på vårt renommé.

1.18 Utvecklingen av vår managed services-verksamhet beror i allt högre grad på acceptans av värdebaserade affärsmodeller.

Ericsson har investerat i ökad användning av automation och artificiell intelligens (AI) för att leverera managed services och nätoptimering till kunder, som en del av ett tjänsteerbjudande eller paketerade mjuk­ varufunktioner. Intäktsgenerering från dessa investeringar är beroende av en värdebaserad affärsmodell som visar ökade fördelar för kunden och lämplig avkastning på Ericssons utvecklingskostnader. Om vi inte kan hålla oss konkurrenskraftiga inom detta område och få kundac­ ceptans för nya affärsmodeller kan detta medföra negativa effekter för vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning. Dessutom omfattar de flesta kontrakt inom managed services mer än ett år, med lång försäljningscykel för nya kontrakt. Det finns risk för att befintliga kontrakt avslutas eller får minskad omfattning, vilket kan ha en negativ påverkan på försäljning och intäkter.

1.19 Vi är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av våra omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.

De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att vi måste göra stora investeringar i tekniska innovationer. Vi gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G. För att vi ska bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar vi tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om våra insatser inom forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning. Om vi investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som förväntat, som

102 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte fungerar på marknaden kan det påverka vår försäljning och vårt resultat mycket negativt. Dessutom är det vanligt att forsknings­ och utveck­ lingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings­ och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling, och placera oss ofördelaktigt i förhållande till våra konkurrenter. Detta kan även innefatta förseningar beträffade meddelade datum för produkters tillgänglighet. Detta kan ha en väsentlig negativt inverkan på vår verksamhet, våra kundrelationer, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.20 Vi kanske inte lyckas uppnå affärsmålen för Digital Services. Ericsson kan misslyckas med att uppnå det fastställda målet om att Digital Services ska nå en rörelsemarginal på 4–7 % till 2022, exklusive omstruktureringskostnader. Det finns flera marknads­, teknik­ och verksamhetsrisker som kan påverka vändningsplanen.

Utvecklingen av 5G­marknaden och tillväxten inom virtualisering och motsvarande användning av våra nya produkter och automati­ serad leverans kan gå långsammare än förväntat. Ökad konkurrens från både nya och etablerade konkurrenter kan påverka vår marknadsposition.

Vårt arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automatisering i produkter och lösningar. Den produktövergång till molnbaserade lösningar som förväntas av våra kunder kan också ta längre tid än förväntat. Open source­initiativ som till exempel Open Network Automation Platform (ONAP) får allt större betydelse. Det kan göra att våra kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för våra kompletta lösningar.

Vi bedömer att de största riskerna på kort sikt utgörs av operativa risker. Det innefattar risker för ett misslyckande att genomföra våra fortsatta effektivitetsåtgärder för helheten enligt plan, oförmåga att implementera och genomföra övergripande omvandlingsprogram i dimensionen utveckling­försäljning­leverans för att förenkla operativa modeller, samt misslyckas med att hantera projektrisker i våra återstå­ ende kritiska kundprojekt och risken för att fler operativt utmanande och ekonomiskt osunda kundprojekt kan tillkomma.

1.21 Våra möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter som är viktiga för vår verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, oförmåga att förhindra intrång eller förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot oss om intrång i immateriella rättigheter och om förutsättningarna för öppna standarder förändras gällande licensiering av grundläggande patent för öppna standarder.

Även om vi har ett stort antal patent finns det alltid en risk att de kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättigheter vi får genom patenten verkligen kommer att ge oss konkurrensfördelar.

Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder vi en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda våra imma­ teriella rättigheter. Dessa åtgärder kan emellertid vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Dessutom är vi beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenter­ barheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på vår verksamhet.

För våra lösningar kan vi behöva skaffa licenser för teknik från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller överhuvudtaget. Om våra produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av icke­exklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa våra möjligheter att skydda vår äganderätt till våra produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations­ och datanät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, vilket för närvarande är tydligt med lanseringen av 5G, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Utöver de branschomfat­ tande standarderna utvecklas idag andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls som kostnadsfri och Open source. Om vi bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med Open source kan det begränsa våra framtida möjlighe­ ter att hävda vår äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot oss eller gentemot våra kunder, att vi gör intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta ledningens och den tekniska personalens krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att vi blir tvungna att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla våra kunder skadeslösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty­ eller licensavtal. Vi kan emellertid inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga för oss på kommersiellt rimliga villkor eller överhuvudtaget, och sådana juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt anseende, vårt resultat och vår ekonomiska ställning. En ökad användning av kostnadsfri mjuk­ vara med öppen, lättillgänglig källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om vår mjukvara. Detta kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran.

Undersökningar som genomförs av antitrustmyndigheter, utslag i domstolar och förändringar i lagstiftning kan potentiellt påverka Ericssons möjlighet att utnyttja sin patentportfölj vid licensiering av patent som är nödvändiga för öppna standarder (till exempel 3G­, 4G­ och 5G­teknik), vilket kan ha en betydande negativ påverkan på vår verksamhet, vårt rykte, vårt rörelseresultat och vår finansiella ställ­ ning. Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på vårt anseende, vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

Våra möjligheter att dra nytta av immateriella rättigheter kan begränsas av förlust av licenser till eller från tredje part. Patentlicensavtal gäller i allmänhet över flera år och är villkorsbase­ rade. Processen för att förlänga licenser kräver normalt förhandlingar, speciellt i samband med teknikskiften och lanseringen av ny standard, till exempel 5G. Sådana förlängningar och förhandlingar kan ta tid att lösa, innefattar ibland stämningsförfaranden och kan ha betydande negativ påverkan på vår verksamhet och finansiella ställning, inklusive tidpunkten för och nivån på intäkter från patent­ och licensportföljen.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan ha omfattande negativa effekter på patent­ och licensintäkter och på vår möjlighet att förvärva licenser.

Dessutom kanske vi inte upptäcker otillåten användning eller inte kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda våra rättigheter. I en del länder där vi är verksamma ger lagstiftningen i själva verket bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något.

Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

103

1.22 Vi kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla högt kvalificerade medarbetare, vilket kan försämra vår konkurrenskraft.

Vi tror att vår framtida framgång till stor del är beroende av vår fort­ satta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya framgångsrika produkter/lösningar, underhåller vårt befintliga produktutbud, tillhan­ dahåller tjänster till våra kunder och skapar bra kundupplevelser.

Konkurrensen om högkvalificerade medarbetare är fortsatt mycket hård inom de branscher där vi bedriver verksamhet, och dessutom ser vi en trend där andra branscher också börjar ge sig in i denna konkurrens. Vi utvecklar ständigt vår företagskultur och vår medarbetarfilosofi för att skapa en positiv arbetsmiljö. Det gör det lättare för oss att fokusera på verksamheten och våra kunder samtidigt som vi inspirerar varje medarbetare att utvecklas och hitta det bästa i sig själv. Det finns dock inga garantier för att vi i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt medarbetare kan medföra avsevärda negativa effek­ ter på vår verksamhet och vårt varumärke.

1.23 Vår verksamhet är komplex och flera viktiga verksamhetsområden är samlade på en enda, central plats. Alla störningar, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för vår verksamhet.

Vår affärsverksamhet är beroende av komplexa aktiviteter och kom­ munikationsnät som är känsliga för skador eller störningar från en rad olika källor. En stor del av vår verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat delar inom IT, ekonomi och HR, vilket medför att vi är bero­ ende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett vilka skyddsåtgärder vi och externa leveran­ törer vidtar riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, skadegörelse, datavirus, säkerhets­ eller sekretessintrång, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Dessutom har vi koncentrerat vår verksamhet till vissa platser för till exempel FoU och produktion, centra för nätdrift, IKT och logistik samt gemensamma servicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader. Godsleveranser från leverantörer och till kunder kan också hämmas av ovan nämnda skäl. Eventuella störningar i våra system och kommunikationsnät kan med­ föra negativa effekter på vår verksamhet och vår ekonomiska ställning.

1.24 Vi kanske inte uppnår vissa av eller någon av de förväntade fördelarna med våra omstruktureringsaktiviteter, och vår omstrukturering kan ha negativ påverkan på vår verksamhet.

Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och vi kanske inte kan nå och behålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan vi, som resultat av vår omstrukturering, uppleva brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt. Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och negativ påverkan på verksamheten, till exempel på vår förmåga att utveckla, sälja och leverera, och vi kan inte vara säkra på att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar att nyckelpersonal stannar kvar i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt oför­ delaktiga omständigheter på marknaden. Om vi misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstruk­ turering kan detta ha en avsevärd negativ påverkan på vår konkurrens­ kraft, vår verksamhet, vår finansiella ställning, vårt rörelseresultat, vårt kassaflöde, vårt rykte och vår aktiekurs.

2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

2.1 Vår skuldsättning ökar vår sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen, begränsar vår möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa vår flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i vår verksamhet och bransch.

Per 31 december 2020 var vår utestående skuld SEK 30,2 miljarder, och medan bolaget har betyget ”kreditvärdig” hos Standard & Poor’s (BBB­) och Fitch (BBB­) är betyget ett steg under ”kreditvärdig” hos Moody’s (Ba1). Denna skuldnivå och dessa kreditbetyg kan ha viktiga konsekvenser, inklusive att:

• Öka vår sårbarhet för allmänna ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen

• Kräva att en avsevärd del av vårt kassaflöde från rörelsen avdelas för att betala skuld och ränta på vår skuldsättning, varigenom vår möjlighet att använda vårt kassaflöde för att finansiera vår verk­ samhet, våra investeringar och framtida affärsmöjligheter minskar

• Begränsa våra möjligheter att göra strategiska förvärv eller orsaka att vi gör icke strategiska avyttringar

• Begränsa våra möjligheter att få ytterligare finansiering för justerat rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagssyften eller andra syften

• Begränsa våra möjligheter att anpassa oss efter förändrade marknadsvillkor och minska vår konkurrensförmåga jämfört med konkurrenter.

Vi kan välja att ytterligare skuldsätta oss betydligt i framtiden. Om ny skuldsättning läggs till vår aktuella skuldnivå, kan de relaterade risker som vi nu löper komma att ökas.

Om vårt ekonomiska resultat skulle försämras, kanske vi inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala alla våra skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla våra åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir framgångsrikt.

Våra möjligheter att göra schemalagda betalningar för att finan­ siera våra åtaganden relaterade till skulder beror på vår finansiella ställning och vårt rörelseresultat, vilket är utsatt för gällande mark­ nads­ och konkurrensvillkor och för vissa ekonomiska, affärsmässiga och andra faktorer utanför vår kontroll. Även om vi anser oss ha tillräckligt kassaflöde för att hantera vår skuldsättning, skulle en avse­ värd försämring av vårt ekonomiska resultat kunna leda till att vi inte kan behålla en nivå på vårt kassaflöde från rörelsen som gör att vi kan betala kapitalskuld, eventuell avgift och ränta på vår skuldsättning.

Om på grund av en sådan försämring av vårt ekonomiska resultat vårt kassaflöde och våra kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera våra åtaganden relaterade till skuldsättning, kan vi tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera vår skuldsättning. Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske inte tillåter att vi uppfyller våra betalningsåtaganden relaterade till skuldsättningen. Om vi dessutom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för vår verksamhet.

Om vi dessutom skulle behöva omfinansiera vår befintliga skuld­ sättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera vår befintliga skuldsättning på godtagbara vill­ kor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle vi kunna få allvarliga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla våra åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

104 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

2.2 Eftersom en stor del av våra kostnader är i SEK och våra intäkter oftast är i andra valutor är vår verksamhet exponerad för valutafluktuationer som kan påverka våra intäkter och vårt rörelseresultat.

En stor del av våra kostnader är i SEK. Mer information finns i koncern­ bokslutet under Valutakursrisker i not F1, ”Hantering av finansiella risker”. Eftersom vi är en internationell verksamhet genereras stora delar av våra intäkter i andra valutor än SEK, och så kommer det med all sannolikhet att vara även i framtiden. Intäkter i utländska valutor som inte kan matchas mot kostnader som betalas i samma valuta kan medföra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kassa­ flöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i våra redovisade resultat.

Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US­dollar eller euro har koncernen för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ inverkan på det redovisade resultatet. Våra försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkurs­ rörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan påverka vårt resultat och vår ekonomiska ställning.

2.3 Vi är beroende av olika kapitalkällor för att finansiera verksamheten på både lång och kort sikt. Om någon kapitalkälla blir otillgänglig, eller om vi endast får tillgång till otillräckliga mängder kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det påverka vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde mycket negativt.

Vår verksamhet förutsätter att vi har tillgång till en omfattande kassa. Om vi inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera verksamheten, avbetalningar på lån, fortsatt forskning och utveckling samt kundfinansieringsprogram, eller om vi inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam beroende på situationen för vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och marknadsläget, inklusive de ekonomiska förhållandena i eurozo­ nen, eller om vårt kreditbetyg sänks. Det finns inga garantier för att den finansiering som vi vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgänglig till rimliga villkor eller över huvud taget. Om vi inte kan få till­ gång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde påverkas mycket negativt.

2.4 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar (PP&E) och nyttjanderätter (RoU) hyrda av företaget har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på vår ekonomiska ställning och vårt resultat. En nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, PP&E och RoU kan medföra negativa effekter på vår ekonomiska ställning eller vårt resultat.

Vi har betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, till exem­ pel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara.

Goodwill är den enda immateriella tillgång som bolaget redovisar med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella avskrivs huvud­ sakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För immateriella tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen.

Historiskt har vi huvudsakligen redovisat reserveringar för värdeminskning för immateriella tillgångar och goodwill på grund

av omstruktureringar, som vanligtvis sker i begränsad skala men tillfälligt vis kan bli mycket omfattande. Exempelvis gjorde under 2020 en begränsad nedskrivning om SEK 100 miljoner, medan nedskriv­ ning av immateriella rättigheter och goodwill under 2017 uppgick till SEK –17,2 miljarder. Ytterligare värdeminskning som kan vara omfat­ tande kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden som antingen gäller oss specifikt, hela de branscher inom vilka vi har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra negativa effekter på vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden, leda till redovisning av reserveringar för värde­ minskning. Ekonomiska prognoser kräver att ledningen gör noggranna bedömningar, samt att kassagenererande enheter för nedskrivnings­ behov definieras. Olika bedömningar kan leda till vitt skilda slutsatser som även kan avvika från bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden.

3 Juridisk och regulatorisk risk

3.1 Det kan hända att Ericsson misslyckas med att eller inte kan efterleva lagar och regelverk, att vi åläggs att betala viten eller att beslut som är ogynnsamma för oss fattas i tillämpningen av lagar eller under andra juridiska processer. Att säkerställa efterlevnad av ändrade lagar eller regelverk kan medföra ökade kostnader för Ericsson eller minskad efterfrågan på bolagets produkter och tjänster. Bristande efterlevnad och de verksamhetsförändringar som kan krävas kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt varumärke.

De branscher där vi bedriver verksamhet är underställda olika lagar och regelverk. Ericsson strävar efter att efterleva alla lagar och regler, men vi kan inte garantera att inga överträdelser sker. Om vi misslyckas med att eller inte kan efterleva gällande lagar och regelverk kan vi åläggas att betala viten, eller också kan beslut som är ogynnsamma för oss fattas i tillämpningen av lagar eller under andra juridiska processer. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt anseende.

Ytterligare förändringar i lagar eller bestämmelser kan medföra förpliktelser, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på våra pro­ dukter och tjänster, vilket kan ha avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt varumärke.

Förändringar i regelverk kan medföra negativa effekter på både våra kunders och vår verksamhet. Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller kostsammare planering eller lokali­ sering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät. Likaså kan prisregleringar eller tvingande regler om att dela nät påverka operatörernas möjligheter och/eller vilja att investera i nät­ infrastruktur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av våra system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för operatörerna eller tvinga oss att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera.

Dessutom utvecklar vi många av våra produkter och tjänster utifrån befintliga regelverk och tekniska standarder. Om befintliga regelverk och tekniska standarder ändras, eller om nya regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts reglering, kan vårt utvecklingsarbete försvåras avsevärt

Riskfaktorer 105

Finansiell rapport 2020

genom stigande efterlevnadskostnader och förseningar. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Ändringar av licens­ avgifter eller bestämmelser om miljö, hälsa och säkerhet, integritets­ skydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för oss eller för opera­ törer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och lagändringar inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för vår verksamhet även om de specifika lagändringarna inte direkt gäller oss eller våra produkter.

3.2 Pandemier, som till exempel den som orsakas av det nya coronaviruset, Covid-19, kan ha allvarlig påverkan på vår lokala och globala verksamhet

Pandemier, som till exempel den som orsakas av det nya coronaviruset, kan ha allvarlig påverkan på vår lokala och globala verksamhet rela­ terad till exempelvis tjänsteleverans, FoU, försäljning och produktion samt på våra kunder och leverantörer, med betydande finansiella och andra konsekvenser Som exempel har coronaviruspandemin orsakat utmaningar och risker relaterade till resor och nedstängningar har begränsat tillgången till anläggningar, transport och logistik och påver­ kat godsflöden, samt till att stora delar av personalen arbetar hemifrån. Även om vi arbetar för att få åtgärder för kontinuitet på plats för att kunna fortsätta uppfylla våra kunders behov och minska påverkan på vår verksamhet, kan störningar i den globala ekonomin och våra kunders, leverantörers och partners verksamheter och affärer orsaka störningar i vår verksamhet och ha avsevärd påverkan på våra affärer och vår finansiella ställning.

3.3 Vår omfattande internationella verksamhet påverkas av osäkerhetsfaktorer som kan påverka vårt resultat.

Vi bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor i vissa länder eller regioner. Vi har kunder i över 180 länder och en betydande andel av vår försäljning går till tillväxtmarknader i regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika.

Vår omfattande verksamhet påverkas av ytterligare risker, bland annat för sociala oroligheter, terroristattentat, ekonomisk och geopoli­ tisk instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, eko­ nomier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genom­ driva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.

På vissa marknader där vi har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller upprättar lokala leverantörer på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenters. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på vår försäljning, våra marknadsandelar och våra möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter.

Vi måste alltid följa tillämpliga exportkontrollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Den politiska situationen i delar av världen, framför allt i Mellanöstern, är fortsatt osäker och många sanktioner kvarstår fortfarande på historiskt höga nivåer. Denna nivå kan även öka, vilket i så fall påverkar möjligheten att verka på dessa marknader. Ett genomgående element i dessa sanktioner är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land. Under de senaste åren har det globala frihandelssystemet varit under ihållande attack, vilket har ökat risken för att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider

mot WTO­avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförut­ sedda förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris­ och valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa vår verksamhet och försämra vår lönsam­ het. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där vi har verksamhet medföra ett minskat engagemang i dessa länder. Som ett exempel har ökade spänningar beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i ytterligare handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada våra möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handels­ restriktioner kan också medföra risk för klagomål från våra kunder och andra inneboende risker. Trots att vi strävar efter att uppfylla alla regler beträffande exportbegränsningar och sanktioner kan vi inte lämna några garantier för att vi nu eller i framtiden lyckas efterleva samtliga relevanta lagar och regelverk vid varje tidpunkt. Sådana potentiella överträdelser kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vårt anseende och vårt varumärke.

Storbritannien upphörde att vara medlemsstat i Europeiska Unionen 31 januari 2020, vanligen benämnt ”Brexit”, och den över­ gångsperiod som stipulerades i det utträdesavtal som ingicks mellan Storbritannien och Europeiska Unionen upphörde 31 december 2020. 24 december 2020 nåddes ett avtal mellan EU och Storbritannien gäl­ lande ett handels­ och samarbetsavtal som täckte de allmänna mål­ sättningarna och ramverket för relationen mellan Storbritannien och Europeiska Unionen, inklusive frågor relaterade till handel, transport, visum, lagstiftning, rättsskipning och säkerhet, vilket möjliggör fortsatt deltagande i samhällsprogram och mekanismer för tvistlösning. 31 december 2020 antog Storbritannien lagstiftning som gjorde att avtalet trädde i kraft, och Europeiska Unionen förväntas formellt anta det tidigt under 2021. Trots detta avtal är de långsiktiga effekterna av Brexit inte helt kända. Effekterna på Ericsson kan innefatta ökade inköpskostnader, ingen långsiktig lösning för dataflöden och begräns­ ningar i den fria rörligheten för personal.

Verksamheten är komplex, med utveckling, produktion och leverans av telekomlösningar till kunder i ett stort antal olika beskattningsområ­ den. I varje beskattningsområde gäller olika typer av skattelagstiftning och andra regelverk, vilket gör det till en komplex utmaning att efter­ leva alla relevanta lagar och regler i varje land där vi har verksamhet. Det handlar till exempel om regler för inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för våra med­ arbetare. Skattelagar och ­regler, liksom tolkningen av lagstiftningen, förändras ständigt, vilket exponerar oss för skatterelaterade risker. Detta medför komplicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att vi blir skyldiga att betala ytterligare skatter. Eftersom vi är ett globalt företag riskerar vi dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än ett beskattningsområde (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på vårt rörelseresultat, vårt anseende och vårt varumärke.

På vissa regionala marknader finns handelshinder som reglerar konkurrenssituationen. Om sådana handelshinder tas bort eller lindras kan konkurrensen öka, vilket kan medföra en väsentlig negativ inver­ kan på vår verksamhet och vårt rörelseresultat.

I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som potentiellt kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekombranschen och kan även påverka enskilda personer, vårt anseende och vårt varumärke negativt.

106 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

3.4 Vi kan få ytterligare negativa konsekvenser efter de uppgörelser som nyligen träffats med United States Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) gällande de tidigare meddelade undersökningarna under FCPA.

Vi måste följa lagar gällande antikorruption i de jurisdiktioner där vi har verksamhet, inklusive US Foreign Corrupt Practices Act (”FCPA”). Åtgärder av våra anställda, eller av tredje part som agerar å våra vägnar, som strider mot dessa lagar, oavsett om de sker i USA eller något annat land, i samband med vår verksamhet kan utsätta oss för betydande skadeståndsansvar för brott mot FCPA eller andra lagar gällande antikorruption, och kan ha betydande negativa effekter på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

I december 2019 meddelade vi att en uppgörelse nåtts beträf­ fande de undersökningar från DOJ och SEC som tidigare meddelats angående bolagets efterlevnad av FCPA. Uppgörelsen med DOJ, som är relaterad till händelserna i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait och Vietnam, innebär ett treårigt så kallat Deferred Prosecution Agreement (”DPA”), böter till ett belopp om USD 520 650 432 samt att vårt dot­ terbolag i Egypten förklarar sig skyldiga till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i FCPA. Uppgörelsen med SEC, som är relaterad till uppträdande i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam, innebär har godtagit ett civilrättsligt domslut beträffande påstådda överträdelser av reglerna i FCPA beträf­ fande mutor, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA samt en finansiell sanktion om USD 458 380 000 samt USD 81 540 000 i ränta som upparbetats fram till uppgörelsen. Vi har även godtagit att anlita en oberoende observatör för övervakning av bolagets regel­ efterlevnad under tre år enligt uppgörelserna med både DOJ och SEC. DPA­avtalet med DOJ, accepterandet av det civilrättsliga domslutet med SEC samt erkännandet av Ericssons dotterbolag i Egypten har alla blivit godkända i domstol.

Enligt vårt DPA med DOJ erkände vi händelserna som beskrevs i den sammanfattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att uppskjuta åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtalspunkterna förklaras ogiltiga om vi inte bryter mot villkoren i DPA. Om DOJ beslutar att vi har brutit mot villkoren i DPA, kan DOJ efter eget gottfinnande väcka åtal, inklusive för de påstådda oegentligheterna för att bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA som ingick i den information som registrerades i samband med DPA, eller utöka giltighetstiden för DPA med upp till ett år. Under sådana omständig­ heter skulle DOJ tillåtas förlita sig på de erkännanden vi gjort i DPA samt dra fördel av att vi avsagt oss vissa försvar beträffande procedur och bevisföring. Enligt vår uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagd att inte bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA. Om Ericsson inte följer detta föreläggande kan det resultera i civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder, en ny verkställighetsåtgärd eller bådadera. Alla brottsåtal eller civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som följer av bristande efterlevnad av DPA eller uppgörelsen kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelse­ resultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

Vi kan också utsättas för andra potentiella negativa konsekvenser relaterade till undersökningarna av och uppgörelserna med DOJ och SEC. Varken DPA eller medgivandet förhindrar att DOJ, SEC eller någon annan myndighet genomför vissa ytterligare undersökningar gällande fakta som inte täcks av uppgörelserna eller i andra jurisdiktioner, eller förhindrar myndigheter från att utföra vissa ytterligare undersökningar relaterade till dessa eller andra ärenden. Det har rapporterats att svenska myndigheter har påbörjat undersökningar rörande det uppträ­ dande som var föremål för undersökning enligt FCPA och resulterade i ovan nämnda uppgörelse med DOJ och SEC. På liknande sätt utesluter

inte uppgörelserna med DOJ och SEC stämningsansökningar från tredje part, som till exempel konkurrenter, kunder eller leverantörer, eller aktieägare relaterade till dessa ärenden. Dessutom går det inte att garantera att de avhjälpande åtgärder vi genomfört och planerar att genomföra kommer att vara effektiva eller att det inte kommer att påträffas betydande svagheter i våra interna kontroller. Var och en av dessa, enskilt eller sammantaget, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelse­ resultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

Dessutom kan intresse från media eller myndigheter rörande under­ sökningarna och uppgörelserna, eller relaterade ärenden, påverka allmänhetens uppfattning av Ericsson och resultera i att bolagets rykte skadas eller andra negativa konsekvenser. Exempelvis kan kunder eller leverantörer ompröva sin relation till bolaget, eller statliga eller regulatoriska myndigheter kan komma att försöka straffa bolaget eller belägga verksamheten eller fömåga att lämna anbud med rest­ riktioner. Skadat rykte, eller resulterade störningar i relationer med kunder eller leverantörer, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet.

3.5 Vi är part i olika juridiska processer och utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt för oss, kan medföra att vi måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.

Som en följd av den normala affärsverksamheten är Ericsson part i olika juridiska tvister. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella tvister, anspråk om immateriella rättigheter, tvister om anti­trustlagar, skatte­ eller arbetslagstiftning samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vårt anseende.

Eftersom Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot bolaget där målsägarna hävdar att bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstiftning, bestämmelser på aktiemark­ naden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till målsägarna, ha en betydande inverkan på vårt redovisade resultat och anseende.

Mer information om vissa av de utredningar och rättegångar som vi är involverade i finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltnings berättelsen.

Dessutom är vi från tid till annan och kan i framtiden komma att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade stämnings­ ansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar eller regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

I april 2019 informerades Ericsson av SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti­monopoly bureau om att SAMR har inlett en undersökning av Ericssons licensering av patent i Kina. Ericsson samarbetar i undersökningen, som fortfarande befinner sig i en fas av fastställande av fakta. Framöver väntar en fortsatt utredning av fakta och möten med SAMR för att underlätta myndighetens bedömningar och slutsatser. I händelse av ett beslut mot Ericsson har SAMR befo­ genhet att besluta om ekonomiska sanktioner och om handlingsåta­ ganden som kan ha avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår finansiella ställning och vårt rörelseresultat.

Riskfaktorer 107

Finansiell rapport 2020

3.6 Ericsson kan bedömas inte uppfylla integritetsregler och kan ådömas regulatoriska påföljder.

Införandet av striktare integritetsregler, med tunga och utmanande krav att implementera gällande behandling av personuppgifter samt strikt reglering av dataöverföring över gränser av regulatoriska myn­ digheter i många länder och på många marknader där Ericsson har verksamhet har medfört en risk för att Ericsson inte bedöms efterleva integritetslagstiftning, antingen oavsiktligt, genom åtgärder som vidtagits av tredje part eller på annat sätt, och därför ådöms påföljder med åtföljande skada på Ericssons varumärke och rykte. På grund av att integritetslagstiftningen ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande efterlevnad leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad och den mängd personligt identifierbar information som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse ha omfattande följdverkningar, även om den orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Detta kan bland annat innefatta stora bötesbelopp samt betydande skadeståndsanspråk och förlorat förtroende från personal, kunder och slutanvändare.

4 Risker relaterade till interna kontroller

4.1 Incidenter inom cybersäkerhet kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, rykte och varumärke, och kan leda till möjligheten av stämningsansökningar eller regulatoriska undersökningar och åtgärder.

Ericssons affärsverksamhet innefattar områden som är särskilt utsatta för cybersäkerhetsincidenter som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för våra informationstillgångar, IT­tillgångar, produkter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter kan till exempel vara dataintrång, spionage, informationsläckor av konfi­ dentiella eller känsliga data, obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller allmänt missbruk. Sådana områden är till exempel forskning och utveckling, managed services, molnlösningar, mjukvaruutveckling, laglig avlyssning, produktutveckling, verksamheter som förvärvats genom M&A samt IT­, finans­ och HR­verksamhet.

Ericsson är starkt beroende av de tredjepartsföretag till vilka vi har lagt ut betydande delar av vår IT­infrastruktur och produktutveckling samt vår verksamhet inom tjänster, hårdvara, mjukvara samt finans och HR. Alla händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbar­ het i dessa företags verksamhet eller produkter som de tillhandahåller oss kan medföra en väsentligt negativ inverkan på Ericsson, vår verk­ samhet, vårt ekonomiska resultat, vårt anseende och vårt varumärke. Sådana händelser eller angrepp kan medföra fördröjningar i vår verk­ samhet, läckage av känslig information eller information om värdefulla immateriella rättigheter, personuppgifter eller annan känslig informa­ tion eller skador på våra produkter som installerats i våra kunders nät.

Det är möjligt att en cybersäkerhetsincident i Ericssons verksam­ het eller leverantörskedja skulle kunna ha en negativ påverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla juridiska, regulatoriska eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan innefatta manipulering av komponenter, användning av bakdörrar eller annan skadlig kod, oav­ siktligt inkluderande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara samt cybersäkerhetsincidenter som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden mot Ericsson.

Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning) som rör vår verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, våra tjänster, våra tredjepartsleverantörer eller vår installerade produktbas kan medföra allvarlig skada för Ericsson och få avsevärda negativa

effekter på vår verksamhet, vårt ekonomiska resultat, relationer till kunder och leverantörer, vårt anseende och vårt varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller regulatoriska undersökningar eller åtgärder.

Under 2020 har Ericsson genomgått företagsomfattande uppgra­ dering av cybersäkerhetskapaciteten, vilket kommer att fortsätta under kommande år. Detta har resulterat i ytterligare investeringar för att förbättra vår cybersäkerhetskapacitet, styrning och organisation.

Våra nätsystem, vår lagring och våra övriga affärsprogram samt de system, den lagring och de övriga affärsprogram som underhålls av våra tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och kan i framtiden komma att bli, utsatta för cyberintrång, inklusive försök att få obehörig åtkomst, överträdelser, missbruk eller andra systemstörningar. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana inci­ denter och den skada som de kan orsaka. Om ett verkligt eller uppfattat säkerhetsbrott inträffar i vårt nät eller något nät som tillhör en av våra tredjepartsleverantörer, kan vi åsamkas betydande kostnader och vårt anseende kan skadas. Även om vi arbetar för att säkerställa våra interna nätsystem och validera säkerheten hos våra tredjepartsleve­ rantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom policyer för informationssäkerhet samt medvetenhet och utbildning beträffande våra anställda, går det inte att garantera att sådana åtgär­ der kommer att vara tillräckliga för att förhindra cyberattacker eller brott mot säkerheten.

4.2 Det finns risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produkter, tjänster eller verksamhet inte upptäcks under produktutvecklingen och under pågående verksamhet, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder.

De produkter och den infrastruktur som Ericsson använder kan inne­ hålla sårbarheter som kan utnyttjas av en hotaktör. I vissa situationer kan det vara omöjligt att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är okända (så kallade nolldagshot eller ”zero­day vulnerabilities”). Dessa sårbarheter är per definition extremt svåra att upptäcka, och det är oerhört svårt för Ericsson att garantera att de produkter och tjänster som bolaget tillhandahåller är fria från sådana sårbarheter. Även den infrastruktur som Ericsson förlitar sig på kan innehålla oidentifierade eller ohanterade sårbarheter.

4.3 Identitetsintrång kan uppstå, antingen på grund av missbruk av Ericsson-identiteter eller -konton, vilket kan orsaka avsevärda skador på Ericssons produkter, tjänster eller varumärke.

Ericsson­identiteter kan missbrukas eller utsättas för intrång. På grund av hur Ericssons verksamhet fungerar kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som gör identitetsintrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har rutiner för identitets­ och åtkomsthantering som är nöd­ vändiga för åtkomst till våra kunders nät. Eventuella begränsningar i dessa rutiner riskerar att försämra Ericssons förmåga att erbjuda tjänster och produkter till våra kunder.

4.4 Hotaktörer kan inrikta sig mot specifika anställda, eller andra inom Ericssons personal, med tekniska och icke-tekniska metoder

De senaste trenderna visar att det finns en vilja att rikta sig mot teknikens slutanvändare istället för mot företag. Detta har visat sig som en ökning av sådana hot som utpressningsprogram, nätfiske och andra utpressningsmetoder. Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda är Ericsson utsatta för risker beträffande störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot våra anställda eller samhället i stort. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

108 Riskfaktorer

Finansiell rapport 2020

5 Risker beträffande miljö, sociala förhållanden och styrning

5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser om yrkesverksamhet, miljö, hälsa och säkerhet kan i många rättsskipningsområden medföra risker för betydande viten och andra sanktioner.

Vi lyder under lagar och föreskrifter om miljö, arbetsmiljö och säkerhet som påverkar vår verksamhet, våra anläggningar, våra produkter och våra tjänster i alla rättsskipningsområden där vi har verksamhet. Vi arbetar aktivt för att säkerställa att vi följer de väsentliga lagar, före­ skrifter och krav från kunderna om miljö, hälsa och säkerhet (inklusive, utan begränsning, arbetsmiljö) som gäller för vår verksamhet, men kan inte garantera att vi alltid har efterlevt, att vi efterlever eller att vi i framtiden kommer att kunna efterleva alla sådana lagar, föreskrifter och krav. Om vi nu eller tidigare brister eller har brustit i efterlevnaden av dessa lagar, föreskrifter och krav, riskerar vi att behöva betala bety­ dande viten eller utsättas för andra sanktioner som kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekono­ miska ställning, vårt anseende och vårt varumärke. Det finns även en risk att vi drabbas av kostnader avseende miljö­, arbetsmiljö­ eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventu­ ella brister. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema väder­ tillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Ogynnsamma framtida händelser, regelverk eller juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställ­ ning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.2 Det kan hända att vi inte kan efterleva våra standarder för miljö, sociala frågor och styrning, vilket kan inverka negativt på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

Vi bedriver verksamhet i enlighet med lagar och regler om miljö, sociala frågor och styrning samt enligt kraven i flera initiativ för ansvarsfullt företagande och hantering av hållbarhetsfrågor. Därför arbetar vi fokuserat med antikorruptionsåtgärder. För att säkerställa att vår verk­ samhet bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och krav innefattar koncernens ledningssystem en kod för affärsetik, en uppförandekod för affärspartners och en hållbarhetspolicy såväl som andra policyer och riktlinjer när det gäller våra processer och vår verksamhet.

Ericsson har åtagit sig att tillämpa FN:s tio Global Compact­ principer, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt World Economic Forums PACI­principer (Partnering Against Corruption Initiative). Bolaget kan dock inte helt och hållet förhindra att demokratiska eller odemokratiska regimer använder vår teknik på ett av oss ej avsett eller olagligt sätt, eller förhindra brott mot antitrustlagar, handelsrestriktioner och internationella sanktioner eller brott mot vår uppförandekod för affärspartners inom Ericsson eller i leverantörsledet.

Dessutom ökar kraven från externa intressenter (till exempel NGO:er och investerare) på större transparens inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och dessa krav kan vara svåra att uppfylla.

Vi vidtar alla nödvändiga åtgärder för att följa upp och revidera intern och extern efterlevnad av policyer och riktlinjer liksom våra leverantörers efterlevnad av vår uppförandekod för leverantörer, och strävar kontinuerligt efter förbättringar. Vi kan dock inte garantera att inga överträdelser sker, vilket i så fall kan medföra avsevärda negativa effekter för vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställ­ ning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.3 Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar.

Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefo­ ner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan utsätta individer för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera obero­ ende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som ligger inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefonut­ rustning kan emellertid påverka oss negativt genom minskad försälj­ ning eller rättsliga processer. Ericssons produkter är framtagna för att uppfylla alla nuvarande säkerhetskrav och rekommendationer när det gäller elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet. Vi kan dock inte garantera att vi inte kommer att bli föremål för krav om produkt­ ansvar eller dömas att betala skadestånd eller att i framtiden behöva följa nya eller ändrade föreskrifter som kan ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.4 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att medföra ytterligare kostnader för oss och öka komplexiteten i leverantörskedjan.

2012 antog den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC) en ny regel som innebär att alla företag som avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella produkterna eller dess komponenter tillver­ kas av tredje part. Vi anser oss kunna uppfylla dessa nya krav utan väsentlig påverkan på våra kostnader eller vår tillgång på material, men det finns inga garantier för att efterlevnaden av dessa krav på informationsgivning inte medför omfattande kostnader. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången, priserna och inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av våra produkter. Eftersom vår leverantörskedja är komplex kan det hända att vi trots våra due diligence­processer inte i tillräckligt stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i våra produkter, något som kan komma att skada vårt anseende. Vi kan också försättas i en svår situation om kunder kräver att alla komponen­ ter i våra produkter ska certifieras som ”konfliktfria”.

Finansiell rapport 2020

Revisionsberättelse

109

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget L M Ericsson (publ) organisationsnummer 556016-0680

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget L M Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2020­01­01 – 2020­12­31. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 10–108 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2020 och av dess finansiella resultat och kassa­ flöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), så som de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncern­ redovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets revisionsutskott i enlighet med Revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i Revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller, i förekommande fall, dess moderföretag eller dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

identifieras som prestationsåtaganden. Bolaget anser att ett distinkt pre­ stationsåtagande föreligger om kunden kan dra nytta av varan eller tjänsten antingen på egen hand eller tillsammans med andra tillgängliga resurser, och om koncernens skyldighet att överföra varan eller tjänsten kan separeras från andra åtaganden i kontraktet.

Belopp och tidpunkt för intäktsredovisning fastställs baserat på de villkor som framgår av kontraktet. Transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter och incitamentsavtal uppskattas vid kontraktets början (och därefter regelbundet). Bedömningar görs i uppskattningsfasen baserat på historisk erfarenhet, typ av verksamhet och kund samt även vid fördelning av intäkter till respektive prestationsåtagande baserat på dessas självständiga försäljningspriser.

Intäktsredovisning av betydande och komplexa kontrakt är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av att tillämpningen av redo­ visningsstandarder avseende intäktsredovisning är komplex och kräver att företagsledningen gör bedömningar och uppskattningar för att bestämma belopp och tidpunkt för redovisade intäkter i förhållande till avtalsvillkoren. Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till intäktsredovisning återfinns i not B1 och B2.

• Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• – Vi testade effektiviteten i bolagets kontroller kopplat till intäktsredovisning med särskilt fokus på kontrollerna avseende identifiering av prestations­ åtaganden i kontrakt och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande inklusive de granskningar som utförts av bolagets centrala styrgrupp för övervakning av betydande och komplexa kontrakt.

• Vi testade ett urval av betydande och komplexa kontrakt för att utvärdera företagsledningens bedömningar och uppskattningar avseende identifie­ ring av prestationsåtaganden baserat på avtalsvillkor och fastställande av tidpunkten för redovisning av varje åtagande.

• Vi testade ett urval av de intäkttransaktioner som redovisats under året genom att spåra dem till dokumenterade bevis för att leverans och mottga­ nade skett samt utvärderade bedömningar och uppskattningar för intäkter som registrerats under perioden genom att jämföra de med avtalsvillkor för leverans, transaktionspriser inklusive rörliga ersättningar, rabatter och incitamentsavtal.

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställnings­ tagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Intäktsredovisning av betydande och komplexa kontrakt

Ericsson genererar intäkter från försäljning av hårdvara, mjukvara och tjänster till sina kunder. De totala intäkterna för 2020 uppgick till 232,4 miljarder kronor. Majoriteten av dessa intäkter är relaterade till fleråriga ramavtal med stora kunder som ofta inkluderar rabatter och andra rörliga incitament. Inom dessa ramavtal lägger kunderna sedan inköpsordrar som tillsammans utgör det slutgiltiga avtalet med kunden. Dess avtal kan ge upphov till risk för väsentliga fel vid inkorrekt identifiering av prestationsåtaganden och tidpunkten för intäktsredovisning, och då särskilt för betydande kontrakt som kan ha en väsentlig påverkan på de finansiella rapporterna.

Vid kontraktsstart genomför Ericsson en bedömning, för att avgöra vilka utfästa varor och tjänster som är distinkta i ett kundavtal och som därför ska

Värdering av Goodwill

Goodwill är en betydande tillgång i balansräkningen för koncernen och uppgår till 34,9 miljarder kronor per den 31 december 2020. Bolagets utvärdering av goodwill innefattar en jämförelse av återvinningsvärdet för varje kassagenere­ rande enhet med tillgångarnas redovisade värden. Nedskrivningsprövningen bygger på en diskonterad kassaflödesmodell som utgår från en femårig affärsplan, vilket kräver att företagsledningen gör betydande uppskattningar och antaganden avseende prognoser för framtida försäljningstillväxt, rörelse­ resultat, rörelsekapital och investeringskrav samt antaganden om diskonte­ ringsräntor. Förändringar i dessa antaganden kan ha en betydande påverkan på återvinningsvärdet och eventuellt nedskrivningsbelopp, eller båda.

Goodwill är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av företagsledningens väsentliga bedömningar för att uppskatta återvin­ ningsvärdet. Företagsledningens antaganden avseende återvinningsvärde kräver en hög grad av bedömningar och uppskattningar, inklusive en hög komplexitet och medför ett behov att involvera våra värderingsspecialister. Redovisningsprinciper och upplysningar relaterade till goodwill och andra immateriella tillgångar återfinns i not C1.

110 Revisionsberättelse

Finansiell rapport 2020

Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Vi testade effektiviteten av bolagets kontroller för nedskrivningsprövning av goodwill och fastställande av återvinningsvärdet, med särskilt fokus på kontrollerna över bolagsledningens beredning och granskning av antaganden för framtida försäljningstillväxt, rörelseresultat, rörelsekapital, investeringskrav och metod för att fastställa diskonteringsräntor.

• Vi utvärderade företagsledningens förmåga att prognostisera framtida försäljningstillväxt och rörelseresultat genom att jämföra faktiska resultat med företagsledningens historiska prognoser, företagets historiska resultat, externa analytikerapporter och intern kommunikation till företagsledningen och styrelsen.

• Med hjälp av våra värderingsspecialister utvärderade vi diskonterings­ räntorna, inklusive den underliggande informationen och den matematiska precisionen i beräkningarna, och utvecklade en rad oberoende upp­ skattningar som vi jämfört med diskonteringsräntorna som beräknats av företagsledningen.

Värdering av uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är en signifikant balanspost för koncernen och uppgår till 26,3 miljarder kronor per den 31 december 2020. Ericsson redovisar uppskjuten inkomstskatt för skatterelaterade poster och för skillnader mellan redovisning och beskattning för tillgångar och skulder baserat på lagstadgade skattesatser för de år då uppskjuten skatteskuld eller tillgång förväntas reg­ leras eller realiseras. Bolaget redovisar endast uppskjutna skattefordringar i länder där de förväntar sig kunna generera motsvarande framtida skattepliktig inkomst för att dra nytta av skatteavdrag. Framtida nyttjande av uppskjutna skattefordringar bygger på att det finns tillräckliga skattepliktiga inkomster. Skattepliktiga inkomster inkluderar framtida återföringar av uppskjutna skatte­ fordringar och skulder, förväntade framtida skattepliktiga inkomster, skatte­ pliktiga inkomster under tidigare år som kan återföras enligt skattelagstiftning, och olika planer för skattehantering. Företagsledningens bedömning är att det är mer sannolikt än inte att tillräckliga framtida skattepliktiga inkomster kommer att genereras för att kunna realisera de redovisade uppskjutna skattefordringarna.

Företagsledningens bedömning av huruvida det är sannolikt att tillräckliga framtida skattepliktiga inkomster kommer att genereras för att realisera uppskjuten skattefordran är ett särskilt betydelsefullt område i revisionen på grund av de betydande bedömningar och uppskattningar som görs avseende framtida skattepliktiga inkomster. Detta kräver en hög grad av bedömningar och uppskattningar i revisionen, inklusive en hög komplexitet och ett behov att involvera våra inkomstskattespecialister. Redovisningsprinciper och upplys­ ningar relaterade till uppskjuten skattefordran återfinns i not H1.

Våra granskningsåtgärder inkluderade, men var inte begränsade till följande:

• Vi testade effektiviteten av kontroller hänförliga till uppskjutna skatteford­ ringar med särskilt fokus på företagsledningens beredning och granskning av uppskattningar avseende beskattningsbar inkomst och bedömning av om det är sannolikt att de uppskjutna skattefordringarna kommer att realiseras.

• Vi utvärderade företagsledningens förmåga att uppskatta skattepliktiga intäkter genom att jämföra faktiska resultat med företagsledningens historiska uppskattningar, historiska skattepliktiga intäkter, externa analyti­ kerapporter och intern kommunikation till företagsledningen och styrelsen.

• Med hjälp av våra inkomstskattespecialister utvärderade vi om källorna till företagsledningens uppskattade skattepliktiga inkomst var tillförlitliga och tillräckliga för att utnyttja de uppskjutna skattefordringarna enligt gällande skatteregler i de olika skattejurisdiktionerna.

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–9 och 112–126 i den Finansiella rapporten, 1–26 i Bolagsstyrningsrapporten, 1–11 i Ersättningsrapporten, 1–33 och 36–38 i Rapport­ Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen

och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kun­ skap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredo­ visningen och koncernredovisningen upprättas och att de ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansva­ rar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsent­ liga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och kon­ cernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift till­ lämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovis­ ningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegent­ ligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har

• en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovis­ ningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamåls­ enliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upp­ täcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig infor­ mation eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag och en koncern inte längre kan fortsätta verksamheten.

Finansiell rapport 2020

Revisionsberättelse 111

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovis­ ningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt bety­ delsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfatt­ ning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget L M Ericsson (publ) för räkenskapsåret 2020­01­01 – 2020­12­31 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller

• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisnings­ lagen eller bolagsordningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhål­ lande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamåls­ enliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsoliderings­ behov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bola­ gets ekonomiska situation och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägen­ heter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokfö­ ring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår profes­ sionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Deloitte AB, utsågs till Telefonaktiebolaget L M Ericssons revisor av bolags­ stämman 2020­03­31 och har varit bolagets revisor sedan 2020­03­31.

Stockholm, 3 mars, 2021 Deloitte AB

Thomas Strömberg Auktoriserad revisort

Framtidsriktade uttalanden

Finansiell rapport 2020

112

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om ledningens aktuella syn på marknadens tillväxt, fram­ tida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

• Våra mål, strategier, planeringsantaganden och förväntade opera­ tionella och finansiella resultatförväntningar

• Branschtrender, framtida kännetecken för och utvecklingen av våra marknader

• Vår framtida likviditet, våra finansiella resurser, investeringar, kostnadsbesparingar och lönsamhet

• Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings­ och utvecklingskostnader

• Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för framtida tillväxt

• Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska sam arbetsprojekt och joint ventures

• Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras och blir lönsamma samt

• Teknik­ och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering, konkurrens och kundstruktur.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”tro­ lig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”mål­ sättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information.

Vi gör investerare uppmärksamma på att dessa uttalanden är för­ enade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtids­ riktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer.

Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning upp­ datera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förvänt­ ningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resul­ tat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

Femårsöversikt – Finansiell information

Finansiell rapport 2020

113

Femårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

==> picture [532 x 597] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Femårsöversikt
2020 Förändring 2019 2018 2017 2016
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning [1)] 232 390 2 % 227 216 210 838 205 378 220 316
Rörelseomkostnader [1)] –66 280 – –64 215 –66 848 –70 563 –60 501
Rörelseresultat [1)] 27 808 163 % 10 564 1 242 –34 743 5 187
Årets resultat [1)] 17 623 858 % 1 840 –6 276 –32 433 1 012
Kassaflöde från rörelsen 28 933 71 % 16 873 9 342 9 601 14 010
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning [1)] 271 530 –2 % 276 383 268 761 259 882 284 150
Materiella anläggningstillgångar 13 383 –3 % 13 850 12 849 12 857 16 734
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare [1)] 86 674 5 % 82 559 86 978 96 935 134 582
Innehav utan bestämmande inflytande –1 497 – –681 792 636 675
Nyckeltal per aktie
Vinst (förlust) per aktie, SEK [1)] 5,26 685 % 0,67 –1,98 –9,94 0,26
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning, SEK [1)] 5,26 685 % 0,67 –1,98 –9,94 0,25
Utdelning per aktie, SEK [2)] 2,00 33 % 1,50 1,00 1,00 1,00
Utdelning per aktie, USD [2)] 0,16 0 % 0,16 0,11 0,12 0,11
Antal utestående aktier (miljoner)
vid årets slut, före utspädning 3 328 0 % 3 314 3 297 3 284 3 269
i medeltal, före utspädning 3 323 1 % 3 306 3 291 3 277 3 263
i medeltal, efter utspädning 3 326 0 % 3 320 3 318 3 317 3 303
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 4 493 –12 % 5 118 3 975 3 877 6 129
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 4 114 4 % 3 947 3 843 6 314 4 569
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar 11 817 – –13 692 2 315 1 759 5 260
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar 2 126 –18 % 2 593 4 475 21 578 4 550
Forsknings­ och utvecklingskostnader [1)] 39 714 2 % 38 815 38 909 37 887 31 631
i procent av nettoomsättningen 17,1 % – 17,1 % 18,5 % 18,4 % 14,4 %
Omsättningshastighet i lager, dagar 78 1 % 77 70 66 71
Alternativa nyckeltal (APM) [3)]
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter 5 % – 4 % 1 % – –
Bruttomarginal [1)] 40,3 % – 37,3 % 32,3 % 23,3 % 29,6 %
Bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader [1)] 40,6 % – 37,5 % 35,2 % 25,9 % 31,2 %
Rörelsemarginal [1)] 12,0 % – 4,6 % 0,6 % –16,9 % 2,4 %
Rörelsemarginal exklusive omstruktureringskostnader [1)] 12,5 % – 5,0 % 4,4 % –2,8 % 5,8 %
EBITA­marginal 12,5 % – 5,1 % 1,4 % –8,8 % 3,6 %
Omstruktureringskostnader, SEK miljoner 1 306 64 % 798 8 015 8 501 7 567
Fritt kassaflöde, SEK miljoner 12 663 107 % 6 128 2 968 5 109 254
Fritt kassaflöde före M&A, SEK miljoner 22 261 192 % 7 633 4 253 4 833 876
Sysselsatt kapital, SEK miljoner [1)] 161 990 –2 % 165 273 149 615 155 625 185 666
Avkastning på eget kapital [1)] 20,7 % – 2,6 % –7,1 % –28,1 % 0,6 %
Avkastning på sysselsatt kapital [1)] 17,0 % – 6,7 % 0,8 % –20,4 % 2,8 %
Soliditet [1)] 31,4 % – 29,6 % 32,7 % 37,5 % 47,6 %
Kapitalomsättningshastighet [1)] 1,4 – 1,4 1,4 1,2 1,2
Justerat rörelsekapital, SEK miljoner [1)] 45 613 –7 % 48 821 52 508 56 439 82 327
Bruttokassa, SEK miljoner 72 045 0 % 72 192 68 996 67 702 57 877
Nettokassa, SEK miljoner 41 885 21 % 34 496 35 871 34 657 31 191
Justerad vinst (förlust) per aktie, SEK 5,83 445 % 1,07 0,27 –3,24 2,39
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda 100 824 1 % 99 417 95 359 100 735 111 464
varav i Sverige 13 173 3 % 12 730 12 502 13 864 15 303
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner [1)] 132 269 9 % 120 822 109 969 87 463 105 552
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäker från avtal med kunder”.

