Eltel — Annual Report 2016

May 2, 2017

Säkrar kritisk infrastruktur i det moderna samhället

Årsredovisning 2016

Eltel bidrar till att bygga en hållbar framtid

Megatrender som klimatförändringen, digitalisering, urbanisering och behovet av säkerhet påverkar Eltels verksamhetsförutsättningar, och erbjuder både möjligheter och utmaningar. De påverkar energi-, kommunikations- och transportinfrastrukturer som driftsätts och underhålls för att tillgodose människors dagliga behov. Eltel bemöter dessa megatrender genom att ha som mål att bygga en bättre och mer hållbar värld för oss alla såväl som för kommande generationer.

Detta är Eltel

Eltel är en ledande nordeuropeisk leverantör av tekniska tjänster för kritiska infrastrukturnätverk – infranets. Eltel tillhandahåller ett brett och integrerat utbud av lösningar, som sträcker sig från underhålls- och uppgraderingstjänster till projektleveranser, huvudsakligen inom områdena Power och Communication.

Innehåll

Detta är Eltel	1
VD har ordet	2
Femårsöversikt och
kvartalsuppgifter	4
Eltel-aktien	6
Förvaltningsberättelse	8
Bolagsstyrningsrapport	18
Styrelsen	28
Ledningsgruppen	31

Finansiell information	34
Koncernens finansiella
information	37
Noter till koncernredovisningen	40
Moderbolagets finansiella
information	78
Moderbolagets noter	82
Revisionsberättelse	86
Definitioner och nyckeltal	92
Finansiell kalender	93
Kontaktinformation	93

Eltel AB

Besöksadress: Adolfsbergsvägen 13, Bromma Box 126 23, 112 92 Stockholm Telefon: +46 8 585 376 00 E-post: info.sweden@eltelnetworks.com

www.eltelgroup.com/sv

Strategi för att säkra stabil tillväxt och lönsamhet

Jag tillträdde som Eltels VD och koncernchef i september 2016. Vår stabila, repetitiva affär inom underhålls- och uppgraderingsjänster i segmenten Power och Communication utvecklades vid den här tidpunkten väl på våra kärnmarknader Norden, Polen och Tyskland. Projektverksamheten uppvisade däremot stora osäkerheter och brist på kontroll.

Vi beslutade därför att initiera en grundlig översyn av de projekt vi bedömde medförde störst risk för koncernen. Projektverksamheten representerade, vid utgången av 2016, 24 procent av Eltels nettoomsättning, samtidigt som en majoritet av koncernens rörelsekapital återfinns i projektaffären. Den afrikanska verksamheten innefattar därutöver ett flertal projekt som är mycket stora i relation till Eltels nettoomsättning och drivs på ett stort geografiskt avstånd från våra hemmamarknader.

Genomgången visade ett tydligt behov av att minska riskerna i verksamheten, bland annat genom att införa en striktare styrmodell. Vi etablerade därför en koncernfunktion med dedikerat fokus på kontroll och struktur i styrningen av Eltels projektverksamhet. Beslut fattades även om att genomföra en fördjupad undersökning av projekt som under arbetets gång identifierats ha hög riskprofil. Denna undersökning leddes av externa revisorer och hade fokus primärt på projekt i Afrika men även några i Norden. Genomgångarna påvisade ett antal brister som resulterade i resultatnedskrivningar om totalt 55 miljoner euro vilka belastade 2016 års resultat. Orsaken till nedskrivningarna var huvudsakligen att den historiska vinstavräkningen för vissa projekt varit för aggressiv.

Parallellt genomförde Eltels ledning och styrelse under andra halvan av 2016 en genomgång av koncernens övriga verksamhet. Arbetet ledde fram till beslut om att Eltel ska koncentrera sin verksamhet på koncernens sunda kärnområden med lägre risk, där vi har en marknadsledande position och kompetens och där affärsmodellen är repetitiv. Vår slutsats efter genomgången är att Eltels kärnkompetens återfinns inom Power och Communication på Eltels stabila hemmamarknader Norden och Polen, med möjligheter att förstärka vår position inom utvalda segment i Tyskland. Dessa marknader erbjuder goda marknadsförutsättningar, stabila kunder och en intressant utveckling inom fiber och smarta mätare. Verksamheterna inom Power och Communication i Norden, Polen och Tyskland omsatte 2016 tillsammans cirka 1,2 miljarder euro, motsvarande 85 procent av Eltels nettoomsättning och uppvisar stabil lönsamhet.

Genomgångarna påvisade ett antal brister som resulterade i resultatnedskrivningar om totalt 55 miljoner euro vilka belastade 2016 års resultat. Orsaken till nedskrivningarna var huvudsakligen att vinstavräkningen för vissa projekt varit för aggressiv.

Den expansion som skett utanför Eltels kärnmarknader har visat sig vara kostsam och förlustbringande eller inte ligga inom ramen för områden där Eltel är konkurrenskraftigt. Bolagen utanför Eltels kärnverksamhet innefattar projektverksamheten utanför Europa, järnvägsverksamheten inom Rail & Road, eldistributionsverksamheten i Baltikum samt delar av flyg- och säkerhetsverksamheten. Verksamheterna omsatte under 2016 tillsammans cirka 212 miljoner euro, motsvarande 15 procent av Eltels nettoomsättning. Verksamheter som inte ingår i Eltels kärnverksamhet kommer att avyttras.

Projektverksamheten inom Eltel minskar, efter att verksamheterna avyttrats, från 24 procent till 18 procent av total nettoomsättning samtidigt som risknivån i kvarvarande projektportfölj minskar betydligt. De projektverksamheter som återstår inom Eltel återfinns inom områden där vi har en marknadsledande position, där affären är repetitiv, där Eltel har kompetens och där storleken på respektive projekt är mindre i relation till koncernens nettoomsättning.

Som en del i arbetet med att effektivisera verksamheten slog vi, efter räkenskapsårets utgång, ihop affärsområdena fast och mobil kommunikation inom segmentet Communication. Vi gör det för att förbättra kundfokus och för att skapa möjligheter till integrerade erbjudanden som är anpassade till behoven på marknaden. Under den pågående integrationsprocessen har det blivit uppenbart att det finns potential för synergier även med Eltels verksamhet för flyg och säkerhet i Danmark och delar av motsvarande verksamhet i Sverige. Eltel planerar därför att integrera även dessa delar i segmentet Communication. Därutöver initierade vi under 2016 och början av 2017 en genomgång av Eltels operationella processer och systemstöd för att stärka vår konkurrenskraft på sikt. Vi kommer framöver att investera ytterligare i åtgärder för att öka den operationella effektiviteten, stärka kunderbjudanden och öka kompetensen inom organisationen.

STARK UTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN

2016 var ett turbulent år för Eltel och innebar stora utmaningar för såväl anställda som våra ägare. I en period av så stora förändringar som vi genomgår är det lätt att glömma den positiva utvecklingen i vår sunda kärna. Vi tecknade en mängd viktiga kontrakt under året och såväl omsättning som lönsamhet steg i de sunda delarna tack vare Eltels goda relationer med våra kunder och tack vare våra anställdas kompetens och starka insatser. Nettoomsättningen ökade under 2016 med 11,6 procent till 1 399,8 miljoner euro.

Segmentet Communication utvecklades mycket starkt. Nettoomsättningen ökade med 29 procent till 701,1 miljoner euro, främst som en följd av förvärvet av norska Eltel Sønnico AS i augusti 2015 och en god utveckling inom fast kommunikation i Norden. Operativt EBITA uppgick till 34,5 miljoner euro, vilket är i nivå med föregående år, trots negativ påverkan av bland annat vår nu avvecklade, olönsamma verksamhet i Storbritannien.

Inom Power ökade nettoomsättningen i Norden och Tyskland. Totalt sett minskade dock nettoomsättningen med 1,9 procent till 557,0 miljoner euro som en följd av lägre volymer inom krafttransmissionsverksamheten i Afrika och revidering av historiskt felaktigt redovisade intäkter. Den felaktiga redovisningen ledde till kraftiga nedskrivningar och ett operativt EBITA om minus 8,9 miljoner euro.

Nettoomsättningen för affärssegmentet Transport & Security minskade med 5,2 procent till 143,9 miljoner euro. Nedgången i nettoomsättning var främst en följd av lägre volymer i järnvägsverksamheten i Norge samt i flyg- och säkerhetsverksamheten i Sverige. Operativt EBITA försämrades och vändes till en förlust om 10,8 miljoner euro.

Sammantaget innebar utvecklingen att koncernens operativa EBITA sjönk till 2,1 miljoner euro under 2016, jämfört med 62,2 året innan, och att årets resultat efter skatt uppgick till minus 82,2 miljoner euro. Det negativa resultatet ledde till att Eltel och bankerna omförhandlade kovenanterna för 2016, men i grunden löser det inte Eltels långsiktiga finansieringsbehov.

För att skapa långsiktigt aktieägarvärde och utrymme att genomföra den beslutade strategin krävs en balansräkning som tillåter en balanserad lånebörda, kombinerat med investeringar i tillväxt på våra kärnmarknader. Mot den bakgrunden beslutade styrelsen i februari 2017 att inleda en process för en nyemission Tillsammans med vår styrelse och våra ägare kommer vi nu lägga full kraft på att genomföra den handlingsplan som skall återställa Eltel till ett stabilt bolag.

med företrädesrätt för Eltels aktieägare. Eltels största ägare, med en sammanlagd ägarandel om 49 procent av kapitalet, har i skrivande stund ställt sig bakom beslutet om företrädesemissionen.

Styrelsens beslut och huvudägarnas uttalade stöd utgör viktiga grundstenar för den vändning av verksamheten vi nu sätter i verket, där vi avser bygga Eltel utifrån realistiska förväntningar både vad gäller marknadens förutsättningar och Eltels kärnkompetens. 85 procent av Eltels verksamhet utgör vår kärna. Verksamheten är sund, med mycket duktiga anställda och långsiktiga kundrelationer. Tillsammans med vår styrelse och våra ägare kommer vi nu lägga full kraft på att genomföra den handlingsplan som skall återställa Eltel till ett stabilt bolag som ges förutsättningar att kapitalisera på de tydliga tillväxtmöjligheter som finns i bolagets kärnverksamhet.

• Håkan Kirstein, VD och koncernchef

Femårsöversikt

Koncernens resultaträkning i sammandrag

Miljoner euro	Helår 2016	Helår 2015	Helår 2014	Helår 2013	Helår 2012
Nettoomsättning	1 399,8	1 254,9	1 242,1	1 147,5	1 149,0
Kostnad för sålda varor och tjänster	-1 279,5	-1 089,6	-1 078,3	-1 004,1	-1 008,9
Bruttovinst	120,3	165,3	163,8	143,4	140,1
Övriga intäkter	4,0	4,3	8,4	8,6	2,9
Kostnader	-121,8	-110,6	-132,8	-99,6	-97,0
Andel av resultat i joint ventures	-0,4	1,5	-0,7	0,0	-
Rörelseresultat före förvärvsrelaterade avskrivningar (EBITA)	2,1	60,5	38,6	52,3	46,1
Av- och nedskrivning på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	-69,4	-13,9	-12,4	-16,7	-15,2
Rörelseresultat (EBIT)	-67,4	46,6	26,2	35,6	30,8
Finansiella poster, netto	-12,6	-14,4	-19,0	-20,6	-21,1
Resultat före skatt	-80,0	32,2	7,2	15,1	9,7
Skatt	-2,2	11,0	3,9	-3,6	2,2
Resultat efter skatt	-82,2	43,2	11,1	11,5	11,9

Nyckeltal

Miljoner euro	Helår 2016	Helår 2015	Helår 2014	Helår 2013	Helår 2012
Nettoomsättning	1 399,8	1 254,9	1 242,1	1 147,5	1 149,0
Nettoomsättningstillväxt, %	11,6	1,0	8,2	-0,1	13,6
Organisk nettoomsättningstillväxt, %	1,8	4,5	11,1	0,7	11,6
Operativt EBITA	2,1	62,2	61,3	52,0	47,8
Operativt EBITA-marginal, %	0,1	5,0	4,9	4,5	4,2
Jämförelsestörande poster*	-	-1,7	-22,7	0,3	-1,8
EBITA	2,1	60,5	38,6	52,3	46,1
EBITA-marginal, %	0,1	4,8	3,1	4,6	4,0
Av- och nedskrivning på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar**	-69,4	-13,9	-12,4	-16,7	-15,2
Rörelseresultat (EBIT)	-67,4	46,6	26,2	35,6	30,8
EBIT-marginal, %	-4,8	3,7	2,1	3,1	2,7
Operativt kassaflöde	-8,0	45,8	88,9	57,3	30,1
Kassagenerering, %	-387	76	230	109	65
Antal anställda (vid periodens slut)	9 465	9 568	8 647	8 459	8 495

* Huvudsakligen börsnoteringsrelaterade kostnader under 2014 och 2015

** Nedskrivning om 55,0 miljoner euro härrörande från värdet på goodwill i krafttransmissionsverksamheten redovisad under fjärde kvartalet 2016

Operativt kassaflöde

Miljoner euro	Helår 2016	Helår 2015	Helår 2014	Helår 2013	Helår 2012
EBITA	2,1	60,5	38,6	52,3	46,1
Avskrivningar	13,1	11,9	11,0	12,3	10,6
EBITDA	15,1	72,3	49,6	64,7	56,7
Förändringar i rörelsekapitalet, netto	-9,8	-15,5	48,1	4,0	-13,5
Nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	-13,3	-11,1	-8,9	-11,4	-13,1
Operativt kassaflöde (används i nyckeltalet kassa generering)	-8,0	45,8	88,9	57,3	30,1

Kvartalsuppgifter

Koncernens nyckeltal per kvartal

	Helår 2016	okt–dec 2016	jul–sep 2016	apr–jun 2016	jan–mar 2016	Helår 2015	okt–dec 2015	jul–sep 2015	apr–jun 2015	jan–mar 2015
Nettoomsättning	1 399,8	387,1	356,2	369,0	287,5	1 254,9	397,3	310,8	307,8	239,0
Nettoomsättningstillväxt, %	11,6	-2,6	14,6	19,9	20,3	1,0	12,8	-6,1	2,7	-7,8
Organisk nettoomsättningstillväxt, %	1,8	-2,8	4,0	3,5	-0,4	4,5	4,5	-3,4	12,5	5,3
Operativt EBITA	2,1	-14,6	7,8	5,7	3,2	62,2	20,5	22,5	13,9	5,3
Operativt EBITA-marginal, %	0,1	-3,8	2,2	1,6	1,1	5,0	5,2	7,2	4,5	2,2
EBITDA	15,1	-11,3	10,8	9,3	6,3	72,3	23,9	26,3	16,7	5,5
EBITA	2,1	-14,6	7,8	5,7	3,2	60,5	20,5	23,3	14,0	2,7
EBITA-marginal, %	0,1	-3,8	2,2	1,6	1,1	4,8	5,2	7,5	4,5	1,1
Goodwillnedskrivning	-55,0	-55,0	-	-	-	-	-	-	-	-
Rörelseresultat (EBIT)	-67,4	-73,2	4,1	2,1	-0,4	46,6	16,5	19,6	10,9	-0,4
EBIT-marginal, %	-4,8	-18,9	1,2	0,6	-0,1	3,7	4,2	6,3	3,5	-0,2
Resultat efter finansiella poster	-80,0	-77,7	2,1	-0,3	-4,1	32,2	14,3	17,0	9,1	-8,3
Periodens resultat efter skatt	-82,2	-80,3	1,9	-0,1	-3,6	43,2	17,3	25,2	8,3	-7,5
Resultat per aktie, före utspädning	-1,33	-1,29	0,02	-0,01	-0,06	0,69	0,27	0,39	0,13	-0,14
Resultat per aktie, efter utspädning	-1,33	-1,29	0,02	-0,01	-0,06	0,69	0,27	0,39	0,13	-0,14
Avkastning på sysselsatt kapital, %*	-126,1	-126,1	21,1	40,0	53,6	135,7	135,7	42,8	33,3	35,1
Avkastning på eget kapital, %*	-20,7	-20,7	3,6	9,2	11,1	12,3	12,3	10,1	3,1	2,2
Skuldsättningsgrad*	13,2	13,2	4,3	3,6	2,6	2,0	2,0	3,6	4,1	4,2
Rörelsekapital, netto	14,7	14,7	54,9	69,1	48,9	7,6	7,6	74,3	39,8	47,6
Operativt kassaflöde	-8,0	22,5	22,6	-15,7	-37,4	45,8	90,4	-7,4	22,7	-59,9
Kassagenerering, %*	-387,4	-387,4	160,8	56,8	112,1	75,8	75,8	4,5	78,1	12,0
Antal medarbetare vid periodens slut	9 465	9 465	9 648	9 674	9 601	9 568	9 568	9 236	8 223	7 967

* Beräknat på rullande 12 månader

Segmentredovisning per kvartal

	Helår 2016	okt–dec 2016	jul–sep 2016	apr–jun 2016	jan–mar 2016	Helår 2015	okt–dec 2015	jul–sep 2015	apr–jun 2015	jan–mar 2015
NETTOOMSÄTTNING
Power	557,0	148,0	146,2	148,1	114,8	567,6	171,3	135,8	152,6	107,8
Communication	701,1	201,6	173,9	181,4	144,3	543,7	192,4	140,3	113,6	97,4
Transport & Security	143,9	38,3	36,7	40,0	29,0	151,7	37,5	36,6	42,9	34,8
Eliminering av försäljning mellan segmenten	-2,3	-0,7	-0,6	-0,4	-0,6	-8,2	-3,9	-1,9	-1,4	-1,0
Summa, nettoomsättning	1 399,8	387,1	356,2	369,0	287,5	1 254,9	397,3	310,8	307,8	239,0
OPERATIVT EBITA PER SEGMENT
Power	-8,9	-17,5	0,3	6,8	1,4	29,6	10,2	9,6	7,7	2,1
% av nettoomsättning	-1,6 %	-11,8 %	0,2 %	4,6 %	1,2 %	5,2 %	5,9 %	7,1 %	5,1 %	1,9 %
Communication	34,5	12,8	9,4	9,7	2,6	34,2	13,5	10,8	6,1	3,8
% av nettoomsättning	4,9 %	6,3 %	5,4 %	5,4 %	1,8 %	6,3 %	7,0 %	7,7 %	5,3 %	3,9 %
Transport & Security	-10,8	-4,4	1,7	-8,1	-0,1	11,4	1,4	4,2	3,4	2,3
% av nettoomsättning	-7,5 %	-11,5 %	4,7 %	-20,2 %	-0,3 %	7,5 %	3,8 %	11,4 %	8,0 %	6,7 %
Kostnader som inte allokeras till segmenten	-12,6	-5,6	-3,6	-2,7	-0,7	-13,0	-4,6	-2,2	-3,3	-2,9
Operativt EBITA	2,1	-14,6	7,8	5,7	3,2	62,2	20,5	22,5	13,9	5,3
% av nettoomsättning	0,1 %	-3,8 %	2,2 %	1,6 %	1,1 %	5,0 %	5,2 %	7,2 %	4,5 %	2,2 %

Eltel-aktien

I februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm under kortnamnet "ELTEL". Vid utgången av 2016 var det totala antalet utestående aktier 62 624 238 och aktiekapitalet uppgick till 126 322 477,00 euro. Eltel innehar ytterligare 537 000 C-aktier.

Eltels aktiekurs sjönk med 26,2 procent under 2016, medan Nasdaq Stockholm ökade med 13,0 procent. Den högsta aktiekursen under räkenskapsåret var 99,25 kronor och den lägsta var 50,00 kronor. Stängningskursen per den 31 december 2016 var 62,50 kronor och det vägda genomsnittspriset för året var 72,88 kronor. Vid årets slut uppgick Eltels börsvärde till 3 914 miljoner kronor. Handelsvolymen på Nasdaq Stockholm var 61 603 990 aktier, motsvarande en omsättning på 4 489 502 271 kronor. Eltelaktien handlades även på alternativa börser, som Chi-X, Turquoise och BATS. Den totala handelsvolymen på de alternativa börserna motsvarade en omsättning på 282,7 miljoner kronor. Mer information om aktiekursens utveckling finns på Eltels IR-sidor på www.eltelgroup.com/investerare.

Eltel hade vid utgången av 2016 cirka 5 100 aktieägare. Utländska innehav, inklusive registrerade aktier, uppgick till 37,8 procent i slutet av perioden och svenska privatinvesterare stod för 4,6 procent av aktiekapitalet. Den största aktieägaren var Zeres Capital med 13 procent av aktiekapitalet. Mer information om utvecklingen av ägarbasen finns på Eltels IR-sidor på www.eltelgroup.com/ investerare.

* Källa: Nasdaq Stockholm

Ägande fördelat på sektor

Namn	Antal aktier	Aktiekapital, %
Finansiella företag	28 642 964	45,35
Utlandsboende ägare	20 603 293	32,62
Socialförsäkringsfonder	9 295 743	14,72
Svenska fysiska personer	2 731 736	4,33
Övriga svenska juridiska personer	1 309 703	2,07
Intresseorganisationer	446 553	0,71
Övriga finansiella företag	44 443	0,07
Ej kategoriserade juridiska personer	37 903	0,06
Kommunal sektor	32 200	0,05
Staten	16 700	0,03
Totalt	63 161 238*	100,00

* Inkluderar 537 000 C-aktier

Ägarstruktur

Antal aktier	Antal aktie ägare	%	Antal innehav aktier/SDR	%
0–500	3 496	68,50	602 710	0,95
501–1 000	630	12,34	537 435	0,85
1 001–5 000	684	13,40	1 661 699	2,63
5 001–10 000	105	2,06	794 172	1,26
10 001–15 000	42	0,82	539 428	0,85
15 001–20 000	12	0,24	213 735	0,34
20 001–	135	2,64	58 812 059*	93,11
Totalt	5 104	100,00	63 161 238	100,00

* Inkluderar 537 000 C-aktier

Eltels tio största aktieägare den 31 december 2016

Aktieägare	Antal aktier	%-andel av stamaktier
Zeres Capital	8 146 875	13,01 %
Fjärde AP-Fonden	6 010 824	9,60 %
Swedbank Robur Fonder	5 990 194	9,57 %
Lannebo Fonder*	4 280 000	6,83 %
Första AP-Fonder	3 164 700	5,05 %
BNP Paribas S.A.	3 076 206	4,91 %
Carnegie Fonder	1 725 448	2,76 %
Didner & Gerge Fonder AB	1 431 239	2,29 %
Danske Capital Sverige AB	1 010 728	1,61 %
Handelsbanken Fonder	965 943	1,54 %
Totalt	35 802 157	57,17 %
Övriga aktieägare	26 822 081	42,83 %
Totalt antal stamaktier i Eltel AB	62 624 238	100,00 %
Totalt antal C-aktier i Eltel AB**	537 000
Totalt antal aktier i Eltel AB	63 161 238

* Lannebo Fonder sålde hela sitt innehav i januari 2017

** C-aktierna innehas av Eltel AB

Källa: Euroclear

Analytiker som följer Eltel

Charles-Henri De

David Vagman BNP

Mortemart BNP Victor Lindeberg Carnegie Lena Österberg Carnegie Mikael Holm Danske Bank Henrik Nilsson Nordea Niclas Höglund Nordea Stefan Andersson SEB Victor Höglund SEB Matias Rautionmaa OP Financial Group

Förvaltningsberättelse

Styrelsen samt koncernchefen och verkställande direktören för Eltel AB, organisationsnummer 556728- 6652, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2016. Eltel AB och dess dotterföretag verkar under varumärket Eltel. Koncernen benämns Eltelkoncernen.

