Ericsson — Annual Report 2020

Mar 3, 2020

Ericsson Årsredovisning 2019

Vi bygger ett långsiktigt starkare bolag

ericsson.com

Innehåll

Verksamheten

• 2 Kommentar från vd

• 4 Affärsmodell

• 6 En bransch som leder förändring

• 8 Strategi och finansiella mål

• 14 Differentiering av användarupplevelsen inom 5G

• 16 Innovation

• 18 Segment

Resultat

32 Brev från styrelseordförande 33 Förvaltningsberättelse

• 49 Koncernens bokslut

57 Noter till koncernens bokslut 102 Moderbolagets bokslut 108 Noter till moderbolagets bokslut 121 Riskfaktorer

132 Revisionsberättelse 137 Framtidsriktade uttalanden

Bolagsstyrning

138 Bolagsstyrningsrapport 164 Rapport om ersättningar

• 23 Marknadsområden

• 30 Our people

Hållbarhet

172 Rapport – hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2019

174 Förhållningssätt till hållbarhet 176 Hållbarhetsstyrning och ledning 178 Väsentliga områden, risker och möjligheter

180 Ansvarsfullt företagande 189 Miljömässig hållbarhet 194 Digital inkludering 196 Koncernens hållbarhetsnoter 198 Revisorernas granskningsrapport

Aktieinformation

200 Ericssonaktien

Övrig information

204 Tioårsöversikt – Finansiell information 206 Tioårsöversikt – Icke-finansiell information

208 Alternativa nyckeltal (APM)

213 Finansiella begrepp och valutakurser 214 Ordlista

215 Aktieägarinformation

Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 33–131 i detta dokument.

Ericsson i korthet

Vi har kopplat samman människor genom kommunikationsteknikens utveckling. Det började med telegrafi, övergick till fast telefoni och sedan till mobil teknik. Som ledare inom 5G-teknik kopplar vi nu inte bara samman ”alla” utan också ”allt”. Alltihop började i en mekanisk verkstad i Stockholm år 1876, där Lars Magnus Ericsson designade telefoner och hans fru Hilda tillverkade dem genom att linda koppartråd till spolar.

Vi har varit teknikledare i den mobila kommunikationens alla generationer.

När mobilt bredband fortfarande befann sig i sin linda arbetade Ericsson redan med nästa generations teknik, som skulle bli 3G. Ericsson arbetade på 4G långt innan en smartphone fanns i allas händer, och vårt teknikledarskap har varit en nyckeldrivkraft mot 5G i branschen.

När 5G nu är en kommersiell verklighet fortsätter vi att investera för att stärka ledarskapet inom 5G och hjälper till att frigöra det fulla värde som kommunikationen skapar för våra kunder och deras kunder.

Vår portfölj omfattar Networks, Digital Services, Managed Services och Emerging Business and Other. Portföljen är konstruerad för att hjälpa våra kunder att bli digitala och öka effektiviteten på ett intelligent och hållbart sätt, samtidigt som man hittar nya intäktsflöden.

Ericssons aktier handlas på Nasdaq Stockholm och Ericssons ADS handlas på NASDAQ New York. www.ericsson.com.

Kontakt: investor.relations@ericsson.com Omslagsfoto: Ericsson MINI-LINK 6366-antenner, installerade i Indien

Ericsson Årsredovisning 2019

1

2019 i korthet

Genomförande av strategin

Resultat

Rapport kv1: Ericsson rapporterade förbätt­ ring av den underliggande rörelsemarginalen inom alla segment jämfört med föregående år. Bruttomarginalen inom segmentet Managed Services exklusive omstruktureringskostnader förbättrades till 17,7 % (9,1 %) jämfört med föregående år, med stöd från effektivitets­ förbättringar och genomgång av kundavtal.

Networks: I slutet av 2019 hade Ericsson meddelat 78 kommersiella 5G­avtal med individuella operatörer och 24 driftsatta 5G­nät världen över. Ericsson ökade även investeringarna inom FoU, och hade organisk tillväxt och förbättrad bruttomarginal.

Digital Services: Efterfrågan på den nya portföljen med 5G­ och molnbaserade produkter är god. Försäljningen av den nya port följen ökade med 7 %, pådriven av kund­ investeringar inom 4G och 5G. I slutet av 2019 hade Ericsson hanterat 75 % av de kritiska och icke­ strategiska kontrakt som identifierades 2017.

Rapport kv2: Ericsson växte med 7 % jämfört med föregående år justerat för jämförbara enheter och valutaeffekter. Rörelsemargina­ len exklusive omstruktureringskostnader inom segmentet Networks förbättrades till 15,0 % (13,3 %) som ett resultat av ökad försäljning och högre bruttomarginal.

Rapport kv3: Ericsson levererade en rörelse­ marginal på 11,4 % (7,0 %) exklusive omstruktureringskostnader och jämförelse­ störande poster.[1)] Rörelsemarginalen inom segmentet Digital Services förbättrades betydligt jämfört med föregående år med förbättrad bruttomarginal och tillväxt inom den nya produktportföljen på 19 % rullande 12 månader.

Managed Services: Investeringarna i FoU inom Managed Services ökade under 2019 och under det första kvartalet för det nya AI­baserade erbjudandet för operatörer lanserades Ericsson Operations Engine.

Emerging Business and Other: Under 2019 ökade Ericsson sina investeringar i Sakernas internet, en snabbväxande verksamhet som vänder sig till de nya möjligheter som skapas med 5G.

Rapport kv4: Ericsson rapporterade till­ växt för det sjunde kvartalet i rad justerat för jämförbara enheter och valutaeffekter. Bruttomarginalen exklusive omstrukturerings­ kostnader förbättrades till 37,1 % (32,0 %) huvudsakligen driven av förbättring i Digital Services. Styrelsen kommer att föreslå bolags­ stämman en utdelning för 2019 om SEK 1,50 (1,00) per aktie.

Nettoomsättning Rörelseresultat (förlust) SEK miljarder 227,2 SEK miljarder 10,6 (2018: 210,8) (2018: 1,2) (2017: 205,4) (2017: –34,7) Bruttomarginal exkl. Rörelsemarginal exkl. omstrukturerings- 37,5 % omstrukturerings- 5,0 % kostnader[2)] (2018: 35,2 %) kostnader[3)] (20v18: 4,4 %) (2017: 25,9 %) (2017: –12,8 %)

Viktiga nyheter

• Ericsson och Swisscom lanserade det första kommersiella 5G­nätet i Europa, med stöd för kommersiellt tillgängliga 5G­smartphones.

• Ericsson ska bygga en ny, modern fabrik i Lewisville i Texas för att tillgodose behovet av snabba 5G­utbyggnader i Nordamerika.

• Ericsson förvärvade bolaget Kathreins antenn­ och filterverksamhet vilket gjorde att vi kunde bredda vår portfölj av antenn­ och filterprodukter. Förvärvet kommer addera nödvändig kompetens för att utveckla avancerade radionätprodukter.

• Ericsson når uppgörelse beträffande amerikanska FCPA­utredningar. Ericsson har tillkännagivit att man nu har nått upp­ görelser beträffande de tidigare kommuni­ cerade utredningarna av justitiedeparte­ mentet i USA (DOJ) och den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC) gällande koncernens efterlevnad av USA:s Foreign Corrupt Practices Act (FCPA).

Fritt kassaflöde före M&A SEK miljarder 7,6 (2018: 4,3) (2017: 4,8)

Antal anställda 99 417 (2018: 95 359) (2017: 100 735)

• 1) Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader för alla perioder. Exklusive reserveringar relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ på SEK –11,5 miljarder och en återbetalning av sociala avgifter på SEK 0,9 miljarder under tredje kvartalet 2019.

• 2) Exklusive omstruktureringskostnader på SEK –0,3 miljarder (2019), SEK –5,9 miljarder (2018) och SEK –5,2 miljarder (2017).

• 3) Exklusive omstruktureringskostnader om SEK –0,8 miljarder (2019), SEK –8,0 miljarder (2018) och SEK –8,5 miljarder (2017).

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Kommentar från vd

2

Vi fångar 5G­möjligheterna

==> picture [128 x 154] intentionally omitted <==

Under 2019 har vi sett 5G växa snabbare än förväntat, efter frågan på konsumentapplikationer är större än någon­ sin tidigare och 5G kommer att vara plattformen för upp­ kopp lade företag. Vår fokuserade strategi, som bygger på ökade investeringar i FoU för teknikledarskap, gav oss möjlighet att satsa hårt på våra 5G­investeringar och detta har skapat en stark grund för tillväxt. Vi avslutade året i en klart ledande position med 78 kontrakt och 24 5G­nätverk i drift på 4 kontinenter.

Börje Ekholm Vd och koncernchef

”Vi är ett starkare bolag idag. Vår fokuserade strategi står fast och vi fortsätter vårt arbete för att förbättra etik och regelefterlevnad i hela bolaget.”

Under de tre senaste åren har vi arbetat för att verkställa vår fokuserade strategi. Nu när vändnings fasen ligger bakom oss ser vi att vår försäljning ökar och våra marginaler för­ bättras. Detta i kombination med förbättrad effektivitet i rörelsekapital et har genererat ett stabilt kassa flöde. Kort sagt, vi har en sund verksamhet, och kan nu ta nästa steg för att identifiera lönsamma tillväxtmöjligheter.

Med ökad FoU har vi nu en konkurrens­ kraftig portfölj som driver förbättrad brutto­ marginal, och dessutom har vi tecknat flera viktiga kommersiella avtal som stärker vår framtida verksamhet.

Under 2019 justerade vi upp vår försälj­ nings ambition för 2020 med SEK 20 miljarder till SEK 230–240 miljarder. Vårt mål för rörel se­ marginalen för 2020 på över 10 % kvar står, och vi har utkristalliserat rörelse marginal målet för 2022 till intervallet 12–14 %.

M&A­aktiviteter kommer även fort sätt­ ningsvis att vara en viktig del av vår tillväxt­ strategi, där vi ser potentiella, värdeskapande, portföljnära förvärv som möjliggör framtida tillväxt. Under 2019 förvärvade vi Kathreins antenn­ och filterverksamhet för att utöka vår portfölj och tillföra väsentlig kompetens till Bolaget.

Under flera år har vi arbetat med att lösa många svåra frågor, inklusive att vända om våra ifrågasatta kontrakt och att få till stånd en uppgörelse med de amerikanska myndig­ heterna. Med uppgörelsen med US Depart­ ment of Justice (DOJ) och US Securities and Exchange Commission (SEC) har vi nått ett avslut på de långvariga utredningarna av vårt tidigare agerande. Det är viktigt att framhålla att vi har nolltolerans mot korruption och

uppgörelsen belyser ett antal brister. Vi arbe tar hårt varje dag för att bygga en kultur av regel­ efterlevnad, väl förankrad i organisatio nen, för att säkerställa att en dylik händelse aldrig inträffar igen. Att återuppbygga vårt förtroende är av högsta prioritet. På kort sikt kommer de betydande resurser som läggs på att ytter­ ligare stärka programmet för etik och regel­ sefterlevnad att påverka vårt resultat negativt, men avkastningen på lång sikt är obestridlig.

Exklusive kostnaderna relaterade till upp­ görelsen beträffande de amerikanska myndig­ heternas utredningar var vår rörelsemarginal 9,7 % för 2019, nära målet för 2020 – ett år i förväg. Vår styrka och en tro på framtiden återspeglas i styrelsens förslag att höja utdelningen till SEK 1,50 per aktie.

5G-möjligheten

Med en stabil grund för verksamheten och våra ökade investeringar i 5G har vi en bra position för att dra fördel av en accelererad utbyggnad av denna teknik. Under 2019 har ledande telekomoperatörer över hela världen driftsatt sina 5G­nät, och marknaden växer ännu snabbare än de flesta analytiker förvän­ tat sig. Sammantaget förväntar vi oss att det globala antalet 5G­abonnemang når 2,6 miljarder inom de närmaste sex åren, drivet av ett ihållande momentum och ett snabb växande 5G­ekosystem. Detta gör det till den snabbast utrullade mobiltekniken någonsin.

Vår analys visar att konsumenterna har ett stort intresse för de nya tjänsterna som 5G möjliggör, och att de är villiga att betala för dem.

Vi förväntar oss också att dataanvänd ningen ökar snabbt. I Sydkorea, där kommer siella

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Kommentar från vd

3

5G­tjänster lanserades tidigt 2019, använder 5G­abonnenter med obegränsad surftid i snitt 30 procent mer data än 4G­abonnenter med motsvarande abonnemang.

Men 5G är mycket mer än förbättrad mobi­ litet för konsumenter. Det är en innovations­ plattform som är så kraftfull att den kommer att vara drivkraften bakom nästa stora skifte i samhället – den fjärde industriella revolu­ tionen. Till 2025 förväntar vi oss att antalet mobilanslutningar till Sakernas internet når 5 miljarder. Detta skifte kommer att påverka alla sektorer och potentiellt öka telekomope­ ratörernas tillgängliga möjlighet med upp till 30 % innan 2030.

Vi ökar våra investeringar i Sakernas inter­ net och avancerade lösningar för uppkoppling som kommer att ge oss möjlighet att fånga denna växande marknad. Vi ser redan en stark efterfrågan på dessa lösningar.

Teknikledarskap

Under mer än tre decennier har vi investerat tiotals miljarder dollar i alla generationer av mobilteknik, och med 5G lägger vi grunden till en ny uppkopplad era. Vår 5G­plattform är i kommersiell drift hos 24 kunder på fyra kon­ tinenter, och vårt fokus ligger även framöver på resultat.

Tack vare vår tidiga och betydande inves­ tering i FoU har Ericsson den världsledande patentportföljen inom mobilteknik, med över 54 000 beviljade patent och över 100 på skrivna licensieringsavtal. När en obero­ ende advokatbyrå undersökte de patent som beskrivits som potentiellt grundläggande för 5G­standarden, enligt ett väsentlighetskri te­ rium, fann de att Ericsson hade en ledande andel av relevanta patent. Ett annat sätt att se på 5G­ledarskapet är att vi har högst antal enheter som certifierats som kom patibla att fungera på vår utrustning. För att uttrycka sig enkelt, från teknikledarskap till resultat i fält finns det inte någon som ligger före oss i 5G.

Vi måste erkänna att vi inte alltid har levt upp till de höga krav vi satt upp för oss själva för att göra affärer på rätt sätt. Uppgörelserna med DOJ och SEC är bevis på detta.

Uppgörelsen låter oss få ett avslut på de utredningar som amerikanska myndigheter genomfört sedan 2013 och 2015 gällande Ericssons efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Vi kan inte göra något åt gårdagen och väldigt lite åt idag, men vi kan förändra morgondagen på ett genomgripande sätt. Vi arbetar hårt för att bli ett bättre bolag, idag och i framtiden, för att säkerställa att detta inte händer igen.

Under de senaste åren har vi ökat resur­ serna inom regelefterlevnad och utredning betydligt. Vi har infört bakgrunds kontroller för medlemmar i koncernledningen och personal inom fler än 150 nyckelbefattningar. Det är viktigt att notera att de nyckelindivider som identifierades av DOJ och SEC inte längre arbetar på bolaget. Sammanlagt har 49 indi­ vider som på något sätt gjort sig skyldiga till inblandning i de ärenden som rapporterats till DOJ och SEC lämnat bolaget.

Vi har även stärkt bakgrundskontrollen av tredje part och har förbättrad screening av högrisktransaktioner. Vi vidtar åtgärder när vi upptäcker att tredje part inte lever upp till de standarder som vi sätter upp för att säkerställa etiska affärsmetoder.

Vi är fokuserade på att återupprätta förtro­ endet bland alla våra intressenter – inklusive anställda, kunder, regulatoriska myndigheter, investerare och allmänheten.

Arbetet har gjort Ericsson till ett starkare bolag, men vi vet att mycket återstår att göra. Faktum är att det här arbetet aldrig tar slut. Detta handlar inte bara om policyer och intern kontroll – det handlar om människor och företagskultur. För att vara en betrodd partner måste vi säkerställa att alla i Bolaget lever upp till högsta etiska standard och principer. I slutänden är det endast genom att bedriva verksamheten ansvarsfullt och med integritet som vi kan driva verklig, positiv förändring.

Global Compact och FN:s vägledande princi­ per om företag och mänskliga rättigheter, som är viktiga delar av vår strävan att bedriva verk­ samheten på ett ansvarsfullt sätt.

Ericsson har varit en drivkraft bakom att visa hur digital teknik kan minska koldioxidut­ släppen med 15 % i sektorer som tillverkning och transport till 2030. Vi är ett av en handfull bolag som har satt Scienced Based Targets där vi åtar oss att stödja begränsningen av den globala temperaturökningen till 1,5°C, och för att ytterligare påvisa vår ledande position strävar vi därutöver mot att bli koldioxid­ neutrala till 2030.

Sammanfattning

Vi möjliggör en intelligent, hållbar och upp­ kopplad värld genom att ständigt uppfinna teknik som är enkel att införa, använda och storleksanpassa. Vi har redan kopplat sam­ man miljarder människor, och våra lösningar hjälper till att lösa några av planetens största utmaningar. Genom våra medarbetare, våra lösningar och vårt teknikledarskap kommer vi att fortsätta att driva verklig, positiv för­ ändring i samhället.

Vi är starkare idag. Vi har återgått till lön­ samhet, vi har en stabil kärnverksamhet och vi växer. Vår fokuserade strategi är intakt, med primärt fokus på telekomoperatörer, och vi fortsätter vårt arbete för att förbättra etik och regelefterlevnad i hela bolaget och bygga en kultur som definieras av integritet, ansvars­ tagande, transparens och ansvarighet. Vi vet att bedriva vår verksamhet på rätt sätt är det enda sättet att vara framgångsrika i ytterli­ gare 100 år eller mer.

Ett företags prestationer handlar helt och hållet om människorna. Därför vill jag vill särskilt tacka alla mina kolleger på Ericsson för bolagets vändning. Ni har gjort ett fantastiskt jobb under 2019. You rock!

Börje Ekholm

Vd och koncernchef

Göra affärer på rätt sätt

Det är min starka övertygelse att en kultur med integritet, ansvarstagande, transparens och ansvarighet är det som i slutänden avgör om ett bolag är framgångsrikt på lång sikt. Tyvärr har våra värderingar och vår affärs­ etiska kod tidigare inte alltid upprätthållits på ett kon sekvent sätt.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Vi har integrerat hållbarhet och ansvarsfullt företagande i vår affärsstrategi, och resultatet av vårt hållbarhetsarbete beskrivs i rapporten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande som publiceras med denna årsredovisning. Vi fortsätter att stödja de tio principerna i FN:s

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Affärsmodell

4

Affärsmodell

Vår affärsmodell är skapad för att hantera föränderliga marknadskrav och för att dra nytta av nya affärsmöjligheter. Kundfokus och motiverade medarbetare driver vår verksamhet, skapar värde för våra intressenter samtidigt som vi bygger ett starkare bolag på lång sikt.

Kundfokus

Motiverade medarbetare

Vi utvecklar innovativa och konkurrens­ kraftiga lösningar till våra kunder.

Motiverade och kompetenta medarbetare driver vår verksamhet.

Grunderna

==> picture [143 x 91] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Syfte
Möjliggöra en intelligent, hållbar
och uppkopplad värld genom att
ständigt uppfinna teknik som är
enkel att införa, använda och
storleksanpassa
----- End of picture text -----

==> picture [143 x 57] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Mission
Möjliggöra för våra kunder
att maximera värdet av
kommunikation
----- End of picture text -----

Strategi

==> picture [121 x 41] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Baserat på våra kunders behov:
– Nya intäktsflöden
– Slutkundsupplevelse
– Ständig effektivitet
----- End of picture text -----

==> picture [325 x 225] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Vår verksamhet
Affärsområdets ansvar Marknadsområdets ansvar
Utveckla konkurrenskraftiga Sälja och leverera
globala affärslösningar kundlösningar
Nyckeltillgångar
Teknikledarskap Kostnads- Produktledda Globala skal-
effektivitet lösningar fördelar och
kompetens
Hållbarhet Kunder
Hållbarhet är integrerat i hela i 180 länder. Etablerad relation
verksamheten och portföljen med världsledande operatörer
----- End of picture text -----

Kärnvärden

==> picture [160 x 52] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

– Respekt
– Professionalism
– Uthållighet
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Affärsmodell

5

Med en flexibel och effektiv affärsmodell skapar vi värde för våra intressenter genom att erbjuda branschledande, högpresterande, hållbara och kostnads­ effektiva lösningar åt våra kunder.

Värde för intressenter

Vi skapar värde för våra intressenter genom att bygga ett starkare bolag på lång sikt.

Nyckelintressenter, vårt fokus och vårt värdeskapande

Kunder

Samhälle

Möjliggöra för kunderna att frigöra det fulla värde som Driva positiv förändring på ett ansvarsfullt och relevant sätt kommunikation skapar på ett intelligent och hållbart sätt

Personal

Aktieägare

Attrahera, utveckla, engagera och behålla kompetenta Skapa mervärde för aktieägarna genom att öka lönsamhet, medarbetare kassaflöde och utdelning

Koncernens finansiella mål för 2020

Koncernens finansiella mål för 2022

• Rörelsemarginal >10 % exklusive omstruktureringskostnader – Rörelsemarginal på 12–14 % exklusive – Starkt fritt kassaflöde före M&A omstrukturerings kostnader – Starkt fritt kassaflöde före M&A

• Försäljningsambition om SEK 230 –240 miljarder

Koncernens mål för hållbarhet 2022

Klimatåtgärder

Etik och regelefterlevnad

• Minska utsläppen av CO2e från Ericssons egen verksamhet Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelmed 35 % (basnivå 2016). Godkänt vetenskapsbaserat mål efterlevnad genom att utveckla ett regelefterlevnadsprogram

• – Ericsson är koldioxidneutralt inom den egna verksamheten i världsklass för antikorruption till 2030

Energiförbrukning i produkter

Arbetsmiljö

Uppnå en energibesparing om 35 % i Ericsson Radio System Minska antalet allvarliga incidenter inom hälsa och säkerhet jämfört med den tidigare portföljen (basnivå 2016). Ett Science på arbetsplatsen med minst 30 % (basnivå 2019) Based Target (SBT)

En bransch som leder förändring

Under 2019 fortsatte utbyggnaden av 5G-nät i snabb takt och fler 5G-enheter blev tillgängliga.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – En bransch som leder förändring

7

Spektrum för framtidens nät

För varje ny generation mobilteknik har nya radiofrekvensband tilldelats för att möjlig­ göra kommersiell användning av tekniken samtidigt som tidigare generationer varit i drift. Operatörerna kommer att behöva mer spektrum när den snabba expansionen av 5G förväntas fortsätta, inte minst för att fullt ut utnyttja 5G, t.ex. ultrahög datöverförings­ takt och låg fördröjning i millimeterbandet. För 2025 gör Ericsson prognosen att det kom­ mer att finnas 2,6 miljarder 5G­abonnemang globalt, vilket då motsvarar 29 procent av alla mobilabonnemang.

Olika spektrum för olika behov

Varje spektrumband har olika fysiska egen­ skaper, vilket innebär avvägningar mellan kapacitet, täckning och latens, liksom tillför­ litlighet och spektrumeffektivitet. De här av­ vägningarna måste tas med i beräkningen när operatörerna planerar 5G­utbyggnader så att de stämmer med operatörens fokus: oavsett om det är förstärkt mobilt bredband, massiv IoT, kritisk IoT eller trådlös fast access.

Låga band

Lågbandsfrekvens har historiskt använts för 2G­, 3G­ och 4G­nät för rösttjänster, mobila bredbandstjänster och TV­sändningar. För en typisk tillämpning med mobilt 5G­bredband liknar kapaciteten och latensen den hos 4G på samma band.

Mellanband

Mellanbandsfrekvenser används för när­ varande för 2G­, 3G­ och 4G­tjänster. I det nya högre mellanbandspektrumet kommer vi sannolikt att få se större bandbredder (50–100 MHz). Det kan komma att möjlig­ göra nät med hög kapacitet och låg latens som kan användas för nya 5G­tillämpningar, med bättre täckning av både stora områden och inomhus än högbandsspektret erbjuder.

Höga band

Högbandsfrekvenserna innebär det stora kvantsprång i prestanda som 5G lovat. Dessa nya spektrumband ligger vanligtvis i området 24–40 GHz, med bandbredder i block om 100 MHz (eller högre). Sådana stora band­ bredder möjliggör nätverk med ultrahög kapa­ citet och så låga latenser som 1 millisekund. Dessa högre frekvenser har dock en begrän­ sad täckning jämfört med lägre band.

Spektrumstrategi

Det befintliga spektrum som används för 4G kommer smidigt att kunna migrera till 5G. Funktioner som möjliggör smidig spektrum­ migrering och kombinationer (av både band och teknik) kommer att vara av central bety­ delse för nätets planerade utveckling.

Vi kommer sannolikt att få se flera kom­ bi nationer av band och teknik för 5G inom de närmaste åren när trafiken ökar och

mark naderna mognar. Det kommer att göra det möjligt att koppla upp enheter till både 4G och 5G samtidigt. Genom att använda befint­ liga spektrum i kombination med nya band får operatörerna möjlighet att leverera inom fler användningsfall på ett mer effektivt sätt – och i många fall också snabbare.

Utmaningar i Europa

Stora områden inom radiospektret har tilldelats för 5G jämfört med 4G. I USA har Federal Communications Commis­ sion frigjort stora mängder bandbredd i det underutnyttjade högbandsspektret för 5G. EU:s lagstiftare har kommit över­ ens om att öppna 3,6­ och 26­GHz­ban­ den 2020, men cirka hälften av de euro­ peiska länderna har ännu inte licensierat spektrum för 5G. Europeiska länder slä­ par alltså efter jämfört med länder som USA, Japan, Korea, Australien och Kina. Flera europeiska länder, med industri, samhälle och konsumenter, kommer inte att kunna använda 5G i full omfattning förrän flera år efter de länder som är först med 5G.

Spektrumproportioner

==> picture [437 x 204] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Hotspot med hög kapacitet/
Höga band tätbebyggda stadsmiljöer
(24 GHz–40 GHz) Hög
Nya Begrän-sad Ultralåg
Mellanband II
(3,5 GHz–6 GHz)
Nya
Mellanband I
(1 GHz–2,6 GHz)
Tidigare
Måttlig
Låga band
Måttlig kapacitet
(Sub–1 GHz) Bred Låg Täckning av stora områden/
Nya/tidigare
utifrån och in
Täckning Kapacitet Latens
----- End of picture text -----

Fokuserad affärsstrategi

Under 2019 fortsatte vi att genomföra den fokuserade strategi som lanserades 2017 och vi är på god väg mot våra finansiella mål för 2020 och 2022. Vi fortsätter att sträva mot selektiv, disciplinerad och lönsam tillväxt för att bygga ett ännu starkare företag på lång sikt.

Verksamheten – Strategi och finansiella mål

Ericsson Årsredovisning 2019

9

Bygga ett långsiktigt starkare Ericsson

Genomförandet av vår fokuserade stra­ tegi syns i våra finansiella resultat som visar organisk tillväxt, ökad rörelsemarginal och positivt fritt kassaflöde. Även om vi är fokuse­ rade på våra mål för 2020 och 2022, och är på väg att nå dem, syftar vår fokuserade strategi till att bygga ett långsiktigt starkare Ericsson, bortom 2022, med fortsatt försäljningstillväxt och förbättrad avkastning.

Vår strategi att öka investeringarna i FoU för teknik­ och kostnadsledarskap har varit framgångsrik, vilket har gett oss en konkur­ rensfördel när telekomoperatörerna ökar investeringarna i 5G. Vi anser att vår posi­ tion och den nuvarande marknadsdynamiken utgör en unik möjlighet att öka vår marknads­ andel. Vi strävar efter långsiktiga affärsmöj­ ligheter som ger tydliga skalfördelar och nya, lönsamma intäktsflöden.

Vår ambition är att växa snabbare än marknaden, men vi har ett fokuserat förhåll­ ningssätt till försäljningstillväxt som baseras på följande kriterier:

• Selektiv: produktledd tillväxt som är i linje med vår strömlinjeformade produktportfölj och befintliga kundbas.

• Disciplinerad: kommersiell och finansiell disciplin och oklanderligt genomförda kontrakt.

• Lönsam: tillväxten hanteras för att skapa positiv avkastning och stödja koncernens finansiella mål. Även om kontrakten för­ väntas vara lönsamma över tid kan viss expansion vara associerad med mindre god avkastning på kort sikt, eftersom kost­ naden för telekomoperatörerna att byta leverantör kan vara hög.

Strategi som bygger på våra kunders behov

Vårt uppdrag är att maximera värdet av kommunikation för våra kunder, telekom­ operatörerna. Det finns tre nyckelområden där vi kan hjälpa dem att bli framgångsrika:

• Kunderna måste finna nya intäktsflöden och nya möjligheter som möjliggörs av 5G och Sakernas internet.

• Kunderna måste bli helt digitala för att möjliggöra snabbare leverans av tjänster, snabbare nätkonfiguration och mer lätt­ använda tjänster. Detta kommer att bli allt viktigare för dem för att attrahera nya kun­ der, men det hjälper dem också att sänka kostnaderna ytterligare.

• Kunderna behöver kontinuerligt öka effek­ tiviteten och oavbrutet sänka kostnaden för att leverera trafik i näten. 5G kommer att öka spektrumeffektiviteten och är även betydligt mer energieffektiv, vilket minskar kostnaden och ger stöd till klimatmål.

Strategin vilar på fyra hörnstenar

Teknikledarskap

Investeringar i FoU och teknikledarskap gör att vi kan föra ut innovativa lösningar på marknaden före konkurrenterna, vilket ger våra kunder en fördel.

Kostnadseffektivitet

En kostnadseffektiv grund är nödvändig för vår verksamhet. Investeringar i FoU möjlig­ gör inte bara teknikledarskap, utan även kostnadsledarskap. Att vi använder den senaste tekniken gör att vi kan minska kost­ naden i våra lösningar. Detta ger fördelar både för oss och för våra kunder.

Produktledda lösningar

Mjukvara och hårdvara är kärnan i våra kund­ lösningar. Dessa kompletteras av tjänsteutbud som till exempel installation, utrullning, system­ integration, support och konsulttjänster.

Fokuserad affärsstrategi

Syfte

Möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld genom att ständigt uppfinna teknik som är enkel att införa, använda och storleksanpassa

Mission

Möjliggöra för våra kunder att maximera värdet av kommunikation

Våra kunders behov

Nya intäktsflöden

Slutkundsupplevelse

Oavbruten effektivitet

Segmentens struktur och lösningar

Networks Digital Services Managed Services Emerging Business Höggradigt skalningsbara, TCO­effektiva lösningar Tillhandahålla en bra kund­ and Other konkurrenskraftiga, modu­ för programmerbara 4G­ upplevelse och kostnads­ Fånga nya möjligheter, fostra lära plattformar som ger en och 5G­kärnnät, automati­ effektivitet som leds av en innovationskultur och låg total ägandekostnad serad verksamhet och automatisering och AI­driven investera i lovande inkuba­ (TCO), en bra användar­ digitala kundrelationer drift och optimering tionsmöjligheter samtidigt upplevelse och smidig som kärnverksamheten stöds nät övergång till 5G

Vår grund

Teknikledarskap

Globala skalfördelar Kostnadseffektivitet Produktledda lösningar och kompetens Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

10 Verksamheten – Strategi och finansiella mål

Ericsson Årsredovisning 2019

Globala skalfördelar och kompetens

Vår globala närvaro och vårt nära samarbete med våra kunder ger oss möjlighet till discipli­ nerad tillväxt, vilket leder till ytterligare mark­ nadsandelar och skalfördelar.

På Ericsson är våra medarbetares kom­ petens en nyckeltillgång som gör att vi kan arbeta nära våra kunder över hela världen.

Fånga upp nya intäktsmöjligheter

Med 5G går branschen från att koppla sam­ man människor till att koppla samman maski­ ner och saker. 5G är en kraftfull nätplattform för innovation som öppnar nya intäktsmöjlig­ heter för telekomoperatörer gentemot konsu­ menter och företag. Vi ser redan att 5G hjälper telekomoperatörer att leverera nya, differen­ tierande tjänster till kunder, vilket kan kopplas till en fördelaktig intäktspotential. Dessutom finns det intäktspotential för telekomoperatö­ rer som investerar i att leverera nya företags­ tjänster som bygger på 5G. Våra studier visar att telekomoperatörer kan få möjlighet till ytterligare intäkter på USD 700 miljarder till 2030, pådrivet av branscher som hälsovård, tillverkning och fordon.

Vi avser att inrikta oss på dessa företags­ möjligheter och fortsätta sälja via befintliga operatörsrelationer och modeller för mark­ nadslansering. Vår ambition är att hjälpa kun­ derna genom att utveckla konkurrenskraftiga, skalbara industrilösningar, t.ex. vår globala plattform för Sakernas internet och privata nätverkslösningar. Vi investerade i M&A­ kompetens under 2019 och vi ser portföljnära förvärv som medel för framtida tillväxt.

Vår målsättning är att växa och skapa värde genom att investera i lösningar som stöder våra kunders nya intäktsflöden, driver trafik till mobilnät och driver på ökad efter­ frågan på nätkvalitet.

Verksamheten är indelad i fyra seg­ ment och fem marknadsområden

Vår verksamhet är indelad i fyra segment. Alla segment vänder sig till samma kund­ grupp, telekomoperatörerna. Segmenten är Networks, Digital Services, Managed Services och Emerging Business and Other.

Inom Networks tillhandahåller vi hårdvara, mjukvara och tjänster som kunderna behöver för att bygga upp och utveckla sina mobilnät.

Digital Services är en mjukvaruledd verk­ samhet som ger stöd när kunderna går till en molnbaserad miljö, och tillhandahåller lös­ ningar som de använder för att driva, styra och skapa intäkter från sina mobilnät.

Med vårt utbud inom Managed Services driver vi kundernas nät. Vårt AI­ och data­ drivna erbjudande inom Managed Services, Ericsson Operations Engine, hanterar proak­ tivt telekomoperatörernas nät för att förbättra kundupplevelsen, driva på snabbt skapande av tjänster och optimera kostnaderna.

Inom Emerging Business and Other ut­ forskar vi hur våra kunder kan utnyttja upp­ koppling för att skapa nya intäktsflöden.

Vår marknad är indelad i fem geografiska marknadsområden. Dessa ansvarar för att sälja och leverera de produkter och lösningar som utvecklats av våra affärsområden. Det är avgörande att vara nära kunderna. I linje med

strategin har vi därför lagt över mer ansvar på marknadsområdena för att garantera att vi är nära kunderna, samtidigt som vi upprätthåller centrala riktlinjer och styrningsstrukturer för att säkerställa prisdisciplin.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Hållbarhet är centralt för Ericssons syfte – vi möjliggör en intelligent, hållbar och upp­ kopplad värld. Vi är måna om att åstad­ komma positiva effekter för samhället och minimera risker för bolaget, kunderna och samhället i stort genom vår teknik, våra lösningar och medarbetarnas expertis.

Vi arbetar ständigt på att förbättra och stärka våra ansvarsfulla affärsmetoder, med fokus på att skapa och bibehålla förtroende, transparens och integritet oavsett var i värl­ den vi verkar. Vi har satt upp målsättningar som ligger i linje med de minskningar som krävs för att hålla den globala uppvärm­ ningen inom 1,5­gradersmålet. Under 2019 stärkte vi ytterligare vårt åtagande inom klimatåtgärder genom att fastställa målet att bli koldioxidneutrala inom den egna verksamheten till 2030.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande är integrerat i verksamheten med ambitionen att förstå och hantera risker, möjligheter och påverkan vad gäller miljö och socialt ansvar inom varje segment och marknadsområde. Att integrera praxis och program för hållbar­ het inom hela bolaget kan hjälpa oss att bedriva verksamheten mer effektivt och leverera värde till kunderna.

Ericssons program för etik och regelefterlevnad

Ericssons program för etik och regelefterlevnad fokuserar på affärsetiska risker, som till exempel korruption och penningtvätt, rättvis konkurrens, dataskydd liksom sank­ tioner och exportkontroll. De senaste åren har Ericsson lagt betydande resurser på att ytter ligare stärka programmet för etik och regelefterlevnad, särskilt beträffande anti­ korruption. Antikorruptionsprogrammet består av tio grund element som tillsammans gör det möjligt för bolaget att öka medvetenheten, att förebygga och identifiera möjliga misstag och överträdelser av den affärsetiska koden och att reagera och vidta lämpliga åtgärder snabbt när det behövs.

De tio grundelementen baseras på de uttryckta förväntningarna från nationella myndigheter som till exempel den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC), justitiedepartementet i USA (DOJ), den brittiska ekobrotts myndigheten (Serious Fraud Office, SFO) med flera, liksom god sed som godkänts av offentliga internationella organisationer såsom OECD, Transparency International och Världsbanken.

==> picture [87 x 86] intentionally omitted <==

Ericsson kommer att fortsätta att investera i programmet för etik och regelefterlev­ nad för att det ska bli helt anpassat till dagens alla krav. Se avsnittet om antikorrup­ tion på sidan 182 i hållbarhetsrapporten för en mer detaljerad uppdatering om ämnet.

Verksamheten – Strategi och finansiella mål

Ericsson Årsredovisning 2019

11

Nettoomsättning

==> picture [120 x 127] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
250
230–240
240
230 227,2
220
210,8
210
200
2018 2019 Ambition 2020
----- End of picture text -----

Bruttomarginal exkl. omstruktureringskostnader

==> picture [6 x 6] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
----- End of picture text -----

==> picture [116 x 116] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

50
40 37,5 % 37–39 %
35,2 %
30
20
10
0
2018 2019 Ambition 2020
----- End of picture text -----

Rörelsemarginal exkl. omstruktureringskostnader

==> picture [6 x 6] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
----- End of picture text -----

==> picture [118 x 148] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

12
>10 %
9
6 5,0 %1)
4,4 %
3
0
2018 2019 Ambition 2020
1) Rörelsemarginalen för 2019 var 9,7 %
exklusive omstruktureringskostnader och
kostnader relaterade till uppgörelsen med
SEC och DOJ på SEK –10,7 miljarder.
----- End of picture text -----

På väg mot de finansiella målen

Även om vi är på god väg mot våra mål för 2020 och 2022, och är fast beslutna att nå dem, syftar den fokuserade strategin till att bygga ett starkare Ericsson på lång sikt.

2020 års ökade ambition för

försäljningstillväxt drivs av Networks

Under 2019 höjde bolaget ambitionen för nettoomsättningen 2020 till SEK 230–240 miljarder (baserat på en växelkurs för USD till SEK om 9,5), att jämföra med den tidi­ gare ambitionen för omsättningen 2020 på SEK 210–220 miljarder. Tillväxten förväntas ske främst i Networks, drivet av en växande marknad för radioaccessnät (RAN), fördelak­ tiga växelkursrörelser, förvärvet av Kathreins antenn­ och filterverksamhet och selektivt ökade marknadsandelar. 2019 års försäljning var SEK 227,2 miljarder.

Det främsta finansiella målet för 2022 är att uppnå en rörelsemarginal på 12–14 % exklusive omstruktureringskostnader, att jäm föra med det tidigare målet för 2022 på >12 %. Fokus i närtid ligger på att fort­ sätta vända resultatet för att nå en rörelse­ marginal på minst 10 % till 2020, exklusive omstruktureringskostnader.

Framsteg 2019

Under 2019 fortsatte vi att genomföra den fokuserade strategin, vilket syns i våra finan­ siella nyckeltal:

Fortsatt fokus på bruttomarginal

Bruttomarginalen förbättrades under 2019, drivet av strukturella förbättringar. Kostnads­ minskningar, effektivitetsförbättringar och investeringar i FoU inom utvalda områden är viktiga för att bevara vår konkurrenskraft och ytterligare öka bruttomarginalen. När vi försöker öka vår marknadsandel kan margi­ nalerna till en början vara utmanande, men förväntningen är att uppnå lönsamhet över tid och att våra finansiella mål ska nås.

• Rörelsemarginalen exklusive omstruk­ tureringskostnader är på väg mot målet för 2020 och har förbättrats från 4,4 % 2018 till 5,0 % 2019. Rörelsemarginalen för 2019 var 9,7 % exklusive omstruktu­ reringskostnader och kostnader relate­ rade till uppgörelsen med SEC och DOJ på SEK –10,7 miljarder.

• Organisk försäljningstillväxt justerad för valutaeffekter 2019 var 4 %, jämfört med 1 % 2018.

FoU för att förbättra lönsamheten

Vi förväntar oss att våra FoU­investeringar förbättrar lönsamheten och säkrar vårt teknik­ och kostnadsledarskap. Fortsatta investeringar inom teknik är grundläggande för långsiktig konkurrenskraft och en nyckel­ faktor i vår fokuserade strategi. Vi har ökat investeringarna inom Networks för att skapa mer kostnadseffektiva nät för våra kunder, möjliggöra nya tjänster och ge bättre service­ möjligheter. Efter hand som 5G installeras i hög­, mellan­ och lågbandspektrum kräver det att vi utvecklar olika varianter för hur vi ska uppfylla olika kundbehov. Inom Digital Services investerar vi för att utveckla en kom­ plett portfölj med 5G och molnbaserade lös­ ningar. Inom Managed Services investerar vi i automatisering, analys och AI­drivna erbju­ danden som stöder 5G, Sakernas internet och molntjänster samt effektivisering av tjänste­ leveranserna. Inom Emerging Business ökar vi våra investeringar i Sakernas internet för att nyttja vår position och fånga upp nya intäktsflöden.

• Fritt kassaflöde före M&A var SEK 7,6 miljarder, inklusive en utbetalning på SEK 10,1 miljarder relaterade till upp­ görelsen med SEC och DOJ.

Aktiviteter för genomförande av strategin under 2019 innefattade bland annat:

• Fortsatta investeringar i FoU för teknik­ och kostnadsledarskap. FoU utgjorde över 25 % av personalstyrkan 2019.

• Vändningen av Digital Services fortsatte, och vi åtgärdade ytterligare 12 kritiska kontrakt inom Digital Services. Vid års­ slutet hade 35 av 45 identifierade kritiska kontrakt åtgärdats.

• Ericsson meddelade 78 kommersiella avtal och kontrakt för 5G med individuella telekomoperatörer.

• Bolaget levererade utrustning till 24 driftsatta 5G­nät.

• Övergången till Ericsson Radio System slutfördes med alla radioenhetsleveranser under 2019.

Verksamheten – Strategi och finansiella mål

Ericsson Årsredovisning 2019

12

Teknikledarskap kommer också att bidra till att generera marknadsandelar och att öka skalfördelar. Det kommer att fortsätta vara ett starkt fokus på att genomföra struktu­ rella och kontinuerliga förbättringar av för­ säljnings­ och administrationskostnader för att säkerställa måluppfyllelse och långsiktig lönsamhet.

Rörelsekapitaleffektivitet och fokus på fritt kassaflöde

Vårt starka fokus på kassaflödet ger resultat. Vår ambition är att bibehålla en stark balans­ räkning och vi strävar efter att säkerställa ekonomisk uthållighet, förbättra insynen i resultatet, tydliggöra ansvar och befogen­ heter samt att driva fokus på lönsamhet och kassa. Under 2019 ökade företaget 2020 års mål för fritt kassaflöde exklusive M&A, från ”positivt” till ”starkt”. Som illustreras i dia­ grammet nedan, baserat på ett rörelseresultat på >12 %, har Ericsson ambitionen att fritt kassaflöde före M&A ska vara >8 % av netto­ omsättningen. Under 2019 var fritt kassa­ flöde 3,4 % av nettoomsättningen enligt den nya definition som gäller från rapporten för fjärde kvartalet 2019, där fritt kassaflöde före M&A har justerats så att det innehåller avskrivning av leasingskulder enligt IFRS 16.

Målet är att förbättra betalnings­ och kredithanteringen samt hanteringen av inköp och leveranskedjan. Ambitionen är att ligga kvar under 100 rörelsekapitaldagar. Strikt disciplin både beträffande CAPEX och M&A­ aktiviteter är andra viktiga element för att driva ett positivt fritt kassaflöde. Vårt plane­ ringsantagande för investeringar i materi­ ella anläggningstillgångar, inklusive kapi­ taliserade utvecklingskostnader, är 2 % av nettoomsättningen, men detta kan variera beroende på de investeringar vi gör. Under 2020 bygger vi till exempel en ny 5G­fabrik i Lewisville, Texas. M&A kommer att variera beroende på strategiska beslut men kan förväntas vara cirka 1–2 % av nettoomsätt­ ningen, i linje med de senaste åren. Under 2015–2019 var omstruktureringskostna­ derna som andel av omsättningen i genom­ snitt 2,8 %. Under 2020 förväntas andelen till cirka 1 %, och vår ambition är att omstruk­ tureringskostnaderna framöver ska hållas på den nivån.

Som stöd för att skapa fritt kassaflöde tillämpar vi finansiell disciplin med fokus på lönsamhet och avkastning på kapital istället för på tillväxt.

Uppdelning av mål

I processen för att förbättra de ekonomiska resultaten är alla segment avgörande för framgång, och alla har tydliga mål och fokus­ områden som stöder koncernens mål för 2020 och 2022. Summan av segmentens mål för rörelsemarginalen för 2020 är 10–13 %, jäm­ fört med >10 % för koncernen. Summan av segmentens mål för rörelsemarginalen för 2022 är 12–14 %, samma som för koncernen.

Vi ser möjligheter till större tillväxt än den uppskattade marknadstillväxten. Se sidorna 19–22 för specifik genomsnittlig årlig tillväxt­ takt för respektive segment. Möjligheterna kan uppnås genom att vinna marknads­ andelar med en konkurrenskraftig produkt­ portfölj och kostnadsstruktur, genom tillväxt i nya verksamheter och genom M&A.

Även om vi är fokuserade på våra mål för 2020 och 2022, och är på väg att nå dem, syftar vår fokuserade strategi till att bygga ett långsiktigt starkare Ericsson, bortom 2022, med fortsatt försäljningstillväxt och förbätt­ rad avkastning.

Generering av fritt kassaflöde

Brygga från rörelseresultat till fritt kassaflöde (illustration)

		2018	2019	Ambition
Rörelsemarginal		4,4 %	5,0 %	>12 %
	– finansnetto, skatter och övrigt	-3,8 %	-2,5 %	-4 %
	+ avskrivningar och nedskrivningar	+3,9 %	+2,9 %	+3 to 4 %
	+ avskrivningar av leasade tillgångar	–	+1,1 %	+1 %
	± förändringar i rörelsekapitalet	+3,7 %	+1,0 %	±0
	– investeringar i materiella anläggningstillgångar	-2,4 %	-2,8 %	-2 %
	– leasingbetalningar	–	-1,3 %	-1 %
	– omstruktureringskostnader1)	-3,8 %	-0,4 %	-1 %
= Fritt kassaflöde före M&A		2,0 %	3,4 %	>8 %
	– M&A	-0,6 %	-0,7 %	~1 to -2 %

Kommentarer

• Fokus på att leverera en hög konvertering av rörelseresultat till fritt kassaflöde

• Pågående aktiviteter för att minska kost­ nader ”under rörelseresultatet”, inklusive omstruktureringar, finansnetto och skatter

• Bolaget eftersträvar att upprätthålla effektivitet i rörelsekapitalet, men sväng­ ningar kan påverka kassaflödet

• Planeringsantagandet för investeringar i materiella anläggningstillgångar är cirka 2 % av nettoomsättningen, men förväntas förbli över 2 % under 2020 på grund av den nya fabriken i USA

• Ambitionen är att över tid bibehålla omstruktureringskostnaderna till cirka 1 % av nettoomsättningen

• M&A kommer att variera beroende på strategiska beslut men kan antas vara cirka 1–2 % av nettoomsättningen

• Rörelsemarginal exklusive omstruktureringskostnader. Alla siffror är i relation till nettoomsättningen. 1) Omstruktureringskostnader som rapporterades i resultaträkningen för respektive år.

Verksamheten – Strategi och finansiella mål

Ericsson Årsredovisning 2019

13

Koncernens finansiella mål och ambitioner

Mål för 2022

Mål för 2022[1)]

Rörelsemarginal Fritt kassaflöde före M&A 12–14 %% Starkt

12–14 %%

Mål för 2022 uppdelat per segment[1)]

Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Mål för rörelsemarginal Mål för rörelsemarginal Mål för rörelsemarginal Mål för rörelsemarginal 15–17 % 10–12 % 8–10 % Ej tillämpligt

1) Exklusive omstruktureringskostnader.

Mål och ambitioner för 2020

Mål för 2020[1)]

Rörelsemarginal >10 %

Fritt kassaflöde före M&A Starkt

Bolagets finansiella ambitioner och möjliggörare för att uppnå 2020-målen[1)]

Försäljningsambition SEK 230–240 miljarder

Bruttomarginal

37–39 %

FoU

Fortsatta investeringar som växer men i lägre takt än försäljningsökningen

Försäljning och administration Strukturella förbättringar

2020 års mål och försäljningsambitioner per segment[1)]

Networks

Försäljningsambition SEK 160–164 miljarder Mål för rörelsemarginal 15–17 %

Digital Services

Försäljningsambition SEK 41–43 miljarder Mål för rörelsemarginal Låg ensiffrig

Managed Services

Försäljningsambition SEK 23–25 miljarder Mål för rörelsemarginal 5–8 %

Emerging Business and Other

Försäljningsambition SEK 6–8 miljarder Mål för rörelseresultat SEK –1,5 till –2,0 miljarder

1) Exklusive omstruktureringskostnader.

Differentiering av användar­ upplevelsen inom 5G

Klusterbaserad strategi för 5G-utbyggnad med fokus på kundupplevelsen.

Denna artikel har skrivits i samarbete med SK Telecom, en leverantör av kommunikationstjänster i Sydkorea som skapar värde på olika IKT-relaterade marknader, till exempel mobiltjänster, media, säkerhet och handel. Den är ett utdrag ur Ericsson Mobility Report från november 2019.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Differentiering av användar upplevelsen inom 5G

15

Leverera förstklassig nätverksprestanda i utvalda klusterområden

SK Telecom slutförde den första fasen av sin 5G-utbyggnad under 2019, med fokus på en första utbyggnad av täckning framför allt i storstadsområden, längs stora trafik- och pendlingsleder samt andra tätbefolkade områden. I den andra fasen fortsätter utbyggnaden av 5G-täckning inom mellanband. Den kommer att åtföljas av utbyggnad i millimetervåglängdsbandet för att uppfylla förväntade kapacitetsbehov och öka nätverkshastigheten i utvalda tätbefolkade områden.

En klusterbaserad strategi för 5G-utbyggnad

För att driva på ytterligare tillväxt av 5G-tjänster har SK Telecom identifierat områden med ett stort antal potentiella konsumenter som skulle kunna tillhandahållas olika högkvalitetstjänster med stöd av ett finmaskigt 5G-nät. Att identifiera och välja ut sådana områden är en nyckelkomponent i SK Telecoms klusterbaserade strategi för 5G-utbyggnad. Strategin syftar till att ge nya tjänster och fördelar till kunder i specifika kluster, och därigenom skapa möjlig heter till nya affärer. Strategin är centrerad runt att tillhandahålla en förstklassig 5G-nätsupplevelse och innovativa tjänster till kunder i utvalda, begränsade geografiska områden. Målet är att driva på tillväxt inom 5G-abonnemang i dessa kluster, samt att stimulera utvecklingen av nya 5G-tjänster för konsumenter, företag och industri.

Ökat kundvärde

I dessa kluster kommer 5G-nätets kapacitet att byggas ut för att möjliggöra stora volymer datatrafik och lokaliserade tjänster och förmåner som skräddarsytts för områdets specifika karaktär. Målet med 5G-klustren

är att ge kunderna högre värde, visa egenskaperna och fördelarna med 5G-aktiverade tjänster samt göra det uppenbart att dessa tjänster ger nya upplevelser jämfört med 4G. Eftersom 5G-ekosystemet fortfarande är under utveckling kommer konsumenter att vara den initiala målgruppen, medan möjligheter för industri och företag kommer att hanteras ”på förfrågan” för att driva fram industriell innovation.

Urvalskriterier för klusterområden

Målområden för den klusterbaserade 5G-utbyggnaden väljs ut baserat på befolkningsdata för att identifiera var många potentiella konsumenter förväntas behöva 5G-tjänster. I startskedet är de huvudsakliga målområdena platser med stor befolkning eller många kontor, med människor i åldersgruppen 20–40, samt områden med hög säsongsbefolkning. Exempel på klusterområden är eSport-anläggningar försedda med olika tjänster inom förstärkt och virtuell verklighet som förbättrar e-sport upplevelsen. Andra exempel är populära storstadsområden där digitala tjänster relaterade till lokala butiker, caféer och restauranger tillhandahålls, till exempel kundanpassade rabattkuponger eller kampanj- och evenemangserbjudanden. Andra urvalskriterier innefattar områden med förväntad potentiell efterfrågan på B2B-tjänster som använder 5G i framtiden. Kluster för utveckling av mobilspel där 5G-nät med låg fördröjningstid kan utnyttjas av spelindustrin är ett exempel.

Under 2019 valdes över 70 klusterområden ut för att stimulera innovation och införandet av nya 5G-tjänster som främst vände sig till konsumenter. Ytterligare klusterexpansion kommer, tillsammans med utveckling av ytterligare 5G-baserade, B2B-specifika lösningar.

SK Telecoms marknadslanseringsstrategi för 5G-tjänster

Initialt riktar sig SK Telecom mot en möjlighet inom förbättrat mobilt bredband: immersiva konsumentupplevelser baserade på virtuell och förstärkt verklighet (VR/AR) och strömmande innehåll av hög kvalitet med ultrahög definition (UHD) (2K, 4K och 8K). VR och AR ingår båda i ett snabbt utvecklande ekosystem, innefattande användar enheter som smartphones, head sets, glas ögon och skärmar.

Det multimediainnehåll som produceras innefattar funktioner med flera vyer och zoomning genom nypning för att förbättra och differentiera 5G-mediaupplevelsen jämfört med att titta på traditionellt TV- och videoinnehåll. Exempelvis gör SK Telecoms Social VR-tjänst att flera användare kan uppleva sportevenemang och filmer tillsammans i en virtuell miljö som om de vore på samma fysiska plats.

Nya affärsmöjligheter inom marknaden för streamande spel kommer att uppkomma med lanseringen av kapacitet för ultralåg tidsfördröjning i 5G-näten.

5G driver på en ökad genomsnittlig konsumtion av mobila data

I september 2019 var den genomsnittliga dataförbrukningen för en 5G-abonnent i Sydkorea nästan tre gånger högre än för 4G-abonnenter. I ett möjligt scenario, där SK Telecom når 2,2 miljoner 5G-abonnenter med en genomsnittlig dataförbrukning per månad om cirka 28 GB i slutet av 2019, skulle cirka 25 procent av den totala mobiltrafiken gå över 5G-nätet.[1)] SK Telecom fortsätter att bygga ut 5G-befolkningstäckning under 2020.

1) Källa: Ericsson Mobility Report.

SK Telecoms val av 5G-klusterområden

Tjänstkluster

5G League of Legends Park (eSport-anläggning), Olympic Park osv.

Kommersiellt områdeskluster

10 kommersiella nyckelområden i hela landet

Sommarkluster Prioriterade stränder och vattenparker

B2B-kluster

Tillverkning, smart stad, smart kontor och smart sjukhus

Innovation

Vi investerar i FoU och innovation för att skapa både teknik- och kostnadsledarskap.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Innovation

17

Global FoU och leveranskedja

Vår strategi bygger på våra kunders behov och vår ambition är att finnas nära kunderna hela vägen genom leveranskedjan. Genom vårt FoU-arbete skapar vi långsiktiga värden.

Forskning och utveckling

Våra investeringar i FoU ger oss och våra kunder teknikledarskap och kostnadsledarskap. Ericsson har 25 100 anställda inom forskning och utveckling, vilket mot svarar ungefär en fjärdedel av Ericssons medarbetare.

Inom forskning är fokus långsiktigt, och det finns forskningsteam i hela världen som håller sig i framkanten av hur den tekniska framtiden kommer att se ut och varför detta är viktigt. Inom utveckling ligger fokus på att fatta produktinvesteringsbeslut i tid, och genomföra dem med rätt prestanda och till rätt kostnad.

Våra kunskaper om kommande tekniktrender och potentiellt omvälvande utveckling är hög, med stöd från samarbetsinitiativ med ledande branschforum och universitet globalt.

Vi forskar på kommande teknik som databehandling på gränsenheter, beröringsfri Zero Touch-teknik, artificiell intelligens, virtuell och förstärkt verklighet, och 6G håller redan på att utforskas.

Leveranskedjan

Vår leveranskedja ska säkerställa högpresterande, hållbara och kostnadseffektiva leveranser av hårdvara, mjukvara och tjänster till våra kunder. Detta kräver kontinuerlig han tering av leverans- och resurskedjan i nära samarbete med försäljning och produktledning.

Vår globala tillverkningsstrategi för hårdvara är att vara nära kunderna i alla steg i produkternas livscykel, och att möta kundernas efterfrågan på korta ledtider och flexibilitet, med hjälp av distribution via vägar, tåg eller

fartyg. Det inkluderar också en proaktiv och reaktiv hantering av risker i leverans kedjan, samt att säkerställa att Ericssons inarbetade globala standarder följs. Våra tillverkningsanläggningar och vår logistik verksamhet finns på plats för att leverera affärsnytta och säkerställa att 5G uppfyller telekombranschens krav.

Genom vår uppförandekod för affärspartners genomför vi granskningar för att säkerställa att uppförandekoden efterlevs. Nya leverantörer som möter vissa kriterier måste genomföra en självutvärdering, och befintliga leverantörer måste uppdatera sina självutvärderingar regelbundet. Ytterligare information om hur vi hanterar våra leverantörer finns på sidan 186 i vår hållbarhetsrapport.

==> picture [415 x 209] intentionally omitted <==

==> picture [308 x 87] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tillverknings­
anläggningar Tjänsteleveranscenter FoU
Brasilien Indien Brasilien Polen
Estland Kina Finland Spanien
Indien Mexiko Frankrike Sverige
Kina Rumänien Indien Sydkorea
Mexiko Irland Tyskland
Polen Italien Ungern
USA Kanada USA
Kina
----- End of picture text -----

Segment

Vår segmentstruktur är baserad på våra kunders behov, vilket gör det möjligt för oss att effektivt tillhandahålla produkter och tjänster.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Segment

19

Networks

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Fredrik Jejdling Chef för segmentet Networks

”5G tar fart och våra investeringar i teknikledarskap visar resultat, kunder på fyra kontinenter har tagit 5G-nät i drift med Ericsson.”

Nettoomsättning (tillväxt årsvis) SEK 155,0 miljarder (12 %) Rörelseresultat SEK 24,8 miljarder Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader[1)] SEK 24,8 miljarder

Ericssons marknadsposition[2)] Topp två inom utrustning för radioaccessnät (RAN)

Finansiella mål och försäljningsambition

	2020	2022
Försäljnings ambition
(SEK miljarder)	160–164
Rörelse-
marginalmål3)(%)	15–17	15–17

Erbjudande – huvudkomponenter

Networks lösningar stöder alla radioaccesstekniker och vi tillhandahåller helhetslösningar inom hårdvara, mjukvara och relaterade tjänster både för radioaccess och transport.

De produktrelaterade tjänsterna består av design, finjustering, nätinstallation och kundsupport.

Affärsmodell

Networks verksamhet baseras primärt på en transaktionsmodell, där Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar hårdvara, mjukvara och tjänster. Inom Networks finns även återkommande intäktsflöden, såsom kundsupport och vissa mjukvaruintäkter.

Marknad

Under 2019 har Networks adresserbara marknad, RAN-marknaden, växt med 5,5 %. Den främsta drivkraften var investeringar i Nordamerika och Asien.

2019 var det år då 5G tog fart. Ericsson var först med nät i kommersiell drift på fyra kontinenter – Amerika, Europa, Asien och Oceanien. Detta innefattade flera operatörer i USA, Sydkorea, Europa samt i Australien och Mellanöstern.

Strategiska prioriteringar

Networks tre strategiska prioriteringar är att investera i teknik och kostnadsledarskap, att selektivt utöka marknadsandelen och att accelerera 5G med ledande kunder.

Investeringar i FoU fokuserar på att skapa mer kostnadseffektiva nät för våra kunder, möjliggöra nya tjänster och ge förenklat underhåll. Den konstant ökande mobildataanvändningen uppskattas växa fyra gånger till slutet av 2025, vilket understryker operatörernas behov att sänka kostnaderna per gigabyte för att förbli lönsamma. Intäkterna och lönsamheten kan också ökas genom nya avancerade tjänster.

Under 2019 förvärvade bolaget Kathreins antenn- och filterverksamhet med en stark FoU-organisation och omfattande erfarenhet inom design av och forskning om antenner.

Detta gjorde att vi kunde bredda vår portfölj av antenn- och filterprodukter, samtidigt som vi fick nödvändig kompetens för att vidareutveckla avancerade radionätprodukter.

Investeringar för att förbättra flexibiliteten i näten gör att våra kunder kan dra nytta av nya intäktsflöden. Intäkterna möjliggörs via Sakernas internet och 4G, liksom 5G-teknik, och vår ambition är att vara först på marknaden med att erbjuda nya funktioner inom dessa områden.

För att säkerställa teknik- och marknadsledarskap inom 5G-nät arbetar vi med ledande kunder. Strategin är att fortsätta ta marknadsandelar och att tillvarata nya affärsmöjligheter där affären kan motiveras, med en konkurrenskraftig produktportfölj och kostnadsstruktur. Ambitionen är även att utöka och anpassa portföljen för att ge bättre stöd åt närliggande områden som fast trådlös uppkoppling, tillämpningar inom offentlig säkerhet, industridigitalisering och andra vertikaler.

I slutet av 2019 hade Ericsson tillkännagjort 78 kommersiella 5G-kontrakt med individuella operatörer, varav 24 var driftsatta.

Hållbarhetsfokus

Produkternas energieffektivitet, ekologiskt hållbar materialhantering samt cirkulär ekonomi som återanvändning och återvinning är viktiga nyckelområden för Networks. En av de största kostnadsposterna för operatörer är energi för nätdrift. Networks investerar för att förbättra energiprestandan i sina erbjudanden, för att sänka kundernas totala ägandekostnad och minska produkternas koldioxid avtryck. Cirkulär ekonomi är ett ämne som står allt mer i fokus, där Networks fokuserar på återanvändning, restaurering och återvinning av produkter. Under 2019 lanserade segmentet ett erbjudande om restaurerade reservdelar.

1) Rörelseresultat exklusive SEK –0,1 miljarder relaterat till omstruktureringskostnader.

2) Källa: Dell’Oro.

3) Exklusive omstruktureringskostnader.

Ericsson Årsredovisning 2019

20 Verksamheten – Segment

Digital Services

==> picture [122 x 137] intentionally omitted <==

Jan Karlsson Chef för segmentet Digital Services

”Vi arbetar i hjärtat av 5G, och leder kunderna mot molnbaserade nät som servar deras konsument- och företagsverksamheter.”

Nettoomsättning (tillväxt årsvis) SEK 39,9 miljarder (5 %) Rörelseresultat (förlust) SEK –4,0 miljarder Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader[1)] (förlust) SEK –3,4 miljarder

Ericssons marknadsposition[2)] Varierar beroende på område: #1–2 i kärnnät. #1–3 i kommunikationstjänster. Topp 3 inom OSS och BSS.

Finansiella mål och försäljningsambition

	2020	2022
Försäljnings ambition
(SEK miljarder)	41–43
Rörelse-	Låga en-
marginalmål3)(%)	siffriga tal	10–12

• 1) Rörelseresultat exklusive SEK –0,6 miljarder relaterat till omstruktureringskostnader.

• 2) Externa källor: Dell’Oro (kärnnät), Analysys Mason (OSS), TBR Survey (samordning). Uppmätt i intäkter (kärnnät , OSS) och operatörsundersökning (samordning)

• 3) Exklusive omstruktureringskostnader.

Erbjudande – huvudkomponenter

Digital Services erbjuder lösningar som består av mjukvara, tjänster och hårdvara inom områdena affärsstödssystem (Business Support Systems, BSS), driftstödssystem (Operational Support Systems, OSS), molnkommunikation, Cloud Core och molninfrastruktur. Portföljen fokuserar på 5G-lösningar, molnbaserade lösningar, automatiserade och industrialiserade lösningar för att underlätta en mjuk övergång till 5G för våra kunders konsument- och företagsverksamhet. Kundernas konsumentverksamhet är den huvudsakliga drivkraften bakom lösningarna från Digital Services, men deras företagsverksamhet blir allt viktigare. Ett exempel är kundernas privata nät och erbjudanden inom Sakernas internet, där kärnnätet spelar en viktig roll.

Affärsmodell

Ericsson utvecklar, säljer, licensierar och levererar lösningar baserade på mjukvara och tjänster för specifika funktioner eller möjligheter i våra kunders verksamhet. Kundavtalen är normalt systemintegreringsprojekt som kombinerar Ericssons mjukvara med avancerade tjänster. Kundsupport och mjukvaruuppgraderingar genererar ofta försäljning för Ericsson efter att den ursprungliga lösningen har levererats. Ericsson har ett selektivt tillvägagångssätt för stora och komplicerade omvandlingsprojekt hos kunder. Vi eftersträvar en gradvis högre andel återkommande intäkter med abonnemangsbaserad mjuk varulicensiering som innefattar mjukvaru uppgraderingar och support för lösningar. Över tid förväntar vi oss att affärsmixen ändras mot en högre andel mjukvaruinnehåll genom införandet av molnbaserad teknik och automatiseringsteknik.

Marknad

Den pågående digitaliseringen, tillsammans med virtualisering, molnbaserade lösningar och 5G, skapar nya möjligheter för operatörer. Digitaliseringen ger möjligheter att kapitalisera investeringar genom programmering och nätuppdelning av 4G- och 5G-nät efter specifika behov hos konsumenter och företag. Det finns även möjligheter att automatisera driften och bli mer flexibel och betydligt mer effektiv genom digitalisering.

Marknadens tillväxt varierar mellan och inom områden. Genomsnittlig årlig tillväxt 2018–2023 är låg ensiffrig, med vissa områden med tillväxt på upp till omkring 15 %, t.ex. inom samordning (källa: Analysys Mason). Tillväxten drivs främst av det pågående teknikskiftet till 5G.

Strategiska prioriteringar

Högsta prioritet är att fortsätta öka försäljningen inom portföljen med 5G och molnbaserade lösningar, och samtidigt vända Digital Services till en lönsam verksamhet.

Under 2019 gick vi framåt med åtgärder för att förbättra effektiviteten och minska kostnaderna. Vid årets slut var också 35 av de 45 kritiska och icke-strategiska kontrakt som identifierades 2017 hanterade. Genomförande av den BSS-strategi som beskrevs i början av 2019 går enligt plan. Under 2019 minskades förlusterna avsevärt och segmentet är på väg mot sina finansiella mål.

På längre sikt arbetar Ericsson för att säkerställa att investeringarna i den nya portföljen med 5G- och molnbaserade produkter fortsätter att stärka marknadspositionen och utrustar Digital Services för lönsam tillväxt.

Försäljningen inom den nya portföljen ökade med 7 % under 2019 och utgör cirka två tredjedelar av den totala produktförsäljningen.

Vändningen fortsätter att genomföras på fyra strategiska områden: kunder, produktportfölj, kommersiellt och operationellt. De främsta aktiviteterna är:

• Öka försäljningen i linje med marknadsutvecklingen.

• Bibehålla en disciplinerad portföljhantering och utveckla portföljen tillsammans med ledande kunder.

• Ha en stark kommersiell styrning och disciplin för att maximera värdet av mjukvara och undvika högriskprojekt.

• Fortsätta att förbättra den operationella effektiviteten inom FoU, försäljning och administration och tjänstleveranser.

En annan nyckelaktivitet för vändningen är att åtgärda (slutföra, omförhandla eller bådadera) återstående kritiska projekt.

Hållbarhetsfokus

Digital Services fokuserar på att utnyttja det fulla värdet som kommunikation skapar och göra det möjligt för operatörer att vara en del av moderna digitala ekosystem. Kritiska aspekter när man ingår i dessa ekosystem är nätsäkerhet, skydd av känsliga data och rätt till integritet. Ericsson arbetar för att utveckla sina mjukvarulösningar så att de uppfyller säkerhets- och integritetskrav. Genom att använda den senaste moln- och automatiseringstekniken kan hårdvaru resurser utnyttjas mer effektivt.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Segment

21

Managed Services

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Peter Laurin Chef för segmentet Managed Services

”5G och Sakernas internet skapar nya möjligheter för Managed Services när vi omvandlar marknaden med den AI-drivna Ericsson Operations Engine.”

Erbjudande – huvudkomponenter

Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer.

Det AI- och datadrivna Managed Services erbjudandet, Ericsson Operations Engine, hanterar proaktivt operatörernas nät för en förbättrad användarupplevelse, driva flexibel utveckling av tjänster och optimera kostnader.

Affärsmodell

Managed Services driver kundnät och ITsystem både på fältet och på distans från våra nätdriftscentra. Avtalen är normalt fleråriga, inklusive faser för övergång, transformering och optimering. Övergångsfasen innebär lägre lönsamhet, eftersom den medför initiala kostnader när medarbetare och expertkunnande överförs från kunden till Ericsson. Under transformeringsfasen införs globala processer, AI- och automatiseringsverktyg och leveransmodeller. Optimeringsfasen fokuserar på att öka effektiviteten med hjälp av industrialiserade lösningar för AI, automatisering och analys.

Managed Services har en hög nivå av avtalsförlängning och en högre kapitalomsättningshastighet än bolagets genomsnitt.

Strategiska prioriteringar

För att kunna uppnå de finansiella målen för 2020 och 2022 är några viktiga prioriteringar:

• En högre andel affärer från Ericsson Operations Engine, samtidigt som nya avtal har strikt finansiell styrning.

• Industrialisering och bred spridning av AI och automatisering för att driva på effektivitetsförbättringar i tjänsteleveransorganisationen.

• Investeringarna kommer att fortsätta inom FoU för AI, automatisering och datadrivna erbjudanden som stöder 5G, Sakernas internet och molnteknik.

Hållbarhetsfokus

Användning av automatisering, maskininlärning och artificiell intelligens förbättrar både nätoptimering och näthantering, samtidigt som negativ miljöpåverkan minskas och arbetsmiljön förbättras. Ambitionen att stärka energihanteringslösningar och minska koldioxidavtrycket planeras drivas med ett nytt hållbarhetsprogram för Managed Services.

Vi har en inkluderande och riskbaserad inställning till arbetsmiljöfrågor, som inkluderar såväl egen personal som andra som förvaltar nät åt Ericsson. Att beakta säkerhet och välbefinnande är av största vikt för Ericsson inom verksamhetens alla områden.

Marknad

Nettoomsättning (tillväxt årsvis) SEK 25,6 miljarder (–1 %) Rörelseresultat SEK 2,3 miljarder Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader[1)] SEK 2,4 miljarder

Ericssons marknadsposition[2)] Topp 2

Införandet av 5G och Sakernas internet driver fram nya möjligheter för Managed Services, när tillväxten i datatrafik och i antalet enheter ökar nätens komplexitet, genererar en ökad efterfrågan på bättre slutanvändarupplevelse och skapar ett fortsatt behov av kostnadseffektivitet.

Allt detta kan hanteras med industria liserade lösningar inom automatisering och analys. Marknaden för Managed Services väntas växa med mellan 3 % och 5 % i årlig genomsnittlig tillväxttakt (CAGR) mellan 2018 och 2022.

Finansiella mål och försäljningsambition

	2020	2022
Försäljnings ambition
(SEK miljarder)	23–25
Rörelse-
marginalmål3)(%)	5–8	8–10

• 1) Rörelseresultat exklusive SEK –45 miljoner relaterade till omstruktureringskostnader.

• 2) TBR - Telecom Infrastructure Services (TIS) Benchmark Data, Jan 2020

• 3) Exkl. omstruktureringskostnader

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Segment

22

Emerging Business and Other

==> picture [122 x 137] intentionally omitted <==

Åsa Tamsons Chef för segmentet Emerging Business and Other

”5G, automatisering, förstärkt/virtuell verklighet, big data och AI är trender som driver på tillväxt inom nya områden med tillämpningar inom industrin och Sakernas internet.”

Erbjudande – huvudkomponenter

Segmentet Emerging Business and Other består av:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv och Nya verksamheter.

• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media (tidigare Broadcast Services) och 49 % i MediaKind (tidigare Media Solutions).

Emerging Business är ett område för investeringar som bygger på Ericssons kärnverksamhet och FoU. Målet är att identifiera nya intäktskällor för operatörer och nya typer av affärer. De stora initiala investeringsområdena är erbjudanden inom Sakernas internet, den fjärde industriella revolutionen och fordonsbranschen.

iconectiv erbjuder mjukvarubaserade uppkopplingslösningar som ger nummerportabilitet mellan operatörer.

Red Bee Media består av tekniktjänster där Ericsson hanterar play-out-plattformen för broadcasting-företag och innehållsägare.

MediaKind har plattformar för kompression, videobearbetning och -lagring, innehållspublicering och innehållsleverans. Sedan 1 februari 2019 har Ericsson en ägarandel på 49 % i MediaKind, efter att ha avyttrat 51 %.

Strategiska prioriteringar

För att utnyttja Ericssons marknadsposition fullt ut, fånga upp nya återkommande intäktsflöden och skapa värde på lång sikt krävs ytterligare investeringar i Sakernas internet, vilket leder till att segmentet inte förväntas nå nollresultat under 2020.

Det förväntade resultatet för Emerging Business and Other för 2020 är ett rörelseresultat på –1,5 till –2,0 miljarder, exklusive omstruktureringskostnader, med en ambition för nettoomsättningen på SEK 6–8 miljarder, givet den nuvarande produktportföljen och skalning av möjligheter.

Emerging Business använder en disciplinerad och strömlinjeformad metod för uppstartsverksamheter, med regelbundna utvärderingar av affärsresultaten jämfört med definierade milstolpar och ledande indikatorer för godkännande av finansiering.

Hållbarhetsfokus

Ny digital teknik, som 5G och Sakernas internet, kan ha en positiv påverkan på klimatåtgärder, och vi tror att Ericsson har en unik position för att kunna driva hållbar utveckling och påverka utsläppsminskningar i flera branscher. Till exempel står transportbranschen för 21 % av världens koldioxidutsläpp. Lösningar som fordonsnavigering och system för assisterad körning, kan minska bränsle förbrukningen och utsläppen med 12 %.

I Ericssons fabrik i Estland har vi implementerat 5G, förstärkt verklighet, Sakernas internet inom industrin och maskininlärning, vilket har gett oss effektivare drift och bättre arbetsmiljö. Den genomsnittliga felidentifieringstiden har minskats med 15 %, och kostnaden för uppvärmning av fabriken minskas potentiellt med upp till 20 %.

Nettoomsättning (tillväxt årsvis) SEK 6,8 miljarder (–19 %) Rörelseresultat (förlust)[1)] SEK –12,5 miljarder Rörelseresultat exklusive omstruktureringskostnader[1,2) ] (förlust) SEK –12,4 miljarder

Finansiella mål och försäljningsambition

	2020	2022
Försäljnings ambition
(SEK miljarder)	6–8
Rörelse resultat3)	–1,5 till
(SEK miljarder)	–2,0	N/A

• 1) Rörelseresultat inkluderar kostnader på SEK –10,7 miljarder relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ under 2019.

• 2) Rörelseresultat exklusive SEK –0,1 miljarder relaterade till omstruktureringskostnader.

• 3) Exkl. omstruktureringskostnader.

Marknadsområden

Våra globala färdigheter och globala närvaro gör att vi kan utveckla nära relationer till våra kunder över hela världen.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

24

Vår geografiska struktur

Vår geografiska struktur består av fem marknadsområden för att ge tydliga gränssnitt mot kund och korta ledtider. Våra geografiska marknadsområden ansvarar för att sälja och leverera de konkurrenskraftiga lösningar som våra affärssegment utvecklar.

==> picture [542 x 281] intentionally omitted <==

Sydostasien, Nordostasien Övrigt Oceanien och Nettoomsättning: Nettoomsättning: Indien SEK 26,4 miljarder SEK 16,3 miljarder Nettoomsättning: Antal anställda: Inkluderar primärt SEK 29,8 miljarder 13 783 patent- och licenAntal anställda: sieringsintäkter och 24 559 största delen av segmentet Emerging Business and Other

Nordamerika

Nordamerika Europa och Mellanöstern Sydostasien, Latinamerika och Afrika Oceanien och Nettoomsättning: Indien SEK 70,2 miljarder Nettoomsättning: Nettoomsättning: Antal anställda: SEK 59,0 miljarder SEK 25,5 miljarder Nettoomsättning: 9 643 Antal anställda: Antal anställda: SEK 29,8 miljarder 47 135 4 297 Antal anställda: 24 559

Hållbarhetsfokus i hela verksamheten

För att ge viktigt underlag till Ericssons kontinuerliga arbete med att utvärdera de miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor som är av betydelse för bolaget, har väsentlighetsbedömningar gjorts med varje marknadsområde. Resultatet som

presenteras till höger, visar att det finns en samsyn kring de viktigaste områdena och dessa listas på sidan för varje marknadsområde (sidorna 25–29). Ytterligare information om hållbarhetsområden finns på sidorna 179–195.

De högst prioriterade hållbarhets områdena inom alla marknadsområden 2019[1)]

• Antikorruption

• Hantering av rätts- samt regleringsmiljö

• Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

• Informationssäkerhet och användarintegritet

• Produkters energiprestanda

• Tillgänglighet och överkomlighet

• 1) Områdena listade i alfabetisk ordning.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

25

Nordamerika

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Marknadstrender

LTE-penetrationen är nu 91 % i Nordamerika. Övergången till 5G går snabbt i hela USA. Ericsson banade väg under 2019 med 54 installerade aktiva 5G-nät på 44 olika marknader med alla större operatörer i USA, med ett oöverträffat antal ”industry firsts”. AT&T och Verizon byggde vardera ut 5G mmWavetjänster på över 30 marknader. Sprint byggde ut 5G i mellanbandet på nio marknader, medan T-Mobile byggde 5G mmWave-tjänster på sex marknader och lanserade landstäckande lågband. I Kanada planerar Rogers kommersiell 5G-lansering 2020. Alla operatörer aviserar aggressiva utbyggnadsplaner för näten, med många nya enheter planerade för 2020. Vid slutet av 2025 förväntar vi oss nära 320 miljoner 5G-abonnemang i regionen, motsvarande 74 % av mobilabonnemangen.

Niklas Heuveldop Chef för marknadsområde Nordamerika

”Ericsson ledde vägen och lanserade 54 driftsatta 5G-nät på 44 olika marknader för alla större opera törer i USA.”

USA:s regering har fortsatt 5G-ledarskap som strategisk prioritet med fokus på snabbare spektrumutbyggnad, regler för hur näten byggs och innovation inom det bredare ekosystemet.

Under 2019 godkände amerikanska DOJ[1)] och FCC[2)] ett föreslaget samgående mellan T-Mobile och Sprint med villkor som stöder DISH Networks som ny rikstäckande trådlös operatör. I februari 2020 beslutade en federal domare i New York att stödja sammanslagningen. Slutförande av affären är fortfarande föremål för vissa villkor, eventuella ytterligare domstolsförfaranden samt lösning av utestående affärsfrågor mellan parterna.

Bindande åtaganden från T-Mobile och DISH Networks gentemot FCC och DOJ för 5G- och mobil bredbandstäckning nationellt och på landsbygden kan intensifiera USA:s 5G-utbyggnad.

Nettoomsättning

==> picture [293 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
80
Urval av kunder 70,2
AT&T, Rogers, Sprint, T-Mobile, Verizon 60 58,6
52,0
40
Medarbetare
9 643 20
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

• 1) The US Department of Justice.

RAN-marknaden i Nordamerika ökade med 9 % under 2019 och förväntas av Dell’Oro öka med 1 % under 2020.

Viktiga nyheter 2019

• Ericsson meddelar investering på USD 100 miljoner för att bygga smart 5G-fabrik i Texas

• AT&T och Ericsson gör 5G till verklighet

• genom att leverera banbrytande innovation

• Ericsson leder Sprints första kommersiella mobila 5G-lansering i fyra städer i USA

• T-Mobile ingår partnerskap med Ericsson och andra för att uppnå viktiga teknikresultat för att leverera landsomfattande 5G

• Ericsson leder Verizons första lansering av kommersiella tjänster inom 5G-ultrabredband

Försäljningsutveckling 2019

Försäljningen ökade under 2019. Försäljningen inom Networks ökade, driven av att alla större kunder investerade i 4G och 5G. Försäljningen inom Digital Services ökade i och med att operatörerna digitaliserar inför 5G. Försäljningen inom Managed Services ökade, driven av stark merförsäljning inom stora kundavtal. Osäkerhet beträffande den väntande operatörsfusionen mellan T-Mobile och Sprint påverkade investeringarna under fjärde kvartalet 2019.

Hållbarhetsfokus

I Nordamerika var de mest väsentliga hållbarhetsområdena som identifierades för 2019, i prioritetsordning: informationssäkerhet och användarintegritet, antikorruption, tillgänglighet och överkom lighet, produkters energiprestanda samt ansvars tagande i leverantörskedjan.

Mobilabonnemang per teknik

==> picture [115 x 168] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
80
60
40
20
0
2019 2025
5G GSM
LTE/TD-LTE CDMA
WCDMA_HSPA Övrigt
TD-SCDMA
----- End of picture text -----

2) The US Federal Communications Commission.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

26

Europa och Latinamerika

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Arun Bansal Chef för marknadsområde Europa och Latinamerika

”Elva 5G-nät i åtta europeiska länder togs i drift med teknik från Ericsson. Vi ökade också våra andelar på utvalda marknader.”

==> picture [134 x 121] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Urval av kunder
America Movil , Bouygues,
Deutsche Telecom, MTS, Orange,
Swisscom, Telecom Italia,
Telefonica, Vodafone, Wind Tre
Medarbetare
47 135
----- End of picture text -----

Marknadstrender

Marknadsområdet Europa och Latinamerika hade 1,8 miljarder mobilabonnemang 2019, mer än 22 % av totalsumman för hela världen. Ericssons prognos är att 5G i slutet av 2025 kommer att stå för cirka 55 % av alla mobilabonnemang i Västeuropa och omkring 25 % i Centraleuropa och Östeuropa. I Latinamerika är LTE den dominerande tekniken 2019, med 51 % av alla abonnemang. Ericssons förväntning är att den siffran kommer stiga till 69 % 2025. Ericsson förväntar sig att 5G vid den tidpunkten kommer att stå för 11 % av alla abonnemang.

17 april 2019 aktiverade Swisscom Europas första kommersiella 5G-nät, med utrustning till 100 % från Ericsson. Sedan dess har Ericssons utrustning ingått i tio driftsatta 5G-nät i åtta europeiska länder. Dock förväntas enligt Dell’Oro den övergripande utbyggnaden av 5G i Europa släpa efter Nordostasien och USA.

Marknadsomständigheter som t.ex. okoordinerade tidpunkter för frigörande av spektrum, av priser och licensvillkor utgör motvind för utbyggnad inom marknadsområdet.

I Västeuropa förväntar sig Ericsson att största delen av 5G-spektrum kommer att släppas till slutet av 2020, med en EU-deadline för frisläppande av spektrum i slutet av 2022. Nuvarande inställning till tilldelning av 5G-spektrum i Europa är blandad. Det finns stora skillnader i spektrumpriser, vilket har ett nära samband med hur mycket spektrum som gjorts tillgängligt.

I Latinamerika förväntar sig Ericsson att 5G-spektrum auktioneras ut i ett antal länder nästa år.

Nettoomsättning

==> picture [112 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
80
60 56,8 60,3 59,0
40
20
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

I Europa och Latinamerika väntas enligt Dell’Oro marknaden för RAN-urustning vara relativt oförändrad de kommande 4–5 åren.

Viktiga nyheter 2019

• Orange väljer Ericsson Operations Engine i förlängning av managed services

• Telia Norge väljer Ericsson som enda leverantör av RAN för 5G

• Vodafone driftsätter Ericssons 5G-teknik i London

• Ericsson och Swisscom i Europas första kommersiella 5G

• TDC väljer Ericsson för 5G och Ericsson Operations Engine för managed services

• Ericsson ska omvandla Tele2-nätet i Ryssland till 5G

• Telefónica Movistar México väljer Ericsson Expert Analytics för att förbättra kundupplevelsen

Försäljningsutveckling 2019

Försäljningen minskade något under 2019. Tillväxt i Europa drevs av tidigare meddelade nya kontrakt, delvis motverkat av omförhandling och avslutande av verksamheter som inte utvecklats tillfredsställande och icke-strategiska verksamheter. Försäljningen minskade i Latinamerika på grund av tidpunkterna för stora utbyggnadsprojekt.

Hållbarhetsfokus

I Europa och Latinamerika var de mest väsentliga hållbarhetsområdena som identi fierades för 2019, i prioritetsordning: hante ring av rätts- och regleringsmiljö, informa tionssäkerhet och användarintegritet, antikorruption, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt produkters energiprestanda.

Mobilabonnemang per teknik

==> picture [114 x 168] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
80
60
40
20
0
2019 2025
5G GSM
LTE/TD-LTE CDMA
WCDMA_HSPA Övrigt
TD-SCDMA
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

27

Mellanöstern och Afrika

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Fadi Pharaon Chef för marknadsområde Mellanöstern och Afrika

”Fokus ligger på differentiering genom kundupplevelse och finansteknik. Flera 5G-nät togs i drift.”

==> picture [134 x 108] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Urval av kunder
Airtel, Etisalat, MTN, Ooredoo,
Orange, STC, Turkcell, Vodafone,
Zain
Medarbetare
4 297
----- End of picture text -----

Marknadstrender

Marknadsområdet Mellanöstern och Afrika utgörs av över 70 länder och är en region med stora variationer. Även om en majoritet av abonnemangen fortfarande är 2G och 3G, förväntar sig Ericsson att 4G kommer att vara den dominerande tekniken 2025 med 720 miljoner abonnemang, vilket utgör 40 % av det totala antalet. Kapplöpningen för ledarskap inom 5G fortsätter i marknadsområdet, och flera ledande operatörer i Mellan östern lanserade kommersiella 5G-nät 2019. Det innebär att marknadsområdet är bland de ledande när det gäller användning av 5G. Ericsson förväntar sig att utbyggnaden av 5G-nät kommer att ta fart i större skala under 2020 och 2021, och prognosen är att det totala antalet 5G-abonnemang passerar 120 miljoner i marknadsområdet till 2025.

Länderna i marknadsområdet varierar från avancerade marknader med över 100 % penetration inom mobila bredbandsabonnemang till tillväxtmarknader med under 10 % penetration. I slutet av 2019 var mer än 25 % av alla mobilabonnemang i Mellanöstern och Nordafrika för LTE, medan LTE i Afrika söder om Sahara stod för 11 % av abonnemangen. Ericssons prognos är att mobilabonnemang i regionen kommer att fortsätta växa, och nära 75 % av alla abonnemang (3G, 4G och 5G) förväntas vara för mobila bredbandsnät till 2025. Drivande faktorer bakom detta skifte innefattar ökade operatörsinvesteringar, en ung och växande befolkning med ökande digitala färdigheter samt tillgängligheten för billigare smart phones och mobiltjänster i allmänhet.

Nettoomsättning

==> picture [111 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
80
60
40
25.0 23.6 25.5
20
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

Ericsson förväntar sig att operatörernas intäkter kommer att växa med 2 % årligen mellan 2019 och 2025. Regulatoriska utmaningar (t.ex. spektrumpolicy, SIM-registrering och lokala krav på innehåll) finns dock fortfarande i flera länder, vilket hämmar marknadstillväxt.

Viktiga nyheter 2019

• STC och Ericsson driftsätter 5G-nät i Saudiarabien

• Etisalat UAE väljer Ericsson för 5G

• Mobily och Ericsson tillhandahåller sömlösa upplevelser för Hajj-pilgrimer

• Ooredoo Qatar väljer Ericsson för 5G

• Batelco och Ericsson – 5G-lansering i Bahrain

• Zain väljer Ericsson för 5G i Bahrain

• MTN South Africa väljer Ericsson för

• kommersiellt 5G-kärnnät och radionät

Försäljningsutveckling 2019

Försäljningen ökade under 2019 inom Networks och Digital Services, driven av investeringar i 4G och 5G i Mellanöstern. Försäljningen inom Managed Services minskade på grund av att icke-strategiska kontrakt avslutades.

Hållbarhetsfokus

I Mellanöstern och Afrika var de mest väsentliga hållbarhetsområden som identifierades för 2019, i prioritetsordning: antikorruption, tillgänglighet och överkomlighet, informationssäkerhet och användarintegritet, riskhantering av kritiska incidenter samt produkters energiprestanda.

Mobilabonnemang per teknik

==> picture [115 x 168] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
80
60
40
20
0
2019 2025
5G GSM
LTE/TD-LTE CDMA
WCDMA_HSPA Övrigt
TD-SCDMA
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

28

Sydostasien, Oceanien och Indien

==> picture [122 x 137] intentionally omitted <==

Nunzio Mirtillo Chef för marknadsområde Sydostasien, Oceanien och Indien

”Marknadsfundamenta är starka och efterfrågan på 5G växer.”

==> picture [134 x 117] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Urval av kunder
Axiata Group, Bharti, NBN, Indosat
Ooredoo, Singtel, Smart, Telenor,
Telstra, True, Vodafone Idea
Medarbetare
24 559
----- End of picture text -----

Marknadstrender

Marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien innefattar både utvecklade marknader med några av de mest avancerade näten i världen och tillväxtekonomier där det finns större potential för kapacitet och täckning inom mobilt bredband. I Sydostasien och Oceanien (exklusive Indien) är 3G fortfarande den dominerande tekniken, med 44 % av alla abonnemang 2019. Antalet LTE-abonnemang växte emellertid med cirka 35 % under 2019 och uppnådde en andel på 34 % av det totala antalet mobilabonnemang i regionen. I Indien har det varit stark tillväxt i antalet LTE-abonnemang under de senaste åren, och LTE har blivit den dominerande tekniken till slutet av 2019. Medan LTE står för 48 % av det totala antalet mobilabonnemang, står andelen 2G-abonnemang för 41 % i slutet av 2019.

Telekommarknaden i Sydostasien, Oceanien och Indien har generellt starka fundamenta sett till tillväxt i antalet abonnemang, smartphonepenetration och dataförbrukning. Samtidigt utmanas operatörerna av intensiv konkurrens och kostnader för att hantera ökad datatrafik. Efterfrågan för 5G växer på de flesta marknader för att öka effektiviteten, förbättra slutkundsupplevelsen och skapa nya intäktsmöjligheter. 5G har lanserats kommersiellt i Australien och försök med 5G har gjorts under 2019 i Indien, Indonesien, Nya Zeeland, Filippinerna, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam. Begränsningar för spektrumtilldelning innebär dock att de flesta 5G-lanseringar i Sydostasien och Indien fortfarande ligger några år framåt i tiden.

Nettoomsättning

==> picture [112 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
80
60
40
31,3 29,6 29,8
20
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

Viktiga nyheter 2019

• Australiens första 5G-nät driftsätts

• dtac och Ericsson ingår partnerskap för avancerad nätdrift

• Telkomsel Indonesia ska bygga ut Ericsson-kärnnät som förberedelse för 5G

• Airtel väljer Ericsson för VoLTE-expansion

• XL Axiata väljer Ericsson för att modernisera transportnätet i Indonesien

• Optus lanserar 5G i Australien

• Ericsson ska bygga ut 5G-klar LTE-utrustning för Vodafone Idea Ltd:s nät i Indien

Försäljningsutveckling 2019

Försäljningen var oförändrad under 2019. Tillväxten inom Managed Services drevs av merförsäljning och ett kontrakt som togs 2018. Försäljningen inom Digital Services minskade på grund av lägre försäljning av den äldre produktportföljen i Indien.

Hållbarhetsfokus

I Sydostasien, Oceanien och Indien var de mest väsentliga hållbarhetsområdena som identifierade för 2019, i prioritetsordning: informationssäkerhet och användarintegritet, antikorruption, hantering av rätts- och regleringsmiljö, produkters energiprestanda samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Mobilabonnemang per teknik

==> picture [115 x 168] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
80
60
40
20
0
2019 2025
5G GSM
LTE/TD-LTE CDMA
WCDMA_HSPA Övrigt
TD-SCDMA
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Marknadsområden

29

Nordostasien

==> picture [123 x 137] intentionally omitted <==

Marknadstrender

5G tog fart i Sydkorea under 2019 när de tre största operatörerna startade kommersiella 5G-tjänster inriktade på mobila bredbandsabonnenter. 69 dagar efter att nätet driftsatts i maj 2019 fanns det över 1 miljon 5G-abonnenter, och vid årsslutet hade antalet abonnenter ökat till över 4,6 miljoner. Nätutbygg nad för landsomfattande 5G-täckning kommer att fortsätta under 2020.

5G-spektrumauktioner slutfördes i Japan första halvåret 2019. Alla stora operatörer förbereder sig för storskalig utbyggnad och kommersiell lansering under 2020. Olympiska sommarspelen i Tokyo 2020 förväntas vara ett viktigt skyltfönster för 5G-tekniken.

Chris Houghton Chef för marknadsområde Nordostasien

De första 5G-tjänsterna lanserades av alla de tre största operatörerna i Kina under andra halvåret 2019. Investeringarna i 4G minskades eftersom operatörerna planerade för storskaliga 5G-utbyggnader under 2020.

”Vi förbereder oss för snabbare utbyggnad av 5G-nät under 2020.”

Initialt ligger fokus i 5G-investeringarna i Nordostasien på utbyggnad av förbättrat mobilt bredband, för att senare övergå till anslutningar till Sakernas internet och branschtjänster som hälsovård, transport och smart tillverkning. Vi förväntar oss att penetrationen för 5G-abonnemang överstiger 56 % 2025.

Nettoomsättning

==> picture [293 x 149] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Urval av kunder SEK miljarder
China Mobile, China Telecom, 80
China Unicom, Chunghwa,
FarEasTone, KDDI, KT, LG U+,
NTT DoCoMo, SK Telecom, 60
Softbank
40
Medarbetare 26,4
23,6 22,3
13 783 20
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

Viktiga nyheter 2019

• Ericsson och SK Telecom arbetar tillsammans på molnbaserat 5G-kärnnät

• Ericsson vinner kommersiellt 5G-avtal med KT och SKT

• De tre största operatörerna i Kina – China Mobile, China Unicom och China Telecom – har skrivit under ramavtal för 5G med Ericsson

• Ericsson och SoftBank Corp. ska bygga ut flerbands-5G-nät

• Ericsson-automatiserad smart fabrik i drift i Kina

• Ericsson och KDDI ska bygga ut 5G-nät

• Koreas LG U+ väljer Ericsson som leverantör av 5G-RAN och 5G-kärnnät

Försäljningsutveckling 2019

Försäljningen ökade under 2019. Den starka försäljningsökningen inom Networks drevs främst av 5G-utbyggnad i Sydkorea, ökade affärsvolymer i Japan och lansering av 5G i Kina. 4G fortsatte att minska i Kina. Försäljningen inom Digital Services var oförändrad.

Hållbarhetsfokus

I Nordostasien var de mest väsentliga hållbarhetsområdena som identifierades för 2019, i prioritetsordning: antikorruption, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, informationssäkerhet och användar integritet, riskhante ring av kritiska incidenter samt hantering av rätts- och regleringsmiljö.

Mobilabonnemang per teknik

==> picture [114 x 168] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
80
60
40
20
0
2019 2025
5G GSM
LTE/TD-LTE CDMA
WCDMA_HSPA Övrigt
TD-SCDMA
----- End of picture text -----

Our people

Vi är på en resa där vi utvecklar vårt sätt att arbeta för att skapa starka medarbetarupplevelser som gör det lättare för oss att fokusera på våra kunder och som ger goda affärsresultat.

Ericsson Årsredovisning 2019

Verksamheten – Our people

31

Grunden för medarbetarupplevelsen

Våra värderingar

Respekt, professionalism och uthållighet

Syfte

Möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld genom att ständigt uppfinna teknik som är enkel att införa, använda och storleksanpassa

För att kunna erbjuda en fantastisk kundupplevelse måste vi skapa en fantastisk medarbetarupplevelse. Detta är nyckeln till att kunna genomföra vår fokuserade strategi. För att uppnå detta måste vi vara tydliga med vad vi som företag erbjuder och vad vi förväntar oss av våra medarbetare.

Med utgångspunkt i företagets syfte, våra värderingar och våra medarbetarfilosofier har vi formulerat vad man kan förvänta sig att uppleva när man arbetar för Ericsson.

Våra medarbetarfilosofier

Vi har definierat en uppsättning medarbetarfilosofier för att skapa större transparens och samstämmighet kring vad som underbygger några av våra viktigaste medarbetarrelaterade beslut. Vi vill även stärka vårt åtagande när det gäller regelefterlevnad och betona vikten av att tillämpa etiska och ansvarsfulla affärsmetoder i allt vi gör. Vi anser att:

• Varje individ är en talang.

• Vi presterar som bäst när vi vet vilket arbete som behöver göras och varför det är viktigt för Ericsson.

• Vi lär oss bäst när vi utmanas och får kontinuerlig feedback medan vi aktivt bidrar till teamets och Ericssons övergripande framgångar.

• Mångfald och inkludering i teamen driver värdeutveckling och innovation, vilket skapar bättre affärsresultat.

• För att vara engagerade behöver vi känna att vårt arbete spelar roll, att vi kan arbeta självständigt, att vi får möjligheter att växa och att vi inkluderas och uppskattas.

• Våra ledare är drivkraften för våra affärsresultat och vår företagskultur.

• Våra medarbetare ska få en rättvis ersättning samt erkännande och belöning för de resultat vi skapar.

Fokusområden under 2019

Under de senaste tre åren har vi lagt en grund och designat om våra arbetssätt för att skapa en ännu mer positiv medarbetarupplevelse som stöder vår transformation av bolaget. Under 2019 fokuserade vi på följande områden.

Etik och efterlevnad

I samband med de utredningar som bedrevs av amerikanska SEC och DOJ identifierades överträdelser av Ericssons värderingar och affärsetiska kod. En av de avhjälpande åtgärderna som genomfördes till följd av detta var att vi förbättrat vårt system för bakgrundskontroll av högre chefer samt att vi infört ytterligare integritets- och bakgrundskontroller för andra kritiska befattningar. Vi antar också ett strikt förhållningssätt beträffande avhjälpande av överträdelser av den affärsetiska koden. Även om det finns en dedikerad funktion för regelefterlevnad som är ansvarig för att driva det övergripande programmet för etik och regelefterlevnad inom organisationen så är regelefterlevnad varje medarbetares ansvar, och ledningen förväntas visa tydligt ledarskap gällande ansvarsfull och etisk affärsverk samhet. Läs mer på sidan 10.

Successions­ och medarbetarplanering

Vi har fortsatt att bygga en stark successionsplan med fokus på våra kritiska befattningar. Vi arbetar aktivt med successionsplanering för dessa befattningar för att minska risken för

vakanser samt säkerställa goda resultat. Detta arbete, som inleddes 2018, har under 2019 förts vidare och etablerat ett enhetligt sätt att arbeta med strategisk successionsplanering i hela företaget.

Performance management

Vi har ett flexibelt, framtidsfokuserat, utvecklingsinriktat och påverkansbaserat ramverk för Performance management. Ramverket stöder individer och team att få en tydlighet i vad som behöver göras och hur deras arbete bidrar till företaget som helhet. En viktig aspekt är att vi arbetar med kontinuerlig återkoppling för att vid behov lättare och snabbare kunna ändra riktning i takt med förändrade verksamhetskrav.

Medarbetarnöjdhet

Vi har ett verktyg för vår medarbetarundersökning, VOICE, som har inneburit möjlighet till snabbare åtgärder på ett mer transparent och inkluderande sätt. I linje med det förbättrade resultatet för bolaget samt ett ökat fokus på och investeringar i att förbättra medarbetarupplevelsen ser vi en tydlig positiv trend. Både resultaten och svarsfrekvensen för vår medarbetarenkät har förbättrats mellan 2018 och 2019. Ericsson Care lanserades som ett nytt ramverk för ett holistiskt sysnsätt rörande arbetsmiljö, säkerhet och välbefinnande.

Ledarskap i den digitala världen

Ericsson on the Move är vårt initiativ för att utveckla ledarkulturen och utrusta våra ledare för att kunna leda i en digital värld. Detta initiativ är också fast förankrat i vårt åtagande att utveckla etiska och ansvarskännande ledare i hela organisationen.

Initiativets fem fokusområden är grunden för att stärka vår ledarskapskultur. Vi skapar en miljö där man vågar säga sin mening. Vi genomför åtgärder snabbt. Vi fattar konsekventa, faktabaserade och modiga beslut. Vi samarbetar för att skapa One Ericsson. Vi ökar fokus på medmänsklighet och empati.

Utbildning och utveckling

Under 2019 aktiverade vi ett nytt, mobilbaserat ekosystem för lärande som förstärker vår inlärnings- och utbildningskultur i en digital tidsålder med kontinuerlig utveckling av färdig heter och tankesätt. Ekosystemet kopplar ihop studerande med både innehåll och grupper, inklusive över 23 000 inlärningsupplevelser, samt intensivprogram för kompetenshöjning och omskolning. Våra medarbetare investerade 2,5 miljoner timmar i aktiv utbildning och utveckling för att fortbilda sig och lära sig nya färdigheter. Det främjar både verksamhetens tillväxt och den individuella karriärutvecklingen.

Ericsson Årsredovisning 2019

32 Resultat – Brev från styrelseordförande

Brev från styrelseordförande

==> picture [120 x 150] intentionally omitted <==

Ronnie Leten Styrelseordförande

Bästa aktieägare

Under 2019 har viktiga fokusområden för styrelsen varit bolagsstyrning samt att säkerställa att tillräckliga investeringar finns tillgängliga för att stärka programmet för etik och regelefterlevnad. Målområdena innefattar ledarskap och företagskultur, resurser för regelefterlevnad, tredjepartshantering och internkontroll.

Under 2019 resulterade diskussionerna om uppgörelser med Securities and Exchange Commission (SEC) i USA och med United States Department of Justice (DOJ) i en upp­ görelse, som låter oss få ett avslut på de utred­ ningar som amerikanska myndigheter genom­ fört sedan 2013 och 2015 gällande Ericssons efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Uppgörelsen identi fierade histo­ riska brott mot United States Foreign Corrupt Practices Act och satte ljuset på brister i Bola­ gets tidigare sätt att göra affärer. Att stärka programmet för etik och regelefterlevnad för att säkerställa att Ericsson lever upp till högsta standard är fortsatt högsta prioritet för styrel­ sen. Kommittén för Audit and Compliance får regelbundet rapporter om ärenden relaterade

till regelefterlevnad från chefsjuristen, the Chief Compliance Officer och chefen för avdelningen för internutredningar.

Att driva verksamheten på ett ansvarsfullt sätt inkluderar ett åtagande till arbetsmiljö och ansvarsfulla inköp, och att fortsätta att bygga en robust företagskultur där man kan säga sin mening. Dessutom fortsätter styrel­ sen att fokusera på ansvarighet och talang­ utveckling. Genom medarbetarna kan vi bygga ett starkare bolag på lång sikt. Det är en nyckelprioritet för styrelsen att Ericsson kan attrahera, behålla och motivera talang­ fulla medarbetare. Bolaget har implementerat program för långsiktig rörlig ersättning med fokus på värdeskapande samt på att behålla högre chefer och nyckelmedarbetare i en konkurrensutsatt marknad.

Vi är övertygade om att digitalisering och mobila bredbandsnät kommer att hjälpa till med att tackla några av de globala utmaning­ arna som vår värld möter idag. Vi har för avsikt att vara en betrodd partner som strävar efter att bygga en bättre framtid för alla intressen­ ter. Framförallt levererar bolaget lösningar som hjälper kunder och andra branscher att vara mer effektiva genom att minska deras energiförbrukning och klimatpåverkan. Vi är övertygande om att kombinera affärsvärden med samhällsvärden är det bästa sättet att skapa värde på lång sikt för Ericsson.

Ericssons strategi baseras på behoven hos våra kunder, telekomoperatörerna, och min målsättning som styrelseordförande är att var och en av Ericssons anställda delar min passion för att skapa värde för dessa kunder. Det är mycket imponerande att se den starka kompetens och den tekniska skicklighet som finns i organisationen. Styrelsen delar företa­ gets oavbrutna fokus på att förbättra produkt­ portföljen och att vara fortsatt relevant, och vi ser det som avgörande att företaget fortsätter att bygga konkurrensfördelar genom ökade investeringar i FoU. Detta är avgörande för att nå både teknik­ och kostnadsledarskap. Det gläder mig att se att att resultaten av dessa ansträngningar tydligt avspeglade sig

i starkt affärsmomentum under året och jag tror att investeringar i FoU är grundläggande för att nå våra finansiella mål för 2020 och 2022 och för långsiktigt värdeskapande.

Under 2019 fortsatte Ericssons globala 5G­avtryck att växa. Den konkurrenskraftiga 5G­portföljen avspeglas i försäljningstakten och i det förbättrade marknadsavtrycket för framtida affärer. Globalt kommer 5G initialt att ge telekomoperatörerna möjlighet att utöka sina kunderbjudanden, men i och med nya spännande innovationer för 5G kommer även nya tillämpningar inom industri och för Saker­ nas internet som utnyttjar den hastighet, den låga fördröjning och den säkerhet som är 5G:s egenskaper. Detta kommer att ge våra kunder, telekomoperatörerna, många nya möjligheter att fånga upp intäkter.

Det ingår även i styrelsens uppdrag att analysera och bevaka bolagets kapitalstruk­ tur, i syfte att behålla en stark balansräkning och ett positivt fritt kassaflöde. Affärsplaner och investeringar i FoU och andra tillgångar utvärderas och fördelas noga i linje med vår fokuserade strategi och vår ambition för över­ gripande kapitaleffektivitet. Under 2019 fort­ satte Ericsson att visa ett positivt fritt kassa­ flöde, före M&A på SEK 7,6 miljarder, inklusive betalningar på SEK 10,1 miljarder relaterade till uppgörelser med SEC och DOJ i USA. Styrelsen kommer att föreslå en utdelning för 2019 om SEK 1,50 (1,00) per aktie till årsstämman. Ökningen understryker styrel­ sens förtroende för att Ericsson kommer att leverera sina finansiella mål och bygga ett starkare bolag på lång sikt.

Å alla styrelsemedlemmars vägnar ser jag fram emot att fortsätta arbeta tillsammans med vd och koncernchef Börje Ekholm och hela Ericsson­teamet under 2020. Jag vill också passa på att tacka alla anställda för ett väl utfört arbete under 2019.

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

33

Förvaltningsberättelse

Helåret i korthet

Innehåll

• 33 Verksamhet under 2019

• 34 Finansiell översikt

• 37 Affärsresultat – segment

• 39 Affärsresultat – marknadsområden

• 40 Bolagsstyrning

• 40 Väsentliga kontrakt

• 40 Riskhantering

• 41 Inköp och logistik

• 41 Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

• 41 Amerikanska FCPA­utredningar

• 41 Juridiska tvister

• 42 Moderbolaget

• 43 Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

• Rapporterad försäljning ökade med 8 %. Försäljningen ökade med 4 % justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter, efter att Networks ökade med 6 %.

• Rapporterat rörelseresultat förbättrades till SEK 10,6 (1,2) miljarder. Rörelseresultatet var SEK 22,1 miljarder (rörelsemarginal 9,7 %) exklusive omstruktureringskostnader på SEK –0,8 miljarder och SEK –10,7 miljarder i kostnader relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA[1)] .

• Bruttomarginalen var 37,3 % (32,3 %) med förbättringar inom Networks, Digital Services och Managed Services.

• Fritt kassaflöde före M&A var SEK 7,6 (4,3) miljarder inklusive utbetalningar av SEK 10,1 miljarder relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA. Nettokassan vid årets slut var SEK 34,5 (35,9) miljarder.

• Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman en utdelning för 2019 om SEK 1,50 (1,00) per aktie.

  • 1) United States Securities and Exchange Commission (SEC) samt United States Department of Justice (DOJ).

• 47 Händelser efter räkenskapsårets utgång

• 48 Styrelsens försäkran

Verksamhet under 2019

Nettoomsättning

==> picture [119 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
250
227,2
205,4 210,8
200
150
100
50
0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
----- End of picture text -----

Rörelseresultat och rörelsemarginal

==> picture [127 x 147] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
20 10
10 10,6 4,6% 5
0,6% 1,2
0 0
-10 -5
-20 –34,7 -10
-30 -15
–16,9%
-40 -20
2017 2018 2019
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Under 2019 ökade försäljningen med 8 %, driven av ökad försäljning inom Networks. Försäljningen inom Networks ökade med 12 %, driven av ökad efterfrågan på utrust­ ning för radionät, främst i Nordamerika och Nordostasien. Försäljningen inom Digital Services ökade med 5 %, med tillväxt inom den nya portföljen. Försäljningen inom Managed Services minskade med –1 %, huvudsakligen på grund av avslutade kontrakt. En försvagad svensk krona (SEK) hade en positiv påverkan på rapporterad försäljning inom alla segment. Försäljningstillväxten justerad för jämförbara enheter och valuta effekter var 4 %.

Patent­ och licensintäkterna var SEK 9,6 (8,0) miljarder, drivna av nya kontrakt och en starkare USD gentemot SEK.

Bruttomarginalen ökade till 37,3 % (32,3 %) med förbättrade marginaler inom Networks, Digital Services och Managed Services. Inom Networks mer än uppvägdes den negativa påverkan från strategiska kon­ trakt av förbättrade marginaler för hårdvara, operativ hävstångseffekt och lägre omstruk­ tureringskostnader.

Rörelseomkostnaderna minskade till SEK –64,2 (–66,8) miljarder, och påverkades positivt av lägre omstruktureringskostnader och av en lägre negativ påverkan från nettot av kapitaliserade och avskrivna utvecklings­ kostnader. FoU­kostnaderna var oförändrade, med ökade investeringar inom Networks och Managed Services som uppvägdes av minsk­ ningar inom Digital Services och Emerging Business and Other.

Efter att ett stort kostnadsminsknings­ program slutförts 2018, minskade omstruk­ tureringskostnaderna till SEK –0,8 (–8,0) miljarder 2019. Med kontinuerligt fokus på effektivitet och strukturella förbättringar är ambitionen att behålla omstrukturerings­ kostnaderna på cirka 1 % av försäljningen framöver. Försäljnings­ och administrations­ kostnaderna (SG&A) påverkades 2019 av ökade kostnader för digitalisering av affärs­ processer, vilket ökar kostnaderna på kort sikt men förväntas öka produktiviteten 2021 och framåt. SG&A var även påverkade av ökade investeringar i regelefterlevnad och säkerhet.

Rörelseresultatet var SEK 10,6 (1,2) miljar­ der. Rörelseresultatet var SEK 22,1 miljarder (rörelsemarginal 9,7 %) exklusive omstruktu­ reringskostnader på SEK –0,8 miljarder och kostnaderna relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ om SEK –10,7 miljarder.

Antalet anställda ökade till 99 417

(95 359), huvudsakligen på grund av förvär­ vet av Kathreins antenn­ och filterverksamhet och ökade resurser inom Service Delivery, drivet av ökad försäljning.

Fritt kassaflöde före M&A uppgick till SEK 7,6 (4,3) miljarder, inklusive utbetalningar på SEK 10,1 miljarder relaterade till uppgörel­ serna med SEC och DOJ i USA. Kassaflödet hade stöd från förbättrat resultat och förbättrad effektivitet för rörelsekapitalet. Nettokassan vid årets slut var SEK 34,5 (35,9) miljarder.

Ericsson Årsredovisning 2019

34 Resultat – Förvaltningsberättelse

IPR-intäkter (netto)

==> picture [124 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
15
12
9,6
9 8,3 8,0
6
3
XX
0
2017 2018 2019
IPR­intäkter
----- End of picture text -----

Andel av den totala försäljningen som utgörs av mjukvara, hårdvara och tjänster

==> picture [128 x 156] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

%
100
21% 21% 21%
80
35% 37% 38%
60
40 44% 42% 41%
20
0
2017 2018 2019
Mjukvara
Hårdvara
Tjänster
----- End of picture text -----

Rapporterad bruttomarginal och omstruktureringskostnader

==> picture [120 x 145] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
20 40
35,2% 37,5%
37,3%
15 32,3% 30
25,9%
10 23,3% 20
5,9
5,2
5 10
3,5
0,3
0 0
2017 2018 2019
Omstruktureringskostnader i kostnader
för sålda varor och tjänster
----- End of picture text -----

==> picture [81 x 22] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Rapporterad bruttomarginal
Bruttomarginal exklusive
omstruktureringskostnader
----- End of picture text -----

Finansiell översikt

Nettoomsättning

Försäljningen ökade med SEK 16,4 miljarder eller 8 % till SEK 227,2 (210,8) miljarder. Försäljningen inom Networks ökade med SEK 16,4 miljarder (12 %), försäljningen inom Digital Services ökade med SEK 1,8 miljarder (5 %), försäljningen inom Managed Services minskade med SEK –0,2 miljarder (–1 %) och försäljningen inom Emerging Business and Other minskade med SEK –1,6 miljarder (–19 %). Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 4 %.

Försäljningsökningen inom Networks drevs främst av ökad efterfrågan på utrust­ ning för radionät. Försäljningsökningen inom Networks justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter var 6 %.

Inom Digital Services motverkades tillväxt inom den nya portföljen av lägre försäljning av den äldre produktportföljen. Försäljnings­ tillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter var –1 %.

Den minskade försäljningen inom Managed Services berodde huvudsakligen på avslutade kontrakt.

Den minskade försäljningen inom Emerging Business and Other berodde på avyttringen av 51 % av MediaKind i februari 2019. För­ säljningstillväxten justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter var 14 %, driven av iconectiv och Sakernas internet.

Ur ett geografiskt perspektiv drevs för­ säljningsökningen av Nordamerika och Nordostasien.

Försäljningsmixen per produktslag var: mjukvara 21 % (21 %), hårdvara 38 % (37 %) och tjänster 41 % (42 %).

Bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 37,3 % (32,3 %) med förbättrade marginaler inom Networks, Digital Services och Managed Services. Inom Networks uppvägdes den negativa påverkan från strategiska kontrakt av förbättrade mar­ ginaler för hårdvara, operativ hävstångseffekt och lägre omstruktureringskostnader. Brutto­ marginalen inom Digital Services förbättrades, eftersom kostnaden för en ändrad BSS­strategi hade en negativ påverkan under 2018. Brutto­ marginalen inom Managed Services förbätt­ rades, driven av avslutade kundkontrakt och effektivitetsåtgärder. En minskad andel tjänste försäljning och en ökad andel patent­ och licensintäkter hade en positiv påverkan på bruttomarginalen. Omstruktureringskost­ nader som ingår i bruttomarginalen minskade till SEK –0,3 (–5,9) miljarder.

Rörelseomkostnader

Rörelseomkostnaderna minskade till SEK –64,2 (–66,8) miljarder, med SG&A­ kostnader om SEK –26,1 (–27,5) miljarder, FoU­kostnader om SEK –38,8 (–38,9) miljar­ der och nedskrivningar av kundfordringar om SEK 0,7 (–0,4) miljarder. Omstrukturerings­ kostnader som ingår i rörelseomkostnaderna var SEK –0,5 (–2,1) miljarder. Valutaeffekter påverkade rörelseomkostnaderna negativt, medan avyttringen av 51 % av MediaKind hade en positiv påverkan.

FoU­kostnaderna påverkades av ökade investeringar i FoU inom Networks och Mana­ ged Services. Ökningen uppvägdes delvis av minskad FoU inom Digital Services och Emerging Business and Other. Nettopåverkan från kapitaliserade och avskrivna utveck­ lingskostnader var SEK 0,3 (–1,7) miljarder. Omstruktureringskostnader påverkade FoU­kostnaderna med SEK –0,3 (–1,3) mil­ jarder. FoU­kostnaderna ökade med SEK 2,9 miljarder exklusive omstruktureringskostnader och nettopåverkan från kapitaliserade och avskrivna utvecklingskostnader.

Kostnaderna för SG&A påverkades positivt av återbetalning av tidigare inbetalda sociala avgifter i Sverige om SEK 0,9 miljarder och av minskade omstruktureringskostnader om SEK –0,1 (–0,8) miljarder. Valutaeffekter och ökade investeringar i koncernprojekt för digital transformation, regelefterlevnad och säkerhet hade en negativ påverkan jämfört med före­ gående år. Kostnader för omvärdering av kundfinansiering minskade till SEK –0,7 (–1,1) miljarder.

Kostnader för uppgörelsen gällande SEC och DOJ utredningarna

Under 2019 gjordes utbetalningar på SEK 10,1 miljarder när Ericsson meddelade att man nått en uppgörelse med de amerikanska myndigheterna SEC och DOJ beträffande bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA) vilket tidigare kommu­ nicerats. Desutom gjordes en avsättning på SEK 0,6 miljarder för att täcka framtida övervakningskostnader. Den sammanlagda påverkan på SEK –10,7 miljarder redovisades under Övriga rörelsekostnader i segmentet Emerging Business and Other.

Övriga rörelseintäkter och rörelseomkostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader var SEK –9,7 (–0,2) miljarder, och påverkades negativt av SEK –10,7 miljarder i kostnader relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA. 51 % av MediaKind avyttrades med en

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

35

realisationsvinst om SEK 0,7 miljarder under första kvartalet. Andelar i JV och intresse­ företags resultat var SEK –0,3 (0,1) miljarder, negativt påverkade av ägarandelen om 49 % i MediaKind. Bolagets andel i MediaKinds resultat var SEK –0,4 miljarder och den åter­ stående investeringen är SEK 0,8 miljarder.

Periodens resultat och vinst per aktie

==> picture [124 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder SEK
10 2
0,7 1,8
0 0
–6,3
-10 -2
–2,0
-20 -4
-30 -6
–32,4
-40 -8
-50 –9,9 -10
2017 2018 2019
Periodens resultat
Vinst per aktie
----- End of picture text -----

Omstruktureringskostnader

Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK –0,8 (–8,0) miljarder. Det kostnads­ minskningsprogram som meddelades 2017 slutfördes under 2018. Omstruktureringskost­ nader relaterade till den ändrade BSS­strate­ gin hade en negativ påverkan under 2018.