2) För 2020, enligt styrelsens förslag.

3) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2020 och fem jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 115–119.

Femårsöversikt – Icke­finansiell information

Finansiell rapport 2020

114

Femårsöversikt – Icke­finansiell information

För ytterligare information, se Koncernens hållbarhetsnoter (Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande, sidorna 28–31).

==> picture [532 x 592] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Femårsöversikt
2020 Förändring 2019 2018 2017 2016
Antal anställda
Anställda vid årets slut 100 824 1 % 99 417 95 359 100 735 111 464
Medeltal anställda 98 589 4 % 94 503 97 843 107 369 114 302
Anställda som lämnat företaget 7 839 –29 % 11 078 16 630 21 791 18 998
Anställda som börjat på företaget 9 246 –39 % 15 136 11 254 11 062 15 048
Mångfald bland medarbetare, utifrån ålder, vid årets slut (%)
Under 25 år 3 0 % 3 3 4 4
25–35 år 33 –6 % 35 36 37 38
36–45 år 34 6 % 32 32 32 31
46–55 år 22 0 % 22 22 21 20
Över 55 år 8 0 % 8 7 7 6
Andel kvinnor per medarbetarkategori (%)
Alla anställda 25 0 % 25 23 25 23
Linjechefer 21 5 % 20 20 20 20
Företagsledning 20 0 % 20 27 36 [1)] 35
Styrelse 23 0 % 23 [1)] 23 43 [1)] 46 [1)]
Regelefterlevnad, känsliga affärer och informationssäkerhet
Antal rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad 933 73 % 538 445 412 145
Antal ärenden som granskats inom processen för känsliga affärer 828 27 % 651 587 846 604
Antal rapporterade incidenter rörande informationssäkerhet och användarintegritet 2 533 –34 % 3 840 3 312 3 235 2 525
Hälsa och säkerhet
Antal dödsfall – Ericsson anställda 0 – 0 0 0 0
Antal dödsfall – Leverantörskedjan och allmänheten 7 –36 % 11 14 23 17
Antal allvarliga incidenter ­ Ericssons anställda 66 –46 % 122 83 [1)] 2) 2)
Antal allvarliga incidenter ­ leverantörer och allmänheten 36 –37 % 57 33 2) 2)
Antal incidenter som orsakat förlorad arbetstid ­ Ericssons anställda 90 –50 % 180 143 2) 2)
Antal incidenter som orsakat förlorad arbetstid ­ leverantörer och allmänheten 53 –39 % 87 61 2) 2)
Ansvarstagande i leverantörskedjan
Direkta leverantörer som riskutvärderats (%) [3)] 99 1 % 98 47 – –
Reviderade leverantörer som efterlever CoC, efter uppföljande granskning (%) [4)] 89 7 % 83 86 80 94
Energiförbrukning (Ericssons anläggningar) (GWh)
Elektricitet 572 –3 % 588 634 704 788
Elektricitet från förnyelsebara källor 390 17 % 333 335 357 351
Fjärrvärme 23 –12 % 26 33 33 34
Annan energi 33 –34 % 50 49 45 60
Energiintensitet (GWh/nettoomsättning i miljarder SEK) 2,7 –7 % 2,9 3,4 3,8 4,0
Avfall, produktåtertagande och vatten
Avfall genererat på Ericssons anläggningar (ton) 6 916 –37 % 11 013 10 217 11 755 13 665
Andel återvunnet (%) 49 11 % 44 34 38 37
Återtagna produkter (ton) 10 21 % 8 403 8 380 12 252 14 009
Andel återvunnet eller återanvänt (%) 95 2 % 93 93 94 93
Vattenförbrukning (miljoner m3) 1,5 0 % 1,5 1,6 1,8 2,7
Växthusgasutsläpp (CO2e) (tusen ton)
Direkta utsläpp ­ Scope 1 40 –18 % 49 54 73 75
Indirekta utsläpp ­ Scope 2 (Marknadsbaserad beräkning) 74 –40 % 124 134 156 185
Andra indirekta utsläpp ­ Scope 3 34 159 3 % 33 313 32 386 34 321 34 373
Hänförligt till affärsresor 17 –85 % 114 110 123 154
Hänförligt till produkttransporter 112 –19 % 139 215 129 146
Hänförligt till anställdas arbetspendling 30 –50 % 60 61 69 73
Hänförligt till användande av sålda produkter 34 000 3 % 33 000 32 000 34 000 34 000
Utsläppsintensitet (tusen ton CO2e / nettoomsättning i miljarder SEK)
Scope 1 0,17 –21 % 0,22 0,26 0,36 0,34
Scope 2 (Marknadsbaserad beräkning) 0,32 –42 % 0,55 0,64 0,76 0,84
----- End of picture text -----

1) Mindre avvikelser jämfört med tidigare rapporterade siffror.

2) På grund av begränsningar i tillgång till data kan inte siffror för allvarliga incidenter och incidenter som orsakat frånvaro, nedbrutet på Ericssons anställda och leverantörer/allmänheten inte redovisas för 2017 och 2016.

3) Processen för riskbedömning beskrivs på sidan 16 i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Processen formaliserades 2018 och därför kan jämförelsesiffror före detta år inte redovisas.

4) CoC: Ericssons uppförandekod för affärspartners.

Finansiell rapport 2020

Alternativa nyckeltal 115

Alternativa nyckeltal

I detta avsnitt presenterar koncernen sina alternativa nyckeltal (APM), vilka inte utgör fastställda mått för ekonomiska prestationer enligt IFRS. Denna sek­ tion innehåller en avstämning av de alternativa nyckeltalen till den mest direkt avstämbara posten i de finansiella rapporterna. Presentationen av alternativa nyckeltal har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas isolerat eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS.

APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat, som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att möjliggöra en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder.

De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.

Koncernen beslutade att inkludera bruttomarginal och rörelsemarginal exklusive omstruktureringskostnader. eftersom den finansiella lönsamheten ibland förklaras exklusive omstruktureringskostnader.

Koncernen har beslutat att ta bort ”Kassagenerering” som ett alternativt nyckeltal eftersom det inte längre används av koncernen. Koncernen använder istället Fritt kassaflöde före M&A för att visa de kassaflöden som genereras av koncernen.

Ledningen använder dessa alternativa nyckeltal för att utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersättning. Alternativa nyckel­ tal ska inte uppfattas som ersättningar för resultaträknings­ eller kassaflödes­ poster beräknande i enlighet med IFRS.

Avkastning på eget kapital[1)]

==> picture [532 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 17 483 2 223 –6 530 –32 576 833
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början [2)] 82 559 86 729 95 952 134 582 142 172
Eget kapital vid periodens slut 86 674 82 559 86 978 96 935 134 582
Genomsnittligt eget kapital 84 617 84 644 91 465 115 759 138 377
Avkastning på eget kapital (%) 20,7 % 2,6 % –7,1 % –28,1 % 0,6 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

2) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. För 2018, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 9 ”Finansiella instrument”. För 2016, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 15 “Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Periodens resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare som procentandel av genomsnittligt eget kapital.

Orsak till användning

Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

Avkastning på sysselsatt kapital[1)]

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Rörelseresultat 27 808 10 564 1 242 –34 743 5 187
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 165 273 149 615 155 625 185 667 190 797
Sysselsatt kapital vid periodens slut 161 990 165 273 149 615 155 625 185 666
Genomsnittligt sysselsatt kapital 163 632 157 444 152 620 170 646 188 232
Avkastning på sysselsatt kapital (%) 17,0 % 6,7 % 0,8 % –20,4 % 2,8%
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition Orsak till användning

Rörelseresultat som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Avkastning på sysselsatt kapital är ett mått på lönsamheten efter att hänsyn tagits till hur mycket kapital som använts. En högre avkastning på sysselsatt kapital tyder på att kapitalet används på ett effektivare sätt.

Bruttokassa

==> picture [532 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Kassa och likvida medel 43 612 45 079 38 389 35 884 36 966
Kortfristiga räntebärande placeringar 6 820 6 759 6 625 6 713 13 325
Långfristiga räntebärande placeringar 21 613 20 354 23 982 25 105 7 586
Bruttokassa 72 045 72 192 68 996 67 702 57 877
----- End of picture text -----

Definition

Orsak till användning

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna (kort­ och långfristiga). nettokassan.

116 Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport 2020

Bruttomarginal och bruttomarginal exklusive omstruktureringskostnader[1)]

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Bruttoresultat 93 724 84 824 68 200 47 927 65 254
Nettoomsättning 232 390 227 216 210 838 205 378 220 316
Bruttomarginal (%) 40,3 % 37,3 % 32,3 % 23,3 % 29,6 %
Omstruktureringskostnader som ingår i kostnad för sålda varor och tjänster 725 337 5 938 5 242 3 475
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader 94 449 85 161 74 138 53 169 68 729
Bruttomarginal exkl omstruktureringskostnader (%) 40,6 % 37,5 % 35,2 % 25,9 % 31,2 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition Orsak till användning Rapporterat bruttoresultat som procent av Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, Rapporterat bruttoresultat exklusive prisutveckling och kostnadsminskningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas omstruktureringskostnader som procent även i resultaträkningen, eftersom bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en av nettoomsättningen. bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet. Bolaget anser att bruttomarginalen exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av pågående verksamhetens resultat.

EBITA-marginal[1)]

==> picture [532 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Periodens resultat 17 623 1 840 –6 276 –32 433 1 012
Inkomstskatt 9 589 6 922 4 813 –3 525 1 882
Finansiella intäkter och kostnader, netto 596 1 802 2 705 1 215 2 293
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar 1 220 1 038 1 662 16 652 2 650
EBITA 29 028 11 602 2 904 –18 091 7 837
Nettoomsättning 232 390 227 216 210 838 205 378 220 316
EBITA­marginal (%) 12,5 % 5,1 % 1,4 % –8,8 % 3,6 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition Orsak till användning

Resultat före räntor, skatter samt av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, uttryckt som procent av periodens nettoomsättning.

Av­ och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke kassaflödespåverkande poster i periodens resultat­ räkning. EBITA­marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag.

Fritt kassaflöde och fritt kassaflöde före M&A

==> picture [532 x 132] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Kassaflöde från rörelsen 28 933 16 873 9 342 9 601 14 010
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar
(före M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –4 493 –5 118 –3 975 –3 877 –6 129
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 254 744 334 1 016 482
Balanserade utvecklingskostnader –817 –1 545 –925 –1 444 –4 483
Övriga investeringsaktiviteter 801 –331 –523 –463 –3 004
Återbetalning av leasingskulder –2 417 –2 990 – – –
Fritt kassaflöde före M&A 22 261 7 633 4 253 4 833 876
Förvärv av dotterföretag och verksamheter –9 657 –1 753 –1 618 –289 –984
Avyttring av dotterföretag och verksamheter 59 248 333 565 362
Fritt kassaflöde 12 663 6 128 2 968 5 109 254
----- End of picture text -----

Definition

Fritt kassaflöde: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar (exklusive M&A) och återbetalning av leasingskulder.

Orsak till användning

Fritt kassaflöde representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar, återbetalning av leasingskulder och förvärv/avyttringar av dotterföretag. Bolaget är av

uppfattningen att fritt kassaflöde är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Fritt kassaflöde före M&A representerar den kassa som koncernen genererar efter kapitaliserade utgifter, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Bolaget är av uppfattningen att fritt kassaflöde före M&A är ett bra sätt att visa kassaflöden skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, investera i dotterföretag, betala utdelningar och minska skulder.

Finansiell rapport 2020

117

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018
Nettoomsättning 232 390 227 216 210 838
Förvärv/avyttringar –1 362 –96 –
Netto valutaeffekter 7 796 –10 675 –4 232
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 238 824 216 445 206 606
Jämförbar nettoomsättning justerad för avyttrad verksamhet [1)] 227 132 208 130 –
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter (%) 5 % 4 % 1 %
----- End of picture text -----

1) Justerad för avyttring av MediaKind 2019, förvörv av Kathrein 2019 och förvärv av Cradlepoint 2020.

Definition

Orsak till användning

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan organisk tillväxt. förvärvad eller avyttrad verksamhet påverka. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande utvecklingen av försäljningen rensat för dessa parametrar.

Justerat rörelsekapital[1)]

==> picture [532 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Kortfristiga tillgångar 149 795 153 914 161 167 153 423 175 097
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar –7 580 –8 244 –10 537 –6 283 –5 374
Kontraktsskulder –26 440 –29 041 –29 348 –29 076 –24 930
Leverantörsskulder –31 988 –30 403 –29 883 –26 320 –25 844
Övriga kortfristiga skulder –38 174 –37 405 –38 891 –35 305 –36 622
Justerat rörelsekapital 45 613 48 821 52 508 56 439 82 327
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontrakts­ skulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning

På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för Ericssons aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan en lagd order och erhållen betalning.

Justerad vinst (förlust) per aktie1)
SEK	2020	2019	2018	2017	2016
Justerad vinst(förlust) per aktie,efter utspädning	5,26	0,67	–1,98	–9,94	0,25
Omstruktureringskostnader	0,30	0,18	1,88	1,93	1,59
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar	0,27	0,22	0,37	4,77	0,55
Justerad vinst(förlust) per aktie	5,83	1,07	0,27	–3,24	2,39

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition Orsak till användning

Justerad vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive Omstruktureringskostnader varierar från år till år. Det här måttet ger en indikation på resultaten utan omstrukturering av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och utan påverkan från av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar från förvärvade bolag. och exklusive omstruktureringskostnader.

118 Alternativa nyckeltal

Finansiell rapport 2020

Kapitalomsättningshastighet[1)]

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Nettoomsättning 232 390 227 216 210 838 205 378 220 316
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 165 273 149 615 155 625 185 666 190 797
Sysselsatt kapital vid periodens slut 161 990 165 273 149 615 155 625 185 666
Genomsnittligt sysselsatt kapital 163 632 157 444 152 620 170 646 188 232
Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,4 1,4 1,4 1,2 1,2
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Orsak till användning

Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

Nettokassa

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Kassa och likvida medel 43 612 45 079 38 389 35 884 36 966
+ Kortfristiga räntebärande placeringar 6 820 6 759 6 625 6 713 13 325
+ Långfristiga räntebärande placeringar 21 613 20 354 23 982 25 105 7 586
– Kortfristig upplåning 7 942 9 439 2 255 2 545 8 033
– Långfristig upplåning 22 218 28 257 30 870 30 500 18 653
Nettokassa 41 885 34 496 35 871 34 657 31 191
----- End of picture text -----

Definition

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort­ och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort­ och långfristig upplåning).

Orsak till användning

En positiv nettokassa som är större än pensionsskulden är ett av bolagets kapitalmål. Detta skapar det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital.

Rörelsemarginal och rörelsemarginal exklusive omstruktureringskostnader[1)]

Rörelsemarginal och rörelsemarginal exklusive omstruktureringskostnader1)
MSEK	2020 2019	2018	2017	2016
Rörelseresultat	27 808 10 564	1 242	–34 743	5 187
Nettoomsättning	232 390 227 216	210 838	205 378	220 316
Rörelsemarginal(%)	12,0 % 4,6 %	0,6 %	–16,9 %	2,4 %
Omstruktureringskostnader	1 306 798	8 015	8 501	7 567
Rörelseresultat, exklusive omstruktureringskostnader	29 114 11 362	9 257	–26 242	12 754
Rörelsemarginal, exklusive omstruktureringskostnader(%)	12,5 % 5,0 %	4,4 %	–2,8 %	5,8 %

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Rapporterat rörelseresultat som procent av nettoomsättningen. Rapporterat rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader som procent av nettoomsättningen.

Orsak till användning

Rörelsemarginalen visar rörelseresultatet som procentandel av nettoomsättningen. Rörelsemarginalen är ett internt nyckeltal eftersom bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt. Koncernen är av uppfattningen att rörelse­ marginal exklusive omstruktureringskostnader ger en rättvisande bild av lönsamheten i den pågående verksamheten.

Finansiell rapport 2020

Alternativa nyckeltal 119

Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader

==> picture [532 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Rörelseomkostnader –66 280 –64 215 –66 848 –70 563 –60 501
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings­ och utvecklingskostnader 411 344 1 293 2 307 2 739
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings­ och administrationskostnader 170 117 784 952 1 353
Rörrelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader –65 699 63 754 –64 771 –67 304 –56 409
----- End of picture text -----

Defnition	Orsak till användning
Rapporterade rörelseomkostnader exklusive	Omstruktureringskostnader varierar från år till år och för att kunna analysera trender i rapporterade rörelseomkostnader,
omstruktureringskostnader.	exkluderas omstruktureringskostnader.

Soliditet1)
MSEK	2020	2019	2018	2017	2016
Totalt eget kapital	85 177	81 878	87 770	97 571	135 257
Totala tillgångar	271 530	276 383	268 761	259 882	284 150
Soliditet(%)	31,4 %	29,6 %	32,7 %	37,5 %	47,6 %

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition Orsak till användning Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. En soliditet som överstiger 40 % är ett av bolagets kapitalmål. Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.

Sysselsatt kapital[1)]

==> picture [532 x 114] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2020 2019 2018 2017 2016
Balansomslutning 271 530 276 383 268 761 259 882 284 150
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar 2 886 2 679 5 471 3 596 946
Uppskjutna skatteskulder 1 089 1 224 670 901 2 147
Övriga långfristiga skulder 1 383 2 114 4 346 2 776 2 621
Kortfristiga avsättningar 7 580 8 244 10 537 6 283 5 374
Kontraktskulder 26 440 29 041 29 348 29 076 24 930
Leverantörsskulder 31 988 30 403 29 883 26 320 25 844
Övriga kortfristiga skulder 38 174 37 405 38 891 35 305 36 622
Sysselsatt kapital 161 990 165 273 149 615 155 625 185 666
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder.

Orsak till användning

Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

120 Ericssonaktien

Finansiell rapport 2020

Ericssonaktien

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (moderbolaget) A­ och B­aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. B­aktierna handlas i form av American Deposi­ tary Shares (ADS) på NASDAQ New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B­aktie.

Under 2020 omsattes cirka 2,3 (1,9) miljarder B­aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 2,2 (1,5) miljarder ADS i USA (inkl. NASDAQ New York). Totalt 4,5 (3,5) miljarder Ericsson B­aktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq ökade handeln i Ericssonaktier med cirka 20 procent på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 44 procent i USA jämfört med 2019.

I och med implementeringen av Mifid­ direktivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskate­ gorier. Handel på MTF:er (handelsplatt­ formar) och andra handelsplatser har tagit marknadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad.

==> picture [122 x 185] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktiehandel på olika
marknadsplatser (B-aktier)
Antal aktier, miljoner
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2016 2017 2018 2019 2020
Cboe BXE/CXE Turquoise
Stockholm BOAT
London Övrigt
----- End of picture text -----

Enligt Nasdaq stod handeln i Stockholm för 52 procent av den totala handeln 2020. Den totala omsättningen av Ericsson B aktien på samtliga handelsplatser har minskat under de senaste fem åren, från 7,9 miljarder aktier 2016 till 6,5 miljarder aktier 2020. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 1,3 miljarder ADS till 2,2 miljarder ADS.

Ericssonaktien

==> picture [215 x 254] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktie-/ADS-noteringar
Nasdaq Stockholm
NASDAQ New York
Aktiedata
Totalt antal utfärdade aktier 3 334 151 735
varav A-aktier, med en röst vardera [ 1)] 261 755 983
varav B-aktier, med en tiondels
röst vardera [ 1)] 3 072 395 752
Ericssons egna B­aktier 6 043 960
Kvotvärde SEK 5,00
Marknadsvärde per den 31 december 2019 326 miljarder SEK
ICB (Industry Classification Benchmark) 9 500
1) A­ och B­aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.
Namn
Nasdaq Stockholm ERIC A/ERIC B
NASDAQ New York ERIC
Bloomberg Nasdaq Stockholm ERICA SS/ERICB SS
Bloomberg Nasdaq ERIC US
Reuters Nasdaq Stockholm ERICa.ST/ERICb.ST
Reuters Nasdaq ERIC.O
----- End of picture text -----

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2016–2020

Förändringi antal aktier och aktiekapital 2016–2020
Antal utestående aktier	Aktiekapital(SEK)
2016 31 december 3 331 151 735	16 655 758 678
2017 10 maj,nyemission(C­aktier,senare omvandlade till B­aktier)1) 3 000 000	15 000 000
2017 31 december 3 334 151 735	16 670 758 678
2018 31 december 3 334 151 735	16 670 758 678
2019 31 december 3 334 151 735	16 670 758 678
2020 31 december 3 334 151 735	16 670 758 678

1) Årsstämman 2017 beslöt att emittera 3 000 000 C­aktier för 2017 års program för långsiktig rörlig ersättning (LTV). I enlighet med bemyndigandet från årsstämman, beslutade styrelsen under andra kvartalet 2017 om att återköpa de nyemitterade aktierna, som därefter konverterades till B­aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är SEK 5 per aktie, eller totalt SEK 15 miljoner, och aktierna representerar mindre än 0,1 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till cirka SEK 15,1 miljoner.

Aktiebaserade nyckeltal
	2020	2019	2018	2017 4)	2016 4)
Vinst(förlust) per aktie efter utspädning,SEK1)	5,26	0,67	–1,98	–9,94	0,25
Justerad vinst(förlust) per aktie,SEK2)	5,83	1,07	0,27	–3,24	2,39
Utdelning per aktie,SEK3)	2,00	1,50	1,00	1,00	1,00
Totalavkastning (procent)	22	6	47	3	–32
P/E­tal	19	122	n/a	n/a	101

1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.

2) Vinst per aktie efter utspädning, exklusive av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) finns på sidorna 115–119.

3) För 2020 enligt styrelsens förslag.

4) 2017 och 2016 är omräknade med hänsyn till införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Definitioner av finansiella termer inklusive en beskrivning av alternativa nyckeltal finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Finansiell rapport 2020

Ericssonaktien 121

Aktie­ och ADS­priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats

– Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A­ och B­aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl. 17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl. 17.30.

Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på NASDAQ New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på NASDAQ New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på NASDAQ New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp­ och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner.

==> picture [260 x 202] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm
(SEK) 2020 2019 2018 2017 2016
A­aktien, sista handelsdag 105,40 85,40 77,40 53,25 53,00
A­aktien, högsta
(22 oktober 2020) 119,00 96,80 85,20 64,80 80,80
A­aktien, lägsta
(16 mars 2020) 64,10 74,70 49,05 44,17 45,20
B­aktien, sista handelsdag 99,98 81,56 77,92 53,85 53,50
B­aktien, högsta
(22 oktober 2020) 110,15 96,74 85,66 64,95 83,60
B­aktien, lägsta
(16 mars 2020) 59,54 74,02 49,04 43,75 43,19
Källa: Nasdaq Stockholm
Aktiekurser på NASDAQ New York
(USD) 2020 2019 2018 2017 2016
ADS, sista handelsdag 11,95 8,78 8,88 6,68 5,83
ADS, högsta (9 november 2020) 12,20 10,46 9,45 7,47 10,20
ADS, lägsta (16 mars 2020) 6,15 7,58 6,00 5,52 4,83
----- End of picture text -----

Källa: NASDAQ New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York

==> picture [532 x 266] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nasdaq Stockholm NASDAQ New York
SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS [ 1)]
Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2016 80,80 45,20 83,60 43,19 10,20 4,83
2017 64,80 44,17 64,95 43,75 7,47 5,52
2018 85,20 49,05 85,66 49,04 9,45 6,00
2019 96,80 74,70 96,74 74,02 10,45 7,58
2020 119,00 64,10 110,15 59,54 12,61 6,15
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal
2019 Första kvartalet 92,50 74,70 90,66 74,70 9,89 8,26
2019 Andra kvartalet 96,80 86,20 96,74 85,46 10,46 9,00
2019 Tredje kvartalet 92,60 75,00 91,24 74,02 9,71 7,58
2019 Fjärde kvartalet 90,30 75,20 90,48 75,22 9,32 7,64
2020 Första kvartalet 96,10 64,10 89,22 59,54 9,24 6,15
2020 Andra kvartalet 100,60 77,40 91,78 77,60 9,88 7,62
2020 Tredje kvartalet 114,80 92,50 105,10 85,40 12,10 9,20
2020 Fjärde kvartalet 119,00 100,40 110,15 93,42 12,61 10,50
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2020 114,20 109,00 104,85 98,98 12,10 11,30
September 2020 111,80 102,40 102,85 94,52 11,72 10,30
Oktober 2020 119,00 100,40 110,15 93,42 12,52 10,50
November 2020 116,80 106,20 106,40 103,85 12,61 11,14
December 2020 116,00 101,00 106,50 95,90 12,53 11,59
Januari 2021 120,80 105,40 109,35 96,90 12,25 11,65
----- End of picture text -----

1) En ADS = 1 B­aktie.

Källa: Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York.

122 Ericssonaktien

Finansiell rapport 2020

Aktieägare

Den 31 december 2020 hade moderbolaget 424 696 aktieägare regist rerade hos Euroclear Sweden AB (Sveriges värdepapperscentral), varav 723 med adress i USA. Enligt information från bolagets depositarie, Deutsche Bank, fanns det 376 833 660 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2020, och 3 214 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för kunders räkning. Den 11 januari 2021 fanns 196 494 sådana konton.

Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2020 cirka 87 % av A­och B­aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktie ägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) den 31 december 2020.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

			Rösträtter,
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	procent
Ledande befattningshavare
och styrelseledamöter
(30personer)	1 508	2 681 602	0,08 %

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Procent av kapital

==> picture [77 x 82] intentionally omitted <==

==> picture [169 x 69] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Sverige 41,04 % 44,32 %
USA 26,14 % 25,83 %
Storbritannien 5,90 % 5,68 %
Norge 3,90 % 4,71 %
Tyskland 1,50 % 1,56 %
Övriga länder 21,52 % 17,90 %
----- End of picture text -----

Källa: Nasdaq

Aktieägare, fördelning typ av ägare

Procentuellt ägande (röster)

==> picture [77 x 77] intentionally omitted <==

==> picture [169 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019
Svenska institutioner 59,81 % 60,56 %
varav:
– Investor AB 22,81 % 22,53 %
– AB Industrivärden [1)] 19,26 % 19,26 %
– Cevian Capital 3,25 % 4,99 %
Utländska institutioner 27,63 % 26,18 %
Privata svenska investerare 4,81 % 4,87 %
Övriga 7,75 % 8,39 %
----- End of picture text -----

Källa: Nasdaq

1) Tillsammans med SHB Pensionsstiftelse och Pensions kassan SHB Försäkringsförening.

Antal aktier[1)]

Antal aktier1)
				Andel av	Procentuellt	Marknadsvärde
Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier A	Antal aktier B	aktiekapital	ägande(röster)	(MSEK)
1–500	342 782	1 447 251	42 781 322	1,33 %	1,01 %	4 330
501–1 000	37 833	976 213	27 688 871	0,86 %	0,66 %	2 806
1 001–5 000	36 509	2 721 398	76 310 840	2,37 %	1,82 %	7 738
5 001–10 000	4 359	1 038 488	30 090 956	0,93 %	0,71 %	3 048
10 001–15 000	1 140	416 133	13 638 818	0,42 %	0,31 %	1 376
15 001–20 000	512	314 204	8 807 105	0,27 %	0,21 %	893
20 001–	1 560	254 842 293	2 872 693 759	93,80 %	95,28 %	307 350
Totalt 31 december 20202)	424 696	261 755 983	3 072 395 752	100,00 %	100,00 %	327 578

1) Källa: Euroclear

2) Inkluderar en förvaltardifferens om 384 081 aktier.

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2020 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2020, 2019 och 2018.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2020 samt total andel röster i procent per den 31 december 2019 och 2018

						2020	2019	2018
		Procent av		Procent av	Procent av	Procent	Procent	Procent
	Antal	totalt antal	Antal	totalt antal	totalt antal	av totalt	av totalt	av totalt
Person eller organisation1)	A-aktier	A-aktier	B-aktier	B-aktier	A+B-aktier	antal röster	antal röster	antal röster
Investor AB	115 762 803	44,23	140 341 961	4,57	7,68	22,81	22,53	22,53
AB Industrivärden	86 052 615	32,88	1 000 000	0,03	2,61	15,14	15,14	15,14
Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse	23 430 790	8,95	0	0,00	0,70	4,12	4,12	412
Cevian Capital	339 228	0,13	181 408 885	5,90	5,45	3,25	4,99	5,38
AMF PensionsförsäkringAB	8 560 000	3,27	59 798 213	1,95	2,05	2,56	2,71	2,78
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.	0	0,00	133 523 967	4,35	4,00	2,35	2,16	2,11
Swedbank Robur Fonder AB 2)	4 214	0,00	131 582 663	4,28	3,95	2,31	2,33	2,35
PRIMECAP Management Company	0	0,00	123 879 882	4,03	3,72	2,18	2,32	2,34
AFA FörsäkringAB	10 723 000	4,10	5 862 596	0,19	0,50	1,99	2,06	1,98
The Vanguard Group,Inc.	0	0,00	80 836 899	2,63	2,42	1,42	1,46	1,58
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt	4 400 675	1,68	22 386 363	0,73	0,80	1,17	1,18	1,13
Norges Bank Investment Management(NBIM)	65	0,00	58 872 160	1,92	1,77	1,03	1,49	1,22
State Street Global Advisors(US)	0	0,00	54 921 908	1,79	1,65	0,97	1,03	1,10
Handelsbanken Asset Management	7 370	0,00	50 437 868	1,64	1,51	0,89	1,25	1,13
FidelityManagement & Research Company	0	0,00	31 238 957	1,02	0,94	0,55	1,17	0,71
Others	12 475 223	4,77	1 996 303 430	64,98	60,25	37,28	34,05	34,41
Total	261 755 983		3 072 395 752	100	100	100	100	100

1) Källa: Nasdaq

2) I 2019 årsredovisning, inkluderades Folksams innehav i Swedbank Robur Fonder AB:s innehav för 2019, varför Swedbank Robur Fonder AB:s innehav då uppgavs till 3,07% av rösterna och 5,24 % av antalet av aktierna för 2019.

Finansiell rapport 2020

Ericssonaktien

123

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde ökade med 19,7 % under 2020 till SEK 326 miljarder, jämfört med en ökning med 4,7 % till SEK 272 miljarder under 2019. År 2020 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm, på Nasdaq Stockholm med 5,8 %, Nasdaq­börsens kompositindex ökade med 43,6 % och S&P 500 Index ökade med 16,3 %.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

==> picture [359 x 338] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

A­aktier, SEK tusental omsatta aktier
per månad
150 6 000
125 5 000
100 4 000
75 3 000
50 2 000
25 1 000
0 0
2016 2017 2018 2019 2020
B­aktier, SEK tusental omsatta aktier
per månad
150 600 000
125 500 000
100 400 000
75 300 000
50 200 000
25 100 000
0 0
2016 2017 2018 2019 2020
Omsatta aktier, tusental per månad Ericsson­aktien Nasdaq Stockholm Index
Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.
----- End of picture text -----

Aktieomsättning och kursutveckling, NASDAQ New York

==> picture [356 x 161] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

ADS, USD tusental omsatta aktier
per månad
24 300 000
20 250 000
16 200 000
12 150 000
8 100 000
4 50 000
0 0
2016 2017 2018 2019 2020
Omsatta ADS, tusental per månad Ericsson ADS S&P 500
----- End of picture text -----

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning

==> picture [116 x 147] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
6 5,26 5,83
4
2,39
2 0,25 0,27 0,67 1,07
0
-2
–1,98
-4 –3,24
-6
-8
-10 20162) 2017–9,942) 2018 2019 2020
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning
Justerad vinst (förlust) per aktie [ 1)]
----- End of picture text -----

• 1) Vinst per aktie, efter utspädning, exklusive omstruktureringskostnader samt av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) finns på sidorna 115–119.

• 2) 2017 och 2016 är omräknande med hänsyn till införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”.

Utdelning per aktie

==> picture [115 x 136] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
2,5
2,0 2,00
1,5 1,50
1,0 1,00 1,00 1,00
0,5
0,0 2016 2017 2018 2019 20201)
1) För 2020 enligt styrelsens förslag.
----- End of picture text -----

124 Aktieägarinformation

Finansiell rapport 2020

Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2021 hålls tisdagen den 30 mars 2021.

Med anledning av Covid­19­pandemin har styrelsen beslutat att årsstämman 2021 ska genomföras utan fysisk närvaro av aktieägare, ombud och utomstående och att aktieägare ska ha möjlighet att utöva sin rösträtt endast per post före stämman. Information om de av årsstämman fattade besluten offentliggörs tisdagen den 30 mars 2021, så snart utfallet av poströstningen är slutligt sammanställt.

Registrering och anmälan

Den som önskar delta i årsstämman genom poströstning ska:

• vara upptagen som aktieägare i den av Euroclear Sweden AB framställda aktie­ boken avseende förhållandena måndagen den 22 mars 2021, och

• anmäla sig genom att avge sin poströst enligt anvisningarna under rubriken Poströstning nedan så att poströsten är Euroclear Sweden AB tillhanda senast måndagen den 29 mars 2021.

Förvaltarregistrerade aktier

För att ha rätt att delta i årsstämman måste en aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier, förutom att anmäla sig till stäm­ man genom att avge sin poströst, låta regis­ trera aktierna i eget namn så att aktieägaren blir upptagen i framställningen av aktieboken per måndagen den 22 mars 2021. Sådan registrering kan vara tillfällig (s.k. rösträtts­ registrering) och begärs hos förvaltaren enligt förvaltarens rutiner i sådan tid i förväg som förvaltaren bestämmer. Rösträttsregistre­ ringar som gjorts av förvaltaren senast onsdagen den 24 mars 2021 kommer att beaktas vid framställningen av aktieboken.

Poströstning

Styrelsen har beslutat att aktieägarna ska kunna utöva sin rösträtt endast genom poströstning enligt 22 § lagen (2020:198) om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags­ och förenings­ stämmor.

För poströstningen ska ett särskilt for­ mulär användas. Poströstningsformuläret finns tillgängligt på bolagets webbplats www.ericsson.com. Ifyllt och undertecknat poströstningsformulär ska skickas med post till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, ”Årsstämma”, c/o Euroclear Sweden AB, Box 191, 101 23 Stockholm eller med e­post till GeneralMeetingService@euroclear.com. Ifyllt formulär måste vara Euroclear Sweden AB tillhanda senast måndagen den 29 mars 2021. Aktieägare som är fysiska personer kan även avge poströst elektroniskt genom verifiering med BankID via Euroclear Sweden AB:s webbplats https://anmalan.vpc.se/ EuroclearProxy. Sådana elektroniska röster måste avges senast måndagen den 29 mars 2021.

Aktieägaren får inte förse poströsten med särskilda instruktioner eller villkor. Om så sker är hela poströsten ogiltig. Ytterligare anvisningar och villkor finns i poströstnings­ formuläret och på https://anmalan.vpc.se/ EuroclearProxy.

Fullmakt

Om aktieägare poströstar genom ombud, ska en skriftlig och daterad fullmakt under­ tecknad av aktieägaren biläggas poströst­ ningsformuläret. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis eller, om sådan handling inte finns, mot­ svarande behörighetshandling bifogas. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns tillgängligt på bolagets webbplats www. ericsson.com.

Rätt att få upplysningar

Styrelsen och verkställande direktören ska, om någon aktieägare begär det, och styrelsen anser att det kan ske utan väsentlig skada för bolaget, lämna upplysningar om dels förhål­ landen som kan inverka på bedömningen av ett ärende på dagordningen, dels förhål­ landen som kan inverka på bedömningen av bolagets eller dotterbolags ekonomiska situation, dels bolagets förhållande till annat koncernföretag.

Begäran om sådana upplysningar ska lämnas skriftligen till bolaget senast tio dagar innan årsstämman dvs. senast lördagen den 20 mars 2021. Begäran ska skickas med post till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Styrelsens sekretariat, 164 83 Stockholm eller med e­post till boardsecretariat@ericsson. com. Upplysningarna lämnas genom att de hålls tillgängliga på bolagets webb­ plats www.ericsson.com och på bolagets huvudkontor, Torshamnsgatan 21, 164 83 Stockholm, senast torsdagen den 25 mars 2021. Upplysningarna skickas också till de aktieägare som har begärt dem och uppgett sin adress.

Utdelning

Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman en utdelning för 2020 om SEK 2,00 (1,50) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 1,00 per aktie med 1 april 2021 som avstämningsdag för utdelning och SEK 1,00 per aktie med 1 oktober 2021 som avstämningsdag för utdelning.

Finansiell information från Ericsson

2020 Form 20-F för USA-marknaden:

• 25 mars 2021

Delårsrapporter 2021:

• 21 april 2021 (Kv 1)

• 16 juli 2021 (Kv 2)

• 22 oktober 2021 (Kv 3)

• 27 januari 2022 (Kv 4)

Årsredovisning 2021

• Mars 2022

Finansiell rapport 2020

Finansiella begrepp

125

Finansiella begrepp

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till aktie ägare i moder bolaget som procentandel av genomsnitt­ ligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Bruttokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort­ och långfristiga).

Bruttomarginal

Rapporterat bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.

CAPEX (capital expenditures) Utgifter som kapitaliseras.

EBITA-marginal

Resultat före räntor, skatter samt av­ och ned­ skrivningar av förvärvade immateriella tillgångar som procent av periodens nettoomsättning.

Fritt kassaflöde

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar och åter betalning av leasingskulder.

Fritt kassaflöde före M&A

Kassaflöde från rörelsen efter kapitaliserade utgifter (netto), övriga investeringar (exklusive M&A) och återbetalning av leasingskulder.

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter. Även kallad organisk tillväxt.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod.

Justerat rörelsekapital

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kort fristiga avsättningar, kontraktsskulder, leve­ rantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Justerad vinst (förlust) per aktie

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av­ och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kreditdagar, leverantörer

Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multiplicerat med 365 dagar.

Nettokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort­ och långfristiga) minus ränte­ bärande skulder (vilket inkluderar kort­ och lång­ fristig upplåning).

OCI

Övrigt totalresultat (Other comprehensive income).

Omsättningshastighet i lager

365 dividerat med lageromsättningshastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder).

OPEX (operational expenses)

Rörelsemarginal

Rapporterat rörelseresultat som procent av nettoomsättningen.

SG&A

Försäljnings­ och administrationskostnader (Selling, general and administrative operating expenses).

Soliditet

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar lång­ fristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsätt ningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Totalavkastning

Ökning eller minskning av kursen för B­aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början.

Value at risk (VaR)

En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan uppkomma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont.

Vinst (förlust) per aktie

Vinst (förlust) per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående aktier under perioden.

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning

Vinst (förlust) per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal antal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella aktier.

Rörelseomkostnader.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multiplicerat med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än kvartalets nettoomsättning divideras över­ skjutande belopp med nettoomsättning under föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus till kommande kredit dagar från det föregående kvartalet.

P/E-tal

P/E talet beräknas som B­aktiens pris sista handelsdagen dividerat med vinst per aktie, före utspädning.

Valutakurser

Valutakurser	Valutakurser
Valutakurser vid konsolideringen
	Januari–december
	2020 2019
SEK/EUR
Genomsnittskurs1)	10,46 10,56
Slutkurs	10,06 10,43
SEK/USD
Genomsnittskurs1)	9,14 9,41
Slutkurs	8,19 9,32

• 1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

126 Ordlista

Finansiell rapport 2020

Ordlista

2G

Andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.

3G

Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD­SCDMA.

4G

Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

Covid-19

Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS­CoV­2).

Covid-19-pandemi

Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS­CoV­2).

IKT

Informations­ och kommunikationsteknik.

Managed services

Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster.

Mobilt bredband

Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA­, LTE­, CDMA2000EV­DO och 5G­teknik.

Molnteknik

När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter.

IoT

4K-videoströmning

En horisontell skärmupplösning på cirka 4 000 bildpunkter som används inom TV och konsumentmedia.

5G

Den femte generationens mobilsystem. En vidare­ utveckling av 4G/LTE.

BSS

“Business Support Systems”, affärsstödssystem. De IT­system som en tjänstleverantör använder för att driva sin kundtillvända affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Operations Support Systems, OSS) används de för att ge stöd både åt olika affärsprocesser och det hel täckande nätet.

Sakernas internet, “Internet of Things”, samman­ koppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.

IP

Internet Protocol. Bestämmer hur information färdas mellan Internets olika delar.

IPR

Immaterialrättigheter, “Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent.

Kärnnät

Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik.

NFV

Network Functions Virtualization. Nätfunktioner som implementeras som mjukvara. De kan användas i virtualiserad infrastruktur och erbjuder effektiv samordning, automa tisering och skalbarhet.

OSS

Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, IT­system som används av tjänsteleverantörer för att hantera sina nät. De ger stöd åt kontrollfunk­ tioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Till­ sammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärs­ processer och det heltäckande nätet.

RAN

CO2e, koldioxidekvivalent

Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växt huseffekt.

LTE

Long­Term Evolution. 4G. Standarden för vidare­ utvecklingen av mobilteknik bortom HSPA­teknik, som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.

Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till.

Begreppen ”Ericsson”, ”bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Bolags­ styrnings­ rapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2020

Årsredovisning 2020

Finansiell Bolags­ rapport styrnings­ rapport

Ersättnings­ rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com

Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrningsrapport 2020

ii

Innehåll

Bolagsstyrningsrapport 2020
Regelverk och efterlevnad	2
Bolagsstyrningsstruktur	4
Bolagsstämmor	5
Valberedningen	6
Styrelsen	6
Styrelsens kommittéer	9
Ersättning till styrelsens ledamöter	11
Styrelseledamöter	12
Ledning	16
Medlemmar i koncernledningen	20
(Executive Team)
Revisor	24
Intern kontroll över den fnansiella	24
rapporteringen
Revisors yttrande om
bolags styrningsrapporten	27

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till årsredovisningen, i enlighet med årsredovisningslagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 samt 8 §§)) och den svenska koden för bolagsstyrning.

Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En rapport från revisorn bifogas..

Bolagsstyrningsrapport 2020

1

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrning beskriver hur rättigheter och skyldigheter fördelas mellan bolagets organ i enlighet med tillämpliga lagar, regler och interna processer. Bolagsstyrning identifierar också systemen för beslutsfattande och de strukturer genom vilka ägarna direkt eller indirekt styr bolaget.

“En av de högsta prioriteringarna för styrelsen är att övervaka bolagets fortsatta stärkande av sitt program i etik och efterlevnad för att säkerställa att företaget lever upp till höga krav med vår affärsetiska kod som ett viktigt ramverk.

Styrelsen ser företagets pågående initiativ om att kontinuerligt främja en kultur som uppmuntrar alla att våga säga ifrån som avgörande för att lyckas med detta arbete och stöder företagets pågående program för kulturomvandling, Ericsson on the Move, som ska främja en kultur baserad på integritet och faktabase­ rat beslutsfattande.”

Ronnie Leten

Styrelseordförande

2 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Ericssons kärnvärden

==> picture [120 x 64] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Respekt
Professionalism
Uthållighet
----- End of picture text -----

Våra kärnvärden ligger till grund för vår kultur. De vägleder oss i det dagliga arbetet, hur vi förhåller oss till varandra och vår omvärld, samt hur vi gör affärer. Den affärsetiska koden och upp­ förandekoden för affärspartners finns tillgängliga på Ericssons webbplats.

Ericsson on the Move

Ericsson on the Move är en organi­ sationsövergripande resa som invol­ verar alla medarbetare och syftar till att stärka vår kultur inom fem fokus­ områden:

• samarbete och samverkan,

• faktabaserade och modiga beslut,

• snabbt genomförande,

• empati och mänsklighet, samt

• en miljö som uppmuntrar civil­ kurage,som gör det möjligt för oss att tillsammans skriva nästa kapitel av historien om Ericsson tillsammans.

Att stärka vårt sätt att arbeta inom dessa fokusområden kommer att ge stöd åt vår omvandling av bolaget där förändring är konstant, möjliggöra att våra etiska och ansvarsfulla affärs­ metoder utgör en förebild, ge liv till vår People Story och skapa en utveck­ lande miljö där våra medarbetare kan ta Ericsson in i framtiden. Sättet att arbeta är nära sammankopplat med Ericssons kärnvärden, vilka beskriver de moraliska principer som vägleder oss i hur vi visar dessa fem fokusområden.

Regelverk och efterlevnad

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York är Ericsson skyldigt att följa en rad olika regler som påverkar bolagets styrning. Några externa regelverk som är relevanta för Ericsson är:

• Aktiebolagslagen

• Tillämpliga EU­förordningar

• Nasdaq Nordics regelverk för emittenter

• Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”)

• NASDAQ Stock Market Rules, däribland tillämpliga bolagsstyrningsregler från NASDAQ New York (med några undantag som främst beror på svenska lagregler)

• Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC).

Interna regler

För att följa lagar och bestämmelser och uppfylla de höga krav som vi ställer på oss själva har Ericsson dessutom uppställt interna regler som bl a innefattar:

• En affärsetisk kod

• Koncernomfattande styrdokument, däri­ bland riktlinjer, direktiv, instruktioner och affärsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering

• En uppförandekod för affärspartners.

Bolagsordningen och styrelsens arbets­ ordning innehåller också interna regler om bolagsstyrning.

Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av bolagets strategi och kultur. Den genomsyrar hela verksamheten, vilket bidrar till omvandling av affärsverksamheten och skapar värde för intressenterna.

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande är integrerat i affärsverksamheten, och bolagets miljö­ mässiga, sociala och ekonomiska resultat mäts, bedöms och genomgår regelbunden extern granskning. En särskild Sustainability & Corporate Responsibility­enhet som hör till koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations är ansvarig för att utveckla och implementera strategier, policyer, riktlinjer, mål, processer och verktyg relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Styrelsen har tillsyn över bolagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och information om risker och resultat redovi­ sas en gång per år till styrelsen, eller oftare vid behov.

Ericsson har tagit fram en separat hållbar­ hetsrapport i enlighet med årsredovisnings­ lagen, som heter Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020.

Efterlevnad av regelverk

Efterlevnad av den svenska koden för bolagsstyrning

Koden bygger på principen ”följ eller för­ klara” och finns på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som ansvarar för administrationen av koden: www.bolagsstyrning.se. Ericsson rapporterar inga avvikelser från koden under 2020.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktie­ marknadsnämnden under 2020.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

3

==> picture [81 x 115] intentionally omitted <==

==> picture [81 x 114] intentionally omitted <==

Den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns tillgäng­ liga på Ericssons webbplats.

Övervakning av FCPA-efterlevnad

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar grundläggande riktlinjer och koncerndirektiv och innehåller regler för att säkerställa att verksamheten bedrivs med hög integritet. Den avspeglar bolagets åtagande att tillämpa alla internationellt erkända mänskliga rättigheter, inklusive de som beskrivs i det internationella regelverket för mänskliga rättigheter, Inter­ nationella arbetsorganisationens deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

2019 tillkännagav Ericsson uppgörelser beträffande de utredningar som US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) bedrivit gällande bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Ericsson har, som en del i uppgörelsen, godtagit att anlita en oberoende observatör för övervakning av bolagets regelefterlevnad under tre år, sam­ tidigt som bolaget fortsätter att genomföra omfattande åtgärder i syfte att stärka bola­ gets program för etik och regelefterlevnad. Under 2020 inleddes den treåriga perioden med övervakning i och med att Dr. Andreas Pohlmann på Pohlmann & Company – Comp­ liance and Governance Advisory LLP utnämn­ des till Ericssons observatör. Övervakarens huvudsakliga ansvarsområden är att granska Ericssons efterlevnad av uppgörelsens villkor och att utvärdera bolagets framsteg avseende implementering och genomförande av sitt förstärkta program för regelefterlevnad och tillhörande kontroller samt att lämna rekom­ mendationer på förbättringar.

Den affärsetiska koden ska tillämpas på alla personer som utför arbete för Ericsson (inklusive styrelsen samt vd och koncernchef), och har översatts till flera språk för att säker­ ställa att Ericssons personal förstår den. Alla som arbetar för bolaget har ett personligt ansvar för att se till att arbetet utförs i enlighet med koden.

Bolaget granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, samt genom­ för periodvis en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den. Vid rekrytering ombeds nyan­ ställda att bekräfta den affärsetiska koden.