BOLAGSÖVERSIKT

Eltel är en ledande nordeuropeisk leverantör av tekniska tjänster till infranetbranschen, och består av bolag som driver kritiska infrastrukturnätverk inom affärsområdena Power, Communication samt Transport & Security. Eltels kärnmarknader är i Norden och Polen, med ambitionen att växa i Tyskland. Eltel erbjuder ett brett och integrerat utbud av tjänster, som sträcker sig från installation och underhåll till planering och genomförande av projekt. Det kompletta utbudet av tekniska tjänster som Eltel erbjuder via sina cirka 8 000 tekniker innefattar:

• Underhållstjänster, vilket omfattar implementering av infrastruktur för att ansluta privatkunder och företagskunder till nätverk och underhållstjänster. Dessa innefattar schemalagt och korrigerande underhålls- och drifttjänster.
• Uppgraderingstjänster, vilket omfattar implementering av kunders planer för att återställa och uppgradera infrastrukturen, installation/utrullning av uppgraderad/ny teknologi eller byte av teknologi.
• Projektleveranstjänster, vilket omfattar tekniska tjänster och byggprojekt enligt kundernas specifikationer för investeringar i infrastrukturnät.

Under 2016 erbjöds Eltel olika typer av tjänster genom tre segment i koncernen:

• Power: tjänster inom krafttransmission och eldistribution. Tjänsterna inom krafttransmission omfattar konstruktion, ingenjörstjänster, installation och driftsättning av kraftöverföringssystem, högspänningsledningar och transformatorstationer. Eldistribution-tjänster omfattar tjänster till kunder i diverse sektorer, inklusive kraftnät och vindkraftparker. Tjänsterna inom eldistribution omfattar typiskt sett konstruktion, byggnation och underhåll av luftledningar, jordkablar, transformatorstationer och utomhusbelysning samt mer omfattande utrullningar av smarta elmätare. Power-segmentet genererade 39,7 procent (44,9) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2016.

• Communication: tjänster inom fast och mobil kommunikation. Tjänster inom fast kommunikation (fixed communication) avser främst installation och underhåll av fasta telekomnät (fiber och kopparledningar), medan tjänster inom mobil kommunikation (mobile communication) rör utbyggnads- och underhållstjänster inom infrastruktur för mobiltelefoni och radiokommunikation inklusive mobila lösningar för inomhusbruk. Communication-segmentet genererade 50,0 procent (43,0) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2016.
• Transport & Security: tjänster inom säkerhet, försvaret, flyg, samt tjänster inom teknisk infrastruktur för järnväg och väg. Tjänster inom säkerhet, försvaret och flyg omfattar underhåll, uppgradering och projektleveranstjänster för infrastrukturutrustning och -system inom flygtrafik, såsom radio, radar, data och telekommunikation, utrustning och underhåll av flygledningscentraler, liksom lösningar för försvar och offentlig säkerhet. Tjänster inom järnväg och väg relaterat till elektrifiering, signal- och telekominfrastruktur innefattar konstruktion, byggnation, installation samt underhåll åt järnvägs- och vägmyndigheter, infrastrukturleverantörer och byggföretag. Transport & Security-segmentet genererade 10,3 procent (12,0) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2016.

VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR UNDER 2016

Efterfrågan på marknaden inom segmentet Power stöddes av starka långsiktiga drivkrafter. Verksamhetsförutsättningarna kännetecknades av en hög aktivitetsnivå och långsiktiga investeringsplaner. Krafttransmissionsmarknaden kännetecknas av upphandlingar, baserade på omfattande investeringsplaner som har offentliggjorts av systemoperatörer på samtliga av Eltels marknader. Däremot noterades uppskjutna projekt, särskilt under slutet av 2016, på de polska och tyska marknaderna, medan investeringar i krafttransmission fortsatte på en gynnsam nivå, särskilt i Norge. I Norden har den ökande efterfrågan på krafttransmission och tillhörande nya investeringsplaner lockat till sig nya aktörer till regionen. Konkurrensen var fortsatt intensiv och priskonkurrensen fortsatte till följd av den höga attraktionsnivån. Nedgången i olje- och metallpriserna påverkar för närvarande investeringarna i elnät i Afrika till följd av begränsad tillgång på nationell finansiering. Distributionssystemoperatörer i Norge, Danmark och Tyskland fortsätter att investera i smarta elmätare under de närmaste åren. I Sverige förväntas en ny modell för reglering av elnäten ytterligare öka investeringsnivåerna inom eldistributionsnätverken.

Marknadssituationen för kommunikation är stark, men det förekommer vissa skillnader mellan olika länder och teknologier. Kommunikationssektorn fortsätter att drivas främst av installation av fiberoptik samt utrullningar av mobilnät. Efterfrågan på fiberinstallation förväntas ligga kvar på en hög nivå i Norden, men gradvis övergå från större utrullningsprojekt av fiber till en högre grad av uppförsäljning och anslutningstjänster i Sverige. Fiberinstallation och efterfrågan på det förväntas öka i Polen och Tyskland de närmaste åren. Samtidigt är operatörerna i Norden mindre villiga att investera i kopparnätverken som en följd av det pågående kundbortfallet inom kopparnät. Inom mobilkommunikationssektorn fortsätter efterfrågan på utrullningar av LTE/4G att erbjuda möjligheter i Centraleuropa, medan den högsta nivån dock har passerats i Norden. I Tyskland ligger de offentliggjorda investeringsplanerna på en hög nivå, även om förseningar avseende mobilkommunikation har noterats i utrullningsplanerna.

STRATEGI OCH MÅL

Eltels strategiska agenda är att dra nytta av en stark marknadsställning samt att säkra en fortsatt lönsam tillväxt genom att fortlöpande förbättra Eltels operativa resultat, stödja organisk tillväxt och genomföra utvalda förvärv. Bolaget har satt upp fyra finansiella mål för att nå visionen att bli det främsta infranet-bolaget i Europa.

FINANSIELLA MÅL PÅ MEDELLÅNG OCH LÅNG SIKT

2015 definierade Eltel följande mål på medellång och lång sikt (3–5 år):

• Genomsnittligt årlig organisk omsättningstillväxt på cirka 5 procent och cirka 5 procent årlig tillväxt via förvärv och sammanslagningar, inklusive ny outsourcing
• en redovisad EBITA-marginal på cirka 6 procent
• genomsnittlig kassagenerering på 95–100 procent av EBITA
• en skuldsättningsgrad på 2,0–2,5×nettoskuld/EBITDA.

UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen har antagit en utdelningspolicy enligt vilken 50 procent, med viss flexibilitet vad gäller utdelningsandel, av bolagets konsoliderade nettoresultat ska delas ut över tid. Styrelsens förslag är att ingen utdelning betalas ut för räkenskapsåret 2016 (0,24 euro).

NETTOOMSÄTTNING 2016 NETTOOMSÄTTNING

OPERATIVT EBITA OCH MARGINAL, PER KVARTAL OPERATIVT EBITA OCH MARGINAL, PER KVARTAL

NETTOOMSÄTTNING 2016 JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD 2015 Nettoomsättningen för Eltelkoncernen i lokala valutor ökade med 13,5 procent. Redovisad nettoomsättning ökade med 11,6 procent till 1 399,8 miljoner euro (1 254,9). Den starka tillväxten är hänförlig till Communication-segmentet genom förvärvet av norska Eltel Sønnico AS, som slutfördes under 2015, samt inverkan från verksamheten inom fast kommunikation i Norden. Den organiska nettoomsättningstillväxten om 1,8 procent var mestadels hänförlig till stark tillväxt i Communication-segmentet, medan nettoomsättningen i Power- och Transport & Security-segmentet minskade.

Under 2016 svarade affärssegmentet Power för 39,7 procent (44,9), affärssegmentet Communication för 50,0 procent (43,0) och affärssegmentet Transport & Security för 10,3 procent (12,0) av koncernens nettoomsättning. Den höga andelen för segmentet Communication av koncernens nettoomsättning under året var en följd av konsolideringen av Eltel Sønnico AS i Norge, och fick delvis även stöd av god tillväxt inom fast kommunikation genom fiberutrullningar och uppgraderingstjänster i framförallt Sverige. Nettoomsättningen i affärssegmenten Power och Transport & Security minskade jämfört med 2015.

Jämfört med nivån vid utgången av 2015 minskade Eltels bekräftade orderstock till 845 miljoner euro (31 december 2015: 920) i slutet av 2016. Minskningen är huvudsakligen hänförlig till minskad orderingång inom krafttransmission och järnvägs- och vägverksamhet, men även en medveten reducering av risknivån i projektverksamheten. Jämfört med situationen i slutet av 2015 är sammansättningen i orderstocken välbalanserad mellan segmentet Power och segmentet Communication. Bekräftad orderstock är det totala värdet av kontrakterade order som har mottagits men ännu inte redovisats som en försäljning. Detta avser främst order inom projektverksamheten med leveranstid på 2–5 år men omfattar även bekräftade order i ramavtal.

JÄMFÖRELSE AV NETTOOMSÄTTNING

Utvecklingen av nettoomsättningen samt poster som påverkar jämförbarheten sammanfattas i nedanstående tabell:

Miljoner euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015	Tillväxt %	FX justerad tillväx %
Nettoomsättning	1 399,8	1 254,9	11,6	13,5
Nettoomsättning från rörelseförvärv	136,8	-	10,9	11,7
Nettoomsättning exkluderat förvärv	1 263,0	1 254,9	0,7	-
Effekt av valutakur somvandling	-14,8	-	-	-
Organisk nettoom sättning, koncernen (jämförbar)	1 277,8	1 254,9	-	1,8

Nettoomsättning från förvärv omfattar U-SERV GmbH samt nettoomsättning från den norska Communication-verksamheten fram till den 1 september 2016 (Eltel Sønnico AS). Samtliga tidigare gjorda förvärv flyttas till organisk nettoomsättning vid kvartalets början när de uppnår åldern ett år. Nettoomsättning från förvärv utgör justeringar av jämförbarheten och utgör inte nettoomsättning från förvärv för hela perioderna.

FINANSIELLA RESULTAT 2016 JÄMFÖRT MED 2015

Eltelkoncernens operativa EBITA minskade till 2,1 miljoner euro (62,2), vilket motsvarar 0,1 procent av nettoomsättningen (5,0). Under 2016, särskilt under det andra halvåret, påverkades koncernens lönsamhet märkbart av utmaningar och undermålig prestation i projektverksamheten inom segmentet Power och affärssegmentet Transport & Security. Under året redovisades övriga avsättningar och nedskrivningar på 49,8 miljoner euro i operativt EBITA. Under andra kvartalet redovisades avsättningar om 10 miljoner euro hänförliga till ett av järnvägsprojekten i Norge och under tredje kvartalet redovisades 5,7 miljoner euro i avsättningar och marginaljusteringar hänförligt till ett av elektrifieringsprojekten i Afrika. Utmaningarna i de ovannämnda projekten fortsatte att påverka resultatet under fjärde kvartalet. Inom projektverksamheten noterades under fjärde kvartalet feldömda risker och en överoptimistisk intäktsredovisning i vissa projekt i krafttransmissionsverksamheten. I februari 2017 tillsattes en grupp ledd av externa revisorer att särskilt granska ett antal riskprojekt. Under fjärde kvartalet redovisades nedskrivningar och avsättningar till ett belopp av 34,1 miljoner euro, inklusive resultatet från den externa granskningen. Marginaljusteringarna inom eldistributionsverksamheten i Sverige, en svensk underleverantör som gick i konkurs, bortfallet av det avslutade Rakel-avtalet i Sverige, ökade kostnader för kommunikationsverksamheten i Storbritannien samt kostnader för implementeringen av programmet för koncernens gemensamma tjänster hade också en negativ inverkan på operativt EBITA.

EBITA för koncernen minskade till 2,1 miljoner euro (60,5). Inga jämförelsestörande poster för EBITA redovisades under 2016, medan kostnader om 1,7 miljoner euro, främst hänförliga till noteringen av Eltel på Nasdaq Stockholm i februari 2015, redovisades under jämförelseperioden. Baserat på förändringarna i framtida projekteringar i Eltels krafttransmissionsverksamhet och dess risker, särskilt i Afrika, redovisade Eltel nedskrivningar om 55,0 miljoner euro i värdet av goodwill inom krafttransmissionsverksamheten. Nedskrivningarna hade ingen effekt på kassaflöde eller skuldsättningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA). Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till 14,4 miljoner euro (13,9).

Finansnettot minskade till 12,6 miljoner euro (14,4) till följd av den förnyade finansieringen från februari 2015, samt introduktionen av företagscertifikatsprogrammet under 2015. Under 2016 omfattade de finansiella kostnaderna en negativ effekt om 2,4 miljoner euro från realiserade räntederivat. I december tecknade Eltel ett ändringsavtal avseende sitt befintliga finansieringsavtal med sina banker för en temporär reglering av kovenanten för belåningsgraden för perioden från fjärde kvartalet 2016 fram till slutet av 2017. Vid utgången av 2016 uppfyllde Eltel varken de ändrade kovenanterna avseende belåningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA) eller räntetäckningsgrad (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto). I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om en förändring av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för utgången av 2016.

Skattekostnaden för perioden uppgick till 2,2 miljoner euro (+11,0), huvudsakligen från värdering av uppskjuten skatt. Resultatet efter skatt för 2016 uppgick till -82,2 miljoner euro (+43,2).

SEGMENTINFORMATION

POWER

Affärssegmentet Power tillhandahåller underhåll av elnät samt reparationstjänster, uppgraderingstjänster och projektarbeten, främst till nationella transmissionssystemoperatörer och ägare av kraftdistributionsnät. Huvuddelen av verksamheten utgörs av uppgraderingstjänster och projekt. Uppgraderingar slutförs vanligtvis inom några månader, medan normala projektleveranser varar i 2–3 år. De genomsnittliga ramavtalen sträcker sig över 3–5 år.

Segmentet verkar inom samtliga av Eltels geografiska områden, och verksamheten karaktäriseras av långsiktiga kundrelationer. Efterfrågan inom sektorn drivs generellt inte av BNP, utan istället av krav på ökad tillgänglighet och kapacitet i nät samt regulatoriska krav.

Miljoner euro	okt–dec 2016	okt–dec 2015	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning	148,0	171,3	557,0	567,6
Operativt EBITA	-17,5	10,2	-8,9	29,6
Operativ EBITA-marginal, %	-11,8	5,9	-1,6	5,2
Antal medarbetare	3 345	3 607	3 345	3 607

Effekten av valutakursomvandling i nettoomsättningen uppgick till 0,2 miljoner euro under kvartalet och till -9,2 miljoner euro för perioden januari–december 2016.

Januari–december 2016 jämfört med samma period 2015

Nettoomsättningen i lokal valuta för segmentet Power minskade med 0,3 procent. Den redovisade nettoomsättningen minskade med 1,9 procent till 557,0 miljoner euro (567,6). Minskningen i nettoomsättningen var hänförlig till lägre volymer i krafttransmissionsverksamheten i Afrika och resultatet av en omvärdering av en alltför optimistisk intäktsredovisning för vissa projekt. Nettoomsättningen ökade i Norden, framförallt i Norge, driven av både transformatorstationsprojekt och utrullningar av smarta mätare. I Tyskland ökade nettoomsättningen både inom krafttransmissions- och eldistributionsverksamheten.

Operativt EBITA minskade och vändes till en förlust på 8,9 miljoner euro (+29,6). Under rapportperioden uppgick redovisade avsättningar, nedskrivningar och marginaljusteringar hänförliga till segmentet Power till 34,7 miljoner euro. Det negativa EBITA-resultatet var huvudsakligen en följd av underpresterande elektrifieringsprojekt i Afrika inom ramen för krafttransmissionsverksamheten, vilket resulterade i avsättningar och nedskrivningar, varav huvuddelen redovisades under fjärde kvartalet efter resultatet av en utredning ledd av externa revisorer som avslutades i februari 2017. Marginaljusteringen inom eldistributionsverksamheten i Sverige påverkade resultatet något negativt.

Baserat på förändringarna i framtida projekteringar i Eltels krafttransmissionsverksamhet och dess risker, särskilt i Afrika, redovisade Eltel nedskrivningar om 55,0 miljoner euro i värdet av goodwill inom krafttransmissionsverksamheten.

Förvärv

Den 1 maj 2016 förvärvade Eltel det tyska mätarserviceföretaget U-SERV GmbH och tillgångarna inom fältservice i EVB Billing und Services GmbH.

U-SERV anses vara en av de stora aktörerna inom mätarservice i Tyskland med en nettoomsättning på cirka 9 miljoner euro och cirka 50 fast anställda samt möjlighet att vid behov mobilisera mer än 1 000 anställda. Produktutbudet omfattar nationella byten av elmätare, avläsning av elmätare, egen avläsning samt justeringar och byten av gasmätare. Eltel förvärvade även tillgångarna inom fältservice i EVB Billing und Services GmbH, ett dotterbolag till ATV Energie GmbH. Tillgångarna omfattar EVBs kundbas för mätningsrelaterad fältservice och cirka 80 medarbetare har övergått till Eltel.

COMMUNICATION

Segmentet Communication tillhandahåller underhållstjänster och uppgraderingar samt projektarbeten till telekomoperatörer och andra ägare av kommunikationsnätverk. Segmentet verkar i dag på större delen av Eltels europeiska marknader, och verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundsamarbeten, med en jämn orderingång som huvudsakligen genereras genom ramavtal. Verksamheten drivs främst av teknikuppgraderingar, underhållsbehov och ökad efterfrågan på förbättrad nätkapacitet och snabbare nät, samt ökad nätkapacitet.

Miljoner euro	okt–dec 2016	okt–dec 2015	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning	201,6	192,4	701,1	543,7
Operativt EBITA	12,8	13,5	34,5	34,2
Operativ EBITA-marginal, %	6,3	7,0	4,9	6,3
Antal medarbetare	5 157	5 126	5 157	5 126

Effekten av valutakursomvandling i nettoomsättningen uppgick till -2,5 miljoner euro under kvartalet och till -13,3 miljoner euro för perioden januari–december 2016.

Konsolideringen av den norska kommunikationsverksamheten Eltel Sønnico AS påverkade jämförbarheten. Under januari– augusti 2015 var inte nettoomsättningen för Eltel Sønnico AS konsoliderad, och Eltels andel (50 procent) av nettoresultatet i Eltel Sønnico AS inkluderades i EBITA. Sedan förvärvet den 1 september 2015 är 100 procent av bolaget konsoliderat.

Januari–december 2016 jämfört med samma period 2015

Tillväxten i nettoomsättning i lokal valuta uppgick till 31,4 procent. Rapporterad nettoomsättning ökade med 29,0 procent till 701,1 miljoner euro (543,7) främst som en följd av konsolideringen av det förvärvade norska joint venture-bolaget Eltel Sønnico AS från och med september 2015. Verksamheten inom fast kommunikation i Norden, framförallt i Sverige, bidrog positivt till tillväxten i nettoomsättning för 2016.

Operativt EBITA ökade till 34,5 miljoner euro (34,2), och den operativa EBITA-marginalen uppgick till 4,9 procent (6,3). Operativt EBITA gynnades av verksamheten inom fast kommunikation i Norge, men motverkades delvis av olönsam verksamhet i Storbritannien samt en lägre lönsamhet inom mobil kommunikation. Under den jämförbara redovisningsperioden 2015 påverkades den operativa EBITA-marginalen positivt med 0,3 procentenheter som följd av andelen av resultatet från den norska kommunikationsverksamhetens joint venture. Joint venture-bolaget hade ingen påverkan på nettoomsättningen.

TRANSPORT & SECURITY

Affärssegmentet Transport & Security tillhandahåller underhåll och uppgraderingar samt projektleveranser till flera statliga myndigheter, inklusive myndigheter med ansvar för järnvägar, vägar, försvar och flyg. Segmentet verkar endast i Norden. Verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundrelationer med ett jämnt inflöde av order på underhållstjänster som genereras genom långsiktiga ramavtal och projektleveransavtal från upphandlingsprocesser. Verksamheten drivs av investeringar inom transportinfrastruktur samt genom outsourcing av tekniska tjänster inom säkerhets- och flygsektorn.

Miljoner euro	okt–dec 2016	okt–dec 2015	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning	38,3	37,5	143,9	151,7
Operativt EBITA	-4,4	1,4	-10,8	11,4
Operativ EBITA-marginal, %	-11,5	3,8	-7,5	7,5
Antal medarbetare	669	611	669	611

Effekten av valutakursomvandling i nettoomsättningen uppgick till -0,6 miljoner euro under kvartalet och till -1,7 miljoner euro för perioden januari–december 2016.

Januari–december 2016 jämfört med samma period 2015

Nettoomsättningen i lokal valuta för affärssegmentet Transport & Security minskade med 4,0 procent. Redovisad nettoomsättning minskade med 5,2 procent till 143,9 miljoner euro (151,7). Nedgången i nettoomsättning påverkades huvudsakligen av lägre volymer inom väg- och järnvägsverksamheten i Norge och säkerhetsverksamheten i Sverige till följd av bortfallet av Rakel-avtalet. Den negativa effekten på nettoomsättningen uppvägdes delvis genom förvärvet av det finländska signaleringsföretaget Celer Oy.

Operativt EBITA minskade och vändes till en en förlust på 10,8 miljoner euro (+11,4). Det mycket otillfredsställande resultatet var en följd av två förlustbringande järnvägsprojekt i Norge. Under det andra kvartalet redovisades en avsättning på 10 miljoner euro, avseende ett norskt järnvägsprojekt. Anledningen till avsättningen var betydande kvalitetsproblem i genomförandet av projektet samt nödvändigt korrigeringsarbete. Ytterligare marginaljusteringar och nedskrivningar hänförliga till båda dessa förlustbringande järnvägsprojekt gjordes under det andra halvåret. Det lägre resultatet berodde också på bortfallet av Rakel-avtalet. Redovisade avsättningar och nedskrivningar uppgick till 13,9 miljoner euro under 2016, vilka var hänförliga till järnvägs- och vägverksamheten.

Förvärv

Den 1 april 2016 förvärvade Eltel Celer Oy, ett finskt signalsystemföretag, en välkänd aktör på den finska järnvägsmarknaden med en stark ställning på marknaden. Celer Oy var en av de viktigaste aktörerna inom segmentet signaltjänster för järnvägsmarknaden i Finland med en omsättning på cirka 6 miljoner euro som täcker in hela marknaden i Finland. Celer hade 29 anställda med högt specialiserad signal- och säkerhetskompetens.

BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDE

Räntebärande skulder uppgick den 31 december 2016 till 283,5 miljoner euro (231,6), varav 3,5 miljoner euro (216,7) var långfristiga och 280,0 miljoner euro (14,9) var kortfristiga. Likvida medel uppgick till 85,2 miljoner euro (87,9). Lånen under Eltels bankavtal redovisas som kortfristiga till följd av det rapporterade brottet mot kovenanterna beräknat per utgången av 2016. I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för utgången av 2016.

Den räntebärande nettoskulden uppgick till 200,1 miljoner euro (145,1), vilket motsvarar en ökning med 37,9 procent och en skuldsättningsgrad (nettoskuld/EBITDA) på 13,2.