Rörelseresultat och rörelsemarginal

Rörelseresultatet förbättrades till SEK 10,6 (1,2) miljarder, drivet av högre brutto marginal och högre försäljning. Denna för bättring mot­ verkades delvis av kostnader på SEK –10,7 miljarder relaterade till upp görelserna med SEC och DOJ i USA. Rörelsemarginalen var 4,6 % (0,6 %). Exklusive kostnaderna relate­ rade till SEC och DOJ om SEK –10,7 miljarder och exklusive omstruk tureringskostnader på SEK –0,8 miljarder var rörelsemarginalen 9,7 %. Rörelsemarginalen exklusive omstruk­ tureringskostnader om SEK –8,0 miljarder var 4,4 % under 2018.

Fritt kassaflöde

==> picture [122 x 144] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
8 7,6
7
6
5 4,8 4,3
4
3
0,9
2
1
0,3
0
-1
-2 –1,3 –1,5
2017 2018 2019
Fritt kassaflöde före M&A
M&A
----- End of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader, netto

Finansnettot förbättrades till SEK –1,8 (–2,7) miljarder, främst på grund av mindre negativa effekter av valutaomvärdering och valuta­ säkring samt förbättrat räntenetto. Valutasäk­ ringseffekten, som beror på att balansen av valutasäkringslån är i USD, påverkade finans­ nettot med SEK –0,3 (–0,5) miljarder. SEK för­ svagades gentemot USD mellan 31 december 2018 (kurs SEK/USD 8,94) och 31 december 2019 (kurs SEK/USD 9,32).

Rörelsekapital

==> picture [351 x 183] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Dagar
110 svagades gentemot USD mellan 31 december
102 2018 (kurs SEK/USD 8,94) och 31 december
100 2019 (kurs SEK/USD 9,32).
90
89 Skatter
80 Skatten uppgick till SEK –6,9 (–4,8) miljarder,
75 påverkade av det högre resultatet. Kostnader
70 på SEK –10,7 miljarder relaterade till uppgö­
60 relserna med SEC och DOJ i USA hanteras som
ej avdragsgilla. Exklusive dessa kostnader var
50
2017 2018 2019 skattesatsen för 2019 cirka 35 %. Bolaget har
Rörelsekapital implementerat IFRIC 23, som kräver kvartals­
Genomsnittlig kredittid för kundfordringar visa utvärderingar av osäkra skattepositioner.
(målet är mindre än 90 dagar)
Omsättningshastighet i lagret
(målet är mindre än 65 dagar) Periodens resultat och vinst per aktie
Genomsnittlig kredittid för leverantörs skulder Periodens resultat ökade till SEK 1,8 (–6,3)
(målet är över 60 dagar)
----- End of picture text -----

Periodens resultat ökade till SEK 1,8 (–6,3) miljarder, drivet av högre rörelseresultat och förbättrat finansnetto. Vinsten per aktie efter utspädning var SEK 0,67 (–1,98) och vinsten per aktie (ej IFRS) var SEK 1,07 (0,27).

Personal

Antalet anställda 31 december 2019 var 99 417, en ökning med 4 058 anställda från 31 december 2018. Ökningen är huvud­ sakligen relaterad till förvärvet av Kathrein­ verksamheten och ökade resurser inom Service Delivery, driven av ökad försäljning. Ökningen uppvägdes delvis av avyttringen av MediaKind.

Kassaflöde

Kassaflödet från rörelsen nådde SEK 16,9 (9,3) miljarder, främst med stöd från förbättrat resultat. Rörelsekapitaleffektiviteten har förbättrats som resultat av ett ökat fokus på kassaflöde. Genomsnittlig kredittid för kundfordringar förbättrades till 75 (91) dagar. Försäljning av kundfordringar fortsatte att sjunka och minskade jämfört med föregående år. På grund av den ökade 5G­utbyggnaden under året har efterfrågan på kundfinansiering ökat. Merparten av denna finansiering har överförts till banker, och summan av kund­ finansieringskrediter i balansräkningen förblir låg. Ambitionen är att behålla effektiviteten i rörelsekapitalet och på så sätt effektivt kon­ vertera resultat till kassa. Utbetalningar rela­ terade till avsättningar var SEK –7,6 (–6,9) miljarder, varav SEK –1,8 (–4,1) miljarder var relaterade till omstruktureringskostnader. Kassaflöde från rörelsen påverkades positivt med SEK 3,0 miljarder från implementeringen av IFRS 16 ”Leasingavtal”. Finansieringsakti­ vi teterna påverkades negativt av avskriv­ ningen av leasingskulden med samma belopp.

Kassaflödet från investeringsaktiviteter var SEK –3,5 (–4,1) miljarder, med påverkan från räntebärande placeringar på SEK 4,2 (2,2) miljarder. Investeringar i materiella anlägg­ ningstillgångar var SEK –5,1 (–4,0) miljarder. Ökningen berodde främst på investeringar i 5G­testutrustning. Kapitaliserade utvecklings­ kostnader ökade till SEK –1,5 (–0,9) miljarder på grund av 5G­utvecklingsprojekt. M&A var SEK –1,5 (–1,3) miljarder.

Kassaflödet från finansieringsaktiviteter var SEK –6,9 (–4,1) miljarder. Utdelningar på SEK 4,5 (3,4) miljarder betalades ut. Återbe­ talningen av leasingskulder var SEK –3,0 (0,0) miljarder.

Det förbättrade resultatet och fokus på fritt kassaflöde, i kombination med begränsade investeringsaktiviteter, resulterade i ett fritt kassaflöde på SEK 6,1 (3,0) miljarder och fritt kassaflöde före M&A på SEK 7,6 (4,3) miljar­ der. Den negativa effekten av utbetalningar relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA mer än uppvägdes av förbättrat resultat och förbättrad effektivitet för rörelsekapitalet.

Ericsson Årsredovisning 2019

36 Resultat – Förvaltningsberättelse

Avkastning på sysselsatt kapital

==> picture [127 x 146] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
250 10
6,7 %
200 3
0,8%
165,3
155,6 149,6
150 -4
100 -11
50 -18
–20,4 %
0 -25
2017 2018 2019
Sysselsatt kapital
Avkastning på sysselsatt kapital
----- End of picture text -----

Kassa

==> picture [126 x 165] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
8070 67,7 69,0 72,2
60
50
40 34,7 35,9 34,5
30
20
10
0
-10
-20
–25,0 –28,7
-30
–35,8
-40
2017 2018 2019
Bruttokassa
Nettokassa
Åtaganden för ersättningar efter avslutad
anställning
----- End of picture text -----

Skuldprofil moderbolaget

==> picture [124 x 165] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder
10 9,7
1,6 2,6
8
6
5,3
4
1,4
2,1
2
6,4 5,5 1,4
0
2020 2021 2022 2023 2024 2025
Certifikat och obligationer
Nordiska Investeringsbanken
Europeiska investeringsbanken
AB Svensk Exportkredit (MTN­obligationer)
----- End of picture text -----

Finansiell ställning

Bruttokassan ökade till SEK 72,2 (69,0) miljar­ der medan nettokassan minskade till SEK 34,5 (35,9) miljarder.

Åtaganden för ersättningar efter avslutad anställning ökade till SEK 35,8 (28,7) miljar­ der, främst på grund av lägre räntor. Den svenska förmånsbestämda förpliktelsen (Defined Benefit Obligation, DBO) har beräk­ nats med en diskonteringsränta baserad på avkastningen för svenska statsobligationer. Om diskonteringsräntan hade baserats på svenska bostadsobligationer hade åtagand­ ena för ersättningar efter avslutad anställning varit cirka SEK 9,8 miljarder lägre per 31 december 2019.

Den genomsnittliga löptiden för långfris­ tiga skulder per 31 december 2019 var 2,7 år, en minskning från 3,4 år 12 månader tidigare.

Ericsson har en outnyttjad rullande kredit på USD 2,0 miljarder. Krediten förfaller 2022.

Ericsson utnyttjade den kredit på EUR 250 miljoner från Europeiska Investeringsbanken (EIB) som beviljades 2018 som stöd för FoU­ aktiviteter inom 5G. Krediten förfaller 2024.

Ericsson ingick ett nytt kreditavtal om EUR 250 miljoner med Europeiska Investe­ ringsbanken (EIB) under fjärde kvartalet 2019. Krediten har inte utnyttjats.

Ericsson utnyttjade den kredit på USD 150 miljoner från Nordiska Investeringsbanken (NIB) som beviljades i december 2019 som stöd för FoU­investeringar inom 5G­teknik. En del av det nya kapitalet, USD 98 miljoner, ersatte en kredit hos NIB som skulle förfalla 2021, vilket resulterade i en nettoökning av finansieringen med USD 52 miljoner. Den nya krediten förfaller 2025.

I juli ändrade Moody’s sin bedömning av Ericssons långsiktiga utsikter från stabila till positiva. Kreditbetyget Ba2 var oförändrat. I september ändrade Standard & Poor’s sina utsikter för Ericssons betyg från stabila till positiva. Kreditbetyget BB+ var oförändrat. Under 2019 anlitade Ericsson Fitch för kredit­ betygtjänster. Fitchs långsiktiga betyg för Ericsson är BBB­ (”kreditvärdig”) med stabila utsikter.

Kapitalomsättningshastigheten var fort­ satt 1,4 (1,4) gånger.

Forskning och utveckling, patent och licensiering

Under 2019 uppgick FoU­kostnaderna till SEK –38,8 (–38,9) miljarder. FoU­kostnaderna ökade med SEK 2,9 miljarder exklusive omst­ ruktureringskostnader på SEK –0,3 (–1,3) miljarder och nettopåverkan från avskrivna och kapitaliserade utvecklingskostnader på SEK 0,3 (–1,7) miljarder. Antalet anställda inom FoU ökade till 25 100 (24 800) och

antalet patent fortsatte öka och uppgick till mer än 54 000 (49 000) i slutet av 2019.

Säsongsvariationer

Bolagets försäljning, resultat och kassaflöde från rörelsen varierar mellan kvartalen, och är normalt lägst under första kvartalet och högst under fjärde kvartalet. Detta beror främst på säsongsmässiga inköpsmönster hos opera­ törerna.

Genomsnittlig	säsongsvariation de	säsongsvariation de	senaste	tre åren
	Första	Andra	Tredje	Fjärde
	kvar­	kvar­	kvar­	kvar­
	talet	talet	talet	talet
Sekventiell
förändring av
försäljning	–25 %	11 %	4 %	17 %
Procent av årlig
försäljning	22 %	24 %	25 %	29 %

Poster utanför balansräkningen

Det finns för närvarande inga väsentliga poster utanför balansräkningen som har, eller rimligen skulle kunna förväntas ha, en väsentlig effekt, nu eller senare, på bolagets ekonomiska ställning, intäkter, kostnader, rörelseresultat, likviditet, investeringar eller kapitalresurser.

Investeringar

För 2019 var kapitaliserade utgifter SEK 5,1 (4,0) miljarder, motsvarande 2,3 % av för­ säljningen. Utgifterna är främst relaterade till testanläggningar och utrustning för FoU, nätdriftscenter och tillverknings­ och repara­ tionsoperationer.

Ökningen 2019 berodde huvudsakligen på investeringar i 5G­testutrustning.

Investeringar på årsbasis är normalt cirka 2 % av försäljningen. Detta motsvarar behovet av att upprätthålla nuvarande kapacitet. Styrelsen granskar bolagets planer och förslag gällande investeringar.

Per 31 december 2019 hade inga betydande tillgångar inom mark, byggnader, maskiner eller utrustning lämnats som säkerhet för utestående skulder.

Investeringar 2017–2019	Investeringar 2017–2019
SEK miljarder	2019	2018	2017
Investeringar	5,1	4,0	3,9
varav i Sverige	2,0	1,3	1,5
Procent av årlig
försäljning	2,3 %	1,9 %	1,9 %

Kapitaliserade utvecklingskostnader

Kapitaliserade utvecklingskostnader ökade till SEK 1,5 (0,9) miljarder på grund av 5G­utvecklingsprojekt. Nettoeffekten på rörelseresultatet från kapitaliserade och avskrivna utvecklingskostnader var SEK 0,3 (–1,7) miljarder.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

37

Försäljning uppdelad på segment

==> picture [104 x 87] intentionally omitted <==

==> picture [101 x 31] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Networks 68 %
Digital services 18 %
Managed services 11 %
Emerging Business and Other 3 %
----- End of picture text -----

Networks

==> picture [127 x 154] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
160 155,0 20
138,6
132,3
16,0% 16
120
14,0%
12
80
8
7,9%
40
24,8 4
19,4
10,5
0 0
2017 2018 2019
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Digital Services

==> picture [126 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
50 0
40 38,8 38,1 39,9 -10
–10,1%
30 -20
20 -30
10 –36,4% -40
0 -50
–4,0
-10 -60
–13,9
-20 -70
–70,4% –27,3
-30 -80
2017 2018 2019
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Affärsresultat – Segment

Networks

Networks stod för 68 % (66 %) av koncernens nettoomsättning under 2019. Segmentets lösningar har stöd för all radioaccessteknik och erbjuder hårdvara, mjukvara och relaterade tjänster för både radioaccess och transport.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 12 % under 2019 till SEK 155,0 (138,6) miljarder. Försäljning justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter ökade med 6 %. Den ökade försäljningen var främst i USA, Sydkorea, Italien, Tyskland och Saudiarabien, driven av att operatörerna investerade i LTE­ och 5G­nät. Networks andel av patent­ och licens­ intäkterna var SEK 7,9 (6,5) miljarder.

Bruttomarginal

Bruttoresultatet ökade till SEK 64,7 (55,2) miljarder medan bruttomarginalen ökade till 41,8 % (39,8 %). Påverkan från strategiska kontrakt mer än uppvägdes av förbättrade marginaler för hårdvara och en operativ hävstångseffekt. Lägre omstrukturerings­ kostnader under 2019 gav ett positivt bidrag.

Rörelseresultat och rörelsemarginal

Rörelseresultatet ökade till SEK 24,8 (19,4) miljarder. Högre försäljning och bruttomargi­ nal samt lägre omstruktureringskostnader hade en positiv påverkan, som delvis motverkades av ökade rörelseomkostnader. Rörelseomkostnaderna ökade huvudsakligen beroende på ökade investeringar i FoU, i linje med ambitionen att fortsätta att stärka teknik­ ledarskapet.

Den sammanlagda påverkan från kapita­ liserade och avskrivna utvecklingskostnader samt kostnadsförda och uppskjutna hård­ varukostnader var SEK 1,1 (–0,3) miljarder. Omstruktureringskostnaderna var SEK –0,1 (–1,8) miljarder. Rörelsemarginalen ökade till 16,0 % (14,0 %).

Digital Services

Digital Services stod för 18 % (18 %) av koncernens nettoomsättning under 2019. Segmentets lösningar innefattar produkter och tjänster för operatörer inom BSS, OSS, Cloud Core, Cloud Communicaiton, NFV och Cloud Infrastructure. De innefattar även konsulttjänster, utbildning och testning.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning ökade med 5 % under 2019, driven av tillväxt i Nordamerika. För­ säljningen av tjänster ökade, driven av kund­ support. Försäljning inom den nya portföljen ökade med 7 %, driven av kundinvesteringar i 4G och 5G, medan försäljningen av den äldre produktportföljen minskade. Försäljning juste­ rad för jämförbara enheter och valutaeffekter minskade med –1 %.

Bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 37,2 % (21,8 %). Bruttomarginalen exklusive omstrukture­ ringskostnader på SEK –0,2 (–4,0) miljarder förbättrades till 37,8 % (32,4 %). 2018 påver­ kades negativt av kostnader relaterade till ändrad BSS­strategi.

Rörelseresultat

Rörelseresultatet förbättrades till SEK –4,0 (–13,9) miljarder. Rörelseresultatet exklusive omstruktureringskostnader om SEK –0,6 (–5,4) miljarder förbättrades till SEK –3,4 (–8,5) miljarder, med stöd av högre brutto­ marginal och ökad försäljning. Dessutom minskade rörelseomkostnaderna exklusive omstruktureringskostnader om SEK –0,4 (–1,4) miljarder med SEK –2,2 miljarder trots motvind från valutaeffekter. Nettopåverkan från kapitaliserade och avskrivna utvecklings­ kostnader var SEK –0,9 (–1,8) miljarder.

Ericsson Årsredovisning 2019

38 Resultat – Förvaltningsberättelse

Managed Services

==> picture [124 x 154] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
30 10
26,5 25,8 25,69,0%
25 5
4,2%
20 0
15 -5
10 -10
5 -15
–15,4% 2,3
1,1
0 -20
–4,1
-5 -25
2017 2018 2019
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Emerging Business and Other

==> picture [129 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder %
15 50
10 7,9 8,4 0
6,8
5 -50
–64,5%
0 -100
-5 -150
–5,4
–175,7%
–184,0%
10 -200
–13,8 –12,5
15 -250
2017 2018 2019
Nettoomsättning
Rörelseresultat
Rörelsemarginal
----- End of picture text -----

Fördelning av rörelseresultat i segment Emerging Business and Other

==> picture [152 x 139] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Helår Helår
SEK miljarder 2019 2018
Segmentets
rörelseresultat –12,5 –5,4
varav Emerging Business,
iconective, media verk­
samheterna och gemen­
samma kostnader –2,4 –5,4
varav kostnader avseende
uppgörelser med SEC
och DOJ –10,7 –
varav kostnader för
avveckling av ST­Ericsson –0,3 –
varav återbetalning
av sociala avgifter i
Sverige 0,9 –
----- End of picture text -----

Managed Services

Managed Services stod för 11 % (12 %) av koncernens nettoomsättning under 2019. Segmentet tillhandahåller managed services för nät och IT, nätdesign och optimering samt program utveckling och underhåll till operatörer.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning minskade med –1 %. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valutaffekter minskade med –4 %, främst som resultat av avslutade kundkontrakt.

Bruttomarginal

Bruttomarginalen ökade till 15,6 % (11,2 %), främst som resultat av effektivitetsåtgärder, avslutade kundkontrakt och lägre omstruk­ tureringskostnader.

Rörelseresultat och rörelsemarginal

Rörelseresultatet ökade till SEK 2,3 (1,1) miljarder. Rörelseresultatet exklusive omstruk­ tureringskostnader förbättrades till SEK 2,4 (1,4) miljarder på grund av en positiv effekt från återföring av en avsättning för nedskriv­ ning av kundfordringar som gjordes under första kvartalet 2019, på SEK 0,7 miljarder, samt högre bruttomarginal.

Rörelsemarginalen var 6,3 %, exklusive omstruktureringskostnader och den positiva effekten från återföring av en avsättning för nedskrivning av kundfordringar på SEK 0,7 miljarder under första kvartalet 2019.

Omstruktureringskostnaderna uppgick till SEK 0,0 (–0,3) miljarder.

Emerging Business and Other

Emerging Business and Other stod för 3 % (4 %) av koncernens nettoomsättning under

1. Segmentet innefattar:

2. Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv och nya verksamheter

3. Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och en ägarandel om 49 % i MediaKind.

Nettoomsättning

Rapporterad försäljning minskade med –19 % under 2019 på grund av avyttringen av 51 % av MediaKind i februari 2019. Försäljningen justerad för jämförbara enheter och valuta­ effekter ökade med 14 % drivet av tillväxt inom iconectiv genom ett flerårigt kontrakt för nummerportabilitet i USA.

Bruttomarginal

Bruttomarginalen minskade, främst på grund av avyttringen av 51 % av MediaKind. Minsk­ ningen uppvägdes delvis av lägre omstruk­ tureringskostnader.

Rörelseresultat (förlust)

Rörelseresultatet påverkades av kostnader om SEK –10,7 miljarder relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA, en återbetalning av tidigare utbetalade sociala avgifter i Sverige om SEK 0,9 miljarder samt kostnader på SEK –0,3 miljarder relaterade till avvecklingen av den legala strukturen för ST­Ericsson.

Rörelseresultatet för Emerging Business, iconectiv och gemensamma kostnader förbätt rades, drivet av lönsam tillväxt inom iconectiv. Resultatet för Red Bee Media förbättrades, med stöd från aktiviteter för att förbättra lönsamheten. Resultatet för Media Solutions förbättrades, drivet av avyttringen av 51 % av MediaKind, inklusive en realisa­ tionsvinst från transaktionen.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

39

Försäljning uppdelad på marknadsområde

==> picture [103 x 97] intentionally omitted <==

==> picture [114 x 47] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nordamerika 31 %
Europa och Latinamerika 26 %
Mellanöstern och Afrika 11 %
Sydostasien, Oceanien och Indien 13 %
Nordostasien 12 %
Övrigt 7 %
----- End of picture text -----

Affärsresultat – marknadsområden

Nordamerika

Försäljningen ökade under 2019. Försälj­ ningen inom Networks ökade, driven av att alla större kunder investerade i 4G och 5G. Försäljningen inom Digital Services ökade i och med att operatörerna digitaliserar inför 5G. Försäljningen inom Managed Services ökade, driven av stark merförsäljning inom stora kundavtal.

Europa och Latinamerika

Försäljningen minskade något under 2019. Tillväxt i Europa drevs av tidigare meddelade nya kontrakt, delvis motverkat av omförhand­ ling och avslutande av verksamheter som inte utvecklats tillfredsställande och icke­strate­ giska verksamheter. Försäljningen minskade i Latinamerika på grund av tidpunkterna för stora utbyggnadsprojekt.

Mellanöstern och Afrika

Försäljningen ökade under 2019 inom Networks och Digital Services, driven av investeringar i 4G och 5G i Mellanöstern. Försäljningen inom Managed Services minskade på grund av att icke­strategiska kontrakt avslutades.

Sydostasien, Oceanien och Indien

Försäljningen var oförändrad under 2019. Tillväxten inom Managed Services drevs av merförsäljning och ett kontrakt som skrevs 2018. Försäljningen inom Digital Services minskade på grund av lägre försäljning av den äldre produktportföljen i Indien.

Nordostasien

Försäljningen ökade under 2019. Den starka försäljningsökningen inom Networks drevs främst av 5G­utbyggnad i Sydkorea, ökade affärsvolymer i Japan och lansering av 5G i Kina. 4G fortsatte att minska i Kina. Försälj­ ningen inom Digital Services var oförändrad.

Övrigt[1)]

Försäljningen minskade på grund av avytt­ ringen av 51 % av mediaverksamheten, som överfördes till MediaKind. Patent­ och licens­ intäkterna uppgick till SEK 9,6 (8,0) miljarder.

• 1) Marknadsområdet ”Övrigt” innefattar främst licensintäkter och större delen av segmentet Emerging Business and Other.

Nettoomsättning per marknadsområde – räkenskapsåret 2019 jämfört med 2018 (illustrativ)

==> picture [353 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
227
+20 % miljarder
+18 %
SEK
211 +5 %
miljarder –1 % –1 % +1 %
2018 Övrigt Europa och Sydostasien, Mellanöstern Nordost­ Nord­ 2019
Latinamerika Oceanien och Afrika asien amerika
och Indien
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

40 Resultat – Förvaltningsberättelse

Bolagsstyrning

I enlighet med årsredovisningslagen och Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”) har en särskild Bolagsstyrningsrapport, som inklu­ derar ett avsnitt om intern kontroll, upprättats och bifogats denna årsredovisning.

Fortsatt tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning

Där det är möjligt strävar Ericsson efter att följa bästa bolagsstyrningspraxis på global nivå. Ericsson rapporterar inga avvikelser från koden under 2019.

Integritet i verksamheten

Ericssons affärsetiska kod ger en översikt över grundläggande koncernriktlinjer och direktiv som hanterar interna relationer och relationer med externa intressenter samt med andra. I den definieras även hur koncernen ska arbeta för att säkerställa att verksamheten bedrivs med hög integritet. Vid rekrytering ombeds nyanställda att bekräfta den affärsetiska koden. Under 2019 upprepades dessa bekräf­ telser inom Ericssons globala organisation i syfte att säkerställa att personalen förstått och arbetar efter principerna i den affärsetiska koden, samt för att säkerställa att verksam­ heten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt.

Styrelsen

På årsstämman, som hölls den 27 mars 2019, omvaldes Ronnie Leten till styrelseord­ förande. Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Börje Ekholm, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena Stjernholm och Jacob Wallenberg omvaldes som sty­ relseledamöter. Den 27 mars 2019 utsågs Torbjörn Nyman, Kjell­Åke Soting och Roger Svensson till arbetstagarledamöter av arbets­ tagarorganisationerna, med Anders Ripa, Loredana Roslund och Per Holmberg som suppleanter.

Ledning

Sedan 2017 är Börje Ekholm vd och koncern­ chef. Vd och koncernchef stöds av kon cern­ ledningen, som även kallas ”Executive Team”. Under 2019 utsågs två nya personer till medlemmar i koncernledningen.

Ericsson har ett globalt ledningssystem för att säkerställa att Ericssons verksamhet leds på ett tillfredsställande sätt och kan uppfylla viktiga intressenters mål inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll. Ledningssystemet har även som mål att säkerställa efterlevnad av tillämplig lagstiftning, noteringskrav och bolagsstyrningskoder.

Ersättningar

Ersättningarna till styrelsens ledamöter och till koncernledningen samt de riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare som fastställdes av årsstämman 2019 redovisas i not G2, ”Information angående styrelseleda­ möter och ledande befattningshavare”.

Styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2020 beslu­ tar om uppdaterade riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare, se sidorna 43–47. I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2019 har riktlinjerna uppdate­ rats för att uppfylla de krav som härrör från EU:s aktieägarrättsdirektiv II och som har implementerats i svensk rätt.

Programmet för långsiktig rörlig ersättning 2019 (LTV 2019) för koncernledningen Bolaget hade fram till 2017 ett program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) bestående av en gemensam plattform för investeringar i och matchning av Ericsson­aktier. Program­ met bestod av tre separata planer: en för samtliga anställda, en för nyckelpersoner och en för högre chefer. Programmet utformades för att uppmuntra långsiktigt värdeskapande i linje med aktieägarnas intressen. Sedan 2017 har ingen aktiesparplan för samtliga anställda implementerats. Istället har aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen införts. LTV 2019 för kon­ cernledningen godkändes av årsstämman 2019. Detaljerna i LTV 2019 redovisas i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Väsentliga kontrakt

Väsentliga kontraktsenliga åtaganden sammanfattas i not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Dessa åtaganden gäller främst leasing av kontors­ och fabrikslokaler, inköps­ kontrakt för outsourcad tillverkning, FoU­ och IT­verksamhet samt inköp av komponenter för den tillverkning som sker inom bolaget.

Bolaget är part i vissa avtal med villkor som kan få effekt, förändras eller upphöra att gälla om kontrollen över bolaget förändras till följd av ett offentligt uppköpserbjudande. Sådana bestämmelser är inte ovanliga i vissa typer av avtal, till exempel finansieringsavtal och vissa licensavtal. Ericsson anser dock (med beaktande av bland annat bolagets starka ekonomiska ställning) att inget enskilt gällande avtal i sig självt skulle medföra några väsentliga konsekvenser för Ericsson till följd av en förändring av kontrollen över bolaget.

Riskhantering

Ericssons ramverk Enterprise Risk Manage­ ment (ERM) är en integrerad del av Ericssons ledningssystem. Syftet med ERM­ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi. ERM­ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå bolagets strategiska mål. Ramverket till­ handa håller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande bolagets riskaptit och risktolerans.

Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvars­ område. Ansvaret för bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernled­ ningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM­strategin och ERM­aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finansdirektören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt.

Information om risker som kan påverka måluppfyllandet och ligga till grund för avhjälpande åtgärder finns i övriga delar av förvaltningsberättelsen, i noterna A2 ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovis­ ningsändamål”, F4, ”Räntebärande skulder” och F1, ”Hantering av finansiella risker”, samt i kapitlet Riskfaktorer.

Inköp och logistik

Ericssons hårdvara utgörs till stor del av elekt­ ronik. För produkttillverkningen köper bolaget både specialtillverkade och standardiserade komponenter och tjänster från globala, regio­ nala och lokala leverantörer.

Tillverkningen av elektroniska moduler och delkomponenter outsourcas i stor utsträckning till kontraktstillverkare. Ericsson fokuserar intern tillverkning på lansering av nya produk­ ter och ny teknik. Merparten av den mogna produktportföljen outsourcas till produktions­ partners. Ericsson har interna produktionsan­ läggningar i Estland, Kina och Brasilien. Under 2020 kommer en ny produktionsanläggning att öppnas i USA.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

41

Bolaget förhandlar fram globala ramavtal med sina huvudleverantörer. Alla leverantörer måste uppfylla kraven i Ericssons uppförande­ kod för affärspartner.

Normalt arbetar Ericsson för att ha flera alternativa leverantörer och försöker undvika att bli beroende av en enda leverantör.

Hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons ambition är att vara en ansvarsfull och relevant drivkraft för positiv förändring i samhället. Bolaget har åtagit sig att åstad­ komma positiva hållbarhetseffekter samt att minska riskerna för bolaget och dess intres­ senter genom sin teknologi, sina lösningar och medarbetarnas expertis. Ericssons för­ hållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande utgör en integrerad del av bola­ gets strategi, affärsmodell och bolagsstyrning.

Ericsson har tagit fram en hållbarhets­ rapport i enlighet med årsredovisningslagen, kallad Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2019, vilken är bifogad till denna årsredovisning på sidorna 172–199.

Amerikanska FCPA­utredningar

Den 7 december 2019 tillkännagav Ericsson uppgörelser beträffande de tidigare kommu­ nicerade utredningarna som US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) bedrivit gällande bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Samma faktaunderlag har del­ getts DOJ och SEC men myndigheterna har bedrivit separata utredningar.

Uppgörelserna rör historiska brott mot FCPA fram till och med första kvartalet 2017. Även om bolaget hade ett program för regel­ efterlevnad och ett stödjande kontrollramverk var dessa inte implementerade på ett fullgott vis. Närmare bestämt agerade vissa medarbe­ tare i några marknader, varav vissa var högre chefer i dessa marknadsområden, otillbörligt och bortsåg medvetet från att implementera tillräckliga kontroller. De hade möjlighet att genomföra transaktioner för illegitima syften och tillsammans med personer underställda dem använde de sofistikerade upplägg för att dölja sina missgärningar. Uppgörelsen låter oss få ett avslut på de utredningar som ame­ rikanska myndigheter genomfört sedan 2013 och 2015 gällande Ericssons efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA).

DOJ:s förfarande är av straffrättslig karak­ tär medan SEC:s förfarande är civilrättsligt. Myndigheterna utför sina utredningar obero­ ende av varandra, med egen beslutsrätt och

baserat på olika beviskrav. Mot bakgrund av detta har DOJ och SEC kommit fram till olika slutsatser baserat på samma faktaunderlag.

Uppgörelsen med DOJ

Ericsson har ingått ett så kallat Deferred Prosecution Agreement (DPA) med DOJ i syfte att nå en uppgörelse gällande anklagelser om straffrättsliga överträdelser av FCPA:s regler om mutor i Djibouti. Genom avtalet träffas också en uppgörelse beträffande anklagelser om straffrättsliga överträdelser av FCPA:s regler om bokföring och redovisning i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait och Vietnam. Beträffande ärendet i Djibouti har Ericssons dotterbolag i Egypten erkänt sig skyldigt till mutbrott. Som en del av upp görelsen betalade Ericsson ett bötesbelopp om USD 520 650 432.

Uppgörelsen med SEC

Ericsson och SEC har godtagit ett domslut beträffande påstådda överträdelser av reg­ lerna i FCPA beträffande bokföring och redo­ visning i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam och beträffande mutor i Djibouti, Kina och Saudiarabien. Som en del av uppgörelsen betalade Ericsson en finansiell sanktion om USD 458 380 000, samt USD 81 540 000 i ränta som upparbetats fram till uppgörelsen.

Ericsson har, som en del i uppgörelsen, godtagit att anlita en oberoende observatör för övervakning av bolagets regelefterlevnad under tre år, samtidigt som bolaget fortsätter att genomföra omfattande åtgärder i syfte att stärka bolagets program för etik och regel­ efterlevnad.

Vid sidan av utredningarna har Ericsson sedan 2016 genomfört en omfattande genomlysning av bolagets anti­korruptions­ program tillsammans med externa rådgivare med expertis på området. Baserat på denna genomlysning har Ericsson vidtagit betydande åtgärder för att förbättra sitt program för etik och regelefterlevnad. I enlighet med upp­ görelserna har Ericsson åtagit sig att fortsätta att stärka sina interna kontroller och sitt program för regelefterlevnad.

Ericssons förbättringar av bolagets pro­ gram för etik och regelefterlevnad omfattar bland annat:

• Ytterligare resurser till funktionerna för compliance och internutredning.

• Omstrukturera processen för hantering av påstådda överträdelser i syfte att säkerställa centralt och professionellt mottagande av påstådda överträdelser, utförande av utredningar och vidtagande av åtgärder.

• Förfina processen för riskbedömning genom ett strukturerat tillvägagångssätt och systematisk metod för riskminimering.

• Förbättra processen för granskning (due diligence) av tredje part, innefattande övergripande övervakning av engagemang med tredje part.

• Införande av mer sofistikerade analys­ verktyg för att på ett bättre sätt identifiera och förebygga högrisktransaktioner och engagemang.

• Förbättra processen för bakgrundskontroll av högre chefer avseende affärsetik och regelefterlevnad.

• Uppdatera utbildningsmoduler i regel­ efterlevnad för anställda, inklusive särskild utbildning för anställda i speciellt utsatta roller.

• Förbättra den interna kommunikationen relaterade till anti­korruption och regel­ efterlevnad för ökad kännedom, bland annat kring bolagets nolltolerans mot korruption.

Juridiska tvister

I april 2018 lämnades en stämningsansökan, i form av en grupptalan, in mot Telefonaktie­ bolaget LM Ericsson, bolagets nuvarande vd och koncernchef samt CFO samt tre tidigare medlemmar av koncernledningen vid United States District Court for the Southern District of New York. I stämningsansökan görs gällande överträdelser av amerikansk värde­ papperslagstiftning, primärt med avseende på redovisning av intäkter och kostnader med anknytning till långsiktiga serviceavtal. I oktober 2018 gav kärandena in en justerad stämningsansökan. I december 2018 yrkade Ericsson om avvisning av stämningen. I januari 2019 gav kärandena in en andra justerad stämningsansökan. Ericsson yrkade ånyo på avvisning. Den 11 januari 2020 biföll domstolen Ericssons avvisningsyrkande. Samtidigt beredde domstolen kärandena möjlighet att inge en tredje justerad stäm­ ningsökan inom trettio dagar. Kärandena gav inte in en justerad stämningsansökan inom den av domstolen förelagda tiden.

Som en del av sitt försvar mot att Ericsson stämt det indiska mobil­telefonbolaget Micromax i Delhi High Court för patentintrång, (en tvist som nu förlikts) lämnade Micromax in ett klagomål till Indiens konkurrensmyndig­ het, Competition Commission of India, CCI. CCI har hänskjutit ärendet till sin utrednings­ avdelning, Director General’s Office, för en fördjupad undersökning. I januari 2014 öpp­ nade CCI ytterligare en utredning mot Ericsson på uppmaning av Intex Technologies (India) Limited. Ericsson har vid Delhi High Court

Ericsson Årsredovisning 2019

42 Resultat – Förvaltningsberättelse

ifrågasatt CCI:s behörighet att hantera dessa ärenden, och inväntar nu ett slutligt beslut från Delhi High Court.

Under 2012 och 2013 lämnade Intellectual Ventures (”IV”) in stämningsansökningar gällande patentintrång till US District Court for the District of Delaware, där man anklagade vissa av Ericssons kunder i USA för att ha gjort intrång i 16 patent i USA, varvid man yrkade förbudsföreläggande och skadestånd. IV lämnade därefter in ytterligare stämnings­ ansökningar i samma domstol, där man anklagade vissa av Ericssons kunder i USA för att göra intrång i 12 patent i USA och yrkade skadestånd. IV lämnade 2017 in ytterligare stämningsansökningar i Eastern District of Texas, där man anklagade Ericsson och vissa av Ericssons kunder i USA för att göra intrång i tio patent i USA. I februari 2019 tillerkände en jury IV skadestånd på USD 43 miljoner i ett av målen. I juni 2019 meddelade Ericsson att Ericsson och IV hade ingått ett licensavtal som avslutar alla pågående patenttvister mellan bolagen.

I december 2018 stämde Sol IP AT&T, Verizon och Sprint i Eastern District of Texas för påstått intrång i 20 patent som deklarerats för LTE­standarden. Sol IP är ett företag utan verksamhet, en s.k. ”non­practicing entity”. Patenten härrör från Electronics and Telecom­ munications Research Institute (ETRI), en koreansk forskningsinstitution som finansieras med regeringsstöd. I mars 2019 intervenerade Ericsson i tvisten för att försvara sina produk­ ter mot påståenden om intrång. I december 2019 har Ericsson vid Patent Trial and Appeal Board bestridit att ett antal av patenten var patenterbara. Efter årsskiftet 2019 har Ericsson löst tvisten med Sol IP. Förlikningen innebär att tvisten lösts och inkluderar ett patentlicensavtal mellan Ericsson, Sol IP och ETRI.

I april 2019 informerades Ericsson av kinesiska SAMR (State Administration for Market Regulation) Anti­Monopoly Bureau att de inlett en undersökning av Ericssons licensie ring av patent i Kina. Ericsson sam­ arbetar i undersökningen.

Utöver de juridiska tvister som beskrivs ovan är bolaget också part i, och kan i fram­ tiden komma att bli part i, andra rättsprocesser, krav, stämningar och tvister, som en följd av bolagets normala affärsverksamhet. Infor­ mation om risker som avser rättsprocesser, krav, stämningar och tvister finns i kapitlet Riskfaktorer.

Moderbolaget

Telefonaktiebolaget LM Ericssons (moder­ bolaget) verksamhet utgörs huvudsakligen av koncernlednings­ och holdingbolagsfunktio­ ner samt internbanksverksamhet. Dessutom finns kundkredithantering inom moder­ bolaget, som hanteras på uppdrags basis av Ericsson Credit AB.

Moderbolaget har 3 (4) filialer. Samman­ lagt har koncernen 77 (80) filialer och repre­ sentationskontor.

Finansiell information

Resultatet efter finansiella poster uppgick till SEK –3,1 (5,8) miljarder. Under 2019 och 2018 hade moderbolaget ingen försäljning till dotterbolagen. Av moderbolagets totala inköp av varor och tjänster gjordes 35 % (37 %) från dotterbolag.

Under året inträffade bland annat följande större förändringar i moderbolagets ekono­ miska ställning:

• Kostnader på totalt SEK –10,7 miljarder i samband med en uppgörelse med SEC och DOJ.

• Minskade kort­ och långfristiga fordringar på dotterbolag om SEK –17,0 miljarder.

• Minskade kort­ och långfristiga skulder till dotterbolag om SEK –13,9 miljarder.

• Minskad bruttokassa om SEK –1,6 miljarder.

Vid årets slut uppgick bruttokassan (kassa, likvida medel, kortfristiga placeringar samt långfristiga räntebärande placeringar) till SEK 56,5 (58,1) miljarder.

Vid årets slut uppgick fritt eget kaptial till SEK 32,2 (40,8) miljarder och totalt eget kapital till SEK 80,4 (88,9) miljarder.

Aktieinformation

Per 31 december 2019 uppgick det totala antalet aktier till 3 334 151 735, varav 261 755 983 A­aktier (med en röst vardera) samt 3 072 395 752 B­aktier (med en tiondels röst vardera). A­ och B­aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat. Moderbolagets största aktieägare per års­ skiftet var Investor AB med cirka 22,53 % av rösterna (7,2 % av aktierna), AB Industrivärden med cirka 15,14 % av rösterna (2,61 % av aktierna) och Cevian Capital med cirka 4,99 % av rösterna (8,43 % av aktierna).

17 203 792 egna aktier tilldelades till anställda eller såldes under 2019, i enlighet med villkoren i programmet för långsiktig rörlig ersättning för Ericssons anställda. Kvotvärdet

av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 86 miljoner, och de utgör mindre än 1 % av det totala aktiekapitalet. Mot svarande redovisad ersättning för sålda och tilldelade aktier uppgick till SEK 166,1 miljoner.

Innehavet av egna aktier uppgick den 31 december 2019 till 19 853 247 B­aktier. Kvotvärdet av dessa aktier är SEK 5,00 per aktie, eller totalt SEK 99 miljoner, och aktierna representerar 0,6 % av det totala aktie­ kapitalet. Anskaffningskostnaden uppgår till SEK 144,2 miljoner.

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår en utdelning på SEK 1,50 (1,00) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 0,75 per aktie med 2 april 2020 som avstämnings­ dag för utdelning och SEK 0,75 per aktie med 2 oktober 2020 som avstämningsdag för utdelning.

För moderbolagets innehav av egna B­aktier utgår ingen utdelning. Med antagan­ det att inga egna aktier kvarstår på avstäm­ ningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Belopp att utdelas till
registrerade aktieägare	SEK 5 001 227 602
Belopp att överföra
i nyräkningi moderbolaget	SEK 27 220 758 874
Totalt fritt eget kapital
i moderbolaget	SEK 32 221 986 476

Till grund för sitt förslag till utdelning har styrelsen enligt 18 kap. 4 § i aktiebolagslagen bedömt moderbolagets och koncernens konsolideringsbehov, likviditet, ekonomiska ställning i övrigt samt förmåga att på sikt infria sina åtaganden. Koncernens soliditet uppgår till 29,6 % (32,7 %) och nettokassan till SEK 34,5 (35,9) miljarder.

Styrelsen har också tagit hänsyn till moder­ bolagets resultat och ekonomiska ställning och koncernens ställning i övrigt. Styrelsen har härvid tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha betydelse för moderbolagets och koncernbolagens ekonomiska ställning.

Den föreslagna utdelningen begränsar inte bolagets investeringsförmåga eller likvi­ ditetsbehov och det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art, omfatt­ ning och risker samt moderbolagets och koncernens kapitalbehov, liksom kommande års affärs planer och ekonomisk utveckling.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

43

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Styrelsen föreslår att årsstämman 2020 beslutar om följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. I jämförelse med de riktlinjer som beslutades av årsstämman 2019 har riktlinjerna uppdaterats för att uppfylla de krav som härrör från EU:s aktieägarrättsdirektiv II såsom det har implementerats i svensk rätt.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

Inledning

Dessa riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (” riktlinjerna ”) omfattar koncernledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (” bolaget ” eller ” Ericsson ”), inklusive verkställande direktör och koncernchef (” vd och koncernchef ”) (” koncernledningen ”). Riktlin­ jerna ska tillämpas på ersättningar som avtalas, och förändringar som görs i redan avtalade ersättningar, efter det att riktlinjerna antagits av årsstämman. Avsikten är att riktlinjerna ska fort­ sätta gälla i fyra år fram till årsstämman 2024. Beträffande anställningsförhållanden som lyder under andra regler än svenska får vederbörliga anpassningar ske för att följa tvingande lokala regler eller etablerad lokal praxis, varvid dessa riktlinjers övergripande ändamål så långt möj­ ligt ska tillgodoses. Riktlinjerna omfattar inte ersättningar som beslutas av bolagsstämman, exempelvis program för långsiktig rörlig ersätt­ ning (” LTV ”).

Målsättning

Dessa riktlinjer syftar till att säkerställa att ersättningarna är förenliga med bolagets gäl­ lande ersättningsfilosofi och ersättningspraxis för bolagets medarbetare, vilka grundar sig på principer om konkurrenskraft, rättvisa, trans­ parens och prestation. De främsta målen för riktlinjerna är att:

• attrahera och behålla kompetenta, presta­ tionsinriktade och motiverade medarbetare som har de förmågor, erfarenheter och färdigheter som behövs för att genomföra Ericssons affärsstrategi,

• uppmuntra beteenden i enlighet med

• Ericssons företagskultur och värderingar,

• säkerställa rättvis ersättning genom att se till att den totala ersättningen är av lämplig storlek utan att vara för hög, och att grunden för ersättningarna förklaras tydligt,

• erbjuda en totalersättning, bestående av fast och rörlig ersättning samt förmåner, som är konkurrenskraftig på de marknader där Ericsson konkurrerar om medarbetare, och

• främja former av rörlig ersättning som förenar medarbetarna i arbetet mot tydliga och relevanta mål, samt stärker deras prestationer och möjliggör flexibla ersätt­ ningskostnader.

Riktlinjerna och bolagets affärsstrategi samt hållbara långsiktiga intressen

För att bolagets affärsstrategi ska kunna imple­ menteras och för att bolagets hållbara lång­ siktiga intressen ska tillvaratas måste bolaget attrahera, behålla och motivera medarbetare med de rätta egenskaperna samt erbjuda dem konkurrenskraftig ersättning. Syftet med dessa riktlinjer är att möjliggöra för bolaget att erbjuda medlemmarna av koncernledningen attraktiv och konkurrenskraftig totalersättning. Rörlig ersättning som omfattas av riktlinjerna ska utgå från den av styrelsen godkända långsiktiga affärsplanen och vara utformad så att den utfaller enligt specifika, fördefinierade och mätbara affärsmål. Målen kan inkludera finansiella mål på koncern­, affärsområdes­ eller marknadsområdesnivå, strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer.

Bolaget har särskilda program för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen. Dessa program har godkänts av årsstämman och omfattas därmed inte av dessa riktlinjer. Detal­ jerad information om Ericssons aktuella ersätt­ ningspolicy och hur vi lever upp till vår policy och våra riktlinjer, inklusive information om tidigare beslutade långsiktiga rörliga ersättningar vilka ännu inte har förfallit till betalning, inklusive tillämpliga prestationsvillkor, finns i Rapport om ersättningar samt i not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”, i årsredovisningen för 2019.

Hantering av ersättningar till

koncernledningen

Styrelsen har inrättat en kompensationskom­ mitté (” kommittén ”) som hanterar ersättnings­ policyer, ersättningsprinciper och ärenden som rör ersättning till koncernledningen. Styrelsen har gett kommittén mandat att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittén kan även bemyndigas av styrelsen att avgöra specifika ärenden i enskilda fall.

Kommittén har mandat att granska och förbereda ärenden, för beslut av styrelsen, som rör löner och andra ersättningar till vd och koncernchef. Dessutom har kommittén i uppgift att minst en gång vart fjärde år förbereda, för beslut av styrelsen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattnings­ havare, liksom förslag om LTV och liknande ersättningslösningar.

Kommittén har mandat att besluta om löner och andra ersättningar till övriga medlemmar av koncernledningen, förutom vd och koncern­ chef, inklusive mål för kortsiktig rörlig ersättning (” STV ”) samt utbetalning av STV baserat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar kommittén hänsyn till ersätt­ ningstrender, regeländringar, informationsgiv­ ningskrav och globala trender för ersättningar till ledande befattningshavare. Kommittén granskar information från löneundersökningar, bolagets resultat och berörda personers individuella prestationer innan de förbereder rekommendationer till styrelsen beträffande lönejusteringar för vd och koncernchef och innan kommittén godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar av koncernledningen. För att undvika intressekonflikter får en medarbetare inte närvara vid kommittémöten där dennes ersättning diskuteras. Vd och koncernchef närvarar inte vid styrelsemöten där dennes ersättning diskuteras. Kommittén har möjlighet att anlita oberoende experter för att få råd­ givning och stöd i sitt arbete.

Ordföranden i Kompensationskommittén och styrelseordföranden arbetar tillsammans med Ericssons funktion för Investor Relations för att säkerställa goda och kontinuerliga kontakter i lämplig omfattning med aktieägarna i frågor som rör ersättning till koncernledningen.

Översikt över det ersättningspaket som omfattas av dessa riktlinjer

För koncernledningen kan totalersättningen innefatta fast lön, kort­ och långsiktig rörlig ersättning (STV och LTV), pension och andra förmåner.

Tabellen nedan innehåller de huvudsakliga komponenterna för ersättning till koncern­ ledningen som regleras av riktlinjerna, med information om varför de används, hur de fungerar, tilldelningsnivåer samt relaterade nyckeltal. Dessutom har årsstämman beslutat att införa program för långsiktig rörlig ersätt­ ning (LTV) för koncernledningen, och kan även i framtiden besluta om sådana program. Befintliga aktiebaserade program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som fastställts av års­ stämman har utformats för att skapa långsik­ tiga incitament för koncernledningen och för att stimulera bolagets utveckling och därigenom skapa långsiktigt värde. Målsättningen är att attrahera, behålla och motivera ledande befatt­ ningshavare på en konkurrensutsatt marknad genom prestationsbaserade och aktierelaterade incitament, samt att uppmuntra uppbyggnaden av ett betydande aktieinnehav, för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan koncernled­ ningen och aktieägarna. Intjänandeperioden är tre år för de befintliga aktiebaserade pro­ grammen för långsiktig rörlig ersättning (LTV) som beslutats av årsstämman, och intjänande kräver uppfyllande av fastställda prestations­ villkor. Långsiktig rörlig ersättning (LTV) är en viktig del av ersättningen till koncernledningen, men programmen omfattas inte av riktlinjerna eftersom de beslutas av årsstämman.

Ericsson Årsredovisning 2019

44 Resultat – Förvaltningsberättelse

==> picture [532 x 17] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Komponent och syfte Funktion Tilldelning Prestationsmått
----- End of picture text -----

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Fast lön Fast ersättning, utbetalad vid fast­ ställda tidpunkter. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implemen­ tera Ericssons affärsstrategi, – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.	Lönerna ska normalt granskas en gång per år (i januari). Vid lönesättningen ska följande fak torer beaktas: – Ericssons allmänna affärsresultat, – affärsresultatet för den enhet som den aktuella medarbetaren leder, – medarbetarens prestation över tid, – externa ekonomiska förhållanden, – befattningens omfattning och komplexitet, – externa marknadsdata, – lön och villkor för andra medarbetare i länder som anses vara relevanta för rollen. Vid fastställandet av fasta löner ska inverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och tillhörande kostnader, beaktas.	Det fnns ingen maxlönenivå, men löneökningarna (som procent av den aktuella lönen) för de festa medlem­ marna av koncernledningen är vanligt­ vis i linje med praxis på marknaden, lönenivån för medarbetare i relevanta länder samt den enskilda medarbeta­ rens prestation. Under vissa omständigheter kan större löneökningar bli aktuella, exempelvis: – när en ny medlem av koncern­ ledningen har utsetts och fått en lön som är lägre än marknadsnivån, vilket innebär att större ökningar kan övervägas under de kommande åren vid goda individuella prestationer, – om en medlem av koncernledningen har befordrats eller fått utökade ansvarsområden, – om lönen för en enskild medarbetare har hamnat långt under marknads­ praxis.	För erhållande av fast lön krävs inte uppfyllande av några specifka resultat­ mål. Medarbetarens individuella resultat och kompetens ska dock beaktas tillsam­ mans med affärsresultatet när fasta löner och eventuella löneökningar ska fastställas.
Kortsiktig rörlig ersättning (”STV”) STV är en plan för rörlig ersättning som ska beräknas och betalas ut under ett år. Syfte: – att ge medlemmarna av koncernled­ ningen gemensamma, tydliga och relevanta mål, som sammanfaller med Ericssons affärsstrategi och hållbara långsiktiga intressen, – att erbjuda en individuell intjänings­ möjlighet kopplad till prestation till en fexibel kostnad för bolaget.	Utbetalningar av STV ska ske i form av årlig kontant ersättning, efter att kommittén och i tillämpliga fall styrel­ sen, har granskat och godkänt utfallet av de resultatmål som normalt fast­ ställs i början av året för varje medlem av koncernledningen. Styrelsen och kommittén förbehåller sig rätten att: – när som helst revidera något, några eller samtliga STV­mål, – justera STV­målen retroaktivt vid extraordinära omständigheter, – minska eller helt ställa in STV i det fall Ericsson drabbas av allvarliga ekonomiska svårigheter, till exempel i ett läge där ingen utdelning betalas ut, – justera STV om resultaten för STV­ målen inte är en korrekt återspegling av affärsresultatet, – minska eller helt ställa in STV för enskilda medarbetare vars presta­ tionsutvärdering är under acceptabel nivå eller om det sker en pågående prestationsgranskning. Malus och Clawback Styrelsen och kommittén ska ha rätt att: – helt eller delvis ställa in en persons rätt till utbetalning av STV om personen har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod, – helt eller delvis återkräva utbetald STV om betalningsmottagaren har agerat på ett sätt som bryter mot Ericssons affärsetiska kod, – återkräva STV som utbetalats till en medarbetare på felaktiga grunder, såsom exempelvis rättelse av fnan­ siella resultat på grund av inkorrekt fnansiell rapportering eller oförenlig­ het med fnansiella rapporterings­ krav, osv.	Målnivån för utbetalning under ett räkenskapsår får vara upp till 150 % av medarbetarens årliga fasta lön. Utbetalningen ska normalt fastställs i linje med marknadspraxis i anställ­ ningslandet. Maximal utbetalning ska vara upp till två gånger målnivån (dvs. 300 % av den årliga fasta lönen)1) 2).	STV ska baseras på mått som är kopp­ lade till den årliga affärsplanen, som i sin tur är kopplad till Ericssons långsik­ tiga affärsstrategi och hållbarhetsmål. Måtten ska inkludera fnansiella mål på koncern­, affärsområdes­ eller mark­ nadsområdesnivå (för relevanta medlemmar av koncernledningen). Andra mått kan vara strategiska mål, operativa mål, mål för medarbetaren­ gagemang eller kundnöjdhet, mål som rör hållbarhet och ansvarsfullt företa­ gande eller andra ledande indikatorer. Totalt kan maximalt fyra STV­mål tilldelas för en enskild medarbetare för ett räkenskapsår. Finansiella mål ska stå för minst 75 % av möjlig målbonus, och minst 40 % ska vara på koncern­ nivå. Minimivikten för ett STV­mål ska vara 20 %. Resultatet för alla STV­mål ska beräk­ nas baserat på en resultatperiod om ett år (räkenskapsår). STV­måtten och STV­målen ska fastställas av kommittén för alla medlemmar av koncernledningen förutom vd och koncernchef. Styrelsen har mandat att fastställa STV­mått och STV­mål för vd och koncernchef, om det blir aktuellt att upprätta STV­program för vd och koncernchef.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

45

==> picture [531 x 17] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Komponent och syfte Funktion Tilldelning Prestationsmått
----- End of picture text -----

Komponent och syfte	Funktion	Tilldelning	Prestationsmått
Pension Premier som betalas till en pensions­ fond. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implemen­ tera Ericssons affärsstrategi, – att underlätta planering för pension genom att erbjuda konkurrenskraf­ tiga pensionslösningar som är i linje med lokal marknadspraxis.	Pensionsplanen ska vara utformad i enlighet med marknadspraxis i den aktuella medarbetarens hemland och kan innehålla olika program som kompletterar de nationella social­ försäkringssystemen. Pensionsplanerna ska vara avgifts­ bestämda, såvida inte den aktuella personen omfattas av en förmånsbe­ stämd pensionsplan enligt bindande bestämmelser i kollektivavtal, lagar eller regler. Under vissa särskilda omständigheter, där medarbetare inte kan ta del av pensionsplanerna i det ursprungliga anställningslandet, gäller följande: – kontant betalning som motsvarar pensionen kan tillhandahållas som beskattningsbar förmån, eller – premier kan betalas till en internatio­ nell pensionsfond för medarbetarens räkning på kostnadsneutral basis.	Sedan 2011 omfattas medlemmar av koncernledningen i Sverige av den avgiftsbaserade planen under ITP1, som gäller för större delen av Sveriges arbetskraft. Pensionspremien för ITP1 kan uppgå till högst 30 % av den pensionsgrundande lönen, där fast lön och kontanta utbetalningar av STV ingår. I enlighet med svenskt kollektivavtal har medlemmarna av koncernled­ ningen även rätt till en pensionspremie för deltidspension. Maxgränsen för denna premie bestäms i kollektivavtals­ förhandling för samtliga medarbetare i Sverige. Medlemmar av koncernledningen som är anställda i andra länder än Sverige kan omfattas av lokala, konkurrens­ kraftiga pensionsplaner i sina respek­ tive hemländer. Dessa planer är i linje med vad som erbjuds andra anställda i samma länder. I samtliga fall ska de årliga pensions­ premierna uppgå till högst 70 % av den årliga fasta lönen3).	Inget
Övriga förmåner Ytterligare former av direkt eller indirekt ersättning, som betalas ut årligen och som inte räknas som fast lön, kort­ och långsiktig rörlig ersättning eller pension. Syfte: – att attrahera och behålla det ledar­ skap som behövs för att implemen­ tera Ericssons affärsstrategi, – att betala ut en del av den årliga ersättningen på ett förutsebart sätt.	Förmåner ska följa konkurrenskraftig praxis i respektive medarbetares anställningsland och ska vara i linje med vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i samma land. Erbjudna förmåner kan utvecklas från år till år. Förmåner kan innefatta företagstele­ fon, förmånsbil, sjukvårdsförsäkring och andra försäkringsförmåner, skatterådgivning, resor, gåvor från bolaget och olika former av stöd vid internationell fytt och/eller pendlings­ förmåner om medarbetaren måste fytta och/eller pendla internationellt för att kunna utföra det arbete som befattningen kräver.	Förmånsnivåerna ska fastställas i linje med konkurrenskraftig marknadspraxis och ska återspegla vad som erbjuds andra ledande befattningshavare i medarbetarens anställningsland. Förmånsnivån kan variera från år till år beroende på vilka kostnader förmå­ nerna medför för bolaget. Övriga förmåner ska uppgå till högst 10 % av den årliga fasta lönen för medlemmar av koncernledningen i Sverige. Ytterligare förmåner och ersättningar till medlemmar av koncernledningen som pendlar till Sverige eller är på långtidsuppdrag (long­term assign­ ment, ”LTA”) i ett annat land än det ursprungliga anställningslandet ska fastställas i linje med bolagets policy för internationell rörlighet. Sådana förmåner kan inkludera, men är inte begränsade till, pendlings­ eller fyttkostnader, ökade levnadskost­ nader, boendekostnader, hemresor, utbildningsbidrag och skatte­ samt socialförsäkringsstöd.	Inget

• 1) För de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen är målnivån för STV lägre än 50 % av den årliga fasta lönen.

• 2) I dagsläget deltar inte vd och koncernchef i STV. Styrelsen har mandat att i framtiden besluta att vd och koncernchef ska omfattas av STV. Om detta sker ska styrelsen:

• fastställa STV­tilldelningen för vd och koncernchef inom de intervall som nämns ovan samt i linje med praxis på marknaden i anställningslandet, med beaktande av STV­tilldelningen för övriga medlemmar av koncernledningen.

• sänka LTV­tilldelningen i relation till STV­tilldelningen så att den totala kontanta ersättningen på målnivå (som innefattar fast lön, STV och LTV) förblir oförändrad. Om styrelsen beslutar att vd och koncernchef ska omfattas av STV kommer information om detta att publiceras i Rapport om ersättningar för det aktuella året.

• 3) Eftersom de flesta av de nuvarande medlemmarna av koncernledningen omfattas av ITP1 uppgår deras pensionspremier till högst 30 % av den pensionsgrundande lönen samt den ytterligare pensionspremie för deltidspension som regleras av svenskt kollektivavtal.

Ericsson Årsredovisning 2019

46 Resultat – Förvaltningsberättelse

Förhållandet mellan kortsiktig rörlig ersättning och bolagets affärsstrategi samt utbetalningsvillkor

Riktlinjerna för ersättning till ledande befatt­ ningshavare har utvecklats för att stödja Ericssons affärsstrategi och skapa långsiktiga gemensamma intressen för koncernledningen och aktieägarna, särskilt:

– STV­målnivåerna för medlemmarna av koncernledningen fastställs varje år, såsom tillämpligt, av styrelsen eller kom­ mittén. När målnivåerna fastställs ska styrelsen och kommittén beakta Ericssons fokuserade affärsstrategi, som bygger på teknikledarskap, produktledda lösningar och globala skalfördelar, samt interna årliga och långsiktiga affärsplaner. Därmed ska alla medlemmar av koncernledningen ha minst ett finansiellt mål på koncernnivå som beräk­ nats utifrån de långsiktiga finansiella målen och som utgör minst 40 % av STV­målen. Minst 75 % av STV­målen ska vara kopplade till finansiella mått. Styrelsen och Kompensa­ tionskommittén kan, såsom tillämpligt, även välja att inkludera andra mått för att främja genomförandet av affärsplanen (operativa mått, strategiska mått, mått som rör med­ arbetarengagemang eller kundnöjdhet eller mått som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande eller andra ledande indikatorer). För vissa roller kan sådana mål kompletteras med mål för det aktuella affärsområdet, marknadsområdet eller koncernfunktionen.

• Maximal utbetalning kan uppnås genom enastående prestationer och exceptionellt värdeskapande.

• I slutet av resultatperioden för varje STV­ cykel ska styrelsen och kommittén utvärdera resultaten i relation till måtten och fastställa utfallet, på grundval av den finansiella informationen som offentliggjorts av bolaget. Styrelsen har rätt att justera mål och relate­ rade utfall om de inte längre är relevanta eller tillräckligt utmanande, eller inte genererar mervärde för aktieägarna. Justeringar sker normalt endast i samband med stora förändringar (till exempel ett förvärv eller en avyttring) och ska utföras på så sätt att det nya målet är på samma nivå som det gamla målet.

Beaktande av ersättning till bolagets medarbetare

För att säkerställa konsekvent tillämpning har styrelsen och kommittén, vid beredning av dessa riktlinjer, beaktat total ersättning samt anställningsvillkor för bolagets medarbetare, genom att granska hur Ericssons ersättnings­ policy tillämpas för bolagets medarbetare.

Det finns en tydlig koppling mellan ersätt­ ningskomponenterna för medlemmarna av koncernledningen och bolagets medarbetare vad gäller tillämpningen av ersättningspolicyn samt de metoder som används för att fastställa

fasta löner, kort­ och långsiktig rörlig ersättning, pensioner och förmåner. Dessa metoder ska tillämpas på ett brett och konsekvent sätt inom bolaget. Målen för kortsiktig rörlig ersättning är likvärdiga och resultatmåtten för långsiktig rörlig ersättning är desamma för medlemmarna av koncernledningen och andra kvalificerade medarbetare i bolaget. Den del av ersättningen som är kopplad till resultat är dock vanligtvis högre för koncernledningen, vilket är i linje med marknadspraxis.

Anställningsavtal och uppsägning

Medlemmarna av koncernledningen har fasta anställningar. Den ömsesidiga uppsägningsti­ den får vara högst 12 månader. Vid uppsägning från medarbetarens sida finns ingen rätt till avgångsvederlag.

Oavsett omständigheterna får den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande 24 månaders fast lön för medarbetaren.

Medarbetaren har rätt till avgångsvederlag upp till den överenskomna pensionsåldern, eller fram till den månad då medarbetaren fyller 65 år om ingen överenskommelse om pensionsålder finns. I fall där medarbetaren har rätt till avgångsvederlag från och med ett datum som infaller mindre än 12 månader före pensioneringen räknas avgångsvederlaget ned proportionellt mot den återstående tiden, och beräknas endast för perioden mellan datumet då anställningen upphör (dvs. slutet av upp­ sägningstiden) och pensioneringsdagen.

Avgångsvederlaget sänks med motsvarande 50 % av den ersättning eller kompensation som medarbetaren får, eller har fått rätt till, från en annan arbetsgivare eller för eget eller annat arbete under den period som medarbetaren får avgångsvederlag utbetalt från bolaget.

Bolaget har rätt att säga upp ett anställ­ ningsavtal med omedelbar verkan utan föregående meddelande och utan rätt till avgångsvederlag, om medarbetaren begår allvarliga överträdelser av sina skyldigheter gentemot bolaget.

Vanligtvis avgörs tvister med anledning av ledande befattningshavares anställningsavtal eller andra avtal som rör anställningen eller förfarandet genom vilka avtalen ingåtts, tolkats eller tillämpats, liksom andra tvister om för hållanden som har sin grund i avtalen, genom skiljeförfarande med tre skiljemän enligt Stockholms Handelskammares Skilje­ domsinstituts regler. Oavsett utfallet av sådant skiljeförfarande kan bolaget, inom ramen för rättsförhållandet mellan parterna, stå för skiljemännens avgifter och kostnader samt för bolagets processkostnader (inklusive advokat­ arvoden), förutom i de fall då skiljeförfarandet inletts av medarbetaren utan skälig grund.

Rekryteringspolicy för nya medlemmar av koncernledningen

När ersättningen till en ny medlem av koncern­ ledningen ska fastställas ska styrelsen och kommittén beakta alla relevanta faktorer för att säkerställa att ersättningen utformas i linje med bolagets och aktieägarnas intressen. Sådana faktorer inkluderar:

• Vilken befattning som avses.

• Nivå och typ av ersättning hos tidigare arbetsgivaren.

• Vilket geografiskt område som kandidaten rekryteras från och huruvida ersättning för flytt behövs.

• Kandidatens kompetens, erfarenhet och förmågor.

• Kandidatens personliga omständigheter.

• Aktuell lönepraxis på marknaden.

• Interna relativa faktorer.

Ytterligare överenskommelser

I undantagsfall kan ytterligare överenskom­ melser träffas när det bedöms vara lämpligt och nödvändigt för att rekrytera eller behålla en viss medarbetare. Sådana överenskommelser kan gälla kortsiktig eller långsiktig rörlig ersättning eller fast lön, och överenskommelserna kan förnyas. Varje överenskommelse ska dock vara tidsbegränsad samt inte överstiga en tidsperiod om 36 månader och ett belopp som är dubbelt så högt som den fasta årslönen medarbetaren hade fått om ingen överenskommelse hade träffats. Dessutom kan andra mått och mål tillämpas för rörlig ersättning till den nya med­ arbetaren under det första året, om det bedöms vara lämpligt.

I enskilda fall kan styrelsen eller kommittén även besluta om utbetalning av ersättning som kompenserar för eventuell förverkad ersättning från en tidigare arbetsgivare i och med rekry­ teringen av den nya medarbetaren. Styrelsen och kommittén avgör i enskilda fall om hela eller en del av den förverkade ersättningen, inklusive förverkad rörlig ersättning, ska ersät­ tas. Om förverkad rörlig ersättning ska ersättas beaktas relevanta faktorer, inklusive den rörliga ersättningens utformning (kontanta medel eller aktier), aktuella prestationsvillkor samt när den rörliga ersättningen skulle ha intjänats eller betalats ut. Vanligtvis ersätts förverkad ersätt­ ning med jämförbar ersättning.

Om en intern kandidat befordras till koncern­ ledningen kan det innebära att vissa tidigare gällande villkor fortsätter gälla, inklusive pen­ sions­ och förmånsrättigheter och eventuella utestående tilldelningar av rörlig ersättning. Om en medlem av koncernledningen utses som följd av samgående med eller förvärv av ett annat bolag kan tidigare gällande villkor också tillämpas i upp till högst 36 månader.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

47

Styrelsens diskretion

På rekommendation från kommittén kan styrelsen, vid extraordinära omständigheter, besluta om att tillfälligt helt eller delvis avvika från dessa riktlinjer, exempelvis:

• när ny vd och koncernchef tillsätts i enlighet med rekryteringspolicyn för nya medlemmar av koncernledningen,

• vid betydande förändringar i bolagets struktur, organisation, ägarstruktur eller verksamhet (till exempel bud, förvärv, fusion, fission osv) som kan kräva justeringar av STV och LTV eller andra komponenter för att säkerställa kontinuitet i koncernledningen, och

• under andra omständigheter, förutsatt att avvikelser krävs för att främja bolagets långsiktiga intressen och hållbarhet eller för att säkerställa bolagets ekonomiska bärkraft.

Kommittén ansvarar för att förbereda ärenden för beslut i styrelsen, vilket innefattar ärenden som rör avvikelser från dessa riktlinjer. Sådana avvikelser presenteras i Rapport om ersätt­ ningar för det aktuella året.

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Amerikansk grupptalan

Den 11 januari 2020, biföll United States District Court for the Southern District of New York Ericssons avvisningsyrkande beträffande grupptalan från 2018 mot Telefonaktiebola­ get LM Ericsson, bolagets nuvarande VD och koncernchef och finanschef samt tre tidigare medlemmar av koncernledningen. Samtidigt beredde domstolen kärandena möjlighet att inge en tredje justerad stämningsökan inom trettio dagar. Kärandena gav inte in någon justerad stämningsansökan inom den av domstolen utsatta fristen.

Ericsson löser tvist med Sol IP

Efter årsskiftet 2019 har Ericsson löst den tvist med Sol IP som tidigare kommunicerats beträffande påstått intrång i 20 patent som deklarerats för LTE­standarden. Patenten härrör från Electronics and Telecommunica­ tions Research Institute (ETRI), en koreansk forskningsinstitution som finansieras med regeringsstöd. Förlikningen innebär att tvisten lösts och inkluderar ett patentlicensavtal mellan Ericsson, Sol IP och ETRI. Förlikningen kommer att ha en negativ påverkan på rörelseresultatet för Segmentet Networks

för 2020 om ungefär USD 13 miljoner varav USD 10 miljoner kommer att redovisas i första kvartalet 2020 och det resterande kommer att fördelas över övriga kvartal. Denna kvartals­ visa avskrivning av licensavgifter kommer att fortsätta i kommande perioder. Avtalets villkor är konfidentiella.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Förvaltningsberättelse

48

Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören inty­ gar att koncernens bokslut har upprättats i enlighet med de internationella redovisnings­ standarderna IFRS såsom de har fastställts av IASB och antagits av EU, och ger en rätt visande bild av koncernens ekonomiska

ställning och resultat. Moderbolagets redovis­ ning har upprättats i enlighet med god redo­ visningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av moderbolagets ekonomiska ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen för kon­ cernen och moderbolaget ger en rättvisande

beskrivning av utvecklingen för koncernens och moderbolagets verksamhet, ekonomiska ställning och resultat, och tar upp väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som rör moder­ bolaget och bolagen inom koncernen.

Stockholm, 2 mars 2020

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

Ronnie Leten Styrelseordförande

Helena Stjernholm Jacob Wallenberg Vice styrelseordförande Vice styrelseordförande Jon Fredrik Baksaas Jan Carlson Styrelseledamot Styrelseledamot Nora Denzel Börje Ekholm Eric A. Elzvik Styrelseledamot Verkställande direktör, koncernchef Styrelseledamot och styrelseledamot Kurt Jofs Kristin S. Rinne Styrelseledamot Styrelseledamot Torbjörn Nyman Kjell-Åke Soting Roger Svensson Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Vår revisionsberättelse har avlämnats den 2 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Johan Engstam Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Ericsson Årsredovisning 2019

49

Koncernens bokslut och noter

Introduktion till de finansiella rapporterna

==> picture [123 x 150] intentionally omitted <==

==> picture [51 x 17] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Carl Mellander
CFO
----- End of picture text -----

Våra prioriteter inom den finansiella styrningen är att leverera ett starkt fritt kassaflöde, att bibehålla ekonomisk stabilitet med en robust balansräk­ ning och god likviditet, att öka transparensen, att fördela kapital för att skapa värde på lång sikt, att accelerera transformation för konkurrenskraft samt att stärka vårt program för etik och regel­ efterlevnad.

Vårt fokus på att konvertera rörelseresultat till fritt kassaflöde fortsatte under 2019. Arbete rela­ terat till kapitaleffektivitet, inklusive rörelsekapital, har varit fokuserat på kortare ledtider för leverans och förbättrade processer för kredithantering och indrivning. Vi fortsatte att arbeta för att jämna

ut kassaflödet inom och mellan kvartal för bättre stabilitet och förutsägbarhet. Tack vare förbättrad lönsamhet och bättre kapitaleffektivitet förbätt­ rades fritt kassaflöde före M&A för 2019 fyra gånger jämfört med 2018 (SEK 17,8 miljarder, exklusive utbetalningarna till SEC/DOJ). Detta ligger nära vår långsiktiga ambition, som kom­ municerades på Investor Update i oktober 2019, att leverera ett fritt kassaflöde före M&A på 8 % av nettoomsättningen.

Det genererade kassaflödet har resulterat i en robust nettokassa (SEK 34 miljarder) vid årsslutet 2019. Bruttokassan (SEK 72 miljarder) ger stark lik viditet och motståndskraft. Under året har vi genomfört skuldfinansieringsaktiviteter med Europeiska investeringbanken och Nordiska inves­ teringsbanken som stöd till kapitalstrukturen och skuldprofilen. Kreditvärderingsinstituten har noterat de förbättrade resultaten, och Fitch klassar Ericssons kreditvärdighet som god (”Investment Grade”), och både S&P och Moody’s har ändrat utsikterna från stabila till positiva. De ambitioner som styrelsen satt upp gällande kapital är att leve­ rera starkt fritt kassa flöde före M&A, att behålla en positiv netto kassa samt att ha kredit betyget ”Investment Grade”.

Att fördela kapital för att skapa värde på lång sikt är ett grundläggande ansvarsområde. Under 2019 investerade vi för att säkerställa att vårt erbjudande förblir konkurrenskraftigt, speciellt inom 5G, virtualisering, Sakernas internet och AI. Vi har fortsatt att ge värdeskapande en mer

framträdande plats inom styrning och beslutsfat­ tande. Detta innefattar att ge de operativa enhe­ terna en bättre förståelse för sann lönsamhet och att synliggöra kostnader som tidigare bokfördes på koncernnivå, och även en mer heltäckande fördel­ ning av investerat kapital. För att ge ytterligare stöd åt värdeskapandet baseras våra kortsiktiga incitament huvudsakligen på ekonomisk lön­ samhet (rörelseresultat minus kapitalkostnad), indrivning och rörelsekapital samt på avkastning åt aktieägarna.

Vår finansrelaterade digitala transformation fortsatte med fokus på att skala upp automatise­ ring för att möjliggöra realisering av värde av flera typer av teknik, till exempel processautomatisering med robotar och maskininlärning.

Vi har fortsatt att stärka kontrollerna beträf­ fande mutor och korruption. Exempel innefattar riskbaserade kontroller, dataanalys och transak­ tionsövervakning för betalningar, resor och utlägg samt tredje part. Vi har stärkt vårt mandat inom finans, där ekonomifunktionen har både skyldighet och befogenhet att stoppa transaktioner med hög risk tills de godkänts.

När vi framöver fortsätter att göra det möjligt för våra kunder att gå över till nästa generations nät och tjänster, är vi fortsatt inriktade på att effek­ tivt skapa kassaflöde och på disciplinerad kapital­ fördelning. 2019 var en viktig milstolpe som än en gång påvisade hängivenheten hos våra skickliga medarbetare, och det är vår ambition att ytterligare förbättra de finansiella resultaten och motstånds­ kraften i linje med våra mål för 2020 och 2022.

Innehåll

Koncernens bokslut

• 50 Koncernens resultaträkning

• 51 Koncernens rapport över totalresultat 52 Koncernens balansräkning 53 Kassaflödesanalys för koncernen 54 Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Noter till koncernens bokslut

• 57 A Grund för rapporternas upprättande

• 57 A1 Väsentliga redovisningsprinciper

• 64 A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisnings­ ändamål

• 66 A3 Förändringar av redovisningsprinciper

• 67 B Affärsverksamhet

• 67 B1 Segmentsinformation 70 B2 Nettoomsättning 70 B3 Kostnader per kostnadsslag

• 70 B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

• 70 B5 Varulager 70 B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

• 71 B7 Övriga kortfristiga fordringar 71 B8 Leverantörsskulder 71 B9 Övriga kortfristiga skulder

• 71 C Långfristiga tillgångar

• 71 C1 Immateriella tillgångar

• 73 C2 Materiella anläggningstillgångar

• 74 C3 Leasing

• 75 D Åtaganden

• 75 D1 Avsättningar 76 D2 Ansvarsförbindelser 76 D3 Ställda säkerheter 76 D4 Kontraktsenliga åtaganden

• 77 E Koncernstruktur

• 77 E1 Eget kapital

• 78 E2 Företagsförvärv/avyttringar 79 E3 Intresseföretag

• 80 F Finansiella instrument

• 80 F1 Finansiell riskhantering 85 F2 Finansiella intäkter och kostnader

• 85 F3 Finansiella tillgångar, långfristiga 86 F4 Räntebärande skulder

• 87 G Personalrelaterat

• 87 G1 Ersättning efter avslutad anställning

• 91 G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

• 93 G3 Aktierelaterade ersättningar

• 98 G4 Information om anställda

• 99 H Övrigt 99 H1 Skatter

• 100 H2 Vinst per aktie 100 H3 Kassaflödesanalys 101 H4 Transaktioner med närstående 101 H5 Ersättning till revisorer 101 H6 Händelser efter räkenskapsårets utgång

Ericsson Årsredovisning 2019

50

Koncernens bokslut

Koncernens resultaträkning

==> picture [532 x 275] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2019 2018 2017
Nettoomsättning B1, B2 227 216 210 838 205 378
Kostnader för sålda varor och tjänster –142 392 –142 638 –157 451
Bruttoresultat 84 824 68 200 47 927
Bruttomarginal (%) 37,3 % 32,3 % 23,3 %
Forsknings­ och utvecklingskostnader –38 815 –38 909 –37 887
Försäljnings­ och administrationskostnader –26 137 –27 519 –29 027
Nedskrivningar av kundfordringar [1)] F1 737 –420 –3 649
Rörelseomkostnader –64 215 –66 848 –70 563
Övriga rörelseintäkter B4 2 350 497 1 154
Övriga rörelsekostnader B4 –12 060 –665 –13 285
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag B1, E3 –335 58 24
Rörelseresultat B1 10 564 1 242 –34 743
Finansiella intäkter och kostnader, netto F2 –1 802 –2 705 –1 215
Resultat efter finansiella poster 8 762 –1 463 –35 958
Skatter H1 –6 922 –4 813 3 525
Årets resultat 1 840 –6 276 –32 433
Årets resultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare 2 223 –6 530 –32 576
Innehav utan bestämmande inflytande –383 254 143
Övrig information
Medelantal aktier före utspädning (miljoner) H2 3 306 3 291 3 277
Vinst (förlust) per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, före utspädning (SEK) [ 2)] H2 0,67 –1,98 –9,94
Vinst (förlust) per aktie hänförligt till moderbolagets aktieägare, efter utspädning (SEK) [ 2)] H2 0,67 –1,98 –9,94
----- End of picture text -----

1) Nedskrivningar av kundfordringar har beräknats enligt IFRS 9 under 2019 och 2018 samt enligt IAS 39 under 2017. Tidigare rapporterades dessa förluster som försäljnings­ och administrationskostnader. 2) Baserad på periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Koncernens bokslut

51

Koncernens rapport över totalresultat

==> picture [531 x 252] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK 2019 2018 2017
Årets resultat 1 840 –6 276 –32 433
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärdering av förmånsbestämda pensionsplaner inklusive effekten av tillgångsbegränsningen –6 182 –2 453 970
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk –651 207 –
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat 1 363 285 –547
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden –290 – –
Finansiella tillgångar som kan säljas
Vinster/förluster redovisade under perioden – 68
Omklassificering av vinster/förluster till resultaträkningen – 5
Omvärdering av aktier och andelar
Omvärdering till verkligt värde – 99
Förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser 1 979 2 047 –3 378
Andelen övrigt totalresultat i joint ventures och intresseföretag 131 14 –
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till periodens resultat 60 – –16
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –3 590 100 –2 799
Totalresultat för perioden –1 750 –6 176 –35 232
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare –1 403 –6 470 –35 357
Innehav utan bestämmande inflytande –347 294 125
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

52 Resultat – Koncernens bokslut

Koncernens balansräkning

==> picture [532 x 597] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 dec 31 dec 31 dec
MSEK Not 2019 2018 2017
Tillgångar
Långfristiga tillgångar
Immateriella tillgångar C1
Balanserade utvecklingskostnader 4 040 4 237 4 593
Goodwill 31 200 30 035 27 815
Varumärkern, produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar 2 491 3 474 4 148
Materiella anläggningstillgångar C2 13 850 12 849 12 857
Nyttjanderätter C3 8 487 – –
Finansiella tillgångar
Kapitalandelar i joint ventures och intresseföretag E3 1 565 611 624
Övriga investeringar i aktier och andelar F3 1 432 1 515 1 279
Långfristig kundfinansiering B6, F1 2 262 1 180 2 178
Långfristiga räntebärande placeringar F1, F3 20 354 23 982 25 105
Övriga långfristiga finansiella tillgångar F3 5 614 6 559 5 897
Uppskjutna skattefordringar H1 31 174 23 152 21 963
122 469 107 594 106 459
Kortfristiga tillgångar
Varulager B5 30 863 29 255 25 547
Kontraktstillgångar B6, F1 12 171 13 178 13 120
Kundfordringar B6, F1 43 069 51 172 48 105
Kortfristig kundfinansiering B6, F1 1 494 1 704 1 753
Övriga kortfristiga fordringar B7 14 479 20 844 22 301
Kortfristiga räntebärande placeringar F1 6 759 6 625 6 713
Kassa och likvida medel H3 45 079 38 389 35 884
153 914 161 167 153 423
Summa tillgångar 276 383 268 761 259 882
Eget kapital och skulder
Eget kapital
Aktiekapital E1 16 672 16 672 16 672
Tillskjutet kapital E1 24 731 24 731 24 731
Övriga reserver E1 2 292 965 –334
Balanserade vinstmedel E1 38 864 44 610 55 866
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare E1 82 559 86 978 96 935
Innehav utan bestämmande inflytande E1 –681 792 636
81 878 87 770 97 571
Långfristiga skulder
Ersättning efter avslutad anställning G1 35 817 28 720 25 009
Långfristiga avsättningar D1 2 679 5 471 3 596
Uppskjutna skatteskulder H1 1 224 670 901
Långfristig upplåning F1, F4 28 257 30 870 30 500
Långfristiga leaseskulder C3. F1 7 595 – –
Övriga långfristiga skulder 2 114 4 346 2 776
77 686 70 077 62 782
Kortfristiga skulder
Kortfristiga avsättningar D1 8 244 10 537 6 283
Kortfristig upplåning F1, F4 9 439 2 255 2 545
Kortfristiga leaseskulder C3. F1 2 287 – –
Kontraktsskulder B6 29 041 29 348 29 076
Leverantörsskulder B8 30 403 29 883 26 320
Övriga kortfristiga skulder B9 37 405 38 891 35 305
116 819 110 914 99 529
Summa eget kapital och skulder 276 383 268 761 259 882
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Koncernens bokslut

53

Kassaflödesanalys för koncernen

==> picture [531 x 435] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2019 2018 2017
Rörelsen
Årets resultat 1 840 –6 276 –32 433
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet H3 12 226 7 830 19 324
14 066 1 554 –13 109
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager 261 –4 807 4 719
Kort­ och långfristig kundfinansiering –858 1 085 798
Kundfordringar och kontraktstillgångar 10 995 –2 047 1 379
Leverantörsskulder –372 2 436 1 886
Avsättningar och ersättningar efter avslutad anställning –3 729 6 696 4 755
Kontraktsskulder –1 579 –808 5 024
Övriga rörelsetillgångar och ­skulder, netto –1 911 5 233 4 149
2 807 7 788 22 710
Kassaflöde från rörelsen 16 873 9 342 9 601
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar C2 –5 118 –3 975 –3 877
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 744 334 1 016
Förvärv av dotterföretag och verksamheter H3, E2 –1 753 –1 618 –289
Avyttring av dotterföretag och verksamheter H3, E2 248 333 565
Balanserade utvecklingskostnader C1 –1 545 –925 –1 444
Övriga investeringsverksamheter –331 –523 –463
Räntebärande placeringar 4 214 2 242 –11 578
Kassaflöde från investeringsaktiviteter –3 541 –4 132 –16 070
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter 13 332 5 210 –6 469
Finansieringsaktiviteter
Upptagande av lån F4 4 851 911 13 416
Återbetalning av lån F4 –4 476 –1 748 –4 830
Nyemission – – 15
Försäljning av egna aktier 197 107 98
Återköp av egna aktier – – –15
Betald utdelning –4 450 –3 425 –3 424
Återbetalning av leaseskulder F4 –2 990 – –
Övriga finansieringsverksamheter –32 78 218
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –6 900 –4 077 5 478
Omräkningsdifferenser i likvida medel 258 1 372 –91
Förändring av likvida medel 6 690 2 505 –1 082
Likvida medel vid årets början 38 389 35 884 36 966
Likvida medel vid årets slut H3 45 079 38 389 35 884
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Koncernens bokslut

54

Sammanställning över förändring av eget kapital i koncernen

Eget kapital och övrigt totalresultat 2019

==> picture [532 x 383] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2019 16 672 24 731 965 44 610 86 978 792 87 770
Justerad ingående balans enligt IFRS 16 – – – –249 –249 – –249
1 januari 2019, justerad 16 672 24 731 965 44 361 86 729 792 87 521
Årets resultat
Koncernen – – – 2 563 2 563 –383 2 180
Joint ventures och intresseföretag – – – –340 –340 – –340
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar
efter avslutad anställning – – – –6 182 –6 182 – –6 182
Omvärdering av upplåning på grund
av förändring i kreditrisk – – –651 – –651 – –651
Skatt på poster som inte kan omklassificeras
till periodens resultat – – 134 1 229 1 363 – 1 363
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till peri-
odens resultat
Kassaflödessäkringar
Vinster/förluster redovisade under perioden – – –290 – –290 – –290
Förändringar i ackumulerade omräknings differenser
Koncernen – – 1 943 – 1 943 36 1 979
Joint ventures och intresseföretag – – 131 – 131 – 131
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till
periodens resultat – – 60 – 60 – 60
Övrigt totalresultat för perioden,
netto efter skatt – – 1 327 –4 953 –3 626 36 –3 590
Totalresultat för perioden – – 1 327 –2 730 –1 403 –347 –1 750
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier – – – 197 197 – 197
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 377 377 – 377
Betald utdelning – – – –3 301 –3 301 –1 149 –4 450
Transaktioner med minoritetsägare – – – –40 –40 23 –17
31 december 2019 16 672 24 731 2 292 38 864 82 559 –681 81 878
----- End of picture text -----

• 1) I förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser ingår förändring avseende omvärdering av goodwill i lokal valuta med SEK 966 miljoner (SEK 1 584 miljoner för 2018 och SEK –2 484 miljoner för 2017). och SEK 54 miljoner (SEK 36 miljoner för 2018 och SEK –24 miljoner för 2017) i realiserad nettovinst/­förlust, avseende sålda/likviderade bolag.

• 2) Betald utdelning per aktie uppgick till SEK 1,00 (SEK 1,00 för 2018 och SEK 1,00 för 2017).

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Koncernens bokslut

55

Eget kapital och övrigt totalresultat 2018

==> picture [531 x 318] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2018 16 672 24 731 –334 55 866 96 935 636 97 571
Justerad ingående balans enligt IFRS 9 – – –888 –95 –983 – –983
1 januari 2018, justerad 16 672 24 731 –1 222 55 771 95 952 636 96 588
Årets resultat (förlust)
Koncernen – – – –6 583 –6 583 254 –6 329
Joint ventures och intresseföretag – – – 53 53 – 53
Övrigt totalresultat (förlust) för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad
anställning – – – –2 457 –2 457 4 –2 453
Omvärdering av upplåning på grund av förändring i kreditrisk – – 207 – 207 – 207
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens
resultat – – –44 330 286 –1 285
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till peri-
odens resultat
Förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser
Koncernen – – 2 010 – 2 010 37 2 047
Joint ventures och intresseföretag – – 14 – 14 – 14
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –2 187 –2 127 60 40 100
Totalresultat för perioden – – 2 187 –8 657 –6 470 294 –6 176
Transaktioner med ägare
Försäljning av egna aktier – – – 107 107 – 107
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 677 677 – 677
Betald utdelning – – – –3 287 –3 287 –138 –3 425
Transaktioner med minoritetsägare – – – –1 –1 – –1
31 december 2018 16 672 24 731 965 44 610 86 978 792 87 770
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

56 Resultat – Koncernens bokslut

Eget kapital och övrigt totalresultat 2017

==> picture [532 x 372] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Eget kapital
hänförligt till Innehav utan
Tillskjutet Övriga Balanserade moder bolagets bestämmande Totalt eget
MSEK Aktiekapital kapital reserver vinstmedel aktieägare inflytande kapital
1 januari 2017 16 657 24 731 2 859 90 335 134 582 675 135 257
Årets resultat
Koncernen – – – –32 597 –32 597 143 –32 454
Joint ventures och intresseföretag – – – 21 21 – 21
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till periodens resultat
Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad
anställning – – – 956 956 14 970
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till periodens
resultat – – – –544 –544 –3 –547
Poster som har eller kan komma att omklassificeras till
periodens resultat
Verkligt värdeförändring avseende räntebärande
placeringar som kan säljas
Vinster (+)/förluster (–) redovisade under perioden – – 68 – 68 – 68
Omklassningsjusteringar avseende finansiella tillgångar som
kan säljas, avyttrade under året – – 5 – 5 – 5
Omvärderingar relaterade till övriga investeringar i aktier och
andelar – – 99 – 99 – 99
Förändringar i ackumulerade omräkningsdifferenser – – –3 349 – –3 349 –29 –3 378
Skatt på poster som har eller kan komma att omklassificeras till
periodens resultat – – –16 – –16 – –16
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – –3 193 412 –2 781 –18 –2 799
Totalresultat för perioden – – –3 193 –32 164 –35 357 125 –35 232
Transaktioner med ägare
Nyemission 15 – – – 15 – 15
Försäljning av egna aktier – – – 98 98 – 98
Återköp av egna aktier – – – –15 –15 –88 –103
Planer för långsiktig rörlig ersättning – – – 885 885 – 885
Betald utdelning – – – –3 273 –3 273 –151 –3 424
Transaktioner med minoritetsägare – – – – – 75 75
31 december 2017 16 672 24 731 –334 55 866 96 935 636 97 571
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

57

Noter till koncernens bokslut

Sektion A – Grund för rapporternas upprättande

A1 Väsentliga redovisningsprinciper

Grund för rapporternas upprättande

Inledning

Koncernredovisningen omfattar Telefonaktiebolaget LM Ericsson, moder­ bolaget, och dess dotterbolag (”koncernen”) och koncernens innehav i joint ventures och intresseföretag. Moderbolaget har sitt säte i Sverige på Tors­ hamnsgatan 21, 164 83 Stockholm.

Koncernredovisningen för det räkenskapsår som slutades den 31 december 2019 har upprättats i enlighet med de internationella redovisningsstan­ darderna (IFRS), såsom de har antagits av EU, och RFR 1 ”Kompletterande redovisningsregler för koncerner”, tillhörande tolkningar utfärdade av Rådet för finansiell rapportering, samt den svenska årsredovisningslagen. För den finan­ siella rapporteringen för 2019 har koncernen tillämpat IFRS som fastställda av IASB (gällande IFRS per den 31 december 2019). Det är ingen skillnad mellan IFRS per den 31 december 2019 och IFRS såsom de har antagits av EU. De RFR 1­relaterade tolkningar som utfärdats av Rådet för finansiell rapportering står inte i konflikt med IFRS, och det gör inte heller den svenska årsredovis­ ningslagen, för alla presenterade perioder.

De finansiella rapporterna godkändes av styrelsen den 2 mars 2020. De finansiella rapporterna kommer att behandlas för fastställande av årsstämman. För upplysningar om nya standarder och tolkningar vilka tillämpas från och med 1 januari 2019, se not A3 ”Förändringar av redovisningsprinciper”.

Förberedelserna för tillämpningen av nya standarder och tolkningar vilka inte har tillämpats 2019 upplyses om i slutet av denna not, se under rubrik Övrigt.

Grund för rapporternas upprättande

De finansiella rapporterna presenteras i miljoner svenska kronor (SEK). De har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden, förutom vad beträffar vissa finansiella tillgångar och skulder, såsom finansiella instrument till verkligt värde via resultatet, finansiella instrument till verkligt värde via övrigt totalre­ sultat och pensionstillgångar hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner, vilka redovisas till verkligt värde. Ekonomisk information i koncernens resultat­ räkning, övrigt totalresultat, balansräkning, kassaflödesanalys samt samman­ ställning över förändring av eget kapital presenteras med två jämförelseår.

Principer för koncernredovisning och koncernens sammansättning

Koncernredovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. I eget kapital i koncernen ingår därför endast koncernens andel av efter förvärvet intjänat eget kapital i dotterbolag, joint ventures och intresseföretag.

Dotterbolag utgörs av alla de bolag för vilka Telefonaktiebolaget LM Erics­ son, direkt eller indirekt, är moderbolag. För att vara moderbolag, Telefonaktie­ bolaget LM Ericsson, ska detta ha kontroll, direkt eller indirekt, över ett annat företag vilket kräver att moderbolaget har bestämmande inflytande över det andra företaget, är exponerat för variabla ersättningar från sin involvering och har möjlighet att utnyttja sitt bestämmande inflytande över det andra företa­ get. Dotterbolagens redovisning ingår i koncernredovisningen från och med den dag då kontroll föreligger fram till dess att denna kontroll upphör.

Koncerninterna balanser och orealiserade vinster och förluster hänförliga till koncerninterna transaktioner elimineras vid upprättandet av koncernredo­ visningen. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt som orealiserade vinster, men bara i den mån det inte finns indikation på nedskrivningsbehov.

Koncernen utgörs av ett moderbolag, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, med generellt helägda dotterbolag i många av världens länder. De största och helägda operativa telekomleverantörsbolagen utgörs av Ericsson AB, registre­ rat i Sverige och Ericsson Inc., registrerat i USA.

Omvärdering och omräkning av utländsk valuta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna inom koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (”funktionell valuta”). Koncernens finansiella rapporter presenteras i svenska kronor (SEK), vilket är moderbolagets funktionella valuta och presentationsvaluta.

Transaktioner och balansposter

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Kursvinster och kursförluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder till balansdagens kurs redovisas i resultaträk­ ningen.

Förändringar i verkligt värdet för monetära värdepapper i utländsk valuta, som klassificerats som finansiella instrument till verkligt värde över övrigt totalresultat, fördelas mellan omräkningsdifferenser som beror på förändringar av värdepapprets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade värde. Omräkningsdifferenser som hänför sig till förändringar i upplupet anskaffningsvärde redovisas i resultaträkningen och andra förändringar av redovisat värde redovisas i Övrigt totalresultat (OCI).

Omräkningsdifferenser för icke­monetära finansiella tillgångar och skulder redovisas som en del av verkligt värderesultat.

Från och med 2019 har för att åskådliggöra hur valutatransaktionsrisk är hanterad i koncernen på nettobasis så presenteras valutatransaktionsrisk på nettobasis inom Finansiella intäkter och kostnader, netto och rapporteras därmed separat från övriga poster rörande finansiella intäkter och kostnader. Tidigare rapporterades valutaeffekter både inom Finansiella intäkter och Finansiella kostnader beroende på om de hänfördes till tillgångar eller skulder och har omräktnats för att beskriva förändringen. Se not F2 Finansiella intäkter och kostnader, netto.

Koncernföretag

Resultat och ekonomisk ställning för alla koncernföretag som har en annan funktionell valuta än rapporteringsvalutan, omräknas till presentationsvalutan enligt följande:

Tillgångar och skulder i balansräkningarna omräknas till balansdagskurs. Periodens intäkter och kostnader i resultaträkningen omräknas till genom­ snittlig valutakurs.

Alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas som en separat del av övrigt totalresultat (OCI).

Vid konsolideringen förs valutakursdifferenser som uppstår till följd av omräkning av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter och av upplåning och andra valutainstrument som identifierats som säkringar av sådana investeringar, till övrigt totalresultat (OCI). Vid avyttring av en utlandsverk­ samhet redovisas sådana kursdifferenser i resultaträkningen som en del av realisationsvinsten/­förlusten.

Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksam­ het och omräknas till balansdagens kurs.

Koncernen följer löpande utvecklingen i länder med hög inflation, risken för hyperinflation och potentiell påverkan på koncernen. Det föreligger ingen betydande påverkan på valutaomräkning i höginflationsekonomier.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

58

Not A1, forts.

Affärsverksamheten

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion B.

Intäktsredovisning

IFRS 15, ”Intäkter från avtal med kunder” är en principbaserad modell för intäktsredovisning från kundkontrakt. Den har en femstegsmodell inne­ bärande att intäktsredovisning sker när kontroll över produkter och tjänster överförs till kunden.

De följande styckena beskriver olika typer av kontrakt, när prestationsåtagan­ den har fullgjorts och tidpunkten för intäktsredovisning. De beskriver också de normala betalningsvillkoren hänförliga till olika typer av kontrakt samt den påver­ kan som sker på balansräkningen under kontraktens löptid. Den stora majorite­ ten av Ericssons affärer avser försäljning av standardprodukter och tjänster.

Standardprodukter och -tjänster

Produkter och tjänster klassificeras som standardlösningar om de inte kräver utförande av väsentliga installations­ och integrationstjänster. Installations­ och integrationstjänster är generellt färdigställda inom en kort tidsperiod, från leverans av hänförliga produkter. Dessa produkter och tjänster är att betrakta som separata och distinkta prestationsåtaganden. Denna typ av kundkontrakt är vanligen avtalad som ramavtal och kunderna ställer ut individuella inköps­ ordrar för att bekräfta inköp av produkter och tjänster under kontraktets löptid.

Intäktsredovisning för standardprodukter ska ske när kontroll över utrust­ ningen överförs till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska betraktas från kundens perspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rättigheter att ställa ut fakturor. För hårdvaruförsäljning bedöms kontroll normalt överföras när utrustningen ankommer till kundens lokaler och för mjukvaruförsäljning när licenserna görs tillgängliga för kunden. Mjukvarulicenser kan tillhandahållas vid en viss tidpunkt, aktiverad eller förberedd för att bli aktiverad av kunden vid en senare tidpunkt och därför sker intäktsredovisning när kunden får kontroll över mjukvaran. Kontraktsvillkor kan variera och därför görs bedömningar för att utvärdera indikatorerna för överföring av kontroll både för hårdvaru­ och mjukvaruförsäljning. Mjukvarulicenser säljs också på ”om­och­när tillgänglig” basis eller levereras till kundens nätverk över en tidsperiod. Intäktsredovisning för installations­ och integrationstjänster sker då tjänsterna är utförda. Kostna­ der som uppstår vid leverans av standardprodukter och ­tjänster redovisas som kostnad för sålda varor när den hänförliga intäktsredovisning sker i resultaträk­ ningen. Kostnader som uppstår hänförliga till prestationsåtaganden som ännu inte är till fullo levererade redovisas som lager.

Transaktionspriser under dessa kontrakt är normalt fasta och faktureras oftast vid leverans av hårdvara och mjukvara och vid färdigställande av instal­ lationstjänster. En andel av transaktionspriset kan komma att faktureras vid formell acceptans av de hänförliga installationstjänsterna vilket innebär att en kontraktstillgång redovisas för den andel av transaktionspriset som ännu inte är fakturerad. Fakturerade belopp innebär normalt att betalning ska ske inom 60 dagar från fakturadatum. Kundfinansieringskontrakt kan överenskommas med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Intäktsredovisning för återkommande tjänster såsom kundsupport och ”managed services” sker när tjänsterna utförs, generellt linjärt över tiden. Kost­ nader som uppstår när tjänsterna utförs redovisas som kostnad för sålda varor när de uppstår. Transaktionspris under dessa kontrakt faktureras över tiden, ofta på kvartalsbasis. Transaktionspriset för ”managed services” kan innehålla variabel ersättning som estimeras baserat på prestation och tidigare erfaren­ het av kunden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från fakturadatum. Kontraksskulder eller fordringar kan uppstå beroende på om den kvartalsvisa faktureringen sker i förskott eller baserat på utfört arbete. Kontrakt för standardprodukter och ­tjänster förekommer i alla segment.

Kundanpassade lösningar

Vissa produkter och tjänster säljs tillsammans som en del av en kundanpassad lösning till kunden. Denna typ av kontrakt kräver väsentliga installations­ och integrationstjänster att utföra som en del av lösningen, normalt över en period på mer än ett år. Dessa produkter och tjänster betraktas tillsammans som ett kombinerat prestationsåtagande. Denna typ av kontrakt säljs vanligtvis som ett bindande kontrakt i vilket syftet med lösningen och åtaganden för bägge parterna är klart definierade för kontraktets löptid. Kundanpassade lösningar har inte någon alternativ användning för koncernen eftersom de inte kan säljas till eller användas av andra kunder.

Intäktsredovisning för kombinerade prestationsåtaganden ska ske över tiden om färdigställandegrad kan mätas och tvingande rättigheter till betal­ ning finns för kontraktets löptid. Färdigställandegraden estimeras med

referens till vad som har levererats såsom uppnådda kontraktuella milstolpar och kundacceptans. Denna metod fastställer milstolpar för intäkter under kontraktets löptid och den anses vara relevant eftersom den avspeglar den kund anpassade lösningens karaktär och hur integrationstjänster levereras i dessa projekt. Om kriterierna inte möts så ska hela intäkten redovisas vid färdig ställande av den kundanpassade lösningen när slutlig kundacceptans erhålls av kunden. Kostnader som uppstår för att leverera kundanpassade lösningar redovisas som kostnad för sålda varor när de relaterade milstolparna för intäkter redovisas i resultaträkningen. Kostnader som uppstår för framtida milstolpar för intäkter redovisas som lager och utvärdering sker fortlöpande för att säkerställa att dessa lagerposter har ett ekonomiskt värde minst motsva­ rande framtida intäkter.

Transaktionspriset under dessa kontrakt är normalt fast, uppdelat i ett antal betalningar baserade på grad av färdigställande eller faktureringsmilstolpar definierade i kontraktet. I de flesta fallen är intäktsföring begränsad till fakturering baserad på färdigställande eller ovillkorade faktureringsmilstolpar över kontraktets löptid och därför uppstår inga kontraktstillgångar eller kontraktsskulder i dessa kontrakt. I vissa kontrakt kan intäktsföring ske före faktureringsmilstolparna om tvingande rättigheter till betalning finns under hela kontraktets löptid. Detta kommer då att resultera i ofakturerade fordringar i balansräkningen till dess att faktureringsmilstolpar har uppnåtts. Fakturerade belopp har normalt betalningsvillkor om 60 dagar från fakturadatum. Kund­ finansieringskontrakt kan överenskommas separat med vissa kunder då betalningsvillkoren överstiger 179 dagar.

Kontrakt för kundanpassade lösningar hänförs till Business Support Systems (BSS) verksamheten inom segment Digital Services.

Immateriella rättigheter (IPR)

Denna typ av kontrakt hänförs till patent­och licensieringsverksamheten. Koncernen har vid utvärdering av karaktären på dess IPR­kontrakt konstaterat att de tillhandahåller kunder en licens med rätt till access till koncernens intel­ lektuella rättigheter över tiden och därför ska intäktsföring ske över kontraktets löptid. Royaltyintäkter baserade på försäljning eller nyttjande redovisas när försäljning eller nyttjande uppstår.

Transaktionspriset för dessa kontrakt är normalt strukturerat som en royalty avgift baserat på försäljning eller nyttjande under perioden och mäts kvartalsvis. Detta resulterar i en balans av fordringar i balansräkningen om fak­ turering utförs det följande kvartalet efter mätningen. Vissa kontrakt innehåller fasta belopp vilka ska betalas till fullo då kontraktet tecknas eller på årsbasis. Detta resulterar i kontraktsskuldbalans om betalning sker före intäktsföring eftersom intäkten redovisas över tiden. Fakturerade belopp har normalt 60 dagars betalningstid från fakturadatum.

Såsom beskrivet i not B1 ”Segment information” framgår att intäkter från IPR licenskontrakten är allokerade mellan segmenten Networks och Digital Services.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar innefattar belopp som har blivit fakturerade i enlighet med villkor i kundavtal och belopp som koncernen har en ovillkorad rätt till där enbart tidsfaktorn kvarstår innan beloppen kan bli fakturerade i enlighet med villkoren i kundkontraktet.

Kundfinansieringsfordringar hänförs till betalningsvillkor där betalnings­ tiden överstiger 179 dagar i kundfinansieringskontraktet eller ett separat finansieringsavtal kontrakterat med kunden. Kundfinansiering utgör ett slag av finansiella tillgångar som hanteras separat i förhållande till fordringar. Se not F1, ”Finansiell riskhantering” för ytterligare information om hantering av kreditrisker rörande kundfordringar och kundfinansieringsfordringar.

I enlighet med IFRS 15, då väsentlig finansiering erbjuds till kunden, juste­ ras intäkter för att reflektera påverkan av finansieringstransaktionen. Dessa transaktioner kan uppstå från ovanstående kundfinansieringsfordringar om kontraktsräntan är lägre än marknadsräntan eller genom implicita finansie­ ringstransaktioner för vilka betalningstider överstigande ett år från datumet för överföring av kontroll föreligger. Koncernen har valt att tillämpa den praktiska lösningen att inte justera intäkter för transaktioner med betalningstider, beräk­ nade från tidpunkt för överföring av kontroll, om ett år eller kortare.

Kontraktstillgång utgörs av ofakturerat försäljningsbelopp som hänförs till prestationsåtagande som har uppfyllts under ett kundkontrakt men är beroende av andra villkor än bara återstående kalendertid innan betalning av ersättning förfaller. Enligt tidigare standarder ingick dessa ofakturerade försäljningsbelopp i kundfordringar.

Kontraktsskuld hänförs till belopp som är betalda av eller från kunder för vilka prestationsåtaganden inte har uppfyllts eller är delvis uppfyllda. Enligt

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

59

Not A1, forts.

tidigare standarder har dessa balanser klassificerats som förutbetalda intäkter under övriga kortfristiga skulder och koncernen kom till slutsatsen att dessa poster möter definitionen av kontraktsskuld enligt IFRS 15. Förskott från kunder ingår också i posten för kontraktsskulder.

Segmentsrapportering

Ett operativt segment är en del i ett företag vars verksamhetsresultat regelbun­ det granskas av koncernens ”Chief Operating Decision Maker” (CODM) som fattar beslut om vilka resurser som ska allokeras till segmentet och utvärderar segmentets resultat. Inom koncernen utgörs CODM av vd och koncernchef.

Segmentspresentationen för varje segment bygger på de redovisningsprin­ ciper som beskrivs i denna not.

Koncernens information om geografiska områden för segmenten bygger på i vilket land överföringen av risker och förmåner sker. För ytterligare information, se not B1, ”Segmentsinformation”.

Varulager

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningsvärde eller nettoförsäljnings­ värde enligt principen ”först in, först ut” (FIFO).

Risk för inkurans värderas genom beräkning av den framtida efterfrågan från kunder och tekniska förändringar samt kundernas mottagande av nya produkter.

En stor del av lagret utgörs av pågående arbete för annans räkning (pågå­ ende arbete). Initial redovisning respektive bortbokning av pågående arbeten hänför sig till koncernens principer för intäktsföring, vilket innebär att utgifter som tas vid ett kundkontrakt redovisas i pågående arbete. När motsvarande intäkt redovisas, bokas pågående arbeten bort och istället redovisas kostna­ den i kostnad för sålda varor.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

och balanserade utvecklingskostnader och mjukvara till anskaffningsvärde. Där efter redovisas både balanserade utvecklingskostnader och förvärvade immateriella tillgångar till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivningar och eventuellt förekommande nedskrivningar ingår i FoU­kostnader (huvudsakligen för balanserade utvecklingskostnader och teknologi), i Försäljnings­ och admi­ nistrationskostnader (huvudsakligen för kundrelationer och varumärken) och i Kostnad för sålda varor och tjänster.

Kostnader för utveckling av produkter för försäljning, uthyrning eller annat kommersiellt bruk eller för intern användning balanseras från den tidpunkt när det bedöms att produkten kommer att bli tekniskt och ekonomiskt bärkraftig till dess den är färdig för försäljning eller användning inom företaget. Kund­ orderrelaterade kostnader för forskning och utveckling ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster. Övriga forsknings­ och utvecklingskostnader belastar resultatet allteftersom de uppstår. Avskrivning av förvärvade immateriella tillgångar, t ex patenträttigheter, kundrelationer, varumärken och mjukvara, görs linjärt över nyttjandeperioden om maximalt tio år.

Koncernen har inte redovisat några andra immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod, förutom goodwill.

Prövningar av nedskrivningsbehov görs så snart det uppstår indikationer om att en sådan behöver göras. Tester görs på samma sätt som för goodwill, se ovan. Nedskrivningsbehovet för immateriella tillgångar som ännu inte kan användas prövas dock årligen.

Gemensamma tillgångar allokeras till kassagenererande enheter i relation till varje enhets andel av total nettoomsättning. Beloppet i förhållande till de koncerngemensamma tillgångarna har en begränsad betydelse. Varje balansdag bedöms de nedskrivningar som redovisats i tidigare perioder för att se om det finns indikationer på att nedskrivningsbehovet har minskat eller inte längre föreligger.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Leverantörsskulder

Se redovisningsprinciper under underrubrik Finansiella instrument och risk­ hantering.

Långfristiga tillgångar

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion C

Goodwill

Från förvärvsdagen allokeras goodwill från rörelseförvärv till varje kassa­ genererande enhet inom koncernen som beräknas få ekonomisk nytta från de synergier som förväntas uppstå genom förvärvet.

En prövning av nedskrivningsbehovet för de kassagenererande enheter som goodwill har allokerats till genomförs under fjärde kvartalet varje år, samt när det finns indikationer om nedskrivningsbehov. Nedskrivning redovisas om det redovisade värdet för en tillgång eller dess kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet. Återvinningsvärdet är det högre av nyttjandevärdet och det verkliga värdet reducerat med försäljningskostnader. Nyttjandevärdet beräknas som nuvärdet av beräknade framtida kassaflöden efter skatt till en ränta efter skatt som reflekterar nuvarande marknadsbedömningar av tidsvärdet för betalningsflöden och de risker som är specifika för tillgången. Belopp efter skatt används i beräkningar både när det gäller kassaflöde och diskonteringsränta eftersom de tillgängliga modellerna för beräkning av diskonteringsränta innehåller en skattekomponent. Den diskontering efter skatt som tillämpas av koncernen är inte materiellt avvikande från en diskonte­ ring baserad på framtida kassaflöden före skatt och en diskonteringsränta före skatt, enligt vad som krävs av IFRS. Nedskrivningar av goodwill återförs inte. Nedskrivningar av goodwill rapporteras under övriga rörelsekostnader.

Som en följd av tillämpningen av IFRS 16 har nedskrivningstestet modi­ fierats till att inkludera det bokförda värdet av nyttjanderätter och exkluderar lease betalningar från kassaflödena hänförliga till en kassagenererande enhet.

Mer information finns i not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” samt i not C1, ”Immateriella anläggningstillgångar”.

Immateriella tillgångar exklusive goodwill

Dessa tillgångar består av förvärvade immateriella tillgångar, såsom patent­ rättigheter, kundrelationer, varumärken och mjukvara liksom kapitaliserade utvecklingskostnader och separat förvärvade immateriella tillgångar, huvud­ sakligen mjukvara. Vid första redovisningstillfället redovisas immateriella tillgångar som förvärvats i samband med rörelseförvärv till verkligt värde

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar består av fastigheter, maskiner, servrar och andra tekniska tillgångar, övriga utrustningar, verktyg och anläggningar under uppförande. De redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar.

Avskrivningar redovisas i resultaträkningen, linjärt över den beräknade livslängden för varje materiell anläggningstillgång, inbegripet byggnader. Den beräknade ekonomiska livslängden är i allmänhet 25–50 år för fastigheter och 3–10 år för maskiner och inventarier. Avskrivningar och eventuella nedskriv­ ningar ingår i Kostnad för sålda varor och tjänster, Forsknings­ och utvecklings­ kostnader eller Försäljnings­ och administrationskostnader.

I det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång inkluderas koncernens kostnader för att byta ut en komponent. Restvärdet för den utbytta komponenten exkluderas.

Prövningar av behovet av nedskrivning sker på samma sätt som för andra immateriella tillgångar än goodwill, se ovan.

Vinster och förluster vid avyttring fastställs genom en jämförelse mellan erhållen betalning reducerat med försäljningsomkostnader och redovisat värde och redovisas i resultaträkningen under Övriga rörelseintäkter och rörelse kostnader.

Leasing

Huvudtyperna av koncernens leasade tillgångar är i storleksordning lokaler/ byggnader, IT­utrustning och fordon. Fordon är i huvudsak använda under servicekontrakt.

Redovisningsprinciper tillämpade från 1 januari 2019 – IFRS 16 Leasing Leasingavtal där koncernen är leasetagaren

Koncernen redovisar nyttjanderättigheter och leasingskulder hänförliga till alla leasingkontrakt i balansräkningen, med vissa undantag. Denna modell speglar att vid leasens start får leasetagaren alltid rätt att använda en tillgång under en tidsperiod och är skyldig att betala för den rätten.

I utvärderingen av ett leasekontrakt separeras leasingkomponenterna från de komponenter som inte innehåller leasing och leasingperioden definieras beaktande eventuellt förekommande optioner som ger rätt att förlänga eller avbryta.

Leasingskulden beräknas initialt som nuvärdet av lease betalningarna som inte är betalda på startdatumet, diskonterat normalt baserad på koncernens marginella låneränta för leasar. Den marginella låneräntan är beräknad

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

60

Not A1, forts.

beaktande ränteswap nivåer, kreditspread för obligationer utgivna av fastig­ hetsbolag och kreditvärdigheten för enheten som har tecknat leasekontraktet. Leasebetalningar som ingår i skulden är fasta betalningar, variabla betalningar påverkade av index eller annan justeringsfaktor, restvärden och böter för avbry­ tande av kontrakt.

Nyttjanderätten mäts initialt till anskaffningsvärde vilket initialt är samma belopp som definierades vid initial mätning av leasingskulden, justerat för eventuellt förekommande leasebetalningar före och vid startdatum, minskat med eventuellt förekommande erhållna rabatter plus eventuellt förekom­ mande initiala direkta kostnader eller kostnader för återställning.

Koncernen tillämpar undantaget som ger rätt att inte redovisa kortfristiga leasingkontrakt liksom för leasingkontrakt med låga underliggande tillgångs­ värden. För dessa kontrakt sker linjär kostnadsföring. Räntekostnaden för leaseskulder presenteras som en komponent av finansiella kostnader separat från avskrivningar på nyttjanderätter. I kassaflödesanalysen rapporteras betalningar hänförliga till leasingskulden inom finansieringsverksamheten medan betalningar för kortfristiga leasar, leasar med låga värden och variabla leaseavgifter vilka inte ingår i värderingen av leasingskulden, redovisas inom rörelsen. För mer information om leasing, se not C3, ”Leasing”.

Redovisning där koncernen är leasegivaren

Leasingkontrakt med koncernen som leasegivare klassificeras som finansiell leasing när majoriteten av risker och förmåner överförs till leasetagaren, i annat fall som operationell leasing. Under en finansiell lease redovisas en for­ dran till ett belopp som är detsamma som nettoinvesterignen i leasetillgången och intäkter är redovisade enligt redovisningsprinciperna för intäktsföring. Under operationella leasar redovisas tillgångarna som maskiner och inven tarier och intäkter såväl som avskrivningar redovisas linjärt under kontraktets löptid.

Redovisningsprinciper tillämpade före 2019

Före 2019 tillämpades IAS 17 istället för IFRS 16. Jämförelseinformation har inte räknats om. Följande redovisningsprinciper tillämpades före 2019.

Leasing där koncernen var leasetagare

Leasingavtal som innebar att risker och förmåner som var förknippade med ägandet i allt väsentligt överfördes till koncernen klassificerades som finansiella leasingavtal. När den leasade tillgången redovisades för första gången värderades den till det lägsta av verkligt värde och nuvärdet av mini­ mileaseavgifterna. Därefter redovisades tillgången i enlighet med tillämpliga redovisningsprinciper för tillgången. Avskrivningsperioden fick dock inte vara längre än leasingperioden.

Andra leasingavtal var operationella, vilket innebar att den leasade till­ gången inte redovisades i balansräkningen. Kostnader hänförliga till operatio­ nella leasingavtal redovisades i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisades som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingperioden.

Leasing där koncernen var leasegivare

Leasingavtal där koncernen var leasegivare klassificerades som finansiell leasing när merparten av risker och förmåner hade överförts till leasetagaren. I annat fall klassificerades de som operationell leasing. Enligt ett finansiellt leasingavtal redovisades en fordran till ett belopp motsvarande nettoinveste­ ringen i leasingtillgången, och intäkter redovisas i enlighet med principerna för intäktsredovisning. För operationella leasingavtal redovisades utrustningen som en materiell anläggningstillgång och både intäkter och avskrivningar redovisades linjärt över leasingperioden.

Åtaganden

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion D

Avsättningar

Avsättningar görs när koncernen har en rättslig eller informell förpliktelse till följd av inträffade händelser och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen. Dessutom måste en tillförlitlig uppskattning av beloppet kunna göras. När effekten av pengars tids­ värde är materiell görs diskontering av bedömda utflöden. Det faktiska utflödet till följd av en förpliktelse kan dock avvika från de uppskattningar som gjorts.

Avsättningarna avser främst omstrukturering, kund­ och leverantörsre­ laterade avsättningar, garantiåtaganden och andra åtaganden, t ex ersätt­ ningskrav eller skyldigheter till följd av patentintrång och andra rättstvister och kundfinansieringsgarantier.

Produktgarantiåtaganden beaktar sannolikheten för alla väsentliga kvali­ tetsproblem baserat på tidigare perioders prestanda för etablerade produkter och förväntad prestanda för nya produkter, beräkningar av reparationskostnad per enhet och sålda volymer som fortfarande omfattas av garantier fram till redovisningsdagen.

Ett omstruktureringsåtagande anses ha uppstått när koncernen har en (av ledningen godkänd) detaljerad formell plan för omstruktureringen som har meddelats på ett sådant sätt att en välgrundad förväntan har uppstått bland berörda parter. Avsättningar för omstrukturering redovisas när koncernen kan göra en säker beräkning av skulderna hänförliga till åtagandet.

Avsättningar relaterade till avtal med kunder inkluderar uppskattade förlus­ ter hänförliga till förlustkontrakt. För förluster hänförliga till kundkontrakt görs en förlustreservering till samma belopp som den förväntade totala förlusten när det är möjligt att göra en tillförlitlig uppskattning. I dessa beräkningar ingår sannolika böter till kunder för förlustkontrakt.

Övriga avsättningar görs bland annat för åtaganden för kontantreglerade aktierelaterade program, rättstvister och övriga avsättningar. Koncernen gör avsättningar för beräknade framtida uppgörelser som rör patentintrång baserat på det sannolika utfallet för varje enskild tvist. Det slutliga utfallet eller den faktiska kostnaden för en uppgörelse kan avvika från koncernens uppskattningar.