==> picture [349 x 372] intentionally omitted <==

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

4

Aktieägare

Procentuellt ägande (röster)

==> picture [78 x 77] intentionally omitted <==

==> picture [124 x 100] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Svenska institutioner: 59,81%
Varav:
– Investor AB: 22,81 %
– AB Industrivärden: 19,26 %
(tillsammans med SHB
Pensionsstiftelse och
Pensionskassan SHB
Försäkringsförening)
– Cevian Capital: 3,25%
Utländska institutioner: 27,63 %
Privata svenska investerare: 4,81 %
Övriga: 7,75 %
Källa: Nasdaq
----- End of picture text -----

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägarna kan utöva sin beslutanderätt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”moder­ bolaget”) vid bolagsstämmor.

En valberedning utses varje år av de största aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av bolagsstämman. Valberedningen har bland annat till uppgift att föreslå styrelse­ ledamöter och extern revisor inför val vid årsstämman samt att ta fram förslag på ersättningar till styrelseledamöter och revisor.

Styrelsen består av ledamöter som väljs av aktieägarna samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter som utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons strategi, organisation och för­ valtning av bolagets verksamhet.

Vd och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar för den dagliga verksamheten inom Ericsson, i enlighet med de riktlinjer som styrelsen utfärdar. Vd och koncernchef stöds av koncernledningen.

Ericssons externa revisor väljs av aktie­ ägarna på bolagsstämman.

Ägandestruktur

31 december 2020 hade moderbolaget 424 696 registrerade aktieägare, varav 412 285 hade hemvist i Sverige (enligt aktie­ boken som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 59,81% av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktieägarna den 31 december 2020 var Investor AB med cirka 22,81% av rösterna (7,68% av aktierna) och AB Industrivärden (tillsammans med Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassan SHB Försäkringsföre­ ning), med cirka 19,26 % av rösterna (3,31 % av aktierna) samt Cevian Capital med 3,25% av rösterna (5,45% av aktierna).

Under 2020 har Cevian Capitals innehav i bolaget minskat till 3,25 % av rösterna (5,45 % av aktierna) från tidigare 4,99 % av rösterna (8,43 % av aktierna) vid årsslutet 2019.

Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregistrerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäklare och/eller förvaltare. Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i aktiebo­ ken och inte finns med i statistiken över aktie­ innehav.

Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Aktieinformation” i den Finan­ siella rapporten.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A­ och B­aktier. Varje A­aktie representerar en röst och varje B­aktie en tiondels röst. A­ och B­aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning.

Moderbolaget kan även välja att emittera C­aktier. Dessa aktier omvandlas till B­aktier för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman.

I USA handlas Ericssons B­aktier på NASDAQ New York i form av American Depo­ sitary Shares (ADS), bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR). En ADS represen­ terar en B­aktie.

Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt på sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag.

Bolagsstyrningsstruktur

==> picture [323 x 192] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Bolagsstämma Val-
Bolagsstämma/Extra bolagsstämma beredningen
Arbetstagar- Styrelsen Externa
organisationer revisorer
Ledamöter som väljs av bolagsstämman 3 ledamöter
och 3 suppleanter som utses av arbetstagarorganisationer
Kommittén Finans- Kompen- Teknik- och
för Audit and kommittén sations- vetenskaps-
Compliance kommittén kommittén
Vd och koncernchef
Ledning
Chef för internrevisionsfunktionen
----- End of picture text -----

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport 5

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till exempel följande:

• Beslut om ändringar i bolagsordningen

• Beslut om att överlåta egna aktier till medarbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt då delårs­ rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras.

Aktieägare som inte kan delta personligen får företrädas av ombud med fullmakt. Endast aktieägare som finns med i aktieboken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltar­ registrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämnings­ dagen för bolagsstämman.

Årsstämman hålls på svenska och simul­ tantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av bolaget är tillgänglig på svenska och engelska.

På årsstämman har aktieägarna möjlighet att ställa frågor om koncernens verksamhet. Vanligtvis är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen närva­ rande för att kunna besvara sådana frågor.

Den externa revisorn är närvarande vid årsstämman.

Ericssons årsstämma 2020

Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt var 1 652 aktieägare representerade vid årsstämman den 31 mars 2020, motsvarande cirka 70 % av rösterna.

På grund av riskerna relaterade till covid­ 19­pandemin och lokala regler som begrän­ sade det maximala antalet deltagare vid offentliga evenemang till högst 50 personer, vidtog Ericsson ett antal försiktighetsåtgärder inför årsstämman 2020 för att säkerställa hälsa och säkerhet för

aktieägare,medarbetare och andra intressen­ ter. På grund av omständigheterna närvarade 42 deltagare på plats på årsstämman, och vd och koncernchef, styrelseordföranden samt chefsjuristen och styrelsens sekreterare deltog via länk. En av styrelsens vice ordförande, en vice verkställande direktör, finansdirektören, ansvarig revisor och en representant från valberedningen närvarade på plats vid års­ stämman. Ett beslutsmässigt antal styrelse­ ledamöter var också beredda att samlas via länk vid behov. För att göra årsstämman tillgänglig för så många av bolagets aktie­ ägare som möjligt direktsändes årsstämman som webbsändning på Ericssons webbplats, och förinspelade tal av vd och koncernchef, styrelseordförande samt Chief Compliance Officer gjordes tillgängliga på Ericssons webbplats före årsstämman. Dessutom erbjöd Euroclear Sweden AB en kostnadsfri möjlighet för aktieägare som var privatperso­ ner att utse ett ombud anvisat av Euroclear Sweden för att rösta i enlighet med aktie­ ägarens instruktioner. Vid årsstämman serve­ rades inga förfriskningar och garderoberna hölls stängda.

• Bolagsstämman 2020 fattade bl a beslut om följande:

• Utdelning om SEK 1,50 per aktie uppdelad på två lika delar

• Omval av Ronnie Leten som ny styrelse­ ordförande

• Omval av övriga styrelseledamöter: Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric. A Elzvik, Nora Denzel, Börje Ekholm, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg

• Godkännande av styrelsearvoden, i enlighet med valberedningens reviderade förslag:

• ­ Styrelseordförande: SEK 4 075 000 (oförändrat)

• ­ Övriga icke anställda styrelseledamöter: SEK 1 200 000 vardera (oförändrat)

• ­ Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 400 000 (oförändrat)

• ­ Övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 250 000 vardera (oförändrat)

• ­ Ordförande i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik­ och vetenskapskommittén: SEK 200 000 vardera (oförändrat)

• ­ Övriga icke anställda ledamöter i Finanskommittén, Kompensationskom­ mittén samt Teknik­ och vetenskaps­ kommittén: SEK 175 000 vardera (oförändrat)

• Godkännande av att en del av styrelse­ arvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier

• Val av Deloitte AB som revisor för tiden intill slutet av årsstämman 2021

• Godkännande av riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

• Implementering av ett program för lång­ siktig rörlig ersättning 2020 (LTV 2020) för koncernledningen.

Protokollet från årsstämman 2020 finns på Ericssons webbplats.

Kontakta styrelsen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm Sverige boardsecretariat@ericsson.com

Årsstämma 2021

Ericssons årsstämma 2021 kommer att hållas den 30 mars 2021. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

6 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Valberedningen

Årsstämman har antagit en Instruktion för valberedningen som beskriver valbe­ redningens uppgifter och processen för hur valberedningens ledamöter ska utses. Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av:

• Representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och

• Styrelsens ordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd­ ringar i den aktuella aktieägarens aktieinne­ hav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvo­ den utgår till ledamöterna i valberedningen.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

• Johan Forssell (Investor AB), valbered­ ningens ordförande

• Karl Åberg (AB Industrivärden, Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse)

• Jonas Synnergren (Cevian Capital Partners Limited)

• Anders Oscarsson (AMF – Försäkring och Fonder)

• Ronnie Leten (styrelsens ordförande).

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstäm­ man. Styrelseordföranden är medlem i val­ beredningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valberedningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer.

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningen c/o Styrelsens sekretariat 164 83 Stockholm Sverige nomination.committee@ericsson.com

Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman:

• Arvoden till icke anställda styrelseleda­ möter som väljs av årsstämman samt till revisor

• Revisor, varvid kandidater väljs ut i samarbete med kommittén för Audit and Compliance

• Ordförande för bolagsstämman

• Eventuella ändringar i valberedningens instruktion.

Valberedningens arbete inför årsstämman 2021

Valberedningens arbete inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankom­ mer på den enligt koden och Instruktion för valberedningen och en tidplan för det kom­ mande arbetet fastställdes. Valberedningens fullständiga förslag presenteras i samband med kallelsen till årsstämman 2021.

God kännedom om Ericssons verksamhet och strategi är viktigt för valberedningen. Styrelseordföranden presenterade därför sin syn på bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. Valberedningen träffade även Ericssons vd och koncernchef, Börje Ekholm, som gav sin syn på detta.

Valberedningen har analyserat kompe­ tensbehovet i styrelsen och har noggrant informerats om resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelseordfö­ randen. Med detta som grund har valbered­ ningen bedömt vilken kompetens och erfaren­ het som krävs av Ericssons styrelseledamöter och behovet av en förbättrad styrelsesam­ mansättning vad gäller mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, som mångfalds­ policy. Valberedningens ambition är att före­ slå en styrelsesammansättning där ledamö­ terna kompletterar varandra med sina respek­ tive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valbered­ ningen söker efter potentiella kandidater till styrelsen ur både lång­ och kortsiktigt per­ spektiv, och fokuserar alltid på mångfald för

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

att säkerställa att styrelsen får olika perspek­ tiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beaktar även behovet av förnyelse och undersöker nog­ grant huruvida de föreslagna styrelseledamö­ terna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg.

Under 2020 träffade valberedningen ordföranden för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance läm­ nade också rekommendationer om extern revisor och revisorsarvoden.

Valberedningen har fram till 23 februari 2021 hållit fem möten.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncernchef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom bolaget, i enlig­ het med styrelsens riktlinjer. Vd och koncern­ chef säkerställer att styrelsen regelbundet informeras om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet.

Ledamöterna utses för perioden från slutet av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen.

Vd och koncernchef kan väljas som styrel­ seledamot, men kan inte väljas som styrelsens ordförande enligt aktiebolagslagen.

Intressekonflikter

Ericsson tillämpar regler och bestämmelser angående intressekonflikter. Styrelseledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detsamma gäller även avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person som en styrelseledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

7

Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetransak­ tioner. Kommittén har också implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning och mångfald

Styrelsen består av tio ledamöter som valts av aktieägarna på bolagsstämman 2020 för tiden intill slutet av bolagsstämman 2021. Styrelsen består dessutom av tre arbetstagar­ ledamöter med varsin suppleant, som utsetts av sina respektive arbetstagarorganisationer för samma tidsperiod.

Inför årsstämman 2020 informerade valberedningen att svensk kod för bolagsstyr­ ning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mång­ faldspolicy med målsättningen att föreslå en styrelsesammansättning med komplette­ rande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför bolagsstämman 2020. Styrelsen består av ledamöter med erfarenheter från olika kultu­ rella och geografiska områden och med kom­ petens från olika branscher. Om man inte räknar med vd och koncernchef är 33 % av de styrelseledamöter som valts av aktie­ ägarna kvinnor.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrelsen antagit en arbetsordning och riktlinjer för kommittéerna som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer och vd och koncernchef. Dessa

utgör ett komplement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsord­ ning. Styrelsen ser över, utvärderar och justerar arbetsordningen och riktlinjerna för kommittéerna vid behov och när det anses lämpligt. Dessa dokument antas minst en gång om året.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämp­ lig svensk lagstiftning, koden och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC­regler och NASDAQ Stock Market Rules. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa ameri­ kanska krav och SEC­regler, och kan besluta att följa svensk praxis istället för NASDAQ Stock Markets oberoenderegler.

Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2020 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sex av de personer som nomi­ nerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i koden, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs och Kristin S. Rinne.

Vid styrelsemöten där styrelseledamö­ terna möts personligen hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar.

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värde­ skapande högt på dagordningen.

Eftersom styrelsen ansvarar för den finan­ siella övervakningen presenteras och utvär­ deras finansiell information vid styrelsemö­ tena. Vid styrelsemöten rapporterar respek­ tive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter.

Vid styrelsemötena rapporterar vd och koncernchef om verksamhets­ och marknads­ utveckling och redovisar koncernens ekono­ miska resultat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta lagar och bestämmelser. Styrelse­ och kom­ mittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam (enhäl­ liga, skriftliga beslut). Varje sådant beslutstill­ fälle räknas som ett styrelse/kommittémöte. Under 2020 har de flesta styrelsemöten hållits som videokonferenser på grund av covid­ 19­pandemin.

Styrelsearbetets årscykel 2020

• Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet

Efter kalenderårets slut hölls ett styrelse­ möte där arbetet inriktades på helårsresul­ tatet för 2019 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet.

• Styrelsemöte (inklusive konstituerande ärenden)

Ett styrelsemöte hölls i samband med årsstämman 2020. Ledamöter utsågs till styrelsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om bland annat rätten att teckna bolagets firma.

Styrelsearbetets årscykel 2020

Årscykeln för styrelsearbetet möjliggör för styrelsen att på ett ändamålsenligt sätt fullgöra sina uppgifter under året. Den möjliggör även för organisationen att anpassa sina globala processer så att styrelsen kan involveras när det är lämpligt.

==> picture [80 x 10] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Möte om finansiella mål
----- End of picture text -----

==> picture [402 x 208] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Möte om finansiella mål Möte om den fjärde delårsrapporten
– Utvärdering av styrelsens arbete samt helårsresultatet
– Helårsresultatet
Möte om den tredje delårsrapporten Kv4 Dec Jan Kv1
– Tredje kvartalsrapporten
– Finansiella prognosen Nov Feb
Styrelsemöte (inklusive
Okt Mar konstituerande ärenden)
Sep Apr Möte om den första
Strategimöte delårsrapporten
– Första kvartalsrapporten
Aug Maj
Kv3 Jul Jun Kv2
Möte om den andra delårsrapporten
– Andra kvartalsrapporten Strategimöte
----- End of picture text -----

8 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

• Möte om den första delårsrapporten Vid mötet om den första delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal.

• Strategimöte

• Ett styrelsemöte ägnades åt att behandla specifika strategifrågor i detalj.

• Möte om den andra delårsrapporten Vid detta möte behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal.

• Strategimöte Detta styrelsemöte ägnades i huvudsak åt kortsiktiga och långsiktiga strategier för koncernen, inklusive djupdykningar i strategier för affärsområdena.

• Möte om den tredje delårsrapporten Vid mötet om den tredje delårsrapporten behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och den finansiella prognosen.

• Möte om finansiella mål Vid detta möte behandlade styrelsen bland annat bola­ gets finansiella mål. Under mötet presen­ terades och diskuterades också resultatet av styrelseutvärderingen.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar normalt sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för Ericssonkoncernen, till exempel specifika strategier för olika affärs­ och marknadsområden. Att styrelseledamö­ terna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens.

Revisorns arbete

Vid årsstämman 2020 valdes Deloitte AB till ny extern revisor, och ersatte därmed PricewaterhouseCoopers AB. Omfattande tid och arbete har lagts ned på att ge den nya revisorn en grundlig introduktion till Ericsson.

Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rap­ porter till ledningen om koncernens redovis­ ning och finansiella rapportering.

Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper, förvaltning av medel och all­ männa ekonomiska ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt.

Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering vilket beskrivs på sidan 24 under rubriken Intern kontroll över den finansiella rapporteringen. Styrelsens och revisorns egen granskning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens arbete 2020

Under 2020 hölls 13 styrelsemöten. Ledamö­ ternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 11. Förutom regelbundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte.

Områden som har varit i fortsatt fokus inom styrelsen under året innefattar affärs­ strategi, etik och regelefterlevnad, geopolitik och cybersäkerhet. Regelefterlevnad, strategi

och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning, liksom hållbarhet och samhälls­ ansvar, som utgör en integrerad del av Ericssons affärsstrategi. Styrelsen följer konti­ nuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar väl. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen fungerar även som underlag för valberedningens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärde­ ringen genomförs bland annat genom detal­ jerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av bolaget för att bistå vid framtagandet av frågeformu­ lär, genomförande av enkäter och samman­ ställning av svar.

Under 2020 svarade styrelseledamöterna på skriftliga frågor som handlade om styrelse­ arbetet i allmänhet samt arbetet för styrelse­ ordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik­ och vetenskapskommittén. Dessutom svarade varje styrelseledamot på frågor om sina personliga prestationer. Som en del i utvärde­ ringsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelse ledamöterna. Resultatet av utvär­ deringarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen infor­ merades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete.

Organisation av styrelsearbetet Antal ledamöter i kommittéerna 31 december 2020

Styrelsen 13 ledamöter Kommittén för Audit and Finanskommittén Kompensationskommittén Teknik- och Compliance (4 ledamöter) (4 ledamöter) vetenskapskommittén (4 ledamöter) (5 ledamöter) Finansieringsstrategin Riktlinjer för ersättning till ledande Övervakning av finansiell befattningshavare Teknikstrategi och planering rapportering Långsiktig rörlig ersättning Teknikekosystem och partnerskap Övervakning av internkontroll Ersättningar till ledande Vetenskaplig inriktning Övervakning av revisionen befattningshavare

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

9

Styrelsens kommittéer

För närvarande har styrelsen inrättat fyra kommittéer: Kommittén för Audit and Compli­ ance, Finanskommittén, Kompensationskom­ mittén samt Teknik­ och vetenskapskommit­ tén. Kommittéernas ledamöter utses bland styrelseledamöterna för ett år i taget.

Kommittéernas arbete handlar främst om att förbereda ärenden för beslut i styrelsen. Styrelsen har dock gett varje kommitté rätt att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittéerna kan även i enskilda fall av styrelsen bemyndigas att avgöra specifika ärenden. Såväl styrelsen som kommittéerna har rätt att anlita obero­ ende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, om och i den mån det anses lämpligt.

Protokollen från samtliga kommittémöten är tillgängliga för alla styrelseledamöterna, och kommittéordförandena rapporterar om kommittéernas arbete på varje styrelsemöte.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance över­ vakar följande för styrelsens räkning:

• Bokslutets omfattning och riktighet

• Efterlevnad av väsentliga lagar och bestämmelser

• Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

• Riskhantering

• Effektiviteten och ändamålsenligheten av koncernens program mot mutor och korruption.

Kommittén för Audit and Compliance gran­ skar också årsredovisningen och delårsrap­ porterna och övervakar revisionen. För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och processer på plats för förhands­ godkännande av revision och icke revisions­ relaterade tjänster som utförs av den externa

revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkän­ nande får inte delegeras till bolagsledningen.

Kommittén för Audit and Compliance utför inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance.

Ericssons externa revisor väljs av aktie­ ägarna på årsstämman. Kommittén deltar i det förberedande arbetet innan Valbered­ ningen föreslår extern revisor inför val av årsstämman. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter.

Kommittén för Audit and Compliance får regelbundet rapporter om regelefterlevnads­ relaterade frågor från chefsjuristen, Chief Compliance Officer och chefen för avdel­ ningen för interna utredningar (Corporate Investigations). Chefsjuristen har en direkt rapporteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance gällande ärenden relaterade till regelefterlevnad. Chief Compliance Officer och chefen för Corporate Investigations har en extraordinär rapporteringslinje till kommit­ tén i det fall de skulle anse sig vara hindrade att utföra sitt arbete.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar även Ericssons process för gransk­ ning av närståendetransaktioner samt Ericssons whistleblower­process.

På årsbasis får Kommittén för Audit and Compliance utbildning inom ämnen som är av särskild relevans för kommittén, inom områ­ den som finans, juridik och cybersäkerhet.

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ericsson ger medarbetare och andra externa parter en särskild kommunikationskanal för att rapportera ärenden avseende regelefter­ levnaden. Ericsson Compliance Line hanteras av en tredje part och är tillgänglig dygnet runt alla dagar i veckan och årets alla dagar, vilket

möjliggör rapportering från flera länder och på många språk. Medarbetare och externa parter uppmuntras att rapportera uppförande som kan stå i strid med lag, Ericssons affärs­ etiska kod eller Ericssons uppförandekod för affärspartners. Sådant uppförande kan avse korruption, oegentligheter, tveksamheter i redovisningen, brister i de interna kontrol­ lerna, revision, miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, mänskliga rättigheter, respekt och rättvisa på arbetsplatsen eller andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som kan skada hållbarheten eller ryktet för Ericsson, dess medarbetare eller dess aktie ägare.

Ericssons avdelning för Allegation Manage­ ment ansvarar för att ta emot och utvärdera anklagelser och rapporter gällande poten­ tiella ärenden avseende regelefterlevnad. Avdelningen för interna utredningar (Corpo­ rate Investigations) ansvarar för att genom­ föra utredningar av koncernrelevanta fall samt för att övervaka utredningar som avdel­ ningen delegerar till andra funktioner på Ericsson (till exempel säkerhet, personal) eller till externa tredjepartsutredare samt för att ange de standarder och principer som gäller för alla utredningar på Ericsson. Koncernrelevanta anklagelser som rappor­ teras genom Ericsson Compliance Line och andra kanaler rapporteras till kommittén för Audit and Compliance.

Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2020: Eric A. Elzvik (ordförande), Jan Carlson, Kurt Jofs och Torbjörn Nyman (arbetstagar­ representant). Styrelsen har utsett styrelse­ ledamöter som valts av aktieägarna och som

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2020

Ledamöter i styrelsens kommittéer Kommittén för Audit and Finanskommittén Kompensationskommittén Compliance Ronnie Leten (ordförande) Jon Fredrik Baksaas (ordförande) Eric A. Elzvik (ordförande) Helena Stjernholm Kurt Jofs Jan Carlson Roger Svensson Ronnie Leten Kurt Jofs Jacob Wallenberg Kjell-Åke Soting Torbjörn Nyman

Teknik- och vetenskapskommittén Kristin S. Rinne (ordförande) Jan Carlson Nora Denzel Kurt Jofs Roger Svensson

10 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

har tidigare vd­erfarenhet eller erfarenhet som finansdirektör till kommittén.

Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämp­ liga krav på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig på ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen har kommit fram till att var och en av Eric A. Elzvik, Jan Carlson och Kurt Jofs är “ekono­ miska experter inom kommitténs område” enligt SEC­reglernas definition, samt att var och en av dem ska anses vara väl insatta i ekonomiska frågor i enlighet med tillämpliga Nasdaq­noteringsregler och är förtrogna med redovisningspraxis som är relevant för ett internationellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2020

Kommittén för Audit and Compliance hade sju möten under 2020. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat varje delårsrapport samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände tjänster som inte är revision men som utfördes av den externa revisorn i enlighet med bola­ gets policyer och procedurer.

Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskutvärderingen, och granskade internrevisionsfunktionens rap­ porter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporteringskanaler inklusive upp­ dateringar om pågående utredningar inom koncernen.

Kommittén har övervakat att bolaget fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes­ Oxley Act samt att bolaget efterlever den interna kontroll­ och riskhanteringsprocessen. Kommittén övervakade och utvärderade även att Ericssons program mot mutor och korrup­ tion var effektivt och ändamålsenligt.

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, inklusive finansförvalt­ ningen med kapitalstruktur, kapitalmål och värderingsstrategi.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelse­ ledamöter som utsågs av styrelsen i samband med bolagsstämman 2020: Ronnie Leten (ordförande), Helena Stjernholm, Roger Svensson (arbetstagarrepresentant) och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter som valts av aktieägarna och som har omfattande industri­ och finanserfarenhet till kommittén.

Finanskommitténs arbete 2020

Finanskommittén hade tre möten under 2020. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11. Under 2020 utvärderade Finanskommittén möjlig påver­ kan från covid­19 på bolagets finansiella styrka och balansräkning, och grans kade även den finansiella strategin, inklusive kapitalstruktur, kapitalmål, värderingsstrategi samt finansförvaltningen.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar:

• Granska och förbereda, för beslut av styrel­ sen, förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsersättning, för vd och koncernchef

• Granska och förbereda, för beslut av sty­ relsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings­ havare (koncernledningen)

• Granska och förbereda, för beslut av sty­ relsen, förslag till årsstämman beträffande program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) och liknande ersättningslösningar

• Godkänna förslag till lön och andra ersätt­ ningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef)

• Godkänna förslag till mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef)

• Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncern­ ledningen (förutom vd och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hän­ syn till ersättningstrender, regeländringar, informationskrav och de gällande globala förutsättningarna för ersättningar till chefer. De granskar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer för lönejusteringar för vd och koncernchef

för styrelsens beslut och innan de godkän­ ner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen.

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med bolagsstämman 2020 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jon Fredrik Baksaas (ordförande), Kurt Jofs, Ronnie Leten och Kjell­Åke Soting (arbetstagarrepresen­ tant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader av relevans för koncernen.

Under 2020 har Peter Boreham från Mercer gett råd och stöd till Kompensations­ kommittén som oberoende expert.

Kompensationskommitténs arbete 2020

Kompensationskommittén hade sju möten under 2020. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 11.

Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2020 för koncern­ ledningen som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2020. Vidare beslutade kommittén om löner och STV 2020 för medlemmarna i koncern­ ledningen (förutom vd och koncernchef), granskade utfallsresultatet för LTV 2017 och resultatet av prestationsvillkoret för kon­ cernens rörelseresultat för 2019 samt lade fram förslag om ersättning till vd och koncern­ chef för beslut i styrelsen. Kommittén för­ beredde även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernled­ ningen) för beslut i styrelsen, som därefter lade fram riktlinjerna för godkännande av årsstämman 2020.

Under senare delen av 2020 granskade Kompensationskommittén den nuvarande strukturen för långsiktig rörlig ersättning och ersättningar till chefer, inklusive STV­mål för 2021 för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef) samt den Ersättningsrapport som måste godkännas av styrelsen enligt de nya reglerna. De slutgiltiga förslagen om långsiktig rörlig ersättning för 2021 och Ersättningsrapport kommer att läggas fram för godkännande av årsstämman 2021.

Mer information om fast och rörlig ersätt­ ning finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsemed­ lemmar och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktiebaserad ersättning” i den Finan­ siella rapporten, samt i den Ersättningsrap­ port som finns bifogad till årsredovisningen.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport 11

Teknik- och vetenskapskommittén

Teknik­ och vetenskapskommitténs ansvar innefattar följande:

• Granska och förbereda för styrelsens övervägande och/eller beslut ärenden relaterade till teknikstrategi och planering för koncernen, övervaka koncernens tekniska ekosystem samt relationer och partnerskap

• Granska och förbereda för styrelsens över­ vägande och/eller beslut i ärenden som rör vetenskap och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i Teknik- och vetenskapskommittén

Teknik­ och vetenskapskommittén består av fem styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2020: Kristin S. Rinne (ordförande), Jan Carlson, Nora Denzel, Kurt Jofs och Roger Svensson (arbetstagarrepresentant). Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som har omfattande erfarenhet inom teknik.

Teknik- och vetenskapskommitténs arbete 2020

Teknik­ och vetenskapskommittén hade fyra möten under 2020. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen nedan. Under året har Teknik­ och vetenskapskommittén granskat följande utvalda fokusområden:

• Transportnät

• Exponering av tjänster 5G RAN

• Öppen källkod

• Teknikutveckling

• Forskning och utveckling.

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2020

Styrelseledamot	Arvode enligt beslut vid årsstämman 2020 Styrelsearvoden, SEK 1) Kommitté- arvoden,SEK	Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2020
		Styrelsen Kommittén för Audit and Compliance Finans- kommittén Kompen- sations- kommittén Teknik- och vetenskaps- kommittén
Ronnie Leten	4 075 000 375 000	13 3 7
Helena Stjernholm	1 020 000 175 000	13 3
Jacob Wallenberg	1 020 000 175 000	13 3
Jon Fredrik Baksaas	1 020 000 200 000	12 7
Jan Carlson	1 020 000 425 000	13 7 4
Nora Denzel4)	1 020 000 175 000	13 2 4
Börje Ekholm	– 2) –	13
Eric A. Elzvik	1 020 000 400 000	13 7
Kurt Jofs5)	1 020 000 600 000	13 5 7 4
Kristin S. Rinne	1 020 000 200 000	13 4
Torbjörn Nyman	19 500 3) 10 500	13 7
Kjell­Åke Soting	19 500 3) 10 500	13 7
Roger Svensson	19 500 3) 10 500	13 3 4
Per Holmberg	19 500 3) –	13
Anders Ripa	19 500 3) –	13
Loredana Roslund	19 500 3) –	13
Totalt antal möten		13 7 3 7 4

• 1) Styrelseledamöter som inte är anställda inom koncernen kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.

2) Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för ledamöter som inte är anställda inom koncernen och som väljs av aktieägarna.

3) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället en ersättning om SEK 1 500 vardera för varje styrelsemöte och kommittémöte där de deltar. 4) Avgick från Kommittén för Audit and Compliance 31 mars 2020.

5) Utsågs till medlem av Kommittén för Audit and Compliance 31 mars 2020.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till ledamöter som inte är anställda inom bolaget.

Årsstämman 2020 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda ledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer information om styrelsearvoden 2020 finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten.

Aktieägarna beslutade på årsstämman 2020 även, i enlighet med valberedningens förslag, att en del av arvodet för styrelseupp­ draget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Ledamotens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normal­ fallet efter publiceringen av bolagets helårs­ rapport under det femte året efter den bolags­

stämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelseledamöternas intressen i större utsträckning överensstäm­ mer med aktieägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2020 samt i protokollet från årsstämman 2020, som finns på Ericssons webbplats.

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

12

Styrelseledamöter

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2020

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Ronnie Leten (invald 2018)

Styrelseordförande, ordförande i Finanskommittén och ledamot i Kompensationskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Helena Stjernholm (invald 2016) Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Jacob Wallenberg (invald 2011) Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Jon Fredrik Baksaas (invald 2017) Ordförande i Kompensationskommittén

Född 1956. Master of Science in Applied Economics, University of Hasselt, Belgien.

Nationalitet: Belgien

Styrelseordförande: Epiroc AB och Piab.

Styrelseledamot: AB SKF.

Innehav i Ericsson: 100 000 B­aktier[1)] , 128 452 köpoptioner[2)] samt 77 150 syntetiska aktier[3)] . Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997–2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995– 1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

Född 1970. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: AB Industrivärden, AB Volvo och Sandvik AB.

Innehav i Ericsson: 20 060 B­aktier[1)] samt 38 835 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008–2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997–1998).

Född 1956. Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Investor AB.

Vice styrelseordförande: ABB Ltd., FAM och Patricia Industries.

Styrelseledamot: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Nasdaq Inc.

Innehav i Ericsson: 427 703 B­aktier[1)] samt 49 010 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB 1997 och styrelseordförande i SEB 1998– 2005. Executive Vice President och finanschef för Investor AB 1990–1993. Hedersordförande i IBLAC (Mayor of Shanghai’s International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish­American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University.

Född 1954. Master of Science in Economics, NHH Norwegian School of Economics & Business Administration, Norge.

Nationalitet: Norge

Styrelseordförande: Statnett SA och DNV GL Group AS.

Styrelseledamot: Svenska Handelsbanken AB.

Innehav i Ericsson: 38 533 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Telenor (2002– 2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Tidigare befattningar innefattar finanschef för Aker AS, finansdirektör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som berättigar till köp av B­aktier i Ericsson.

3) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 11.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

13

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Jan Carlson (invald 2017)

Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknikoch vetenskapskommittén

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Nora Denzel (invald 2013)

Ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Börje Ekholm (invald 2006) Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Eric A. Elzvik (invald 2017)

Ordförande för kommittén för Audit and Compliance

Född 1960. Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Autoliv Inc. och Veoneer Inc.

Innehav i Ericsson: 7 900 B­aktier[1)] samt 41 615 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande samt verk­ ställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007–2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

Född 1962. Master of Business Administration, Santa Clara University, USA. Bachelor of Science in Computer Science, State University of New York, USA.

Nationalitet: USA

Styrelseledamot: Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc. och Talend S.A.

Innehav i Ericsson: 3 850 ADS[1)] samt 13 869 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015– augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice Presi­ dent Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av Dell EMC) samt ett antal olika ingenjörs­, marknadsförings­ och chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California­avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD). Medlem av Advisory Board of SUSE Linux.

Född 1963. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.

Nationalitet: Sverige och USA Styrelseledamot: Alibaba Group och Trimble Inc.

Innehav i Ericsson: 260 351 B­aktier och 1 009 000 ADS[1)] , 8 319 syntetiska aktier[2)] samt 2 000 000 köpoptioner[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncern­ chef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncern­ chef för Investor AB 2005–2015. Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Hedersdoktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen i World Economic Forum Digital Communication Governors. Styrelse­ medlem i Swedish­American Chamber of Commerce New York.

Född 1960. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet: Sverige och Schweiz Styrelseordförande: Global Connect Group.

Styrelseledamot: Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global.

Innehav i Ericsson:

10 000 B­aktier[1)] samt 13 869 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Finanschef och medlem av ABB­ koncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finans­ chef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010– 2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, M&A och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 11.

3) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B­aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

14

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2020, forts.

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Kurt Jofs (invald 2018)

Ledamot i Kompensationskommittén, kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Kristin S. Rinne (invald 2016) Ordförande i Teknik- och vetenskapskommittén

Född 1958. Civilingenjörsexamen, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Höganäs AB och Vesper Group.

Styrelseledamot: AB Volvo och Feal AB.

Innehav i Ericsson:

50 000 B­aktier[1)] samt 19 378 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Entreprenör och investerare med omfattande erfarenhet från olika branscher. Tidigare befattningar innefattar vice verkställande direktör och ansvarig för Ericssons Networks­verksamhet 2003– 2008. Verkställande direktör för Segerström & Svensson 1999– 2001. Verkställande direktör för Linjebuss 1996–1999, och olika befattningar inom ABB och Ericsson.

Född 1954. Bachelor of Arts, Washburn University, USA.

Nationalitet: USA

Styrelseledamot: Synchronoss.

Innehav i Ericsson: 25 595 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Tidigare Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007–2014). CTO på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation. Medlem i Link Labs Advisory Board.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 11.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

15

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Torbjörn Nyman (invald 2017)

Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Kjell-Åke Soting (invald 2016)

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Roger Svensson (invald 2011)

Arbetstagarrepresentant. Ledamot i Finanskommittén och i Teknik- och vetenskapskommittén

Född 1961. Utsedd av LO. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 33 415 B­aktier[1)] .

Anställd sedan 1996. Arbetar som ICT Strategic Product Manager inom affärsområdet Networks.

Född 1963. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 9 016 B­aktier[1)] .

Anställd sedan 1996. Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks.

Född 1971. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige

Innehav i Ericsson: 14 891 B­aktier[1)] .

Anställd sedan 1999. Arbetar som Global Process Architect for Test inom affärsområdet Networks.

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Anders Ripa (invald 2017) Arbetstagarrepresentant – suppleant

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Loredana Roslund (invald 2017) Arbetstagarrepresentant – suppleant

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Per Holmberg (invald 2018) Arbetstagarrepresentant – suppleant

Född 1962. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 2 377 B­aktier och 1 508 A­aktier[1)] .

Anställd sedan 1998. Arbetar som säkerhetsrådgivare för verksamhetskritiska nät inom affärsområdet Networks.

Född 1967. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 2 238 B­aktier[1)] .

Anställd sedan 1994. Arbetar som Project Manager inom R&D inom affärsområdet Networks.

Född 1966. Utsedd av LO. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: Inget[1)] . Anställd sedan 1996. Arbetar som Manager inom affärsområdet Networks.

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2020.

1) Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2020 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

16 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Ledning

Den verkställande direktören och koncernchefen samt koncernledningen

Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer. Vd och koncernchef ansvarar för den dagliga verksamheten med stöd av övriga koncernledningen. Koncernledningens roll är att:

• Definiera koncernens strategier och rikt­ linjer, genomföra bolagets agenda och bygga en stark företagskultur

• Fastställa mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp enheternas resultat

affärsområdena, skapa synergieffekter och likrikta arbetssätt inom olika enheter samt för att driva koncernens dagordning.

Koncernledningen per den 31 december 2020 presenteras på sidorna 20–23.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befatt­ ningshavare (koncernledningen) godkändes av årsstämman 2020. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Ersättnings­ rapporten samt i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelse­ ledamöter och ledande befattningshavare”, i den Finansiella rapporten.

direktiv och instruktioner. Detta ledningssys­ tem tillämpas i Ericssons globala verksamhet. Den konsekventa utformningen och den glo­ bala räckvidden är avsedda att skapa förtro­ ende för hur Ericsson arbetar. EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitetsledningssystem), men har utfor­ mats som ett dynamiskt styrningssystem så att Ericsson kan anpassa systemet efter krav och förväntningar som utvecklas, bland annat ny lagstiftning och krav från kunder och andra intressenter. Ericsson implementerar externa krav först efter noggrann analys och efter att de har satts in i ett sammanhang relevant för Ericsson.

• Uppnå verksamhetsoptimering och

• globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation i koncernen.

Organisationsstrukturen omfattar fyra affärs­ områden, fem geografiska marknadsområden och ett antal understödjande koncernfunk­ tioner.

Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärslös­ ningar för både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap. Segmenten har definierats för finansiell rap­ portering baserat på affärsområdena. Mer information finns i not B1, ”Segmentinforma­ tion”, i den Finansiella rapporten.

Marknadsområdena ansvarar för att sälja och leverera kundlösningar. Resurser flyttas närmare kunderna för att nå ledande positio­ ner på kritiska marknader.

Koncernfunktionerna ansvarar för att tillhandahålla effektivt stöd till marknads­ och

Ericssons globala ledningssystem

Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). Syftet med EGMS är att säkerställa en pro­ fessionell ledning av Ericssons verksamhet, säkra ISO­certifiering enligt beslut, stödja företagskulturen och för att säkerställa att verksamheten leds på ett sätt som gör att:

• Ericssons viktigaste intressenters (kunders, aktieägares och medarbetares) mål uppfylls

• Verksamheten bedrivs inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll

• Gällande lagstiftning, noteringskrav och bolagsstyrningskoder efterlevs och att bolaget uppfyller sitt samhällsansvar.

EGMS är ett ramverk av regler och krav för Ericssons verksamhet som uttrycks i form av bolagsstyrningsstrukturer, arbetssätt, pro­ cesser, organisationsbeskrivningar, riktlinjer,

Huvudelementen i EGMS är:

• Ledning och kontroll

• Ericssons affärsprocesser

• Organisation och resurser.

Ledning och kontroll

Ericssons strategiprocess omfattar hela kedjan från business intelligence och strategiska prognoser till införlivande av utvecklade strategier i mål och program i koordinerade cykler. Detta för att fånga upp den övergripande strategiska inriktningen, marknads utvecklingen och framstegen i genomförandet av strategin.

Koncernövergripande riktlinjer, direktiv och instruktioner styr organisationens verksamhet och utgör grundstenar för ledning och styr­ ning inom Ericsson. Dessa riktlinjer, direktiv och instruktioner innefattar bland annat en affärsetisk kod, en uppförandekod för affärspartners och direktiv för redovisning och finansiell rapportering för att uppfylla externa

Ericsson Group Management System

==> picture [507 x 228] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kunder
Nyckelintressenter
Affärsmiljö
Ledning och kontroll Tillfredsställelse genom
Krav och förväntningar leverans av värde
Styrdokument
Roller och ansvar
Operativ modell
Strategi och risk Resultat
Ericssons affärsprocesser
Förbättrat resultat Prestationsutvärdering
Organisation och resurser
Kultur
----- End of picture text -----

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport 17

rapporteringskrav. Ericsson har en Group Steering Documents Committee som arbetar med att samordna riktlinjer och direktiv med koncernens strategier, värderingar och strukturer.

Ericssons affärsprocesser

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definierade koncernomfattande processer som integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärs­ processer erbjuder funktioner för att omsätta kundernas krav i definierade produkter, lös ningar och tjänster som Ericsson till­ handahåller.

Organisation och resurser

Ericsson har två dimensioner: den operativa strukturen och den legala strukturen. I den operativa strukturen samordnas ansvars­ områden och befogenheter oberoende av nationsgränser, och processflödena stöds genom gränsöverskridande verksamhet. Inom denna struktur organiseras Ericsson i koncernfunktioner, segment, affärsområden och marknadsområden. Den legala strukturen utgör grunden för legala krav och ansvarsom­ råden, samt för skatterapportering och annan lagstadgad rapportering. Ericssonkoncernen innefattar över 200 juridiska personer med omkring 80 filialer som är representerade (genom juridiska personer, filialer och representationskontor) i över 150 länder. Företagskulturen definierar den miljö som våra anställda arbetar i, och innefattar olika element till exempel våra kärnvärden; respekt, professionalism och uthållighet.

Chief Compliance Officer

Ericssons styrelse och koncernledning har åtagit sig att säkerställa att etik och regel­ efterlevnad fortsatt är en prioritet för koncer­ nen. Kommittén för Audit and Compliance övervakar att Ericssons program för etik och regelefterlevnad är effektivt och ändamåls­ enligt. Chief Compliance Officer (CCO) leder programmet för etik och regelefterlevnad, med speciellt fokus på antikorruption, konkur­ rensbegränsningar och penningtvätt. CCO rapporterar till chefsjuristen och har även en rapporteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance. Compliance officers finns på Ericssons huvudkontor i Stockholm, och även geografiskt utspridda i enlighet med Ericssons operativa modell med marknadsområden, och rapporterar direkt till CCO.

Insiderkommitéen

Ericsson har inrättat en Insiderkommitté för att göra bedömningar relaterade till offentliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads­ och kom­ munikationsdirektören.

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med revisioner och utvärderingar är att fastställa en nivå av efterlevnad av tillämp­ liga regelverk och samla värdefull information för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar, och på så sätt säkerställa at EGMS är ändamålsenligt och effektivt som stöd till Ericssons verksamhet. Ledningen följer upp regelefterlevnaden av riktlinjer, direktiv och processer genom interna självutvärderingar inom respektive enhet.

Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar.

Till följd av krav från kunder och andra externa intressenter måste Ericsson i vissa fall besluta om certifiering för att bibehålla sin konkurrenskraft. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en utomstående part gör en utvärdering.

Eftersom EGMS är ett globalt system utfär­ das koncernövergripande ISO­certifikat av en oberoende part som intyg för att systemet är effektivt inom hela organisationen och för att det uppfyller relevanta ISO­standarder. Ericsson är för närvarande globalt certifierat i enlighet med ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), OHSAS 18001 (hälsa och säkerhet) och ISO 27001 (informationssäkerhet). Under 2020 påbörjade Ericsson övergången från OHSAS 18001 till ISO 45001 (arbetsmiljö). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (telekomspecifik standard). EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer.

Revision av ISO och ledningssystem utförs av BSI (British Standards Institution). Interna revisioner utförs av bolagets internrevisions­ funktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt granskar Ericsson leverantörer för att säker­ ställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som Ericssonkoncernens leverantörer måste följa. Ericssons externa revision utförs av Deloitte AB.

ERM-processen

==> picture [531 x 232] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Koncernens riskhantering
Riskidentifiering uppifrån och ner Konsolidering av koncernens risker Identifiering av primära risker
Riskchef, Koncernfunktion/Marknadsområde/Affärsområde
Riskidentifiering
Riskhanteringsplanering Riskanalys Riskbehandling Riskkvittering
nedifrån och upp
Ericssons strategiutveckling & genomförandeprocess
----- End of picture text -----

18 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Riskhantering

Hanteringen av operativa risker på Ericsson är integrerad i olika affärsprocesser och kontrol­ ler, till exempel beslutsspärrar och krav på godkännande. Vissa typer av processöverskri­ dande risker samordnas centralt, såsom risker som rör informationssäkerhet, IT­säkerhet, ansvarsfullt företagande, integritet samt antikorruption och mutor. Hanteringen av finansiella risker styrs av en policy på koncern­ nivå och utförs av funktionerna för treasury och kundfinansiering. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till koncernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i den Finansiella rapporten.

==> picture [47 x 48] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

ERM-
ramverk
----- End of picture text -----

Ericssons ramverk Enterprise Risk Manage­ ment (ERM) är en integrerad del av Ericssons ledningssystem. Syftet med ERM­ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi.

ERM­ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv risk­ hantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå bolagets strategiska mål. Ramverket tillhandahåller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande bolagets riskaptit och risktolerans. ERM­ramverket baseras på fem element, enligt illustrationen ovan och beskrivningen nedan. Det används i hela

Ericssons verksamhet och täcker alla affärs­ områden, marknadsområden och koncern­ funktioner. Ramverket utgör de minimikrav som enheterna måste uppfylla för att ha en gemensam grund för ERM, vilket möjliggör transparens och risköversyn.

Styrning och företagskultur

Ericsson arbetar med en ERM­strategi med syfte att göra förändringar inom vissa fokusområden, till exempel riskkultur, riskaptit och användning av begrepp inom riskviktad avkastning för strategiska beslut, relation mellan risk och intern kontroll och en samord­ nad försäkran av arbetet med strategi, risk och kontroll, så kallad aligned assurance.

Riskstyrning

Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM­strategin och ERM­aktiviteter på kon­ cernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finans­ direktören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt.

Riskkultur

Ericssons riskkultur avspeglas i de attityder, de beteenden och den förståelse av risk, både positiv och negativ, som har inflytande på beslut som fattas av ledning och personal. Implementeringen av Ericssons ERM­ ramverk stöder de fem fokusområdena i kulturomvandlingsinitiativet; Ericsson on the Move. Mer information om Ericsson on the Move finns på sidan 2.

Strategi

Riskhantering är en viktig del av strategiskt beslutsfattande och värdeskapande, eftersom det fångar upp de möjligheter och hot som är relaterade till att nå de strategiska målen. Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och funktionella strategier.

Utvärdering och behandling

Utvärdering och behandling av risker görs enligt den ERM­process (illustreras på sidan 17) som är tillämplig för koncernen och för alla arbetsroller med ansvar beträffande riskhanteringsaktiviteter. Fokus ligger på att få koncernfunktionerna, marknadsområdena och affärsområdena att på ett tydligt sätt koppla sina risker till strategiska mål och ansvar för beslutsfattande. Processen täcker även de aktiviteter som styrs centralt av funktionen Group Risk Management.

Riskhanteringsplanering

Riskhanteringsplanering görs i samarbete mellan riskansvariga i koncernfunktionerna, marknadsområdena, affärsområdena och funktionen Group Risk Management.

Riskidentifiering och riskanalys

Aktuella risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsom­ råde och affärsområde identifieras i steget nedifrån och upp i riskidentifieringsproces­ sen. Riskansvarig inom respektive enhet engagerar ledningsteamen och lämpliga intressenter i enheten och i organisationen för att identifiera risker. Vid uppifrån och ned­ riskidentifiering genomför funktionen Group Risk Management till exempel intervjuer med högre chefer och externa experter för att identifiera och precisera de risker Ericsson ställs inför.

Ericssons Risk Universe (illustreras på sidan 19) används som inspiration för att identifiera risker som uppkommer och säker­

Riskbeskrivning

==> picture [256 x 151] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Riskbeskrivningar skapas genom att man besvarar följande frågor:
2 1 3
Orsak Påverkan
Händelse/
Orsak Påv erkan
villkor
Orsak Påverkan
Varför skulle det Vad skulle kunna Varför bryr vi oss
kunna hända? hända? om det?
----- End of picture text -----

Behandlingsplan

==> picture [256 x 151] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

T Behandlingsplaner för risken definieras genom att titta på olika
behandlingsalternativ för att minska sannolikheten för orsaken och
händelsens påverkan.
Orsak T T Påverkan
Händelse/
Orsak T T Påv erkan
villkor
Orsak T T Påverkan
----- End of picture text -----

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

19

ställa att alla tillämpliga riskkategorier täcks. Riskbeskrivningar täcker händelse, orsak och påverkan (illustreras på sidan 18). Mer information om risker relaterade till Ericssons verksamhet finns i kapitlet Riskfaktorer i den Finansiella rapporten.

I processteget Riskanalys uppskattas påverkan från en identifierad risk utifrån fyra perspektiv; ekonomisk risk, strategisk risk, arbetsmiljörisk och risk för anseendet. Nyckel­ riskerna för en enhet presenteras i en riskkarta (exempel finns till höger). Riskkartan visar påverkan och sannolikhet för varje nyckelrisk och gör det möjligt att jämföra alla typer av risker och underlätta prioritering.

Riskbehandling

För identifierade och relevanta risker väljs behandlingsalternativ, det vill säga att und­ vika eller acceptera risken, att minska riskens sannolikhet eller påverkan, eller att öka risken för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. Detta beskrivs i en behandlingsplan (illus­ treras på sidan 18). När behandlingsplanen implementerats ska dess effektivitet utvär­ deras löpande, och beslut ska fattas om det behövs korrigerande åtgärder.

Riskkvittering

Riskkvitteringen innefattar ett processteg där riskerna, inklusive ansvaret för att hantera risker och behandlingsplaner, kvitteras av enhetens ledningsgrupp och koordineras inom koncernen. Detta sker i en workshop med behörig ledningsgrupp och chefen för funktionen Group Risk Management. Denna workshop arrangeras av enhetens riskansvarig.

Konsolidering av koncernens risker och val av primära risker

Funktionen Group Risk Management arbetar med att identifiera möjligheter att konsolidera risker baserat på gemensamma egenskaper, till exempel liknande behandlingsplaner eller bakomliggande orsaker. Dessutom arbetar funktionen Group Risk Management med att

identifiera och lämna över ansvaret för de konsoliderade koncernriskerna till lämplig enhet för vidare analys och behandling.

Ericssons primära risker definieras som koncernens viktigaste identifierade risker. Ansvaret för varje sådan risk tilldelas en medlem i koncernledningen, och ges ytterligare uppmärksamhet i form av analys och rapportering. Funktionen Group Risk Management identifierar potentiella primära risker i Ericssons riskregister i samarbete med ansvariga enheter och koncernledningen.

Kommunikation och rapportering

Riskkommunikation

Effektiv kommunikation är viktig för att anställda ska kunna dela information, arbeta tillsammans och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamheten. Alla som arbetar med riskhantering har i uppdrag att skapa medvetenhet, förbättra kunskapen och på ett positivt sätt påverka beteendet hos både interna och externa intressenter gällande riskhanteringsfrågor och relaterade krav. Ericsson har upprättat ett Group Risk Council för att underlätta koordination inom koncernen, förbättringar av ERM­ramverket och hante­ ringen av verkliga risker. Ansvarig för Group Risk Management är ordförande i koncern­ risk­rådet, där alla riskansvariga deltar.