Eltels bankavtal omfattar finansiella förpliktelser, så kallade kovenanter, avseende förhållandet justerad nettoskuld/EBITDA samt EBITDA/finansiella kostnader. I december tecknade Eltel ett ändringsavtal avseende sitt befintliga finansieringsavtal för en temporär reglering av kovenanten för belåningsgraden. I det ändrade avtalet som tecknades med bankerna varierar de temporära kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/ EBITDA) mellan 6,30x och 3,60x, vilket omfattar tidsperioden från situationen vid utgången av 2016 och sträcker sig till utgången av 2017. De reglerade nivåerna ersatte de ursprungliga kovenanterna avseende belåningsgraden i finansieringsavtalet som tecknades 2015 och som fastställdes till 4,0x nettoskuld/EBITDA för fjärde kvartalet 2016 och till 3,5x med början under första kvartalet 2017. Till följd av den minskade lönsamheten uppfyllde Eltel varken de ändrade kovenanterna avseende belåningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA) eller räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto) vid utgången av 2016. I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för situationen vid utgången av 2016. Det finns emellertid en risk gällande att klara kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto) under första kvartalet 2017. Eltel har inlett diskussioner med sitt bankkonsortium för att hitta en lösning på framtida finansiering och kovenantnivåer.

I februari 2017 fattade styrelsen beslut om att initiera en process med företrädesemission av aktier för att möjliggöra nödvändig restrukturering och tillväxt inom kärnområdena. Eltels största aktieägare Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l, Fjärde AP Fonden (AP4), Swedbank Robur fonder och Första AP Fonden (AP1), som tillsammans representerar 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017, stöder beslutet om företrädesemissionen.

RÄNTEBÄRANDE SKULDER OCH NETTOSKULD

Den 31 december 2016 uppgick de tillgängliga likviditetsreserverna till 195,4 miljoner euro (183,3). Per samma datum hade 47 miljoner euro utnyttjats av Eltels företagscertifikatsprogram om 100 miljoner euro, som etablerades i september 2015. Soliditeten för koncernen låg på 34,2 procent (43,3) i slutet av december 2016.

I slutet av december uppgick garantier baserade på avtalsmässiga kommersiella åtaganden och pensionsförpliktelser utfärdade av banker, andra finansinstitut och moderbolaget till 358,6 miljoner euro (375,4). Summan inkluderade förskottsbetalningar och övriga typer av garantier för betalningar.

KASSAFLÖDE OCH KASSAGENERERING

Eltels operativa kassaflöde uppgick till -8,0 miljoner euro (+45,8), huvudsakligen drivet av försämrad lönsamhet i kombination med en ökning av nettorörelsekapital under första halvåret. Kassaflödet var negativt under det första halvåret och blev positivt under det andra halvåret. Under fjärde kvartalet fortsatte minskningen av nettorörelsekapitalet från det tredje kvartalet och operativt kassaflöde var 22,5 miljoner euro (90,4). Pågående rörelsekapitalintensiva kraftprojekt i Polen förväntas orsaka volatilitet i rörelsekapitalet framöver. Dessutom resulterade utmaningarna i vissa afrikanska elektrifieringsprojekt och två järnvägsprojekt i Norge i ett högre rörelsekapital.

Kassagenereringen (cash conversion) för rullande 12 månader uppgick till -387,4 procent (+75,8), negativt påverkat av det exceptionellt starka kassaflödet under fjärde kvartalet 2015, dålig lönsamhet under 2016 och utmaningar för nettorörelsekapital i vissa projekt. Det är normalt att kassaflödet, och därmed även kassagenereringen, varierar mellan kvartalen på grund av det säsongsmässiga mönstret för Eltels försäljning och produktion. Negativt kassaflöde är utmärkande för inledningen på Eltels kalenderår på grund av gradvis ökande produktionsvolymer – ett normalt säsongsmässigt mönster för Eltels resultatgenerering. Utfasning av projekt kan ha stor påverkan på kassaflödets säsongsmässiga mönster.

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 4,5 miljoner euro (49,1), inklusive en negativ påverkan om 9,8 miljoner euro (-15,5) från förändringen i rörelsekapitalet. En nedskrivning av goodwill hänförlig till krafttransmissionsverksamheten om 55,0 miljoner euro som redovisades under fjärde kvartalet påverkade inte kassaflödet. Kassaflöde från finansiella poster och skatt uppgick till -12,8 miljoner euro (-12,6). Nettoinvesteringar, främst ersättningsinvesteringar, uppgick till 13,3 miljoner euro (11,1). Kassaflöde från förvärv uppgick till -19,9 miljoner euro (-33,1), inbegripet betalningen av den återstående delen av köpeskillingen för förvärvet av Eltel Sønnico AS och Celer Oy och de första betalningarna för förvärv som gjordes under 2016.

UTVIDGNINGAR AV AFFÄRSVERKSAMHETEN, STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR OCH AVYTTRINGAR

Den 1 april 2016 förvärvade Eltel Celer Oy, ett finländskt signalsystemföretag. Celer Oy var en av de viktigaste aktörerna inom segmentet signaltjänster för järnvägsmarknaden i Finland, med en omsättning på cirka 6 miljoner euro och som omfattar marknaden i Finland. Celer hade 29 anställda med högt specialiserad signaloch säkerhetskompetens.

Den 22 april 2016 tillkännagav Eltel ett avtal om att förvärva U-SERV GmbH, ett företag inom el- och gasmätarsektorn i Tyskland. Samtidigt tillkännagav Eltel även förvärvet av tillgångarna inom fältservicen i EVB Billing und Services GmbH. Transaktionerna slutfördes den 1 maj 2016. Avtalet med EVB bestod av överföringen av EVBs kundbas liksom ett erbjudande till de runt 80 medarbetarna att övergå till Eltel. Eltel kommer även fortsätta med ett verksamhetsutvecklingsavtal med EVB. Genom avtalet kommer EVB och Eltel att samarbeta för att utöka verksamheten avseende mätartjänster i Tyskland. I enlighet med ny lagstiftning kommer den tyska marknaden öppnas för investeringar i utbyggnad av smarta mätare under perioden 2017–2032. Totalt ska 43 miljoner elmätare bytas. Även fem miljoner gasmätare måste bytas.

ÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN OCH LEDNINGEN

I juni 2016 avgick Eltels VD Axel Hjärne från sin befattning. Han lämnade bolaget i september 2016, och Håkan Kirstein tillträde befattningen som VD och koncernchef. I oktober 2016 började Henrik Sundell som General Counsel.

I november 2016 avgick Gérard Mohr som styrelsens ordförande och Ulf Lundahl, styrelseledamot vid tillfället, utsågs till hans efterträdare. I november gick finanschefen Gert Sköld på tillfällig tjänstledighet och ersattes av Lars Nilsson som tillförordnad finanschef.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM 2016

Årsstämman godkände implementeringen av ett aktiesparprogram 2016 (LTIP 2016) för nyckelpersoner inom Eltelkoncernen i juni 2016. Syftet är att öka och stärka potentialen för att rekrytera, behålla och belöna betydelsefulla medarbetare. Målet är också att använda LTIP 2016 för att skapa ett individuellt långsiktigt ägande av Eltelaktier bland deltagarna. Löptiden för LTIP 2016 är 3 år, med högst 74 deltagare.

Per balansdagen 2016 bestod LTIP 2016 av högst 378 039 aktier, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget. Beräkningen av det högsta antalet omfattar antagandet att prestationsmålen uppfylls för Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2018.

För mer information om ersättningar till koncernledningen, se Bolagsstyrningsrapporten på sidan 24.

MEDARBETARE

Under 2016 minskade antalet medarbetare med 1,1 procent till 9 465 personer vid årsskiftet 2016 (9 568). Eltels företagskultur och arbetssätt stöds av The Eltel Way, som lyfter fram koncernens värderingar och interna företagskultur, och innehåller regler och policyer för att driva affärsverksamheten. Eltels medarbetare arbetar ofta under riskfyllda omständigheter, vilket gör att en av bolagets främsta prioriteringar handlar om att garantera säkra arbetsplatser. Arbetsmetoder och kontrollmetoder utvecklas fortlöpande för att eliminera farliga situationer ute på fältet. År 2016 låg Eltels nyckeltal för olyckor per miljon arbetade timmar på 7,5 (11). Eltel fortsätter att sträva efter att minimera antalet arbetsplatsolyckor och mindre personskador. Det långsiktiga målet är noll skador. Vidare ökade antalet rapporter om incidenter och potentiella faror kraftigt under 2016 till 4 081 (1 488). Antalet safety walks under 2016 ökade med 68 procent till 1 028 (612). Eltel fortsatte att förfina processerna för att ta fram nyckeltal rörande arbetsmiljön och utveckla åtgärdsplaner för att förbättra välbefinnandet för Eltels medarbetare och minska risken för personskador. Under andra halvåret genomfördes en koncernövergripande undersökning om medarbetarengagemang. Svarsandelen var god och 74 procent av alla medarbetare deltog i undersökningen. Eltel erbjuder många möjligheter till karriärutveckling. Utbildningen har fokus på specialkunskaper och certifiering för bolagets tekniker.

MILJÖ

Eltel bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att implementera miljövänliga lösningar, som ökad energieffektivitet via byggande och underhåll av smarta nät och smarta mätare. Smartare nät är en grundförutsättning för att hantera utspridda energikällor, och upprätthålla balansen mellan tillgång och efterfrågan. Eltel installerar även nyckelfärdiga vindkraftsanläggningar och kabeldragning under jord, samt stimulerar interna ansträngningar rörande utsläppsmål.

Många av Eltelkoncernens verksamheter innebär ett direkt bidrag till utvecklingen av ett modernt och hållbart samhälle. Effektiva telekommunikationer är avgörande för att sammanföra människor och kan även minska behovet av resor. Förnybara energikällor, som till exempel vindkraft, och mer effektiva elnät understödda av intelligenta lösningar såsom smart elmätning, minskar behovet av elproduktion som genererar koldioxid och andra skadliga utsläpp.

Bolagets fordonspark har den mest avgörande effekten på Eltels koldioxidutsläpp. Eltel inriktar sig på att optimera ruttdragning och logistik. Utöver arbetet med att installera laddningssystem för elbilar har Eltel även genomfört en pilotstudie om användning av elbilar i bolagets verksamhet. Eltel har fortsatt att investera i videokonferenslösningar som ett sätt att minska behovet av resor för personliga möten.

Eltels kvalitets- och miljösystem ingår i verksamhetsstyrning och kontroll för att efterleva miljölagar och förordningar. Eltel förvärvar och upprätthåller kvalitets- och miljöcertifieringar i enlighet med kraven från viktiga kunder eller lokala omständigheter.

Eltelkoncernens verksamhet kräver i allmänhet endast begränsade miljötillstånd. Eltels verksamhet medför liten risk för marken och grundvattnet. Eftersom bolaget driver ett stort antal anläggningar och hanterar miljöfarligt avfall, om än i mindre skala, kan risken för att bolaget hålls ansvarigt för föroreningar inte helt uteslutas.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Det övergripande ekonomiska klimatet och regleringsbeslut på koncernens marknader medför risker avseende volymer och tidpunkten för investeringar. Betydande rörelser i valutakurserna EUR/SEK, EUR/NOK och EUR/PLN kan påverka koncernens nettoomsättning och, i lägre grad, koncernens lönsamhet.

Negativa räntor kan påverka koncernens resultat. De räntederivat som tecknades i säkringssyfte när räntorna var positiva kanske inte längre kan klassas som säkringar enligt IFRS, och resultatet av omvärderingen av derivaten måste i så fall redovisas i resultaträkningen. Likvida medel som innehas i valutor med negativ ränta kan bli föremål för en depositionsavgift som bankerna tar ut och som redovisas i finansiella kostnader.

Eltels aktuella utveckling som påverkar koncernens EBITA de närmaste kvartalen omfattar en risk avseende att uppfylla kovenanter för att klara belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) i bankavtalet. I december tecknade Eltel ett ändringsavtal avseende sitt befintliga finansieringsavtal för en temporär reglering av kovenanten för belåningsgraden. I det ändrade avtalet som tecknades med bankerna varierar de temporära kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/ EBITDA) mellan 6,30x och 3,60x, vilket omfattar tidsperioden från situationen vid utgången av 2016 och sträcker sig till utgången av 2017. De reglerade nivåerna ersatte de ursprungliga kovenanterna avseende belåningsgraden i finansieringsavtalet som tecknades 2015 och som fastställdes till 4,0x nettoskuld/ EBITDA för fjärde kvartalet 2016 och till 3,5x med början under första kvartalet 2017. Det ändrade avtalet ökar Eltels finansiella kostnader och är beroende av framstegen med att återställa koncernens lönsamhet och minska rörelsekapitalet. Vid utgången av 2016 uppfyllde Eltel varken de ändrade kovenanterna avseende belåningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA) eller räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto). I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för situationen vid utgången av 2016. Det finns emellertid en risk gällande att klara kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto) under första kvartalet 2017. Under första kvartalet inledde Eltel diskussioner med sitt bankkonsortium för att hitta en lösning på framtida finansiering och kovenantnivåer.

Eltels utmaningar med avseende på att klara sina finansiella kovenanter kan leda till en risk för att leverantörer och övriga intressenter skulle kunna kräva snabbare återbetalningar eller ytterligare garantier.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med företrädesemission av aktier för att minska finansierings- och likviditetsriskerna och möjliggöra nödvändig restrukturering och tillväxt inom kärnområdena. Eltels största aktieägare Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l, Fjärde AP Fonden (AP4), Swedbank Robur fonder och Första AP Fonden (AP1), som tillsammans representerar 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017, stöder beslutet om företrädesemissionen.

Projektverksamhet innebär till sin natur risker avseende prissättning av projekten samt uppskattningar av de slutgiltiga kostnaderna och genomförandet av avtalet. Därutöver omfattar projektverksamhet risker hänförliga till villkor från myndigheter och kunder eller övriga externa villkor, inklusive risken för förseningar och risken för att koncernens kunder inte ska kunna anskaffa finansiering för att finansiera planerade projekt och tjänster. De kunskaper som krävs för att projekten ska vara genomförbara och lönsamma är beroende av koncernens förmåga att på ett korrekt sätt förutse projektkostnader, att på ett korrekt sätt bedöma vilka resurser som krävs för att på ett effektivt sätt hantera de tjänster som tillhandahålls av underentreprenörer samt att kunna styra tekniska händelser som skulle kunna påverka och försena projektet. I praktiken kan undermålig projektledning, fel i kostnadsberäkningen eller oriktiga anbud från underentreprenörer som koncernen använder generera betydande merkostnader och förseningar.

Risker relaterade till bokslut och redovisning är bland andra väsentliga felaktigheter eller brister i bokföringen och/eller intern rapportering. Under senare delen av 2016 och början av 2017 upptäckte bolaget att risker felbedömts och att intäktsredovisningen varit överoptimistisk, vilket resulterade i väsentliga nedskrivningar i vissa krafttransmissions- och järnvägsprojekt. Som en följd av detta etablerade Eltel en enhet (Group Project -funktionen) med dedikerat fokus på kontroll, struktur och processer i styrningen av Eltels projektverksamhet. Under 2017 beslöt styrelsen att etablera en funktion, inom koncernens finansfunktion, och för intern kontroll som rapporterar till revisionsutskottet. Funktionen ska vara ansvarig för bland annat hanteringen av ramverket för intern kontroll, intern revision och fortlöpande övervakning och kontroll att Eltel följer gällande lagar och allmänt godkända redovisningsprinciper.

KKV-fallet (Finlands konkurrens- och konsumentverk) kommer att fortsätta i Högsta förvaltningsdomstolen i Finland

Den 31 oktober 2014 gjorde Finlands Konkurrens- och konsumentverk (KKV) en anmälan till den finska marknadsdomstolen om bestämmande om en påföljdsavgift om 35 miljoner euro för Eltel. KKVs påstående om överträdelse av konkurrensreglerna gällde Eltels verksamhet för byggande och planering av kraftledningar i Finland under perioden 2004–2011. Eltel anser sig inte skyldigt till överträdelse av konkurrensreglerna och bestred KKVs anmälan och föreläggande om åföljdsavgift till den finska marknadsdomstolen samt krävde att målet avvisas. Huvudförhandling i målet hölls i den finska marknadsdomstolen i september 2015. Den 30 mars 2016 avvisade den finska marknadsdomstolen målet såsom preskriberat. Den 29 april 2016 inlämnade KKV en överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen mot det beslut som togs av den finska marknadsdomstolen och målet är för närvarande anhängigt i Högsta förvaltningsdomstolen. Tidsplanen för Högsta förvaltningsdomstolens beslut i ärendet är inte känd.

I anslutning till Eltels börsnotering på Nasdaq Stockholm i februari 2015 ingick de säljande aktieägarna ett avtal där de åtog sig att bidra med ett belopp om sammanlagt högst 35 miljoner euro till ett escrow-konto som innehas av Eltel för att täcka eventuella böter (exklusive kostnader och eventuella skadestånd hänförliga till krav från utomstående) som ska betalas av bolaget med anledning av KKV-fallet. I händelse av en slutgiltig dom där Eltel åläggs betala böter, kommer motsvarande belopp konverteras från escrow-kontot till eget kapital i Eltel. För mer information rörande detta fall och garantibeloppet (escrow-kontot), se Eltels årsredovisning 2015 och Eltels prospekt rörande börsnoteringen.

Eltel har mottagit kravbrev gällande skadestånd från vissa kunder baserat på KKVs anklagelser. Ingen skadeståndstalan har väckts i domstol. Eltel står fast vid att bolaget inte har brutit mot konkurrenslagstiftningen och att alla skadeståndskrav som hänför sig till anklagelserna är ogrundade och baserade på oriktiga fakta. Eltel kommer att bestrida och försvara sig mot eventuella skadeståndskrav. Som framgår av börsprospektet bedömer Eltel att skadeståndskrav kan förväntas och kan vara väsentliga. Utfallet av sådana krav kommer att vara beroende av flera faktorer såsom till exempel utfallet i målet i Högsta förvaltningsdomstolen i Finland, där KKVs anklagelser slutligt kommer att avgöras.

För mer information rörande detta fall, se Eltels årsredovisning 2015 och Eltels prospekt rörande börsnoteringen.

RISKHANTERING

Riskhantering är en avgörande del i Eltels verksamhetsstyrning och kontroll. Riskhantering syftar till att motverka risker och att maximera indirekta möjligheter för att säkerställa att Eltels verksamhet kan utföras ostört.

Bland de viktigaste funktionerna i kontrollmiljön inom ramen för Eltels bolagsstyrning finns en uppsättning tydliga procedurregler för styrelsen och dess utskott, en tydlig organisationsstruktur med dokumenterad behörighetsdelegering från styrelsen till koncernledningen och ett antal policyer, riktlinjer och instruktioner för koncernen. Ramen för styrning och interna kontroller omfattar alla Eltelbolag.

Styrelsen utvärderar och bevakar på högsta nivå risker och den finansiella rapporteringens kvalitet via revisionsutskottet, som bevakar Eltels interna kontrollsystem och processer vid finansiell rapportering samt håller regelbunden kontakt med Eltels externa revisorer. På verksamhetsnivå utövas och övervakas riskhantering och intern kontroll kontinuerligt via omfattande månatliga rapporteringspaket och i månatliga verksamhetsgranskningar på organisationens samtliga nivåer. Affärsenheterna följer en standardiserad offertprocess med detaljerade mallar för nya anbud. Förslag granskas och godkänns i enlighet med styrelsens attestordning.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

I januari 2017 avgick Dariush Rezai från posten som chef för Mobile Communication. Han lämnade bolaget den 1 mars 2017.

I januari 2017 sålde Lannebo Fonder hela sitt innehav i Eltel och lämnade därför valberedningen. Första AP-fonden övertog posten i valberedningen. I februari 2017 utökades Eltels valberedning med Solero Luxco S.á.r.l. som en femte medlem då bolaget flaggade ett innehav i Eltel på 10,84 procent, motsvarande näst största delägare i Eltel AB.

I januari 2017 utsåg Eltel en grupp ledd av externa revisorer med uppdraget att utföra en omfattande granskning av utvalda projekt. Anledningen till granskningen var fortsatta utmaningar och negativ utveckling i vissa krafttransmissionsprojekt, främst i Afrika. Resultatet av granskningen var ytterligare nedskrivningar i dessa projekt, redovisade i fjärde kvartalet 2016.

I februari 2017 beslutade Eltel att slå ihop affärsenheterna för fast och mobil kommunikation till en affärsenhet, Communication, som redovisas som Communication-segmentet. Peter Uddfors utnämndes till chef för Communication från 1 mars 2017. Samtidigt beslutade Eltel att omorganisera sin krafttransmissionsverksamhet och överföra en enhet som hanterar runt tio pågående elektrifieringsprojekt, främst i Afrika, från affärsenheten till funktionen Group Project. Power Distribution och återstående verksamhet i Power Transmission rapporteras i segmentet Power från och med 2017. Juha Luusua, chef för Power Distribution, utnämndes till tillförordnad chef för Power Transmission och Fredrik Menander, chef för Power Transmission, lämnade Eltel med omedelbar verkan.

VIKTIGA BESLUT OCH HÄNDELSER BESLUTADE AV STYRELSEN I 2017

Eltels ledning och styrelse beslutade om strategiskt fokus på Eltels kärnverksamheter inom Power och Communication.

• Geografiskt kommer marknaderna i Norden och Polen att prioriteras, liksom utvalda möjligheter för tillväxt i Tyskland.
• Den kombinerade nettoomsättningen inom Power och Communication uppgick till cirka 1,2 miljarder euro, vilket motsvarar 87 procent av koncernens totala nettoomsättning under 2016.
• Enligt beslutet kommer verksamheter utanför Eltels kärnverksamhet att avyttras, med avsikten att hitta nya ägare med relevant kärnkompetens. Följande verksamheter är planerade att avyttras: krafttransmissionsverksamheten i Afrika, järnvägsverksamheten och eldistributionsverksamheten i Baltikum.
• Nettoomsättning i de verksamheter som ska avyttras uppgick till runt 180 miljoner euro 2016.
• Eltel och dess långivare enades om reviderade kovenanter för 2016.
• Styrelsen beslutade att initiera en process med företrädesemission av aktier för att möjliggöra den omstrukturering och tillväxt som krävs på kärnmarknaderna.
• Eltels största aktieägare, Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l., Fjärde AP-fonden (AP4), Swedbank Robur Fonder och Första AP-fonden (AP1), som tillsammans representerar 49,02 procent av Eltel aktiekapital per den 31 januari 2017, har meddelat att man ställer sig bakom beslutet om företrädesemission.

Styrelsen beslutade att utse en särskild utredare av ansvarsfrågor gällande eventuella historiska fel i bokföringen i projektverksamheten.

I april 2017 beslöt styrelsen ytterligare att integrera Eltels

verksamhet för flyg och säkerhet (Aviation & Security) i Danmark och delar av motsvarande verksamhet i Sverige i affärsområdet Communication. Orsaken till sammanslagningen är att det finns synergier mellan dessa affärsverksamheter. Verksamheten som kommer att intergreras med affärsområdet Communication hade en nettoomsättning om cirka 21 miljoner euro och cirka 100 anställda under 2016. De återstående delarna av flyg- och säkerhetsverksamheten med verksamhet i Sverige, planeras att avyttras. År 2016 hade dessa verksamheter en omsättning på cirka 32 miljoner euro och 175 anställda.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Eltel har utfärdat en bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2016. Bolagsstyrningsrapporten har sammanställts i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning, som gäller från och med december 2016.

ELTEL-AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA

I februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm under kortnamnet "ELTEL". Vid utgången av 2016 var det totala antalet utestående aktier 62 624 238 och aktiekapitalet uppgick till 126 322 477,00 euro. Eltel innehar ytterligare 537 000 C-aktier.