Koncernen uppskattar utfallet av alla potentiella patentintrång som görs gällande eller upptäcks genom koncernens egen övervakning av patentrelate­ rade tvister i relevanta rättskipningsområden. I den mån koncernen bedömer att ett identifierat potentiellt patentintrång sannolikt kommer att leda till ett utflöde av resurser sker avsättning baserat på en bästa bedömning av den sannolika kostnaden för förlikning med motparten.

Som en följd av sin normala affärsverksamhet är koncernen indragen i rättsprocesser, stämningar och andra olösta tvister, däribland rättsprocesser enligt lagar och förordningar, samt andra ärenden. Dessa ärenden tar ofta lång tid att lösa. Koncernen bedömer regelbundet sannolikheten för negativa beslut och gör uppskattningar av de potentiella ekonomiska konsekvenserna. Avsättningar görs när det är sannolikt att en förpliktelse har uppstått och värdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, baserat på en detaljerad analys av varje enskilt fall.

Ansvarsförbindelser

Vissa förpliktelser redovisas inte som avsättningar när det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen eller om beloppet hänförligt till förpliktelsen inte kan beräknas med tillräcklig säkerhet. Sådana åtaganden presenteras som ansvarsförbindelser. Mer detaljerad infor­ mation finns i not D2, ”Ansvarsförbindelser”. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Koncernstruktur

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion E

Rörelseförvärv

Vid förvärv av en verksamhet beräknas anskaffningskostnaden för förvärvet (köpeskillingen) som det verkliga värdet av de tillgångar som överlåtits och de skulder som uppstår eller övertas den dag förvärvet sker, inklusive verkligt värde av eventuell tilläggsköpeskilling. Transaktionskostnader som är hänförbara till förvärvet kostnadsförs när de uppstår. Anskaffningskostnaden allokeras till förvärvade tillgångar, skulder och ansvarsförbindelser baserat på värderingar till verkligt värde och inbegriper tillgångar och skulder som inte redovisades i det förvärvade företagets balansräkning, exempelvis immateriella tillgångar som kundrelationer, varumärken, patent och finansiella skulder. Goodwill uppstår när köpeskillingen överstiger det verkliga värdet av förvärvade nettotillgångar. Vid förvärv med innehav utan bestämmande inflytande kan full eller partiell goodwill redovisas. De slutgiltiga beloppen fastställs senast ett år efter transaktionsdagen.

Om en säljoption föreligger för ett innehav utan bestämmande inflytande i ett dotterbolag redovisas en motsvarande finansiell skuld.

Innehav utan bestämmande inflytande

Koncernen redovisar transaktioner med innehav utan bestämmande infly­ tande (IUB) som transaktioner med aktieägare. För köp från IUB sker redovis­ ning i eget kapital av skillnaden mellan erlagd köpeskilling och den relevanta förvärvade andelen i dotterbolagets nettotillgångar. Vinst eller förlust hänförlig till avyttring av IUB redovisas också i eget kapital.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

61

Not A1, forts.

När koncernen upphör att ha kontroll omvärderas kvarvarande ägande till verkligt värde. Dessa värdeförändringar redovisas i resultaträkningen. Det verkliga värdet utgörs av det initiala värdet för efterföljande redovisning som intressebolag eller finansiell tillgång. Vidare redovisas alla eventuella värden som tidigare redovisats i Övrigt totalresultat (OCI) för enheten som om koncernen hade direktavyttrat de relaterade tillgångarna eller skulderna. Detta kan innebära att värden som tidigare har redovisats i Övrigt totalresultat (OCI) omklassificeras i resultaträkningen.

Vid förvärv kan koncernen per förvärv välja mellan att värdera IUB i det förvärvade bolaget till antingen verkligt värde eller proportionerlig andel av det förvärvade bolagets nettotillgångar.

Finansiella tillgångar redovisade till FVTPL redovisas initialt till verkligt värde och transaktionskostnaderna kostnadsförs i resultaträkningen.

De verkliga värdena för noterade finansiella investeringar och derivat baseras på noterade marknadspriser eller räntor. Om officiella räntor eller marknadspriser inte är tillgängliga beräknas verkligt värde genom att nuvärde­ beräkna förväntade framtida kassaflöden med rådande räntesatser. Värdering av optioner i utländsk valuta och räntegarantier (Interest Rate Guarantess, IRG) görs genom användande av Black­Scholes beräkningsformel. Ingångs­ värden till värderingarna utgörs av marknadspriser beaktande påverkan av volatilitet, valutakurser och räntesatser.

Finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde

Joint ventures och intresseföretag

Investeringar i joint ventures och intresseföretag redovisas enligt kapitalan­ delsmetoden. Enligt kapitalandelsmetoden redovisas andelar i intresseföretag eller joint ventures till anskaffningsvärde vid anskaffningstillfället. Därefter sker justering för ägarföretagets andel av förändringar i investeringsobjektets nettotillgångar. Om bolagets intresse i ett associerat bolag är noll, ska bolaget enligt IFRS inte redovisa sin del av framtida förluster. Avsättningar kopplade till förpliktelser för ett sådant ägande ska däremot redovisas baserat på ägarandel.

Investeringar i intresseföretag föreligger när koncernen har betydande inflytande och möjlighet att delta i de finansiella och operativa besluten för intresseföretaget, men inte har kontroll eller delad kontroll över dessa. Van­ ligtvis är det fallet när antalet röster, inklusive potentiella röster, är åtminstone 20 % men inte mer än 50 %.

Ericssons andel av resultatet före skatt i dessa företag redovisas i ”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”, som ingår i rörelseresultatet. Detta beror på att sådana andelar innehas för operativa ändamål snarare än som en kortfristig investering eller för finansiella ändamål. Ericssons andel av inkomstskatter hänförliga till intresseföretag redovisas under posten Skatter i resultaträkningen.

Orealiserade vinster hänförliga till transaktioner mellan koncernen och dess joint ventures och intresseföretag elimineras i proportion till koncernens andel i dessa företag. Orealiserade förluster elimineras på samma sätt, förutsatt att indikation på nedskrivningsbehov inte föreligger.

Ej utdelade vinstmedel i joint ventures och intresseföretag som intjänats efter förvärvet redovisas i koncernens eget kapital som balanserade vinstme­ del i balansräkningen.

Prövningar av behovet av nedskrivning liksom redovisning och återföring av nedskrivningar för investeringar i varje joint venture och intresseföretag sker på samma sätt som för immateriella tillgångar förutom goodwill. Hela det redo­ visade värdet för varje investering, inklusive goodwill, behandlas som en enda tillgång under sådana prövningar. Se även beskrivningen under ”Immateriella tillgångar exklusive goodwill” ovan.

Om andelen i ett intresseföretag minskar men ett betydande inflytande bibehålls, omklassificeras endast en proportionell andel av de värden som tidigare redovisats i Övrigt totalresultat i resultaträkningen, där så är lämpligt.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Finansiella instrument och riskhantering

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion F

Finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar redovisas i balansräkningen när koncernen blir part i de kontraktuella villkoren för instrumentet. Sedvanliga köp och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas på likviddagen.

För finansiella tillgångar upphör redovisning i balansräkningen när rättig­ heterna till betalningar från innehaven har upphört eller har blivit överförda och koncernen har överfört alla väsentliga risker och rättigheter hänförliga till ägande. Separata tillgångar och skulder redovisas om några rättigheter och skyldigheter skapas eller behålls vid överföringen.

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar i följande kategorier: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI) och verkligt värde via resultatet (FVTPL). Klassificeringen beror på karaktären på tillgången och den affärsmodell under vilken den innehas.

Finansiella tillgångar redovisas initialt till verkligt värde plus transaktions­ kostnader för alla finansiella tillgångar som inte redovisas till FVTPL.

Finansiella tillgångar klassificeras som redovisade till upplupet anskaffnings­ värde om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärsmodell vars syfte är att inneha finansiella tillgångar för att erhålla kontraktuella kassaflöden. I efterföljande redovisning sker värdering till upplupet anskaffningsvärde baserat på effek­ tivräntemetoden minus nedskrivningar. Ränteintäkter och vinster/förluster från finansiella tillgångar till upplupet anskaffningsvärde redovisas under finansiella intäkter.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via övrigt totalresultat (FVOCI)

Tillgångar klassificeras som FVOCI om de kontraktuella villkoren resulterar i betalningar som endast avser kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet samt att den finansiella tillgången innehas under en affärs­ modell vars syfte uppnås både genom att erhålla kontraktuella kassaflöden och att avyttra finansiella tillgångar. I efterföljande redovisning värderas dessa tillgångar till verkligt värde med förändringar i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat (OCI), förutom effektiv ränta, nedskrivningar och återföring av dessa samt valutaomräkningsvinster­ och förluster, vilka presenteras i resultaträkningen. Då tillgången tas bort ur balansräkningen omklassificeras ackumulerade vinster och förluster i OCI till resultaträkningen.

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultatet (FVTPL)

Alla finansiella tillgångar som inte klassificeras som antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI klassificeras som FVTPL. En finansiell tillgång klassificeras som innehavd för handel om den är förvärvad främst för att säljas i närtid. Derivat klassificeras som innehavda för handel under förutsättning att de inte är hänförda till säkringsinstrument med syfte att tillämpa säkrings­ redovisning. Tillgångar innehavda för handel klassificeras som kortfristiga tillgångar. Skuldinstrument klassificerade som FVTPL, men inte innehavda för handel, klassificeras i balansräkningen baserat på förfallodatum (det vill säga om kvarvarande löptid är längre än ett år klassificeras de som långfristiga). Innehav av aktier och andelar klassificeras som FVTPL och redovisas som långfristiga finansiella tillgångar.

Vinster och förluster hänförliga till förändringar i verkligt värde av finansiella tillgångar klassificerade under FVTPL kategorin (exklusive derivat och kund­ finansiering) presenteras i resultaträkningen inom finansiella intäkter i den period de uppstår. Vinster och förluster från derivat presenteras i resultaträk­ ningen på följande sätt. Vinster och förluster från derivat som säkrar operatio­ nella tillgångar och skulder samt finansiella tillgångar och skulder presenteras som kostnader för sålda varor respektive finansiella intäkter och kostnader. Vinster och förluster från kundfinansiering presenteras i resultaträkningen som försäljningsomkostnader.

Utdelningar på aktieinstrument redovisas i resultaträkningen som en del av finansiella intäkter när koncernens rätt till betalningar har beslutats.

Nedskrivningar i relation till finansiella tillgångar

Vid varje bokslutsdatum nedskrivningstestas finansiella tillgångar värderade till antingen upplupet anskaffningsvärde eller FVOCI samt kontraktstillgångar enligt modellen för förväntade kreditförluster (FKF). FKF utgör skillnaden mel­ lan alla kontraktuella kassaflöden som förfaller i enlighet med kontraktet och alla kassaflöden som koncernen förväntar sig att erhålla, nuvärdeberäknade med den ursprungliga effektivräntesatsen. Nedskrivningar av kundfordringar och kontraktstillgångar är alltid desamma som FKF för hela löptiden. Koncer­ nen har utarbetat en reserveringsmatris baserat på erfarenheter från historiska kreditförluster, vilka har justerats för aktuella villkor och förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar. Förlusterna redovisas i resultaträk­ ningen. När det inte längre finns en rimlig förväntan om att erhålla betalning skrivs tillgången bort.

Ericsson Årsredovisning 2019

62 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Not A1, forts.

Finansiella skulder

Finansiella skulder redovisas när koncernen blir bunden av de kontraktuella åtagandena hänförliga till instrumentet.

För finansiella skulder upphör redovisning i balansräkningen när de utsläcks, dvs när åtagandet specificerat i kontraktet har fullgjorts, annullerats eller upphört.

Upplåning

Upplåning som är hanterad av moderbolaget är identifierad som värderat till FVTPL därför att den hanteras på basis av verkligt värde. Förändringar i verk­ ligt värde redovisas i resultaträkningen förutom förändringar i verkligt värde hänförliga till kreditrisker, vilka redovisas i övrigt totalresultat (OCI).

Upplåning som inte är hanterad av moderbolaget redovisas initialt till verkligt värde, netto efter transaktionskostnader. Denna upplåning redovisas därefter baserat på upplupet anskaffningsvärde; förekommande skillnader mellan erhållen ersättning (netto efter transaktionskostnader) och inlösens­ värde redovisas i resultaträkningen under upplåningsperioden med använd­ ning av effektivräntemetoden.

Upplåning klassificeras som kortfristiga skulder under förutsättning att koncernen inte har en ovillkorad rätt att senarelägga reglering med minst 12 månader efter balansdagen.

Leverantörsskulder

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde genom användande av effektivräntemetoden.

Finansiella garantier

Kontrakt för finansiella garantier redovisas initialt till verkligt värde (det vill säga vanligtvis erhållna avgifter). Därefter redovisas dessa kontrakt som det högre av:

• Förväntade kreditförluster

• Den redovisade kontraktsavgiften minus ackumulerade amorteringar över garantiperioden, baserat på den linjära metoden.

Säkringsredovisning för kassaflöden

Koncernen har identifierat vissa kundkontrakt där fluktuationer i valutakurs­ förändring USD/SEK (”FX”) väsentligt skulle kunna påverka intäkter och rörelse resultat hänförliga till kontrakten. Dessa kontrakt är fleråriga kontrakt med USD som kontraktsvaluta med högst sannolika betalningstidpunkter. Från första kvartalet 2019 har koncernen ingått valuta terminskontrakt som matchar villkoren för valutaexponering så nära som möjligt och dessa designe­ rades som säkringsinstrument.

Koncernen dokumenterar initialt den ekonomiska relationen mellan den säkrade posten och säkringsinstrumentet. För valutasäkringarna är säk­ ringsförhållandet vanligtvis 1:1. Koncernen kommer att identifiera antingen förändringar i termins­ eller spotkurser som den säkrade risken. Vid tillämpning av säkringsredovisning redovisas den effektiva delen av förändringar i verkligt värde för derivat som designerats och kvalificerar som kassaflödessäkringar i OCI. Vinsten eller förlusten i relation till den ineffektiva delen redovisas direkt i finansiella kostnader och intäkter, netto. Vid intäktsredovisning av den säkrade nettoomsättningen omklassificeras det ackumulerade beloppet i kassaflödesreserven i OCI som en omklassificeringsjustering och redovisas i nettomsättningen.

Redovisningsprinciper tillämpade före 2018

Före 2018 tillämpades IAS 39 istället för IFRS 9. Under IAS 39 klassificerade koncernen sina finansiells tillgångar i följande kategorier; verkligt värde över resultatet (FVTPL), lånefordringar och fordringar och finansiella tillgångar som kan säljas. De huvudsakliga skillnaderna vad gäller påverkan på resultaträk­ ningen under IAS 39 jämfört med IFRS 9 avser behandling av lånefordringar och fordringar och finansiella tillgångar som kan säljas.

Under 2017 klassificerades upplåning till upplupet anskaffningsvärde, emellertid säkrades moderbolagets upplåning på verkligt värde basis. Dessa verkligt värde säkringar upphörde under slutet av 2017.

Lånefordringar och fordringar

Fordringar, inklusive de som hänförde sig till kundfinansiering, redovisades efter första redovisningstillfället till upplupet anskaffningsvärde med tillämp­ ning av effektivräntemetoden, minskat med eventuell reservering för värde­ minskning. Kundfordringar innefattade förfallna fordringar på kunder.

Finansiella tillgångar som kan säljas

Placering i likvida obligationer med låg kreditrisk som inte innehades till förfall klassificerades som Finansiella tillgångar som kan säljas. Orealiserade vinster och förluster redovisades i Övrigt totalresultat. När dessa placeringar inte längre redovisades i balansräkningen inkluderades de ackumulerade verkligt värde justeringarna i Finansiella intäkter.

Utdelningsintäkter från egetkapitalinstrument som kan säljas redovisades i resultaträkningen som en del av Finansiella intäkter när koncernens rätt att erhålla betalning hade fastställts.

Förändringar i verkligt värde för monetära värdepapper noterade i utländsk valuta, som har klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas, ana­ lyserades i förhållande till omräkningsdifferenser som beror på förändringar i värdepapperets upplupna anskaffningsvärde och andra förändringar av värdepapperets redovisade värde. Omräkningsdifferenser på monetära värdepapper redovisades i resultaträkningen, medan omräkningsdifferenser på icke­monetära värdepapper redovisades i Övrigt totalresultat (OCI). För­ ändringar i verkligt värde för monetära och icke­monetära värdepapper som hade klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i Övrigt totalresultat (OCI). När värdepapper som hade klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas avyttrades eller skrevs ned så omklassificerades ackumulerade justeringar av verkligt värde som tidigare redovisats i OCI över till resultaträkningen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas och lån och fordringar

Vid varje balansdag bedömde koncernen om det fanns objektiva bevis för att nedskrivningsbehov förelåg för en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar. Om detta kunde påvisas för finansiella tillgångar som kan säljas, omklassificerades den ackumulerade förlusten, beräknad som skillnaden mellan anskaffningsvärdet och aktuellt verkligt värde, med avdrag för eventuella tidigare nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen från Övrigt totalresultat (OCI) och redovisades i resultaträkningen. Nedskrivningar av egetkapitalinstrument, som redovisats i resultaträkningen, återfördes inte över resultaträkningen.

En utvärdering av nedskrivningsbehov för kundfordringar gjordes när det finns objektiva bevis för att koncernen inte skulle komma att kunna erhålla alla belopp som var förfallna enligt fordringarnas ursprungliga villkor. Tillgångens redovisade värde minskades genom användning av ett värdeminskningskonto och förlusten redovisades i resultaträkningen och presenterades som nedskriv­ ningar av kundfordringar inom försäljningsomkostnader.

Upplåning

Upplåning redovisades inledningsvis till verkligt värde, netto efter transak­ tionskostnader. Upplåning redovisades därefter till upplupet anskaffnings­ värde. Eventuell skillnad mellan erhållet belopp (netto efter transaktionskost­ nader) och återbetalningsbeloppet redovisades i resultaträkningen fördelat över låneperioden, med tillämpning av effektivräntemetoden.

Verkligt värdesäkring och verkligt värde säkringsredovisning

Koncernen tillämpade bara verklig värdesäkringredovisning för säkring av fast ränterisk för moderbolagets upplåning. Syftet med säkring av verkligt värde är att säkra variationen av verkligt värde avseende skuld till fast ränta (utställda obligationer) från förändring i relevant jämförande yield­kurva för dess hela löptid genom att konvertera betalningar med fast ränta till rörlig ränta genom att använda ränteswappar (IRS). Kreditrisken/spridningen var inte säkrad. Det fasta benet av IRS var matchad gentemot kassaflödet av den säkrade obligationen. På det sättet blev skulden redovisad till fast ränta/obligationen konverterad till en skuld redovisad till rörlig ränta i enlighet med policyn.

Både vinster och förluster på de ränte swappar som säkrar upplåning till fast ränta och de förändringar i verkligt värde för den säkrade upplåningen till fast ränta som beror på ränterisk redovisades som en finansiell kostnad i resultat­ räkningen. Om säkringen inte längre uppfyllde kraven för säkringsredovisning löstes verkligt värde justeringen av bokfört värde upp över resultaträkningen över kvarvarande löptid med tillämpning av effektivräntemetoden.

När säkringen ingicks dokumenterade bolaget förhållandet mellan säk­ ringsinstrument och säkrade poster liksom sina riskhanteringsmål och sin strategi för vidtagandet av olika säkringsåtgärder.

Koncernen dokumenterade också sin bedömning, både när säkringen ingicks och därefter löpande, av om de derivat som användes i säkringstrans­ aktioner var mycket effektiva när det gällde att utjämna förändringar i verkligt värde eller kassaflöde för säkrade poster.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

63

Not A1, forts.

Anställningsrelaterad information

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion G

Ersättningar efter avslutad anställning

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning klassificeras antingen som avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer. I en avgifts­ bestämd plan är företagets åtagande begränsat till att betala fastställda avgifter till en separat juridisk enhet (pensionsstiftelse). Företaget har ingen förpliktelse att betala ytterligare avgifter om pensionsstiftelsen inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar. De aktuariella och inves­ teringsrelaterade risker som hänförs till en avgiftsbestämd plan bärs av den anställde. De avgifter som betalas i utbyte mot att den anställde utför tjänster åt företaget kostnadsförs i den period som tjänsterna utförs.

I en förmånsbestämd plan är det företagets ansvar att tillhandahålla förutbestämda förmåner till nuvarande och tidigare anställda. De aktuariella respektive investeringsrelaterade risker som hänförs till den förmånsbestämda planen bärs av företaget.

Nuvärdet av förmånsbestämda planer för nuvarande och tidigare anställda beräknas med tillämpning av den s.k. ”projected unit credit method”. Diskon­ teringsräntan för varje land bestäms med referens till marknadens avkastning på förstklassiga företagsobligationer, vilka har löptider approximerade till koncernens åtaganden. I de länder där det inte finns en stor och djup marknad för sådana obligationer har marknadens avkastning på statsobligationer använts. Beräkningarna baseras på aktuariella antaganden, utvärderade varje kvartal, och beräknas som minimum årligen. Aktuariella antaganden utgörs av koncernens bästa bedömning av de variabler som bestämmer kostnaden för att tillhandahålla förmånerna. När aktuariella antaganden används är det möjligt att det verkliga utfallet avviker från de bedömda resultaten eller att de aktuariella antagandena ändras från en period till en annan. Dessa skillnader rapporteras som aktuariella vinster och förluster. De utgörs exempelvis av oväntat hög eller låg personalomsättning, förändrad förväntad livslängd, löneförändringar, omvärdering av plantillgångar och förändringar av diskon­ teringsränta. Aktuariella vinster och förluster redovisas i övrigt totalresultat i den period de uppstår. Koncernens nettoskuld för varje förmånsbestämd plan består av nuvärdet av pensionsåtaganden reducerat med verkligt värde för plantillgångar och redovisas netto i balansräkningen. När detta utgörs av en nettotillgång för koncernen så begränsas värdet av den redovisade tillgången till nuvärdet av eventuellt förekommande framtida återbetalningar från planen eller reduktioner av framtida betalningar till planen.

Räntekostnaden på den förmånsbestämda planen och ränteintäkten på plantillgångarna beräknas som en nettoräntekostnad genom att tillämpa diskonteringsräntan för den förmånsbestämda nettoskulden. Alla kostnader för tjänstgöring tidigare år och vinster och förluster för regleringar redovisas i den period de konstateras.

Särskild löneskatt i Sverige redovisas som en del av respektive pensions­ kostnad och pensionsskuld. Särskilda löneskatter hänförliga till aktuariella vinster och förluster rapporteras under övrigt totalresultat.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande viktiga källor till bedömningar av osäkerhet.

Aktierelaterade ersättningar till anställda och styrelsen

Aktierelaterade ersättningar avser ersättningar till alla anställda, inklusive ledande befattningshavare samt styrelseledamöter och regleras antingen med aktier eller kontant ersättning.

Enligt IFRS ska ett företag redovisa de kompensationskostnader som är relaterade till aktierelaterade program baserat på ett mått på vilket värde de tjänster som erhålls under programmen har för företaget. Villkoren under ett program ska beaktas på sätt som beskrivs i IFRS 2 ”Aktierelaterade ersättningar”. Från och med 2017 är de nyligen tilldelade aktiebaserade programmen kontantreglerade, förutom programmen för koncernledningen. Dessa program är aktiereglerade.

Aktiereglerade planer

Kompensationskostnaderna redovisas under intjänandeperioden baserat på verkligt värdet för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten, beaktande presta­ tions och marknadsvillkor. Exempel på prestationsvillkor är intäkter och vinstmål medan marknadsvillkor hänförs till utvecklingen av moderbolagets aktiekurs.

Det belopp som kostnadsförs i resultaträkningen för dessa planer reverseras i eget kapital vid varje tillfälle som en kostnadsföring sker i resultaträkningen. Skälet till denna redovisningsprincip under IFRS är att dessa kompensations­ kostnader för en aktierelaterad plan inte har en direkt kassaflödeseffekt. Alla

planer har servicevillkor och vissa har prestations­ eller marknadsvillkor. För ytterligare information, se not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Kontantreglerade planer

De totala kompensationskostnaderna för en kontantreglerad plan är detsamma belopp som betalas ut till de anställda vid datumet för slutet av intjänandeperioden. Det verkliga värdet för de syntetiska aktierna vilka utgör kontantvärdet för aktierna räknas om och ändras under intjänandeperioden. I övriga avseenden är redovisningen liknande den som gäller en aktie­ reglerad plan.

För ytterligare information, se not G3 ”Aktierelaterade ersättningar”.

Ersättningar till styrelsen

År 2008 införde moderbolaget ett aktierelaterat ersättningsprogram som utgör en del av ersättningen till styrelsen (ett syntetisk aktieprogram). Pro­ grammet ger icke anställda styrelsemedlemmar som valts av årsstämman rätt att få en del av sin ersättning i form av en framtida utbetalning av ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för en B­aktie i moderbolaget vid utbetalningstillfället. Mer information finns i not G3, ” Aktierelaterade ersätt­ ningar”. Kostnaderna för kontant utbetalning värderas utifrån de beräknade kostnaderna för programmet pro rata under intjänandeperioden om ett år. De beräknade kostnaderna omvärderas under och efter intjänandeperioden.

Övrigt

För ytterligare upplysningar, se noter under sektion H

Inkomstskatter

I koncernens finansiella rapporter omfattar inkomstskatter både aktuell och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen, såvida inte den underliggande transaktionen redovisas direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även den tillhörande skatteeffekten direkt mot eget kapital eller OCI. En aktuell skatteskuld eller skattefordran redovisas för den beräknade skatt som ska betalas eller erhållas för det aktuella året eller tidigare år.

Uppskjuten skatt redovisas för temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder och för underskottsavdrag. Uppskjutna skattetillgångar redovisas endast i den mån det är sannolikt att avdragsgilla temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag kom­ mer att kunna utnyttjas mot framtida beskattningsbara vinster. När det gäller redovisning av inkomstskatt avräknar koncernen aktuell skattefordran mot aktuell skatteskuld och uppskjuten skattetillgång mot uppskjuten skatteskuld i balansräkningen, när koncernen dels har en legal rätt att göra det, och dels en avsikt att göra det. Uppskjuten skatt redovisas inte för följande temporära skillnader: ej avdragsgill goodwill, den första redovisningen av tillgångar och skulder som varken påverkar redovisat eller skattepliktigt resultat, samt skillna­ der hänförliga till andelar i dotterbolag om det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom överskådlig framtid.

Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skat­ teregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. En justering av värden för uppskjutna skattefordringar/skatteskulder för en förändrad skattesats redovisas i resultaträkningen, såvida den inte hänför sig till en temporär skillnad som tidigare har redovisats direkt mot eget kapital eller Övrigt totalresultat (OCI). I sådana fall redovisas även justeringen mot eget kapital eller OCI. Som föreskrivet i IFRIC 23 så beaktas osäkerheter vad gäller inkomstskatter om och när redovisning och värdering sker av inkomsskat­ teposter i de finansiella rapporterna.

Som ett resultat av tillämpningen av IFRS 16 ”Leasing” rapporterar koncernen inte uppskjuten skatt vid initial redovisning. Undantaget i IAS 12 tillämpas innebärande att ingen uppskjuten skatt redovisas för den initiala redovisningen av en nyttjanderättighet och en leaseskuld. Därefter görs analys av temporära skillnader för att fastställa om förändringar hänförs till initial redovisning eller om nya temporära skillnader har uppstått och om uppskjuten skatt ska redovisas.

Värderingen av uppskjuten skatt innefattar bedömningar om huruvida kostnader som skattemässigt avdrag ännu inte yrkats för kommer att vara avdragsgilla. Dessutom görs bedömningar om huruvida tillräcklig framtida skattepliktig inkomst kommer att uppstå för att underskottsavdrag ska kunna utnyttjas inom olika beskattningsområden. All uppskjuten skatt granskas i en årlig genomgång för att bedöma sannolikt utnyttjande.

I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsända­ mål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redovisningsprinciper.

Ericsson Årsredovisning 2019

64 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Vinst per aktie

Vinst per aktie före utspädning beräknas genom att nettovinst hänförligtill moderbolagets aktieägare divideras med viktat genomsnittligt antal utestå­ ende aktier (totalt antal aktier med avdrag för aktier i eget förvar) under året.

Vinst per aktie efter utspädning beräknas genom att nettovinst hänförlig till moderbolagets aktieägare divideras, i tillämpliga fall justerat, med summan av det viktade genomsnittliga antalet stamaktier och potentiella stamaktier som kan ge upphov till utspädningseffekt. Utspädningseffekt av potentiella stamaktier redovisas endast om en omräkning till stamaktier skulle leda till en minskning av vinsten per aktie efter utspädning.

Rätt till matchningsaktier redovisas när det faktiska uppfyllandet av eventuella prestationsvillkor från och med redovisningsdagen skulle ge rätt till stamaktier.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Kassaflöden från utländska dotterbolag omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden. Förvärv och/eller avyttring av dotterbolag inkluderas, netto efter förvärvade/ avyttrade likvida medel, under kassaflödet från investeringsaktiviteter.

Likvida medel utgörs av kassa, bank och räntebärande placeringar som är mycket likvida monetära finansiella instrument med en återstående löptid om högst tre månader räknat från anskaffningsdagen.

Nya redovisningsregler och tolkningar

Flera nya publicerade standarder, tillägg till standarder och tolkningar har ännu inte trätt i kraft för det räkenskapsår som avslutades 31 december 2018 och har därför inte beaktats vid upprättandet av koncernredovisningen.

A2 Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Upprättandet av de finansiella rapporterna och tillämpningen av redovisnings­ principer baseras ofta på ledningens bedömningar och på uppskattningar och antaganden som anses vara rimliga och väl bedömda vid den tidpunkt då bedömningen görs. Med andra bedömningar, antaganden eller uppskatt­ ningar kan resultatet emellertid bli ett annat och händelser kan inträffa som kan kräva en väsentlig justering av det redovisade värdet för den berörda tillgången eller skulden. Exempel på detta kan inträffa vid förändring av strategi eller omstrukturering. Bedömning av val av redovisningsprinciper och uppskattningar kan komma att påverkas av detta. Nedan anges de viktigaste redovisningsprinciperna vars tillämpning baseras på sådana bedömningar och de viktigaste källorna till osäkerhet i uppskattningar som koncernen anser kan ha den mest betydande inverkan på koncernens redovisade resultat och ekonomiska ställning.

Informationen i denna not är indelad i följande:

• Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

• Bedömningar gjorda av ledningen i samband med tillämpning av koncer­ nens redovisningsprinciper.

ett kundperspektiv beaktande indikatorer som överföring av ägande och risker, kundacceptans, fysisk åtkomst och rätt att fakturera. Bedömningar kan krävas för att bedöma om huruvida risker och rättigheter har överförts till kunden och om kunden har accepterat produkterna. Vid försäljning av mjukvarulicenser behöver också bedömas om mjukvaran har gjorts tillgänglig för kunden genom att ta hänsyn till om den kan bestämma nyttjandet av och erhåller väsentligen alla värden och nytta av licensen. Ofta bedöms alla indikatorer avseende över­ föring av kontroll tillsammans med en övergripande bedömning av detta vilka tillsammans fastställer om överföring av kontroll har skett i ett kundkontrakt.

Intäktsföring för kundanpassade lösningar ska ske över tiden om färdigstäl­ landegraden kan mätas på ett säkert sätt och tvingande rätt till betalning föreligger under löptiden för kontraktet. Färdigställandegraden estimeras med referens till utförd prestation såsom uppnående av kontraktuella milstolpar och kundacceptans. Bedömningar görs för att fastställa rättvisande kontrak­ tuella milstolpar vilka bäst reflekterar färdigställandegraden och är avstämda med de väsentliga kundacceptansstegen inom kontraktet.

Balansposter relaterade till kundkontrakt

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Intäktsredovisning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Koncernen använder estimat och bedömningar för att fastställa belopp och tidpunkter för intäktsföring under IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”, särskilt för att bestämma transaktionspris och dess fördelning mellan identifie­ rade prestationsåtaganden under kontraktet.

Transaktionspris kan innehålla rörliga element såsom rabatter, prestations­ relaterade priser och kontraktsböter. Transaktionspris, inklusive rörlig ersätt­ ning, estimeras vid kontraktets start (och periodiskt därefter). Bedömningar används i estimatprocessen baserat på tidigare erfarenheter av typ av affär och kund.

IFRS 15 föreskriver också att intäkter allokeras till varje prestationsåta­ gande med referens till fristående försäljningspriser. Koncernen beaktar att en metod med anpassad marknadsbedömning ska användas för att estimera fristående försäljningspriser för dess produkter och tjänster i syfte att allokera transaktionspris. Dessa estimat innehåller priser satta för liknande kunder och omständigheter, justerade för att reflektera rimliga vinstmarginaler för marknaden. Estimat används för att fastställa rabatter som hänförs specifikt till varje prestationsåtagande, sålunda påverkande deras fristående försälj­ ningspriser.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Ledningen gör bedömningar vid utvärdering av kundens möjlighet och inten­ tion att betala under ett kontrakt. Utvärderingen baseras på den senaste kredit­ värderingen och kundens betalningshistorik. Utvärderingen kan ändras under kontraktets genomförande och om det föreligger bevis för försämring av kun­ dens förmåga eller intention att betalas så ska under IFRS 15 ingen ytter ligare intäktsföring ske innan betalningskriterierna har uppnåtts. Omvänt, denna utvärdering kan också förändras positivt över tiden innebärande att intäkter nu ska redovisas i ett kontrakt som initialt inte uppfyllde betalnings kriterierna.

Intäkter för standardprodukter ska redovisas när kontroll över utrustningen är överförd till kunden vid en specifik tidpunkt. Denna utvärdering ska göras ur

Koncernen följer upp dess kunders finansiella stabilitet, de områden de verkar inom och historiska kreditförluster. Detta kombineras med förväntningar om framtida ekonomiska förutsättningar för att beräkna förväntade kreditförluster (FKF). FKF för kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas genom att använda en avsättningsmatris baserad på förfallna dagar för grupper av kunder som haft likartade förlustmönster. Beloppen avseende FKF är känsliga för förändringar i omständigheterna för våra kunder och de områden i vilka de verkar liksom ledningens förväntningar om nuläget och framtida ekonomiska för utsättningar. Utfallet för kreditförluster kan bli högre eller lägre än förväntat. Totala nedskrivningar för förväntade kreditförluster per den 31 december 2019 uppgick till SEK 3,0 (4,1) miljarder eller 5 % (6 %) av bruttovärdet för kundford­ ringar och kontraktstillgångar. För ytterligare detaljerad information, se not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kundfinansieringstillgångar är värderade till verkligt värde på individuell bas. När marknadspriser inte är tillgängliga används en intern utvärderings­ modell vilken beaktar extern kreditvärdering, politiska och kommersiella risker samt bankers prissättning. Regelbunden uppföljning görs av kundbeteenden som en del av den interna utvärderingen.

Under 2017, som en del av nedskrivningsprövningen av kundfordringar utvärderade också koncernen kundernas ekonomiska stabilitet och den omgiv­ ning i vilken de opererade för att göra bedömningar rörande sannolikheten för att enskilda fordringar skulle komma att betalas. Nedskrivningar görs för bedömda förluster för individuella fordringar.

Värdering av varulager

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Varulager värderas till det lägsta av anskaffningskostnad och nettoförsälj­ ningsvärde. Uppskattningar krävs när det gäller prognostiserade försäljnjngs­ volymer och lagerbalanser. I situationer där lageröverskott föreligger görs uppskattningar av nettoförsäljningsvärdet för överskottsvolymer. De totala lagerreserverna avseende estimerade förluster uppgick den 31 december 2019 till SEK 3,4 (2,6) miljarder eller 10 % (8 %) av det totala lagervärdet. För mer detaljerad information, se not B5 ”Varulager”.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

65

Not A2, forts.

Förvärvade immateriella produkträttigheter

och övriga immateriella tillgångar inklusive goodwill Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

I samband med initial redovisning uppskattas framtida kassaflöden, för att säkerställa att de redovisade värdena inte överstiger de uppskattade diskonte­ rade kassaflödena för denna typ av tillgångar. Efter den första redovisningen prövas nedskrivningsbehovet så snart det finns indikationer på att tillgången har minskat i värde, utom för goodwill där dessutom nedskrivningsbehovet prövas minst årligen. Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden leda till redovisning av nedskrivning. Nedskrivningar av immateriella tillgångar och goodwill uppgår till SEK 0,0 (0,5) miljarder för 2019. Väsentliga nedskrivningar om SEK 17,1 miljarder redovisades under 2017.

Per den 31 december 2019 uppgick förvärvade immateriella rättigheter och andra immateriella tillgångar till SEK 33,7 (33,5) miljarder, inklusive goodwill om SEK 31,2 (30,0) miljarder.

Mer information om goodwill finns i not A1, ”Väsentliga redovisningsprinci­ per”. Uppskattningar som är relaterade till förvärvade immateriella tillgångar baseras på likartade antaganden och risker som för goodwill. För mer informa­ tion, se not C1, ”Immateriella tillgångar”.

Ansvarsförbindelser

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar Som framgår av ”Avsättningar” finns det osäkerhet i uppskattade belopp. Samma typ av osäkerhet finns för ansvarsförbindelser.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Som framgår av not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, så klassas ett åtagande som inte sannolikt resulterar i ett finansiellt utflöde som en ansvars­ förbindelse, vilket inte påverkar koncernens finansiella rapporter. Om det däremot vid ett senare tillfälle visar sig att åtagandet sannolikt resulterar i ett finansiellt utflöde, då kommer en reserv att läggas som påverkar de finansiella rapporterna.

Valutarisk

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Valutarisker påverkar koncernens ekonomiska resultat, se vidare upplysningar i not F1 ”Finansiell riskhantering”, under Valutarisk.

Pensioner och andra ersättningar efter avslutad anställning

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

I samband med initial redovisning och senare omvärderingar gör ledningen bedömningar av både grundläggande antaganden och indikatorer på ned­ skrivning. I allokeringen av köpeskillingen för varje förvärv ska den erlagda köpeskillingen hänföras till identifierbara tillgångar, skulder och ansvarsförbin­ delser där dessa tillgångar värderas till verkligt värde. Eventuellt överskjutande belopp redovisas som goodwill.

Sådana allokeringar kräver ledningens bedömning liksom att definiera kassa­ genererande enheter för prövning av nedskrivningsbehov. Andra bedömningar kan resultera i ett helt annat resultat och en annan framtida finansiell ställning.

Leasing

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Vid initial redovisning och efterföljande omvärdering görs bedömning av led­ ningen rörande leasingperioden i ett leasingkontrakt. Denna bedömning kan visa sig inte stämma med det faktiska utfallet för leasen och kan ha en negativ effekt på nyttjanderättigheter. För mer information se not C3, ”Leasing”.

Redovisningen av kostnader för förmånsbaserade pensioner och andra till­ lämpliga ersättningar efter avslutad anställning baseras på aktuariella beräk­ ningar som utgår från betydelsefulla uppskattningar om diskonteringsränta, framtida löneökningar, personalomsättning och dödlighetstal. Antagandena om diskonteringsränta baseras på högkvalitativa placeringar med fast ränta med en löptid som ligger så nära som möjligt för koncernens löptider på pen­ sionsplaner. I de länder där det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer ska marknadsräntor för statsobligationer användas. Bedömningar görs för att för att fastställa om det finns en fungerande mark­ nad för förstklassiga företagsobligationer i varje land. Påverkan av att tillämpa en alternativ diskonteringsränta baserad på svenska bostadsobligationer har upplysts om i not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”. Den 31 december 2019 uppgick förmånsbestämda förpliktelser för pensioner och övriga ersätt­ ningar efter avslutad anställning till SEK 102,4 (90,3) miljarder och verkligt värde av förvaltningstillgångar till SEK 69,7 (64,3) miljarder. Mer information om uppskattningar och antaganden finns i not G1, ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

Uppskjuten skatt

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning

av koncernens redovisningsprinciper

Ett leasekontrakt kan innehålla en möjlighet för leasetagaren att förkorta eller förlänga kontraktet. För sådana kontrakt krävs ledningens bedömning för att fastställa leasingperiodens längd.

Avsättningar

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Avsättningar hänförs främst till uppskattningar för förlustkontrakt med kunder och leverantörer. Avsättning för förlustkontrakt med kunder innefattar bedömningar av kostnader, vilka kommer att uppstå baserat på nuläge och färdigställandegrad för kontraktet. Antaganden om möjliga utfall för intäkter och kostnader, vilka kan innefatta kostnader för potentiell kompensation eller böter då kontrakt avslutas, revideras fortlöpande baserat på senast tillgänglig information och avsättning justeras i enlighet med detta. Andra källor till osäkerhet i uppskattningar rör genomförande av omstruktureringsprogram, patent och andra tvister. Såsom kommenterats ovan i början av denna not kan beloppen komma att avvika beroende på framtida bedömningar och utfall. I not D1 ”Avsättningar” anges att avsättningar har gjorts för väsentliga föränd­ ringar under 2018 och 2017 av de ekonomiska estimaten vilket har resulterat i att förlustkontrakt har identifierats.

Per den 31 december 2019 uppgick övriga avsättningar till SEK 10,9 (16,0) miljarder. Mer detaljerad information finns i not D1, ”Avsättningar”.

Bedömningar gjorda i samband med tillämpning av koncernens redovisningsprinciper

Huruvida ett befintligt åtagande är sannolikt eller inte är en bedömningsfråga. Risktyperna för dessa avsättningar varierar och ledningen gör en bedömning av åtagandenas karaktär och omfattning när den avgör om ett utflöde av resurser är sannolikt eller inte.

Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Uppskjutna skattefordringar och skulder redovisas för temporära skillnader och för outnyttjade underskottsavdrag. Uppskjuten skatt redovisas nettat för värderingsreserver. Värderingen av underskottsavdrag och koncernens för­ måga att utnyttja underskottsavdrag baseras på ledningens uppskattningar av framtida skattepliktiga inkomster i olika beskattningsområden. Dessa bedömningar baseras primärt på affärsplaner för koncernens bedömda utfall avseende avdragsgillhet i relation till större avsättningar. Som föreskrivet i IFRIC 23 görs estimat i relation till osäkra skattepositioner i ett begränsat antal länder. Estimat görs för eventuellt förekommande förändringar i skattelagstift­ ning med en potentiellt väsentlig påverkan.

De största underskottsavdragen hänför sig till Sverige, där de utan tidsbe­ gränsning kan avräknas mot framtida inkomster (utan slutligt datum för nytt­ jande), förutom bolagets källskatter vilka löper ut efter fem år. Mer detaljerad information finns i not H1, ”Skatter”.

Den 31 december 2019 uppgick värdet på uppskjutna skattefordringar till SEK 31,2 (23,2) miljarder. De uppskattade skatteeffekterna av dessa under­ skottsavdrag redovisas som anläggningstillgångar.

Redovisning av inkomstskatt, mervärdesskatt och andra skatter Viktigaste källor till osäkerhet i uppskattningar

Redovisningen av dessa poster baseras på utvärdering av inkomstskatte­, mervärdesskatte­ och andra skatteregler i alla länder där koncernen har verk­ samhet. På grund av den samlade komplexiteten i alla regler om skatter och redovisning av skatter måste ledningen medverka i bedömningen av klassifi­ ceringen av transaktioner och vid uppskattningen av sannolika utfall vad avser yrkade avdrag eller tvister.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

66

A3 Förändringar av redovisningsprinciper

En ny IFRS standard IFRS 16 ”Leasingavtal” och en ny tolkning IFRIC 23 ”Osäkerhet gällande redovisning av inkomstskatter” tillämpas från och med den 1 januari 2019. IFRIC 23 har ingen materiell påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 16 – Leasingavtal

Presentation i de finansiella rapporterna

Koncernen har tillämpat begränsad retroaktiv tillämpning vilket innebär att den ackumulerade effekten redovisas initialt på ikraftträdandedatum, vilket betyder att de finansiella rapporterna för föregående perioder och nyckeltal presenterade i denna årsredovisning inte har räknats om i syfte att beskriva införandet av denna nya standard.

Baserat på de nya kraven för IFRS 16 har nyttjanderätter och leaseskulder lagts till som nya rader i koncernens balansräkning och en ny rad lagts till för återbetalning av leaseskulder i kassaflödesanalysen. Nyttjanderätter och skulder redovisades före 2019 inte i balansräkningen. Återbetalningar till leasegivare rapporterades som en del av kassaflöde från rörelsen. Nu rapporteras amortering av leaseskulder som en del av kassaflöde från finan­ sieringsaktiviteter. Räntekostnaderna för leaseskulderna rapporteras separat från avskrivningarna för nyttjanderätterna. Räntekostnader hänförliga till leaseskulden rapporteras som en komponent i finansiella kostnader.

Påverkan vid övergång

Standarden börjar gälla för räkenskapsår som börjar på eller efter 1 januari 2019. Koncernen har tillämpat den nya standarden från den 1 januari 2019. Vid övergången har koncernen tillämpat lättnadsregeln i IFRS 16 innebärande att inte göra en ny bedömning om ett kontrakt är ett leasingkontrakt, eller innehåller delar som utgör leasing. Därför har koncernen tillämpat standarden för kontrakt vilka tidigare är identifierade som leasar, eller delar som utgör leasing under IAS 17 och IFRIC 4. Koncernen har också tillämpat följande lättnadsregler vid tillämpning av IFRS 16 vid första tillämpningsdatum:

• Förlustkontraktsberäkning enligt IAS 37 för de operationella leasarna som existerade per första tillämpningsdatumet. Denna lättnadsregel har till­ lämpats istället för nedskrivningstest för de hänförliga nyttjanderätterna. Därefter kommer nedskrivningstester att göras.

• Exkludering av initiala direkta kostnader för beräkning av nyttjanderätten per första tillämpningsdatum.

Koncernen har infört standarden genom att använda den ackumulerade metoden med justering av ingående balans under balanserade vinstmedel i eget kapital per första tillämpningsdatum. Det har inte gjorts någon omräkning av föregående år.

Koncernen har vid övergången, som leasetagare, redovisat leaseskulder för leasar tidigare klassificerade som operationella leasar. Den vägda genomsnit­ tliga marginella låneräntan för leaseskulder redovisade i balansräkningen på den första tillämpningsdagen uppgick till 5,4 %. Nyttjanderätter har för de flesta kontrakten redovisats med ett belopp som är lika med den hänförliga leaseskulden. För några större kontrakt avseende hyra av lokaler har redovis­ ningen baserats på tillämpning av IFRS 16 från och med kontraktsdatumet, emellertid, med användande av den marginella upplåningsräntan på första tillämpningsdatumet. Värdet av nyttjanderätter för dessa kontrakt är SEK 0,2 miljarder lägre än relaterade skulder. Denna skillnad har orsakat reduktionen av eget kapital vid tillämpningsdatumet.

Under IAS 17 redovisades inte operationella leasekontrakt i leasetagarens balansräkning. Upplysningar gavs emellertid i not över framtida odiskonterade minimileasingavgifter för leasingavtal, se not C3, ”Leasing” i årsredovisningen för 2018 med ett belopp uppgående till SEK 13,4 miljarder. Leaseskulderna redovisades i balansräkningen per den 1 januari 2019 till ett belopp om SEK 10,4 miljarder och följande justeringar gjordes:

• Beaktande av diskonteringseffekt avseende leaseskulden i balansräkningen vid övergångsdatumet baserat på en genomsnittlig låneränta om 5,4 % med en effekt om minus SEK 2,1 miljarder.

• Leasingkontrakt till lågt värde vilka kostnadsförs linjärt och ger en effekt om minus SEK 0,9 miljarder.

• Övriga justeringar vilka främst innehåller förskottsbetalningar, förlängning av hyres period och korrigering av leasebetalningar. Nettopåverkan är noll.

==> picture [260 x 62] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||
|---|---|
|IFRS 16 påverkan på ingående balans|
|IFRS 16 justeringar|
|Nyttjanderätter|8 651|
|Kortfristiga leaseskulder|2 195|
|Långfristiga leaseskulder|8 203|
|Eget kapital|249|

----- End of picture text -----

Vid övergången har följande poster beaktats vilka reducerar värdet för lease­ skulderna:

• Förskottsbetalningar om SEK 0,3 miljarder

Vid övergången har följande poster beaktats vilka reducerar värdet för nyttjan­ derätter:

• Nedskrivning av nyttjanderätter om SEK 0,8 miljarder

• Linjär periodisering av leasekostnader om SEK 0,7 miljarder

• Finansiella vidareuthyrningskontrakt om SEK 0,3 miljarder.

Skatteeffekten i eget kapital bedöms inte vara väsentlig. Det föreligger ingen påverkan på resultaträkningen. Påverkan av nyttjanderätter var att det totala tillgångsvärdet ökade med approximativt 3 %.

IFRC 23 – Vägledning vid redovisning av osäkerheter i inkomstskatter

IFRIC 23 föreskriver vilka överväganden som ett bolag ska göra när det gäller hur en inkomstskattelag ska tolkas och hur bolaget förväntar sig att skatte­ myndigheten ska genomföra sitt arbete och hantera frågor. Sammanfattnings­ vis klargör denna tolkning om hur viktiga parametrar i IAS 12 ”Inkomstskatter” som till exempel beskattningsbar inkomst och outnyttjade förlustavdrag ska redovisas och värderas.

Förändringar i presentationen av finansiella intäkter och kostnader

Beroende på de signifikanta variationerna i kursen för svenska kronan (SEK) under året har koncernen övervägt och beaktat förändringen i rapportering av valutaeffekter för att åskådliggöra hur valutatransaktionsrisk är hanterad på nettobasis i koncernen. Tidigare rapporterades valutaeffekter både inom finansiella intäkter och finansiella kostnader beroende på om de hänfördes till tillgångar eller skulder.

I not F2, ” Finansiella intäkter och kostnader” presenteras valuaeffekten som ett nettobelopp rapporterat separat från övriga poster under finansiella intäkter och kostnader. Jämförelseåren 2018 och 2017 har räknats om för att visa den nya presentationen av finansiella intäkter och kostnader, netto. Omräkningen påverkar inte det totala nettot av finansiella intäkter och kost­ nader som rapporterats föregående år

Följande tabell visar påverkan av omräkningen:

==> picture [260 x 137] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader
MSEK 2018 2017
Rapporterat föregående år
Finansiella intäkter –316 –372
Finansiella kostnader –2 389 –843
Totalt –2 705 –1 215
MSEK 2018 2017
Omräknat
Finansiella intäkter 151 –50
Finansiella kostnader –2 032 –1 570
Valutaeffekter vinst/förlust, netto –824 405
Totalt –2 705 –1 215
----- End of picture text -----

I linje med denna förändring har koncernen också valt att presentera alla finansiella intäkter och kostnader, inklusive valutaeffekten i resultaträkningen som en separat rad Finansiella intäkter och kostnader, netto. Tidigare pre­ senterades finansiella intäkter och finansiella kostnader som separata rader i resultaträkningen. Resultaträkningen har räknats om för jämförelseåren 2018 och 2017 i syfte att återspegla den nya presentationen av Finansiella intäkter och kostnader, netto.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

67

Sektion B – Affärsverksamhet

B1 Segmentsinformation

Rörelsesegment

Vid fastställandet av Ericssons rörelsesegment har hänsyn tagits till den finansiella rapportering som granskas av bolagets högste beslutsfattare (Chief Operating Decision Maker). Hänsyn har också tagits till vilka marknader och vilken typ av kunder produkterna och tjänsterna ska attrahera samt vilka distributionskanaler de säljs genom. Enhetlighet kring faktorer som teknik och forskning och utveckling har också spelat in. För att spegla koncernens affärsinriktning och för att underlätta jämförbarhet med andra företag i branschen rapporteras fyra rörelsesegment:

• Networks

• Digital Services

• Managed Services

• Emerging Business and Other.

Segment Emerging Business and Other består av:

• Emerging Business, inklusive Sakernas internet, iconectiv och Nya verksamheter

• Mediaverksamheter, inklusive Red Bee Media och 49 % ägarandel i MediaKind.

Marknadsområden

Marknadsområdena är bolagets främsta försäljningskanal med ansvar för att sälja och leverera lösningar till kund.

Ericsson är verksamt över hela världen och rapporterar verksamheten indelat i fem geografiska marknadsområden:

• Europa och Latinamerika

• Mellanöstern och Afrika

• Nordamerika

Segment Networks stödjer alla radioaccesstekniker och tillhandahåller hårdvara, mjukvara och relaterade tjänster både för radioaccess och transport. De produktrelaterade tjänsterna består av design, finjustering, nätinstallation och kundsupport. 82 % (82 %) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Networks.

• Nordostasien

• Sydostasien, Oceanien och Indien

Bolagets patent- och licensintäkter samt majoriteten av segment Emerging Business and Other rapporteras externt inom marknadsområdet Övrigt.

Segment Digital Services inkluderar produkter och tjänster för operatörer inom områdena affärsstödssystem (Business Support Systems, BSS), driftstödssystem (Operational Support Systems, OSS), Cloud Core¸ Cloud kommunikation och Cloud infrastruktur. Det inkluderar även konsult-, utbildnings- och testtjänster. 18 % (18 %) av patent- och licensintäkterna rapporteras inom segment Digital Services.

Segment Managed Services tillhandahåller managed services inom nät och IT, nätdesign och optimering samt programutveckling och underhåll till operatörer.

Större kunder

Merparten av försäljningen utgörs av stora fleråriga avtal med ett begränsat antal större kunder. Av en kundbas om drygt 500 kunder, i första hand nätoperatörer, står de 10 största kunderna för 49 % (48 %) av omsättningen. Ericssons största kund svarade för cirka 10 % (9 %) av omsättningen under 2019. Kunden rapporterades under segment Networks och Digital Services. För mer information, se kapitlet Riskfaktorer och avsnittet ”Marknad, teknik och affärsrisker”.

Rörelsesegment 2019

==> picture [531 x 223] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 155 009 39 857 25 565 6 785 227 216 227 216
Nettoomsättning 155 009 39 857 25 565 6 785 227 216 227 216
Bruttoresultat 64 717 14 836 3 990 1 281 84 824 84 824
Bruttomarginal (%) 41,8 % 37,2 % 15,6 % 18,9 % 37,3 % 37,3 %
Rörelseresultat 24 767 –4 027 2 309 –12 485 [1)] 10 564 10 564
Rörelsemarginal (%) 16,0 % –10,1 % 9,0 % –184,0 % 4,6 % 4,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 802
Resultat efter finansiella poster 8 762
Skatter —6 922
Årets resultat 1 840
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 26 41 3 –405 –335 –335
Avskrivningar på immateriella tillgångar –517 –1 413 –5 –603 –2 538 –2 538
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –3 604 –1 478 –413 –566 –6 061 –6 061
Nedskrivningar –295 –128 –24 –43 –490 –490
Omstruktureringskostnader –68 –614 –45 –71 –798 –798
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter –225 –2 –12 936 697 697
----- End of picture text -----

1) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder under 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

68

Not B1, forts.

Rörelsesegment 2018

==> picture [532 x 219] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 138 570 38 089 25 770 8 409 210 838 210 838
Nettoomsättning 138 570 38 089 25 770 8 409 210 838 210 838
Bruttoresultat 55 153 8 318 2 886 1 843 68 200 68 200
Bruttomarginal (%) 39,8 % 21,8 % 11,2 % 21,9 % 32,3 % 32,3 %
Rörelseresultat 19 421 –13 852 1 093 –5 420 1 242 1 242
Rörelsemarginal (%) 14,0 % –36,4 % 4,2 % –64,5 % 0,6 % 0,6 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –2 705
Resultat efter finansiella poster –1 463
Skatter –4 813
Årets resultat –6 276
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 28 27 3 – 58 58
Avskrivningar på immateriella tillgångar –830 –2 295 –14 –807 –3 946 –3 946
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –1 717 –933 –169 –456 –3 275 –3 275
Nedskrivningar –308 –406 –29 –354 –1 097 –1 097
Omstruktureringskostnader –1 781 –5 366 –276 –592 –8 015 –8 015
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter –132 –36 –57 – –225 –225
----- End of picture text -----

Rörelsesegment 2017

==> picture [532 x 224] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Emerging
Digital Managed Business Totalt
Networks Services Services and Other segment Koncernen
Nettoomsättning, segment 132 285 38 752 26 472 7 869 205 378 205 378
Nettoomsättning 132 285 38 752 26 472 7 869 205 378 205 378
Bruttoresultat 43 428 4 698 –1 574 1 375 47 927 47 927
Bruttomarginal (%) 32,8 % 12,1 % –5,9 % 17,5 % 23,3 % 23,3 %
Rörelseresultat 10 455 –27 282 –4 089 –13 827 –34 743 –34 743
Rörelsemarginal (%) 7,9 % –70,4 % –15,4 % –175,7 % –16,9 % –16,9 %
Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 215
Resultat efter finansiella poster –35 958
Skatter 3 525
Årets resultat –32 433
Övrig segmentsinformation
Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag 22 8 –6 – 24 24
Avskrivningar på immateriella tillgångar –1 104 –2 465 –14 –765 –4 348 –4 348
Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar –1 883 –1 268 –193 –759 –4 103 –4 103
Nedskrivningar –1 413 –9 349 –108 –8 571 –19 441 –19 441
Omstruktureringskostnader –4 828 –2 513 –675 –485 –8 501 –8 501
Vinst/förlust vid försäljning av aktier,
andelar och verksamheter 316 –56 1 –67 194 194
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

69

Not B1, forts.

Marknadsområden 2019

Marknadsområden 2019
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar5)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	21 850 4 033 3 836 57 29 776	1 199
Nordostasien4)	20 339 4 857 1 026 178 26 400	2 881
Nordamerika3)	55 808 9 646 4 673 96 70 223	11 570
Europa och Latinamerika1) 2)	33 884 12 571 12 149 402 59 006	45 832
Mellanöstern och Afrika	14 604 7 015 3 881 25 25 525	151
Övrigt1) 2) 3) 4) 6)	8 524 1 735 – 6 027 16 286	–
Totalt	155 009 39 857 25 565 6 785 227 216	61 633
1) varav i Sverige 6)	589	38 313
2) varav i EU6)	35 729	44 306
3) varav i USA6)	73 279	10 176
4) varav i Kina6)	15 860	2 402

• 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

• 6) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

Marknadsområden 2018

Marknadsområden 2018
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar5)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	21 337 4 824 3 388 40 29 589	445
Nordostasien4)	15 915 4 849 1 465 80 22 309	1 833
Nordamerika3)	46 452 8 358 3 680 96 58 586	9 397
Europa och Latinamerika1) 2) 7)	33 887 12 172 13 191 313 59 563	39 481
Mellanöstern och Afrika7)	13 826 6 451 4 046 15 24 338	50
Övrigt1) 2) 3) 4) 6)	7 153 1 435 – 7 865 16 453	–
Totalt	138 570 38 089 25 770 8 409 210 838	51 206
1) varav i Sverige 6)	2 315	34 434
2) varav i EU6)	35 941	38 423
3) varav i USA6)	61 446	8 349
4) varav i Kina6)	14 601	1 525

• 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensiontillgångar.

6) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

• 7) 2018 har räknats om med anledning av en förändring i 2019 där nettoomsättning för Marocko är rapporterat på marknadsområde Mellanöstern och Afrika (tidigare Europa och Latinamerika).

Marknadsområden 2017

Marknadsområden 2017
	Nettoomsättning Networks Digital Services Managed Services Emerging Business and Other Totalt	Långfristiga tillgångar5)
		Totalt
Sydostasien,Oceanien och Indien	23 367 4 755 3 216 8 31 346	512
Nordostasien4)	16 239 5 463 1 867 14 23 583	1 516
Nordamerika3)	40 645 8 035 3 207 114 52 001	8 387
Europa och Latinamerika1) 2) 7)	29 472 12 015 14 108 280 55 875	39 559
Mellanöstern och Afrika7)	14 839 6 932 4 074 46 25 891	63
Övrigt1) 2) 3) 4) 6)	7 723 1 552 – 7 407 16 682	–
Totalt	132 285 38 752 26 472 7 869 205 378	50 037
1) varav i Sverige 6)	3 334	34 381
2) varav i EU6)	36 472	37 895
3) varav i USA6)	54 694	7 092
4) varav i Kina6)	14 983	1 123

• 5) Totala långfristiga tillgångar exklusive finansiella instrument, uppskjutna skattefordringar samt pensionstillgångar.

6) Inkluderar patent- och licensintäkter rapporterade ovan under Övrigt.

• 7) 2017 har räknats om med anledning av en förändring i 2019 där nettoomsättning för Marocko är rapporterat på marknadsområde Mellanöstern och Afrika (tidigare Europa och Latinamerika).

Ericsson Årsredovisning 2019

70 Resultat – Noter till koncernens bokslut

B2 Nettoomsättning

B2Nettoomsättning
Nettoomsättning
	2019	2018	2017
Hårdvara	86 130	76 792	70 862
Mjukvara	48 036	44 633	43 896
Tjänster	93 050	89 413	90 620
Nettoomsättning	227 216	210 838	205 378
Varavpatent- och licensintäkter	9 631	7 954	8 250
Export från Sverige	120 822	109 969	87 463

B3 Kostnader per kostnadsslag

==> picture [260 x 109] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kostnader per kostnadsslag
2019 2018 2017
Varor och tjänster 123 488 135 554 128 180
Ersättningar till anställda 72 663 67 161 76 502
Avskrivningar 8 599 7 221 8 451
Nedskrivningar, inkuransreserver och
omvärderingar 4 106 3 470 11 531
Lagerökning/minskning (–/+), netto –704 –2 995 4 794
Aktivering av utvecklingskostnader –1 545 –925 –1 444
Totala kostnader för sålda varor och tjänster
samt rörelseomkostnader 206 607 209 486 228 014
----- End of picture text -----

De totala omstruktureringskostnaderna för 2019 var SEK 0,8 (8,0) miljarder. Omstruktureringskostnaderna för 2018 inkluderar huvudsakligen uppsägningskostnader och kostnader om SEK –3,1 miljarder för ändrad BSS strategi. Omstruktureringskostnader är inkluderade i de ovan redovisade beloppen.

Omstruktureringskostnaderper funktion
	2019	2018	2017
Kostnader för sålda varor och tjänster	337	5 938	5 242
FoU-kostnader	344	1 293	2 307
Försäljnings- och administrationskostnader	117	784	952
Totala omstruktureringskostnader	798	8 015	8 501

B4 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

==> picture [260 x 158] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Övriga rörelseintäkter
Vinst vid försäljning av immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar 115 30 47
Vinst vid försäljning av aktier, andelar och
verksamheter [1)] 1 119 105 324
Övriga rörelseintäkter 1 116 362 783
Totala övriga rörelseintäkter 2 350 497 1 154
Övriga rörelsekostnader
Förlust vid försäljning av immateriella tillgångar
och materiella anläggningstillgångar – –17 –74
Förlust vid försäljning av aktier, andelar och
verksamheter [1)] –422 –330 –130
Nedskrivning av goodwill [2)] – –275 –12 966
Övriga rörelsekostnader [3)] –11 638 –43 –115
Totala övriga rörelse kostnader –12 060 –665 –13 285
----- End of picture text -----

B5 Varulager

B5Varulager
Varulager
	2019	2018
Råvaror, komponenter, förbrukningsmaterial och varor under tillverkning	8 209	7 484
Färdiga varor och handelsvaror	8 742	9 667
Pågående arbete för annans räkning	13 912	12 104
Varulager, netto	30 863	29 255

Värdet av varulager, exklusive pågående arbete för annans räkning, redovisas och inkluderas i kostnad för sålda varor uppgår till SEK 58 249 (55 632) miljoner.

Pågående arbete för annans räkning innehåller kostnader vilka är nedlagda fram till periodslut för standardiserade och kundanpassade lösningar där prestationsförpliktelserna ännu inte är fullt ut levererade. Dessa nedlagda kostnader kommer att redovisas som kostnad för sålda varor då hänförliga intäkter redovisas i resultaträkningen.

Reserver avseende inkurans av varulager är avdragna i redovisade belopp och uppgår till SEK 3 386 (2 611) miljoner.

Rörelser avseende inkuransreserv i varulager

==> picture [260 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Ingående balans 2 611 2 425 2 412
Ökning, netto 2 228 1 079 1 319
Ianspråktagande under perioden –1 459 –987 –1 210
Omräkningsdifferens 22 94 –91
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag –16 – –5
Utgående balans 3 386 2 611 2 425
----- End of picture text -----

B6 Balansposter relaterade till kundkontrakt

Kundfordringar, kundfnansiering, kontraktstillgångar och kontraktsskulder
2019 2018
Kundfnansiering 3 756 2 884
Kundfordringar 43 069 51 172
Kontraktstillgångar 12 171 13 178
Kontraktsskulder 29 041 29 348

Totala kundfordringar inkluderar SEK 127 (140) miljoner relaterat till intressebolag och joint ventures.

Av total kundfinansiering presenteras SEK 1 494 (1 704) miljoner som kortfristig kundfinansiering.

Intäkter underperioden
	2019	2018
Intäktsföring under året relaterad till kontraktsskuldens ingående balans förperioden	23 461	22 447
Justering av intäktsföring under året relaterat till
prestations åtaganden uppfyllda under föregåendeperioder	31	–1 148

Intäkter under 2019 och 2018, relaterade till uppfyllda, eller delvis uppfyllda, prestationsåtaganden under föregående rapportperioder, är en nettojustering som avser uppdaterade kontraktsvillkor, retroaktiva prisjusteringar samt justeringar av variabla ersättningar baserat på faktiska mätningar som gjorts under året.

1) Inkluderar avyttringar som presenteras i not E2 ”Företagsförvärv/avyttringar”.

2) För ytterligare information om nedskrivning av goodwill, se not C1 ”Immateriella tillgångar”.

3) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder i 2019 relaterad till uppgörelserna med SEC och DOJ i USA.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

71

Not B6, forts.

Transaktionspris allokerat till återståendeprestationsåtaganden	Transaktionspris allokerat till återståendeprestationsåtaganden
	2019	2018
Ackumulerat belopp av transaktionspris allokerat
till ännu ej uppfyllda, eller delvis ej uppfyllda,
prestationsåtaganden	101 474	104 519

Koncernen förväntar sig att ungefär 80 % av transaktionspriset allokerat till återstående prestationsåtaganden kommer att redovisas som intäkt under 2020 och resterande 20 % kommer att redovisas som intäkt under 2021. Detta är samma estimerade procentfördelning som föregående rapportperiod.

För information gällande kreditrisker och nedskrivningar av kundkontraktrelaterade balanser, se not F1, ”Finansiell riskhantering”.

B7 Övriga kortfristiga fordringar

B7Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar
	2019	2018
Förutbetalda kostnader	1 418	2 101
Förskott till leverantörer	412	269
Derivat tillgångar1)	142	403
Skatter	9 778 2)	16 862
Övrigt	2 729	1 209
Totalt	14 479	20 844

• 1) Se även not F1, ”Finansiell riskhantering”.

• 2) Omklassificering av källskatter om SEK 7,8 miljarder till uppskjutna skattefordringar, se not H1 “Skatter”.

B8 Leverantörsskulder

	B8Leverantörsskulder
	Leverantörsskulder
		2019	2018
	Leverantörsskulder till intresseföretagochjoint ventures	102	293
	Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag ochjoint ventures Totalt	30 301 30 403	29 590 29 883

B9 Övriga kortfristiga skulder

==> picture [259 x 105] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga kortfristiga skulder
2019 2018
Upplupen ränta 238 656
Upplupna kostnader 31 159 32 258
Varav personalrelaterade 13 303 12 774
Varav leverantörsrelaterade 10 084 10 920
Varav övriga [ 1)] 7 772 8 564
Derivat skulder [2)] 996 887
Övriga [3)] 5 012 5 090
Totalt 37 405 38 891
----- End of picture text -----

• 1) Avser huvudsakligen upplupna kostnader relaterade till kundprojekt.

• 2) Se not F1, ”Finansiell riskhantering”.

• 3) Avser bland annat moms, innehållen källskatt samt skulder för levererat material där faktura ännu inte mottagits.

Sektion C – Långfristiga tillgångar

C1 Immateriella tillgångar

==> picture [531 x 294] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Immateriella tillgångar
2019 2018
Varumärken/ Varumärken/
Balanserade produkträttig heter och Balanserade produkträttig heter och
utvecklings­ övriga immateriella utvecklingskost­ övriga immateriella
kostnader Goodwill tillgångar nader Goodwill tillgångar
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 23 719 43 294 58 101 22 731 40 799 55 932
Investeringar/kapitalisering 1 545 – 4 925 – 28
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag [ 1)] –2 099 –7 093 –6 049 – 911 451
Försäljning/utrangering –4 551 – –112 –1 468 – –41
Omklassificering [2)] – – – 1 505 – –
Omräkningsdifferens 67 1 646 968 26 1 584 1 731
Utgående balans 18 681 37 847 52 912 23 719 43 294 58 101
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –14 768 – –47 277 –13 677 – –44 434
Avskrivningar –1 519 – –1 019 –2 559 – –1 387
Poster avseende avyttrade bolag [1)] 843 – 5 922 – – –
Försäljning/utrangering 4 551 – 112 1 468 – 41
Omräkningsdifferens –3 – –756 – – –1 497
Utgående balans –10 896 – –43 018 –14 768 – –47 277
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –4 714 –13 259 –7 350 –4 460 –12 984 –7 350
Poster avseende avyttrade bolag [1)] 1 005 7 292 55 – – –
Nedskrivningar –36 – –19 –254 –275 –
Omräkningsdifferens – –680 –89 – – –
Utgående balans –3 745 –6 647 –7 403 –4 714 –13 259 –7 350
Netto bokfört värde 4 040 31 200 2 491 4 237 30 035 3 474
----- End of picture text -----

1) För mer information om förvärvade/avyttrade verksamheter, se not E2, ”Företagsförvärv/avyttringar”.

• 2) Omklassificering från varulager.

Ericsson Årsredovisning 2019

72 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Not C1, forts.

Total goodwill för koncernen är SEK 31,2 (30,0) miljarder och är allokerad till de operativa affärssegmenten Networks SEK 26,5 (25,7) miljarder, Digital Services SEK 3,3 (3,1) miljarder och Emerging Business and Other SEK 1,4 (1,2) miljarder. Managed Services har ingen goodwill.

Nedskrivning under 2019

Inom Digital services och Networks gjordes en nedskrivning med SEK 0,04 miljarder inom kapitaliserade utvecklingskostnader orsakat av en förändring inom GIC programmet, vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader. Inom Emerging Business and Other gjordes en nedskrivning på SEK 0,02 miljarder orsakat av en strategiförändring, vilket har rapporterats på raden Försäljnings- och administrationskostnader.

Nedskrivning under 2018 och 2017

Under 2018 gjordes inom Digital services en nedskrivning med SEK 0,3 miljarder inom kapitaliserade utvecklingskostnader orsakat av en strategiförändring inom Business Support System (BSS), vilket har rapporterats på raden Forsknings- och utvecklingskostnader. Inom Emerging Business and Other för den kassagenererande enheten, KGE, Edge Gravity gjordes en goodwillnedskrivning på SEK 0,3 miljarder orsakat av en strategiförändring, vilket har rapporterats på raden Övriga rörelsekostnader. Det finns ingen återstående goodwill för denna kassagenererande enhet.

Under 2017 gjordes följande nedskrivningar av goodwill: segment Digital Services SEK 6,9 miljarder och segment Emerging Business and Other SEK 6,1 miljarder (varav SEK 6,0 miljarder hänför sig till Media Solutions). Dessa belopp rapporterades på raden Övriga rörelsekostnader. Förutom goodwill gjordes nedskrivningar av immateriella tillgångar och kapitaliserade utvecklingskostnader med SEK 4,2 miljarder. Dessa belopp rapporterades på raden Forsknings- och utvecklingskostnader med SEK 2,6 miljarder och på raden Försäljnings- och administrationskostnader med SEK 1,6 miljarder.

Allokering av goodwill

Allokeringen av goodwill har inte förändrats sedan förra året. Ökningen av goodwill under detta år från förvärv har allokerats till segmentet Emerging Business and Other.

Nedskrivningstester

Varje operativt affärssegment är en kassagenererande enhet utom segmentet Emerging Business and Other som består av fyra kassagenererande enheter. Nedskrivningstesterna baseras på femåriga affärsplaner för alla kassagenererande enheter där återvinningsvärdena fastställs som nuvärdet av bedömda framtida kassaflöden baserat på av ledningen godkända affärsplaner.

I bedömningen av framtida kassaflöden görs antaganden om i första hand följande finansiella parametrar:

• Försäljningstillväxt

• Utveckling av rörelseresultat (baserad på rörelsemarginal eller kostnad för sålda varor och rörelseomkostnader i förhållande till försäljning)

Antagandena rörande industrispecifika marknadsdrivare och marknadstillväxt är baserade på industrikällor som används inom koncernen när det gäller utvecklingen 2020–2024 för nyckelparametrar inom industrin:

• År 2024, mindre än 35 år efter introduktionen av digital mobil teknologi uppskattar man att det kommer att finnas 8,8 miljarder mobilabonnemang.

• Det globala antalet mobilabonnemang beräknas växa från 8,0 miljarder vid slutet av 2019 till ungefär 8,8 miljarder vid slutet av 2024. Av alla mobiltelefonabonnemang beräknas 7,2 miljarder vara kopplade till smarta telefoner.

• Antalet 5G abonnemang beräknas nå 1,9 miljarder i slutet av 2024.

• År 2024 beräknas det finnas över 30 miljarder uppkopplade enheter varav cirka 20 miljarder hänför sig till Sakernas internet (IoT). Uppkopplade IoTenheter inkluderar uppkopplade bilar, maskiner, mätare, sensorer, säljterminaler, konsumentelektronik och ”wearables”.

• Mobil datatrafikvolym förväntas öka ungefär tre gånger mellan 2019 och 2024. Mobiltrafiken drivs främst av smarta telefoner och videotrafik. Trafiken från smarta telefoner kommer att växa cirka fyra gånger och videotrafiken beräknas växa med cirka 30 % årligen fram till 2024 och kommer då att stå för cirka 75 % av all mobil datatrafik.

Antagandena baseras också på information som samlas in inom ramen för koncernens långsiktiga strategiska process, vilken innefattar bedömningar av ny teknik, koncernens konkurrensförmåga och nya typer av verksamheter och kunder samt drivs av den fortsatta integrationen av telekom och data.

När det gäller metoden för återvinningsvärdena baseras uppskattningarna på detaljerade antaganden för de kommande fem åren, 2020–2024, och därefter med en årlig nominell tillväxttakt om 1 % (1 %). En diskonteringsränta efter skatt på 8,1 % (8,8 %) har använts för diskontering av bedömda kassaflöden efter skatt. Samma diskonteringsränta har använts för samtliga kassagenererande enheter, eftersom det finns en hög grad av integration mellan dem. Också när en rimligt högre diskonteringsränta om 11,0 % har använts i nedskrivningstesterna finns det fortfarande headroom för alla kassagenerande enheter. För den kassagenererande enheten Emodo inom Segmentet Emerging Business och Other har inte den planerade förbättringen av försäljning och marginal enligt affärsplanerna ännu realiserats. Det redovisade värdet är SEK 0,5 miljarder.

På grund av tillämpningen av IFRS 16 har nedskrivningstesterna ändrats så att nyttjanderätterna inkluderats i det redovisade värdet för kassagenererande enheter men inte leaseskulderna.

Koncernens diskontering är baserad på framtida kassaflöden efter skatt och diskonteringsränta efter skatt. Denna diskontering är inte materiellt annorlunda jämfört med en diskontering baserad på framtida kassaflöden före skatt och diskonteringsränta före skatt, som IFRS kräver. I not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål” finns ytterligare upplysningar om nedskrivningstestet avseende goodwill. Antagandena för 2018 återfinns i not C1, ”Immateriella tillgångar” i årsredovisningen för 2018.

• Utveckling av rörelsekapital och investeringsbehov.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

73

C2 Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar 2019

==> picture [531 x 278] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar
Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 6 844 3 372 32 469 871 43 556
Investeringar 81 272 2 650 2 115 5 118
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag –167 173 –317 27 –284
Försäljning/utrangering –568 –346 –2 941 –514 –4 369
Omklassificeringar 369 –24 1 178 –1 523 –
Omräkningsdifferens 196 65 751 39 1 051
Utgående balans 6 755 3 512 33 790 1 015 45 072
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –3 703 –2 948 –22 769 – –29 420
Avskrivningar –406 –203 –2 978 – –3 587
Poster avseende avyttrade bolag 97 12 355 – 464
Försäljning/utrangering 379 323 2 692 – 3 394
Omklassificeringar – 34 –34 – –
Omräkningsdifferens –112 –61 –557 – –730
Utgående balans –3 745 –2 843 –23 291 – –29 879
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –292 –66 –929 – –1 287
Nedskrivningar –56 6 –280 –30 –360
Poster avseende avyttrade bolag 1 – 1 – 2
Försäljning/utrangering 61 19 235 30 345
Omräkningsdifferens –9 –2 –32 – –43
Utgående balans –295 – 43 – 1 005 – – 1 343
Netto bokfört värde 2 715 626 9 494 1 015 13 850
----- End of picture text -----

Kontraktsenliga åtaganden rörande investeringar i materiella anläggnings tillgångar uppgick till SEK 548 (366) miljoner per den 31 december 2019. Under 2019 har nedskrivningar gjorts om SEK 0,4 (0,6) miljarder. Nedskrivning per segment uppgick till Networks SEK 0,2 (0,3) miljarder och Digital Services SEK 0,1 (0,2) miljarder.

Materiella anläggningstillgångar 2018

==> picture [531 x 267] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Maskiner och övriga Övriga inventarier, Pågående nyanläggningar
Byggnader och mark tekniska anläggningar verktyg och installationer och betalda förskott Totalt
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 6 510 3 819 30 614 1 608 42 551
Investeringar 11 124 1 976 1 864 3 975
Poster avseende förvärvade/avyttrade bolag – –11 –116 – –127
Försäljning/utrangering –484 –649 –2 430 –332 –3 895
Omklassificeringar 566 8 1 707 –2 281 –
Omräkningsdifferens 241 81 718 12 1 052
Utgående balans 6 844 3 372 32 469 871 43 556
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –3 529 –3 288 –21 552 – –28 369
Avskrivningar –425 –211 –2 639 – –3 275
Poster avseende avyttrade bolag – 5 71 – 76
Försäljning/utrangering 393 615 1 911 – 2 919
Omklassificeringar – 1 –1 – –
Omräkningsdifferens –142 –70 –559 – –771
Utgående balans –3 703 –2 948 –22 769 – –29 420
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –241 –64 –1 020 – –1 325
Nedskrivningar –119 –22 –427 – –568
Försäljning/utrangering 78 20 557 – 655
Omräkningsdifferens –10 – –39 – –49
Utgående balans –292 –66 –929 – –1 287
Netto bokfört värde 2 849 358 8 771 871 12 849
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

74 Resultat – Noter till koncernens bokslut

C3 Leasing

Koncernen som leasetagare

==> picture [259 x 343] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nyttjanderätter 2019
Lokaler Fordon Annat Totalt
Anskaffningsvärde
Justerad ingående balans på grund
av IFRS 16 9 151 452 126 9 729
Tillkommande nyttjanderätter 2 035 265 – 2 300
Poster avseende förvärvade/avyt-
trade bolag –21 – – –21
Uppsagda kontrakt –127 –29 – –156
Omräkningsdifferens 225 10 – 235
Utgående balans 11 263 698 126 12 087
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans – – – –
Avskrivningar –2 162 –284 –28 –2 474
Poster avseende förvärvade/avyt-
trade bolag 1 – – 1
Uppsagda kontrakt 14 22 – 36
Omräkningsdifferens 21 2 – 23
Utgående balans –2 126 –260 –28 –2 414
Ackumulerade nedskrivningar
Justerad ingående balans på grund
av IFRS 16 –767 – – –767
Nedskrivningar –75 – – –75
Omräkningsdifferens –30 – – –30
Utgående balans –872 – – –872
Finansiell vidareuthyrning
Justerad ingående balans på grund
av IFRS 16 –311 – – –311
Återföring 2 – – 2
Omräkningsdifferens –5 – – –5
Utgående balans –314 – – –314
Netto bokfört värde 7 951 438 98 8 487
----- End of picture text -----

Leaseskulder

Leaseskulderna uppgick i slutet av 2019 till SEK 9 882 miljoner. Löptidsanalys av återstående kontraktsenliga åtaganden per den 31 december, 2019 visas i not F1, ”Finansiell riskhantering” och not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”.

Leasekostnader

De totala leasekostnaderna uppgick under 2019 till SEK 3 576 miljoner, varav avskrivningar SEK 2 474 miljoner, leasekostnader relaterade till tillgångar av lågt värde SEK 194 miljoner, räntekostnader SEK 551 miljoner och variabla leasingavgifter SEK 357 miljoner. Återkommande variabla leaseutgifter är huvudsakligen fastighetsskatt. Huvuddelen av de variabla utgifterna under 2019 hänför sig till bötesbelopp för uppsägning av leasekontrakt i förtid, det vill säga engångskostnader.

Kassautflöde

Kassautföde
	2019
Återbetalningav leaseskulder1)	–2 990
Räntekostnader avseende leaseskulder	–551
Tillgångar av lågt värde som inte inkluderats i leaseskulderna	–194
Variabla leasingavgifter som inte inkluderats i leaseskulderna	–357
Totalt kassautföde	–4 092

1) Inklusive förskottsbetalningar.

Koncernen som leasegivare

Leasing när koncernen är leasegivare består huvudsakligen av vidareuthyrning av lokaler. Dessa leasingavtal varierar i längd från 1 till 8 år.

Ersättningar för operationella vidareuthyrningskontrakt under 2019 uppgick till SEK 124 miljoner och för finansiella vidareuthyrningskontrakt till SEK 56 miljoner. Intäkter från vidareuthyrning under 2019 uppgick till SEK 18 miljoner.

Framtida minimiersättningar per den 31 december 2019 fördelar sig enligt följande:

Framtida minimiersättningar
	Finansiell leasing	Operationell leasing
2020	57	81
2021	59	56
2022	61	34
2023	63	21
2024	64	9
2025 och senare	17	6
Totalt	321	207

Leasing under 2018 (IAS 17)

2018 års betalningar för leasing av tillgångar uppgick till SEK 4 100 miljoner, varav SEK 125 miljoner avser rörlig del och 2018 års leaseersättningar uppgick till SEK 96 miljoner.

Framtida minimiavgifter och minimiersättningar för leasingkontrakt per den 31 december 2018 fördelade sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter­ och ersättningar	Framtida minimileasingavgifter­ och ersättningar
	Framtida minimileasing­	Framtida minimileasing­
	avgifter för leasing­	ersättningar för leasing­
	kontrakt	kontrakt
2019	3 088	105
2020	2 603	100
2021	2 126	101
2022	1 311	98
2023	1 033	97
2024 och senare	3 208	104
Totalt	13 369	605

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

75

Sektion D – Åtaganden

D1 Avsättningar

==> picture [531 x 225] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avsättningar
Omstruk­ Kund­ Leverantörs­ Produkt­ garan­
turering relaterad relaterad tier Övriga Totalt
2019
Ingående balans 3 309 8 916 1 559 363 1 861 16 008
Årets avsättningar 436 1 323 1 641 906 2 866 7 172
Periodens återföringar av outnyttjade belopp –290 –86 –739 –43 –25 –1 183
Negativ effekt på resultaträkningen 5 989
Utbetalt/ianspråktagande under perioden –1 788 –3 247 –1 052 –288 –1 201 –7 576
Omklassificeringar –659 –3 217 –101 – 358 –3 619
Omräkningsdifferens 87 49 1 3 –19 121
Utgående balans 1 095 3 738 1 309 941 3 840 10 923
2018
Ingående balans 4 043 2 642 1 613 158 1 423 9 879
Årets avsättningar 3 539 8 532 214 401 1 024 13 710
Periodens återföringar av outnyttjade belopp –408 –236 –15 –20 –46 –725
Negativ effekt på resultaträkningen 12 985
Utbetalt/ianspråktagande under perioden –4 148 –1 979 –264 –257 –287 –6 935
Omklassificeringar 120 – 10 72 –112 90
Omräkningsdifferens 163 –43 1 9 –141 –11
Utgående balans 3 309 8 916 1 559 363 1 861 16 008
----- End of picture text -----

Avsättningar kommer att variera över tid beroende på affärs- och marknadsmix såväl som teknologiskiften. Riskbedömning av den löpande verksamheten görs varje månad för att identifiera behovet av nya avsättningar eller att återföra belopp. Under vissa år genomför koncernen omstruktureringsåtgärder, vilka kan resultera i att koncernen behöver göra avsättningar. Utifrån denna analys använder ledningen sitt bästa omdöme för att uppskatta avsättningar. Under vissa omständigheter behövs inte längre avsättningen med anledning av ett bättre utfall än förväntat, vilket påverkar avsättningarna genom en återföring. I andra fall kan utfallet vara negativt, vilket resulterar i att kostnaden redovisas i resultaträkningen.

Under 2019 har nya eller tillkommande avsättningar om SEK 7,2 mil jarder lagts upp och SEK 1,2 miljarder har återförts. Under året uppgick utbetalningar till SEK 7,6 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 10,0 miljarder. Under 2020 förväntas totalt cirka SEK 9,3 miljarder att utbetalas.

Av de totala avsättningarna klassificeras SEK 2,7 (5,5) miljarder som långfristiga avsättningar. För ytterligare information, se not A1, ”Väsentliga redovisnings principer” och not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”.

Leverantörsrelaterad

Leverantörsrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för tvister med och garantier till leverantörer. Under 2019 har nya avsättningar om SEK 1,6 miljarder gjorts. SEK 0,7 miljarder har återförts under 2019 med anledning av ett bättre utfall än förväntat. Utbetalningar uppgick under 2019 till SEK 1,1 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 0,9 miljarder. Utbetalningarna för 2020 avseende leverantörsrelaterade avsättningar förväntas uppgå till cirka SEK 1,3 miljarder.

Produktgarantier

Avsättning för produktgarantier baseras på historiska kvalitetsnivåer för etablerade produkter och uppskattningar av kvalitetsnivåer för nya produkter samt kostnaden för att åtgärda de olika fel som förutses. Dessa avsättningar inom kundkontrakt innefattar inte kostnader för tjänster utöver försäkran om att produkten uppfyller överenskomna specifikationer. Sådana kostnader redovisas som separata prestationsåtaganden. Avsättningar om SEK 0,9 miljarder har gjorts. Under 2019 uppgick utbetalningar till SEK 0,3 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 0,3 miljarder. Utbetalningarna av produktionsgarantier för 2020 förväntas uppgå till cirka SEK 0,8 miljarder.

Avsättningar för omstrukturering

Under 2019 gjordes nya avsättningar om SEK 0,4 miljarder och SEK 0,3 miljarder har återförts under året med anledning av ett bättre utfall än förväntat. Strukturella effektiviseringsåtgärder genomförs inom tjänster, tillverkning och leverans, FoU samt försäljning och administration. Utbetalningarna var SEK 1,8 miljarder för helåret jämfört med de förväntade om SEK 2,1 miljarder. Utbetalningarna för helåret avser också nya avsättningar gjorda under året som betalades ut under 2019. Utbetalningarna för 2020 för dessa avsättningar förväntas uppgå till cirka SEK 1,1 miljarder.

Kundrelaterad

Kundrelaterade avsättningar omfattar avsättningar för kunders förlustkontrakt. Under 2019 har nya avsättningar om SEK 1,3 miljarder gjorts för förlustkontrakt där det är sannolikt att förväntade kostnader kommer att överstiga intäkter under den återstående löptiden för dessa kontrakt. SEK 3,2 miljarder har omklassificerats under året till övriga kortfristiga skulder. Utbetalningar uppgick under 2019 till SEK 3,2 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 6,0 miljarder. Huvudorsaken till skillnaden är hänförlig till omklassificeringen under 2019. Utbetalningarna av kundrelaterade avsättningar för 2020 förväntas uppgå till cirka SEK 3,7 miljarder.

Övriga avsättningar

Övriga avsättningar omfattar avsättningar för aktierelaterade ersättningar, rättstvister samt övrigt. Under 2019 har nya av sätt ningar om SEK 2,9 miljarder gjorts (huvudsakligen avsättningar för aktierelaterade ersättningar och rättstvister). Emellertid, som upplyst i not A3, ”Förändringar av redovisningsprinciper” är underliggande tillgångar under operationella leasingkontrakt från 2019 redovisade som nyttjanderätter. Påverkan av denna transaktion var SEK 0,8 miljarder redovisad som en reduktion av avsättningar, omklassificerade till nedskrivning av nyttjanderätter med samma belopp för bägge posterna.

Per den 31 december hänförs SEK 1,9 miljarder (inklusive sociala avgifter) av utgående balans till avsättningar för aktierelaterade betalningar, för ytterligare information, se not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”. Utbetalningar uppgick under 2019 till SEK 1,2 miljarder, jämfört med de förväntade om SEK 0,6 miljarder. Utbetalningarna för 2020 avseende övriga avsättningar förväntas uppgå till cirka SEK 2,4 miljarder.

Ericsson Årsredovisning 2019

76 Resultat – Noter till koncernens bokslut

D2 Ansvarsförbindelser

D2Ansvarsförbindelser
Ansvarsförbindelser
	2019	2018
Ansvarsförbindelser	1 527	1 638
Totalt	1 527	1 638

Koncernens ansvarsförbindelser hänförs främst till pensionsåtaganden, åtaganden avseende kunder och skattetvister hos dotterbolagen. Koncernens ansvarsförbindelser innefattar åtaganden för lån om SEK 27 (26) miljoner som tagits upp av andra bolag.

Alla pågående skattetvister och andra slags tvister har utvärderats. Storleken av och sannolikheten för eventuella kostnader har beaktats och erforderliga avsättningar har gjorts. I not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål”, finns ytterligare upplysningar gällande (i) viktiga källor till bedömningar av osäkerhet och (ii) beslut gällande tillämpade redo visningsprinciper.

Finansiella garantier för tredje part uppgick per den 31 december 2019 till SEK 24 (42) miljoner. Löptid för majoriteten av de utfärdade garantierna sträcker sig till 2020 som längst.

I april 2018 lämnades en stämningsansökan i form av en grupptalan in mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson, bolagets nuvarande vd och CFO samt tre tidigare medlemmar av koncernledningen vid United States District Court for the Southern District of New York. I stämningsansökan görs gällande överträdelser av amerikansk värdepapperslagstiftning, primärt med avseende på redovisning av intäkter och kostnader med anknytning till långsiktiga serviceavtal. I oktober 2018 gav kärandena in en justerad stämningsansökan. I december 2018 yrkade Ericsson om avvisning av stämningen.

I januari 2019 gav kärandena in en andra justerad stämningsansökan. Ericsson yrkade ånyo på avvisning. Den 11 januari 2020 biföll domstolen Ericssons avvisningsyrkande. Samtidigt beredde domstolen kärandena möjlighet att inge en tredje justerad stämningsökan inom trettio dagar. Kärandena gav inte in en justerad stämningsansökan inom den av domstolen förelagda tiden.

I december 2018 stämde Sol IP AT&T, Verizon och Sprint i Eastern District of Texas för påstått intrång i 20 patent som deklarerats för LTE-standarden. Sol IP är ett företag utan verksamhet, en s.k. ”non-practicing entity”. Patenten härrör från Electronics and Telecommunications Research Institute (ETRI), en koreansk forskningsinstitution som finansieras med regeringsstöd. I mars 2019 intervenerade Ericsson i tvisten för att försvara sina produkter mot påståenden om intrång. I december 2019 har Ericsson vid Patent Trial and Appeal Board bestridit att ett antal av patenten var patenterbara. Efter årsskiftet 2019 har Ericsson löst tvisten med Sol IP. Förlikningen innebär att tvisten lösts och inkluderar ett patentlicensavtal mellan Ericsson, Sol IP och ETRI.

För mer information, se not H6, ”Händelser efter räkenskapsårets utgång”.

D3 Ställda säkerheter

D3Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
	2019	2018
Företagsinteckningar1)	5 340	5 328
Banktillgodohavanden	561	353
Totalt	5 901	5 681

1) Se även not G1, ”Ersättningar efter avslutad anställning”.

D4 Kontraktsenliga åtaganden

D4Kontraktsenliga åtaganden	D4Kontraktsenliga åtaganden
Kontraktsenliga åtaganden 2019
(SEK miljarder)	Förfallostruktur <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt
Kort- och långfristiga skulder1) 2)	9,8 15,6 10,5 2,9 38,8
Leasing 3)	2,8 4,1 2,6 2,3 11,8
Övriga långfristiga skulder	0,1 0,7 0,1 1,2 2,1
Inköpsåtaganden4)	10,6 0,6 0,1 – 11,3
Leverantörsskulder	30,4 – – – 30,4
Åtaganden för kundfnansiering 5)	25,9 – – – 25,9
Totalt	79,6 21,0 13,3 6,4 120,3

1) Kort- och långfristiga skulder, inklusive räntebetalningar.

2) Se även not F4, ”Räntebärande skulder”. Räntebetalningar är inte inkluderade.

3) Framtida leasingåtaganden, nominell leasingskuld. Se även not C3, ”Leasing”.

4) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.

5) Se även not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Kontraktsenliga åtaganden 2018	Kontraktsenliga åtaganden 2018
(SEK miljarder)	Förfallostruktur <1 år 1–3 år 3–5 år >5 år Totalt
Kort- och långfristiga skulder1) 2)	2,3 14,0 11,2 6,6 34,1
Operationell leasing 3)	3,1 4,8 2,3 3,2 13,4
Övriga långfristiga skulder	0,4 2,5 0,1 1,3 4,3
Inköpsåtaganden4)	5,7 1,9 0,1 – 7,7
Leverantörsskulder	29,9 – – – 29,9
Åtaganden för kundfnansiering 5)	30,3 – – – 30,3
Totalt	71,7 23,2 13,7 11,1 119,7

1) Inklusive räntebetalningar. Se även not F2, ”Finansiella intäkter och kostnader.”

2) Se även not F4, ”Räntebärande skulder”.

3) Se även not C3, ”Leasing”.

4) Inköpsåtaganden anges som bruttovärden före avdrag för eventuella avsättningar.

5) Se även not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Tabellerna är inte identiska gå grund av införande av IFRS 16 ”Leasingavtal” under 2019.

För information om finansiella garantier, se not D2, ”Ansvarsförbindelser”.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

77

Sektion E – Koncernstruktur

E1 Eget kapital

Aktiekapital 2019

Per den 31 december 2019 hade aktiekapitalet följande sammansättning:

Aktiekapital
			Aktiekapital
Moderbolaget		Antal aktier	(MSEK)
A-aktier		261 755 983	1 309
B-aktier	3 072 395 752		15 363
Totalt	3 334 151 735		16 672

Moderbolagets aktiekapital är indelat i två serier: A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie). A- och B-aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och vinst, men vid omröstning medför A-aktier en röst per aktie och B-aktier en tiondels röst per aktie.

Totalt antal aktier i eget förvar per den 31 december 2019, uppgick till 19 853 247 (37 057 039 år 2018 och 50 265 499 år 2017) B-aktier.

Avstämningav antal aktier
	Aktiekapital
Antal aktier	(MSEK)
Antal utestående aktier 1jan 2019 3 334 151 735	16 672
Antal utestående aktier 31 dec 2019 3 334 151 735	16 672

För ytterligare information om antal aktier, se kapitlet Aktieinformation.

Övriga reserver

Övriga reserver innehåller ackumulerade omräkningsdifferenser, kassaflödessäkring och omvärdering av lån.

Ackumulerade omräkningsdifferenser

Ackumulerade omräkningsdifferenser innefattar alla valutakursdifferenser som uppstår vid omräkning av finansiella rapporter från utländska verksamheter, förändring avseende omräkning av övervärde i lokal valuta, samt omvärdering av skulder som upptagits som säkringsinstrument av en nettoinvestering i en utländsk verksamhet.

Kassaflödessäkring

För mer information se not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Omvärdering av lån

För mer information se not F4, ”Räntebärande skulder”.

Balanserade vinstmedel

I balanserade vinstmedel, inklusive årets resultat, ingår intjänade vinst medel i moderbolaget och dess koncernföretag, samt andel i joint ventures och intresseföretag. I balanserade vinstmedel ingår också:

Omvärderingar relaterade till ersättningar efter avslutad anställning Aktuariella vinster och förluster från erfarenhetsbaserade justeringar och förändringar i aktuariella antaganden, förändringar avseende begränsning av förmånsbestämda tillgångar samt effekten av särskild svensk löneskatt.

Förslag till utdelning

Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman en utdelning för 2019 om SEK 1,50 per aktie (SEK 1,00 för 2018 och 1,00 för 2017).

Innehav utan bestämmande inflytande

Eget kapital i ett dotterbolag ej hänförligt, direkt eller indirekt, till en ägare.

Tillskjutet kapital

Avser eget kapital som är tillskjutet ifrån ägarna. Här ingår överkurser som betalats i samband med emissioner.

==> picture [532 x 255] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga reserver
2019 2018
Reserver för Reserver för
omräknings­ Kassaflödes­ Omvärdering Total övriga omräknings­ Kassa flödes­ Omvärdering Total övriga
SEK miljoner differenser säkringar av upplåning reserver differenser säkringar av upplåning reserver
Justerad ingående balans 893 – 72 965 –1 131 – –91 –1 222
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omklassificeras till peri-
odens resultat
Omvärdering av upplåning på grund av förän-
dring i kreditrisk – – –651 –651 – – 207 207
Skatt på poster som inte kan omklassificeras till
periodens resultat – – 134 134 – – –44 –44
Poster som har eller kan komma att omklas-
sificeras till periodens resultat
Kassaflödessäkringar – –290 – –290 – – – –
Omräkningsdifferenser
Förändringar i omräkningsdifferenser 2 020 – – 2 020 1 988 – – 1 988
Omklassificering till resultaträkningen 54 – – 54 36 – – 36
Skatt på poster som har eller kan komma att
omklassificeras till periodens resultat – 60 – 60 – – – –
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter
skatt 2 074 –230 –517 1 327 2 024 – 163 2 187
Totalresultat för perioden 2 074 –230 –517 1 327 2 024 – 163 2 187
Utgående balans 2 967 –230 –445 2 292 893 – 72 965
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

78 Resultat – Noter till koncernens bokslut

E2 Företagsförvärv/avyttringar

Förvärv/avyttringar

Förvärv

==> picture [260 x 188] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förvärv 2017–2019
2019 2018 2017
Totalt erlagd köpeskilling,
inklusive likvida medel 1 957 1 314 62
Förvärvade nettotillgångar
Kassa och likvida medel 142 94 –
Materiella anläggningstillgångar 353 4 12
Immateriella tillgångar 497 481 101
Investeringar i intresseföretag 101 64 –
Övriga tillgångar 1 357 254 1
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad
anställning –102 – –
Övriga skulder –743 –494 25
Totalt förvärvade nettotillgångar 1 605 403 139
Kostnader som påverkar årets resultat 153 – –
Goodwill 199 911 –77
Totalt 1 957 1 314 62
Förvärvsrelaterade kostnader [ 1)] 85 24 49
----- End of picture text -----

1) Förvärvsrelaterade kostnader ingår i försäljnings- och administrationskostnader i koncernens resultaträkning.

Under 2019 gjorde Ericsson förvärv med en negativ kassaflödeseffekt om SEK 1 815 (1 220) miljoner. De förvärv som presenteras nedan är inte materiella, men Ericsson presenterar informationen för att ge läsaren en sammanfattande bild av gjorda förvärv. Förvärven utgjordes huvudsakligen av:

Kathrein: Den 2 oktober 2019 förvärvade bolaget tillgångar från Kathrein, ett världsledande företag inom antenn och filterteknologi med cirka 4 000 anställda. Kathreins antenn och filter verksamhet har en stark utvecklingsorganisation med omfattande erfarenhet inom design och forskning kombinerat med en stark teknologiportfölj. Förutom att bredda Ericssons antenn och filterportfölj innebär förvärvet också viktig kompentens för vidareutvecklingen av avancerade radionätverksprodukter. Sedan förvärvet har Kathrein verksamheten haft en negativ påverkan med SEK –0,5 miljarder motsvarande –1 procentenhet av segment Networks rörelsemarginal. Balansposterna för att fastställa förvärvsanalysen är preliminära.

CSF: Den 20 augusti 2019 förvärvade bolaget alla aktier i CSF Holdings Inc, ett USA baserat teknologibolag med cirka 25 anställda. CSF stärker iconectivs Business to Consumer (B2C) produktplattform och möjliggör tillväxt inom meddelanden och hantering av avgiftsfria nummer. Balans posterna för att fastställa förvärvsanalysen är definitiva.

ST-Ericsson: Tidigare var ST-Ericsson ett joint venture där Ericsson och ST Micorelectornics hade ett ägarskap om 50/50. Detta joint venture bestod av ett antal legala enheter där de två parterna ägde olika andelar i olika bolag. I december 2019 initierade Bolaget transaktioner för att avveckla den legala ST-Ericsson strukturen genom att förvärva de återstående aktierna i två legala ST-Ericsson bolag. Kostnader om SEK –0,3 miljarder har påverkat resultatet. Bolaget äger nu 100 % av aktierna i dessa två bolag.

För att kunna fastställa en förvärvsanalys måste all relevant information finnas tillgänglig. Exempel på sådan information är slutligt förvärvspris och slutlig ingående balans, vilka kan kvarstå som preliminära under en tid på grund av till exempel justeringar i rörelsekapital, skatt eller beslut från lokala myndigheter.

Avyttringar

==> picture [260 x 181] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avyttringar 2017–2019
2019 2018 2017
Försäljningspris 1 569 [1)] 226 459
Avyttrade nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar 171 55 62
Nyttjanderätter 20 – –
Kapitalandelar i intresseföretag 5 114 –
Immateriella tillgångar 820 30 –
Goodwill – – 45
Övriga tillgångar 96 809 219
Avsättningar inklusive ersättning efter avslutad
anställning 244 –43 –
Övriga skulder –774 –571 –180
Totalt avyttrade nettotillgångar 582 394 146
Nettovinst/-förlust från avyttringar 987 –168 313
Aktier i intresseföretag –1 209 [1)] – –
Kassaflödeseffekt 360 226 459
----- End of picture text -----

1) Försäljningspris inkluderar kassa om SEK 360 miljoner och aktier i intresseföretag om SEK 1 209 miljoner.

Under 2019 genomförde bolaget avyttringar med en kassaflödeseffekt om SEK 360 (226) miljoner. Avyttringarna utgjordes huvudsakligen av:

MediaKind: Den 1 februari 2019 avslutade Bolaget avyttringen av sin MediaKind affär till riskkapitalbolaget One Equity Partners. One Equity Partners är majoritetsägare av verksamheten medan Ericsson har 49 % av aktierna. Efter transaktionen redovisar Ericsson 49 % av resultatet från MediaKind som ”Resultat från andelar i joint ventures och intresseföretag”. Se även not E3, ”Intresseföretag”.

Förvärv 2017–2019

Förvärv 2017–2019
Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
ST-Ericsson	Återstående aktier i ST-Ericsson förvärvades(tidigare ettjoint venture).	dec 2019
Kathrein	Ett Tyskland-baserat företagsom tillhandahåller antenna och flter teknologi.	okt 2019
CSF	Ett USA-baserat teknologibolagkopplat till iconective verksamheten.	aug2019
CENX	Ett USA-baserat tjänsteteknologiföretag.	sep2018
VidScale	Ett USA-baserat företagsom tillhandahåller molnbaserade Content DeliveryNetwork(CDN)lösningar.	mar 2018
Placecast	Ett USA-baserat företag som arbetar med intelligenta lokaliseringsplattformar som använder data
	från telefonoperatörer för att leverera veriferingav målgrupper.	feb 2018
Avyttringar 2017–2019
Företag	Beskrivning	Transaktionsdatum
MediaKind	Avyttringav MediaKind verksamheten	feb 2019
Ericsson Local Services AB(LSS)	Avyttringav Local Services AB med verksamhet i Sverige.	aug2018
Excellence Field Factory	Avyttringav spanska fbertjänsteverksamheten.	jun 2018
Power Modules	Avyttringav Power Modules verksamheten.	sep2017

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

79

E3 Intresseföretag

==> picture [259 x 104] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kapitalandelar i intresseföretag
2019 2018
Ingående balans 611 624
Investeringar 1 310 64
Resultatandel –335 58
Skatter –5 –5
Utdelningar –66 –30
Avyttrad verksamhet –5 –114
Omräkningsdifferens 55 14
Utgående balans 1 565 611
----- End of picture text -----

Den 1 februari 2019 avyttrades 51 % av MediaKind. Efter den transaktionen äger koncernen 49 % av MediaKind med en investering på SEK 1,2 miljarder. Koncernens andel i MediaKinds resultat var SEK –0,4 miljarder och den återstående investeringen är SEK 0,8 miljarder. Koncernen har lånat ut SEK 0,2 miljarder till MediaKind.

Ericsson Årsredovisning 2019

80 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Sektion F – Finansiella instrument

F1 Finansiell riskhantering

Koncernens hantering av finansiella risker regleras i en policy godkänd av styrelsen. Styrelsen är ansvarig för att övervaka koncernens kapitalstruktur och finansförvaltning, godkänner vissa ärenden som rör t ex investeringar, kundfinansieringsåtaganden, garantier och upplåning, samt övervakar löpande exponeringen med avseende på finansiella risker.

För koncernen bedöms det vara viktigt att ha en robust finansiell position med kreditbetyg ”investment grade”, låg skuldsättning och en god likviditet. Detta ger finansiell flexibilitet och oberoende att fungera och styra variationer av rörelsekapitalbehov samt att kunna tillvarata affärsmöjligheter.

Koncernens övergripande kapitalstruktur ska främja de finansiella målen. Förvaltningen av kapitalstrukturen syftar till att skapa balans mellan eget kapital, lånefinansiering och likviditet så att bolaget säkrar finansiering av verksamheten till en rimlig kapitalkostnad. Vanlig upplåning kompletteras med bindande kreditfaciliteter för att skapa större handlingsutrymme att hantera oförutsedda finansieringsbehov. Koncernen eftersträvar att leverera starkt fritt kassaflöde.

Koncernen har följande kapitalmål:

• Starkt kassaflöde före fusioner och förvärv (M&A)

• Positiv nettokassa

• Erhållna kreditbetyg ”Investment grade” från Moody’s (Baa3), Standard & Poor’s (BBB-) och Fitch (BBB-).

Kapitalmålsrelaterad information, SEK miljarder
		2019	2018
Fritt kassaföde före M&A		7,6	4,3
Positiv nettokassa		34,5	35,9
Kreditbetyg
Fitch	BBB-, stabil		BBB-, stabil
Standard & Poor’s	BB+,positiv		BB+, stabil
Moody’s	Ba2,positiv		Ba2, stabil

Moody’s meddelade i juli 2019 att de hade ändrat sin framtida bedömning för Corporate Credit Rating från stabil till positiv. I september 2019 meddelade Standard & Poor’s (S&P) att de hade ändrat sin framtida Corporate Credit Rating bedömning från stabil till positiv.

Koncernen har en central Treasury och Customer Finance funktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och bindande kreditfaciliteter, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Den arrangerar också lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att minimera åtagande mot koncernen. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så tillhandahåller eller garanterar moderbolaget säljkrediter. Den centrala funktionen övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Koncernen klassificerar finansiella risker som:

• Valutarisk

• Ränterisk

• Kreditrisk

• Likviditetsrisk

• Refinansieringsrisk

• Marknadsprisrisk i egna och andra noterade eget kapitalinstrument.

Styrelsen har fastställt risklimiter för exponering mot valuta- och ränte risker samt mot politiska risker i vissa länder.

Valutarisk

Koncernen är en multinationell koncern med intäkter i huvudsak utanför Sverige. Intäkter och nedlagda kostnader är till stor del genererade i andra valutor än SEK. Koncernens resultat påverkas därför av valutafluktuationer. Koncernens finansiella rapporter presenteras i SEK. Förändringar i valutakurserna mellan valutor som påverkar dessa rapporter påverkar jämförbarheten mellan perioderna.

Enskilda rader, främst fakturering, påverkas av omräkningsexponering som uppstår vid omräkning av utländska dotterbolags finansiella rapporter i andra valutor till SEK. Enskilda rader och lönsamhet, såsom rörelseresultat, påverkas av transaktionsexponering som uppstår när finansiella tillgångar och skulder, främst kundfordringar och leverantörsskulder, redovisas och sedan omvärderas på grund av ändrade valutakurser.

I tabellen nedanför presenteras nettoexponeringen för de största valutornas påverkan på faktureringen, och också nettotransaktionsexponeringen för dessa valutors påverkan på lönsamhet.

Valutaexponering, SEK miljarder

==> picture [259 x 120] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Omräk­ Trans­ Fakturering Netto trans­
Expone rings­ nings­ aktions­ netto­ Nedlagda aktions­
valuta exponering exponering exponering kost nader [1)] exponering
USD 72,4 34,2 [2)] 106,6 –11,3 22,9
EUR 26,2 9,3 35,5 –5,4 3,9
CNY 12,6 –0,1 12,5 –8,0 –8,1
INR 8,2 –0,2 8,0 –1,8 –2,0
AUD 7,5 –0,3 7,2 3,0 2,7
JPY 8,5 – 8,5 4,6 4,6
BRL 5,8 – 5,8 0,8 0,8
SAR 6,7 0,8 7,5 3,2 4,0
GBP 6,0 –0,7 5,3 0,8 0,1
----- End of picture text -----

1) Transaktioner i utländsk valuta – intern försäljning, interna inköp och externa inköp.

2) Transaktionsexponering under 2019 inkluderar inte volym i kassaflödessäkringen. Baserat på utestående kassaflödessäkringsvolym vid årets slut, kommer den säkrade försäljningsvolymen inträffa under 2020 och 2021 med USD 517 miljoner respektive USD 176 miljoner.

Omräkningsexponering

Omräkningsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader i utländska bolag när konvertering sker till SEK vid konsolidering. Dessa exponeringar kan inte adresseras med säkringsaktiviteter.

Transaktionsexponering

Koncernen beaktar tre huvudaspekter vad gäller transaktionsexponering.

a) Transaktionsrisk påverkan på nettoomsättning och rörelseresultat

Transaktionsexponering avser fakturering och nedlagda kostnader för fakturerade varor och tjänster i andra valutor än det individuella dotterbolagets valuta. Valuta risken är så långt det är möjligt koncentrerad till de svenska dotterbolagen, främst Ericsson AB, genom att försäljning till utländska dotterbolag antingen sker i kundernas funktionella valuta, EUR eller USD. Denna transaktionsrisk kan säkras, även om det bara görs för väsentliga kassainflöden eller utflöden som är högst sannolika.

Koncernen har identifierat vissa försäljningskontrakt där fluktuationer i valutakursen för USD/SEK väsentligt skulle påverka nettoomsättning och rörelseresultat. Dessa kontrakt är fleråriga med högst sannolika betalningar vid bestämda tidpunkter noterade i USD.

Styrelsen har givit koncernen ett mandat att säkra mellan 0 %–100 % av sin exponering upp till tre år i förskott. Detta mandat instruerar treasury funktionen att säkra en större procentsats av denna exponering till förmånligare kurser medan säkrande med en lägre procentsats av denna exponering ska göras vid mindre fördelaktiga kurser i enlighet med en definierad skala.

Säkringsredovisning tillämpas där koncernen tecknar valutaterminskontrakt, vilka matchar villkoren för valutaexponeringen så nära som möjligt, och definierar dem som säkringsinstrument. Säkringsineffektivitet förväntas bli minimal, men kan uppstå beroende på skillnader i betalningstidpunkter för kassaflöden mellan säkrade poster och säkringsinstrumenten.

För vidare information om redovisningsprinciperna, se not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

81

Not F1, forts.

b) Transaktionsexponering i individuell balansräkning

Enligt koncernens policy ska dotterbolagens transaktionsexponering (t ex kundfordringar och leverantörsskulder vilka omvärderas med hänsyn till förändring i valutakurser) vara säkrade fullt ut. Valutakursexponeringar rörande balansposter säkras genom nettning av balanser eller derivat. Valutakursexponeringar hanteras netto och dess effekter presenteras netto inom finansiella intäkter och kostnader. Det här definieras inte som säkringsredovisning.

c) Valutaexekveringsrisk i Ericsson AB (EAB)

Eftersom balansräkningssäkring görs netto månadsvis, exponeras en väsentlig volatilitet i USD säkringsvolymer i EAB till valutaexekveringsrisk. För att sprida denna risk över året, säkras varje månad 14 % av de kommande sex månadernas prognosticerade försäljning och inköp i EAB. Tidigare år säkrades 7 % av de kommande prognosticerade 12 månaderna. De säkrade volymerna finansieras genom interna lån från moderbolaget, vilka inte är säkrade och därför är omvärderingens påverkan av lånet redovisat i finansiella intäkter och kostnader när de uppkommer.

Känsligheten för valutaeffekter är beroende av valutakursförändringar, prognoser och säsongsvariation. USD är den enda valuta som säkras och vid årsskiftet skulle en förändring av valutakurserna med 0,25 SEK/USD påverka finansiella intäkter och kostnader med uppskattningsvis SEK 110 miljoner. Resultat från realisering och omvärdering av dessa lånekontrakt uppgick till SEK –412 miljoner och SEK 160 miljoner för respektive område under 2019.

Ränterisk

Koncernen är exponerat för ränterisker på grund av att vissa balansposters marknadsvärde fluktuerar och på grund av förändringar av ränteintäkter och räntekostnader.

Känslighetsanalys

Koncernen använder VaR-metoden för att mäta valutarisk och ränterisk i de portföljer som förvaltas av den centrala Treasury funktionen för finansförvaltning. Med hjälp av denna statistiska metod beräknas den största möjliga förlust med en viss sannolikhetsgrad under en bestämd tidsperiod. För VaRmätningen har koncernen valt ett konfidensintervall på 99 % och en dags tidshorisont. Den dagliga VaR-mätningen görs med marknadsvolatiliteter och korrelationer baserade på dagliga historiska data det senaste året.

Treasuryfunktionen verkar under två mandat. Inom kassaförvaltningen kan den såväl avvika från rörlig ränta på nettokassan som att ta valutapositioner med en sammantagen risk om maximalt SEK 45 miljoner VaR med 99 % konfidensintervall och en dags tidshorisont. Genomsnittligt VaR för 2019 uppgick till SEK 20,6 (12,8 ) miljoner. Inga VaR-limiter överskreds under 2019.

Inom ”Asset and Liability management” verksamheten hanteras ränterisken genom att matcha fast respektive rörlig ränta i räntebärande poster i balansräkningen. Koncernens policy är att känsligheten för en förändring om 1 baspunkt, på matchande räntebärande tillgångar och räntebärande skulder, inklusive derivat, får uppgå till SEK 10 miljoner. Den genomsnittliga exponeringen under 2019 var SEK 1,3 (1,8) miljoner per baspunkt

Känslighetsanalyspå ränteökningom	Känslighetsanalyspå ränteökningom	1 baspunkt, SEK	1 baspunkt, SEK	miljoner1)
		3–12
	< 3 mån	mån	1–3 år	3–5 år	>5 år	Totalt
Räntebärande tillgångar	–	–	–3	–2	–1	–6
Räntebärande skulder2)	–	–	3	3	–	6
Derivat	1	1	–2	–1	1	–
Totalt	1	1	–2	–	–	–

1) Exklusive förändring i kreditrisk som rapporteras via OCI.

2) Upplåning är inkluderad eftersom den är hänförlig till verkligt värde via resultaträkningen.

Utestående derivat

Utestående derivat

					Relaterade
					ej avräknade
	2019 Valutaderivat	Redovisat bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	belopp – placeringar	Netto
	Tillgångar	155	–54	101	–	101
	Skulder	–885	54	–831	1) 539	–292
	Räntederivat Tillgångar	77	–36	41	–	41
	Skulder	–201	36	–165	–	–165

1) Valutaderivat SEK 290 miljoner, definierade som kassaflödessäkring, är inkluderade i Övriga kortfristiga skulder.

Utestående derivat

		Redovisat			Relaterade ej avräknade belopp –
	2018	bruttovärde	Avräkning	Nettovärde	placeringar	Netto
	Valutaderivat
	Tillgångar	319	–44	275	–	275
	Skulder	–637	44	–593	–	–593
	Räntederivat Tillgångar Skulder	161 –327	–33 33	128 –294	– –	128 –294

Under 2019 ingick koncernen i ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA för vissa ”cross-currencies” derivat. ”Cash collaterals” (kassa ställd som säkerhet) under CSA redovisas som kortfristiga räntebärande placeringar respektive kortfristig upplåning.

Koncernen innehar följande räntederivat definierade som säkringsinstrument:

Valutaderivat
2019	< 1 år	1–3 år	Totalt
Nominellt värde(miljoner USD)	517	176	693
Genomsnittlig terminskurs (SEK/
USD)	9,13	8,92	–

Säkringskvoten är 1:1 och förändringar i terminskursen har definierats som säkringsrisk. Förändring av verkligt värde för säkringsinstrumentet jämförs med förändringen av verkligt värde för den säkrade posten. Det lägre beloppet redovisas över övrigt totalresultat (OCI). Om förändringen av verkligt värde för säkringsinstrumentet är högre så beaktas överstigande verkligt värde beloppet som ineffektiv säkring och redovisas som valutaeffekter vinster/förluster, netto. Vid intäktsföring av säkrad nettoomsättning omförs det ackumulerade beloppet av säkringsreserven från övrigt totalresultat (OCI) som en omklassficeringsjustering och redovisas i nettoomsättning.

Se not E1, ”Eget kapital” rörande förändringar kassaflödessäkringsreserven. Ingen säkrad nettoomsättning redovisades under 2019, sålunda så blev inget belopp upplöst i säkringsreserven i övrigt totalresultat (OCI). Ingen ineffektivitet redovisades i resultaträkningen 2019.

Kreditrisk

Kreditrisk är uppdelad i tre kategorier; kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar, kre ditrisk avseende kundfinansiering samt finansiell kreditrisk, se not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Ericsson Årsredovisning 2019

82 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Not F1, forts.

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar

Kreditrisk i kundfordringar och kontraktstillgångar regleras genom en policy som är obligatorisk att följa för samtliga bolag inom koncernen. Syftet med policyn är att:

• Undvika kreditförluster genom att etablera standardrutiner för kredithantering hos samtliga bolag inom koncernen

• Säkerställa övervakning samt vidta åtgärder mot kunder i händelse av uteblivna betalningar

• Säkerställa en effektiv kredithantering inom koncernen och därigenom förbättra det genomsnittliga antalet kreditdagar samt förbättra kassa flödet

• Ange eskaleringsväg samt processer för godkännande av kundkreditlimiter.