Riskrapportering

Riskansvariga koordinerar regelbunden rapportering av nyckelriskernas status till ledningsgrupperna i respektive enhet. Varje enhets riskregister rapporteras också till funk­ tionen Group Risk Management som en del av koncernens riskkonsolidering och val av pri­ mära risker. Även om formell rapportering till funktionen Group Risk Management endast är obligatorisk en gång per år, måste risker som identifieras utanför rapporteringscykeln, och som potentiellt kan vara betydelsefulla på koncernnivå, eskaleras till funktionen Group Risk Management när de identifieras.

Chefen för funktionen Group Risk Mana­ gement rapporterar regelbundet, i samarbete med ägare av primära risker, status för de primära riskerna till koncernledningen och kommittén för Audit and Compliance. Dessa rapporter innefattar en översiktlig riskkarta och en mer detaljerad rapportering av primära risker och relevant behandling.

==> picture [177 x 187] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Riskkarta
Låg Medel Hög Mycket hög
Påverkan
Sannolikhet Mycket hög
Hög
Medel
Låg
----- End of picture text -----

Illustrationen visar exempel på en riskkarta som används vid presentation av nyckelrisker i en enhet.

Uppföljning

Funktionen Group Risk Management överva­ kar ERM­ramverkets effektivitet. Detta görs genom självutvärderingar, men även genom att man tillhandahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001­utvärderingsprocessen och uppföljning av de interna utvärderingsresultaten. Funktio­ nen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i de fortlöpande förbättringarna av ERM­ramverket.

Risk Universe

==> picture [531 x 151] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Immaterialrätt Konkurrens M&A Cyber- och Säkerhet, trygghet Personal
informationssäkerhet och kontinuitet
Styrning, risk och kontroll Lagar och regelverk och marknadsföringKommunikation Geopolitik Kunder Bokföring
Finanser Teknik Inköp och logistik Produkter och tjänster Projektutförande
----- End of picture text -----

20 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Börje Ekholm Verkställande direktör och koncernchef (sedan 2017)

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks (sedan 2017), samt chef för segmentet Networks

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Arun Bansal

Vice verkställande direktör (sedan 10 juni 2020) och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 2017)

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

MajBritt Arfert Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernfunktionen People (sedan 2017)

Född 1963. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.

Nationalitet: Sverige och USA

Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson, Alibaba Group och Trimble Inc.

Innehav i Ericsson:[1)] 260 351 B­aktier, 1 009 000 ADS, 8 139 syntetiska aktier samt 2 000 000 köpoptioner[2)] .

Bakgrund: Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB 2005–2015. Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum. Styrelsemedlem i Swedish­American Chamber of Commerce New York.

Född 1969. Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv.

Innehav i Ericsson:[1)] 14 752 B­aktier.

Bakgrund: Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och Tele2 Group.

Född 1968. Bachelor of Engineering (Electronics), University of Jiwaji, Indien, och Postgraduate Diploma in Marketing från Indira Gandhi National Open University, Indien.

Nationalitet: Indien

Styrelseledamot: OPCOM Cables Sdn Bhd, Malaysia och Mycronic AB Sweden.

Innehav i Ericsson:[1)] 54 108 B­aktier och 17 860 ADS.

Bakgrund: Olika ledande befattningar, däribland Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Products (2016–2017, chef för affärsenheten Radio (2014­2016), chef för region Sydostasien och Oceanien samt Country Manager i Indonesien och Bangladesh. Har bott och arbetat i flera länder och marknader, bland annat Malaysia, Sverige, Singapore, Storbritannien och USA.

Född 1963. Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 35 763 B­aktier.

Bakgrund: Tillförordnad chef för koncernfunktionen Human Resources (november 2016–mars 2017). Tidigare personaldirektör Ericsson Sverige (2015–2017) och Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007–2015). Har haft olika ledande befattningar inom Ericsson, däribland chef för Human Resources på affärsenheten Broadband Networks, chef för Human Resources Sony Ericsson Tyskland, chef för Human Resources på affärsenheten Transmission, chef för Human Resources inom Microwave Systems.

Ändringar i koncernledningen

• 10 juni 2020 utsågs Arun Bansal till Executive Vice President.

• Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

• 2) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B­aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i den Finansiella rapporten).

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

21

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Xavier Dedullen

Senior Vice President, chefsjurist, chef för koncernfunktionen Legal Affairs and Compliance och sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2018)

Född 1964. Master of Laws (LL.M), New York University School of Law, USA, Master of Laws (Lic. Jur), KU University of Leuven, Belgien samt Bachelor in Law, Facultés Notre Dame de la Paix, Belgien.

Nationalitet: Belgien

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] Inget.

Bakgrund: Tidigare Group General Counsel Holcim Ltd (numera LafargeHolcim) (2013–2018) med ansvar för enheterna Legal och Compliance, baserad i Schweiz. Han inledde sin karriär på en advokatbyrå i New York 1988, följt av olika interna befattningar med ökat ansvar inom telekom, bankväsendet och kraftindustrin, med bas i Storbritannien, Hongkong och Schweiz. Innan han kom till Holcim Ltd arbetade han på Verizon (2004–2013), senast som Vice President International för Legal and External Affairs.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Erik Ekudden

Senior Vice President, Chief Technology Officer (sedan 2018) och chef för koncernfunktionen Technology (sedan 2018)

Född 1968. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet: Sverige Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 18 704 B­aktier och 8 972 ADS.

Bakgrund: Tidigare Chief Technology Officer och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (juli 2017– mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, Chief Technology Officer för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Sedan 2020 medlem i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling och styrelsemedlem i IVA:s Näringslivsråd.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan 2017)

Född 1968. Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Swedish­ American Chamber of Commerce i New York samt CTIA, branschorganisationen för mobil och trådlös kommunikation i USA.

Innehav i Ericsson:[1)] 15 611 B­aktier och 13 741 ADS.

Bakgrund: Senior Vice President, Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (april 2017– mars 2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016– 2017). Har innehaft flera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på WaterCove Networks.

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan 2017)

Född 1966. Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien.

Nationalitet: Storbritannien Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 74 453 B­aktier.

Bakgrund: Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

22 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Jan Karlsson

Senior Vice President och chef för affärsområdet Digital Services (sedan 2018), samt chef för segmentet Digital Services

Född 1966. Examen i

företagsekonomi, ESSEC Business School, Frankrike.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget

Innehav i Ericsson:[1)] 1 343 B­aktier och 6 853 ADS.

Bakgrund: Tillförordnad chef för affärsområdet Digital Services, februari–juli 2018. Tidigare chef för Solution Area BSS inom affärsområdet Digital Services. Jan Karlsson började på Ericsson i början av 2017 och var tidigare koncernchef för DigitalRoute, en oberoende mjukvaruleverantör med fokus på insamling och förbehandling av data inom operatörssegmentet och andra branscher.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Peter Laurin

Senior Vice President och chef för affärsområdet Managed Services (sedan 2017), samt chef för segmentet Managed Services

Född 1971. Civilingenjörsexamen, Chalmers Tekniska Högskola, och Master of Business Administration, Handelshögskolan i Göteborg.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: ByggVesta AB. Innehav i Ericsson:[1)] 18 021 B­aktier.

Bakgrund: Chef för region Nordeuropa och Centralasien. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar chef för Ericssons Global Customer Unit Vodafone (2013–2016) och andra ledningsbefattningar i Nordamerika, Asien och Europa. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar positioner inom Arthur D. Little och Mediatude Ltd.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Stella Medlicott

Senior Vice President, marknadsoch kommunikationsdirektör samt chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations (sedan 2019)

Född 1969. Filosofie kandidatexamen i

samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden känt som University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.

Nationalitet: Storbritannien

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 7 455 B­aktier.

Bakgrund: Vice President, Marketing & Communications and Government & Industry Relations, för marknadsområdet Europa och Latinamerika, juli 2017 – juni 2019. Tidigare Chief Marketing Officer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Hon har över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT­, telekom­ och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Carl Mellander

Senior Vice President, finansdirektör och chef för koncernfunktionerna Finance och Common Functions (sedan 2017)

Född 1964. Filosofie kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet, Öst­ och Sydostasien­programmet, Lunds universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige.

Innehav i Ericsson:[1)] 51 741 B­aktier.

Bakgrund: Tillförordnad finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance och Common Functions (juli 2016– mars 2017). Tidigare befattningar på Ericsson är bland annat Vice President och chef för Treasury samt finanschef for regionen Väst­ och Centraleuropa. Även befattningar som finanschef / CFO inom telekomoperatörer samt försvarsbranschen.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

23

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017)

Född 1961. Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien.

Nationalitet: Italien

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 58 245 B­aktier.

Bakgrund: Tidigare chef för regionen Medelhavsområdet. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar bland annat chef för Sales i Västeuropa inom affärsenheten Networks, chef för Business Operations inom marknadsenheten Sydöstra Europa samt kundansvarig för Wind Italien, Vodafone Italien och andra kunder.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern & Afrika (sedan 2019)

Född 1972. Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland.

Nationalitet: Sverige och Libanon

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 329 B­aktier och 1 124 ADS. Bakgrund: Vice President för Networks & Managed Services inom marknadsområdet Europa & Latinamerika. Har haft flera ledande befattningar på Ericsson, bland annat chef för Presales och Strategy för Ericsson region Sydostasien & Oceanien, chef för Ericsson i Singapore och i Brunei.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för affärsområdet Technologies & New Businesses (sedan 2018), samt chef för segmentet Emerging Business and Other

Född 1981. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 6 533 B­aktier.

Bakgrund: Chef för affärsområdet Technology & Emerging Business (april–september 2018) och Group Strategy and M&A. Tidigare partner på McKinsey & Company, med inriktning mot företag inom högteknologi och telekommunikation i hela världen gällande tillväxtstrategier samt digital och kommersiell transformering. Innan hon kom till Ericsson har hon bott och arbetat i UYSA, Brasilien, Frankrike, Sverige och Singapore.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2020. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

24 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Revisor

Enligt bolagsordningen ska moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revisionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rappor­ terar till aktieägarna på bolagsstämmor. Revisorns uppdrag innefattar:

• Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll

• Att granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rätt­ visande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet

• Avge en revisionsberättelse för årsredo­ visningen

• Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersätt­ ningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrnings­ rapport.

Nuvarande revisor

För att säkerställa att revisorsrotation skedde i god tid valdes Deloitte AB till ny revisor på årsstämman 2020 för en period om ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2021. Deloitte AB har utsett Thomas Strömberg, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Thomas Strömberg är också huvud­ ansvarig revisor för Epiroc AB.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen Noter till koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till revisorerna”, i den Finansiella rapporten.

Intern kontroll över den finansiella

r apporteringen

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll avseende den finansiella rappor­ teringen.

Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes­Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll av finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar.

För att se till att rapporterna håller hög kvalitet och att SOX­kraven efterlevs har bolaget infört detaljerade och dokumenterade kontroller och revision av den finansiella rap­ porteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO­ramverket från 2013 för intern kontroll. COSO­ramverket har upprättats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

Ledningens rapport om intern kontroll i enlighet med SOX kommer att ingå i Ericssons årsredovisning i 20 F­format som inges till den amerikanska finansinspektionen SEC.

Policies för informationsgivning

Syftet med Ericssons policies för finansiell rapportering och informationsgivning är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons värdepapper får ett rättvist marknadsvärde. Ericsson vill att nuvarande och potentiella investerare ska ha god förståelse för hur bola­ get arbetar, inklusive verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna och potentiella risker.

För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informations­ givningen vara:

• Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksam­ heten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet

• Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporterings­ perioder

• Enkel – läsarna ska få en god uppfattning om affärsverksamheten och resultatet för att undvika feltolkningar

• Relevant – Ericsson försöker undvika informationsöverflöd genom att fokusera på information som är relevant för bola­ gets intressenter, eller som krävs enligt lag eller noteringsavtal

• I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbe­ stämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser

• På lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna

• Fullständig – utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgiv­ ningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav.

Ericssons webbplats innehåller omfattande information om koncernen, bland annat:

• Ett arkiv med årsredovisningar och delårs­ rapporter

• De senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att säkerställa att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förord­ ningar, bland annat US Securities Exchange Act från 1934 samt noteringsavtalen med Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York. Enligt kontrollprocesserna ska också informa­ tion lämnas till ledningen, inklusive till vd:n och koncernchefen samt finansdirektören, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka att bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för informationsgivning. Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens.

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

25

Ericsson har investeringar i vissa verk­ samheter som bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än de som till­ lämpas för dotterbolag.

Ericssons vd och koncernchef samt finans­ direktören har utvärderat kontrollprocesserna för informationsgivningen. Slutsatsen blev att dessa är effektiva och har en skälig säkerhets­ nivå per den 31 december 2020. Hur väl än kontrollprocesserna utformas och genomförs kan de endast ge en rimlig försäkran om att de önskade målen för kontrollerna uppnås.

Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över den finansiella rapporte­ ringen i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO:s ramverk består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollak­ tiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Ramverket för kontroll uppdateras regel­ bundet för att avspegla relevanta ändringar beträffande processer, användning av verktyg, utfall av riskbedömningar, ändrad lagstiftning och så vidare. Under den period som täcks av årsredovisningen för 2020 initierades förbättringar för att stärka utform­ ningen av kontrollerna och effektiviteten för den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen. Förbättringarna omfattar både kontroller för affärsprocesser och för IT.

Även om bolaget har ändrat praxis för arbetsplatserna globalt på grund av covid­ 19­pandemin, vilket har lett till att de flesta medarbetarna arbetar hemifrån, har detta inte på något betydande sätt påverkat den interna kontroll över den finansiella rappor­ teringen.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen och dess kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på:

• Styrdokument, t ex policies och direktiv, samt en affärsetisk kod

• En stark företagskultur

• Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter

• Flera tydligt definierade och koncern­ övergripande planerings­, drift­ och stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrdokument och processer som rör redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrdokument uppdateras regelbundet för att innefatta bland annat:

• Ändringar i lagstiftning

• Aktuella redovisningsstandarder och noteringskrav, till exempel IFRS och den amerikanska SOX.

Processerna omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att se till att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person, region och affärsenhet finns en ekonomifunktion som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Bolagets eko­ nomifunktioner organiseras i ett antal center för Company Control, som stödjer ett antal juridiska personer inom respektive geografiskt område. Dessutom finns en ekonomifunktion på koncernnivå som rapporterar till finans­ direktören.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i redo­ visningen kan föreligga i samband med bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräcklig informationsgivning. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen innefat­ tar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar eller otillbörligt gynnande av annan part på bolagets bekostnad.

Policies och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt

och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid.

Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars­ och arbetsfördel­ ning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovis­ ning av affärstransaktioner. I boksluts­ och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och infor­ mationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisnings­ principer och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå.

Regelbundna analyser görs av de eko­ nomiska resultaten från varje dotterbolag, region och affärsenhet. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsam­ mans med den ytterligare analys som görs av koncernens bokslut på koncernnivå är denna process upplagd för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rap­ porteringen genomför Disclosure Committee ytterligare kontroller för att gå igenom att kraven om informationsgivning uppfylls.

Bolaget har infört kontroller för att säker­ ställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna policyer för redovisning och rapportering, IFRS samt relevanta note­ ringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kontrollerna av redovisning och finansiell rapportering. Bolaget dokumenterar också uppföljningen av kontrollernas genomför­ ande och resultat. På så sätt kan vd och koncernchef samt finansdirektören bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i SOX.

26 Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsövergripande kontroller som foku­ serar på kontrollmiljön och efterlevnaden av policies och direktiv för finansiell rapportering har införts i alla dotterbolag. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumenta­ tion av de kontroller som genomförs har också införts i så gott som alla dotterbolag, så att väsentliga poster och de som medför risker kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad, styr­ ning och riskhantering inom redovisning och beskattning för juridiska personer samt finan­ siering och eget kapital använder bolaget en struktur med gemensamma servicecenter och en struktur med center för Company Control som innefattar dotterbolag i respektive geo­ grafiskt område.

I dessa center för Company Control och gemensamma service center utförs redovis­ nings­ och rapporteringstjänster för de flesta dotterbolag utifrån en gemensam IT­ plattform med gemensamma rapportkoder och grunddata.

Information och kommunikation

Bolagets informations­ och kommunikations­ vägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att alla relevanta riktlinjer och instruktioner för

interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhanda­ hålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisnings­ principer, rapporterings­ och informations­ givningskrav.

Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rap­ porter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rap­ porter innefattar analyser av och kommenta­ rer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen. Ericsson har ett verktyg för rapportering av misstänkta överträdelser (en whistleblower­ funktion), Ericsson Compliance Line, som kan användas om den misstänkta överträdelsen:

• utförts av personer i koncernledningen eller lokala ledningsgrupper, och

• rör korruption, tveksamheter i redovis­ ningen, brister i intern redovisningskontroll eller revision eller på något annat sätt allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderingen av det

interna ledningssystemet och de interna styrdokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden som rör den finansiella rapporteringen. Ledningen för gemensamma servicecenter och center för Company Control kontrollerar löpande redovisningens kvalitet med hjälp av ett antal resultatindikatorer. Efterlevnaden av policyer och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från chefer och funk­ tionen för Company Control i dotterbolag och inom affärsområden och marknadsområden.

Vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings­ och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likvi­ ditetsförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regel­ bundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.

Styrelsen

Stockholm 3 mars 2021

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

Bolagsstyrningsrapport 2020

Bolagsstyrningsrapport

27

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson organisationsnummer 556016-0680

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för räkenskapsåret 2020­01­01 – 2020­12­31 på sidorna 1–26 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

ning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Uttalande

Granskningens inriktning och omfattning

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår gransk­ ning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfatt­

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsre­ dovisningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 3 mars 2021

Deloitte AB

Thomas Strömberg Auktoriserad revisor

Ersättnings­ rapport

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2020

Årsredovisning 2020

Finansiell Bolags­ rapport styrnings­ rapport

Ersättnings­ rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com

Innehåll

Ersättningsrapport 2020
Redogörelse från ordföranden	1
i Kompensationskomittén
Inledning	2
Ersättningar 2020 i korthet	3
Total ersättning till vd och koncernchef	5
samt till vice verkställande direktörer
Rörlig ersättning	6
Kortsiktig rörlig ersättning	6
Långsiktig rörlig ersättning	7
Information om riktlinjer för	11
koncernledningens aktieinnehav
Jämförande information om förändring	11
i ersättning och bolagets resultat

Rapporten har sammanställts i enlighet med 8 kapitlet, §§ 53 a och 53 b aktiebolagslagen (2005:551) samt de Regler om ersättningar till ledande befattningshavare och om incitamentsprogram (1 december 2020) som utfärdats av Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Information som krävs enligt 5 kapitlet, §§ 40–44 i årsredovisningslagen (1995:1554) finns i not G1-G4 på sidorna 63–74 i den Finansiella rapporten.

Information om Kompensationskommitténs arbete under 2020 finns på sidan 10 i Bolagsstyrningsrapporten.

Ersättningsrapport 2020

1

Ersättningsrapport 2020

Redogörelse från ordföranden i Kompensationskommittén

På uppdrag av styrelsen är jag glad att kunna presentera Ericssons rapport om ersättningar för räkenskapsåret 2020. Rapporten om ersättningar beskriver hur Riktlinjer för ersätt­ ning till ledande befattningshavare implemen­ terats, liksom programmet för långsiktig rörlig ersättning under 2020.

Under 2020 fortsatte Ericssons fram­ gångar med att genomföra den fokuserade affärsstrategin som lanserades 2017. Lönsamheten har återställts och man har levererat organisk tillväxt, vilket gjorde det möjligt för bolaget att nå de finansiella målen på koncernnivå. Bolaget står fast vid målen för 2022, och fortsätter att fullfölja selektiv, disciplinerad och lönsam tillväxt för att bygga ett starkare Ericsson på lång sikt.

Det är bara möjligt för Ericsson att nå de långsiktiga målen under en stark ledning med en blandning av talanger, bestående av indi­ vider med ett brett spektrum av bakgrunder, färdigheter och förmågor. Detta förutsätter att bolaget kan attrahera, behålla och motivera rätt personer och erbjuda dem konkurrens­ kraftig ersättning på global nivå. Därför baseras Ericssons filosofi och praxis gällande ersättning på principerna om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation, med det övergripande syftet att skapa långsiktigt värde för aktieägare, för att implementera bolagets strategi och hållbara, långsiktiga intressen.

och ersättning under året betalades ut enligt tillämpliga riktlinjer. I den årliga gransk­ ningen av den totala ersättningen har varje ersättningselement (på målnivå) i den totala ersättningsmixen jämförts med externa lokala och globala marknadsnivåer där Ericsson konkurrerar om medarbetare.

Dessutom har användningen av det ett­ åriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat i programmen för långsiktig rörlig ersättning från och med 2018 års program varit effektiva på så sätt att de spelat en nyckelroll för att nå Ericssons finansiella koncernmål för 2020. Kompensationskommit­ tén och styrelsen föreslår därför till årsstäm­ man 2021 att ett program för långsiktig rörlig ersättning för 2021 genomförs med samma struktur och prestationsvillkor som program­ met för långsiktig rörlig ersättning för 2020.

Som avslutning vill jag tacka för den energi, beslutsamhet och uthållighet som visats av koncernledningen och alla våra medarbetare världen över gällande implementationen av den fokuserade strategin samt att åstadkomma en framgångsrik vändning av koncernen, speciellt under denna krävande tid. Tack, allihop!

Jon Fredrik Baksaas Ordförande i Kompensationskommittén

Under 2020 implementerades Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, som godkändes av aktieägarna i mars 2020,

Ersättningsrapport 2020

2

Inledning

Denna Rapport om ersättningar ger en sammanfattning av hur Riktlin­ jer för ersättning till ledande befattningshavare för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (Ericsson eller bolaget), som antogs av årsstämman 2020, har implementerats under räkenskapsåret 2020. Rapporten innehåller även information om total ersättning, inklusive fast och rörlig ersätt­ ning, till Ericssons vd och koncernchef och de två vice verkställande direktörerna. Dessutom innehåller rapporten en sammanfattning av bolagets aktuella program för kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen.

Den ersättning till vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna som redovisas i rapporten utgör hela deras totala ersätt­ ning, oavsett huruvida de betalas via bolaget eller ett annat koncern­ bolag.

Riktlinjerna, som antogs av årsstämman 2020, finns på sidorna 20–24 i den Finansiella rapporten. Revisorernas rapport om huruvida bolaget följt riktlinjerna finns på Ericssons webbplats, www.ericsson.com.

Ersättning till styrelsen omfattas inte av den här rapporten. Sådan ersättning beslutas årsvis av årsstämman och redovisas i not G2 på sidorna 67–68 i den Finansiella rapporten för 2020.

Sammanfattning

Information om Ericssons resultat under räkenskapsåret finns i årsre­ dovisningen för 2020.

För att bolagets affärsstrategi ska kunna implementeras och för att bolagets hållbara långsiktiga intressen ska tillvaratas måste bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenska­ perna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. För Ericsson utgör långsiktigt värdeskapande för aktieägare och ersättning efter prestation grunden för ersättning. Riktlinjerna syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med Ericssons gällande ersättningsfilo­ sofi och ersättningspraxis för bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och prestation. De främsta målen för riktlinjerna är att:

• attrahera och behålla kompetenta, prestationsinriktade och moti­ verade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdig­ heter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,

• uppmuntra beteenden i enlighet med Ericssons företagskultur och värderingar,

• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersätt­ ningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,

• erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och

• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbe­ tet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersättningskostnader.

Riktlinjerna syftar även till att möjliggöra för bolaget att erbjuda med­ lemmarna av koncernledningen attraktiv och globalt konkurrenskraftig total ersättning.

Enligt riktlinjerna ska ersättningen till koncernledningen vara mark­ nadsmässig och kan bestå av följande komponenter: fast lön, rörlig ersättning, pension och övriga förmåner. Förutom ersättning som täcks av riktlinjerna har aktieägarna beslutat att implementera program för långsiktig rörlig ersättning (LTV). Programmen LTV 2018, LTV 2019 och LTV 2020 pågår fortfarande.

Under 2020 har inga undantag eller avvikelser gjorts från tillämp­ liga riktlinjer eller från de beslutsprocedurer som beskrivs i tillämpliga riktlinjer för att avgöra ersättningen till koncernledningen. Ingen ersättning har återkrävts under 2020.

• Följande nyckelbeslut gällande ersättning har fattats under 2020:

• Revision av fast lön genomfördes i januari 2020, och hänsyn togs till den totala ersättningen.

• Utfall av kortsiktig rörlig ersättning avgjordes genom utvärdering av prestation gentemot tillämpliga finansiella mål och resulterade i ett utfall på maximalt 100 % respektive ett utfall på 81,2 % för de vice verkställande direktörerna.

• Måluppfyllnadsnivån för LTV 2018 bestämdes till 200 %, baserat på i förväg bestämda prestationsvillkor: koncernens rörelseresultat samt relativ och absolut total avkastning till aktieägarna (TSR).

• Måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoretför koncernens rörelse­ resultat för LTV 2020 bestämdes till 200 %.

Kompensationskommittén ger stöd till styrelsen med granskning och utvärdering av riktlinjerna samt Ericssons tillämpning av riktlinjerna. Kompensationskommittén och styrelsen har kommit till slutsatsen att riktlinjerna inte behöver revideras ytterligare. De riktlinjer som antagits av årsstämman 2020 gäller till årsstämman 2024. Inga förändringar av riktlinjerna föreslås, och därför behövs inget godkännande från aktieägarna gällande riktlinjerna för ersättning vid årsstämman 2021.

Kompensationskommittén och styrelsen utvärderar löpande LTV­programmen för koncernledningen beträffande effektivitet för att uppnå syftet att stödja att bolaget når sina strategiska mål och hållbara långsiktiga intressen. Dessutom utvärderas deras möjligheter att öka koncernledningens långsiktiga fokus och sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen.

Efter utvärdering av de pågående LTV­programmen för koncern­ ledningen för 2018, 2019 och 2020 har Kompensationskommittén och styrelsen kommit till slutsatsen att dessa pågående LTV­program, som är identiska beträffande planstruktur, prestationsvillkor och presta­ tionsperioder, gjorde det möjligt för bolaget att nå de långsiktiga mål för 2020 som fastslogs 2017, framför allt i och med införandet av det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresultat. Även om det ettåriga prestationsvillkoret gällande koncernens rörelseresul­ tat har en ettårig prestationsperiod, har det en treårig intjänandeperiod som är densamma som intjänandeperioden för prestationsvillkoren gällande utveckling av absolut och relativ TSR, vilket ligger i linje med målen för LTV­programmen. Detta betyder att deltagarna inte kan lösa in någon av de tilldelade Prestationsaktierätterna innan den treåriga intjänandeperioden är slut och att deltagarna är helt exponerade för aktiekursrörelser under treårsperioden.

LTV­programmen för 2018, 2019 och 2020 främjade att säkra genomförandet av den fokuserade affärsstrategin sedan starten 2017, och som resulterade i att bolaget har återställt lönsamheten, levererat organisk tillväxt, uppnått de långsiktiga finansiella målen för 2020 och på så sätt skapat ökat värde för aktieägarna. Styrelsen har därför, enligt rekommendation från Kompensationskommittén, beslutat att föreslå årsstämman 2021 ett LTV­program för koncernledningen för 2021 med samma struktur som LTV 2020. Syftet med LTV 2021 är att fortsatt stödja att bolaget uppnår de strategiska affärsmålen och de hållbara långsiktiga intressen, samt att öka långsiktigt fokus för med­ lemmarna i koncernledningen och att sammanlänka deras intressen med aktieägarnas långsiktiga förväntningar och intressen.

Ersättningsrapport 2020

3

Ersättningar 2020 i korthet

Total ersättning

I tabellen nedan sammanfattas hur de ersättningselement som anges i riktlinjerna har använts i relation till vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna. I tabellen sammanfattas även information om LTV så som det godkänts av aktieägarna.

==> picture [532 x 25] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Syfte och koppling till strategin Utformning i korthet Implementation under det räkenskapsår som
avslutades 31 december 2020
----- End of picture text -----

	Syfte och koppling till strategin	Utformning i korthet	Implementation under det räkenskapsår som avslutades 31 december 2020
Fast lön	Attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons affärsstrategi,	Betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsägbart sätt. Löner revideras normalt i januari, varvid hänsyn tas till: – Ericssons allmänna affärsresultat, – affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder, – medarbetarens prestation över tid, – externa ekonomiska förhållanden, – befattningens omfattning och komplexitet, – externa marknadsdata, – lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska även inverkan på den totala ersättningen beaktas.	Vd och koncernchef: fast årslön på SEK 16 876 629, motsvarande en ökning på 10 % sedan 2019. Vvd och chef för affärsområde Networks: fast årslön på SEK 7 942 735, motsvarande en ökning på 29 % sedan 2019. Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: fast lön på SEK 8 673 843 (utnämnd till vice vd i juni 2020).
Övriga förmåner	Tillhandahålla konkurrenskraftiga förmåner för att attrahera och behålla det ledarskap som behövs för att implementera Ericssons strategi,	Förmånerna sätts i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis i individens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmånerna medför för bolaget. Förmånerna uppgår till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Förmåner till medlemmar av koncernledningen som är på internationella långtidsuppdrag (long­ term assignment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet fastställs i linje med bolagets globala policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings­ eller fyttkostnader, ökade levnadskostnader, boendekostnader, hem­ resor, utbildningsbidrag och skatte­ samt socialförsäkringsstöd.	Vd och koncernchef: övriga förmåner till ett värde av SEK 770 276. Vvd och chef för affärsområde Networks: övriga förmåner till ett värde av SEK 22 110. Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: övriga förmåner till ett värde av SEK 840 273.
Pension	Erbjuda långsiktig ekonomisk trygghet och planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraftiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.	Pensionsplanerna följer konkurrenskraftig praxis i individens hemland. Pensionsplanerna för vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna är avgiftsbestämda planer.	Bolagets pensionsbidrag: – Vd och koncernchef: SEK 9 113 376 – Vvd och chef för affärsområde Networks: SEK 3 457 409 – Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: SEK 516 344.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)	Sätta upp tydliga och relevanta mål för koncernledningen som är i linje med Ericssons strategi och hållbara långsiktiga intresse. Erbjuda en individuell intjäningsmöjlighet kopplad till prestation till en fexibel kostnad för bolaget.	Vd och koncernchef är inte berättigad till STV. Målnivån ligger på 30 % av den fasta lönen och maximum ligger på 60 % av den fasta lönen för de vice verkställande direktörerna. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer anges årligen. Föremål för malus och clawback.	Utfall av STV 2020: – Vvd och chef för affärsområde Networks: 100 % av den maximala nivån – Vvd och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika: 81,2 % av den maximala nivån
Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)	Skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna Ersättningar efter långsiktig prestation i enlighet med Ericssons affärsstrategi. Ge individer långsiktig ersättning för långsik­ tigt engagemang och värdeskapande i enlig­ het med aktieinnehavarnas intressen.	Ersättningar tilldelas efter årsstämmans godkännande. Ersättningsnivåer bestäms som procentandelar av den fasta lönen. – För vd och koncernchef 180 % av den fasta lönen. – För vice verkställande direktörer 50 % av den fasta lönen. Prestationsvillkor, viktningar och målnivåer tas till årsstämman för godkännande. Treårig intjänandeperiod. Föremål för malus och clawback.	Måluppfyllnadsnivå för LTV 2018 på 200 % av målnivån.

Ersättningsrapport 2020

4

Ersättning som tjänats in under 2020

Börje Ekholm

Vd och koncernchef

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks

Arun Bansal[1)] Vvd och chef för marknads området Europa och Latinamerika

==> picture [521 x 220] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK MSEK MSEK
120 40 40
35 35
100 78,5
72,4 30 30
80
25 25
9,0
60 20 20 9,8
15 3,7 15
40 4,4
3,1 2,3
10 3,5 10 0,5
20 8,3 9,1 3,3 0,1 0,0 8,7 0,8
0,6 0,8 5 6,9 7,9 5
16,3 17,7
0 0 0
2019 2020 2019 2020 2019 2020
Fast lön Förmåner Pension LTV Fast lön Förmåner Pension STV LTV Fast lön Förmåner Pension STV LTV
1) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i
juni 2020. Informationen täcker tidsperioden 1 juni –
31 december 2020.
----- End of picture text -----

STV

Den information som presenteras för 2020 omfattar räkenskapsåret 2020 och informationen för 2019 omfattar räkenskapsåret 2019.

LTV

Den information som presenteras för 2020 innefattar information om LTV 2018 som faller ut under 2021, och den information som presente­ ras för 2019 innefattar information om LTV 2017 som föll ut under 2020.

Prestationsutfall under 2020

Utfall STV 2020

Utfall LTV 2018

LTV 2018, TSR-utveckling (2018–2020)

==> picture [542 x 215] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

% % %
100 100 100 100
100 100 QUALCOMM 162,01
60 60 20 20
54 Ericsson 104,47 Relativ TSR rang­
80 41 81 80 30 30 Motorola SolutionsHarris 42,7383,08 100,93 ordning 1,94 av 12, måluppfyll­nadsnivå 200 %
Absolut TSR
CGI Group 38,28 26,92 % CAGR
måluppfyllnads­
60 60 Cisco Systems 30,28 nivå 200 %
Corning 26,86
50 50
40 40 F5 Networks 25,99
40 40 40 Cap Gemini 24,03
Cognizant 11,66
20 20
IBM -5,27
Juniper -8,55
0 0 Nokia -16,55
Maximal nivå Utfall Utfall Maximal nivå Utfall
Fredrik Jejdling Arun Bansal -50 0 50 100 150 200
Vvd och chef Vvd och chef för Relativ TSR: Som % av den maximala nivån
för affärs­ marknadsområdet Absolut TSR: Som % av den maximala nivån
område Europa och Koncernens rörelseresultat: Som % av den maximala nivån
Networks Latinamerika
----- End of picture text -----

Ekonomisk lönsamhet: Affärsområde/marknadsområde som % av maximal nivå

Ekonomisk lönsamhet: Koncernen som % av den maximala nivån

Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

För att stödja genomförandet av Ericssons affärsstrategi och att koncernens finansiella mål uppnås fokuserar bolagets program för rörlig ersättning på mål relaterade till ekonomisk lönsamhet, koncernens rörelseresultat och total avkastning till aktieägarna. Den rörliga ersättningen är således utformad för att skapa incitament för att bidra till Ericssons kortsiktiga och långsiktiga strategiska plan och affärsmål.

Ersättningsrapport 2020

5

Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan anges den totala ersättningen till Ericssons vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer under 2019 och 2020.

Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer Fast ersättning Rörligersättning Namn och befattning Räken- skapsår Fast lön (inkl semes- terlön) Övriga förmåner1) Ettårig rörlig ersättning2) Flerårig rörlig ersättning3) Ytterligare över- enskom- melser4) Pension5) Total ersättning6) Andel fast ersättning7) Andel rörlig ersättning8)	Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer Fast ersättning Rörligersättning Namn och befattning Räken- skapsår Fast lön (inkl semes- terlön) Övriga förmåner1) Ettårig rörlig ersättning2) Flerårig rörlig ersättning3) Ytterligare över- enskom- melser4) Pension5) Total ersättning6) Andel fast ersättning7) Andel rörlig ersättning8)	Total ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer Fast ersättning Rörligersättning Namn och befattning Räken- skapsår Fast lön (inkl semes- terlön) Övriga förmåner1) Ettårig rörlig ersättning2) Flerårig rörlig ersättning3) Ytterligare över- enskom- melser4) Pension5) Total ersättning6) Andel fast ersättning7) Andel rörlig ersättning8)
Börje Ekholm Vd och koncernchef	2020	17 727 726 770 276 – 78 475 833 – 9 113 376 106 087 211 26 % 74 %
	2019	16 299 080 600 572 – 72 397 175 – 8 284 891 97 581 719 26 % 74 %
Fredrik Jejdling Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks	2020	7 925 971 22 110 4 415 425 9 025 678 – 3 457 409 24 846 592 46 % 54 %
	2019	6 933 652 142 305 3 085 500 3 724 945 – 3 282 635 17 169 037 60 % 40 %
Arun Bansal Vice verkställande direktör och chef för Marknadsområdet Europa och Latinamerika9,10)	2020	8 673 843 840 273 2 253 084 9 844 590 – 516 344 22 128 134 45 % 55 %
	201910)	– – – – – – – – –

• 1) Mer information om övriga förmåner finns i tabellen om implementering av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

• 2) Beloppen representerar STV som tjänats in under räkenskapsåret och som betalats ut under påföljande år, dvs. för 2020 representerar beloppen STV 2020 och för 2019 representerar beloppen STV 2019.

3) Beloppen representerar LTV för vilka alla prestationsperioder löpte ut under räkenskapsåret och den EPSP­aktiematchning som ägde rum under räkenskapsåret. För 2020 representerar beloppen LTV 2018 och för 2019 representerar beloppen LTV 2017. Beloppen beräknas baserat på antalet Prestationsaktierätter som kommer att falla ut vid slutet av intjänandeperioden multiplicerat med det volymviktade medel­ värdet av de fem sista handelsdagarna av varje räkenskapsår. 2016 års EPSP avstämdes och avslutades i och med slutlig leverans av återstående prestationsmatchningsaktier till deltagarna 17 augusti 2020. 2016 års EPSP­prestationsperiod löpte ut 31 december 2018, och sedan 2016 har ingen EPSP lanserats för koncernledningen. Detaljerna angående EPSP förklaras i noterna till resultat­ och balansräkningarna – not G3, aktiebaserad ersättning, sidan 69 i den Finansiella rapporten.

• 4) Beloppen representerar ytterligare diskretionära överenskommelser som godkänts av Kompensationskommittén eller styrelsen och som ingåtts under räkenskapsåret

• 5) Beloppen representerar kontant utbetalning istället för pension (för vd och koncernchef) eller pensionspremie (för vice verkställande direktörer) som utbetalats under räkenskapsåret.

• 6) Beloppen representerar summan av fast ersättning, rörlig ersättning, ytterligare överenskommelser och pension.

• 7) Beloppen representerar summan av fast ersättning och pension dividerat med total ersättning.

• 8) Beloppen representerar summan av rörlig ersättning och ytterligare överenskommelser dividerat med total ersättning.

• 9) All ersättning i utländsk valuta har omräknats till SEK med genomsnittlig valutakurs för året.

• 10) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Fast lön, Övriga förmåner, Ettårig rörlig ersättning, Ytterligare överenskommelser och Pension beräknas proportionellt för tidsperioden

1 juni – 31 december 2020. Beträffande Flerårig rörlig ersättning består denna av LTV 2018 samt EPSP­aktiematchning för tidsperioden 1 juni – 31 december 2020.

Implementering av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas implementering av fast ersättning och pension till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

==> picture [532 x 18] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Fast lön Övriga förmåner Pension
----- End of picture text -----

	Fast lön	Övriga förmåner	Pension
Börje Ekholm Vd och koncernchef	När Börje Ekholm utsågs till vd och koncernchef erhöll han en fast lön i nivå med sin föregångare, vilket avspeglar Ericssons relativa storlek och infytande i Sverige. Bolaget har gjort en omfattande vändning sedan 2017 och implementerat den fokuserade strategin under Börje Ekholms ledning, i kombination med förändring av företagskulturen. Den nya strategin för forskning och utveckling (FoU) levererar betydande framsteg, och bolagets teknik och pipeline har stärkts genom målinriktad affärsutveck­ ling. Resultatet har blivit att Ericsson levererar starka fnansiella och operativa resultat trots böter relaterade till uppgörelserna under 2019 beträffande de utredningar som US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) bedrivit. För att avspegla vd och koncernchefens prestation fram till slutet av 2019 beviljades han en löneökning på 10 % från 1 januari 2020. Den fasta lönenivån för 2020 bedöms som lämplig i förhållande till ansvaret att vara vd och koncernchef för en ledande global leverantör av IKT­lösningar, jämfört med ersättningspaketen för befattningen som vd och koncernchef för jämförbara internationella bolag.	Enligt bolagets svenska förmåns­ policy är Börje Ekholm berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontanta ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige. Eftersom Börje Ekholm är bosatt i USA är han också berät­ tigad till en sjukvårdsförsäkring i USA samt skatterådgivning beträffande hans deklaration.	Börje Ekholm får en kontant utbetalning istället för en avgiftsbaserad pension, eftersom det inte är möjligt att registrera honom i den svenska avgiftsbaserade pensionsplanen (ITP1) på grund av att han är bosatt i USA. Den kontanta utbetalningen behandlas som lön beträffande skatt och sociala avgifter, och görs på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. Eftersom Börje Ekholms ersättningspaket inte omfattar en STV­komponent, och eftersom kontanta inci­ tamentsutbetalningar ingår som en del av den pensionsgrundande inkomsten enligt svenska regler, avtalades det i hans anställningskontrakt att hans pensionsavgift skulle innefatta en ytterligare premie utöver den fasta årslönen för att ta hänsyn till en antagen uppnådd målnivå för STV.
Fredrik Jejdling Vice verk- ställande direktör och chef för affärsområde Networks	Lönenivån avspeglar Fredrik Jejdlings ansvar som chef för Ericssons största affärsområde, Networks. Lönenivån bedöms som konkurrenskraftig beträffande den externa marknaden för både andra vice verkställande direktörer för ledande leverantörer av IKT­lösningar och för befattningen som vd och koncernchef på mindre bolag. Förutom ökningen av den fasta lönen 1 januari 2020 fck Fredrik även en extra löneökning på 14,4 % för excep­ tionell prestation från och med 1 augusti 2020, vilket avspeglas ovan.	Enligt bolagets svenska förmånspolicy är Fredrik Jejdling berättigad till en företagsbil eller motsvarande kontanta ersättning och andra förmåner som övriga anställda i Sverige.	I enlighet med Ericssons pensionsriktlinjer deltar Fredrik Jejdling i den avgiftsbestämda planen ITP1. Han är inte berättigad till någon annan pensionsförmån utanför de regler som gäller för ITP.
Arun Bansal Vice verkstäl- lande direktör och chef för marknadsområ- det Europa och Latinamerika	Den fasta lönen avspeglar Arun Bansals ansvar som chef över två betydelsefulla geografska områden, både Europa och Latinamerika. Hans lönenivå bedöms vara konkurrenskraftig i förhållande till hans ansvar. Arun Bansal är för närvarande på LTA i Storbritannien från sin ursprungliga anställning i Indien. Enligt bästa praxis för internationella uppdrag har hans ersätt­ ning beräknats efter “hemmabasprincipen”.	Eftersom Arun Bansal är på LTA är han berättigad till förmåner enligt Ericssons policy för internationell rörlighet, som bostadstillägg, resetillägg, hemresor, hjälp till utjämning av skatter och socialför­ säkring samt sjukvårdsförsäkring.	I enlighet med Ericssons riktlinjer för pension och hans anställningsavtal är Arun Bansal berättigad till Ericssons LTA­pensionsplan, International Pension Plan (IPP) och årlig pensionsavgift betalas till Interben Trustees Limited under 2020.

Ersättningsrapport 2020

6

Rörlig ersättning

Ericsson anser att, där det är möjligt, rörlig ersättning bör uppmuntras som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet med detta är först och främst att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen och relevant enhets prestation. Samtidigt möjliggör detta flexibla lönekostnader och understryker sambandet mellan prestation och lön.

Alla program för rörlig ersättning har definierade maximala tilldel­ nings­ och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är i större utsträckning beroende av bolagets och den aktuella enhetens resultat, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå.

Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”)

Årlig kortsiktig rörlig ersättning betalas genom kontantbaserade program som bara beror på finansiella verksamhetsmål. De konkreta verksamhetsmålen beräknas utifrån den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering, och därför är utgångspunkten att ha ett mål för ekonomisk lönsamhet som är ett mått på operativ lönsamhet efter avdrag för kapitalkostnader.

För koncernledningen definieras de ekonomiska lönsamhetsmålen:

• på koncernnivå för chefer för koncernfunktioner,

• som kombination av koncernnivå och affärsområdesnivå för affärs­ områdeschefer,

• som kombination av koncernnivå och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer.

Vd och koncernchef uppbär ingen kortsiktig rörlig ersättning, med det huvudsakliga syftet att uppmuntra och säkerställa långsiktigt enga­ gemang och långsiktig prestation. Kompensationskommittén beslutar om och godkänner alla mål som anges för koncernledningens övriga medlemmar. Dessa mål sprids nedåt genom organisationen och bryts ned till enhetsrelaterade mål i hela koncernen, där detta är tillämpligt. Kompensationskommittén övervakar att målnivåerna för koncernen, affärsområdena och marknadsområdena är ändamålsenliga och rätt­ visa under hela prestationsåret och har befogenhet att revidera dem om de inte längre skulle vara relevanta eller alltför utmanande, eller om de inte längre bidrar till ökat värde för aktieägarna. Aktuell viktning för de vice verkställande direktörerna samt för övriga chefer för affärsom­ råden och marknadsområden är 40 % ekonomiskt lönsamhetsmål för koncernen och 60 % ekonomiskt lönsamhetsmål för affärs­ respektive marknadsområde.

I tabellerna nedan beskrivs utfallet av STV 2020 för varje vice verkställande direktör, vilket bestäms genom att man utvärderar prestationen gentemot tillämpliga finansiella mått.

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks – Fredrik Jejdling (STV 2020)

Prestationsmått Viktning	Tröskelnivå(i % av mål) Målnivå Maxnivå(i % av mål) Utfall(i % av mål)
	SEK utfall vid tröskelprestation SEK utfall vid målprestation SEK utfall vid maxprestation SEK utfall vid faktiskprestation
Koncernens ekonomiska lönsamhet1) 40 %	61 % 100 % 139 % 157 %
	SEK 0 SEK 883 085 SEK 1 766 170 SEK 1 766 170
Ekonomisk lönsamhet för affärsområdet Networks1) 60 %	84 % 100 % 125 % 152 %
	SEK 0 SEK 1 324 627 SEK 2 649 255 SEK 2 649 255
Totalt 100 %	SEK 0 SEK 2 207 712 SEK 4 415 425 SEK 4 415 425

1) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

Vice verkställande direktör och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika – Arun Bansal (STV 2020)[ 1)]

Prestationsmått Viktning	Tröskelnivå(i % av mål) Målnivå Maxnivå(i % av mål) Utfall (i % av mål)
	SEK utfall vid tröskelprestation1) SEK utfall vid målprestation1) SEK utfall vid maxprestation1) SEK utfall vid faktiskprestation1)
Koncernens ekonomiska lönsamhet2) 40 %	61 % 100 % 139 % 157 %
	SEK 0 SEK 554 954 SEK 1 109 907 SEK 1 109 907
Marknadsområdet Europa och Latinamerika, ekonomisk lönsamhet2) 60 %	71 % 100 % 129 % 111 %
	SEK 0 SEK 832 431 SEK 1 664 861 SEK 1 143 176
Totalt 100 %	SEK 0 SEK 1 387 384 SEK 2 774 769 SEK 2 253 084

• 1) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Utfall i SEK vid tröskelprestation, utfall i SEK vid målprestation, utfall i SEK vid maximal prestation respektive utfall i SEK vid verklig prestation beräk­ nas proportionellt för tidsperioden 1 juni – 31 december 2020.

• 2) Ekonomisk lönsamhet betyder rörelseresultat minus kapitalkostnader.

Ersättningsrapport 2020

7

Långsiktig rörlig ersättning (”LTV”)

De nuvarande LTV­programmen har utformats för att uppmuntra långvarigt engagemang och värdeskapande i linje med Ericssons långsiktiga strategiska mål och aktieinnehavarnas intressen. De utgör en del av ett totalt ersättningspaket och sträcker sig normalt över minst tre år. Eftersom detta är program för rörlig ersättning går det inte att förutse utfallet när de lanseras, och ersättningen beror på långsiktigt personligt engagemang, bolagets resultat och aktiekursens utveckling.

Sedan 2017 består de LTV­program som lanserats på Ericsson av aktiebaserad ersättning för medlemmar i koncernledningen. Målsätt­ ningen för LTV­programmen är att attrahera, behålla och motivera ledande befattningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att upp­ muntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernledningen och aktieägarna. Tilldelning under LTV 2017, 2018, 2019 och 2020 (Prestationsaktie­ rätter) sker vederlagsfritt och berättigar, under förutsättning att vissa prestationsmål nås, deltagarna att vederlagsfritt erhålla ett antal aktier efter att en treårig intjänandeperiod löpt ut för varje program. Tilldelning av aktier i enlighet med Prestationsaktierätterna sker efter att utmanande prestationsvillkor uppnåtts, vilka definieras för varje års program när det lanseras. Vilken del av Prestationsaktierätterna för LTV som eventuellt kommer att falla ut bestäms i slutet av relevant prestationsperiod baserat på om de fördefinierade kriterierna för årets LTV­program uppfyllts, där prestationsperioden är ett till tre år. Det krävs i allmänhet att deltagaren fortsätter att vara anställd under tre år från det datum då tilldelning av Prestationsaktierätterna skedde för att vara kvalificerad att få ta del av utfallet. Under förutsättning att prestationsvillkoren har uppfyllts under prestationsperioden, och att deltagaren har fortsatt vara anställd (förutom under exceptionella omständigheter) under intjänandeperioden, tilldelas aktier så snart som möjligt efter att intjänandeperioden löpt ut. När styrelsen beslutar

om den slutgiltiga utfallsnivån av Prestationsaktierätterna tar man hänsyn till om utfallsnivån är rimlig med hänsyn till bolagets finan­ siella resultat och ställning, villkoren på aktiemarknaden och andra omständigheter. I annat fall förbehåller styrelsen sig rätten att minska utfallsnivån till en lägre nivå som bedöms lämplig.

Styrelsen kan när som helst fram till sista dagen av intjänandeperio­ den minska (inklusive nollställa) det antal aktier som Prestationsaktie­ rätterna berättigar till, i den omfattning som anses lämplig med hänsyn till:

• bolagets finansiella resultat och ställning,

• villkoren på aktiemarknaden och/eller

• sådana övriga omständigheter som styrelsen finner relevanta.

Dessutom har bolaget rätt att ensidigt besluta om att hålla inne hela eller en del av sådan tilldelning för en deltagare som avser år då delta­ garen har brutit mot Ericssons affärsetiska kod. Bolaget har även rätt att ensidigt besluta om att kräva återbetalning, helt eller delvis, av till­ delning som avser år då en deltagare brutit mot Ericssons affärsetiska kod, och deltagaren godtar att betala tillbaka i enlighet med detta.