Eltels aktiekurs sjönk med 26,2 procent under 2016, medan Nasdaq Stockholm ökade med 13,0 procent. Den högsta aktiekursen under räkenskapsåret var 99,25 kronor och den lägsta var 50,00 kronor. Stängningskursen per den 31 december 2016 var 62,50 kronor och det vägda genomsnittspriset för året var 72,88 kronor. Vid årets slut uppgick Eltels börsvärde till 3 914 miljoner kronor. Handelsvolymen på Nasdaq Stockholm var 61 603 990 aktier, motsvarande en omsättning på 4 489 502 271 kronor. Eltel-aktien handlades även på alternativa börser, som Chi-X, Turquoise och BATS. Den totala handelsvolymen på de alternativa börserna motsvarade en omsättning på 282,7 miljoner kronor. Mer information om aktiekursens utveckling finns på Eltels IR-sidor på www.eltelgroup.com/investors.

Eltel hade vid utgången av 2016 cirka 5 100 aktieägare. Utländska innehav, inklusive registrerade aktier, uppgick till 37,8 procent i slutet av perioden och svenska privatinvesterare stod för 4,6 procent av aktiekapitalet. Den största aktieägaren var Zeres Capital med 13 procent av aktiekapitalet. Mer information om utvecklingen av ägarbasen finns på Eltels IR-sidor på www.eltelgroup.com/investors.

MODERBOLAGETS VERKSAMHET

Eltel AB äger och reglerar aktierna i Eltelkoncernen. Koncernens verksamhetsmässiga och strategiska ledningsfunktioner är centraliserade till Eltel AB. Moderbolaget har ingen affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterföretagens verksamhet. Moderbolagets intäkter uppgick till 2,6 miljoner euro (1,4) från stödfunktionstjänster som tillhandahölls koncernen. Rörelsekostnaderna uppgick till 7,6 miljoner euro (4,9). Finansiella intäkter på 18,9 miljoner euro (23,7) avser ränteintäkter från koncernens företag. Finansiella kostnader uppgick till 3,5 miljoner euro (2,6), och innefattar ett koncernbidrag på 9,8 miljoner euro (17,2) till ett dotterbolag. Resultatet efter skatt uppgick till 0,5 miljoner euro (0,4).

UTDELNING

Totalt fritt eget kapital för moderbolaget per den 31 december 2016 uppgick till 363 347 207,43 euro, varav årets resultat efter skatt uppgick till 492 477,55 euro. Styrelsens förslag till årsstämman är att ingen utdelning betalas ut för räkenskapsåret 2016. Styrelsen föreslår vidare att det fria egna kapitalet om 363 347 207,43 euro, balanseras och överförs i ny räkning.

Bolagsstyrningsrapport

Eltel AB (publ) (hädanefter "Eltel" eller "Bolaget") är ett svenskt aktiebolag, noterat på Nasdaq Stockholm. Eltel tillämpar reglerna i bolagsordningen, aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt övriga tillämpliga svenska och internationella lagar och regler. Eltel tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning ("Koden"), framtagen av Kollegiet för svensk bolagsstyrning, som finns tillgänglig på http://www.bolagsstyrning.se/.

Eltel förväntar sig inte att avvika från någon regel i koden.

Eltels revisionsutskott har granskat bolagsstyrningsrapporten och övervakat sammanställningen av rapporten och kontrollerat att interna kontrollrutiner och riskhantering vad gäller finansiell rapportering motsvarar de finansiella rapporterna.

STYRNING

Eltels interna styrning regleras av aktiebolagslagen och årsredovisningslagen.

ÅRSSTÄMMA

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman Eltels högsta beslutande organ. Bolagsstämman kan besluta om alla frågor i bolaget som inte uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. På årsstämman, som ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång, utövar aktieägarna sin rösträtt i frågor definierade för bolagsstämmor enligt aktiebolagslagen och bolagets bolagsordning, såsom:

• att godkänna bokslutet
• att besluta om utdelning
• att bevilja styrelsen och VD ansvarsfrihet för räkenskapsåret
• att välja bolagets styrelse och revisorer och besluta om
• ersättning

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor sammankallas. I enlighet med bolagsordningen ska kallelse till bolagsstämman ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att publicera kallelsen på Eltels webbplats. Samtidigt ska kallelsen publiceras i Svenska Dagbladet. Eltel publicerar även kallelser till stämma som pressmeddelanden. Kallelsen ska publiceras tidigast sex veckor och senast fyra veckor före bolagsstämman. Relaterade dokument och förslag till beslut till bolagsstämman finns på Eltels webbplats.

Styrelsens ordförande, tillsammans med så många andra styrelseledamöter som möjligt samt den verkställande direktören, ska närvara vid bolagets extra bolagsstämmor. Vid årsstämmor ska utöver de tidigare nämnda minst en ledamot i valberedningen samt, i den mån det är möjligt, samtliga styrelseledamöter närvara. Ansvarig revisor ska delta på årsstämman. Föreslagna medlemmar till styrelsen ska också delta på den bolagsstämma som beslutar om de väljs in.

Rätt att delta i bolagsstämma

Alla aktieägare som är registrerade i den av Euroclear förda aktieboken fem (5) vardagar före bolagsstämman, och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta i bolagsstämman senast det datum som anges i kallelsen till bolagsstämman, har rätt att delta i bolagsstämman och rösta i enlighet med antalet innehavda aktier. Aktieägare kan personligen eller genom ombud delta i bolagsstämman, och kan även åtföljas av två (2) biträden.

Initiativ från aktieägare

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman kan skicka in en skriftlig begäran till styrelsen. Begäran ska normalt ha mottagits av styrelsen minst sju veckor före stämman.

*Sammanslagning av affärsområdena Fixed och Mobile Communication från och med den 1 mars 2017

Årsstämma 2016

Eltels årsstämma hölls den 2 maj 2016. Aktieägare som representerade 42 135 891 aktier, motsvarande 67,3 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget, deltog personligen eller genom ombud. Årsstämman godkände bokslutet och beviljade styrelsen och VD ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2015. Bolagsstämman godkände styrelsens förslag om en utdelning om 0,24 kronor per aktie. Utdelningen betalades den 12 maj 2016.

Bolagsstämman godkände behörighet för styrelsen att besluta om nyemission av högst 6 250 000 aktier, att besluta att köpa tillbaka högst tio procent av alla utestående egna aktier samt att besluta att överföra egna aktier.

Årsstämman beslutade om omval av följande styrelseledamöter: Gérard Mohr, Matti Kyytsönen, Susanne Lithander, Ulf Lundahl och Karl Åberg. Håkan Kirstein och Gunilla Fransson valdes till nya styrelseledamöter. Gérard Mohr omvaldes som styrelsens ordförande. Följande representanter för arbetstagarna på Eltel fortsätter i styrelsen: Jonny Andersson och Björn Ekblom som ordinarie styrelseledamöter, och Krister Andersson och Ninni Stylin som suppleanter.

Protokoll från stämman och andra relaterade dokument finns på Eltels webbplats: www.eltelgroup.com/Om oss/Bolagsstyrning/ Bolagsstämma.

Extra bolagsstämma 2016

Eltel höll en extra bolagsstämma den 20 juni 2016 för att godkänna villkoren i det långsiktiga incitamentsprogrammet 2016 (LTIP 2016).

Protokoll från stämman och andra relaterade dokument finns på Eltels webbplats: www.eltelgroup.com/Om oss/Bolagsstyrning/ Bolagsstämma.

Årsstämma 2017 och årsredovisning 2016

Eltels årsstämma 2017 hålls på Solna Gate, mötesrum "Parlament", Hemvärnsgatan 9, 17154 Solna, Stockholm den 1 juni 2017 kl. 14:00.

Årsredovisningen 2016 kommer att finnas tillgänglig på Eltels webbplats, www.eltelgroup.com, samt på Eltels huvudkontor, Adolfsbergsvägen 13, Bromma, Stockholm, under vecka 18.

VALBEREDNING

Enligt instruktionen för valberedningen ska valberedningen ha minst fyra ledamöter som representerar var och en av de fyra största aktieägarna registrerade den 31 augusti föregående år. Instruktionen för valberedningen följer Svensk kod för bolagsstyrning.

Ledamöterna i valberedningen ska utföra sina uppgifter i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Ordförande i valberedningen sammankallar utskottet vid behov. Valberedningens huvudsakliga uppgifter är att nominera kandidater till posterna som ledamöter i styrelsen och ordförande, samt lämna förslag på arvode och annan ersättning till styrelseledamöterna. Valberedningen ska dessutom nominera kandidater till posten som revisor samt lämna förslag på arvode till revisorn. Aktieägare i Eltel inbjuds att lämna förslag till valberedningen.

Mångfaldsprinciper

Valberedningen strävar efter att ha både kvinnor och män representerade i styrelsen. Valberedningen har använt regel 4.1 i Koden som mångfaldspolicy i sitt arbete. Vid tidpunkten för den här rapporten består Eltels styrelse av tre kvinnor och tre män, valda av årsstämman. Målet är att upprätthålla en jämn representation av både kvinnor och män i styrelsen.

Valberedningen för årsstämman 2017

Baserat på Eltels kända ägarförhållanden per den 31 augusti 2016 utsågs en valberedning som representerade 40,41 procent av rösterna inför årsstämman 2017. Valberedningen bestod av Joakim Rubin, utsedd av Zeres Capital (12,96 procent av rösterna), Marianne Flink, utsedd av Swedbank Robur Fonder AB (9,56 procent av rösterna), Per Colleen, utsedd av Fjärde AP-fonden (9,28 procent av rösterna) och Lars Bergqvist, utsedd av Lannebo Fonder (8,61 procent av rösterna).

I januari 2017 sålde Lannebo Fonder sitt innehav i Eltel, och Lars Bergkvist ersattes av Ossian Ekdahl, utsedd av Första AP-fonden (5,05 procent av rösterna). I januari 2017 flaggade Solero Luxco S.á.r.l. ett innehav i Eltel på 10,84 procent av rösterna och därefter utsågs Erik Malmberg till en femte medlem i valberedningen.

Per den 8 februari 2017 representerade valberedningens medlemmar 49,02 procent av rösterna i bolaget:

• Joakim Rubin, Zeres Capital (13,03 procent av rösterna)
• Erik Malmberg, Solero Luxco S.á.r.l. (10,84 procent av rösterna)
• Per Colleen, Fjärde AP-fonden (9,60 procent av rösterna)
• Marianne Flink, Swedbank Robur Fonder AB (9,57 procent av rösterna)
• Ossian Ekdahl, Första AP-fonden (6,00 procent av rösterna)

STYRELSEN

Styrelsen är, näst efter stämman, bolagets högsta beslutande organ och dess högsta verkställande organ. Styrelsens ansvar regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagets bolagsordning, riktlinjer från bolagsstämman och arbetsordningen för Eltels styrelse som har antagits av styrelsen. Därutöver ska styrelsen följa Svensk kod för bolagsstyrning och Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, samt andra tillämpliga svenska och internationella lagar och regler.

Styrelsens arbete

Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Vidare ska styrelsen fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation, samt säkerställa att bolagets organisation är utformad på ett sätt som gör att redovisningen, hanteringen av finansiella tillgångar och bolagets ekonomiska förutsättningen är säkerställda.

I styrelsens uppgifter ingår bland annat att fastställa mål och

strategier, säkerställa att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet samt säkerställa att det finns en tillfredsställande kontroll av att bolaget efterlever andra lagar och regler tillämpliga för Eltels verksamhet. I styrelsens uppgifter ingår även att se till att erforderliga etiska riktlinjer för bolagets agerande tillämpas, samt att bolagets information delges öppet, är korrekt, relevant samt tillförlitlig. Vidare ingår i styrelsens uppgifter att tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören.

Med undantag av arbetstagarrepresentanterna utses styrelseledamöterna av årsstämman för ett år i taget avseende perioden fram till slutet av nästa årsstämma. Enligt bolagets bolagsordning ska de styrelseledamöter som utses av årsstämman utgöras av tre till tio ledamöter och högst tre suppleanter. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska majoriteten av styrelseledamöterna vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Eltels styrelse iakttar en skriftlig arbetsordning som antagits av styrelsen och som årligen granskas. Bland annat reglerar styrelsens arbetsordning styrelsens roll och ansvar, dess arbetssätt, och arbetsfördelningen inom styrelsen. Styrelsen antar även en instruktion för Eltels verkställande direktör, samt en instruktion för finansiell rapportering.

Styrelseledamöter under 2016

Vid tidpunkten för denna rapport bestod Eltels styrelse av sex ordinarie ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Därutöver fanns det två suppleanter till arbetstagarrepresentanterna.

• Ulf Lundahl, styrelsens ordförande och ledamot i revisionsutskottet
• Gunilla Fransson, ledamot i ersättningsutskottet
• Matti Kyytsönen, ledamot i revisionsutskottet
• Susanne Lithander, ordförande i revisionsutskottet
• Rada Rodriguez
• Karl Åberg, ordförande i ersättningsutskottet
• Jonny Andersson, arbetstagarrepresentant
• Björn Ekblom, arbetstagarrepresentant
• Krister Andersson, suppleant för arbetstagarrepresentant
• Ninni Stylin, suppleant för arbetstagarrepresentant

Styrelseordföranden som valdes på årsstämman 2016, Gérard Mohr, beslutade att avgå från sin post och lämnade styrelsen i november 2016. Följaktigen valde styrelsen bland sina medlemmar Ulf Lundahl till ny ordförande fram till nästa stämma.

Medlemmarna i styrelsen presenteras mer ingående i avsnittet "Styrelsen" på sidan 28.

Ordföranden Ulf Lundahl och styrelseledamöterna Gunilla Fransson, Matti Kyytsönen, Susanne Lithander och Rada Rodriguez ska betraktas som oberoende i förhållande till ägarna och bolaget. Karl Åberg ska betraktas som oberoende i förhållande till bolaget men beroende till betydande aktieägare på grund av sin ställning inom Zeres Capital.

Styrelsens dagordning 2016

Under 2016 har Eltels finansiella, operativa och strategiska utveckling varit viktiga frågor på styrelsens dagordning. Speciellt på grund av utmaningarna inom Eltels projektverksamhet har styrelsen främst fokuserat på utvärdering och begränsning av risker i den delen av verksamheten.

Styrelseledamöternas närvaro vid möten under 2016

Under 2016 höll styrelsen elva möten. För uppgifter om mötesnärvaro, se tabellen på sidan 22.

Utvärdering av styrelsen

Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete i enlighet med en strukturerad process i syfte att ge en bild av styrelsens arbetsresultat, områden som kan förbättras och områden som kan utvecklas.

Denna bedömning ska även utgöra en grund för valberedningens arbete. Under 2016 skedde utvärderingen via intervjuer med alla styrelseledamöter, vilken ordföranden sedan presenterade för hela styrelsen och valberedningen.

Styrelsens dagordning 2017

Sju ordinarie styrelsemöten är planerade för 2017. Dessa möten hålls enligt en årsplan där kvartalsrapporter fastställs i februari, maj, augusti och november.

STYRELSEUTSKOTT

Styrelsen utser ett revisionsutskott och ett ersättningsutskott vid sitt konstituerande möte efter årsstämman. Styrelsen kan även utse andra utskott vid behov. Styrelsen utser ledamöter och ordföranden i utskotten med hänsyn till den kunskap och erfarenhet som krävs för utskottsarbetet. Utskottens ledamöter utses för samma mandatperiod som styrelsen. Syftet med styrelseutskott är att bereda ärenden till styrelsen för beslut. Utskotten har ingen beslutsfattande rätt.

Revisionsutskottet

Styrelsen utser internt ett revisionsutskott. Ledamöterna ska ha de kvalifikationerna som krävs för att utföra uppgifterna i revisionsutskottet.

Revisionsutskottets huvuduppgifter är att:

• övervaka bolagets finansiella rapportering
• övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering med avseende på den finansiella rapporteringen
• hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen
• granska och övervaka revisorns opartiskhet och oberoende och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller andra tjänster än revisorstjänster till bolaget
• biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval

Styrelsens medlemmar

Namn	Position	Född	Invald	Aktie innehav	Ersättning euro	Styrelse möten	Utskotts möten*	Oberoende i förhållande till de största ägarna	Oberoende i förhållande till bolaget	Andra styrelse uppdrag per 31 dec 2016
Ulf Lundahl1)	Ordförande	1952	2014	-	46 928	8/11	5/5	Ja	Ja	Ramirent PLC, Fidelio Capital, Handelsbanken Regional Bank Stockholm, Indutrade AB, Holmen AB, Attendo AB
Gérard Mohr2)	Ordförande	1955	2011	N/A	74 791	9/9	2/2	Ja	Ja
Gunilla Fransson3)	Styrelse ledamot	1960	2016	-	24 033	7/8	4/4	Ja	Ja	Trelleborg AB, NetInsight AB, Nederman AB, Enea AB, Permobil AB, Teleopti AB, Uppsala University
Fredrik Karlsson4)	Styrelse ledamot	1967	2013	-	20 140	3/3	2/2	Nej	Ja
Håkan Kirstein5)	Styrelse ledamot	1969	2016	13 483	10 300	3/3	1/1	Ja	Ja	Axis AB
Matti Kyytsönen	Styrelse ledamot	1949	2007	20 812	33 816	11/11	2/2	Ja	Ja	Kesko Oyj, Lindström Invest Oy, Port of Helsinki Oy, KP Tekno Oy, Silverback Consulting Oy
Susanne Lithander	Styrelse ledamot	1961	2014	-	40 817	7/11	5/5	Ja	Ja	Svensk Exportkredit AB
Rada Rodriguez	Styrelse ledamot	1959	2015	-	32 677	8/11	-	Ja	Ja
Karl Åberg	Styrelse ledamot	1979	2015	-	40 817	11/11	4/4	Nej	Ja
Jonny Andersson	Repre sentant för arbetst.	1978	2015	-	-	4/11	-	Ja	Nej
Krister Andersson	Supp. repr. för arbetstag.	1964	2015	-	-	8/11	-	Ja	Nej
Björn Ekblom	Repre sentant för arbetst.	1976	2015	1 400	-	10/11	-	Ja	Nej
Ninni Stylin	Supp. repr. för arbetstag.	1982	2015	-	-	5/7	-	Ja	Nej

1) Styrelseledamot till november 2016 och styrelsens ordförande från och med november 2016

2) Styrelsens ordförande till november 2016

3) Från och med årsstämman 2016

4) Till och med årsstämman 2016

5) Styrelseledamot från årsstämman 2016 till september 2016 och VD och koncernchef från och med september 2016

* För ytterligare information om styrelseuttskotts kompositioner i 2016, se på sidorna 28–29. Som en del av uppgifterna ovan ska revisionsutskottets ordförande bistå bolagsledningen i frågor kring finansiell rapportering och informationsspridning samt ha kontinuerlig kontakt med revisorn i dessa frågor.

Vidare ska revisionsutskottets ordförande bistå den verkställande direktören, finansdirektören och koncernens IR-chef i frågor rörande informationsspridning, finansiella rapporter och kontakter med media, främst i krissituationer.

Revisionsutskottet 2016

Vid tidpunkten för den här rapporten består revisionsutskottet av tre ledamöter. Susanne Lithander (ordförande), Ulf Lundahl och Matti Kyytsönen. De nuvarande ledamöterna i revisionsutskottet anses oberoende i förhållande till bolaget, dess ledning och betydande aktieägare. Revisionsutskottet hade fem möten under 2016. För detaljer om mötesnärvaro i revisionsutskott, se tabell på sidan 22.

Ersättningsutskottet

Styrelsen utser internt ett ersättningsutskott. Ledamöterna ska ha de kvalifikationerna som krävs för att utföra uppgifterna i ersättningsutskottet.

Ersättningsutskottets huvuduppgifter är att:

• bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för de ledande befattningshavarna
• följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till de ledande befattningshavarna
• övervaka och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om, samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer inom bolaget
• bedöma och planera för efterträdare till Eltels ledning

Ersättningsutskottet 2016

Vid tidpunkten för den här rapporten består ersättningsutskottet av två ledamöter: Gunilla Fransson och Karl Åberg. De nuvarande ledamöterna i ersättningsutskottet anses oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottet hade fyra möten under 2016. För detaljer om mötesnärvaro i ersättningsutskottet, se tabellen på sidan 22.

KONCERNLEDNINGEN

Verkställande direktör

Eltels koncernchef och verkställande direktör (VD) rapporterar till styrelsen. Den verkställande direktörens ansvar regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagets bolagsordning, riktlinjer från bolagsstämman, Eltels instruktioner för VD, samt andra riktlinjer och vägledande principer som fastställts av styrelsen. Därutöver ska VD följa Koden och Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.

I juni 2016 meddelande Axel Hjärne, Eltels tidigare koncernchef och VD att han avgår från sin post. I augusti 2016 utsåg Eltels styrelse Håkan Kirstein, född 1969, till ny koncernchef och VD för Eltel. Håkan Kirstein tillträdde posten den 19 september 2016 och Axel Hjärne lämnade bolaget. Tidigare var Håkan Kirstein styrelseledamot i Eltel, där han började i maj 2016. Håkan Kirstein inledde sin karriär inom försäljningen på Statoil och gick vidare till att vara VD för Statoil Hydro Sweden AB. Efter 15 år på Statoil, erhöll Kirstein posten som VD för Niscayah Group AB, marknadsledare inom tekniska säkerhetstjänster.

Koncernledningen

Vid tidpunkten för den här rapportens bestod Eltels koncernledning av tio personer: Koncernchef och VD, finanschef (CFO), chefsjurist, VP Group Strategy, VP Group Human Resources, VP IR och Communications och fyra affärsenhetschefer. Affärsenhetscheferna representerar följande affärsenheter: Power Transmission, Power Distribution, Communication, Aviation & Security samt Rail & Road.

Koncernledningen leds av VD och möts minst tio gånger per år (tolv gånger under 2016). Ledningen behandlar strategiska och operativa frågor som rör koncernen och dess verksamhet, investeringar, koncernstruktur och bolagsstyrning, samt övervakar bolagets verksamhet. Ledningen överlämnar även den årliga affärsplanen och budgeten till styrelsen i november varje år samt de två prognosuppdateringar som genomförs i maj och september. Under det andra halvåret 2016 fokuserade ledningen speciellt på utmaningar inom koncernens projektverksamhet som påverkade koncernens resultat, särskilt vad gäller lönsamheten. Ledningen genomförde projektgranskningar och verkställde åtgärdsplaner, bland annat etablerades en Group Project-funktion. Ett annat fokusområde var effektivitetsförbättringar i verksamheten såsom implementeringen av funktionen för koncerngemensamma tjänster.

Vid tidpunkten för den här rapporten bestod koncernledningen av följande medlemmar:

• Håkan Kirstein, VD och koncernchef
• Juha Luusua, chef för Power Distribution och tillförordnad chef för Power Transmission
• Peter Uddfors, chef för Communication
• Torbjörn Sagner, chef för Aviation & Security
• Fredrik Häggström, chef för Rail & Road
• Lars Nilsson, tillförordnad finanschef
• Mikael Johansson, VP Strategy
• Henrik Sundell, chefsjurist
• Per Krogager, VP Human Resources
• Ingela Ulfves, VP Investor Relations och Group Communications

Information om medlemmarna i koncernledningen finns i årsredovisningen 2016 på sidorna 31–33.