Samtliga kunder genomgår en regelbunden kreditbedömning. Genom systemfunktionaliteten för kredithantering görs en kredit kontroll varje gång en försäljningsorder eller en faktura skapas i affärs systemet. Denna kontroll baseras på den kreditrisk som är definierad för varje kund. Kredit spärrar uppkommer om förfallna kundfordringar är högre än godkänd nivå. För att upphäva en kreditspärr krävs vederbörligt godkännande.

Remburser används som en metod för att säkra betalningar från kunder verksamma i nya marknader, särskilt på sådana marknader där det råder instabila politiska och/eller ekonomiska förhållanden. Genom att banker bekräftar remburserna begränsar bolaget den politiska och kommersiella kreditriskexponeringen.

Nedskrivning av kundfordringar och kontraktstillgångar

Kundfordringar och kontraktstillgångar utvärderas under en gemensam modell med avseende på nedskrivningsbehov. Koncernen har dragit slutsatsen att kreditrisk i stora drag är beroende av både risk i landet där kunden har sitt säte (med andra ord möjlighet att göra betalningar över nationsgräns) liksom kundens betalningshistorik. Förväntade kreditförluster beräknas med hjälp av en matris för avsättningar, vilken specificerar en fast procentsats, vilken är beroende av antalet dagar efter förfall och landriskbedömning. Värdering av landriskbedömning är beroende av de bedömningar som används av alla exportkredinstitut inom OECD. Procentsatserna definierade i matrisen baseras på förluster i tidigare perioder för dessa kundgrupper. Dessa procentsatser justeras för nuläge samt ledningens förväntningar om förändringar av politiska risker och betalningsbeteende i framtiden. Avsättningsprocenten är högre i högriskländer jämfört med lågriskländer och också högre för belopp som förblir obetalda under en längre tid. Det förekom inga väsentliga förändringar av modellen under året.

Kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick tillsammans till SEK 55 240 (64 350) miljoner per den 31 december 2019. Reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar uppgick per 31 december 2019 till SEK 2 983 (4 123) miljoner. Nedskrivningarna minskade 2019 på grund av ökade betalningar från kunder och resulterade i en avsevärd minskning av förfallna fordringar. Koncernens nedskrivningar har historiskt varit låga. Under året skrevs SEK 382 (890) miljoner av med anledning av att koncernen inte hade någon rimlig förväntan att få betalt. Av dessa nedskrivningar är SEK 0 (61) miljoner fortfarande föremål för indrivning.

Rörelser avseende reserver för osäkra kundfordringar och kontraktstillgångar

==> picture [260 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ingående balans 4 123 4 575
Minskning (–)/ökning (+) av reserv –737 420
Nedskrivningar –382 –890
Omräkningsdifferens –21 18
Utgående balans [1)] 2 983 4 123
----- End of picture text -----

1) Av vilka SEK 0 (15) miljoner avser kontraktstillgångar.

Fördelningen av kundfordringar och kontraktstillgångar följer fördelningen väl av koncernens omsättning, se not B1 ”Segmentsinformation”. De tio största kunderna representerar 49 % (53 %) av de totala kundfordringarna och kontraktstillgångarna under 2019.

	Åldersanalys av bruttovärde Dagar efter förfall Låglandrisk Medium land risk Höglandrisk Totalt förfallet	per riskkategoriper 1–90 91–180 1 347 125 891 725 583 365 2 821 1 215	31 december, 181–360 127 600 217 944	2019 >360 313 819 1 315 2 447	Totalt 1 912 3 035 2 480 7 427

Kreditrisk avseende kundfinansiering

Samtliga större åtaganden avseende kundkrediter görs endast efter godkännande enligt styrelsens arbetsordning och gällande beslutsordning för kreditbeslut.

En kreditriskvärdering görs för varje enskild kredit i syfte att fastställa en kreditvärdering (för politisk och kommersiell risk) innan beslut fattas om att godkänna ett nytt kundfinansieringsåtagande. Kreditriskanalysen genomförs med hjälp av en värderingsmodell och därmed fastställs den politiska kreditrisknivån på samma sätt som av exportkreditinstituten inom OECD. Den kommersiella kreditrisken värderas genom att analysera ett stort antal parametrar, vilka kan antas ha en påverkan på nivån för den framtida kommersiella kreditriskexponeringen. Den använda modellen för att fastställa en kreditvärdering genererar även ett förslag till intern prissättning av risk, uttryckt som en riskmarginal per annum utöver refinansieringskostnaden. Den referensprissättning, som modellen är baserad på, verifieras regelbundet med hjälp av information från exportkreditinstituten och den gällande prissättningen i banklånemarknaden för strukturerade finansieringar. Målet är att den internt bestämda riskmarginalen alltid skall motsvara den faktiska bedömda risken och att denna prissättning ska ligga så nära som möjligt en aktuell marknadsprissättning. Kreditvärderingen för varje enskild kredit omprövas regelbundet.

Per den 31 december 2019 uppgick bolagets totala utestående exponering avseende kundfinansiering till SEK 5 924 (4 247) miljoner. Det redovisade värdet av dessa tillgångar var per den 31 december 2019, SEK 3 756 (2 883) miljoner, vilket motsvarar den maximala kreditrisken. Kundfinansiering arran geras för infrastrukturprojekt på olika geografiska marknader. Per den 31 december 2019 hade bolaget totalt 80 (94) utestående kundkrediter som har arrangerats eller garanterats av bolaget. De fem största kundkreditåtagandena utgjorde 69 % (62 %) av den totala kreditexponeringen under 2019. Per den 31 december 2019 utgjorde Mellanöstern och Afrika 49 % (57 %) av utestående exponering medan Sydostasien, Oceanien och Indien utgjorde 29 % (15 %). Vidare hade bolaget vid årsskiftet outnyttjade kreditåtaganden upp gående till SEK 25 854 (30 270) miljoner.

Säkerheter för kundkrediter kan innefatta pantsatt utrustning, pantsättningar avseende vissa av låntagarens tillgångar och pantsättning av aktier i operativt bolag. Om tredje parts risktäckning finns tillgänglig, tas sådan normalt sett i anspråk. Med ”tredje parts risktäckning” avses att en finansiell betalningsgaranti för täckning av kreditrisken har lämnats av en bank, ett exportkreditinstitut eller någon annan finansiell institution med täckning för kreditrisken. Kreditrisktäckning via tredje part kan även erhållas via försäkringsbolag. Alla sådana institutioner har fått ett kreditbetyg om åtminstone ”investment grade”. Det kan också vara en transferering av kreditrisken genom ett så kallat ”sub participation arrangement” med en bank, varvid hela kreditrisken och refinansieringen övertas av en bank för den del som banken täcker.

Information om garantier relaterade till kundfinansiering redo visas i not D2, ”Ansvarsförbindelser”.

Nedanstående tabell visar bolagets utestående kundkrediter per den 31 december 2019 och 2018.

Utestående kundfinansieringsexponeringar[1)]

==> picture [260 x 80] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Verkligt värde av kundfinansieringskrediter 3 756 2 883
Finansiella garantier för tredje part 24 42
Upplupen ränta 14 21
Maximala kreditrisken 3 794 2 946
Avdrag för risktäckning från tredje part –309 –331
Bolagets riskexponering med avdrag för risktäckning från
tredje part 3 485 2 615
----- End of picture text -----

1) Tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut 83

Not F1, forts.

Bedömning av verkligt värde för kundfinansieringsfordringar Kundfinansieringskrediter redovisas till sitt verkliga värde och klassificeras enligt nivå 3 i hierarkin för att fastställa detta värde. Kundfinansieringsenheten på Ericsson Credit AB som rapporterar till ”Head of Group Treasury and Customer Finance” har etablerat en process för bedömning av verkligt värde. Den kvartalsvisa kreditbedömningen använder en intern modell för att fastställa kommersiell rating för varje kredit samt för att beräkna verkligt värde. Modellen är baserad på extern kreditvärdering, politisk risk, landrisk och bankernas prissättning. Regelbunden uppföljning av kundens betalningshistorik är också en del av den interna bedömningen. Nettoeffekten av gjorda omvärderingar påverkade resultaträkningen negativt med SEK 804 (1 073) miljoner varav SEK 804 (1 073) miljoner relaterar till krediter som innehas per den 31 december 2019. Omvärderingarna presenteras som försäljnings- och administrationskostnader varav merparten härrör till Indien och Mellanöstern, särskilt Iran och Irak.

Kundfnansieringavstämningav verkligt värde
Ingående balans Tillkomna krediter	2019 2 884 29 732	2018 3 931 6 100
Försäljning/Återbetalning	–28 032	–6 200
Omvärdering	–804	–1 073
Omräkningsdifferens	–24	126
Utgående balans	3 756	2 884
varav långfristig	2 262	1 180

På grund av ökningen i utbyggnad av 5G detta år har efterfrågan på kundfinansieringslösningar ökat. Största delen av sådan finansiering har framgångsrikt blivit överförd till banker och därför har balansen av kundfinansieringsfordringar förblivit låg.

Finansiell kreditrisk

Finansiella instrument medför en risk att motparten inte har möjlighet att fullgöra sina betalningsåtaganden. Denna exponering uppstår vid investe ringar i likvida medel, räntebärande placeringar och i samband med derivat positioner med ett positivt orealiserat resultat mot banker och andra motparter.

Koncernen minskar dessa risker genom att placera likviditet främst i värdepapper som statsskuldväxlar, statsobligationer, företagscertifikat och säkerställda bostadsobligationer (se nedan avsnittet Likviditetsrisk). Separata kreditlimiter har tilldelats varje motpart för att minska riskkoncentrationen. Alla derivattransaktioner omfattas av ISDA kvittningsavtal för att begränsa kreditrisken. För ”cross country swaps” har ett Credit Support Annex (CSA) till ISDA tecknats för att ytterligare reducera kreditrisken genom att veckovis byta kontanta säkerheter i förhållande till marknadsvärde. Koncernen har också flyttat några derivatexponeringar till ”clearing” motparter med dagliga regleringar av marginaler.

Per den 31 december 2019 var kreditrisken i avistainstrument lika stor som instrumentens bokförda värde. De förväntade kreditförlusterna på likvida medel och räntebärande placeringar klassificerade som upplupet anskaffningsvärde var inte materiella. Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till SEK 0,1 (0,4) miljarder.

Överföring av finansiella tillgångar

Överlåtelser där bolaget har fortsatt engagemang

Under 2019 tillkom ej några nya finansiella tillgångar där koncernen har fortsatt engagemang. Under 2016 togs finansiella tillgångar bort ur balansräkningen där bolagets har fortsatt engagemang. Ett återköp av dessa tillgångar skulle uppgå till SEK 207 miljoner vid slutet av 2018. Detta kontrakt avslutades under 2019.

Likviditetsrisk

Bolaget minimerar likviditetsrisken genom att bibehålla en tillräcklig kassa, centraliserad kassaförvaltning, placeringar i mycket likvida räntebärande instrument och genom att ha tillräckliga bindande kreditlöften för att täcka potentiella finansieringsbehov. För information om avtalsenliga skyldigheter, se not D4, ”Kontraktsenliga åtaganden”. Den nuvarande kassan anses vara tillräcklig för att täcka alla kortfristiga likviditetsbehov.

Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar

==> picture [260 x 241] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Rating
2019 eller likn. < 3 M 3–12 M 1–5 Y > 5 Y Totalt
Total bank 35 006 309 1 – 35 316
Andra finansiella institut 294 – – – 294
Typ av emmitent/
motpart:
Bank 441 213 – – 654
Stater AAA 4 028 1 590 8 361 906 14 885
Företag A2/P2 5 305 – – – 5 305
Bostadsinstitut AAA 278 3 832 11 088 – 15 198
Andra finansiella institut A2 490 50 – – 540
Derivativ 4 3 135 – 142
45 846 5 997 19 585 906 72 334
Rating
2018 eller likn. < 3 M 3–12 M 1–5 Y > 5 Y Totalt
Banker 32 241 439 7 1 32 688
Typ av emmitent/
motpart:
Stater AAA 7 558 2 269 7 697 947 18 471
Företag A2/P2 2 151 1 – – 2 152
Bostadsinstitut AAA – 200 15 168 314 15 682
Derivat 242 46 10 105 403
42 192 2 955 22 882 1 367 69 396
----- End of picture text -----

De finansiella instrumenten klassificeras som tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultatet eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK, förutom om det finns motsvarande upplåning i EUR.

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, inklusive lease skulder, per avtalsenlig löptid.

==> picture [260 x 127] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 < 1 Y 1–3 Y 3–5 Y > 5 Y Totalt
Leverantörsskulder 30 403 – – – 30 403
Leasingskulder 2 766 4 122 2 591 2 291 11 770
Lån och krediter 9 439 15 197 10 245 2 815 37 696
Derivatskulder 355 549 35 57 996
42 963 19 868 12 871 5 163 80 865
2018 < 1 Y 1–3 Y 3–5 Y > 5 Y Totalt
Leverantörsskulder 29 883 – – – 29 883
Lån och krediter 2 255 13 722 10 735 6 413 33 125
Derivatskulder 300 148 416 23 887
32 438 13 870 11 151 6 436 63 895
----- End of picture text -----

Refinansieringsrisk

Refinansieringsrisken är risken att bolaget inte kan refinansiera sina utestående skulder till acceptabla villkor, eller överhuvudtaget, vid en given tidpunkt.

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften.

Finansieringsprogram[ 1)]

	Finansieringsprogram1)
		Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
	Obligationslåneprogram EMTN
	(USD miljoner)	5 000	1 429	3 571
	SEC registreratprogram(USD miljoner)	2)	1 000	–

1) Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifika finansiella nyckeltal.

2) Programbeloppet obestämt.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

84

Not F1, forts.

I oktober 2019 ingick koncernen ett avtal med Europeiska Investeringsbanken innefattande en kreditfacilitiet i flera valutor till ett värde motsvarande EUR 250 miljoner. Förfallodatumet för kreditfaciliteten bestäms vid tidpunkt för utbetalning och kan bli upp till sju år efter utbetalningsdatum. Avtalet kommer att stödja forsknings- och utvecklingsaktiviteter för 5G.

Bindande kreditlöften
	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i fera valutor(USD miljoner)	2 000	–	2 000
European Investment Bank (EIB)
kreditfacilitet(EUR miljoner)	250	–	250

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde

Koncernens finansiella instrument värderade till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering då värderingen av dessa tillgångar baseras på noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar. Undantaget till dessa är:

• OTC derivat med ett bruttobelopp på SEK 0,2 (0,5) miljarder avseende tillgångar och ett bruttobelopp på SEK 1,1 (1,0) miljarder avseende skulder värde rades baserat på referens till övrig marknadsdata som valutor eller räntor. Dessa värderingar faller under nivå 2 värderingar definierade enligt IFRS.

• Ägande av andra företag och övriga finansiella investeringar där bolaget varken har kontroll eller signifikant inflytande. Redovisat belopp uppgår till SEK 2,6 (2,5) miljarder. Omvärderingsvinst/-förlust är SEK 0(0) miljarder under året. Dessa tillgångar, klassificerade som nivå 3 tillgångar i värderings hänseende, har värderats baserat på beräknade nyttjandevärden.

• Kundfinansieringskrediter klassificeras som nivå 3 tillgångar för värderingssyften och har värderats i enlighet med den ovan beskrivna modellen under ”Kreditrisk avseende kundfinansiering”.

• Kundfordringar klassificeras som nivå 3 tillgångar för värderingssyften. Per definition har de en löptid understigande 180 dagar. Därför bedöms bruttovärdet reducerat med nedskrivningar för befarade förluster vara lika med verkligt värde.

Finansiella instrument redovisade till annat än verkligt värde

Finansiella instrument, till exempel likvida medel, räntebärande placeringar, upplåning och leverantörsskulder redovisas till upplupet anskaffningsvärde som anses motsvara verkligt värde. Om ett marknadspris inte finns tillgängligt och den ränte exponering och kreditspreadar som påverkar värdet är obetydliga, anses det redovisade värdet utgöra en rimlig uppskattning av det verkliga värdet.

Marknadsprisrisk avseende egna aktier och andra noterade eget kapitalinstrument

Genom aktiesparprogram för anställda och aktiebaserade ersättningar till styrelsen är bolaget exponerat mot utvecklingen av sin egen aktiekurs. Vissa av planerna är aktiereglerade och vissa är kontantreglerade, vilket ges ytterligare upplysningar om i not A1, ”Väsentliga redovisnings principer” och i not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

Aktierelaterade program för anställda

Åtagandet att leverera aktier i enlighet med aktiesparprogrammet och Long-term Variable Compensation Program (LTV) 2017 för Executive Leadership Team säkras genom eget innehav av B-aktier. Kassaflödesexponeringen är fullt säkrad genom eget innehav av B-aktier, som kan säljas för att täcka betalningar hänförliga till sociala avgifter. Åtagandet att leverera aktier i enlighet med aktiesparprogrammet under Long-term Variable Compensation Program (LTV) 2018 och 2019 för Executive Leadership Team säkras genom ett utbyte av tillgångar med en tredje part, under vilken den tredje parten skall, under eget namn, köpa och överföra B-aktier till anställda som omfattas av dessa program. En förändring av priset per aktie kommer resultera i en förändring av de sociala kostnaderna, som motsvarar en risk gentemot resultaträkningen.

Kontantreglerade planer för anställda och styrelsen

Rörande det syntetiska aktieprogrammet (kontantreglerat program såsom definierat i IFRS 2) till styrelseledamöter och kontantreglerade planer till anställda så är bolaget exponerat för risk i relation till sin egen aktiekurs, både avseende kompensationskostnader och sociala avgifter. Skyldigheten att betala ersättningar till styrelsen enligt syntetiska aktiebaserade ersättningar och de anställda täcks av en avsättning i balansräkningen.

För vidare information om aktiesparprogrammet LTV, de kontantreglerade planerna till de anställda och syntetiska aktie baserade ersätt ningar till styrelsen, se not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

==> picture [532 x 197] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella instrument, redovisat värde
Ränte­ Leve ­ Övriga Övriga Övriga
Kund­ Kund­ bärande Likvida ran törs ­ finansiella kortfristiga kortfristiga
SEK miljarder finansiering [1)] fordringar placeringar medel Upplåning [2)] skulder tillgångar fordringar skulder 2019 2018
Not B6 B6 F3 H3 F4 B8 F3/B7 B7 B9
Tillgångar värderade till
verkligt värde via
resultaträkningen 3,8 26,6 23,9 1,4 1,3 57,0 51,2
Tillgångar värderade till
upplupet anskaffningsvärde 0,5 3,8 0,2 4,5 4,6
Tillgångar värderade till
verkligt värde via övrigt
totalresultat (OCI) 43,1 43,1 51,2
Finansiella skulder
värderade till verkligt värde –35,9 –35,9 –30,7
Finansiella skulder
värderade till verkligt värde
– innehas för handel –1,0 –1,0 –0,9
Finansiella skulder
värderade till upplupet
anskaffningsvärde –1,8 –30,4 –32,2 –32,3
Totalt 3,8 43,1 27,1 27,7 –37,7 –30,4 1,6 1,3 –1,0 35,5 43,1
----- End of picture text -----

• 1) Av vilken långfristiga kundfinansieringsfordringar om SEK 2 262 miljoner och kortfristiga kundfinansieringsfordringar om SEK 1 494 miljoner.

2) Av vilken långfristig upplåning om SEK 28 257 miljoner och kortfristig upplåning om SEK 9 439 miljoner.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

85

F2 Finansiella intäkter och kostnader

==> picture [531 x 245] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Finansiella intäkter och kostnader [1)]
2019 2018 2017
Avtalsenlig ränta på finansiella tillgångar 1 395 580 472
Varav på finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde 591 422 353
Omvärdering vinster/förluster på finansiella tillgångar, netto –100 –429 –522
Finansiella intäkter 1 295 151 –50
Avtalsenlig ränta på finansiella skulder –1 392 –1 430 –1 144
Varav på finansiella skulder värderade till upplupet anskaffningsvärde –302 –474 –559
Omvärdering vinster/förluster på finansiella skulder, netto –69 –27 –
Räntekostnader avseende leasingskulder –551 – –
Övriga finansiella kostnader –690 [2)] –575 –426
Finansiella kostnader –2 702 –2 032 –1 570
Valutaeffekter vinster/förluster, netto –395 –824 405
Finansiella intäkter och kostnader, netto –1 802 –2 705 –1 215
Nettovinst/-förlust på finansiella instrument enligt nedan inkluderar vinster/förluster på valutaeffekter:
Finansiella instrument till verkligt värde via resultaträkningen [ 3)] 758 887 –127
Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –1 322 –2 087 –
Finansiella tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde – – –103
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via övrigt totalresultat (OCI) / tillgångar som innehas för
handel [ 4)] – –81 40
Finansiella skulder redovisade till upplupet anskaffningsvärde – – 72
----- End of picture text -----

• 1) Ny presentation av finansiella intäkter och kostnader resulterade in en omräkning av 2018 och 2017 års balanser – för mer information se not A3, ”Förändringar av redovisningsprinciper”.

• 2) Inklusive vinst SEK 258 miljoner relaterade till delvis avräkning av skulder i pensionsplanen.

3) Exklusive nettovinst från säkringsderivat för operativa tillgångar och skulder, SEK 30 miljoner (nettoförlust SEK 128 miljoner 2018 och nettoförlust SEK 451 miljoner 2017), rapporterad som kostnader för sålda varor och tjänster. Exklusive nettoförlust från omvärdering av kundfinansieringsfordringar SEK 650 miljoner (nettoförlust SEK 1 059 miljoner 2018), rapporterade som försäljnings- och administrativa kostnader. Nettointäkt och förlust 2017 inkluderar vinster och förluster på skulder med verkligt värdesäkring.

• 4) Tillgångar som innehas för handel 2017, innan implementeringen av IFRS 9.

F3 Finansiella tillgångar, långfristiga

Övriga finansiella tillgångar, långfristiga, 2019

Övriga fnansiella tillgångar, långfristiga, 2019
		Långfristiga	Derivat med positiva
	Övriga investeringar i	räntebärande	värden som säkrar	Övriga fnansiella
	aktier och andelar	placeringar	långfristiga skulder	långfristiga fordringar
Ingående balans	1 515	23 982	–	6 559
Justering pga IFRS 161)	–	–	–	311
Ingående balansjusterad	1 515	23 982	–	6 870
Investering	62	18 484	–	523
Avyttring/amortering/minskning	–	–19 995	–	–703
Förändringav värdetpå fonderadepensionsplaner2)	–	–	–	–133
Omvärdering	–149	–33	–	154
Omklassifceringtill kortfristiga tillgångar	–	–2 084	–	–1 155
Omräkningsdifferens	4	–	–	58
Utgående balans	1 432	20 354	–	5 614

1) Relateras till finansiella lease fordringar - för ytterligare information se not A3 ”Förändringar av redovisningsprinciper”.

2) Det här beloppet inkluderrar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Övriga finansiella tillgångar, långfristiga, 2018

Övriga fnansiella tillgångar, långfristiga, 2018
		Långfristiga	Derivat med positiva
	Övriga investeringar i	räntebärande	värden som säkrar	Övriga fnansiella
	aktier och andelar	placeringar	långfristiga skulder	långfristiga fordringar
Ingående balans	1 279	25 105	86	5 811
Investering	398	50 190	–	632
Avyttring/amortering/minskning	–92	–51 353	–86	–210
Förändringav värdetpå fonderadepensionsplaner1)	–	–	–	492
Omvärdering	–72	40	–	–3
Omklassifcering	–	–	–	–213
Omräkningsdifferens	2	–	–	50
Utgående balans	1 515	23 982	–	6 559

• 1) Det här beloppet inkluderar tillgångsbegränsningen. För ytterligare information, se not G1 ”Ersättning efter avslutad anställning”.

Ericsson Årsredovisning 2019

86 Resultat – Noter till koncernens bokslut

F4 Räntebärande skulder

Bolagets utestående räntebärande skulder uppgick till SEK 37,7 (33,1) miljarder per den 31 december 2019.

==> picture [260 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Räntebärande skulder
2019 2018
Kortfristig upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning 7 946 72
Övrig kortfristig upplåning 1 493 2 183
Total kortfristig upplåning 9 439 2 255
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån 21 898 21 875
Övrig långfristig upplåning 6 359 8 995
Total långfristig upplåning 28 257 30 870
Totala räntebärande skulder 37 696 33 125
----- End of picture text -----

==> picture [260 x 183] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter
2019 2018
Ingående balans 33 125 33 076
Justering enligt IFRS 16 [1)] 10 398 –
Justerad ingående balans 43 523 33 076
Kassaflöde [2)]
Upptagande av lån 4 851 911
Återbetalning av lån –4 476 –1 748
Lease payments –2 990 –
Icke kassapåverkande förändringar
Effekt av omräkningsdifferenser 1 748 2 813
Förändring av verkligt värde vid förändring i kreditrisk 651 –207
Förändring av verkligt värde 343 –28
Acquisition of new leases 2 300 –
Omklassificering [3)] 1 767 –1 692
Other non-cash movements –139 –
Utgående balans 47 578 33 125
----- End of picture text -----

För att säkerställa långsiktig upplåning använder koncernen obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program registrerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 3,26 % (3,01 %).

I juli 2019 gjorde koncernen en dragning om USD 281 miljoner under lånefacilitet European Investment Bank (EIB) beviljad i maj 2018. Lånet supporterar forsknings- och utvecklingsverksamheter hänförliga till 5G. Lånet förfaller i juli 2024.

Koncernen utnyttjade kreditfaciliteten om USD 150 miljoner från Nordiska Investeringsbanken (NIB), vilken beviljades i december 2019, som stöd för FoU-investeringar inom 5G-teknik. Delar av den nya upplåningen, USD 98 miljoner ersatte en existerande kredit hos NIB som skulle ha förfallit under 2021, vilket resulterar i en ökning av upplåningen med USD 52 miljoner. Den nya faciliteten kommer att löpa ut under 2025.

Förändringar av verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk

Lån hanterade av moderbolaget värderas till verkligt värde över resultatet eftersom de hanteras baserat på verkligt värde. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen, förutom förändringar i verkligt värde som beror på förändringar i kreditrisk, vilka är redovisade i övrigt totalresultat (OCI). Koncernens kreditrisk beräknas utifrån marknadsvärdet av de instrument som handlas på kreditmarknaden. För de instrument som inte handlas på kreditmarknaden beräknas marknadsvärdet från ett genomsnitt av de fem senaste prisuppdateringar som koncernen erhåller från banker. Prisuppdateringarna baseras på kreditmarknadens syn på koncernens kredit och reflekterar därmed marknadspriset på kreditrisken.

1) För ytterligare information se not A3, ” Förändringar av redovisningsprinciper”.

2) Förutom ovanstående belopp, är SEK –14 (75) miljoner allokerade till kassaflöden för finansieringsaktiviteter hänförliga till säkringsderivat.

3) Återbetalning av lån innefattar återbetalning av ett lån, vilket inte var klassificerat som ett lån, till en minoritetsägare i ett dotterbolag.

Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet

							Ackumulerade
						Förändringar av	förändringar
						verkligt värde pga	i verkligt värde
					Redovisat värde	förändringar i	pga förändringar	Redovisat värde
					(SEK miljoner)	kreditrisk	i kreditrisk	(SEK miljoner)
Mission–förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	2019	2019	2019	2018
Obligationslån
2010–20201)	170		USD	23 dec 2020	1 601	–8	16	1 545
2012–2022	1 000	4,125 %	USD	15 maj2022	9 695	290	309	8 776
2017–2021	500	0,875 %	EUR	1 mars 2021	5 267	28	41	5 141
2017–2024	500	1,875 %	EUR	1 mars 2024	5 512	251	208	5 087
2017–20251)	150		USD	22 dec 2025	1 424	41	28	1 326
Totala obligationslån					23 499	602	602	21 875
Bilaterala lån
2019–20252)	150		USD	18 dec 2025	1 371	–26	–26	860
2013–20203)	684		USD	6 nov 2020	6 345	55	–32	6 030
2017–20232)	220		USD	15juni 2023	2 078	36	33	1 959
2019–20243)	281		USD	31juli 2024	2 606	–16	–16	–
Totala bilaterala lån					12 400	49	–41	8 849

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK).

2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.

3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

87

Sektion G – Personalrelaterat

G1 Ersättning efter avslutad anställning

Ericsson ger ett visst finansiellt stöd till ett flertal pensionsplaner för ersättningar efter avslutad anställning i koncernen, vilket följer marknadspraxis i varje enskilt land. Huvudsakliga förändringen under 2019 karaktäriserades av sänkta diskonteringsräntor för de flesta planer. Sammantaget resulterade förändringar i ekonomiska antaganden i aktuariella förluster avseende förmånsbestämda pensionsplaner om SEK 12,4 miljarder. Utvecklingen av förvaltningstillgångar var högre än förväntat och resulterade i aktuariella vinster om SEK 5,8 miljarder.

för säkringstekniska risker. Alectas kapitaltäckningsmålsättning är att 140 % av tillgångarnas marknadsvärde skall vara uppnådda i relation till pensionsförsäkringsåtagandena, beräknade enligt Alectas aktuariella antaganden som skiljer sig från föreskrifterna i IAS 19. Alectas kapitaltäckning uppgick till 148 % (142 %) per den 31 december 2019. Koncernens andel av Alectas premie reserv uppgick till 0,3 %, och den totala andelen av aktiva medlemmar i Alecta är 1,9 %. Premier till planen för 2020 uppskattas till SEK 106 miljoner.

Ansvarsförbindelser / Ställda säkerheter

Svenska planer

I Sverige finns såväl förmånsbaserade som premiebestämda planer baserade på kollektivavtal mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden.

• Förmånsbaserad pensionsplan, ITP2 (tjänstepensionsplan för löneanställda i tillverkningsindustri och handel), kompletterad med en premiebestämd plan ITPK (tilläggsplan till tjänstepensionsplanen). Denna är en slutlönebaserad pensionsplan.

• Premiebaserad tjänstepensionsplan, ITP1, gäller för anställda födda 1979 eller senare.

• Premiebaserad pensionsplan ITP1 eller alternativ ITP, för anställda med inkomst överstigande 10 inkomstbasbelopp som valt att träda ut ur ITP2. Villkoren är fastställda av koncernen och accepterade av varje anställd som har valt att delta.

Koncernen har merparten av de svenska pensionsåtagandena i förmånsbaserade pensionsplaner, vilket enligt IAS 19 är fonderade till 45 % (49 %) i Ericsson Pensionsstiftelse (en svensk pensionsstiftelse). Pensionsstiftelsen tryggar åtagandena beräknade enligt svenska redovisningsregler till mer än 100% genom tillgångarna i Ericsson Pensionsstiftelse. Det finns inga fonderingskrav för pensionsåtaganden i Sverige.

Invaliditets- och efterlevandepensionsdelen av ITP-planen är försäkrad i Alecta, se avsnitt om Förmånsbestämda planer som omfattas av flera arbetsgivare.

Koncernen utför de löpande pensionsutbetalningarna eftersom åtagandena ännu inte nått den nödvändiga överskottsnivån. Ansvaret för styrningen av planerna och plantillgångarna åligger koncernen och Pensionsstiftelsen. Den svenska Pensionsstiftelsen styrs på basis av en kapitalbevaringsstrategi och riskexponeringen anpassas till detta. Traditionella tillgångs- och skuldmatchningsstudier genomförs regelbundet som underlag för placering inom olika tillgångsklasser.

Planerna är exponerade för olika risker, exempelvis skulle ett plötsligt fall i obligationsavkastningar kunna leda till en ökning av pensionsåtagandet. Plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till en nedgång i verkligt värde i förvaltningstillgångar i Pensionsstiftelsen som delvis är exponerade mot aktiemarknaderna, vilket till viss del kan komma att uppvägas av stigande värden på räntebärande tillgångar. Svenska pensionsplaner är kopplade till inflation, och högre inflation leder med största sannolikhet till ökade åtaganden. För tillfället är inflation en lågriskfaktor i förhållande till svenska pensionsplaner eftersom inflationen inte har nått målet som Riksbanken har definierat.

Förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare

Som tidigare, har koncernen tryggat invaliditets- och efterlevandepension inom ramen för ITP-planen via försäkring hos försäkringsbolaget Alecta. Trots att denna del av planen är klassificerad som en förmånsbestämd pensionsplan som omfattar flera arbetsgivare är det inte möjligt att få tillräcklig information från Alecta för att kunna redovisa denna som en förmånsbestämd plan, vilket även gäller för de flesta övriga upplupna pensionsförmåner som acku mulerats hos Alecta då uppgifter om fördelning av förmånstillväxt mellan arbetsgivare saknas. Det fulla förmånsbeloppet redovisas i stället hos den senaste arbetsgivaren. Alecta kan inte beräkna tillgångar och försäkringsreserv per respektive arbetsgivare, vilket medför att åtagandena redovisas som premiebestämda åtaganden.

Ansvarsförbindelser inkluderar bolagets ömsesidiga åtagande med kreditförsäkringsbolaget PRI Pensionsgaranti i Sverige. Detta ömsesidiga åtagande kan endast ianspråktas om PRI Pensionsgaranti konsumerat alla sina tillgångar och uppgår till maximalt 2 % av koncernens pensions åtaganden i Sverige. Koncernen har pantförskrivit företagsinteckningar om SEK 5,1 miljarder till PRI Pensionsgaranti.

Planer i USA

Koncernen hanterar både premiebaserade och förmånsbaserade pensionsplaner i USA, vilka är en kombi nation av slutlönebaserade och avgiftsbaserade planer. De slutlönebaserade planerna erbjuder pensionsförmåner till medlemmar på en garan terad livslång nivå. Förmånsnivån är beroende av tjänstgöringstid och lön under de sista tjänstgöringsåren fram till pensionering. Vanligen räknas pensioner inte upp med inflation när utbetalningstiden inletts.

Den andra typen av plan är en förmånsbaserad pensionsplan är avgiftsbaserad och erbjuder förmåner ur ett ”kontosystem”. Saldot gottgörs månadsvis med ränta och kapitaltillskott som beräknas på basis av aktuell lön och tjänstgörings tidens längd.

Merparten av pensionsutbetalningarna hanteras med medel ur pensionsstiftelserna, men det finns ofonderade planer där koncernen fullgör utbetalning i den takt åtagandena förfaller. I USA är koncernens målsättning att åtminstone uppnå, eller överskrida, den kapitaliseringsnivå som myndighetsreglering föreskriver. Den amerikanska pensionsplanen hade vid utgången av räkenskapsåret 2019 en fondering större än minimikravet.

Plantillgångar placerade i stiftelser styrs av lokala föreskrifter och praxis, med beaktande av karaktären på relationen mellan koncernen och styrelseledamöterna i stif telsen (eller motsvarande) och dennas sammansättning. Ansvaret för styrning av planerna, inklusive investeringsbeslut och kapitaltillskottsplanering, åliggs Plan Administrative Committee (PAC). PAC är sammansatt av representanter från koncernen.

Koncernens planer är exponerade för olika risker hänförliga till pensionsplaner, exempelvis skulle ett plötsligt värdefall i obligationsavkastningar leda till ökade pensionsåtaganden. En plötslig instabilitet på finansmarknaderna kan också leda till nedgång i verkligt värde i pensionstillgångarna i stiftelsen. Pensionsför måner i USA är inte kopplade till inflation, men högre inflation utgör en risk för ökade slutlöner vilka används för beräkning av förmånerna som skall utgå till aktiva anställda. Det finns även en risk att utbetalningsperioden blir längre än vad som bedömts i livslängdsantagandena.

Planer i Storbritannien

Koncernen använder både förmånsbestämda och avgiftsbestämda planer i Storbritannien. Samtliga av de förmånsbestämda planerna i Storbritannien är stängda för framtida pensionsavsättningar.

De förmånsbestämda planerna tillhandahåller förmåner i form av en garanterad nivå för pensioner på livstid. Nivån på de förmåner som tillhandahålls är definierad i stiftelsens policies och regler och är beroende av anställningstid och lön. Pensionsbelopp att utbetala uppdateras generellt i linje med Storbritanniens prisindex för handel, där hänsyn också tas till tak definierade i reglerna.

Planens tillgångar är placerade i stiftelser och är investerade i ett antal olika typer av tillgångar. Planerna styrs av landspecifika regler och ansvaret för styrning av planerna ligger på ledamöterna i stiftelsens styrelse. Dessa ledamöter utses av koncernen och är anställda i koncernen eller pensionärer under planen. Oberoende professionella stiftelseledamöter sitter i ett antal styrelser.

Alecta kapitaliseras på kollektiv basis, vilket utgör en buffert för försäkringsåtagandena som skydd för fluktuationer i avkastning på tillgångar och

Ericsson Årsredovisning 2019

88 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Not G1, forts.

Planerna är fortsättningsvis exponerade för ett antal risker hänförliga till förmånsbestämda planer, exempelvis minskning av avkastning på obligationer eller ökning av inflation kan leda till en ökning av nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet. Alternativt kan skulderna öka som en följd av att utbetalningar till pensionärer sker över en längre period än den förväntade livslängden i de aktuella tabellerna för förväntad livslängd. En plötslig instabilitet i de finansiella marknaderna skulle också kunna leda till en minskning av det verkliga värdet för plantillgångarna. Koncernens och stiftelsernas målsättning är att reducera planens exponering för huvudsakliga risker över tiden.

Andra pensionsplaner

Koncernen har även planer i andra länder, varav de största är i Brasilien och Irland. De brasilianska planenerna är helt fon derade, med ett nettoöverskott. Pensionsplanen på Irland är slutlönebaserad och delvis fonderad. Planerna förvaltas av stiftelser med ledamöter som utsetts av såväl dotter bolagen som av de anställda som ingår i planerna. Stiftelserna är oberoende i relation till dotterbolagen och de styrs av landets specifika lagar.

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

Belopp som redovisas i koncernens balansräkning

==> picture [532 x 141] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Sverige USA UK Övriga Totalt
2019
Förmånsbestämda förpliktelser 50 257 20 897 15 352 15 928 102 434
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 22 809 20 102 16 919 9 829 69 659
Underskott/överskott (+/–) 27 448 795 –1 567 6 099 32 775
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen [ 1)] – – 2 137 905 3 042
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning [2)] 27 448 795 570 7 004 35 817
2018
Förmånsbestämda förpliktelser 44 845 21 059 12 374 12 042 90 320
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde 21 912 19 899 14 385 8 126 64 322
Underskott/överskott (+/–) 22 933 1 160 –2 011 3 916 25 998
Planer med nettoöverskott, exklusive tillgångsbegränsningen [ 1)] – – 2 246 476 2 722
Avsättning för ersättningar efter avslutad anställning [2)] 22 933 1 160 235 4 392 28 720
----- End of picture text -----

1) Planer med ett nettoöverskott, det vill säga där förvaltningstillgångarna överstiger de förmånsbestämda förpliktelserna, redovisas under övriga långfristiga fordringar, se not F3 ”Finansiella anläggningstillgångar, långfristiga”. Tillgångsbegränsningen av förmånsbestämda tillgångar ökade under året med SEK 452 miljoner, från SEK 381 miljoner år 2018 till SEK 833 miljoner år 2019.

2) Planer med nettoskulder redovisas i balansräkningen under Ersättningar efter avslutad anställning, långfristig.

Totala pensionskostnader som redovisas i koncernens resultaträkning

Koncernens kostnader för ersättningar efter avslutad anställning är fördelade mellan avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer, där utvecklingen går mot avgiftsbestämda planer.

Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer och förmånsbestämda planer

==> picture [532 x 177] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Sverige USA UK Övriga Totalt
2019
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 953 456 132 1 193 2 734
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 704 –110 [1)] –47 [2)] 889 2 436
Totalt 2 657 346 85 2 082 5 170
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 8,8 %
2018
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 937 473 145 1 170 2 725
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 350 175 75 557 2 157
Totalt 2 287 648 220 1 727 4 882
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 9,2 %
2017
Pensionskostnader för avgiftsbestämda planer 1 096 473 173 1 228 2 970
Pensionskostnader för förmånsbestämda planer 1 824 168 38 592 2 622
Totalt 2 920 641 211 1 820 5 592
Totala pensionskostnader uttryckta i procent av löner 9,5 %
----- End of picture text -----

1) Negativ kostnad på grund av vinst vid reglering om SEK 258 miljoner.

• 2) Negativ kostnad på grund av nettoränteintäkt om SEK 461 miljoner överstigande räntekostnad om SEK 394 miljoner under året.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

89

Not G1, forts.

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser

==> picture [531 x 332] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förändring i förmånsbestämda förpliktelser
Förvaltn ings­ Förvaltn ings­
Nuvärdet av tillgångarnas Nuvärdet av tillgångarnas
förplikt elsen verkliga värde Totalt förplikt elsen verkliga värde Totalt
2019 [2)] 2019 2019 2018 [2)] 2018 2018
Ingående balans 90 320 –64 322 25 998 87 645 –64 939 22 706
Poster i resultaträkningen
Kostnader för tjänstgöring innevarande år 1 977 – 1 977 1 602 – 1 602
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år och vinster och förluster
från regleringar –266 – –266 [3)] 100 – 100
Räntekostnader/-intäkter (+/–) 2 577 –1 938 639 2 196 –1 912 284
Skatter och administrativa kostnader – 49 49 78 54 132
Övrigt –1 2 1 –6 2 –4
4 287 –1 887 2 400 [4)] 3 970 –1 856 2 114 [4)]
Omvärderingar
Avkastning på förvaltningstillgångarna exklusive belopp
som ingår i räntekostnader/-intäkter – –5 758 –5 758 – 3 016 3 016
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av demografiska antaganden –775 – –775 –124 – –124
Aktuariella vinster/förluster (–/+) från förändringar
av finansiella antaganden 12 443 – 12 443 261 – 261
Erfarenhetsbaserade vinster/förluster (–/+) –126 – –126 –613 – –613
11 542 –5 758 5 784 –476 3 016 2 540
Övriga förändringar
Omräkningsdifferens 2 079 –2 076 3 2 659 –2 383 276
Avgifter och betalningar från:
Arbetsgivare [1)] –1 183 –321 –1 504 –984 –513 –1 497
Anställda som omfattas av planen 28 –26 2 28 –21 7
Utbetalningar från planerna:
Utbetalda ersättningar –2 044 2 044 – –2 357 2 357 –
Regleringar –2 722 2 687 –35 –145 17 –128
Rörelseförvärv och avyttringar 127 – 127 –20 – –20
Utgående balans 102 434 –69 659 32 775 90 320 –64 322 25 998
----- End of picture text -----

• 1) Avgifter till planerna förväntas uppgå till SEK 1,7 miljarder under 2020. I tillägg till detta finns det ett fonderingsbehov om SEK 1 till 2 miljarder för den svenska plan vilket kan hanteras antingen genom att betala eller tillhandahålla inteckning som garanti.

• 2) Vägd genomsnittlig löptid för pensionsförpliktelsen uppgår till 21,1 (20,3) år.

• 3) Vinst vid reglering om SEK 258 miljoner under 2019 är rapporterad i övriga finansiella kostnader, se not F2, ”Finansiella intäkter och kostnader”.

• 4) Exklusive påverkan av tillgångsbegränsningen om SEK 36 miljoner 2019 och SEK 43 miljoner 2018.

Aktuariella förluster om SEK 12,4 miljarder från förändringar i ekonomiska antaganden beror på minskning av diskonteringsräntor i de större pensionsplanerna i Sverige, USA och Storbritannien. Betalningar hänförliga till regleringar är högre under året på grund av en engångsreglering av skulder i den amerikanska pensionsplanen.

==> picture [531 x 108] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Fonderingsstatus
Sverige USA UK Övriga Totalt
2019
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 50 257 20 897 15 352 15 928 102 434
varav helt eller delvis fonderade 50 257 20 138 15 352 12 211 97 958
varav ofonderade – 759 – 3 717 4 476
2018
Förmånsbestämda förpliktelser, utgående balans 44 845 21 059 12 374 12 042 90 320
varav helt eller delvis fonderade 44 845 20 372 12 374 9 292 86 883
varav ofonderade – 687 – 2 750 3 437
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

90

Not G1, forts.

Förvaltningstillgångar per tillgångsslag och land

==> picture [532 x 251] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Varav
Sverige USA UK Övriga Totalt onoterat
2019
Kassa och likvida medel 1 319 1 013 1 309 86 3 727 0 %
Aktier 3 784 773 3 368 2 422 10 347 15 %
Räntebärande värdepapper 11 969 17 050 10 994 4 774 44 787 7 %
Fastigheter 4 489 – 169 550 5 208 100 %
Investeringsfonder 1 248 1 261 296 242 3 047 65 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – – 1 404 1 404 100 %
Övrigt – 5 783 351 1 139 6 %
Totalt 22 809 20 102 16 919 9 829 69 659
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – –
av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – –
2018
Kassa och likvida medel 935 585 1 416 88 3 024 0 %
Aktier 4 434 729 2 293 2 439 9 895 18 %
Räntebärande värdepapper 10 642 17 329 9 410 3 485 40 866 23 %
Fastigheter 4 228 – 154 229 4 611 100 %
Investeringsfonder 1 673 1 151 415 230 3 469 70 %
Försäkringsbrev som är en förvaltningstillgång – – – 1 289 1 289 100 %
Övrigt – 105 697 366 1 168 33 %
Totalt 21 912 19 899 14 385 8 126 64 322
av vilka fastigheter utnyttjade av koncernen – – – – –
av vilka värdepapper emitterade av koncernen – – – – –
----- End of picture text -----

Aktuariella antaganden

Finansiella och demografiska aktuariella antaganden[ 1)]

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Finansiella antaganden
Diskonteringsränta, Sverige 0,9 % 1,5 %
Diskonteringsränta, USA 3,2 % 4,3 %
Diskonteringsränta, UK 2,1 % 3,0 %
Diskonteringsränta, vägt genomsnitt av totalt 1,8 % 2,6 %
Demografiska antaganden
Förväntad livslängd efter 65 års ålder, vägt genomsnitt 23 23
----- End of picture text -----

1) Vägt genomsnitt för koncernen enbart som upplysning. För aktuariella beräkningar används specifika antaganden framtagna för respektive land.

Aktuariella antaganden revideras kvartalsbasis. Se också not A1, ”Väsentliga redovisningsprinciper” och not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm ningar för redovisningsändamål”.

Sverige

Den förmånsbestämda skulden har beräknats med användning av räntorna för svenska statsskuldsobligationer. IAS 19 ”Ersättningar till anställda” föreskriver att om det inte finns en djup marknad för högkvalitativa företagsobligationer, så ska marknadsräntor för statsskuldsobligationer användas för beräkning av pensionsskuld. Per den 31 december 2019 uppgick den använda diskonteringsräntan i Sverige till 0,9 % (1,5 %). Om diskonteringsräntan hade baserats på bostadsobligationer skulle diskonteringsräntan ha varit 1,8 % (2,5 %) per den 31 december 2019. Om dessa diskonterings räntor baserade på svenska bostadsobligationer hade använts för beräkning av pensionsskulden per den 31 december 2019 så hade den förmånsbestämda skulden varit approximativt SEK 9,8 (9,5) miljarder lägre.

Omvärderingar i Övrigt totalresultat (förlust) relaterade till ersättningar efter avslutad anställning

==> picture [260 x 50] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Aktuariella vinster och förluster (+/–) –5 049 –1 887
Effekt av begränsning i tillgångstaket –398 87
Svensk särskild löneskatt –735 –653
Totalt –6 182 –2 453
----- End of picture text -----

Känslighetsanalys av väsentliga antaganden

==> picture [260 x 130] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK miljarder 2019 2018
Påverkan på den förmånsbestämda förpliktelsen av en
ökning av diskonteringsräntan
Diskonteringsränta, Sverige +0,5 % –5,8 –5,0
Diskonteringsränta, USA +0,5 % –1,1 –1,0
Diskonteringsränta, UK +0,5 % –1,7 –1,3
Diskonteringsränta, vägt genomsnitt av totalt +0,5 % –10,0 –8,3
Påverkan på den förmånsbestämda förpliktelsen av en
minskning av diskonteringsräntan
Diskonteringsränta, Sverige –0,5 % +6,6 +5,4
Diskonteringsränta, USA –0,5 % +1,2 +1,1
Diskonteringsränta, UK –0,5 % +1,9 +1,5
Diskonteringsränta, vägt genomsnitt av totalt –0,5 % +11,3 +9,2
----- End of picture text -----

USA och UK

Den förmånsbestämda pensionsskulden har beräknats på basis av avkastning från företagsobligationer av hög kvalitet, där ”hög kvalitet” har definierats som kreditbetyg AA eller bättre.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

91

G2 Information angående styrelsemedlemmar och ledande befattningshavare

Ersättning till styrelsen

Ersättningtill styrelsens ledamöter	Ersättningtill styrelsens ledamöter
				Värde vid		Netto­
				tidpunkten för		förändring
			Antal syntetiska	tilldelning av	Antal utestående	av värdet av			Total
	Styrelse­		aktier/andel av	syntetiska aktier	tidigare tilldelade	syntetiska	Kommitté­	Totalt arvode	ersättning
SEK		arvoden	styrelsearvodet	tilldelade 2019	syntetiska aktier	aktier1)	arvoden	i kontanter2)	2019
				A		B		C	(A+B+C)
Styrelseledamot
Ronnie Leten	4 075 000		21 556/50 %	2 037 473	30 969	–649 755	375 000	2 412 500	3 800 218
Helena Stjernholm	1 020 000		5 395/50 %	509 935	27 277	–100 441	175 000	685 000	1 094 494
Jacob Wallenberg	1 020 000		8 093/75 %	764 950	36 699	–160 079	175 000	430 000	1 034 871
Jon Fredrik Baksaas	1 020 000		8 093/75 %	764 950	24 277	–261 161	200 000	455 000	958 789
Jan Carlson	1 020 000		8 093/75 %	764 950	24 277	–261 161	425 000	680 000	1 183 789
Nora Denzel	1 020 000		2 697/25 %	254 920	10 604	–61 051	425 000	1 190 000	1 383 869
Börje Ekholm		–	–	–	15 860	133 212	–	–	133 212
Eric A. Elzvik	1 020 000		2 697/25 %	254 920	8 091	–87 036	400 000	1 165 000	1 332 884
Kurt Jofs	1 020 000		8 093/75 %	764 950	11 285	–239 854	350 000	605 000	1 130 096
Kristin S. Rinne	1 020 000		2 697/25 %	254 920	19 817	–45 036	200 000	965 000	1 174 884
Arbetstagarledamöter
Torbjörn Nyman		25 500	–	–	–	–	15 000	40 500	40 500
Kjell-Åke Soting		25 500	–	–	–	–	15 000	40 500	40 500
Roger Svensson		25 500	–	–	–	–	10 500	36 000	36 000
Per Holmberg (suppleant)		25 500	–	–	–	–	–	25 500	25 500
Anders Ripa(suppleant)		25 500	–	–	–	–	–	25 500	25 500
Loredana Roslund(suppleant)		25 500	–	–	–	–	–	25 500	25 500
Totalt	12 388 000		67 414	6 371 968	209 156	–1 732 362	2 765 500	8 781 000	13 420 606 3)
Totalt	12 388 000		67 414	6 371 968	209 156	–1 595 205 4)	2 765 500	8 781 000	13 557 763 3)

1) Skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för betalning och värdet 31 december 2018 för syntetiska aktier tilldelade 2014 (för vilka betalning erlades 2019). Skillnaden mellan värdet den 31 december 2019 och värdet den 31 december 2018 för de syntetiska aktier som tilldelades 2015, 2016, 2017 och 2018. Beräknad till aktiekursen SEK 81,56. Skillnaden mellan värdet den 31 december 2019 och värdet vid tilldelningsdagen för syntetiska aktier som tilldelades 2019.

Värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2015, 2016, 2017 och 2018 innefattar (såsom tillämpligt) SEK 3,70, SEK 1,00, SEK 1,00 och SEK 1,00 per aktie i kompensation för utdelningar, enligt beslut vid årsstämmorna 2016, 2017, 2018 och 2019 och värdet för syntetiska aktier som tilldelades 2014 innefattar utdelningskompensation för utdelningar enligt beslut på årsstämmorna 2015, 2016, 2017 och 2018. 2) Kommittéarvode och kontant del av styrelsearvode.

3) Exklusive sociala avgifter om SEK 2 706 907.

4) Inklusive syntetiska aktier som tidigare tilldelats de tidigare styrelseledamöterna Kristin Skogen Lund och Sukhinder Singh Cassidy. För dessa syntetiska aktier motsvarar nettoförändringen av värdet skillnaden mellan värdet vid tidpunkten för utbetalning och värdet den 31 december 2018.

Kommentarer till tabellen

• Styrelsens ordförande var berättigad till ett styrelsearvode om SEK 4 075 000 och ett arvode om SEK 200 000 som ordförande i Finanskommittén och ett arvode om SEK 175 000 som medlem i Kompensationskommittén.

• Övriga styrelseledamöter valda av årsstämman var berättigade till ett arvode om SEK 1 020 000 vardera. Dessutom var ordföranden i kommittén för Audit and Compliance berättigad till ett arvode om SEK 400 000 och övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance SEK 250 000 vardera. Ordförandena i Finanskommittén, Kompensationskommittén och Teknik- och vetenskapskommittén var berättigade till ett arvode om SEK 200 000 vardera och övriga icke anställda ledamöter i dessa kommittéer var berättigade till ett arvode om SEK 175 000 vardera.

• Icke anställda styrelseledamöter har inte erhållit något annat arvode än arvode och syntetiska aktier enligt ovan. Ingen av styrelseledamöterna har ingått ett tjänstekontrakt med moderbolaget eller något av dess dotterbolag som ger rätt till förmåner vid avgång.

• Styrelseledamöter och suppleanter som är Ericssonanställda har inte erhållit något arvode eller förmåner utöver dem som är förenade med anställningen och ett arvode av SEK 1 500 till var och en av arbetstagarrepresentanterna och deras suppleanter för varje styrelsemöte och kommittémöte som de har deltagit vid.

• Årsstämman 2019 beslutade att icke anställda styrelseledamöter kan välja att erhålla styrelsearvodet (dock inte arvodet för kommittéarbete) enligt följande: i) 25 % av styrelsearvodet som kontant ersättning och 75 % i form av syntetiska aktier (vars värde vid tidpunkten för tilldelningen motsvarar 75 % av styrelsearvodet), ii) 50 % som kontant ersättning och 50 % i form av syntetiska aktier, eller iii) 75 % som kontant ersättning och 25 % i form av

syntetiska aktier. Styrelseledamöter kan även välja att inte delta i programmet med syntetiska aktier, och i stället få 100 % av styrelsearvodet som kontant ersättning. Kommittéarvoden utbetalas alltid i form av kontant ersättning.

Antalet tilldelade syntetiska aktier baseras på ett volymvägt genomsnitt av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följer närmast efter offentliggörandet av Ericssons kvartalsrapport för det första kvartalet 2019: SEK 94,52. Antalet syntetiska aktier avrundas nedåt till närmaste heltal.

De syntetiska aktierna intjänas under styrelseledamotens mandattid. Rätten att erhålla betalning för de tilldelade syntetiska aktierna infaller efter publiceringen av Ericssons bokslutskommuniké under det femte året efter årsstämmans beslut om införande av programmet med syntetiska aktier, det vill säga år 2024. Beloppet som utbetalas baseras på den volymvägda genomsnittskursen för B-aktier under de fem handelsdagar som följer närmast efter publiceringen av bokslutskommunikén.

Syntetiska aktier tilldelades styrelseledamöter för första gången 2008 och har därefter tilldelats årligen på motsvarande villkor. Betalning baserad på syntetiska aktier som tilldelats 2014 skedde 2019. Beloppen som utbetalades 2019 under de syntetiska aktieprogrammen fastställdes med stöd av det volymvägda genomsnittet av börskursen för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagar som följde närmast efter offentliggörandet av Ericssons bokslutskommuniké avseende 2018: SEK 80,01 och uppgick till sammanlagt SEK 1 591 237, exklusive sociala avgifter. Dessa utbetalningar utgör inte någon kostnad för Ericsson 2019. Ericssons kostnader för syntetiska aktier har redovisats årligen och netto förändringen av värdet för de syntetiska aktier för vilka utbetalning skedde 2019 framgår av tabellen ”Ersättning till styrelsens ledamöter” på sidan 91.

Ericsson Årsredovisning 2019

92 Resultat – Noter till koncernens bokslut

Not G2, forts.

Värdet av samtliga utestående syntetiska aktier varierar i enlighet med marknadsvärdet för Ericssons B-aktie och kan skilja sig från år till år i jämförelse med det ursprungliga värdet vid respektive tilldelningsdatum. Värdeförändringen avseende alla utestående syntetiska aktier fastställs varje år och påverkar de totala redovisade kostnaderna för respektive år. Den 31 december 2019 fanns det totalt 276 570 utestående syntetiska aktier inom programmen och den totala redovisade skulden uppgick till SEK 22 985 528.

Ersättningar till koncernledningen

Bolagets kostnader för ersättning till koncernledningen redovisas i resultaträkningen över koncernens totalresultat för räkenskapsåret. Dessa kostnader redovisas nedan under Kostnader för ersättningar.

Kostnader som under ett räkenskapsår redovisats i resultaträkningen är inte till fullo betalda av bolaget vid slutet av räkenskapsåret. Sådana obetalda skulder som bolaget har i förhållande till koncernledningen vid utgången av räkenskapsåret redovisas under posten innestående medel.

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2 0 19

Den totala ersättningen till de ledande befattningshavarna, inklusive vd och koncernchef (Executive Team, ET), består av fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Följande riktlinjer gäller för ersättningar till Executive Team:

• Rörlig ersättning utgår från kontant- och aktiebaserade program som faller ut i enlighet med konkreta verksamhetsmål. Verksamhetsmålen utgår från den långsiktiga affärsplanen som godkänts av styrelsen. Målen kan inkludera aktiekursrelaterade eller finansiella mål på koncern- eller enhets nivå, operativa mål samt mål för medarbetarengagemang eller kundnöjdhet.

• Alla förmåner, inklusive pensionsförmåner, ska vara konkurrenskraftiga och följa praxis i respektive hemland med beaktande av den totala ersättningen.

• I undantagsfall kan andra överenskommelser träffas när det bedöms vara nödvändigt. Sådan överenskommelse kan förnyas, men varje sådan överenskommelse ska vara tidsbegränsad och inte överstiga 36 månader eller ett belopp som är dubbelt så högt som den ersättning den berörda personen skulle ha fått utan någon överenskommelse.

• Den ömsesidiga uppsägningstiden ska normalt sett vara högst sex månader. Vid uppsägning från företagets sida utbetalas ett avgångsvederlag som uppgår till högst 18 månaders fast lön. Uppsägning från den anställda på grund av väsentliga strukturella förändringar eller andra händelser som på ett avgörande sätt påverkar arbetsinnehållet eller förutsättningarna för dennes befattning jämställs med uppsägning från företagets sida.

• I enskilda fall får den ömsesidiga uppsägningstiden förlängas till maximalt 12 månader. I sådana fall ska avgångsvederlaget minskas i motsvarande grad (om tillämpligt). Den fasta lönen under uppsägningstiden plus eventuellt avgångsvederlag får sammantaget inte överstiga ett belopp motsvarande individens fasta lön för 24 månader.

Kostnader för ersättningar

Den totala ersättningen till vd och koncernchef samt andra medlemmar i koncernens ledningsgrupp (nedan kallat ET) innefattar fast lön, kort- och långsiktig rörlig ersättning, pension och andra förmåner. Dessa ersättningskomponenter bygger på de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som godkändes vid årsstämman 2019. De beslutade riktlinjerna finns under ovanstående avsnitt Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare 2019.

Kostnader för ersättningar till vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen (ET)

==> picture [532 x 126] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Vd och Vd och Övriga Övriga
koncernchef koncernchef medlemmar medlemmar
SEK 2019 2018 i ET 2019 i ET 2018 Totalt 2019 Totalt 2018
Lön [1)] 16 299 080 15 362 592 86 342 359 87 557 407 102 641 439 102 919 999
Avgångsvederlag – – – 8 977 037 – 8 977 037
Avsättning för årlig rörlig
ersättning intjänad under året – – 28 289 319 26 041 833 28 289 319 26 041 833
Avsättning för
långsiktig rörlig ersättning [2)] 31 491 325 18 351 265 31 149 752 16 549 282 62 641 077 34 900 547
Pensionskostnader [3)] 8 284 891 7 890 372 33 389 234 31 776 195 41 674 125 39 666 567
Övriga förmåner 600 572 424 513 21 765 983 11 785 239 22 366 555 12 209 752
Sociala avgifter och skatter [4)] 17 807 558 13 205 431 43 244 590 44 565 230 61 052 148 57 770 661
Totalt 74 483 426 55 234 173 244 181 237 227 252 223 318 664 663 282 486 396
----- End of picture text -----

1) Inkluderar ersättning för ej uttagen semester.

2) Inkluderar pro-rata beräknad avsättning för långsiktig rörlig ersättning för övriga ET medlemmar för de individer som lämnat ET under året. 3) Inkluderar kontant utbetalning till vd och koncernchef istället för premiebetalning på ett sätt som är kostnadsneutralt för Ericsson. 4) Sociala avgifter och skatter för övriga medlemmar i ET 2018 justeras på grund av ett beräkningsfel.

Kommentarer till tabellen

• Fredrik Jejdling blev utsedd till vice verkställande direktör av styrelsen från och med 7 november 2017. Han inträdde inte som ställföreträdare för vd och koncernchef under 2019. Information om Fredrik Jejdling finns i gruppen Övriga medlemmar i ET.

• Gruppen Övriga medlemmar i ET omfattar följande personer: MajBritt Arfert, Arun Bansal, Xavier Dedullen, Erik Ekudden, Niklas Heuveldop, Chris Houghton, Fredrik Jejdling, Jan Karlsson, Peter Laurin, Carl Mellander, Nunzio Mirtillo och Åsa Tamsons. Dessutom invaldes Stella Medlicott i ET den 10 juni 2019, och Fadi Pharaon invaldes i ET den 1 september 2019, Helena Norman lämnande ET den10 juni 2019 och Ericsson den 30 juni 2019 (genom egen uppsägning) och Rafiah Ibrahim lämnade ET den 31 augusti 2019.

Innestående medel

Bolaget har redovisat följande skulder gällande ej utbetalda ersättningar i balansräkningen:

• Ericssons åtaganden, enligt IAS19, för förmånsbestämda pensioner per den 31 december 2019 för övriga medlemmar i ET uppgick till SEK 44,6 (56,0) miljoner, varav SEK 32,6 (45,2) miljoner avsåg ITP och förtida pension och resterande SEK 11,9 (10,9) miljoner avsåg sjuk- och efterlevandepension. Vd och koncernchef saknar svensk förmånsbestämd pension, och därför har Ericsson inget åtagande.

• För tidigare verkställande direktörer och koncernchefer har koncernen gjort avsättningar för förmånsbestämda pensionsplaner i anslutning till deras aktiva tjänstgöringsperioder inom koncernen.

• I beloppet för lön i tabellen för vd och koncernchef samt för övriga medlemmar i ET ingår semesterlön som utbetalats under 2019 samt övriga avtalade ersättningar som kostnadsförts 2019.

• ”Avsättning för långsiktig rörlig ersättning” avser ersättningskost naderna

för alla utestående aktiebaserade planer för helåret 2019 och pro-rata beräknad avsättning för långsiktig rörlig ersättning för övriga ET medlemmar för de individer som lämnat ET under året.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

93

G3 Aktierelaterade ersättningar

Redovisningsprinciper för långsiktiga rörliga ersättningsplaner

I not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”, beskrivs de övergripande redovisningsprinciper som gäller för aktierelaterade ersättningar inom koncernen. I korthet:

• För aktiereglerade planer redovisas ersättningskostnaden under intjänadeperioden över tre år baserat på verkligt värde för Ericssonaktien vid tilldelningstidpunkten.

• Redovisningsprinciperna för kontantbaserade aktieplaner är densamma som för övriga upplupna kostnader och avsättningar. Innan utbetalning, kostnadsförs upplupna kostnader och avsättningar i varje given period baserat på den nuvarande periodens bästa estimat av den totala kostnaden. Finns några skillnader i total utbetalning jämfört med upplupna kostnader och avsättningar kostnadsförs dessa i resultaträkningen i perioden för utbetalning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling.

Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, införde koncernen istället det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long-Term Variable Compensation Program, LTV) för koncernledningen (Excecutive Team, ET), Resultatplanen för högre chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key Contributor Plan, KC), som integrerade delar av bolagets ersättningsstrategi från och med 2017.

Alla nya planer är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen och för att tillhandahålla incitament för koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Dessa är aktiebaserade planer enligt definition av IFRS 2.

Tilldelning enligt LTV (resultataktierätter) innebär att deltagaren, under förutsättning att vissa resultatvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år (resultatsperioden). Till delning av aktier enligt den resultatbaserade aktietilldelningen förutsätter att de utmanande resultatvillkoren har uppnåtts. Resultatvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs.

Vilken del, om någon, av resultataktierätterna för LTV som kommer att tilldelas bestäms vid slutet av den relevanta resultatperioden baserat på uppfyllnaden av de förutbestämda resultatvillkoren för respektive års LTV program. Resultatsvillkor för nuvarande LTV planer och EPP är sammanfattade i tabellen nedan tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå, i de fall där resultatperioden avslutats. I allmänhet krävs att den anställde bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten (intjänandeperiod) för att vara berättigad att erhålla resultatsrätterna.

Förutsatt att resultatvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänandeperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig intjänandenivå avseende resultataktierätterna ska styrelsen pröva om intjänandenivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.

I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.

Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensationskommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.

2019 års plan för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2019)

LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 ET medlemmar under 2019, innefattande vd och koncernchef, men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställing, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlemmar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP för hela 2019.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma resultatvillkor för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga treåriga

Resultatvillkor för LTV och EPP

					Möjligt utfall		Mål upp­
Programår	Mål	Villkor	Vikt	Resultatperiod	(linjär fördelning)	Resultat	fyllnadsnivå
2019	Koncernens rörelsere-	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2019–31 dec 2019	0 %–200 %	SEK 20,4	200 %
	sultat 2019	10,0–20,0				miljarder2)
2019	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %
2019	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %
2019 Totalt			100 %		0 %–200 %
2018	Koncernens rörelsere-	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2018–31 dec 2018	0 %–200 %	SEK 11,5	200 %
	sultat 2018	4,6–9,6				miljarder3)
2018	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %
2018	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %
2018 Totalt			100 %		0 %–200 %
2017	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0 %–200 %	21,34 %	200 %
2017	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 12–5	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0 %–200 %	5,45 utav 18	191,04 %
2017 Totalt			100 %		0 %–200 %		195,52 %

• 1) Den del av resultataktierätter som tilldelats en deltagare baserat på det relativa TSR resultatvillkoret förutsätter att de relaterade resultatvillkoren uppfylls under resultatperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 12 bolag för programmen 2019 och 2018 samt 18 bolag 2017 under programperioden. Intjänande avseende resultataktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR resultatplacering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av resultatperioden.

2) Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

• 3) Exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 med anledning av reviderad BSS-strategi.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

94

Not G3, forts.

målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017.

Resultatvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSRutveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (resultatperioden).

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för resultatvilkoret koncernens rörelseresultat 2019 till 200 % för den delen av det tilldelade resultataktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

2018 års plan för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2018)

LTV 2018 godkändes på årsstämman 2018 och omfattar alla ET medlemmar, totalt 14 anställda under 2018. Detta innefattar vd och koncernchef, men exkluderat Ulf Ewaldsson, Elaine Weidman-Grunewald och Nina Macpherson eftersom de lämnade ET före tilldelningsdatumet 18 maj 2018, och inte heller Jan Karlsson som utsågs till ny medlem i ET efter tilldelningstidpunkten och därav kvarstått i EPP för hela 2018.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2018. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Höjningen av det maximala värdet för de underliggande aktierna avseende resultataktierätterna till ET medlemmar förutom vd och koncernchef, från 22,5 % för 2017 till mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive grundlön vid tilldelningstidpunkten 2018, godkändes på årsstämman 2018. Syftet var att öka långsiktigt fokus och följa aktieägarnas långsiktiga förväntningar. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2018.

Efter kontinuerlig utvärdering av programmen för långsiktig rörlig ersättning infördes ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat i LTV 2018, mätt över perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018, som stöd för att uppnå koncernens 2020 mål. Detta mål används som komplement till de treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (TSR), som även användes för LTV 2017.

Resultatvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSRutveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020 (resultatperioden).

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2018 samt hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2018 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för resusltatvilkoret koncernens rörelseresultat 2018 till 200 % för den delen av det tilldelade resultataktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2018 exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 relaterade till reviderad BSS-strategi.

2017 års plan för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2017)

LTV 2017 godkändes på årsstämman 2017 och omfattar alla ET medlemmar totalt 16 anställda under 2017, inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2017. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen och för övriga deltagare var värdet 22,5 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelning. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2017.

Resultatvillkoren avseende LTV 2017 är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2017 till 31 december 2019 (resultatperioden).

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2017 samt hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2017 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån av absolut och relativ TSRutveckling till 21,34 % och 5,45 placering vilket resulterade i tilldelning av 200 % respektive 191,04 %, med total tilldelning på 195,52 % för LTV 2017 som illustreras i tabellen resultatsvillkor för LTV och EPP på föregående sida.

Det totalt maximala antalet aktier som krävs samt relaterade ersättningskostnader för nu aktiva aktiebaserade långsiktiga rörliga ersättningsplaner för vd och koncernchef samt övriga medlemmar i ET är sammanfattat i tabellen nedan.

Ersättningskostnader för långsiktiga rörliga ersättningsprogram för ledande befattningshavare

Den totala ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsplaner för vd och övriga medlemmar i ET under 2019 var SEK 58 miljoner, som redovisas i tabellen nedan. Ersättningskostnader är baserade på verkligt värde och antalet aktier. Verkligt värde för ET LTV programmen inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR resultatvillkor på till delningsdagen, genom en Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, innehållande förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Resultatvillkoret för LTV program baseras också på utfallet av koncernens rörelseresultat för räkenskapsåren 2019 och 2018. Verkligt värde för resultatvillkoret koncernens rörelseresultat beräknas baserat på aktiekurs vid tilldelningstidpunkten, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under den treåriga intjänandeperioden. För resultatvillkoret justeras antalet aktier i förhållande till uppnådd nivå vid slutet av resultatperioden. Verkligt värde för respektive resultatvillkor och program redovisas i tabellen nedan.

Verkligt värde aktiebaserade planer

Verkligt värde aktiebaseradeplaner
(SEK)	Koncernledningensprogram
	LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017
Verkligt värde Absolut TSR	91,93 80,40 54,40
Verkligt värde Relativ TSR	94,98 78,66 76,95
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat	86,94 62,93 –

Aktiebaserad plan (LTV) för vd och koncernchef samt koncernledning

==> picture [531 x 104] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Plan för långsiktig rörlig ersättning Varav vd och koncernchef
Plan (miljoner aktier) LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt
Maximalt antal aktier som krävs 3,0 3,0 3,0 9,0 – – – –
Tilldelade aktier 0,6 0,8 0,7 2,1 0,3 0,4 0,4 1,1
Utstående antal aktier vid början av 2019 – 1,2 0,7 1,9 – 0,6 0,4 1,0
Inlösta under 2019 – – – – – – – –
Förfallna under 2019 – – – – – – – –
Ökning till följd av måluppfyllnad 2019 0,3 – 0,6 0,9 0,1 – 0,5 0,6
Utestående antal aktier vid slutet av 2019 0,9 1,2 1,3 3,4 0,4 0,6 0,9 1,9
Ersättningskostnad under 2019 (MSEK) 17,3 [1)] 27,4 [1)] 13,3 58,0 [2)] 8,0 13,7 9,8 31,5 [3)]
----- End of picture text -----

• 1) Justerad ersättningskostnad för LTV 2019 baserat på måluppfyllelse på 200 % för målet koncernens rörelseresultat.

2) Total ersättningskostnad 2018: SEK 32,6 miljoner, 2017: SEK 9,9 miljoner.

• 3) Total ersättningskostnad för vd och koncernchef 2018: SEK 18,4 miljoner, 2017: SEK 6,1 miljoner.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut 95

Not G3, forts.

Kontantbaserade planer

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) är en kontantbaserad plan med samma resultatvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för ET.

Högre chefer, exkluderat ET medlemmar, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller. Antalet högre chefer utvalda som deltagare för respektive EPP 2019, 2018 och 2017 är 161, 171, och 452.

Det finns två ersättningsnivåer: 15 % och 22,5 % av deltagarens bruttoårslön. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänandenivån gäller samma resultatvillkor över samma resultatperiod som är definerad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på utbetalningsdagen, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Planer för nyckelpersoner (KC planer)

KC planen är en kontantbaserad plan för att behålla nyckelpersoner. Medarbetare, exklusive högre chefer och ET medlemmar, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska kunskaper och affärskritiska roller.

Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentuell del av deltagarens bruttoårslön, som konverteras till ett antal syn tetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det respektive året.

KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget resultatvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställning under intjänandeperioden. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på utbetalningsdagen, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

för utbetalning. Detta medför mer kostnader för KC planen 2019 i början av programmet. Redovisningsprincipen är refererad till som stegvis utbetalning.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2018)

5 886 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2018. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2017)

6 876 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2017. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden.

Ersättningskostnader för kontantbaserade planer

Den totala ersättningskostnaden för EPP och KC planerna under 2019 uppgick till SEK 180,4 miljoner respektive SEK 765,5 miljoner, som visas i nedan tabell kontantbaserade planer. Den totala avsättningen för kontantbaserade planer uppgick till SEK 1 941 miljoner (inklusive sociala avgifter om SEK 216 miljoner) vid slutet av 2019. Ersättningskostnaden är baserad på verkligt värde och antalet allokerade syntetiska aktier. Verkligt värde för de kontantbaserade planerna redovisas i tabellen verkligt värde kontantbaserade planer. Planerna redovisas nedan i tabellen verkligt värde kontantbaserade planer.

Verkligt värde kontantbaserade planer

Verkligt värde kontantbaseradeplaner
(SEK)	Resultatplaner för högre chefer (EPP)
	EPP 2019 EPP 2018 EPP 2017
Verkligt värde Absolut TSR	69,86 147,77 173,59
Verkligt värde Relativ TSR	86,50 130,14 161,80
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat	83,14 85,28 –
	Planer för nyckelpersoner (KC)
	KC 2019 KC 2018 KC 2017
Verkligt värde – T1	86,27 – –
Verkligt värde – T2	84,69 – –
Verkligt värde – T3	83,14 – –
Verkligt värde	– 85,28 86,87

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

• 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året

• 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och

• de kvarvarande 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Ur ett redovisningsperspektiv ses de tre stegvisa betalningarna som tre separata delplaner. Delplanerna redovisas som separata ersättningar och periodiseras parallellt med samma tilldelningstidpunkt, men med olika tidpunkter

Verkligt värde för EPP inkluderar justeringar för absoluta och relativa TSR resultatvillkor, genom en Monte Carlo modell vilken använder ett antal ingångsvärden, innehållande förväntade utdelningar, förväntad volatilitet i aktiekursen och den förväntade perioden fram till erhållande. Verkligt värde för resultatvillkoret koncernens rörelseresultat beräknas på aktiekurs reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperioden. Detta resultatvillkor baseras på utfallet av koncernens rörelseresultat för räkenskapsåren 2019 och 2018 och justerar antalet syntetiska aktier.

Verkligt värde för KC planer är aktiekursen, reducerat med nuvärdet av förväntade utdelningar under intjänandeperioden. För KC planen 2019 skiljer sig verkligt värde åt beroende på de tre olika intjänandeperioderna.

Kontantbaseradeplaner
Plan	Resultatplaner för högre chefer (EPP) EPP 2019 EPP 2018 EPP 2017 Totalt			Planer för nyckelpesoner (KC) KC 2019 KC 2018 KC 2017 Totalt	Totalt kontant­ baseradeplaner
	EPP 2019 EPP 2018	EPP 2017			Totalt
Antal deltagare	161 171	452	–	6 941 5 886 6 876 –	–
Antal syntetiska aktier(miljoner aktier)	0,7 1,2	1,7	3,6	8,7 8,7 9,7 27,1	30,7
Ersättningskostnader år 2019(MSEK)	11,6 52,8	116,0	180,4 1)	248,0 245,2 272,3 765,5 2)	945,9 3)

• 1) Total ersättningskostnad 2018: EPP SEK 130,5 miljoner, 2017: EPP SEK 31,4 miljoner.

• 2) Total ersättningskostnad 2018: KC SEK 478,8 miljoner, 2017: KC SEK 138,6 miljoner.

• 3) Total ersättningskostnad 2018: SEK 609,3 miljoner, 2017: SEK 170 miljoner.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

96

Not G3, forts.

Aktiesparplanen (SPP)

SPP var tänkt att, så långt det var praktiskt möjligt, uppmuntra samtliga medarbetare till deltagande i koncernens långsiktiga rörliga ersättningar. Under SPP kunde anställda spara upp till 7,5 % av sin fasta bruttolön för att köpa Ericsson B-sparaktier till gällande kurs på Nasdaq Stockholm eller American Depositary Shares (ADS) på NASDAQ New York (sparaktier) under en tolvmånadersperiod (sparperiod). Om medarbetaren behöll de inköpta aktierna i tre år efter investeringen och fortsätter att vara anställd inom Ericssonkoncernen under den tiden matchas medarbetarens aktier med ett motsvarande antal Ericsson B-aktier eller ADS, utan motprestation. Anställda i 100 länder deltog i SPP.

Tabellen nedan visar sparperioderna och detaljer om deltagande för den enda öppna planen SPP från 2016 per 31 december 2019.

Aktiesparplaner
		Antal del­	Deltagandeprocent
		tagare vid	av kvalifcerade
Plan	Sparperiod	starten	anställda
	Augusti 2016 –
Aktiesparplan 2016	Juli 2017	31 500	29 %

Den totala kostnaden för SPP för tre års tjänstgöring baseras på det antal aktier som faller ut, baserad på sparande och beräknas på verkligt värde för aktierna på tilldelningsdagen.

Plan för att behålla nyckelpersoner

Plan för att behålla nyckelpersoner ingick i Ericssons strategi för successionsplanering och utformades för att ge erkännande för prestationer, kompetens och potential, samt för att uppmuntra nyckelpersoner att stanna inom koncernens. Under programmet valdes upp till 10 % av de anställda ut genom en nomineringsprocess som identifierade personer efter uppnådda resultat, kritiska kunskaper och potential. De utvalda deltagarna erhöll en extra aktie utöver den ordinarie matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP under en period om tolv månader.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 introducerades den kontantbaserade KC-plan som beskrivs ovan som ersättning för Plan för att behålla nyckelpersoner.

Redovisningen av Plan för att behålla nyckelpersoner är densamma som för SPP, men dessa anställda får två aktier för varje aktie som investeras.

Resultataktieplanen för högre chefer (EPSP)

EPSP var en aktiebaserad plan. Högre chefer, inklusive ET medlemmarna, valdes ut för att få upp till fyra eller sex extra aktier (resultatmatchningsaktier) förutom den ordinarie matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP. Upp till 0,5 % av de anställda erbjöds deltagande i EPSP. Resultatmålen länkades till tillväxt av nettoomsättning, rörelseresultat och kassagenerering som alla stod för en tredjedel av de möjliga resultatmatchningsaktierna.

Tabellen nedan visar prestationsvillkoren för den enda öppna EPSP planen från 2016 per 31 december 2019.

Mål för Resultataktieplanen för högre chefer

Basårs värde
Miljarder SEK	År 1	År 2	År 3
2016
Tillväxt(nettoomsättning) 246,9		Årligtillväxtpå 2 %–6 %
Marginal
(Ökningav rörelseresultat) 1) 24,8		Årligtillväxtpå	5 %–15 %
Kassaföde(kassagenerering) –	≥70 %	≥70 %	≥70 %

1) Exklusive extraordinära omstruktureringskostnader.

Med alla tre år av 2016 års EPSP avklarade fastslog styrelsen följande utfall av resultatmålen:

• Tillväxt (årlig nettoomsättningstillväxt) –5,13 % vilket var under tröskelvärdet och resulterade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Marginal (årlig ökning av rörelseresultattillväxt) –28,00 % vilket var under tröskelvärdet och resul terade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Kassaflöde (kassagenerering) uppfylldes delvis och resulterade i en tilldelning om 66,67 % för detta prestationsvillkor.

• Totalt resulterade 2016 EPSP i att 22,22 % tilldelades av den maximala tilldelningen.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 lanserades den aktiebaserade LTV-planen för ET medlemmar, med aktieägarnas godkännande på relevant årsstämman som ersättning för EPSP. För högre chefer introducerades den kontantbaserade EPP 2017 som ersatte EPSP. LTV och EPP beskrivs ovan.

EPSP var en aktiebaserad aktiesparplan med prestationsvillkor. Den totala kostnaden för en plan för tre års tjänstgöringsperiod baseras på det antal aktier som faller ut, under förutsättning att mål och besparingar uppnås. Kostnaderna beräknas på verkligt värde för aktierna på tilldelningsdagen.

Maximalt utstående matchningsrätter

Tabellen nedan visar maximala utestående matchningsrätter för vd och koncernchef samt för övriga medlemmar i ET under ännu aktuella SPP och EPSP från 2016 per den 31 december 2019.

Utestående matchningsrätter, max
Per den 31 december 2019	Vd och	Övriga
Antal B­aktier	koncernchef	medlemmar i ET
Aktiesparplaner 2016
Resultataktieplaner för högre chefer 2016	–	40 650

Kommentarer till tabellen

• Definitionen av matchningsrätter beskrivs under avsnittet ”Långsiktig rörlig ersättning”.

• Resultatmatchningen om 22,22 % för 2016 års EPSP är inkluderad.

• Under 2019 erhöll vd och koncernchef inga matchningsaktier, eftersom Börje Ekholm inte är berättigad till Aktie sparplaner och Resultataktieplaner för högre chefer.

• Under 2019 erhöll övriga medlemmar i ET 59 845 matchningsaktier.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

97

Not G3, forts.

Aktier till LTV 2015–2016 planer

Aktier till LTV 2015–2016planer
Plan(miljoner aktier)	Aktiesparplan, Plan för behållande av nyckelpersoner och Resultataktieplan för högre chefer
	2016 2015 Totalt
Ursprungligen tilldelade A	21,6 23,5 45,1
Utestående vid början av 2019 B	18,7 9,5 28,2
Tilldelade under 2019 C	– – –
Inlösta/matchade under 2019 D	5,5 9,4 14,9
Förverkade/förfallna under 2019 E	2,3 0,1 2,4
Utestående vid slutet av 20191) F=B+C–D–E	10,9 - 10,9
Ersättningskostnader under 2019(SEK miljoner) 3) G	256,0 2) 61,4 2) 317,4

1) Aktier under resultaktieplanerna för högre chefer och ledande befattningshavare baserades på att 2016 års plan genererade 22 % tilldelning medan tilldelning uteblev för 78 % samt att 2015 års plan genererade 22 % tilldelning, varvid tilldelning uteblev för 78 %. För övriga pågående planer är kostnaden estimerad.

2) Aktiepriset beräknas genom aktiepriset på investeringsdagen reducerat med nuvärdet av förväntad utdelning under en treårsperiod fram till matchning. Nuvärdesberäkningen är baserad på data från extern part.

3) Total ersättningskostnad under 2018: SEK 645 miljoner, 2017: SEK 876 miljoner.

Aktier till LTV 2015–2016 och LTV 2017

LTV 2015–2016 och LTV 2017 är finansierade med koncernens egna aktier och regleras med eget kapitalinstrument. Egna aktier för samtliga planer har utgivits i en riktad nyemission av C-aktier till kvotvärde, återköpts genom ett offentligt erbjudande till teckningskursen med ett tillägg av tecknarnas finansieringskostnad, samt därefter omvandlats till B-aktier.

För samtliga planer har ytterligare aktier avsatts för finansiering av sociala avgifter. Egna aktier säljs på Nasdaq Stockholm för att täcka utgifter relaterade till sociala kostnader som uppkommer på grund av matchning/utfall av aktier. Under 2018 såldes 2 278 800 aktier till ett genomsnittligt pris om SEK 86,59. Försäljning av egna aktier redovisas direkt mot eget kapital.

Om samtliga, per den 31 december 2019, aktier avsatta för framtida matchning/utfall under aktiesparplanen överfördes samt samtliga aktier avsedda för att täcka sociala avgifter utnyttjades, skulle cirka 13 miljoner B-aktier överföras. Detta motsvarar 0,4 % av det totala antalet utestående aktier: 3 314 miljoner. Per den 31 december 2019 fanns cirka 20 miljoner B-aktier i det egna innehavet.

Tabellen på nästa sida visar hur aktier (representerande matchningsrätter, exklusive aktier som avsatts för utgifter relaterade till sociala kostnader) används i samtliga utestående aktiesparplaner, aktieplaner för behållande av nyckel personer och resultataktieplaner för högre chefer. Tabellen på nästa sida visar, uppifrån och ner, (A) antalet aktier som ursprungligen tilldelades av årsstämman, (B) antalet av de ursprungligen tilldelade aktierna som var utestående i början av 2019, (C) antalet aktier som har tilldelats under 2019, (D) antalet aktier som har matchats under 2019, (E) antalet aktier som förverkats av deltagare eller som förfallit i enlighet med planernas regelverk under 2019 samt (F) aktuellt utestående saldo vid slutet av 2019. Detta beräknas genom att årets nya tilldelningar läggs till antalet utestående aktier vid årets början, och därefter dras antalet aktier för inlösta, matchade, förverkade och förfallna tilldelningar ifrån detta antal. I den sista raden (G) visas de kompensationskostnader som belastat resultatet under 2019 för respektive plan.

Optionsavtal

Före tillträdet som vd och koncernchef i Ericsson ingick styrelseledamoten Börje Ekholm 2016 optionsavtal med Investor AB och AB Industrivärden, aktieägare i Ericsson. Var och en av dessa aktieägare har ställt ut 1 000 000 köpoptioner till Börje Ekholm på marknadsmässiga villkor (värderingen utfördes med Black & Scholes-modellen, av en oberoende tredje part). I enlighet med dessa avtal har Börje Ekholm köpt sammanlagt 2 000 000 köpoptioner som utfärdats av aktieägarna, till ett pris av SEK 0,49 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från aktieägarna till lösenpriset SEK 80 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på sju år. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av sjuårsperioden.

Under 2019 erbjöd Investor AB, aktieägare i Ericsson, styrelseordförandena i sina noterade kärninnehav att förvärva köpoptioner hänförliga till aktierna i respektive kärninnehav. Som följd av erbjudandet ingick styrelseordförande Ronnie Leten ett köpoptionsavtal avseende B-aktier i Telefonaktiebolaget LM Ericsson med Investor AB. Investor AB har under avtalet ställt ut 128 452 köpoptioner till Ronnie Leten på marknadsmässiga villkor (värdering utfördes med Black & Scholes-modellen, av oberoende tredje part) och Ronnie Leten har köpt köpoptionerna till ett pris av SEK 15,57 per köpoption. Varje köpoption berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från Investor AB till lösenpriset SEK 87,97 per aktie (som kommer att omvärderas för att neutralisera effekten av utbetalning av utdelningar under optionsperioden) under ett år efter en tidsperiod på fyra år som startar den 5 februari 2019. Då köpoptionerna förvärvats på marknadsmässiga villkor enligt ovan har ingen kompensationskostnad redovisats av koncernen och kommer inte heller att redovisas under den kvarvarande delen av perioden.

Ericsson Årsredovisning 2019

98 Resultat – Noter till koncernens bokslut

G4 Information om anställda

Antal anställda, löner och andra ersättningar

Genomsnittligt antal anställda fördelat på kön och marknadsområde

==> picture [532 x 103] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt
Sydostasien, Oceanien och Indien 4 821 19 230 24 051 4 740 18 957 23 697
Nordostasien 4 376 9 003 13 379 4 024 8 375 12 399
Nordamerika 1 980 7 381 9 361 2 057 7 520 9 577
Europa och Latinamerika [1) 2)] 10 180 33 262 43 442 11 627 36 290 47 917
Mellanöstern och Afrika 739 3 531 4 270 700 3 553 4 253
Totalt 22 096 72 407 94 503 23 148 74 695 97 843
1) varav i Sverige 2 723 9 324 12 047 3 059 9 976 13 035
2) varav i EU 8 069 26 257 34 326 8 918 27 590 36 508
----- End of picture text -----

Antal anställda per marknadsområde vid årets slut

==> picture [260 x 93] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Sydostasien, Oceanien och Indien 24 559 23 959
Nordostasien 13 783 12 788
Nordamerika 9 643 9 727
Europa och Latinamerika [1) 2)] 47 135 44 621
Mellanöstern och Afrika 4 297 4 264
Totalt 99 417 95 359
1) varav i Sverige 12 730 12 502
2) varav i EU 37 989 35 268
----- End of picture text -----

Antal anställda fördelat på kön och ålder vid årets slut 2019

			Andel av
	Kvinnor	Män	totalt antal
Under 25 år	1 258	2 179	3 %
25–35 år	9 726	24 871	35 %
36–45 år	6 989	25 139	32 %
46–55 år	4 775	16 884	22 %
Över 55 år	1 659	5 937	8 %
Andel av totalt antal	25 %	75 %	100 %

Personalförflyttningar

==> picture [260 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Antal anställda vid årets slut 99 417 95 359
Antal anställda som lämnat bolaget 11 078 16 630
Antal anställda som tillkommit i bolaget 15 136 11 254
Tillfälliga anställningar 582 560
----- End of picture text -----

Löner och andra ersättningar samt sociala kostnader
(MSEK)	2019	2018
Löner och andra ersättningar	58 620	53 298
Sociala kostnader	14 043	13 863
Varavpensionskostnader	5 170	4 882

Ersättningar avseende vd och ledande befattningshavare är inkluderade i tabellen ovan.

Ersättningar avseende styrelseledamöter och verkställande direktörer i dotterbolag

==> picture [260 x 40] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

(MSEK) 2019 2018
Löner och andra ersättningar 369 273
Varav årliga rörliga ersättningar 83 28
Pensionskostnader [1)] 25 25
----- End of picture text -----

1) Pensionskostnader är utöver sociala kostnader och skatt.

Könsfördelning bland styrelseledamöter, verkställande direktörer och koncernledningen vid årets slut

	2019 Kvinnor Män	2018
		Kvinnor Män
Moderbolaget
Styrelseledamöter och vd	23 % 77 %	23 % 77 %
Koncernledning	20 % 80 %	27 % 73 %
Dotterbolag
Styrelseledamöter och vd	19 % 81 %	19 % 81 %

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

99

Sektion H – Övrigt

H1 Skatter

Koncernens skattekostnader för 2019 uppgick till SEK –6 922 (–4 813) miljoner eller 79,0 % (–329,1 %) av årets resultat efter finansiella poster. Skattesatsen kan variera mellan åren beroende på affärsmässiga skill nader och var bolagen geografiskt bedriver sin verksamhet. Rapporterade inkomstskatter inkluderar en rimlig bedömning av de väsentliga effekterna av sänkningen av skatte satsen i Sverige, vilken beslutades i lag den 14 juni 2018, på uppskjutna skattefordringar och skulder. Lagen sänker bolagsskatten för företag från 22 % till 21,4 % från 1 januari 2019 och till 20,6 % från 1 januari 2021.

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen
	2019	2018	2017
Aktuell skattekostnad	–2 564	–5 513	–4 168
Aktuell skatt hänförligtill tidigare år	–2 237	–392	83
Uppskjuten skatteintäkt/-kostnad(+/–)	–2 116	1 097	7 613
Andel ijoint ventures och intresseföretags skatt	–5	–5	–3
Skattekostnad/-intäkt	–6 922	–4 813	3 525

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den teoretiska skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 21,4 %, tillämpats på koncernens resultat före skatt visas i tabellen nedan.

Koncernen har implementerat IFRIC 23, vilken kräver kvartalsvisa utvärderingar av osäkra skattepositioner. Tidigare års justering inkluderar överväganden avseende osäkra skattepositioner.

Skatteeffekter rörande icke avdragsgilla kostnader inkluderar effekten av betalningen rörande SEC och DOJ.

Avstämning av svensk inkomstskattesats för koncernen jämfört med effektiv skattesats

==> picture [259 x 143] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 [1)] 2017 [1)]
Skatt enligt svensk skattesats 21,4 % –1 875 322 7 910
Effekt av utländska skattesatser –419 –773 205
Aktuell skattekostnad hänförlig till tidigare år –2 237 [2)] –392 83
Omvärdering av underskottsavdrag 52 113 –150
Omvärdering av avdragsgilla temporära
skillnader 84 33 127
Nedskrivning av källskatter [3)] –230 –3 000 –1 273
Återföring av nedskriven källskatt 519 – –
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –3 555 –1 130 –2 871
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 803 722 480
Skatteeffekt av förändrad skattesats –64 –708 –986
Skattekostnad/-intäkt –6 922 –4 813 3 525
Effektiv skattesats 79,0 % –329,1 % 9,8 %
----- End of picture text -----

1) Svensk skattesats var 22 % för 2018 och 2017.

2) Inkluderar osäkra skattepositioner om SEK 1,5 miljarder.

Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder

Uppskjutna skattefordringar och uppskjutna skatteskulder är hänförliga till balansposter i tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader och outnyttjade underskottsavdrag

==> picture [259 x 270] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Uppskjuten Uppskjuten Netto ­
skattefordran skatteskuld balans
2019
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar 1 233 1 792
Kortfristiga tillgångar 3 413 878
Ersättningar efter avslutad anställning 7 220 787
Avsättningar 3 592 –
Uppskjutna skattekrediter 8 424 –
Övrigt 2 585 281
Underskottsavdrag 7 221 –
Uppskjutna skattefordringar/skulder 33 688 3 738 29 950
Kvittning fordringar/skulder –2 514 –2 514
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto 31 174 1 224 29 950
2018
Immateriella tillgångar och materiella
anläggningstillgångar 1 182 2 125
Kortfristiga tillgångar 3 614 731
Ersättningar efter avslutad anställning 5 459 842
Avsättningar 4 441 –
Övrigt 3 223 188
Underskottsavdrag 8 449 –
Uppskjutna skattefordringar/skulder 26 368 3 886 22 482
Kvittning fordringar/skulder –3 216 –3 216
Uppskjutna skattefordringar/
skulder, netto 23 152 670 22 482
----- End of picture text -----

Förändringar i uppskjuten skatt, netto

==> picture [259 x 108] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ingående balans, netto 22 482 21 062
Justering enligt IFRS 9 – 288
Justerad ingående balans 22 482 21 350
Redovisat i årets resultat –2 116 1 097
Redovisat i övrigt totalresultat 1 423 285
Förvärv/avyttring av dotterbolag 145 –116
Omklassificering 7 843 [1)] –289
Omräkningsdifferens 173 155
Utgående balans, netto 29 950 22 482
----- End of picture text -----

1) Omklassificering av källskatt från aktuell skatt, se även not B7 “Övriga kortfristiga fordringar”.

3) 2018 och 2017 inkluderade nedskrivning av källskatter.

Skatteeffekter redovisade direkt mot övrigt totalresultat uppgår till SEK 1 423 (285) miljoner, varav aktuariella vinster/förluster avseende pensioner utgörs av SEK 1 229 (329) miljoner.

Uppskjutna skattefordringar redovisas endast i de länder och med de belopp där koncernen förväntar sig att kunna generera tillräcklig beskattningsbar inkomst i framtiden för att kunna nyttja dessa skattereduktioner.

Uppskjutna skattefordringar och skulder har justerats för effekten av den sänkta bolagsskatten i Sverige.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

100

Not H1, forts.

Underskottsavdrag

Väsentliga skattefordringar rörande förlustavdrag rapporteras i den utsträckning utnyttjande av skatteförmånen med hänsyn till framtida beskattningsbara vinster och att dessa bedöms vara sannolika också då man beaktar perioden under vilken de kan nyttjas som beskrivet nedan.

Väsentliga underskottsavdrag är hänförliga till Sverige, USA och Tyskland. Dessa länder har långa eller obestämda tider för utnyttjande. Av de totala aktiverade uppskjutna skattefordringarna avseende underskottsavdrag om SEK 7 221 (8 449) miljoner, är SEK 6 026 (7 006) miljoner hänförliga till Sverige.

Framtida vinstbedömningar baseras på tillväxt från en starkare marknad, utökning av vissa marknadsandelar och utökning av produktportföljen, stödjer slutsatsen att skattefordringarna kommer att utnyttjas under överskådlig framtid.

Per den 31 december 2019 uppgick dessa underskottsavdrag till SEK 33 744 (39 415) miljoner. Minskningen hänförs primärt till utnyttjande av underskottsavdragen mot innevarande års skattepliktiga inkomst. Skatteeffekten av dessa underskottsavdrag redo visas som en skattetill gång, baserat på den obestämda nyttjandeperioden och bedömningen att koncernen kommer att redovisa väsentliga beskattningsbara inkomster och därmed kunna utnytta underskottsavdragen.

De slutliga år då redovisade underskottsavdrag kan nyttjas visas i nedanstående tabell.

Underskottsavdrag

Underskottsavdrag
	Underskotts­
Förfalloår	avdrag	Skatteeffekt
2020	94	29
2021	177	44
2022	320	95
2023	32	7
2024	155	45
2025 eller senare	32 966	7 001
Totalt	33 744	7 221

Utöver tabellen ovan finns det underskottsavdrag om SEK 5 378 (4 223) miljoner till ett skattemässigt värde om SEK 1 009 (773) miljoner som inte har redovisats som tillgångar baserat på bedömningar av möjligheten att kunna nyttja dessa mot framtida skattemässiga överskott i respektive skattehemvist. Merparten av dessa underskottsavdrag har en förfallotidpunkt som överstiger fem år.

H2 Vinst per aktie

Vinst per aktie

==> picture [260 x 179] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Före utspädning
Årets resultat hänförligt till moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner) 2 223 –6 530 –32 576
Medelantal utestående aktier före
utspädning (miljoner) 3 306 3 291 3 277
Vinst (förlust) per aktie, före utspädning
(SEK) 0,67 –1,98 –9,94
Efter utspädning
Årets resultat hänförligt till moderbolagets
aktieägare (SEK miljoner) 2 223 –6 530 –32 576
Medelantal utestående aktier före utspädning
(miljoner) 3 306 3 291 3 277
Utspädningseffekt avseende aktiesparplaner
(miljoner) 14 – –
Medelantal utestående aktier efter utspädning
(miljoner) 3 320 3 291 3 277
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning
(SEK) 0,67 –1,98 –9,94
----- End of picture text -----

H3 Kassaflödesanalys

Under 2019 uppgick betalda räntor till SEK –1 060 miljoner (SEK –829 miljo ner för 2018 och SEK –794 miljoner för 2017) och erhållna räntor till SEK 817 miljoner (SEK –283 miljoner för 2018 och SEK 1 miljon för 2017). Betald skatt, inklusive källskatt, uppgick till SEK –5 218 miljoner (SEK –5 874 miljoner för 2018 och SEK –4 724 miljoner för 2017).

Kassa och likvida medel inkluderar kassa uppgående till SEK 17 336 (18 998) miljoner och likvida medel uppgående till SEK 27 743 (19 391) miljoner. För mer information om sammansättningen av kassa och likvida medel samt outnyttjade kreditlöften, se not F4, ”Räntebärande skulder”.

Kassa och likvida medel i länder där det finns betydande valutaregleringar, på grund av brist på hårdvaluta eller strikta myndighetskontroller, uppgick per den 31 december 2019 till SEK 3,3 (3,1) miljarder. Detta belopp anses därför inte vara tillgängligt för generell användning av Moderbolaget.

==> picture [260 x 360] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2019 2018 2017
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar 3 587 3 275 4 103
Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar 360 568 2 211
Totalt 3 947 3 843 6 314
Right-of-use assets
Avskrivningar 2 474 – –
Nedskrivningar/återläggning av nedskrivningar 75 – –
Totalt 2 549 – –
Immateriella tillgångar
Avskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader 1 519 2 559 2 681
Varumärken, produkträttigheter och övriga
immateriella tillgångar 1 019 1 387 1 667
Totala avskrivningar 2 538 3 946 4 348
Nedskrivningar
Balanserade utvecklingskostnader 36 254 2 245
Varumärken, produkträttigheter och övriga
immateriella tillgångar 19 – 2 019
Goodwill – 275 12 966
Totala nedskrivningar 55 529 17 230
Totalt 2 593 4 475 21 578
Totala avskrivningar och nedskrivningar
på materiella anläggningstillgångar och
immateriella tillgångar 9 089 8 318 27 892
Skatter 1 652 –1 897 –9 064
Utdelningar från joint ventures/intresseföretag [1)] 66 30 77
Ej utdelad vinst i joint ventures/intresseföretag [ 1)] 340 –53 –21
Vinst/förlust vid försäljning av aktier, andelar
och verksamheter samt materiella anläggnings-
tillgångar och immateriella tillgångar, netto [2)] –812 212 –167
Övriga ej kassapåverkande poster [3)] 1 891 1 220 607
Justeringar för poster som inte ingår
i kassaflödet 12 226 7 830 19 324
----- End of picture text -----

1) Se not E3, ”Intresseföretag”.

2) Se not B4, ”Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader”.

3) Hänför sig huvudsakligen till orealiserade valutaeffekter på finansiella instrument.

För information kring avstämning av skulder hänförliga till finansiella aktiviteter, se not F4, ”Räntebärande skulder.”

När ett företag redovisar förlust så ska antalet aktier använda för beräkning av vinst per aktie vara desamma som för beräkning av vinst per aktie före utspädning.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till koncernens bokslut

101

Not H3, forts.

Not H3, forts.
Förvärv/avyttringar av dotterbolagoch andra	verksamheter
	Förvärv		Avyttringar
2019
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)	–1 815		360
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar		62	–112
Totalt	–1 753		248
2018
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)	–1 220		226
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–398		107
Totalt	–1 618		333
2017
Kassaföde från företagsförvärv/avyttringar1)		–62	459
Förvärv/avyttringar av övriga investeringar	–227		106
Totalt	–289		565

1) Se även not E2, ”Företagsförvärv/avyttringar”.

H4 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närståenderelationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Olika mindre transaktioner med närstående under 2019 baserades på veder tagna kommersiella villkor i branschen och ingicks på armlängdsprincipen. För information om eget kapital och Ericssons andel av tillgångar, skulder och resultat i joint ventures och intresseföretag, se not E3, ”Intresseföretag”.

För information om transaktioner med ledande befattningshavare, se not G2, ”Information angående styrelse medlemmar och ledande befattningshavare”. För information om koncernens pensionsstiftelser, se not G1, ”Ersättning efter avslutad anställning”.

H5 Ersättning till revisorer

H5Ersättning till rev	isorer
Ersättningtill revisorer
	PwC	Övriga	Totalt
2019
Arvoden för revision	96	9	105
Arvoden revisionsrelaterade	12	–	12
Arvoden för skattefrågor	10	11	21
Övriga arvoden	6	6	12
Totalt	124	26	150
2018
Arvoden för revision	98	4	102
Arvoden revisionsrelaterade	11	2	13
Arvoden för skattefrågor	9	2	11
Övriga arvoden	9	6	15
Totalt	127	14	141
2017
Arvoden för revision	89	2	91
Arvoden revisionsrelaterade	11	–	11
Arvoden för skattefrågor	13	4	17
Övriga arvoden	9	7	16
Totalt	122	13	135

Det totala arvodet till PwC och dess nätverk är SEK 124 (2018 SEK 127, 2017 SEK 122) miljoner. Under räkenskapsåret 2019 har SEK 40 (2018 SEK 39, 2017 SEK 39) miljoner betalts i ersättningen till revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers AB för revisionsuppdraget, SEK 9 (2018 SEK 9, 2017 SEK 10) miljoner för övriga lagstadgade uppdrag, SEK 2 (2018 SEK 1, 2017 SEK 3) miljoner för skatterådgivning och SEK 4 (2018 SEK 8, 2017 SEK 5) miljoner för övriga tjänster. Inga värderingstjänster har utförts.

Under perioden 2017–2019 utförde PwC utöver sina revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag samt skatterelaterade tjänster och övriga konsulttjänster för koncernen. De revisionsrelaterade uppdragen inkluderar granskning av kvartalsrapporter, ISO-revi deringar, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderar bolagsskatte konsul ta tioner. Övriga konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv och effektivitet i verksamheten.

Revisionsarvoden till övriga revisorer avser huvudsakligen legal revision.

H6

Händelser efter räkenskapsårets utgång

Amerikansk grupptalan

Den 11 januari 2020, biföll United States District Court for the Southern District of New York Ericssons avvisningsyrkande beträffande grupptalan från 2018 mot Telefonaktiebolaget LM Ericsson, bolagets nuvarande VD och koncernchef och finanschef samt tre tidigare medlemmar av koncernledningen. Samtidigt beredde domstolen kärandena möjlighet att inge en tredje justerad stämningsökan inom trettio dagar. Kärandena gav inte in någon justerad stämningsansökan inom den av domstolen utsatta fristen.

Ericsson löser tvist med Sol IP

Efter årsskiftet 2019 har Ericsson löst den tvist med Sol IP som tidigare kommunicerats beträffande påstått intrång i 20 patent som deklarerats för LTE-standarden. Patenten härrör från Electronics and Telecommunications Research Institute (ETRI), en koreansk forskningsinstitution som finansieras med regeringsstöd. Förlikningen innebär att tvisten lösts och inkluderar ett patentlicensavtal mellan Ericsson, Sol IP och ETRI. Förlikningen kommer att ha en negativ påverkan på rörelseresultatet för Segmentet Networks för 2020 om ungefär USD 13 miljoner varav USD 10 miljoner kommer att redovisas i första kvartalet 2020 och det resterande kommer att fördelas över övriga kvartal. Denna kvartalsvisa avskrivning av licensavgifter kommer att fortsätta i kommande perioder. Avtalets villkor är konfidentiella.

För mer information, se not D2, ”Ansvarsförbindelser”.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Moderbolagets bokslut och noter

102

Moderbolagets bokslut och noter

Innehåll

Moderbolagets bokslut

• 103 Moderbolagets resultaträkning och rapport över moderbolagets totalresultat (förlust)

• 104 Moderbolagets balansräkning

• 106 Moderbolagets kassaflödesanalys

• 107 Förändringar i moderbolagets eget kapital

• 114 M12 Övriga kortfristiga fordringar 115 M13 Eget kapital och övrigt totalresultat

• 116 M14 Obeskattade reserver

• 116 M15 Pensioner

• 116 M16 Övriga avsättningar

• 117 M17 Räntebärande skulder 117 M18 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

• 119 M19 Övriga kortfristiga skulder

Noter till moderbolagets bokslut

• 108 M1 Väsentliga redovisningsprinciper 108 M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

• 108 M3 Finansiella intäkter och kostnader

• 109 M4 Skatter 109 M5 Immateriella anläggnings tillgångar

• 119 M20 Leverantörsskulder

• 119 M21 Ställda säkerheter

• 119 M22 Eventualförpliktelser

• 119 M23 Kassaflödesanalys 119 M24 Leasing 120 M25 Information angående anställda 120 M26 Transaktioner med närstående 120 M27 Ersättning till revisorer

• 110 M6 Materiella anläggningstillgångar

• 111 M7 Finansiella anläggningstillgångar 112 M8 Aktier och andelar 113 M9 Varulager 113 M10 Kundfordringar och kund finansiering 114 M11 Fordringar och skulder koncernföretag

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Moderbolagets bokslut

103

Moderbolagets bokslut

Moderbolagets resultaträkning

==> picture [531 x 183] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2019 2018 2017
Nettoomsättning – – –
Kostnader för sålda varor och tjänster – – –
Bruttoresultat – – –
Försäljningskostnader –664 –1 047 –256
Administrationskostnader –867 –639 –1 038
Omkostnader –1 531 –1 686 –1 294
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader M2 –8 148 2 111 1 616
Rörelseresultat –9 679 425 322
Finansiella intäkter M3 9 995 8 064 7 968
Finansiella kostnader M3 –3 385 –2 724 –10 265
Resultat efter finansiella poster –3 069 5 765 –1 975
Lämnade koncernbidrag, netto M14 –1 961 –1 535 –120
–5 030 4 230 –2 095
Skatter M4 87 –36 –53
Årets resultat (förlust) –4 943 4 194 –2 148
----- End of picture text -----

Rapport över moderbolagets totalresultat (förlust)

==> picture [531 x 160] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK 2019 2018 2017
Periodens resultat (förlust) –4 943 4 194 –2 148
Övrigt totalresultat för perioden (förlust)
Poster som inte kommer omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a förändringar av kreditrisk –651 206 –
Skatt på poster som inte kommer omföras till periodens resultat 134 –44 –
Poster som kan omföras till periodens resultat
Långfristiga räntebärande placeringar
Vinster (+)/förluster (–) redovisade under perioden – – 68
Omklassificering av vinster respektive förluster till resultatet – – 5
Omvärdering av aktier och andelar
Omvärdering till verkligt värde redovisat i eget kapital – – 102
Skatt på poster som kan omföras till periodens resultat – – –14
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt –517 162 161
Totalresultat för perioden (förlust) –5 460 4 356 –1 987
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

104 Resultat – Moderbolagets bokslut

Moderbolagets balansräkning

==> picture [532 x 295] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 december, MSEK Not 2019 2018
Tillgångar
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar M5 58 139
Materiella anläggningstillgångar M6 303 259
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier och andelar
Koncernföretag M7, M8 71 172 71 201
Joint ventures och intresseföretag M7, M8 1 184 394
Andra aktier och andelar M7 1 272 1 138
Fordringar koncernföretag M7, M11 10 133 10 415
Långfristig kundfinansiering M7, M10 909 584
Uppskjutna skattefordringar M4 678 249
Övriga långfristiga finansiella anläggningstillgångar M7 454 1 214
Långfristiga räntebärande placeringar M7 20 354 23 982
106 517 109 575
Omsättningstillgångar
Varulager M9 – –
Fordringar
Kundfordringar M10 21 53
Kortfristig kundfinansiering M10 724 942
Fordringar koncernföretag M11 20 011 36 689
Aktuella skattefordringar – –
Övriga kortfristiga fordringar M12 2 410 1 076
Kortfristiga placeringar M18 6 328 6 268
Kassa och likvida medel M18 29 800 27 850
59 294 72 878
Summa tillgångar 165 811 182 453
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Moderbolagets bokslut

105

Moderbolagets balansräkning, forts.

==> picture [531 x 314] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

31 december, MSEK Not 2019 2018
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital M13
Aktiekapital 16 672 16 672
Uppskrivningsfond 20 20
Reservfond 31 472 31 472
Bundet eget kapital 48 164 48 164
Balanserad vinst 37 610 36 486
Årets resultat (förlust) –4 943 4 194
Reserv verkligt värde –445 72
Fritt eget kapital 32 222 40 752
80 386 88 916
Avsättningar
Pensioner M15 – 5
Övriga avsättningar M16 668 81
668 86
Långfristiga skulder
Certifikat och obligationslån M17 21 898 21 875
Skulder till kreditinstitut M17 6 097 8 849
Skulder till koncernföretag M11 – 31 518
Övriga långfristiga skulder 346 339
28 341 62 581
Kortfristiga skulder
Kortfristig upplåning M17 7 946 –
Leverantörsskulder M20 659 616
Skulder till koncernföretag M11 46 105 28 529
Övriga kortfristiga skulder M19 1 706 1 725
56 416 30 870
Summa eget kapital, avsättningar och skulder 165 811 182 453
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

106 Resultat – Moderbolagets bokslut

Moderbolagets kassaflödesanalys

==> picture [532 x 439] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Januari–december, MSEK Not 2019 2018 2017
Rörelsen
Årets resultat (förlust) –4 943 4 194 –2 148
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet M23 1 135 1 384 9 510
–3 808 5 578 7 362
Förändringar i rörelsens nettotillgångar
Varulager – 1 1
Kort- och långfristig kundfinansiering –161 1 199 –167
Kundfordringar 329 68 1 023
Leverantörsskulder 204 –770 761
Avsättningar och pensioner 576 –518 –283
Övriga rörelsetillgångar och -skulder, netto –343 –273 783
605 –293 2 118
Kassaflöde från rörelsen –3 203 5 285 9 480
Investeringsaktiviteter
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –127 –73 –149
Investeringar i immateriella anläggningstillgångar – –22 –6
Försäljning/utrangering av materiella anläggningstillgångar – 60 4
Investeringar i aktier och andelar –2 656 –317 –201
Avyttring av aktier och andelar 2 382 1 272 317
Utlåning, netto 9 304 9 285 –3 254
Övriga investeringsverksamheter 18 100 –91
Kortfristiga placeringar 4 872 3 517 –13 195
Kassaflöde från investeringsaktiviteter 13 793 13 822 –16 575
Kassaflöde före finansieringsaktiviteter 10 590 19 107 –7 095
Finansieringsaktiviteter
Förändring av kortfristiga skulder till koncernföretag –9 303 –7 605 425
Upptagande av lån 4 103 – 12 565
Återbetalning av lån –648 – –5 979
Nyemission – – 15
Försäljning/återköp av egna aktier 197 107 83
Betald utdelning –3 301 –3 287 –3 273
Reglerad del av erhållna/lämnade (–) koncernbidrag –1 535 –120 –1 100
Övriga finansieringsverksamheter 1 388 –194 573
Kassaflöde från finansieringsaktiviteter –9 099 –11 099 3 309
Resultat av omvärdering i likvida medel 459 1 127 190
Förändring av likvida medel 1 950 9 135 –3 596
Likvida medel vid årets början 27 850 18 715 22 311
Likvida medel vid årets slut M18 29 800 27 850 18 715
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Moderbolagets bokslut

107

Förändringar i moderbolagets eget kapital

==> picture [531 x 268] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo - Reserv
Uppskriv- bundet sitions- verkligt Fria Totalt fritt
MSEK Aktiekapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
Totalresultat för perioden – – – – – –517 –4 943 –5 460 –5 460
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 197 197 197
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 34 34 34
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 301 –3 301 –3 301
31 december 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 –445 32 567 32 222 80 386
1 januari 2018 16 672 20 31 472 48 164 100 721 38 757 39 578 87 742
Justerad öppningsbalans p.g.a IFRS 9 – – – – – –811 784 –27 –27
1 januari 2018, justerad 16 672 20 31 472 48 164 100 –90 39 541 39 551 87 715
Totalresultat för perioden – – – – – 162 4 194 4 356 4 356
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 107 107 107
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 25 25 25
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 287 –3 287 –3 287
31 december 2018 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

108 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

Noter till moderbolagets bokslut

M1

Väsentliga redovisningsprinciper

Moderbolaget, Telefonaktiebolaget LM Ericsson, tillämpar Årsredo­ visningslagen och RFR 2 ”Redovisning för juridiska personer”. RFR 2 ställer krav på att moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, d v s IFRS i den omfattning som RFR 2 tillåter.

De viktigaste skillnaderna mellan redovisningsprinciperna för kon cernen och moderbolaget är:

både intäkter och avskrivningar redovisas linjärt över leasingperioden. De utgifter som sammanhänger med leasingintäkterna redovisas då de uppstår. Direkta utgifter som uppstår då ett leasingavtal ingås läggs till det redovisade värdet för den leasade tillgången och kostnadsförs över leasingperioden utifrån samma grund som leaseintäkten

En ny tolkning IFRIC 23 ”Osäkerhet gällande redovisning av inkomstskat­ ter” tillämpas från och med den 1 januari 2019. IFRIC 23 har ingen materiell påverkan på moderbolagets finansiella rapporter.

Koncernföretag, intresseföretag och joint ventures

Investeringar redovisas enligt anskaffningsvärdemetoden. Investeringarna redovisas till anskaffningsvärde och endast utdelningar resultatförs. Ned­ skrivningstest genomförs årligen och nedskrivningar redovisas om det kan antas att värdenedgången är bestående.

Koncernbidrag och aktieägartillskott redovisas i enlighet med RFR 2. Koncernbidrag från/till svenska koncernföretag redovisas netto i resultat­ räkningen. Aktieägartillskott ökar moderbolagets investering.

Klassificering och värdering av finansiella instrument

IFRS 9 ”Finansiella instrument” tillämpas, förutom avseende finansiella gar­ antier där det tillåtna undantaget enligt RFR 2 har valts. Finansiella garantier ingår i ”Eventualförpliktelser”.

M2 Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader

Övriga rörelseintäkter och rörel	sekostnad	er
Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader
2019	2018	2017
Licensintäkter och övriga rörelseintäkter
Koncernföretag 2 479	2 126	1 486
Övriga rörelseintäkter/kostnader –10 6271)	–15	133
Vinst/förlust (–) netto vid försäljning av
materiella anläggningstillgångar –	–	–3
Totalt –8 148	2 111	1 616

1) Inkluderar kostnader om SEK –10,7 miljarder 2019 relaterade till en uppgörelse med SEC och DOJ i USA.

Uppskjuten skatt

Redovisning av obeskattade reserver i balansräkningen medför att redovis­ ningen av uppskjuten skatt skiljer sig från koncernens redovisnings principer. God redovisningssed och skattelagstiftning i Sverige kräver att bolag redovisar vissa skillnader mellan beskattningsunderlaget och bokfört värde av skatt som en obeskattad reserv i balansräkningen i räkenskaperna för enskilda bolag. Ändringar i dessa reserver redovisas i resultaträkningen som en avsättning till eller en upplösning av obeskattade reserver.

Pensioner

Pensioner redovisas i enlighet med FAR SRS RedR 4 ”Redovisning av pensions­ skuld och pensionskostnad”. Enligt RFR 2 skall upplysningar lämnas avseende tillämpliga delar av IAS 19R.

Rörelseförvärv

Förvärvsrelaterade kostnader inkluderas i anskaffningsvärdet i moder bolagets bokslut medan de för koncernen kostnadsförs när de uppstår.

Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Se noter till koncernens bokslut, Not A2, ”Viktiga uppskattningar och bedöm­ ningar för redovisnings ändamål”. Viktiga redovisningsprinciper, uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål för moder bolaget omfattar Kundfordringar och kundfinansiering och Immateriella produkträttigheter och övriga immateriella tillgångar, exklusive goodwill.