Detaljerna angående vart och ett av de pågående programmen för långsiktig rörlig ersättning på Ericsson, inklusive programmen för övriga anställda, beskrivs i noterna till koncernens bokslut – not G3, ”Aktiebaserad ersättning”, på sidan 69 i den Finansiella rapporten.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2020 (LTV 2020)

LTV 2020 godkändes på årsstämman 2020 och omfattar alla med­ lemmar i koncernledningen, sammanlagt 15 medlemmar i koncern­ ledningen 2020, inklusive vd och koncernchef. Deltagarna tilldelades Prestationsaktierätter 1 april 2020. De Prestationsaktierätter som tilldelats vd och koncernchef samt de vice verkställande direktörerna sammanfattas i tabellen nedan.

Tilldelningsinformation,programmet för långsiktigrörligersättning	Tilldelningsinformation,programmet för långsiktigrörligersättning	2020 (LTV 2020)
		Tilldelningsvärde		Procentandel av	Högsta antal
		som procentandel	Antal tilldelade	tilldelningen för vilken	Prestationsaktierätter
Deltagare	Tilldelningsvärde1)	av årlig grundlön2)	Prestationsaktierätter3)	prestationsvillkorgäller4)	som kan falla ut5)
Börje Ekholm	30 377 932	180 %	389 660	100 %	779 320
Fredrik Jejdling	3 471 188	50 %	44 525	100 %	89 050
Arun Bansal6)	4 272 052	50 %	54 797	100 %	109 594

• 1) Beloppet representerar grundbelopp i SEK.

• 2) Siffrorna representerar grundbelopp som procentandel av årlig grundlön vid tilldelningsdatum.

• 3) Beräknat som respektive tilldelningsvärde dividerat med volymviktad genomsnittskurs för Ericssons B­aktier på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter publiceringen av bolagets kvartalsrapport för fjärde kvartalet 2019.

• 4) Alla Prestationsaktierätter är föremål för utmanande prestationsvillkor. Dessa mäts över fördefinierade prestationsperioder som sträcker sig över ett till tre år. Prestationsvillkor för LTV 2020 är: (i) mål för koncer­ nens rörelseresultat (viktat till 50 %) som mäts över perioden från 1 januari 2020 till 31 december 2020, (ii) absolut TSR­utveckling (vikt 30 %) i intervallet 6 %–14% årlig tillväxttakt, (iii) relativ TSR­utveckling (vikt 20 %) för Ericssons B­aktie, rankad 6–2 mot 11 jämförbara bolag, mätt över perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022. Prestationsvillkor för LTV 2020 samt detaljer om hur prestationsvillkoren kommer att beräknas och mätas finns i protokollet från årsstämman 2020 under punkt 17.

5) Det maximala antal aktier som kan tilldelas kommer att resultera i en utspädning på mindre än 0,1 % av det totala antalet utestående aktier. Effekten på viktiga nyckeltal är marginell.

6) Tilldelningen för LTV 2020 skedde 1 april 2020, det vill säga innan Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. De siffror som anges representerar hans sammanlagda tilldelning under LTV 2020, eftersom programmet pågår.

Ersättningsrapport 2020

8

Prestationsutfallet för LTV 2018 och målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2020

LTV 2018 och LTV 2020 hade mål med prestationsperioder som gick ut 31 december 2020, som sammanfattas i tabellerna nedan. LTV 2018 kommer att falla ut under 2021 eftersom alla prestationsperioder under programmet nu har löpt ut. LTV 2020 kommer inte att falla ut förrän 2023, men prestationsperioden för det ettåriga målet för koncernens rörelseresultat för LTV 2020 löpte ut 31 december 2020.

Prestationsvillkor för LTV 2020

					Möjligt utfall		Måluppfyllnads-
Program	Mål	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	(linjär fördelning)	Resultat	nivå1)
	Koncernens	Intervall (miljarder SEK)		1 jan 2020–
LTV 2020	rörelseresultat 2020	19,1–27,9	50 %	31 dec 2020	0 %–200 %	SEK 29,1 miljarder2)	200,00 %
				1 jan 2022–
LTV 2020	Absolut TSR	Intervall 6 %–14 %	30 %	31 dec 2022	0 %–200 %	–	–
		Ericssons		1 jan 2022–
LTV 2020	Relativ TSR	rangordning 6–2	20 %	31 dec 2022	0 %–200 %	–	–
Totalt			100 %		0 %–200 %

• 1) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2020 var 200 % för den del av Prestationsaktierätter som tilldelas baserat på utfallet av koncernens rörelseresul­ tat 2020. Ytterligare information gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer. Prestationsaktierätterna faller ut i slutet av intjänandeperioden 2023.

2) Exklusive omstruktureringskostnader.

Prestationsvillkor för LTV 2018

					Möjligt utfall		Måluppfyllnads-
Program	Mål1)	Villkor	Vikt	Prestationsperiod	(linjär fördelning)	Resultat	nivå2)
	Koncernens	Intervall (miljarder SEK)		1 jan 2018–
LTV 2018	rörelseresultat 2018	4,6–9,6	50 %	31 dec 2018	0 %–200 %	SEK 11,5 miljarder	200,00 %1)
				1 jan 2018–
LTV 2018	Absolut TSR	Intervall 6 %–14 %	30 %	31 dec 2020	0 %–200 %	26,92 %	200,00 %2)
		Ericssons		1 jan 2018–
LTV 2018	Relativ TSR	rangordning7–2	20 %	31 dec 2020	0 %–200 %	1,94 av 12	200,00 %2)
Totalt			100 %		0 %–200 %		200,00 %

• 1) Som meddelades i årsredovisningen 2018 beslutade styrelsen att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoret för koncernens rörelseresultat 2018 var 200 % för den del av Prestationsaktierätterna som baseras på ett utfall för koncernens rörelseresultat 2018 exklusive omstruktureringskostnader och de avsättningar som gjordes under fjärde kvartalet 2018 relaterade till den reviderade BSS­strategin.

• 2) Styrelsen beslutade att måluppfyllnadsnivån för prestationsvillkoren utveckling av absolut TSR och relativ TSR uppgick till 200 % respektive 200 % baserat på de uppnådda resultaten om 26,92% absolut TSR och rangordning 1,94 för relativ TSR, vilket resulterade i en övergripande uppnådd målluppfyllnadsnivå om 200 % för LTV 2018. Prestationsaktierätter faller ut i slutet av intjänandeperioden 2021. Ytterligare informa­ tion gällande det intjänade antalet Prestationsaktierätter för var och en av vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer finns i tabellen Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer.

Ersättningsrapport 2020

9

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer

I tabellen nedan visas relevant information om LTV 2017, 2018, 2019 och 2020 för vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer.

==> picture [542 x 221] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer
Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Prestations-
aktierätter som Prestations- Saldo vid årets
Presta- Högsta antal Prestations- fortfarande aktierätter som slut, Presta-
tionspe- Intjänan- Tilldelade Prestationsak- aktierätter omfattas av fallit ut och tionsaktierätter
Tilldel- Presta- riodens deperio- Prestations- tierätter som som tjänats in prestations- betalats ut i som tjänats in
Namn och nings- tions- slutda- dens slut- aktierätter kan falla ut Ingående saldo under året villkor (värde aktier under året men ej fallit ut
befattning Program Mål (vikt) [ 1)] datum [ 2)] period [ 3)] tum [ 4)] datum [ 5)] (värde i SEK) [ 6)] (värde i SEK) [ 7)] (värde i SEK) [ 8)] (värde i SEK) [ 9)] i SEK) [ 10)] (värde i SEK) [ 9)] (värde i SEK) [ 12)]
Koncernens 2020­04­ 2020­12­ 2023­04­ 194 830 389 660 389 660 389 660
1 år
rörelseresultat 01 31 01 (15 188 966) (30 377 932) (38 245 129) (38 245 129)
LTV 2020
TSR­presta­ 2020­04­ 3 år 2022­12­ 2023­04­ 194 830 389 660 389 660
tionsvillkor 01 31 01 (15 188 966) (30 377 932) (38 245 129)
Koncernens 2019­05­ 2019­12­ 2022­05­ 146 087 291 174 291 174 291 174
1 år
rörelseresultat 18 31 18 (13 808 151) (27 616 302) (24 192 007) (28 676 878)
Börje Ekholm Vd och LTV 2019 TSR­presta­ 2019­05­ 3 år 2021­12­ 2022­05­ 146 087 291 174 291 174
tionsvillkor 18 31 18 (13 808 151) (27 616 302) 28 676 878)
koncernchef
Koncernens 2018­ 2018­ 2021­05­ 199 888 399 776 399 776 399 776
1 år
rörelseresultat 05­18 12­31 18 (13 150 620) (26 301 240) (33 101 453) (39 238 014)
LTV 2018
TSR­presta­ 2018­ 3 år 2020­12­ 2021­05­ 199 887 399 774 399 774 399 774
tionsvillkor 05­18 31 18 (13 150 620) (26 301 240) (39 237 818) (39 237 818)
LTV 2017 [TSR­presta­] 2017­05­ 3 år 2019­12­ 2020­05­ 447 244 894 488 874 362 874 362
tionsvillkor 18 31 18 (25 560 000) (51 120 000) (72 397 175) (72 507 054)
1 528 853 3 057 706 1 566 312 789 434 681 834 874 362 1 481 384
Totalt (109 855 474) (219 710 948) (129 690 635) (77 482 947) (66 922 007) (72 507 054) (145 397 840)
----- End of picture text -----

==> picture [542 x 210] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Prestations-
aktierätter som Prestations- Saldo vid årets
Presta- Högsta antal Prestations- fortfarande aktierätter som slut, Presta-
tionspe- Intjänan- Tilldelade Prestationsak- aktierätter omfattas av fallit ut och tionsaktierätter
Tilldel- Presta- riodens deperio- Prestations- tierätter som som tjänats in prestations- betalats ut i som tjänats in
Namn och nings- tions- slutda- dens slut- aktierätter kan falla ut Ingående saldo under året villkor (värde aktier under året men ej fallit ut
befattning Program Mål (vikt) [ 1)] datum [ 2)] period [ 3)] tum [ 4)] datum [ 5)] (värde i SEK) [ 6)] (värde i SEK) [ 7)] (värde i SEK) [ 8)] (värde i SEK) [ 9)] i SEK) [ 10)] (värde i SEK) [ 9)] (värde i SEK) [ 12)]
Koncernens 2020­ 2020­ 2023­ 22 262 44 524 44 524 44 524
1 år
rörelseresultat 04­01 12­31 04­01 (1 735 594) (3 471 188) (4 370 031) (4 370 031)
LTV 2020
TSR­presta­ 2020­ 3 år 2022­ 2023­ 22 263 44 526 44 526
tionsvillkor 04­01 12­31 04­01 (1 735 594) (3 471 188) (4 370 227)
Fredrik Koncernens 2019­ 2019­ 2022­ 16 321 32 642 32 642 32 642
1 år
Jejdling rörelseresultat 05­18 12­31 05­18 (1 542 750) (3 085 500) (2 702 758) (3 203 812)
Vice verkstäl- LTV 2019
lande direktör TSR­presta­ 2019­ 3 år 2021­ 2022­ 16 322 32 644 32 644
tionsvillkor 05­18 12­31 05­18 (1 542 750) (3 085 500) (3 204 009)
och chef för
affärsområde Koncernens 2018­ 1 år 2018­ 2021­ 22 991 45 982 45 982 45 982
Networks rörelseresultat 05­18 12­31 05­18 (1 512 500) (3 025 000) (3 807 310) (4 513 133)
LTV 2018
TSR­presta­ 2018­ 3 år 2020­ 2021­ 22 988 45 976 45 976 45 976
tionsvillkor 05­18 12­31 05­18 (1 512 500) (3 025 000) (4 512 544) (4 512 544)
LTV 2017 [TSR­presta­] 2017­ 3 år 2019­ 2020­ 21 653 43 302 42 332 42 332
tionsvillkor 05­18 12­31 05­18 (1 237 500) (2 475 000) (3 505 058) (3 510 409)
144 800 289 600 120 956 90 500 77 170 42 322 169 124
Totalt (10 189 188) (21 638 376) (10 015 125) (8 882 575) (7 574 236) (3 510 409) (16 599 521)
----- End of picture text -----

• 1) TSR­prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.

• 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.

• 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.

• 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.

• 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.

• 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.

• 7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor.

• 8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in för tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.

• 9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

• 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod.

• 11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren på intjänandeperiodens slutdatum.

• 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

Ersättningsrapport 2020

10

Långsiktig rörlig ersättning (LTV) till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer, forts.

==> picture [543 x 202] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Huvudsakliga villkor för aktiebaserade planer Information gällande rapporterat räkenskapsår
Prestations-
aktierätter som Prestations- Saldo vid årets
Presta- Högsta antal Prestations- fortfarande aktierätter som slut, Presta-
tionspe- Intjänan- Tilldelade Prestationsak- aktierätter omfattas av fallit ut och tionsaktierätter
Tilldel- Presta- riodens deperio- Prestations- tierätter som som tjänats in prestations- betalats ut i som tjänats in
Namn och nings- tions- slutda- dens slut- aktierätter kan falla ut Ingående saldo under året villkor (värde aktier under året men ej fallit ut
befattning Program Mål (vikt) [ 1)] datum [ 2)] period [ 3)] tum [ 4)] datum [ 5)] (värde i SEK) [ 6)] (värde i SEK) [ 7)] (värde i SEK) [ 8)] (värde i SEK) [ 9)] i SEK) [ 10)] (värde i SEK) [ 9)] (värde i SEK) [ 12)]
Koncernens 2020­ 2020­ 2023­ 27 399 54 798 54 798 54 798
1 år
rörelse resultat 04­01 12­31 04­01 (2 136 026) (4 272 052) (5 378 424) (5 378 424)
LTV 2020
TSR­presta­ 2020­ 3 år 2022­ 2023­ 27 398 54 796 54 796
tionsvillkor 04­01 12­31 04­01 (2 136 026) (4 272 052) (5 378 227)
Arun Bansal
Vice verkstäl- Koncernens 2019­ 1 år 2019­ 2022­ 18 909 37 818 37 818 37 818
lande direktör LTV 2019 rörelse resultat 05­18 12­31 05­18 (1 787 323) (3 574 646) (3 131 330) (3 711 837)
och chef för TSR­presta­ 2019­ 3 år 2021­ 2022­ 18 909 37 818 37 818
marknadsområ- tionsvillkor 05­18 12­31 05­18 (1 787 323) (3 574 646) (3 711 837)
det Europa och Koncernens 2018­ 2018­ 2021­ 24 745 49 490 49 490 49 490
Latin amerika [ 13)] rörelseresultat 05­18 1 år 12­31 05­18 (1 627 930) (3 255 860) (4 097 772) (4 857 444)
LTV 2018
TSR­presta­ 2018­ 3 år 2020­ 2021­ 24 743 49 486 49 486 49 486
tionsvillkor 05­18 12­31 05­18 (1 627 930) (3 255 860) (4 857 051) (4 857 051)
142 103 284 206 87 308 104 284 92 614 191 592
Totalt (11 102 558) (22 205 116) (7 229 102) (10 235 475) (9 090 064) (18 804 755)
----- End of picture text -----

• 1) TSR­prestationsvillkor innefattar både absoluta och relativa prestationsvillkor för respektive program.

• 2) Tilldelningsdatum representerar det datum då den ursprungliga tilldelningen gjordes.

• 3) Prestationsperiod representerar den period över vilken prestationsvillkoren mäts.

• 4) Prestationsperiodens slutdatum representerar det datum då prestationsperioden avslutas.

• 5) Intjänandeperiodens slutdatum representerar det datum då eventuella Prestationsaktierätter kommer att falla ut och berättiga deltagarna att erhålla aktier vederlagsfritt.

• 6) Siffrorna representerar det ursprungliga antal Prestationsaktierätter som tilldelades på tilldelningsdatumet. Värden i SEK representerar motsvarande värde på tilldelningsdatumet.

• 7) Siffrorna representerar det maximala antal Prestationsaktierätter som kan tjänas in för varje prestationsvillkor.

• 8) Siffrorna representerar saldot vid början av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in för tidigare år som ännu inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet intjänade Prestationsaktierätter multi plicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under föregående räkenskapsår.

• 9) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som tjänats in och som hade en prestationsperiod som löpte ut under räkenskapsåret. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

• 10) Siffrorna representerar det maximala antal utestående Prestationsaktierätter som fortfarande är föremål för en pågående prestationsperiod.

• 11) Siffrorna representerar det antal Prestationsaktierätter som hade en intjänandeperiod som löpte ut under räkenskapsåret och som berättigade deltagaren att erhålla aktier vederlagsfritt. Värden i SEK representerar det verkliga värdet för aktier som tilldelas deltagaren på intjänandeperiodens slutdatum.

• 12) Siffrorna representerar saldot vid slutet av året, vilket innefattar Prestationsaktierätter som tjänats in under räkenskapsåret samt tidigare Prestationsaktierätter som tjänats in men som inte fallit ut. Värden i SEK beräknas som antalet Prestationsaktierätter som tjänats in multiplicerat med volymviktad genomsnittlig aktiekurs för de sista fem handelsdagarna under räkenskapsåret.

• 13) Information som lämnas för Arun Bansal täcker pågående LTV­program med slutdatum för intjänandeperioden som infaller efter det datum då han utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020, det vill säga LTV 2018, LTV 2019 och LTV 2020.

Ersättningsrapport 2020

11

Information om riktlinjer för koncernledningens aktieinnehav

Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av koncernledningen från 1 januari 2019 för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan bolagets aktieägare och medlemmarna i koncernledningen:

• Vd och koncernchef ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 200 % av den årliga fasta lönen.

• Övriga medlemmar av koncernledningen ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av respektive årliga fasta lön.

De nuvarande medlemmarna i koncernledningen ska ha möjlighet att bygga upp det erforderliga aktieinnehavet under en period om fem år från och med 1 januari 2019. I händelse av att nya medlemmar i koncernledningen utnämns förväntas de uppfylla kravet på aktieinne­ hav på den årsdag som infaller fem år efter att de tilldelats sina första Prestationsaktierätter enligt LTV­programmen. Styrelsen beaktar följande för uppfyllande av erforderligt aktieinnehav:

• innehav av Ericssons B­aktier som innehas eller förvärvas av koncernledningsmedlemmen,

• intjänade men outnyttjade optioner (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för nyttjande),

• aktierätter som innehas av medlemmen i koncernledningen, där prestationsvillkor och/eller villkor beträffande anställning har uppnåtts, men som måste innehas under en viss tidsperiod (värdet beräknas efter skatt).

Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter som är föremål för presta­ tionsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav

Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlin­ jerna om aktieinnehav och regelbundet rapportera till styrelsen samt informera medlemmarna av koncernledningen om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har uppfyllts.

Koncernledningens innehav redovisas på sidorna 20–23 i Bolags­ styrningsrapporten.

Jämförande information om förändring i ersättning och bolagets resultat

Jämförande information om förändring i ersättning och bolagets resultat	Jämförande information om förändring i ersättning och bolagets resultat	Jämförande information om förändring i ersättning och bolagets resultat
Jämförelsetabell över förändringen i ersättning och bolagets resultat över de två senaste redovisade räkenskapsåren 2020 (% förändring) 2019 Ersättning till vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer Fast ersättning1) Rörligersättning2) Fast ersättning1) Rörligersättning2) Kommentarer
Vd och koncernchef Börje Ekholm	18 498 002(13 %) 72 507 054	16 299 080 0 LTV 2017 föll ut och aktier överfördes i maj2020
Vice verkställande direktör Fredrik Jejdling	7 948 081(15 %) 6 595 909(103 %)	6 933 652 3 244 887 LTV 2017 föll ut och aktier överfördes i maj2020
Vice verkställande direktör Arun Bansal3)	9 514 116 130 096	– – Endast ersättning som mottagits efter hans utnämning till vvd ijuni 2020 ingår
Ericssons resultat
Koncernens rörelseresultat	27 808(163 %)	10 564
Koncernens nettoomsättning	232 390(2,28 %)	227 216
Aktiekurs per 31 december för räkenskaps­ året	97,64(19,72 %)	81,56
Genomsnittlig ersättning till anställda omräknat till heltidsekvivalenter
Bolagets anställda4)	790 295(–23 %) 299 589(25 %)	1 030 185 238 913 Årlig lönerevision för bolagets anställda sköts upp som resultat av förhandlingar med arbetstagar­ organisationerna. Antalet anställda ökade från 322 till 343, cirka 65 % av de anställda i moder­ bolaget har inte rörligersättning

• 1) Fast ersättning innefattar fast lön och andra förmåner.

• 2) Rörlig ersättning för vd och koncernchef samt till vice verkställande direktörer innefattar tillämpliga STV och LTV. För bolagets anställda innefattar den rörliga ersättningen kortsiktig och långsiktig rörlig ersätt­ ning. För jämförelsens skull representerar den rörliga ersättningen siffror som fallit ut och betalats under räkenskapsåret. Detta eftersom prestationsutvärderingar och program för långsiktig rörlig ersättning för övriga anställda som har prestationsperioder som löpt ut under räkenskapsåret 2020 ännu inte färdigställts.

• 3) Arun Bansal utsågs till vice verkställande direktör i juni 2020. Information som lämnas täcker tidsperioden 1 juni – 31 december 2020.

• 4) Anställda på Telefonaktiebolaget LM Ericsson, exklusive vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen som är anställda inom bolaget.

Styrelsen

Stockholm 3 mars 2021

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ingår i Ericsson Årsredovisning 2020

Årsredovisning 2020

Finansiell Bolags­ rapport styrnings­ rapport

Ersättnings­ rapport

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

ericsson.com

Innehåll

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020
Sammanfattning	1
Förhållningssätt till hållbarhet	2
Hållbarhetsstrategi	3
Koncernens mål för hållbarhet	3
Hållbarhetsstyrning	4
Intressentengagemang	6
Väsentliga områden 2020	7
Ansvarsfullt företagande	8
Miljömässig hållbarhet	20
Digital inkludering	26
Styrelsens godkännande	27
Koncernens hållbarhetsnoter	28
Global Reporting Initiative – innehållsindex	32
Revisorernas granskningsrapport	34
Framtidsriktade uttalanden	36
Ordlista	37

Den här rapporten – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande lämnas som en särskild rapport fogad till Ericssons årsredo­ visningen, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554, kap. 6, 10 samt 11). En rapport från revisorn bifogas.

Omslag: Flickor från Satya Bharti Adarsh Senior Secondary School i Jhaneri, Ludhiana, India, som deltar i det Digital Lab­program som Ericsson lanserade på skolan tillsammans med Bharti Foundation.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Om den här rapporten

1

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

“Nyckeln till vårt framgångsrika affärsresultat, är kopplat till att vi uppnår våra ambitiösa hållbarhets­ mål och ­program. Ett starkt fokus på ansvarsfullt företagande och hållbarhet bidrar med ökade värden åt både Ericsson, våra kunder och samhället.”

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Sammanfattning

Ericsson fast beslutna att använda etiska affärsmetoder och att skapa värde för kunder och samhälle genom den teknik som bolaget levererar. Bolaget är övertygade om att delar av detta värde kommer av det fokus på hållbar­ het som finns i hela verksamheten, i portföljen och i hur bolagets teknik används inom olika sektorer i samhället.

Den här rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller en heltäck­ ande översikt och analys av Ericssons miljö­ mässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aktiviteter och dess påverkan. Rapporten är avsedd för analytiker och investerare som behöver detaljerad information om de områden som bolaget har identifierat som väsentliga. Rapportens omfattning och redovisningsprin­ ciper presenteras i noterna tillsammans med kvalitetssäkrad data och en femårsöversikt av bolagets nyckeltal.

Syftesdriven

Ericssons syfte är att möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld.

Ericsson fokuserar på att integrera program och arbetssätt för hållbarhet i hela bolaget och strävar efter kontinuerliga förbättringar genom att formulera och uppnå ambitiösa ESG (miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning) ­mål. Det skapar värde för Ericsson, bolagets kunder, investerare och samhället i stort. Den teknik som bolaget levererar är en drivkraft för positiv förändring och den är väsentlig för att möta många av de globala utmaningar som beskrivs i målen för hållbar utveckling.

I den här rapporten beskriver Ericsson hur hållbarhet och ansvarsfullt företagande är integrerat i hela bolaget. Rapporten är indelad i tre huvudområden: ansvarsfullt företagande, miljömässig hållbarhet och digital inkludering.

Ansvarsfullt företagande

Ericsson har nolltolerans för alla former av mutor, korruption, otillbörlig påverkan och maskopi. Under 2020 har bolaget förstärkt stora delar av sina policyer och procedurer mot mutor och korruption (ABC) samt förstärkt riskbedömningsprocessen för antikorruption.

Under 2020 hade ledningen ett tydligt fokus på bolagets hantering av Covid­19­ pandemin. Under hela året arbetade Ericsson med ett tydligt fokus på att minska hälso­ och säkerhetsrisker så att alla som arbetar för Ericsson får möjlighet att trivas och utvecklas på arbetsplatsen. För att ytterligare stärka det här åtagandet formulerade bolaget dessutom nya mål senast 2025, om noll dödsfall och noll fall av förlorade arbetsdagar.

Bolaget värdesätter inkluderande arbets­ platser som präglas av mångfald och strävar efter att kontinuerligt förbättra dessa områden. Ericsson överträffade sitt mål om att öka andelen kvinnor bland högre chefer. Däremot har målet ännu inte uppnåtts för bolaget som helhet. Ericsson har därför åtagit sig att anta ett evidensbaserat, beteendevetenskapligt arbetssätt för mångfald och inkludering inom hela bolaget.

Miljömässig hållbarhet

Världen står nu inför utmaningen att bygga upp ett nytt, mer hållbart samhälle efter pandemin. Ericsson står fast vid åtagandet att stödja Parisavtalet och deltar också i flera partnersamarbeten kopplade till de klimatåt­ gärder som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C. Ericssons lösningar kan skapa storskalig positiv påverkan när nya tekniker som 5G och IoT tillämpas inom fler branscher – något som blir avgörande för att motverka klimatförändringarna.

Ericsson har fastställt ett mål om att vara klimatneutrala i den egna verksamheten till 2030, det inkluderar fordonsflottan och energi­ förbrukning i företagets anläggningar. Bolaget har också angett ett mål för de leverantörer med högst utsläpp och som är strategiskt viktiga om att de ska formulera egna 1,5°C­mål innan 2025. För att ytterligare främja klimatåt­ gärder i globala leverantörskedjor, under 2020 var Ericsson en av initiativtagarna bakom 1,5°C Supply Chain Leaders.

Energianvändningen inom nätdrift är högt prioriterad för Ericsson och bolagets kunder. 2020 presenterade bolaget initiativet ”Breaking the energy curve” för att belysa frågan om den ökande energiförbrukningen i mobilnäten.

Digital inkludering

Under 2020 tog Ericsson ett helhetsgrepp på digital inkludering, bland annat genom en stra­ tegi med fler insatser för ökad tillgänglighet, prisvärdhet och digital färdighet relaterat till mobilt bredband. Dessutom firades 10­årsjubi­ leum för bolagets IKT­ och utbildningsinitiativ Connect to Learn.

Som en del av detta utbildningsfokus ingick Ericsson ett globalt, treårigt partner sam arbete med UNICEF för att bidra till kartläggningen av skolors uppkoppling i 35 länder fram till slutet av 2023. Den här gemensamma insatsen kommer att bidra till Giga­initiativet vars mål är att alla skolor ska vara anslutna till internet 2030. Ericsson anslöt sig också till Global Education Coalition for Covid­19 Response, som leds av UNESCO. Bolagets främsta bidrag är lanse­ ringen av Ericsson Educate – ett program för digital utbildning för elever som drabbats av svårigheter på grund av nedstängningar och hemkarantän.

Förhållningssätt till hållbarhet

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

2

Förhållningssätt till hållbarhet

Hållbarhet och ansvarsfulla affärsmetoder är grundläggande för Ericssons strategi och kul­ tur. Det är integrerat inom hela verksamheten för att skapa en positiv inverkan och minska riskerna för bolaget och dess intressenter. Ericsson arbetar målmedvetet för att bidra till hållbara samhällsutveckling genom bolagets teknik och lösningar, samarbeten och med­ arbetarexpertis.

Hållbarhet skapar värde

Allt mer kapital tillförs i dag investeringsstrate­ gier som innefattar ESG­faktorer (miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning) och allt fler investerare tar upp hållbarhetsrelaterade frågor i sin kommunikation med företag. Detta innebär att rapportering av icke­finansiell information blir allt viktigare. Ericssons åtaganden kring hållbarhet och ansvarsfullt företagande återspeglas i bolagets policyer och arbetsmetoder och bolaget tillhandahåller data med koppling till ambitiösa hållbarhetsmål som varje år publiceras i rapporten om håll­ barhet och ansvarsfullt företagande.

Det är huvudsakligen på tre olika sätt som Ericsson visar hur integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande driver affärstrans­ formation och skapar värde för intressenter.

För det första leder en verksamhets­ övergripande integrering av hållbarhet och ansvarsfullt företagande till att Ericsson kan förbättra resultat och effektivitet i den egna verksamheten och i bolagets värdekedja.

För det andra är hållbarhet och ansvarsfullt företagande grundläggande för att bygga förtroende och minska risker för bolaget och dess intressenter.

För det tredje innebär Ericssons fokus på forskning och utveckling samt energiprestanda att bolaget kan leverera mer innovativa och energieffektiva produkter och lösningar till sina kunder och till andra branscher.

Ericsson är transparent om bolagets policyer och arbetssätt vad gäller hållbarhet och ansvarsfullt företagande och målet är att all ESG­rapportering ska vara i linje med bästa praxis på global nivå.

Likt tidigare år har Ericsson även under 2020 mottagit goda omdömen vid ESG­ utvärderingar från externa granskningsorgan. Bolaget ingår till exempel i Dow Jones håll­ barhetsindex och finns med på Wall Street Journals lista över de 100 mest hållbara företagen i världen.

Ansvarsfull affärsverksamhet

Bolaget stödjer de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter. Ericsson arbetar målmedvetet med att bygga upp en kultur av god regelefterlevnad. Detta för att visa hur åtagandet om att göra rätt och ta ansvar inom hela värdekedjan är avgörande för bolagets framgång samtidigt som det är ett sätt att åstadkomma verkliga, bestående och positiva effekter.

Ericsson driver en proaktiv agenda för att åstadkomma mer än att endast följa gällande lagar. Ett ständigt arbete pågår för att förbättra och stärka bolagets ansvarsfulla affärsme­ toder, med fokus på att skapa och bibehålla förtroende, transparens och integritet oavsett var i världen det verkar.

Teknik som drivkraft för positiva

förändringar

Bolaget grundades på övertygelsen om att till­ gång till kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov som måste tillgodoses för alla. Gång på gång har Ericsson visat hur teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan förbättra människors liv.

Energianvändningen inom nätdrift är högt prioriterad för Ericsson och bolagets kunder. 5G­standarden har designats för att möjliggöra hög trafikprestanda och låg energiförbrukning i näten. I Exponential Roadmap konstateras att IKT­lösningar kan bidra till minskade koldioxid­ utsläpp med upp till 15 % inom andra sektorer till 2030.

Bolaget arbetar också målmedvetet med att utveckla lösningar som möjliggör mobil bredbandstäckning för att koppla upp dem som saknar uppkoppling. Vi främjar och deltar i insatser för ökad tillgänglighet, prisvärdhet och digital färdighet.

Effekterna av Covid­19­pandemin har ökat takten i den digitala omvandlingen och lett till en högre efterfrågan på smarta och tillförlitliga kommunikationslösningar för konsumenter och företag. Därmed har det blivit allt tydligare vilken avgörande roll Ericssons infrastrukturlösningar spelar för en hållbar samhällsutveckling.

Hållbarhetsforskning

Vetenskap och forskning är en central del av Ericssons hållbarhetsstrategi. Bolaget genom­ för expertgranskad forskning – såväl enskilt som i samarbeten med forskningspartners från akademin och näringslivet. Genom denna forskning undersöks de direkta och indirekta hållbarhetseffekterna av IKT­sektorn. Ericsson anser också att det är viktigt att utveckla metoder för att utvärdera effekterna av IKT­ branschen i sig, och bolaget har genom åren tillfört många relevanta bidrag inom internatio­ nella utvärderingsstandarder.

Bolagets bidrag för att uppnå målen för hållbar utveckling

Den teknik som Ericsson levererar har potential att kunna bidra till att uppnå samtliga FN:s 17 hållbarhetsmål. Ericssons främsta bidrag till hållbarhetsmålen sker via mål 9 (Hållbar indu­ stri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande och globalt partnerskap). Dessa två mål är centrala för Ericsson i sin roll som ett teknikledande bolag som skapar och förvaltar ekosystem och som dessutom är en betrodd samarbetspartner för att åstadkomma positiv påverkan och möta många olika globala utmaningar.

Genom att samordna koncernens mål för hållbarhet med FN:s hållbarhetsmål kan Ericsson säkerställa att bolagets mål är rele­ vanta. Dessutom tydliggör detta vilken positiv påverkan som bolagets icke­finansiella mål medför för samhället.

==> picture [168 x 152] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Teknik med Partnerskap
syfte för framsteg
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Förhållningssätt till hållbarhet

3

Hållbarhetsstrategi

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande är att det är en integrerad del av bolagets strategi, affärsmodell, styrning och kultur. Den genomsyrar hela företaget och driver transformation av verksamheten och skapar värde för intressenterna. Det här arbetet pågår ständigt, och hållbarhetsstrategin omfattar tre fokusområden:

Ansvarsfullt företagande

Ansvarsfullt företagande är grunden för all verksamhet inom bolaget. Ericsson driver en agenda för att skapa värde såväl för bolaget som för intressenter i hela värdekedjan. Det här arbetet går utöver att följa gällande lagar och regler. Det är ett proaktivt arbete för att hantera och minska risker, inklusive korrup­ tionsrisker, i de länder där bolaget har verk­ samhet.

Miljömässig hållbarhet

Den cirkulära ekonomin är utgångspunkten för Ericssons sätt att förhålla sig till miljö­ mässig hållbarhet Från design, tillverkning och användning till återanvändning, produk­ tåterlämning och hantering av uttjänta produkter. Ericsson strävar efter att minimera negativ påverkan från den egna verksam­ heten och att förbättra produkternas energi­ prestanda för att minska miljöpåverkan.

Digital inkludering

Ericsson utvecklar och driver en proaktiv och verksamhetsfokuserad agenda för digital inkludering. Det innebär bland annat uppbyggnad av institutionell kapacitet och digital färdighet samt internettillgång för alla till en överkomlig kostnad tack vare mobila anslutningsmöjligheter.

Koncernens mål för hållbarhet

Ericsson har satt upp mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i linje med bolagets strategi. Målen granskas och redovisas varje år. De speglar även bolagets ambition att både hantera risker, öka positiva påverkan och skapa värde. Ericssons klimatmål är i linje med FN:s klimat­ agenda för att nå 1,5°C målet.

Riskreducerande mål

Riskreducerande mål	Riskreducerande mål	Riskreducerande mål	Riskreducerande mål	Riskreducerande mål
Noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 20251) Nytt mål					Utföra riskbedömning för 100 % av de leverantörer som står för 90 % av leverantörsutgifterna till 2020 Uppnått
Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelefterlevnad genom att säkerställa ett effektivt och hållbart antikorruptionsprogram till 20222) På rätt väg					Uppnå 100 % efterlevnad av process och villkor för känsliga affärer till 20203) Uppnått
Mål om positiv påverkan
Uppnå en energibesparing om 35 % i Ericsson Radio System jämfört med den tidigare port- följen (basnivå 2016), ett Science Based Target (SBT), till 20224) 34%			Minska utsläppen av CO2e från Ericssons egen verksam- het med 35 % (basnivå 2016), ett Science Based Target (SBT), till 20224) 5) 6) –57 %				Uppnå en 5G-produktportfölj som är tio gånger mer energieffektiv (per överförd mängd data) än 4G senast 2022 (basnivå 2017) 6,6x
Öka andelen kvinnor bland hela personalen till 30 % till 20207)		25 %			Möjliggöra inernet för alla genom att bygga ut mobilt bredband som kopplar upp ytterligare 500 miljoner människor senast 2024 (basnivå 2018)8) 188 miljoner
Ericsson är koldioxidneutralt inom den egna verksamheten senast 20309) På rätt väg

• 1) Då bolaget redan uppnått målet från 2019 om att minska antalet allvarliga incidenter med minst 30 % till 2022 sattes ett nytt mål under 2020: Noll dödsfall och noll incidenter som leder till förlorade arbets­ dagar senast 2025.

• 2) Ericssons antikorruptionsprogram är en del av det större programmet för etik och regelefterlevnad.

• 3) Efterlevnad av process: 100 % och integrering i avtalsvillkor: 100 %.

• 4) Ingår i Ericssons vetenskapsbaserade mål (SBT) som har godkänts av SBT Initiative.

• 6) De egna aktiviteterna innefattar: energiförbrukning i egna anläggningar, fordonsflottan, affärsresor och produkttransporter.

• 7) Avser personal anställd av Ericsson.

• 8) Ackumulerat antal tillagda användare sedan 2019.

• 9) Utsläppen från Ericssons egen verksamhet inkluderar fordonsflottan (Scope 1) och energiförbrukning i egna anläggningar (Scope 1 och 2). Definition av Scope enligt GHG­protokollet Corporate Standard.

• 5) CO2e: Koldioxidekvivalenter.

Hållbarhetsstyrning och ledning

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

4

Hållbarhetsstyrning

Styrning

Styrelsen har tillsyn över bolagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och information om risker och resultat redovisas en gång per år till styrelsen, eller oftare vid behov. Under 2020 informerades styrelsen regelbun­ det om utvecklingen inom programmet för etik och regelefterlevnad. Andra genomgångar rörde utvecklingen inom respekt för mänskliga rättigheter, hälsa, säkerhet och välmående, ansvarstagande i leverantörskedjan, klimat­ åtgärder och social inkludering.

Kommittén för Audit and Compliance inom styrelsen bär det yttersta ansvaret för program­ met för etik och regelefterlevnad, där fokus nu ligger på att stärka bolagets antikorruptions­ ramverk. Under 2020 har Ericsson fortsatt att stärka sitt program för etik och regelefterlev­ nad för att etablera ett effektivt och hållbart program för antikorruption till 2022. Dessutom etablerades och förstärktes ett särskilt team för etik och regelefterlevnad.

Bolagets resultat inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande mäts, bedöms och genomgår regelbunden extern granskning. Resultaten för koncernens mål för hållbarhet redovisas också regelbundet för koncernled­ ningen. En dedikerad funktion för hållbarhet och ansvarsfullt företagande ansvarar för att utveckla och implementera strategier, policyer,

riktlinjer, mål, processer och verktyg relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Ericssons koncernpolicyer godkänns av Vd tillika koncernchef. Bolagets koncernpolicyer och direktiv om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innefattar Ericssons affärsetiska kod samt de styrdokument på koncernnivå som rör hållbarhet, informationssäkerhet, integritet, hälsa och säkerhet, elektromagnetiska fält och hälsa, antikorruption, miljöfrågor samt upp förandekoden för affärspartners. Samtliga dessa dokument återspeglar Ericssons åtag­ anden gentemot och krav på sina intressenter, och de understöds av utbildningsprogram och initiativ för att öka medvetenheten.

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod specificerar de förväntningar som gäller på Ericssons sätt att bedriva verksamhet. Koden innehåller tydliga regler som medarbetarna måste följa för att säkerställa att all verksamhet bedrivs med ett fokus på integritet. Den affärsetiska koden gäller för alla medarbetare och konsulter, och den speglar bolagets åtaganden enligt de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Koden granskas regelbundet. Alla som arbetar under ledning av Ericsson måste åta sig att följa koden och regelbundet bekräfta att de har läst och förstått den. Koden finns tillgänglig på flertalet språk för att säkerställa att alla i hela personalstyrkan kan förstå den. Alla som arbetar för Ericsson har ett personligt ansvar för att se till att de följer den affärsetiska koden.

Uppförandekod för affärspartners

Som en del av bolagets arbete med ansvars­ tagande i leverantörskedjan skärper Ericsson kontinuerligt sina krav och förväntningar på leverantörerna vad gäller frågor relaterade till sociala aspekter, etik, miljöfrågor och mänsk­ liga rättigheter. Uppförandekoden specificerar de krav och förväntningar som bolagets affärs­ partners måste följa när de gör affärer med Ericsson. Koden ingår i alla leverantörskontrakt och innefattar områden som antikorruption, miljökrav, rättvisa arbetsvillkor och mänskliga rättigheter samt hälsa och säkerhet på arbets­ platsen. Uppförandekoden bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact, FN Global Compacts vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, OECD:s riktlinjer för multi­ nationella företag samt RBA:s (Responsible Business Alliance) uppförandekod.

Styrning och ledningssystem

Ericssons globala styrnings­ och lednings­ system, Ericsson Group Management System (EGMS), innefattar policyer, direktiv, instruktioner och övergripande processer på koncernnivå. EGMS är ett dynamiskt styrnings­ och ledningssystem. Systemet möjliggör att Ericsson kan anpassa sig till förändrade krav och förväntningar, inklusive tillämplig lagstiftning och krav från kunder och andra intressenter. EGMS skapar ett gemensamt förhållningssätt till styrning och ledning och en konsekvent global tillämpning av hur bolaget bedriver sin verksamhet och Ericssons arbete med hållbarhet och ansvarsfullt företagande är en integrerad del i detta. Eftersom EGMS är ett globalt system utfärdas koncernövergri­ pande certifikat av en oberoende extern part som intyg för att systemet är effektivt inom

hela organisationen och för att det uppfyller relevanta ISO­standarder. Ericsson är globalt certifierat i enlighet med ISO 9001 (kvalitets­ ledningssystem), ISO 14001 (miljölednings­ system), OHSAS 18001 (hälsa och säkerhet på arbetsplatsen) och ISO 27001 (ledningssystem för informationssäkerhet) vilka omfattar bolagets verksamhet. Under 2020 påbörjade Ericsson övergången från OHSAS 18001 till ISO 45001 (ledningssystem för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen).

Genom Ericssons globala certifieringspro­ gram bedömer en extern leverantör av bestyrk­ andetjänster hur Ericsson hanterar risker och uppnår bolagets mål samt implementerar och efterlever koncernpolicyer och direktiv. Leverantören granskar också i vilken grad bolaget arbetar enligt fastställda processer.

Väsentliga områden inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande bedöms regelbundet enligt vår process för väsentlighetsanalys. Relaterade risker identifieras och utvärderas i enlighet med Ericssons ramverk för riskhante­ ring.

Ericssons mål inom hållbarhet och ansvars­ fullt företagande formuleras och följs upp regelbundet av ansvarig del av organisationen. Dessutom granskas de årligen som en del av bolagets strategiprocess. Ericssons miljö­ mässiga livscykelanalyser, forskningsstudier och resultatdata används som underlag när målen fastställs. Ericsson erbjuder utbildning till medarbetare och leverantörer för att säker­ ställa samt förbättra medvetenheten om och kompetensen kring frågor och åtaganden inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Hållbarhetsstyrning och ledning

5

Riskhantering

Ericssons hantering av risker rörande håll­ barhet och ansvarsfullt företagande sker i enlighet med Ericssons ramverk Enterprise Risk Management (ERM), se sidorna 18–19 i Bolagsstyrningsrapporten. Ansvaret för de identifierade riskerna ligger hos cheferna för respektive koncernfunktion, marknadsområde, affärsområde och enheter med koncernom­ fattande ansvar. Dessutom finns det särskilda ramverk för riskhantering med fokus på specifika områden såsom antikorruption, miljö, hälsa och säkerhet och informationssäkerhet. Som en del av Ericssons strategiutveckling

för hållbarhet och ansvarsfullt företagande identifieras, analyseras och prioriteras risker och åtgärdsplaner. Dessa beskrivs översiktligt i Ericssons riskkarta för hållbarhet och ansvars­ fullt företagande som regelbundet följs upp. För information om Ericssons riskfaktorer, både finansiella och icke­finansiella, se sidorna 97–108 i den Finansiella rapporten.

Ericsson har även etablerat en process för riskbedömning som en del av arbetet med att minimera riskerna för mutor och korruption. Bolaget utvärderar risk för mutor och korrup­ tion relaterat till bolagets affärsaktiviteter

och möjligheter, affärspartners samt specifika länder och branscher där bolaget bedriver verksamhet. Detta innefattar utvärderingar av bolagets interaktioner med myndigheter eller statligt ägda eller styrda företag och av de regelverk och tillsynsprocesser som tillämpas på bolagets affärsaktiviteter. Ericssons risk­ bedömningsprocess för mutor och korruption innefattar även dataanalyser och transaktions­ tester i högriskområden. Baserat på resultatet av riskbedömningen för mutor och korruption vidtar Ericsson åtgärder för att förbättra de områden där svagheter har identifierats.

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ericsson uppmuntrar medarbetare, leverantö­ rer och andra externa parter att rapportera allt som kan misstänkas utgöra brott mot lagar, Ericssons affärsetiska kod eller Ericssons upp­ förandekod för affärspartners (sammantaget kallade ”ärenden avseende regelefterlevnad”). Ärenden avseende regelefterlevnad kan röra korruption, oegentligheter, revision, tvek­ samheter i redovisningen, brister i de interna kontrollerna, enskilda individers hälsa och säkerhet, miljö, mänskliga rättigheter, respekt­ och rättvisefrågor på arbetsplatsen eller andra ärenden som kan misstänkas utgöra lagbrott eller som kan skada Ericsson, dess medarbe­ tare, aktieägare eller bolagets anseende.

Medarbetare uppmuntras att rapportera ärenden avseende regelefterlevnad direkt till sin chef. Om detta inte är möjligt på grund av omständigheterna erbjuder Ericsson flera andra kanaler som medarbetaren kan använda, till exempel rapportering till chefens chef eller till någon av koncernfunktionerna People eller Legal Affairs and Compliance. Ärenden avseende regelefterlevnad kan också rapporteras till Ericsson Compliance Line och rapporten kan ske anonymt om det är tillåtet enligt tillämplig lagstiftning. Ericssons Compliance Line är tillgängligt via telefon eller en säker webbplats dygnet runt alla dagar på året, i över 185 länder och på över 63 språk. Ericsson accepterar inga former av

diskriminering eller repressalier mot enskilda som rapporterar ärenden avseende regelefter­ levnad i god tro.

Ericssons avdelning för Allegation Management ansvarar för att ta emot och utvärdera alla anklagelser eller rapporter om ärenden avseende regelefterlevnad. Avdelningen för internutredningar ansvarar för att genomföra utredningar av koncernre­ levanta fall samt för att övervaka utredningar som avdelningen delegerar till andra Ericsson­ enheter eller externa tredjepartsutredare. Dessutom ansvarar avdelningen för att fast­ ställa standarder och principer som ska gälla för alla utredningar inom Ericsson. Resultat och åtgärdsplaner för koncernrelevanta fall presen­ teras för koncernens kommitté för korrigerande åtgärder, som består av Chief Legal Officer, Chief Financial Officer, Chief People Officer samt Chief Compliance Officer. Resultaten från koncernrelevanta fall presenteras också varje kvartal för styrelsens kommitté för Audit and Compliance.

Under det senaste året har Ericsson utökat sitt team för hantering och utredning av ärenden avseende regelefterlevnad och avdelningen för internutredningar har förstärkts med ytterligare resurser och lokala center. Syftet är att säkerställa att alla ärenden avseende regelefterlevnad utreds med hjälp av lokal expertis och en utrednings process som

uppfyller kraven i EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Under 2020 tillförde avdelningen för Allegation Management även resurser för att fortsätta att öka medarbetarnas medvetenhet om och förtroende för hanteringsprocessen av misstänkta överträdelser, inklusive att till­ handahålla regionalt stöd för denna hantering och koordinera korrigerande åtgärder och processer.

Antalet rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad inom Ericsson ökade från 566 under 2019 till 933 under 2020. Ericsson tror detta speglar dels en ökad medvetenheten bland medarbetarna kring risker kopplade till regelefterlevnad, dels bolagets fortsatta ansträngningar för att främja en öppen kultur där alla vågar säga sin mening.

I diagrammet Rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad på den här sidan visas det totala antalet fall 2020 indelade i kategorier. Av det totala antalet anmälda fall bekräftades 281 fall. 419 fall ansågs inte kunna bekräftas eller vara utanför tillämpningsområ­ det, eller så inkom ingen ytterligare information från rapportören under uppföljningen. I 519 fall som rapporterades under 2019 och 2020 pågår fortfarande utredning. I diagrammet Korrigerande eller disciplinära åtgärder visas de åtgärder som vidtagits med anledning av de bekräftade fallen 2020.

Rapporterade ärenden avseende regelefterlevnad per kategori 2020[1)]

==> picture [194 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Oegentligheter, korruption och
överträdelser av regelverk 17 %
Verksamhet 15 %
Intressekonfliketer 6 %
933 Säkerhet HR­frågor 46 %5 %
Diverse 11 %
----- End of picture text -----

• 1) Kategorin fastställs utifrån den mest väsentliga effekten som identifieras av avdelningen för interna utredningar. Kategoriseringen kan ändras under en utredning när ytterligare information om de ursprungliga påståendena erhålls.

Korrigerande eller disciplinära aktiviteter 2020[2) ]

==> picture [177 x 78] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Uppsägningar 87
Avskedsansökningar 28
Degradering 2
Skriftliga varningar 87
236 Muntliga varningar 32
----- End of picture text -----

• 2) Korrigerande eller disciplinära aktiviteter verkställda under 2020, varje aktivitet representerar en enskild anställd. Siffrorna återspeglar den mest allvarliga aktiviteten per anställd.

Väsentliga områden och intressentengagemang

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

6

Intressentengagemang

Ericssons förhållningssätt till intressentenga­ gemang ger bolaget ökad kunskap om intres­ senternas förväntningar, krav och farhågor. Detta ger insikter i såväl risker som möjligheter. Ericsson har en kontinuerlig dialog med sina intressenter om frågor som rör hållbarhet samt framväxande frågeställningar. Några av de frågor som diskuterats under 2020 är

mänskliga rättigheter, antikorruption, hälsa, säkerhet och välmående, ansvarstagande i leverantörskedjan, klimatåtgärder, energi­ prestanda, digital inkludering och hållbar utveckling. Intressentengagemanget sker i många olika former, till exempel gemensamma projekt, påverkansarbete, möten, undersök­ ningar och deltagande i branschorganisationer.