RAPPORT OM ERSÄTTNINGAR OCH LÖNER 2016

Principer för ersättningar på Eltel

Eltels övergripande policy är att erbjuda en konkurrenskraftig och marknadsbaserad ersättningsnivå bestående av både fast och rörlig lön, pension och andra ersättningskomponenter. Ersättning till ledande befattningshavare ska motivera högsta ledningen att göra sitt yttersta för Eltels aktieägares intressen. Ersättningen ska fastställas i relation till ansvarsområde, arbetsuppgifter, expertis och resultat. Den fasta lönedelen motsvarar och kompenserar ett engagerat ledningsarbete på hög professionell nivå som tillför värde till Eltel. Dessutom kan ledande befattningshavare erbjudas långsiktiga förmånssystem på marknadsbaserade villkor. I enskilda fall när det föreligger särskilda skäl ska styrelsen ha rätt att avvika från riktlinjerna.

Pensionsvillkoren för verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen ska vara marknadsmässiga i relation till generellt gångbara villkor för jämförbara befattningshavare. Eftersom koncernledningen är internationell och har medlemmar från Sverige, Finland och Danmark, finns det vissa nationella skillnader i pensionsvillkoren för Eltels högsta ledning.

Eltels kortfristiga incitament

Den kortfristiga rörliga lönekomponenten baseras på förutbestämda och mätbara finansiella och individuella mål. Kriterierna rekommenderas av ersättningsutskottet och fastställs slutgiltigt av styrelsen. Den kortfristiga (ettåriga) rörliga lönekomponenten varierar mellan 10 och 80 procent av den fasta årslönen. Verkställande direktören har en 80-procentig rörlig lönedel och de återstående medlemmarna i ledningsgruppen har en 60-procentig rörlig lönedel.

Det kortfristiga incitamentsprogrammet på Eltel omfattar samtliga chefsnivåer från teamchefer till medlemmarna i ledningsgruppen, samt viktiga chefer för koncernens gemensamma tjänster och funktioner. Den rörliga lönekomponenten för andra än medlemmar i ledningsgruppen varierar mellan 10 och 40 procent av den fasta årslönen beroende på medarbetarens ställning. De årliga bonusprogrammen omfattar runt 90 procent av alla medarbetare.

För år 2017 har styrelsen beslutat att erbjuda 20 nyckelpersoner, innefattande koncernchefen och anställda inom verksamheterna Communication och Power, ett särskilt incitamentsprogram. Programmet garanterar varje nyckelperson en bonus på fyra till sex månadslöner förutsatt att denne fortfarande är anställd av Eltel den 31 mars 2018. Styrelsen har även beslutat att erbjuda sex nyckelpersoner anställda inom verksamheter som är planerade att avyttras ett incitamentsprogram. Detta program erbjuder respektive nyckelperson fyra månaders lön förutsatt att denne fortfarande är anställd av Eltel vid tidpunkten för undertecknande och fullföljande av ett försäljningsavtal av den aktuella verksamheten med en ny ägare. Dessa bonusarrangemang utgör en avvikelse från punkt 9.4 i Koden och motiveras av den kritiska betydelse som nyckelpersonerna har för Eltels strategiska förändring under 2017 och framöver.

Eltels långsiktiga incitament

Ledande befattningshavare kan erbjudas långsiktiga incitamentsprogram på marknadsbaserade villkor. Syftet med aktiebaserade incitamentsprogram är att uppnå en ökning och spridning av aktieägandet/-exponeringen bland de ledande befattningshavarna samt att öka samstämmigheten mellan befattningshavarnas och aktieägarnas intressen. Ett långsiktigt personligt aktieinnehav hos medarbetare kan förväntas öka engagemanget i bolagets långsiktiga utveckling, förena ledningens och aktieägarnas intressen och öka motivationen och lojaliteten för bolaget. Beslut rörande aktiebaserade förmånssystem fattas på en stämma.

För närvarande finns det två aktiva långsiktiga incitamentsprogram (LTIP): LTIP 2015 och LTIP 2016. Båda programmen löper över tre år och grundprinciperna är desamma i båda programmen. Runt 70 nyckelpersoner täcks av programmen.

Långsiktigt incitamentsprogram 2015

Syftet med Eltels långsiktiga incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015), som godkändes av årsstämman 2015, är att göra Eltel attraktivare som arbetsgivare på den globala marknaden för att därmed göra det lättare att behålla och rekrytera kvalificerade medarbetare. Löptiden för LTIP 2015 är tre år.

Intresset för att delta var högt och 97 procent av 70 deltagare som hade fått en inbjudan att delta antog erbjudandet. Teckningstiden för programmet löpte under augusti 2015. Deltagande i LTIP 2015 krävde att deltagarna förvärvade och behöll Eltels stamaktier i LTIP 2015 ("Sparaktier"). För varje förvärvad sparaktie har deltagarna, efter en tre års kvalificeringsperiod och under förutsättning att personen är anställd under hela perioden, rätt att erhålla tilldelning av en matchningsaktie i Eltel AB ("Matchningsaktie"). Beroende på uppfyllandet av vissa prestationsmål kopplade till Eltels resultat under räkenskapsåret 2017, kan deltagarna också ha rätt till tilldelning av ytterligare Eltel-aktier ("Prestationsaktier"). Deltagarna ska inte betala någon köpeskilling för de tilldelade matchningsaktierna och prestationsaktierna. Matchningsaktierna och prestationsaktierna utgörs av Eltels stamaktier.

Sparaktierna som omfattas av LTIP 2015-programmet förvärvades på ett strukturerat sätt under ordinarie handel på börsen den 17 september 2015. Den genomsnittliga köpkursen för dessa 91 953 "Sparaktier" var 94,94 kronor. Per balansdagen bestod LTIP 2015 av högst 259 099 aktier, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget. Beräkningen av maximalt antal aktier omfattar antagandet av helt uppfylla prestationsmål kopplade till Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2017.

LTIP 2015 riktades till tre olika deltagarkategorier:

• Koncernchefen
• Ledningsgruppen, högst tio personer
• Personer som rapporterar direkt till medlemmarna i ledningsgruppen eller andra nyckelmedarbetare, totalt 59 personer.

Det maximala antalet sparaktier för varje deltagare baseras på en investering i Eltel-aktier med ett belopp som motsvarar en viss andel av deltagarens grundlön för innevarande år. För att kunna delta i LTIP 2016 måste deltagarna göra en minimi investering som motsvarar 25 procent av den tillämpliga högsta nivån för sparaktieinvestering.

Långsiktigt incitamentsprogram 2016

Syftet med Eltels långsiktiga incitamentsprogram 2016 (LTIP 2016), som godkändes av årsstämman i juni 2016 är att göra Eltel attraktivare som arbetsgivare på den globala marknaden för att därmed göra det lättare att behålla och rekrytera kvalificerade medarbetare. Löptiden för LTIP 2016 är tre år.

Programmet riktades till 85 nyckelpersoner på Eltel, inklusive den nya VD:n, medlemmar i koncernledningen och andra nyckelmedarbetare på Eltel. Av dem som erhöll en inbjudan antog 87 procent erbjudandet. Det totala teckningsvärdet för deltagarna under teckningsperioden i augusti 2016 uppgick till cirka en miljon euro och motsvarade ungefär 85 procent av det högsta värdet som erbjöds till dessa personer. Beroende på uppfyllandet av vissa prestationsmål kopplade till Eltels resultat under räkenskapsåret 2018, kan deltagarna också ha rätt till tilldelning av ytterligare Eltel-aktier ("Prestationsaktier"). Deltagarna ska inte betala någon köpeskilling för de tilldelade matchningsaktierna och prestationsaktierna. Matchningsaktierna och prestationsaktierna utgörs av Eltels stamaktier.

I oktober 2016 köptes totalt 107 658 aktier i Eltel AB under ordinarie handel till ett genomsnittspris om 89,00 kronor, motsvarande ett totalt värde på cirka 1 miljon euro. Per balansdagen bestod LTIP 2016 av högst 378 039 aktier, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget. Beräkningen av maximalt antal omfattar antagandet av helt uppfyllda prestationsmål för Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2018.

LTIP 2016 riktades till tre olika deltagarkategorier:

• Koncernchefen
• Ledningsgruppen, högst tio personer
• Personer som rapporterar direkt till medlemmarna i ledningsgruppen och andra nyckelmedarbetare, totalt 74 personer.

Det maximala antalet sparaktier för varje deltagare baseras på en investering i Eltelaktier med ett belopp som motsvarar en viss andel av deltagarens grundlön för innevarande år. För att kunna delta i LTIP 2016 måste deltagarna göra en minimi investering som motsvarar 25 procent av den tillämpliga högsta nivån för sparaktieinvestering.

KONTROLLSYSTEM

Riktlinjer och handböcker

Eltels interna kontrollsystem, som omfattar såväl bolagsstyrning, verksamheten och andra processer, beskrivs i olika riktlinjer och handböcker. Eltelkoncernens redovisningsmanual innehåller instruktioner och vägledning för redovisning och finansiell rapportering som tillämpas i Eltelkoncernens bolag. Handboken hjälper till att uppfylla målen gällande tillförlitligheten i Eltels finansiella rapportering.

Eltels grundläggande policydokument omfattar områden som exempelvis behörighet, Uppförandekoden (Code of Conduct), intern kontroll och riskhantering, rapportering om misstänkta brott mot lagar, etik eller tjänstefel (visselblåsning) till Eltels Compliance-funktion, hälsa och säkerhet, kommunikation, investerarrelationer, hållbarhet, restriktioner för insiderhandel, redovisning och kontroller.

Verkställande direktören är huvudansvarig för att i det dagliga arbetet implementera styrelsens instruktioner avseende kontrollmiljön. VD:n rapporterar regelbundet till styrelsen som en del av de etablerade processerna. Vidare utförs verksamhetsuppföljning varje månad tillsammans med koncernchefen och finanschefen.

Information och kommunikation

All extern informationsgivning och kommunikation utförs i enlighet med rådande reglering och relevant Eltels kommunikationspolicy, som beskriver Eltels allmänna principer för informationsspridning i syfte att följa finansmarknadernas strikta krav på korrekt och simultan rapportering. Eltel har en funktion för IR och koncernkommunikation med fokus på fyra viktiga kommunikationsområden: Investerarrelationer, intern och extern kommunikation, varumärke och marknadsföring samt hållbarhet. Vid behov samarbetar Eltel även med externt kommunikationsstöd.

Styrelserapport om intern kontroll för 2016

Denna rapport har sammanställts i enlighet med Koden, inklusive nyligen antagna instruktioner avseende Koden, och utgör styrelsens rapport om intern kontroll för finansiell rapportering. Syftet med den interna kontrollen av finansiell rapportering är att tillhandahålla lämpliga säkerhetsåtgärder rörande tillförlitligheten i externa finansiella rapporter i form av delårsrapporter, bokslutsrapporter och årsredovisningar och att säkerställa att externa finansiella rapporter sammanställs i enlighet med alla gällande lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav på börsnoterade bolag.

Uppföljning

Styrelsen och koncernledningen följer upp Eltels efterlevnad av antagna policyer och riktlinjer. Bolagets finansiella ställning diskuteras vid varje styrelsemöte. Styrelsens ersättnings- och revisionsutskott har viktiga uppgifter rörande exempelvis ersättningar, finansiella rapporter och internkontroll. Inför publicering av delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning granskas de finansiella rapporterna av revisionsutskottet och styrelsen.

Eltels ledning genomför en månatlig uppföljning av samt analyserar avvikelser från budget, prognoser och föregående år. I den externa revisorns uppgifter ingår att genomföra en årlig granskning av de interna kontrollerna i koncernen och alla koncernens dotterbolag.

Styrelsen möter med revisorerna en gång per år för att gå igenom de interna kontrollerna och, i särskilda fall, instruera revisorerna att utföra separata granskningar av vissa områden. Revisorerna närvarar vid alla möten i revisionsutskottet.

Prioriterade områden 2016

Baserat på resultatet från granskningen av projektverksamheten 2016, etablerade Eltel en Group Project-funktion som har fokus på styrning och struktur i de projekt som Eltel leder. Den här nya funktionens uppgift är att implementera och följa upp den beslutade nya styrningen och processerna. Stärkandet av styrning och processer inom projektverksamheten omfattar ett flertal åtgärder hänförliga till styrning, riskbedömning, redovisning, revision och redskap som omfattar hela processen från upphandling till genomförande av ett projekt. Ett nytt arbetsflöde för styrningen – projektstyrelsen (Project Board) – avseende styrning av särskilda projekt, etablerades i syfte att göra en grundlig riskbedömning med utgångspunkt i anbudsfasen.

Intern kontroll 2017

Med anledning av utmaningarna inom projekthanteringen som har gett upphov till flere vinstvarningar, har styrelsen beslutat att etablera en funktion för intern kontroll, inom koncernens finansfunktion, och som rapporterar till revisionsutskottet. Funktionen skall vara ansvarig för bland annat hanteringen av ramverket för intern kontroll, riskhantering, intern revision och fortlöpande övervakning och kontroll av att Eltel följer gällande lagar och allmänt godkända redovisningsprinciper.

REVISION

Revisorer

Årsstämman väljer årligen revisor. Revisorn ansvarar för att granska årsbokslutet för koncernen och moderbolaget. Därutöver genomför revisorn även en översiktlig granskning av tredje kvartalet samt en granskning av bolagets förvaltning. Revisorn deltar på samtliga revisionsutskottsmöten och avrapporterar särskilt sina iakttagelser avseende intern kontroll, förvaltning, översiktlig granskning av tredje kvartalet och årsbokslutet. Revisorn deltar även vid minst ett styrelsemöte under året.

Revisor för 2016

Bolagsstämman 2016 valde PricewaterhouseCoopers AB som Eltels revisor med mandat på ett år, och Niklas Renström som ansvarig revisor. Under 2016 uppgick arvoden till revisorerna till totalt 1,0 miljoner euro, varav tjänster utöver revisionsuppdraget utgjorde 0,4 miljoner euro.

RISKBEDÖMNING

Koncernen genomför regelbundna riskbedömningar för att identifiera betydande risker. Avseende risker rörande bokslut anses den största risken vara väsentliga felaktigheter, exempelvis rörande bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och utgifter eller andra avvikelser.

En ytterligare risk är bedrägerier och förluster till följd av förskingring. Riskhantering är en integrerad del i varje process, och olika metoder används vid riskutvärdering och riskbegränsning samt för att säkerställa att de risker Eltel exponeras för hanteras enligt fastställda regler, instruktioner och uppföljningsprocedurer. Syftet är att minimera risker och gynna korrekt redovisning, rapportering och informationsspridning.

I den månatliga verksamhetsuppföljningen som genomförs på varje nivå i organisationen ingår en rapport om de viktigaste monetära verksamhetsriskerna som utvärderas i verksamhetsuppföljningen efter behovet av korrigerande åtgärder och/eller finansiellt understöd.

På kvartalsbasis sammanställs de mest betydande verksamhetsriskerna (risker som kan påverka resultatet de närmaste 12 månaderna) och strategiska riskerna (risker som kan påverka resultatet de närmaste 36 månaderna eller mer), bedöms och rapporteras till koncernledningen från varje affärsenhet. Baserat på dessa granskningar bedömer koncernledningen behovet av korrigerande åtgärder och rapporterar även de mest väsentliga strategiska riskerna och relaterade korrigerande åtgärder till styrelsen. Därutöver granskar Group Legal Review Forum (GLRF), som består av representanter för Group Finance, Legal, HR och Communications, samtliga juridiska personer inom Eltel avseende större förändringar i den lokala verksamheten samt exempelvis due diligence-granskningar av underleverantörer på kvartalsbasis.

HÅLLBARHETSREDOVISNING

Eltel publicerar årligen en hållbarhetsrapport som finns på bolagets webbplats: www.eltelgroup.com.

Styrelsen

Ulf Lundahl Gunilla Fransson Matti Kyytsönen

Styrelsens ordförande Styrelseledamot Styrelseledamot Född 1952 Född 1960 Född 1949 Fil.kand. i företagsekonomi samt juristexamen Civilingenjör, fil.lic. i kemiteknik Civilekonom Styrelsens ordförande sedan november 2016 Styrelseledamot sedan 2014 Styrelseledamot sedan 2016 Styrelseledamot sedan 2007 Befattningar och platser i andra styrelser per den 31 december 2016 Styrelseordförande i Ramirent PLC, Fidelio Capital och Handelsbanken Regional Bank Stockholm. Styrelseledamot i Indutrade AB, Holmen AB och Attendo AB. VD för Novare Peritos sedan 2016. Styrelseledamot i Trelleborg AB, NetInsight AB, Nederman AB, Enea AB, Permobil AB, Teleopti AB och Uppsala universitet. Styrelseledamot i Kesko Oyj, Lindström Invest Oy, Port of Helsinki Oy och KP Tekno Oy och styrelseordförande i Silverback Consulting Oy. Styrelseutskott Ledamot i revisionsutskottet Ledamot i ersättningsutskottet Ledamot i revisionsutskottet Tidigare befattningar Tillförordnad VD på Lundbergföretagen, 2004–2014. SEVP på Danske Bank, 1997–2003. VD på Östgöta Enskilda Bank, 1992–1997. Ordförande Nokia Data Sweden, 1989–1992. Affärsområdeschef på Saab AB, 2008–2015. Styrelseledamot i Rymdstyrelsen, 2012–2015. Diverse befattningar på Ericsson AB, 1985–2008. VD och styrelseledamot, ISS Finland Oy, 1992–2006. VD och styrelseledamot, Esselte Oy, 1984–1992. VD för Oy Perkko, 1983–1984. VD för Tietoura-yhtiöt, 1981–1983.

Innehav av aktier och	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.	Äger 20 812 aktier och inga optioner
optioner i Eltel per den			i Eltel.
31 december 2016

Förändringar i styrelsen: Gérard Mohr var styrelsens ordförande till november 2016.

Susanne Lithander	Rada Rodriguez	Karl Åberg
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot
Född 1961	Född 1959	Född 1979
Kandidatexamen i internationell ekonomi och certifikat i affärsadministration	Examen i byggteknik.	Civilekonom
Styrelseledamot sedan 2014	Styrelseledamot sedan 2015	Styrelseledamot sedan 2015
Finansdirektör i BillerudKorsnäs sedan 2011. Styrelseledamot i Svensk ExportKredit AB sedan 2015.	SVP – Central & Eastern Europe på Schneider Electric GmbH sedan 2016.	Partner i Zeres Capital.
Ordförande i revisionsutskottet	-	Ordförande i ersättningsutskottet
VD, Mercuri International Group 2008–2010.	VD Tyskland på Schneider Electric GmbH, 2009–2015.	Styrelseledamot i Proffice AB (publ), 2012–2016.
EVP & Head of Advisory Services, BU Global Services, Ericsson AB 2006–2008.	VP – Installation Systems & Control på Schneider Electric Sweden, 2004–2009.
EVP & Operational Development, BU Global Services, Ericsson AB 2003–2006.
EVP & Head of Business Operations, Ericsson Inc., TX, USA 2003–2006.
Äger inga aktier eller optioner i Eltel.	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.

Representanter för arbetstagarna

Jonny Andersson Björn Ekblom

Styrelseledamot – representant för arbetstagarna Styrelseledamot – representant för arbetstagarna Född 1978 Född 1976 Styrelseledamot – representant för arbetstagarna sedan 2015 Styrelseledamot – representant för arbetstagarna sedan 2015 Ordförande i Sekos klubbstyrelse på Eltel Sverige sedan 2012 Ordförande i Unionens lokalavdelning på Eltel Sverige sedan 2010 Befattningar och platser i andra styrelser per den Ledamot i Seko Södras styrelse. Ledamot i Unionens förbundsstyrelse sedan 2011.

Styrelseutskott	-	-
Tidigare befattningar	Systemtekniker på Eltel, 2006–2012.	Teamledare på Eltel Aviation & Security, 2006–2010.
		Nätverkstekniker på Eltel Aviation & Security, 1999–2006.
Innehav av aktier och optioner i Eltel per den 31 december 2016	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.	Äger 1 400 aktier och inga optioner i Eltel.

Krister Andersson

Född 1964 Suppleant för arbetstagarrepresentanterna sedan 2015

Ninni Stylin

Född 1982 Suppleant för arbetstagarrepresentanterna sedan 2015

31 december 2016

Ledningsgruppen

	Håkan Kirstein	Juha Luusua	Peter Uddfors
	VD och koncernchef	President – Power Distribution	President – Communication
	Född 1969	Född 1965	Född 1964
	Civilekonom	Civilingenjör	Civilingenjör samt diplom i företagsekonomi och administration
	VD och koncernchef sedan september 2016	President – Power Distribution sedan 2012	President – Communication sedan mars 2017
	Styrelseledamot maj– september 2016	Ställföreträdande President – Power Transmission sedan februari 2017
		Landchef på Eltel Finland sedan 2008
Befattningar och platser i andra styrelser per den 31 december 2016	Styrelseledamot i Axis AB sedan 2015.	Styrelseledamot i Loiste Oy, Voima talouspooli (ingår i den finska försörjningsberedskapsmyndig heten), PALTA (Arbetsgivarna för servicebranscherna) och EK (Fin lands näringsliv) sedan januari 2017.	-
Tidigare befattningar	Tillförordnad VD på Imtech Nordic AB, 2014–2015.	SVP – Electricity på Eltel Networks/ Group Corporation, 2006–2007.	President – Fixed Communication på Eltel, 2013–februari 2017.
	VD och koncernchef på Niscayah Group AB (publ.), 2009–2012.	Landchef på Eltel Networks A/S, 2004–2006.	VD och koncernchef på Mycronic AB (publ.), 2009–2013.
	VD på StatoilHydro Sverige AB, 2006–2009.	President, Eltel Network Services, 2001–2004.	President – Pulp & Paper Solutions på Cardo AB, 2005–2009.
	VD på Statoil Retail Sverige AB, 2004–2006.	VP på IVO Transmission Engineering Transmission and Distribution,	VD och koncernchef på Lorentzen & Wettre AB, 2003–2009.
		2000–2001.	Verkställande direktör på Aldata Solutions AB, 2001–2003.
Innehav av aktier och optioner i Eltel per den 31 december 2016	Äger 13 483 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 91 331 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 16 891 aktier och inga optioner i Eltel.

Tidigare medlem i koncernledningen:

Axel Hjärne, VD och koncernchef 2009–2016.

	Thorbjörn Sagner	Fredrik Häggström	Lars Nilsson	Gert Sköld
	President – Aviation & Security	President – Rail & Road	Interims-CFO	CFO
	Född 1960	Född 1973	Född 1956	Född 1965
	Ingenjör	Diplom i ingenjörsteknik	Civilekonom	Civilingenjör i industriell ekonomi samt en magisterexamen i företagsekonomi
	President – Aviation & Security sedan 2014	President – Rail & Road sedan 2011	Interims-CFO sedan november 2016	CFO sedan 2014. Ledig sedan november 2016
	Landchef på Eltel Sverige sedan 2013
Befattningar och platser i andra styrelser per den 31 december 2016	Styrelseordförande i Jämtlands linjebyggare & Republikens El AB samt ägare till Stora Wädersjö Service.	-	-
Tidigare befattningar	Projektledare, affärsutvecklare och områdeschef på Eltel, 2004–2014.	Chef för affärsutveckling på Eltel Networks Infranet, 2010–2010.	CFO på Nordic Cinema Group, 2014–2016.
	Service Manager på	VD på Dateli, 2007–2010.	CFO på Tele2 (publ), 2007–2014.
	Fujitsu Siemens Computer, 2002–2004.	Diverse befattningar som VP och GM på Alcatel-Lucent	CFO på Axfood (publ), 2000–2007.
	Service Manager på SOS Alarm AB, 1998–2002.	Nordic & Baltic (NOKIA), 1997–2006.	CFO på Fritidsresegruppen, 1997–2000.
	Service Manager på WM-Data, 1994–1998.
Innehav av aktier och optioner i Eltel per den 31 december 2016	Äger 18 440 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 44 421 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger inga aktier eller optioner i Eltel.