Nya standarder och tolkningar som ännu inte har antagits

En ny IFRS standard IFRS 16 ”Leasingavtal” tillämpas från och med den 1 januari 2019. IFRS 16 har inte haft någon påverkan på moderbolagets finansiella rapporter då leasingavtal rapporteras i enlighet med det tillåtna undantaget i RFR 2. För leasingavtal där moderbolaget är leasetagare innebär detta att nyttjanderätten och leasingskulden inte redovisas i balansräkningen. Kostnader hänförliga till leasingavtalet redovisas i resultaträkningen linjärt över leasingperioden. Erhållna förmåner redovisas som en del av den totala leasingkostnaden, över leasingtiden. För leasingavtal där moderbolaget är leasegivare redovisas utrustningen som en materiell anläggningstillgång och

M3 Finansiella intäkter och kostnader

Finansiella intäkter och kostnader

==> picture [260 x 276] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Finansiella intäkter
Resultat från andelar i koncernföretag
Utdelningar 5 539 5 852 7 254
Vinst vid försäljning 1 996 1 019 14
Resultat från andelar i joint ventures och
intresseföretag
Utdelningar 67 30 77
Resultat från övriga värdepapper och fordringar
som är anläggningstillgångar
Vinst vid försäljning 78 26 –
Ränteintäkter från koncernföretag 1 484 1 569 1 286
Ränteintäkter från övriga 485 –1 062 –664
Nettokursvinst på finansiella skulder/tillgångar 346 630 –
Totalt 9 995 8 064 7 968
Finansiella kostnader
Förlust vid försäljning av andelar i koncern företag –105 – –
Nedskrivning av investeringar i koncernföretag –922 –1 246 –9 000
Nettoresultat från joint ventures och
intresseföretag –418 – –
Nedskrivning av investeringar i övriga bolag –10 –33 –126
Räntekostnader från koncernföretag –289 –128 70
Räntekostnader från övriga –1 152 –209 –469
Nettokursförlust på finansiella skulder/tillgångar – – –315
Övriga finansiella kostnader –489 –1 108 –425
Totalt –3 385 –2 724 –10 265
Finansnetto 6 610 5 340 –2 297
----- End of picture text -----

Räntor på pensionsskulder ingår i ovanstående redovisade räntekostnader.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut 109

M4 Skatter

Inkomstskatter redovisade i resultaträkningen

==> picture [259 x 50] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Aktuell skattekostnad –60 –41 –55
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –148 –70 –30
Uppskjuten skatteintäkt/­kostnad (+/–) 295 75 32
Skattekostnad/-intäkt 87 –36 –53
----- End of picture text -----

En avstämning mellan årets redovisade skattekostnad och den skattekostnad som skulle uppstå om svensk skattesats, 21,4%, beräknats på resultat före skatt visas nedan. Skatteeffekter av ej avdragsgilla kostnader inkluderar effek­ ten av SEC/DOJ betalningen.

Avstämning av svensk inkomstskattesats jämfört med effektiv inkomstskatt

==> picture [259 x 90] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 [1)] 2017 [1)]
Skatt enligt svensk skattesats 21,4% 1 076 –931 461
Aktuell skatt hänförlig till tidigare år –148 –70 –30
Skatteeffekt av ej avdragsgilla kostnader –2 474 –235 –123
Skatteeffekt av ej skattepliktiga intäkter 1 700 1492 1 616
Skatteeffekt hänförlig till nedskrivning av
investering i koncernföretag –56 –274 –1 977
Skatteeffekt av förändrad skattesats –11 –18 –
Skattekostnad /-intäkt 87 –36 –53
----- End of picture text -----

M5 Immateriella anläggningstillgångar

Patent, licenser, varumärken samt liknande rättigheter

==> picture [259 x 174] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 5 108 5 086
Årets anskaffningar – 22
Försäljning/utrangering –22 –
Utgående balans 5 086 5 108
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans –4 024 –3 812
Årets avskrivningar –78 –212
Försäljning/utrangering 19 –
Utgående balans –4 083 –4 024
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans –945 –945
Årets nedskrivningar – –
Utgående balans –945 –945
Netto bokfört värde 58 139
----- End of picture text -----

Beloppen hänför sig huvudsakligen till RF­teknologi.

1) Svensk inkomstskattesats var 22% år 2018 och 2017.

Uppskjutna skattefordringar

Uppskjutna skattefordringar är hänförliga till balansposter enligt tabellen nedan.

Inkomstskatteeffekt av temporära skillnader

==> picture [259 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Kortfristiga tillgångar 313 225
Ersättningar efter avslutad anställning 41 11
Avsättningar 121 11
Övrigt 203 2
Uppskjutna skattefordringar 678 249
----- End of picture text -----

Förändringar i uppskjuten skatt

==> picture [259 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ingående balans 249 210
Justerad ingående balans enligt IFRS 9 – 8
Ingående balans, justerad – 218
Redovisat i årets resultat 295 75
Redovisat i övrigt totalresultat 134 –44
Utgående balans 678 249
----- End of picture text -----

Uppskjutna skattefordringar har justerats med effekten av reduceringen av den svenska inkomstskattesatsen.

Ericsson Årsredovisning 2019

110 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

M6 Materiella anläggningstillgångar

M6 Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
		Pågående
	Inventarier och	ny anläggningar och
	installationer	betalda förskott	Totalt
2019
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 522	56	1 578
Investeringar	33	96	129
Försäljning/utrangering	–12	–3	–15
Omklassifceringar	74	–74	–
Utgående balans	1 617	75	1 692
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 319	–	–1 319
Årets avskrivningar	–81	–	–81
Försäljning/utrangering	11	–	11
Utgående balans	–1 389	–	–1 389
Netto bokfört värde	228	75	303
2018
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 557	84	1 641
Investeringar	33	40	73
Försäljning/utrangering	–78	–58	–136
Omklassifceringar	10	–10	–
Utgående balans	1 522	56	1 578
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans	–1 295	–	– 1 295
Årets avskrivningar	–101	–	–101
Försäljning/utrangering	77	–	77
Utgående balans	–1 319	–	–1 319
Netto bokfört värde	203	56	259

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

111

M7 Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar i koncernföretag, joint ventures och intresseföretag

Aktier och andelar i koncernföretag,joint ventures och intresseföretag
	Koncernföretag 2019 2018	Intresseföretag
		2019 2018
Ingående balans	71 201 72 318	394 330
Köpoch nyemissioner	225 325	1 208 64
Aktieägartillskott	1 142 –	– –
Återbetalningaktieägartillskott	– –156	– –
Nedskrivning	–922 –1 246	–418 –
Försäljning	–474 –40	– –
Utgående balans	71 172 71 201	1 184 394

Övriga finansiella tillgångar

==> picture [531 x 207] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Derivat med positiva
Långfristiga fordringar Långfristiga ränte bärande värden som säkrar Långfristig
Aktier och andelar koncernföretag placeringar långfristiga skulder kundfinansiering
2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018 2019 2018
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans 1 138 1 076 10 415 17 847 23 982 25 105 – 86 584 1 782 [1)]
Inköp/kreditgivning/ökning 140 135 2 162 –4 622 18 484 50 190 – – 1 501 777
Försäljning/amortering/ minskning –60 –78 –2 844 – –19 995 –51 353 – –86 –276 –710
Omklassificering – – – – –2 084 – – – –624 –1 241
Reserv verkligt värde 54 5 – – –33 40 – – –308 –221
Årets omräkningsdifferens – – 400 –2 810 – – – – 32 191
Utgående balans 1 272 1 138 10 133 10 415 20 354 23 982 – – 909 584
Ackumulerade nedskrivningar
Ingående balans – – – – – – – – – –
Årets nedskrivningar – – – – – – – – – –
Försäljning/amortering/minskning – – – – – – – – – –
Omklassificering – – – – – – – – – –
Årets omräkningsdifferens – – – – – – – – – –
Utgående balans – – – – – – – – – –
Netto bokfört värde 1 272 1 138 10 133 10 415 20 354 23 982 – – 909 584
----- End of picture text -----

1) Som ett resultat av IFRS 9 justerades öppningsbalanserna den 1 Januari 2018 till att bli netto bokfört värde från 2017.

	Övriga långfristiga fordringar
	2019 2018
Ackumulerat anskaffningsvärde
Ingående balans	1 214 1 142
Inköp/kreditgivning/ökning	430 87
Försäljning/amortering/ minskning	–22 –15
Omklassifcering	–1 168 –
Reserv verkligt värde	– –
Årets omräkningsdifferens	– –
Utgående balans	454 1 214

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

112

M8 Aktier och andelar

Nedanstående förteckning omfattar vissa av moderbolaget direkt och indirekt ägda aktier och andelar, per den 31 december 2019.

En fullständig specifikation över innehav av aktier och andelar, som upprättas enligt den svenska årsredovisningslagen och ingår i den årsredovisning som lämnas till Bolagsverket, kan rekvireras från Telefonaktiebolaget L M Ericsson, External Reporting, SE–164 83 Stockholm.

==> picture [532 x 595] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Aktier ägda direkt av moderbolaget
Nominellt innehav
i lokal valuta, Bokfört värde,
Bolag Org.nr. Säte Innehav i procent miljoner MSEK
Koncernföretag
Ericsson AB 556056-6258 Sverige 100 50 20 731
Ericsson Shared Services AB 556251-3266 Sverige 100 361 2 216
Ericsson Software Technology Holding AB 559094-8963 Sverige 100 – 6
Datacenter i Rosersberg AB 556895-3748 Sverige 100 – 88
Datacenter i Mjärdevi Aktiebolag 556366-2302 Sverige 100 10 69
AB Aulis 556030-9899 Sverige 100 14 6
Ericsson Credit AB 556326-0552 Sverige 100 5 5
Övriga (Sverige) – – 1 459
Ericsson Austria GmbH Österrike 100 4 94
Ericsson Danmark A/S Danmark 100 90 216
Oy LM Ericsson Ab Finland 100 13 196
Ericsson Participations France SAS Frankrike 100 26 524
Ericsson Antenna Technology Germany GmbH Tyskland 100 – 21
Ericsson Germany GmbH Tyskland 100 1 4 232
Ericsson Hungary Ltd. Ungern 100 1 301 120
L M Ericsson Limited Irland 100 4 34
Ericsson Telecomunicazioni S.p.A. Italien 100 44 3 857
Ericsson Holding International B.V. Nederländerna 100 222 3 200
Ericsson A/S Norge 100 75 114
Ericsson Television AS Norge 100 161 270
Ericsson Corporatia AO Ryssland 100 5 5
Ericsson España S.A Spanien 100 43 14
Ericsson AG Schweiz 100 – –
Ericsson Holdings Ltd. Storbritannien 100 328 1 994
Övriga (Europa, förutom Sverige) – – 664
Ericsson Holding II Inc. USA 100 2 897 25 907
Ericsson Smart Factory Inc. USA 100 – 191
Companía Ericsson S.A.C.I. Argentina 95 [1)] 41 99
Ericsson Canada Inc. Kanada 100 8 51
Belair Networks Kanada 100 2 170
Ericsson Telecom S.A. de C.V. Mexiko 100 939 1 050
Övriga (USA, Latinamerika) – – 214
Teleric Pty Ltd. Australien 100 20 100
Ericsson Ltd. Kina 100 2 2
Ericsson (China) Company Ltd. Kina 100 65 475
P.T. Ericsson Indonesia Indonesien 95 3 279 10
Ericsson India Global Services PVT. Ltd. Indien 100 291 51
Ericsson Kenya Ltd. Kenya 100 – 88
Ericsson-LG CO Ltd. Korea 75 285 2 279
Ericsson (Malaysia) Sdn. Bhd. Malaysia 70 2 4
Ericsson Telecommunications Pte. Ltd. Singapore 100 2 1
Ericsson South Africa PTY. Ltd. Sydafrika 70 – 135
Ericsson Taiwan Ltd. Taiwan 90 270 36
Ericsson (Thailand) Ltd. Thailand 49 [2)] 90 17
Övriga länder (resten av världen) – – 157
Totalt 71 172
Joint ventures och intresseföretag
Concealfab Co USA 29 7 64
Leone Media Inc. USA 49 – 790
Rockstar Consortium Group Kanada 21 1 –
Ericsson Nikola Tesla d.d. Kroatien 49 65 330
Totalt 1 184
----- End of picture text -----

• 1) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 100 % i Compania Ericsson S.A.C.I.

• 2) Jämte innehav via koncernföretag äger koncernen 74% i Ericsson (Thailand) Ltd.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

113

Not M8, forts.
Aktier ägda av koncernföretag
Bolag	Org.nr.	Säte	Innehav,%
Koncernföretag
Ericsson Cables HoldingAB	556044-9489	Sverige	100
Ericsson France SAS		Frankrike	100
Ericsson Telekommunikation GmbH1)		Tyskland	100
Ericsson Telecommunicatie B.V.		Nederländerna	100
Ericsson Telekomunikasyon A.S.		Turkiet	100
Ericsson Ltd.		Storbritannien	100
Creative Broadcast Services Holdings Ltd.		Storbritannien	100
Ericsson Inc.		USA	100
Ericsson Wif Inc.		USA	100
Redback Networks Inc.		USA	100
Telcordia Technologies Inc.		USA	83
Ericsson Telecomunicações S.A.		Brasilien	100
Ericsson Australia Pty. Ltd.		Australien	100
Ericsson(China)Communications Co. Ltd.		Kina	100
NanjingEricsson Panda Communication Co. Ltd.		Kina	51
Ericsson Japan K.K.		Japan	100
Ericsson Communication Solutions Pte Ltd.		Singapore	100

1) Upplysningar enligt avsnitt 264b ur tysk affärskod (Handelsgesetzbuch – HGB). Enligt regelverket ovan är Ericsson Holding GmbH och Ericsson Telekommunikation GmbH, samtliga belägna i Frankfurt am Main, Tyskland, undantagna från skyldigheten att upprätta och tillhandahålla reviderad årsredovisningshandling och förvaltningsberättelse enligt de legala krav som ställs på tyska företag.

M9 Varulager

Moderbolaget rapporterade inga balanser avseende varulager per den 31 December 2019 och per den 31 December 2018.

M10 Kundfordringar och kundfinansiering

Ericssons kreditrisker övervakas på koncernnivå.

För mer information, se not B6, ”Balanser relaterade till kundkontrakt” och not F1, ”Finansiell riskhantering”.

==> picture [531 x 117] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kundfordringar och kundfinansiering Rörelser avseende reserver för osäkra fordringar
2019 2018 Kundfordringar
Kundfordringar, exklusive intresseföretag och joint ventures 61 78 2019 2018
Reserv för osäkra kundfordringar –41 –26 [1)] Ingående balans 26 26
Kundfordringar, netto 20 52 IFRS 9 justering – 4
Kundfordringar hos intresseföretag och joint ventures 1 1 Justerad ingående balans – 30
Kundfordringar, totalt 21 53 Ökning 15 –4
Kundfinansiering 1 633 1 526 Ianspråktagande under perioden – –
Reserv för osäker kundfinansiering – – Periodens återföringar av outnyttjade belopp – –
Kundfinansiering, netto 1 633 1 526 Omräkningsdifferens – –
1) Som ett resultat av IFRS 9 ökade avsättningar för nedskrivningar med SEK 4 miljoner Som ett resultat av IFRS 9 ökade avsättningar för nedskrivningar med SEK 4 miljoner Utgående balans 41 26
----- End of picture text -----

• 1) Som ett resultat av IFRS 9 ökade avsättningar för nedskrivningar med SEK 4 miljoner Som ett resultat av IFRS 9 ökade avsättningar för nedskrivningar med SEK 4 miljoner per 1 Januari 2018.

Ericsson Årsredovisning 2019

114 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

Not M10, forts.

Åldersanalys per 31 december

Åldersanalysper 31 december
	Kundfordringar		Kundfordringar
	exklusive intresseföretag	Reserv för osäkra	hos intresse företag
	ochjoint ventures	kundfordringar	ochjoint ventures	Kundfnansiering
2019
Vare signedskriv na eller förfallna	19	–	1	473
Nedskrivna,ejförfallna	–	–	–	1 148
Förfallna sedan mindre än 90 dagar	1	–	–	1
Förfallna sedan 90 dagar eller mer	–	–	–	–
Både förfallna och nedskrivna sedan
mindre än 90 dagar	–	–	–	1
Både förfallna och nedskrivna sedan 90 dagar eller mer	41	–41	–	10
Totalt	61	–41	1	1 633 1)
2018
Vare signedskriv na eller förfallna	38	–	1	725
Nedskrivna,ejförfallna	–	–	–	562
Förfallna sedan mindre än 90 dagar	–	–	–	2
Förfallna sedan 90 dagar eller mer	–	–	–	–
Både förfallna och nedskrivna sedan
mindre än 90 dagar	–	–	–	94
Både förfallna och nedskrivna sedan 90 dagar eller mer	40	–26	–	143
Totalt	78	–26	1	1 526 1)

1) Inkluderar omvärdering av kundfinansieringsfordringar om SEK –1 545 mijoner under 2019 (–1 097 miljoner under 2018).

==> picture [260 x 116] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Utestående kundfinansierings exponeringar [1)]
2019 2018
Redovisat värde av kundfinansieringskrediter 3 178 2 623
Finansiella garantier för tredje part 24 43
Upplupen ränta 14 21
Maximal kreditrisk exponering 3 216 2 687
Avgår risktäckning från tredje part –240 –128
Moderbolagets riskexponering 2 976 2 559
Netto bokfört värde i egen balansräkning 1 633 1 526
Varav kortfristig 724 942
Åtaganden för kundfinansiering 3 050 2 863
----- End of picture text -----

• 1) Den här tabellen har blivit justerad för att visa den maximala kreditrisken. Tidigare år har nedskrivningar inte beaktats.

Avstämning av verkligt värde kundfinansiering

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ingående balans 1 097 159
Tillkomna krediter 470 955
Försäljning/återbetalning – –
Omvärdering –22 –21
Omklassifiering – –
Omräkningsdifferens – 4
Utgående balans 1 545 1 097
----- End of picture text -----

Överföring av finansiella tillgångar

Bolaget har inte tagit bort några finansiella tillgångar ur balansräkningen under 2019.

M11 Fordringar och skulder koncernföretag

M11 Fordringar och skulder koncernföretag	M11 Fordringar och skulder koncernföretag
Fordringar och skulder koncernföretag
	Förfallostruktur <1 år 1–5 år >5 år Totalt 2019 Totalt 2018
Långfristiga fordringar 1)
Finansiella fordringar	– 10 133 – 10 133 10 415
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar	597 – – 597 1 453
Finansiella fordringar	19 414 – – 19 414 35 236
Totalt	20 011 – – 20 011 36 689
Långfristiga skulder 1)
Finansiella skulder	– – – – 31 518
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	415 – – 415 253
Finansiella skulder	45 690 – – 45 690 28 276
Totalt	46 105 – – 46 105 28 529

M12 Övriga kortfristiga fordringar

M12 Övriga kortfristiga fordringar
Övriga kortfristiga fordringar
2019	2018
Förutbetalda kostnader 672	215
Upplupna intäkter 291	76
Derivat medpositivt värde 188	399
Övrigt 1 259	386
Totalt 2 410	1 076

• 1) Icke räntebärande fordringar och skulder, netto, ingår med SEK 0 (–31 518) miljoner.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

115

M13 Eget kapital och övrigt totalresultat

Aktiekapital 2019

Aktiekapitalet den 31 december 2019 bestod av:

==> picture [259 x 57] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||||
|---|---|---|---|
|Aktiekapital|
|Antal|
|utestående aktier|Aktiekapital|
|A-aktier|[ 1)]|261 755 983|1 309|
|B-aktier|[ 1)]|3 072 395 752|15 363|
|Totalt|3 334 151 735|16 672|

----- End of picture text -----

1) A-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie) och B-aktier (kvotvärde SEK 5,00 per aktie).

Styrelsen föreslår en utdelning om SEK 1,50 (1,00) per aktie och att återstoden av fritt kapital behålles i moderbolaget. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 0,75 per aktie med 2 april 2020 som avstämningsdag

för utdelning och SEK 0,75 per aktie med 2 oktober 2020 som avstämningsdag för utdelning. För moderbolagets innehav av egna B-aktier utgår ingen utdelning. Med antagandet att inga egna aktier kvarstår på avstämningsdagen föreslår styrelsen att vinsten disponeras enligt nedan:

Förslag till vinstdisposition

==> picture [259 x 50] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||
|---|---|
|Förslag till vinstdisposition|
|Belopp att utdelas till registrerade aktieägare|5 001 227 602|
|Belopp att överföra i ny räkning|27 220 758 874|
|Totalt fritt eget kapital i moderbolaget|32 221 986 476|

----- End of picture text -----

Förändringar i eget kapital 2019

==> picture [531 x 196] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo­ Reserv
Aktie­ Uppskriv­ bun det sitions­ verkligt Fria Totalt fritt
kapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
Periodens resultat – – – – – – –4 943 –4 943 –4 943
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a. förändringar av kreditrisk – – – – – –651 – –651 –651
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat – – – – – 134 – 134 134
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – –517 – –517 –517
Totalresultat för perioden – – – – – –517 –4 943 –5 460 –5 460
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 197 197 197
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 34 34 34
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 301 –3 301 –3 301
31 december 2019 16 672 20 31 472 48 164 100 –445 32 567 32 222 80 386
----- End of picture text -----

Förändringar i eget kapital 2018

==> picture [531 x 224] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Totalt Dispo­ Reserv
Aktie­ Uppskriv­ bun det sitions­ verkligt Fria Totalt fritt
kapital ningsfond Reservfond eget kapital fond värde vinstmedel eget kapital Totalt
1 januari 2018 16 672 20 31 472 48 164 100 721 38 757 39 578 87 742
Justering av öppningsbalans p.g.a., IFRS 9 – – – – – –811 784 –27 –27
1 januari 2018, justerat 16 672 20 31 472 48 164 100 –90 39 541 39 551 87 715
Periodens resultat – – – – – – 4 194 4 194 4 194
Övrigt totalresultat för perioden
Poster som inte kan omföras till periodens resultat
Omvärdering av lån p.g.a. förändringar av kreditrisk – – – – – 206 – 206 206
Skatt på poster som inte kan omföras till periodens resultat – – – – – –44 – –44 –44
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt – – – – – 162 – 162 162
Totalresultat för perioden – – – – – 162 4 194 4 356 4 356
Transaktioner med ägare
Nyemission – – – – – – – – –
Försäljning av egna aktier – – – – – – 107 107 107
Långsiktig rörlig ersättning – – – – – – 25 25 25
Återköp av egna aktier – – – – – – – – –
Betald utdelning – – – – – – –3 287 –3 287 –3 287
31 december 2018 16 672 20 31 472 48 164 100 72 40 580 40 752 88 916
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

116 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

M14 Obeskattade reserver

Koncernbidrag till svenska koncernföretag uppgår till SEK 1 961 (1 535) miljoner. Inga koncernbidrag från svenska koncernföretag 2019 och 2018.

M15 Pensioner

Moderbolaget har två typer av pensionsplaner:

• Avgiftsbestämda pensionsplaner, där moderbolaget betalar fasta premier till ett antal olika försäkringsbolag. Efter erlagd premie har moderbolaget fullgjort sitt åtagande avseende pensionsersättningar. Avgiftsbestämda planer kostnadsförs under den period den anställde utför sina tjänster.

• Förmånsbestämda pensionsplaner, där moderbolagets åtagande är att erlägga förutbestämda ersättningar till den anställde vid eller efter pensionering.

Förmånsbestämda planer – belopp som redovisas i balansräkningen

==> picture [260 x 89] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Förpliktelsernas nuvärde avseende helt eller delvis
fonderade pensionsplaner [1)] 1 249 1 223
Förvaltningstillgångarnas verkliga värde –1 278 –1 228
Nettoförpliktelse/överskott (–) i pensionsstiftelse –29 –5
Förpliktelsernas nuvärde avseende ofonderade
pensionsplaner [1)] – 5
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 29 5
Utgående balans pensionsskuld 0 5
----- End of picture text -----

1) Samtliga pensionsutfästelser i bolaget anses vara tryggade i pensionsstiftelsen.

De förmånsbestämda förpliktelserna är beräknade baserat på gällande lönenivåer per respektive balansdag och med en diskonteringsränta på 3,1 (3,0) %.

Beräknad livslängd efter 65 år är 24 (25) år för kvinnor och 21 (23) år för män. Inga av pensionsstiftelsens tillgångar har utnyttjas av moderbolaget. Avkastning på förvaltningstillgångar är 4,1 (0,6) %.

Tillgångsallokering av förvaltningstillgångar

==> picture [260 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Likvida medel 74 53
Aktier 212 233
Räntebärande värdepapper 671 599
Fastigheter 251 232
Investeringsfonder 70 111
Totalt 1 278 1 228
av vilka värdepapper emitterade av Koncernen – –
----- End of picture text -----

Förändring av förmånsbestämda planer

==> picture [260 x 108] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Ingående balans 5 395
Organisatoriska förändringar [1)] – –50
I resultaträkningen redovisad kostnad för
pensionering i egen regi, exklusive skatter 93 89
Utbetalda pensioner – 72 –73
Verklig avkastning på förvaltningstillgångar – 50 –8
Ej redovisat överskott i pensionsstiftelse 24 –
Redovisning av tidigare års icke redovisade
överskott i pensionsstifelse [2)] – –348
Utgående balans pensionsskuld 0 5
----- End of picture text -----

• 1) Telefonaktiebolaget LM Ericsson Technical office UAE fusionerades 2018 till Ericsson AB Dubai branch, som i sin tur ägs av Ericsson AB.

• 2) Tidigare års, icke redovisade överskott, redovisades 2018 med anledningen av ökningen i värdet av fonderade pensionsplaner.

2020 års förväntade utbetalning avseende förmånsbestämda pensionsplaner uppgår till SEK 72 miljoner.

Totala pensionskostnader och intäkter som redovisas i resultaträkningen

==> picture [260 x 133] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017
Förmånsbestämda planer
Pensionskostnader exklusive ränta och skatter 54 52 65
Räntekostnad 39 37 36
Kreditförsäkringspremier 1 1 3
Totala kostnader för förmånsbestämda planer,
exklusive skatter 94 90 104
Avgiftsbestämda planer
Pensionspremier 58 58 65
Totala kostnader för avgiftsbestämda planer,
exklusive skatter 58 58 65
Avkastning på förvaltningstillgångar –26 –356 –35
Total netto pensionskostnad, exklusive skatter 126 –208 134
----- End of picture text -----

Av total netto pensionskostnad redovisas SEK 113 miljoner (SEK 111 miljoner 2018 och SEK 133 miljoner 2017) under omkostnader och SEK 13 (SEK –319 miljoner 2018 och SEK 1 miljon 2017) i finansnettot.

M16 Övriga avsättningar

==> picture [532 x 180] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga avsättningar
Totalt övriga
Omstrukturering Kundfinansiering Övriga avsättningar [1)]
2019
Ingående balans 14 1 66 81
Avsättningar [2)] – – 11 532 11 532
Ianspråktagande –14 – –10 930 –10 944
Återföring av outnyttjade belopp [2)] – – –1 –1
Omklassificering – –1 1 –
Utgående balans – – 668 668
2018
Ingående balans 13 4 190 207
Avsättningar 30 –2 24 52
Ianspråktagande –1 – –90 –91
Återföring av outnyttjade belopp –28 – –58 –86
Omklassificering – –1 – –1
Utgående balans 14 1 66 81
----- End of picture text -----

• 1) Varav SEK 217 (65) miljoner förväntas bli utnyttjade inom ett år.

2) Innefattar de reserveringar som gjordes under tredje kvartalet 2019 relaterade till uppgörelserna med SEC och DOJ på SEK –11,5 miljarder samt utbetalningar på SEK 10,1 miljarder till SEC och DOJ under fjärde kvartalet 2019.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

117

M17 Räntebärande skulder

Per den 31 december 2019 uppgick moderbolagets utestående ränte bärande skulder, exkluderat skulder till dotterbolag, till SEK 35,9 (30,7) miljarder.

==> picture [259 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Räntebärande skulder
2019 2018
Kortfristiga upplåning
Kortfristig del av långfristig upplåning 7 946 –
Övrig kortfristig upplåning – –
Total kortfristig upplåning 7 946 –
Långfristig upplåning
Certifikat och obligationslån 21 898 21 875
Övrig långfristig upplåning 6 097 8 849
Total långfristig upplåning 27 995 30 724
Totala räntebärande skulder 35 941 30 724
----- End of picture text -----

För att säkerställa långsiktig upplåning använder bolaget obligationslån tillsammans med bilaterala forsknings- och utvecklingslån. Alla utestående obligationslån emitteras av moderbolaget inom ramen för dess obligationsprogram (Euro Medium Term Note program, EMTN) eller dess program registrerat med den amerikanska finansinspektionen (SEC). Obligationer emitterade

till fast ränta ändras normalt till rörlig ränta med hjälp av ränteswappar, i enlighet med ”Asset and liability management” mandatet som beskrivs i not F1, ”Finansiell riskhantering”. Den totala vägda genomsnittsräntan för den långsiktiga upplåningen var under året 3,26 % (3,01 %).

I juli 2019 gjorde koncernen en dragning om USD 281 miljoner under lånefacilitet European Investment Bank (EIB) signerad i maj 2018. Lånet supporterar forsknings- och utvecklingsverksamheter hänförliga till 5G. Lånet förfaller i juli 2024.

Koncernen drog på kreditfaciliteten om USD 150 miljoner från Nordiska Investeringsbanken (NIB) vilken signerades i december 2019 för att stödja investeringar i FoU för 5G teknologi. Delar av den nya upplåningen, USD 98 miljoner ersätter en existerande kredit med NIB som skulle ha förfallit under 2021 vilket resulterar i en ökning av upplåning med USD 52 miljoner. Den nya faciliteten kommer att löpa ut under 2025.

Förändringar av verkligt värde på grund av förändringar i kreditrisk Koncernens kreditrisk beräknas utifrån marknadsvärdet av de instrument som handlas på kreditmarknaden. För de instrument som inte handlas på kreditmarknaden beräknas marknadsvärdet från ett genomsnitt av de fem senaste prisuppdateringar som bolaget erhåller från banker. Dessa prisuppdateringar baseras på kreditmarknadens syn på bolagets kreditrisk och reflekterar därmed marknadspriset på kreditrisken.

Obligationslån, bilaterala lån och outnyttjad kreditfacilitet

							Ackumulerade
						Förändringar av	förändringar i
					Redovisat värde	verkligt värde	verkligt värde pga	Redovisat värde
					(SEK miljoner)	pga förändringar	förändringar i	(SEK miljoner)
Mission–förfall	Nominellt	Kupong	Valuta	Förfallodatum	2019	i kreditrisk 2019	kreditrisk 2019	2018
Obligationslån
2010–20201)	170		USD	23 december 2020	1 601	–8	16	1 545
2012–2022	1 000	4,125 %	USD	15 maj2022	9 695	290	309	8 776
2017–2021	500	0,875 %	EUR	1 mars 2021	5 267	28	41	5 141
2017–2024	500	1,875 %	EUR	1 mars 2024	5 512	251	208	5 087
2017–20251)	150		USD	22 december 2025	1 424	41	28	1 326
Totala obligationslån					23 499	602	602	21 875
Bilaterala lån
2012–20252)	150		USD	18 december 2025	1 371	–26	–26	860
2013–20203)	684		USD	6 november 2020	6 345	55	–32	6 030
2017–20232)	220		USD	15juni 2023	2 078	36	33	1 959
2019–20243)	281		USD	31juli 2024	2 606	–16	–16	–
Totala bilaterala lån					12 400	49	–41	8 849

1) Privat placering, Svensk Exportkredit (SEK). 2) Nordiska Investeringsbanken (NIB), FoU projektfinansiering.

3) Europeiska Investeringsbanken (EIB), FoU projektfinansiering.

M18 Finansiell riskhantering och finansiella instrument

Ericssons finansiella risker övervakas på koncernnivå. För mer information, se noter till koncernens bokslut, not F1, ”Finansiell riskhantering”.

Utestående derivat 2019 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto Valutaderivat Tillgångar 1 376 –142 1 234 – 1 234 Skulder –985 142 –843 538 –305 Räntederivat Tillgångar 110 –36 74 – 74 Skulder –201 36 –165 – –165
	2018 Bruttovärde Avräkning Nettovärde Relaterade belopp som inte avräknats – Ställda säkerheter Netto
	Valutaderivat
	Tillgångar 790 –144 646 – 646
	Skulder –800 144 –656 – –656
	Räntederivat
	Tillgångar 190 –33 157 – 157
	Skulder –327 33 –294 – –294

Ericsson Årsredovisning 2019

118 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

Not M18, forts.

==> picture [260 x 252] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kassa, likvida medel och kortfristiga placeringar
Rating el. 3–12
2019 liknande < 3 mån mån 1–5 år > 5 år Totalt
Banker 20 311 – – – 20 311
Andra finansiella inst. 294 – – – 294
Typ av emmitent/mot-
part:
Banker 100 – – – 100
Stater AAA 4 028 1 590 8 361 906 14 885
Företag A2/P2 5 205 – – – 5 205
Bostadsinstitut AAA 278 3 832 11 087 – 15 197
Andra finansiella inst. A2 490 – – – 490
Derivattillgångar 334 4 970 – 1 308
Totalt 31 040 5 427 20 417 906 57 790
Rating el. 3–12
2018 liknande < 3 mån mån 1–5 år > 5 år Totalt
Banker 16 747 – – – 16 747
Typ av emmitent/mot-
part:
Stater AAA 7 653 2 270 7 672 947 18 542
Företag A2/P2 2 151 – 86 – 2 237
Bostadsinstitut AAA – 200 15 169 314 15 683
Derivattillgångar 301 61 383 58 803
Totalt 26 852 2 531 23 310 1 319 54 012
----- End of picture text -----

Nedanstående tabell visar en analys över finansiella skulder, inklusive leasingskulder, per avtalsenlig löptid:

==> picture [260 x 126] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt
Leverantörsskulder 659 – – – 659
Leasingskulder 546 912 457 386 2 301
Lån och krediter 7 946 15 004 10 196 2 795 35 941
Derivatskulder 368 548 35 57 1 008
Totalt 9 519 16 464 10 688 3 238 39 909
2018 < 1 år 1–3 år 3–5 år > 5 år Totalt
Leverantörsskulder 616 – – – 616
Lån och krediter – 13 575 10 736 6 413 30 724
Derivatskulder 364 148 416 23 951
Totalt 910 13 723 11 152 6 436 32 291
----- End of picture text -----

De finansiella instrumenten klassificeras som verkligt värde över resultatet eller upplupet anskaffningsvärde. Kassa, likvida medel och räntebärande placeringar är främst hänförliga till SEK, förutom om det finns motsvarande upplåning i EUR.

Lånefinansiering sker i huvudsak genom upplåning på de svenska och internationella kapitalmarknaderna. Bankfinansiering används för viss finansiering av dotterbolag och för att få bindande kreditlöften, se not M17, ”Räntebärande skulder”.

Finansieringsprogram1)
	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Obligationslåneprogram EMTN(USD miljoner)	5 000	1 429	3 571
SEC registreratprogram(USD miljoner)	2)	1 000
1)Innehåller inga särskilda lånevillkor med krav på specifka fnansiella nyckeltal.
2)Programbeloppet obestämt.
Bindande kreditlöften
	Belopp	Utnyttjat	Outnyttjat
Kreditfacilitet i fera valutor(USD miljoner)	2 000	–	2 000
European Investment Bank (EIB)
kreditfacilitet(EUR miljoner)	250	–	250

Moody’s meddelade i juli 2019 att de hade ändrat sin framtida bedömning för Corporate Credit Rating från stabil till positiv. I september 2019 meddelade Standard & Poor’s (S&P) att de hade ändrat sin ”Corporate Credit Rating” framtida bedömning från stabil till positiv.

Bolaget har en central Treasury funktion vars huvudsakliga uppgift är att säkerställa lämplig finansiering genom lån och kreditlöften, att aktivt förvalta koncernens likviditet, finansiella tillgångar och skulder, samt att hantera och kontrollera att exponeringen mot finansiella risker är förenlig med underliggande affärsrisker och finansiella riktlinjer. Den arrangerar också lämpliga lösningar för tredjepartsfinansiering åt kunder för att minimera åtagande mot koncernen. I den utsträckning som kundlånen inte tillhandahålls direkt genom banker så tillhandahåller eller garanterar moderbolaget säljkrediter. Funktionen för kundfinansiering övervakar exponeringen av utestående kundfinansiering och kreditlöften.

Bolagets finansiella instrument värderade till verkligt värde

Bolagets finansiella instrument bokförda till verkligt värde möter generellt kraven för nivå 1 värdering då värderingen av dessa tillgångar baseras på noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar. Undantag till dessa är:

• OTC derivat med ett bruttobelopp på SEK 0,2 (0,4) miljarder avseende tillgångar och ett bruttobelopp på SEK –1,0 (–0,9) miljarder avseende skulder värderades baserat på referens till övrig marknadsdata som valutor eller räntor. Dessa värderingar faller under nivå 2 värderingar definierade enligt IFRS.

• Ägande av andra företag och övriga finansiella investeringar där bolaget varken har kontroll eller signifikant inflytande. Redovisat belopp uppgår till SEK 2,4 (2,1) miljarder. Dessa tillgångar, klassificerade som nivå 3 tillgångar i värderingshänseende, har värderats baserat på beräknade nyttjandevärden.

• Kundfinansieringskrediter klassificeras som nivå 3 tillgångar för värderingssyften och har värderats i enlighet med modellen beskriven under ”Kreditrisk avseende kundfinansiering” i Not F1.

• Kundfordringar klassificeras som nivå 3 tillgångar för värderingssyften. Per definition har de en löptid understigande 180 dagar. Därför bedöms bruttovärdet reducerat med nedskrivningar för befarade förluster vara lika med verkligt värde.

Finansiella instrument, redovisat värde	Finansiella instrument, redovisat värde
	Kund-		Ränte-		Fordringar	Ränte-	Leve -	Övriga	Övriga	Övriga
	fnan-	Kund-	bärande	Likvida	och skulder	bärande	ran törs -	fnansiella	kortfristiga	kortfristiga
SEK miljarder	siering	fordringar	placeringar	medel	koncernbolag	skulder	skulder	tillgångar	fordringar	skulder	2019	2018
Not	M10	M10	M7/M18		M11	M17	M20		M12	M19
Tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen	1,6		25,8	23,9				1,5	1,4		54,2	46,0
Tillgångar värderade till upplupet anskaffningsvärde		0,0			30,1			0,2			30,3	47,2
Tillgångar värderade till verkligt värde genom övrigt totalresultat(OCI)											–	–
Skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen						–35,9					–35,9	–30,7
Skulder som innehas för handel										–1,0	–1,0	–0,9
Skulder värderade till upplupet
anskaffningsvärde					–46,1		–0,7				–46,8	–60,4
Totalt	1,6	0,0	25,8	23,9	–16,0	–35,9	–0,7	1,7	1,4	–1,0	0,8	1,2

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

119

M19 Övriga kortfristiga skulder

==> picture [259 x 105] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Övriga kortfristiga skulder
2019 2018
Upplupen ränta 217 211
Upplupna kostnader varav 562 650
personalrelaterade 259 286
övriga 303 364
Förutbetalda intäkter – –
Derivat med negativt värde 996 887
Andra övriga kortfristiga skulder –69 –23
Totalt 1 706 1 725
----- End of picture text -----

M20 Leverantörsskulder

M20 Leverantörsskulder
Leverantörsskulder
	2019	2018
Leverantörsskulder, exklusive intresseföretag ochjoint ventures	659	430
Intresseföretagochjoint ventures	–	186
Totalt	659	616

Alla leverantörsskulder förfaller inom 90 dagar.

M21 Ställda säkerheter

M21 Ställda säkerheter
Ställda säkerheter
	2019	2018
Banktillgodohavanden	802	582
Totalt	802	582

De största posterna som ingår i Banktillgodohavanden är säkerheter uppgående till SEK 561 (353) miljoner.

M22 Eventualförpliktelser

Eventualförpliktelser
	2019	2018
Eventualförpliktelser, totalt	23 178	22 508

Av eventualförpliktelserna är garantier för pensionsåtaganden SEK 18 885 (18 053) miljoner.

M23 Kassaflödesanalys

Under 2019 uppgick betalda räntor till SEK 873 miljoner (SEK 584 miljoner 2018 och SEK 494 miljoner 2017) och erhållna räntor till SEK 571 miljoner (SEK 479 miljoner 2018 och SEK 419 miljoner 2017). Betald skatt, inklusive källskatt, uppgick 2019 till SEK 125 miljoner (SEK 148 miljoner 2018 och SEK 311 miljoner 2017).

==> picture [259 x 181] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet
2019 2018 2017
Materiella anläggningstillgångar
Avskrivningar 82 101 195
Totalt 82 101 195
Immateriella anläggningstillgångar
Avskrivningar 79 212 218
Totalt 79 212 218
Totala avskrivningar på materiella och imma-
teriella anläggningstillgångar 161 313 413
Skatter –329 –93 –270
Nedskrivningar och realisationsvinster
(–)/ förluster på sålda anläggningstillgångar,
exklusive kundfinansiering, netto –619 243 9 126
Oreglerade koncernbidrag 1 961 1 535 120
Oreglerade utdelningar – – –
Övriga icke kassapåverkande poster –39 –614 121
Totala icke likviditetspåverkande poster 1 135 1 384 9 510
----- End of picture text -----

M24 Leasing

Leasingåtaganden

Framtida minimileasingavgifter i moderbolaget per 31 december 2019 fördelar sig enligt följande:

Framtida minimileasingavgifter
	Operationell leasing
2020	546
2021	522
2022	390
2023	262
2024	195
2025 och senare	386
Totalt	2 301

Leasingintäkter

Framtida minimileasingersättningar per den 31 december 2019 fördelar sig enligt följande:

Minimileasingersättningar
	Operationell leasing
2020	–
2021	–
2022	–
2023	–
2024	–
2025 och senare	–
Totalt	–

Moderbolagets operationella leasingintäkter avser främst andrahandsuthyrning av lokaler. Se noter till koncernens bokslut, not C3, ”Leasing”.

Ericsson Årsredovisning 2019

120 Resultat – Noter till moderbolagets bokslut

M25 Information angående anställda

Medelantal anställda
	2019 Män Kvinnor Totalt	2018
		Män Kvinnor Totalt
Europa och Latinamerika1) 2)	158 164 322	197 188 385
Totalt	158 164 322	197 188 385
1)Varav Sverige	158 164 322	197 188 385
2)Varav EU	158 164 322	197 188 385

Ersättningar

Ersättningar
Löner och andra ersättningar och sociala kostnader
	2019 2018
Löner och andra ersättningar	462 456
Sociala kostnader	319 –77
_Varavpensionskostnader_3)	142 –259

3) Tidigare års, icke redovisade överskott, redovisades 2018 med anledning av ökningen i värdet fonderade pensionsplaner.

Löner och andra ersättningar per marknadsområde

==> picture [260 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Europa och Latinamerika [ 1) 2)] 462 456
Totalt 462 456
1) Varav Sverige 462 456
2) Varav EU 462 456
----- End of picture text -----

Löner och ersättningar betalda i utländsk valuta har omräknats till SEK enligt genomsnittlig växelkurs för året.

Ersättningar till styrelseledamöter och vd

Se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelsemedlemmar, ledande befattningshavare och anställda”.

Långsiktig rörlig ersättning

Redovisad kompensationskostnad för moderbolagets anställda uppgår till SEK 31,8 (7,7) miljoner för den kontantbaserade planen och SEK 33,6 (23,3) miljoner för den aktiebaserade planen. Se noter till koncernens bokslut, not G3, ”Aktierelaterade ersättningar”.

M26 Transaktioner med närstående

IAS 24, ”Upplysningar om närstående” kräver upplysning om närståenderelationer, transaktioner och utestående mellanhavanden.

Transaktioner med närstående under 2019 baserades på vedertagna normala kommersiella villkor i branschen.

Ericsson Nikola Tesla d.d.

Ericsson Nikola Tesla d.d. är ett aktiebolag som utvecklar, säljer och utför service på system och utrustning för telekommunikation och som är ett intresseföretag inom Ericssonkoncernen. Moderbolaget äger 49,07 % av aktierna i bolaget.

För moderbolaget utgörs transaktionerna av licensintäkter från Ericsson Nikola Tesla d.d. för användning av varumärken samt mottagen utdelning.

Ericsson Nikola Tesla d.d.
	2019	2018
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	5	3
Utdelning	66	30
Balanser avseende närstående
Fordringar	5	3

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Ericsson Nikola Tesla d.d.

Leone Media Inc.

51% av MediaKind verksamheten avyttrades den 1 februari 2019. Efter transaktionen äger Moderbolaget 49% av aktierna. Moderbolaget har tillhandahållit ett lån till MediaKind om 0,2 milljarder SEK.

Leone Media Inc.
	2019	2018
Transaktioner med närstående
Licensintäkter	–	–
Utdelning	–	–
Balanser avseende närstående
Fordringar	205	–

Moderbolaget har inga ansvarsförbindelser, panter eller garantier gentemot Leone Media Inc.

Övriga transaktioner med närstående

För information om ersättning till ledande befattningshavare, se noter till koncernens bokslut, not G2, ”Information angående styrelse medlemmar ledande befattningshavare och anställda”.

M27 Ersättning till revisorer

Ersättning till revisorer
Ersättningtill revisorer
	PwC
2019
Arvoden för revision	26
Arvoden,revisionsrelaterade	9
Arvoden för skattefrågor	1
Övriga arvoden	2
Totalt	37
2018
Arvoden för revision	26
Arvoden, revisionsrelaterade	9
Arvoden för skattefrågor	1
Övriga arvoden	8
Totalt	44
2017
Arvoden för revision	29
Arvoden, revisionsrelaterade	9
Arvoden för skattefrågor	3
Övriga arvoden	4
Totalt	45

Klassificering av arvoden är baserat på kraven i ÅRL.

Under perioden 2017–2019 utförde PwC utöver sina revisionsuppdrag vissa revisionsrelaterade uppdrag, skatterelaterade och övriga konsulttjänster för moderbolaget. De revisionsrelaterade uppdrag som utfördes under perioden avsåg bland annat granskning av kvartalsrapporter, SSAE 16-granskningar och tjänster i samband med utfärdande av certifikat och revisionsintyg samt rådgivning angående finansiell redovisning. Skattekonsulttjänsterna inkluderade bolagsskattekonsultationer. Övriga konsulttjänster avsåg bland annat tjänster i samband med förvärv.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer

121

Riskfaktorer

Du bör noga beakta all information i denna årsredovisning, särskilt de risker och osäkerhetsfaktorer som beskrivs nedan. Utifrån den information som för tillfället är känd anser vi att följande information är en korrekt beskrivning av de viktigaste risker som påverkar vår verksamhet. Var och en av dessa faktorer, eller någon annan riskfaktor som behandlas i årsredovisningen, kan ha en väsentlig negativ inverkan på strategiska mål, verksamhet, drift, framtida resultat, intäkter, rörelseresultat, resultat efter skatt, vinstmarginaler, ekonomisk ställning, kassaflöde, likviditet, kreditbetyg, marknadsandel, anseende, varumärke och/eller aktiekurs. Ytterligare risker och osäkerheter som för tillfället är okända för oss, eller som vi för tillfället anser vara obetydliga, kan också komma att få en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet. Vårt rörelseresultat kan dessutom komma att uppvisa större fluktuationer än tidigare och det kan göra det svårare för oss att göra tillförlitliga framtidsbedömningar. Se även ”Framtidsriktad information”.

Innehåll

121 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

• 126 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

127 Juridisk och regulatorisk risk

• 129 Risker relaterade till interna kontroller

• 130 Risker beträffande miljö, sociala förhållanden och styrning

• 131 Risker förenade med innehav av Ericssonaktier

1 Risker relaterade till affärsaktiviteter och branschen

1.1 Vår verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation och av framgången för vår befintliga kundbas, telekomoperatörerna. Om tillväxten avtar, eller om våra kunder inte kan upprätthålla eller öka sin relevans i den digitala värdekedjan, eller om våra produkter och/eller tjänster inte är framgångsrika, kan kundernas investeringar i nätverk minska eller avstanna, vilket skadar vår verksamhet och vårt rörelseresultat.

En stor del av vår verksamhet är beroende av en fortsatt tillväxt inom mobilkommunikation i fråga om såväl antalet abonnemang som en ökad användning per abonnent, vilket i sin tur driver våra kunder att fortsätta installera och utöka näten. Om operatörerna inte lyckas med att öka antalet abonnenter och/eller om användningen inte ökar kan detta få en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet och vårt resultat. Om operatörerna dessutom misslyckas med att generera intäkter av tjänster, misslyckas med att anpassa sig till nya affärsmodeller eller erfar minskade intäkter eller lönsamhet, kan minska deras vilja till vidare investeringar i sina befintliga och nya nät, vilket i sin tur minskar efterfrågan på våra produkter och tjänster. Därmed påverkas vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning negativt.

Trafikutvecklingen inom mobiltelefonnäten kan påverkas om mer trafik flyttas över till wifi. Dessutom kan alternativa tjänster som levereras via internet påverka operatörsintäkterna för röstsamtal/SMS kraftigt, vilket kan leda till minskade investeringar. Vårt värdesystem beror på hur globala standarder utvecklas och att de är framgångsrika. Detta kan påverkas negativt av krafter i branschen som är mer intresserade av de facto-standarder och/eller geopolitiska krafter som leder till fragmenterade standarder och ökade svårigheter att skapa skalfördelar.

Fasta nät och mobilnät konvergerar och ny teknik som IP och bredband gör att operatörerna kan erbjuda tjänster i både fasta och mobila nät. Vi är beroende av tillväxt av sådana tjänster och av resultatet av regleringar och standardisering, till exempel fördelning av spektrum. Om tillväxt, standardisering eller regleringar dröjer kan det ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.2 Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan inverka negativt på efterfrågan, kostnader och priser för våra produkter och tjänster, och begränsa vår förmåga till tillväxt.

Utmanande globala ekonomiska förhållanden och politisk oro eller osäkerhet, geopolitiska risker och handelskonflikter kan ha omfattande negativa effekter på efterfrågan på våra produkter och våra kunders produkter. Detta kan få operatörer och andra kunder att skjuta upp investeringar eller påbörja andra kostnadsbesparingar för att upprätthålla eller förbättra sin ekonomiska ställning. Dessutom kan det leda till kraftigt minskade investeringar i våra produkter och tjänster, inklusive nätinfrastruktur, vilket kan drabba vårt rörelseresultat. Geopolitiska risker och handelskonflikter, till exempel mellan Kina och USA, kan påverka vår globala verksamhet negativt, inklusive forskning och utveckling och leverantörskedjan i dessa och andra länder. De kan medföra tullar eller ökade kostnader som kanske inte helt kan kompenseras för, och det kan påverka vår lönsamhet och/eller orsaka störningar i vår internationella produktutveckling och leverantörskedja (inklusive komponentförsörjning, tillverkning, inköp och leverans av produkter och tjänster) och i vår export- och importverksamhet. En sjunkande efterfrågan på våra produkter och tjänster kan medföra avsevärda negativa effekter på intäkter, kassaflöde, sysselsatt kapital och värdet på våra tillgångar, och leda till förluster i verksamheten. Om efterfrågan skulle utvecklas betydligt svagare eller bli mer volatil än förväntat kan det dessutom medföra en påtagligt negativ inverkan på vårt kreditbetyg, våra lånemöjligheter och lånekostnader samt på aktiekursen. Om de globala ekonomiska förhållandena inte förbättras, eller försämras, och om politisk oro eller osäkerhet och geopolitiska problem inte förbättras, eller försämras, kan de affärsrisker vi utsätts för intensifieras, och operatörernas och andra kunders framtidsutsikter kan också påverkas negativt. Vissa operatörer och andra kunder, framför allt på marknader med svaga valutor, kan komma att få upplåningssvårigheter och långsammare trafikutveckling, vilket kan påverka deras investeringsplaner negativt och medföra att de köper färre produkter och tjänster.

Ericsson Årsredovisning 2019

122 Resultat – Riskfaktorer

En ekonomisk nedgång kan bland annat få följande negativa

konsekvenser:

• Minskad efterfrågan på produkter och tjänster som leder till hårdare priskonkurrens eller uppskjutna köp kan innebära lägre intäkter som inte helt kan kompenseras med sänkta kostnader

• Överskjutande lager eller föråldrade produkter och alltför stor produktionskapacitet

• Ekonomiska svårigheter eller misslyckanden hos våra leverantörer

• Ökad efterfrågan på kundfinansiering, svårigheter att få betalt för kundfordringar samt ökad risk för ekonomiska svårigheter bland våra motparter

• Nedskrivningar av immateriella tillgångar på grund av försämrade försäljningsprognoser för vissa produkter

• Ökade svårigheter att prognosticera försäljning och ekonomiska resultat samt ökad volatilitet i våra rapporterade resultat

• Förändring av värdet på tillgångarna i våra pensionsplaner, på grund av till exempel negativ utveckling på aktie- och kreditmarknader, och/ eller ökade pensionsskulder på grund av till exempel sänkta diskonteringsräntor. En sådan utveckling kan öka kapitaliseringsbehovet för pensionsstiftelsen, vilket kan påverka bolagets kassa negativt

• Efterfrågan från konsumenter kan också påverkas negativt av minskad konsumtion av teknik, förändrad prissättning hos operatörerna, säkerhetsintrång och bristande förtroende.

Från och med den 31 januari 2020 är det klart att Storbritannien har lämnat EU (”Brexit”) med ett interimsavtal som i huvudsak bevarar de flesta av villkoren före Brexit, inklusive tullunionen och tillgång till den inre marknaden. Interimsavtalet upphör emellertid den 31 december 2020 och det som återstår är förhandlingar om avtalet mellan Storbritannien och EU som anger villkoren för förhållandet efter 2020. Det är oklart huruvida något omfattande avtal kan åstadkommas enligt plan under 2020, eller vad ett sådant avtal kommer att täcka. Det är inte ens klart att det kommer att finnas något avtal överhuvudtaget. Därför kvarstår förra årets bedömning att just nu är villkoren för Brexit inte helt klarlagda. De långsiktiga effekterna av Brexit kommer att bero på vilka avtal Storbritannien ingår för att ha fortsatt tillgång till europeiska marknader, antingen under en övergångsperiod eller permanent, och på de avtal Storbritannien ingår med andra handelspartners. Ericsson kan komma att påverkas genom exempelvis ökade leveranskostnader eller begränsningar i den fria rörligheten för personal eller för gränsöverskridande data. Vilken som helst av de potentiella effekterna av Brexit kan ha oförutsägbara konsekvenser för kreditmarknaderna och ha negativ påverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.3 Vi kanske inte lyckas med att implementera vår strategi eller med att uppnå förbättringar i vår lönsamhet eller med att uppskatta tillgängliga marknader eller CAGR på de marknader där vi bedriver verksamhet.

Det finns ingen garanti för att vi kommer att kunna implementera vår strategi på ett framgångsrikt sätt för att uppnå framtida lönsamhet, skapa tillväxt eller skapa värde för aktieägarna. Vi har tidigare vidtagit specifika åtgärder för att strukturera om verksamheten eller sänka våra kostnader när detta bedömts nödvändigt, och sådana åtgärder förväntas bli nödvändiga även i framtiden. Det finns dock inga garantier för att dessa åtgärder kommer att vara tillräckliga eller framgångsrika eller att vi lyckas genomföra dem i rätt tid för att åstadkomma förbättrade resultat. Dessutom innehåller denna årsredovisning vissa uppskattningar avseende tillväxttakt inom marknader där vi bedriver verksamhet, inklusive verksamheterna inom segmenten Networks, Digital Services, Managed Services samt Emerging Business and Other. Om de under liggande antaganden på vilka vi baserar våra uppskattningar visar sig vara felaktiga, kan det verkliga utfallet eller tillgängliga marknader och CAGR avsevärt avvika från de uppskattningar som presenteras i denna årsredovisning.

1.4 Vi kanske inte lyckas med att genomföra vår strategi för att tillvarata möjligheterna på 5G-marknaden vad gäller till exempel omfattning, tid och affärsvolymer.

Möjligheterna på 5G-marknaden är beroende av tillgängligheten på attraktiva 5G-spektrum. Det finns också risk för att tidpunkterna för spektrumtilldelningar, spektrummängden, typen av frekvensband – låga band (under 1 GHz), mellanband (3–6 GHz) eller höga band (över 24 GHz) – samt villkoren för spektrumlicenserna, till exempel kostnad och licensperiod, inte överensstämmer med befintliga behov och planer, vilket kan bromsa utvecklingen och tillväxten på 5G-marknaden.

Takten i och omfattningen för operatörernas 5G-utrullning kan också förändras på grund av marknadsförhållandena, inklusive slutförandet av fusioner och förvärv samt olika myndighetsincitament för 5G-installationer. Operatörernas planer för 5G-installationer kan också fördröjas av olika operativa faktorer, till exempel tillgång till platser för utrustning, för tillståndsärenden och tillgången på installationspersonal. Det finns också en risk för att volymer och tidsplaner för 5G-utrullning kan förändras beroende på tillgången på 5G-enheter – inte endast vid lansering utan även beroende på hur snabbt priserna sjunker för att driva en massmarknad.

Utöver detta kan tidsfaktorer, storleksfaktorer och val av teknik för olika marknadsmöjligheter bortom förbättrat mobilt bredband, till exempel trådlös fast uppkoppling, sakernas internet inom industrin och privata nätverk, realiseras på ett annat sätt än vad som förväntats.

Slutligen finns det risk för att Ericsson eller bolagets leverantörer stöter på oförutsedda tekniska svårigheter som kan påverka vår förmåga att utveckla, leverera eller installera 5G-nät.

1.5 Vi kanske inte uppnår vissa av eller någon av de förväntade fördelarna med våra omstruktureringsaktiviteter, och vår omstrukturering kan ha negativ påverkan på vår verksamhet.

Omstruktureringsaktiviteter kan bli kostnadskrävande och orsaka störningar i verksamheten, och vi kanske inte kan nå och behålla de kostnadsbesparingar och fördelar som ursprungligen förväntades. Dessutom kan vi, som resultat av vår omstrukturering, uppleva brister i kontinuitet, förlust av samlad kunskap och/eller ineffektivitet under övergångsperioder. Omorganisation och omstrukturering kan ta en betydande del av ledningens och andra anställdas tid och fokus, vilket kan avleda uppmärksamheten från drift och tillväxt. Omstruktureringsaktiviteter kan ha oförutsedda konsekvenser och negativ påverkan på verksamheten, till exempel på vår förmåga att utveckla, sälja och leverera, och vi kan inte vara säkra på att pågående eller framtida omstruktureringsaktiviteter blir framgångsrika eller åstadkommer förväntade kostnadsbesparingar. Faktorer som kan hindra ett framgångsrikt genomförande innefattar att nyckelpersonal stannar kvar i företaget, påverkan av regulatoriska frågor samt ofördelaktiga omständigheter på marknaden. Om vi misslyckas med att uppnå några eller samtliga av de förväntade fördelarna med omstrukturering kan detta ha en avsevärd negativ påverkan på vår konkurrenskraft, vår verksamhet, vår finansiella ställning, vårt rörelseresultat, vårt kassaflöde, vårt rykte och vår aktiekurs.

1.6 De förvärv och avyttringar som vi gör kan orsaka störningar och medföra betydande utgifter, och det kan hända att vi inte lyckas med att skydda värdet under integrationsfasen.

Utöver vårt innovationsarbete gör vi också förvärv för att uppnå olika fördelar, t.ex. att snabbare få ut produkter på marknaden, få tillgång till teknik och kompetens, öka våra skalfördelar och bredda vår produktportfölj eller vår kundbas. Förvärv kan leda till ansvarsförbindelser och ökade avskrivningskostnader för goodwill och andra immateriella tillgångar, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår likviditet. Förvärv kan bland annat medföra följande risker:

• Brister i teknik och produkter som förvärvas, exempelvis oväntade kvalitetsproblem

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer 123

• Svårigheter att integrera verksamhet, teknik, produkt och med arbetare från det förvärvade företaget

• Risker med att ta sig in på nya marknader där vi har begränsad eller ingen tidigare erfarenhet

• Risk för att nyckelmedarbetare slutar

• Avledning av ledningens uppmärksamhet från andra affärsintressen

• Kostnader för eventuella ej kommunicerat eller potentiellt juridiskt ansvar i det förvärvade bolaget, inklusive underlåtenhet att följa lagar eller regler.

Ibland väljer vi också att avyttra delar av vår verksamhet för att optimera produktportföljen eller verksamheten. Alla beslut om att avyttra eller på annat sätt avsluta ett verksamhetsområde kan medföra särskilda kostnader, till exempel kostnader för personalminskningar och bransch- och teknikrelaterade nedskrivningar. Det finns inga garantier för att vi kommer att kunna slutföra framtida förvärv eller avyttringar på ett framgångsrikt sätt, eller överhuvudtaget. De risker som är förknippade med sådana förvärv och avyttringar kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår likviditet. Avyttringar kan bland annat medföra följande risker:

• Svårigheter att separera verksamhet, teknik, produkt och med arbetare från den avyttrade verksamheten

• Risk för att nyckelmedarbetare slutar

• Utgifter för eventuella okända eller potentiella juridiska åtaganden inom dem avyttrade verksamheten.

1.7 Vi ingår i joint ventures och samarbeten, och kan komma att ingå i nya joint ventures och samarbeten, som kanske inte blir framgångsrika, och som kan medföra framtida kostnader för oss.

Det kan hända att våra joint ventures och samarbeten med partners av olika skäl inte leder till förväntade resultat, till exempel på grund av att vi har missbedömt våra behov och synergieffekter eller på grund av vår oförmåga att vidta åtgärder utan godkännande från berörd partner, våra svårigheter att implementera våra affärsplaner eller på grund av våra strategiska partners brister gällande förmågor eller finansiell stabilitet. Detta kan begränsa vår förmåga att samarbeta med våra partners eller utveckla nya produkter och lösningar, till exempel som en del av vår 5G-portfölj, vilket i sin tur kan skada vår konkurrensposition på marknaden.

Dessutom kan vår andel av förluster och åtaganden att tillskjuta kapital till joint ventures och andra samarbeten ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde.

1.8 Investeringsnivåerna i telekombranschen fluktuerar och påverkas av många faktorer, bland annat ekonomiska förhållanden och vilka beslut som fattas av operatörer och andra kunder om installation av ny teknik och tidpunkter för inköp.

Branschen har genomgått nedgångar där operatörerna väsentligt minskat sina investeringar i ny utrustning. Samtidigt som marknaderna för utrustning för nätoperatörer, telekomtjänster och IKT förväntas växa under de närmaste åren, kan osäkerheten kring den globala ekonomiska tillväxten och den geopolitiska situationen ha en betydande negativ effekt på de faktiska marknadsförhållandena. Dessutom fluktuerar marknadsförhållandena i hög grad, och de kan också variera inom olika geografiska områden och teknikområden. Även om de globala förhållandena förbättras kommer villkoren i de specifika branschsegment där vi har verksamhet att vara sämre än för andra segment. Detta kan medföra negativa effekter på våra intäkter och rörelseresultat. Om operatörers och andra kunders investeringar är lägre än förväntat, kan detta påverka våra intäkter, vårt rörelseresultat och vår lönsamhet negativt. Nivån på efterfrågan från operatörer och andra kunder som köper våra produkter och tjänster kan variera över kortare tidsperioder, även från en månad till en annan. På grund av den höga osäkerheten och graden av variation i telekom- och

IKT-branscherna förblir det svårt att göra tillförlitliga prognoser över intäkter, resultat och kassaflöde.

1.9 Försäljningsvolymer och bruttomarginaler kan påverkas negativt av en ofördelaktig produkt- och tjänstemix samt tidpunkt för order.

Vår försäljning till operatörer och andra kunder utgör en blandning av utrustning, mjukvara och tjänster, som normalt genererar olika bruttomarginaler. Operatörer utgör fortfarande huvuddelen av vår verksamhet, och är även i fokus för försäljningen framöver. Vi tillhandahåller lösningar till alla våra kunder som baseras på såväl våra egna produkter som tredjepartsprodukter, där marginalerna vanligtvis är lägre än för egna produkter. Detta innebär att vår redovisade bruttomarginal för en viss period påverkas av den allmänna mixen av produkter och tjänster samt andelen produkter från tredje part. Inom segmenten Digital Services och Emerging Business and Other utgörs verksamheten av en större andel tredjepartsprodukter och tjänster än inom vår traditionella försäljning, vilket påverkar våra affärsmodeller. Dessutom är ledtiderna betydligt kortare för utbyggnad och uppgradering av befintliga nät än för utbyggnad av nya nät. Beställningar av utbyggnad och uppgradering av befintliga nät görs oftast med kort varsel, ofta mindre än en månad, och det är därför svårt att förutsäga förändringar i efterfrågan. Ändringar i vår produkt- och tjänstemix och den korta ordertiden för vissa av våra produkter kan därför påverka vår förmåga att göra tillförlitliga prognoser över försäljning och marginaler, och dessutom vår förmåga att i förväg bedöma om faktiska resultat kommer att avvika från det marknaden förutsäger och förväntar sig. Variationer på kort sikt kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vårt kassa flöde.

1.10 Vi kanske inte kan reagera på ett adekvat sätt på marknadstrender inom de branscher där vi bedriver verksamhet, inklusive virtualisering av nätfunktioner.

Vi påverkas av marknadsläge och trender inom de branscher där vi bedriver verksamhet och av konvergensen mellan IT- och telekombranscherna. Teknologisk utveckling driver konvergenser som möjliggör digitalisering och en förflyttning från dedikerad hårdvara till mjukvara och molnbaserade tjänster, vilket kan medföra uppdelning av Radio Access Network. Detta förändrar konkurrensbilden liksom värdekedjorna och affärsmodellerna, och påverkar vår målformulering och riskbedömning och våra strategier. Den här förändringen sänker barriärerna för att ta sig in på marknaden för nya konkurrenter, inklusive konkurrenter som är nya i branschen. Detta kan komma att påverka vår marknadsandel negativt inom vissa områden. Om vi inte framgångsrikt kan tolka eller prognosticera trender och marknadsutveckling, eller inte kan skaffa nödvändig kompetens för att kunna utveckla och sälja produkter, tjänster och lösningar som är konkurrenskraftiga i detta föränderliga affärsklimat, kommer vår verksamhet, vårt resultat och vår ekonomiska ställning att bli lidande.

1.11 Vi är utsatta för hård konkurrens från befintliga konkurrenter och nya aktörer, vilket kan få en väsentlig negativ inverkan på vårt resultat.

De marknader där vi har verksamhet präglas av hård konkurrens när det gäller pris, funktionalitet, servicekvalitet, kundanpassning, utveckling i rätt tid samt introduktion av nya produkter och tjänster. Vi möter intensiv konkurrens från väsentliga konkurrerande företag, varav många är mycket stora och har omfattande tekniska och ekonomiska resurser och väletablerade relationer med operatörer. Vi möter också ökad konkurrens från nya marknadsaktörer, och alternativ teknik gör att industristandarderna utvecklas. Våra konkurrenter kan komma att införa ny teknik före oss eller erbjuda billigare eller bättre produkter, tjänster och lösningar eller andra incitament än vi erbjuder. Vissa av våra konkurrenter kan också ha större resurser än vi inom vissa affärssegment eller på vissa geografiska marknader. Ökad konkurrens kan leda till lägre vinstmarginaler, förlorade

Ericsson Årsredovisning 2019

124 Resultat – Riskfaktorer

marknadsandelar, ökade kostnader för forskning och utveckling såväl som för försäljning och marknadsföring, vilket kan ha väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel.

Dessutom har vi verksamhet på marknader som karakteriseras av teknik som förändras snabbt och som förs ut på marknaden på snabbföränderliga sätt. Detta leder till fortsatt prispress på våra produkter och tjänster. Om våra motåtgärder, inklusive förbättrade produkter och affärsmodeller eller kostnadsminskningar i hela värdekedjan, inte kan genomföras i rätt tid eller genomföras överhuvudtaget, kan vår verksamhet, vårt resultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel påverkas negativt.

1.12 Sammanslagningar bland leverantörerna kan leda till att det uppstår starkare konkurrenter som kan dra nytta av sin integrerade verksamhet, av skalfördelar och av sina större resurser.

Branschkonvergens och sammanslagningar av leverantörer av utrustning och tjänster kan leda till starkare konkurrenter som konkurrerar som leverantörer av helhetslösningar och konkurrenter som är mer specialiserade inom särskilda områden, vilket exempelvis kan påverka vissa av våra affärsområden som Digital Services och Emerging Business and Other. Sammanslagningar kan också leda till att det uppstår konkurrenter som har större resurser än vi. Båda dessa typer av händelser kan ha väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vår marknadsandel.

1.13 Vi är beroende av ett begränsat antal leverantörer av komponenter, tillverkningskapacitet och FoU- och IT-tjänster, vilket gör oss utsatta för kostnadsökningar och störningar i leveranskedjan.

Vår förmåga att leverera i enlighet med marknadens efterfrågan och kontrakterade åtaganden är till stor del beroende av att vi har tillräcklig tillgång till material, komponenter, produktionskapacitet och andra viktiga tjänster i rätt tid och på konkurrenskraftiga villkor. Även om vi försöker undvika att hamna i en situation där vi är beroende av en enda leverantör, är detta inte alltid möjligt. Detta innefattar även utveckling och försörjning av nyckelkomponenter inom ASIC och FPGA, där Ericsson är beroende av ett mycket litet antal leverantörer. Därmed föreligger det en risk för att vi inte kan få tag på de varor och tjänster vi behöver för att kunna tillverka våra produkter och erbjuda våra tjänster på kommersiellt rimliga villkor eller överhuvudtaget. Om någon av våra leverantörer inte kan leverera kan det innebära ett avbrott i vår produkt- och tjänsteförsörjning eller verksamhet som kan begränsa vår försäljning eller öka våra kostnader avsevärt. Att hitta en alternativ leverantör eller konstruera om produkter för att kunna byta ut komponenter kan ta lång tid, vilket kan medföra omfattande förseningar eller störningar i våra leveranser av produkter och tjänster. Genom åren har vi vid enskilda tillfällen drabbats av störningar i leveranskedjan, och det är inte uteslutet att vi drabbas av liknande störningar i framtiden.

När vi gör inköp måste vi också förutsäga hur kundernas efterfrågan kommer att utvecklas. Om vi inte lyckas väl med att förutspå kundernas efterfrågan kan det uppstå över- eller underskott av komponenter och produktionskapacitet. I många fall använder våra konkurrenter samma tillverkare och om de har köpt kapacitet före oss kan detta medföra att vi inte kan skaffa nödvändiga produkter. Denna faktor kan begränsa våra möjligheter att leverera till våra kunder och leda till ökade kostnader. Samtidigt har vi förbundit oss att köpa vissa kapacitetsnivåer och komponentkvantiteter som, om de inte utnyttjas, leder till avgifter för outnyttjad kapacitet eller skrotningskostnader. I de fall vi betalar våra underleverantörer i förskott utsätts vi också för en finansiell risk. Denna typ av störningar i leveranskedjan och kostnadsökningar kan ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.14 En stor del av våra intäkter kommer nu från ett begränsat antal nyckelkunder, och operatörskonsolideringar kan öka vårt beroende av dessa kunder. Vi är också i stor utsträckning beroende av försäljningen av vissa av våra produkter och tjänster.

Merparten av vår verksamhet sker inom ramen för stora fleråriga avtal med ett begränsat antal viktiga kunder. Priserna för våra produkter och tjänster i många av dessa avtal omförhandlas årligen, och avtalen innefattar oftast inga åtaganden om inköpsvolymer. Vår största kund stod för cirka 10 % av försäljningen under 2019. Våra tio största kunder stod för 49 % av försäljningen under 2019. En förlust av eller en nedgång i försäljningen till en nyckelkund kan medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel under lång tid. Dessutom kan vårt beroende av försäljningen av vissa av våra produkter och tjänster medföra en avsevärd negativ effekt på försäljning, vinst och marknadsandel.

Under de senaste åren har flera större sammanslagningar genomförts, vilket har resulterat i ett lägre antal operatörer med verksamhet i flera länder. Denna trend förväntas fortsätta samtidigt som ett hårdare konkurrenstryck sannolikt kommer att leda till fler samgåenden bland operatörer inom ett och samma land. En marknad med färre och större kunder kommer att göra oss mer beroende av nyckelkunder, och vår förhandlingsposition och våra vinstmarginaler kan komma att försämras. Om de sammanslagna företagen är verksamma på samma geografiska marknad kan de dessutom komma att dela nät, vilket innebär att behovet av nätutrustning och tillhörande tjänster kan minska. Nätinvesteringar kan försenas av konsolideringsprocessen, som kan inkludera bland annat aktiviteter kring avtal för samgående eller förvärv, säkerställande av att nödvändiga tillstånd inhämtas eller att olika verksamheter integreras. Nätoperatörer har till viss del börjat dela nätinfrastruktur genom samarbetsavtal snarare än juridiska konsolideringar. Detta kan påverka efterfrågan på nätutrustning negativt. Operatörskonsolidering kan således medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår marknadsandel och vår ekonomiska ställning.

1.15 Vissa avtal med långa löptider med våra kunder innefattar åtaganden om framtida prissänkningar, vilket gör att vi kontinuerligt måste se över vår kostnadsbas.

Avtal med långa löptider med våra kunder ingås normalt efter konkurrensutsatt upphandling. I vissa fall innefattar dessa åtaganden även framtida prissänkningar. För att vi ska kunna bibehålla vår bruttomarginal trots sådana prissänkningar strävar vi ständigt efter att sänka våra produktkostnader genom att förbättra designen, förhandla oss till bättre inköpspriser från våra leverantörer, flytta mer produktion till lågkostnadsländer och öka produktiviteten inom vår egen produktion. Det finns emellertid inga garantier för att våra kostnadsbesparande åtgärder kommer att vara tillräckliga eller att de kan genomföras i tid för att bibehålla vår bruttomarginal i denna typ av avtal. Detta kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.16 Om våra kunders ekonomiska förutsättningar försämras utsätts vi för ökade kreditrisker och kommersiella risker.

Efter att en försäljning till en kund har slutförts kan vi få problem med att driva in kundfordringen, och kan därmed utsättas för risken att kundfordringen förblir utestående. Vi bedömer regelbundet kredit värdigheten hos våra kunder, och med utgångspunkt från denna bedömning sätter vi kreditgränser för varje kund. Utmanande ekonomiska förhållanden har påverkat några av våra kunders förmåga att betala sina fakturor. Det finns risk för att vi inte kan undvika framtida förluster inom kundfordringar. Vi har även märkt av en efterfrågan på kundfinansiering, och på ogynnsamma finansmarknader och på marknader med hård konkurrens kan denna efterfråga öka. Om någon av våra kunder går i konkurs kan vi drabbas av förluster på den beviljade krediten och eventuella lån till denna kund, förluster som beror på vår kommersiella riskexponering samt förlust av återkommande inköp från kunden. Om en kund inte kan leva upp till

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer 125

sitt åtagande gentemot oss kan vi drabbas av minskat kassaflöde och förluster som överskrider våra reserveringar, vilket kan medföra avsevärda negativa effekter på vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.17 Kvalitetsproblem med produkter, lösningar eller tjänster kan leda till minskade intäkter, försämrade bruttomarginaler och minskad försäljning till befintliga och nya kunder, samt viten, juridiska anspråk och försämrad likviditet.

Försäljningskontrakt innehåller vanligtvis garantiåtaganden om produkten är felaktig. Dessutom innehåller de ofta bestämmelser om viten och/ eller rätt till uppsägning vid leveransförsening av produkter eller tjänster, eller om produkten eller tjänsten inte håller tillräckligt god kvalitet, möjligen även för skador som åsamkats kundernas verksamheter. Trots att vi vidtar omfattande kvalitetssäkringsåtgärder för att minska denna typ av risker kan det hända att kvalitetsproblem beträffande produkter eller tjänster påverkar koncernens anseende, verksamhet, rörelseresultat och ekonomiska ställning negativt. Detta kan även innefatta bristande kvalitet i AI-baserade lösningar, eller i produkter från tredje part som ingår i lösningar. Omfattande garantiåtaganden på grund av tillförlitlighetseller kvalitetsproblem kan medföra negativa effekter på vårt resultat och vår ekonomiska ställning, på grund av kostnader för att korrigera problem med mjuk- eller hårdvara, höga service- och garantiutgifter, höga utgifter för föråldrade produkter i lager, försenad indrivning av kundfordringar eller minskad försäljning till befintliga och nya kunder samt skador på vårt renommé.

1.18 Utvecklingen inom vår managed services-verksamhet är svår att förutsäga, och inkluderar betydande kontraktsmässiga risker.

Många operatörer lägger ut delar av sin verksamhet på entreprenad för att sänka kostnaderna och fokusera på nya tjänster. För att ta vara på denna möjlighet erbjuder vi operatörerna flera olika tjänster för hantering av deras nät. Utvecklingen av marknaden för managed services är svår att förutspå, och varje nytt kontrakt medför risker för att verksamheten inte kan transformeras och integreras så snabbt och smidigt som planerats. I början av ett kontrakts giltighetstid kan marginalerna vara låga, och blandningen av nya och äldre kontrakt kan i en enskild period påverka det redovisade resultatet negativt. Kontrakt för sådana tjänster löper vanligtvis över flera år och intäkterna är jämförelsevis stabila. Dock kan det hända (och har även hänt tidigare) att kontrakt av denna typ avslutas i förväg eller att deras omfattning begränsas, vilket inverkar negativt på försäljning och resultat. Konkurrensen ökar inom managed services, vilket kan ha negativ påverkan på våra framtida affärer, vårt rörelseresultat och vår lönsamhet. Framöver kommer automatisering, artificiell intelligens (AI) och liknande verktyg att bli allt viktigare inom managed services för att leverera de tjänster som marknaden efterfrågar. Om vi inte kan behålla vår konkurrenskraft på det här området kan det medföra negativa effekter för vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.19 Vi är beroende av att utveckla nya produkter och förbättra befintliga produkter, och resultatet av våra omfattande investeringar i forskning och utveckling går inte att förutsäga.

De snabba tekniska och marknadsmässiga förändringarna i branschen innebär att vi måste göra stora investeringar i tekniska innovationer. Vi gör betydande investeringar i ny teknik, nya produkter och nya lösningar, till exempel för 5G. För att vi ska bli framgångsrika är det ofta nödvändigt att den teknik, de produkter och de lösningar vi tar fram godtas av relevanta standardiseringsorgan och/eller av branscherna och marknaderna som helhet. Om våra insatser inom forskning och utveckling inte blir tekniskt eller kommersiellt framgångsrika kan detta medföra negativa effekter på vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning. Om vi investerar i utveckling av teknik, produkter och lösningar som visar sig inte fungera som förväntat, som inte anammas inom branschen, inte blir färdiga i tid eller inte fungerar på marknaden kan det påverka vår

försäljning och vårt resultat mycket negativt. Dessutom är det vanligt att forsknings- och utvecklingsprojekt drabbas av förseningar på grund av ändrade krav och oförutsedda problem. Förseningar i produktionen och i forsknings- och utvecklingsarbetet kan öka kostnaderna för forskning och utveckling, och placera oss ofördelaktigt i förhållande till våra konkurrenter. Detta kan även innefatta förseningar beträffade meddelade datum för produkters tillgänglighet. Detta kan ha en väsentlig negativt inverkan på vår verksamhet, våra kundrelationer, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.20 Vi kanske inte lyckas med att implementera vår strategi för att uppnå affärsmålen för Digital Services.

Ericsson kan misslyckas med att uppnå det fastställda målet om att Digital Services ska nå låg ensiffrig rörelsemarginal till 2020, exklusive omstruktureringskostnader. Det finns flera marknads-, teknik- och verksamhetsrisker som kan påverka vändningsplanen.

Utvecklingen av 5G-marknaden och tillväxten inom virtualisering och motsvarande användning av våra nya produkter kan gå långsammare än förväntat. Vi kan också misslyckas med att uppnå en god marknadsandel på viktiga marknader, till exempel Kina, och den ökande konkurrensen från såväl nya som etablerade konkurrenter kan påverka vår marknadsposition.

Vårt arbete med att anpassa och tillämpa ny teknik, till exempel för AI och maskininlärning, kan gå för långsamt för att kunna driva på ökad automatisering i produkter och lösningar. Den produktövergång till molnbaserade lösningar som förväntas av våra kunder kan också ta längre tid än förväntat. Open source-initiativ som till exempel Open Network Automation Platform (ONAP) får allt större betydelse. Det kan göra att våra kunder i större utsträckning väljer att ”plocka russinen ur kakan” samtidigt som prispressen ökar, vilket kan få negativa effekter för våra kompletta lösningar.

Vi bedömer att de största riskerna på kort sikt utgörs av operativa risker. Det innefattar risker för att misslyckas med att genomföra våra fortsatta kostnadsbesparingar enligt plan inom tjänstleverans, FoU samt försäljnings- och administrationskostnader, risker för att misslyckas med att implementera och genomföra övergripande omvandlingsprogram i dimensionen utveckling-försäljning-leverans för att förenkla operativa modeller, samt risker för att misslyckas med att hantera betydande projektrisker i våra befintliga kritiska kundprojekt och risken för att fler operativt utmanande och ekonomiskt osunda kundprojekt kan tillkomma.

1.21 Våra möjligheter att dra fördel av immateriella rättigheter som

är viktiga för vår verksamhet kan begränsas av förändringar i regelverk som rör patent, av vår eventuella oförmåga att förhindra intrång eller förlust av licenser till eller från tredje part, eller av att konkurrenter eller andra aktörer väcker talan mot oss om intrång i immateriella rättigheter och om förutsättningarna för öppna standarder förändras, framför allt i ljuset av den senaste tidens uppmärksamhet kring licensiering av grundläggande patent för öppna standarder.

Även om vi har ett stort antal patent finns det alltid en risk att de kan komma att ifrågasättas, ogiltigförklaras eller kringgås. Det är inte heller säkert att de rättigheter vi får genom patenten verkligen kommer att ge oss konkurrensfördelar.

Utöver det skydd som patenträtt, upphovsrätt och varumärkesrätt ger använder vi en kombination av affärshemligheter, regler om tystnadsplikt, sekretessavtal och andra avtal för att skydda våra immateriella rättigheter. Dessa åtgärder kan emellertid vara otillräckliga för att förhindra eller avvärja intrång eller annat missbruk. Dessutom är vi beroende av många mjukvarupatent, och begränsningar av patenterbarheten för mjukvara kan ha en väsentlig inverkan på vår verksamhet.

Dessutom kanske vi inte upptäcker otillåten användning eller inte kan vidta lämpliga och snabba åtgärder för att hävda våra rättigheter. I en del länder där vi är verksamma ger lagstiftningen i själva verket

Ericsson Årsredovisning 2019

126 Resultat – Riskfaktorer

bara ett begränsat skydd för immateriella rättigheter, om ens något. För våra lösningar kan vi behöva skaffa licenser för teknik från tredje part. I framtiden kan det bli nödvändigt att ansöka om eller förnya dessa licenser och det finns inga garantier för att de då kommer att finnas tillgängliga på godtagbara villkor, eller överhuvudtaget. Om våra produkter inbegriper mjukvara eller annan immateriell egendom som omfattas av ickeexklusiva licenser som har beviljats av tredje part kan detta begränsa våra möjligheter att skydda vår äganderätt till våra produkter.

Många viktiga tekniska aspekter av telekommunikations- och datanät styrs av branschomfattande standarder som kan användas av alla på marknaden. När antalet aktörer på marknaden ökar och tekniken blir alltmer komplicerad, ökar också risken för överlappande funktioner och oavsiktliga intrång i immateriella rättigheter. Utöver de branschomfattande standarderna utvecklas idag andra viktiga, branschomfattande mjukvarulösningar som tillhandahålls som kostnadsfri och Open source. Om vi bidrar till utvecklingen och distributionen av kostnadsfri mjukvara med Open source kan det begränsa våra framtida möjligheter att hävda vår äganderätt till patent. Tredje part har hävdat och kan även i framtiden komma att hävda, direkt gentemot oss eller gentemot våra kunder, att vi gör intrång i deras immateriella rättigheter. Att försvara sig mot sådana påståenden kan bli kostsamt, tidsödande och ta ledningens och den tekniska personalens krafter i anspråk. Rättstvister kan leda till att vi blir tvungna att betala skadestånd eller annan ersättning (antingen direkt till tredje part, eller för att hålla våra kunder skadeslösa för sådana skadestånd eller andra ersättningar), utveckla produkter/teknik som inte gör intrång eller ingå royalty- eller licensavtal. Vi kan emellertid inte vara säkra på att sådana licenser kommer att vara tillgängliga för oss på kommersiellt rimliga villkor eller överhuvudtaget, och sådana juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt anseende, vårt resultat och vår ekonomiska ställning. En ökad användning av kostnadsfri mjukvara med öppen, lättillgänglig källkod innebär att tredje part kan få mer detaljerade kunskaper om vår mjukvara. Detta kan öka risken för att tredje part hävdar upphovsrätt till mjukvaran.

Den licensiering av patent som krävs för en öppen standard (t. ex. 3G, 4G och 5G), utredningar av konkurrensmyndigheter, domstolsbeslut och föreslagna lagändringar, kan komma att påverka Ericssons möjlighet att dra nytta av bolagets patentportfölj inom sådana öppna standarder. Detta kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt anseende, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning. Ericsson har en ledande patentportfölj inom öppna standarder, och eventuella förändringar som rör denna portfölj kan få en väsentlig inverkan på vårt anseende, vår verksamhet, vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

1.22 Vi kanske inte lyckas fortsätta att attrahera och behålla högt kvalificerade medarbetare, vilket kan försämra vår konkurrenskraft.

Vi tror att vår framtida framgång till stor del är beroende av vår fortsatta förmåga att anställa, utveckla, motivera och behålla ingenjörer och andra kvalificerade medarbetare som tar fram nya framgångsrika produkter/ lösningar, underhåller vårt befintliga produktutbud, till handahåller tjänster till våra kunder och skapar bra kundupplevelser.

Konkurrensen om högkvalificerade medarbetare är fortsatt mycket hård inom de branscher där vi bedriver verksamhet, och dessutom ser vi en trend där andra branscher också börjar ge sig in i denna konkurrens. Vi utvecklar ständigt vår företagskultur och vår medarbetarfilosofi för att skapa en positiv arbetsmiljö. Det gör det lättare för oss att fokusera på verksamheten och våra kunder samtidigt som vi inspirerar varje medarbetare att utvecklas och hitta det bästa i sig själv. Det finns dock inga garantier för att vi i framtiden kommer att kunna attrahera och behålla medarbetare med rätt kompetens. Problem med att behålla och rekrytera rätt medarbetare kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet och vårt varumärke.

1.23 Vår verksamhet är komplex och flera viktiga verksamhetsområden är samlade på en enda, central plats. Alla störningar, oavsett om de beror på händelser som orsakas av naturkrafter eller människor, kan medföra stora problem för vår verksamhet.

Vår affärsverksamhet är beroende av komplexa aktiviteter och kommunikationsnät som är känsliga för skador eller störningar från en rad olika källor. En stor del av vår verksamhet är utlagd på entreprenad, bland annat IT, ekonomi och HR, vilket medför att vi är beroende av andra företag och deras åtgärder för att upprätthålla säkerhet och tillförlitlighet. Oavsett vilka skyddsåtgärder vi och externa leverantörer vidtar riskerar alla system och kommunikationsnät att utsättas för störningar som utrustningsfel, skadegörelse, datavirus, säkerhets- eller sekretessintrång, naturkatastrofer, elavbrott och andra händelser. Dessutom har vi koncentrerat vår verksamhet till vissa platser för till exempel FoU och produktion, centra för nätdrift, IKT och logistik, samt gemensamma servicecentra. Avbrott i verksamheten på dessa platser skulle kunna orsaka avsevärda skador och kostnader. Godsleveranser från leverantörer och till kunder kan också hämmas av ovan nämnda skäl. Eventuella störningar i våra system och kommunikationsnät kan medföra negativa effekter på vår verksamhet och vår ekonomiska ställning.

2 Risker relaterade till Ericssons finansiella ställning

2.1 Vår skuldsättning ökar vår sårbarhet för olika negativa ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen, begränsar vår möjlighet att ta upp ytterligare lån samt kan begränsa vår flexibilitet beträffande planering för, eller reaktion på, förändringar i vår verksamhet och bransch.

Per den 31 december 2019 var våra utestående skulder SEK 37,7 miljarder. Under 2019 har dessutom såväl Standard & Poor’s som Moody’s låtit Ericssons långsiktiga kreditbetyg ligga kvar på nivån under ’investment grade’. Denna utnyttjandegrad och våra långsiktiga kreditbetyg kan ha viktiga konsekvenser, inklusive att:

• Göra det svårare för oss att betala av vår skuldsättning

• Öka vår sårbarhet för allmänna ekonomiska omständigheter och omständigheter i branschen

• Kräva att en avsevärd del av vårt kassaflöde från rörelsen avdelas för att betala skuld och ränta på vår skuldsättning, varigenom vår möjlighet att använda vårt kassaflöde för att finansiera vår verksamhet, våra investeringar och framtida affärsmöjligheter minskar

• Begränsa våra möjligheter att göra strategiska förvärv eller orsaka att vi gör icke strategiska avyttringar

• Begränsa våra möjligheter att få ytterligare finansiering för rörelsekapital, investeringar, avbetalningar, förvärv och allmänna bolagssyften eller andra syften

• Begränsa våra möjligheter att anpassa oss efter förändrade marknadsvillkor och minska vår konkurrensförmåga jämfört med konkurrenter som inte har samma skuldsättning.

Vi kan välja att ytterligare skuldsätta oss betydligt i framtiden. Om ny skuldsättning läggs till vår aktuella skuldnivå, kan de relaterade risker som vi nu löper komma att ökas.

Om vårt ekonomiska resultat skulle försämras, kanske vi inte kan generera tillräckligt med kontanta medel för att betala alla våra skulder och kan tvingas vidta andra åtgärder för att uppfylla våra åtaganden relaterade till skuldsättning, vilket kanske inte blir framgångsrikt.

Våra möjligheter att göra schemalagda betalningar för att finansiera våra åtaganden relaterade till skulder beror på vår finansiella ställning och vårt rörelseresultat, vilket är utsatt för gällande marknads- och konkurrensvillkor och för vissa ekonomiska, affärsmässiga och andra faktorer utanför vår kontroll. Även om vi anser oss ha tillräckligt kassaflöde för att hantera vår skuldsättning, skulle en avsevärd försämring av vårt

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer 127

ekonomiska resultat kunna leda till att vi inte kan behålla en nivå på vårt kassaflöde från rörelsen som gör att vi kan betala kapitalskuld, eventuell avgift och ränta på vår skuldsättning.

Om på grund av en sådan försämring av vårt ekonomiska resultat vårt kassaflöde och våra kapitalresurser inte skulle räcka till för att finansiera våra åtaganden relaterade till skuldsättning, kan vi tvingas dra ner på eller fördröja investeringar eller sälja tillgångar, försöka skaffa ytterligare kapital eller omstrukturera eller omfinansiera vår skuldsättning. Dessa alternativa åtgärder kanske inte är framgångsrika och kanske inte tillåter att vi uppfyller våra betalningsåtaganden relaterade till skuldsättningen. Om vi dessutom skulle vara tvungna att skaffa ytterligare kapital på de aktuella finansmarknaderna kan villkoren för sådan finansiering, om den är tillgänglig, medföra högre kostnader och ytterligare begränsningar för vår verksamhet. Om vi dessutom skulle behöva omfinansiera vår befintliga skuldsättning, kan villkoren på finansmarknaden vid det tillfället göra det svårt att omfinansiera vår befintliga skuldsättning på godtagbara villkor eller över huvud taget. Om sådana alternativa åtgärder inte skulle vara framgångsrika skulle vi kunna få allvarliga likviditetsproblem och skulle kunna bli tvungna att likvidera fasta tillgångar eller verksamhet för att kunna uppfylla våra åtaganden relaterade till skuldsättning och andra åtaganden.

2.2 Eftersom en stor del av våra kostnader är i SEK och våra intäkter oftast är i andra valutor är vår verksamhet exponerad för valutafluktuationer som kan påverka våra intäkter och vårt rörelseresultat. En stor del av våra kostnader är i SEK. Mer information finns i koncernbokslutet under Valutakursrisker i not F1, ”Hantering av finansiella risker”. Eftersom vi är en internationell verksamhet genereras stora delar av våra intäkter i andra valutor än SEK, och så kommer det med all sannolikhet att vara även i framtiden. Intäkter i utländska valutor som inte kan matchas mot kostnader som betalas i samma valuta kan medföra att koncernens resultaträkning, balansräkning och kassaflöden påverkas negativt av växelkursrörelser när utländska valutor växlas mot eller räknas om till svenska kronor, vilket ökar volatiliteten i våra redovisade resultat.

Eftersom marknadspriserna framför allt sätts i US-dollar eller euro har koncernen för tillfället en nettointäktsexponering i utländska valutor, vilket innebär att en starkare kronkurs generellt medför en negativ inverkan på det redovisade resultatet. Våra försök att genom olika naturliga och finansiella kurssäkringsåtgärder minska växelkursrörelsernas effekter kan visa sig vara otillräckliga eller misslyckas, vilket kan påverka vårt resultat och vår ekonomiska ställning.

2.3 Vi är beroende av olika kapitalkällor för att finansiera verksamheten på både lång och kort sikt. Om någon kapitalkälla blir otillgänglig, eller om vi endast får tillgång till otillräckliga mängder kapital eller kapital på orimliga villkor, kan det påverka vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde mycket negativt.

Vår verksamhet förutsätter att vi har tillgång till en omfattande kassa. Om vi inte genererar tillräckligt mycket kapital för att finansiera verksamheten, avbetalningar på lån, fortsatt forskning och utveckling samt kundfinansieringsprogram, eller om vi inte kan säkra tillräcklig finansiering i rätt tid och till rimliga villkor, kommer vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde sannolikt att påverkas negativt. Tillgången till finansiering kan försämras eller bli mer kostsam beroende på situationen för vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och marknadsläget, inklusive de ekonomiska förhållandena i eurozonen, eller om vårt kreditbetyg sänks. Det finns inga garantier för att den finansiering som vi vid varje given tidpunkt behöver kommer att finnas tillgänglig till rimliga villkor eller över huvud taget. Om vi inte kan få tillgång till kapital på kommersiellt rimliga villkor kan vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt kassaflöde påverkas mycket negativt.

2.4 Nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, materiella anläggningstillgångar (PP&E) och användningsrättigheter (RoU) hyrda av företaget har medfört och kan fortsatt medföra negativa effekter på vår ekonomiska ställning och vårt resultat. En nedskrivning av goodwill, andra immateriella tillgångar, PP&E och RoU kan medföra negativa effekter på vår ekonomiska ställning eller vårt resultat.

Vi har betydande goodwill och andra immateriella tillgångar, till exempel patent, kundrelationer, varumärken och mjukvara.

Goodwill är den enda immateriella tillgång som bolaget redovisar med oändlig ekonomisk livslängd. Övriga immateriella avskrivs huvudsakligen linjärt under hela den uppskattade ekonomiska livslängden, och nedskrivningsbehovet för tillgångar granskas vid händelser som kan medföra att det redovisade värdet kanske inte kan återvinnas helt, till exempel om en produkt tas ur produktion eller förändras eller vid andra förändrade omständigheter. För tillgångar som ännu inte används granskas nedskrivningsbehovet årligen.

Historiskt har vi huvudsakligen redovisat reserveringar för värdeminskning för immateriella tillgångar och goodwill på grund av omstruktureringar, som vanligtvis sker i begränsad skala men tillfälligtvis kan bli mycket omfattande. Till exempel skrev företaget för det räkenskapsår som slutade 31 december 2018 ned goodwill om SEK –275 miljoner, jämfört med SEK –13,0 miljarder för 2017. Ytterligare värdeminskning som kan vara omfattande kan uppstå i framtiden av olika skäl, till exempel ändrad strategi, omstruktureringsåtgärder eller ogynnsamma marknadsförhållanden som antingen gäller oss specifikt, hela de branscher inom vilka vi har verksamhet eller mer allmänt, och som kan medföra negativa effekter på vårt rörelseresultat och vår ekonomiska ställning.

Negativa avvikelser i faktiska kassaflöden jämfört med beräknade kassaflöden kan, liksom nya uppskattningar som tyder på lägre framtida kassaflöden, leda till redovisning av reserveringar för värdeminskning. Ekonomiska prognoser kräver att ledningen gör noggranna bedömningar, samt att kassagenererande enheter för nedskrivningsbehov definieras. Olika bedömningar kan leda till vitt skilda slutsatser som även kan avvika från bolagets faktiska ekonomiska ställning i framtiden.

I samband med 2019 bör det noteras att alla leasingavtal redovisas i balansrälningen från och med detta år på grund av den nya hyresstandarden, IFRS 16 Leasingavtal, med verkan från och med den 1 januari 2019, och är föremål för nedskrivningspröving framöver.

3 Juridisk och regulatorisk risk

3.1 Det kan hända att Ericsson misslyckas med att eller inte kan efterleva lagar och regelverk, att vi åläggs att betala viten eller att beslut som är ogynnsamma för oss fattas i tillämpningen av lagar eller under andra juridiska processer. Att säkerställa efterlevnad av ändrade lagar eller regelverk kan medföra ökade kostnader för Ericsson eller minskad efterfrågan på bolagets produkter och tjänster. Bristande efterlevnad och de verksamhetsförändringar som kan krävas kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt varumärke.

De branscher där vi bedriver verksamhet är underställda olika lagar och regelverk. Ericsson strävar efter att efterleva alla lagar och regler, men vi kan inte garantera att inga överträdelser sker. Om vi misslyckas med att eller inte kan efterleva gällande lagar och regelverk kan vi åläggas att betala viten, eller också kan beslut som är ogynnsamma för oss fattas i tillämpningen av lagar eller under andra juridiska processer. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt anseende.

Ytterligare förändringar i lagar eller bestämmelser kan medföra förpliktelser, ökade kostnader eller minskad efterfrågan på våra produkter och tjänster, vilket kan ha avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt varumärke.

Ericsson Årsredovisning 2019

128 Resultat – Riskfaktorer

Förändringar i regelverk kan medföra negativa effekter på både våra kunders och vår verksamhet. Ändringar som innebär att det krävs striktare, mer tidskrävande eller kostsammare planering eller lokalisering, eller tillstånd för uppförande av radiobasstationer och annan nätinfrastruktur, kan till exempel försena eller öka kostnaderna för att bygga nya nät eller bygga ut befintliga nät, och till sist ha negativ inverkan på den kommersiella lanseringen och framgången för dessa nät. Likaså kan prisregleringar eller tvingande regler om att dela nät påverka operatörernas möjligheter och/eller vilja att investera i nätinfrastruktur, vilket i sin tur kan påverka försäljningen av våra system och tjänster. Fördröjd fördelning av radiofrekvenser samt fördelning mellan olika användningsområden kan bidra till ökade kostnader för operatörerna eller tvinga oss att utveckla nya produkter för att kunna konkurrera.

Dessutom utvecklar vi många av våra produkter och tjänster utifrån befintliga regelverk och tekniska standarder. Om befintliga regelverk och tekniska standarder ändras, eller om nya regelverk och tekniska standarder införs för produkter och tjänster som tidigare inte har underställts reglering, kan vårt utvecklingsarbete försvåras avsevärt genom stigande efterlevnadskostnader och förseningar. Efterfrågan på sådana produkter och tjänster kan också minska. Ändringar av licensavgifter eller bestämmelser om miljö, hälsa och säkerhet, integritetsskydd (inklusive för gränsöverskridande överföring av personuppgifter mellan till exempel EU och USA) och andra lagändringar kan leda till ökade kostnader och begränsa verksamheten för oss eller för operatörer. Även indirekta effekter av sådana ändringar och lagändringar inom andra områden, till exempel prisregleringar, kan få negativa konsekvenser för vår verksamhet även om de specifika lagändringarna inte direkt gäller oss eller våra produkter.

3.2 Vår omfattande internationella verksamhet påverkas av osäkerhetsfaktorer som kan påverka vårt resultat.

Vi bedriver verksamhet över hela världen och påverkas av de allmänna globala ekonomiska villkoren liksom av specifika villkor i vissa länder eller regioner. Vi har kunder i över 180 länder och en betydande andel av vår försäljning går till tillväxtmarknader i regionerna Asien och Oceanien, Latinamerika, Östeuropa, Mellanöstern och Afrika.

Vår omfattande verksamhet påverkas av ytterligare risker, bland annat för sociala oroligheter, terroristattentat, ekonomisk och geopolitisk instabilitet och konflikter, potentiellt missbruk av teknik som leder till brott mot mänskliga rättigheter, pandemier, valutaregleringar, ekonomier som är utsatta för stora fluktuationer, nationalisering av privata tillgångar eller andra statliga åtgärder som påverkar flödet av varor och valutor, effekter av klimatförändringar samt svårigheter att genomdriva avtal och driva in fordringar genom lokala juridiska system.

Pandemier, som till exempel den som orsakas av Coronavirus, kan allvarligt påverka våra lokala och globala verksamheter såsom leverans av tjänster, forskning och utveckling och produktion, såväl som relaterade till våra kunder och leverantörer, och få betydande finansiella och andra konsekvenser. Coronaviruset har till exempel orsakat störningar inom våra verksamheter i Kina, där Ericsson har kontor och produktionsanläggningar. Dessa störningar kan komma att växa och få stor påverkan för koncernen, både inom Kina och globalt.

På vissa marknader där vi har verksamhet finns det dessutom risk att nationella regeringar aktivt favoriserar eller upprättar lokala leverantörer på sina respektive marknader på bekostnad av utländska konkurrenters. Genomförandet av sådana åtgärder kan medföra negativa effekter på vår försäljning, våra marknadsandelar och våra möjligheter att införskaffa verksamhetskritiska komponenter.

Vi måste alltid följa tillämpliga exportkontrollregler och gällande sanktionsförordnanden eller andra eventuella handelsembargon. Den politiska situationen i delar av världen, framför allt i Mellanöstern, är fortsatt osäker och många sanktioner kvarstår fortfarande på historiskt höga nivåer. Denna nivå kan även öka, vilket i så fall påverkar möjligheten att verka på dessa marknader. Ett genomgående element i dessa sanktio-

ner är ekonomiska begränsningar för enskilda personer och/eller juridiska personer, men det kan även förekomma sanktioner som begränsar vissa typer av export och som i slutänden leder till ett fullständigt handelsembargo mot ett land. Det globala frihandelssystemet som har möjliggjort ökad effektivitet och ekonomisk tillväxt är under ihållande attack, inklusive en nedmontering av tvistlösningsforumet inom WTO. Detta ökar risken att stater inför policyer och vidtar åtgärder som strider mot WTO-avtal. Dessutom finns det i många länder en risk för oförutsedda förändringar i lagar och regler, tullar och andra handelshinder, pris- och valutaregleringar, importbegränsningar eller andra statliga åtgärder som kan begränsa vår verksamhet och försämra vår lönsamhet. Dessutom kan exportkontrollregler, sanktioner eller andra typer av handelsrestriktioner som tillämpas för något av de länder där vi har verksamhet medföra ett minskat engagemang i dessa länder. Som ett exempel har upptrappandet av spänningarna beträffande handel mellan USA och Kina resulterat i handelsrestriktioner och höjda tullar, vilket om den negativa utvecklingen fortsätter kan skada våra möjligheter att konkurrera effektivt i Kina eller med kinesiska företag. Behovet att avsluta eller dra ned på verksamhet på grund av införda handelsrestriktioner kan också medföra risk för klagomål från våra kunder och andra inneboende risker. Trots att vi strävar efter att uppfylla alla regler beträffande exportbegränsningar och sanktioner kan vi inte lämna några garantier för att vi nu eller i framtiden lyckas efterleva samtliga relevanta lagar och regelverk vid varje tidpunkt. Sådana potentiella överträdelser kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vårt anseende och vårt varumärke.

Verksamheten är komplex, med utveckling, produktion och leverans av telekomlösningar till kunder i ett stort antal olika beskattningsområden. I varje beskattningsområde gäller olika typer av skattelagstiftning och andra regelverk, vilket gör det till en komplex utmaning att efterleva alla relevanta lagar och regler i varje land där vi har verksamhet. Det handlar till exempel om regler för inkomstbeskattning och indirekta skatter som moms och försäljningsskatter, källskatter på inhemska och gränsöverskridande betalningar samt sociala avgifter för våra medarbetare. Skattelagar och -regler, liksom tolkningen av lagstiftningen, förändras ständigt, vilket exponerar oss för skatterelaterade risker. Detta medför komplicerade skatteärenden och skattetvister som kan leda till att vi blir skyldiga att betala ytterligare skatter. Eftersom vi är ett globalt företag riskerar vi dessutom att behöva betala skatt för samma intäkt i fler än ett beskattningsområde (dubbelbeskattning). Detta kan ha negativ inverkan på vårt rörelseresultat, vårt anseende och vårt varumärke.

På vissa regionala marknader finns handelshinder som reglerar konkurrenssituationen. Om sådana handelshinder tas bort eller lindras kan konkurrensen öka, vilket kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet och vårt rörelseresultat.

I media och på annat håll har det rapporterats om oro för att vissa länder använder delar av sina telekommunikationssystem på sätt som potentiellt kan leda till kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Detta kan medföra negativa effekter på hela telekombranschen och kan även påverka enskilda personer, vårt anseende och vårt varumärke negativt.

3.3 Vi kan få ytterligare negativa konsekvenser efter de uppgörelser som nyligen träffats med United States Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) gällande de tidigare meddelade undersökningarna under FCPA.

Vi måste följa lagar gällande antikorruption i de jurisdiktioner där vi har verksamhet, inklusive US Foreign Corrupt Practices Act (”FCPA”). Åtgärder av våra anställda, eller av tredje part som agerar å våra vägnar, som strider mot dessa lagar, oavsett om de sker i USA eller något annat land, i samband med vår verksamhet kan utsätta oss för betydande skadeståndsansvar för brott mot FCPA eller andra lagar gällande antikorruption, och kan ha betydande negativa effekter på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer 129

I december 2019 meddelade vi att en uppgörelse nåtts beträffande de undersökningar från DOJ och SEC som tidigare meddelats angående bolagets efterlevnad av FCPA. Uppgörelsen med DOJ, som är relaterad till händelserna i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait och Vietnam, innebär ett treårigt så kallat Deferred Prosecution Agreement (”DPA”), böter till ett belopp om USD 520 650 432 samt att vårt dotterbolag i Egypten förklarar sig skyldiga till brott i form av överträdelser av bestämmelserna mot mutor i FCPA. Uppgörelsen med SEC, som är relaterad till uppträdande i Kina, Djibouti, Indonesien, Kuwait, Saudiarabien och Vietnam, innebär har godtagit ett civilrättsligt domslut beträffande påstådda överträdelser av reglerna i FCPA beträffande mutor, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA samt en finansiell sanktion om USD 458 380 000 samt USD 81 540 000 i ränta som upparbetats fram till uppgörelsen. Vi har även godtagit att anlita en oberoende observatör för övervakning av bolagets regelefterlevnad under tre år enligt uppgörelserna med både DOJ och SEC. DPA-avtalet med DOJ, accepterandet av det civilrättsliga domslutet med SEC samt erkännandet av Ericssons dotterbolag i Egypten har alla blivit godkända i domstol.

Enligt vårt DPA med DOJ erkände vi händelserna som beskrevs i den sammanfattning av sakförhållandena som bifogades DPA, och DOJ godtog att uppskjuta åtal av Ericsson under de tre år som DPA gäller, varefter åtalspunkterna förklaras ogiltiga om vi inte bryter mot villkoren i DPA. Om DOJ beslutar att vi har brutit mot villkoren i DPA, kan DOJ efter eget gottfinnande väcka åtal, inklusive för de påstådda oegentligheterna för att bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA som ingick i den information som registrerades i samband med DPA, eller utöka giltighetstiden för DPA med upp till ett år. Under sådana omständigheter skulle DOJ tillåtas förlita sig på de erkännanden vi gjort i DPA samt dra fördel av att vi avsagt oss vissa försvar beträffande procedur och bevisföring. Enligt vår uppgörelse med SEC är Ericsson permanent ålagd att inte bryta mot bestämmelserna om antikorruption, bokföring och redovisning samt interna kontroller i FCPA. Om Ericsson inte följer detta föreläggande kan det resultera i civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder, en ny verkställighetsåtgärd eller bådadera. Alla brottsåtal eller civilrättsliga eller straffrättsliga påföljder som följer av bristande efterlevnad av DPA eller uppgörelsen kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

Mer information om dessa uppgörelser finns i förvaltningsberättelsen. Vi kan också utsättas för andra potentiella negativa konsekvenser relaterade till undersökningarna av och uppgörelserna med DOJ och SEC. Varken DPA eller medgivandet förhindrar att DOJ, SEC eller någon annan myndighet genomför vissa ytterligare undersökningar gällande fakta som inte täcks av uppgörelserna eller i andra jurisdiktioner, eller förhindrar myndigheter från att utföra vissa ytterligare undersökningar relaterade till dessa eller andra ärenden. Det har rapporterats att svenska myndigheter har påbörjat undersökningar rörande det uppträdande som var föremål för undersökning enligt FCPA och resulterade i ovan nämnda uppgörelse med DOJ och SEC. På liknande sätt utesluter inte uppgörelserna med DOJ och SEC potentiella stämningsansökningar från tredje part eller aktieägare relaterade till dessa ärenden. Dessutom går det inte att garantera att de avhjälpande åtgärder vi genomfört och planerar att genomföra kommer att vara effektiva eller att det inte kommer att påträffas betydande svagheter i våra interna kontroller. Var och en av dessa, enskilt eller sammantaget, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons rykte, verksamhet, finansiella ställning, rörelseresultat, kassaflöde eller framtidsutsikter.

Dessutom kan intresse från media eller myndigheter rörande undersökningarna och uppgörelserna påverka allmänhetens uppfattning av Ericsson och resultera i att bolagets rykte skadas eller andra negativa konsekvenser. Exempelvis kan kunder eller leverantörer ompröva sin relation till bolaget, eller statliga eller regulatoriska myndigheter kan komma att försöka straffa bolaget eller belägga verksamheten eller fömåga att

lämna anbud med restriktioner. Skadat rykte, eller resulterade störningar i relationer med kunder eller leverantörer, kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet.

3.4 Vi är part i olika juridiska processer och utredningar som, i de fall slutresultatet blir negativt för oss, kan medföra att vi måste betala omfattande skadestånd, böter och/eller viten.

Som en följd av den normala affärsverksamheten är Ericsson part i olika juridiska tvister. Dessa tvister inkluderar till exempel kommersiella tvister, anspråk om immateriella rättigheter, tvister om anti-trustlagar, skatteeller arbetslagstiftning samt myndighetsförfrågningar och utredningar. Juridiska tvister kan vara kostsamma, utdragna och störa den normala verksamheten. Det är dessutom svårt att förutspå utgången av komplicerade rättsprocesser. Ett negativt utslag i ett visst mål kan medföra en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning och vårt anseende.

Eftersom Ericsson är ett börsnoterat företag kan talan väckas mot bolaget där målsägarna hävdar att bolaget eller dess anställda har underlåtit att följa säkerhetslagstiftning, bestämmelser på aktiemarknaden eller andra lagar, bestämmelser och krav. Oavsett om det finns fog för påståendena eller inte kan den tid och de kostnader som avsätts för att försvara bolaget och dess anställda, liksom eventuell förlikning eller skadestånd till målsägarna, ha en betydande inverkan på vårt redovisade resultat och anseende.

Mer information om vissa av de utredningar och rättegångar som vi är involverade i finns i avsnittet ”Juridiska tvister” i förvaltningsberättelsen.

Dessutom är vi från tid till annan och kan i framtiden komma att bli föremål för ytterligare undersökningar, stämningsansökningar eller andra tvister eller åtgärder, regulatoriska eller andra, som uppkommer i relation till de ärenden som beskrivs ovan och relaterade stämningsansökningar och undersökningar. Ett ofördelaktigt utfall av sådana stämningsansökningar eller regulatoriska tvister eller åtgärder kan ha en betydande negativ påverkan på Ericssons verksamhet, finansiella ställning och rörelseresultat.

3.5 Ericsson kan bedömas inte uppfylla integritetsregler och kan ådömas regulatoriska påföljder.

Införandet av striktare integritetsregler på många marknader där Ericsson har verksamhet har medfört en risk för att Ericsson inte bedöms efterleva integritetslagstiftning, antingen oavsiktligt, genom åtgärder som vidtagits av tredje part eller på annat sätt, och därför ådöms påföljder med åtföljande skada på Ericssons varumärke och rykte. På grund av att integritetslagstiftningen ser olika ut i olika delar av världen kan ett enstaka fall där Ericsson konstaterats ha bristande efterlevnad leda till att regulatoriska myndigheter i olika jurisdiktioner ådömer separata påföljder eller andra utslag mot Ericsson. På grund av hur Ericssons verksamhet är beskaffad och den mängd personligt identifierbar information som Ericsson handskas med eller behandlar kan en sådan händelse ha omfattande följdverkningar, även om den orsakats av en tredje part utanför Ericssons kontroll. Detta kan bland annat innefatta stora bötesbelopp samt betydande skadeståndsanspråk från kunder och slutanvändare.

4 Risker relaterade till interna kontroller

4.1 Incidenter inom cybersäkerhet kan ha betydande negativ påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, finansiella resultat, relationer till kunder och leverantörer, rykte och varumärke, och kan leda till möjligheten av stämningsansökningar eller regulatoriska undersökningar och åtgärder.

Ericssons affärsverksamhet innefattar områden som är särskilt utsatta för cybersäkerhetsincidenter som kan påverka konfidentialiteten, tillgängligheten eller integriteten för våra informationstillgångar, IT-tillgångar,

Ericsson Årsredovisning 2019

130 Resultat – Riskfaktorer

produkter, tjänster eller lösningar. Sådana incidenter kan till exempel vara dataintrång, spionage, informationsläckor som påverkar konfidentiella eller känsliga data, brott mot dataskyddslagar och sekretesslagar, obehöriga eller oavsiktliga ändringar av data eller allmänt missbruk. Sådana områden är till exempel forskning och utveckling, managed services, användning av molnlösningar, mjukvaruutveckling, laglig avlyssning, produktutveckling, verksamheter som förvärvats genom M&A samt IT-, finans- och HR-verksamhet.

Ericsson är starkt beroende av de tredjepartsföretag till vilka vi har lagt ut betydande delar av vår IT-infrastruktur och produktutveckling samt vår verksamhet inom tjänster, hårdvara, mjukvara samt finans och HR. Alla händelser eller incidenter som uppstår på grund av sårbarhet i dessa företags verksamhet eller produkter som de tillhandahåller oss kan medföra en väsentligt negativ inverkan på Ericsson, vår verksamhet, vårt ekonomiska resultat, vårt anseende och vårt varumärke. Sådana händelser eller angrepp kan medföra fördröjningar i vår verksamhet, läckage av känslig information eller information om värdefulla immateriella rättigheter, personuppgifter eller annan känslig information eller skador på våra produkter som installerats i våra kunders nät.

Det är möjligt att en cybersäkerhetsincident i Ericssons verksamhet eller leverantörskedja skulle kunna ha en negativ påverkan på integriteten för de lösningar eller tjänster som Ericsson tillhandahåller samt på Ericssons möjligheter att uppfylla juridiska, regulatoriska eller avtalsmässiga krav. Sådana incidenter kan innefatta manipulering av komponenter, användning av bakdörrar eller annan skadlig kod, oavsiktligt inkluderande av sårbarheter i komponenter eller mjukvara samt cybersäkerhetsincidenter som gör att en leverantör inte kan fullgöra sina åtaganden mot Ericsson.

Alla cybersäkerhetsincidenter (inklusive oavsiktlig användning) som rör vår verksamhet, leverantörskedja eller produktutveckling, våra tjänster, våra tredjepartsleverantörer eller vår installerade produktbas kan medföra allvarlig skada för Ericsson och få avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vårt ekonomiska resultat, relationer till kunder och leverantörer, vårt anseende och vårt varumärke, och kan leda till stämningsansökningar eller regulatoriska undersökningar eller åtgärder.

Under 2019 har Ericsson genomgått en omfattande utvärdering av sin kapacitet inom cybersäkerhet, vilket har lett till ytterligare investeringar för att förbättra förmåga, styrning och organisation beträffande cybersäkerhet.

Våra nätsystem, vår lagring och våra övriga affärsprogram samt de system, den lagring och de övriga affärsprogram som underhålls av våra tredjepartsleverantörer har tidigare varit, och kan i framtiden komma att bli, utsatta för cyberintrång, inklusive försök att få obehörig åtkomst, överträdelser, missbruk eller andra systemstörningar. I vissa fall är det svårt att förutsäga eller omedelbart identifiera sådana incidenter och den skada som de kan orsaka. Om ett verkligt eller uppfattat säkerhetsbrott inträffar i vårt nät eller något nät som tillhör en av våra tredjepartsleverantörer, kan vi åsamkas betydande kostnader och vårt anseende kan skadas. Även om vi arbetar för att säkerställa våra interna nätsystem och validera säkerheten hos våra tredjepartsleverantörer för att minska dessa potentiella risker, bland annat genom policyer för informationssäkerhet samt medvetenhet och utbildning beträffande våra anställda, går det inte att garantera att sådana åtgärder kommer att vara tillräckliga för att förhindra cyberattacker eller brott mot säkerheten.

4.2 Det finns risk för att eventuella sårbarheter i Ericssons produkter, tjänster eller verksamhet inte upptäcks under produktutvecklingen och under pågående verksamhet, vilket kan utnyttjas av en hotaktör för att orsaka betydande skador för Ericsson eller Ericssons kunder. De produkter och den infrastruktur som Ericsson använder kan innehålla sårbarheter som kan utnyttjas av en hotaktör. I vissa situationer kan det vara omöjligt att identifiera sådana sårbarheter på grund av deras placering eller för att de är okända (så kallade nolldagshot eller ”zero-day vulnerabilities”). Dessa sårbarheter är per definition omöjliga att upptäcka,

och det är oerhört svårt för Ericsson att garantera att de produkter och tjänster som bolaget tillhandahåller är fria från sådana sårbarheter. Även den infrastruktur som Ericsson förlitar sig på kan innehålla oidentifierade eller ohanterade sårbarheter.

4.3 Identitetsintrång kan uppstå, antingen på grund av missbruk av Ericsson-identiteter eller -konton, vilket kan orsaka avsevärda skador på Ericssons produkter, tjänster eller varumärke.

Ericsson-identiteter kan missbrukas eller utsättas för intrång. På grund av hur Ericssons verksamhet fungerar kan det vara svårt att särskilja behöriga parter som utför normala kontoaktiviteter från hotaktörer som gör identitetsintrång eller missbrukar inloggningsinformation. Ericsson har rutiner för identitets- och åtkomsthantering som är nödvändiga för åtkomst till våra kunders nät. Eventuella begränsningar i dessa rutiner riskerar att försämra Ericssons förmåga att erbjuda tjänster och produkter till våra kunder.