En annan viktig metod för att inhämta insikter från intressenter är forskningssamarbeten med akademin och med andra företag i olika branschen. Ericsson använder sociala medier för att nå ut till allmänheten och kunna föra en bredare dialog.

Intressentengagemang 2020

Intressenter	Engagemang med hållbarhetsfokus	Ämnen som tagits upp	Värde som skapats
Personal	– Årlig medarbetarundersökning om hållbarhet och ansvarsfullt	– Hälsa, säkerhet och välmående	Personlig och yrkesmässig
	företagande	– Respekt för mänskliga rättigheter	utveckling och jobbnöjdhet som
	– Seminarier	– Antikorruption	bidrar till att uppnå Ericssons
	– Volontäraktiviteter	– Klimatåtgärder	syfte och framgång samt
	– Donationer som matchas av bolaget	– Digital färdighet, mentorskap	meningsfulla samhälls­
	– Fortsatt fokus på att skapa en miljö där alla vågar säga sin mening	– Åtgärder mot Covid­19­pandemin	engagemang
Kunder	– Enskilda kundmöten och engagemang	– Energiprestanda för portföljen	Ericssons portfölj stöttar kunder i
	– ESG­utvärderingar av kunder	– Digitalisering som en avgörande faktor för	arbetet med att uppnå hållbar­
	– Forskningssamarbeten och utvecklingsinsatser om branschens	hållbarhetsmålen	hetsmål
	och digitaliseringens roll i samhället	– Leverantörskrav och klimatmål för branschen
		– Produktsäkerhet och integritet
		– Hälsa och säkerhet
Aktieägare	– Investerarmöten	– Antikorruption	Bidrar till hållbar avkastning på
	– Kapitalmarknadsdagar	– ESG­rapportering och bolagsstyrning	investeringar tack vare trans­
	– ESG­undersökningar och utvärderingar	– Klimatarbete och affärsmöjligheter genom	parent information om risker och
		digitalisering	möjligheter
Samhälle
Leverantörer	– Utvärderingar och revisioner av leverantörer	– Hälsa, säkerhet och välmående	Långsiktiga och stabila leveran­
	– Deltagande i Responsible Business Alliance	– Arbetstider och arbetsförhållanden	törsrelationer vilket ger robusta
	– Initiativtagare och grundare till 1,5 °C Supply Chain Leaders	– Miljökrav	leverantörskedjor och möjlighet
		– Krav på klimatåtgärder	att dra nytta av hållbarhets­
		– Konfiktmineraler	initiativ
Myndigheter	– Påverkansinsatser, till exempel rådgivning om digital inkludering,	– Fakta och indata om klimatet	Bidrag till bransch expertis som
	miljö, klimatåtgärder, mänskliga rättigheter och ansvarsfull	– Regleringar av områden som energi, ämnen, material	stöd för utformning av relevanta
	verksamhetsstyrning	och den cirkulära ekonomin	lagar och regler
		– Regleringar av bolagsstyrning och icke­fnansiell
		rapportering
Akademin och	– Forskningssamarbeten	– IKT­branschens påverkan på koldioxidavtryck	Bidrar till delat kunskaps­
branschföretag	– Nya teknikläroplaner som stöd för utveckling av digital kompetens	– IKT­lösningar för att motverka klimatförändringar	byggande och faktabaserad
	– Finansiering av forskning	– Radiovågor och hälsa	information till intressenter
	– Uppsatssamarbeten
Civilsamhället	– Bredbandskommissionen för hållbar utveckling	– Privatliv och yttrandefrihet	Driver hållbarhet och ansvarsfullt
och ideella	– Global Network Initiative (GNI)	– Digital inkludering och utbildning	företagande inom IKT­branschen
organisationer	– UNESCO/UNICEF	– Humanitära insatser	och bidrar till digital färdighet, ett
	– FN:s världslivsmedelsprogram (WFP)	– Klimatåtgärder	mer uppkopplat samhälle och
	– Exponential Roadmap	– Antikorruption	expertis genom partner­
	– Världsnaturfonden (WWF)	– Radiovågor och hälsa	samarbeten
	– World Economic Forum (WEF)
	– Världshälsoorganisationen (WHO)

Ericssons modell för engagemang med intressenter

==> picture [520 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ericssons förhållningssätt
Intressenters förväntningar,
krav och farhågor Analys Hållbarhetsleverabler
Vilka frågor ska vi
– Medarbetare engagera oss i? Situationsanalys – Strategi
– Kunder och insikter för att – Mål
– Aktieägare identifiera hållbarhets- – Väsentliga områden
– Samhälle När ska Hur ska relaterade risker och – Rapporter
engage- engage- möjligheter – Program
manget äga manget
rum? äga rum?
Insikter
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Väsentliga områden och intressentengagemang

7

Väsentliga områden 2020

Ericsson utvärderar årligen vilka miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade områ­ den som är väsentliga för bolaget. Detta är en central del av bolagets strategiarbete, och process för målformulering, riskhantering och rapportering. I utvärderingen kombineras två perspektiv: bolagets påverkan och vilken relativ betydelse varje område har för intressenterna. De områden som bedöms har definierats baserat på etablerade rapporteringsramverk som Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Standards Board. (SASB). Definitionerna finns på bolagets webbplats. Varje års utvärderingen inleds med att Ericsson ser över föregående års resultat liksom underlagen från enkäter och dialoger med intressenter. 2020 genomförde Ericsson sin årliga medarbetarundersökning inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Den

besvarades av över 19.000 medarbetare som rangordnade olika hållbarhetsfrågor efter hur viktiga de ansågs vara. Resultatet har integre­ rats i väsentlighetsanalysen och de tre högst rangordnade områdena enligt medarbetarna var, i turordning: hälsa, säkerhet och välmå­ ende, respekt för mänskliga rättigheter samt antikorruption.

Ericsson utvecklar kontinuerligt processen för bolagets väsentlighetsanalys och under 2020 genomfördes workshops med alla affärsområden samt med koncernfunktionen Technology. Det sammanställda resultatet granskas av koncernledningen.

Väsentliga områden för 2020 visas i matri­ sen nedan. Jämfört med 2019 rangordnades frågor som rör energiförbrukning i produkter, hälsa, säkerhet och välmående samt radiovå­ gor och hälsa högre av intressenterna.

Hur Ericsson arbetar med varje område baseras på utfallet av väsentlighetsanalysen. Områden där påverkan är stor och som har stor betydelse för intressenterna hanteras med omfattande styrning och uppföljning, inklusive formulering av resultatmål, i kombination med transparent rapportering och engagemang med intressenterna. Områden som har stor betydelse för intressenterna men där påver­ kan bedöms som låg ses regelbundet över genom dialog med berörda intressentgrupper. Områden där påverkan är stor men där betydel­ sen för intressenterna är låg hanteras proaktivt och rapporteras externt när det bedöms som relevant. Områden där påverkan är låg och som har låg betydelse för intressenterna bevakas och omvärderas regelbundet för att identifiera eventuella förändringar i dessas relevans för Ericsson.

==> picture [531 x 424] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Utvärdera och föra dialog Arbeta med och föra dialog
A C
B G
K M
E D F
P Q
T L H I S
J O R N
Utvärdera Arbeta med
Liten Medelstor Stor
Påverkan
[Områden som tas upp i denna hållbarhetsrapport och som identifierats som väsentliga ] [Områden som inte har identifierats som väsentliga och därför inte tas upp i denna hållbarhetsrapport]
A Antikorruption H Konkurrensbeteende O Luftkvalitet
B Radiovågor och hälsa I Hållbarhetsstyrning och regelefterlevnad P Klimatförändringens fysiska inverkan
C Informationssäkerhet J Försäljningsmetoder, marknadsföring och Q Ekologiskt avtryck
D Integritetsskydd märkning R Hantering av vatten och avloppsvatten
E Ansvarstagande i leverantörskedjan K Hälsa, säkerhet och välmående S Digital inkludering
F Mångfald och inkludering L Ericssons klimatpåverkan T Riskhantering av kritiska incidenter
G Respekt för mänskliga rättigheter (inklusive M Energiprestanda inom nätdrift
rättvisa arbetsvillkor) N Hantering av avfall och farligt avfall
Stor
Medelstor
Betydelse för intressenter
Liten
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

8

Ansvarsfullt företagande

==> picture [531 x 443] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tekniker iförd säkerhetsutrustning som installerar Ericsson Radio System.
----- End of picture text -----

Bolaget arbetar för att kontinuerligt förbättra och stärka sina ansvarsfulla affärsmetoder, med fokus på att skapa och bibehålla förtro­ ende, transparens och integritet oavsett var i världen det verkar.

Respekt för mänskliga rättigheter, etiskt och miljömässigt sunda affärsmetoder, rättvisa och säkra arbetsförhållanden och medarbetarnas välmående är grundläggande beståndsdelar i Ericssons kultur och identitet. Detta åtagande för ansvarsfullt och etiskt agerande börjar på styrelsenivå och är implementerat i hela Ericssons organisation genom kontinuerlig due diligence och specifika ramverk och program för etik och regelefterlevnad, känsliga affärer,

ansvarstagande i leverantörskedjan samt hälsa, säkerhet och välmående.

Ericssons affärsetiska kod och uppfö­ randekoden för affärspartners anger bolagets åtaganden och krav som omfattar mer än att endast följa gällande lagar. Ericsson arbetar för att förebygga, mildra och hantera risker för negativa effekter inom hela verksamheten, för produkter och i affärsförbindelser.

Vi avslutade 2020 med ett tydligt fokus på kommunikation, rekrytering och ledarskap inom regelefterlevnad. Några centrala åtgärder under året var att förstärka policyer och procedurer mot mutor och korruption (ABC), konsolidering av riskbedömningar för antikorruption och utökade utbildningar om

korruptionsrelaterade frågor. Andra områden av särskild betydelse var M&A och hanterings­ processen för misstänkta överträdelser, för att säkerställa ett starkt förtroende för bolagets redovisningsmekanismer inom organisationen.

Bolagets fokus på ansvarsfullt företagande stärktes ytterligare genom att initiera en uppdatering av Ericssons affärsetiska kod och genomföra riktade konsekvensanalyser av de mänskliga rättigheterna.

Ericsson arbetar aktivt med att öka med­ vetenheten om ansvarsfullt företagande och uppmuntrar medarbetare och intressenter att rapportera compliancefall via Ericsson Compliance Line, se sidan 5.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande 9

Antikorruption

Ericsson har nolltolerans för alla former av mutor, korruption, otillbörlig påverkan och otillåten samverkan. Bolaget strävar efter att vara en ansvarsfull och relevant drivkraft för positiv förändring i samhällen där bolaget är verksamt. Förtroende och ett gott anseende kan aldrig tas för givet. På Ericsson strävar vi efter att utöka affärsverksamheten och vinna affärer genom vårt teknikledarskap.

I december 2019 nådde Ericsson en uppgö­ relse beträffande de undersökningar som, US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC), bedrivit sedan 2015 respektive 2013 gällande bolagets efter­ levnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Detta innebär att Ericsson har accep­ terat att ingå ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (DPA) med DOJ i syfte att nå en uppgörelse och kommit överens med SEC om att godta ett civilrättsligt domslut beträffande påstådda överträdelser av reglerna i FCPA.

Under 2020 har Ericsson förstärkt majori­ teten av de policyer och procedurer mot mutor och korruption (ABC) som krävs för att säker­ ställa tillräcklig kontroll av korruptionskänsliga transaktioner. Dessutom har Ericsson etablerat en riskbedömningsprocess för mutor och kor­ ruption och utökat sina ansträngningar för att förbättra kommunikationen kring betydelsen av etik och regelefterlevnad till samtliga med­ arbetare inom Ericsson. Varje medarbetare måste läsa och bekräfta den uppdaterade affärs etiska koden, samt genomgå e­utbild­ ning om etik och regelefterlevnad. Ericsson hjälper sina chefer att förstå betydelsen av att skapa en miljö som uppmuntrar till civilkurage och betonar hur viktigt detta är för Ericssons framgång.

Ericssons program mot mutor och korruption

Ericssons program mot mutor och korruption är en del av det större programmet för etik och regelefterlevnad (E&C). För att säkerställa implementeringen och efterlevnaden av policyer och kontroller har programmet struk­ turerats kring tio grundstenar som tillsammans gör att bolaget kan förebygga, identifiera och agera mot möjliga överträdelser av den affärsetiska koden och/eller tillämpliga lagar och regelverk. Dessa tio grundstenar baseras på uttalade förväntningar från nationella lagstiftare samt bästa praxis enligt offentliga internationella organisationer. (Se sidan 17 i rapporten Ericsson 2020 in review).

Övervakning av frågor kring regelefterlevnad

Som en del av uppgörelserna med DOJ och SEC har Ericsson gått med på att anlita en

oberoende observatör för övervakning av bolagets regelefterlevnad. I juni 2020 utnämn­ des dr Andreas Pohlmann på Pohlmann & Company till Ericssons övervakare. Därmed inleddes den övervakningsperiod som kommer att vara i tre år. Övervakarens huvudsakliga ansvarsområden är att granska Ericssons efterlevnad av uppgörelsens villkor och att utvärdera bolagets framsteg gällande att imple­ mentera och genom driva förbättrade processer kring regelefterlevnad och tillhörande kontrol­ ler samt att lämna rekommendationer på förbättringar.

Styrning, riskhantering och åtgärder under 2020

2020 utökade Ericsson funktionen för regel­ efterlevnad och internutredning med erfarna utredare och personer inom regelefterlevnad som uteslutande arbetar med dessa frågor. Ericssons globala organisation för regelefter­ levnad består av medarbetare från Ericssons huvudkontor i Stockholm samt medarbetare i olika delar av världen i linje med bolagets operativa modell med marknadsområden och segment.

Ericsson har även etablerat en intern bolagsstyrningsstruktur för arbetet med regelefterlevnadsfrågor. Group Compliance Committee (GCC) innefattar representanter från koncernledningen och har möte varje månad. GCC övervakar Ericssons program för etik och regelefterlevnad för att se till att antikorruptionsåtgärder utformas, implemen­ teras och följs upp på rätt sätt. Utöver detta rapporterar Chief Compliance Officer direkt till styrelsens kommitté för Audit and Compliance (ACC) varje kvartal.

Bolaget har reviderat de flesta av de antikorruptionspolicyer och procedurer som krävs för att säkerställa tillräcklig kontroll av korruptionskänsliga transaktioner. Detta inne­ fattar ett reviderat direktiv och en reviderad vägledning om hantering av tredjepart samt detaljerade instruktioner om gåvor, underhåll­ ning och gästfrihet.

Dessutom har Ericsson upprättat en riskbedömningsprocess för mutor och korruption (se sidan 5) som också innefattar transaktionstester på marknader där korrup­ tionsrisken är högre. Baserat på resultaten av riskbedömningarna vidtar Ericsson åtgärder för att förbättra de områden där svagheter har identifierats. Genom riskbedömningsproces­ sen har vi identifierat flera högriskområden där ytterligare insatser behövs. Det handlar bland annat om förhöjd risk för potentiella intressekonflikter mellan våra medarbetare och externa leverantörer, bättre hantering av

våra relationer med tredje part samt bättre regler och riktlinjer kring hanteringen av gåvor, underhållning och gästfrihet.

Ericsson tillhandahåller obligatorisk onli­ ne­träning avseende etik och regelefterlevnad till medarbetarna. Programmet genomgår en förändring som syftar till att uppnå 100 % slutförande av alla medarbetare under 2021. Utbildningen innefattar till exempel en obliga­ torisk, fysisk antikorruptionsworkshop för med­ arbetare världen över som har arbetsroller som är exponerade för korruptionsrisk. Eftersom workshopen är utformad för fysiskt deltagande kan varje medarbetare identifiera specifika korruptionsrisker för sin egen arbetsroll, och samtidigt få chansen att diskutera olika fall­ studier och hur riskerna kan hanteras. På grund av Covid­19­pandemin har alla planerade utbildningar av den här typen tillfälligt ersatts av onlineutbildningar i realtid. Under 2020 har 100 % av den avsedda gruppen medarbetare slutfört utbildningen. Vidare har vi fortsatt att erbjuda virtuella utbildningar inom antikorrup­ tion och etiskt ledarskap till högre chefer och chefer på mellannivå vilket även kommer fortgå under 2021.

Ericsson har också utökat avdelningen för Allegation Management för att säker­ ställa att medarbetare har välfungerande kanaler för att rapportera ärenden avseende regelefterlevnad (se sidan 5). Avdelningen för Allegation Management leder och övervakar arbetet med att vidta åtgärder mot utredda ärenden avseende regelefterlevnad. Detta kan innefatta anställningsrelaterade konsekvenser eftersom varje medarbetare och chef har en del av ansvaret för att inga överträdelser sker. Ett riskbaserat förhållningssätt används för att delegera åtgärdsarbetet till kommittéer för korrigerande åtgärder på koncernnivå eller till lokala kommittéer. Mer information finns i avsnittet om Rapportering av ärenden avse­ ende regelefterlevnad (sidan 5).

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjepart inte följer antikorruptionslagstiftning, regleringar eller Ericssons relaterade policyer och direktiv.

• Potentiella intressekonfliktsituationer som berör våra medarbetare och tredje part

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

10

Respekt för mänskliga rättigheter

Ericsson åtar sig att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Åtagandet gäller hela bolagets verksamhet, inklusive leverantörskedjan och användningen av bolagets produkter.

Den ökande användningen av informa­ tions­ och kommunikationsteknik (IKT), och särskilt ny teknik som maskininlärning och artificiell intelligens (AI), medför utmaningar för säkerhet, integritet och mänskliga rättig­ heter. Det är därför viktigt att vara vaksam och säkerställa att missbruk av Ericssons teknik förhindras.

Styrning, policyer och direktiv

Ericssons åtagande att respektera mänskliga rättigheter är en del av den affärsetiska koden (CoBE) och av uppförandekoden för affärspart­ ners (CoC). Ericsson klargör ytterligare bolagets åtagande om respekt för mänskliga rättigheter i hela värdekedjan i sin redogörelse för företag och mänskliga rättigheter. Implementeringen av bolagets riktlinjer för tillförlitlig AI fortsätter och Ericsson har tagit fram regler gällande produktdesign för AI­utveckling.

Ericsson har analyserat sin leverantörs­ kedja, den egna verksamheten och använd­ ningen av bolagets produkter med avseende på att respektera de mänskliga rättigheterna. Ericsson har identifierat följande frågor som rör mänskliga rättigheter som särskilt relevanta: rätten till yttrandefrihet och rätten till privatliv i samband med användning av bolagets teknik. Den viktigaste rättighetsfrågan för ansvarstagande i leverantörskedjan är rättvisa arbetsvillkor. Dessa frågor avseende mänskliga rättigheter har bedömts som särskilt relevanta baserat på kontinuerlig due diligence, expert­ rådgivning och intern och extern dialog samt analys av Ericssons aktuella verksamhet och affärsförbindelser. Under 2020 genomförde Ericsson ett projekt för att definiera särskilt relevanta risker gällande mänskliga rättigheter i bolagets leverantörskedja. Mer information om specifika arbetsvillkorsfrågor som definie­ ras som särskilt relevanta för Ericsson finns i avsnittet om ansvarstagande i leverantörs­ kedjan på sidorna 16–17.

Konsekvensanalyser för mänskliga rättigheter

Under 2020 genomfördes en konsekvens­ analys med avseende på mänskliga rättigheter för 5G­teknik. Där identifierades ett antal riskområden och nödvändiga korrigerande åtgärder för Ericsson och IKT­branschen i stort. Analysen omfattar hela IKT­värdekedjan och inkluderar riskområden som automatisering

och jobbomställning, IoT och integritetsfrågor, statlig övervakning och digital inkludering. Ericsson genomförde den här utvärderingen för att arbeta proaktivt med att identifiera och hantera potentiella effekter på mänskliga rät­ tigheter i ett tidigt skede av 5G­utbyggnaden. Ericssons metod för att genomföra konsekven­ sanalyser för mänskliga rättigheter är utformad enligt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Due diligence för mänskliga rättigheter

För att kunna bedöma, förebygga och åtgärda potentiellt missbruk av Ericssons teknik har bolaget integrerat due diligence för mänskliga rättigheter i sin försäljningsprocess genom ramverket för känsliga affärer (”Sensitive Business”). Syftet med detta ramverk är att säkerställa att affärsmöjligheter och affärs­ förbindelser hanteras enligt internationellt fastställda krav på respekt för mänskliga rättig­ heter. Ericssons kommitté för känsliga affärer, ett tvärfunktionellt forum med representanter på hög nivå från koncernfunktioner och affärs­ områden, övervakar ramverket för känsliga affärer och träffas regelbundet.

Inom den globala försäljningsprocessen övervakas alla försäljningsmöjligheter med hjälp av ett automatiskt verktyg. När en försäljningsmöjlighet som medför risker identifieras stoppas möjligheten tills ytterligare due diligence­åtgärder har vidtagits enligt riskhanteringsmetoden för känsliga affärer (se bild på sidan 11). Baserat på resultatet av due diligence­processen avgör Ericsson sedan hur möjligheten och eventuella identifierade risker ska hanteras fortsättningsvis. Beslutet kan bli att godkänna försäljningsförbindelsen, godkänna den med villkor eller att avslå den. Villkorade godkännanden innefattar tekniska och avtalsenliga begränsningar.

Målet med Ericssons Digital Transformation program för känsliga affärer är att all utvärde­ ring av och åtgärder i samband med känsliga affärer ska delegeras till berörda försäljnings­ organisationer med hjälp av verktyg och automatisering. Utvecklingen av verktygen och automatiseringen är i slutfasen. Ericsson planerar att hela lösningen ska vara i drift under första halvåret 2021.

Ericsson följer upp hur väl ramverket för känsliga affärer efterlevs genom särskilda nyckeltal. 2020 uppnådde bolaget målet om 100 % efterlevnad av processen och villkoren för känsliga affärer, se sidan 3. Detta innebär att alla relevanta försäljningsförbindelser har hanterats korrekt inom ramverket för känsliga affärer och att relevanta villkor har imple­ menterats korrekt i kundkontrakt . Ericsson

kommer, med hjälp av de aktuella nyckeltalen för processer och villkor, att fortsätta med denna övervakning i ytterligare två år för att säkerställa fortsatt fullständig regelefterlevnad efter att den digitala omvandlingen har slut­ förts. Förändringen syftar också till att göra det möjligt för Ericsson att fastställa en ny basnivå och fortsätta att utveckla mål för att mäta effekten av ramverket för känsliga affärer.

Skapa inflytande och delta i dialog

Under 2020 stöttade Ericsson lagstiftning om obligatorisk due diligence för mänskliga rättigheter på EU­nivå. Bolaget medverkade också i konsultationer för att säkerställa att den föreslagna lagstiftningen är i enlighet med internationella bestämmelser om mänskliga rättigheter. Ericsson är medlem av Global Network Initiative (GNI) och genomförde under 2020 en självutvärdering som baserades på GNI Assessment Toolkit. Resultatet av utvärderingen presenterades för och diskutera­ des med GNI:s styrelse så att kunskapen går att dela med andra medlemmar. Under året deltog Ericsson i många olika intressentdialoger som en del i GNI­medlemskapet. Dialogerna rörde ämnen som smittspårning av Covid­19, statlig övervakning och nätbegränsningar, kommande lagstiftning om privatliv och yttrandefrihet samt utmaningar i vissa specifika juristdiktio­ ner. Utöver GNI­dialogerna har Ericsson också fört dialog med civilsamhällesorganisationer för att ta del av insikter om relevanta trender och för att kunna prioritera bland frågor som rör ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter.

I enlighet med den affärsetiska koden fortsätter Ericsson också att, genom ett koncernövergripande program, vidta åtgärder för att motverka sexuellt utnyttjande av barn (CSA). Ett verktyg installeras på samtliga bärbara datorer inom bolaget för att upptäcka och eliminera allt CSA­innehåll från Ericssons IT­miljöer. Ericsson har verksamhet i 180 länder och följer lokala lagar och regelverk i de fall CSA­innehåll upptäcks.

Som en del i Ericssons ansvar för att res­ pektera mänskliga rättigheter ger bolaget sina intressenter möjlighet att rapportera klagomål via Ericsson Compliance Line, se sidan 5.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Missbruk av Ericssons teknik kan negativt påverka rätten till privatliv och yttrande­ frihet.

• Bristande regelefterlevnad vad gäller mänskliga rättigheter i leverantörskedjan kan leda till ett flertal negativa effekter på arbetsvillkor.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

11

Känsliga affärer

Tabellen nedan innehåller anonymiserade exempel på due diligence­åtgärder för mänskliga rättigheter som vidtagits som ett resultat av ramverket för känsliga affärer. Exemplen visar hur risker gällande mänskliga rättigheter beaktas och hanteras vid försäljningsmöjligheter.

Exempel från 2020

Beslut	Kunder	Beskrivning	Motivering
Godkänt	Global telekom­	En telekomoperatör i ett högriskland kon­	Energy Saver­programvaran kan inte användas för att behandla, lagra eller
	operatör	taktade Ericsson för att diskutera möjlig­	överföra identitetsuppgifter. Inga andra risker gällande mänskliga rättig­
		heter att öka avkastningen från sitt radio­	heter identiferades i samband med denna förbindelse. Därför godkände
		accessnät. En lösning som föreslogs var	Ericsson förbindelsen utan begränsningar.
		Ericssons Energy Saver­programvara.
Godkänt	med villkor Lokal telekom­	En telekomoperatör i ett högriskland efter­	Under utvärderingen för känsliga affärer konstaterade Ericsson att den
	operatör	frågade funktioner för att ta reda på	efterfrågade användningen uppfyller kraven på skydd av privatliv och
		enskilda abonnenters geografska plats.	yttrandefrihet eftersom den kommersiella användningen kräver använda­
		Dessa funktioner skulle användas dels för	rens samtycke, och eftersom myndigheterna endast kan lokalisera perso­
		kommersiella syften, dels av myndigheter	ner som själva har ringt nödnumret. Eftersom förfrågan kom från ett hög­
		för lokalisering i samband med nödsamtal.	riskland beslutade Ericsson ändå att fastställa avtalsenliga begränsningar
			som innebar att lösningen endast kunde användas för de identiferade,
			legitima områdena. Dessutom infördes tekniska begränsningar så att
			uppgifter endast kunde levereras till specifcerade funktioner.
Avvisat	Statlig myndighet	En polismyndighet efterfrågade ett trådlöst	Tekniken i sig används endast för intern kommunikation. Däremot,
		transmissionsnät (Mini­Link) för intern­	under utvärderingen för känsliga affärer, konstaterades att den berörda
		kommunikation	polismyndighetens egna agerande har innefattat brott mot mänskliga
			rättigheter, exempelvis fall av tortyr. Därför beslutade Ericsson att avvisa
			affärsförbindelsen för att inte förknippas med potentiella brott som
			slutkunden kan komma att begå.
Avvisat	Lokal telekom­	En lokal telekomoperatörskund efter­	Under vissa omständigheter kan det fnnas legitima anledningar att neka
	operatör	frågade möjligheter att kontrollera vilka	åtkomst till ett nät för blockerade IMEI­nummer. Att däremot dela iden­
		användare som kan ansluta till operatö­	titetsuppgifter för varje användare som ansluter till nätet med statliga
		rens nät med hjälp av IMEI­nummer (Inter­	myndigheter kan inte anses som legitimt eller proportionerligt då det kan
		national Mobile Equipment Identity). IMEI	medföra allvarlig påverkan på skyddet för användarens integritet. Ericsson
		är ett unikt identiferingsnummer på varje	avvisade förbindelsen.
		mobiltelefon. Lösningen skulle innebära att
		identitetsuppgifter som samtalsloggar och
		platsinformation skulle delas direkt med
		polismyndigheter

==> picture [533 x 178] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Fall av känsliga affärer 2020
Riskhanteringsmetod för känsliga affärer
Försäljningsmöjligheter utvärderas utifrån följande
828 kriterier:
1. Portfölj: Gäller affären teknik för att lagra eller behandla
Land Portfölj identitetsuppgifter?
Risk- 2. Syfte: I vilket syfte och vilket sammanhang som kunden
utvärde- avser att använda produkten, tjänsten eller lösningen.
ring
Godkända 39 % 3. Kund: Typ av kund och ägarstruktur.
Godkända med villkor 58 %
Avvisat 3 % Kunder Syfte 4. Land: Ericsson anlitar ett tredjepartsföretag för riskana­
lyser för att rangordna länder utifrån risker som rör rätten
till privatliv och åsikts­ och yttrandefrihet. Dessutom följer
bolaget rutinmässigt den politiska utvecklingen i världen.
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

12

Informationssäkerhet

Information är avgörande för alla verk­ samheter, inklusive Ericssons. Därför måste bolagets information skyddas för att upprätthålla dess konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Det är grundstenen för Ericssons arbete med informationssäkerhet.

Hot och risker gällande informations­ säkerhet utvecklas snabbt på grund av ökande cyberbrottslighet och förhöjda geo­ politiska spänningar. Informationssäkerhet står fortsatt högt på Ericssons dagordning och bolaget arbetar hårt för att säkra sina kunder och den egna verksamheten.

Ericsson har många olika typer av data och tillgångar, inklusive information som skyddas av äganderätt och immateriella rättigheter, och bolaget måste alltid se till att dessa hanteras och skyddas på rätt sätt.

Bolagets främsta fokus inom informations­ säkerhet är att upprätthålla informationens konfidentialitet, integritet och tillgänglighet, utan att hindra verksamheten. Då värdet på information har ökat, liksom hotaktörers förmågor, har informationssäkerhet globalt blivit en fråga av nationell betydelse och en viktig faktor att ta hänsyn till inom informa­ tions­ och kommunikationsteknik (IKT).

Ericsson har upprättat ramverk för säker utveckling, kontinuitet, försäljning och leverans av produkter och tjänster samtidigt som man ständigt arbetar för att skydda medarbetardata.

Styrning och policyer

Arbetet med informationssäkerhet styrs genom Ericssons Group Enterprise Security Board, medan styrgruppen för produkt­ och teknik­ säkerhet hanterar produkt­ och portföljrelate­ rade säkerhetsfrågor. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance får regelbundna uppda­ teringar om informationssäkerhet. Incidenter kan rapporteras av både medarbetare och affärspartners via Ericssons Security Incident Management System, och ärendena vidarebe­ fordras sedan till lämplig funktion för hantering. Ericsson har ett etablerat ramverk för produkt­ säkerhet för att säkerställa att olika ärenden beaktas genom hela produktlivscykeln.

Policyer och direktiv fastställer kraven på Ericsson. Ericssons ramverk för pro­ duktsäkerhet innehåller ett obligatoriskt regleringsområde specifikt för säkerhet och användarintegritet vilket gäller för samtliga produkter. Ramverket för före­ tagssäkerhet utgör det interna regelverket för att skydda bolaget. Ett koncerndirektiv

för krishantering reglerar hanteringen av allvarliga incidenter och större kriser.

Ericssons ledningssystem för informations­ säkerhet är globalt certifierat enligt ISO/IEC 27001. Alla medarbetare måste genomgå en särskild säkerhetsutbildning, och en mer djupgående utbildning används för att bygga upp Ericsson­specifik säkerhetskompetens.

Riskhantering

Ericssons kartläggning av hot och risker utgör grunden för utformningen av bolagets cyber­ säkerhetsförmågor. Bolagets interna team för hothantering använder extern och intern underrättelseinformation för att identifiera relevanta hot. Ericsson ser till att ha verktyg och förmågor för att kunna identifiera och agera mot cyberhot som riktas mot bolaget och dess kunder. Därför har Ericsson implementerat ett flertal verktyg inom hela IT­infrastrukturen. Bolaget har utökat sina förmågor inom över­ vakning­ och aktivitetsidentifiering för kritisk infrastruktur. Ericssons Cyber Defense Center övervakar kontinuerligt bolagets infrastruktur och kan åtgärda incidenter dygnet runt. Ericsson samarbetar med partners som bidrar med områdesspecifika kompetenser, under­ rättelseinformation och resurser. Ericsson kon­ trollerar löpande robustheten i bolagets system genom exempelvis simulerade säkerhetsan­ grepp. Medarbetarnas medvetenhet om säker­ hetsfrågor testas också regelbundet genom simulerade nätfiskeförsök och andra åtgärder.

Då hotbilden och Ericssons verksam­ hets­ och IT­system ständigt utvecklas genomför bolaget löpande säkerhetstester

Fokusområden för säkerhet och användarintegritet

==> picture [169 x 126] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Säkra produkter och tjänster
Användarintegritet och inbyggt dataskydd
Incidenthantering och hotanalys
Säker infrastruktur och Ansvarsfull hantering
säkra processer av personuppgifter
Styrning och ledning av säkerhet
och användarintegritet
----- End of picture text -----

för att kontinuerligt förbättra och anpassa säkerförmågorna. Ericssons säkerhetsstatus mäts baserat på standarden ISO 27001 och NISTCSF (National Institute of Standards and Technology). Förbättringsområden vad gäller NIST CSF identifieras utifrån uppmätt funk­ tionsmognad. En större åtgärd som genomförts inom bolaget 2020 omfattar investeringar i identitets­ och åtkomsthantering (IAM), riskminimering inom interna oegentligheter, hantering av tredjepartsrisker och reviderad säkerhetsstyrning. Ericsson investerar kontinuerligt i artificiell intelligens och auto­ matisering inom alla säkerhetsområden.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjeparter inte följer regler för informationssäkerhet och lagar inom användarintegritet, interna reglerler eller Ericssons relaterade policyer och direktiv.

• Hotaktörer som riktar in sig på Ericssons immateriella rättigheter, nätverk och ekonomiska data, kundinformation och personuppgifter.

• Strängare eller nya krav på informations­ säkerhet och användarintegritet från intressenter eller lagstiftare kan påverka Ericssons verksamhet.

• Otillgänglighet av system orsakat av mänskliga misstag, otillräcklig kvalitets­ kontroll eller bristande kontinuitetsarbete

Ericssons förmågor

• Product Security Incident Response Team (PSIRT)

• – Ericsson IT Incident Response Team (ERICERT)

• Säkerhetsverksamhet och digitalt forensicslabb

• Ericssons nätsäkerhet

• Globala och nationella dataskyddsombud

• Nätverk av rådgivare inom användarintegritet

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

13

Integritetsskydd

Ericsson är en ledande leverantör av informa­ tions­ och kommunikationsteknik, och inte­ gritetsskydd är en grundsten i alla produkter och tjänster som bolaget levererar. Ericssons produkt­ och affärsprocesser är utformade för att säkerställa att integritetsskydd och yttran­ defrihet respekteras inom hela verksamheten (se kapitlet om respekt för mänskliga rättighe­ ter på sidorna 10–11).

Lagstiftare har mött den ökande använd­ ningen av personuppgifter med att utveckla nya, mer omfattande dataskyddslagar, till exempel EU:s allmänna dataskyddsförordning (GDPR). Kunderna blir också allt mer medvetna om integritetsfrågor när medieintresset för dessa frågor ökar. Striktare lagstiftning har redan införts i många länder och förväntningen är att allt fler länder kommer att införa GDPR­ liknande lagar om dataskydd. Därmed kommer kraven på Ericsson att öka.

Ericsson arbetar målmedvetet för att upprätthålla integriteten för personuppgifter. Det innefattar uppgifter som rör medarbe­ tare, affärspartners och dess leverantörer, extern personal, kunder och dess användare. Möjligheterna att använda personuppgifter för att förbättra produkter, lösningar och tjänster ökar i snabb takt, vilket gör att integritetsfrågor blir viktigare.

Integritetsskydd ingår i Ericssons affärs­ etiska kod. För att uppfylla åtagandet i den affärsetiska koden och tillmötesgå lagar, regler och kundkrav strävar Ericsson efter fullständig regelefterlevnad av all relevant integritets lagstiftning. Det innefattar även att kommunicera kring regelefterlevnaden och hur åtaganden uppfylls.

2020 antog Ericsson GDPR som en global basnivå även utanför EU, med lokala anpassningar där det behövs. Vår strategi för integritetsskydd omfattar hela koncernen och innefattar alla integritetsaspekter, inklu­ sive all behandling av externa och interna personuppgifter inom GDPR­dimensionerna produktintegritet, personuppgiftsbiträden och personuppgiftsansvariga.

Styrning, riskhantering och åtgärder

Den koncernövergripande strategin för integ­ ritetsskydd fyller tre viktiga funktioner: den i) främjar strategiska beslut på högre nivåer, ii) gör det lättare att kommunicera kring Ericssons arbete med integritetsskydd och iii) gör att integritetsfrågor kan hanteras mer konsekvent inom organisationen. Den här strategin fungerar som ett komplement till alla enhetsspecifika säkerhetsstrategier, till exem­ pel inom koncernfunktionerna Technology och Security, och de övergripande aktiviteterna kopplade till regelefterlevnad. Andra strategier måste samordnas med koncernens integritets­ skyddsstrategi för att undvika avvikelser.

Chief Privacy Compliance Officer/Group Data Protection Officer för koncernen leder strategiformuleringsprocessen och samordnar arbetet med strategirevideringar med rele­ vanta intressenter inom bolaget. Alla uppdate­ ringar av den här strategin granskas av Group Enterprise Security Board samt styrgruppen för produkt­ och tekniksäkerhet, och därefter godkänns de av Group Compliance Committee som även är ägare. Ericsson har också lokala dataskyddsombud som en del av bolags­ styrningsstrukturen.

För att Ericsson ska uppnå sina mål inom produktsäkerhet och ­integritetsskydd har bolaget arbetat systematiskt med att utveckla en modell som gör att säkerhets­ och integri­ tetsfaktorer beaktas under alla faser av produk­ tutvecklingen. Security Reliability Model (SRM) är ett exempel: ett specifikt styrningsramverk för inbyggd säkerhet och integritet i Ericssons produkter och som är integrerat i koncernens strategi för integritetsskydd.

Från och med 2020 drivs regelefterlevnads­ frågor som rör integritetsskydd av koncernens Privacy Compliance Office. Ericsson har också organiserat om ledningsarbetet och ansvars­ fördelningen för regelefterlevnadsfrågor som rör integritetsskydd inom bolaget. Strategin för integritetsskydd och ramverket för regelefter­ levnad av integritetsskydds bestämmelser har även utvecklats. Att definiera nyckeltal är en del i implementeringen av ramverket.

Riskhantering

Som bolag måste Ericsson hantera flera inte­ gritetsrelaterade risker, främst vad gäller över­ trädelser av kundkontrakt, sekretessintrång och bristande regelefterlevnad på grund av att integritetslagstiftningen ser olika ut i olika delar av världen. Ett kontinuerligt förbättringsarbete behövs för att hantera de risker som bolaget exponeras för i dagsläget. Kunderna samt slutanvändarna kräver att de företag som hanterar och behandlar deras personuppgifter gör det på ett säkert och etiskt sätt.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att medarbetare eller tredjepart inte följer integritetslagstiftning, regleringar, intres­ senternas förväntningar eller relaterade Ericsson­policyer.

• Nya eller snabbt föränderliga krav från intressenter eller myndigheter.

• Olikartad integritetslagstiftning i olika delar av världen och implementering av strikta och i vissa fall motsägelsefulla lagkrav.

• Hantering av globala dataflöden dygnet runt med striktare krav på gränsöver­ skridande dataöverföringar och/eller lokalisering.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

14

Hälsa, säkerhet och välmående

Ericssons medarbetare är det viktigaste av allt. Bolaget har åtagit sig att tillhandahålla en säker och hälsosam arbetsmiljö för sina medarbetare och sina leverantörers medar­ betare genom bolagets globala strategi, foku­ serade program och ambitiösa mål. Ericsson bibehåller ett starkt fokus på att minimera hälso­ och säkerhetsrelaterade risker genom att använda och utveckla säkra arbetssätt och främja en positiv säkerhetskultur. Inom bolagets globala program Ericsson Care drivs en proaktiv agenda som går längre än att bara följa gällande lagar och regler, internationella standarder och relaterade kundkrav.

Under 2020 hade Ericssons ledning ett tydligt fokus på bolagets hantering av Covid­ 19­pandemin. Bolaget har bland annat använt medarbetarundersökningar och tillhandahållit fortbildning för chefer för att följa upp pande­ mins effekter på medarbetarnas hälsa, framför allt med fokus på psykisk hälsa. Vidare har bolaget utökat sina åtgärder och resurser för att hjälpa medarbetarna att upprätthålla en god hälsa, till exempel genom medarbetar­ stödprogram, utbildning om psykisk hälsa och insatser för ökad medvetenhet.

Välmående i fokus

Ericsson är övertygade om att medarbetare som mår bra presterar bättre och därav stödjer bolagets affärsstrategi. Programmet för hälsa är en del av det övergripande ramverket Ericsson Care, och det har fyra komponenter: fysisk, känslomässig, ekonomisk och social hälsa.

Under 2020 etablerade Ericsson ett syste­ matiskt arbetssätt för hälsofrågor med verktyg och resurser som medarbetarna enkelt kan komma åt via särskilda interna webbportaler. Dessa portaler har besökts mer än 67 000 gånger. Under året genomförde Ericsson också två medarbetarundersökningar i syfte att utvärdera bolagets åtgärder under pandemin. Resultatet visade att de flesta medarbetare inte har upplevt att distansarbetet har haft någon nämnvärd påverkan på produktiviteten. De har också känt att de har haft bra stöd från företaget som visat ett genuint intresse för hur de mår. Mer än hälften av bolagets medarbetare uppgav dock att de kände sig mer stressade. De främsta hälsorelaterade behov som rapporterades var sjukvård, barn­ eller familjeomsorg och jobbtrygghet.

Ericssons hälsoinsatser under 2020 var huvudsakligen fokuserade på stress och mot­ ståndskraft för att möta dessa behov, samt ett möbelpaket för hemmabruk som lanserades för att förbättra ergonomin och arbetsmiljön för alla som behövt arbeta på distans.

Styrning, policyer och direktiv

Ericssons förhållningssätt och åtaganden vad gäller hälsa och säkerhet sammanfattas i den relaterade koncernpolicyn som finns på Ericssons webbplats.

Frågor som rör hälsa och säkerhet inom Ericsson hanteras globalt genom två forum. Det första är Global OHS Board som driver genomförandet av strategi och program inom verksamheten och som inkluderar medlem­ marna i Ericssons koncernledning. Det andra är Major Incident Review Board som granskar resultat och allvarliga incidenter[1)] och som består av högre chefer inom organisationen. Dessa forum har förgreningar inom marknads­ områdena för att främja konsekvens, samord­ ning och tydlig ansvarsfördelning.

Bolagets arbete med miljö, hälsa och säkerhet är strukturerat som en genomgri­ pande global enhet, med specifika hälso­ och säkerhetsavdelningar inom varje affärs­ och marknadsområde. Den globala enheten fastställer strategi, policyer, ramverk och krav. Affärsområdena utvecklar processer, verktyg och lösningar för att hantera riskerna inom respektive område baserat på verksamhetens art. Marknadsområdena ansvarar för att kraven kommuniceras ut från den globala enheten, för att hantera lokala operativa risker och för att driva initiativ med fokus på hälsa och säkerhet som uppmuntrar till delaktighet från medarbetarna.

Ericssons styrning och ledningssystem för hälsa och säkerhet har certifierats enligt kraven i OHSAS 18001 (Occupational Health and Safety Assessments Series), och certifieringen gäller hela bolagets verksamhet. Under 2020 påbörjade Ericsson övergången från OHSAS till ISO 45001 (ledningssystem för arbetsmiljö).

Riskhantering

Ericssons ledningsgrupp för hälsa och säkerhet (EHS) genomför årliga strategiska utvärde­ ringar för att identifiera risker och möjligheter på bolagsnivå, motverka oönskade följdverk­ ningar av risker och utvärdera effekten av kontrollåtgärder.

Som underlag för EHS­utvärderingarna av risker och möjligheter används sammanställda och analyserade resultat från marknads­ och affärsområden. Flera andra typer av infor­ mation används också, till exempel (men inte begränsat till) om potentiella faror, juridiska ärenden, krav från kunder och intressenter samt farhågor och erfarenheter från incident­ utredningar.

Utifrån dessa utvärderingar definieras mål, nyckeltal och resultatmått som sedan följs upp på lämplig nivå inom marknadsområden,

affärsområden och koncernfunktioner. Utfallet av utvärderingarna används också för att granska effekten och ändamålsenligheten hos befintliga kontrollåtgärder för att förhindra incidenter.

De största säkerhetsriskerna som identifie­ rats inom bolaget är framförande av fordon, klättring och arbete på hög höjd samt arbete med elektricitet. De här arbetstyperna stod fortsatt för merparten av dödsfallen och de all­ varliga incidenterna under 2020, och riskerna är främst relevanta för fältarbete.

De främsta hälso­ och säkerhetsrelaterade risker som identifierades 2020 rörde psykisk hälsa, inklusive stress och balansen mellan arbete och fritid, samt belastningsergonomiska risker. Vi noterar att dessa risker har ökat under 2020 på grund av Covid­19­pandemin.

Som en del av bolagets arbete för att minska hälso­ och säkerhetsriskerna måste alla som arbetar på uppdrag av Ericsson, inklusive leverantörer, ha lämplig kompetens, utbildning och erfarenhet inom hälsa och säkerhet för sina arbetsuppgifter. Ericsson identifierar utbildningsbehov och tillhandahåller utbildning baserat på varje medarbetares arbetsuppgifter och relevanta risker. Alla medarbetare måste genomgå en introduktionskurs om hälsa och säkerhet. Det finns också andra kurser med specifikt fokus, till exempel om säker körning och om nolltoleransregler för säkerhet, för alla medarbetare och leverantörer.

Incidentrapportering

Alla incidenter som rör hälsa och säkerhet hos Ericssons medarbetare och leverantörer och som rapporteras genom Global Incident Reporting Tool (GIRT) utreds. Detta inkluderar orsaksanalys för att åtgärda skador och förhindra att incidenten upprepas. Ericsson uppmuntrar sina och leverantörernas medar­ betare att rapportera risker, faror, möjligheter och incidenter som rör hälsa och säkerhet på ett transparent sätt.

Under 2020 påbörjades implementeringen av ett nytt GIRT­verktyg som utformats för att erbjuda bättre användarupplevelser, intel­ ligenta dataanalyser och smidig integration med andra verktyg och moduler. Det blir också möjligt att offlinerapportera incidenter och att få aviseringar i realtid och trendinformation. Dessutom ska farhågor kring hälsa och säker­ het med koppling till hem­ eller distansarbete kunna hanteras med det nya verktyget.

Genomförda åtgärder

Ericsson har fortsatt att utveckla sin konse­ kvenshanteringsprocess för att skapa ytterli­ gare enhetlighet och stärka implementeringen

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande 15

av bolagets arbetsmiljökrav för leverantörer (se bild 1). Totalt har 162 överträdelser av leverantörer rapporterats under 2020, varav 65 ledde till Röda kort[2)] och 97 ledde till Gula kort[2)] . De flesta av dessa överträdelser rörde felaktig användning av personlig skyddsut­ rustning (PPE), felaktiga procedurer vid arbete på hög höjd, avsaknaden av nödvändiga riskbedömningar och avsaknaden av korrekta certifieringar för leverantörens medarbetare. De primära konsekvenserna av utfärdade röda och gula kort var, i turordning: utökade kvalitets inspektioner/revisioner, ekonomiska viten, skriftliga varningar, avslutade samarbe­ ten och minskad affärsvolym (se bild 2).

För att ytterligare stärka bolagets arbete och medvetenhet om säkerhet och hälsa höll Ericsson en virtuell Ericsson Care­vecka i okto­ ber 2020. Det är ett årligt evenemang för hela bolaget som stärker Ericssons åtaganden på det här viktiga området. På grund av Covid­19­ pandemin har Ericsson anpassat sina utbild­ ningar och seminarier inom hälsa och säkerhet så att de kan genomföras virtuellt.

Resultat 2020 och måluppföljning

Bolaget har redan uppnått målet om att minska antalet allvarliga incidenter med minst 30 % till 2022, med basnivå 2019. Under 2020 minskade antalet allvarliga incidenter med 43 %, vilket överträffar målet.

Vidare minskade antalet dödsfall inom Ericsson med 36 % jämfört med 2019, vilket innebär att de senaste årens nedåtgående trend fortsätter. Effekten av de kontrollåtgärder som vidtagits för leverantörer och Ericsson­ medarbetare som utförde fältarbete var en bidragande faktor till den här minskningen.

Under 2020 minskade också antalet inci­ denter inom Ericsson med 47 % vilket medförde att antalet förlorade arbetsdagar minskade med 45 % jämfört med 2019. Detta är en logisk följd av att fler medarbetare arbetar hemifrån på grund av pandemin och av de initiativ som bolaget genomfört under året.

Ericsson vill visa sitt starka engagemang för en säker och hälsosam arbetsplats. Ericsson har formulerat ett nytt mål med 2020 som basnivå om noll dödsfall och noll incidenter som leder till förlorade arbetsdagar senast 2025. Se Mål och fokusområden 2021 nedan.

Mål och fokusområden 2021

Utvecklingen av Ericsson Care­programmet fortsätter för att uppnå det nya målet om noll dödsfall och förlorade arbetsdagar till 2025. Ericsson Care­programmet innefattar bland annat följande:

• Förstärkt ledarskap och mer kunskap och medvetenhet om säkerhetsfrågor inom hela bolaget.

• Ytterligare förbättringar av processer och standardiserade arbetssätt.

• Samverkan med medarbetare och leveran­ törer för att skapa och främja en företags­ kultur som präglas av hälsa och säkerhet.

• Distribution av ett omfattande, modulärt utbud av hälso­ och säkerhetsverktyg, som gör det lättare att integrera och digitalisera processer.

• Ytterligare förbättringar och standardise­ ring av processerna för val och introduktion av leverantörer samt resultathantering.

Ericsson fortsätter att utöka hälsofrämjande åtgärder, bland annat:

• Förbättrad tillgång till professionellt stöd vid behov, till exempel genom utökad tillgång till medarbetarstödprogram.

• Kontinuerlig fortbildning för medarbetare och chefer för att öka medvetenheten om vikten av att prioritera hälsa.

• Digitala lösningar som bidrar till en sundare livsstil och uppmuntrar goda vanor som ger bättre psykisk och fysisk hälsa.

• Implementering av en struktur som upp­ muntrar till samverkan med medarbetare i hälsorelaterade frågor.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Underlåtelse att uppfylla legala krav och krav från intressenter.