Mikael Johansson Henrik Sundell		Per Krogager	Ingela Ulfves
VP – Group Strategy	General Counsel	VP – Group Human Resources	VP – Investor Relations and Group Communications
Född 1977	Född 1964	Född 1954	Född 1966
Civilekonom och fil. kand. i datavetenskap	Juristexamen	Magisterexamen i psykologi samt magisterexamen i ekonomi med olika inriktningar	Civilekonom, CEFA
VP – Group Strategy sedan 2015	General Counsel sedan 2016	VP – Human Resources sedan 2014	VP – Investor Relations och Group Communication sedan 2015
-	-	Styrelseledamot i NOJ Fonden sedan 2003.	-
Management Consultant på BearingPoint och senare på Deloitte, 2005–2010. Manager – DSL Delivery på Bredbandsbolaget (en del av Telenorkoncernen), 2003–2005.	General Counsel på Fingerprint Cards AB, 2015–2016. Group General Counsel på DeLaval, 2009–2015. Senior Legal Counsel & Associate General Counsel på Ericsson, 2000–2009. Senior Legal Counsel på AGA AB, 1994–2000.	Chef – Strategic Development på Masco Luxembourg, 2009–2012. VP – Human Resources & Corporate Communications på Tvilum, 2006–2012. VP – Human Resources på Radiometer Medical ApS, 1999– 2006. Director – Human Resources på LEGO System A/S, 1996–1999.	Head of Corporate Communication & Investor Relations på Tokmanni koncernen Oy, 2014–2015. VP - Investor Relations & Financial Communications på Outokumpu Oyj, 2005–2012. Equity Sales Trading & Equity Institutional Sales på D. Carnegie AB, 1992–2005.
Äger 2 849 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 1 685 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 10 288 aktier och inga optioner i Eltel.	Äger 1 065 aktier och inga optioner i Eltel AB.

Tidigare medlemmar i koncernledningen:

Fredrik Menander, President – Power Transmission 2012–februari 2017. Dariush Rezai, President – Mobile Communication 2014–februari 2017.

Finansiell information

Koncernens resultaträkning

Miljoner euro	Not	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning		1 399,8	1 254,9
Kostnad för sålda varor och tjänster	9	-1 279,5	-1 089,6
Bruttoresultat		120,3	165,3
Övriga intäkter	7, 9	4,0	4,3
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	9	-11,7	-14,2
Administrationskostnader	9	-104,4	-88,0
Övriga kostnader	8, 9	-5,6	-8,3
Andel av resultat i joint ventures		-0,4	1,5
Rörelseresultat före avskrivningar (EBITA)		2,1	60,5
Av- och nedskrivningar på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	9, 10	-69,4	-13,9
Rörelseresultat (EBIT)		-67,4	46,6
Finansiella intäkter		0,2	0,3
Finansiella kostnader		-12,8	-14,7
Finansiella poster, netto	12	-12,6	-14,4
Resultat före skatt		-80,0	32,2
Inkomstskatt	13	-2,2	11,0
Resultat efter skatt		-82,2	43,2
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		-83,5	41,7
Innehav utan bestämmande inflytande		1,3	1,5
Resultat per aktie	22
Före utspädning, euro		-1,33	0,69
Efter utspädning, euro		-1,33	0,69

Koncernens rapport över totalresultatet

Miljoner euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Periodens resultat	-82,2	43,2
Övrigt totalresultat:
Poster som inte ska återföras i resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda planer	0,7	0,4
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	0,3	-3,5
Säkringar av nettoinvestering	2,3	-1,5
Valutakursdifferenser	-6,1	3,3
Summa	-3,6	-1,6
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	-2,9	-1,2
Periodens totalresultat	-85,1	41,9
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	-86,4	40,5
Innehav utan bestämmande inflytande	1,3	1,5

Koncernens balansräkning

Miljoner euro	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
TILLGÅNGAR
Anläggninstillgångar
Goodwill	15	420,2	463,6
Immateriella anläggninstillgångar	15	70,1	82,4
Materiella anläggningstillgångar	16	37,8	38,0
Investeringar i och fordringar från joint venture	14	0,6	0,2
Finansiella tillgångar som kan säljas	18	0,3	0,2
Uppskjutna skattefordringar	13	29,7	34,2
Övriga finansiella tillgångar	17, 19	35,0	35,0
Kundfordringar och andra fordringar	17, 19	0,2	0,1
Summa anlåggninstillgångar		594,0	653,7
Omsättningstillgångar
Varulager	20	7,5	14,5
Kundfordringar och andra fordringar	17, 19	393,3	341,1
Likvida medel		85,2	87,9
Summa omsättningstillgångar		486,0	443,5
SUMMA TILLGÅNGAR		1 080,0	1 097,2
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Aktiekapital		126,3	125,2
Fritt eget kapital		213,3	315,7
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		339,7	440,9
Innehav utan bestämmande inflytande		7,3	7,1
Summa eget kapital		347,0	448,0
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17, 23	3,5	216,7
Skulder till aktieägare	17, 23	35,0	35,0
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	24	8,1	13,9
Uppskjutna skatteskulder	13	15,5	17,1
Övriga avsättningar	25	1,7	3,0
Övriga långfristiga skulder	17	6,2	0,1
Summa långfristiga skulder		70,0	285,8
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17, 23	280,0	14,9
Övriga avsättningar	25	24,9	3,8
Förskott från kunder		65,6	62,7
Leverantörsskulder och andra skulder	17, 26	292,6	281,9
Summa kortfristiga skulder		663,0	363,4
Summa skulder		733,0	649,2
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 080,0	1 097,2

Koncernens kassaflöde

Not Miljoner euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	5 4,5	49,1
Erhållen ränta	0,1	0,3
Ränta och övriga erlagda finansiella kostnader	-10,5	-9,7
Betalda inkomstskatter	-2,5	-3,3
Kassaflöde från den löpande verksamheten	-8,3	36,4
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Köp av materiella anläggninstillgångar	-14,1	-12,3
Försäljning av materiella anläggninstillgångar	0,8	1,3
Förvärv och avyttring av verksamhet	-19,9	-33,1
Investeringar i joint venture	-0,7	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-34,0	-44,2
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Betalningar av emitterade aktier	-	143,1
Upptagna långfristiga lån	21,3	209,3
Upptagna kortfristiga lån	93,0	29,2
Betalning av kortfristiga lån	-56,4	-19,0
Amortering av lån	-1,8	-326,5
Förändring finansiella leasingskulder	-0,8	-0,5
Utdelning till aktieägare	-15,0	-
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-1,1	-0,8
Förändring övriga finansiella tillgångar	0,5	0,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	39,7	35,5
Förändringar av likvida medel	-2,6	27,8
Likvida medel vid periodens början	87,9	61,0
Kursdifferens i likvida medel	-0,1	-0,9
Likvida medel vid periodens slut	85,2	87,9

Brygga från EBITA till kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt

Miljoner euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015
EBITA	2,1	60,5
Avskrivningar	13,1	11,9
EBITDA	15,1	72,3
Förändringar i rörelsekapitalet, netto	-9,8	-15,5
Nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	-13,3	-11,1
Operativt kassaflöde (används i nyckeltalet kassagenerering)	-8,0	45,8
Justerat för nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	13,3	11,1
Vinst från försäljning av tillgångar	-0,4	-1,3
Poster redovisade i övrigt totalresultat	-3,4	-6,1
Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar	2,9	-0,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	4,5	49,1

Koncernens rapport över förändringar i eget kapital

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
				Omvärderingar av förmåns				Innehav utan
Miljoner euro	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Ansamlad förlust	bestämda pensionsplaner netto efter skatt	Säkrings reserv	Omräk ningsdif ferenser Summa		bestäm mande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 1 jan 2016	125,2	389,1	-37,3	-22,5	3,7	-17,2	440,9	7,1	448,0
Totalresultat för perioden	-	-	-83,5	0,7	2,5	-6,1	-86,4	1,3	-85,1
Egetkapitalreglerade ersättningar*	-	-	0,1	-	-	-	0,1	-	0,1
Betalningar av emitterade aktier	1,1	-1,1	-	-	-	-	-	-	-
Utdelning till aktieägare	-	-15,0	-	-	-	-	-15,0	-	-15,0
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-	-	-1,1	-1,1
Transaktioner med aktieägare	1,1	-16,1	0,1	-	-	-	-14,9	-1,1	-16,0
Eget kapital 31 dec 2016	126,3	373,0	-120,7	-21,8	6,2	-23,4	339,7	7,3	347,0

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
	Omvärderingar av förmåns Övrigt bestämda				Omräk		Innehav utan bestäm	Summa
Miljoner euro	Aktie kapital	tillskjutet kapital	Ansamlad förlust	pensionsplaner netto efter skatt	Säkrings reserv	ningsdif ferenser Summa		mande inflytande	eget kapital
Eget kapital 1 jan 2015	86,4	276,3	-79,4	-22,9	8,6	-20,5	248,4	6,4	254,9
Totalresultat för perioden	-	-	41,7	0,4	-4,9	3,3	40,5	1,5	41,9
Egetkapitalreglerade ersättningar*	-	-	0,3	-	-	-	0,3	-	0,3
Betalningar av emitterade aktier	38,9	113,4	-	-	-	-	152,3	-	152,3
Nyemissionskostnader	-	-0,6	-	-	-	-	-0,6	-	-0,6
Utdelning till aktieägare	-	-	-	-	-	-	-	-	-
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-	-	-	-	-	-	-	-0,8	-0,8
Transaktioner med aktieägare	38,9	112,8	0,3	-	-	-	152,0	-0,8	151,2
Eget kapital 31 dec 2015	125,2	389,1	-37,3	-22,5	3,7	-17,2	440,9	7,1	448,0

* En specifikation återfinns i not 21. Eget kapital

EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE

Aktieägares kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och ansamlade förluster.

Övrigt tillskjutet kapital inkluderar teckningspris till den del de inte är med i aktiekapitalet (överkurs), och ovillkorade aktieägartillskott.

Aktuariella vinster och förluster hänförliga till anställningsförmåner redovisas under omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

Säkringsreserven innefattar kassaflödessäkring samt säkringar av nettoinvesteringar. Den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat under säkringsreserv.

Omräkningsdifferenser inkluderar skillnader från omräkning av resultat- och balansräkning av utländska dotterföretag.

Noter till koncernredovisningen

Not	Sidan
1. Koncerngemensam information	40
2. Redovisningsprinciper för koncernredovisningen	40
3. Finansiell riskhantering	47
4. Rörelseförvärv	52
5. Kassaflöde från den löpande verksamheten	53
6. Segmentrapportering	54
7. Övriga intäkter	55
8. Övriga kostnader	56
9. Funktionsindelade kostnader per kostnasslag	56
10. Avskrivningar och nedskrivningar	56
11. Personalkostnader	56
12. Finansiella intäkter och kostnader	57
13. Inkomstskatt	57
14. Innehav utan bestämmande inflytande och joint ventures	59
15. Immateriella anläggningstillgångar	60
16. Materiella anläggningstillgångar	62
17. Finansiella instrument per kategori	63
18. Finansiella tillgångar som kan säljas	65
19. Kundfordringar och andra fordringar	65
20. Varulager	65
21. Eget kapital	66
22. Resultat per aktie	67
23. Upplåning	67
24. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	68
25. Avsättningar	69
26. Leverantörsskulder och andra skulder	70
27. Rörelsekapital, netto och sysselsatt kapital	70
28. Derivatinstrument	70
29. Åtaganden och eventualförpliktelser	71
30. Transaktioner med närstående	72
31. Ersättning till ledande befattningshavare	73
32. Koncernföretag	75
33. Ersättning till revisorerna	75
34. Händelser efter balansdagen	76

1. KONCERNGEMENSAM INFORMATION

Eltel AB (Bolaget) tillhandahåller genom sina dotterföretag (tillsammans Koncernen) tekniska tjänster till infranetbranschen, som består av bolag som äger och driver kritiska infrastrukturnätverk inom affärsområdena Power, Communication samt Transport & Security. Eltel bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden och Baltikum, Polen, Tyskland och Afrika, och hade vid utgången av 2016 närmare 9 500 anställda. Eltel erbjuder ett brett och integrerat utbud av tjänster, som sträcker sig från planering och genomförande av projekt till installationstjänster och tjänster som rör drift och underhåll. Det kompletta utbudet av tekniska tjänster som Eltel erbjuder omfattar underhåll, uppgraderingar och projektleveranstjänster.

Eltel AB har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige. Eltel AB introducerades på Nasdaq Stockholm den 6 februari 2015 genom en börsintroduktion.

Eltel ABs verksamhet genom dotterföretagen utförs under varumärket Eltel. Koncernen benämns Eltelkoncernen.

Eltel AB äger och reglerar aktierna hänförliga till Eltelkoncernen. Koncernens operativa och strategiska ledningsfunktioner har centraliserats till Eltel AB. Bolaget har ingen affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterföretagens verksamhet.

2. REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU per den 31 december 2016. Utöver det tillämpar koncernen Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR1.

De finansiella rapporterna godkändes för publicering av styrelsen i Eltel AB den 28 april 2017, och är föremål för fastställande på årsstämman den 1 juni 2017.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdesmetoden, med undantag för derivatinstrument samt finansiella instrument tillgängliga för försäljning, vilka värderas till verkligt värde. Informationen i koncernredovisningen anges i miljoner euro om inget annat anges. Samtliga belopp i koncernredovisningen har avrundats, och följaktligen kan summan av de enskilda beloppen skilja sig från det totalbelopp som redovisas.

Tillämpning av nya eller ändrade IFRS-standarder och tolkningar

IFRS-standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft från och med den 1 januari 2016 har inte haft någon betydande påverkan på koncernen under 2016.

Från och med det andra kvartalet 2016 har Eltel tillämpat ESMAs (European Securities and Markets Authority – Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) nya riktlinjer för alternativa nyckeltal (Alternative Performance Measures). Utöver finansiell data som definieras i IFRS, presenteras specifika nyckeltal, s.k. alternativa nyckeltal för att återspegla resultatet i den underliggande verksamheten, underlätta analys av koncernens utveckling i linje med koncernledningens uppföljning och öka jämförbarheten mellan olika perioder. Definitionerna av dessa nyckeltal presenteras på sidan 92 och relevant information som möjliggör avstäming av IFRS nyckeltal är presenterad i samband med informationen i denna rapport. Dessa alternativa nyckeltal ersätter ej nyckeltal definierade enligt IFRS.

Nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft från och med den 2017 januari omfattar:

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder (gäller från och med den 1 januari 2018). IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt alla tillhörande tolkningar. IFRS 15 fastställer en ny femstegsmodell som ska gälla intäkter som härrör från avtal med kunder. IFRS 15 kräver identifiering av leveranser i avtal med kunderna som kvalificerar sig som separata "resultatmässiga åtaganden". Leveranserna kan omfatta en vara/varor och en tjänst/tjänster eller en kombination av varor och tjänster. Intäkter redovisas separat för varje resultatmässigt åtagande på en relativt fristående försäljningsprisbasis, och äger rum när en kund får kontroll över den relaterade varan/varorna eller tjänsten/ tjänsterna och får fördelarna hänförliga till varorna eller tjänsterna, antingen över tid eller vid en bestämd tidpunkt.

Eltel har gjort en preliminär bedömning av sin affärsverksamhet utifrån ett intäktsredovisningsperspektiv enligt IFRS 15. Eltel tillhandahåller en rad olika installations- och underhållstjänster samt andra tekniska tjänster till infranetbranschen, och förväntar sig att fortsätta redovisa intäkter utifrån tjänster som har utförts vid utgången av rapportperioden. IFRS 15 förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultaträkning avseende intäktsredovisning av serviceverksamheten.

För byggprojekt, beroende på omfattningen av och villkoren i avtalet, förväntar sig Eltel att identifiera ett eller flera resultatmässiga åtaganden. Intäkterna för dessa resultatmässiga åtaganden förväntas i hög grad uppfylla kriterierna för intäktsredovisning över tid med hjälp metoden för redovisning kostnad för kostnad (cost-to-cost).

Den nuvarande intäktsredovisningsmetoden för byggprojekt är över tid, enligt metoden för successiv vinstavräkning, vilket förväntas fortgå i huvuddelen av byggprojekten. Intäktsredovisningen förväntas avvika från nuvarande praxis med avseende på antalet resultatmässiga åtaganden i enlighet med vissa kundavtal. Grundat på bedömningen och jämfört med nuvarande praxis kan antalet identifierade resultatmässiga åtaganden öka när avtalet omfattar separata leveranser till kunderna och minska i vissa nyckelfärdiga projekt.

Möjliga skillnader i intäktsredovisning kommer att skilja sig åt mellan olika avtal. Eltel har identifierat ett antal potentiella förändringar i behandlingen av vissa kontraktsmässiga förändringar, tillkommande arbete, skiftande överväganden samt pengars värde och fortsätter att bedöma påverkan från dessa och övriga förändringar av redovisningen som kommer att uppkomma i enlighet med IFRS 15. Fastställandet av olika resultatmässiga åtaganden bedöms emellertid utgöra en huvudsaklig avvikelse från nuvarande praxis.

IFRS 15 kan börja tillämpas på en helt retroaktiv basis, vilket kräver omräkning av jämförelseperioder, eller med den kumulativa retroaktiva påverkan justerad till eget kapital per datumet för antagandet. När den sistnämnda metoden används är det nödvändigt att redovisa vilken påverkan IFRS 15 har på varje rad i resultaträkningen för rapportperioden. Eltel bedömer för närvarande vilken som är den föredragna metoden för tillämpning.

IFRS 9 Finansiella instrument och efterföljande ändringar (gäller från och med 1 januari 2018). IFRS 9 ersätter de nuvarande riktlinjerna i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering IFRS 9 omfattar reviderade riktlinjer för klassificering och värdering av finansiella instrument, däribland en ny modell med förväntade förluster för att beräkna nedskrivning av finansiella tillgångar samt nya generella krav gällande säkringsredovisning. Eltel bedömer för närvarande vilken påverkan den nya standarden kommer att ha på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 16 Leasing* (gäller från och med den 1 januari 2019). IFRS 16 ersätter IAS 17 Leasing och därtill hörande tolkningar. IFRS 16 introducerar en enda redovisningsmodell för redovisning av leasing i balansräkningen för leasetagare. En leasetagare redovisar en tillgång med nyttjanderätt som representerar rätten att använda den underliggande tillgången samt ett leasingåtagande som representerar skyldigheten att erlägga leasingbetalningar. Det finns valfria undantag för kortfristig leasing samt leasing av poster av lågt värde. Eltel förväntar sig att den nya standarden ökar redovisade tillgångar och skulder, huvudsakligen för dess operationella leasing av lokaler och fordon. Därutöver kommer arten av de kostnader som är hänförliga till dessa kostnader förändras när IFRS 16 ersätter kostnaden för operationell leasing med avgifter för nedskrivning av tillgångar med nyttjanderätt samt räntekostnader för leasingskulder som redovisas under finansiella kostnader. Eltel har ännu inte gjort en bedömning av hur tillämpningen av IFRS 16 påverkar koncernredovisningen.

Övriga publicerade ändringar, standarder och tolkningar som gäller för koncernen räkenskapsåret 2017 eller senare förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernen.

* Den omnämnda standarden har ännu inte godkänts av EU.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Upprättandet av koncernredovisningen i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör uppskattningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen av tillgångar och skulder, liksom de redovisade beloppen för intäkter och kostnader under perioden. De faktiska resultaten kan skilja sig från dessa uppskattningar och antaganden. Möjliga förändringar i uppskattningar och antaganden redovisas under den finansiella period i vilken de uppkommer, samt iefterföljande perioder.

De finansiella rapporterna upprättas utifrån ett antagande om bolagets fortlevnad. När de finansiella rapporterna undertecknas måste ledningen bedöma enhetens fortsatta verksamhet. Denna bedömning bör täcka enhetens utsikter minst 12 månader från slutet av rapportperioden. Finansierings- och likviditetsrisken avseende överträdelse av förpliktelser måste tas i beaktande vid denna bedömning. Vid utgången av 2016 gjorde Eltel bedömningen att det finns en risk att inte klara förpliktelserna under 2017, och därmed vidtogs åtgärder för att hitta en lösning på situationen. Se not 3.4 Kapitalhantering och not 34. Händelser efter balansdagen för mer information.

Väsentliga uppskattningar och antaganden i redovisningen De områden där väsentliga bedömningar och uppskattningar görs vid upprättandet av de finansiella rapporterna, och där en efterföljande förändring i uppskattningarna och antagandena kan orsaka en betydande justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder presenteras nedan:

a) Nedskrivningstester

Koncernen testar årligen och löpande om det finns indikationer på nedskrivning, om goodwill ska skrivas ned efter en jämförelse mellan det redovisade värdet och återvinningsvärdet. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärdet kräver uppskattningar av framtida kassaflöden som beräknas uppkomma från kassagenererande enheter samt en lämplig diskonteringsränta för att kunna beräkna nuvärdet. Se not 15. Immateriella anläggningstillgångar för mer information om nedskrivningstester.

b) Intäktsredovisning – entreprenadavtal

Koncernen använder sig av successiv vinstavräkning vid fastställandet av resultat från entreprenadavtal. Periodens redovisade resultat baseras på färdigställandegraden. Koncernen fastställer färdigställandegraden som andelen av de ådragna kostnaderna jämfört med den totala uppskattade kostnaden för projektet. Kostnadsberäkningar kräver en uppskattning av det slutgiltiga resultatet från projektet, och det verkliga framtida resultatet kan skilja sig från uppskattningen. Projektverksamhet innebär till sin natur risker avseende prissättning av projekten samt uppskattningar av de slutgiltiga kostnaderna och genomförandet av avtalet. Därutöver omfattar projektverksamhet risker hänförliga till villkor från myndigheter och kunder eller övriga externa villkor, inklusive risken för förseningar och risken för att koncernens kunder inte ska kunna finansiera planerade projekt och tjänster. De kunskaper som krävs för att projekten ska vara genomförbara och lönsamma är beroende av koncernens förmåga att på ett korrekt sätt förutse projektkostnader, bedöma vilka resurser som krävs för att på ett effektivt sätt hantera de tjänster som tillhandahålls av underentreprenörer samt kunna styra tekniska händelser som skulle kunna påverka och försena projektet.

c) Rörelseförvärv

Förvärv av dotterföretag eller verksamheter innebär att poster i det förvärvade företagets balansräkning samt poster som inte har redovisats i det förvärvade företagets balansräkning, som kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. Olika värderingsmetoder baserade på ett antal antaganden som används vid fastställandet av verkligt värde. Första redovisningstillfället fastställs preliminärt, och kan komma att justeras i efterhand. Samtliga beräkningar av förvärv slutförs senast ett år efter att förvärvet har gjorts.