4.4 Hotaktörer kan inrikta sig mot specifika anställda, eller andra inom Ericssons personal, med tekniska och icke-tekniska metoder

De senaste trenderna visar att det finns en vilja att rikta sig mot teknikens slutanvändare istället för mot företag. Detta har visat sig som en ökning av sådana hot som utpressningsprogram, nätfiske och andra utpressningsmetoder. Med en personalstyrka på cirka 100 000 anställda är Ericsson utsatta för risker beträffande störningar eller förlust av information som resultat av storskaliga attacker mot våra anställda eller samhället i stort. Detta kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

5 Risker beträffande miljö, sociala förhållanden och styrning

5.1 Bristande efterlevnad av bestämmelser om yrkesverksamhet, miljö, hälsa och säkerhet kan i många rättsskipningsområden medföra risker för betydande viten och andra sanktioner.

Vi lyder under lagar och föreskrifter om yrkesverksamhet, miljö, hälsa och säkerhet som påverkar vår verksamhet, våra anläggningar, våra produkter och våra tjänster i alla rättsskipningsområden där vi har verksamhet. Vi arbetar aktivt för att säkerställa att vi följer de väsentliga lagar, föreskrifter och krav från kunderna om miljö, hälsa och säkerhet (inklusive, utan begränsning, arbetsmiljö) som gäller för vår verksamhet, men kan inte garantera att vi alltid har efterlevt, att vi efterlever eller att vi i framtiden kommer att kunna efterleva alla sådana lagar, föreskrifter och krav. Om vi nu eller tidigare brister eller har brustit i efterlevnaden av dessa lagar, föreskrifter och krav, riskerar vi att behöva betala betydande viten eller utsättas för andra sanktioner som kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke. Det finns även en risk att vi drabbas av kostnader avseende yrkesmässigt ansvar, miljö-, hälso- eller säkerhetsansvar, eller för att även i fortsättningen följa nu gällande och framtida tillämpliga lagar och föreskrifter eller för att åtgärda eventuella brister. Det är svårt att göra en rimlig bedömning av miljöärendens framtida konsekvenser, såsom klimatförändringar och extrema vädertillstånd, inklusive eventuella skadestånd. Ogynnsamma framtida händelser, regelverk eller juridiska beslut kan ha en väsentlig negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.2 Det kan hända att vi inte kan efterleva våra standarder för bolagsstyrning, vilket kan inverka negativt på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

Vi bedriver verksamhet i enlighet med lagar och regler om bolagsstyrning och enligt kraven i flera initiativ för ansvarsfullt företagande och hantering

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Riskfaktorer 131

av hållbarhetsfrågor. I vissa länder där vi bedriver verksamhet är risken för korruption hög, och bristande efterlevnad kan medföra avsevärda negativa effekter på vår verksamhet, vår ekonomiska ställning och vårt varumärke, se avsnittet ”Amerikanska FCPA-utredningar” i förvaltningsberättelsen. Därför arbetar vi fokuserat med antikorruptionsåtgärder. För att säkerställa att vår verksamhet bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning och krav innefattar koncernens ledningssystem en kod för affärsetik, en uppförandekod för affärspartners och en hållbarhetspolicy såväl som andra policyer och riktlinjer när det gäller våra processer och vår verksamhet. Dock kan inte vårt åtagande att tillämpa FN:s tio Global Compact-principer, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter samt World Economic Forums PACI-principer (Partnering Against Corruption Initiative) i vår verksamhet helt och hållet förhindra att demokratiska eller odemokratiska regimer använder vår teknik på ett av oss ej avsett eller olagligt sätt, eller förhindra brott mot vår affärsetiska kod, korruption, bedrägeri, förskingring, handelsrestriktioner och internationella sanktioner eller brott mot vår uppförandekod för affärspartners inom Ericsson eller i leverantörsledet. Dessutom ökar kraven från externa intressenter (till exempel NGO:er och investerare) på större transparens inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, och dessa krav kan vara svåra att uppfylla. Vi vidtar alla nödvändiga åtgärder för att följa upp och revidera intern och extern efterlevnad av policyer och riktlinjer liksom våra leverantörers efterlevnad av vår uppförandekod för leverantörer, och strävar kontinuerligt efter förbättringar. Vi kan dock inte garantera att inga överträdelser sker, vilket i så fall kan medföra avsevärda negativa effekter för vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.3 Eventuella hälsorisker som är förenade med elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan medföra olika produktansvarsanspråk samt leda till lagändringar.

Mobiltelekombranschen påverkas av påståenden om att mobiltelefoner och annan utrustning som genererar elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet kan utsätta användarna för hälsorisker. I dagsläget finns ett stort antal vetenskapliga granskningar utförda av flera oberoende forskningsinstitutioner som har fastställt att elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet som ligger inom de gränsvärden som föreskrivs i hälsomyndigheters säkerhetskrav och rekommendationer inte skadar människors hälsa. Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobiltelefoner och mobiltelefonutrustning kan emellertid påverka oss negativt genom minskad försäljning eller rättsliga processer. Ericssons produkter är framtagna för att uppfylla alla nuvarande säkerhetskrav och rekommendationer när det gäller elektromagnetiska fält inom radiofrekvensbandet. Vi kan dock inte garantera att vi inte kommer att bli föremål för krav om produktansvar eller dömas att betala skadestånd eller att i framtiden behöva följa nya eller ändrade föreskrifter som kan ha en negativ inverkan på vår verksamhet, vårt rörelseresultat, vår ekonomiska ställning, vårt anseende och vårt varumärke.

5.4 Regelverk kring så kallade ”konfliktmineraler” kan komma att medföra ytterligare kostnader för oss och öka komplexiteten i leverantörskedjan.

2012 antog den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission, SEC) en ny regel som innebär att alla företag som avger regelbundna rapporter till SEC måste lämna information om vissa angivna mineraler (så kallade ”konfliktmineraler”) som är nödvändiga för funktionerna hos eller produktionen av produkter som tillverkas av företaget, eller som företaget låter tillverka på kontrakt, oavsett om de aktuella produkterna eller dess komponenter tillverkas av tredje part. Vi anser oss kunna uppfylla dessa nya krav utan väsentlig påverkan på våra kostnader eller vår tillgång på material, men det finns inga garantier för att efterlevnaden av dessa krav på informationsgivning inte medför omfattande kostnader. Dessa krav kan inverka negativt på tillgången, priserna och

inköpsprocesserna för mineraler som används för tillverkning av vissa av våra produkter. Eftersom vår leverantörskedja är komplex kan det hända att vi trots våra due diligence-processer inte i tillräckligt stor utsträckning lyckas kontrollera ursprunget för de aktuella mineraler som används i våra produkter, något som kan komma att skada vårt anseende. Vi kan också försättas i en svår situation om kunder kräver att alla komponenter i våra produkter ska certifieras som ”konfliktfria”.

6 Risker förenade med innehav av Ericssonaktier

6.1 Ericssons aktiekurs har fluktuerat och det kan komma att fortsätta, framför allt på grund av att teknikföretag, värdepappersmarknaden och marknaderna i allmänhet är utsatta för fluktuationer.

Fluktuationerna i aktiekursen beror på flera olika faktorer, bland annat vårt rörelseresultat och de stora fluktuationerna på värdepappersmarknaderna i allmänhet och för telekom- och teknikbolagens värdepapper i synnerhet. Aktiekursen kan också påverkas av den framtida marknadsutvecklingen, våra ekonomiska resultat, finansanalytikers förväntningar samt marknadens omdömen och spekulationer om våra framtida utsikter. Vidare kan kursen påverkas av tidpunkten för, eller innehållet i, offentliggöranden från oss eller våra konkurrenter, inklusive redovisning av rörelseresultat.

Andra faktorer, förutom vårt ekonomiska resultat, som kan påverka

aktiekursen inkluderar men är inte begränsade till:

• Försvagning av vårt varumärke eller andra omständigheter som har en negativ inverkan på vårt anseende

• Uttalanden av kunder, konkurrenter eller oss själva om våra kunders investeringsplaner

• Ekonomiska svårigheter för våra kunder

• Tilldelning av stora leverans- eller tjänstekontrakt

• Spekulation i media eller bland investerare om bolaget och dess verksamhet, om verksamhetens omfattning eller om tillväxten på telekommarknaden

• Tekniska problem, i synnerhet de som rör införandet av och genomförbarheten i nya systemlösningar, inklusive 5G-produkter och nya plattformar

• Verkliga eller förväntade resultat av pågående eller potentiella stämningar eller undersökningar – meddelanden beträffande konkurs eller undersökningar av redovisningsprocedurer beträffande oss själva eller andra telekomföretag

• Vår förmåga att prognosticera och kommunicera framtida resultat på ett sätt som överensstämmer med investerarnas förväntningar

• Efterlevnadsproblem relaterade till bolagsstyrning och regulatoriska frågor.

6.2 Valutafluktuationer kan ha en negativ inverkan på aktiekursen eller utdelningsvärdet.

Eftersom våra aktier är noterade i SEK på Nasdaq Stockholm (vår primära fondbörs), men i US-dollar på Nasdaq New York (ADS), kan aktiekursen påverkas av valutakursrörelser mellan kronan och US-dollarn. Eftersom utdelningar betalas i svenska kronor kan valutakursrörelser även påverka värdet på dessa om de omvandlas till andra valutor. En allt större del av handeln med våra aktier genomförs på alternativa börser eller marknader, vilket kan medföra mindre korrekt kursinformation på Nasdaq Stockholm eller NASDAQ New York

Ericsson Årsredovisning 2019

132 Resultat – Revisionsberättelse

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

Uttalanden

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) för år 2019. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 33–131 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2019 och av dess

finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Förvaltningsberättelsen är förenlig med års redovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

Våra uttalanden i denna rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till moderbolagets och koncernens utskott för audit och compliance i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden

Vi hsar utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på vår bästa kunskap och över tygelse, inga förbjudna

tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade bolaget eller i dess kontrollerade företag inom EU.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vår revisionsansats

Översikt

==> picture [76 x 123] intentionally omitted <==

– Övergripande väsentlighetstal: SEK 900 miljoner vilket motsvarar ungefär 5 % av resultat före skatt justerat för kostnaderna för SEC och DoJ-utredningen, vilka täckts av separata revisionsansatser. – Omfattningen av vår revision är baserad på vår uppfattning om Ericssons riskområden, betydelsen av dessa och hur dessa hanteras och kontrolleras inom bolaget. Således läggs störst vikt vid de riskområden som bedöms ha störst betydelse och där risken för väsentliga fel är som störst. I denna bedömning tas också hänsyn till om redovisningen är beroende av uppskattningar eller subjektiva bedömningar av företagsledningen.

Särskilt betydelsefulla områden

• Efterlevnad av antikorruptions lagar och regelverk

• – Intäktsredovisning av större kontrakt

• – Värdering av goodwill, övriga immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar

• – Avsättningar och nedskrivningar avseende projekt och lager

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Revisionsberättelse

133

Revisionens inriktning och omfattning

Ericsson levererar integrerade lösningar till en bred kundgrupp huvudsakligen inom telekomsektorn. Ericssons lösningar innehåller vanligtvis en kombination av hårdvara, mjukvara och service. Kundkontrakten är ofta komplexa med ett antal leveranskriterier som skall uppfyllas. Ericsson erhåller också väsentliga intäkter från patent och licensavtal med andra hård- och mjukvaruleverantörer. Som en global aktör påverkas Ericsson av den makroekonomiska utvecklingen och kundernas investeringsnivåer samt tillgång till finansiering av investeringarna. Konkurrensen i Ericssons industri är hård vilket resulterat i kraftig prispress på flera marknader. Ericsson har därför initierat flera aktiviteter för att reducera kostnadsnivåerna och öka flexibiliteten i produktionen.

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för att utföra en ändamålsenlig gransk ning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Koncernen levererar till mer än 180 länder och har centraliserade system och processer samt en centraliserad finansfunktion. Vi har organiserat vår revision genom att ett centralt team utför testning av alla centrala system och processer och att de lokala revisorerna utför granskning baserat på våra instruktioner. De 13 mest väsentliga bolagen representerar 71 % av försäljningen och 66 % av totala tillgångarna. Samtliga utgör en del av vår granskning av koncernen.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet (se tabellen nedan). Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

Koncernens väsentlighetstal	SEK 900 miljoner
Hur vi fastställde det	5 % av resultat före skatt justerat för kostnaderna
	för SEC och DoJ-utredningen vilka täckts av
	separata revisionsansatser.
Motivering av valet	Vi valde den justerade vinsten före skatt som rikt-
av väsentlighetstal	märke eftersom vi anser att detta är ett värde som användarna oftastjämför koncernens resultat med.

Vi kom överens med revisionskommittén om att vi skulle rapportera upptäckta felaktigheter som översteg SEK 90 miljoner samt felaktigheter som understeg detta belopp men som enligt vår mening borde rapporteras av kvalitativa skäl.

Vår granskning utförs löpande under året med speciellt fokus vid varje kvartal. Vi rapporterar våra observationer till utskottet för audit och compliance kvartalsvis i samband med våra granskningar och för det tredje och fjärde kvartalet skriver vi under en extern granskningsberättelse. Vi rapporterar också våra väsentligaste iakttagelser till styrelsen vid årets slut.

Ericsson Årsredovisning 2019

134 Resultat – Revisionsberättelse

Särskilt betydelsefulla områden

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område

Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Efterlevnad av antikorruptionslagar och regelverk

Som framgår av sidan 41 i förvaltningsberättelsen träffade Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2019 en uppgörelse med U.S. Department of Justice och U.S. Securities and Exchange Commission avseende efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices (FCPA) i Djiobuti, Kina, Kuwait, Indonesien, Vietnamn och Saudi Arabien. Bolaget kommer under 2020 i linje med ”The deferred prosecution agreement”att införa en oberoende monitor som under tre år kommer att följa bolagets implementering av ett förbättrat program för regelefterlevnad. Om rekommendationerna från den oberoende monitorn ej bedöms som tillräckliga kan bla ytterligare böter uppstå. Vi anser därför att bolagets process när det gäller procedurer och rekommendationer kräver uppföljning från ett revisions perspektiv.

Vår revision inkluderar tillsammans med andra revisionsansatser bl a testning av kontroller för dokumentation av uppföljning av tredjeparts agenter och konsulter så väl som processen för att informera agenter och leverantörer om efterföljning av reglerna för anti-korruption och koder, uppföljning och signering av koder för etik och regelefterlevnad och att ställa frågor avseende bedrägerier och felaktigheter till management och inom vissa marknader.

Intäktsredovisning av större kontrakt

Intäktsredovisning är komplex och kräver att ledningen gör bedömningar och estimat. Bolagets verksamhet innefattar stora komplexa kundkontrakt och många av dessa inkluderar hårdvara, mjukvara och service med komplexa kontraktsvillkor. Ericssons organisation innebär att kundkontrakten ofta även omfattar fler än en legal enhet inom gruppen.

Se även not A1 – Redovisningsprinciper och A2 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål

Vår revision inkluderar en kombination av test av interna kontroller över den finansiella rapporteringen inklusive processer utförda av bolagets centrala styrgrupp för komplexa kundkontrakt, analytisk granskning och detaljerade tester av större kontrakt. Vår revision innefattar också detaljerade tester av leveransdokument för att säkerställa att kontrollen har överförts till kunden. Därutöver har vi även utfört dataanalytisk granskning av manuella bokföringsorder avseende intäktsredovisning.

Värdering av goodwill, övriga immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar

Goodwill, övriga immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar utgör en väsentlig del av Ericssons balansräkning och posterna är känsliga för eventuella nedskrivningsbehov. Enligt IFRS skall ledningen utföra en årlig nedskrivningsprövning av tillgångarna vilket innefattar en bedömning av exempelvis förväntade framtida kassaflöden, framtida marknadstillväxt och diskonteringsränta. Samtliga kräver bedömning och subjektivitet och kan påverkas av den nuvarande turbulensen i den globala ekonomin. Det var endast mindre nedskrivningar av immateriella tillgångar under året. Ett stresstest har utförts och presenteras i not C1-Immateriella tillgångar. Det framtida kassaflödet baseras på en femårig affärsplan och inkludera flera väsentliga antaganden. Om diskonteringsräntan ökar från 8,1 % till 11,0 % skulle utrymmet fortfarande vara positivt i alla segment inklusive Digital Services.

Vår revision inkluderar en kombination av test av interna kontroller över den finansiella rapporteringen, analytisk granskning och detaljerad granskning av ledningens nedskrivningsprövning för immateriella tillgångar och bokning av uppskjutna skattefordringar. Vi har använt våra värderingsexperter i vår detaljerade granskning för att utmana ledningens antaganden och estimat.

Förlustavdragen uppgår till SEK 34 miljarder, främst hänförliga till Sverige. Ericsson har bokfört uppskjutna skattefordringar på SEK 7 miljarder främst hänförliga till eviga förlustavdrag i Sverige. Värdet på de uppskjutna skattefordringarna är baserat på bolagets framtida förväntade vinster i Sverige. Om dessa antaganden ej uppfylls så kan förlustavdragen inte utnyttjas och i såfall krävs ytterligare nedskrivningar.

Se även not A2 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål not C1 – Immateriella tillgångar och not H1 – skatter.

Avsättningar och nedskrivningar avseende projekt och lager

Behovet av avsättningar innefattar i sin natur ledningens bedömningar och estimat av förväntade framtida kassautflöden. Ericsson har gjort bedömningar relaterade till kundprojekt, garantier, juridiska tvister, omstruktureringar och andra kontraktuella åtaganden.

Vår revision inkluderar en kombination av test av interna kontroller över den finansiella rapporteringen, analytisk granskning och detaljerad granskning för att säkerställa att avsättningarna och nedskrivningar är tillräckliga för att täcka nuvarande åtaganden och exponeringar.

Avsättningar och nedskrivningar för kundprojekt på SEK 2,1 miljarder har bokförts 2019 främst avseende reserveringar för kundkontrakt avseende BSS verksamheten, reserver för leverantörsåtaganden och förlustkontrakt. Utgående balans avseende reservering för inkurrans i varulager uppgår till SEK 3,4 miljarder vid årets slut.

Se även not A1 – Viktiga uppskattningar och bedömningar för redovisningsändamål och not C1 – Avsättningar.

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Revisionsberättelse 135

Annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–32, samt 137–216. Det är styrelsen och verkställande direk tören som har ansvaret för denna annan information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovis ningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens utskott för audit och compliance ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

Revisorns ansvar

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:

är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för våra uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

• skaffar vi oss en förståelse av den del av bolagets interna kontroll som har betydelse för vår revision för att utforma gransknings åtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala oss om effektiviteten i den interna kontrollen.

• utvärderar vi lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.

• drar vi en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi drar också en slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om bolagets förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste vi i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen och koncernredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen och koncernredovisningen. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

• utvärderar vi den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen och koncernredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen och koncernredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

• inhämtar vi tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende den finansiella informationen för enheterna eller affärsaktiviteterna inom koncernen för att göra ett uttalande avseende koncernredovisningen. Vi ansvarar för styrning, övervakning och utförande av koncernrevisionen. Vi är ensamt ansvariga för våra uttalanden.

Vi måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Vi måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de betydande brister i den interna kontrollen som vi identifierat.

Vi måste också förse styrelsen med ett uttalande om att vi har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka vårt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer vi vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Vi beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författ ningar förhindrar upplysning om frågan.

• identifierar och bedömer vi riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som

Ericsson Årsredovisning 2019

136 Resultat – Revisionsberättelse

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

Uttalanden

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Telefonaktiebolaget LM Ericsson för år 2019 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktörens ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Revisorns ansvar

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget

• eller på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Grund för uttalanden

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder vi professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på vår professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att vi fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för bolagets situation. Vi går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för vårt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

PricewaterhouseCoopers AB, Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, utsågs till Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ)s revisor av bolagsstämman den 27 mars 2019 och har varit bolagets revisor åtminstone sedan 1993.

Stockholm, 2 mars 2020 PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Johan Engstam Auktoriserad revisor

Ericsson Årsredovisning 2019

Resultat – Framtidsriktade uttalanden

137

Framtidsriktade uttalanden

Denna årsredovisning innehåller framtidsriktade uttalanden, inklusive uttalanden om ledningens aktuella syn på marknadens tillväxt, framtida marknadsförhållanden, framtida händelser, finansiell ställning samt förväntat operativt och finansiellt resultat, särskilt information om:

• Våra mål, strategier, planeringsantaganden och förväntade operationella och finansiella resultatförväntningar

• Branschtrender, framtida kännetecken för och utvecklingen av våra marknader

• Vår framtida likviditet, våra finansiella resurser, investeringar, kostnadsbesparingar och lönsamhet

• Förväntad efterfrågan på våra befintliga och kommande produkter och tjänster liksom planer på att lansera nya produkter och tjänster, inklusive forsknings- och utvecklingskostnader

• Förmågan att leva upp till framtida planer och realisera potential för framtida tillväxt

• Förväntade operativa och finansiella resultat av strategiska samarbetsprojekt och joint ventures

• Tiden det tar innan förvärvade enheter och verksamheter integreras och blir lönsamma samt

Vi gör investerare uppmärksamma på att dessa uttalanden är förenade med risker och osäkerheter, varav många är svåra att förutse och generellt sett utanför vår kontroll, vilket kan medföra att det faktiska resultatet kan skilja sig väsentligt från det uttalade, indikerade eller beräknade resultat som framgår av den framtidsriktade informationen och de framtidsriktade uttalandena.

Viktiga faktorer som kan påverka om och hur väl våra framtidsriktade uttalanden kommer att förverkligas innefattar, men är inte begränsade till, de faktorer som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer.

Dessa framtidsriktade uttalanden återspeglar våra uppskattningar och antaganden vid den tidpunkt när de gjordes. Vi avsäger oss uttryckligen skyldighet att efter datumet för denna årsredovisning uppdatera dessa framtidsriktade uttalanden, liksom de uppskattningar och antaganden som ligger till grund för dem, för att återspegla framtida händelser eller förändrade förhållanden eller ändringar av förväntningar eller att förväntade händelser inträffat, antingen som ett resultat av ny information, av framtida händelser eller annat, med undantag för vad som krävs enligt tillämplig lagstiftning eller börsregler.

• Teknik- och branschtrender, inklusive lagstiftning, standardisering, konkurrens och kundstruktur.

Orden ”anse”, ”förvänta”, ”förutspå”, ”förutse”, ”förutsätta”, ”avse”, ”trolig”, ”beräknas”, ”kan”, ”skulle kunna”, ”planera”, ”uppskatta”, ”bedöma”, ”kommer att”, ”bör”, ”strävan”, ”ambition”, ”försöka”, ”potential”, ”målsättning”, ”fortsätta” eller deras negativa versioner och varianter samt liknande ord eller uttryck används för att identifiera framtidsriktade uttalanden. Alla uttalanden som hänför sig till förväntningar, planer eller andra beskrivningar av framtida händelser eller omständigheter, tillsammans med underliggande antaganden, utgör framtidsriktad information.

Ericsson Årsredovisning 2019

138 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport 2019

Innehåll

• 139 Regelverk och efterlevnad

• 139 Efterlevnad av regelverk

• 140 Bolagsstyrningsstruktur

• 140 Aktieägare

• 141 Bolagsstämmor

Bolagsstyrning beskriver hur rättigheter och skyldigheter fördelas mellan bolagets organ i enlighet med tillämpliga lagar, regler och interna processer. Bolagsstyrning identi­ fierar också systemen för beslutsfattande och den struktur genom vilken ägarna direkt eller indirekt styr bolaget.

• 141 Valberedningen

• 142 Styrelsen

• 144 Styrelsens kommittéer

• 147 Ersättning till styrelsens ledamöter

• 148 Styrelseledamöter

• 152 Ledning

• 156 Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

”Under 2019 har viktiga fokusområden för styrelsen varit bolagsstyrning samt att säkerställa att tillräckliga investe­ ringar finns tillgängliga för att stärka programmet för etik och regelefterlevnad.”

• 160 Revisor

• 160 Intern kontroll över den finansiella rapporteringen 2019

Ronnie Leten Styrelseordförande

• 163 Revisors yttrande om bolags­ styrningsrapporten

Den här bolagsstyrningsrapporten lämnas som en särskild rapport fogad till årsredovisningen, i enlig­ het med årsredovisningslagen ((SFS 1995:1554) 6 kap. 6 samt 8 §§)) och den svenska koden för bolagsstyrning.

Rapporten har granskats av Ericssons revisor i enlighet med årsredovisningslagen. En rapport från revisorn bifogas.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

139

Ericssons kärnvärden

==> picture [120 x 63] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Respekt
Professionalism
Uthållighet
----- End of picture text -----

Våra värderingar ligger till grund för vår kultur. De vägleder oss i det dag­ liga arbetet och styr hur vi förhåller oss till varandra och vår omvärld och hur vi gör affärer.

Den affärsetiska koden och uppförandekoden för affärspartners finns tillgäng­ liga på Ericssons webbplats.

==> picture [95 x 135] intentionally omitted <==

==> picture [95 x 135] intentionally omitted <==

Regelverk och efterlevnad

Externa regler

Som svenskt publikt aktiebolag med aktier noterade på Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York är Ericsson skyldigt att följa en mängd olika regler som påverkar bolagets styrning. Några externa regelverk som är relevanta för Ericsson är:

• Aktiebolagslagen

• Tillämpliga EU­förordningar

• Regelverk för emittenter, Nasdaq Stockholm

• Svensk kod för bolagsstyrning (”koden”)

• NASDAQ Stock Market Rules, däribland tillämpliga bolagsstyrningsregler (med några undantag som främst beror på svenska lagregler)

• Tillämpliga krav från den amerikanska finansinspektionen (US Securities and Exchange Commission (SEC).

Interna regler

För att följa lagar och bestämmelser och uppfylla de höga krav som vi ställer på oss själva har Ericsson dessutom uppställt interna regler som bl a innefattar:

• En affärsetisk kod

• Koncernomfattande styrande dokument, däribland riktlinjer, direktiv, instruktioner och affärsprocesser för godkännande, kontroll och riskhantering

• En uppförandekod för affärspartners.

Bolagsordningen och styrelsens arbetsordning innehåller också interna regler om bolags­ styrning.

Styrning av arbetet med hållbarhet och ansvarsfullt företagande

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande är en integrerad del av bolagets strategi, affärsmodell och styrning. Arbetet grundas i Ericssons kärnvärden och den affärsetiska koden.

Efterlevnad av regelverk

Efterlevnad av den svenska koden för bolagsstyrning

Koden bygger på principen ”följ eller förklara” och finns på webbplatsen för Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som ansvarar för administrationen av koden: www.bolagsstyr­ ning.se. Ericsson rapporterar inga avvikelser från koden under 2019.

Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och ansvarsfullt företagande är integrerat i affärs­ verksamheten, och resultaten mäts, bedöms och genomgår extern kontroll regelbundet. Koncern­ funktionen Marketing and Corporate Relations är ansvarig för att utveckla och implementera strategier, policyer, direktiv, mål, resultat, proces­ ser och verktyg för hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Styrelsen informeras årligen, eller oftare vid behov, om resultat och risker rörande hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Ericsson har förberett en hållbarhetsrapport i enlighet med årsredovisningslagen ”Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2019” som är bifogad till denna årsredovisning på sidorna 172–197.

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar grund­ läggande riktlinjer och koncerndirektiv och inne­ håller regler för att säkerställa att verksamheten bedrivs med hög integritet. Den speglar bolagets åtaganden enligt de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Den affärsetiska koden ska tillämpas på alla personer som utför arbete för Ericsson under Ericssons ledning, och har översatts till flera språk för att säkerställa att Ericssons personal förstår den. Alla som arbetar för bolaget har ett personligt ansvar för att se till att arbetet utförs i enlighet med koden.

Bolaget granskar och uppdaterar den affärsetiska koden regelbundet, och genomför periodvis en process för att säkerställa att alla som utför arbete åt Ericsson har läst och förstått den. Vid rekrytering ombeds nyanställda att bekräfta den affärsetiska koden. Under 2019 upprepades dessa bekräftelser inom Ericssons globala organisation i syfte att säkerställa att personalen förstått och arbetar efter principerna i den affärsetiska koden, samt för att säkerställa att verksamheten bedrivs på ett ansvarsfullt sätt.

Efterlevnad av tillämpliga börsregler

Inga överträdelser av tillämpliga börsregler eller av god sed på aktiemarknaden har rapporterats gällande Ericsson av Nasdaq Stockholms disciplinnämnd eller Aktiemark­ nadsnämnden under 2019.

Ericsson Årsredovisning 2019

140 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Aktieägare

==> picture [70 x 6] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Procentuellt ägande (röster)
----- End of picture text -----

==> picture [77 x 77] intentionally omitted <==

==> picture [124 x 108] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Svenska institutioner: 60,56 %
Varav:
– Investor AB: 22,53 %
– AB Industrivärden: 19,26 %
(tillsammans med Svenska
Handelsbankens Pensionsstiftelse
och Pensionskassan
SHB Försäkringsförening)
– Cevian Capital: 4,99 %
Utländska institutioner: 26,18 %
Privata svenska investerare: 4,87 %
Övriga: 8,39 %
Källa: Nasdaq
----- End of picture text -----

Bolagsstyrningsstruktur

Aktieägarna kan utöva sin beslutande­ rätt i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (”moder bolaget”) vid bolagsstämmor.

En valberedning utses varje år av de största aktieägarna, i enlighet med den Instruktion för valberedningen som antagits av bolags­ stämman. Valberedningen har bland annat till uppgift att föreslå styrelse ledamöter och extern revisor inför val vid årsstämman samt att ta fram förslag på ersättningar till styrelse­ ledamöter och revisor.

Styrelsen består av ledamöter som väljs av aktieägarna samt arbetstagarrepresentanter med suppleanter som utses av sina respektive arbetstagarorganisationer i enlighet med svensk lag. Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons strategi, organisation och för förvaltningen av bolagets verksamhet.

Vd och koncernchef utses av styrelsen och ansvarar för den dagliga verksamheten inom Ericsson, i enlighet med de riktlinjer som sty­ relsen utfärdar. Vd och koncernchef stöds av koncernledningen (även ”Executive Team”).

Ericssons externa revisor väljs av bolags­ stämman.

Aktieägare

Ägandestruktur

31 december 2019 hade moderbolaget 414 760 registrerade aktieägare, varav 402 999 har hemvist i Sverige (enligt aktie­ boken som förs av Euroclear Sweden AB). Omkring 60,56 % av rösterna innehades av svenska institutioner. De största aktieägarna den 31 december 2019 var Investor AB med cirka 22,53 % av rösterna (7,2 % av aktierna) och AB Industrivärden (tillsammans med Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse och Pensionskassan SHB Försäkringsföre­ ning), med cirka 19,26 % av rösterna (3,31 % av aktierna) samt Cevian Capital med 4,99 % av rösterna (8,43 % av aktierna).

Ett stort antal av de aktier som innehas av utländska investerare är förvaltarregist rerade, vilket innebär att de förvaltas av banker, mäk­ lare och/eller förvaltare. Detta innebär att den verkliga aktieägaren inte anges i aktieboken och inte finns med i statistiken över aktie­ innehav.

Mer information om Ericssons aktieägare finns i kapitlet ”Aktieinformation” i årsredo­ visningen.

Aktier och röster

Moderbolagets aktiekapital består av två aktieslag som är noterade på Nasdaq Stockholm: A­ och B­aktier. Varje A­aktie representerar en röst och varje B­aktie en tiondels röst. A­ och B­aktier ger innehavaren rätt till samma andel av tillgångar och vinst, och medför samma rättigheter när det gäller utdelning.

Moderbolaget kan även välja att emittera C­aktier. Dessa aktier omvandlas till B­aktier innan de används för att öka innehavet av egna aktier, som ett sätt att finansiera och säkra program för långsiktig rörlig ersättning som antas av bolagsstämman.

Bolagsstyrningsstruktur

==> picture [323 x 167] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Bolagsstämma Val­
Bolagsstämma/Extra bolagsstämma beredningen
Arbetstagar­ Styrelsen Externa
organisationer Ledamöter som väljs av bolagsstämman revisorer
3 ledamöter och 3 suppleanter som utses av
arbetstagarorganisationer
Kommittén Kompen- Teknik- och
Finans-
för Audit and sations- vetenskaps-
kommittén
Compliance kommittén kommittén
Vd och koncernchef
Ledning
----- End of picture text -----

I USA handlas Ericssons B­aktier på NASDAQ New York i form av American Depositary Shares (ADS), bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR). En ADS representerar en B­aktie.

Styrelseledamöterna och medlemmarna i koncernledningen har samma rösträtt på sina aktier som övriga aktieägare som innehar samma aktieslag.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

141

Bolagsstämmor

Beslutsfattande vid bolagsstämmor

Ericssons aktieägare utövar sin beslutsrätt vid bolagsstämmor. De flesta beslut på bolagsstämmor fattas med enkel majoritet. Aktiebolagslagen föreskriver dock att beslut fattas med kvalificerad majoritet i vissa fall, till exempel följande:

• Beslut om ändringar i bolagsordningen

• Beslut om att överlåta egna aktier till med­ arbetare som deltar i program för långsiktig rörlig ersättning.

Årsstämman

Årsstämman hålls i Stockholm. Datum och plats för stämman meddelas på Ericssons webbplats senast vid den tidpunkt då delårs­ rapporten för det tredje kvartalet föregående år publiceras.

Aktieägare som inte kan delta personligen får företrädas av ombud med fullmakt. Endast aktieägare som finns med i aktie boken har rösträtt. Aktieägare vars aktier är förvaltar­ registrerade och som vill rösta måste begära att vara införda i aktieboken på avstämnings­ dagen för bolagsstämman.

Årsstämman hålls på svenska och simul­ tantolkas till engelska. Dokumentation som tillhandahålls av bolaget är tillgänglig på svenska och engelska.

På årsstämman har aktieägarna möjlighet att ställa frågor om koncernens verksamhet. Normalt är de flesta av styrelsens ledamöter och medlemmarna i koncernledningen när­ varande för att kunna besvara sådana frågor.

Den externa revisorn är alltid närvarande vid årsstämman.

Ericssons årsstämma 2019

Inklusive aktieägare som representerades av ombud med fullmakt var 1 673 aktieägare representerade vid årsstämman den 27 mars 2019, motsvarande cirka 69 % av rösterna.

Vid stämman närvarade även styrelse­ ledamöter, medlemmar i koncernledningen, medlemmar i valberedningen och den externa revisorn.

Bolagsstämman 2019 fattade bl a beslut om följande:

• Utdelning om SEK 1 per aktie

• Omval av Ronnie Leten som ny styrelse­ ordförande

• Omval av övriga styrelseledamöter:

• Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Eric. A Elzvik, Nora Denzel, Börje Ekholm, Kurt Jofs, Kristin S. Rinne, Helena

• Stjernholm och Jacob Wallenberg

• Godkännande av styrelsearvoden: ­ Styrelseordförande: SEK 4 075 000 (oförändrat)

• ­ Övriga icke anställda styrelseleda möter: SEK 1 020 000 vardera (tidigare 990 000 )

• ­ Ordförande för kommittén för Audit and Compliance: SEK 400 000 (tidigare 350 000)

• ­ Övriga icke anställda ledamöter i kommittén för Audit and Compliance: SEK 250 000 vardera (oförändrat)

• ­ Ordförande i Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik­ och vetenskapskommittén: SEK 200 000 vardera (oförändrat)

• ­ Övriga icke anställda ledamöter i Finans­ kommittén, Kompensations kommittén samt Teknik­ och vetenskapskommittén: SEK 175 000 vardera (oförändrat)

• Godkännande av att en del av styrelse­ arvodet ska kunna betalas i form av syntetiska aktier

• Omval av PricewaterhouseCoopers AB som revisor för tiden intill slutet av års­ stämman 2020

• Godkännande av Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare

• Implementering av ett program för långsiktig rörlig ersättning 2019 för koncernledningen.

Protokollet från årsstämman 2019 finns på Ericssons webbplats.

Valberedningen

Årsstämman har antagit en Instruktion för valberedningen som beskriver valbe­ redningens uppgifter och processen för hur valberedningens ledamöter ska utses. Instruktionen gäller tills vidare, fram till dess bolagsstämman beslutar annorlunda. Enligt instruktionen ska valberedningen bestå av:

• Representanter för de till röstetalet fyra största aktieägarna vid slutet av den månad då årsstämman hölls, och

• Styrelsens ordförande.

Valberedningen kan även ha ytterligare ledamöter om en aktieägare begär detta. En sådan begäran måste grundas på föränd­ ringar i den aktuella aktieägarens aktiein­ nehav och måste inkomma till valberedningen senast den 31 december varje år. Inga arvo­ den utgår till ledamöterna i valberedningen.

Ledamöter i valberedningen

Nuvarande ledamöter i valberedningen är:

• Johan Forssell (Investor AB), valberedning­ ens ordförande

• Karl Åberg (AB Industrivärden, Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse)

• Jonas Synnergren (Cevian Capital Partners Limited)

• Anders Oscarsson

(AMF – Försäkring och Fonder)

• Ronnie Leten, styrelsens ordförande.

Valberedningens uppgifter

Valberedningens huvuduppgift är att föreslå ledamöter för val till styrelsen vid årsstämman. Styrelseordföranden är medlem i valbered­ ningen och spelar därmed en viktig roll för att hålla valberedningen informerad om bolagets strategi och framtida utmaningar. Detta är avgörande för att valberedningen ska kunna bedöma vilken kompetens och erfarenhet som behövs i styrelsen. Dessutom måste valbered­ ningen beakta de regler om oberoende som är tillämpliga för styrelsen och dess kommittéer.

Valberedningen förbereder också följande förslag till årsstämman:

• Arvoden till icke anställda styrelse­ ledamöter som väljs av årsstämman samt till revisor

• Revisor, varvid kandidater väljs ut i sam­ arbete med kommittén för Audit and Compliance

• Ordförande för bolagsstämman

Kontakta styrelsen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Styrelsens sekretariat SE­164 83 Stockholm Sverige boardsecretariat@ericsson.com

Årsstämma 2020

Ericssons årsstämma 2020 kommer att hållas den 31 mars 2020 kl. 15.00 på Kistamässan i Stockholm. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

• Eventuella ändringar i valberedningens instruktion.

Ericsson Årsredovisning 2019

142 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Valberedningens arbete inför årsstämman 2020

Valberedningens arbete inleddes med en genomgång av de uppgifter som ankom­ mer på den enligt koden och Instruktion för val beredningen och en tidplan för det kom­ mande arbetet fastställdes. Valberedningens fullständiga förslag presenteras i samband med kallelsen till årsstämman 2020.

God kännedom om Ericssons verksamhet och strategi är viktigt för valberedningen. Styrelseordföranden presenterade därför sin syn på bolagets strategi och utmaningar för valberedningen. Valberedningen träffade även Ericssons vd och koncernchef, Börje Ekholm, som gav sin syn på detta.

Valberedningen har analyserat kompe­ tensbehovet i styrelsen och har noggrant informerats om resultaten av den utvärdering av styrelsearbetet som letts av styrelse ord­ föranden. Med detta som grund har val­ beredningen bedömt vilken kompetens och erfarenhet som krävs av Ericssons styrelse­ ledamöter och behovet av en förbättrad styrelsesammansättning vad gäller mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Valberedningen har tillämpat svensk kod för bolagsstyrning, avsnitt 4.1, som mång­ faldspolicy. Valberedningens ambition är att föreslå en styrelsesammansättning där leda­ möterna kompletterar varandra med sina respektive erfarenheter och kompetenser på ett sätt som ger styrelsen möjlighet att bidra till en positiv utveckling för Ericsson. Valbered­ ningen söker efter potentiella kandidater till styrelsen ur både lång­ och kortsiktigt per­ spektiv, och fokuserar alltid på mångfald för att säkerställa att styrelsen får olika perspektiv på styrelsearbetet och de överväganden som görs. Valberedningen beaktar även behovet av förnyelse och undersöker noggrant huru­ vida de föreslagna styrelseledamöterna har möjlighet att ägna styrelsearbetet tillräcklig tid och omsorg.

Under 2019 träffade valberedningen ordföranden för kommittén för Audit and Compliance för att ta del av bolagets och kommitténs bedömning av kvaliteten och effektiviteten i den externa revisorns arbete. Kommittén för Audit and Compliance lämnade också rekommendationer om extern revisor

Kontakta valberedningen

Telefonaktiebolaget LM Ericsson Valberedningen c/o Styrelsens sekretariat SE­164 83 Stockholm Sverige nomination.committee @ericsson.com

och revisorsarvoden. För att säkerställa att revisorsrotation sker i god tid har Ericsson under 2019 arbetat med att kunna rekom­ mendera en ny extern revisor för val vid års­ stämman 2020.

Valberedningen har fram till den 21 februari 2020 hållit fyra möten.

Styrelsen

Styrelsen bär det yttersta ansvaret för Ericssons organisation och förvaltningen av Ericssons verksamhet. Styrelsen utser en vd och koncernchef som ansvarar för den dagliga verksamheten inom bolaget, i enlighet med styrelsens riktlinjer. Vd och koncernchef säker­ ställer att styrelsen regelbundet informeras om frågor som är av betydelse för Ericsson. Detta innefattar information om verksamhetens utveckling samt resultat, ekonomisk ställning och likviditet.

Ledamöterna utses för perioden från slutet av den årsstämma där de väljs till slutet av nästa årsstämma. Det finns ingen gräns för hur många perioder i rad en ledamot kan sitta i styrelsen.

Vd och koncernchef får utses till styrelse­ ledamot, men enligt aktiebolagslagen får vd i ett publikt aktiebolag inte utses till styrelsens ordförande.

Intressekonflikter

Ericsson tillämpar regler och bestämmelser angående intressekonflikter. Styrelse­ ledamöter får inte delta i några beslut som rör avtal mellan dem och Ericsson. Detta gäller även avtal mellan Ericsson och tredje man eller juridisk person som en styrelse ledamot har ett intresse i som kan stå i konflikt med Ericssons intressen.

Kommittén för Audit and Compliance övervakar processen för närståendetrans­ aktioner och har implementerat en process för förhandsgodkännande av andra tjänster än revisionstjänster som utförs av den externa revisorn.

Styrelsens sammansättning och mångfald

Styrelsen består av tio ledamöter som valts av aktieägarna på bolagsstämman 2019 för tiden intill slutet av bolagsstämman 2020.

Förslag till valberedningen

Aktieägare kan när som helst inkomma med förslag till valberedningen, men för att valberedningen ska kunna beakta ett förslag måste förslaget ha inkommit i god tid före årsstämman. Mer information finns tillgänglig på Ericssons webbplats.

Styrelsen består dessutom av tre arbetstagar­ ledamöter med varsin suppleant, som utsetts av sina respektive arbetstagarorga nisationer för samma tidsperiod.

Inför årsstämman 2019 informerade valberedningen att svensk kod för bolagsstyr­ ning, avsnitt 4.1, hade tillämpats som mång­ faldspolicy med målsättningen att föreslå en styrelsesammansättning med kompletterande erfarenheter och kompetenser som även uppvisar mångfald beträffande ålder, kön och kulturell/geografisk bakgrund. Den nuvarande styrelsens sammansättning är resultatet av valberedningens arbete inför bolagsstämman 2019. Styrelsen består av ledamöter med erfarenheter från olika kulturella och geogra­ fiska områden och med kompetens från olika branscher. Om man inte räknar med vd och koncernchef är 33 % av de styrelseledamöter som valts av aktie ägarna kvinnor.

Arbetsordning

I enlighet med aktiebolagslagen har styrel sen antagit en arbetsordning och riktlinjer för kom­ mittéerna som innehåller regler för hur arbetet ska fördelas mellan styrelsen, dess kommittéer och vd och koncernchef. Detta utgör ett kom­ plement till bestämmelserna i aktiebolagslagen och Ericssons bolagsordning. Styrelsen ser över, utvärderar och justerar arbetsordningen och riktlinjerna för kommittéerna vid behov och när det anses lämpligt. Dessa dokument antas minst en gång om året.

Oberoende

Flera olika oberoenderegler är tillämpliga på styrelsen och dess kommittéer, enligt tillämplig svensk lagstiftning, koden och tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC­regler och NASDAQ Stock Market Rules. Ericsson kan förlita sig på undantag från vissa amerikanska krav och SEC­regler, och kan besluta att följa svensk praxis istället för NASDAQ Stock Markets oberoenderegler.

Styrelsens sammansättning uppfyller alla tillämpliga oberoendekrav. Inför årsstämman 2019 gjorde valberedningen bedömningen att åtminstone sex av de personer som nomi­ nerats som styrelseledamöter var oberoende enligt kraven i koden, i förhållande till Ericsson, dess bolagsledning och dess större aktieägare. Dessa var Jon Fredrik Baksaas, Jan Carlson, Nora Denzel, Eric A. Elzvik, Kurt Jofs och Kristin S. Rinne.

Vid styrelsemöten där styresleledamöterna möts personligen hålls normalt sett en session där Ericssons ledning inte närvarar.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

143

Struktur för styrelsens arbete

Styrelsens arbete följer en årscykel. Cykeln är utformad för att styrelsen på bästa sätt ska kunna fullgöra sina uppgifter och för att hålla strategifrågor, riskbedömning och värdeska­ pande högt på dagordningen.

Eftersom styrelsen ansvarar för den finansiella övervakningen presenteras och utvärderas finansiell information vid styrel­ semötena. Vid styrelsemöten rapporterar respektive kommittéordförande om arbetet i kommittéerna. Protokoll från kommittéernas sammanträden hålls tillgängliga för samtliga styrelseledamöter.

Vid styrelsemötena rapporterar vd och koncernchef om verksamhets­ och mark­ nadsutveckling och redovisar koncernens ekonomiska resultat. Strategifrågor och risker tas också upp på de flesta av styrelsens möten. Styrelsen informeras regelbundet om den senaste utvecklingen när det gäller relevanta lagar och bestämmelser. Styrelse­ och kom­ mittémöten kan, om det anses lämpligt, hållas via telefon eller genom videokonferenser, och beslut kan också fattas per capsulam (enhäl­ liga, skriftliga beslut). Varje sådant beslutstill­ fälle räknas som ett styrelse/ kommittémöte.

Styrelsearbetets årscykel 2019

• Möte om den fjärde delårsrapporten samt helårsresultatet

• Efter kalenderårets slut hölls ett styrelse­ möte där arbetet inriktades på helårs­ resultatet för 2018 och delårsrapporten för det fjärde kvartalet.

• Styrelsemöte

• I mars hölls ett ordinarie styrelsemöte.

• Konstituerande styrelsemöte Det konstituerande styrelsemötet hölls i samband med årsstämman 2019. Vid detta möte utsågs ledamöter till styrelsens kommittéer och styrelsen fattade beslut om bland annat rätten att teckna bolagets firma.

• Möte om den första delårsrapporten Vid nästföljande ordinarie möte behand­ lade styrelsen delårsrapporten för årets första kvartal.

• Strategimöte

• Detta strategimöte ägnades i huvudsak åt kort­ och långsiktiga strategier för koncer­ nen, inklusive djupdykningar i strategierna för affärsområdena.

• Möte om den andra delårsrapporten Vid detta möte behandlade styrelsen delårsrapporten för årets andra kvartal.

• Strategimöte

• Detta strategimöte ägnades åt att behandla specifika strategifrågor i detalj, inklusive djupdykningar i strategierna för marknadsområdena.

• Möte om den tredje delårsrapporten Vid detta möte behandlade styrelsen delårsrapporten för årets tredje kvartal och de ekonomiska utsikterna. Under mötet presenterades och disku terades också resultatet av styrelse utvärderingen.

• Möte om finansiella mål Vid detta möte behandlade styrelsen bolagets finansiella mål.

Utbildning

Nya styrelseledamöter får utbildning som skräddarsys efter deras individuella behov. Introduktionsutbildningen innefattar normalt sett möten med cheferna för affärsområden och koncernfunktioner, samt den utbildning om noteringsfrågor och insiderregler som Nasdaq Stockholm kräver.

Styrelsens strategidiskussioner innefattar ofta också specifikt fokus på områden som är av stor betydelse för Ericssonkoncernen, till exempel specifika strategier för olika affärs­ och marknadsområden. Att styrelseleda­ möterna har en gedigen kunskap inom dessa områden är avgörande för att styrelsen ska kunna fatta välgrundade beslut och för att se till att bolaget drar nytta av varje ledamots kompetens.

Revisorns arbete

Styrelsen håller möten, s.k. closed sessions, med Ericssons externa revisor åtminstone en gång om året för att ta emot och beakta revisorns synpunkter. Revisorn lämnar rappor­ ter till ledningen om koncernens redovisning och finansiella rapportering.

Kommittén för Audit and Compliance träffar också revisorn regelbundet för att ta del av och beakta dennes synpunkter på delårsrapporterna och årsredovisningen. Revisorn rapporterar om huruvida koncernens räkenskaper, förvaltning av medel och all­ männa ekonomiska ställning i allt väsentligt presenteras på ett rättvisande sätt.

Styrelsen granskar och bedömer också processen för finansiell rapportering vilket beskrivs på sidan 160 under rubriken Intern kontroll över den finansiella rapporteringen 2019. Styrelsens och revisorns egen gransk­ ning av delårsrapporter och årsredovisning bedöms, tillsammans med andra interna åtgärder, på ett tillfredsställande sätt säkra effektiviteten i den interna kontrollen över den finansiella rapporteringen.

Styrelsens arbete 2019

Under 2019 hölls 17 styrelsemöten. Leda­ möternas närvaro vid styrelsemöten framgår av tabellen på sidan 147. Förutom regel­ bundna styrelsemöten som hålls som en del av styrelsearbetets årscykel får styrelsen även informationsuppdateringar när det bedöms lämpligt, antingen skriftligen eller genom telefonmöte.

Områden som har varit i fortsatt fokus inom styrelsen under året innefattar affärs­ strategi, bolagets program för etik och regelefterlevnad (inkluderat de amerikanska myndigheternas utredning), geopolitik och cybersäkerhet. Strategi och riskhantering står alltid högt på styrelsens dagordning. Hållbar­ het och samhälls ansvar utgör en integrerad del av Ericssons affärsstrategi. Styrelsen följer kontinuerligt den internationella utvecklingen och dess möjliga påverkan på Ericsson.

Utvärdering av styrelsens arbete

Ett viktigt syfte med styrelseutvärderingen är att se till att styrelsens arbete fungerar väl. Utvärderingen syftar bland annat till att undersöka vilka typer av frågor som styrelsen anser bör ges större fokus, att avgöra inom vilka områden styrelsen behöver ytterligare kompetens samt att utreda om styrelsen är väl sammansatt. Utvärderingen fungerar också som underlag för valberedningens arbete.

Styrelseordföranden tar varje år initiativ till och leder utvärderingen av styrelsens och kommittéernas arbete och rutiner. Utvärde­ ringen genomförs bland annat genom detal­ jerade frågeformulär och diskussioner. Ett externt konsultföretag har anlitats av bolaget för att bistå vid utveckling av frågeformulär, genomförande av enkäter och sammanställ­ ning av svar.

Under 2019 svarade styrelseledamö­ terna på skriftliga frågor som behandlade styrelsearbetet i allmänhet samt arbetet för styrelseordförande, arbetet inom kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Ersättningskommittén samt Teknik­ och veten skapskommittén. Dessutom svarade varje styrelseledamot på frågor om sina personliga prestationer. Som en del i utvär­ deringsprocessen har styrelseordföranden också fört enskilda samtal med var och en av styrelseledamöterna. Resultatet av utvärderingarna presenterades för styrelsen och diskuterades grundligt. Valberedningen informerades om resultatet av utvärderingen av styrelsens arbete.

Ericsson Årsredovisning 2019

144 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Styrelsens kommittéer

För närvarande har styrelsen bildat fyra kom­ mittéer: Kommittén för Audit and Compliance, Finanskommittén, Kompensationskommittén samt Teknik­ och vetenskapskommittén. Kommittéernas ledamöter utses bland sty­ relseledamöterna för ett år i taget.

Kommittéernas arbete handlar främst om att förbereda ärenden för beslut i styrelsen. Styrelsen har dock gett varje kommitté rätt att besluta om och hantera vissa ärenden inom begränsade områden. Kommittéerna kan även i enskilda fall av styrelsen bemyn­ digas att avgöra specifika ärenden. Såväl styrelsen som kommittéerna har rätt att anlita oberoende, utomstående experter i allmänna eller särskilda ärenden, om och i den mån det anses lämpligt.

Protokollen från samtliga kommittémöten är tillgängliga för alla styrelseledamöterna, och kommittéordförandena rapporterar om kommittéernas arbete på varje styrelsemöte.

Kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance över­ vakar följande för styrelsens räkning:

• Bokslutets omfattning och riktighet

• Efterlevnad av väsentliga lagar och bestämmelser

• Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

• Riskhantering

• Effektiviteten och lämpligheten av kon cernens antikorruptionsprogram.

Kommittén för Audit and Compliance granskar också årsredovisningen och delårsrapporterna och övervakar revisionen, inklusive revisions­ arvoden.

Kommittén för Audit and Compliance utför inte något revisionsarbete. Chefen för Ericssons internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance.

Ericssons externa revisor väljs av årsstäm­ man. Kommittén deltar i det förberedande arbetet innan Valberedningen föreslår extern revisor inför val av årsstämman. Dessutom övervakar kommittén revisorns löpande arbete och oberoende ställning, i syfte att undvika intressekonflikter.

För att säkerställa revisorns oberoende finns det riktlinjer och processer på plats för förhands godkännande av revision och icke revisionsrelaterade tjänster som utförs av den externa revisorn. Rätten att bevilja förhandsgodkännande får inte delegeras till bolagsledningen.

Kommittén för Audit and Compliance får regelbundet rapporter om compliance­ relaterade frågor från chefsjuristen, Chief Compliance Officer och chefen för avdel­ ningen för interna utredningar (Corporate Investigations). Chefsjuristen har en direkt rapporteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance. Chief Compliance Officer och chefen för Corporate Investigations har en extraordinär rapporteringslinje till kommittén i det fall de skulle anse sig vara hindrade att utföra sitt arbete.

Kommittén för Audit and Compliance över­ vakar även Ericssons process för granskning av närståendetransaktioner samt Ericssons whistleblower­process.

Whistleblower-verktyg

Anställda, leverantörer och andra kan rap ­ portera handlingar som de bedömer utgör överträdelser av gällande lag eller av den affärsetiska koden genom Ericssons externa whistle blower­verktyg, som hanteras av en extern leverantör, Ericsson Compliance Line, om den påstådda överträdelsen

• utförts av personer i koncernledningen eller lokala ledningsgrupper, och

• rör korruption, tveksamheter i redovis­ ningen, brister i intern redovisningskontroll eller revision eller på något annat sätt allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet.

Påstådda betydande överträdelser som rap­ porteras genom Ericsson Compliance Line och vissa andra kanaler rapporteras till kommittén för Audit and Compliance. Alla undersökningar som rör allvarliga påstådda överträdelser hanteras av Corporate Investigations. Övriga undersökningar hanteras inom marknadsom­ rådena. Corporate Investigations övervakar dessa undersökningar i den utsträckning det anses lämpligt.

Ledamöter i kommittén för Audit and Compliance

Kommittén för Audit and Compliance består av fyra styrelseledamöter som utsågs av styrelsen i samband med årsstämman 2019: Eric A. Elzvik (ordförande), Jan Carlson, Nora Denzel och Torbjörn Nyman (arbetstagar­ representant). Styrelsen har utsett styrelse­ ledamöter som valts av aktieägarna och som har tidigare vd­erfarenhet eller erfarenhet som finanschef till kommittén.

Styrelsearbetets årscykel 2019

Årscykeln för styrelsearbetet möjliggör för styrelsen att på ett bra sätt fullgöra sina upp gifter under året. Den gör det även lättare för organisationen att anpassa sina globala processer så att styrelsen kan involveras när detta är lämpligt.

==> picture [410 x 208] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Möte om finansiella mål Möte om den fjärde delårsrapporten
samt helårsresultatet
– Helårsresultatet
Möte om den tredje delårsrapporten
– Tredje kvartalsrapporten Q4 Dec Jan Q1
– Utvärdering av styrelsens arbete
– Ekonomiska utsikter Nov Feb
Styrelsemöte
Okt Mar
Konstituerande styrelsemöte
(i samband med
Sep Apr årsstämman)
Strategimöte – Kommittéledamöter utses
– Firmatecknare utses
Aug Maj
Möte om den andra
delårsrapporten Q3 Jul Jun Q2 Möte om den första
– Andra kvartalsrapporten delårsrapporten
– Första kvartalsrapporten
Strategimöte
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

145

Sammansättningen av kommittén för Audit and Compliance uppfyller alla tillämpliga krav på oberoende, inklusive villkoren för att förlita sig på ett undantag för att kunna ha arbetstagarrepresentanter. Styrelsen anser att Eric A. Elzvik, Jan Carlson och Nora Denzel är ekonomiska experter inom kommitténs område, i enlighet med definitionen i SEC:s regelverk. Var och en av dessa tre ledamöter anses vara oberoende enligt tillämpliga amerikanska värdepapperslagar, SEC­regler och NASDAQ Stock Market Rules, och samt­ liga är väl insatta i ekonomiska frågor och kän­ ner till redovisningspraxis för ett internationellt bolag som Ericsson.

Arbetet i kommittén för Audit and Compliance 2019

Kommittén för Audit and Compliance hade tio möten under 2019. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 147. Under året granskade kommittén för Audit and Compliance omfattningen och resultatet av externt utförda finansiella revisioner samt den externa revisorns oberoende ställning. Kommittén har också tillsammans med den externa revisorn granskat och diskuterat varje delårsrapport samt årsredovisningen före publicering. Kommittén övervakade även arvodena för extern revision och godkände tjänster som inte är revision men som utför­ des av den externa revisorn i enlighet med bolagets policyer och procedurer. Under 2019 har kommittén för Audit and Compliance över vakat urvalsförfarandet för att föreslå ny revisor vid årsstämman 2020.

Kommittén godkände revisionsplanen för internrevisionsfunktionen, baserat bland annat på den årliga riskutvärderingen, och granskade internrevisionsfunktionens rap­ porter. Kommittén har också tagit emot och granskat uppdateringar och rapporter från whistleblower­verktyget, Ericsson Compliance Line, och från andra interna rapporterings­

kanaler inklusive uppdateringar om pågående utredningar inom koncernen.

Kommittén har vidare övervakat att bola­ get fortlöpande uppfyller kraven i Sarbanes­ Oxley Act samt att bolaget efterlever den interna kontroll­ och riskhanteringsprocessen. Kommittén övervakade och utvärderade även att Ericssons antikorruptionsprogram var effektivt och lämpligt för sitt ändamål.

Finanskommittén

Finanskommittén ansvarar för att förbereda styrelsens beslut i ärenden som avser den finansiella strategin, inklusive finansförvalt­ ningen med kapitalstruktur, kapitalmål och värderingsstrategi.

Ledamöter i Finanskommittén

Finanskommittén består av fyra styrelse­ ledamöter som utsågs av styrelsen i samband med bolagsstämman 2019: Ronnie Leten (ordförande), Helena Stjernholm, Roger Svensson (arbetstagarrepresentant) och Jacob Wallenberg. Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har omfattande industri­ och finanserfarenhet.

Finanskommitténs arbete 2019

Finanskommittén hade tre möten under 2019. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 147. Under 2019 har det genomförts en översyn av Finanskommitténs arbete. Detta i syfte att göra beslutsprocessen smidigare och för att möjliggöra att kommittén fokuserar mer på strategiska ärenden samti­ digt som samtliga styrelseledamöters kunskap om strategiska finansiella frågor för koncernen ökar. Översynen utmynnade i ett beslut att reducera Finanskommitténs ansvarsområden och mandat. Kommitténs fokus efter översy­ nen är på den finansiella strategin, inklusive finansförvaltningen med kapitalstruktur, kapitalmål och värderingsstrategi.

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén har bland annat följande ansvar:

• Granska och förbereda, för beslut av styrel­ sen, förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsersättning, för vd och koncernchef

• Granska och förbereda, för beslut av styrel­ sen, förslag till årsstämman om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen)

• Granska och förbereda, för beslut av styrel­ sen, förslag till årsstämman beträffande program för långsiktig rörlig ersättning (LTV) och liknande ersättningslösningar

• Godkänna förslag till lön och andra ersätt­ ningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef)

• Godkänna förslag till mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncern chef)

• Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncern led­ ningen (förutom vd och koncernchef) base­ rat på prestation och uppnådda resultat.

I sitt arbete tar kommitténs ledamöter hänsyn till ersättningstrender, regeländringar, infor­ mationskrav och de gällande globala förut­ sättningarna för ersättningar till chefer. De grans kar data från löneundersökningar innan de förbereder rekommendationer för lönejus­ teringar för vd och koncernchef för styrelsens beslut och innan de godkänner lönejusteringar för övriga medlemmar i koncernledningen.

Ledamöter i Kompensationskommittén

Fyra styrelseledamöter utsågs i samband med bolagsstämman 2019 till ledamöter av Kompensationskommittén: Jon Fredrik Baksaas (ordförande), Kurt Jofs, Ronnie Leten och Kjell­Åke Soting (arbetstagarrepresentant).

Organisation av styrelsens arbete Antal kommittéledamöter per den 31 december 2019

Styrelsen 13 ledamöter Kommittén för Audit Finanskommittén Kompensationskommittén Teknik- och and Compliance (4 ledamöter) (4 ledamöter) vetenskapskommittén (4 ledamöter) (5 ledamöter) Finansieringsstrategin Riktlinjer för ersättning till ledande Övervakning av finansiell befattningshavare Teknikstrategi och planering rapportering Långsiktig rörlig ersättning Teknikekosystem och partnerskap Övervakning av internkontroll Ersättningar till ledande befattVetenskaplig inriktning Övervakning av revisionen ningshavare

Ericsson Årsredovisning 2019

146 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Styrelsen har utsett styrelseledamöter till kommittén som valts av aktieägarna och som har erfarenhet från flera olika marknader.

Under 2019 har Peter Boreham från Mercer gett råd och stöd till Kompensationskommit­ tén som oberoende expert.

Kompensationskommitténs arbete 2019 Kompensationskommittén hade tio möten under 2019. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 147.

Kompensationskommittén granskade och förberedde ett förslag till LTV 2019 för kon­ cernledningen som lades fram för beslut i styrelsen och därefter för godkännande av årsstämman 2019. Vidare beslutade kommit­ tén om löner och STV 2019 för medlemmarna i koncernledningen (förutom vd och koncern­ chef), granskade utfallsresul tatet för Resulta­ taktieplanen för högre chefer för 2016 samt lade fram förslag om ersättning till vd och koncernchef för beslut i styrelsen. Kommittén förberedde även riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernled­ ningen) för beslut i styrelsen, som därefter lade fram riktlinjerna för godkännande av årsstäm­ man. Eftersom två förändringar skedde i kon­ cernledningen 2019, har Kompensationskom­ mittén även beslutat om löner och STV till de nya medlemmarna i koncernledningen.

Under senare delen av 2019 granskade Kompensationskommittén den nuvarande strukturen för långsiktig rörlig ersättning och ersättningar till chefer, inklusive STV­mål för 2020 för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef). De förslag om långsiktig rörlig ersättning och riktlinjer för ersättning till koncernledningen som blev resultatet av denna analys kommer att läggas fram för godkännande av årsstämman 2020.

Mer information om fast och rörlig ersätt­ ning finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelsemed­ lemmar och ledande befattningshavare” och not G3, ”Aktiebaserad ersättning”, samt i den ”Rapport om ersättningar” som finns bifogad till årsredovisningen.

Teknik- och vetenskapskommittén

Teknik­ och vetenskapskommitténs ansvar innefattar följande:

• Granska och förbereda för styrelsens över­ vägande och/eller beslut ärenden relate­ rade till teknikstrategi och planering för kon cernen, övervaka koncernens tekniska ekosystem samt relationer och partnerskap

• Granska och förbereda för styrelsens över­ vägande och/eller beslut i ärenden som rör vetenskap och geopolitisk påverkan.

Ledamöter i Teknik- och vetenskaps kommittén

Teknik­ och vetenskapskommittén består av fem styrelseledamöter som utsågs av styrel­ sen i samband med årsstämman 2019: Kristin S. Rinne (ordförande), Jan Carlson, Nora Denzel, Kurt Jofs och Roger Svensson (arbetstagar representant). Styrelsen har utsett styrelse ledamöter till kommittén som har omfattande erfarenhet inom teknik.

Teknik- och vetenskapskommitténs arbete 2019

Teknik­ och vetenskapskommittén hade fyra möten under 2019. Ledamöternas närvaro vid mötena framgår av tabellen på sidan 147. Under året har Teknik­ och vetenskaps­ kommittén granskat följande utvalda fokus­ områden:

• AI och datamanagering

• Kommunikationsnät för industrier

• 5G radionät och system

• Geopolitik och ekosystem

• Forskning och utveckling.

Ledamöter i styrelsens kommittéer per den 31 december 2019

Ledamöter i styrelsens kommittéer Kommittén för Audit Finanskommittén Kompensationskommittén Teknik- och vetenskapsand Compliance kommittén Ronnie Leten (ordförande) Jon Fredrik Baksaas (ordförande) Eric A. Elzvik (ordförande) Helena Stjernholm Kurt Jofs Kristin S. Rinne (ordförande) Jan Carlson Roger Svensson Ronnie Leten Jan Carlson Nora Denzel Jacob Wallenberg Kjell-Åke Soting Nora Denzel Torbjörn Nyman Kurt Jofs Roger Svensson

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport 147

Styrelseledamöternas mötesnärvaro och styrelsearvoden 2019

Styrelseledamot	Arvode enligt beslut vid årsstämman 2019 Styrelse- arvoden,SEK 1) Kommitté- arvoden,SEK	Antal möten (i styrelse/kommittéer) som ledamoten deltagit i 2019
		Styrelsen Kommittén för Audit and Compliance Finans- kommittén Kompensa- tionskom- mittén Teknik- och vetenskaps- kommittén
Ronnie Leten	4 075 000 375 000	17 3 10
Helena Stjernholm	1 020 000 175 000	17 3
Jacob Wallenberg	1 020 000 175 000	17 3
Jon Fredrik Baksaas	1 020 000 200 000	13 10
Jan Carlson	1 020 000 425 000	16 10 4
Nora Denzel	1 020 000 425 000	16 9 4
Börje Ekholm	– 2) –	17
Eric A. Elzvik	1 020 000 400 000	17 10
Kurt Jofs	1 020 000 350 000	16 10 4
Kristin S. Rinne	1 020 000 200 000	15 4
Torbjörn Nyman	25 500 3) 15 000	17 10
Kjell­Åke Soting	25 500 3) 15 000	17 10
Roger Svensson	25 500 3) 10 500	17 3 4
Per Holmberg	25 500 3) –	17
Anders Ripa	25 500 3) –	17
Loredana Roslund	25 500 3) –	17
Totalt antal möten		17 10 3 10 4

1) Styrelseledamöter som inte är anställda inom koncernen kan välja att erhålla en del av styrelsearvodet (exklusive arvodet för kommittéarbete) i form av syntetiska aktier.

2) Ersättning till styrelseledamot som beslutas av bolagsstämman är endast för ledamöter som inte är anställda och som väljs av aktieägarna.

3) Arbetstagarrepresentanterna i styrelsen och deras suppleanter är inte berättigade till styrelsearvode, utan får i stället en ersättning om SEK 1 500 vardera för varje styrelsemöte och kommittémöte där de deltar.

Ersättning till styrelsens ledamöter

Valberedningen lägger fram förslag för beslut på årsstämman rörande styrelsearvoden till ledamöter som inte är anställda inom bolaget.

Årsstämman 2019 beslutade i enlighet med valberedningens förslag om arvoden till icke anställda ledamöter för arbete i styrelsen och i kommittéerna. Mer information om sty­ relsearvoden 2019 finns i Noter till kon cernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattnings­ havare”, i årsredovisningen.

Årsstämman 2019 beslutade även i enlig­ het med valberedningens förslag att en del av arvodet för styrelseuppdraget ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syn­ tetisk aktie” avses en rättighet att i fram tiden

erhålla utbetalning av ett kontant belopp som motsvarar börskursen för en B­aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Leda motens rätt att erhålla utbetalning för tilldelade syntetiska aktier infaller i normalfallet efter publiceringen av bolagets helårsrapport under det femte året efter den bolagsstämma där tilldelningen av de syntetiska aktierna beslutades. Syftet med att betala en del av styrelsearvodet i form av syntetiska aktier är att se till att styrelse­ ledamöternas intressen i större utsträckning överensstämmer med aktieägarnas. Mer information om villkoren för syntetiska aktier finns i kallelsen till årsstämman 2019 samt i protokollet från årsstämman 2019, som finns på Ericssons webbplats.

Ericsson Årsredovisning 2019

148 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Styrelseledamöter

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2019

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Ronnie Leten (invald 2018)

Styrelseordförande, ordförande i Finanskommittén och ledamot i Kompensationskommittén

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Helena Stjernholm (invald 2016)

Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Jacob Wallenberg (invald 2011) Vice styrelseordförande, ledamot i Finanskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Jon Fredrik Baksaas (invald 2017) Ordförande i Kompensationskommittén

Född 1956. Master of Science in Applied Economics, University of Hasselt, Belgien.

Nationalitet: Belgien

Styrelseordförande: Epiroc AB och Piab.

Styrelseledamot: AB SKF.

Innehav i Ericsson: 100 000

B-aktier[1)] , 128 452 köpoptioner[2)] samt 52 525 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Atlas Copco AB 2009–2017 och flera ledningspositioner inom Atlas Copcokoncernen 1997–2009 och 1985–1995. Tidigare befattningar innefattar fabrikschef på Tenneco Automotive Inc., Belgien, 1995– 1997, och olika befattningar inom General Biscuits 1979–1985.

Född 1970. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: AB Industrivärden, AB Volvo och Sandvik AB.

Innehav i Ericsson: 20 060 B-aktier[1)] samt 32 672 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för AB Industrivärden sedan 2015. Delägare i riskkapitalbolaget IK Investment Partners (2008–2015), med ansvar för kontoret i Stockholm från 2011 till 2015. Investeringschef på IK Investment Partners (1998–2008). Tidigare erfarenhet som konsult för Bain & Company (1997–1998).

Född 1956. Bachelor of Science in Economics and Master of Business Administration, Wharton School, University of Pennsylvania, USA. Reservofficer i svenska flottan.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Investor AB. Vice styrelseordförande: ABB Ltd., FAM och Patricia Industries.

Styrelseledamot: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Nasdaq Inc.

Innehav i Ericsson: 427 703 B-aktier[1)] samt 44 792 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande i Investor AB sedan 2005. Verkställande direktör och koncernchef för SEB 1997 och styrelseordförande i SEB 1998– 2005. Executive Vice President och finanschef för Investor AB 1990– 1993. Hedersordförande i IBLAC (Shanghais borgmästares International Business Leaders Advisory Council) och medlem i styrgruppen i European Round Table of Industrialists, vice ordförande i Swedish-American Chamber of Commerce US, medlem av International Advisory Board of the Atlantic Council, Washington DC, medlem av International Business Council inom World Economic Forum, Trilateral Commission samt Advisory Board of Tsinghua University.

Född 1954. Master of Science in Economics, NHH Norwegian School of Economics & Business Administration, Norge.

Nationalitet: Norge

Styrelseordförande: Statnett SA. Vice styrelseordförande: DNV GL Group AS.

Styrelseledamot: Svenska Handelsbanken AB och Cloudberry Partners AS.

Innehav i Ericsson: 32 370 syntetiska aktier[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Telenor (2002–2015). Tidigare befattningar inom Telenorkoncernen sedan 1989, däribland vice verkställande direktör, finanschef och verkställande direktör för TBK AS. Tidigare befattningar innefattar finanschef för Aker AS, finans direktör för Stolt Nielsen Seaway AS och controller inom Det Norske Veritas, Norge och Japan. Ledamot i styrelsen för GSMA (2008–2016) och ordförande i styrelsen för GSMA (2014–2016).

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019.

• 1) Antalet aktier och ADS inkluderar innehav av närstående, i förekommande fall.

2) Köpoptioner som utfärdats av Investor AB som berättigar till köp av B-aktier i Ericsson.

• 3) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 147.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

149

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Jan Carlson (invald 2017)

Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Nora Denzel (invald 2013)

Ledamot i kommittén för Audit and Compliance och ledamot i Teknik- och vetenskapskommittén

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Börje Ekholm (invald 2006)

Verkställande direktör, koncernchef och styrelseledamot

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Eric A. Elzvik (invald 2017)

Ordförande för kommittén för Audit and Compliance

Född 1960. Civilingenjörsutbildning, Teknisk fysik och elektroteknik, Linköpings universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Autoliv Inc. och Veoneer Inc.

Styrelseledamot: BorgWarner Inc.

Innehav i Ericsson: 7 900 B-aktier[1)] samt 32 370 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Styrelseordförande samt verkställande direktör och koncernchef för Veoneer Inc. sedan juni 2018. Verkställande direktör och koncernchef för Autoliv Inc. 2007–2018 och styrelseordförande för Autoliv Inc. sedan 2014. Har innehaft tidigare positioner inom Autolivkoncernen sedan 1999, däribland chef för Autoliv Europe, Vice President Engineering och chef för Autoliv Electronics. Tidigare befattningar innefattar verkställande direktör för Saab Combitech och Swedish Gate Array.

Född 1962. Master of Business Administration, Santa Clara University, USA. Bachelor of Science in Computer Science, State University of New York, USA.

Nationalitet: USA

Styrelseledamot: Advanced Micro Devices Inc., NortonLifeLock Inc., Talend Inc. och Talend S.A.

Innehav i Ericsson: 3 850 ADS[1)] samt 13 301 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Tillförordnad koncernchef för Outerwall Inc. (januari 2015– augusti 2015). Senior Vice President Big Data, Marketing and Social Product Design och General Manager för QuickBooks Payroll Division (2008–2012). Tidigare befattningar som Senior Vice President och General Manager för HP:s Global Software, Storage and Consulting Divisions (2000–2006), Senior Vice President Product Operations vid Legato Systems (förvärvat av EMC) samt ett antal olika ingenjörs-, marknadsföringsoch chefspositioner inom IBM. Ideell styrelseledamot i Northern California-avdelningen av National Association of Corporate Directors (NACD). Medlem av Advisory Board of SUSE Linux.

Född 1963. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.

Nationalitet: Sverige och USA Styrelseledamot: Alibaba Group.

Innehav i Ericsson:

21 760 B-aktier och 1 009 000 ADS[ 1)] , 15 860 syntetiska aktier[2)] samt 2 000 000 köpoptioner[3)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Verkställande direktör och koncernchef för Telefonaktiebolaget LM Ericsson sedan 2017. Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB 2005– 2015. Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Heders doktor vid KTH. Sedan 2017 medlem i styrgruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum samt medlem i Bredbandskommissionen för hållbar utveckling. Ledamot i förtroenderådet i Choate Rosemary Hall och ledamot i SwedishAmerican Chamber of Commerce New York.

Född 1960. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm. Nationalitet: Sverige och Schweiz Styrelseordförande: IP-Only.

Styrelseledamot: Fenix Marine Services, Landis+Gyr Group AG, AB Volvo och VFS Global.

Innehav i Ericsson: 10 000 B-aktier[1)] samt 10 788 syntetiska aktier[ 2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Finanschef och medlem av ABBkoncernens Group Executive Committee (2013–2017). Finanschef för enheten ABB Discrete Automation & Motion (2010–2012) och för enheten Automation Products (2006–2010). Tidigare befattningar inom ABB sedan 1984, däribland chefspositioner inom finans, företagsförvärv och nya investeringar. För närvarande senior branschrådgivare till EQT.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar innehav av närstående, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 147.

3) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – Not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i årsredovisningen).

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

150

Styrelseledamöter valda av årsstämman 2019, forts.

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Kurt Jofs (invald 2018)

Ledamot i Kompensationskommittén och ledamot i Teknikoch vetenskapskommittén

==> picture [122 x 100] intentionally omitted <==

Kristin S. Rinne (invald 2016)

Ordförande i Teknik- och vetenskapskommittén

Född 1958. Civilingenjörsexamen, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseordförande: Höganäs AB, Silver Resorts AB och Vesper Group. Styrelseledamot: Feal AB.

Innehav i Ericsson: 50 000 B-aktier[1)] samt 19 378 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Entreprenör och investerare med omfattande erfarenhet från olika branscher. Tidigare befattningar innefattar vice verkställande direktör och ansvarig för Ericssons Networks-verksamhet 2003–2008. Verkställande direktör för Segerström & Svensson 1999– 2001. Verkställande direktör för Linjebuss 1996–1999, och olika befattningar inom ABB och Ericsson.

Född 1954. Bachelor of Arts, Washburn University, USA.

Nationalitet: USA

Styrelseledamot: Synchronoss. Innehav i Ericsson: 22 514 syntetiska aktier[2)] .

Huvudsaklig arbetslivserfarenhet och övriga upplysningar: Tidigare Senior Vice President, Network Technology, Network Architecture & Planning, på AT&T (2007–2014). CTO på Cingular Wireless (2005– 2007) samt VP Technology & New Product Development på Cingular Wireless (2000–2005). Tidigare befattningar på Southwestern Bell och SBC (1976–2000). Trustee för Washburn University Foundation samt styrelseledamot i Wycliffe Associates. Medlem i Link Labs Advisory Board.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Årsstämman har varje år sedan 2008 beslutat att en del av arvodet till styrelseledamöter ska kunna betalas i form av syntetiska aktier. Med ”syntetisk aktie” avses en rättighet att i framtiden erhålla en utbetalning som motsvarar börskursen för en B-aktie i Ericsson vid utbetalningstillfället. Mer information finns på sidan 147.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

151

Styrelseledamöter och suppleanter utsedda av arbetstagarorganisationer

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Torbjörn Nyman (utsedd 2017)

Arbetstagarrepresentant, ledamot i kommittén för Audit and Compliance

Född 1961. Utsedd av LO. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 31 591 B-aktier[1)] .

Anställd sedan 1996. Arbetar som ICT Strategic Product Manager inom affärsområdet Networks.

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Kjell-Åke Soting (utsedd 2016)

Arbetstagarrepresentant, ledamot i Kompensationskommittén

Född 1963. Utsedd av PTK.

Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 7 942 B-aktier[1)] .

Anställd sedan 1996. Arbetar som Global SQA Manager inom affärsområdet Networks.

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Roger Svensson (utsedd 2011)

Arbetstagarrepresentant. Ledamot i Finanskommittén och i Teknik- och vetenskapskommittén

Född 1971. Utsedd av PTK.

Nationalitet: Sverige

Innehav i Ericsson: 13 901 B-aktier[1)] .

Anställd sedan 1999. Arbetar som Global Process Architect for Test inom affärsområdet Networks.

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Anders Ripa (utsedd 2017) Arbetstagarrepresentant – suppleant

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Loredana Roslund (utsedd 2017)

Arbetstagarrepresentant – suppleant

==> picture [123 x 100] intentionally omitted <==

Per Holmberg (utsedd 2018)

Arbetstagarrepresentant – suppleant

Född 1962. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 2 174 B-aktier samt 608 A-aktier[1)] .

Anställd sedan 1998. Arbetar som säkerhetsrådgivare för verksamhetskritiska och privata nätverk inom affärsområdet Networks.

Född 1967. Utsedd av PTK. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: 1 954 B-aktier[1)] .

Anställd sedan 1994. Arbetar som projektledare inom R&D inom affärsområdet Networks.

Född 1966. Utsedd av LO. Nationalitet: Sverige Innehav i Ericsson: Inget[1)] . Anställd sedan 1996. Arbetar som produktutvecklingschef inom affärsområdet Networks.

Börje Ekholm var den enda styrelseledamoten som ingick i Ericssons operativa ledning under 2019.

1) Antalet aktier och ADS motsvarar innehavet per 31 december 2019 och inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Ericsson Årsredovisning 2019

152 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Ledning

Den verkställande direktören/ koncernchefen och koncernledningen

Styrelsen utser vd och koncernchef samt vice verkställande direktörer. Vd och koncernchef ansvarar för den dagliga verksamheten med stöd av övriga koncernledningen (även ”Executive Team”). Koncernledningens roll är att:

• Definiera koncernens strategier och riktlinjer, genomföra bolagets agenda och bygga en stark företagskultur

• Fastställa mål för de operativa enheterna, fördela resurser och följa upp enheternas resultat

• Uppnå operativ excellence och globala synergieffekter med hjälp av en effektiv organisation i koncernen.

Organisationsstrukturen omfattar fyra affärsområden, fem geografiska marknadsområden och ett antal understödjande koncernfunktioner.

Affärsområdena ansvarar för att utveckla konkurrenskraftiga, produktledda affärslösningar som omfattar både produkter och tjänster, samt för att investera i forskning och utveckling för tekniskt och kostnadsmässigt ledarskap.

Marknadsområdena ansvarar för att sälja och leverera kundlösningar. Resurser flyttas närmare kunderna för att nå ledande positioner på kritiska marknader.

Koncernfunktionerna ansvarar för att tillhandahålla effektivt stöd till marknads- och affärsområdena för att driva synergieffekter och likrikta arbetssätt inom olika enheter samt för att driva koncernens dagordning.

Koncernledningen per den 31 december 2019 presenteras på sidorna 156–159.

Ersättning till koncernledningen

Riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare (koncernledningen) godkändes av årsstämman 2019. Mer information om fast och rörlig ersättning finns i Rapport om ersättningar samt i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare”, i årsredovisningen.

Ericssons globala ledningssystem

Ericsson har ett globalt ledningssystem, Ericsson Group Management System (EGMS). Det används för att skapa kundnöjdhet, stödja företagskulturen och för att säkerställa att verksamheten leds på ett sätt som gör att:

• De viktigaste intressenternas (kunders, aktieägares och medarbetares) mål uppfylls

• Verksamheten bedrivs inom fastställda ramar för risktagande och med tillförlitlig intern kontroll

• Gällande lagstiftning, noteringskrav och bolagsstyrningskoder efterlevs och att bolaget uppfyller sitt samhällsansvar.

EGMS är ett ramverk av regler och krav för Ericssons verksamhet som uttrycks i form av bolagsstyrningsstrukturer, arbetssätt, processer, organisationsbeskrivningar, riktlinjer, direktiv och instruktioner. Detta ledningssystem tillämpas i Ericssons globala verksamhet. Den konsekventa utformningen och den globala räckvidden är avsedda att skapa förtroende för hur Ericsson arbetar. EGMS baseras på ISO 9001 (den internationella standarden för kvalitetshanteringssystem), men har utformats som ett dynamiskt styrningssystem så att Ericsson kan anpassa systemet efter förändrade krav och förväntningar, bland annat ny lagstiftning och krav från kunder och andra intressenter. Ericsson implementerar externa krav först efter noggrann analys och efter att de har satts in i ett sammanhang relevant för Ericsson.

EGMS består av tre huvudelement:

• Ledning och kontroll

• Ericssons affärsprocesser

• Organisation och resurser.

Ledning och kontroll

Ericssons strategiprocess omfattar hela kedjan från business intelligence och strategiska prognoser till införlivande av utvecklade strategier i mål och program i koordinerade cykler.

Koncernövergripande riktlinjer, direktiv och instruktioner styr organisationens verksamhet och utgör grundstenar för ledning och styrning

Ericsson Group Management System

==> picture [506 x 228] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Kunder
Nyckelintressenter
Affärsmiljö
Ledning och kontroll Tillfredsställelse genom
Krav och förväntningar Styrdokument leverans av värde
Roller och ansvar
Operativ modell
Strategi och risk Resultat
Ericssons affärsprocesser
Prestations-
Förbättrat resultat
utvärdering
Organisation och resurser
Kultur
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

153

inom Ericsson. Dessa riktlinjer, direktiv och instruktioner innefattar bland annat en affärsetisk kod, en uppförandekod för affärspartners och direktiv för redovisning och finansiell rapportering för att uppfylla externa rapporteringskrav. Ericsson har en Group Steering Documents Committee som arbetar med att samordna riktlinjer och direktiv med koncernens strategier, värderingar och strukturer.

Ericssons affärsprocesser

Ericssons affärsprocesser är en uppsättning definierade koncernomfattande processer som integrerats i EGMS. De beskriver hur Ericsson levererar värde till kunder, både proaktivt och på begäran. Ericssons affärsprocesser erbjuder funktioner för att omsätta kundernas krav i definierade produkter, lösningar och tjänster som Ericsson tillhandahåller.

Organisation och resurser

Ericsson har två dimensioner: den operativa strukturen och den legala strukturen. I den operativa strukturen samordnas ansvarsområden och befogenheter oberoende av nationsgränser, och processflödena stöds genom gränsöverskridande verksamhet. Inom denna struktur organiseras Ericsson i koncernfunktioner, segment, affärsområden och marknadsområden. Den legala strukturen utgör grunden för legala krav och ansvarsområden, samt för skatterapportering och annan lagstadgad rapportering. Ericssonkoncernen innefattar över 200 juridiska personer med omkring 80 filialer som är representerade (genom juridiska personer, filialer och representationskontor) i över 150 länder.

Chief Compliance Officer

Ericsson har en Chief Compliance Officer som leder Compliance Office och som ansvarar för Ericssons program för etik och regelefterlevnad, med speciellt fokus på regelverk avseende antikorruption, konkurrensbegränsningar samt penningtvätt. Compliance Office består av ett flertal heltidsarbetande compliance officers som rapporterar till Chief Compliance Officer och som hanterar bolagets program för etik och regelefterlevnad från sina respektive jurisdiktioner. Därtill har alla anställda en viktig roll för att tillförsäkra regelefterlevnanden inom koncernen. Chief Compliance Officer rapporterar till chefsjuristen och har även en extraordinär rapporteringslinje till Kommittén för Audit and Compliance. Ericssons antikorruptionsprogram granskas och utvärderas regelbundet av kommittén

för Audit and Compliance. En hög nivå av engagemang avseende regelefterlevnad från höga chefer och styrelsen är viktigt för att tillförsäkra att programmet för etik och regelefterlevnad fortsätter vara en prioritering för koncernen.

Insiderkommitéen

Ericsson har inrättat en Insiderkommitté för att göra bedömningar relaterade till offetliggörande av insiderinformation. Insiderkommittén består av chefsjuristen, finansdirektören och marknads- och kommunikationsdirektören.

Revisioner, utvärderingar och certifiering

Syftet med revisioner och utvärderingar är att fastställa en nivå av efterlevnad av tillämpliga regelverk och samla värdefull information för att möjliggöra förståelse, analyser och kontinuerliga förbättringar. Ledningen följer upp efterlevnaden av riktlinjer, direktiv och processer genom interna självutvärderingar inom respektive enhet. Dessa kompletteras med interna och externa revisioner och utvärderingar.

På grund av krav från kunder och andra externa intressenter måste Ericsson i vissa fall besluta om certifiering för att bibehålla sin konkurrenskraft. Certifiering innebär att Ericssons tolkning av standarder eller krav bekräftas genom att en utomstående part gör en utvärdering.

Eftersom EGMS är ett globalt system utfärdas koncernövergripande certifikat av ett utomstående certifieringsorgan som intyg för att systemet är effektivt inom hela organisationen. Ericsson är för närvarande globalt certifierat i enlighet med ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), OHSAS 18001 (hälsa och säkerhet) och ISO 27001 (informationssäkerhet). Vissa utvalda enheter inom Ericsson är också certifierade enligt TL 9000 (telekomspecifik standard). EGMS utvärderas också inom ramen för den revisionsplan som Ericssons internrevisionsfunktion följer.

Ericssons externa revision utförs av PricewaterhouseCoopers AB, och revision av ISO- och ledningssystemet utförs av EY CertifyPoint. Interna revisioner utförs av bolagets internrevisionsfunktion, som rapporterar till kommittén för Audit and Compliance.

Genom ett riskbaserat tillvägagångssätt granskar Ericsson leverantörer för att säkerställa att de följer Ericssons uppförandekod för affärspartners, vilken innehåller regler som Ericssonkoncernens leverantörer måste följa.

Riskhantering

Hanteringen av operativa risker på Ericsson är integrerad i olika affärsprocesser och kontroller, till exempel beslutsspärrar och krav på godkännande. Vissa typer av processöverskridande risker samordnas centralt, såsom risker som rör informationssäkerhet, IT-säkerhet, ansvarsfullt företagande samt antikorruption och mutor. Hanteringen av finansiella risker styrs av en policy på koncernnivå och utförs av funktionerna för treasury och kundfinansiering. Ytterligare information om hantering av finansiella risker finns i Noter till kon cernens bokslut – not F1, ”Finansiell riskhantering”, i årsredovisningen.

==> picture [48 x 48] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

ERM-
ramverket
----- End of picture text -----

Ericssons ramverk Enterprise Risk Management (ERM) är en integrerad del av Ericssons ledningssystem. Syftet med ERM-ramverket är att stärka koncernens styrning genom att integrera riskhantering med utformningen och genomförande av koncernens strategi.

ERM-ramverket är utformat för att upprätta en ändamålsenlig och effektiv riskhantering, det vill säga osäkerheten vad gäller att nå bolagets strategiska mål. Ramverket tillhandahåller metoder för att identifiera, utvärdera och behandla riskerna, samt för att skapa samsyn beträffande bolagets riskaptit och risktolerans. ERM-ramverket baseras på fem element, enligt illustrationen ovan och beskrivningen nedan. Det används i hela Ericssons verksamhet och täcker alla affärsområden, marknadsområden och koncernfunktioner. Ramverket utgör de minimikrav som enheterna måste uppfylla för att ha en gemensam grund för ERM, vilket möjliggör transparens och risköversyn.

Ericsson Årsredovisning 2019

154 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Riskstyrning och riskkultur

Ericsson har definierat en ERM-strategi med syfte att genomföra transformation inom några fokusområden, till exempel riskkultur, risk som input till strategiutveckling och en samordnad försäkran av arbetet med strategi, risk och kontroll, så kallad aligned assurance.

Riskstyrning

Varje linjechef ansvarar för att hantera de risker som uppstår inom respektive ansvarsområde. Ansvaret för bolagets primära risker fördelas sedan på medlemmar i koncernledningen. Funktionen Group Risk Management ansvarar för genomförandet av ERM-strategin och ERM-aktiviteter på koncernnivå. Ansvarig för varje koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde ska utse en eller flera riskansvariga till att genomföra riskarbetet inom enheten, och har ansvaret för översyn av ERM i respektive enhet. Finansdirektören ansvarar för översynen av ERM, och styrelsen samt kommittén för Audit and Compliance ansvarar för att granska att ERM är effektivt och ändamålsenligt.

Riskkultur

Ericssons riskkultur är den attityd, det uppträdande och den förståelse om risk som påverkar beslutsfattande. För att Ericsson ska kunna hantera sina risker centralt och självständigt behövs en stark och riskmedveten riskkultur på alla nivåer i organisationen, och det är viktigt att ha rätt resurser för att säkerställa att de

krav som anges i ramverket kan uppfyllas, övervakas och stödjas på ett lämpligt sätt.

Risk och strategi

Ericssons riskhanteringsaktiviteter går hand i hand med utveckling och genomförande av Ericssons affärsplaner och funktionella strategier.

ERM-processen

ERM-processen (illustrerad nedan) gäller för hela koncernen och för alla roller med ansvar gällande riskhanteringsaktiviteter. Fokus ligger på att få koncernfunktionerna, marknadsområdena och affärsområdena att på ett tydligt sätt koppla sina risker till strategiska mål och ansvar för beslutsfattande. Processen täcker även de aktiviteter som styrs centralt av funktionen Group Risk Management.

Riskhanteringsplanering

Riskhanteringsplanering görs i samarbete mellan riskansvariga i koncernfunktionerna, marknadsområdena, affärsområdena och funktionen Group Risk Management.

Riskidentifiering – nedifrån och upp

Aktuella risker inom ansvarsområdet för respektive koncernfunktion, marknadsområde och affärsområde identifieras i en nedifrån och upp-riskidentifieringsprocess. Riskansvarig inom respektive enhet engagerar ledningen och lämpliga intressenter i organisationen i arbetet med att identifiera risker. Ericssons

Risk Universe (illustrerad på sidan 155) används som inspiration för att identifiera risker som uppkommer och säkerställa att enhetens riskregister täcker alla tillämpliga riskområden. Nedifrån och upp-riskidentifieringsprocessen är nära kopplad till uppifrån och ned-riskidentifieringsprocessen, enligt beskrivningen nedan. Mer information om risker relaterade till Ericssons verksamhet finns under kapitlet Riskfaktorer i årsredovisningen.

Riskanalys

Påverkan från en identifierad risk uppskattas utifrån fyra perspektiv; ekonomi, strategi, arbetsmiljö och anseende. Nyckelriskerna för en enhet presenteras i en riskkarta (exempel finns på sidan 155). Riskkartan visar påverkan och sannolikhet för varje nyckelrisk och gör det möjligt att jämföra alla typer av risker och underlätta prioritering.

Riskbehandling

För identifierade och relevanta risker väljs ett behandlingsalternativ, det vill säga att undvika eller acceptera risken, minska riskens sannolikhet eller påverkan, eller att öka risken för att på så sätt kunna utnyttja en möjlighet. När behandlingsplanen implementerats ska dess effektivitet utvärderas löpande, och beslut ska fattas om det behövs korrigerande åtgärder.

ERM-processen

==> picture [531 x 219] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Funktionen Group Risk Management
Riskidentifiering uppifrån och ner Konsolidering av koncernens risker Identifiering av primära risker
Group Function/Market Area/Business Area Risk Manager
Riskhanterings- Riskidentifiering
Riskanalys Riskbehandling Riskkvittering
planering nedifrån och upp
Ericssons strategiutveckling & genomförandeprocess
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

155

Riskkvittering

Riskkvitteringen innefattar en process där riskerna, inklusive ansvaret för att hantera risker och behandlingsplaner, kvitteras av enhetens ledningsgrupp och koordineras inom koncernen. Detta sker i en workshop med behörig ledningsgrupp och chefen för funktionen Group Risk Management. Denna workshop arrangeras av enhetens riskansvarig.

Riskidentifiering – uppifrån och ned

Vid uppifrån och ned-riskidentifiering genomför funktionen Group Risk Management intervjuer med högre chefer och externa experter för att identifiera och precisera de risker Ericsson ställs inför, detta med stöd från bolagets Risk Universe.

Konsolidering av koncernens risker

Funktionen Group Risk Management arbetar med att identifiera möjligheter att konsolidera risker baserat på gemensamma egenskaper, till exempel liknande behandlingsplaner eller bakomliggande orsaker. Dessutom arbetar funktionen Group Risk Management med att identifiera och lämna över ansvaret för de konsoliderade koncernriskerna till lämplig enhet för vidare analys och behandling.

märksamhet i form av analys och rapportering. Funktionen Group Risk Management identifierar potentiella primära risker i Ericssons riskregister i samarbete med ansvariga enheter och koncernledningen.

Riskkommunikation och rapportering Riskrapportering

Riskansvariga koordinerar regelbunden rapportering av nyckelriskernas status till ledningsgrupperna i respektive enhet. Varje enhets riskregister rapporteras också till funktionen Group Risk Management som en del av koncernens riskkonsolidering och val av primära risker. Även om formell rapportering till funktionen Group Risk Management endast är obligatorisk en gång per år, måste risker som identifieras utanför rapporteringscykeln, och som potentiellt kan vara betydelsefulla på koncernnivå, eskaleras till funktionen Group Risk Management när de identifieras.

Chefen för funktionen Group Risk Management rapporterar regelbundet status för identifierade primära risker till koncernledningen och kommittén för Audit and Compliance. Dessa rapporter innefattar en översiktlig riskkarta och en mer detaljerad rapportering av primära risker och relevant behandling.

Alla som arbetar med riskhantering har i uppdrag att skapa medvetenhet, förbättra kunskapen och på ett positivt sätt påverka beteendet hos både interna och externa intressenter gällande riskhanteringsfrågor och relaterade krav. Ericsson har upprättat ett Group Risk Council för att underlätta koordination inom koncernen, förbättringar av ERMramverket och hanteringen av verkliga risker. Ansvarig för Group Risk Management är ordförande i koncernrisk-rådet, där alla riskansvariga deltar.

Uppföljning av ERM

Funktionen Group Risk Management tillhandahåller utvärderingskrav gällande riskhantering till den interna ISO 9001-utvärderingsprocessen och följer upp de interna utvärderingsresultaten. Funktionen Group Risk Management granskar även interna och externa revisionsresultat, och arbetar för att hantera identifierade svagheter som ett led i det fortlöpande arbetet med att förbättra ERM-ramverket.

Identifiering av primära risker

Ericssons primära risker definieras som koncernens viktigaste identifierade risker. Ansvaret för varje sådan risk tilldelas en medlem i koncernledningen, och ges ytterligare upp-

Riskkommunikation

Effektiv kommunikation är viktig för att anställda ska kunna dela information, arbeta tillsammans och ge varandra stöd i hantering av risker inom verksamhetens alla områden.

Risk Universe

Riskkarta

==> picture [239 x 219] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Immaterialrätt Kvalitet Konkurrens
Intern Extern
Personal
regelefterlevnad regelefterlevnad
Bokföring Finanser Teknik
Fusioner & förvärv Cyber & Säkerhet, trygghet
informationssäkerhet och kontinuitet
Kommunikation
Geopolitik Kunder
& marknadsföring
Inköp & logistik Produkter & tjänster Projektutförande
----- End of picture text -----

==> picture [227 x 189] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Sannolikhet
Låg Medel Hög Mycket hög
Påverkan
Mycket hög
Hög
Medel
Låg
----- End of picture text -----

Illustrationen visar exempel på en riskkarta som används vid presentation av nyckelrisker i en enhet.

Ericsson Årsredovisning 2019

156 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team)

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Börje Ekholm Verkställande direktör och koncernchef sedan 2017

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Fredrik Jejdling

Vice verkställande direktör och chef för affärsområde Networks (sedan 2017), samt chef för segmentet Networks

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

MajBritt Arfert Senior Vice President, personaldirektör och chef för koncernfunktionen People (sedan 2017)

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Arun Bansal Senior Vice President och chef för marknadsområdet Europa och Latinamerika (sedan 2017)

Född 1963. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Master of Business Administration, INSEAD, Frankrike.

Nationalitet: Sverige och USA

Styrelseledamot: Telefonaktiebolaget LM Ericsson och Alibaba Group.

Innehav i Ericsson:[1)]

21 760 B-aktier och 1 009 000 ADS, 15 860 syntetiska aktier samt 2 000 000 köpoptioner[2)] .

Bakgrund: Koncernchef för Patricia Industries, en division inom Investor AB (2015–2017). Verkställande direktör och koncernchef för Investor AB 2005–2015. Tidigare chef för Investor Growth Capital Inc. och New Investments. Tidigare befattningar på Novare Kapital AB och McKinsey & Co Inc. Sedan 2017 medlem i styr gruppen för Digital Communication Governors inom World Economic Forum samt medlem i Bredbands kommissionen för hållbar utveckling. Ledamot i förtroenderådet i Choate Rosemary Hall och styrelseledamot i SwedishAmerican Chamber of Commerce i New York.

Född 1969. Master of Science i Economics and Business Administration, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Teknikföretagen och Svenskt Näringsliv.

Innehav i Ericsson:[1)] 14 522 B-aktier.

Bakgrund: Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Services (2016–2017). Har haft olika befattningar inom kommersiella och finansiella verksamheter, bland annat chef för region Afrika söder om Sahara, chef för region Indien och chef för Sales och Finance inom affärsenheten Global Services. Tidigare befattningar innefattar ledande befattningar på LUX Asia Pacific och Tele2 Group.

Född 1963. Examen Förvaltningslinjen med personalvetenskaplig inriktning, Göteborgs universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 22 645 B-aktier.

Bakgrund: Tillförordnad personaldirektör och chef för koncernfunktionen Human Resources (2016– 2017). Personaldirektör på Ericsson Sverige (2015–2017). Tidigare Vice President och personaldirektör inom affärsenheten Support Solutions (2007–2015). Har också tidigare innehaft flera olika befattningar inom personal (Human Resources), däribland chef för Human Resources inom Sony Ericsson i Tyskland (2001–2004).

Född 1968. Bachelor of Engineering (Electronics), University of Jiwaji, Indien, och Postgraduate Diploma in Marketing från Indira Gandhi National Open University, Indien.

Nationalitet: Indien

Styrelseledamot: OPCOM Cables Sdn Bhd.

Innehav i Ericsson:[1)]

14 126 B-aktier och 17 636 ADS.

Bakgrund: Senior Vice President och chef för affärsenheten Network Products (2016–2017). Kom till Ericsson 1995 och har haft olika chefsbefattningar inom bolaget, däribland Senior Vice President och chef för affärsenheten Radio, chef för region Sydostasien och Oceanien samt Country Manager i Indonesien och Bangladesh. Har även arbetat i Sverige, USA, Malaysia och Singapore.

Ändringar i koncernledningen

• 1 september 2019 utsågs Fadi Pharaon till chef för marknadsområdet Mellanöstern & Afrika. Han ersatte Rafiah Ibrahim.

• 10 juni 2019 utsågs Stella Medlicott till marknads- och kommunikationsdirektör. Hon ersatte Helena Norrman.

1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

2) Köpoptioner som utfärdats av AB Industrivärden (1 000 000 köpoptioner) och Investor AB (1 000 000 köpoptioner), som vardera berättigar till köp av en B-aktie i Ericsson från AB Industrivärden respektive Investor AB (ytterligare information finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, ”Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare” i årsredovisningen).

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per 31 december 2019.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

157

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Xavier Dedullen

Senior Vice President, chefsjurist, chef för koncernfunktionen Legal Affairs and Compliance och sekreterare i styrelsen för Telefonaktiebolaget LM Ericsson (sedan 2018)

Född 1964. Master of Laws (LL.M), New York University School of Law, USA, Master of Laws (Lic. Jur), KU University of Leuven, Belgien, och Bachelor in Law, Facultés Notre Dame de la Paix, Belgien.

Nationalitet: Belgien

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] Inget.

Bakgrund: Tidigare Group General Counsel Holcim Ltd (numera LafargeHolcim) (2013–2018) med ansvar för enheterna Legal och Compliance, baserad i Schweiz. Har innehaft ett antal ledande positioner, senast som Vice President International för Legal and External Affairs och andra chefspositioner inom Verizon Business (2004–2013), med bas i Storbritannien och Hong Kong med ansvar för EMEA och APAC. Tidigare befattningar innefattar arbete inom telekom, bankväsendet och kraftindustrin, med bas i Storbritannien och Schweiz. Karriären inleddes på en advokatbyrå i New York.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Erik Ekudden

Senior Vice President, Chief Technology Officer (sedan 2018) och chef för koncernfunktionen Technology (sedan 2018)

Född 1968. Civilingenjörsexamen i elektroteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 18 195 B-aktier och 6 686 ADS.

Bakgrund: Tidigare Chief Technology Officer och chef för Technology & Architecture inom koncernfunktionen Technology and Emerging Business (juli 2017–mars 2018). Började på Ericsson 1993 och har haft flera olika chefsbefattningar sedan dess, till exempel chef för Technology Strategy, Chief Technology Officer för Americas i Santa Clara i USA samt chef för Standardization & Industry. Ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA).

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Niklas Heuveldop

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordamerika (sedan 2017)

Född 1968. Civilingenjörsexamen i Industrial Engineering and Management, Linköpings Tekniska Högskola.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Swedish-

American Chamber of Commerce i New York samt CTIA, branschorganisationen för mobil och trådlös kommunikation i USA.

Innehav i Ericsson:[1)] 4 732 B-aktier och 13 585 ADS.

Bakgrund: Senior Vice President, Chief Strategy Officer och chef för koncernfunktionen Technology & Emerging Business (april 2017– mars 2018). Tidigare Chief Customer Officer och chef för koncernfunktionen Sales (2016– 2017). Har innehaft flera seniora chefsbefattningar i Europa och Amerika, bland annat som chef för Global Customer Unit AT&T och chef för marknadsenheten Centralamerika och Karibien. Tidigare befattningar utanför Ericsson innefattar vd på ServiceFactory och COO på WaterCove Networks.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Chris Houghton

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Nordostasien (sedan 2017)

Född 1966. Bachelor of Law, Huddersfield Polytechnic, Storbritannien.

Nationalitet: Storbritannien

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 33 761 B-aktier.

Bakgrund: Chef för region Nordostasien (2015–2017). Har även tidigare haft ledande befattningar på Ericsson, innefattande chef för region Indien, chef för Customer Unit Storbritannien och Irland samt olika ledande befattningar inom Ericsson i Kina, Ungern, Indien, Irland, Japan, Sverige och Storbritannien.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar närståendes innehav, i förekommande fall.

Ericsson Årsredovisning 2019

158 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Medlemmar i koncernledningen (Executive Team), forts.

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Jan Karlsson

Senior Vice President och chef för affärsområdet Digital Services (sedan 2018), samt chef för segmentet Digital Services

Född 1966. Examen i företagsekonomi, ESSEC Business School, Frankrike. Nationalitet: Sverige Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 691 B-aktier och 5 883 ADS.

Bakgrund: Tillförordnad chef för affärsområdet Digital Services, februari–juli 2018. Tidigare chef för Solution Area BSS inom affärsområdet Digital Services. Jan Karlsson började på Ericsson i början av 2017 och var tidigare koncernchef för DigitalRoute, en oberoende mjukvaruleverantör med fokus på insamling och förbehandling av data inom operatörssegmentet och andra branscher.

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Peter Laurin

Senior Vice President och chef för affärsområdet Managed Services (sedan 2017), samt chef för segmentet Managed Services

Född 1971. Civilingenjörsexamen, Chalmers Tekniska Högskola, och Master of Business Administration, Handelshögskolan i Göteborg.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: ByggVesta AB. Innehav i Ericsson:[1)] 2 091 B-aktier.

Bakgrund: Tidigare chef för region Nordeuropa och Centralasien. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar chef för Ericssons Global Customer Unit Vodafone (2013–2016) och andra ledningsbefattningar i Nordamerika, Asien och Europa. Tidigare befatt ningar utanför Ericsson innefattar positioner inom Arthur D. Little och Mediatude Ltd.

==> picture [122 x 142] intentionally omitted <==

Stella Medlicott

Senior Vice President, marknadsoch kommunikationsdirektör samt chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relations (sedan 10 juni 2019)

Född 1969. Filosofie kandidatexamen i samhällsvetenskap från Lincoln universitet (vid den tiden känt som University of Humberside), Storbritannien, samt Postgraduate Diploma i Marknadsföring, Chartered Institute of Marketing, Storbritannien.

Nationalitet: Storbritannien

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 6 479 B-aktier.

Bakgrund: Vice President, Marketing & Communications and Government & Industry Relations, för marknadsområdet Europa och Latinamerika, juli 2017 – juni 2019. Tidigare Chief Marketing Officer, Red Bee Media, som Ericsson förvärvade i maj 2014. Hon har över 25 års erfarenhet inom marknadsföring i större IT-, telekom- och medieföretag, inklusive två år på Technicolor som som VP Marketing och tio år på Siemens Communications som Global VP Marketing.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Carl Mellander

Senior Vice President, finansdirektör och chef för koncernfunktionerna Finance och Common Functions (sedan 2017)

Född 1964. Filosofie kandidatexamen i ekonomi, Stockholms Universitet.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: International Chamber of Commerce (ICC) i Sverige.

Innehav i Ericsson:[1)] 33 461 B-aktier.

Bakgrund: Tillförordnad finansdirektör och chef för koncernfunktionen Finance och Common Functions (juli 2016– mars 2017) Har tidigare innehaft olika befattningar inom finans och business control på Ericsson, däribland Vice President och chef för Treasury samt finanschef for regionen Väst- och Centraleuropa. Tidigare befattningar innefattar positioner som finanschef / CFO inom telekomoperatörer samt försvarsbranschen.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019. 1) Antalet aktier och ADS inkluderar innehav av närstående, i förekommande fall.

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

159

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Nunzio Mirtillo

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Sydostasien, Oceanien och Indien (sedan 2017)

Född 1961. Master in Electronic Engineering, Sapienza University, Italien.

Nationalitet: Italien

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 37 888 B-aktier.

Bakgrund: Tidigare chef för regionen Medelhavsområdet. Tidigare chefsbefattningar inom Ericsson innefattar bland annat chef för Sales i Västeuropa inom affärsenheten Networks, chef för Business Operations inom marknadsenheten Sydöstra Europa samt kundansvarig för Wind Italien, Vodafone Italien och andra kunder.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Fadi Pharaon

Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern & Afrika (sedan 1 september 2019)

Född 1972. Civilingenjörsexamen i datavetenskap från Kungliga Tekniska Högskolan, Sverige samt en MBA från Heriot Watt University, Edinburgh Business School, Skottland.

Nationalitet: Sverige och Libanon

Styrelseledamot: Inget.

Innehav i Ericsson:[1)] 153 B-aktier och 1 113 ADS.

Bakgrund: Vice President för Networks & Managed Services inom marknadsområdet Europa & Latinamerika. Har haft flera ledande befattningar på Ericsson, bland annat chef för Presales och Strategy för Ericsson region Sydostasien & Oceanien, chef för Ericsson i Singapore och i Brunei.

==> picture [123 x 142] intentionally omitted <==

Åsa Tamsons

Senior Vice President och chef för affärsområdet Technologies & New Businesses (sedan 2018), samt chef för segmentet Emerging Business and Other

Född 1981. Civilekonomexamen, Handelshögskolan i Stockholm.

Nationalitet: Sverige

Styrelseledamot: Inget. Innehav i Ericsson:[1)] 6 553 B-aktier.

Bakgrund: Chef för affärsområdet Technology & Emerging Business (april–september 2018). Tidigare partner på McKinsey & Company, med fokus på tillväxtstrategier, marknadsföring och försäljning, högteknologi samt telekommunikation. Har arbetat med Europa, USA och Latinamerika och varit baserad på McKinseys kontor i Stockholm, San Francisco och Sao Paulo.

Styrelseuppdragen samt uppgifterna om innehav i Ericsson som anges ovan återspeglar situationen per den 31 december 2019. 1) Antalet aktier och ADS inkluderarr innehav av närstående, i förekommande fall.

Ericsson Årsredovisning 2019

160 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

Revisor

Enligt bolagsordningen ska moderbolaget ha minst ett och högst tre registrerade revisionsbolag som extern oberoende revisor. Ericssons revisor väljs årligen av årsstämman. Mandatperioden är ett år. Revisorn rapporterar till aktieägarna på bolagsstämmor.

• Revisorns uppdrag innefattar:

• Att hålla styrelsen informerad om den årliga revisionens planering, omfattning och innehåll

• Att översiktligt granska delårsrapporterna för att bedöma att dessa presenteras på ett rättvisande sätt i alla väsentliga avseenden, samt att avge granskningsutlåtanden om delårsrapporterna för det tredje och fjärde kvartalet samt årsbokslutet

• Avge en revisionsberättelse för årsredovisningen

• Att informera styrelsen om tjänster som har utförts utöver revisionstjänster, ersättningen för sådana uppdrag och andra omständigheter som är av betydelse för revisorns oberoende.

Revisorn utför sitt arbete kontinuerligt under hela året. Mer information om kontakterna mellan styrelsen och revisorn finns under ”Styrelsens arbete” i denna bolagsstyrningsrapport.

Nuvarande revisor

PricewaterhouseCoopers AB valdes till revisor på årsstämman 2019 för ett år, det vill säga fram till slutet av årsstämman 2020. PricewaterhouseCoopers AB har utsett Bo Hjalmarsson, auktoriserad revisor, till huvudansvarig revisor. Bo Hjalmarsson är också huvudansvarig revisor för SAAB AB. Enligt tillämpliga regler för revisorsrotation måste Ericsson utse ett nytt revisionsbolag senast 2021. För att säkerställa att revisorsrotation sker i god tid har Ericsson under 2019 arbetat med att kunna rekommendera en ny extern revisor för val vid årsstämman 2020.

Revisionsarvoden

Ericsson betalade de arvoden (inbegripet omkostnader) för revisionsrelaterade och andra uppdrag som anges i tabellen Noter till koncernens bokslut – not H5, ”Ersättning till bolagets revisorer”, i årsredovisningen.

Intern kontroll över den finansiella rapporteringen 2019

Detta avsnitt har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen samt svensk kod för bolagsstyrning och är begränsat till intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen.

Eftersom Ericsson är börsnoterat i USA gäller de krav som anges i Sarbanes-Oxley Act (SOX), med några få undantag. Dessa krav reglerar införande och vidmakthållande av intern kontroll av finansiell rapportering och dessutom ledningens utvärdering av hur väl de interna kontrollerna fungerar.

För att se till att rapporterna håller hög kvalitet och att SOX-kraven efterlevs har bolaget infört detaljerade och dokumenterade kontroller och revision av den finansiella rapporteringen i enlighet med det internationellt erkända COSO-ramverket från 2013 för intern kontroll. COSO-ramverket har upprättats av Committee of Sponsoring Organizations of the Treadway Commission (COSO).

Ledningens rapport om intern kontroll i enlighet med SOX kommer att ingå i Ericssons årsredovisning i 20 F-format som inges till den amerikanska finans inspektionen SEC.

Policies för informationsgivning

Syftet med Ericssons policies för finansiell rapportering och informationsgivning är att se till att kommunikationen med investerarna är transparent, relevant och konsekvent, och att den sker i rimlig tid, på lika villkor och på ett rättvist sätt. Detta bidrar till att Ericssons värdepapper får ett rättvisande marknadsvärde. Ericsson vill att aktieägare och potentiella investerare ska ha god förståelse för hur bolaget arbetar, inklusive verksamhetsresultatet, framtidsutsikterna och potentiella risker.

För att dessa mål ska uppnås måste den finansiella rapporteringen och informationsgivningen vara:

• Transparent – för att öka förståelsen för de ekonomiska drivkrafterna för verksamheten och rörelseresultatet samt för att skapa förtroende och trovärdighet

• Konsekvent – informationen ska vara jämförbar vad gäller omfattning och detaljnivå mellan olika rapporterings perioder

• Enkel – läsarna ska få en god uppfattning om affärsverksamheten och resultatet för att undvika feltolkningar

• Relevant – Ericsson försöker undvika informationsöverflöd genom att fokusera på information som är relevant för bolagets intressenter, eller som krävs enligt lag eller noteringsavtal

• I rätt tid – utöver regelbunden, tidsbestämd informationsgivning ska också annan information publiceras i rätt tid vid behov, till exempel pressmeddelanden om viktiga händelser

• Publicerad på lika villkor – all väsentlig information ska offentliggöras via pressmeddelanden, för att säkerställa att informationen sprids samtidigt till investerarna

• Fullständig, utan väsentliga fel och i enlighet med god sed – informationsgivningen ska ske i enlighet med tillämpliga redovisningsstandarder och noteringskrav samt branschkrav.

Ericssons webbplats innehåller omfattande information om koncernen, bland annat:

• Ett arkiv med årsredovisningar och delårsrapporter

• De senaste nyheterna.

Kontroller och förfaranden för

informationsgivning

Ericsson har kontroller och processer för att säkerställa att information lämnas i rätt tid i enlighet med tillämpliga lagar och förordningar, bland annat US Securities Exchange Act från 1934 samt noteringsavtalen med Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York. Enligt kontrollprocesserna ska också

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

161

information lämnas till ledningen, inklusive till kon cernchefen och finanschefen, så att beslut om informationsgivning kan fattas i rätt tid.

Ericssons Disclosure Committee hjälper ledningen att fullgöra sitt ansvar när det gäller bolagets informationsgivning till aktieägare och investerare. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att övervaka att bolaget har effektiva kontroller och förfaranden för informationsgivning. Ericssons Disclosure Committee består av ledamöter med olika typer av kompetens.

Ericsson har investeringar i vissa verksamheter som bolaget inte kontrollerar eller styr. Bolagets kontroller och förfaranden för informationsgivning för dessa verksamheter är betydligt mer begränsade än de som tilllämpas för dotterbolag.

Ericssons vd och koncernchef samt finanschef har utvärderat kontrollprocesserna för informationsgivningen. Slutsatsen blev att dessa är effektiva och har en skälig säkerhetsnivå per den 31 december 2019. Kontrollprocesser kan aldrig utgöra en garanti för att de önskade målen för kontrollerna uppnås, hur väl de än utformas och genomförs.

Interna kontrollsystem för finansiell rapportering

Ericsson har integrerat riskhantering och intern kontroll över den finansiella rapporteringen i sina affärsprocesser. I enlighet med COSO:s ramverk består den interna kontrollen av ett flertal komponenter, bland annat en kontrollmiljö, riskbedömning, kontrollaktiviteter, information och kommunikation samt uppföljning.

Under den period som omfattas av årsredovisningen 2019 uppdaterades kontrollramverket som ett resultat av implementeringen av den nya redovisningsstandarden IFRS 16 Leasingavtal. I övrigt har processerna för intern kontroll av den finansiella rapporteringen inte förändrats på något sätt som väsentligen påverkar, eller rimligen skulle kunna förväntas väsentligen påverka, den interna kontrollen av den finansiella rapporteringen.

Kontrollmiljö

Bolagets interna kontrollstruktur bygger på arbetsfördelningen mellan styrelsen och dess kommittéer samt vd och koncernchef. Bolaget har infört ett ledningssystem som bygger på:

• Styrande dokument, t ex policies och direktiv, samt en affärsetisk kod

• En stark företagskultur

• Bolagets organisation och sätt att bedriva verksamhet, med tydligt definierade roller och ansvarsområden och delegering av befogenheter

• Flera tydligt definierade och koncernövergripande planerings-, drift- och stödprocesser.

De viktigaste delarna av kontrollmiljön när det gäller den finansiella rapporteringen behandlas i styrande dokument och processer som rör redovisning och finansiell rapportering. Dessa styrande dokument uppdateras regelbundet för att innefatta bland annat:

• Ändringar i lagstiftning

• Aktuella redovisningsstandarder och noteringskrav, till exempel IFRS och den amerikanska SOX.

Processerna omfattar särskilda kontroller som ska utföras för att se till att de finansiella rapporterna är av hög kvalitet. För varje juridisk person, region och affärsenhet finns en ekonomifunktion som stödjer ledningen genom att genomföra kontroller som rör transaktioner och rapportering. Bolagets ekonomifunktioner organiseras i ett antal center för Company Control, som stödjer ett antal juridiska personer inom respektive geografiskt område. Dessutom finns en ekonomifunktion på koncernnivå som rapporterar till finanschefen.

Riskbedömning

Risker för väsentliga felaktigheter i redovisningen kan föreligga i samband med bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader eller otillräcklig informationsgivning. Andra risker i samband med den finansiella rapporteringen inne fattar bedrägeri, förlust eller förskingring av tillgångar

eller otillbörligt gynnande av annan part på bolagets bekostnad.