• Underlåtelse att implementera Ericsson Care­programmet på ett konsekvent och standardiserat sätt i hela världen.

• Bristande regelefterlevnad av Ericssons hälso­ och säkerhetskrav i leverantörs­ kedjan.

• Ökade risker för muskel­/skelettskador samt för den psykiska hälsan, inklusive stress och balansen mellan arbete och fritid.

• 1) En allvarlig incident definieras som en incident som leder till mer än tre förlorade arbetsdagar.

• 2) Röda respektive gula kort indikerar allvarlighetsgraden av leve­ rantörens överträdelse av våra regler för hälsa och säkerhet. Röda kort tilldelas för allvarliga överträdelser och innebär omfat­ tande konsekvenser.

Bild 1: Konsekvenshantering för leverantörer 2020

Bild 2: Beslutade konsekvenser för leverantörer

==> picture [256 x 133] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totala antalet överträdelser 65 97
Felaktig användning av personlig skyddsutrustning 21 43
Arbete på höjd 22 14
Avsaknad av riskbedömning/säkra arbetsförhållanden 10 23
Avsaknad av nödvändig och certifierad kompetens 7 13
Otillräcklig incident och resurshantering 3 2
Bristande efterlevnad av kör/fordonsrutiner 2 2
0 50 100 150 200
Röda kort Gula kort
----- End of picture text -----

==> picture [236 x 134] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

100
80 69
60
40
9
29
20 18
15 1
4 10 7
0
Ökning av Ekonomisk Skriftlig varning Samarbete med Minskning av
kvalitetsinspektioner påföljd utfärdad leverantör avslutat affärsvolym
och revisioner
Röda kort Gula kort
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

16

Ansvarstagande i leverantörskedjan

Hanteringen av sociala och etiska effekter samt miljöpåverkan i Ericssons leverantörsbas är en del av bolagets helhetssyn på värdekedjan. Världen över stiftas fler lagar på det här områ­ det samtidigt som förväntningarna från intres­ senter ökar, och därför är det en viktig fråga för bolaget. Ericsson arbetar med sina leverantörer för att åstadkomma kontinuerliga förbättringar i enlighet med bolagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande (sidan 3).

Uppförandekod för affärspartners

Ericssons uppförandekod för affärspartners utgör grunden för Ericssons program för ansvarstagande i leverantörskedjan och omfattar fyra huvudområden: miljöledning, mänskliga rättigheter och rättvisa arbets­ villkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt affärsetik och antikorruption. Ericsson erbjuder kostnadsfria onlineutbildningar om uppförande koden för affärspartners, och dess­ utom erbjuds utbildningar med särskilt fokus på antikorruption, konfliktmineraler och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Utbildningen om uppförandekoden uppdaterades 2020 utifrån den senaste versionen av koden. Alla leverantörer måste genomgå en självutvär­ dering som en del av introduktionsprocessen, för att eventuella risker ska upptäckas i ett så tidigt skede som möjligt. Om en leverantör inte följer uppförandekoden kan leverantörsavtalet komma att sägas upp.

Covid-19-pandemin

Under Covid­19­pandemin har Ericsson fokuserat på att skydda sin personal, inklusive leverantörerna. De huvudsakliga riskerna som pandemin medför vad gäller ansvarstagande i leverantörskedjan rör tvångsarbete samt hälsa och säkerhet. Ericsson har informerat sina leverantörer om vikten av att motverka riskerna på dessa områden.

Pandemin har inte haft någon större påver­ kan på kundernas efterfrågan, och därmed har ingen större nedgång skett i Ericssons beställningar till leverantörerna. Riktlinjerna till såväl intern som extern personal har varit att i möjligaste mån arbeta hemifrån. Ericsson har fokuserat på att stärka IT­miljöerna för att möjliggöra hemarbete. En annan effekt av Covid­19­pandemin är att leverantörs­ revisioner har fördröjts.

Riskbedömningar, revisioner och regelefterlevnad

Ericsson anlitar en utomstående tredjeparts­ granskare för att utvärdera leverantörernas efterlevnad av uppförandekoden. 2020 genomfördes 83 revisioner hos leverantörer i 36 länder. Programmet fokuserar främst på de största leverantörerna, som tillsammans står för 90 % av Ericssons leverantörsutgifter. Detta motsvarar cirka 3 000 leverantörer av Ericssons totalt 19 000 nivå 1­leverantörer. Bland dessa 3 000 väljer Ericsson ut leverantörer för revision utifrån en riskbedömning som baseras på fyra kriterier: land, affärsfaktorer, hur lång tid det gått sedan den senaste revisionen och vilken typ av tjänst eller produkt som levereras.

Under 2020 utvärderades 99 % av Ericssons leverantörer på detta sätt. Ericsson betraktar varje revision som en förbättringsmöjlighet och leverantörerna förväntas åtgärda eventuella upptäckter som görs. De flesta större avvikelser som identifierades under revisioner mot uppfö­ randekoden under 2020 rörde arbetstider, löner och förmåner medan de flesta mindre avvikel­ ser rörde hälsa och säkerhet samt faror.

Ericssons internrevision genomför också leverantörsrevisioner för avtalsefterlevnad för att kontrollera att leverantörskraven följs. Dessa revisioner är mer omfattande och täcker dels frågor som rör uppförandekoden, dels områden som säkerhet, efterlevnad av handelsregler och säkerställande av

affärs kontinuitet. Under 2020 genomfördes 23 revisioner för avtalsefterlevnad och de flesta avvikelserna rörde hälsa och säkerhet, kvalitetshantering, uppförandekoden och säkerställande av affärskontinuitet.

Revisioner och andra bedömningar ingår i det ramverk för resultatmätning som tillämpas för nyckelleverantörer. Utöver bolagets egna revisionsprogram tillämpar Ericsson RBA­ revisionsprogrammet (Responsible Business Alliance). Bolaget arbetar för att öka andelen leverantörer som är medlemmar i RBA.

På grund av pandemin har revisioner fördröjts eller skjutits upp. Detta innebär att färre revisioner totalt utfördes under första halvåret 2020, med en liten ökning under det andra halvåret. Av denna anledning har Ericsson genomfört såväl inledande revisioner som uppföljningsrevisioner på distans. Distansförfarandet har fungerat väl och kommer att användas även i fortsättningen. Distansrevisioner kan dock inte helt ersätta revisioner på plats som är mer omfattande.

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Bolaget anser att incidenter som rör OHS (hälsa och säkerhet på arbetsplatsen) går att förhindra. Ericssons inköpsprocesser och arbetssätt granskas som en del av Ericsson Care­programmet för att minska hälso­ och säkerhetsrisker. De största riskerna för hälsa och säkerhet gäller leverantörer av anläggningsservice. Bolagets program för konsekvenshantering tillämpas för leverantörer av anläggningsservice och syftar till att stärka regelefterlevnaden och förbättra säkerhets­ standarder samt uppmuntra till och underlätta rapportering av bristande regelefterlevnad. De vanligaste rapporterna och överträdelserna hos leverantörer av anläggningsservice under 2020 rörde klättring och felaktig användning av personlig skyddsutrustning. Mer information finns på sidorna 14–15.

Planering av riskbedömning och revisioner

==> picture [75 x 30] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tusentals leverantörer
Identifiering av kritiska
leverantörer
----- End of picture text -----

Riskbedömning

• Topp 90 % av leverantörsutgifterna

• Geografisk risk

• Typ av tjänst eller produkt

==> picture [122 x 25] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 Planeras varje år eller enligt
rullande schema
----- End of picture text -----

• Granskad under de senaste 2 åren

• Affärsmässiga överväganden

Riskbedömning för leverantörer

Planering

Revisioner

Uppföljning och förbättringar

Utförs av Ericsson

Utförs av tredjepartsrevisor

Utförs av tredjepartsrevisor och Ericsson

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

17

Affärsetik och antikorruption

Under 2020 lanserade Ericsson en förbättrad process för tredjepartshantering i flera regioner. Den nya processen har utformats för att säkra effektiv identifiering och hantering av potenti­ ella risker för mutor och korruption i leverantör­ skedjan och inom försäljningsverksamheten. Ericsson planerar att lansera den förbättrade processen i återstående regioner i början av 2021. Syftet med processen är att identifiera och utföra riskbedömning och andra relevanta kontroller av bolagets leverantörer och samarbetspartners. Den globala lanseringen stöds av ytterligare verktyg som underlättar automatisering och dokumentation av proces­ sen. Ericsson fortsätter också med automatisk screening av sina leverantörer på veckobasis. Screeningen omfattar områden som lagar och regler, finansiella frågor, miljöfrågor, sociala frågor, arbetsvillkor, negativ medieuppmärk­ samhet samt observationslistor över politiskt utsatta personer, sanktionslistor och statligt ägande. Varningar övervakas och granskas i kontrollprocessen.

Resultat för reviderade leverantörer

==> picture [96 x 116] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Revisioner
2020
Överensstämmelse 79 %
Kritiska 13 %
Varning 8 %
----- End of picture text -----

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor

Under 2020 färdigställde Ericsson en lista över särskilt relevanta frågor som rör mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. Listan baseras på indata från interna och externa experter och intressentdialoger, revisionsresultat och en omfattande analys av bolagets leverantörs­ kategorier. De mest relevanta riskområdena är bland annat tvångsarbete, levnadslön, arbets­ tider, diskriminering, OHS, konfliktmineraler och dess påverkan på exempelvis råvaruinköp, organisationsfrihet och rätten till kollektiv­ avtal. Ericssons “Modern Slavery and Human Trafficking Statement” finns på Ericssons webbplats.

Miljöledning

Ericsson har miljökrav för sina affärspartners på områdena tillverkning, transport, energi­ användning, GHG­utsläpp, kemikalier i tillverkningen, kemikalieinnehåll i produkter samt vatten­ och avfallshantering. De mest väsentliga miljöaspekterna som identifierats i leverantörskedjan rör leverantörernas koldioxid­ avtryck och avfallsgenerering. Arbetet med dessa områden koordineras i bolagets Circular Economy and Portfolio Sustainability Program (se sidan 20).

Ericsson har angett ett mål för de leveran­ törer med högst utsläpp och som är strategiskt viktiga om att de ska formulera egna 1,5°C­ mål. Vid slutet av 2020 har 35 av de leveran­ törer som omfattas åtagit sig att formulera ett sådant mål, se sidan 21. För att ytterligare främja klimatåtgärder i globala leverantörs­ kedjor var Ericsson en av initiativtagarna bakom 1,5 °C Supply Chain Leaders. Inom ramen för det här initiativet stödjer bolaget det nyligen lanserade SME Climate Hub som syftar

till att uppmuntra klimatåtgärder bland små och medelstora företag.

Due diligence för råvaruinköp

Ericssons angreppssätt vad gäller inköp av mineraler och metaller följer OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leverantörs­ kedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden (OECD­ riktlinjerna). Utöver tenn, tantal, volfram och guld (3TG) har även kobolt lagts till på listan över de mineraler för vilka Ericsson begär information från sina leverantörer. Det finns ofta flera leverantörsled mellan Ericsson och smältverk eller mineralförädlare, och Ericsson har normalt inga direkta inköpsrelationer med dessa. Bolaget är medlem i Responsible Mineral Initiative och stödjer systemet för certifiering av smältverk och förädlare (RMAP). För att öka transparensen redovisar Ericsson nu rimligt ursprungsland för konfliktmineraler i bolagets Conflict Minerals Report som utarbetas enligt USA:s Dodd­Frank Act. Denna rapport finns på Ericssons webbplats.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjepart inte följer Ericssons uppförandekod för affärspart­ ners.

• Brister i spårning, redovisning och ursprungskontroll samt brister vid inköp av material, inklusive av konfliktmineraler, som används i tillverkningen av Ericssons produkter.

• Förändrade eller nya myndighetskrav kan inverka negativt på tillgången och priserna för material som används för tillverkning av produkter.

Resultat för reviderade leverantörer efter uppföljning

==> picture [96 x 116] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Uppföljningar
2020
Överensstämmelse 89 %
Kritiska 5 %
Varning 6 %
----- End of picture text -----

Resultat för reviderade leverantörer efter uppföljning, per revisionsområde, %

==> picture [380 x 161] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Antikorruption
Miljöledning
Kommunikation av krav till underleverantörer
Kemikaliehantering
System för incidenthantering, förebyggande och korrigerande åtgärder
Förebyggande av olyckor och incidenter
Hälsa- och säkerhetsstandarder och faror
Hantering av kompetensfrågor
Minderårig arbetskraft, tvångsarbete samt modernt slaveri
Arbetstider, löner och förmåner
Ledningsdialog, diskriminering
Anställningsavtal, föreningsfrihet
0 20 40 60 80 100
Överensstämmelse Varning Kritisk
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

18

Mångfald och inkludering

Mångfald och inkludering är en viktig grund för Ericssons värderingar, kultur och framtida framgångar. Under ett år som i hög grad präglats av en global pandemi och omfattande osäkerhet i samhället har Ericsson stärkts i övertygelsen om att inkluderande arbetsplatser med mångfald är ett måste ur ett såväl affärs­ mässigt som etiskt perspektiv.

2020 var ett viktigt år för Ericssons arbete med mångfald och inkludering. Ett år fyllt av reflektioner, dataanalyser och utveckling av en ny strategi. Bolaget inledde en omfattande granskning av sina arbetssätt inom mångfald och inkludering för att omfokusera, göra nya investeringar och öka takten i förändringsarbe­ tet på ett mer målinriktat sätt för att förbättra inkluderingen och representationen bland medarbetarna. Ericsson bygger vidare på de framgångsrika initiala investeringar som gjordes i beteendevetenskap under 2019 och början av 2020, och har åtagit sig att anta ett evidensbaserat arbetssätt för mångfald och inkludering inom hela bolaget.

Vi eftersträvar en inkluderande och rättvis arbetsplats, där vi skapar utrymme för våra medarbetare att dela med sig av sina unika perspektiv.

Ericsson har åtagit sig att göra flertalet investeringar, som exempelvis att se över alla medarbetarrelaterade processer för att säker­ ställa att de är fria från fördomar, en analys av anställdas kompensation för att säkerställa en rättvis behandling och att skapa en central och dedikerad grupp som arbetar med mångfald och inkludering.

Styrning och ledning

Koncernfunktionen People ansvarar för allt arbete med mångfald och inkludering inom bolaget, inklusive strategiarbete och konti­ nuerlig utveckling av medarbetarrelaterade policyer och initiativ som genomförs lokalt. Under 2020 föreslogs en ny styrnings­ och ledningsstruktur för arbetet med mångfald och inkludering som kommer att genomföras under 2021.Strukturen innebär att ansvaret delege­ ras ut till affärsenheterna så att mångfald och inkludering kan integreras mer övergripande i affärsstrategin, Ericsson fortsätter att fokusera på att öka representationen av kvinnor inom hela bolaget och utvidgar också arbetet till att omfatta andra underrepresenterade grupper. Under 2020 utformades en central funktion för mångfald och inkludering som stöd för enhe­ terna, och arbetet kommer att fortsätta fram till mitten av 2021 med rekrytering av lokala,

dedikerade medarbetare inom mångfald och inkludering.

Resultat 2020

Under 2020 hade Ericsson målet att öka representationen av kvinnor till 30 % inom hela bolaget. Samtidigt som bolaget överträffade målet bland högre chefer[1)] (~32 % kvinnor) så bibehölls andelen kvinnor i bolaget som helhet på ~25 % 2020, och bland linjechefer ökade representationen med 1 % (21 %).

Ericssons strävan mot att uppnå könsbalans 2020 drevs av ambitiösa, lokala rekryterings­ mål, fler medvetenhetshöjande åtgärder och aktivering genom lokala och globala initiativ. Under 2020 gjordes investeringar i expert­ kunskaper för att utveckla ett nytt arbetssätt för mångfald och inkludering och flera grund­ läggande initiativ lanserades som kommer att ge kontinuerlig effekt över tid. Några av resultaten från året:

• Etablering av ALTitude – ett ledarskapspro­ gram som fokuserar på att accelerera kvin­ nors karriär. 52 % av de första deltagarna har fått en förändrad roll eller befordran efter att de slutfört programmet. 94 nya kvinnliga kandidater har nominerats till att delta i ALTitude under 2021.

• Genomförande av flertalet beteendeveten­ skapliga tester som utformats för att mot­ verka fördomar och de hinder som kvinnor kan möta under rekryteringsprocesser och prestationsbedömningar. Ytterligare tester kring inkludering pågår eller planeras att genomföras under 2021.

• Lansering av en omfattande förändring av Ericssons rekryteringsprocess i syfte att förbättra helhetsupplevelsen, öka anställningstakten och motverka fördomar, som sammantaget ska bidra till Ericssons strävan efter att öka mångfalden och inklu­ deringen.

Utöver de kontinuerliga rekryteringsinsatserna för att nå fler kvinnor och andra underrepre­ senterade grupper arbetar bolaget också målmedvetet med utveckling för befintliga medarbetare från dessa grupper. Följande statistik visar de framsteg som Ericsson har gjort för att förbättra representationen vad gäller kön, generationstillhörighet och natio­ naliteter i ledningsgrupper inom hela bolaget:

• I utvecklingsprogram för chefer är 25 % av deltagarna kvinnor.

• I de globala programmen för ledarskapsut­ veckling är 25 % av deltagarna kvinnor och över 118 nationaliteter är representerade.

• Ericssons NextGen Advisory Council eta­ blerades för 10:e året i rad och består av en blandad grupp medarbetare som ger råd till koncernledningen i viktiga affärsfrågor. I denna grupp var 57 % kvinnor och 5 natio­ naliteter var representerade.

• Bland Ericssons linjechefer är 21 % kvinnor och över 75 nationaliteter är represente­ rade.

Utöver fokuset på representation och ledar­ skapsutveckling har Ericsson fortsatt arbetet med att utöka och investera i personalre­ sursgrupper, speciellt i marknadsområdet i Nordamerika. Grupperna leds av lokala Ericsson­volontärer och har skapats för att stärka gemenskapen bland dessa underre­ presenterade grupper av medarbetare och för att bidra till den bolagsomfattande agendan för mångfald och inkludering. Medlemmarna i personalresursgrupper stödjer, främjar och driver en arbetsmiljö som präglas av mångfald genom att bidra med sina unika perspektiv och kännedom om lokala förhållanden .

Huvudsakliga risker innefattar:

• Coronapandemin och dess globala effekter på skolor och familjeliv bedöms påverka kvinnor i oproportionerligt stor utsträck­ ning, vilket potentiellt kan leda till ökad medarbetaromsättning bland kvinnor.

• Den begränsade tillgången på och hårda konkurrensen om kvinnliga medarbetare inom STEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) kommer utmana våra rekryteringsbehov.

• Många av Ericssons största medarbetar­ grupper finns i regioner med allmänt utbredd ojämlikhet mellan könen och soci­ ala normer som hämmar kvinnors möjlig­ heter till anställning och karriärutveckling.

1) Medarbetare som rapporterar till koncernledningen.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ansvarsfullt företagande

19

Radiovågor och hälsa

I alla mobilnät, inklusive 5G, kommunicerar anslutna enheter med basstationer med hjälp av radiofrekventa elektromagnetiska fält (EMF), även kallade radiovågor. Sedan mobil­ telefonin började användas på 1990­talet har det funnits en viss oro bland allmänheten för att radiovågor från mobiltelefoner och basstationer kan ha negativa effekter för hälsan. Expertgrupper och hälsomyndigheter, däribland Världshälsoorganisationen (WHO, faktablad 193 och 304), har granskat den tillgängliga vetenskapliga litteraturen och dragit slutsatsen att inga hälsoeffekter kan kopplas till exponering för radiovågor från mobiltelefoner eller radiobasstationer som uppfyller internationella gränsvärden.

De flesta nationella myndigheter har antagit internationella vetenskapligt base­ rade gränsvärden för exponering för radiovå­ gor. Dessa gränsvärden har fastställts av International Commission on Non­Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och är satta med breda marginaler för att ge alla människor en hög skyddsnivå mot fastställda negativa effekter på hälsan. I mars 2020 publicerade ICNIRP reviderade riktlinjer baserat på en noggrann genomgång av relevant vetenskaplig litteratur. Gränsvärdena är till stor del oföränd­ rade, vilket bekräftar att de gränsvärden som dagens utrustning för mobilkommunikation uppfyller är säkra. Enligt vad som angetts av ICNIRP gäller riktlinjerna såväl 5G­teknik som alla andra typer av radioteknik.

Styrning, riskhantering och åtgärder

Ericsson Research, bolagets forskningsorga­ nisation inom koncernfunktionen Technology, ansvarar för det här området. I enlighet med Ericssons policy om elektromagnetiska fält och hälsa testas Ericssons radioprodukter i Ericsson Researchs EMF­laboratorium för att fastställa

5G, elektromagnetiska fält och hälsa

Samtliga 5G-frekvensband omfattas av gällande EMF-säkerhetsstandarder och gränsvärden

Den totalla EMF-exponeringen kommer att förbli låg jämfört med internaltionella EMF-gränsvärden, även med 5G

att de följer relevanta regulativa krav och standarder för elektromagnetiska fält innan de levereras till marknaden. EMF­laboratoriet följer den internationella standarden ISO/ IEC 17025 som fastställer allmänna kompe­ tenskrav för provningslaboratorier, och det är ackrediterat av den svenska ackrediterings­ myndigheten SWEDAC.

För att upprätthålla integritet och förtroende för testerna och resultaten är EMF­laboratoriet oberoende av andra delar av bolaget och chefen för EMF­laboratoriet rap­ porterar direkt till chefen för Ericsson Research. Detta uppfyller kraven på opartiskhet och oberoende i ISO/IEC 17025.

Exponeringsnivåer för elektromagnetiska fält från basstationer på platser där människor normalt uppehåller sig är typiskt mindre än en procent av de internationella gränsvärdena, eftersom radiovågornas intensitet minskar snabbt med avståndet. Det är endast i när­ heten av antenner som EMF­gränsvärdena kan uppnås, och utifrån de tester som utförs av Ericsson Research tillhandahåller bolaget information till kunderna om hur basstationer ska installeras för att säkerställa att obehöriga inte har tillgång till området.

Säkerheten för Ericssons medarbetare, kunder och leverantörer vid testning, installa­ tion och underhåll av radioprodukterna är viktig för Ericsson. Det finns en intern standard med fastställda minimikrav för arbete som utförs å Ericssons vägnar i områden där exponering för EMF kan förekomma. Detta för att säkerställa att hälso­ och säkerhetsaspekter hanteras korrekt. Ericsson tillhandahåller även infor­ mation om radiovågor och hälsa till kunder, allmänheten och andra intressenter, och stödjer forskning som bidrar till ökade kunskaper inom detta område.

5G-enheter och basstationer måste uppfylla samma EMF-säkerhetskrav som befintlig utrustning

Världshälsoorganisationen (WHO) och andra hälsomyndigheter har visat att inga hälsoeffekter har kunnat påvisas i samband med exponering för radiovågor från mobilkommunikation

En sammanfattning av den forskning om EMF och hälsa som har delfinansierats av Ericsson sedan 1998 finns på bolagets webb­ plats.

Resultat 2020

Ericsson utvecklar produkter och lösningar för 5G­nät för mobil kommunikation och designar och provar 5G­produkter så att de uppfyller kraven i EMF­standarder och regelverk. Bolaget deltar också aktivt i utvecklingen av internationella tekniska standarder för provning och installation av 5G­produkter för att säkerställa överensstämmelse med EMF­ gränsvärden för allmänheten och yrkesmässig verksamhet.

Under 2020 genomförde Ericsson forskning i samarbete med bolagets kunder för att fastställa de faktiska exponeringsnivåerna för elektromagnetiska fält från 5G­basstationer och användarutrustning. Vetenskapliga artiklar som beskriver resultaten publicerades i tidskrifter med öppen tillgång. De här studierna hjälper regulativa myndigheter och forskare att göra korrekta bedömningar av exponeringsnivåerna för radiovågor från 5G­utrustning.

För att bemöta de farhågor som en del människor har om 5G­nätens säkerhet och motverka spridningen av desinformation och vilseledande uppgifter har bolaget publicerat ytterligare information på sin webbplats, inklu­ sive länkar till faktabaserad information från myndigheter och internationella expertgrupper. I början av året spreds konspirationsteorier om en koppling mellan 5G och Covid­19 i sociala medier, vilket ledde till skadegörelse mot basstationsanläggningar i flera länder. Åtgärder för att stoppa spridningen av denna desinformation vidtogs snabbt av WHO, ITU och ett flertal nationella myndigheter organ som kraftigt fördömde den felaktiga informa­ tionen och klargjorde att 5G­mobilnät inte kan kopplas till virusspridningen. Ericsson lade ut länkar till dessa faktabaserade yttranden på sin webbplats.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Upplevda hälsorisker med koppling till elektromagnetiska fält kan leda till ökade myndighetskrav och orsaka förseningar i utbyggnad av infrastruktur.

• Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobil­ telefoner och mobiltelefonutrustning kan påverka Ericsson negativt genom minskad försäljning eller rättsliga processer.

Miljömässig hållbarhet

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

20

Miljömässig hållbarhet

Klimatförändringen är den mest brådskande globala utmaningen på lång sikt och eftersom alla miljöfrågor är sammanlänkade måste före­ tag ha ett helhetsperspektiv. De senaste åren har allt fler miljörelaterade förväntningar och krav riktats mot företag. En proaktiv hantering av frågor som rör klimatåtgärder och miljö är en central beståndsdel i Ericssons koncernstrategi.

Ericsson fokuserar på ett cirkulärt förhåll­ ningssätt där produktdesign, hållbar råvaruan­ vändning och produkternas energieffektivitet likväl som återanvändning, renovering och återvinning är viktiga områden. Ericssons arbete med miljömässig hållbarhet är indelat i följande områden:

• Implementera ett cirkulärt ekonomiper­ spektiv inom produktdesign och material­ användning.

• Minska utsläppen från bolagets egen verksamhet.

• Förbättra energiprestandan hos Ericssons produkter och lösningar.

• Påvisa hur Ericssons verksamhet och produkter kan bidra till minskade utsläpp inom andra branscher och samhället i stort.

Bolaget står fast vid åtagandet att stödja Parisavtalet och deltar också i flera partnersamarbeten för att gemensamt åstadkomma de globala klimatåtgärder som krävs för att begränsa den globala uppvärm­ ningen till 1,5 °C­målet, beskrivet av IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Bolaget har också formulerat mål som har godkänts av Science Based Target (SBT) Initiative.

Ericsson bidrar aktivt till konsultationer om strategierna för miljömässig hållbarhet som presenterats av EU­kommissionen inom ramen för den europeiska gröna given. Under 2020 intensifierade Ericsson sitt arbete med att följa

upp och utöva påverkansarbete kring kom­ mande lagförslag som påverkar bolaget. Detta genom branschorganisationer som exempelvis Digital Europe.

Ericsson har integrerat miljömässig håll­ barhet i affären. Det här arbetet drivs av ett bolagsomfattande program för cirkulär eko­ nomi och hållbarhet i portföljen som styrs av bolagets koncernledning. Syftet med program­ met är att driva arbetet med cirkularitet och hållbarhet så att dessa aspekter integreras helt i bolagets produkter och tjänster. Programmet är tvärfunktionellt och består av de sex arbets­ flöden som har störst inverkan på Ericssons strategi för miljömässig hållbarhet och dess genomförande. De sex arbetsflödena är: Klimatåtgärder, Energiprestanda, Cirkulär eko­ nomi, Material och ämnen, Ansvarstagande i leverantörskedjan samt Position och standarder.

==> picture [531 x 389] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ericssons Interleaved AIR 3237, som möjliggör utrullning av 5G­nät utan att behöva ta upp ytterligare plats
på siten genom integrering av en 5G Massive MIMO radio med en konventionell antenn.
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

21

Ericssons arbete med klimatfrågan

Ericssons klimatarbete och målformulering för den egna verksamheten och för branschen baseras på forskning. I över 20 år har Ericsson bedrivit forskning om hur informations­ och kommunikationsteknikbranschen (IKT) påver­ kar miljön och samhället, och hur bolagets produkter kan användas för att minska de globala utsläppen av växthusgaser. Ericsson samarbetar med universitet och företag och forskningsresultaten publiceras i form av expertgranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, rapporter och på konferenser.

Ericssons koldioxidavtryck och mål

Miljöpåverkan och koldioxidavtrycket från Ericssons värdekedja kvantifieras baserat på livscykelanalyser av produkter och genom omfattande forskning av påverkan från IKT­branschen. Under 2020 visade Ericsson Research att energiförbrukningen under användningsfasen för de produkter som säljs av Ericsson står för över 82 % av bolagets totala koldioxidavtryck.

Ericsson har ett helhetsperspektiv på exekvivering av klimatåtgärder och utgår från bolagets koldioxidavtryck för att formulera mål inom hela värdekedjan. Bolaget har formulerat mål för:

• Leverantörskedjan: Ericsson kommer att inleda dialog med cirka 350 av de leveran­ törer med högst utsläpp och är strategiskt viktiga, att de ska formulera egna 1,5°C­mål innan 2025. Se sidorna 16–17.

• Den egna verksamheten[1)] : Ericsson har fastställt ett mål om koldioxidneutralitet för den egna verksamheten 2030 (scope 1 och 2). Se sidorna 22–23.

• Egna aktiviteter[2)] : Bolaget har ett Science Based Target (SBT) för 1,5°C­målet för egna aktiviteter. Målet inkluderar fordonsflotta, energiförbrukning i egna lokaler, produkt­ transporter och affärsresor och innebär att utsläppen ska minskas med 35 % senast 2022 jämfört med basnivån 2016. Se sidorna 22–23.

• Ericsson har ett SBT för 1,5°C­målet för sina produkter som innebär 35 % energibespa­ ring i Ericsson Radio System (ERS) fram till 2022, jämfört med den äldre portföljen från 2016. Se sidan 24.

Klimatarbetet mot 1,5 °C

Alla sektorer behöver minska koldioxidut­ släppen. IKT­branschens koldioxidavtryck är visserligen relativt litet (1,4 % av de globala utsläppen[3)] ), men avtrycket kan minskas med över 80 % om förnybara energikällor används för all el som förbrukas[4)] . Det räcker dock inte att varje företag endast arbetar med sitt eget koldioxidavtryck. Därför arbetar Ericsson globalt för att främja klimatarbetet i den egna branschen i syfte att driva på klimatarbetet i samhället.

Som stöd för omvandlingen i IKT­branschen lanserade Internationella teleunionen (ITU), Global System Mobile Association (GSMA),

Global Enabling Sustainability Initiative (GeSI) och SBT Initiative under 2020 en standard och en vägledningsrapport som ska hjälpa IKT­företag att formulera egna 1,5 °C­mål. Ericsson Research bidrog i stor utsträckning till utformningen av denna standard.

Exponential Roadmap

2020 fortsatte bolaget med klimatarbetet inom Exponential Roadmap Initiative. Ericsson har också grundat ´1,5°C Supply chain Leaders’ gruppen tillsammans med Telia, BT Group, IKEA och Unilever. Målet är att exponentiellt skala klimatarbetet i globala leverantörsked­ jor. Inom det här initiativet har man också åtagit sig att stödja SME Climate Hub[5)] från International Chambers of Commerce. De här initiativen lanserades under klimatveckan i New York. Under 2020 blev Exponential Roadmap Initiative även officiell partner till FNs Race to Zero kampanj[6)] .

Tillsammans med Ericsson har Exponential Roadmap Initiative tagit fram boken 1,5 °C Business Playbook för att etablera ett holistisk klimatarbetssätt för alla företag. Boken lanserades under World Economic Forum 2020 och utgör ett ramverk för hur företag och organisationer av olika storlekar fullt ut kan integrera klimatåtgärder i sina affärsstrategier och slutligen nå nettonollutsläpp. Exponential Roadmap Initiative bygger ett ekosystem kring boken och rekryterar företag som är redo att agera. Över 55 företag har anslutit sig.

Huvudsakliga risker innefattar:

Ericssons koldioxidavtryck och klimatmål[7)]

==> picture [352 x 203] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Miljoner ton CO2e
Aktiviteter under 2020 Framtida användning av produkter levererade under 2020
35
30 ~34
25
20
15
10
~5
5 ~2,5
Baseline ~0,3 ~­0,4
0
Leverantörskedjan Ericssons Operatörsaktiviteter Produkter i drift Hantering av
egen verksamhet uttjänta produkter
1,5 °C 35 % 35 %
Kontakt med cirka 350 Minskning av CO2e­ Energibesparing i
leverantörer med utsläpp från Ericssons Ericsson Radio System
höga utsläpp och är egna aktiviteter till till 2022 jämfört med
strategiskt viktiga om 2022 [ 2) 8)] den tidigare portföljen
att formulera egna (basnivå 2016) [ 8)]
1,5°C­mål innan 2025
CO2-neutralitet
i Ericssons egen 10 gånger
verksamhet till 2030 [ 1)] högre energieffektivitet
Koldioxidavtryck 2020
Koncernens klimatmål
----- End of picture text -----

10 gånger högre energieffektivitet i 5G­produktportföljen jämfört med 4G till 2022

• Osäkerheter kring de långsiktiga effek­ terna av klimatförändringarna inklusive extrema vädertillstånd samt nya eller förändrade krav och förväntningar från intressenter eller lagstiftare.

• 1) Den egna verksamheten inkluderar fordonsflottan (Scope 1) och energiförbrukning i egna lokaler (Scope 1 och 2).

• 2) De egna aktiviteterna innefattar: energiförbrukning i egna lokaler, fordonsflottan, affärsresor och produkttransporter.

• 3) https://www.mdpi.com/2071­1050/10/9/3027/pdf

• 4) https://www.itu.int/rec/T­REC­L.1470­202001­I/en

• 5) https://smeclimatehub.org/

• 6) https://unfccc.int/climate­action/race­to­zero­campaign#eq­1

• 7) Uppsläpp upp­ och nedströms i värdekedjan är estimat baserade på livscykelanalysen av företagets koldioxidavtryck.

• 8) Vetenskapsbaserat mål (Science Based Target, SBT) godkänt av SBT Initiative.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

22

Ericssons klimatpåverkan

Inom Ericssons egna aktiviteter rapporterar bolaget koldioxidutsläpp[1)] från energiförbruk­ ningen i egna lokaler, fordonsflottan, produkt­ transporter och affärsresor. Ericsson tillhan­ dahåller också en uppskattning av utsläppen från medarbetarnas pendlingsresor, även om dessa inte ingår i ”Egna aktiviteter”. Utsläppen redovisas i enlighet med GHG­protokollet (Greenhouse Gas Protocol) och minskningen av koldioxidutsläppen inom bolagets egna aktiviteter har fortsatt hög prioritet.

Resultat och aktiviteter

Bolagets vetenskapsbaserade mål (SBT) om att sänka utsläppen inom egna aktiviteter med 35 % fram till 2022 från basnivån 2016 är i linje med det som krävs för att nå 1,5 °C­målet. 2019 presenterade Ericsson också sin målsättning om att bli koldioxidneutral i den egna verksamheten till 2030, vilket inkluderar fordonsflottan (scope 1) och energiförbrukning i egna lokaler (scope 1 och scope 2), enligt definitionen i GHG­protokollets Corporate Standard.

Under 2020 fortsatte Ericsson att arbeta för att minska utsläppen för fokusområdena i absoluta tal. Ericssons mål är att energiför­ brukningen i egna lokaler ska komma från 100 % förnybara energikällor, så långt det är möjligt. De främsta åtgärderna för att minska utsläppen från fordonsflottan är att gå över till fossilfria alternativ och samtidigt anpassa verksamheten genom att exempelvis, i största möjliga mån, begränsa antalet resor till anlägg­ ningar.

Under 2020 uppnådde bolaget en minsk­ ning på cirka 317 tusen ton koldioxidutsläpp i absoluta tal jämfört med basnivån från 2016, vilket motsvarar en minskning om 57 %. Denna minskning beror dels på bolagets insatser för att sänka utsläppen, dels på de restriktioner som förekommit under året på grund av Covid­ 19­pandemin.

Energiförbrukning i egna anläggningar

Inom Ericssons fastighetsportfölj (kontor, produktionsanläggningar, datacenter och laboratorier) minskade de totala koldioxidut­ släppen från 135 tusen ton till 81 tusen ton 2020, beräknat utifrån energiförbrukningen i egna anläggningar. Detta motsvarar en minskning om cirka 40 % jämfört med 2019.

För att minska utsläppen har Ericsson vidtagit riktade åtgärder för att minska energiförbruk­ ningen och prioriterat inköp av förnybar energi. Grön elektricitet står nu för 68 % av den totala elanvändningen. Ericssons nya mål om att bli klimatneutralt inkluderar att använda 100 % förnybara energikällor innan 2030.

Under 2020 minskade det totala antalet kvadratmeter i Ericssons fastighetsportfölj med över 5 % jämfört med 2019. Under Covid­ 19­pandemin har dock kontoren fungerat som vanligt varpå bolaget inte uppnått några större minskningar av utsläppen från energi­ förbrukningen i egna lokaler (se Pendling och distansarbete).

Ericssons globala fastighetsförvaltare som nu hanterar den globala portföljen har överenskomna mål för att ytterligare minska energiförbrukningen inom kontorsverk­ samheten. Mål för varje fastighetsförvaltare har nu implementerats globalt.

Under 2020 öppnade Ericsson en ’smart’ designad fabrik i Lewisville i USA. Den har utformats för att bli upp till 24 % mer energi­ effektiv än jämförbara amerikanska fabriker. I den här fabriken har Ericsson implementerat innovativ energibesparande teknik, till exempel värmeenergilagring och friktionsfri kylning med magnetisk levitation, samtidigt som 17 % av elbehovet täcks av produktion från anläggningens solpaneler. Den smarta fabriken kommer att bli den första Ericsson­fabriken i världen som certifieras enligt både LEED Gold och LEED Zero Carbon.

Fordonsflottan

2020 fanns cirka 6 000 bilar i Ericssons fordonsflotta för användning inom verk­ samheten. Koldioxidutsläppen relaterade till fordonsflottan för 2020 uppgick till 33 tusen ton vilket är 13 % mindre än 2019. Under 2020 lanserade affärsområdena Managed Services och Networks ett program för att fasa ut fossila bränslen i fordonsflottan. Detta i linje med bolagets mål om koldioxidneutralitet. Åtgärderna innefattar exempelvis en ökad andel icke­fossila bränslen i fordonsflottan och en global lansering av ett ledningssystem för fordonsflottan för alla marknadsområden, inklusive införande av telematik i vissa fordon. Detta ger en förbättrad fordonshan­ tering med mer tillförlitlig och automatiserad

datainsamling samtidigt som mer exakta data om koldioxidutsläpp kan samlas in regelbundet från fordonen i flottan. Covid­19­pandemin har resulterat i ett ökat behov av service utförd på plats för de globala näten. Trots detta har koldioxidutsläppen från bolagets fordonsflotta minskat då andra faktorer medfört att färre fordon har behövts. Faktorerna varierar mellan olika marknadsområden och innefattar exempelvis omformulerade kontrakt, nyare och effektivare fordon och en övergång från långtidsleasing till kortare hyresavtal.

Produkttransporter

Under 2020 var koldioxidutsläppen från produkttransporter som köpts in av Ericsson 112 tusen ton, vilket är 19 % mindre än 2019. Under 2020 låg fokus på att genomföra en motståndskraftig och regionalt anpassad strategi i leverantörskedjan för att gå över från flyg­ till yttransporter. Detta gav ett positivt resultat i form av minskade utsläpp trots att bolaget behövde använda flygcharterlösningar för leveranser till fabriker på grund av problem i leverantörskedjan under Covid­19­pandemin. 2020 lanserades Supply Sustainability Program och bolaget fortsatte att genomföra utsläppsminskande åtgärder i leverantörs­ kedjan, inklusive arbete att förbättra mätningar av utsläppen.

Affärsresor

Koldioxidutsläppen från affärsresor uppgick till 17 tusen ton under 2020, vilket innebär en minskning med 85 % från 2019. Under de senaste åren har Ericsson arbetat aktivt med bolagets IT­infrastruktur för att kunna erbjuda digitala lösningar som ger bättre tillgång till digitala möten och som kan ersätta vissa typer av affärsresor, exempelvis inom bolaget. Tack vare det här arbetet kunde Ericsson snabbt övergå till en global arbeta­hemifrån­policy under Covid­19­pandemin. Omkring 85 000 av Ericssons medarbetare har arbetat hemifrån under 2020. Ett globalt reseförbud har gällt under större delen av året vilket är den främsta anledningen till de minskade utsläppen från affärsresor. Bolaget kommer att sträva efter att hålla nere antalet affärsresor även efter att restriktionerna tas bort.

1) Med koldioxidutsläpp avses utsläpp av växthusgaser beräknat som koldioxidekvivalenter (CO2e).

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

23

==> picture [531 x 273] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ericssons smarta 5G­fabrik i Lewisville i USA.
----- End of picture text -----

Pendling och distansarbete

På grund av de restriktioner som Ericsson infört under Covid­19­pandemin har medarbetarnas möjligheter att resa mellan hem och arbete begränsats. Det ledde till att bolagets utsläpp från pendling uppskattas till cirka 20 tusen ton CO2e, jämfört med uppskattningen som

gjordes 2019 på cirka 60 tusen ton. I och med att större delen av Ericssons personal arbetade hemifrån uppstod också en pandemirelaterad överflyttning från pendlingsrelaterade utsläpp till distansarbetsrelaterade utsläpp. Utsläpp från distansarbete beräknas baserat på tidigare information om energiförbrukning på

kontoren, geografisk distribution och lokala utsläppsfaktorer. Mängden utsläpp med kopp­ ling till distansarbete under 2020 uppskattas till cirka 10 tusen ton. Nettoeffekten av föränd­ ringarna gällande pendling och distansarbete blev sålunda en minskning med 30 tusen ton jämfört med 2019.

Klimatmåluppföljning för Ericssons direkta koldioxidutsläpp[1)]

==> picture [30 x 6] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tusen ton
----- End of picture text -----

==> picture [343 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

600 560
513
500 481
427
400 364
300 243
200
100
Baseline
0
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Energiförbrukning i egna lokaler och fordonsflotta (S1) Energiförbrukning i egna lokaler (S2) Affärsresor samt produkt­
transporter (S3)
Projicerade utsläppsminskningar godkända av Science Based Target Initiative (SBTi)
----- End of picture text -----

Huvudsakliga risker innefattar:

• Nya eller förändrade krav från intressenter eller lagstiftare relaterat till Ericssons egna aktiviteter.

• Avsaknad av skalbara hållbara klimat­ lösningar i några regioner skulle kunna inverka negativt på Ericssons egen strategi­ och måluppföljning.

• 1) Ericssons egna aktiviteter inkluderar energiförbrukning i egna lokaler (S1 och S2), fordonsflottan (S1), affärsresor (S3) och produkt­ transporter (exklusive pendling, S3).

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

24

Energiprestanda inom nätdrift

Energianvändningen inom nätdrift är högt prioriterad för Ericsson och bolagets kunder. Det finns farhågor i branschen om att 5G kraftigt kommer att öka den totala energian­ vändningen i mobilnäten om installationen sker på samma sätt som för 3G och 4G. Detta då telekomoperatörerna tidigare ofta lade till ny utrustning samtidigt som befintliga nättillgångar fanns kvar. Den här metoden är inte energimässigt eller miljömässigt hållbar. Ericsson arbetar kontinuerligt med att förbättra energiprestanda i produktportföljen och däri­ genom hjälpa mobilbranschen att möta efter­ frågan på datakapacitet i dagens och framtida trafikbehov och samtidigt uppfylla kraven vad gäller energiförbrukning och relaterade koldioxidutsläpp.

Bryta energikurvan

2020 släppte Ericsson rapporten ”Bryta energi­ kurvan” med innovativa förslag på hur man kan motverka den ökande energiförbrukningen i mobilnäten.

Ericsson har länge drivit frågan om energi­ prestanda som en grundläggande faktor inom standardisering. 5G­standarden har designats för att möjliggöra hög trafikprestanda och låg energiförbrukning i näten. Med 5G kan smarta vilolägen i mobilsystemet utnyttjas mer effek­ tivt och täckningen kan utökas genom använd­ ning av låga band samtidigt som kapacitet och hastighet kan ökas genom kombinerade frek­ vensband (Carrier Aggregation). Snabb och effektiv dataöverföring gör att systemet växlar snabbare tillbaka till ett läge av låg belastning.

Rapporten ”Bryta energikurvan” tar ett helhetsgrepp på frågan om hur 5G kan lanseras med alla dess fördelar samtidigt som energian­ vändningen i mobilnäten hanteras för såväl kärn­ och transportnät som radioaccessnät och anläggningsutrustning. Den innehåller insikter om olika sätt att utnyttja den energibesparing som möjliggörs av Ericssons portfölj. Detta kan

uppnås genom modernisering av den installe­ rade basen samt anpassning av 5G­utrust­ ningen till trafikbehov för de nya frekvensban­ den, i kombination med användning av energibesparande mjukvara och intelligent fjärrstyrning av passiv anläggningsutrustning som batterier, klimatkontrollenheter och diesel­ generatorer.

Ericsson Energy Infrastructure Operations lanserades 2020, en driftslösning där alla delar, oavsett om de levererats av Ericsson eller annan leverantör, av en basstationsanläggning kan visas, mätas och styras, vilket möjliggör intelligent fjärrstyrning av anläggningen. Denna lösningen baseras på data från Ericsson Smart Connected Site­skåp eller separat instal­ lerade fjärrstyrningsenheter på anläggning­ arna som ansluts till all relevant passiv anlägg­ ningsutrustning. Med Energy Infrastructure Operations används AI och dataanalyser för att öka drift­ och energieffektiviteten i radionätet och minska behovet av besök på plats. Detta leder till minskade rörelsekostnader och kol­ dioxidutsläpp på flera sätt samtidigt som anläggningens tillgänglighet maximeras.

Förbättrad energiprestanda

Förbättrade energiprestanda för Ericssons pro­ dukter och lösningar är en mycket viktig faktor för att sänka kundernas totala ägandekostnad och koldioxidutsläppen kopplade till nätdriften. Ur ett livscykelperspektiv kommer den största delen av Ericssons koldioxidavtryck från energiförbrukningen under användningsfasen för de produkter som säljs av bolaget. Ericssons arbete med energiprestanda inom nätdrift (inklusive energieffektivitet och energiförbruk­ ning) är en av arbetsgrupperna inom bolagets program för cirkulär ekonomi och hållbarhet i portföljen. Bolaget har formulerat följande mål för förbättrad energiprestanda:

• Ericssons mål för 5G­energiprestanda: 2022 ska Ericssons 5G­produktportfölj vara

tio gånger mer energieffektiv för samma mängd överförda data än 4G­portföljen (basnivå 2017) för ett användningsfall med förstärkt mobilt bredband (eMBB). Resultaten från 2020 visar att den aktuella portföljen med 5G­radioenheter redan är omkring 6,6 gånger mer energieffektiv.

• Mål för att modernisera den installerade basen: Ericsson anser att energibesparingar kan uppnås genom att mindre effektiv utrustning i äldre nät byts ut. Därför har bolaget formule rat ett mål om att sänka energiförbrukningen i Ericsson Radio System (ERS) med 35 % jämfört med den tidigare portföljen till 2022 (basnivå 2016). Det här målet har godkänts av Science Based Target Initiative. Under 2020 uppnådde Ericsson en energibesparing om 34 % från levererade ERS­radioenheter jämfört med den tidigare portföljen.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Nya eller förändrade miljökrav från intressenter eller lagstiftare relaterade till produkters energiförbrukning.

Mål för 5G-energi prestanda

==> picture [116 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förbättring
10x
10
8
6,6x
6 5,5x
4x
4
2
1x
0
2017 2018 2019 2020 2021 2022
Benchmark
Basnivå Faktiskt värde Målvärde
----- End of picture text -----

Ericssons helhetsperspektiv

==> picture [234 x 100] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Bryta energikurvan
i mobilnäten
Aktivera
Installera 5G Smart drift av
energibesparande
med precision anläggningsutrustning
mjukvara
Förbered nätet
----- End of picture text -----

Bryta energikurvan

==> picture [267 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Energiförbrukning
5G
4G
3G
2G
----- End of picture text -----

5G 5G + Ericssons angreppsätt för att bryta energikurvan

Tid

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

25

Cirkularitet i design och materialanvändning

bolagets designkrav måste alla leverantörer följa Ericssons lista över förbjudna och begrän­ sade ämnen (List of Banned and Restricted Substances) och bolaget begär in fullständiga materialdeklarationer från komponentleveran­ törerna. Faktorer som produkternas tålighet och möjlighet att uppgradera, reparera, serva och återvinna produkter är en integrerad del av Ericssons processer för produktdesign och livscykelhantering.

För Ericsson är en effektiv och hållbar mate­ rialanvändning en del av det cirkulära ekono­ miperspektivet, vilket inkluderar ansvarsfulla materialval och produktdesign samt effektiv återanvändning och återvinning. Det här är en allt viktigare fråga för Ericssons intres­ senter. Här finns potentiell påverkan som rör resursutvinning, exempelvis gruvbrytning efter mineraler och risker för miljöförstöring, samt ökad reglering kring vilka ämnen produkter får innehålla.

Under 2020 fortsatte arbetsgruppen för material och design inom bolagets program för cirkulär ekonomi och hållbarhet att koordinera och driva design­ och materialrelaterade frågor inom utvecklingen av hårdvaruprodukter. Det innefattar till exempel materialinnehåll och val av material för att minimera oönskade ämnen och främja användning av återvunnet material, ökad modularitet för produkterna och bättre förpackningsdesign.

Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (e­skrot) är ett av de snabbast växande avfallsflödena i världen. Att minimera mängden avfall och öka återanvändning, återvinning och insamling är avgörande delar i en cirkulär ekonomi. Den europeiska gröna given (Green Deal for Europe), som syftar till att omvandla Europa till den första klimatneutrala kontinenten, lanserades av EU­kommissionen i december 2019. Under 2020 har flera lag­ förslag och strategier om cirkulär ekonomi och produktdesign lanserats.

Under 2020 fortsatte Ericsson också att lansera nya multibandradioenheter som möjliggör att vikten av hårdvaran kan minskas med cirka 40 % jämfört med installationen för ett enda band.