Samtliga betalningar för att förvärva ett dotterföretag eller en verksamhet redovisas till verkligt värde per förvärvsdagen, inklusive skulder hänförliga till eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser värderas till verkligt värde under efterföljande perioder med omvärdering via resultaträkningen. Det slutliga resultatet av uppskjutna förpliktelser är ofta beroende av en eller flera händelser som kommer att bekräftas av en framtida utveckling.

d) Skatt

Fastställande av inkomstskatt och uppskjuten skatt när det slutliga fastställandet av skatten är osäkert kräver ledningens bedömningar. Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar från skatteförluster som har överförts i ny räkning när det som en följd av beskattningsbar vinst är sannolikt att det går att realisera den tillhörande skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas emellertid alltid om de kan kvittas mot aktuella skattepliktiga temporära skillnader. Antaganden i fråga om framtida beskattningsbara vinster grundar sig på den aktuella affärsplanen, samt beaktandet av osäkerheter i den aktuella affärsplanen och vidare uppskattningar. Koncernen använder uppskattningar, grundade på all tillgänglig information vid tidpunkten för redovisningen, för redovisning av skulder för förväntade skatterevisionsfrågor.

e) Avsättningar och ansvarsförbindelser

Koncernen använder uppskattningar vid bedömning av avsättningarna som redovisas i balansräkningen. Det verkliga resultatet kan skilja sig från de redovisade avsättningarna.

En ansvarsförbindelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller förekomsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Information om ansvarsförbindelser återfinns i informationen till noterna. Ansvarsförbindelser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, redovisas detta som en avsättning.

f) Förmånsbestämda pensionsplaner

När det görs aktuariella beräkningar vid fastställandet av pensionsförpliktelser hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner, krävs vissa aktuariella antaganden. Då antagandena varierar kommer den faktiska betalningen att skilja sig från den uppskattade förpliktelsen, vilket påverkar resultatet. De antaganden som används vid aktuariella beräkningar återfinns i not 24. Ersättningar till anställda efter avslutad anställning.

PRINCIPER FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Eltel AB samt alla bolag över vilka Eltel, vid räkenskapsårets utgång, utövar kontroll, det vill säga dotterföretagen. Kontroll uppnås när koncernen exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Detta innebär vanligtvis att Eltel har över 50 procent av rösterna eller på annat sätt har befogenhet att styra företagets finansiella och verksamhetsmässiga strategier. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen, och avyttrade dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen fram till det datum då de avyttras.

Förvärvade dotterföretag redovisas med användning av förvärvsmetoden. Förvärvskostnaden mäts till verkligt värde för de förvärvade tillgångarna, de utfärdade egetkapitalinstrumenten samt de upplupna skulderna vid datumet för ägarbytet. Det belopp varmed förvärvsvärdet överstiger verkligt värde för koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar redovisas som goodwill.

Koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och orealiserade marginaler, såväl som vinstdistribution inom koncernen, elimineras vid en fullständig konsolidering. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas separat från nettoresultatet och redovisas som en separat post i eget kapital.

Samarbetsarrangemang är gemensamt styrda företag där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande, och rätt till tillgångar och skulder hänförliga till arrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande är en avtalsmässig fördelning av kontrollen över ett samarbetsarrangemang, som enbart är aktuellt när beslut om de relevanta aktiviteterna kräver ett enhälligt godkännande av parterna som delar kontrollen.

Koncernen redovisar sitt innehav i samarbetsarrangemang med hjälp av klyvningsmetoden, varmed koncernens andel av vardera tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för det samarbetsarrangemanget kombineras med liknande poster, rad för rad, i koncernredovisningen.

Ett samriskföretag är ett samarbetsarrangemang varvid parterna, som har ett gemensamt bestämmande inflytande, har rätt till nettotillgångarna från samarbetsarrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande är en avtalsmässig fördelning av kontrollen över ett samarbetsarrangemang, som enbart är aktuellt när beslut om de relevanta aktiviteterna kräver ett enhälligt godkännande av parterna som delar kontrollen. Samriskföretag inkluderas i koncernredovisningen med hjälp av kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen i ett samriskföretag inledningsvis till anskaffningsvärde och justeras därefter i enlighet med koncernens andel av samriskföretagets resultat. Vid förvärv av samriskföretag redovisas de kostnader för investeringen som överstiger koncernens andel av verkligt värde netto av identifierbara tillgångar och skulder i samriskföretaget som goodwill, som inkluderas i det redovisade värdet för investeringen i samriskföretaget.

När ett koncernföretag gör transaktioner med ett samriskföretag redovisas resultatet från transaktionen enbart i den omfattning som andelarna i samriskföretaget inte är relaterade till koncernen.

En lista över dotterföretag, samarbetsarrangemang och samriskföretag återfinns i not 32. Koncernföretag.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika koncernföretagen är värderade i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där företaget är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används euro, som är moderbolagets och koncernens funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Monetära poster noterade i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på balansdagen. Icke-monetära poster värderade till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller vid värderingstidpunkten. Samtliga övriga icke-monetära poster värderas i enlighet med de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid omräkning av sådana transaktioner och monetära poster redovisas i resultaträkningen. Valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till den faktiska affärsverksamheten redovisas i respektive post över rörelseresultatet. Valutakursvinster och valutakursförluster från finansieringsverksamheten förs in som valutakursdifferenser i finansiella intäkter och kostnader.

Utländska dotterföretag

Resultaträkningar och kassaflödesanalyser från utländska dotterföretag omräknas till euro i enlighet med den genomsnittliga valutakursen för varje månad, och balansräkningarna omräknas i enlighet med den valutakurs som gäller på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppkommer som en följd av omräkningen redovisas i övrigt totalresultat.

När ett dotterföretag delvis avyttras eller säljs, redovisas valutakursdifferenser som redovisades i eget kapital i resultaträkningen som en del av resultatet från försäljningen.

INTÄKTSREDOVISNING

Entreprenadavtal

Utfallet av entreprenadavtal och avtalskostnader hänförliga till långsiktiga anläggningsarbeten redovisas i enlighet med metoden för successiv vinstavräkning när resultatet av anläggningsavtalet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden har definierats genom att beräkna den proportionerliga andelen av verkliga kostnader mot den uppskattade totalkostnaden för avtalet per balansdagen.

När utfallet av ett entreprenaduppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren, och kostnaderna för avtalet redovisas som en kostnad i den period under vilken de uppkommer. En förväntad förlust från ett entreprenadavtal redovisas direkt som en kostnad.

Koncernen redovisar som tillgång det bruttobelopp som ska erhållas från kunderna för avtalsenligt arbete för samtliga pågående avtal där de upplupna kostnaderna plus redovisad vinst (minus redovisade förluster) överskrider delfaktureringen. Delfakturering som ännu inte har betalats av kunderna samt kvarhållna belopp inkluderas i upplupna intäkter som redovisas inom leverantörsfordringar och övriga fordringar i balansräkningen.

Bruttobeloppet som ska erläggas till kunderna redovisar koncernen som en skuld för entreprenadarbete för samtliga pågående avtal för vilka delfaktureringen överskrider upplupna kostnader plus/minus redovisad vinst/förlust.

Försäljning av varor och tjänster

Försäljning av varor redovisas efter att de väsentliga riskerna och förmånerna med ägandet har överförts till köparen, och koncernen inte längre styr över och inte längre har någon effektiv kontroll över dessa varor. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsterna har utförts.

RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan generera intäkter och ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet följs upp av den högsta verkställande beslutsfattaren, VDn, och för vilka separat finansiell information finns tillgänglig. Rörelsesegmenten utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering. En kombination av faktorer har använts för att identifiera koncernens segment. De främsta faktorerna hänför sig till de erbjudna tjänsternas karaktär och de kundkategorier som förvärvar tjänsterna. I enlighet med reglerna för IFRS 8 har vissa av koncernens rörelsesegment aggregerats i den finansiella rapporteringen. Koncernens verksamhet har därmed indelats i två rapporteringsbara segment, Power och Communication, samt Övrigt som benämns som Transport & Security. Dessa segment benämns även affärssegment i koncernens finansiella rapporter. Poster under operativt EBITA allokeras inte till segmenten.

GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Goodwill

Goodwill utgör det belopp varmed förvärvsvärdet överstiger verkligt värde för nettotillgångarna i det förvärvade företaget per förvärvsdagen. Resultat från avyttringen av ett företag inkluderar redovisat värde för goodwill hänförligt till den avyttrade enheten.

Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för eventuell nedskrivning och alltid om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov. I syfte att kunna testa goodwill vid indikationer på nedskrivningsbehov, allokeras goodwill till de kassagenererande enheterna. Goodwill redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas enbart om kostnaden för tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt, och det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna hänförliga till tillgången kommer att tillfalla koncernen. Immateriella tillgångar i koncernen omfattar förvärvad programvara till datorer, orderstock samt kundrelationer. Värderingen av immateriella tillgångar övertagna genom rörelseförvärv grundar sig på verkligt värde. Övriga immateriella tillgångar (med undantag för varumärken) redovisas efter den initiala redovisningen med anskaffningskostnaden med avdrag för eventuella av- och nedskrivningar. Vid den initiala redovisningen redovisas de till verkligt värde per förvärvsdagen, vilket betraktas som kostnaden för dessa.

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av kostnaderna som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och tagits i bruk. Dessa kostnader skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden (3–7 år).

Kostnader hänförliga till utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs vartefter de uppstår. Kostnader som är direkt hänförliga till utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen, och som sannolikt kommer att generera ekonomiska fördelar som överskrider kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella tillgångar: Kostnaderna innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av relevanta indirekta kostnader samt arvoden till externa konsulter. Utvecklingskostnader för programvara redovisas som tillgång och skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod (7 år).

Varumärke, orderstock och kundrelationer har övertagits vid ett rörelseförvärv. Varumärket avser Eltel till följd av förvärvet av Eltel Group Corporation. Verkligt värde för varumärket fastställs på basis av relief-from-royalty-metoden (royaltylättnader). Varumärket skrivs inte av, utan testas årligen för nedskrivning. Verkligt värde för orderstocken fastställs grundat på beräknade framtida kassaflöden från befintliga avtal med kunderna. Orderstocken skrivs av linjärt under perioden fram till leveransen (2–4 år).

Verkligt värde för kundrelationer fastställs grundat på beräknade framtida kassaflöden från avtal med befintliga kunder. Kundrelationer skrivs av linjärt under deras beräknade nyttjandeperioder (5–10 år).

Avskrivningsperioden för en immateriell tillgång granskas minst vid varje årsslut. Om tillgångens förväntade nyttjandeperiod skiljer sig från tidigare uppskattningar, ändras avskrivningsperioden i enlighet med detta.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar görs linjärt för att fördela anskaffningsvärdet ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande:

Byggnader och konstruktioner	15–40 år
Maskiner och inventarier	3–10 år
Tunga maskiner	10–15 år

En tillgångs förväntade nyttjandeperiod granskas vid varje balansdag och, när den skiljer sig väsentligt från tidigare uppskattningar, ändras nedskrivningsperioderna därefter.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången sannolikt kommer koncernen tillgodo och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period då de uppkommer.

NEDSKRIVNINGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vidare bedöms övriga tillgångar med avseende på nedskrivningsbehov så snart händelser eller förändringar av olika omständigheter tyder på att det bokförda värdet eventuellt inte är återvinningsbart. Skulle det föreligga indikationer på att det föreligger ett nedskrivningsbehov, görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde.

Vid bedömning av nedskrivningsbehov hänförs tillgångarna till de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden och som huvudsakligen är oberoende (kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter). Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet fastställs genom hänvisning till det diskonterade framtida kassaflödet som förväntas genereras från tillgången.

När en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde görs en nedskrivning, och nedskrivningen som blir följden redovisas i resultaträkningen.

En nedskrivning återförs endast om det har skett en förändring i de förutsättningar som gällde för beräkningen när tillgångens återvinningsvärde fastställdes vid det senaste nedskrivningstillfället. Nedskrivningar återförs inte över balansvärdet som förelåg före redovisningen av nedskrivningen under de föregående finansiella perioderna. Nedskrivningar gällande goodwill återförs inte under några omständigheter.

Utöver goodwill och varumärket har inte koncernen några tillgångar med obegränsat nyttjandevärde. Se not 15. Immateriella tillgångar för information om prövning av nedskrivningsbehov.

LEASING – KONCERNEN SOM LEASETAGARE

Leasingavtal, vilka i allt väsentlig överför samtliga risker och förmåner hänförliga till ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Dessa redovisas i balansräkningen som materiella anläggningstillgångar och leasingåtaganden till det lägre av verkligt värde för egendomen eller nuvärdet av de obligatoriska minimileasingbetalningarna vid ingåendet av leasingavtalet. Tillgångar som förvärvas under finansiella leasingavtal skrivs av under det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. Motsvarande hyresförpliktelser, netto efter finansiella kostnader, är inkluderade i långfristiga, räntebärande skulder.

Räntedelen av den finansiella kostnaden belastar resultaträkningen över leasingperioden för att producera en konstant periodisk räntesats under den återstående balansen för skulden för varje period.

Leasingavtal där leasegivaren behåller en väsentlig del av riskerna och förmånerna med ägandet klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs avseende operationell leasing belastar resultaträkningen linjärt under leasingperioden.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Redovisning och borttagande

Samtliga förvärv och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas per affärsdagen. De redovisas för första gången till verkligt värde, och transaktionskostnaderna har inkluderats för samtliga finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från investeringarna har löpt ut eller koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde, och transaktionskostnaderna inkluderas i det ursprungliga redovisade värdet. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden som specificeras i avtalet regleras, hävs eller löper ut.

Klassificering och redovisning

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen, derivatinstrument för säkringsändamål, lån och fordringar, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som kan säljas. Klassificeringen görs på basis av syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet vid tidpunkten för den initiala redovisningen (se not 17. Finansiella instrument per kategori).

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel, då koncernen inte har fastställt några övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen vid den initiala redovisningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den huvudsakligen förvärvas i syfte att säljas inom kort. Vidare klassificeras derivat som inte betraktas som säkringar som tillgångar som innehas för handel och redovisas som en derivat tillgång eller derivatskuld. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i den period då de uppstår. Förändringar i verkligt värde för derivat som innehas för handel redovisas antingen som övriga intäkter och kostnader eller finansiella intäkter eller kostnader beroende på om de är hänförliga till verksamhetsposter eller finansiella poster. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder, och redovisas i balansräkningen som övriga fordringar eller skulder. Koncernen tillämpar kassaflödessäkringar för vissa utländska valutaterminer och ränteswappar, vilka klassificeras som derivatinstrument för säkringsändamål. Vidare identifierar och skiljer koncernen ut inbäddade derivat från verksamhetens försäljnings- eller köpeavtal. De inbäddade derivaten är valutaterminer och klassificeras som finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar, som inte är noterade på en aktiv marknad och som inte heller innehas för handel. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. De omfattar leverantörsfordringar och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar, och redovisas i balansräkningen som omsättningstillgångar, med undantag för när de har löptider längre än 12 månader efter balansdagen. Nedskrivningar hänförliga till kundfordringar redovisas i övriga kostnader.

Likvida medel omfattar kassa, avistamedel hos banker samt övriga kortfristiga, mycket likvida innehav med en ursprunglig löptid på tre månader eller mindre.

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde omfattar alla finansiella skulder som inte är derivatinstrument. De värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. De omfattar leverantörsskulder som initialt värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder klassificeras som både kortfristiga och långfristiga skulder, och de kan både vara räntebärande och icke räntebärande. Checkräkningskrediter redovisas inom skulder i kortfristiga skulder.

Effektivräntemetoden är en metod för att beräkna upplupet anskaffningsvärde för en finansiell tillgång eller finansiell skuld samt för att allokera ränteintäkterna eller räntekostnaderna över den relevanta perioden. Den effektiva räntan är räntan som diskonterar uppskattade framtida kontanta betalningar eller mottagande av kontanta betalningar över det finansiella instrumentets förväntade livslängd eller, när det är lämpligt, en kortare period mot den finansiella tillgångens eller den finansiella skuldens redovisade nettovärde. Vid beräkningen av den effektiva räntan ska en enhet uppskatta kassaflöden med beaktande av samtliga avtalsvillkor för det finansiella instrumentet, inklusive bland annat transaktionskostnader och samtliga övriga premier eller rabatter.

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna antingen har identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De utgörs av innehav i noterade och icke-noterade aktier vilka bolaget inte innehar för handel. I balansräkningen klassificeras de som investeringar och inkluderas i anläggningstillgångar såvida inte bolaget har för avsikt att avyttra dem inom 12 månader från balansdagen. Investeringar som innehas för försäljning värderas generellt till verkligt värde grundat på marknadspriser. Icke-noterade aktier vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till förvärvskostnad. Förändringar i verkligt värde av innehav som innehas för försäljning redovisas i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i reserven verkligt värde, netto efter skatt. När värdepapperen säljs eller skrivs ned, redovisas de ackumulerade justeringarna av verkligt värde i resultaträkningen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen gör en bedömning per varje balansdag om det föreligger objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar är föremål för nedskrivning. En avsättning för nedskrivning av leverantörsfordringar fastställs när det finns objektiva indikationer på att koncernen inte kommer att kunna inhämta samtliga belopp som är erforderliga i enlighet med fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter för gäldenären, sannolikheten att gäldenären kommer att träda i likvidation eller en finansiell omorganisation eller underlåtenhet att betala (mer än 180 dagar efter förfallodatum) betraktas som indikationer på att det föreligger ett nedskrivningsbehov för leverantörsfordran.

DERIVATINSTRUMENT SOM INNEHAS FÖR SÄKRINGSÄNDAMÅL

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde på kontraktsdagen och värderas därefter till verkligt värde per varje balansdag. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument eller inte.

Koncernens derivatinstrument omfattar valutaterminer samt valutaoch ränteswappar. Koncernen avsätter vissa valutaterminskontrakt, valutaswappar och ränteswappar som kassaflödessäkringar. Övriga derivat, som inte betraktas som säkringar, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld som innehas för handel. Alla derivatavtal ingås emellertid för för ekonomiska säkringssyften även om de inte kvalificerar sig som säkringar i enlighet med IAS 39.

Säkring av kassaflöde

Koncernen tillämpar kassaflödessäkringar för vissa utländska valutaterminer, swappar och ränteswappar. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är mycket effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden. Den effektiva delen av vinster och förluster på derivatinstrument som innehas för kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat under säkringsreserv. Den ackumulerade vinsten eller förlusten överförs till resultaträkningen när den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen i övriga intäkter eller kostnader.

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och när ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen påverkar resultatet. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital direkt i resultaträkningens post övriga intäkter eller kostnader.

Hela det verkliga värdet på ett derivat klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkringar av nettoinvesteringar

Koncernen tillämpar säkringsredovisning av nettoinvesteringar för vissa lån noterade i utländska valutor vilka säkrar omräkningsrisken hänförlig till nettoinvesteringar i dotterföretag. Valutakursdifferenserna för dessa lån redovisas i övrigt totalresultat under omräkningsreserv. Om innehavet avyttras överförs de ackumulerade vinsterna eller förlusterna som har redovisats i omräkningsreserven från lånen hänförliga till den verksamheten till resultaträkningen (se not 3.1 för mer information).

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupen kostnad med avdrag för nedskrivningar.

AKTIEKAPITAL

Aktiekapital utgör det registrerade aktiekapitalet i moderbolaget Eltel AB. Likvid från emitterade aktier som överstiger aktiekapitalet (överkurs) redovisas i övrigt tillskjutet kapital. Tillkommande kostnader direkt hänförliga till emitteringen av nya aktier visas i eget kapital som ett avdrag från avkastningen.

UTDELNING

Utdelningen föreslås av styrelsen och redovisas i de finansiella rapporterna efter att årsstämman har godkänt utdelningen.

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före utspädning (EPS) beräknas genom att dividera nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare med det viktade antalet stamaktier under den finansiella perioden. Stamaktier som köps och innehas av koncernen, dras i förekommande fall av från antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning avspeglar den möjliga påverkan på aktiebaserade incitamentsplaner.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en innevarande legal eller informell förpliktelse som ett resultat av en tidigare händelse; när det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt när det går att göra en pålitlig uppskattning av förpliktelsens belopp. När det kan förväntas att en del av utgifterna som krävs för att reglera en avsättning ska betalas av en annan part, ska denna betalning betraktas som en separat tillgång, men endast när det är säkert att betalningen kommer att erhållas.

En garantiavsättning redovisas när produkten som innefattar en garantiklausul har sålts. Beloppet för garantiavsättningen baserar sig på tidigare erfarenheter av realiserandet av garantikostnader och framtida förväntningar.

En avsättning för omstrukturering redovisas när ledningen har utvecklat och godkänt en plan som kommer att följas. Avgångsvederlag redovisas när arbetstagarrepresentanterna eller enskilda anställda har informerats i detalj om de avsedda åtgärderna och de hänförliga ersättningspaketen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kostnaderna som är inkluderade i en avsättning för omstrukturering är antingen tillkommande kostnader eller ackumulerade En avsättning redovisas för ett förlustkontrakt när kostnaden för att klara åtagandena i enlighet med kontraktet överskrider de ersättningsbelopp som går att inhämta.

En eventualförpliktelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller förekomsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Information om ansvarsförbindelser återfinns i informationen till noterna. Eventualförpliktelser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, redovisas detta som en avsättning.

VARULAGER

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningskostnad eller bokfört värde netto. Kostnaderna beräknas enligt FIFO-metoden (först in, först ut). Kostnaden för färdiga varor och pågående arbete består av material, direkta personalkostnader, övriga direkta kostnader samt en lämplig andel av produktionsomkostnaderna. Realiserbart värde netto är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten, minus den beräknade kostnaden för färdigställande och de beräknade kostnaderna för försäljningen.

INKOMSTSKATT

Koncernens inkomstskatt omfattar de skatter koncernföretagen betalar baserat på beskattningsbar inkomst samt förändringar i uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen, med undantag för de poster som redovisas direkt i övrigt totalresultat, när skatteeffekten i enlighet med detta redovisas i övrigt totalresultat. Inkomstskatten baseras på den faktiska skattesatsen i respektive land. Skattejusteringar från tidigare perioder är inkluderade i skattekostnaden.

Uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder beräknas med tillämpning av metod för beräkning av latent skatt (liability method) på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan skattebasen för tillgångar och skulder samt deras redovisade värde i de finansiella rapporterna. Uppskjuten skatt fastställs med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har trätt i kraft, eller i allt väsentligt trätt i kraft, per balansdagen och som väntas gälla när den hänförliga skattefordringen realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas bara i den mån som det förefaller sannolikt att det kommer att föreligga en framtida skattevinst mot vilken de temporära skillnaderna kan kvittas. Uppskjuten skatt erhålls från temporära skillnader som uppstår på innehav i dotterföretag och närstående företag, förutom när tidpunkten för återföringen av den temporära skillnaden styrs av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (IAS 19)

Koncernföretagen har olika pensionsplaner i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de bedriver verksamhet, inklusive lagstadgade pensionsplaner och tilläggspensioner. Planerna fonderas generellt via betalningar till försäkringsbolag eller i förvaltade fonder.

Planerna klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.

I de avgiftsbestämda planerna betalas pensionsavgifterna direkt till försäkringsbolagen, och när avgiften väl är erlagd har koncernen inga ytterligare betalningsförpliktelser om bolaget som erhåller betalningarna inte kan fullgöra sina förpliktelser. Dessa avgifter kostnadsförs till resultaträkningen under det år de avser.