Policies och direktiv för redovisning och finansiell rapportering omfattar områden av särskild betydelse för att främja korrekt och fullständig redovisning, rapportering och informationsgivning i rätt tid.

Identifierade typer av risker hanteras genom väl definierade affärsprocesser med integrerade riskhanteringsåtgärder, samt genom en tydlig ansvars- och arbetsfördelning och en lämplig beslutsordning. Detta innebär att särskilt godkännande krävs för viktiga transaktioner och säkerställer att tillgångar hanteras korrekt.

Kontrollaktiviteter

I bolagets affärsprocesser ingår finansiella kontroller som rör godkännande och redovisning av affärstransaktioner. I boksluts- och rapporteringsprocessen finns kontroller för bland annat redovisning, värdering och informationsgivning. Dessa kontroller innefattar tillämpning av väsentliga redovisningsprinciper och uppskattningar i såväl enskilda dotterbolag som på koncernnivå.

Regelbundna analyser görs av de ekonomiska resultaten från varje dotterbolag, region och affärsenhet. Analyserna innefattar betydande poster såsom tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöde. Tillsammans med den ytterligare analys som görs av koncernens bokslut på koncernnivå är denna process upplagd för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller några väsentliga fel.

När det gäller den externa finansiella rapporteringen genomför Disclosure Committee ytterligare kontroller för att gå igenom att kraven om informationsgivning uppfylls.

Bolaget har infört kontroller för att säkerställa att den finansiella rapporteringen sker i enlighet med interna policies för redo visning och rapportering, IFRS samt relevanta noteringsbestämmelser. Dessutom upprätthålls detaljerad dokumentation av de interna kon t rollerna av redovisning och finansiell rappor tering. Bolaget dokumenterar också

Ericsson Årsredovisning 2019

162 Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

uppföljningen av kontrollernas genomförande och resultat. På så sätt kan vd och koncernchef samt finanschef bedöma de interna kontrollernas effektivitet på ett sätt som uppfyller kraven i SOX.

Bolagsövergripande kontroller som fokuserar på kontrollmiljön och efterlevnaden av policies och direktiv för finansiell rapportering har införts i alla dotterbolag. Detaljerade processkontroller och noggrann dokumentation av de kontroller som genomförs har också införts i så gott som alla dotterbolag, så att väsentliga poster och de som medför risker kontrolleras.

För att säkerställa regelefterlevnad, styrning och riskhantering inom redovisning och beskattning för juridiska personer samt finansiering och eget kapital använder bolaget en struktur med gemensamma servicecentra och en struktur med center för Company Control som innefattar dotterbolag i respektive geografiskt område.

I dessa center och i gemensamma servicecenter utförs redovisnings- och rapporteringstjänster för de flesta av dotterbolagen utifrån en gemensam IT-plattform med en gemensam kontoplan och gemensamma rapportkoder.

Information och kommunikation

Bolagets informations- och kommunikationsvägar ska bidra till fullständig och korrekt finansiell rapportering i rätt tid, genom att alla relevanta riktlinjer och instruktioner för interna processer görs tillgängliga för alla berörda medarbetare. Dessutom tillhandahålls regelbundna uppdateringar och meddelanden om ändringar av redovisningsprinciper, rapporterings- och informationsgivningskrav.

Dotterbolag och operativa enheter lämnar regelbundet finansiella rapporter och rapporter om sin operativa verksamhet till interna styrgrupper och bolagsledningen. Dessa rapporter innefattar analyser av och kommentarer till finansiella resultat och risker. Styrelsen erhåller finansiella rapporter månatligen. Ericsson har ett verktyg för rapportering av misstänkta överträdelser (en whistleblowerfunktion), Ericsson Compliance Line, som kan användas om den misstänkta överträdelsen:

• utförts av personer i koncernledningen eller lokala ledningsgrupper, och

• rör korruption, tveksamheter i redovisningen, brister i intern redovisningskontroll eller revision eller på något annat sätt allvarligt påverkar koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet.

Uppföljning

Bolagets process för finansiell rapportering granskas årligen av ledningen. Granskningen utgör grunden för utvärderin gen av det interna ledningssystemet och de interna styrande dokumenten, för att säkerställa att dessa omfattar alla viktiga områden som rör den finansiella rapporteringen. Ledningen för gemensamma servicecentra och center för Company Control kontrollerar löpande redovisningens kvalitet med hjälp av ett antal resultatindikatorer. Efterlevnaden av policies och direktiv följs också upp genom årliga självutvärderingar och skriftliga bekräftelser (representation letters) från chefer och funktionen för Company Control i dotterbolag och inom affärsområden och marknadsområden.

Vid varje styrelsesammanträde behandlas bolagets finansiella situation. Styrelsens olika kommittéer har viktiga övervaknings- och kontrolluppgifter beträffande ersättningar, lån, investeringar, kundfinansiering, likviditetsförvaltning, finansiell rapportering och intern kontroll. Kommittén för Audit and Compliance och styrelsen granskar alla delårsrapporter och årsredovisningar före publicering. Bolagets internrevisionsfunktion rapporterar direkt till kommittén för Audit and Compliance. Kommittén får även regelbundna rapporter från den externa revisorn. Kommittén för Audit and Compliance följer upp de åtgärder som vidtas för att förbättra eller ändra kontrollerna.

Styrelsen

Stockholm 2 mars, 2020

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016-0680

Ericsson Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Bolagsstyrningsrapport

163

Revisors yttrande om bolagsstyrningsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org.nr 556016-0680.

Uppdrag och ansvarsfördelning

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten för år 2019 på sidorna 138–162 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Granskningens inriktning och omfattning

Uttalande

En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredo visningen och koncernredovisningen samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden.

Stockholm, 2 mars 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Bo Hjalmarsson Johan Engstam Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor

Ericsson | Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

164

Rapport om ersättningar

Inledning

I den här rapporten beskrivs hur ersättningspolicyn tillämpas på Ericsson, särskilt avseende koncernledningen, som inkluderar vd och koncernchef samt övriga medlemmar i koncernledningen (Executive Team, ET).

Nedan beskrivs Kompensationskommitténs arbete under 2019 och ersättningspolicyn, följt av beskrivningar av planer samt deras utfall.

Mer information om ersättningar till koncernledningen och om styrelsearvoden finns i Noter till koncernens bokslut – not G2, Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare samt not G3, Aktiebaserad ersättning, i årsredovisningen.

Ersättningarna till styrelsens ledamöter fastställs varje år av årsstämman (AGM).

Kompensationskommittén

Kompensationskommittén (nedan kallad kommittén), är en av styrelsen tillsatt kommitté, som ska hantera ersättningen till medlemmarna i ET. Ersättningen innefattar fast lön, pension, andra förmåner samt kortoch långsiktig rörlig ersättning. Kommittén granskar och förbereder följande för beslut i styrelsen:

• Förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsersättning, för VD och koncernchef.

• Förslag till AGM om riktlinjer för ersättningar till ET.

• Förslag till AGM om långsiktig rörlig ersättning (LTV) och aktiebaserade ersättningar.

Kommittén har dessutom följande uppgifter:

• Godkänna förslag till lön och andra ersättningar, inklusive pensionsförmåner, för medlemmar i ET förutom vd och koncernchef.

• Godkänna förslag till mål för kortsiktig rörlig ersättning (STV) för medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef).

• Godkänna utbetalning av kortsiktig rörlig ersättning till medlemmar i koncernledningen (förutom vd och koncernchef) baserat på prestation och uppnådda resultat.

Kommitténs arbete utgör, tillsammans med Ericssons interna system och revisionskontroller, grunden för styrningen av Ericssons ersättningsprocesser. Kommittén består av ordförande Jon Fredrik Baksaas samt ledamöterna Ronnie Leten, Kurt Jofs och Kjell-Åke Soting (arbetstagarrepresentant). Samtliga ledamöter är icke anställda styrelseledamöter och oberoende (med undantag för arbetstagarrepresentanten) enligt

Svensk kod för bolagsstyrning, och har relevanta kunskaper om och erfarenhet av ersättningsfrågor.

Koncernens chefsjurist fungerar som kommitténs sekreterare. Vd och koncernchef, Senior Vice President och Head of People, Vice President och Global Head of Total Rewards och Head of Executive Remuneration bjuds in att delta i kommitténs möten och bistår kommittén i dess överläggningar. Ingen anställd är närvarande vid kommitténs möten när frågor som rör deras egen ersättning diskuteras.

Kommittén har anlitat en oberoende expert, Peter Boreham från Mercer, för rådgivning och stöd under 2019. Kommittén har beslutat att fortsätta med Peter Boreham som oberoende expert under 2020. Kommittén tar även del av nationell och internationell lönestatistik från externa marknadsanalysföretag och kan vid behov anlita annan extern expertis. Ordföranden strävar efter att upprätthålla kontakt med aktieägarna i frågor om ersättning, när det är nödvändigt och lämpligt.

Mer information om kommittén och dess ansvarsområden beskrivs i bolagsstyrningsrapporten. Dessa ansvarsområden, samt riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och programmen för långsiktig rörlig ersättning, granskas och utvärderas varje år mot bakgrund av exempelvis ändringar i bästa praxis för bolagsstyrning eller ändringar vad gäller redovisning, lagstiftning, politisk opinion eller konkurrenters affärspraxis. Syftet är att säkerställa att ersättningspolicyn även fortsättningsvis ger Ericsson en konkurrenskraftig ersättningsstrategi.

Aktieägarna föreläggs i enlighet med svensk lag årligen koncernens riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare för godkännande.

Kommittén hade tio möten under 2019, inklusive möten ”per capsulam”. Under mötet i februari 2019 låg fokus främst på att följa upp resultaten av programmen för rörlig ersättning för 2018 samt att ta fram förslag för beslut på AGM 2019. Under mötet godkände kommittén målnivåerna för 2019 års STV. Dessutom granskade man resultatet för intjäning av EPSP 2016 som därefter föredrogs till styrelsen för godkännande. Kommittén föreslog ett oförändrat LTV 2019 jämfört med LTV 2018 för koncernledningen, således ett ettårigt prestationsvillkor för koncernens rörelseintäkter viktat till 50 % som komplement till de två TSR-prestationsvillkor (Total Shareholder Return) som användes för LTV sedan 2017. Viktningen för absolut och relativt TSR-resultat 30 % respektive 20 % behölls, och antalet företag i jämförelsegruppen för relativt TSR-resultat behölls också på samma nivå som LTV 2018. LTV 2019 godkändes av AGM 2019. Detaljerad information om LTV 2019 finns i avsnittet Långsiktig rörlig ersättning på sidan 167–168. Kommittén godkände även utfallen för STV 2018 för ET.

Ersättningspolicyn (Total rewards policy)

Ericssons ersättningspolicy bygger på principerna om konkurrenskraft, rättvisa, transparens och påverkan. Ersättningspolicyn har tillsammans med flera olika ersättningskomponenter utformats för att återspegla dessa principer i form av ett välbalanserat ersättningspaket. De riktlinjer för ersättning till ledande befatt-

ningshavare 2019 som godkändes av bolagsstämman finns i not G2. Revisorns yttrande om bolagets efterlevnad av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare under 2019 finns på Ericssons webbplats.

Ericsson | Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

165

Under sommaren 2019 godkände kommittén ersättningspaketen av de nya ET-medlemmarna Stella Medlicott, Senior Vice President och chef för koncernfunktionen Marketing and Corporate Relation och Fadi Pharaon, Senior Vice President och chef för marknadsområdet Mellanöstern och Afrika.

Under hösten presenterade den oberoende experten rapporten för 2019 om marknadsfrågor och trender beträffande ersättningar till ledande befattningshavare samt delgav en uppdatering av det europeiska aktieägardirektivets (SRD II) implementering i svensk lag. Dessutom god kände kommittén målen för STV 2020 som satts upp för medlemmarna i ET, förutom vd och koncernchef och att LTV för koncernledningen 2020 (LTV 2020) ska förbli oförändrad från LTV 2019.

Vid kommitténs sista möte i december 2019 beslutades om en rekommendation till styrelsen gällande lönerevision för vd och koncernchef. Frågan hänvisades till styrelsen för beslut, tillsammans med förslagen om de kontant baserade programmen för långsiktig rörlig ersättning, det vill säga Resultatplanen för högre chefer (EPP 2020) samt Planen för nyckelpersoner (KC 2020). Kommittén granskade och beslutade om att hänvisa ändringar i riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare i enlighet med SRD II krav till styrelsen för vidare godkännande av AGM 2020.

Kommittén har även löpande under året godkänt ändringar i enskilda ersättningspaket för vissa medlemmar i ET.

Utvärdering av tillämpningen av riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare och av LTV-programmet

På uppdrag av styrelsen utvärderar kommittén riktlinjerna för ersättning till ledande befattningshavare samt tillämpningen av dessa. Kommittén och styrelsen har beslutat att riktlinjerna ska justeras i linje med dem krav som ställs i SRD II under 2020 med behållande av huvuddelen oförändrad eftersom den anses tillämplig och rätt för Ericsson.

2019 infördes LTV 2019 efter årsstämmans godkännande. Efter att Kompensationskommittén och styrelsen utvärderat LTV 2017, LTV 2018 och LTV 2019, har styrelsen beslutat rekommendera årsstämman 2020 att godkänna en oförändrad LTV-plan jämfört med 2019, med samma struktur som LTV 2019 och samma värde på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till koncernledningen inklusive vd och koncernchef som tillämpats 2019. Syftet med LTV 2020 är att fortsatt stödja bolagets strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen samt att öka långsiktig fokusering för medlemmarna i ET och förena deras intressen med aktieägarnas intressen och långsiktiga förväntningar.

Sammanlagd ersättning under 2019

Vid beräkning av ersättningen för en person är det den totala ersättningen som är viktigast. Först definieras den totala kontanta ersättningen, som innefattar målnivå för den kortsiktiga rörliga ersättningen plus den fasta lönen. Därefter läggs målnivå för den långsiktiga rörliga ersättningen till för att beräkna den totala ersättningen på målnivå, och slutligen läggs pension och andra förmåner till för att få fram den totala ersättningen.

För att säkerställa struktur och konsistens tar kommittén hänsyn till total ersättning och andra anställningsvillkor för bolagets övriga anställda genom att granska tillämpningen av Ericssons ersättningspolicy när beslut tas om total ersättning för ET medlemmar.

Ersättningen till medlemmar i ET, förutom vd och koncernchef, består av fast lön, kort- och långsiktiga rörliga ersättningar, pension och andra förmåner. Den totala ersättningen till vd och koncernchef innehåller inga kortsiktiga rörliga ersättningar. Om storleken på någon av dessa ersättningskomponenter ökas eller minskas när ersättningen fastställs måste åtminstone en annan komponent förändras för att den totala ersättningsnivån ska förbli oförändrad.

Kostnaderna för ersättning till vd och koncernchef och koncernledningen redovisas i not G2, Information angående styrelseledamöter och ledande befattningshavare.

Fast lön

Vid fastställandet av fasta löner tar kommittén hänsyn till inverkan på den totala ersättningen, inklusive pensioner och därmed till hörande kostnader. Den absoluta nivån fastställs baserat på Ericssons övergripande resultat, resultatet för det område som den enskilde leder, den enskildes prestation från år till år, den externa ekonomiska situationen, hur omfattande och komplex den aktuella befattningen är, extern lönestatistik och villkor för andra anställda på platser som anses relevanta för rollen. Koncernledningens löner är, liksom övriga ersättningskomponenter, föremål för en årlig granskning av kommittén, som tar hänsyn till extern lönestatistik för att se till att lönenivåerna är fortsatt konkurrenskraftiga och enhetliga med ersättningspolicyn.

Rörlig ersättning

Ericsson anser att, där det är möjligt, bör rörlig ersättning uppmuntras som en integrerad del av den totala ersättningen. Syftet med detta är först och främst att förena medarbetarnas intressen med Ericssons strategiska affärsmål, hållbara långsiktiga intressen och relevant områdes prestation. Samtidigt som det möjliggör flexibla lönekostnader och understryker sambandet mellan prestation och lön.

Kortsiktig rörlig ersättning: utfall som procentandel av maxnivåer

==> picture [235 x 134] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

100
90,9
83,3
80 71,5
65,1
60
40
20
7,3 7,7
0,0 0,0 0,0 0,0
0
2015 2016 2017 2018 2019
Vd och koncernchef
Genomsnitt, koncernledningen exkl. koncernchefen
Sedan 2017 har vd och koncernchef inte någon kortsiktig rörlig ersättning.
----- End of picture text -----

Fast lön, kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning som procentandel av den totala målersättningen för 2019

==> picture [273 x 134] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Vd och
koncernchef 35,7 64,3
Genomsnitt,
koncernledningen
exkl. vd och 63,2 16,0 20,9
koncernchef
0 20 40 60 80 100
Fast lön 2019
Mål, kortsiktig rörlig ersättning 2019
Långsiktig rörlig (Resultataktieplanen för högre chefer för 2017) på hälften av den maximala nivån
----- End of picture text -----

Ericsson | Årsredovisning 2019

166 Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

==> picture [533 x 371] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Sammanfattning av kortsiktig och långsiktig rörlig ersättning
Vad vi kallar det Vad är det? Vad är syftet? Vem deltar? Hur intjänas det?
Kortsiktig ersättning: Ersättning som intjänats under maximalt 12 månader
Fast lön Fast ersättning, utbetalad Att attrahera och behålla Alla medarbetare Marknadsmässiga nivåer för aktuell
vid fastställda tidpunkter medarbetare och betala ut en del befattning, anpassat efter utvärdering
av den årliga ersättningen som av den enskildes prestation
kontrakterat belopp
Kortsiktig rörlig ersättning En plan för rörlig Samla medarbetarna mot tydliga Cirka 75 000 anställda Resultat för definierade mål.
(STV) ersättning som beräknas och relevanta mål, erbjuda en omfattas, inklusive Ersättning kan ges upp till två gånger
och betalas ut under ett år intjäningsmöjlighet kopplat till koncernledningen, exlusive vd målnivån eller minska till noll beroende
prestation med flexibla kostnader och koncernchef på prestation
Försäljningsrelaterad plan Anpassade versioner Liksom för STV, anpassat efter lokala Medarbetare inom försäljning. Liknar STV, men ersättningen kan öka
(SIP) av STV krav eller affärskrav som t ex Cirka 2 000 under 2019 till upp till tre gånger målnivån
försäljning beroende på prestation.
Alla planer har definierade maximala
tilldelnings- och utfallsnivåer
Långsiktig ersättning: Ersättning som intjänas under minst tre år
Program för långsiktig Aktiebaserad plan för Ersätta för långsiktigt engagemang 14 ET-medlemmar under 2019 Resultataktierätter med tilldelning
rörlig ersättning (LTV) koncernledningen och värdeskapande i linje med av Ericsson-B-aktier, på villkor att
aktieägarnas intressen prestationsvillkor uppfylls
Resultatplanen för högre Kontantbaserad plan Ersätta för långsiktigt engagemang 161 högre chefer 2019 Kontant ersättning på villkor att
chefer för högre chefer och värdeskapande i linje med resultatmål uppnås
(EPP) aktieägarnas intressen
Plan för nyckelpersoner Kontantbaserad plan Erkännande till talang, resultat, 6 941 medarbetare 2019 Kontant ersättning i slutet av 3 års
(KC) för utvalda personer potential, kritisk kompetens samt obligatorisk fortsatt anställning
fortsatt anställning
Aktiesparplan Aktiesparplan Befästa känslan av ”ett Ericsson” och Alla medarbetare kan delta Varje inköpt Ericsson-B-aktie matchas
(SPP) för alla medarbetare se till att medarbetarnas intressen (om praktiskt möjligt) med ytterligare en Ericsson-B-aktie
Togs ur bruk 2016 sammanfaller med aktieägarnas efter tre år (om anställningen inte
har upphört)
Resultataktieplan för Aktiebaserad plan Ersättning för långsiktiga åtaganden Högre chefer, inklusive Upp till fyra, sex eller (för den tidigare
högre chefer för högre chefer och värdeskapande koncernledningen vd:n och koncernchefen) nio aktier
(EPSP) tilldelas utöver varje Ericsson-B-aktie
Togs ur bruk 2016 som tilldelas enligt Aktiesparplanen,
om målen för långsiktiga resultat
uppnås.
Plan för nyckelpersoner Aktiebaserad plan Att erkänna, behålla och motivera Upp till 10 % av medarbetarna Utvalda nyckelpersoner får ytterligare
(KC) för utvalda personer nyckelpersoner som bidrar med goda en Ericsson-B-aktie utöver den som
Togs ur bruk 2016 prestationer, bidrar med viktig tilldelas enligt aktiesparplanen
kompetens och har potential
----- End of picture text -----

Alla ersättningsplaner har definierade maximala tilldelnings- och intjänandenivåer. Den kortsiktiga rörliga ersättningen är i större utsträckning beroende av bolagets och den aktuella enhetens resultat, medan den långsiktiga rörliga ersättningen är beroende av Ericssons resultat på koncernnivå.

Kortsiktig rörlig ersättning

Den årliga rörliga ersättningen utgår enligt kontantbaserade program. De konkreta verksamhetsmålen för dessa beräknas utifrån den årliga affärsplanen som godkänts av styrelsen och som i sin tur bygger på bolagets långsiktiga strategi. Ericsson strävar efter branschledande rörelsemarginaler och avkastning på investeringar samt en god kassagenerering. Därför utgår bolaget ifrån ett huvudsakligt mål om ekonomisk vinst (Economic Profit), vilket är ett mått på lönsamheten efter avdrag för kostnaden för sysselsatt kapital.

För ET definieras målen för ekonomisk vinst (Economic Profit) enligt följande:

• Mål på koncernnivå för cheferna för koncernfunktioner

• En kombination av mål på koncern- och affärsområdesnivå för affärsområdeschefer

• En kombination av mål på koncern- och marknadsområdesnivå för marknadsområdeschefer.

Diagrammet på sidan 165 visar hur utfallen till koncernledningen har varierat beroende på resultaten under de senaste fem åren.

Vd och koncernchef har ingen kortsiktig rörlig ersättning, och Kompensationskommittén beslutar om alla andra mål som ställs upp för övriga medlemmar i ET. Dessa mål sprids inom organisationen och målen bryts ned till mål på enhetsnivå inom hela bolaget, så långt det är tillämpligt. Kommittén följer upp att målen för koncernen, affärs-

Kortsiktig rörlig ersättning

Kortsiktigrörligersättning
	Kortsiktig rörlig ersättning somprocentandel av fast lön Målnivå Maxnivå Faktiskt utfall	Kortsiktig rörlig ersättning procentandel av maximal nivå
		Finansiella mål på koncernnivå Finansiella mål på enhets-/funktionsnivå Icke-fnansiella mål
Vd och koncernchef 20191)	0 % 0 % 0 %	0 % 0 % 0 %
Vd och koncernchef 20181)	0 % 0 % 0 %	0 % 0 % 0 %
Genomsnitt för koncernledningen 2019	25 % 51 % 46,2 %	61 % 39 % 0 %
Genomsnitt för koncernledningen 20182)	26 % 52 % 43,1 %	60 % 40 % 0 %

1) Sedan 2017 har inte vd och koncernchef någon kortsiktig rörlig ersättning.

• 2) Exklusive vd och koncernchef. Skillnaderna i mål- och maxnivåer från år till år beror normalt på förändringar i sammansättningen av koncernledningen.

Ericsson | Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

167

områdena och marknadsområdena ligger på en lämplig och rimlig nivå under hela året och har rätt att revidera dem om de inte längre är relevanta eller krävande, eller inte genererar mervärde för aktieägarna.

Under 2019 deltog cirka 77 000 medarbetare i planer för kortsiktig rörlig ersättning.

Långsiktig rörlig ersättning

Alla långsiktiga rörliga ersättningar har utformats för att utgöra en del av ett välbalanserat totalt ersättningspaket och löper vanligtvis över minst tre år (intjänandeperiod). Eftersom dessa ersättningsprogram är rörliga kan utfallet inte förutsägas när programmen introduceras, utan ersättningar beror på långsiktigt personligt engagemang, koncernens resultat och aktiekursens utveckling.

Efter att de tidigare aktiebaserade programmen för långsiktig rörlig ersättning för alla medarbetare togs ur bruk i slutet av 2016, införde koncernen istället det nya långsiktiga rörliga ersättningsprogrammet (Long-Term Variable Compensation Program, LTV) för koncernledningen (Excecutive Team, ET), Resultatplanen för högre chefer (Executive Performance Plan, EPP) och Plan för nyckelpersoner (Key Contributor Plan, KC), som integrerade delar av bolagets ersättningsstrategi från och med 2017.

Alla nya planer är aktiebaserade per definition enligt IFRS 2 ”Aktiebaserade ersättningar”, antingen aktie- eller kontantreglerade.

Aktiebaserade program

Alla långsiktiga rörliga ersättningsprogram som är aktiebaserade har varje år lagts fram för godkännande på Årsstämman.

Till delning av aktier enligt den resultatbaserade aktietilldelningen förutsätter att de utmanande resultatvillkoren har uppnåtts. Resultatvillkoren är utformade specifikt för varje års program, när programmet införs.

Vilken del, om någon, av resultataktierätterna för LTV som kommer att tilldelas bestäms vid slutet av den relevanta resultatperioden baserat på uppfyllnaden av de förutbestämda resultatvillkoren för respektive års LTV program. Resultatsvillkor för nuvarande LTV planer och EPP är sammanfattade i tabellen nedan tillsammans med resultat och måluppfyllnadsnivå, i de fall där resultatperioden avslutats. I allmänhet krävs att den anställda bibehåller sin anställning under tre år från tilldelningstidpunkten (intjänandeperiod) för att vara berättigad att erhålla resultatsrätterna.

Förutsatt att resultatvillkoren har uppfyllts och att deltagaren fortsatt vara anställd (om inga speciella omständigheter föreligger) under intjänandeperioden, ska tilldelning av aktier ske så snart det är praktiskt möjligt efter utgången av intjänandeperioden.

Vid bedömning av slutlig intjänandenivå avseende resultataktierätterna ska styrelsen pröva om intjänandenivån är rimlig med tanke på koncernens finansiella resultat och ställning, förhållanden på aktiemarknaden och andra omständigheter. Styrelsen förbehåller sig rätten att reducera tilldelningen till en lägre nivå som styrelsen bedömer lämplig.

I de fall deltagarna inte kan tilldelas aktier enligt tillämplig lag eller till rimlig kostnad och med rimliga administrativa åtgärder, har styrelsen rätt att besluta att deltagarna istället kan erbjudas kontant ersättning.

Alla större beslut beträffande utfallet av LTV fattas av Kompensationskommittén, med godkännande av styrelsen efter behov.

Långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen

Programmen för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen har utformats för att ge långsiktiga incitament till koncernledningen och för att tillhandahålla incitament för koncernens resultat så att långsiktigt värde skapas. Målet är att, på en konkurrensutsatt marknad, attrahera, behålla och motivera personer i ledningen med prestationsbaserade, aktierelaterade incitament och att uppmuntra uppbyggnad av större aktieinnehav för att se till att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan deltagarna och aktieägarna. Dessa är aktiebaserade planer i enlighet med IFRS.

Tilldelning enligt LTV (resultataktierätter) innebär att deltagaren, under förutsättning att vissa resultatvillkor uppfylls, vederlagsfritt tilldelas ett antal aktier efter en intjänandeperiod på tre år (resultatsperioden).

2019 års plan för långsiktig rörlig ersättning

för koncernledningen (LTV 2019)

LTV 2019 godkändes på årsstämman 2019 och omfattar totalt 14 ET medlemmar under 2019, innefattande vd och koncernchef, men exkluderat Helena Norman som inte tilldelats LTV 2019 till följd av avslutad anställing, och inte heller Stella Medlicott och Fadi Pharaon som utsågs till nya medlemmar i koncernledningen efter tilldelningsdatumet och därav kvarstått i EPP för hela 2019.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2019. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas

Resultatvillkor för LTV och EPP

					Möjligt utfall		Målupp-
Programår	Mål	Villkor	Vikt	Resultatperiod	(linjär fördelning)	Resultat	fyllnadsnivå
2019	Koncernens rörelse-	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2019–31 dec 2019	0 %–200 %	SEK 20,4	200 %
	resultat 2019	10,0–20,0				miljarder2)
2019	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %
2019	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2019–31 dec 2021	0 %–200 %
2019 Totalt			100 %		0 %–200 %
2018	Koncernens rörelse-	Intervall (SEK miljarder):	50 %	1 jan 2018–31 dec 2018	0 %–200 %	SEK 11,5	200 %
	resultat 2018	4,6–9,6				miljarder3)
2018	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	30 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %
2018	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 7–2	20 %	1jan 2018–31 dec 2020	0 %–200 %
2018 Totalt			100 %		0 %–200 %
2017	Absolut TSR	Intervall: 6 %–14 %	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0 %–200 %	21,34 %	200 %
2017	Relativ TSR1)	Ericssons rangordning: 12–5	50 %	1jan 2017–31 dec 2019	0 %–200 %	5,45 utav 18	191,04 %
2017 Totalt			100 %		0 %–200 %		195,52 %

1) Den del av resultataktierätter som tilldelats en deltagare baserat på det relativa TSR resultatvillkoret förutsätter att de relaterade resultatvillkoren uppfylls under resultatperioden i förhållande till referensgruppen bestående av 12 bolag för programmen 2019 och 2018 samt 18 bolag 2017 under programperioden. Intjänande avseende resultataktierätterna relaterade till detta villkor varierar beroende på koncernens TSR resultatplacering i förhållande till övriga bolag i referensgruppen vid slutet av resultatperioden.

2) Exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

3) Exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 med anledning av reviderad BSS-strategi.

Ericsson | Årsredovisning 2019

168 Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

Aktiebaseradplan (LTV) för vd och koncernchef samt koncernledning	Aktiebaseradplan (LTV) för vd och koncernchef samt koncernledning
Plan(miljoner aktier)	Plan för långsiktigrörligersättning LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt	Varav vd och koncernchef
		LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt
Maximalt antal aktier som krävs	3,0 3,0 3,0 9,0	– – – –
Tilldelade aktier	0,6 0,8 0,7 2,1	0,3 0,4 0,4 1,1
Utstående antal aktier vid början av 2019	– 1,2 0,7 1,9	– 0,6 0,4 1,0
Utnyttjade under 2019	– – – –	– – – –
Förverkade under 2019	– – – –	– – – –
Ökningtill följd av måluppfyllnad 2019	0,3 – 0,6 0,9	0,1 – 0,5 0,6
Utestående antal aktier vid slutet av 2019	0,9 1,2 1,3 3,4	0,4 0,6 0,9 1,9
Ersättningskostnad under 2019(MSEK)	17,3 1) 27,4 1) 13,3 58,0 2)	8,0 13,7 9,8 31,5 3)

1) Justerad ersättningskostnad för LTV 2019 baserat på måluppfyllelse på 200 % för målet koncernens rörelseresultat.

2) Total ersättningskostnad 2018: SEK 32,6 miljoner, 2017: SEK 9,9 miljoner.

3) Total ersättningskostnad för vd och koncernchef 2018: SEK 18,4 miljoner, 2017: SEK 6,1 miljoner.

respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2019.

Baserat på utvärdering av tidigare planer för långsiktig rörlig ersättning till koncernledningen, beslutade styrelsen att använda samma resultatvillkor för LTV 2019 som för LTV 2018. Detta för att skapa stabilitet och kontinuitet för att stödja uppfyllande av koncernens 2020 mål. Således infördes återigen ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat, mätt över perioden 1 januari 2019 till 31 december 2019 i LTV 2019 som komplement till de vanliga treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (Total Shareholder Return, TSR), som även användes för LTV 2018 och LTV 2017.

Resultatvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2019 till 31 december 2021 (resultatperioden).

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2019 samt detaljer hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2019 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för resultatvilkoret koncernens rörelseresultat 2019 till 200 % för den delen av det tilldelade resultataktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2019 exklusive böter och liknande relaterat till utredningen av amerikanska justitiedepartementet (DOJ) / amerikanska finansinspektionen (SEC).

2018 års plan för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2018)

LTV 2018 godkändes på årsstämman 2018 och omfattar alla ET medlemmar, totalt 14 anställda under 2018. Detta innefattar vd och koncernchef, men inte Ulf Ewaldsson, Elaine Weidman-Grunewald och Nina Macpherson eftersom de lämnade ET före tilldelningsdatumet 18 maj 2018, och inte heller Jan Karlsson som utsågs till ny medlem i ET efter tilldelningstidpunkten och därav kvarstått i EPP för hela 2018.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2018. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen. För övriga deltagare varierade värdet mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelningen. Höjningen av det maximala värdet för de underliggande aktierna avseende resultataktierätterna till ET medlemmar förutom vd och koncernchef, från 22,5 % för 2017 till mellan 30 % och 70 % av deltagarnas respektive grundlön vid

tilldelningstidpunkten 2018, godkändes på årsstämman 2018. Syftet var att öka långsiktigt fokus och följa aktieägarnas långsiktiga förväntningar. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2018.

Efter kontinuerlig utvärdering av programmen för långsiktig rörlig ersättning infördes ett ettårigt mål för koncernens rörelseresultat i LTV 2018, mätt över perioden 1 januari 2018 till 31 december 2018, som stöd för att uppnå koncernens 2020 mål. Detta mål används som komplement till de treåriga målen om totalavkastning till aktieägarna (TSR), som även användes för LTV 2017.

Resultatvillkoren avseende TSR är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2018 till 31 december 2020 (resultatperioden).

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2018 samt hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2018 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån för resultatvillkoret koncernens rörelseresultat 2018 till 200 % för den delen av det tilldelade resultataktierätterna som är baserade på utfallet av koncernens rörelseresultat 2018 exklusive omstruktureringskostnader och avsättningar gjorda under Q4 2018 relaterade till reviderad BSS-strategi.

2017 års plan för långsiktig rörlig ersättning för koncernledningen (LTV 2017)

LTV 2017 godkändes på årsstämman 2017 och omfattar alla ET medlemmar totalt 16 anställda under 2017, inklusive vd och koncernchef.

Tilldelning av resultataktierätter till deltagarna ägde rum 18 maj 2017. Värdet på de underliggande aktierna för resultataktierätterna till vd och koncernchef var 180 % av den årliga grundlönen och för övriga deltagare var värdet 22,5 % av deltagarnas respektive årliga grundlön vid tidpunkt för tilldelning. Den aktiekurs som användes för att beräkna det antal aktier som resultataktierätterna berättigar till, beräknades som det volymviktade genomsnittet av marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm under de fem handelsdagarna som följde omedelbart efter offentliggörandet av koncernens kvartalsrapport för första kvartalet 2017.

Resultatvillkoren avseende LTV 2017 är absolut TSR-utveckling och relativ TSR-utveckling för Ericssons B-aktie under perioden 1 januari 2017 till 31 december 2019 (resultatperioden).

Ericsson | Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

169

En beskrivning av resultatvillkoren för LTV 2017 samt hur resultatvillkoren beräknas och mäts finns i protokollet från årsstämman 2017 under punkt 17.

Styrelsen fastställde måluppfyllnadsnivån av absolut och relativ TSR-utveckling till 21,34 % och 5,45 placering vilket resulterade i tilldelning av 200 % respektive 191,04 %, med total tilldelning på 195,52 % för LTV 2017 som illustreras i tabellen resultatvillkor för LTV och EPP på sidan 167.

Det totalt maximala antalet aktier som krävs samt relaterade ersättningskostnader för nu aktiva aktiebaserade långsiktiga rörliga ersättningsplaner för vd och koncernchef samt övriga medlemmar i ET är sammanfattat i tabellen på föregående sida. Den totala ersättningskostnaden för aktiebaserade långsiktiga ersättningsplaner för vd och övriga medlemmar i ET var under 2019 SEK 58 miljoner som visas i tabellen på föregående sida. Ersättningskostnaden är baserad på verkligt värde (Fair Value, FV) och antalet aktier.

FV för varje prestationsvillkor visas i tabellen nedan.

Verkligt värde aktiebaseradeplaner	Verkligt värde aktiebaseradeplaner
(SEK)	Koncernledningensprogram
	LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017
Verkligt värde Absolut TSR	91,93 80,40 54,40
Verkligt värde Relativ TSR	94,98 78,66 76,95
Verkligt värde Koncernens rörelseresultat	86,94 62,93 –

Redovisningsprinciper för LTV är föreskrivna i IFRS2 aktiebaserade ersättningar och beskrivs i Not A1 ”Väsentliga redovisningsprinciper”.

Information om riktlinjer för Executive Teams aktieinnehav

Styrelsen har antagit följande riktlinjer för aktieinnehav som ska gälla för nuvarande och framtida medlemmar av ET från och med den 1 Januari 2019, för att uppmuntra ledningen att bygga upp och behålla ett betydande aktieinnehav för att skapa ett gemensamt ägarintresse mellan bolagets aktieägare och medlemmarna i ET.

• Vd och koncernchef ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar 200 % av dennes årliga fasta lön

• Övriga medlemmar av ET ska bygga upp och behålla ett aktieinnehav som motsvarar minst 75 % av deras respektive årliga fasta löner.

De nuvarande medlemmarna i ET ska ha möjlighet att bygga upp det erforderliga aktieinnehavet under en period om fem år från och med den 1 januari 2019. I händelse av att nya medlemmar i ET utnämns förväntas de uppfylla kravet på aktieinnehav på den årsdag som infaller fem år efter att de tilldelats sina första Prestationsaktierätter enligt LTV-programmet.

• Styrelsen beaktar följande för uppfyllande av erforderligt aktieinnehav:

• Innehav av Ericssons aktier av serie B, som innehas eller förvärvas av medlemmen i ET

• Intjänande men outnyttjade optioner (värdet beräknas efter skatt och efter kostnader för nyttjande)

• Aktierätter (equity awards) som innehas av medlemmen i ET, där prestationsvillkor och/eller villkor beträffande anställning har uppnåtts, men som måste innehas under en viss period (värdet beräknas efter skatt).

Aktier, syntetiska aktier eller optionsrätter (share option awards) som är föremål för prestationsvillkor och fortsatt anställning, men som inte är intjänade, ska inte medräknas enligt riktlinjerna för aktieinnehav.

Kompensationskommittén ska övervaka efterlevnaden av riktlinjerna för aktieinnehav och regelbundet rapporter till styrelsen samt informera medlemmarna i ET om i vilken utsträckning riktlinjerna för aktieinnehav har uppfyllts.

Kontantbaserade planer

Resultatplaner för högre chefer (EPP)

Resultatplanen för högre chefer (EPP) har designats för att attrahera, behålla och motivera högre chefer på en konkurrensutsatt marknad genom resultatbaserade långsiktiga kontantincitament som stödjer genomförandet av koncernens långsiktiga strategier och affärsmål. Dessa planer är kontantbaserade med samma resultatvillkor som respektive års program för långsiktig rörlig ersättning för ET.

Högre chefer, exkluderat ET medlemmar, väljs årligen som deltagare till EPP genom en nomineringsprocess som identifierar personer efter resultat, potential, kritiska färdigheter och affärskritiska roller. Antalet högre chefer utvalda som deltagare för respektive EPP 2019, 2018 och 2017 är 161, 171, och 452.

Det finns två ersättningsnivåer: 15 % och 22,5 % av deltagarens bruttoårslön. Deltagare erhåller en potentiell tilldelning, som konverteras till ett antal syntetiska aktier baserat på samma marknadspris som för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det aktuella året. Intjänandeperioden på tre år är densamma som för LTV. För intjänandenivån gäller samma resultatvillkor över samma resultatperiod som är definerad för respektive år, och kräver i allmänhet att deltagaren bibehåller sin anställning under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på utbetalningsdagen, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Planer för nyckelpersoner (KC Planer)

KC planen är en kontantbaserad plan som designats för att erkänna de bästa talangerna, individuell prestation, potential och kritiska färdigheter samt uppmuntra till att nyckelpersoner behålls. Medarbetare, exklusive högre chefer och ET medlemmar, väljs årligen som deltagare till KC planen genom en nomineringsprocess som identifierar deltagare efter resultat, potential, kritiska färdigheter och affärskritiska roller.

Deltagare erhåller en potentiell tilldelning baserad på en procentuell del av deltagarens bruttoårslön, som konverteras till ett antal syn tetiska aktier baserat på samma marknadspris för Ericssons B-aktie som använts för LTV för det respektive året.

KC planen är utformad med syftet att behålla nyckelpersoner och således finns inget resultatvillkor kopplat till tilldelning. Det finns en generell intjänandeperiod på tre år för att få full utbetalning, och deltagaren måste bibehålla sin anställing under intjänandeperioden. Värdet på varje syntetisk aktie drivs av den absoluta kursutvecklingen för Ericssons B-aktie under intjänandeperioden. I slutet av intjänandeperioden konverteras de tilldelade syntetiska aktierna till ett kontantbelopp, baserat på marknadspriset för Ericssons B-aktie på Nasdaq Stockholm på utbetalningsdagen, och detta slutgiltiga belopp betalas ut kontant till deltagaren som bruttobelopp före skatt.

Ericsson | Årsredovisning 2019

170 Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

Kontantbaserade planer

Kontantbaseradeplaner
Plan	Resultatplanen för högre chefer (EPP) LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt			Plan för nyckelpesoner (KC) LTV 2019 LTV 2018 LTV 2017 Totalt	Totalt kontant- baserade planer
	LTV 2019 LTV 2018	LTV 2017			Totalt
Antal deltagare	161 171	452	–	6 941 5 886 6 876 –	–
Antal syntetiska aktier(miljoner aktier)	0,7 1,2	1,7	3,6	8,7 8,7 9,7 27,1	30,7
Ersättningskostnader 2019(MSEK)	11,6 52,8	116,0	180,41)	248,0 245,2 272,3 765,5 2)	945,9 3)

1) Total ersättningskostnad 2018: EPP SEK 130,5 miljoner, 2017: EPP SEK 31,4 miljoner.

2) Total ersättningskostnad 2018: KC SEK 478,8 miljoner, 2017: KC SEK 138,6 miljoner.

3) Total ersättningskostnad 2018: SEK 609,3 miljoner, 2017: SEK 170 miljoner.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2019)

6 941 medarbetare valdes ut som deltagare till KC planen 2019. Det finns tre ersättningsnivåer: 10 %, 25 % och 30 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år, dock sker utbetalning under hela intjänandeperioden med stegvisa betalningar enligt följande schema:

• 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av första året

• 25 % av ersättningen betalas ut i slutet av andra året, och

• de kvarvarande 50 % av ersättningen betalas ut i slutet av tredje året.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2018)

5 886 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2018 Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Den totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden.

Plan för nyckelpersoner (KC Plan 2017)

6 876 medarbetare valdes ut som deltagare till KC plan 2017. Det finns två ersättningsnivåer: 10 % och 25 % av deltagarnas brutto årslön. Totala intjänandeperioden är tre år och tilldelningen betalas ut vid slutet av intjänandeperioden.

Den totala ersättningskostnaden för EPP och KC planerna under 2019 var SEK 180,4 miljoner respektive SEK 765,5 miljoner, som visas i ovan tabell kontantbaserade planer. Ersättningskostnaden är baserad på FV och antalet allokerade syntetiska aktier.

FV av de kontantbaserade planerna redovisas i tabellen nedan:

Verkligt värde kontantbaserade planer

==> picture [260 x 125] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Resultatplaner för högre chefer (EPP)
(SEK) EPP 2019 EPP 2018 EPP 2017
Verkligt värde Absolut TSR 69,86 147,77 173,59
Verkligt värde Relativ TSR 86,50 130,14 161,80
Verkligt värde Koncernens
rörelseresultat 83,14 85,28 –
Planer för nyckelpersoner (KC)
KC 2019 KC 2018 KC 2017
Verkligt värde – T1 86,27 – –
Verkligt värde – T2 84,69 – –
Verkligt värde – T3 83,14 – –
Verkligt värde – 85,28 86,87
----- End of picture text -----

Aktiesparplanen (SPP)

SPP var tänkt att, så långt det var praktiskt möjligt, uppmuntra samtliga medarbetare till deltagande i koncernens långsiktiga rörliga ersättningar. Under SPP kunde anställda spara upp till 7,5 % av sin fasta bruttolön för att köpa Ericsson B-sparaktier till gällande kurs på Nasdaq Stockholm eller American Depositary Shares (ADS) på NASDAQ New York (sparaktier) under en tolvmånadersperiod (sparperiod). Om medarbetaren behöll de inköpta aktierna i tre år efter investeringen och fortsätter att vara anställd inom Ericssonkoncernen under den tiden matchas medarbetarens aktier med ett motsvarande antal Ericsson B-aktier eller ADS, utan motprestation. Anställda i 100 länder deltog i SPP.

Tabellen nedan visar sparperioderna och detaljer om deltagande för den enda öppna planen SPP från 2016 per 31 december 2019.

Aktiesparplaner
		Antal del-	Deltagandeprocent
		tagare vid	av kvalifcerade
Plan	Sparperiod	starten	anställda
	Augusti 2016 –
Aktiesparplan 2016	Juli 2017	31 500	29 %

Plan för att behålla nyckelpersoner

Plan för att behålla nyckelpersoner ingick i Ericssons strategi för successionsplanering och utformades för att ge erkännande för prestationer, kompetens och potential, samt för att uppmuntra nyckelpersoner att stanna inom koncernens. Under programmet valdes upp till 10 % av de anställda ut genom en nomineringsprocess som identifierade personer efter uppnådda resultat, kritiska färdigheter och potential. De utvalda deltagarna erhöll en extra aktie utöver den ordinarie matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP under en period om tolv månader.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 introducerades den kontant baserade KC-plan som beskrivs ovan som ersättning för Plan för att behålla nyckelpersoner.

Resultataktieplanen för högre chefer (EPSP)

EPSP var en aktiebaserad plan som utformades för att fokusera ledarskapet på att öka intäkterna och för att ge konkurrenskraftig ersättning. Högre chefer, inklusive ET medlemmarna, valdes ut för att få upp till fyra eller sex extra aktier (resultatmatchningsaktier) förutom den ordinarie

Ericsson | Årsredovisning 2019

Bolagsstyrning – Rapport om ersättningar

171

matchningsaktien för varje sparaktie som köpts inom ramen för SPP. Upp till 0,5 % av de anställda erbjöds deltagande i EPSP. Resultatmålen länkades till tillväxt av nettoomsättning, rörelseresultat och kassagenerering som alla stod för en tredjedel av de möjliga resultatmatchningsaktierna.

Tabellen nedan visar prestationsvillkoren för den enda öppna EPSP planen från 2016 per 31 december 2019.

Mål för Resultataktieplanen för högre chefer
Basårs värde
Miljarder SEK	År 1	År 2	År 3
2016
Tillväxt(nettoomsättning) 246,9		Årligtillväxtpå 2 % – 6 %
Marginal
(Ökningav rörelseresultat)1) 24,8		Årligtillväxtpå 5 % – 15 %
Kassaföde(kassagenerering) –	≥70 %	≥70 %	≥70 %

1) Exklusive extraordinära omstruktureringskostnader.

Med alla tre år av 2016 års EPSP avklarade fastslog styrelsen följande utfall av resultatmålen:

• Tillväxt (årlig nettoomsättningstillväxt) –5,13 % vilket var under tröskelvärdet och resulterade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Marginal (årlig ökning av rörelseresultattillväxt) –28,00 % vilket var under tröskelvärdet och resul terade i att ingen tilldelning skedde för detta prestationsvillkor.

• Kassaflöde (kassagenerering) uppfylldes delvis och resulterade i en till delning om 66,67 % för detta prestationsvillkor.

• Totalt resulterade 2016 EPSP i att 22,22 % tilldelades av den maximala tilldelningen.

Eftersom ingen SPP föreslogs efter 2016 lanserades den aktiebaserade LTV-planen för ET medlemmar, med aktieägarnas godkännande på relevant årsstämma som ersättning för EPSP. För högre chefer introducerades den kontantbaserade EPP som ersatte EPSP. LTV och EPP beskrivs ovan.

På grund av att vd och koncernchef är bosatt i USA och inte i Sverige, är det inte möjligt att anmäla honom till ITP1. Skattelagstiftning i USA och i Sverige komplicerar väsentligt en pensionslösning. Av detta skäl erhåller vd och koncernchef en kontant betalning istället för en avgiftsbestämd pensionsplan. Denna kontanta betalning behandlas som lön avseende skatt och sociala avgifter och hanteras på ett sådant sätt att den är kostnadsneutral för Ericsson.

Utgångspunkt för att bestämma förmåner är att de ska vara konkurrenskraftiga men inte överdrivna med avseende på den lokala marknaden för den anställde. Förmåner inkluderar t ex, företagstelefon förmånsbil, sjukvårds- och andra försäkringsförmåner, skatterådgivning, resor, företagsgåvor och förmåner kopplade till internationellt boende och pendling om den anställde är tvungen till flytt och/eller internationell pendling som krävs för att den anställde ska kunna genomföra sitt uppdrag. Nivån på förmånen kan komma att variera från år till år beroende på storleken av kostnaden för bolaget.

Ytterligare förmåner och ersättningar för medlemmar av ET som pendlar till Sverige eller är på utlandstjänstgöring (Long-term assignment, LTA) i annat land än där de har sin anställning, bestäms i linje med bolagets policy för utlandsuppdrag (international mobility) som kan inkludera (men är inte begränsat till) pendling och omflyttningskostnader; justering för förändrade levnadsomkostnader, boende, hemresor och utbildning; skatt, och sociala avgifter neutralisering.

Medlemmar i koncernledningen får inte ta emot lån från bolaget.

Ersättningspolicyn (Total rewards policy) i praktiken

Ericsson har under årens lopp regelbundet vidtagit åtgärder för att öka förståelsen för hur ersättningsprinciper och ersättningspolicyn inom Ericsson omsätts i praktiken. Detta inkluderar återkommande utbildning för linjechefer om ersättningsprinciper och hur de omsätts i praktiken. Detta är ytterligare ett steg på vägen mot globalt konsekventa principer, samtidigt som det finns utrymme för anpassningar till lokala lagar och förutsättningar för ersättningar.

Redovisningsprinciper för alla långsiktiga rörliga ersättningsplaner finns förklarade i not G3 Aktierelaterade ersättningar.

Förmåner och anställningsvillkor

Pensionsförmånerna motsvarar den konkurrenskraftiga nivån i medarbetarnas hemländer och kan omfatta olika kompletterande program, vid sidan om de nationella socialförsäkringssystemen. Där det är möjligt används avgiftsbestämda pensionsplaner. Det innebär att Ericsson betalar premier till planerna, men den slutliga förmånen garanteras inte. Detta gäller såvida inte lokala lagar eller regelverk föreskriver att förmånsbestämda planer med sådana garantier måste erbjudas.

Medlemmar i ET som utnämnts efter 2011 och som anställts i Sverige har sedan 2011 omfattas av den avgiftsbaserade planen under ITP1. För medlemmar i koncernledningen som inte är anställda i Sverige tillämpas lokalt konkurrenskraftiga pensionsplaner.

==> picture [624 x 808] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Hållbarhet
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Om den här rapporten

173

Rapport – hållbarhet och ansvarsfullt företagande 2019

• 173 Om den här rapporten

• 174 Förhållningssätt till hållbarhet

• 176 Hållbarhetsstyrning och ledning

• 178 Väsentliga områden, risker och möjligheter

• 180 Ansvarsfullt företagande

• 189 Miljömässig hållbarhet

• 194 Digital inkludering

• 195 Styrelsens godkännande

”Vi är övertygade om att digitalisering och mobila bredbandsnät kommer att hjälpa till med att tackla några av de globala utmaningarna som vår värld möter idag. Vi har för avsikt att vara en betrodd part­ ner som strävar efter att bygga en bättre framtid för alla intressenter.”

• 196 Koncernens hållbarhetsnoter

• 198 Revisorernas granskningsrapport

Ronnie Leten

Styrelseordförande

Den här rapporten – hållbarhet och ansvarsfullt företagande – lämnas som en särskild rapport fogad till årsredovisningen, i enlighet med årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) kap. 6, 10 samt 11). En rapport från revisorn bifogas.

Om den här rapporten

Den här rapporten – hållbarhet och ansvars­ fullt företagande, innehåller information om miljömässiga, sociala och ekonomiska aspek­ ter och påverkan av Ericssons verksamhet. I rapporten presenteras Ericssons identi fie rade väsentliga områden, resultat samt de risker och möjligheter som är kopplade till dessa områden liksom redogörelser för hur bolaget hanterar dem. Ericssons affärsmodell beskrivs i årsredovisningen för 2019 på sidorna 4–5.

Såvida inte annat anges härrör all informa­ tion och alla data från verksamhetsperioden 1 januari 2019 till 31 december 2019. Rapporten omfattar Ericssonkoncernen, dvs. Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterföretag, exklusive information om miljömässig hållbarhet relaterad till den förvärvade Kathreinverksamheten (se Företags förvärv/Avyttringar, sidan 78 i årsredovisningen).

Rapporten har granskats av Pricewater­ houseCoopers AB som oberoende tredje part i enlighet med ISAE 3000 liksom AA1000AP, se sidorna 198–199.

Redovisningsprinciper

Omfattningen, innehållet och kvaliteten av bolagets rapportering inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande har tagits fram genom att tillämpa Global Reporting Initiative (GRI) och AA1000APS, inklusive redovisningsprinciper som intressentdelta­ gande, väsentlighet, fullständighet, lyhördhet, påverkan och noggrannhet.

Denna rapport har utarbetats enligt GRI Standards, Core. Genom att tillämpa de inter­ nationella GRI­riktlinjerna strävar Ericsson efter en rapportering kring hållbarhetsrelate­ rat innehåll som är relevant för sina intres­ senter på ett transparent och balanserat sätt.

Ericsson undertecknade FN:s Global Compact­initiativ år 2000. Bolagets fram­ stegsrapport (Communication on Progress report) enligt kriterierna för FN:s Global Compact – avancerad nivå, är tillgänglig på FN:s Global Compact­webbplats.

Den här rapporten – hållbarhet och ansvarsfullt företagande, har även utarbetats i enlighet med rapporteringsramverket för

FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.

Ytterligare rapportering om Ericssons arbete med hållbarhet och ansvarsfullt före­ tagande, inklusive ett GRI­index, framstegs­ rapporten (COP) enligt FN:s Global Compact­ initiativ, index över rapporteringsramverket för FN:s vägledande principer, samt Ericssons Technology for Good Impact Report, finns tillgängliga på bolagets webbplats www.ericsson.com.

På webbplatsen publicerar Ericsson också andra årliga uttalanden och rapporter om bolagets arbete för ansvarsfull affärsverk­ samhet, t.ex. en Modern Slavery Statement och en Conflict Minerals Report.

Ericsson Årsredovisning 2019

174 Hållbarhet – Förhållningssätt till hållbarhet

Förhållningssätt till hållbarhet

Ericssons uttalade syfte är att möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld. Bolagets fokus på hållbarhet är integrerat i hela verksamheten och blir en allt mer grund­ läggande del i strävan efter bättre affärs­ resultat. Fokus på hållbarhet och ansvarsfullt företagande hjälper bolaget att skapa bestående värden och har två huvudsakliga syften: att minska risker och att skapa positiv påverkan. Ericssons ambition är att vara en ansvarsfull och relevant drivkraft för positiv förändring i samhället.

Hållbarhet som värdeskapare

Att integrera arbetssätt och initiativ för håll­ barhet och ansvarsfull affärsverksamhet inom hela bolaget hjälper till att bedriva en mer effektiv verksamhet. Ericssons fokus på produkters energiprestanda kan hjälpa till att sänka totala ägandekostnader för opera­ törernas nät och bidra till positiv påverkan på samhälle och miljö. Syftet med det här arbetet är att förbättra resultaten inom hela värdekedjan och differentiera Ericsson från konkurrenterna.

Att bedriva en ansvarsfull affärsverksamhet

Att bedriva en ansvarsfull affärsverksamhet är grundläggande för Ericssons strategi och kultur. Bolaget stödjer de tio principerna i FN:s Global Compact och FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättig­ heter. Även om det alltid finns utrymme för

ytterligare arbete att göra, anser Ericsson att åtagandet att göra det rätta och att ta ansvar för handlingar inom hela värdeked­ jan är avgörande för bolagets nuvarande framgångar. Förutom den utsedda enheten som vägleder bolaget i frågor kring efter­ levnad, har alla medarbetare ett ansvar att säkerställa regelefterlevnad i alla delar av verksamheten.

Teknik som drivkraft för positiva

förändringar

Ericsson anser att tillgång till kommunikation är ett grundläggande mänskligt behov och att teknik som utvecklas och används på ett ansvarsfullt sätt kan förbättra människors liv. Ericsson arbetar målmedvetet för att skapa positiv påverkan i samhället med hjälp av sin teknik, sina lösningar, medarbetarnas expertis samt partnerskap.

Hållbarhetsforskning

En grundläggande del av Ericssons arbets­ sätt är att basera sina beslut på forskning och vetenskap. Bolaget genomför expert­ granskad forskning – såväl enskilt som i samarbeten med partners från akademin och näringslivet – om den påverkan på miljö, ekonomi och samhälle som infor­ ma tions­och kommunikationsteknik (IKT) medför, vilket förser bolaget, branschen och intressenter med viktiga fakta och insikter. Metodutveckling för att mäta påverkan av IKT­branschens verksamhet

är en viktig uppgift, och Ericssons har tillfört relevanta bidrag inom internationella utvärderingsstandarder genom åren.

Bolagets bidrag till målen för hållbar utveckling

Bolagets syfte sammanfattar bredden i det som Ericsson avser att göra och hur det bidrar till agendan för hållbar utveckling såsom den beskrivs i FN:s hållbarhetsmål. Även om IKT­ branschen har möjlighet att bidra till arbetet för att uppnå samtliga 17 hållbarhetsmål, bidrar Ericsson främst genom mål 9 (Hållbar industri, innovationer och infrastruktur) och mål 17 (Genomförande och globalt partner­ skap). Ericsson anser att kombinationen av dessa två mål gör att bolaget kan åstad­ komma positiv påverkan och möta många olika globala utmaningar.

==> picture [168 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Teknik Partnerskap
med syfte för framsteg
----- End of picture text -----

Hållbarhetsstrategi

Ericsson har integrerat hållbarhet och ansvarsfullt företagande i bolagets affärsstrategi för att driva omvandling av affärsverksamheten och skapa värde för sina intressenter. Bolaget mäter och utvärderar sitt resultat inom miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter. Arbetet pågår ständigt, och implementeringen av strategin omfattar tre fokusområden:

Ansvarsfull affärsverksamhet

Ericsson arbetar kontinuerligt med att utveckla ansvarsfulla arbetssätt för att befästa Ericssons ställning som betrodd partner för relevanta intressenter. Bolaget driver en proaktiv agenda som går längre än regelefterlevnad och har program inom områden som mänskliga rättigheter, antikorruption, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, radiovågor och hälsa, samt ansvarstagande i leverantörskedjan.

Miljömässig hållbarhet

Den cirkulära ekonomin är utgångspunkten för Ericssons sätt att förhålla sig till miljö­ mässig hållbarhet. Ericsson strävar ständigt efter att minimera negativ påverkan från den egna verksamheten och att förbättra sina produkters miljö­ och energiprestanda för att minska negativ miljöpåverkan i samhället. Ericssons klimatmål är i linje med FN:s klimatagenda för att nå 1,5°C målet 2030.

Digital inkludering

Ericsson har åtagit sig att stödja och nå marknader med bristande utveckling genom sina produkter och tjänster. Bolaget förespråkar kommunikationsinfrastruktur och tjänster med god tillgänglighet och överkomlighet, genom att erbjuda tjänster som driver på mot en hållbar ekonomisk tillväxt och innovativa lösningar inom områden som utbildning, finansiella tjänster, hälsa och humanitära insatser.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Förhållningssätt till hållbarhet

175

Koncernens mål för hållbarhet

Ericsson har satt upp mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande i linje med bolagets strategi. Målen granskas och redovisas varje år, och de speglar bolagets ambition att både minska risker och öka positiv påverkan.

Riskreducerande mål

Minska antalet allvarliga incidenter inom Utföra riskbedömning för 100 % av de Minska utsläppen av CO2e[1) ] från Ericssons hälsa och säkerhet på arbetsplatsen leverantörer som står för 90 % av egen verksamhet med 35 % till 2022 med minst 30 % till 2022 (basnivå 2019) leverantörsutgifterna till 2020 (basnivå 2016)[2)] Nytt mål 98 % 24 % Stärka och förbättra Ericssons program för etik och regelefterlevnad Uppnå 100 % efterlevnad av process och villkor[3)] genom att utveckla ett förstklassigt program för antikorruption till 2022 för känsliga affärer till 2020 Nytt mål 97 % och 87 %

Mål om positiv påverkan

==> picture [531 x 210] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Uppnå en energibesparing om 35 % i Ericsson Skapa innovationer som möjliggör att Uppnå en 5G-produktportfölj som är tio
Radio System till 2022 jämfört med den alternativa energikällor kan vara ekonomiskt gånger mer energieffektiv (per överförd mängd
tidigare portföljen (basnivå 2016) [2) ] bärkraftiga i 25 % av den totala installerade data) än 4G till 2022 (basnivå 2017)
basen till 2020
32 % Uppnått På rätt väg
Öka andelen kvinnor Möjliggöra internet för alla genom att bygga ut mobilt bredband som
bland hela personalen till 30 % till 2020 kopplar upp ytterligare 500 miljoner människor till 2024 (basnivå 2018)
25 % 115 miljoner
Ericsson är koldioxidneutralt inom den egna verksamheten till 2030 [4) ]
Nytt mål
----- End of picture text -----

• 1) CO2e: koldioxidekvivalenter.

• 2) Vetenskapsbaserade mål (Science Based Targets, SBT) godkända av SBT Initiative.

• 3) Efterlevnad av process: 97 % och villkor: 87 %.

• 4) Utsläppen från Ericssons egen verksamhet inkluderar fordonsflottan (Scope 1) och energiförbrukning i egna lokaler (Scope 1 och 2). Definition av Scope enligt GHG­protokollet Corporate Standard.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Hållbarhetsledning

176

Hållbarhetsstyrning och ledning

Styrning

Resultat och relaterade risker för hållbarhet och ansvarsfullt företagande presenteras för styrelsen en gång per år eller oftare vid behov. 2019 handlade genomgångarna om utvecklingen inom antikorruption, etik och regelefterlevnad, respekt för mänskliga rättig­ heter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, ansvarstagande i leverantörskedjan, klimat­ åtgärder och social inkludering. Styrelsen informerades också om förfrågningarna från United States Securities and Exchange Commission och justitiedepartementet i USA gällande koncernens efterlevnad av USA:s Foreign Corrupt Practices Act.

Koncernfunktionen Marketing and Corpo­ rate Relations är ansvarig för att utveckla och implementera strategier, policyer, riktlinjer, mål, processer och verktyg för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Ericsson har koncernpolicyer och direktiv relaterade till hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Dessa innefattar den affärsetiska koden och de styrdokument på koncernnivå som rör hållbarhet, informationssäkerhet, integritet, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, elek­ tromagnetiska fält och hälsa, antikorruption samt uppförandekoden för affärspartners, vilka alla återspeglar Ericssons åtagande gentemot och krav på sina intressenter, och de understöds av utbildningsprogram och initiativ för att öka medvetenheten. Bolagets resultat inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande mäts, bedöms och genomgår extern granskning regelbundet.

Affärsetisk kod

Ericssons affärsetiska kod sammanfattar grundläggande koncernpolicyer och riktlinjer, och innehåller regler för att säkerställa att verksamheten bedrivs med en stark känsla för integritet. Den affärsetiska koden gäller för hela personalstyrkan, och den speglar bola­ gets åtaganden enligt de tio principerna i FN:s Global Compact samt FN:s vägledande prin­ ciper för företag och mänskliga rättigheter.

Koden granskas regelbundet, alla med­ arbetare och andra som arbetar för Ericsson måste åta sig att följa den och bekräfta att de har läst och förstått den. Alla som arbetar för Ericsson har ett personligt ansvar för att se till att arbetet utförs i enlighet med den affärsetiska koden. Koden finns tillgänglig på många språk för att säkerställa att alla i hela personalstyrkan har förstått den.

Under 2019 tillförde bolaget resurser och förstärkte insatserna för att öka medveten­ heten om etiskt beteende, hantera påstådda överträdelser av koden och förstärka efter­ levnad samtidigt som konsekvenshan te­ ringen stärktes, se sida 177 och 182 i denna rapport. Efter att styrelsen godkänt den upp­ daterade affärsetiska koden under 2019 och samtliga styrelseledamöter bekräftat sitt åtagande att upprätthålla den, ombads hela bolagets personalstyrka att läsa igenom den uppdaterade koden och bekräfta att de var införstådda med den. I slutet av 2019 hade 99 % av personalstyrkan bekräftat att de tagit del av den affärsetiska koden.

Uppförandekod för affärspartners

Som en del av bolagets metoder för ansvars­ tagande i leverantörskedjan, arbetar Ericsson kontinuerligt med att skärpa sina krav och förväntningar på leverantörerna vad gäller frågor relaterade till sociala aspekter, etik, miljöfrågor och mänskliga rättigheter.

Uppförandekoden specificerar krav och förväntningar som bolagets affärspartners måste följa när de gör affärer med Ericsson. Uppförandekoden innefattar områden som antikorruption, rättvisa arbetsvillkor och mänskliga rättigheter, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljökrav. Uppförande­ koden bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact, FN Global Compacts väg­ ledande principer för företag och mänskliga rättig heter, OECD:s riktlinjer för multinatio­ nella företag samt RBA:s (Responsible Business Alliance) uppförandekod.

2019 publicerade Ericsson en uppdaterad uppförandekod för affärspartners som finns tillgänglig på bolagets webbplats. Som en del av uppdateringen av uppförandekoden under 2019, skärpte bolaget kraven inom antikorruption och affärsetik och införde nya krav på miljöstyrning och ­ledning, integritet, ansvarsfull användning av artificiell intelli­ gens samt markrättigheter. Dessutom har definitionen av begreppet affärspartner uppdaterats i koden.

Styrning och ledningssystem

Ericsson har ett globalt styrnings och led­ ningssystem, Ericsson Group Manage ment System (EGMS), som på koncernnivå innefat­ tar policyer, direktiv, instruktioner och över­ gripande processer. EGMS är ett dynamiskt styrnings­ och lednings system som Ericsson kan anpassa till förändrade krav och förvänt­ ningar, inklusive tillämplig lagstiftning samt krav från kunder och andra intressenter.

EGMS skapar ett gemensamt förhållnings­ sätt till styrning och ledning och en konsek­ vent global tillämpning av hur bolaget bedri­ ver sin verksamhet och Ericssons arbete med hållbarhet och ansvarsfullt företagande är en integrerad del i detta. Eftersom EGMS är ett globalt styrnings­ och ledningssystem utfärdas koncernövergripande certifikat av

tredjeparts certifieringsorgan för att säker­ ställa att EGMS används inom hela organi­ sationen. Ericsson är globalt certifierat i enlighet med ISO 9001 (kvalitet), ISO 14001 (miljö), OHSAS 18001 (hälsa och säkerhet på arbetsplatsen) och ISO 27001 (informations­ säkerhet). Genom Ericssons globala certifie­ ringsprogram bedömer den externa leveran­ tören av bestyrkandetjänster Ericssons imple­ mentering och efterlevnad av koncernpolicyer och direktiv, samt granskar hur bolaget arbetar i enlighet med fastställda processer, hanterar risker och uppnår bolagets mål.

Väsentliga områden gällande hållbarhet och ansvarsfullt företagande bedöms regel­ bundet, och relaterade risker identifieras och

utvärderas i enlighet med Ericssons ramverk för riskhantering.

Ericssons mål för hållbarhet och ansvars­ fullt företagande fastställs och revideras årligen som en del av bolagets strategipro­ cess. Utfall, resultat från interna och externa revisioner och bedömningar liksom bolagets miljömässiga livscykelanalyser samt forsk­ ningsstudier används som underlag när målen fastställs. Mål för hållbarhet och ansvarsfullt företagande följs regelbundet upp av ansvarig organisation.

Ericsson erbjuder utbildning till medarbe­ tare och leverantörer för att säkerställa samt förbättra medvetenheten om och kompeten­ sen kring frågor och åtaganden inom håll bar­ het och ansvarsfullt företagande.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Hållbarhetsledning

177

Rapportering av compliancefall

Rapporterade compliancefall 2019[1)]

==> picture [99 x 89] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

15 %
0 % 35 %
24 % 538
6 % 12 %
9 %
----- End of picture text -----

• Oegentligheter, korruption och överträdelser av regelverk

• Verksamhet Intressekonflikter Säkerhet HR­frågor Hållbarhet (0 %)

• Diverse

• 1) Kategorin rapporterade compliancefall fastställs utifrån den mest väsentliga effekten som identifieras av avdelningen för interna utredningar. Kategorise­ ringen kan ändras under en utredning när ytterligare information om de ursprungliga påståendena erhålls.

Korrigerande eller disciplinära aktiviteter 2019[2)]

==> picture [97 x 144] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

10 1
50 151 77
13
Uppsägningar
Avskedsansökningar
Skriftliga varningar
Muntliga varningar
Övrigt
----- End of picture text -----

• 2) Korrigerande eller disciplinära aktiviteter verkställda under 2019, varje aktivitet representerar en enskild anställd.Siffrorna återspeglar den mest allvarliga aktiviten per anställd.

Ericssons medarbetare, leverantörer och andra externa parter uppmuntras att rappor­ tera misstänkta brott mot lagar, Ericssons affärsetiska kod eller Ericssons uppförande­ kod för affärspartners (sammantaget kallade ”compliancefall”).

Compliancefall kan röra korruption, oegentligheter, tveksamheter i redovisningen, brister i de interna kontrollerna, revision, miljö, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, mänskliga rättigheter eller andra frågor som skulle kunna utgöra lagbrott eller som allvarligt kan påverka koncernens intressen eller enskilda individers hälsa och säkerhet. Medarbetare uppmuntras att rapportera compliancefall direkt till sin chef, chefens chef eller koncernfunktionen People eller Legal Affairs and Compliance. Compliancefall kan också rapporteras till Ericsson Compliance Line och anmälaren kan anmäla anonymt om det är tillåtet enligt tillämplig lagstiftning. Ericssons Compliance Line är tillgängligt via telefon eller en säker webbplats dygnet runt alla dagar på året, i 188 länder och på över 75 språk.

Rapporterade compliancefall hanteras inom processen för hantering av misstänkta överträdelser och övervakas av koncernens kommitté för korrigerande åtgärder, som består av Chief Legal Officer, Chief Financial Officer, Chief People Officer samt Chief Com­ pliance Officer. Avdelningen för Allegations Management erhåller information om com­ pliancefall från Ericsson Compliance Line, direkt från enskilda medarbetare eller andra källor och fattar beslut om huruvida det rap­ porterade compliancefallet kräver en utred­ ning. Gruppen för internutredningar under­ söker de compliancefall som är relevanta för koncernen och presenterar sina resultat till koncernens kommitté för korrigerande åtgär­ der samt kvartalsvis till styrelsens kommitté för Audit and Compliance.

Under 2019 har styrningen och arbets­ metoderna för hantering av misstänkta överträdelser stärkts för att säkerställa att den innefattar både centralt och lokalt rap­ porterade compliancefall. Avdelningen har ytterligare förstärkt sin kapacitet så att spår­ ning av anställningskonsekvenser i förhål­ lande till compliancefall som rapporteras till koncernen nu sker systematiskt. Avdelningen för Allegations management såg en ökning av rapporterade misstankar från 445 under 2018 till 538 under 2019. Ericsson uppfattar att det speglar den ökade medvetenheten bland medarbetarna kring compliance­relaterade risker och bolaget fortsätter sina ansträng­ ningar att främja en starkare kultur av att våga säga sin mening.

Ericsson utökade sitt utredningsteam med erfarna och professionella utredare. Under 2019 etablerade avdelningen för intern­ utredningar center runt om i världen och nya resurser har tillförts för att säkra att alla com­ pliancefall utreds med hjälp av lokal expertis enligt en gedigen efterlevnadsprocess som är i överensstämmelse med General Data Protection Regulation (GDPR).

Under 2019 avslutade avdelningen för internutredningar 566 fall, vilket inkluderade några compliancefall som rapporterats före 2019. 167 fall, som samtliga rapporterats under 2019 var öppna den 31 december 2019. Se grafen Rapporterade compliance­ fall rapporterad per kategori.

Under 2019, som en följd av bekräftade fall som bröt mot Ericssons affärskod genom­ förde Ericsson 77 uppsägningar, utärdade 50 skriftliga och 10 muntliga varningar samt mottog 13 avskedsansökningar. Före­ taget gjorde också förbättringar inom sina internkontroller, samt andra förbättringar inom complianceprogram och addresserade kunskapsgap inom organisationen där det behövdes. Se grafen Korrigerande eller disci­ plinära aktiviteter.

Ericsson Årsredovisning 2019

178 Hållbarhet – Väsentliga frågor, risker och möjligheter

Väsentliga områden, risker och möjligheter

Ericsson gör regelbundna bedömningar av sina väsentliga ekonomiska, miljömässiga och sociala områden för att skapa en solid grund för bolagets strategiska prioriteringar gällande hållbarhet och ansvarsfullt företa­ gande. Detta är en central del av situations­ analysen för strategi­ och målformulering, riskhantering och rapportering.

Bedömningen görs på årlig basis med två kombinerade perspektiv: att utreda vilka effekter bolagets verksamhet har på ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor, samt vilken betydelse dessa frågor har för intressenterna. Varje område har definierats i enlighet med Global Reporting Initiative (GRI) och Sustainability Accounting Stand­ ards Board (SASB).

Varje års bedömning inleds med att Ericsson ser över föregående års resultat liksom underlagen från enkäter och dialoger med intressenter. Detta används som indata i processen och vid urvalet och relevans­ värderingen av de frågor som ska bedömas.

Ericsson genomförde sin årliga medarbe­ tarundersökning 2019 inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande, vilken besvarades

av över 11 000 medarbetare som rangord­ nade olika hållbarhetsfrågor efter hur viktiga de ansågs vara. Resultatet har integrerats i väsentlighetsanalysen och följande tre områdena bedömdes som viktigast: respekt för mänskliga rättigheter, antikorruption, samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Bolaget fortsätter att utveckla processen för väsentlighetsanalys och under 2019 genomfördes workshops för att identifiera väsentliga områden med varje marknads­ område. Hållbarhetsfokus i vart och ett av Ericssons affärs­ och marknadsområden beskrivs på sidorna 18–29 i årsredovisningen.

Det sammanställda resultatet av Ericssons väsentlighetsanalys, inklusive identifierade väsentliga frågor har granskats av koncern­ ledningen.

I år föreligger inga större förändringar jäm­ fört med 2018 vad gäller väsentliga områden och hur de rangordnas. Ericssons områden presenteras i en matris på sidan 179 och finns också tillgänglig på bolagets webbplats. De identifierade väsentliga områdena behandlas på sidorna 180–195.

Riskhantering

Ericssons hantering av risker rörande håll­ barhet och ansvarsfullt företagande sker i enlighet med Ericssons ramverk Enterprise Risk Management (ERM), se sidorna 153–155 i denna årsredovisning. Ansvaret för dessa risker åligger cheferna för varje koncernfunktion, marknadsområde respek­ tive affärsområde, och dessa chefer ansvarar också för översynen av ERM­ramverket inom sin del av verksamheten.

Som en del av strategiarbetet för hållbar­ het och ansvarsfullt företagande, identifieras och prioriteras risker och åtgärdsplaner (inklu­ sive vidtagande åtgärder och anpassningar) relaterade till de långsiktiga och kortsiktiga målen. Dessa beskrivs översiktligt i Ericssons riskkarta för hållbarhet och ansvarsfullt företagande och följs upp regelbundet på resultatuppföljningsmöten och presenteras för styrelsen årligen. För information om Ericssons riskfaktorer, se sidorna 121–131 i årsredovisningen.

Intressentengagemang

Bolagets förhållningssätt till intressentenga­ gemang gör att Ericsson kan förstå sina intres­ senters förväntningar, krav och farhågor, vilket ger insikter i såväl risker som möjligheter

Ericsson har kontinuerlig kontakt med sina intressenter för att föra dialog om frågor som rör hållbarhet och ansvarsfullt företagande samt framväxande problem. Exempel på de frågor som diskuteras är ansvarsfull affärsverksamhet, mänskliga rättigheter, anti­ korruption, hantering av leverantörs kedjan,

klimatåtgärder, energiprestanda, digital inkludering samt hållbar utveckling.

Intressentengagemanget har många olika former, t.ex. gemensamma projekt och initiativ, dialoger, möten, undersökningar, deltagande i branschorganisationer, repre sentation hos beslutsfattande organ. Ytterligare viktiga insikter från intressenter inhämtas genom forskningssamarbeten med akademin, institut och industriföretag i branschen.

Under 2019 var Ericsson engagerat bland annat i genomgångar om antikorruption, med organisationer med fokus på klimat för att driva på gemensamma åtgärder relaterade till klimatförändringarna. Dessutom genomförde bolaget en medarbetarundersökning om hållbarhet och ansvarsfullt företagande.

Bolaget använder sociala medier för att nå ut samt föra en bredare dialog och att lyssna på allmänheten.

Ericssons modell för engagemang med intressenter

==> picture [397 x 140] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Ericssons förhållningssätt
Intressenters förväntningar,
krav och farhågor Analys
Vilka frågor
Kunder behöver vi Situationsanalys
Personal engagera oss i? och insikter för att
Samhälle identifiera hållbarhets-
Aktieägare relaterade risker och
När ska Hur ska
möjligheter
engage- engage-
manget manget
äga rum? äga rum?
Samhälle inkluderar leverantörer,
beslutsfattare, civilsamhället, ideella
organisationer, branschföretag, media,
akademien och allmänheten.
----- End of picture text -----

==> picture [105 x 69] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Hållbarhetsleverabler
– Strategi
– Mål
– Väsentliga områden
– Rapporter
– Program
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Väsentliga frågor, risker och möjligheter

179

Väsentliga områden 2019

==> picture [437 x 326] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Högt
Utvärdera och föra dialog Aktivt arbeta med och föra dialog
A
C
D
G K
S F
H M
L E
I
B
P
J
O N
Q
R
Arbeta med och föra dialog
Utvärdera när det är lämpligt
Låg Påverkan Hög
Betydelse för intressenter
----- End of picture text -----

[Områden som tas upp i denna hållbarhetsrapport och som identifierats som väsentliga]

[Områden som inte tas upp i denna hållbarhetsrapport]

• A Antikorruption (affärsetik)

• B Radiovågor och hälsa

• C Informationssäkerhet och användarintegritet

• D Respekt för mänskliga rättigheter (inklusive arbetsvillkor)

• E Ansvarstagande i leverantörskedjan (materialinköp och effektivitet, och hantering av leverantörskedjan)

• F Mångfald och inkludering

• G Riskhantering av kritiska incidenter N Hantering av avfall och farligt avfall

• H Konkurrensbeteende

• I Hantering av rätts- och regleringsmiljö O Luftkvalitet

• P Klimatförändringens fysiska inverkan

• J Försäljningsmetoder och produktmärkning Q Ekologiskt avtryck

• K Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen R Hantering av vatten och avloppsvatten

• L Egen verksamhet (GHG-utsläpp) S Tillgänglighet och överkomlighet M Produkters energiprestanda (Digital inkludering) (produktdesign och livscykelhantering)

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

180

Ansvarsfullt företagande

==> picture [531 x 422] intentionally omitted <==

Ericsson strävar efter att vara en ansvarsfull och relevant drivkraft för positiv förändring i samhället.

Bolaget arbetar ständigt med att förbättra och stärka sina ansvarsfulla affärsmetoder, med fokus på att skapa och bibehålla förtro­ ende, transparens och integritet oavsett var i världen det verkar.

Respekt för mänskliga rättigheter, rättvisa och säkra arbetsförhållanden samt etiska och miljömässigt sunda affärsmetoder är grund­ läggande beståndsdelar i bolagets kultur och identitet. Detta åtagande för ansvarsfullt och etiskt agerande börjar på styrelsenivå och är implementerat i hela Ericssons organisa­ tion genom kontinuerlig due diligence och

specifika program för etik och regelefter­ levnad, känsliga affärer, ansvarstagande i leverantörskedjan samt hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Ericssons affärsetiska kod och uppföran­ de koden för affärspartners anger bolagets åtaganden och krav som omfattar mer än att endast följa gällande lagar. Ericsson arbetar för att förebygga, mildra och hantera risker för negativa effekter inom hela verksamheten, för produkter och i affärsförbindelser.

Under 2019 ökade bolaget sitt fokus på ansvarsfullt företagande för att ytterligare betona bolagets åtagande, och konsekvens­ hanteringen för brott mot den affärsetiska koden förstärktes. Vidare vidtog Ericsson under

2019 åtgärder för att stärka programmet för etik och regelefterlevnad, bland annat i form av förbättrad träning och utbildning i compliance för samtliga marknader, uppda­ terade policyer och procedurer för att uppfylla internationella standarder för antikorruption och en obligatorisk integritetskomponent i bolagets processer för anställning och beford­ ringar. Dessutom har bolaget anställt fler som arbetar med efterlevnad.

Bolaget arbetar aktivt med att öka med­ vetenheten om ansvarsfull affärsverksamhet och uppmuntrar medarbetare och intressenter att rapportera compliancefall via Ericsson Compliance Line, se sidan 177.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

181

Respekt för mänskliga rättigheter

Ericsson åtar sig att respektera mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättig­ heter. Åtagandet gäller hela bolagets verk­ samhet, inklusive leverantörskedjan och användningen av bolagets produkter.

Den ökande användningen av informa­ tions­ och kommunikationsteknik (IKT), och särskilt ny teknik som maskininlärning och artificiell intelligens (AI), medför utmaningar för säkerhet, integritet och mänskliga rät­ tigheter. Det är därför viktigt att vara vaksam och säkerställa att missbruk av Ericssons teknik förhindras.

Styrning, policyer och direktiv

Ericssons åtagande att respektera mänskliga rättigheter är en del av den affärsetiska koden, samt uppförandekoden för affärs­ partners.

2019 tog Ericsson fram en redogörelse om företag och mänskliga rättigheter, där bolagets ansvar för att mänskliga rättigheter respekteras i hela värdekedjan klargörs. Bola­ get antog också en ny uppsättning riktlinjer för tillförlitlig artificiell intelligens, baserat på EU:s Etiska riktlinjer för tillförlitlig AI, som möjliggör ett mer systematiskt angreppssätt för att se till att överväganden som rör mänsk­ liga rättigheter beaktas under utveckling, användning och försäljning av AI­lösningar.

Ericsson har identifierat följande frågor som rör mänskliga rättigheter som särskilt relevanta: rätten till yttrandefrihet och rätten till privatliv i samband med användning av bolagets teknik. Den viktigaste rättighets­ frågan för ansvarstagande är rättvisa arbets­ villkor i leverantörskedjan. Dessa frågor avse­ ende mänskliga rättigheter har bedömts som särskilt relevanta baserat på intern och extern dialog och expertrådgivning, kontinuerlig due

Fall av känsliga affärer 2019

==> picture [107 x 122] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

5 %
40 %
651
55 %
Godkända fall
Fall som godkänts med villkor
Fall som avvisats
----- End of picture text -----

diligence samt Ericssons aktuella verksamhet och affärsförbindelser. Mer information om specifika arbetsvillkorsfrågor som definieras som särskilt relevanta för Ericsson finns i avsnittet Ansvarstagande i leverantörskedjan på sidorna 186–187.

Due diligence för mänskliga rättigheter

För att bedöma, förebygga och begränsa risken för missbruk av Ericssons teknik har bolaget integrerat due diligence för mänskliga rättigheter i sin försäljningsprocess genom programmet för känsliga affärer (”Sensitive Business”), som syftar till att säkerställa att affärsmöjligheter och affärsförbindelser hanteras enligt internationellt fastställda krav på respekt för mänskliga rättigheter. Ericssons kommitté för känsliga affärer, ett tvärfunktionellt forum med representanter på hög nivå från koncernfunktioner och affärs­ områden, övervakar programmet för känsliga affärer och möts regelbundet.

När en försäljningsmöjlighet som medför risker identifieras av det automatiska verkty­ get för känsliga affärer måste marknadsom­ rådet lämna in en begäran om godkännande. En inlämnad begäran utvärderas enligt risk­ metoden för känsliga affärer (se grafen) och kan godkännas, godkännas med villkor eller avslås. Villkorade godkännanden innefattar tekniska och/eller avtalsenliga begränsningar, och genomförandet av sådana beslut följs upp för att säkerställa att villkoren uppfylls.

Under 2019 har landsspecifika riskana­ lyser för mänskliga rättigheter utförts för Uzbekistan, Kirgizistan och Saudiarabien. Dessa analyser innefattar begränsande åtgärder som måste implementeras inför fort­ satta affärsförbindelser. Sådana åtgärder kan vara att säkerställa att vissa funktioner eller produkter inte säljs till specifika länder, att

Kriterier för utvärdering av risker enligt riskmetoden för känsliga affärer

==> picture [113 x 112] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Land Portfölj
Risk-
utvärdering
Kunder Syfte
----- End of picture text -----

hälso­ och säkerhetsfaktorer på arbetsplatsen granskas hos potentiella affärspartners och att tillhandahålla utbildning för Ericssons medarbetare samt kunder och leverantörer om ansvarsfulla affärsmetoder.

Ericsson genomför också specifika kon­ sekvensanalyser för mänskliga rättigheter med fokus på ett land, en produkt eller en högriskkontext.

Ericsson har kontinuerligt utvärderat effekten av processen för känsliga affärer och baserat på sin analys utvecklat en auto­ matiserad metod för att beräkna och föreslå tekniska och avtalsenliga begränsningar. En omstrukturering av processen initiera­ des 2019.

Målet är att nå 100 %regelefterlevnad av programmet för känsliga affärer och åtgär­ derna kommer fortsatt att följas upp under 2020 och ett nytt mål för känsliga affärer kommer att utvärderas.

Skapa inflytande och delta i dialog

2019 blev Ericsson fullvärdig medlem av Global Network Initiative som är en viktig samarbetsplattform för att möta framtidens utmaningar för IKT­företag. Under året deltog Ericsson också i dialoger med civilsamhäl­ lesorganisationer för att ta del av insikter om relevanta trender och prioritera bland frågor som rör ansvarsfull affärsverksamhet och mänskliga rättigheter.

Vidare har bolaget fortsatt med program­ met för åtgärder mot sexuellt utnyttjande av barn och deltagit i arbetsgruppen för barn­ säkerhet online inom Broadband Commission for Sustainable Development. Ericsson deltog också när arbetsgruppens rapport presente­ rades i FN.

Som en del i Ericssons ansvar för att respektera mänskliga rättigheter ger bolaget sina intressenter möjlighet att rapportera klagomål via Ericsson Compliance Line, se sidan 177.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Missbruk av Ericssons teknik kan negativt påverka rätten till privatliv och yttrandefrihet.

• Bristande efterlevnad av standarder för arbetsvillkor i leverantörskedjan kan negativt påverka rättvisa arbetsvillkor.

Ericsson Årsredovisning 2019

182 Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

Antikorruption

Korruption är ett avsevärt hinder för ekono­ misk och social utveckling runt om i världen. Det försvårar hållbar utveckling och drabbar ofta svaga samhällen hårdast. Ericsson strävar efter att vara en ansvarstagande och relevant drivkraft för positiva förändringar i de samhällen där bolaget är verksamt.

Ur ett affärsmässigt perspektiv undermi­ nerar korruption rättvis konkurrens, förhindrar innovationer, höjer kostnader och medför allvarliga legala och anseendemässiga kon­ sekvenser. Ericsson är fast beslutet om att vinna affärer utifrån meriter, förmåga och rättvisa, och som en del av detta åtagande, är bekämpande och förebyggande av kor­ ruption högt prioriterat.

Antikorruptionsprogram

Ericssons program antikorruptionsprogram, som beskrivs på sidan 10 i den här årsredovis­ ningen, består av tio grund stenar som gör det möjligt för bolaget att öka medvetenheten, att förebygga och identifiera möjliga över­ trädelser samt att agera och åtgärda faktiska överträdelser av den affärsetiska koden.

Programmet granskas minst en gång per kvartal av styrelsens kommitté för Audit and Compliance. De senaste åren har Ericsson gjort omfattande investeringar för att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad, i synnerhet sitt antikorruptionsprogram, genom förstärkta ledarskapsprogram, poli­ cyer, utbildningar, kontroller och verktyg.

Förbättringar under 2019

Under 2019 utsågs en ny Chief Compliance Officer för att leda den globala implemen­ teringen av Ericssons program för etik och regelefterlevnad. Samtidigt som en ny Chief Compliance Officer utsågs, godkände Ericssons koncernledning också en förstärk­

ning av complianceorganisationen med ytter­ ligare medarbetare och nya resurser. Kommit­ téer för styrning av compliance, inklusive en Group Compliance Committee som består av medlemmar ur koncernledningen, säkerställer att programmet övervakas från högsta opera­ tiva nivå.

Ericsson fortsatte att förstärka de policyer och procedurer som behövs för att säkerställa att principer av mycket hög standard gäller för medarbetare vid hantering av korruptions­ känsliga frågor och transaktioner. Under 2019, reviderade Ericsson sitt direktiv mot korruption och mutor, direktivet för hantering av tredjepart, instruktionen för hantering av påstådda överträdelser samt instruktionen för hantering av intressekonflikter. En funktion för konsultationer beträffande compliance­ frågor inrättades.

Utbildningsinsatserna inom antikorruption fortsatte under 2019 med nära 89 000 med­ arbetare som genomförde den obliga toriska antikorruptionsutbildningen online. En ny heldagsutbildning kring antikorruption och mutor har utvecklats och hållits (och fort­ sätter att hållas) på plats runt om i världen. En e­utbildning om antikorruption och mutor för leverantörer lanserades också.

Bolaget förstärkte sin strategi för risk­ bedömning genom att lägga till ett element som innefattar transaktionsetester för delar av verksamheten med högriskprofil. Syftet med dessa utvärderingar är att iden tifiera kontrollbrister samt potentiella eller framtida korruptionsrisker. Group Finance­funktionen arbetar tillsammans med com pliance funk­ tionen för att stärka kontrollerna mot pen­ ningtvätt och korruption samt åtgärda alla brister som upptäcks vid risk bedömningar och interna utvärderingar.

Som komplettering till det förstärkta antikorruptionsprogrammet har avdelning­ arna för Allegation Management och Inves­ tigation förstärkts med ytterligare kapacitet. Medarbetare har tillförts båda teamen för att stödja intaget av compliancefall liksom bedöm­ ning, utredning, rapportering och, vid behov, korrigering av dessa. Mer information finns i avsnittet om compliancefall på sidan 177.

Uppgörelse med amerikanska myndigheter

Den 7 december 2019 tillkännagav Ericsson uppgörelser beträffande de tidigare kommu­ nicerade utredningarna som US Department of Justice (DOJ) och Securities and Exchange Commission (SEC) bedrivit gällande bolagets efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Uppgörelsen låter oss få ett avslut på de utredningar som amerikanska myndig­ heter genomfört sedan 2013 och 2015 gällande Ericssons efterlevnad av US Foreign Corrupt Practices Act (FCPA). Mer information finns på sidan 41 i årsredovisningen.

Som en del av uppgörelsen har Ericsson gått med på att anlita en oberoende comp­ liance­monitor under en treårsperiod medan bolaget fortsätter att genomföra märkbara reformer för att stärka sitt program för etik och regelefterlevnad, så att bolaget vid tiden då övervakningen upphör har ett förstklassigt program för etik och compliance.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjepart inte följer antikorruptionslagstiftning, regleringar eller Ericssons relaterade policyer och direktiv.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

183

Informationssäkerhet och användarintegritet

Informationssäkerhet och användarintegritet är viktiga frågor för teknikföretag. Förändring av lagar och regler samt uppmärksamheten bland beslutsfattare ökar, vilket gör att Ericsson alltid måste prioritera dessa frågor. Ericsson har upprättat ramverk för säker utveckling, försäljning och leverans av pro­ dukter och tjänster inom bolaget samtidigt som man ständigt arbetar för att skydda medarbetardata. Ericssons affärsetiska kod innehåller formuleringar om hur människor påverkas av informations säkerhet och data­ skydd. Informationssäkerhet och skydd av personuppgifter fokuserar i första hand på att upprätthålla konfidentialiteten, riktigheten och tillgängligheten för informationen, utan att hindra verksamheten. Värdet på informa­ tion har ökat, liksom hotaktörers förmågor, varför informationssäkerhet och användarin­ tegritet har blivit frågor av nationell betydelse globalt och en viktig faktor att ta hänsyn till inom informations­ och kommunikations­ teknik (IKT).

Ericssons infrastruktur, produkter, verk­ samhet och medarbetare utsätts, precis som andra företag världen över, för cyber attacker, vilket gör att bolaget måste investera i mot­ åtgärder i hela organisationen och i dess leverantörskedja. Attackerna fortsätter att öka och det finns inga garantier för att befint­ liga skyddsåtgärder kan förhindra negativ påverkan på Ericssons affärer, verksamhet, ekonomi, anseende och varumärke.

Styrning, policyer och direktiv

Informationssäkerhet och användarintegritet styrs genom Ericssons Group Information och IT Security Board och Security Management Board. Styrgruppen för produkt­ och teknik­ säkerhet tar upp produkt­ och portföljrelate­ rade säkerhetsfrågor. Styrelsens kommitté för Audit and Compliance får regelbundna uppdateringar om cybersäkerhet.

Incidenter rapporteras genom Ericssons Security Incident Management System och vidarebefordras till lämplig funktion för han­ tering. Ericsson har ett etablerat ramverk för säkerhet och användarintegritet för att säkerställa att dessa frågor beaktas genom hela produktlivscykeln.

Policyer och direktiv fastställer kraven på Ericsson. Ericssons ramverk för produkt­ säkerhet innehåller ett obligatoriskt regle­ ringsområde specifikt för säkerhet och användarintegritet, som gäller för samtliga produkter. Ett koncerndirektiv styr Ericssons

krishanteringsarbete, och en krisorganisation på koncernnivå finns etablerad för att hantera större kriser. Ericssons ledningssystem för informationssäkerhet är globalt certifierat enligt ISO/IEC 27001.

Alla medarbetare måste genomgå särskild utbildning i säkerhet och integritet, och en mer djupgående utbildning finns för att bygga upp en Ericsson­specifik säkerhetskompetens.

Riskhantering och möjligheter

Ericssons produkter, infrastruktur och tjäns­ ter hanterar personuppgifter för personal, kunder och kunders kunder. Karaktären i Ericssons verksamhet samt datan som bolagets produkter överför, gör att bolaget måste ligga i framkant vad gäller dataskydd. Eftersom hotaktörer riktar in sig på Ericssons ekonomiska data, kundinformation och per­ sonuppgifter, liksom företagets immateriella rättigheter, fokuserar bolaget på att leverera heltäckande och säkra tjänster, lösningar och produkter, samt att skydda kritiska tillgångar i en snabbt föränderlig miljö.

Ericsson har antagit en riskbaserad metod för investeringar i cybersäkerhet och använ­ darintegritet. Den potentiella påverkan på mänskliga rättigheter och på bolagets rykte, avseende förtroende från intressenterna, vägs mot kostnaden för att implementera verktyg, processer och teknik för att säkerställa att Ericsson kan skydda sina kunder och data.

Säkra telekommunikationsnät och ­tjänster utgör en bas för kritisk nationell infrastruktur (CNI) för nationell säkerhet och samordning vid nödsituationer, sjukvård, utbildning och finanstjänster. Säkra nät leder till kortare och färre avbrottstider samt färre oplanerade underhåll. Detta i sin tur stärker förtroendet för infrastrukturen.

Fokusområden för säkerhet och användarintegritet

==> picture [169 x 126] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Säkra produkter och tjänster
Användarintegritet och inbyggt dataskydd
Incidenthantering och hotanalys
Säker infrastruktur och Ansvarsfull hantering
säkra processer av personuppgifter
Styrning och ledning av säkerhet och
användarintegritet
----- End of picture text -----

Ericssons ramverk för säkerhet och användarintegritet är designade för att säkerställa att dess produkter och tjänster är mer motståndskraftiga mot angrepp och minska risken för att de drabbas av oförut­ sedda konsekvenser.

Informationssäkerhet och användar­ integritet skapar möjligheter för marknads­ differentiering. Åtgärder som att bygga in säkerhet och användarintegritet i Ericssons egna arbetssätt och att fortlöpande skydda såväl egna som kundernas data är viktiga för att kunna upprätthålla ett starkt varumärke och fortsätta verka som en betrodd partner på området.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjeparter inte följer informationssäkerhet och användarintegritet, lagar, regleringar eller Ericssons relaterade policyer och direktiv.

• Hotaktörer riktar in sig på Ericssons nät­ verk, ekonomiska data, kundinformation och personuppgifter, liksom företagets immateriella rättigheter.

• Strängare eller nya krav på informa­ tionssäkerhet och användarintegritet från intressenter eller lagstiftare kan påverka Ericssons verskamhet.

Ericssons förmågor

• Product Security Incident Response Team (PSIRT)

• Ericsson IT Incident Response Team (ERICERT)

• Säkerhetsverksamhet och digitalt forensicslabb

• Ericssons nätsäkerhet

• Globala och nationella dataskyddsombud

• Nätverk av rådgivare inom användarintegritet

Ericsson Årsredovisning 2019

184 Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

Mångfald och inkludering

Ericsson anser att inkluderande team med mångfald är strategiskt viktigt för verksam­ heten eftersom det främjar goda prestationer och affärsresultat. Medarbetare med en mångfald av bakgrunder, perspektiv och erfarenheter främjar innovation och gör verksamheten mer robust.

Policyer och direktiv

Ericsson erbjuder lika möjligheter till anställ­ ning, utveckling, ersättning och alla andra medarbetarrelaterade processer och arbets­ sätt utan diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, könsidentitet, sexuell läggning, civilstånd, graviditet, föräldraskap, religion, politiska åsikter, nationalitet, etnisk bakgrund, socialt ursprung, social status, tillhörighet till ursprungsbefolkning, funktionshinder, ålder eller fackligt medlemskap.

Bolaget strävar efter att skapa en inklu­ derande arbetsmiljö som främjar mångfald. Fokus ligger på att uppnå balans mellan kön, generationer och nationaliteter genom att skapa en inkluderande kultur.

Bland Ericssons medarbetare finns cirka 166 nationaliteter representerade, och 25 % av alla medarbetare är kvinnor och 75 % män.

Styrning och ledning

Koncernfunktionen People ansvarar för att skapa och driva den globala strategin för mångfald och inkludering samt för att utveckla medarbetarrelaterade policyer och initiativ som är relevanta för Ericssons globala verksamhet liksom för specifika marknader. Ansvaret för implementeringen vilar på de lokala organisationerna. Arbetssättet baseras

på systematiska analyser och medvetenhet som följsuppföljningar av att globala och lokala initiativ.

Bolaget har ett mål att öka andelen kvinnor på alla nivåer till 30 %. 2019 utgjorde kvinnor 25 % av det totala antalet medarbetare res­ pektive 32 % av Ericssons högre chefer[1)] . Även om bolaget har uppnått målet bland högre chefer, fortsätter arbetet med att uppnå målet om antalet kvinnor inom bolaget som helhet. För att öka tillgängligheten för kvinn­ liga kandidater, fortsätter Ericsson att granska bolagets platsannonser för att säkerställa att ett könsneutralt språk används. Ericsson deltar också i olika initiativ som exempelvis Girls in ICT, för att uppmuntra kvinnor att välja en utbildning inom STEM (Science, Technology, Engineering, and Mathematics). I åldersspannet upp till 35 år, som utgör 38 % av alla anställda, är över 28 % kvinnor.

Några mångfaldsindikatorer för 2019:

• Att engagera nästa generation av bolagets ledare tidigt är avgörande för att skapa en välbalanserad ledning inför framtiden, både i termer av ålder och kön. Bland del­ tagarna i Ericssons Early Career­program 2019 var 38 % kvinnor.

• Inom Ericssons globala program för ledar­ skapsutveckling var andelen kvinnliga deltagare 24 %.

• Av de totalt cirka 166 nationaliteter som

• är representerade inom bolaget finns cirka 110 på chefsnivå. Bland deltagarna i bolagets program för ledarskapsutveckling var 107 av dessa nationaliteter represen­ terade.

Utöver fokuset på rekrytering och ledar­ skapsutveckling har bolaget fortsatt arbetet med personalresursgrupper. Lokala Ericsson­ volontärer leder grupperna som skapats runt ett gemensamt mål, i syfte att vidareutveckla arbetet med mångfald och inkludering. Grupperna stödjer och främjar en arbetsmiljö som präglas av mångfald och bidrar till organisationen med sina unika perspektiv och kännedom om lokala förhållanden.

Under 2019 arbetade bolaget med globala aktiviteter i samband med den internationella kvinnodagen, Global Diversity Month, den internationella mansdagen samt Girls in ICT.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Begränsat antal tillgängliga kvinnliga kandidater inom STEM (Science, Tech­ nology, Engineering, Mathematics).

• Ojämlikhet i vissa länder kan påverka könsfördelningen.

1) Anställd personal som rapporterar till koncernledningen.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

185

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Ericsson har ett inkluderande och riskbaserat förhållningssätt vad gäller hälsa och säker­ het samt välmående på arbetsplatsen som innefattar medarbetare, leverantörer och allmänhet som kan påverkas av bolagets verksamhet.

Ericsson är medvetet om att krav gällande hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (OHS) är en grundläggande aspekt av dess verk­ samhet i hela världen och driver en proaktiv agenda som går längre än regelefterlevnad, internationella standarder och relaterade krav från kunder.

Styrning, policyer och direktiv

Bolaget anser att incidenter går att förhindra och strävar efter att skapa en säker och hälso­ sam arbetsmiljö för sina medarbetare så att målet om noll incidenter kan uppnås. Därför fokuserar Ericsson på att skapa en positiv säkerhetskultur som bygger på medvetenhet, förebyggande och omsorgsprinciper, enligt definitionen i Ericssons policy för OHS som är tillgänglig på bolagets webbplats.

Ericsson har två koncernforum för styrning av frågor rörande OHS. Global OHS Board, driver genomförandet av strategier och program inom verksamheten och leds av en medlem i Ericssons koncernledning. Det andra är Major Incident Review Board som granskar resultat och allvarliga incidenter inom OHS varje månad. 2019 omstrukturerades dessa två forum för att stärka fokuseringen och omfördela ansvarsområden och prioriteringar för att öka effektiviteten.

Riskhantering

I Ericssons ramverk Enterprise Risks Mana­ gement (ERM), se sidan 153–155, finns OHS med som en av de dimensioner som används för riskanalys inom bolaget.

Framförande av fordon, klättring och arbete på hög höjd samt arbete med elektri­ citet står fortsatt för merparten av dödsfallen och de allvarliga incidenterna under 2019.

Ericssons forsatte sina ansträngningar kring nolltoleransregler för säkerhet, leveran­ törens konsekvenshanteringsprocess och den obligatoriska kursen om OHS.

Dessutom, 2019 introducerades initiativ där innovativ teknik används för att mildra säkerhetsrisker, som Remote Site Assurance (RSA). RSA skapar ett gränssnitt med fält­ tekniker i realtid och är designad för att säkerställa att säkerhets­, kvalitets­ och miljöaspekter hanteras innan arbetet påbör­ jas samt att efterlevnaden upprätthålls och skador förebyggs.

Incidentrapportering

Under 2019 har antalet rapporterade dödsfall minskat med omkring 21 % jämfört med 2018. En minskning av antalet dödsfall återspeglar effekten av de förbättringar inom OHS som Ericsson och dess leverantörer har åstadkommit under 2018 och 2019. Även om inga medarbetare på Ericsson var inblandade i dödsolyckor under 2019, inträffade 11 döds­ fall i leverantörskedjan. Antalet allvarliga incidenter ökade med cirka 33 % jämfört med 2018 på grund av en ökad medvetenhet om rapportering av incidenter. Allvarliga inciden­ ter definieras som incidenter som leder till mer än tre förlorade arbetsdagar. Ericsson har satt ett nytt mål för att minska antalet allvarliga incidenter med minst 30 % till 2022, vilket kommer att ingå i berörda enheters mål.

Bolaget är medvetet om behovet av att fortsätta att förstärka arbetet med att minska antalet incidenter och dödsfall relaterade till OHS. För att kunna uppnå detta omkon­ struerade Ericsson sina två koncernforum för styrning av frågor rörande OHS: Global OHS Board och Major Incident Review Board, för att stärka fokuseringen och omfördela ansvarsområden och prioriteringar för att öka effektiviteten.

Ericsson uppmanar sina egna medar­ betare och anställda hos leverantörer att rapportera incidenter kring OHS öppet genom Global Incident Reporting Tool.

Förstärkta insatser under 2019

För att ytterligare stärka bolagets insatser lanserades ramverket Ericsson Care Frame­ work under 2019 med ett nytt, genom gripande arbetssätt för hälsa, säkerhet och välmående på arbetsplatsen, där fysisk, mental och

psykosocial hälsa ingår. Programmet för att implementera Ericsson Care Frame work stöds av ett förnyat fokus på förbättrat ledarskap och kultur vad gäller OHS. Ericsson Care Framework innefattar bolagets vision för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen: ”Säker­ het – för alla, överallt, varje dag”. Ramverket innehåller vägledande principer och standar­ diserade globala arbetssätt.

Bolaget höll sin andra Säkerhetsdag, ett årligt evenemang för att uppmärksamma Ericssons åtagande att bedriva sin verksam­ het på ett säkert och ansvarstagande sätt. Bolaget stod värd för aktiviteter inom hela verksamheten världen över där såväl med­ arbetare som kunder och leverantörer deltog.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Underlåtelse att uppfylla legala krav och krav från intressenter.

• Bristande efterlevnad av Ericssons arbetsmiljökrav i leverantörskedjan.

Nolltoleransregler för säkerhet

==> picture [153 x 169] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Använd alltid säkerhetsbälte
Under körning, använd inte
din telefon och håll hastigheten
Använd rätt livräddande personlig
skyddsutrustning (PPE) när så krävs
Ingen alkohol eller droger
under arbete eller körning
Skydda dig själv från
att falla från höjder
Gå inte i områden med
risk för fallande föremål
Säkra energiisolering
innan du börjar arbeta
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

186 Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

Ansvarstagande i leverantörskedjan

Hanteringen av sociala och etiska effekter, miljöpåverkan och mänskliga rättigheter i Ericssons leverantörsbas är en del av helhets­ synen på värdekedjan. Ansvarstagande i leverantörskedjan är också viktigt för Ericsson och intressenterna eftersom kraven från lagar, regler och samhällets förväntningar i de här frågorna ökar globalt. Som följd av detta stärker Ericsson sitt fokus på samarbetet med leverantörerna för att åstadkomma kontinuerliga förbättringar i enlighet med bolagets strategi för ansvarsfullt företagande (sidan 174).

Uppförandekod för affärspartners

Under 2019 publicerade Ericsson en revide­ rad uppförandekod (sidan 176) för bolagets affärspartners, inklusive leverantörer. Upp­ förandekoden för affärspartners utgör grunden för Ericssons program för ansvars tagande i leverantörskedjan och omfattar fyra huvud­ områden: affärsetik och antikorruption,

Resultat för reviderade leverantörer

==> picture [106 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

8 %
18 %
2019
revisioner 74 %
Överensstämmelse
Varning
Kritisk
----- End of picture text -----

mänskliga rättigheter och rättvisa arbets­ villkor, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt miljöledning. Om en leverantör inte följer reglerna i Ericssons uppförandekod kan leverantörsavtalet komma att sägas upp.

Ericsson erbjuder också kostnadsfri onlineutbildning till leverantörer som täcker Ericssons uppförandekod, antikorruption, hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt konfliktmineraler, för att hjälpa alla affärs­ partners att uppfylla Ericssons krav.

Revisioner och compliance

Ericsson anlitar en utomstående tredjeparts­ granskare för att utvärdera bolagets leveran­ törers efterlevnad av kraven i uppförande­ koden. 2019 genomfördes 160 revisioner hos leverantörer i över 50 länder.

Revisionsprogrammet för ansvarstagande i leverantörskedjan fokuserar på de leveran­ törer som står för 90 % av Ericssons största leverantörs utgifter. Det motsvarar omkring 3 000 leve rantörer och bland dessa väljer bolaget ut ett antal kandidater för revision. Urvalet görs i linje med Ericssons leverantörs­ strategi och baseras på följande kriterier: geografisk plats, vilken typ av tjänst eller produkt som levereras och hur lång tid det gått sedan den senaste revisionen. Under 2019 utvärderades 98 % av Ericssons leve­ rantörer på detta sätt.

Ericsson betraktar varje revision som en förbättringsmöjlighet och leverantörerna förväntas åtgärda alla eventuella upptäckter som görs. De flesta större avvikelser och

förbättringsområden som identifierades under revisioner mot uppförandekoden under 2019 rörde arbetstider, löner och förmåner och de flesta mindre avvikelser fanns inom områdena hälsa och säkerhet på arbets­ platsen samt faror. Se grafen per revisions­ område nedan.

Dessutom genomför Ericssons intern­ revisioner leverantörsrevisioner av avtals­ efterlevnad, vilket är en mer omfattande revision än de revisioner som görs mot uppfö­ randekoden. De innefattar dels områden från uppförande koden, dels andra områden som rör leverantörsavtal, till exempel efterlevnad av handels regler, säkerställande av affärs­ kontinuitet och säkerhet. Under 2019 genom­ fördes 34 revisioner av avtalsefterlevnad.

Affärsetik och antikorruption

Ericsson använder ett automatiskt gransk­ ningsverktyg för antikorruption som hjälper bolaget att upptäcka potentiella etiska risker som rör leverantörer. Dessa granskningar genomförs varje vecka. Granskningen utgår från områden som lagar och regler, finansiella frågor, miljöfrågor, sociala frågor, arbetsvillkor, negativ medieuppmärksamhet, olika observationslistor inklusive politiskt utsatta personer samt sanktionslistor och statligt ägande. Varningar övervakas och ses över i kontrollprocessen och leverantörer med bristande efterlevnad hanteras i enlighet med koncernens inköpsdirektiv. Mer informa­ tion om bolagets arbete mot korruption finns på sidan 182.

Resultat för reviderade leverantörer efter uppföljning, per revisionsområde, %

==> picture [531 x 160] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Antikorruption
Resultat för reviderade leverantörer
Miljöledning
efter uppföljning
Kommunikation av krav till underleverantörer
Kemikaliehantering
11 % 6 %
System för incidenthantering, förebyggande och korrigerande åtgärder
Förebyggande av olyckor och incidenter
Hälsa- och säkerhetsstandarder och faror
83 %
2019 Hantering av kompetensfrågor
uppföljningar Minderårig arbetskraft, tvångsarbete samt modernt slaveri
Arbetstider, löner och förmåner
Ledningsdialog, diskriminering
Anställningsavtal, föreningsfrihet
Överensstämmelse 0 20 40 60 80 100
Varning
Kritisk Överensstämmelse Varning Kritisk
----- End of picture text -----

Resultat för reviderade leverantörer efter uppföljning

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

187

Mänskliga rättigheter och rättvisa arbetsvillkor

Fokus på mänskliga rättigheter ökar såväl i form av lagstiftning som av förväntningar och krav från intressenter. De frågor som är mest aktuella för Ericsson på det här området är frågor kring rättvisa arbetsvillkor. De största risker som identifierats gäller hälsa och säker­ het på arbetsplatsen, framför allt i relation till installationer och underhållsarbeten, arbetstider och ersättning, tvångsarbete, migrantarbetares rättigheter samt risker som rör råvaruinköp.

Ett av fokusområdena under 2019 var modernt slaveri. Ericssons leverantörer i hög­ riskländer har kartlagts och kontakter har tagits med nyckelleverantörer för att nå bortom det första ledet. Dessutom har inköpsmedar­ betare utbildats om hur man upptäcker och förebygger modernt slaveri. Mer information om bolagets arbete mot modernt slaveri finns i ”Ericsson Modern Slavery and Human Traf­ ficking Statement” på Ericssons webbplats.

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Företagets konsekvenshanteringsprogram för hälsa och säkerhet (OHS) på arbets­ platsen syftar till att stärka efterlevnaden och förbättra säkerhetsstandarder samt att uppmuntra till och underlätta rapportering av bristande efterlevnad. Programmet tillämpas för leverantörer av anläggningsservice, och under 2019 rörde de vanligaste rapporterna klättring, användning av personlig skyddsut­ rustning och bristande säkerhetskompetens. Under 2019 utökades programmet till att även tillämpas för logistikleverantörer, eftersom framförande av fordon ses som

en högriskaktivitet. Mer information om hur Ericsson arbetar med OHS finns på sidan 185.

Miljöledning

Leverantörernas koldioxidavtryck och avfalls­ generering är väsentliga miljöaspekter i leve­ rantörsskedjan. Minskningen av koldioxid­ avtryck i Ericssons leverantörskedja är ett prioriterat miljöområde för bolaget. Ericsson kräver att alla leverantörer ska planera för införandet av program och mål för att minska sina klimatutsläpp i linje med Parisavtalet för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C målet. År 2025 ska Ericssons leveran­ törer som står för 90 % av koldioxidutsläppen i bolagets leverantörsskedja ha åtagit sig att sträva mot 1,5°C målet. Mer information om bolagets arbete med miljömässig hållbarhet finns på sidorna 189–193.

Due diligence för råvaruinköp

Ericssons angreppssätt vad gäller inköp av mineraler och metaller följer OECD:s riktlinjer för due diligence för ansvarsfulla leverantörs­ kedjor för mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden (OECD­rikt­ linjerna). Hanteringen av konfliktmineraler, tenn, tantal, volfram och guld (3TG) är en allt viktigare fråga för Ericsson och branschen.

Under 2019 har Ericsson informerat sina leverantörer om att bolaget överväger att utöka den geografiska omfattningen och därmed kommer att behöva mer information från leverantörerna. Ericsson undersöker också olika lösningar och tekniker för att öka spårbarheten för material och mineraler i leverantörskedjan.

Ofta finns det flera nivåer av leverantörer mellan Ericsson och smältverk eller mineral­ förädlare – och ännu fler när mineral spåras ända tillbaka till gruvan. Bolaget har därför i normala fall inte direkta inköpsrelationer med gruvor, smältverk eller mineralförädlare. Under 2019 fortsatte Ericsson sitt arbete med att öka insynen och arbetade vidare med due diligence rörande inköp av elektroniska och elektromekaniska komponenter som inne­ håller 3TG.

Bolaget är medlem i Responsible Mineral Initiative och stödjer systemet för certifiering av smältverk och förädlare, det så kallade Responsible Minerals Assurance Process (RMAP).

Bolagets Conflict Minerals Reports, som utarbetats enligt USA:s Dodd­Frank Act, finns på Ericssons webbplats.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Att personalen eller tredjepart inte följer Ericssons uppförandekod för affärspartners.

• Förändrade eller nya myndighetskrav kan inverka negativt på rapportering av ursprung, samt inköpsprocesserna, tillgången och priserna för material som används för tillverkning av produkter.

• Oförmåga att i tillräckligt stor utsträckning kontrollera ursprunget för konfliktmineraler i Ericssons produkter genom due diligence­processerna.

Smältverk och förädlare som följer Responsible Minerals Assurance Process (RMAP)[1)]

	Smältverk som
	bedöms i	Smältverk	Smältverk som
3TG	leverantörskedjan	som följer RMAP	följer RMAP(%)
Tenn	79	77	97 %
Tantal	40	40	100 %
Volfram	43	43	100 %
Guld	111	106	95 %
Totalt antal smältverk	273	266	97 %

1) Baserat på leverantörers svar 26 januari 2020.

Ericsson Årsredovisning 2019

188 Hållbarhet – Ansvarsfullt företagande

Radiovågor och hälsa

I alla mobilnät, inklusive den femte genera­ tionen (5G), kommunicerar anslutna enheter med basstationer med hjälp av radiofrekventa elektromagnetiska fält (EMF), även kallade radiovågor. Sedan mobiltelefonin började användas på 1990­talet har det funnits en viss oro bland allmänheten för att radiovågor från mobiltelefoner och basstationer kan ha negativa effekter för hälsan. Expertgrupper och hälsomyndigheter, däribland Världshäl­ soorganisationen (WHO, faktablad 193 och 304), har granskat tillgängliga vetenskapliga studier och har dragit slutsatsen att den sam­ manvägda bevisningen inte visar på några hälsoeffekter på grund av exponering för radiovågor från mobiltelefoner eller radio­ basstationer som uppfyller internationella gränsvärden.

De flesta nationella myndigheter har anta­ git internationella vetenskapligt baserade gränsvärden för exponering för radiovågor. Dessa gränsvärden har fastställts av Interna­ tional Commission on Non­Ionizing Radiation Protection (ICNIRP) och är satta med breda marginaler för att skydda mot fastställda negativa effekter på hälsan. Baserat på den senaste tillgängliga forskningen, slutförde ICNIRP 2019 en reviderading av sina riktlinjer vilka kommer att publiceras i början av 2020. De nya gränsvärdena som presenterades av ICNRP är till stor del oförändrade, vilket bekräftar de gränsvärden som dagens utrust­ ning för mobilkommunikation uppfyller.

Styrning, policyer och direktiv

Ericsson Research, bolagets forskningsorga­ nisation inom koncernfunktionen Technology, ansvarar för det här området. I enlighet med Ericssons policy om elektromagnetiska fält och hälsa testas Ericssons radioprodukter i Ericsson Researchs EMF­laboratorium för att fastställa att de följer relevanta regulativa krav och standarder för elektromagnetiska fält innan de levereras till marknaden. EMF­laboratoriet följer den internationella standarden ISO/IEC 17025 som fastställer allmänna kompetenskrav för prov­ och kalib­ reringslaboratorier, och det är ackredi terat av den svenska ackrediteringsmyndigheten SWEDAC.

För att upprätthålla integritet och förtro­ ende för testerna och resultaten är EMF­labo­ ratoriet oberoende av andra delar av bolaget och chefen för EMF­laboratoriet rapporterar direkt till chefen för Ericsson Research. Detta

uppfyller kraven på opartiskhet och obero­ ende i ISO/IEC 17025.

Bolaget tillhandahåller även information om radiovågor och hälsa till kunder, allmän­ heten och andra intressenter, och stödjer forskning som bidrar till ökade kunskaper inom detta område.

Riskhantering

Exponeringsnivåer för elektromagnetiska fält från basstationer på platser där människor normalt uppehåller sig är typiskt mindre än en procent av de internationella gränsvärdena, eftersom radiovågornas intensitet minskar snabbt med avståndet från antennen. Bas­ stationers antenner installeras så att obehö­ riga inte har tillträde till områden där gräns­ värden för EMF­exponering kan uppnås.