Bolagets arbete på det här området baseras på över 20 års erfarenheter av livscykelana­ lyser, där data om råvaruutvinning, design, tillverkning, transport, produktanvändning och hantering av uttjänta produkter ingår. Ericssons hållbarhetsstrategi är inriktad på utveckling, tillverkning och distribution av produkter där cirkulära affärsmodeller och materialeffektivi­ tet är avgörande faktorer.

Mot en mer cirkulär verksamhet

2020 fortsatte Ericsson att utforska, bland annat, återanvändning och renovering av produkter på områden där bolaget har etablerat en sådan strategisk inriktning i sitt portföljerbjudande.

Effektiv användning av råvaror

Producentansvar

Användning av råvaror innefattar såväl risker, såsom innehåll av oönskade ämnen, som möj­ ligheter, som innovativa material som påverkar energi­ och produktprestanda på ett positivt sätt. Dessutom ökar intressenternas fokus på spårbarhet av material i leverantörskedjan och kunskap om produktinnehåll.

Ericssonkoncernens take­back­direktiv styr bolagets utökade globala producentansvar för uttjänta produkter. När uttjänt utrustning samlas in via återtagningsprogrammet för produkter säkerställer Ericsson datarensning och efterlevnad av relevant lagstiftning och det utfärdas ett certifikat om destruktion till kunden. Under 2020 uppdaterades Ericssons take­back­direktiv. Uppdateringen innefattar förtydliganden om bolagets skyldigheter och krav på att programmet för produktåtertagning ska tillhandahållas till alla kunder globalt.

I mer än tjugo år har miljömedveten design varit en integrerad del av Ericssons process för produktutveckling för att säkerställa att krav från lagstiftare, standarder och kunder uppfylls. För att säkerställa regelefterlevnad, möjliggöra utfasning av ämnen och uppfylla

==> picture [52 x 51] intentionally omitted <==

Ericsson Refurbished Spares är ett kommersiellt erbjudande som fokuserar på återköp, renovering och återanvändning av reservdelar från använd utrustning, för att skapa värde både för kunden och inom hållbarhet. Kvaliteten på Ericssons renoverade reservdelar är jämförbar med nya och detta stödjer ett effektivare sätt att använda material med ett cirkulärt förhållningssätt.

2020 var den totala vikten på återtagen utrustning över 10 200 ton. Eftersom utrust­ ningen ägs av kunden beror återtagandet på kundens hantering av använd utrustning. Ericsson anser att förbättrade standarder och hantering av använd utrustning är avgörande för att minska risken för integritetskränkningar på grund av otillräcklig dataradering och okon­ trollerad återvinningsverksamhet som orsakar skador på miljön.

Ericssons förhållningssätt till cirkulär ekonomi

==> picture [129 x 129] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Material Tillgång
Design Använd-
ning
Åter-
användning/
Återvinning
Återtagning
----- End of picture text -----

Huvudsakliga risker innefattar:

• Materialbrist och myndighetskrav kan påverka leverantörernas förmåga att leverera komponenter.

• Produkter från Ericsson som är uttjänta och som inte kommer in till vårt återtag­ ningsprogram kan hamna i dåligt skött avfallshantering.

• Regelverk och kundkrav relaterade till cirkulär ekonomi kan påverka Ericssons strategier för produktdesign och produkt­ utveckling.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Digital inkludering

26

Digital inkludering

Genom forskning och fältinsatser, har Ericsson skapat en förståelse för hur kraften i digitali­ seringen kan utnyttjas för att uppfylla viktiga samhällsbehov och skapa positiv påverkan. På Ericsson innebär digital inkludering att stärka människor och samhällen genom den digitala infrastruktur som företaget tillhandahåller. Det innefattar att framhålla etablerade telekom­ standarder och tekniker som den mest effektiva infrastrukturen, hjälpa kunder genom att leve­ rera hållbar och kostnadseffektiv täckning samt sträva efter att ge alla människor möjligheten att dra nytta av digitala lösningar och tjänster.

Att ge så många som möjligt tillgång till mobilt bredband ger möjligheter som aldrig tidigare förekommit för bättre social inkludering, hållbara innovationer, ekono­ misk tillväxt och produktivitet. Den snabba samhällsutveckling som digitaliseringen kan

medföra är beroende av att det finns mobil bredbandstäckning såväl i storstäder som i mer glesbefolkade områden. Under Covid­ 19­pandemin har uppkoppling visat sig vara en grundläggande samhällsfunktion. Det har medfört en ökad medvetenhet hos samhällets intressenter kopplat till behovet av universell internettillgång för att minimera pandemins effekter på företag och samhällen.

Enligt publikationen Measuring digital development facts and figures 2020, från International Telecommunication Union, använde endast strax över hälften av världens befolkning internet i slutet av 2019. Ericsson har åtagit sig att samarbeta med kunder, beslutsfattare och partnerföretag för att överbrygga dessa digitala klyftor. I de flesta regioner finns en tydlig trend mot ökad tillgång till mobilt bredband (se bild på sidan 27).

Fortfarande finns det dock stora behov av att utöka internettillgången bland de som inte redan är uppkopplade – inte bara på tillväxt­ marknader utan även i mer utvecklade delar av världen. Det är också viktigt att hantera de faktorer som begränsar användningen av mobila bredbandslösningar, som bristande överkomlighet och digital färdighet.

Bolaget intar en proaktiv ledarroll i en rad högnivåforum och samarbetar med ett brett spektrum av intressenter för att uppnå skaleffekter av hållbarhetsinitiativ. Under 2020 började Ericsson arbeta med ett helhetsper­ spektiv på digital inkludering, bland annat genom att utveckla en strategi med ytterligare insatser för ökad tillgänglighet, överkomlighet och digital färdighet vad gäller täckning och tillväxt för mobilt bredband.

==> picture [531 x 412] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Barn som använder läsplatta och samarbetar på UNICEF­stödda Debate e­Learning Centre
i en by utanför Kassala, delstatshuvudstad i Kassala i östra Sudan. ©UNICEF.UNI232328.Noorani
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Digital inkludering

27

Tillgång till mobilt bredband

Forum, Alliance for Affordable Internet och Smart Africa Alliance. I dessa forum fokuserar Ericsson på frågor som rör spektrumpolicyer och internationella investeringar. Bolaget bidrar också med insatser för att koppla upp de som saknar uppkoppling och utforskar andra affärsinitiativ med flera intressenter för att överbrygga digitala klyftor.

Ericssons långsiktiga mål är att tillhandahålla internettillgång via mobilt bredband till ytterligare 500 miljoner abonnenter fram till 2024 (från basnivån 2018). Fast trådlös infra­ struktur är ett effektivt verktyg för att erbjuda internettillgång och överbrygga digitala klyftor. Enligt Ericssons Mobility Report har antalet abonnenter som har tillgång till internet genom Ericssons mobila bredbandslösningar ökat med cirka 188 miljoner sedan 2019.

Ericsson arbetar också med kapacitets­ utveckling med partners som SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) och SPIDER. Arbetet fokuserar på telekommyndig­ heternas kapacitetsutbyggnad för spektrum­ hantering och att erbjuda tillgänglighet och säkra telefoni­ och bredbandstjänster.

Teknik för hållbar utveckling

Det finns belägg för att mobilt bredband bidrar till ökad bruttonationalprodukttillväxt (BNP). Ericsson har tidigare deltagit i ett forsknings­ projekt tillsammans med Imperial College i London. Resultatet visade att en ökning med 10 % i tillgången till mobilt bredband leder till en BNP­ökning med i genomsnitt 0,8 %. Dessutom visade resultaten att effekten av mobilt bredband är avsevärt större och mer signifikant i låginkomstländer och länder utanför OECD än i höginkomst­ och OECD­ länder. Ett fortsatt samarbete med Imperial College visade att det finns en ekonomiskt och statistiskt signifikant korrelation mellan antalet IoT­anslutningar per invånare och produktivi­ tetstillväxt.

Ericsson har ingått ett globalt, treårigt partnersamarbete med UNICEF för att bidra till kartläggningen av uppkopplade skolor i 35 länder fram till slutet av 2023. Det här samarbetet stödjer initiativet Giga, som lan­ serades av UNICEF 2019 tillsammans med Internationella teleunionen (ITU), och vars mål är att alla skolor ska vara anslutna till internet 2030. Ericsson är en av initiativets första strategiska partners och kommer att bidra med insamling, validering, analys, visualisering och övervakning av skolornas anslutningsdata i realtid samt bistå med finansiellt stöd. Giga kommer att utvärdera informationen och samla beslutsfattare och representanter från den privata sektorn för att utforma och lansera digitala lösningar som kommer att underlätta lärande för barn och ungdomar över hela världen.

Påverkansarbete

Ericsson förespråkar tillgång och prisvärdhet i forum som Broadband Commission for Sustainable Development, the World Economic

Mobilabonnemang per region och teknik[1)][2)]

==> picture [346 x 144] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026 2020 2026
100
80
60
40
20
0
Afrika, söder Mellanöstern Latinamerika Indien Sydostasien Central- och Nordostasien Europa Nordamerika
om Sahara och Norra Afrika och Oceanien Östeuropa
5G LTE (4G) WCDMA/HSPA (3G) endast GSM/EDGE (2G) endast CDMA (2G/3G)
----- End of picture text -----

Offentliga-privata partnerskap

Ericsson anser att offentliga­privata partner­ skap spelar en viktig roll i Ericssons förhåll­ ningssätt för hållbarhet och digital inkludering. Bolaget driver två offentliga­privata partner­ skap globalt.

Connect To Learn är Ericssons flaggskepp­ sprogram inom utbildning. Under tio år har syftet varit att göra det lättare för lärare, elever och skolor att använda IKT­lösningar för att skapa utbildning av hög kvalitet för 2000­talet, samt att förse världens unga med de digitala kunskaper de behöver och förbereder dem för framtiden med 5G.

Ericsson Response är bolagets globala ini­ tiativ för volontärarbete som grundades 2000 och som syftar till att lindra mänskligt lidande efter katastrofer. Tillsammans med samarbets­ partners använder Ericsson sin kärnkompetens för att erbjuda kommunikationsmöjligheter och stöd till hjälparbetare som räddar liv, och för att stödja de samhällen som drabbas av naturkatastrofer. Under 2020 har Ericsson inte mottagit några förfrågningar om humanitära insatser från de hjälporganisationer som ingår i programmet. Ericsson och samarbetspartners arbetar kontinuerligt med att förbereda huma­ nitära insatser för framtida kriser.

Ericssons volontärprogram

Den globala lanseringen av Ericssons volontärprogram fortsätter och under 2020 presenterade bolaget en möjlighet för samtliga medarbetare att utföra volontärarbete under en arbetsdag per år. Dessutom lanserades möjligheten att volontärarbeta inom förvalda projekt (upp till 80 timmar per år) i de flesta länder där Ericsson verkar. Vid årsskiftet hade 3 790 medarbetare registrerat sig för volon­ tärarbete i 88 länder. På grund av pandemin har även möjligheter till virtuellt volontärarbete tagits fram.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Utan policyramverk på plats som främjar digital färdighet, tillgång och överkomlig­ het kan nya digitala klyftor uppstå.

• 1) Ericsson Mobility Report, november 2020.

• 2) Tekniker som innefattar mindre än 1 procent av abonnemangen visas inte i diagrammet.

Styrelsen

Stockholm 3 mars 2021

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

28 Koncernens hållbarhetsnoter

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Koncernens hållbarhetsnoter

S1 Om hållbarhetsrapporten

Rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande innehåller information om Ericssons miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade aspekter och påverkan. I rapporten presenteras information om mål, styrning, policyer, risker, möjligheter och resultat för identifierade väsentliga områden. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten utgörs av sidorna 1–33 i rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande och Ericssons affärsmodell beskrivs på sidorna 4–8 i Ericssons Finansiella rapport 2020.

Såvida inget annat anges avser all information och data verksamhets­ perioden 1 januari 2020 till 31 december 2020. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen, det vill säga Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterföretag. Den omfattar inte miljöinformation relaterad till nyligen för värvade Cradlepoint (se sidan 54 i den Finansiella rapporten), eftersom hållbarhetsrelaterad information för Cradlepoint ännu inte har konsoliderats i koncernen.

Rapporten har granskats av Deloitte AB som oberoende tredje part i enlighet med de internationella standarderna ISAE 3000 och AA1000AS (se sidorna 34–35).

Redovisningsprinciper

Omfattningen, innehållet och kvaliteten av bolagets rapportering inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande baseras på GRI:s (Global Reporting Initiative) ramverk för hållbarhetsredovisning samt AA1000AP. Denna rapport har upprättats enligt GRI Standards, på tillämpningsnivå "Core". Detta innebär tillämpning av principer för att definiera rapportinnehåll som intressentdeltagande, väsentlighet och fullständighet, samt principer för redovisningskvalitet som noggrannhet, balans, tydlighet, jämförbarhet, tillför­ litlighet och tidsfaktorer. Genom att tillämpa GRI­Standards strävar Ericsson efter en transparent och balanserad rapportering kring hållbarhetsrelaterad information som är relevant för bolagets intressenter. GRI­innehållsindex finns på sidorna 32–33.

Den här rapporten har även upprättats i enlighet med rapporteringsram­ verket för FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Ericsson arbetar för närvarande med att redovisa ESG information i enlighet med Sustainability Accounting Standards Boards (SASB) standarder för hållbarhetsredovisning och i enighet med riktlinjerna från Task Force on Climate­related Financial Disclosures (TCFD). SASB­referensindex publiceras på bolagets webbplats.

Annan hållbarhetsrelaterad redovisning

Ericsson undertecknade FN:s Global Compact­initiativ år 2000. Bolagets framstegsrapport (Communication on Progress report) upprättas enligt kriterierna för FN:s Global Compact – avancerad nivå, och denna rapport är tillgänglig på FN:s Global Compact­webbplats.

Ytterligare rapportering om Ericssons arbete med hållbarhet och ansvarsfullt företagande finns på www.ericsson.com. Detta innefattar fram­ stegsrapporten (COP) enligt FN:s Global Compact­initiativ samt index över rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer.

På webbplatsen publicerar Ericsson även andra årliga uttalanden och rapporter, till exempel Ericssons CDP­svar, Modern Slavery Statement, Human Trafficking Statement och Conflict Minerals Report.

S2 Regelefterlevnad och antikorruption

Rapportering av ärenden avseende regelefterlevnad

Ärenden avseende regelefterlevnad som rapporterats till kommittén för Audit and Compliance, i huvudsak mottagna via Ericsson Compliance Line och andra kanaler. Kategoriseringen av ärenden fastställs baserad på den mest väsentliga påverkan så som det bedömts av avdelningen för interna utredningar. Kategoriseringen kan ändras under en utredning om ytterligare information om ärendet i fråga erhålls.

==> picture [260 x 143] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ärenden avseende regelefterlevnad [1)]
2020 2019 2018 2017 2016
Antal rapporterade
ärenden 933 538 445 412 145
Ärenden efter kategori (%)
Oegentligheter, korrup­
tion och överträdelser av
regelverk 17 35 29 26 29
Säkerhet 5 6 2 3 1
Verksamhet 15 12 8 11 11
HR­frågor 46 24 24 35 49
Intressekonflikter 6 9 12 11 10
Hållbarhet 0 0 0 0 0
Övrigt 11 15 23 14 0
----- End of picture text -----

1) Siffror är avrundade till hela procenttal och därför summerar inte totalen för vissa år till 100 procent.

Riskbedömningar av korruption

Efter en bolagsomfattande bedömning av korruptionsrisker etab lerades en process för mer djupgående bedömningar för olika affärsområden och affärsenheter inom Ericsson under 2019, och som vidareutvecklades under 2020. Under denna period har ett antal riskbedömningar inriktade på mutor och korruption genomförts för verksam heter i ett stort antal länder.

• 3 slutförda och 2 pågående bedömningar i marknadsområdet Mellanöstern och Afrika.

• 1 slutförd och 1 pågående bedömning i marknadsområdet Europa och Latinamerika.

• 2 slutförda bedömningar i marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien.

• 1 slutförd bedömning i marknadsområdet Nordostasien.

S3 Känsliga affärer

	Antal ärenden somgranskats Godkända Godkända med villkor Avvisade Totalt	inomprocessen för 2020 2019 321 262 480 358 27 31 828 651	känsliga affärer, efter 2018 2017 362 593 199 210 26 43 587 846	utfall 2016 350 209 45 604

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Koncernens hållbarhetsnoter 29

S4 Medarbetardata

S4Medarbetardata	S4Medarbetardata	S4Medarbetardata
Mångfald bland medarbetarna – andel kvinnor
%	2020	2019	2018	2017	2016
Alla anställda	25	25	23	25	23
Linjechefer	21	20	20	20	20
Högre chefer1)	32	32	31	27	24
Koncernledningen2)	20	20	27	36	35
Styrelsen3)	23	23	23	43	46
Extern arbetskraft4)
	2020	2019	2018	2017	2016
Antal medarbetare	11 398	12 105	13 023	12 664	19 382

Anställningstakt, personalomsättning och tjänster som tillsatts med interna kandidater

%	2020	2019	2018	2017	2016
Anställningstakt5)	9	15	12	11	14
Personalomsättning 6)	8	11	17	22	18
Tjänster som tillsatts med
interna kandidater7)	41	32	41	47	46
Utbildning– Genomsnittlig	utbildning	per medarbetare
	2020	2019	2018	2017	2016
Timmar/år	24,0	26,5	21,3	21,9	29,0
Medarbetare som fåttprestationsutvärdering 8)
%	2020	2019	2018	2017	2016
Andel medarbetare	95	85	71	63	52

1) Medarbetare som rapporterar till koncernledningen.

• 2) Inklusive Ericssons vd och koncernchef.

3) Inklusive Ericssons vd och koncernchef och ordinarie arbetstagarledamöter men exklusive suppleanter för arbetstagarrepresentanter.

S5 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Antal dödsfall, allvarliga incidenter respektive incidenter som inneburit förlo­ rad arbetstid som rapporterats via Ericssons Global Incident Reporting Tool (GIRT). Ericssons leverantörer ska använda GIRT för att rapportera incidenter rörande hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS) som inträffar under arbete för Ericssons räkning, enligt bindande OHS­krav.

Dödsfall

==> picture [260 x 199] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018 2017 2016
Ericssons anställda 0 0 0 0 0
Leverantörskedjan och
allmänheten 7 11 14 23 17
Totalt 7 11 14 23 17
Allvarliga incidenter [1)]
2020 2019 2018 2017 2016
Ericssons anställda 66 122 83 – –
Leverantörskedjan och
allmänheten 36 57 33 – –
Totalt 102 179 116 213 [2)] 186 [2)]
Incidenter som inneburit förlorad arbetstid [3)]
2020 2019 2018 2017 2016
Ericssons anställda 90 180 143 – –
Leverantörskedjan och
allmänheten 53 87 61 – –
Totalt 143 267 204 – –
----- End of picture text -----

• 1) En allvarlig incident definieras som en incident som leder till mer än tre förlorade arbetsdagar.

2) På grund av begränsningar i datatillgänglighet är det inte möjligt att redovisa allvarliga incidenter nedbrutet på anställda respektive leverantörskedjan och allmänheten för 2017 och 2016. Detta gäller även redovisning av incidenter som inneburit förlorad arbetstid för dessa år.

• 3) En incident som leder till förlorad arbetstid definieras som en incident som innebär att minst en arbetsdag går förlorad. Denna definition innefattar även de fall som rapporteras under kategorin allvarliga incidenter (se ovan).

• 4) Personer som arbetar för Ericsson utan att vara anställda direkt av bolaget, såsom konsulter, praktikanter och fälttjänstpersonal.

• 5) Beräknas genom att dividera antalet personer som anställdes på Ericsson under året med det totala antalet medarbetare vid årets slut.

6) Beräknas genom att dividera antalet medarbetare som lämnade Ericsson under året med det totala antalet medarbetare vid årets slut.

7) Beräknas genom att dividera antalet tjänster som under året tillsatts med medarbetare som redan är anställda av Ericsson med det totala antalet tjänster som tillsatts under samma år.

8) Registrerade prestationsutvärderingar per 31 januari nästföljande år. Fälttjänstpersonal ingår inte i beräkningarna.

Ericssons affärsetiska kod tydliggör att alla medarbetare fritt ska kunna bilda och gå med i, eller välja att inte gå med i, fackliga­ eller motsvarande organisationer och förhandla kollektivt. Anslutningsgraden varierar mellan olika länder. I Sverige omfattas alla medarbetare utom koncernledningen av kollektivavtal. Uppskattningsvis 30 % av alla anställda omfattas av kollektiv­ avtal.

Koncernens hållbarhetsnoter

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

30

S6 Ansvarstagande i leverantörskedjan

S6 Ansvarstagande i l	S6 Ansvarstagande i l	everantö	rskedja	n
Riskbedömningoch revisioner
	2020	2019	2018	2017	2016
Andel direkta leverantörer som riskbedömts(%) 1)	99	98	47	–	–
Antal revisioner av uppförandekoden2)	83	160	176	238	330
Antal revisioner av avtals­ efterlevnad3)	23	35	39	27	36

Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)[4)]

	Identiferade
	smältverk i	Smältverk	Smältverk som	Smältverk som
Mineraler som omfattas Kobolt Guld Tantal	leverantörs- kedjan 40 168 45	som deltar i RMAP 11 111 37	följer RMAP (ant.)5) 11 107 37	följer RMAP (%)5) 100 96 100
Tenn	96	58	54	93
Volfram	54	42	42	100
Totalt	403	259	251	97

• 1) Riskbedömningsprocessen beskrivs på sidan 16. Processen formaliserades 2018 och därför finns inga jämförelsesiffror för tidigare år.

• 2) Revisioner som genomförts för att bedöma efterlevnad av Ericssons uppförandekod för affärspart­ ners.

• 3) Revisioner av avtalsefterlevnad hos leverantörer som utförs av Ericssons internrevision för att kont­ rollera att leverantörerna följer de krav som ställs på dem.

• 4) Baserat på svar från leverantörer per den 25 januari 2021.

S8 Avfall, återtagning av produkter och vatten

S8 Avfall, återtagning av produkter och vatte	S8 Avfall, återtagning av produkter och vatte	S8 Avfall, återtagning av produkter och vatte	S8 Avfall, återtagning av produkter och vatte	S8 Avfall, återtagning av produkter och vatte	n
Avfall från egna anläggningar, utifrån hanteringsmetod (ton)1) 2)
	2020	2019	2018	2017	2016
Återvinning	3 370	4 900	3 510	4 465	5 060
Energiutvinning	1 465	2 300	2 861	2 943	3 990
Deponi	2 065	3 800	3 830	4 331	4 590
Farligt avfall	16	13	16	16	25
Totalt	6 916	11 013	10 217	11 755	13 665

Återtagning av produkter (inkl. batterier) utifrån hanteringsmetod (%)[3)]

		2020	2019	2018	2017	2016
	Återanvändning	1	2	0	0	0
	Återvinning	94	91	93	94	93
	Energiutvinning	4	6	5	5	5
	Deponi	1	1	1	1	2
	Totalt återtaget(ton)	10 204	8 403	8 380	12 252	14 009
	Vattenförbrukning(miljoner m3)4)
		2020	2019	2018	2017	2016
	Totalt	1,5	1,5	1,6	1,8	2,7

• 1) Avfall från produktionsanläggningar utgörs av rapporterade siffror. Avfall från andra anläggningar är estimat baserade avfallsmängder från företagets huvudkontor.

• 2) Egna anläggningar innefattar kontor, produktionsanläggningar, datacenter och provningslaboratorier.

• 3) Siffror är avrundade till hela procenttal och därför summerar inte totalen för vissa år till 100 procent.

• 4) Vattenförbrukning är uppmätt på anläggningar som omfattar ca 40 % av företagets anställda och den resterade delen är extrapolerad baserat på dessa siffror.

• 5) Av de smältverk som bedömts.

S7 Informationssäkerhet och användarintegritet

Incidenter rörande informationssäkerhet och användarintegritet som rapporterats genom Security Incidents Management System (SIMS).

Antal incidenter som rapporterats via SIMS[1)]

==> picture [260 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018 2017 2016 [2)]
Kritiska 1 3 8 5 18
Större 25 30 51 54 82
Medelstora 473 1 233 887 963 852
Mindre 2 034 2 574 2 366 2 213 1 573
Totalt 2 533 3 840 3 312 3 235 2 525
----- End of picture text -----

• 1) Exklusive både avskrivna och icke­relevanta incidenter som rapporterats.

• 2) Endast informationssäkerhetsincidenter rapporterade via SIMS.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Koncernens hållbarhetsnoter 31

S9 Energi, resor och transporter

Energiförbrukning på egna anläggningar (GWh)[1) ]

==> picture [260 x 69] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018 2017 2016
Elektricitet (inklusive
kylning) 572 588 634 704 788
Av vilken förnybar 390 333 335 357 351
Fjärrvärme 23 26 33 33 34
Annan energi [2)] 33 50 49 45 60
Totalt 628 664 716 782 882
----- End of picture text -----

Energiintensitet (GWh/nettoomsättning i miljarder SEK)

	2020	2019	2018	2017	2016
Totalt	2,7	2,9	3,4	3,8	4,0
Resesträckor (Mpkm)3) 4)
	2020	2019	2018	2017	2016
Affärsresor med fyg	111	889	800	928	1 134
Affärsresor med bil	25	60	57	55	71
Fordonsfottan	170	198	260	351	377
Pendling	119	360	370	415	440
Totalt	425	1 507	1 487	1 749	2 022

Produkttransporter (miljoner tonkm)[5)]

==> picture [260 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018 2017 2016
Flygtransport 117 175 295 161 178
Vägtransport 163 245 235 288 304
Fartygstransport 261 370 296 212 370
Järnvägstransport 7 10 1 1 5
Totalt 548 800 827 662 857
----- End of picture text -----

• 1) Uppmätta värden för energiförbrukning är tillgänglig för 80 % av kontrakterad golvyta (85 % för elektricitet). För platser där uppmätt förbrukningsdata saknas har uppskattningar baserat på extra­ polering av förbrukning från liknande platser använts för att estimera förbrukningen.

• 2) Innefattar lokal kylning och reservenergi så som reservgeneratorer.

• 3) Miljoner passagerarkilometer.

4) Data för resesträckor baseras i stort på data rapporterad från resebyråer. För en mindre andel av rese­ sträckorna, primärt bilresor, har uppskattningar gjorts baserat på uppgifter om resekostnader. Pend­ lingsavstånd är estimerade baserat på en undersökning av anställdas pendlingsvanor. Sträckor för fordonsflottan baseras delvis på uppmätta sträckor, delvis på kontrakterade avstånd i leasingkontrakt.

5) Uppskattningsvis 62 % av data för transportsträckor baseras på redovisad data från logistikleveran­ törer. För en mindre andel, främst relaterat till den första/sista milen av den totala transportsträckan med lastbil och viss ytterligare flygtransport, har uppskattningar gjorts baserat på transporterad vikt och avstånd till respektive destination.

S10 Växthusgas­ och andra utsläpp

Direkta växthusgasutsläpp (Scope 1) (tusen ton)[1)]

	2020	2019	2018	2017	2016
Energi,egna anläggningar	7	11	11	14	14
Fordonsfotta2)	33	38	43	59	61
Totalt	40	49	54	73	75
Indirekta växthusgasutsläpp(Scope 2) (tusen ton)1) 3)
	2020	2019	2018	2017	2016
Energi, egna anläggningar
(marknadsbaserad)	74	124	134	156	185

Övriga indirekta växthusgasutsläpp (Scope 3) (tusen ton)

==> picture [260 x 186] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2020 2019 2018 2017 2016
Affärsresor 17 114 110 123 154
Produkttransporter [4)] 112 139 215 129 146
Pendling, medarbetare [5)] 30 60 61 69 73
Produkter i bruk [6)] 34 000 33 000 32 000 34 000 34 000
Totalt 34 159 33 313 32 386 34 321 34 373
Utsläppsintensitet (tusen ton/nettoomsättning i miljarder SEK)
2020 2019 2018 2017 2016
Scope 1 0,17 0,22 0,26 0,36 0,34
Scope 2 (marknadsbaserad) 0,32 0,55 0,64 0,76 0,84
Övriga utsläpp (tusen ton) [7)]
2020 2019 2018 2017 2016
NOx 0,67 1,24 1,52 1,33 1,58
SOx 0,77 1,19 1,34 1,39 1,68
Luftpartiklar 0,08 0,14 0,15 0,17 0,20
----- End of picture text -----

1) Energiförbrukningen som används för att beräkna scope 1­ och 2­utsläpp är delvis uppskattad. Se S9.

• 2) Utsläppen beräknas baserat på uppskattningar av körsträckor.

• 3) Platsbaserade Scope 2­utsläpp för 2020 och 2019 var 156 respektive 168 tusen ton.

4) Omfattar alla produkttransporter som köpts in av Ericsson. Huvuddelen av de redovisade utsläppen baseras på redovisade data från logistikleverantörer, och en mindre del har uppskattats.

5) Arbetspendling är uppskattad utifrån en undersökning av medarbetarnas pendlingsvanor. 2020 års siffror innehåller uppskattade koldioxidutsläpp från medarbetare som arbetat hemifrån, vilka uppgår till ca 10 tusen ton. Motsvarande utsläpp tidigare år bedöms som obetydliga.

6) Uppskattning som baseras på bolagets livscykelanalyser av koldioxidavtryck från produkter i bruk. Den uppskattade livslängden för produkter är tio år och utsläppen har beräknats baserat på den nuvarande sammansättningen av energikällor i elnäten på de marknader som bolaget är verksamt på.

• 7) Utsläppen uppskattas baserat på beräkningar av CO2e­utsläpp från transporter, resor och energi­ förbrukning i egna lokaler.

Utsläpp av växthusgaser beräknas som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). CO2e definieras som mängden av en viss växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthus effekt. CO2e­siffrorna innefattar följande växthusgaser: CO2, CH4, N2O, HFCs och PFCs. Ericsson redovisar utsläpp enligt GHG­protokollet. Ericssons CDP­svar finns på bolagets webbplats. Av tidsmässiga och praktiska skäl sker insamling av data, och beräkningar av utsläpp från anläggningar och produkt­ transporter för perioden December till November.

Utsläppsfaktorer som har använts i konsolideringen

Energityp	Utsläppsfaktor	Källa/Kommentarer
Elektricitet	Käll­/landsspecifk	IEA, US Energy Information Administration (EIA),
		Association of Issuing Bodies (AIB), leverantörs­
		specifk data där det är tillgängligt
Grön elektricitet Fjärrvärme, Sverige	0,001 kg/kWh 0,071 kg/kWh	Leverantörsspecifk data
Fjärrvärme, övrigt	0,215 kg/kWh	Genomsnittper land
Flygresor	0,115 kg/pkm	GHG­protokollet och DEFRA
Bilresor	0,150 kg/pkm	Landsgenomsnitt baserat på fottans
		sammansättning
Flygtransport	0,780 kg/tonkm
Vägtransport Fartygstransport	0,110 kg/tonkm 0,016 kg/tonkm	Enligt data från logistikleverantörer
Järnvägstransport	0,030 kg/tonkm

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

GRI­index

32

Global Reporting Initiative­innehållsindex

Om inget annat anges avser GRI­referenserna de GRI­standarder som publicerades 2016. Avsteg från GRI Standards har har markerats i indexet och beskrivs på sidan 33. Om inget annat anges så avser sidhänvisningarna sidor i Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Hänvisningar till andra dokument visas med följande förkortningar: (FR) Finansiell Rapport, (BSR) Bolagsstyrningsrapport, (EIR) Ericsson 2020 in Review.

Generella upplysningar

==> picture [531 x 402] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Område samt GRI-
upplysnings nummer Upplysning Referens(-er) [1)] Avsteg från GRI
102­1 Organisationens namn 28
102­2 Aktiviteter, varumärken, produkter och tjänster FR 4–8
102­3 Huvudkontorets säte FR 1
102­4 Länder där organisationen är verksam EIR 3, 26 & 34, FR 88
102­5 Ägarstruktur och juridisk form FR 120–122
102­6 Marknadsnärvaro EIR 20–31
102­7 Organisationens storlek FR 11, 27–28, 74 & 88
102­8 Information om anställda och andra arbetare 29, FR 74
102­9 Leverantörskedjan EIR 34, FR 17–18
102­10 Väsentliga förändringar i organisationen och dess leverantörskedja EIR 5 & 34
102­11 Försiktighetsprincipens tillämpning Sustainability policy, tillgänglig på ericsson.com
102­12 Externa stadgar, principer och initiativ ericsson.com
102­13 Medlemskap i organisationer ericsson.com
102­14 Uttalande från verkställande direktören och styrelsens ordförande FR 2–3, 8
102­16 Värderingar, principer, standarder och etiska normer 4, 8
102­17 [1)] Kanaler för att rapportera och söka råd kring etiska frågor 5
102­18 Bolagsstyrning BSR 2, 4–11
102­19 [1)] Delegering av beslutsfattande 4, BSR 2
102­40 Lista över Intressentgrupper 6
102­41 Kollektivavtal 29
102­42 Identifiering och urval av intressenter 6
102­43 Metoder för intressentdialog 6
102­44 Viktiga frågor och angelägenheter som lyfts fram 6
102­45 Enheter inkluderade i koncernredovisningen 28, FR 33 & 88
102­46 Process för att fastställa redovisningens innehåll och frågornas omfattning 7, 28
102­47 Lista över väsentliga ämnen 7
102­48 Rättelser av tidigare lämnad information 33
102­49 Väsentliga förändringar av redovisningsprinciper Inga väsentliga förändringar
102­50 Redovisningsperiod 28
102­51 Datum för senaste redovisning 2 Mars 2020
102­52 Redovisningscykel Årligen
102­53 Kontakt för frågor om redovisningen corporate.responsibility@ericsson.com
102­54 Tillämpning av GRI Standards 28
102­55 GRI­index 32–33
102­56 Externt bestyrkande 28 & 34–35
----- End of picture text -----

1) Ej upplysningar på “Core”­nivå.

Områdesspecifika upplysningar

==> picture [531 x 128] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Område samt GRI-
upplysningsnummer Upplysning Referens(-er) Avsteg från GRI
Hållbarhetsstyrning och regelefterlevnad
103­1–3 Styrning och uppföljning 3–5
Digital inkludering
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 26–27
Informationssäkerhet
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 12
Upplysning utanför GRI Antal rapporterade infromations­ och säkerhetsincidenter 30
Integritetsskydd
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 13
Upplysning utanför GRI Antal rapporterade infromations­ och säkerhetsincidenter 30
----- End of picture text -----

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

GRI­index 33

Områdesspecifika upplysningar, forts.

==> picture [532 x 395] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Område samt GRI-
upplysningsnummer Upplysning Referens(-er) Avsteg från GRI
Antikorruption
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 9
205­1 Verksamheter utvärderade gällande risker relaterade till korruption 28
Utbildning och kommunikation av organisationens policyer och arbetssätt
205­2 avseende motverkan mot korruption 9
205­3 Bekräftade korruptionsincidenter och vidtagna åtgärder FR 18
Ericssons klimatpåverkan
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 20–23
302­1 Energianvändning inom den egna organisationen 31
302­3 Energiintensitet 31
305­1 Direkta utsläpp av växthusgaser (scope 1) 31
305­2 Indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 2) 31
305­3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3) 31
305­4 Utsläppsintensitet av växthusgaser 31
Energiprestanda inom nätdrift
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 24
302­5 Minskningar av energibehov för produkter och tjänster 24
305­3 Övriga indirekta utsläpp av växthusgaser (scope 3) 31
Ansvarstagande i leverantörskedjan
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 16–17
308­1, 414­1 Nya leverantörer som utvärderats utifrån miljömässiga/sociala kriterier 30
Hälsa, säkerhet och välmående
103­1–3, 403­1–7 [ 1)] Styrning och uppföljning 4, 14–15
403­9 Arbetsrelaterade skador 29
Mångfald och inkludering
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 18
405­1 Mångfald inom företagsledningen och bland medarbetare 29
Respekt för mänskliga rättigheter (inklusive rättvisa arbetsvillkor)
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 10
412­3 Väsentliga investeringsbeslut och kontrakt som innehållit bestämmelser 11, 28
kring mänskliga rättigheter, eller som utvärderats utifrån påverkan på
mänskliga rättigheter
Radiovågor och hälsa
103­1–3 Styrning och uppföljning 4, 19
416­1 Utvärdering av produkters och tjänsters inverkan på hälsa och säkerhet 19
----- End of picture text -----

1) Standarder publicerade 2018.

Avsteg från GRI Standards

==> picture [532 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Upplysning Avsteg och bakomliggande orsak
205­1, 205­2 Utvärderingar av korruptionsrisker görs på affärsområdes­ och segmentnivå samt för funktioner på gruppnivå. Eftersom de inte görs per dotter­
bolag så är det inte relevant att ange en procentsiffra. Ericssons program för utbildning i antikorruption genomgår för närvarande omfattande
förändringar vilket har inneburit att det inte varit möjligt att tillgå tillförlitliga data för genomförda utbildningar under 2020. I och med ny online­
utbildning lanserad 2021 kommer denna information kunna redovisas nästkommande år.
308­1, 414­1 På grund av begränsningar i tillgänglighet till information så kan Ericsson inte ange andelen nya leverantörer som utvärderats utifrån miljö mässiga
och sociala kriterier (definierat som de som tillhandahållit en självdeklaration). I och med implementering av nya verktyg så har företaget som
ambition att tillhandahålla denna information under de kommande år.
403­9 På grund av begränsningar i tillgänglighet till information om hur många timmar som anställda och leverantörer arbetat så kan Ericsson inte
beräkna dödsfalls­ och olycksfrekvenser. I och med implementering av nya verktyg så har företaget som ambition att tillhandahålla denna
information under kommande år. Ericsson samlar inte alltid in information om tid för tillfrisknande och kan därför inte rapportera så kallade
”high­consequence injuries” så som de definieras i GRI Standards. Som ett alternativt nyckeltal rapporteras istället antalet allvarliga incidenter.
405­1 Ericsson rapporterar inte personalkategorier nedbrutna på ålderskategorier av sekretesskäl. Upplysning lämnas om åldersfördelning inom
personalstyrkan som helhet.
416­1 Ericssons utvärdering av potentiell påverkan på människors hälsa från företagets produkter görs inte per produkt utan på de tekniker som företaget
tillhandahåller. Det är därför inte relevant att lämna numerära upplysningar kring hur många produkter som utvärderats.
----- End of picture text -----

Rättelser av tidigare lämnad information

==> picture [532 x 21] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Hänvisning Rättelse och bakomliggande orsak
s. 29 Jämförelsesiffror för könsfördelning inom styrelse och företagsledning har korrigerats för att överensstämma med definitionerna av de individer
----- End of picture text -----

s.	29	Jämförelsesiffror för könsfördelning inom styrelse och företagsledning har korrigerats för att överensstämma med defnitionerna av de individer
		som omfattas och som anges tillsammans med informationen.
s.	29	Uppgifter om antalet allvarliga olyckor som skedde 2018 har korrigerats från 135 till 116. Vid uppföljning konstaterades att tidigare siffran
		innehöll fall som rapporterats mer än engångsamt olyckor som inte ansetts vara inom företagets kontroll.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Revisorernas granskningsrapport

34

Revisorernas granskningsrapport

Revisorns rapport över granskning av Ericssons rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680.

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”Ericsson”) att granska Ericssons Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande (”hållbarhets­ redovisningen”) för år 2020. Företaget har definierat hållbarhetsredo­ visningens omfattning på sidan 28 i hållbarhetsredovisningen, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sidan 28 i hållbarhets­ redovisningen, och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhets­ redovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämp­ liga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings­ och beräkningsprinciper. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en håll­ barhetsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte fram­ tidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000 Andra bestyrk­ andeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information, samt AA1000AS v3 utgiven av AccountAbility (typ 2 uppdrag). Uppdraget består av översiktlig granskning av håll­ barhetsredovisningen som helhet och en revision av utvald information avseende utsläpp av växthusgaser från Ericssons egen verksamhet som presenteras på sidan 31 i hållbarhetsredovisningen och omfattar utsläpp av växthusgaser relaterade till energiförbrukning i egna lokaler, fordonsflotta, affärsresor och produkttransporter.

En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga gransk­ ningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade

hållbarhetsrapporten i enlighet med FARs rekommendation RevR 12 Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inrikt­ ning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 (International Standard on Quality Control) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskon­ troll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhål­ lande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt full­ gjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Bestyrkandeuppdraget har utförts av ett multidisciplinärt team med specialister inom granskning av ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor i hållbar­ hetsredovisningar och med erfarenhet av informations­ och kommuni­ kationstekniksektorn (IKT).

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständig­ heter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende översiktlig granskning och revision respektive granskning enligt RevR 12 separat nedan.

Vår granskning av hållbarhetsredovisningen utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterier, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhets­ redovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräck­ liga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredo­ visningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsledningen angivna kriterierna, inklusive efter­ levnad av AA1000AP (2018) principerna ”inclusivity”, ”materiality”, ”responsiveness”, samt ”impact”.

Grundat på vår revision anser vi att den utvalda information i håll­ barhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan av styrelsen och företagsled­ ningen angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Revisorernas granskningsrapport

35

Annan information

Här nedan presenteras annan information som inte har påverkat vårt uttalande ovan. I enlighet med AA1000AS v3 har vi inkluderat obser­ vationer och rekommendationer som syftar till att förbättra tillämp­ ningen av principerna i AA1000AP (2018):

Avseende “inclusivity”

Ericssons företagsledning har åtagit sig att vara ansvarigt gentemot företagets intressenter, samt att aktivt interagera med, och efterfråga input från, nyckelintressenter för att vidareutveckla företagets ansats till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Vi förstår att Ericsson utvärderar möjligheter att ytterligare stärka tillvägagångssätt och processer för interaktion med intressenter under de kommande åren. Vi uppmuntrar Ericsson att fortsätta med detta arbete, och vi har inga andra specifika rekommendationer gällande ”inclusivity”.

Avseende “materiality”

Vi kan bekräfta att Ericsson har en systematisk ansats och process för att utvärdera väsentliga områden för företaget med avseende på hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Denna process tar hänsyn till både externa och interna perspektiv, såsom investerare, kunder, marknads­ och affärsområdesrepresentanter samt anställdas upp­ fattningar. Vi rekommenderar och uppmuntrar Ericsson att fortsätta utveckla processen för väsentlighetsanalys i syfte att säkerställa en lämplig balans mellan olika intressentperspektiv, samt att utvärdera möjligheter att vidare förfina den metod som används för att fastställa påverkan och avgränsningar för de områden som utvärderas i väsent­ lighetsanalysen.

Avseende “responsiveness”

Ericsson är lyhörda för intressenternas frågeställningar och arbetar systematiskt med att beakta deras input. Vi har intervjuat utvalda intressenter för att bedöma deras upplevda nivå av företagets lyhörd­ het. De intervjuade intressenterna bekräftar att Ericsson svarar på och möter deras viktigaste frågeställningar och förväntningar i regelbun­ dna dialoger och genom den årliga hållbarhetsredovisningen. Vi har inga specifika rekommendationer gällande ”responsiveness”.

Avseende “impact”

Vi anser att Ericsson är medvetna om företagets väsentliga direkta och indirekta ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan, som identifierats genom väsentlighetsanalysen, och att Ericsson aktivt hanterar, mäter och utvärderar denna påverkan. Vi förstår att Ericsson vidtar åtgärder för att ytterligare stärka processen för utvärdering av företagets ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan sett ur ett bredare perspektiv, utöver de områden som identifierats genom väsentlighetsanalysen. Vidare vidtar Ericsson åtgärder för att kontinu­ erligt stärka sina rutiner och processer för rapportering. Vi uppmuntrar Ericsson att fortsätta med detta arbete. Vi rekommenderar även företaget att framgent rapportera angående klimatrelaterade risker i linje med etablerade ramverk.

Stockholm den 3 mars 2021

Deloitte AB

Thomas Strömberg Auktoriserad revisor

Lennart Nordqvist Specialistmedlem i FAR

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Framtidsriktade uttalanden

36

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om ledningens aktuella syn på marknadens tillväxt, fram­ tida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

• Våra mål, strategier, planeringsantaganden och förväntade operationella och finansiella resultatförväntningar

• Branschtrender, framtida kännetecken för och utvecklingen av våra marknader

• Vår framtida likviditet, våra finansiella resurser, investeringar, kostnadsbesparingar och lönsamhet

• Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings­ och utvecklingskostnader

• Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för framtida tillväxt

• Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures

• Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras och blir lönsamma samt

• Teknik­ och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering, konkurrens och kundstruktur.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till förvänt­ ningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information.

Vi gör investerare uppmärksamma på att dessa uttalanden är fören­ ade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtids­ riktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer.

Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla fram­ tida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förvänt­ ningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Ordlista 37

Ordlista

Segmenten har definierats för finansiell rapportering baserat på affärsområdena. Mer information finns i not B1, ”Segmentsinformation”, i den finansiella rapporten.

2G

Den andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.

3G

Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD­SCDMA.

3GPP

Third Generation Partnership Project. En samar­ betsorganisation för olika standardiseringsorgan inom telekommunikation som definierar standar­ der för mobilteknologier (2G, 3G, etc.)

4G

Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

5G

Femte generationens mobilsystem. En vidare­ utveckling av 4G/LTE.

AI

Artificiell intelligens. Förmågan hos en maskin att utföra en uppgift som vanligtvis associeras med intelligenta varelser.

CO2e

Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växthus­ effekt.

Covid-19

Sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS­CoV­2).

Covid-19-pandemin

Den globala spridningen av sjukdomen som orsakas av coronaviruset (SARS­CoV­2).

ESG

Miljö, sociala förhållanden och bolagsstyrning. Refererar till tre centrala faktorer som beaktas att utvärdera hållbarhets­ och samhällsrelaterad påverkan av en investering i ett företag eller en verksamhet.

GHG

Utsläpp av GHG (växthusgaser) beräknas som utsläpp av koldioxidekvivalenter (CO2e). CO2e definieras som mängden av en viss GHG (växt­ husgas) uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

Global Reporting Initiative (GRI) Standards

GRI Sustainability Reporting Standards är den första och mest använda globala standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende internationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997.

GSM

Globalt system för mobilkommunikation, ”Global System for Mobile Communications”. Andra generationens mobilsystem.

IKT

Informations­ och kommunikationsteknik.

IoT

Sakernas internet, ”Internet of Things”, samman­ koppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.

LTE

”Long­Term Evolution”. 4G: nästa steg i mobil­ teknikutvecklingen efter 3G HSPA. Möjliggör datahastigheter över 100 Mbit/s.

Mobilt bredband

Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA­, LTE­, CDMA2000EV­DO och 5G­teknik.

SBT

Vetenskapsbaserade mål (”science­based targets”) ger företag en tydlig vägledning om hur de ska uppnå framtidssäkrad tillväxt genom att specificera hur mycket och hur snabbt de behöver minska sina koldioxidutsläpp.

SDG

Mål för hållbar utveckling (”Sustainable Develop­ ment Goals”). Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla medlemsstater i FN 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och in i framtiden. I centrum står de 17 globala målen för hållbar utveckling som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industria­ liserade länder såväl som utvecklingsländer – att samverka globalt.

UNGC

FN:s Global Compact. Ett frivilligt initiativ som antogs 2005 av FN:s generalsekreterare och som bygger på företagsledares åtaganden att implementera universella hållbarhetsprinciper och vidta åtgärder för att stödja FN:s mål för hållbar utveckling.

UNGP

UN Guiding Principles Reporting Framework lanserades i februari 2015 och är det första över­ gripande ramverket för företag att rapportera och redovisa arbetet med mänskliga rättigheter i linje med de skyldigheter som har ålagts dem. Företa­ gens ansvar definieras i UN Guiding Princi ples on Business and Human Rights, som är de styrande globala principerna för företagande och mänsk­ liga rättigheter.

Termerna ”Ericsson”, ”bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi” och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Rapport – Hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2020

Mer information

38

Mer information

Information om Ericsson och bolagets utveckling finns på webbplatsen: www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan relevant information för aktieägare finns på: www.ericsson.com/investors

Denna rapport publiceras även på engelska. För den händelse avvikelse föreligger mellan den svenska språkversionen och den engelska, ska den svenska versionen äga företräde.

Kontaktinformation

Ericssons huvudkontor Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige

Säte

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Torshamnsgatan 21, Kista 164 83 Stockholm Sverige

Investerarrelationer

För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer: Telefon: 010–719 0000 E­post: investor.relations@ericsson.com

Kontaktinformation för ADR-program

För institutionella investerare och aktiemäklare Deutsche Bank ADR broker services desk New York: Tel +1 212 250 9100 London: Tel +44 207 547 6500

För registrerade ägare Deutsche Bank Shareholder Services American Stock Transfer & Trust Company E­post: DB@amstock.com Avgiftsfri telefon: +1 800 937 5449 Telefon: +1 718 921 8124

Ericssons årsredovisning 2020

Projektledning Ericsson Investerarrelationer

Design och produktion Hallvarsson & Halvarsson

Fotografier av styrelse och ledningsgrupp Per Myrehed

Tryck Göteborgstryckeriet 2021 Tryckt på Amber Graphic

För tryckta publikationer

Beställ en tryckt årsredovisning – online https://www.ericsson.com/en/investors/financial­reports

==> picture [71 x 33] intentionally omitted <==

Beställ en tryck årsredovisning – telefon Strömberg Distribution Phone: +46 8 779 9600

Om Ericsson

Ericsson tillhandahåller högpresterande lösningar som möjliggör för bolagets kunder att maximera värdet av kommunikation. Bolaget erbjuder kommunikationsinfrastruktur samt tillhörande tjänster och mjukvara till telekombranschen och andra branscher. Ericsson har cirka 100 000 medarbetare och levererar till kunder i fler än 180 länder. Ericsson är noterat på Nasdaq Stockholm och Ericssons ADS handlas på NASDAQ New York. Bolagets huvudkontor finns i Stockholm, Sverige.

Allt började i en mekanisk verkstad i Stockholm 1876 där Lars Magnus Ericsson designade telefoner och hans fru Hilda tillverkade dem genom att linda koppartråd till spolar. Med 5G som kommersiell verklighet fortsätter vi nu att investera för att stärka vårt ledarskap inom 5G. Portföljen är konstruerad för att hjälpa våra kunder med digitalisering och med att öka effektiviteten på ett intelligent och hållbart sätt, samtidigt som de hittar nya intäktsflöden.

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon 010 719 00 00 www.ericsson.com

SV/LZT 138 2297 ISSN 1100-8954 © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2021