Säkerheten för Ericssons medarbetare, kunder och leverantörer vid testning, instal­ lation och underhåll av radioprodukterna är viktig för bolaget. Ericsson tillhandahåller information om säkerhetsavstånd och annan EMF­information relaterad till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen med sina bas­ stationsprodukter.

Det finns också en intern standard som beskriver minimikraven för arbete i områden där exponering för EMF kan inträffa under arbete som utförs å Ericssons vägnar för att säkerställa att hälso­ och säkerhetsaspekter hanteras korrekt.

Årets resultat i korthet

Sedan 1996 har Ericsson deltagit i finansie­ ringen av över 100 oberoende studier om elektromagnetiska fält och hälsa, i första hand genom Mobile and Wireless Forum (MWF). För att garantera vetenskapligt oberoende har brandväggar funnits mellan

5G, elektromagnetiska fält och hälsa

5G-frekvensband och band över 6 GHz omfattas av gällande EMFsäkerhetsstandarder och gränsvärden Även med 5G kommer EMF-expo neringen att vara låg jämfört med internationella EMF-gränsvärden

branschsponsorerna och forskarna, och alla resultat har offentliggjorts genom publicering i offentligt tillgänglig vetenskaplig litteratur. En sammanfattning av den forskning om EMF och hälsa som har finansierats av MWF sedan 1998 finns på bolagets webbplats.

Ericsson utvecklar produkter och lösningar för 5G­nät för mobil kommunikation och designar och provar 5G­produkterna så att de uppfyller fastställda gränsvärden för expone­ ring för radiovågor. Under 2019 lanserades en unik mjukvarufunktion för 5G­produkter som hjälper kunder att kontrollera att uteffek­ ten ligger inom gränser för efterlevnad av tillämpliga EMF­regelverk. Ericsson deltar också aktivt i utvecklingen av internationella tekniska standarder för provning och installa­ tion av 5G­produkter för att säkerställa att det inte föreligger några EMF­relaterade hälso­ effekter för allmänheten och personalen.

Ericsson Research har bidragit till rappor­ ten IEC TR 62669 från International Electro­ technical Commission som publicerades 2019 och ger riktlinjer för bedömning av efterlevnad av EMF­gränsvärden för 5G­basstations­ produkter och ­anläggningar.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Upplevda hälsorisker med koppling till elektromagnetiska fält kan leda till ökade myndighetskrav och orsaka förseningar i utbyggnad av infrastruktur.

• Upplevda risker eller nya vetenskapliga rön om skadliga hälsoeffekter av mobil­ telefoner och mobiltelefonutrustning kan påverka bolaget negativt genom mins­ kad försäljning eller rättsliga processer

5G-enheter och basstationer måste uppfylla samma EMF-säkerhetskrav som befintlig utrustning

Världshälsoorganisationen och andra hälsomyndigheter har visat att inga hälsoeffekter har kunnat konstateras i samband med exponering för radiovågor från mobilkommunikation

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Miljömässig hållbarhet

189

Miljömässig hållbarhet

Under de senaste åren har omvärldens förväntningar på utvecklingen av hållbar­ hetsarbetet inom företag stärkts, där klimat­ förändringarna är den mest brådskande globala utmaningen. Eftersom alla miljö­ frågor hänger ihop måste de från företagens sida alltid hanteras ur ett helhetsperspektiv.

En proaktiv hantering av frågor rörande klimatåtgärder och miljö är en central beståndsdel i Ericssons hållbarhetsstrategi. Bolaget fokuserar på ett cirkulärt förhåll­ ningssätt där produkternas energieffektivitet, hållbar råvaruanvändning, återanvändning och återvinning är viktiga områden.

Ericsson gav sitt stöd till Parisavtalet 2016 och under 2017 anslöt sig bolaget till SBT Initiative (Science Based Targets, veten­ skapsbaserade mål). Ericsson var bland de första företagen som åtog sig att sträva mot 1,5°C målet och bolaget har formulerat mål som har godkänts av SBT Initiative. Ericssons

Ericssons förhållningssätt till cirkulär ekonomi

==> picture [129 x 129] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Material Tillgång
An-
Design vänd-
ning
Åter-
användning/
Återvinning
Återtagning
----- End of picture text -----

arbete med miljömässig hållbarhet är indelat i fyra områden:

• Minska utsläppen från bolagets egen verksamhet.

• Förbättra energiprestandan hos Ericssons produkter och lösningar.

• Implementera ett cirkulärt ekonomi perspektiv inom produktdesign och materialanvändning.

• Visa på vilka sätt Ericssons verksamhet och produkter kan bidra till minskade utsläpp inom andra branscher och samhället i stort.

2019 inrättade Ericsson ett bolagsomfat­ tande program för cirkulär ekonomi och hållbarhet som styrs av företagets koncern­ ledning. Syftet med programmet är att driva arbetet med cirkularitet och hållbarhet så att dessa aspekter integreras helt i bolagets produkter och tjänster. Programmet är tvär funktionellt för alla affärsområden och består av sex arbetsflöden: produkters energi­ prestanda, klimatåtgärder, cirkulär verksam­ het, material och ämnen, ansvarstagande i leverantörskedjan samt en tvärfunktionell grupp med fokus på standardisering och lagstiftning. Programmet förväntas bli ett viktigt verktyg för att uppnå Ericssons syfte om att möjliggöra en intelligent, hållbar och uppkopplad värld, och för att uppnå de veten­ skapsbaserade målen inom den egna verk­ samheten och produkters energiprestanda (se sidorna 190 och 191).

Ericssons koldioxidavtryck

Miljöpåverkan av Ericssons produkter och verksamhet beräknas utifrån livscykelanaly­ ser. Under 2019 visade Ericssons forskning att energiförbrukningen under användnings­ fasen för de produkter som säljs av Ericsson fortsätter att vara en starkt bidragande orsak till bolagets koldioxidavtryck. Totalt sett står detta för mer än 81 % av det totala koldioxid­ utsläppet.

Ericssons livscykelanalyser – koldioxidavtryck 2019

==> picture [155 x 169] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Miljoner ton CO2e
35 ˜ [33]
30
25
20
15
10
5 ˜ [3] ˜ [5]
0,49
0
˜ [–0,4]
-5
Aktiviteter under 2019 Framtida användning av produkter
Leverantörskedjan levererade under 2019
Ericssons egen Operatörsaktiviteter
verksamhet Produkter i drift (hela livstiden)
Hantering av uttjänta produkter
~ [ Cirka]
----- End of picture text -----

==> picture [531 x 217] intentionally omitted <==

Ericsson Årsredovisning 2019

190 Hållbarhet – Miljömässig hållbarhet

Globala klimatåtgärder

Åtgärder för att motverka klimatföränd­ ringarna behövs över hela världen. Därför deltar Ericsson i flera partnersamarbeten för att gemensamt nå den ambitionsnivå och åtgärdstakt som krävs för att uppnå 1,5°C målet enligt IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change). Ericsson har i över 20 år bedrivit forskning om hur informations­ och kommunikationsteknikbranschen (IKT) påver­ kar miljö och samhälle. Bolaget samarbetar med universitet och företag, och forskningsre­ sultaten publiceras i form av expertgranskade artiklar i vetenskapliga tidskrifter, rapporter och konferenspresentationer. Dessutom har Ericsson forskat om hur bolagets produkter kan spridas i samhället genom partnersam­ arbeten för att ytterligare minska de globala utsläppen av växthusgaser.

Klimatåtgärder är ett av sex arbetsgrup­ per inom programmet för cirkulär ekonomi och hållbarhet som etablerades under 2019. Arbetet har utformats för att skapa en systematisk koppling till Ericssons interna arbete med att kontinuerligt definiera och genomföra sina långsiktiga klimatmål samt förbättra bolagets redovisning om den egna verksamheten, se sidan 191.

Klimatarbetet mot 1,5 °C målet

Parisavtalet, som Ericsson gav sitt stöd till 2016, tillsammans med vetenskapliga rap­ porter från IPCC, fastställer att ytterligare åtgärder behövs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C över förindustri­ ella nivåer. Baserat på detta, formulerade Ericsson redan 2017 vetenskapsbaserade mål för utsläppsminskningar enligt åtgärdsplanen

för 1,5°C målet, inom ramen för Science Based Targets Initiative (SBTi).

För att visa ytterligare engagemang sig­ nerade Ericssons VD och koncernschef under 2019 FN:s Global Compact­kampanj ”Busi­ ness Ambition for 1,5°C – Our Only Future”.

2019 bidrog Ericsson också aktivt till SBT Initiative och till utvecklingen av en hand­ lingsplan för 1,5°C målet för IKT­branschen, som skulle hjälpa IKT­företag att formulera ett 1,5°C mål och stödja en snabb minskning av koldioxidutsläppen inom branschen. Detta görs i ett samarbete mellan Internationella teleunionen (ITU), Global System Mobile Association (GSMA) och Global Enabling Sustainability Initiative (GeSI).

Enligt forskning som bedrivits av Ericsson och Telia Company är IKT­branschen världens största köpare av förnybar energi. Eftersom större delen av branschens livscykelavtryck är kopplat till energianvändning är alltså över­ gången till förnybara energikällor avgörande för att branschens koldioxidavtryck ska kunna fortsätta minska.

Exponential Roadmap

Under 2019 presenterades den andra Exponential Roadmap­rapporten i samband med FN:s klimattoppmöte. Rapporten har utvecklats i ett samarbete mellan Ericsson och ledande organisationer. I denna rapport identifieras 36 befintliga lösningar från olika branscher som kan skalas upp globalt för att halvera de globala utsläppen av växthus­ gaser fram till 2030. För att möjliggöra detta iden tifieras vidare fyra områden som behöver användas som hävstänger för denna

upp skalning samt nödvändiga åtgärder och strategier för varje område: policy, klimat­ ledarskap och ­rörelser, finansering samt exponentiell teknik. I rapporten kons tateras också att IKT­lösningar kan bidra till direkta minskningar av koldioxidutsläpp med upp till 15 % inom andra sektorer till 2030, och indirekta utsläppsminskningar med ytterli­ gare 35 % genom påverkan på konsument­ och affärsbeslut samt systemomvandlingar.

1.5 Business playbook

Som en spin off från Exponential Roadmap initiativet stöttade Ericsson också utveck­ lingen av den första 1,5°C Business playbook för exponentiella klimatåtgärder. Boken ger ett ramverk för hur företag och organisationer av olika storlekar fullt ut kan integrera klimat­ åtgärder i sina affärsstrategier och slutligen nå nettonollutsläpp.

Koldioxidneutralt Ericsson 2030

Under 2019, gjorde Ericsson ytterligare åtaganden för klimatåtgärder genom att ta beslut om att vara koldioxidneutral i den egna verksamheten 2030. Utsläppen från Ericssons egen verksamhet inkluderar fordonsflottan (Scope 1) och energiförbrukning i fastighe­ terna (Scope 1 och 2). Definition av Scope enligt GHG­protokollet Corporate Standard.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Svårighet att bedöma framtida kon­ sekvenser av klimatförändringar och extremväder.

Klimatåtgärder med exponentiell effekt[1)]

==> picture [236 x 153] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

G­ton
50 Energi
40 Industri
30
Fastigheter
20
Transport
10 Mat
Naturbaserade källor
0
-10 Naturbaserade sänkor
-20
2020 2030 2040 2050
1) Figuren är utvecklad och publicerad av ”Exponential Roadmap” och ”1,5°C Business
Playbook” initativet. Den visar den exponentiella projektionen av både utsläppsminskningar
per sektor samt kolbindning för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C.
----- End of picture text -----

Ericssons egen verksamhet, koldioxidneutral mål[2)]

==> picture [237 x 157] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

K­ton
300
250
200
150
100
50
0
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030
Utfall Mål
2) Ericssons egen verksamhet inkluderar fordonsflottan (Scope 1) och energiförbrukning
i fastigheterna (S1 och S2).
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Miljömässig hållbarhet

191

Ericssons egen verksamhet

Inom Ericssons egen verksamhet rapporterar bolaget om koldioxidutsläpp[1)] från energi­ förbrukningen i egna lokaler, fordonsflottan, produkttransporter och affärsresor. Utsläppen redovisas i enlighet med GHG­protokollet (Greenhouse Gas Protocol). Att minska koldio­ xidutsläppen inom bolagets egen verksamhet har fortsatt hög prioritet och alla åtgärder för att minska utsläppen koordineras genom arbets­ gruppen för Klimatåtgärder inom Ericssons program för cirkulär ekonomi och hållbarhet.

Verksamhet och resultat

Bolagets vetenskapsbaserade mål (SBT) om att sänka utsläppen inom den egna verksam­ heten med 35 % fram till 2022 är i linje med det som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5°C, enligt SBT Initiative.

I absoluta tal uppnådde bolaget under 2019 en minskning på cirka 133 tusen ton koldioxidutsläpp jämfört med basnivån från 2016, vilket motsvarar en minskning om 24 %.

Energiförbrukning i egna lokaler

Sammanlagt minskade koldioxidutsläppen från 145 tusen ton 2018 till 135 tusen ton 2019, beräknat utifrån energiförbrukningen i egna lokaler inom Ericssons fastighetsportfölj (kontor, produktionsanläggningar, datacenter och provningslaboratorier), vilket motsvarar en minskning om cirka 7 % sedan 2018. Ericsson prioriterar att köpa förnybar energi till egna lokaler på de marknader där det är tillgängligt. Andelen förnybar energi uppgår till 58 % av den totala elanvändningen.

Under 2019 har den totala kvadratmeter­ ytan i fastighetsportföljen minskat med 12 % jämfört med 2018. Tillsammans med en minskad genomsnittlig personalstyrka har detta en direkt inverkan på energiförbruk­ ningen vilket minskar utsläppen inom den globala fastighetsportföljen.

Bolagets globala fastighetsförvaltare som nu hanterar den globala portföljen har överenskomna mål för att ytterligare minska energiförbrukningen inom kontors­ verksamheten.

Under 2019 presenterade Ericsson en plan för att öppna en smart fabrik i Lewisville i USA 2020. Fabriken planeras bli upp till 28 % mer energieffektiv än jämförbara fabriker i USA tack vare innovativ energibesparande teknik, till exempel värmeenergilagring och friktions­ fri kylning med magnetisk levitation. Målet är att fabriken som första Ericsson­fabrik ska bli LEED Gold­ och LEED Zero Carbon­ certifierad.

Fordonsflottan

Under 2019 fanns cirka över 6 600 bilar i Ericssons fordonsflotta. Koldioxidutsläppen relaterade till fordonsflottan för 2019 uppgick till 38 tusen ton, vilket utgör en minskning med 12 % jämfört med 2018. Ericssons mål är att fortsätta att minska utsläppen av koldioxid per kilometer genom att använda fordonen effektivare, till exempel genom införande av telematik och försök med alter­ nativa bränslen.

Produkttransporter

Under 2019 var koldioxidutsläppen från transporter av produkter 139 tusen ton, vilket var ungefär 76 tusen ton lägre än 2018. Denna betydande minskning beror på att flygfrakt använts i mindre utsträckning för komponenttransporter än under 2018 då denna var högre på grund av komponentbrist. Dessutom har ytterligare åtgärder vidtagits för att fortsätta att öka andelen yttransporter. Ericsson har fortsatt att implementera sitt transportadministrativa system (TMS) som syftar till att förbättra samordningen, kontrol­ len och planeringen av transporter för att minska kostnader och miljöpåverkan.

Affärsresor

Koldioxidutsläppen från affärsresor uppgick till 114 tusen ton under 2019, vilket innebär en ökning med 4 % från 2018.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Nya eller förändrade miljökrav från intressenter eller lagstiftare relaterade till Ericssons egen verksamhet.

• Avsaknad av skalbara hållbara lösningar i några regioner skulle kunna påverka strategin för Ericssons egen verksamhet och möjligheten att nå uppsatta mål på ett negativt sätt.

• 1) I den här rapporten används begreppet koldioxidutsläpp i stället för koldioxidekvivalenter. Begreppet koldioxidekvivalenter (CO2e) används som ett gemensamt mått på hur utsläppen från växthusgaser bidrar till global uppvärmning (Global Warming Potential), under en viss tidsperiod.

Ericssons egen verksamhet[2)] , mål för koldioxidavtryck

==> picture [369 x 143] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

K­ton
600 560
513
500 481
427
400 364
300
200
100
Basnivå
0
2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022
Energiförbrukning i egna lokaler samt fordonsflotta (S1) Energiförbrukning i egna lokaler (S2) Affärsresor samt produkttransporter (S3)
Mål för minskning av koldioxidavtryck från Ericssons egen verksamhet
----- End of picture text -----

• 2) Ericssons egen verksamhet inklusive energiförbrukning i egna lokaler (S1 och S2), fordonsflottan (S1), affärsresor (S3) och produkttransporter (exklusive pendling, S3).

Ericsson Årsredovisning 2019

192 Hållbarhet – Miljömässig hållbarhet

Energiprestanda inom nätdrift

Från vision till verklighet

Energianvändningen inom nätdrift är högt prioriterad för Ericsson och bolagets kunder. Förbättrade energiprestanda för Ericssons produkter och lösningar är en mycket viktig faktor för att sänka kundernas totala ägande­ kostnad och koldioxidutsläppen kopplade till nätdriften. Bolaget arbetar målmedvetet med att utveckla innovativa produkter och lös­ ningar som hjälper mobilbranschen att möta efterfrågan på datakapacitet i dag och i fram­ tiden och som samtidigt uppfyller kraven vad gäller energiförbrukning och klimatpåverkan.

Det finns farhågor i branschen om att 5G kommer att öka den totala energianvänd­ ningen i näten, eftersom varje tidigare lanse­ ring av en ny mobilnätgeneration har lett till högre energiförbrukning. För att motverka detta utvecklade bolaget redan 2016 en vision för att bryta den uppåtgående energi­ kurvan, med strukturerade åtgärder för att minska energiförbrukningen i mobilnäten.

Övergången till 5G medför en möjlighet att sänka energikostnaderna i befintliga nät genom att modernisera näten och ersätta äldre utrustning. Den senaste radionätsut­ rustningen möjliggör också att standarder kan samordnas på ett mer energieffektivt sätt och att vilolägen kan användas mer strategiskt. När sedan telekomoperatörerna utökar sina 5G­nät är det viktigt att rätt konfigurationer installeras för att möta kraven på nätkapaci­ tet med lägsta möjliga investering samtidigt som man håller nere energiförbrukningen.

Bolagets arbete med energi prestanda inom nätdrift (inklusive energieffektivitet och energiförbrukning) är en av arbetsgrupperna inom bolagets program för cirkulär ekonomi och hållbarhet i portföljen. I den här arbets­ gruppen samarbetar representanter från alla affärsområden liksom från andra relevanta delar av organisationen med de frågor som bedöms ha störst inverkan.

För att uppnå visionen om att bryta den uppåtgående energikurvan har Bolaget bland annat satt tre produktmål.

5G – den mest energieffektiva standarden någonsin

Ericsson har länge lyft fram effektiv energi­ prestanda som grundläggande faktorer inom standardisering och produktutveckling. 5G­stan darden har designats för att möjlig­ göra hög trafikprestanda och låg energiför­ brukning i näten. De viktigaste teknikfaktorerna för förbättrad energiprestanda är ultra­lean design och Massive MIMO. Ultra­lean design gör att smarta vilolägen i mobilsystem kan utnyttjas mer effektivt under perioder med låg trafiklast. Massive MIMO­tekniken utökar täckningsområdet och ger högre kapacitet och hastighet så att systemet snabbare kan växla tillbaka till ett läge av låg belastning.

5G-energiprestanda

Ett av målen är att till 2022 ska Ericssons 5G­produktportfölj vara tio gånger mer energieffektiv för samma mängd överförda data än 4G­portföljen (basnivå 2017) för ett användningsfall med förstärkt mobilt bred­ band (eMBB). Resultaten från 2019 visar att den aktuella portföljen med 5G­radioenheter redan är omkring fem gånger mer energi­ effektiv.

Bryta energikurvan

==> picture [328 x 103] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Energi­
förbrukning
5G
4G
3G
2G
----- End of picture text -----

5G 5G + Ericssons angreppsätt för att bryta energikurvan

Mål för att modernisera den installerade basen

Ericsson anser att energibesparingar kan uppnås genom att mindre effektiv utrustning i äldre nät byts ut. Därför har bolaget formule­ rat ett mål om att sänka energiförbrukningen i Ericsson Radio System (ERS) med 35 % jämfört med den tidigare portföljen till 2022 (basnivå: RBS 6000, 2016 års portfölj). Det här målet har godkänts av Science Based Target Initiative. Under 2019 uppnådde Ericsson en energibesparing om 32 % från levererade ERS­radioenheter jämfört med den tidigare portföljen.

För att minska användningen av diesel­ generatorer på många platser har Ericsson åtagit sig att hjälpa kunder i länder med otillförlitliga elnät att hitta ekonomiskt bärkraftiga förnybara energilösningar. Därför formulerade bolaget 2016 ett mål om att ta fram lösningar som möjliggör att användning av förnybara energikällor ska vara ekonomiskt bärkraftiga i 25 % av den totala installerade basen 2020. Under 2019 konstaterar Ericsson att detta mål har nåtts baserat på förbätt­ ringarna som har gjorts på både radiobas­ stationerna och lösningar för att fjärrstyra dessa siter.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Nya eller förändrade miljökrav från intressenter eller lagstiftare relaterade till produkters energiförbrukning.

Ericssons 5G-energiprestanda mål

==> picture [111 x 143] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Förbättring
10x
10
8
6 5,5x
4x
4
2
1x
0
2017 2018 2019 2020 2021 2022
Basnivå Utfall Mål
----- End of picture text -----

Tid

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Miljömässig hållbarhet

193

Cirkulär ekonomi inom design och materialanvändning

Effektiv och hållbar materialanvändning är en fråga som blir allt viktigare på global nivå. Här finns potentiell påverkan som rör resurs­ utvinning, till exempel gruvbrytning efter mineraler och risker för miljöförstöring, sam­ tidigt som medvetenheten ökar om att det är ont om vissa råvaror som används till infor­ mations­ och telekommunikationslösningar (IKT), till exempel sällsynta jordartsmetaller. Dessutom tillkommer allt fler regleringar av vilka ämnen olika produkter får innehålla över hela världen. Avfall från elektrisk och elektronisk utrustning (elektroniskt avfall) är ett av de snabbast växande avfallsflödena i världen. Att minimera avfall är centralt i en cirkulär ekonomi och regelverken i många länder utvecklas mot utförliga standarder och designkrav för återvinning, återanvändning och insamling av material.

Inom Ericsson utformas en effektiv och hållbar materialanvändning med inriktning mot cirkulär ekonomi, vilket innefattar ansvarsfulla materialval och produktdesign samt effektiv återanvändning och åter­ vinning. Arbetet baseras på över 20 års erfarenheter av livscykelanalyser, där data om råvaruutvinning, design, tillverkning, transport, produktanvändning och hantering av uttjänta produkter ingår. Ericssons håll bar­ hetsstrategi inkluderar utveckling, till verkning och distribution av produkter där cirkulära affärsmodeller och materialeffek tivitet är avgörande faktorer.

Cirkulär ekonomi är en av arbetsgrupperna inom bolagets program för cirkulär ekonomi och hållbarhet vilket etablerades under 2019.

för produktutveckling för att säkerställa att krav från lagstiftare, standarder och kunder uppfylls. För att uppfylla bolagets designkrav, säkerställa efterlevnad och möjliggöra utfas­ ning av ämnen måste alla leverantörer till Ericsson följa Ericssons lista över förbjudna och begränsade ämnen (List of Banned and Restricted Substances). Faktorer som produk­ ternas tålighet och möjligheterna att uppgra­ dera, reparera, serva och återvinna produkter är en integrerad del av Ericssons processer för produktdesign och livscykel hantering.

Installationer av mjukvara kan göras på distans. Under 2019 fortsatte Ericsson att lansera nya multibandradioenheter. Hård­ varuvikten kan minskas med cirka 40 % jäm­ fört med en installation för ett enda band.

Som en del i bolagets program för cirkulär ekonomi och hållbarhet startade Ericsson under 2019 en arbetsgrupp för att koordinera och driva design­ och material­ relaterade frågor inom produktutvecklingen. Det inne fattar till exempel materialinnehåll och mate rialval för att minimera oönskade ämnen och material, materialinnovation för att få fram nya material som kan bidra till bättre energiprestanda och ökad modularitet för produkterna.

Mot en mer cirkulär verksamhet

Att minimera mängden avfall och öka mate­ rialeffektiviteten är en avgörande faktor för en cirkulär ekonomi. Ericssons strategi på det här området innefattar återanvändning, renovering och försäljning av använd utrust­ ning samt utforskande av nya affärsmodeller inom den cirkulära ekonomin.

Producentansvar

Ericssonkoncernen har ett take­back­direktiv som styr bolagets utökade globala produ­ centansvar för bolagets uttjänta produkter. När uttjänt utrustning samlas in via Product Take Back­programmet säkerställer Ericsson datarensning och efterlevnad av relevant lagstiftning, och ett certifikat om destruktion utfärdas till kunden för att säkerställa och uppfylla alla krav på integritet och dataskydd.

2019 var den totala vikten på återtagen utrustning över 8 400 ton. Eftersom utrust­ ningen ägs av kunden beror återtagningen på kundens hantering av använd utrustning. Ericsson anser att förbättrade standarder och hantering av använd utrustning är avgörande för att minska risken för integritetskränk­ ningar på grund av otillräcklig dataradering och okontrollerad återvinningsverksamhet som orsakar skador på miljön. Trenden för­ stärks ytterligare av branschens strävan efter ett mer cirkulärt förhållningssätt.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Materialbrist och myndig hetskrav kan påverka leverantörernas förmåga att leverera komponenter.

• Produkter från Ericsson, som är uttjänta och som inte kommer in i vårt Product take­back program kan hamna i dåligt skött avfallshantering.

• Regelverk och kundkrav relaterade till cirkulär ekonomi kan påverka Ericssons strategier för produktdesign och produkt­ utveckling.

Effektiv användning av råvaror

Användning av råvaror innefattar såväl risker, såsom innehåll av oönskade ämnen, som möjligheter, som innovativa material som påverkar energiprestanda på ett positivt sätt. Dessutom ökar fokus bland intressenterna om vikten av spårbarhet av material i leverantörs­ kedjan och kunskap om produktinnehåll för att underlätta en mer cirkulär ekonomi.

I mer än tjugo år har miljömedveten design varit en integrerad del av Ericssons process

Bolaget lanserade under året Ericsson Refurbished Spares, ett kommersiellt erbjudande som fokuserar på återköp, renovering och återanvändning av reservdelar från använd utrustning, för att skapa värde både för kunden och inom hållbarhet. Kvaliteten på Ericssons renoverade reservdelar är jämförbar med nya och detta stödjer ett effektivare sätt att använda material med ett cirkulärt förhållningssätt.

==> picture [51 x 52] intentionally omitted <==

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Digital inkludering

194

Digital inkludering

==> picture [531 x 443] intentionally omitted <==

I mer än ett århundrade har Ericssons teknik omvandlat hela sektorer runt om i samhäl­ let. Bolaget står fast vid åtagandet att leda utvecklingen och anser att utbyggnad av mobila bredbandsnät kan bidra till att möta många olika globala utmaningar.

Ericsson fortsätter att bedriva forskning och utveckla produkter och tjänster som stöt­ tar och ökar tillgänglighet och överkomlighet

till kommunikationsinfrastruktur och tjänster, genom att erbjuda tjänster som driver en hållbar ekonomisk tillväxt och innovativa lösningar inom områden som utbildning, finansiella tjänster, hälsa och humanitära insatser.

Bolaget anser att partnersamarbeten är avgörande för att uppnå de globala håll­ barhetsmålen (SDG), och offentliga­privata

partnerskap spelar en viktig roll för Ericssons förhållningssätt till hållbarhet och digital inkludering. Ericsson driver två offentliga­ privata partnerskapsprogram globalt: Connect to Learn och Ericsson Response.

Bolaget bygger dessa på engagemanget bland medarbetare och kunder för att demonstrera de positiva samhällseffekterna av teknik.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Digital inkludering

195

Digital inkludering

Tillgång till mobilt bredband

Tillgång till mobilt bredband för alla erbjuder möjligheter som aldrig tidigare förekommit till bättre social inkludering, hållbara innova­ tioner, ekonomisk tillväxt och produktivitet. Den snabba samhällsutveckling som digitali­ seringen kan medföra bygger på att det finns mobil bredbandstäckning såväl i tätbefolkade som i mer glesbefolkade områden.

FN­rapporten om UN Human Develop­ ment Report 2019 uppmärksammar dock att bristande bredbandstäckning och tekniska framsteg som maskininlärning och artificiell intelligens kan innebära att stora befolknings­ grupper eller hela länder halkar efter, vilket ökar osäker heten inför vad dessa förändringar innebär för framtiden. Över 40 % av världens befolkning saknar tillgång till internet.

Jämfört med förra året har antalet abon­ nenter som har tillgång till internet genom Ericssons mobila bredbandslösningar ökat med cirka 115 miljoner.

Global populationstäckning per teknik[1,2)]

==> picture [141 x 179] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

3GPP
2018 ~95%
2025 ~95%
4G (LTE)
2018 ~75%
2025 >90%
5G
2018 <1%
2025 55–65%
----- End of picture text -----

• 1) Källa: Ericsson Mobility Report, november 2019.

• 2) Varje siffra anger täckningen för varje teknik. Möjligheten att utnyttja teknikerna är beroende av faktorer som tillgång till enheter och abonnemang.

Utbyggnaden av 4G (LTE) nätverken fortsätter i oförändrad takt och prognosen är att 2025 ska 4G­täckningen nå över 90 % av hela världens befolkning, se bilden.

Lösningar för hållbar ekonomisk tillväxt

Det finns belägg för att mobilt bredband bidrar till ökad bruttonationalprodukt (BNP) tillväxt. Ericsson har under tidigare år deltagit i ett forskningsprojekt tillsammans med Imperial College i London. Resultatet visar att i genomsnitt leder en ökning med 10 % i till­ gången till mobilt bredband till en ökning av BNP med 0,8 %. Samarbetet fortsatte 2019 med fokus på korrelationen mellan spridning av Sakernas internet (IoT) och produktivitet respektive BNP.

En av bolagets lösningar, Ericsson Wallet Platform, ger användarna möjlighet att föra över och ta ut pengar samt att betala handels­ och tjänsteleverantörer. Den bidrar till digital inkludering genom att möjliggöra användningen av finansiella tjänster såsom att spara och låna på ett öppnare, enklare och mer tillgänglig sätt.

Påverkansarbete

Genom bolagets arbete i Broadband Com­ mission for Sustainable Development, Världsekonomiskt forum, Alliance for Affordable Internet och Smart Africa Alliance vill Ericsson säkerställa att fördelarna med bredband, som är viktiga för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling, är överkomligt och tillgängligt för alla. I dessa forum stöttar Ericsson insatser för att utforma spektrumpolicyer och internationella investe­ ringar.Bolaget deltar också i arbetet med att koppla upp dem som saknar uppkoppling och utforskar affärsinitiativ med flera intressenter för att överbrygga digitala klyftor. Ericsson arbetar också med kapacitetsutveckling med partners som SIDA (Styrelsen för internatio­ nellt utvecklingssamarbete) och SPIDER, ett av programmen som fokuserar på kapacitets­ uppbyggnad så att befolkningar kan få till­ gång till säkra telefoni­ och bredbandstjänster och kommunikation med hög kvalitet.

Partnerskap för framsteg

Partnerskap är centrala för målen för de Globala Hållbarhetsmålen (SDGs), och offentliga­privata partnerskap spelar en viktig roll i Ericssons förhållningssätt för hållbarhet. Bolaget intar en proaktiv ledarroll i en rad högnivåforum och samarbetar med ett brett spektrum av intressenter för att uppnå skal­ effekter av hållbarhetsinitiativ. Ericsson driver två offentliga­privata partnerskapsprogram: Connect to Learn och Ericsson Response.

Connect To Learn är Ericssons flagg­ skeppsprogram inom utbildning. Syftet är att göra det lättare för lärare, elever och skolor att använda IKT­lösningar för att skapa utbildning av hög kvalitet för 2000­talet, samt att förse världens unga med de digitala kunskaper de behöver och förbereder dem för framtiden med 5G.

Ericsson Response är bolagets globala initiativ för volontärarbete som syftar till att lindra mänskligt lidande efter katastrofer. Tillsammans med samarbetspartners använder Ericsson sin kärnkompetens för att erbjuda kommunikationsmöjligheter och stöd till hjälparbetare som räddar liv, och för att stödja de samhällen som drabbas av naturkatastrofer.

Volontärsprogrammet Technology for Good för bolagets medarbetare har stegvis rullats ut över hela världen och har aktiverat medarbetare i mer än 80 länder, med över 2 600 registrerade medarbetare på dess volontärplattform. Medarbetarna kan också delta i Connect to Learn och Ericsson Response samt i olika lokala relevanta initiativ.

Huvudsakliga risker innefattar:

• Utan policyramverk på plats som möjlig­ göra tillgång och prisvärdhet, kan nya digitala klyftor uppstå.

Styrelsen

Stockholm, 2 mars 2020

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) Org. nr. 556016­0680

Ericsson Årsredovisning 2019

196 Hållbarhet – Koncernens hållbarhetsnoter

Koncernens hållbarhetsnoter

S1 Rapporterade compliancefall

Compliancefall som rapporterats till kommittén för Audit and Compliance, i huvudsak mottagna via Ericsson Compliance Line men även via vissa andra kanaler.

Kategorin rapporterade compliancefall fastställs utifrån den mest väsentliga effekten som identifieras av avdelningen för interna utredningar. Kategoriseringen kan ändras under en utredning när ytterligare information om de ursprungliga påståendena erhålls.

==> picture [260 x 119] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Rapporterade compliancefall (per kategori)
2019 2018 2017 2016 2015
Oegentligheter, korruption
och överträdelser av
regelverk (%) 35 29 26 29 16
Säkerhet (%) 6 2 3 1 10
Verksamhet (%) 12 8 11 11 9
HR­frågor (%) 24 24 35 49 54
Intressekonflikter (%) 9 12 11 10 9
Hållbarhet (%) 0 0 0 0 1
Diverse (%) 15 23 14 0 1
Totalt (antal) 538 445 412 145 116
----- End of picture text -----

S2 Känsliga affärer

S2 Känsliga affärer	S2 Känsliga affärer	S2 Känsliga affärer
Antal fall somgranskats iprocessen för känsliga			affärer
	2019	2018	2017	2016	2015
Godkända fall	262	362	593	350	312
Fall som godkänts med villkor	358	199	210	209	98
Fall som avvisats	31	26	43	45	28
Totalt	651	587	846	604	438

S3 Informationssäkerhet och användarintegritet

Antal incidenter rörande informationssäkerhet och användarintegritet som rappor terats genom Security Incidents Management System (SIMS).

Fall rapporterade via SIMS1)	Fall rapporterade via SIMS1)
	2019	2018	2017	20162)	20152)
Kritiska	3	8	5	18	1
Större	30	51	54	82	91
Medelstora	1 233	887	963	852	1 120
Mindre	2 574	2 366	2 213	1 573	1 612
Totalt	3 840	3 312	3 235	2 525	2 824

1) Exklusive både avbrutna och orelaterade incidenter som rapporterats.

2) Endast informationssäkerhetsincidenter rapporterade via SIMS.

S4 Mångfald

Mångfald bland medarbetarna – andel kvinnor	Mångfald bland medarbetarna – andel kvinnor	Mångfald bland medarbetarna – andel kvinnor
%	2019	2018	2017	2016	2015
Helapersonalen	25	23	25	23	22
Linjechefer	20	20	20	20	18
Koncernledningen	20	27	31	35	31
Styrelsen	42	23	48	40	36

S5 Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

Antal dödsfall och allvarliga incidenter gällande hälsa och säkerhet på arbets­ platsen som har rapporterats genom Global Incident Reporting Tool (GIRT), sorterat efter geografisk plats.

Ericssons leverantörer ska rapportera incidenter rörande hälsa och säker­ het på arbetsplatsen som inträffar under arbete för Ericssons räkning, enligt bindande krav, via GIRT.

Dödsfall

Dödsfall
Anställda Ericsson
	2019	2018	2017	2016	2015
Sydostasien, Oceanien och Indien	0	0	0	0	0
Nordostasien	0	0	0	0	0
Nordamerika	0	0	0	0	0
Europa och Latinamerika	0	0	0	0	0
Mellanöstern och Afrika	0	0	0	0	0
Totalt	0	0	0	0	0

Leverantörskedjan och allmänheten	Leverantörskedjan och allmänheten
	2019	2018	2017	2016	2015
Sydostasien, Oceanien och Indien	2	2	6	6	4
Nordostasien	0	1	1	2	0
Nordamerika	1	0	0	0	0
Europa och Latinamerika	7	3	6	6	4
Mellanöstern och Afrika	1	8	10	3	19
Totalt	11	14	23	17	27

Allvarliga incidenter[3)]

Allvarliga incidenter3)	Allvarliga incidenter3)	Allvarliga incidenter3)	Allvarliga incidenter3)
Anställda Ericsson, leverantörskedjan och allmänheten
	2019	2018	2017	2016	2015
Sydostasien, Oceanien och Indien	21	24	24	33	15
Nordostasien	5	3	19	19	8
Nordamerika	29	5	4	4	2
Europa och Latinamerika	106	944)	147	115	94
Mellanöstern och Afrika	18	94)	19	15	49
Totalt	179	1354)	213	186	168

3) Allvarliga incidenter definieras som incidenter som leder till mer än tre förlorade arbetsdagar.

• 4) Nominella avvikelser från tidigare rapportering.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Koncernens hållbarhetsnoter

197

S6 Miljöaspekter

Ericsson använder livscykelanalyser som underlag för att identifiera väsent­ liga miljöaspekter och följer standarderna ISO 14040 och ISO 14044 för livscykelanalyser.

livscykelanalyser.
Energiförbrukning	(energiförbrukningi egna lokaler)		(GWh)5)
	2019	2018	2017	2016	2015
Elektricitet6)	588	634	704	788	759
Av vilken förnybar	333	335	357	351	331
Fjärrvärme	26	33	33	34	30
Annan energi	50	49	45	60	81
Totalt	665	716	782	882	870

Energiintensitet (GWh/miljard SEK)

	2019	2018	2017	2016	2015
Totalt	2,9	3,4	3,9	4,0	3,5
Affärsresor (miljonerpkm)
	2019	2018	2017	2016	2015
Flygresor	889	800	928	1 134	1 177
Vägresor	60	57	55	71	91
Fordonsfotta	198	260	351	377	386
Pendling	360	370	415	440	448
Totalt	1 507	1 487	1 749	2 022	2 102

Produkttransporter (miljoner tonkm)

	2019	2018	2017	2016	2015
Flygtransport	175	295	161	178	231
Vägtransport	245	235	288	304	232
Fartygstransport	370	296	212	370	296
Järnvägstransport	10	1	1	5	9
Totalt	800	827	662	857	768

S7 Miljöpåverkan

S8 Utsläpp av växthusgaser (CO2e)

Ericsson mäter CO2e i alla Scope­kategorier (1, 2 och 3). Bolaget skickar dessutom in sina resultat till CDP:s undertecknande investerare.

Ericssons egna verksamhet	(direkt och	indirekt) (tusen ton)	indirekt) (tusen ton)
	2019	2018	2017	2016	2015
Totalt	487	575	550	633	675
Direkt (tusen ton)
	2019	2018	2017	2016	2015
Energiförbrukning i egna lokaler(S1)	11	11	14	14	18
Fordonsfotta(S1)	38	43	59	61	64
Energiförbrukning i egna
lokaler(S2)	124	134	156	185	183
Totalt	174	188	229	260	266
Indirekt (tusen ton)
	2019	2018	2017	2016	2015
Affärsresor(S3) 7)	114	110	123	154	163
Produkttransport(S3)	139	215	129	146	172
Pendling (S3)	60	61	69	73	75
Totalt	314	386	320	373	410
Övrigt indirekt (miljoner ton)
	2019	2018	2017	2016	2015
Användning av sålda
produkter.
Produkter i drift(S3)	33	32	34	34	30
Totalt	33	32	34	34	30

S1, S2 och S3 står för GHG­protokollets Scope 1, Scope 2 och Scope 3. CO2e är mängden av en viss växthusgas uttryckt som den mängd koldioxid som ger samma växthuseffekt.

Utsläppsfaktorer som har använts i rapporten

Hanteringav avfall från kontor ochproduktionsanläggningar (ton) 2019 2018 2017 2016 2015 Återvinning 4 900 3 510 4 465 5 060 6 180 Energi 2 300 2 861 2 943 3 990 3 610 Deponi 3 800 3 830 4 331 4 590 4 680 Farligt 13 16 16 25 24 Totalt 11 013 10 217 11 755 13 670 14 490 Återtagningavprodukter (inklusive batterier) och hanteringav uttjäntaprodukter 2019 2018 2017 2016 2015 Återanvändning (%) 2 0 0 0 0 Återvinning (%) 91 93 94 93 95 Energi(%) 6 5 5 5 3 Deponi(%) 1 1 1 2 2 Totalt(ton) 8 403 8 380 12 252 14 009 16 446 Vattenförbrukning(miljoner m3) 2019 2018 2017 2016 2015	Hanteringav avfall från kontor ochproduktionsanläggningar (ton) 2019 2018 2017 2016 2015 Återvinning 4 900 3 510 4 465 5 060 6 180 Energi 2 300 2 861 2 943 3 990 3 610 Deponi 3 800 3 830 4 331 4 590 4 680 Farligt 13 16 16 25 24 Totalt 11 013 10 217 11 755 13 670 14 490 Återtagningavprodukter (inklusive batterier) och hanteringav uttjäntaprodukter 2019 2018 2017 2016 2015 Återanvändning (%) 2 0 0 0 0 Återvinning (%) 91 93 94 93 95 Energi(%) 6 5 5 5 3 Deponi(%) 1 1 1 2 2 Totalt(ton) 8 403 8 380 12 252 14 009 16 446 Vattenförbrukning(miljoner m3) 2019 2018 2017 2016 2015	Aspekt Utsläppsfaktor Källa/Kommentarer
		Elektricitet Landsspecifk för leverantörsmixen (platsbaserad) samt residualmix (marknadsbaserad) International Energy Agency (IEA), US Energy Information Administration (EIA), European Residual Mixes 2018 Association of Issuing Bodies (AIB)
		Grön elektricitet 0 kgCO2/kWh Scope 2
		Fjärrvärme, andra regioner 0,2 kgCO2/kWh Land­specifk
		Fjärrvärme, Sverige 0,074 kg CO2/kWh Site­specifk från fjärrvärme leverantörer
		Flygresor 0,11 kgCO2/pkm GHG­protokollet för långa/medellånga fygresor. DEFRA GHG­indikatorer för långa fygresor.
2019 2018 2017 2016 2015
Återanvändning (%) 2 0 0 0 0
Återvinning (%) 91 93 94 93 95		Bilresor 0,165 kgCO2/pkm European Federation for Transport and Environment AISBL
Energi(%) 6 5 5 5 3
Deponi(%) 1 1 1 2 2		Flygtransport 0,65 kgCO2/tonkm Utsläppsfaktorer är medelvärden som tillhandahålls av Ericsson’s Logistic Service Providers. Vägtransport 0,066–0,08 kgCO2/ tonkm Fartygstransport 0,012 kgCO2/tonkm Järnvägs­ transport 0,029 kgCO2/tonkm
Totalt(ton) 8 403 8 380 12 252 14 009 16 446
Vattenförbrukning(miljoner m3)
	2019 2018 2017 2016 2015
Totalt 1,5 1,6 1,8 2,7 2,5

	2019	2018	2017	2016	2015
Återanvändning (%)	2	0	0	0	0
Återvinning (%)	91	93	94	93	95
Energi(%)	6	5	5	5	3
Deponi(%)	1	1	1	2	2
Totalt(ton)	8 403	8 380	12 252	14 009	16 446
Vattenförbrukning(miljoner m3)
	2019	2018	2017	2016	2015
Totalt	1,5	1,6	1,8	2,7	2,5

• 7) Exklusive fordonsflotta (Scope 1).

5) Siffrorna återspeglar mätningar gjorda på fastighetskontraktens golvyta (80 %), elanvändning (90 %) och rapporterade utsläpp (85 %) samt extrapolering för att täcka 100 % av Ericssons verksamhet.

• 6) Fjärrkyla omvandlat till elektricitet.

Ericsson Årsredovisning 2019

198 Hållbarhet – Revisorernas granskningsrapport

Revisors rapport från granskning av Rapport – hållbarhet och ansvarsfullt företagande, samt yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten

Till bolagsstämman i Telefonaktiebolaget LM Ericsson, org. nr. 556016-0680.

Inledning

Vi har fått i uppdrag av styrelsen och företagsledningen i Telefonaktiebolaget LM Ericsson (publ) (”Ericsson”) att granska Ericssons Rapport om hållbarhet och ansvarsfullt företagande för år 2019. Företaget har definierat redovisningens omfattning på sidan 41, vilket även utgör den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vi benämner rapporten nedan för ”håll barhetsredovisning”.

Styrelsens och företagsledningens ansvar

Det är styrelsen och företagsledningen som har ansvaret för att upprätta hållbarhetsredovisningen inklusive den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med tillämpliga kriterier respektive årsredovisningslagen. Kriterierna framgår på sid. 173 i hållbarhetsredovisningen och utgörs av de delar av ramverket för hållbarhetsredovisning utgivet av GRI (Global Reporting Initiative) som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt av företagets egna framtagna redovisnings­ och beräknings­ principer. Detta ansvar innefattar även den interna kontroll som bedöms nödvändig för att upprätta en hållbarhetsredo­ visning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller misstag.

Revisorns ansvar

Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår granskning och lämna ett yttrande avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten. Vårt uppdrag är begränsat till den historiska information som redovisas och omfattar således inte framtidsorienterade uppgifter.

Vi har utfört uppdraget i enlighet med ISAE 3000, Andra bestyrkandeuppdrag än revisioner och översiktliga granskningar av historisk finansiell information , samt AA1000AS (2018), utgiven av AccountAbility (typ 2 uppdrag). Uppdraget består av översiktlig granskning av hållbarhetsredovisningen som helhet och en revision av CO2e utsläppsdata avseende Ericssons egen verksamhet på sid. 197. En revision syftar till att uppnå en rimlig säkerhet, för att försäkra oss om att informationen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för kvantitativ och kvalitativ information i hållbarhetsredovisningen. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra över­ siktliga granskningsåtgärder. Vi har utfört vår granskning avseende den lagstadgade hållbarhetsrapporten i enlighet med RevR 12, Revisorns yttrande om den lagstadgade hållbarhetsrapporten. En översiktlig granskning och en granskning enligt RevR 12 har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i övrigt har.

Revisionsföretaget tillämpar ISQC 1 ( International Standard on Quality Control ) och har därmed ett allsidigt system för kvalitetskontroll vilket innefattar dokumenterade riktlinjer och rutiner avseende efterlevnad av yrkesetiska krav, standarder för yrkesutövningen och tillämpliga krav i lagar och andra författningar. Vi är oberoende i förhållande till Ericsson enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Bestyrkandeuppdraget har utförts av ett multidisciplinärt team med specialister inom granskning av ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor i hållbarhets­ redovisningar och med erfarenhet av informations­ och kommunikationstekniksektorn (IKT).

De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning och granskning enligt RevR 12 gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på vår översiktliga granskning och granskning enligt RevR 12 har därför inte den säkerhet som vår uttalade slutsats grundad på vår revision har. Eftersom detta är ett kombinerat uppdrag lämnar vi våra slutsatser avseende revision och översiktlig granskning respektive granskning enligt RevR 12 i separata avsnitt. Vår granskning utgår från de av styrelsen och företagsledningen valda kriterierna, som definieras ovan. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen.

Vi anser att de bevis som vi skaffat under vår granskning är tillräckliga och ändamålsenliga i syfte att ge oss grund för våra uttalanden nedan.

Ericsson Årsredovisning 2019

Hållbarhet – Revisorernas granskningsrapport

199

Uttalanden

Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan en angivna kriterierna, inklusive efter levnad av AA1000AP (2018) principerna ”inclusivity”, ”materiality”, ”responsiveness”, samt ”impact”.

Grundat på vår revision anser vi att den information i hållbarhetsredovisningen som omfattas av vårt uppdrag, i allt väsentligt, har upprättats i enlighet med de ovan angivna kriterierna.

En lagstadgad hållbarhetsrapport har upprättats.

Annan information

Här nedan presenteras annan information som inte har påverkat vårt uttalande ovan. I enlighet med AA1000AS (2018) har vi inkluderat observationer och rekommendationer som syftar till att förbättra tillämpningen av principerna i AA1000AP (2018):

Avseende ”inclusivity”

Vi anser att Ericsson tydligt har tagit ställning för en inkluderande ansats i relationen med intressenter, där de aktivt söker engagemang med, och input från, nyckelintressenter för att vidareutveckla företagets strategi för hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Vi förstår att Ericsson utvärderar möjligheterna att utveckla sätt att kunna mäta effektivitet och, resultat av engagemanget med intressenter, och vi uppmuntrar Ericsson att fortsätta med detta arbete. Vi har inga andra specifika rekommendationer angående principen ”inclusivity”.

Avseende ”materiality”

Vi kan bekräfta att Ericsson har en väl etablerad process för att göra relevanta och omfattande utvärderingar av väsentliga ämnen inom hållbarhet och ansvarsfullt företagande. Denna process har också tillämpats på affärsområdena, och utvid­ gades 2019 även till marknadsområdena med fokus på uppfattningen om kunder och regeringar. Liksom tidigare år har Ericsson utfört en undersökning för att kartlägga väsentliga områden från anställda, vilket också bidrog till att öka medvet­ enheten om hållbarhet och ansvarsfullt företagande inom koncernen. Vi har inga specifika rekommendationer angående principen ”materiality”.

Avseende ”responsiveness”

Vi uppfattar att Ericsson är uppmärksam på intressenternas frågeställningar och beaktar deras input på ett systematiskt sätt. Vi har intervjuat utvalda Ericsson­intressenter för att bedöma den upplevda nivån på lyhördhet, och samtliga intressenter bekräftar att Ericsson adresserar deras viktigaste problem och förväntningar i pågående dialoger och genom den årliga hållbarhetsredovisningen. Vi har inga särskilda rekommendationer avseende principen ”responsiveness”.

Avseende ”impact”

Vi anser att Ericsson är väl medveten om företagets direkta och indirekta påverkan på intressenter och samhälle samt att de kontinuerligt utvecklar sina processer och rutiner för att utvärdera, mäta och hantera denna påverkan. Ett område som kräver mer uppmärksamhet från alla globala företag är klimatförändringar, Ericsson har satt vetenskapsbaserade mål och aktivt bidragit till utvecklingen av en väg för IKT­sektorn att nå målet om 1,5°C, samt under 2019 satt ett mål om att vara koldioxid­ neutrala 2030. Vi uppmuntrar Ericsson att fortsätta sitt arbete för att begränsa och anpassa sig till klimatförändringarna, samt att rapportera klimatrelaterade risker i linje med etablerade riktlinjer.

Stockholm, den 2 mars, 2020

PricewaterhouseCoopers AB

Fredrik Ljungdahl Hållbarhetsspecialist, medlem i FAR

Bo Hjalmarsson Auktoriserad revisor

Ericsson Årsredovisning 2019

200 Aktieinformation – Ericssonaktien

Ericssonaktien

Börshandel

Telefonaktiebolaget LM Ericsson (moderbolaget) A- och B-aktier (Ericssonaktier) är noterade på Nasdaq OMX Stockholm. B-aktierna kan också handlas i form av American Depositary Shares (ADS) på NASDAQ New York, bestyrkta av American Depositary Receipts (ADR), under symbolen ERIC. En ADS representerar en B-aktie.

Under 2019 omsattes cirka 1,9 (2,3) miljarder aktier på Nasdaq Stockholm och cirka 1,5 (1,4) miljarder ADS i USA (inkl. NASDAQ New York). Totalt 3,5 (3,7) miljarder Ericssonaktier omsattes således på börserna i Stockholm och i USA. Enligt Nasdaq minskade handeln i Ericssonaktier med cirka 16 procent på Nasdaq Stockholm och ökade med cirka 7 procent i USA jämfört med 2018.

I och med implementeringen av Mifiddirektivet inom EU har aktiehandeln blivit allt mer fragmenterad över ett flertal handelsplatser och handelskategorier. Handel på MTF:er (handelsplattformar) och andra handelsplatser har tagit marknadsandelar från fondbörser som Nasdaq Stockholm. Under de senaste åren, efter ett antal förvärv och sammangåenden, har handeln blivit mer koncentrerad.

Aktiehandel på olika marknadsplatser (B-aktier)

==> picture [121 x 158] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Antal aktier, miljarder
8 000
7 000
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
2015 2016 2017 2018 2019
Cboe BXE/CXE Turquoise
Stockholm BOAT
London Övrigt
----- End of picture text -----

Enligt Nasdaq stod handeln i Stockholm för 33 procent av den totala handeln 2019. Den totala omsättningen av Ericsson B på samtliga handelsplatser har minskat under de senaste fem åren, från 6,2 miljarder aktier 2015 till 5,9 miljarder aktier 2019. Över samma period har handeln av Ericsson ADS i USA ökat från 0,9 miljarder ADS till 1,5 miljarder ADS.

Ericssonaktien

Aktie-/ADS-noteringar Nasdaq Stockholm NASDAQ New York

==> picture [214 x 89] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

||||
|---|---|---|
|Aktiedata|
|Totalt antal utfärdade aktier|3 334 151 735|
|varav A-aktier, med en röst vardera|[ 1)]|261 755 983|
|varav B-aktier, med en tiondels|
|röst vardera|[ 1)]|3 072 395 752|
|Ericssons egna B-aktier|19 853 247|
|Kvotvärde|SEK 5,00|
|Marknadsvärde per den 31 december 2019|272 miljarder SEK|
|ICB (Industry Classification Benchmark)|9 500|

----- End of picture text -----

1) A- och B-aktier medför samma rätt till andel i bolagets tillgångar och resultat.

==> picture [214 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

|||
|---|---|
|Namn|
|Nasdaq Stockholm|ERIC A/ERIC B|
|NASDAQ New York|ERIC|
|Bloomberg Nasdaq Stockholm|ERICA SS/ERICB SS|
|Bloomberg Nasdaq|ERIC US|
|Reuters Nasdaq Stockholm|ERICa.ST/ERICb.ST|
|Reuters Nasdaq|ERIC.O|

----- End of picture text -----

Förändring i antal aktier och aktiekapital 2015–2019

==> picture [532 x 80] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

||||||
|---|---|---|---|---|
|Antal utestående aktier|Aktiekapital (SEK)|
|2015|31 december|3 305 051 735|16 525 258 678|
|2016|11 maj, nyemission (C-aktier, senare omvandlade till B-aktier)|[ 1)]|26 100 000|130 500 000|
|2016|31 december|3 331 151 735|16 655 758 678|
|2017|10 maj, nyemission (C-aktier, senare omvandlade till B-aktier)|[ 2)]|3 000 000|15 000 000|
|2017|31 december|3 334 151 735|16 670 758 678|
|2018|31 december|3 334 151 735|16 670 758 678|
|2019|31 december|3 334 151 735|16 670 758 678|

----- End of picture text -----

• 1) Årsstämman 2016 beslöt att emittera 26 100 000 C-aktier för 2016 års program för långsiktig rörlig ersättning (LTV). I enlighet med bemyndigandet från årsstämman beslöt styrelsen under andra kvartalet 2016 att återköpa de nyemitterade aktierna, som därefter konverterades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är SEK 5 per aktie, eller totalt SEK 130,5 miljoner, och aktierna representerar mindre än en procent av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till cirka SEK 130,7 miljoner.

• 2) Årsstämman 2017 beslöt att emittera 3 000 000 C-aktier för 2017 års program för långsiktig rörlig ersättning (LTV). I enlighet med bemyndigandet från årsstämman, beslöt styrelsen under andra kvartalet 2017 att återköpa de nyemitterade aktierna, som därefter konverterades till B-aktier. Kvotvärdet av de återköpta aktierna är SEK 5 per aktie, eller totalt SEK 15 miljoner, och aktierna representerar mindre än 0,1 % av det totala aktiekapitalet. Anskaffningskostnaden uppgick till cirka SEK 15,1 miljoner.

Aktiebaserade nyckeltal

==> picture [532 x 61] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018 2017 [4)] 2016 [4)] 2015
Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, SEK [1)] 0,67 –1,98 –9,94 0,25 4,13
Vinst (förlust) per aktie (icke-IFRS), SEK [2)] 1,07 0,27 –3,24 2,39 6,06
Utdelning per aktie, SEK [3)] 1,50 1,00 1,00 1,00 3,70
Totalavkastning (procent) 6 47 3 –32 –9
P/E-tal 122 n/a n/a 101 20
----- End of picture text -----

• 1) Beräknat på genomsnittligt antal utestående aktier efter utspädning.

• 2) Vinst per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader, SEK. Ett avsnitt med avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) finns på sidorna 208–212.

• 3) För 2019 enligt styrelsens förslag.

• 4) 2017 och 2016 är omräknande med hänsyn till införandet av IFRS 15 ” Intäkter från avtal med kunder”. Periodern 2015 är inte omräknad.

Definitioner av finansiella termer finns i kapitlen Ordlista och Finansiella begrepp.

Ericsson Årsredovisning 2019

Aktieinformation – Ericssonaktien

201

Aktie- och ADS-priser

Aktiekurser på aktiens huvudsakliga handelsplats

– Nasdaq Stockholm

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons A- och B-aktier för de angivna tidsperioderna enligt vad som rapporterats av Nasdaq Stockholm. Handeln på börsen stänger normalt kl.17.30 på bankdagar. Förutom den officiella handeln förekommer även handel utanför börsen och på alternativa handelsplatser under normala öppettider för handel, och även efter kl.17.30.

Nasdaq Stockholm publicerar dagligen en officiell kurslista med information om volymen av genomförda transaktioner för varje noterad aktie tillsammans med dagens högsta och lägsta kurs. Den officiella kurslistan speglar information om kurser och volymer för handel som genomförts av börsmedlemmarna.

Aktiekurser på NASDAQ New York – ADS

Tabellerna visar högsta och lägsta aktiekurser för Ericssons ADS på NASDAQ New York för de angivna tidsperioderna. Noteringarna på NASDAQ New York representerar priser mellan handlare exklusive ställda köp- och säljpriser samt courtage, och representerar inte nödvändigtvis faktiska transaktioner.

Aktiekurser på Nasdaq Stockholm

==> picture [259 x 103] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

(SEK) 2019 2018 2017 2016 2015
A-aktien, sista handelsdag 85,40 77,40 53,25 53,00 79,35
A-aktien, högsta
(24 april 2019) 96,80 85,20 64,80 80,80 111,30
A-aktien, lägsta
(3 januari 2019) 74,70 49,05 44,17 45,20 72,00
B-aktien, sista handelsdag 81,56 77,92 53,85 53,50 82,30
B-aktien, högsta
(22 maj 2019) 96,74 85,66 64,95 83,60 120,00
B-aktien, lägsta
(28 augusti 2019) 74,02 49,04 43,75 43,19 75,30
----- End of picture text -----

Källa: Nasdaq Stockholm

Aktiekurserpå NASDAQ New York
(USD) 2019	2018	2017	2016	2015
ADS,sista handelsdag 8,78	8,88	6,68	5,83	9,61
ADS,högsta(17 april 2019) 10,46	9,45	7,47	10,20	13,14
ADS,lägsta(28 augusti 2019) 7,58	6,00	5,52	4,83	8,87

Källa: NASDAQ New York

Aktiekurser Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York

==> picture [531 x 265] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Nasdaq Stockholm NASDAQ New York
SEK per A-aktie SEK per B-aktie USD per ADS [ 1)]
Period Högsta Lägsta Högsta Lägsta Högsta Lägsta
Högsta och lägsta aktiekurs per år
2015 111,30 72,00 120,00 75,30 13,14 8,87
2016 80,80 45,20 83,60 43,19 10,20 4,83
2017 64,80 44,17 64,95 43,75 7,47 5,52
2018 85,20 49,05 85,66 49,04 9,45 6,00
2019 96,80 74,70 96,74 74,02 10,45 7,58
Högsta och lägsta aktiekurs per kvartal
2018 Första kvartalet 59,10 49,05 59,22 49,04 7,37 6,13
2018 Andra kvartalet 71,20 51,20 71,20 50,82 8,05 6,00
2018 Tredje kvartalet 82,20 65,60 80,42 66,30 9,11 7,47
2018 Fjärde kvartalet 85,20 72,80 85,66 72,82 9,45 8,04
2019 Första kvartalet 92,50 74,70 90,66 74,70 9,89 8,26
2019 Andra kvartalet 96,80 86,20 96,74 85,46 10,46 9,00
2019 Tredje kvartalet 92,60 75,00 91,25 74,02 9,71 7,58
2019 Fjärde kvartalet 90,30 75,20 90,48 75,22 9,32 7,64
Högsta och lägsta aktiekurs per månad
Augusti 2019 89,90 75,00 87,24 74,02 9,00 7,58
September 2019 81,70 75,70 81,72 74,82 8,40 7,65
Oktober 2019 90,30 75,20 90,48 75,22 9,24 7,64
November 2019 88,60 83,80 88,78 83,76 9,22 8,68
December 2019 89,00 83,20 89,12 81,40 9,32 8,63
Januari 2020 90,60 80,00 86,18 75,14 9,09 7,82
----- End of picture text -----

1) En ADS = 1 B-aktie.

Källa: Nasdaq Stockholm och NASDAQ New York.

Ericsson Årsredovisning 2019

202 Aktieinformation – Ericssonaktien

Aktieägare

Den 31 december 2019 hade moderbolaget 414 760 aktieägare regist rerade hos Euroclear Sweden AB (central värdepappersförvarare), varav 764 med adress i USA. Enligt information från bolagets depositarie, Deutsche Bank, fanns det 330 824 140 ADS (American Depositary Shares) utestående per den 31 december 2019, och 3 376 registrerade innehavare av ADS. Ett stort antal ADS förvaltas av banker, mäklare och förvaltare för kunders räkning. Den 9 januari 2020 fanns 118 312 sådana konton.

Enligt tillgängliga uppgifter ägdes i slutet av 2019 cirka 87 % av A-och B-aktierna av svenska och internationella institutioner. Bolagets stora aktie ägare har ingen annan rösträtt än övriga aktieägare, som äger samma aktieslag. Så vitt Ericsson känner till ägs eller kontrolleras bolaget ej direkt eller indirekt av något annat bolag, av någon utländsk regering eller av några fysiska eller juridiska personer, ensamma eller i förening.

Tabellen nedan visar det totala antalet aktier i moderbolaget som ägdes av ledande befattningshavare och styrelseledamöter (inklusive suppleanter) den 31 december 2019.

Ledande befattningshavare och styrelseledamöter, aktieinnehav

			Rösträtter,
	Antal A-aktier	Antal B-aktier	procent
Ledande befattningshavare
och styrelseledamöter
(30personer)	608	2 224 585	0,07 %

För enskilda individers innehav, se Bolagsstyrningsrapporten.

Geografisk fördelning av aktiekapital inklusive privata aktieägare och Ericssons egna B-aktier

Procent av kapital

==> picture [77 x 77] intentionally omitted <==

==> picture [169 x 68] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Sverige 44,32 % 44,40 %
USA 25,83 % 25,09 %
Storbritannien 5,68 % 6,20 %
Norge 4,71 % 4,12 %
Tyskland 1,56 % 1,10 %
Övriga länder 17,90 % 19,09 %
----- End of picture text -----

Källa: Nasdaq

Aktieägare, fördelning typ av ägare

Procentuellt ägande (röster)

==> picture [77 x 77] intentionally omitted <==

==> picture [169 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2019 2018
Svenska institutioner 60,56 % 60,23 %
varav:
– Investor AB 22,53 % 22,53 %
– AB Industrivärden [1)] 19,26 % 19,26 %
– Cevian Capital 4,99 % 5,38 %
Utländska institutioner 26,18 % 27,49 %
Privata svenska investerare 4,87 % 4,97 %
Övriga 8,39 % 7,31 %
----- End of picture text -----

Källa: Nasdaq

1) Tillsammans med SHB Pensionsstiftelse och Pensions kassan SHB Försäkringsförening.

Antal aktier[1)]

Antal aktier1)
				Andel av	Procentuellt	Marknadsvärde
Innehav	Antal aktieägare	Antal aktier A	Antal aktier B	aktiekapital	ägande(röster)	(MSEK)
1–500	332 378	1 376 721	42 441 515	1,31 %	0,99 %	3 579
501–1 000	37 857	992 297	27 647 286	0,86 %	0,66 %	2 340
1 001–5 000	36 812	2 872 875	76 893 710	2,39 %	1,86 %	6 517
5 001–10 000	4 446	1 085 465	30 663 776	0,95 %	0,73 %	2 594
10 001–15 000	1 150	456 577	13 803 115	0,43 %	0,32 %	1 165
15 001–20 000	526	337 218	9 047 953	0,28 %	0,22 %	766
20 001–	1 589	254 644 830	2 872 132 329	93,78 %	95,23 %	256 049
Totalt 31 december 20192)	414 760	261 755 983	3 072 395 752	100,00 %	100,00 %	272 991

1) Källa: Euroclear

2) Inkluderar en förvaltardifferens om 233 932 aktier.

Följande tabell visar aktieinformation per den 31 december 2019 avseende de 15 största aktieägarna, i rangordning efter röstetal samt deras totala andel röster i procent per den 31 december 2019, 2018 och 2017.

De största ägarnas aktieinnehav per den 31 december 2019 samt total andel röster i procent per den 31 december 2018 och 2017

						2019	2018	2017
		Procent av		Procent av	Procent av	Procent	Procent	Procent
	Antal	totalt antal	Antal	totalt antal	totalt antal	av totalt	av totalt	av totalt
Person eller organisation1)	A-aktier	A-aktier	B-aktier	B-aktier	A+B-aktier	antal röster	antal röster	antal röster
Investor AB	115 762 803	44,23	124 266 997	4,04	7,20	22,53	22,53	22,18
AB Industrivärden	86 052 615	32,88	1 000 000	0,03	2,61	15,14	15,14	15,14
Cevian Capital	339 228	0,13	280 732 912	9,14	8,43	4,99	5,38	4,39
Svenska Handelsbankens Pensionsstiftelse	23 430 790	8,95	0	0,00	0,70	4,12	4,12	4,12
Swedbank Robur Fonder AB	9 410	0,00	174 674 204	5,69	5,24	3,07	2,35	2,11
AMF PensionsförsäkringAB	8 560 000	3,27	68 340 810	2,22	2,31	2,71	2,78	3,31
PRIMECAP Management Company	0	0,00	132 256 222	4,30	3,97	2,32	2,34	1,48
BlackRock Institutional Trust Company, N.A.	0	0,00	122 786 229	4,00	3,68	2,16	2,11	2,11
AFA FörsäkringAB	10 723 000	4,10	9 753 346	0,32	0,61	2,06	1,98	2,04
Norges Bank Investment Management(NBIM)	895	0,00	84 590 045	2,75	2,54	1,49	1,22	0,57
The Vanguard Group, Inc.	0	0,00	83 274 038	2,71	2,50	1,46	1,58	1,34
Handelsbanken Asset Management	6 740	0,00	71 207 377	2,32	2,14	1,25	1,13	0,85
Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt	4 603 800	1,76	21 312 946	0,69	0,78	1,18	1,13	1,24
FidelityManagement & Research Company	0	0,00	66 466 174	2,16	1,99	1,17	0,71	0,11
State Street Global Advisors(US)	0	0,00	58 852 865	1,92	1,77	1,03	1,10	1,30
Others	12 266 702	4,69	1 772 881 587	57,70	53,54	33,31	34,41	37,71
Total	261 755 983	100	3 072 395 752	100	100	100	100	100

1) Källa: Nasdaq

Ericsson Årsredovisning 2019

Aktieinformation – Ericssonaktien

203

Kursutveckling

Ericssons marknadsvärde ökade med 4,7 % under 2019 till SEK 272 miljarder, jämfört med en ökning med 44,7 % till SEK 260 miljarder under 2018. År 2019 ökade jämförelseindex, OMX Stockholm, på Nasdaq Stockholm med 25,8 %, Nasdaq-börsens kompositindex ökade med 44,3 % och S&P 500 Index ökade med 35,1 %.

Aktieomsättning och kursutveckling, Nasdaq Stockholm

==> picture [358 x 338] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

A-aktier, SEK tusental omsatta aktier
per månad
150 6 000
125 5 000
100 4 000
75 3 000
50 2 000
25 1 000
0 0
2015 2016 2017 2018 2019
B-aktier, SEK tusental omsatta aktier
per månad
150 600 000
125 500 000
100 400 000
75 300 000
50 200 000
25 100 000
0 0
2015 2016 2017 2018 2019
Omsatta aktier, tusental per månad Ericsson-aktien Nasdaq Stockholm Index
Volymen avser endast handel på Nasdaq Stockholm.
----- End of picture text -----

Aktieomsättning och kursutveckling, NASDAQ New York

==> picture [354 x 161] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

ADS, USD tusental omsatta aktier
per månad
24 300 000
20 250 000
16 200 000
12 150 000
8 100 000
4 50 000
0 0
2015 2016 2017 2018 2019
Omsatta ADS, tusental per månad Ericsson ADS S&P 500
----- End of picture text -----

Vinst per aktie, efter utspädning

==> picture [123 x 178] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
8
6,06
6
4,13
4
2,39
2 0,25 0,27 0,67 1,07
0
-2
–1,98
-4 –3,24
-6
-8
-10 2015 20162) 2017–9,942) 2018 2019
Vinst per aktie, efter utspädning
Vinst per aktie efter utspädning, icke-IFRS [ 1)]
1) Vinst per aktie, efter utspädning, exklusive
omstruktureringskostnader samt av- och
nedskrivningar av förvärvade immateriella
tillgångar, SEK.
----- End of picture text -----

• 2) 2017 och 2016 är omräknande med hänsyn till införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. För ytterligare information se not A3, ”Förändringar i redovisningsprinciper”. Periodern 2015 är inte omräknad.

Utdelning per aktie

==> picture [114 x 136] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK
4,0
3,70
3,5
3,0
2,5
2,0
1,50
1,5
1,00 1,00 1,00
1,0
0,5
0,0 2015 2016 2017 2018 2019 1)
1) För 2019 enligt styrelsens förslag.
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Tioårsöversikt – Finansiell information

204

Tioårsöversikt – Finansiell information

Definitioner av vissa finansiella termer finns i Alternativa nyckeltal och i Finansiella begrepp.

==> picture [591 x 542] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tioårsöversikt
2019 Förändring
Resultaträknings- och kassaflödesposter, SEK miljoner
Nettoomsättning [1)] 227 216 8 %
Rörelseomkostnader [1)] –64 215 –4 %
Rörelseresultat [1)] 10 564 –
Årets resultat [1)] 1 840 –
Omstruktureringskostnader 798 –
Kassaflöde från rörelsen 16 873 81 %
Ställning vid årets slut, SEK miljoner
Balansomslutning [1)] 276 383 3 %
Materiella anläggningstillgångar 13 850 8 %
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare [1)] 82 559 –5 %
Innehav utan bestämmande inflytande –681 –
Nyckeltal per aktie
Vinst (förlust) per aktie, SEK [1)] 0,67 –
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning, SEK [1)] 0,67 –
Utdelning per aktie, SEK 1,50 [2)] 50 %
Antal utestående aktier (miljoner)
vid årets slut, före utspädning 3 314 1 %
i medeltal, före utspädning 3 306 0 %
i medeltal, efter utspädning 3 320 0 %
Övrig information, SEK miljoner
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 5 118 29 %
Avskrivningar och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 3 947 3 %
Investering/aktivering/avyttring av immateriella tillgångar –13 692 –
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar 2 593 –42 %
Forsknings- och utvecklingskostnader [1)] 38 815 0 %
i procent av nettoomsättningen 17,1 % –
Omsättningshastighet i lager, dagar 77 10 %
Alternativa nyckeltal (APM) [3)]
Bruttomarginal [1)] 37,3 % –
Rörelsemarginal [1)] 4,6 % –
EBITA-marginal 5,1 % –
Kassagenerering [1)] 120 % –
Fritt kassaflöde 6 128 –
Fritt kassaflöde före M&A 7 633 79 %
Sysselsatt kapital, SEK miljoner [1)] 165 273 10 %
Avkastning på eget kapital [1)] 2,6 % –
Avkastning på sysselsatt kapital [1)] 6,7 % –
Soliditet [1)] 29,6 % –
Kapitalomsättningshastighet [1)] 1,4 –
Rörelsekapital , SEK miljoner [1)] 48 821 –7 %
Bruttokassa, SEK miljoner 72 192 5 %
Nettokassa, SEK miljoner 34 496 –4 %
Statistiska uppgifter vid årets slut
Antal anställda 99 417 4 %
varav i Sverige 12 730 2 %
Exportförsäljning från Sverige, SEK miljoner [1)] 120 822 10 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäker från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte räknats om.

2) För 2019, enligt styrelsens förslag.

3) En avstämning mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna för 2019 och tio jämförelseår finns tillgänglig på sidorna 208–212.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Tioårsöversikt – Finansiell information

205

==> picture [590 x 528] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
210 838 205 378 220 316 246 920 227 983 227 376 227 779 226 921 203 348
–66 848 –70 563 –60 501 –64 129 –63 408 –58 509 –58 856 –59 321 –58 630
1 242 –34 743 5 187 21 805 16 807 17 845 10 458 17 900 16 455
–6 276 –32 433 1 012 13 673 11 143 12 174 5 938 12 569 11 235
8 015 8 501 7 567 5 040 1 456 4 453 3 447 3 184 6 814
9 342 9 601 14 010 20 597 18 702 17 389 22 031 9 982 26 583
268 761 259 882 284 150 284 363 293 558 269 190 274 996 280 349 281 815
12 849 12 857 16 734 15 901 13 341 11 433 11 493 10 788 9 434
86 978 96 935 134 582 146 525 144 306 140 204 136 883 143 105 145 106
792 636 675 841 1 003 1 419 1 600 2 165 1 679
–1,98 –9,94 0,26 4,17 3,57 3,72 1,80 3,80 3,49
–1,98 –9,94 0,25 4,13 3,54 3,69 1,78 3,77 3,46
1,00 1,00 1,00 3,70 3,40 3,00 2,75 2,50 2,25
3 297 3 284 3 269 3 256 3 242 3 231 3 220 3 211 3 200
3 291 3 277 3 263 3 249 3 237 3 226 3 216 3 206 3 197
3 318 3 317 3 303 3 282 3 270 3 257 3 247 3 233 3 226
3 975 3 877 6 129 8 338 5 322 4 503 5 429 4 994 3 686
3 843 6 314 4 569 4 689 4 316 4 209 4 012 3 546 3 296
2 315 1 759 5 260 5 228 6 184 4 759 13 247 2 748 7 246
4 475 21 578 4 550 5 538 5 629 5 928 5 877 5 490 6 657
38 909 37 887 31 631 34 844 36 308 32 236 32 833 32 638 31 558
18,5 % 18,4 % 14,4 % 14,1 % 15,9 % 14,2 % 14,4 % 14,4 % 15,5 %
70 66 71 64 64 62 73 78 74
32,3 % 23,3 % 29,6 % 34,8 % 36,2 % 33,6 % 31,6 % 35,1 % 36,5 %
0,6 % –16,9 % 2,4 % 8,8 % 7,4 % 7,8 % 4,6 % 7,9 % 8,1 %
1,4 % –8,8 % 3,6 % 10,5 % 9,3 % 9,8 % 6,6 % 9,9 % 11,0 %
601 % –73 % 204 % 85 % 84 % 79 % 116 % 40 % 112 %
2 968 5 109 254 7 515 4 593 8 337 14 992 –169 17 058
4 253 4 833 876 9 715 8 987 11 019 17 069 2 959 19 890
149 615 155 625 185 666 195 150 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640
–7,1 % –28,1 % 0,6 % 9,3 % 8,1 % 8,7 % 4,1 % 8,5 % 7,8 %
0,8 % –20,4 % 2,8 % 11,3 % 9,1 % 10,0 % 5,8 % 9,7 % 9,0 %
32,7 % 37,5 % 47,6 % 51,8 % 49,5 % 52,6 % 50,4 % 51,8 % 52,1 %
1,4 1,2 1,2 1,3 1,2 1,3 1,3 1,2 1,1
52 508 56 439 82 327 104 811 103 246 106 940 100 619 109 552 105 488
68 996 67 702 57 877 66 270 72 159 77 089 76 708 80 542 87 150
35 871 34 657 31 191 41 150 48 014 47 634 48 041 49 521 56 387
95 359 100 735 111 464 116 281 118 055 114 340 110 255 104 525 90 261
12 502 13 864 15 303 17 041 17 580 17 858 17 712 17 500 17 848
109 969 87 463 105 552 117 486 113 734 108 944 106 997 116 507 100 070
----- End of picture text -----

Övrig information – Tioårsöversikt – Icke-finansiell information

Ericsson Årsredovisning 2019

206

Tioårsöversikt – Icke-finansiell information

För ytterligare information, se Koncernens hållbarhetsnoter (sidorna 196–197).

==> picture [591 x 610] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

Tioårsöversikt
2019 Förändring
Antal anställda
Anställda vid årets slut 99 417 4 %
Medeltal 94 503 –3 %
Tillfälliga anställningar 582 4 %
Anställda som lämnat bolaget 11 078 –33 %
Anställda som tillkommit i bolaget 15 136 34 %
Anställda fördelat på ålder vid årets slut (%)
Under 25 år 3 % 0 %
25–35 år 35 % –3 %
36–45 år 32 % 0 %
46–55 år 22 % 0 %
Över 55 år 8 % 14 %
Mångfald bland medarbetarna – andel kvinnor (%)
Hela personalen 25 % 9 %
Linjechefer 20 % 0 %
Koncernledningen 20 % –26 %
Styrelsen 42 % 83 %
Antal rapporterade compliancefall
Totalt rapporterade compliancefall 538 21 %
Antal fall som granskats i processen för känsliga affärer
Godkända fall 262 –28 %
Fall som godkänts med villkor 358 80 %
Fall som avvisats 31 19 %
Totalt antal fall som granskats i processen för känsliga affärer 651 11 %
Informationssäkerhet och användarintegritet
Antal rapporterade incidenter 3 840 16 %
Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen
Antal dödsfall – Ericsson anställda 0 0 %
Antal dödsfall – Leverantörskedjan och allmänheten 11 –21 %
Antal allvarliga incidenter – Ericsson anställda, leverantörskedjan och allmänheten 179 33 %
Miljöaspekter
Energiförbrukning – Elektricitet (Energiförbrukning i egna lokaler) (GWh) 588 –7 %
av vilken förnybar (Energiförbrukning i egna lokaler) (GWh) 333 –1 %
Energiförbrukning – Fjärrvärme (Energiförbrukning i egna lokaler) (GWh) 26 –21 %
Energiförbrukning – Annan energi (Energiförbrukning i egna lokaler) (GWh) 50 2 %
Totalt energiförbrukning – Elektricitet, fjärrvärme och annan energi (egna lokaler) (GWh) 665 –7 %
Energiintensitet (GWh/miljard SEK) 2,9 –15 %
Affärsresor – Fordonsflottan (Mpkm) 198 –24 %
Affärsresor – Flyg- och vägresor och pendling (Mpkm) 1 309 7 %
Produkttransporter – Flygtransport, vägtransport, fartygtransport och järnvägstransport (Miljoner tonkm) 800 –3 %
Totalt vattenförbrukning (Mm3) 1,5 –6 %
Miljöpåverkan
Hantering av avfall från kontor och produktionsanläggningar – Återvinning (%) 44,5 % 29 %
Hantering av avfall från kontor och produktionsanläggningar – Energi (%) 21 % –25 %
Hantering av avfall från kontor och produktionsanläggningar – Deponi (%) 34,5 % –8 %
Hantering av avfall från kontor och produktionsanläggningar – Farligt (%) 0,2 % 0 %
Totalt hantering av avfall från kontor och produktionsanläggningar (Ton) 11 013 8 %
Totalt återtagning av produkter (inklusive batterier) och hantering av uttjänta produkter (Ton) 8 403 0 %
Utsläpp av växthusgaser (CO2e)
Energiförbrukning i egna lokaler (S1) (tusen ton) 11 0 %
Fordonsflottan (S1) (tusen ton) 38 –12 %
Energiförbrukning i egna lokaler (S2) (tusen ton) 124 –7 %
Affärsresor (S3) (tusen ton) 114 4 %
Produkttransport (S3) (tusen ton) 139 –35 %
Användning av sålda produkter. Produkter i drift (S3) (miljoner ton) 33 3 %
----- End of picture text -----

1) Nominella avvikelser från tidigare rapportering.

Övrig information – Tioårsöversikt – Icke-finansiell information

Ericsson Årsredovisning 2019

207

==> picture [580 x 595] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
95 359 100 735 111 464 116 281 118 055 114 340 110 255 104 525 90 261
97 843 107 369 114 302 119 718 117 156 116 630 112 758 103 130 91 825
560 676 1 142 1 413 776 493 766 901 978
16 630 21 791 18 998 16 610 15 536 13 025 12 280 10 571 10 066
11 254 11 062 15 048 14 836 19 251 17 110 18 010 24 835 17 834
3 % 4 % 4 % 4 % 5 % 4 % 8 % 8 % 6 %
36 % 37 % 38 % 40 % 39 % 39 % 36 % 36 % 35 %
32 % 32 % 31 % 31 % 32 % 33 % 33 % 34 % 37 %
22 % 21 % 20 % 19 % 19 % 18 % 18 % 17 % 18 %
7 % 7 % 6 % 6 % 6 % 5 % 5 % 4 % 5 %
23 % 25 % 23 % 22 % 22 % 21 % 22 % 22 % 22 %
20 % 20 % 20 % 18 % 19 % 18 % 18 % 18 % 18 %
27 % 31 % 35 % 31 % 29 % 29 % 29 % 29 % 14 %
23 % 48 % 40 % 36 % 30 % 25 % 27 % 20 % 33 %
445 412 145 116 76 70 16 7 –
362 593 350 312 214 183 – – –
199 210 209 98 85 24 – – –
26 43 45 28 20 12 – – –
587 846 604 438 319 219 – – –
3 312 3 235 2 525 2 824 – – – – –
0 0 0 0 1 0 1 1 –
14 23 17 27 21 15 6 11 –
135 [1)] 213 186 168 69 64 98 31 –
634 704 788 759 761 845 808 830 650
335 357 351 331 288 296 275 249 -
33 33 34 30 36 47 56 60 93
49 45 60 81 89 96 121 130 100
716 782 882 870 886 988 985 1 020 843
3,4 3,8 4,0 3,5 3,9 4,3 4,3 4,5 4,1
260 351 377 386 411 390 339 – –
1 227 1 398 1 645 1 716 1 943 1 827 1 689 1 904 1 640
827 662 857 768 836 872 1 215 993 661
1,6 1,8 2,7 2,5 2,3 2,4 1,8 1,8 1,6
34,4 % 38,0 % 37,0 % 42,7 % 45,2 % 37,4 % 45,7 % 52,5 % 46,5 %
28,0 % 25,0 % 29,2 % 24,9 % 28,1 % 32,4 % 33,5 % 27,1 % 27,7 %
37,5 % 36,8 % 33,6 % 32,3 % 25,3 % 28,0 % 18,3 % 17,4 % 21,4 %
0,2 % 0,1 % 0,2 % 0,2 % 0,3 % 0,9 % 2,4 % 3,0 % 4,5 %
10 217 11 755 13 670 14 490 18 100 16 100 29 512 31 045 23 863
8 380 12 252 14 009 16 446 16 440 9 872 7 748 5 567 5 672
11 14 14 18 20 20 30 32 30
43 59 61 64 68 66 62 – –
134 156 185 183 210 270 263 228 174
110 123 154 163 193 172 159 189 164
215 129 146 172 204 229 326 370 229
32 34 34 30 35 28 26 24 18
----- End of picture text -----

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Alternativa nyckeltal

208

Alternativa nyckeltal

Detta avsnitt innehåller en avstämning av vissa alternativa nyckeltal (APM) mot närmast avstämningsbara poster i de finansiella rapporterna. Redovisningen av APMs har begränsningar som analyshjälpmedel och ska inte betraktas utan sammanhang eller som ersättning för finansiella mått som upprättats enligt IFRS.

APMs redovisas för att förbättra investerarnas utvärdering av pågående rörelseresultat, som hjälp vid prognos av kommande perioder och för att förenkla en meningsfull jämförelse av resultat mellan perioder. Ledningen använder dessa APMs för att bland annat utvärdera löpande verksamhet jämfört med tidigare resultat, för intern planering och prognoser samt för beräkning av viss prestationsrelaterad ersättning.

De APMs som redovisas i denna årsredovisning kan skilja sig från mått med liknande beteckningar som används av andra bolag.

Implementeringen av IFRS 16 “Leasingavtal” per den 1 januari 2019 har haft en påverkan på många av de alternativa nyckeltalen för 2019. För mer information, se not A3, “Förändring av redovisningsprinciper”. De alternativa nyckeltalen för 2010–2018 har inte ändrats. Definitionen av nettokassa som alternativt nyckeltal har förtydligats.

Med början i det andra kvartalet 2019 bestämde sig koncernen för att ändra definitionen av avkastning på sysselsatt kapital (ROCE) och inkluderar inte längre finansiella intäkter i beräkningen. Det är koncernens uppfattning att den uppdaterade defintionen på ett bättre sätt reflekterar de underliggande resultaten i koncernens verksamhet. Tidigare perioder har räknats om för att reflektera förändringen.

Med början i fjärde kvartalet 2019 har koncernen beslutat att uppdatera definitionerna för fritt kassaflöde och fritt kassaflöde före M&A för att inkludera återbetalningen av leasingskulder. Koncernen är av uppfattningen att de uppdaterade definitionerna utgör ett bättre sätt att reflektera kassaflödena skapade av koncernen och som kan komma att användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder. Denna förändring säkerställer även att fritt kassaflöde och fritt kassaflöde före M&A är jämförbara med tidigare år då leasingbetalningar var inkluderade i operationellt kassaflöde.

Avkastning på eget kapital[1)]

==> picture [532 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Periodens resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare 2 223 –6 530 –32 576 833 13 549 11 568 12 005 5 775 12 194 11 146
Genomsnittligt eget kapital
Eget kapital vid periodens början [2)] 86 729 95 952 134 582 142 172 144 306 140 204 136 883 143 105 145 106 139 870
Eget kapital vid periodens slut 82 559 86 978 96 935 134 582 146 525 144 306 140 204 136 883 143 105 145 106
Genomsnittligt eget kapital 84 644 91 465 115 759 138 377 145 416 142 255 138 544 139 994 144 106 142 488
Avkastning på eget kapital (%) 2,6 % –7,1 % –28,1 % 0,6 % 9,3 % 8,1 % 8,7 % 4,1 % 8,5 % 7,8 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

2) För 2019, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 16 “Leasing”. För 2018, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 9 ”Finansiella instrument”. För 2016, justerad ingående balans med hänsyn till införandet av IFRS 15 “Intäkter från avtal med kunder”.

Definition

Periodens resultat hänförligt till moder bolagets aktieägare som procentandel av genomsnittligt eget kapital.

Orsak till användning

Avkastning på eget kapital är ett mått på lönsamhet i relation till bokfört värde på eget kapital. Avkastning på eget kapital är ett mått på hur investeringarna används för att generera ökade intäkter.

Avkastning på sysselsatt kapital[1) 2)]

==> picture [532 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Rörelseresultat 10 564 1 242 –34 743 5 187 21 805 16 807 17 845 10 458 17 900 16 455
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 149 615 155 625 185 667 190 797 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640 181 680
Sysselsatt kapital vid periodens slut 165 273 149 615 155 625 185 666 195 150 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640
Genomsnittligt sysselsatt kapital 157 444 152 620 170 646 188 232 192 495 185 371 178 778 181 480 184 474 182 160
Avkastning på sysselsatt kapital (%) 6,7 % 0,8 % –20,4 % 2,8% 11,3 % 9,1 % 10,0 % 5,8 % 9,7 % 9,0 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

2) Definitionen blev uppdaterad under 2019 och år 2010–2018 har räknats om i enlighet med den nya definitionen. Mer information framgår i början av stycket för alternative nyckeltal.

Definition

Rörelseresultat samt finansiella intäkter som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital.

Orsak till användning

Koncernen har bestämt att ändra definitionen av sysselsatt kapital(ROCE) och inkluderar inte längre finansiella intäkter i beräkningen. Koncernen är av uppfattningen att den uppdaterade defintionen utgör et bättre sätt att reflektera de underliggande resultaten i verksamheten i koncernen. Tidigare perioder har räknats om för att reflektera förändringen.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Alternativa nyckeltal

209

Bruttokassa
MSEK	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Kassa och likvida medel	45 079	38 389	35 884	36 966	40 224	40 988	42 095	44 682	38 676	30 864
Kortfristiga räntebärandeplaceringar	6 759	6 625	6 713	13 325	26 046	31 171	34 994	32 026	41 866	56 286
Långfristiga räntebärandeplaceringar	20 354	23 982	25 105	7 586	–	–	–	–	–	–
Bruttokassa	72 192	68 996	67 702	57 877	66 270	72 159	77 089	76 708	80 542	87 150

Definition Orsak till användning

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Bruttokassa visar den totala tillgängliga kassan och räntebärande placeringar och är en parameter för att beräkna nettokassan.

Bruttomarginal[1)]

==> picture [531 x 40] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Bruttoresultat 84 824 68 200 47 927 65 254 85 819 82 427 76 371 72 080 79 721 74 254
Nettoomsättning 227 216 210 838 205 378 220 316 246 920 227 983 227 376 227 779 226 921 203 348
Bruttomarginal (%) 37,3 % 32,3 % 23,3 % 29,6 % 34,8 % 36,2 % 33,6 % 31,6 % 35,1 % 36,5 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition Orsak till användning

Rapporterat bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.

Bruttomarginalen visar skillnaden mellan nettoomsättning och kostnad för sålda varor i procent av nettoomsättningen. Bruttomarginalen påverkas av flertalet faktorer, exempelvis affärsmix, andel tjänster, prisutveckling och kostnads minsk ningar. Bruttomarginalen är ett viktigt internt mått, och denna siffra redovisas även i resultaträkningen, eftersom bolaget anser att det ger den som läser de finansiella rapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens verksamhet.

EBITA-marginal[1)]

==> picture [531 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Periodens resultat 1 840 –6 276 –32 433 1 012 13 673 11 143 12 174 5 938 12 569 11 235
Skatter 6 922 4 813 –3 525 1 882 6 199 4 668 4 924 4 244 5 552 4 548
Finansiella intäkter och kostnader 1 802 2 705 1 215 2 293 1 933 996 747 276 –221 672
Avskrivningar och nedskrivningar på immateriella tillgångar 1 038 1 662 16 652 2 650 4 139 4 328 4 521 4 553 4 470 5 944
EBITA 11 602 2 904 –18 091 7 837 25 944 21 135 22 366 15 011 22 370 22 399
Nettoomsättning 227 216 210 838 205 378 220 316 246 920 227 983 227 376 227 779 226 921 203 348
EBITA-marginal (%) 5,1 % 1,4 % –8,8 % 3,6 % 10,5 % 9,3 % 9,8 % 6,6 % 9,9 % 11,0 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition

Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar, uttryckt som procent av periodens nettoomsättning.

Orsak till användning

Av- och nedskrivningar av immateriella tillgångar är normalt icke-kassapåverkande poster i årets resultaträkning. EBITA-marginalen i procent ger en indikation på finansiellt resultat utan påverkan från förvärvade bolag.

Fritt kassaflöde och fritt kassaflöde före M&A

==> picture [531 x 132] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Kassaflöde från rörelsen 16 873 9 342 9 601 14 010 20 597 18 702 17 389 22 031 9 982 26 583
Kapitaliserade utgifter och övriga investeringar
(före M&A)
Investeringar i materiella anläggningstillgångar –5 118 –3 975 –3 877 –6 129 –8 338 –5 322 –4 503 –5 429 –4 994 –3 686
Försäljning av materiella anläggningstillgångar 744 334 1 016 482 1 301 522 378 568 386 124
Balanserade utvecklingskostnader –1 545 –925 –1 444 –4 483 –3 302 –1 523 –915 –1 641 –1 515 –1 644
Övriga investeringsaktiviteter –331 –523 –463 –3 004 –543 –3 392 –1 330 1 540 –900 –1 487
Leaseskulder –2 990 – – – – – – – – –
Fritt kassaflöde före M&A 7 633 4 253 4 833 876 9 715 8 987 11 019 17 069 2 959 19 890
Förvärv av dotterföretag och verksamheter –1 753 –1 618 –289 –984 –2 201 –4 442 –3 147 –11 529 –3 181 –3 286
Försäljning av dotterföretag och verksamheter 248 333 565 362 1 48 465 9 452 53 454
Fritt kassaflöde 6 128 2 968 5 109 254 7 515 4 593 8 337 14 992 –169 17 058
----- End of picture text -----

Definition

Fritt kassaflöde: Kassaflöde från operativa aktiviteter reducerat med nettoivesteringar, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Fritt kassaflöde före M&A: Kassaflöde från operativa aktiviteter reducerat med nettoivesteringar, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (exklusive M&A).

Orsak till användning

Fritt kassaflöde representerar den kassa som koncernen skapar efter investeringar, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder. Koncernen beslutade att inkludera återbetalning av leasingskulder. Koncernen är av uppfattningen att inkludering av leasingskulder är ett bättre sätt at reflektera kassaflödena skapade av koncernen som kan användas för att expandera verksamheten, betala utdelningar och minska skulder.

Ericsson Årsredovisning 2019

210 Övrig information – Alternativa nyckeltal

Kapitalomsättningshastighet[1)]

==> picture [532 x 72] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Nettoomsättning 227 216 210 838 205 378 220 316 246 920 227 983 227 376 227 779 226 921 203 348
Genomsnittligt sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital vid periodens början 149 615 155 625 185 666 190 797 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640 181 680
Sysselsatt kapital vid periodens slut 165 273 149 615 155 625 185 666 195 150 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640
Genomsnittligt sysselsatt kapital 157 444 152 620 170 646 188 232 192 495 185 371 178 778 181 480 184 474 182 160
Kapitalomsättningshastighet (gånger) 1,4 1,4 1,2 1,2 1,3 1,2 1,3 1,3 1,2 1,1
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Orsak till användning

Omsättningshastighet i sysselsatt kapital beskriver hur effektivt investeringskapital används för att generera intäkter.

Kassagenerering[1)]

==> picture [532 x 51] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Periodens resultat 1 840 –6 276 –32 433 1 012 13 673 11 143 12 174 5 938 12 569 11 235
Periodens resultat justerat för poster som inte ingår i kassaflödet 14 066 1 554 –13 109 6 875 24 284 22 343 22 002 19 015 25 182 23 725
Kassaflöde från rörelsen 16 873 9 342 9 601 14 010 20 597 18 702 17 389 22 031 9 982 26 583
Kassagenerering (%) 120 % 601 % –73 % 204 % 85 % 84 % 79 % 116 % 40 % 112 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition Orsak till användning

Kassaflöde från rörelsen dividerat med summan av Kassagenereringsmålet avspeglar ett starkt fokus på bolagets kassaflöde. Måttet har använts som ett av de tre periodens resultat och justeringar för avstämning av målen i programmet för långsiktig rörlig ersättning (LTV). periodens resultat mot kassa, uttryckt i procent.

Nettokassa

==> picture [532 x 71] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Kassa och likvida medel 45 079 38 389 35 884 36 966 40 224 40 988 42 095 44 682 38 676 30 864
+ Kortfristiga räntebärande placeringar 6 759 6 625 6 713 13 325 26 046 31 171 34 994 32 026 41 866 56 286
+ Långfristiga räntebärande placeringar 20 354 23 982 25 105 7 586 – – – – – –
– Kortfristig upplåning 9 439 2 255 2 545 8 033 2 376 2 281 7 388 4 769 7 765 3 808
– Långfristig upplåning 28 257 30 870 30 500 18 653 22 744 21 864 22 067 23 898 23 256 26 955
Nettokassa 34 496 35 871 34 657 31 191 41 150 48 014 47 634 48 041 49 521 56 387
----- End of picture text -----

Definition Orsak till användning

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar En positiv nettokassa som är större än pensionsskulderna är ett av bolagets kapitalmål. Detta skapar det (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer inkluderar kort- och långfristig upplåning). i behovet av rörelsekapital.

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

==> picture [532 x 79] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018
Nettoomsättning 227 216 210 838
Förvärv/avyttringar –96 –
Netto valutaeffekter –10 675 –4 232
Jämförbar nettoomsättning exklusive valutaeffekter 216 445 206 606
Jämförbar nettoomsättning justerad för avyttrad verksamhet [1)] 208 130 –
Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valuta-
effekter (%) 4 % 1 %
----- End of picture text -----

1) Justerad för avyttring av MediaKind.

Definition

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter.

Orsak till användning

Ericssons redovisningsvaluta är SEK medan de totala intäkterna i huvudsak är i andra valutor. Rapporterad försäljningstillväxt är beroende av att växelkursen mellan SEK och andra valutor flukturerar, och dessutom kan förvärvade och avyttrade verksamheter påverka. Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter visar den underliggande utvecklingen av försäljningen rensat för dessa parametrar.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Alternativa nyckeltal

211

Rörelsekapital[1)]

==> picture [531 x 82] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Kortfristiga tillgångar 153 914 161 167 153 423 175 097 189 525 201 789 190 896 193 254 198 816 198 443
Icke räntebärande avsättningar och skulder, kortfristiga
Kortfristiga avsättningar –8 244 –10 537 –6 283 –5 374 –3 662 –4 225 –5 140 –8 427 –5 985 –9 391
Kontraktsskulder –29 041 –29 348 –29 076 –24 930 – – – – – –
Leverantörsskulder –30 403 –29 883 –26 320 –25 844 –22 389 –24 473 –20 502 –23 100 –25 309 –24 959
Övriga kortfristiga skulder –37 405 –38 891 –35 305 –36 622 –58 663 –69 845 –58 314 –61 108 –57 970 –58 605
Rörelsekapital 48 821 52 508 56 439 82 327 104 811 103 246 106 940 100 619 109 552 105 488
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kortfristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Orsak till användning

På grund av behovet av att optimera kassagenerering för att skapa värde för våra aktieägare, fokuserar ledningen på rörelsekapital och att minska ledtiderna mellan en lagd order och erhållen betalning. Att hantera och minska rörelsekapital är en nyckelfaktor för att nå målet för kassagenerering för långsiktig rörlig ersättning (LTV).

Rörelsemarginal[1)]

==> picture [531 x 40] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Rörelseresultat 10 564 1 242 –34 743 5 187 21 805 16 807 17 845 10 458 17 900 16 455
Nettoomsättning 227 216 210 838 205 378 220 316 246 920 227 983 227 376 227 779 226 921 203 348
Rörelsemarginal (%) 4,6 % 0,6 % –16,9 % 2,4 % 8,8 % 7,4 % 7,8 % 4,6 % 7,9 % 8,1 %
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition Orsak till användning Rapporterat rörelseresultat som procent av Rörelsemarginalen visar rörelseresultatet som procentandel av nettoomsättningen. Rörelsemarginalen är ett internt nettoomsättningen. nyckeltal, och denna siffra redovisas även i resultatrapporten, eftersom bolaget anser att det ger den som läser balansoch resultatrapporterna en bättre förståelse av utvecklingen av koncernens finansiella resultat på både kort och lång sikt.

Rörelseomkostnader exklusive omstruktureringskostnader

MSEK	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012
Rörelseomkostnader	–64 215	–66 848	–70 563	–60 501	–64 129	–63 408	–58 509	–58 856
Omstruktureringskostnader som ingår i forsknings- och utvecklingskostnader	344	1 293	2 307	2 739	2 021	304	872	852
Omstruktureringskostnader som ingår i försäljnings- och administrationskostnader	117	784	952	1 353	745	123	924	370
Rörrelseomkostnader, exklusive omstruktureringskostnader	63 754	–64 771	–67 304	–56 409	–61 363	–62 981	–56 713	–57 634
Defnition	Orsak till användning
Rapporterade rörelseomkostnader exklusive	Omstruktureringskostnader varierar			från år till år	och för att	kunna analysera trender i rapporterade rörelseomkostnader,
omstruktureringskostnader.	exkluderas	omstruktureringskostnader.

Soliditet1)
MSEK	2019	2018	2017	2016	2015	2014	2013	2012	2011	2010
Totalt eget kapital	81 878	87 770	97 571	135 257	147 366	145 309	141 623	138 483	145 270	146 785
Totala tillgångar	276 383	268 761	259 882	284 150	284 363	293 558	269 190	274 996	280 349	281 815
Soliditet(%)	29,6 %	32,7 %	37,5 %	47,6 %	51,8 %	49,5 %	52,6 %	50,4 %	51,8 %	52,1 %

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition Orsak till användning Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar. En soliditet som överstiger 40 % är ett av bolagets kapitalmål. Detta ger det ekonomiska handlingsutrymme och oberoende som krävs för att bedriva verksamhet och hantera variationer i behovet av rörelsekapital samt dra nytta av affärsmöjligheter.

Ericsson Årsredovisning 2019

212 Övrig information – Alternativa nyckeltal

Sysselsatt kapital[1)]

==> picture [532 x 114] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

MSEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010
Balansomslutning 276 383 268 761 259 882 284 150 284 363 293 558 269 190 274 996 280 349 281 815
Icke räntebärande avsättningar och skulder
Långfristiga avsättningar 2 679 5 471 3 596 946 176 202 222 211 280 353
Uppskjutna skatteskulder 1 224 670 901 2 147 2 472 3 177 2 650 3 120 2 250 2 571
Övriga långfristiga skulder 2 114 4 346 2 776 2 621 1 851 1 797 1 459 2 377 2 248 3 296
Kortfristiga avsättningar 8 244 10 537 6 283 5 374 3 662 4 225 5 140 8 427 5 985 9 391
Kontraktskulder 29 041 29 348 29 076 24 930 – – – – – –
Leverantörsskulder 30 403 29 883 26 320 25 844 22 389 24 473 20 502 23 100 25 309 24 959
Övriga kortfristiga skulder 37 405 38 891 35 305 36 622 58 663 69 845 58 314 61 108 57 970 58 605
Sysselsatt kapital 165 273 149 615 155 625 185 666 195 150 189 839 180 903 176 653 186 307 182 640
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder.

Orsak till användning

Sysselsatt kapital är värdet på de tillgångar i balansräkningen som bidrar till att generera intäkter och vinst. Det används även för beräkning av avkastning på sysselsatt kapital.

Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning (ej IFRS)[1)]

==> picture [532 x 58] intentionally omitted <==

----- Start of picture text -----

SEK 2019 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning 0,67 –1,98 –9,94 0,25 4,13 3,54 3,69 1,78
Omstruktureringskostnader 0,18 1,88 1,93 1,59 1,07 0,31 0,93 0,81
Avskrivningar och nedskrivningar av förvärvade immateriella
tillgångar 0,22 0,37 4,77 0,55 0,86 0,95 1,00 0,96
Vinst (förlust) per aktie, efter utspädning (ej IFRS) 1,07 0,27 –3,24 2,39 6,06 4,80 5,62 3,55
----- End of picture text -----

1) 2017 och 2016 har räknats om med anledning av införandet av IFRS 15 ”Intäkter från avtal med kunder”. År 2009–2015 har inte blivit omräknat.

Definition

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Orsak till användning

Omstruktureringskostnader varierar från år till år. Det här måttet ger en indikation på resultaten utan omstrukturering och utan påverkan från av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar från förvärvade bolag.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Finansiella begrepp och valutakurser

213

Finansiella begrepp

Avkastning på eget kapital

Periodens resultat hänförligt till aktie ägare i moderbolaget som procentandel av genomsnittligt eget kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Avkastning på sysselsatt kapital

Rörelseresultat som procent av genomsnittligt sysselsatt kapital (baserat på beloppen per 1 januari och 31 december).

Bruttokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga).

Bruttomarginal

Rapporterat bruttoresultat som procent av nettoomsättningen.

CAPEX (capital expenditures) Utgifter som kapitaliseras.

EBITA-marginal

Resultat före räntor, skatter samt av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar (immateriella rättigheter, varumärken och övriga immateriella tillgångar, se not C1 ”Immateriella tillgångar”) som procent av periodens nettoomsättning.

Fritt kassaflöde

Kassaflöde från roperatriva efter investeringar, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder.

Fritt kassaflöde före M&A

Kassaflöde från operativa efter investeringar, övriga investeringar och återbetalning av leasingskulder (före M&A).

Försäljningstillväxt justerad för jämförbara enheter och valutaeffekter

Försäljningstillväxt justerad för påverkan av förvärv och avyttringar samt valutaeffekter.

Genomsnittlig kredittid för kundfordringar

Kundfordringar vid kvartalets slut dividerat med nettoomsättning under kvartalet multiplicerat med 90 dagar. Om kundfordringar är högre än kvartalets nettoomsättning divideras över skjutande belopp med nettoomsättning under föregående kvartal multiplicerat med 90 dagar. Total genomsnittlig kredittid blir då summan av 90 dagar från det senaste kvartalet plus till kommande kreditdagar från det föregående kvartalet.

Genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR)

Beskriver den årliga tillväxttakten över en viss tidsperiod.

Kapitalomsättningshastighet

Nettoomsättning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.

Kassagenerering

Kassaflöde från rörelsen dividerat med summan av periodens resultat (förlust) och justeringar för avstämning av periodens resultat mot kassa, uttryckt i procent.

Kontant utdelning per aktie

Betald utdelning dividerad med genomsnittligt antal utestående aktier, före utspädning.

Kreditdagar, leverantörer

Genomsnittligt saldo för leverantörsskulder vid årets början och årets slut, dividerat med kostnad för sålda varor för året och multiplicerat med 365 dagar.

Nettokassa

Kassa och likvida medel samt räntebärande placeringar (kort- och långfristiga) minus räntebärande skulder (vilket inkluderar kort- och långfristig upplåning).

OCI

Övrigt totalresultat (Other comprehensive income).

Omsättningshastighet i lager

365 dividerat med lageromsättningshastighet, beräknat som total kostnad för sålda varor dividerat med genomsnittligt lager under året (netto efter förskott från kunder).

OPEX (operational expenses) Rörelseomkostnader.

P/E-tal

P/E talet beräknas som B-aktiens pris sista handelsdagen dividerat med vinst per aktie, före utspädning.

Rörelsekapital

Kortfristiga tillgångar minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket innefattar kort fristiga avsättningar, kontraktsskulder, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Rörelsemarginal

Rapporterat rörelseresultat som procent av nettoomsättningen.

SG&A

Försäljnings- och administrationskostnader (Selling, general and administrative operating expenses).

Soliditet

Totalt eget kapital i procent av totala tillgångar.

Sysselsatt kapital

Balansomslutning minus icke räntebärande avsättningar och skulder (vilket inkluderar långfristiga avsättningar, uppskjutna skatteskulder, kontraktsskulder, övriga långfristiga skulder, kortfristiga avsätt ningar, leverantörsskulder och övriga kortfristiga skulder).

Totalavkastning

Ökning eller minskning av kursen för B-aktien under perioden, inklusive utdelning, uttryckt som en procentandel av aktiekursen vid periodens början.

Value at risk (VaR)

En statistisk metod för att beräkna den maximala potentiella förlust som kan uppkomma med en given konfidensgrad under en given tidshorisont.

Vinst (förlust) per aktie

Vinst (förlust) per aktie före utspädning; årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare dividerat med vägt medelantal utestående aktier under perioden.

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning

Vinst (förlust) per aktie, med utgångspunkt från vägt medelantal antal utestående aktier justerat för utspädningseffekter av potentiella aktier.

Vinst (förlust) per aktie (ej IFRS)

Vinst (förlust) per aktie efter utspädning, exklusive av- och nedskrivningar av förvärvade immateriella tillgångar och exklusive omstruktureringskostnader.

Valutakurser

Valutakurser	Valutakurser
Valutakurser vid konsolideringen
	Januari–december
	2019 2018
SEK/EUR
Genomsnittskurs1)	10,56 10,25
Slutkurs	10,43 10,25
SEK/USD
Genomsnittskurs1)	9,41 8,68
Slutkurs	9,32 8,94

• 1) Vägt genomsnitt för året enbart som upplysning. Varje periods intäkter och kostnader i resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs för perioden.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Ordlista

214

Ordlista

2G

Andra generationens mobilsystem (den första digitala generationen). Innefattar GSM, TDMA, PDC och cdmaOne.

3G

Tredje generationens mobilsystem. Innefattar WCDMA/HSPA, CDMA2000 och TD-SCDMA.

3GPP

Third Generation Partnership Project. En samarbetsorganisation för olika standardiseringsorgan inom telekommunkation som definierar standarder för mobilteknologier (2G, 3G, etc.).

4G

CO2e, koldioxidekvivalent

Mängd av en viss växthusgas, uttryckt som den mängd av koldioxid som har samma växt huseffekt.

Global Reporting Initiative (GRI) Standards

GRI Sustainability Reporting Standards är den första och mest använda globagla standarden för hållbarhetsrapportering. GRI är en oberoende internationell organisation som har utvecklat metoder för hållbarhetsrapportering sedan 1997.

GSM

Globalt system för mobilkommunikation, “Global System for Mobile Communications”. Andra generationens mobilsystem.

NFV

Network Functions Virtualization. Nätfunktioner som implementeras som mjukvara. De kan användas i virtualiserad infrastruktur och erbjuder effektiv samordning, automa tisering och skalbarhet.

OSS

Driftstödssystem, “Operations Support Systems”, IT-system som används av tjänsteleverantörer för att hantera sina nät. De ger stöd åt kontrollfunktioner som nätinventering, tillhandahållande av tjänster, nätkonfiguration och felhantering. Tillsammans med affärsstödssystem (BSS) används de för att ge stöd åt olika tjänster för både affärsprocesser och det heltäckande nätet.

Fjärde generationens mobilsystem, även kallat LTE.

4K-videoströmning

En horisontell skärmupplösning på cirka 4 000 bildpunkter som används inom TV och konsumentmedia.

5G

Den femte generationens mobilsystem. En vidareutveckling av 4G/LTE.

5G NR

New Radio enligt definitionen i 3GPP Release 15, den nya radioaccessteknik som utvecklats av 3GPP för 5G. Den har utformats för att vara global standard för det trådlösa gränssnittet i 5G-nät.

ADM

Application Development and Modernization. Applikationsutveckling och -modernisering. En tjänst som erbjuder underhåll, utveckling och uppgradering av mjukvara.

IKT

Informations- och kommunikationsteknik.

IoT

Sakernas internet, “Internet of Things”, sammankoppling av saker med inbyggd databehandling så att de kan skicka och ta emot data.

IP

Internet Protocol. Bestämmer hur information färdas mellan Internets olika delar.

IPR

Immaterialrättigheter, “Intellectual Property Rights”, speciellt avseende patent.

Kärnnät

Mobilnätets kärna, som ger olika tjänster till slutanvändarna, som är sammankopplade i accessnätet. Dess nyckelfunktion är att dirigera röstsamtal och styra datatrafik.

RAN

Radioaccesnät, “Radio Access Network”. Består av ett stort antal radiobasstationer som mobiltelefoner och andra handhållna enheter kan ansluta till.

SBT

Science-based targets ger företag en tydlig vägledning om hur de ska uppnå framtidssäkrad tillväxt genom att specificera hur mycket och hur snabbt de behöver minska sina koldioxidutsläpp.

SDGs

Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av alla medlemsstater i FN 2015, utgör en gemensam handlingsplan för fred och välstånd för alla människor och vår planet, nu och in i framtiden. I centrum står de 17 globala målen för hållbar utveckling som är en viktig uppmaning till alla medlemsstater – industrialiserade länder som utvecklingsländer – att samverka globalt.

UDN

AR

“Augmented Reality”, förstärkt verklighet. En interaktiv upplevelse av en verklig miljö, där de föremål som finns i verkligheten kompletteras av datorgenererad information.

BSS

“Business Support Systems”, affärsstödssystem. De IT-system som en tjänstleverantör använder för att driva sin kundtillvända affärsverksamhet. Tillsammans med driftstödssystem (Operations Support Systems, OSS) används de för att ge stöd både åt olika affärsprocesser och det heltäckande nätet.

CDMA

Code Division Multiple Access. En radioteknik som mobilkommunikationsstandarderna cdmaOne (2G) och CDMA2000 (3G) bygger på.

LTE

Long-Term Evolution. 4G. Standarden för vidareutvecklingen av mobilteknik bortom HSPA-teknik, som tillåter datahastigheter på över 100 Mbps.

Managed services

Driften av en operatörs nät och/eller hosting av tjänster.

Mobilt bredband

Trådlös höghastighetsåtkomst till internet med HSPA-, LTE-, CDMA2000EV-DO och 5G-teknik.

Molnteknik

När data och program ligger i globalt åtkomliga datacenter.

Unified Defined Network. Ett sätt att tillhandahålla högpresterande system med liten fördröjning för att leverera processorintensiva applikationer.

UNGP

The UN Guiding Principles Reporting Framework lanserades i februari 2015 och är det första övergripande ramverket för företag att rapportera och redovisa arbetet med mänskliga rättigheter i linje med de skyldigheter som har ålagts dem. Företagens ansvar definieras i UN Guiding Principles on Business and Human Rights, som är de styrande globala principerna för företagande och mänskliga rättigheter.

WCDMA

Wideband Code Division Multiple Access, bredbandskoddelning för multiplex, tredje genera tionens mobilnät.

Begreppen ”Ericsson”, ”bolaget”, ”koncernen”, ”oss”, ”vi”, och ”våra” avser alla Telefonaktiebolaget LM Ericsson och dess dotterbolag.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Aktieägarinformation

215

Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericssons årsstämma 2020 hålls tisdagen den 31 mars 2020, 15.00 på Kistamässan, Arne Beurlings Torg 5, Kista/Stockholm.

Rätt att delta och anmälan

Aktieägare, som önskar delta i årsstämman, ska:

• vara införd i den av Euroclear Sweden AB förda aktieboken onsdagen den 25 mars 2020 och

• anmäla sig till bolaget senast onsdagen den 25 mars 2020. Anmälan kan göras per telefon 08–402 90 54 vardagar mellan 10:00 och 16:00 eller på Ericssons webbplats: www.ericsson.com/se/sv.

Anmälan kan också göras skriftligen till: Telefonaktiebolaget LM Ericsson c/o Euroclear Sweden AB Årsstämma/General Meeting of shareholders Box 191, 101 23 Stockholm

Vid anmälan vänligen uppge namn, personeller organisationsnummer, adress, telefonnummer samt antalet eventuella biträden.

Förvaltarregistrerade aktier

Förutom att anmäla sig måste aktieägare, som har sina aktier förvaltarregistrerade genom bank eller annan förvaltare, begära att tillfälligt vara införd i aktieboken onsdagen den 25 mars 2020 för att ha rätt att delta i årsstämman. Aktieägare måste underrätta förvaltaren om detta i god tid före denna dag.

Fullmakt

Aktieägare som företräds genom ombud ska utfärda fullmakt för ombudet och skicka denna till bolaget. Om fullmakten utfärdats av juridisk person ska kopia av registreringsbevis, eller om sådan handling inte finns, mot svarande behörighetshandling, bifogas. Dokumenten får inte vara äldre än ett år om inte fullmakten uttryckligen anger att den är giltig under en längre tid, dock längst fem år. För att underlätta inpasseringen vid årsstämman bör fullmakt i original samt registreringsbevis och andra behörighetshandlingar vara bolaget tillhanda på ovanstående adress senast måndagen den 30 mars 2020. Fullmaktsformulär på svenska och engelska finns på Ericssons webbplats: www.ericsson.com/se/sv.

Utdelning

Styrelsen kommer att föreslå bolagsstämman en utdelning för 2019 om SEK 1,50 (1,00) per aktie. Utdelningen föreslås betalas ut i två lika delar, SEK 0,75 per aktie med 2 april 2020 som avstämningsdag för utdelning och SEK 0,75 per aktie med 2 oktober 2020 som avstämningsdag för utdelning.

Finansiell information från Ericsson

2019 Form 20-F för USA-marknaden:

• 19 mars 2020

Delårsrapporter 2020:

• 22 april 2020 (Kv 1)

• 17 juli 2020 (Kv 2)

• 21 oktober 2020 (Kv 3)

• 29 januari 2021 (Kv 4)

Årsredovisning 2020

• Mars 2021

Årsstämman hålls på svenska och simultantolkas till engelska.

Ericsson Årsredovisning 2019

Övrig information – Aktieägarinformation

216

Mer information

Information om Ericsson och bolagets utveckling finns på webbplatsen, www.ericsson.com. Årsredovisningar, delårsrapporter och annan aktie ägarinformation finns på: www.ericsson.com/ investors

För tryckta publikationer

Ett tryckt exemplar av årsredovisningen tillhandahålls på begäran

Strömberg Distribution 120 88 Stockholm Telefon: 08–449 89 57 E-post: ericssonreports@strd.se

I USA

Ericssons transferbank Deutsche Bank, Deutsche Bank Shareholder Services American Stock Transfer & Trust Company

Kontakt

Ericssons huvudkontor

Torshamnsgatan 21 Kista, Stockholm

Säte

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm

Investerarrelationer

För frågor om Ericsson, kontakta Investerarrelationer: Telefon: 010–719 00 00 E-post: investor.relations@ericsson.com

Ericssons årsredovisning 2019

Projektledning Ericsson Investerarrelationer

Design och produktion Hallvarsson & Halvarsson

Fotografier av styrelse och ledningsgrupp Per Myrehed

Tryck

Göteborgstryckeriet 2020 Tryckt på Amber Graphic

Registrerade ägare Avgiftsfri telefon: +1 (800) 937 5449

Övriga investerare Telefon: +1 (718) 921 8124 E-post: DB@amstock.com

Beställning av tryckt årsredovisning https://www.ericsson.com/en/investors/financial-reports

Ericsson Årsredovisning 2019

218

Övrig information – Aktieägarinformation

Telefonaktiebolaget LM Ericsson 164 83 Stockholm Telefon 010–719 00 00 www.ericsson.com

SV/LZT 138 2266 ISSN 1100–8954 © Telefonaktiebolaget LM Ericsson 2019