För förmånsbestämda pensionsplaner är skulden avseende de förmånsbestämda planerna nuvärdet av den förmånsbestämda planen minus verkligt värde på förvaltningstillgångar. Pensionsförpliktelsen definieras med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden separat för varje plan. Diskonteringsräntan som tillämpas för att beräkna nuvärdet av pensionsförpliktelserna fastställs av marknadsavkastningen på långfristiga företagsobligationer eller statsobligationer med motsvarande löptid som förpliktelsen. Nettoräntekostnaden beräknas genom att tillämpa diskonteringsräntan på den förmånsbestämda förpliktelsen netto och redovisas som finansiella kostnader. Kostnader efter avslutad anställning redovisas direkt i resultaträkningen. Omvärdering av den förmånsbestämda pensionsplanen redovisas direkt i övrigt totalresultat.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR (IFRS 2)

Eltel har två incitamentsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar reglerade via egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Verkligt värde av de aktieincitament som beviljas till vissa nyckelmedarbetare redovisas som en personalkostnad linjärt under intjänandeperioden när den anställdes tjänster utförs, med en motsvarande post i eget kapital. Verkligt värde för aktieincitamenten är marknadsvärdet per tilldelningsdagen. Det totala beloppet som ska kostnadsföras under intjänandeperioden fastställs utifrån verkligt värde för aktierna per tilldelningsdagen samt koncernens uppskattning av det antal aktier som förväntas ha intjänats vid utgången av intjänandeperioden. Påverkan från ett icke marknadsrelaterat villkor för intjänandet (resultat per aktie) samt att den anställde fortfarande uppfyller anställningskriterierna vid utgången av intjänandeperioden ingår i antagandet om antalet aktieincitament. Uppskattningen uppdateras i slutet av varje rapportperiod, och ändringar i uppskattningarna redovisas via resultaträkningen. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade incitamentsprogram kostnadsförs under de perioder när tjänsterna utförs, grundat på verkligt värde per balansdagen. Den avsättning som blir resultatet uppdateras i slutet av varje rapportperiod, och ändringar i uppskattningarna redovisas via resultaträkningen.

3. FINANSIELL RISKHANTERING

De finansiella risker som berör koncernens verksamhet är:

• Marknadsrisker, inklusive valutakursrisker och räntenivårisker
• Likviditetsrisker
• Kreditrisker

Koncernens finansverksamhet och finansiella riskhantering sköts av en central finansenhet (Group Treasury) i enlighet med principer som styrelsen har godkänt. Koncernens finanspolicy (Group Treasury Policy) har etablerats för att identifiera och analysera de finansiella risker som koncernen ställs inför, för att ange lämpliga gränser för och kontroller av riskerna, samt för att övervaka risker och efterlevnaden av gränserna. Finanspolicyn och tillhörande policyer och rutiner för finansiell riskhantering granskas regelbundet för att återspegla förändringar i marknadsvillkor och koncernens verksamhet. Den huvudsakliga målsättningen när det gäller den finansiella riskhanteringen är att minimera de negativa effekterna av de finansiella riskerna på koncernens resultat och kassaflöde.

3.1 Marknadsrisk

Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriserna – såsom valutakurser, räntesatser och aktiekurser – kommer att påverka koncernens resultat, kassaflöden eller värdet på dess innehav av finansiella instrument. För koncernen är de främsta marknadsriskerna valutakursrisker och ränterisker.

Valutakursrisker

Valutakursrisker i koncernen består av transaktionsrisker, omräkningsrisk och ekonomisk risk. Syftet med hantering av valutakursrisker är att minimera påverkan från fluktuationer i valutakurserna på koncernens kassaflöden, resultaträkningar och balansräkningar.

Valutaomräkningsrisk

Koncernen är exponerad för valutaomräkningsrisk i den mån som det finns en diskrepans mellan de valutor i vilka försäljning, inköp, lån och likvida medel är noterade samt respektive funktionella valutor i de olika koncernföretagen.

Huvuddelen av koncernens verksamhet är lokal, och över 90 procent av kassainflödena genereras i respektive lands lokala valuta. Transaktionsrisken är därför begränsad och hänför sig huvudsakligen till export och några få större projekt. Den valuta som används vid exportavtal är i regel antingen USD eller någon annan större utländsk valuta. Huvudprincipen är att riskerna hanteras i första hand genom operativa åtgärder i verksamheten, exempelvis genom att så långt det är möjligt matcha projektkostnaderna till avtalsvalutan.

Den öppna valutakursexponeringen säkras med tillämpning av valutaterminer och valutaswappar i enlighet med koncernens policy för hantering av valutakursrisker, som anger att en nettoexponering som överstiger 2 miljoner euro ska säkras med en säkringskvot på minst 60 procent, och att den öppna nettoexpo-

Valutaomräkningspåverkan

2016

neringen inte ska överstiga 8 miljoner euro. Koncernen tillämpar terminssäkring för valutaexponering som överstiger ett motvärde om 5 miljoner euro. Mer information om koncernens valutakursderivat återfinns i not 28. Derivatinstrument.

Den sammanfattande informationen om koncernens transaktionsriskexponering som redovisas till koncernledningen är som följer:

2016

				Nettotrans
Miljoner euro	Försälj ning och	Upplåning och likvida		aktion riskexpo
Valuta	inköp	medel	Säkring	nering
EUR	1,2	0,3	-1,9	-0,4
SEK	-4,2	11,9	-7,7	-
NOK	0,1	1,8	-1,5	0,5
DKK	-0,6	-0,1	-	-0,7
PLN	-0,1	21,0	-20,7	-
USD	13,6	-0,9	-14,0	-0,6
CHF	-7,0	-	7,1	-
GBP	0,1	6,2	-6,2	0,1
ZMW	-4,5	-	-	-4,5

2015				Nettotrans
Miljoner euro	Försäljning	Upplåning och likvida		aktion riskexpo
Valuta	och inköp	medel	Säkring	nering
EUR	-1,1	0,4	0,9	0,2
SEK	-1,7	6,0	-4,6	-0,3
NOK	0,1	9,2	-8,9	0,4
DKK	-0,2	-0,7	1,1	0,1
PLN	-0,1	12,4	-12,2	0,2
USD	39,3	9,1	-47,4	0,9
ZMW	-5,5	-	-	-5,5

Försäljning och inköp omfattar både prognostiserade avtalsmässiga försäljningar och inköp samt kundfordringar och leverantörsskulder.

En rimlig förstärkning (försvagning) med 10 procent av de mest väsentliga valutorna mot samtliga övriga valutor per balansdagen skulle kunna påverka eget kapital eller resultatet med de belopp som anges i följande tabell. Analysen illustrerar valutaomräkningsrisk och förutsätter att samtliga övriga variabler, i synnerhet räntesatserna, förblir oförändrade. Påverkan på eget kapital återspeglar valutaexponeringen gällande prognostiserade försäljningar och inköp med tillämpning av säkringsredovisning.

Tusen euro Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Valuta	Stärkt	Försvagad	Stärkt	Försvagad
EUR	-39	32	414	373
SEK	1	-1	-	-
NOK	50	-41	-	-
DKK	-77	63	-	-
PLN	21	-17	-	-
USD	-153	125	-	-
CHF	14	-11	-	-
GBP	6	-5	-	-
ZMW	-496	405	-	-

2015

Tusen euro Resultat			Eget kapital (netto efter skatt)
Valuta	Stärkt	Försvagad	Stärkt	Försvagad
EUR	22	-18	708	-579
SEK	-35	29	-	-
NOK	40	-33	-	-
DKK	16	-13	-	-
PLN	17	-14	-	-
USD	102	-84	-	-
ZMW	-612	500	-	-

Valutakursrisker

Koncernens valutaomräkningsrisk uppkommer när dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar, som är noterade i en utländsk valuta, räknas om till koncernens rapportvaluta vid konsolidering i koncernen. Risken realiseras som volatilitet både i koncernens resultat och eget kapital, vilka är noterade i euro (omräkningsreserv).

En väsentlig del av koncernens nettoomsättning genereras av dotterföretag som bedriver verksamhet i länder där en annan valuta än euro används, i synnerhet Sverige, Norge och Polen.

Koncernen strävar efter att anpassa valutan i upplåningen till de vinster som genereras av koncernens underliggande verksamheter för att uppnå en neutral omräkningsposition.

Under 2016 var 34 procent av nettoomsättningen i svenska kronor (39 procent), 19 procent i norska kronor (9 procent) och 9 procent i polska zloty (10 procent). Koncernens resultat är mest känsligt för förändringar i euro/svenska kronor och i mindre utsträckning för förändringar i euro/polska zloty och euro/norska kronor. En förändring av genomsnittskursen euro/svenska kronor, euro/ norska kronor, euro/polska zloty 2016 med 10 procent skulle ha en effekt på 2,1 miljoner euro (4,1) på koncernens vinst före förvärvsrelaterade avskrivningar (EBITA) och 4,9 miljoner euro (1,5) på koncernens vinst efter skatt.

Vidare övervakar koncernen känsligheten i nettoskulden i förhållande till EBITDA vid en förstärkning av euron gentemot alla övriga valutor som används i verksamheten. En ökning av de genomsnittliga valutakurserna för euron med 10 procent skulle leda till en ökning med 2 procent i förhållandet nettoskuld/EBITDA.

Huvuddelen av koncernens valutaomräkningsrisker avseende nettoinnehav uppkommer från nettoinnehaven i svenska dotterföretag. Dessa nettoinnehav säkras genom lån noterade i SEK, vilka dämpar valutaomräkningsrisken som uppkommer genom dotterföretagens nettotillgångar. Säkringsredovisning avseende nettoinnehav i enlighet med IAS 39 tillämpas på lånen.

Ekonomisk risk

Ekonomiska risker uppkommer från koncernens affärsstrategi och är hänförliga till mer långsiktiga och strukturella kostnadsstrukturer i olika valutor. Ekonomiska risker tas i beaktande inom ramen för koncernens strategi- och planeringsprocess.

Ränterisker

Ränterisker är osäkerheten i det finansiella resultatet eller värdet på koncernen som orsakas av fluktuationer i räntenivåerna. Räntenivårisker kan delas in I två delar:

• Ränteflödesrisk är risken för att koncernens nettoräntekostnader förändras på grund av ändrade räntenivåer.
• Ränteprisrisk är risken för att det verkliga värdet på finansiella instrument förändras på grund av ändrade räntenivåer.

Koncernens policy är att skuldportföljen ska ha en fast ränta på 40–80 procent och en löptid på 12–48 månader. Under 2016 avslutades några räntederivat i förtid, eftersom de inte längre kunde klassificeras som säkringar enligt IFRS till följd av en negativ ränta.

Koncernens banklån baserar sig på rörliga räntenivåer (en till sex månader) inklusive ett golv för marknadsräntan på noll. För närvarande är 54 procent av banklånen föremål för en sådan lägsta ränta på noll. En del skulder enligt finansiella leasingavtal inkluderar en fast ränta under leasingavtalets löptid. Per den 31 december 2016 fanns det ränteswappar om totalt 22,2 miljoner euro. Mer information om koncernens räntederivat återfinns i not 28. Derivatinstrument.

Koncernens räntenivåprofil är som följer:

Miljoner euro	2016	2015
Fast ränteinstrument
Finansiella skulder	7,1	7,8
Effekt från ränteswappar	22,2	157,8
Summa skulder med fast ränta	29,3	165,6
Rörliga ränteinstrument
Finansiella tillgångar	85,4	88,8
Finansiella skulder	276,8	223,9
Effekt från ränteswappar	-22,2	-157,8
Summa skulder med rörlig ränta	169,1	-22,7

En rimligt möjlig förändring i relevanta marknadsräntor per balansdagen skulle påverka eget kapital samt resultatet med de belopp som anges nedan. Analysen förutsätter att samtliga övriga variabler, i synnerhet valutakurser, förblir konstanta. Analysen tar i beaktande effekterna på räntekostnaderna för samtliga lån med rörlig ränta samt effekterna av förändringar i verkligt värde för räntederivaten.

2016	Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Miljoner euro	50 rp ökning	25 rp minskning	50 rp ökning	25 rp minskning
Variabla ränteinstrument	0,0	0,0	-	-
Ränteswappar	-	-	0,3	-0,2
Summa	0,0	0,0	0,3	-0,2

2015	Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Miljoner euro	50 rp ökning	25 rp minskning	50 rp ökning	25 rp minskning
Variabla ränteinstrument	0,1	-0,1	-	-
Ränteswappar	-	-	3,3	-1,6
Summa	0,1	-0,1	3,3	-1,6

3.2 Likviditetsrisker

Likviditetsrisk är risken för att koncernen ska stöta på finansiella svårigheter och inte klara sina finansiella åtaganden. Koncernens mål med hantering av likviditetsrisker är att säkerställa att det går att upprätthålla en tillräcklig likviditetsreserv för att klara sina åtaganden i tid, både under normala och pressade omständigheter. Vid utgången av 2016 uppfyllde inte Eltel sina förutbestämda kovenanter. I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för utgången av 2016. Se not 3.4 Hantering av kapital för mer information.

Processen med att trygga att det finns tillräckligt med kapital i bolaget är centraliserad hos koncernens treasury-avdelning. Koncernen bibehåller tillräckligt med likvida medel genom en effektiv likviditetshantering av koncernens cash pool och koncernbolagets checkräkningskrediter. I tillägg har koncernen ett långfristigt syndikerat kreditlöfte på 90 miljoner euro, vilken löper till 2020. Koncernen har också tillgång till kortfristiga skuldkapitalmarknader via ett finskt företagscertifikatsprogram på 100 miljoner euro främst för rörelsekapital.

För närvarande består likvida medel enbart av kassabehållning och inlåning. Koncernens tillgängliga likviditetsreserv per balansdagen var som följer:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Bunden kreditfacilitet	90,0	80,0
Kortfristiga checkräkningskrediter	20,3	15,4
Likvida medel	85,2	87,9
Summa	195,4	183,3

Koncernen har också en noggrann övervakning av förväntade in- och utflöden av likvida medel. Likviditetsprognoser görs dagligen för de kommande fem veckorna och varje vecka görs prognoser för sex månader framåt. De mest väsentliga osäkerheterna i prognoserna är hänförliga till kassainflödena från projektverksamheten.

Till följd av brott mot de finansiella kovenanterna redovisas banklånen som kortfristiga i balansräkningen. Redovisat värde per balansdagen motsvarar det belopp som skulle förfalla till betalning per datumet för det redovisade brottet. Utöver redovisade värden redovisas förfallotiderna för koncernens odiskonterade finansiella skulder per balansdagen i följande tabell i enlighet med de avtalsmässiga villkoren.

Skulder till aktieägarna utgör aktieägartillskottet till ett eventuellt bötesbelopp hänförligt till KKV-fallet. Motsvarande belopp redovisas i koncernens tillgångar, då det tillskjutna beloppet utgörs av en deposition på ett bankkonto. Om det blir aktuellt att betala vite ska motsvarande belopp omvandlas till ett ovillkorat kapitaltillskott till koncernen. Eventuellt överskjutande belopp som inte behövs för att betala vitet till KKV ska omedelbart föras tillbaka till depositionskontot.

31 dec 2016 redovisat värde 2016				Avtalsenliga kassaflöden
Miljoner euro	Mindre än 1 år	Mer än 1 år	Mindre än 1 år	1–3 år	3–5 år	Över 5 år
Upplåning	275,8	-	74,7	218,7	3,1	-
Skulder till aktieägare*	-	35,0	-	35,0	-	-
Skulder enligt finansiella leasingavtal	1,6	3,5	1,6	2,2	0,9	0,5
Leverantörsskulder	149,5	-	149,5	-	-	-
Övriga lån	3,3	-	3,3	-	-	-
Finansiella derivatinstrument	0,3	-	0,3	-	-	-
Summa	430,4	38,5	229,4	255,9	4,0	0,5

2015	31 dec 2015 redovisat värde			Avtalsenliga kassaflöden
Miljoner euro	Mindre än 1 år	Mer än 1 år	Mindre än 1 år	1–3 år	3–5 år	Över 5 år
Upplåning	13,5	210,7	16,6	8,5	215,3	-
Skulder till aktieägare*	-	35,0	-	35,0	-	-
Skulder enligt finansiella leasingavtal	1,7	4,2	1,7	2,1	1,8	0,2
Leverantörsskulder	132,9	-	132,9	-	-	-
Övriga lån	3,0	-	-	3,0	-	-
Finansiella derivatinstrument	1,5	-	0,4	-	1,1	-
Summa	152,6	249,8	151,7	48,5	218,1	0,2

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

Enligt vad som anges i not 23. Upplåning omfattar koncernens finansiella skulder diverse finansiella förpliktelser. Ett framtida brott mot en förpliktelse kan kräva att koncernen återbetalar lånet tidigare än vad som anges i tabellen. I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet, och inget fallissemang har rapporterats av parterna. Eltel och bankkonsortiet fortsätter förhandlingarna gällande 2017 års nivåer för kovenanterna.

3.3 Kreditrisk

Kreditrisk är risken för en förlust om en kund eller motpart i ett finansiellt instrument inte uppfyller sina avtalsmässiga förpliktelser.

Koncernens kreditrisk uppkommer huvudsakligen från fordringar från kunderna. Koncernen har identifierat en koncentrationsrisk hänförlig till vissa viktiga kunder som står för en väsentlig del av koncernens nettoomsättning. Nyckelkunderna är solida ägare av infrastrukturnätverk i Europa. De ägs i regel av stater eller kommuner eller är välkända börsnoterade företag Därför gör koncernen bedömningen att koncentrationsrisken hänförlig till dessa nyckelkunder är begränsad. Affärsområdena är själva ansvariga för hantering av kreditrisker gentemot koncernens affärsmotparter.

Koncernen bedriver ett flertal projekt i afrikanska länder. De här projekten är i normalfallet förhandsfinansierade, det vill säga det finns färdiga finansieringsöverenskommelser på plats innan projekten påbörjas. Koncernen erhåller betalning direkt från den/ de finansierande banken/bankerna mot överenskomna belägg för att projekten fortskrider enligt plan. Följaktligen är koncernen vanligtvis inte exponerad för väsentliga kreditrisker avseende de afrikanska kunderna.

Löptidsanalys för kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Ej förfallna kundfordringar	145,6	144,4
Förfallna:
Förfallna 1–90 dagar	22,1	19,4
Förfallna 91–180 dagar	12,4	1,8
Förfallna mer än 180 dagar	7,6	5,0
Totala kundfordringar (netto)	187,8	170,7

Merparten av kundfordringar som är mer än 90 dagar försenade härrör från järnvägsprojektet i Norge samt krafttransmissionsprojekt i Afrika som har varit föremål för en extern granskning. Kortsiktiga avsättningar i balansräkningen omfattar avsättningar om 5,0 miljoner euro för försenade kundfordringar avseende dessa projekt. Återstående kundfordringar motsvarar ledningens bästa uppskattningar av belopp som kommer att kunna återvinnas från kunderna.

Därutöver har koncernen redovisat en minskning om 0,2 miljoner euro i avsättningen för osäkra kundfordringar. För närvarande finns en reservering för kreditförluster på 1,0 miljoner euro. Det fanns inga förfallna fordringar i övriga kategorier inom finansiella tillgångar. Bokfört värde av koncernens finansiella tillgångar ger uttryck för koncernens maximala bruttobelopp för kreditrisk på balansdagen.

Koncernens investeringar är hänförliga till likviditetshantering, och görs i likvida instrument med låg kreditrisk. Koncernens investeringsaktiviteter är inte exponerade för någon betydande kreditrisk. Långfristiga investeringar måste godkännas av styrelsen. Derivativa finansiella instrument avtalas med banker med hög kreditvärdering. Koncernens centrala finansenhet (Group Treasury) ansvarar för hanteringen av kreditrisker hänförliga till finansiella risker avseende motparter. Nya motparter avseende derivat måste alltid godkännas av styrelsen.

3.4 Hantering av kapital

Koncernens målsättning i hanteringen av kapitalrisker är att säkerställa koncernens fortsatta verksamhet för att möjliggöra framtida avkastning till aktieägarna. Bolaget definierar totalt kapital som eget kapital plus nettoskuld i balansräkningen. Bolaget övervakar kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Nettoskulden beräknas som total upplåning hos bank till odiskonterade värden med tillägg för finansiella leasingskulder samt med avdrag för likvida medel. Nettoskulden per den 31 december 2016 och 2015 har varit följande:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
EBITDA	15,1	72,3
Totala banklån	280,2	227,2
Skulder enligt finansiella leasingavtal	5,1	5,9
Likvida medel	-85,2	-87,9
Nettoskuld	200,1	145,1
Nettoskuld/EBITDA	13,2	2,0

Eltels bankavtal omfattar finansiella förpliktelser, så kallade kovenanter, avseende förhållandet justerad nettoskuld/ EBITDA samt EBITDA/finansiella kostnader. EBITDA som används vid beräkningen av kovenanter är justerat med EBITDA som uppkommer från förvärv på rullande 12 månader samt med engångsposter i EBITA upp till maximalt 5 miljoner euro.

Eltels aktuella resultat som påverkar koncernens EBITDA de närmaste kvartalen omfattar en risk avseende att uppfylla kovenanter för att klara belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) i bankavtalet. I december tecknade Eltel ett ändringsavtal avseende sitt befintliga finansieringsavtal för en temporär reglering av kovenanten för belåningsgraden. I det ändrade avtalet som tecknades med bankerna varierar de temporära kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/EBITDA) mellan 6,30x och 3,60x, vilket omfattar tidsperioden från utgången av 2016 och sträcker sig till utgången av 2017. De reglerade nivåerna ersatte de ursprungliga kovenanterna avseende belåningsgraden i finansieringsavtalet som tecknades 2015 och som fastställdes till 4,0x nettoskuld/EBITDA för fjärde kvartalet 2016 och till 3,5x med början under första kvartalet 2017. Det ändrade avtalet ökar Eltels finansiella kostnader och är beroende av framstegen med att återställa koncernens lönsamhet och minska rörelsekapitalet.

Förhållandet EBITDA/finansiella kostnader ska alltid vara lika med eller högre än 4,0.

Vid utgången av 2016 uppfyllde inte Eltel de ändrade kovenanterna avseende belåningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto). I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för situationen vid utgången av 2016. Det finns emellertid en hög risk att kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto) överskrids under första kvartalet 2017. Eltel har under det första kvartalet 2017 inlett diskussioner med sitt bankkonsortium för att hitta en lösning för framtida finansiering och kovenantnivåer.

Eltels utmaningar med att klara sina finansiella kovenanter kan leda till en risk för att leverantörer och övriga intressenter skulle kunna kräva snabbare återbetalningar eller ytterligare garantier.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med företrädesemission för att minska finansierings- och likviditetsrisken. Beslutet om företrädesemissionen stöds av Eltels största aktieägare, Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l., Fjärde AP-fonden, Swedbank Robur fonder samt Första AP-fonden, med en sammanlagd ägarandel om 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017.

4. RÖRELSEFÖRVÄRV

De rörelseförvärv som har gjorts under 2016 presenteras nedan. Den årliga omsättningen och antalet anställda anger situationen per datumet för respektive förvärv.

Namn på det förvärvade företaget	Segment	Förvärvsdatum	Årlig omsättning miljoner euro	Anställda
Exo Consult ApS	Transport & Security	4 januari 2016	1	6
Celer Oy	Transport & Security	1 april 2016	6	29
U-SERV GmbH and EVB	Power	1 maj 2016	9	50

EXO CONSULT APS

Den 4 januari 2016 förvärvade Eltels flyg- och säkerhetsverksamhet det danska konsultföretaget Exo Consult ApS. Detta förvärv redovisas som organisk tillväxt och inte som förvärv i koncernen beroende på dess obetydliga storlek. Den årliga nettoomsättningen för Exo Consult uppgick till cirka 1 miljoner euro i 2015.

CELER OY

Den 1 april 2016 slutförde Eltel förvärvet av Celer Oy. Celer Oy är en av de viktigare aktörerna inom segmentet signaltjänster för järnvägsmarknaden i Finland med en årlig omsättning på cirka 6 miljoner euro. Celer hade 29 anställda med högt specialiserad signal och säkerhetskompetens. Förvärvet av Celer Oy är i linje med Eltels strategiska plan att expandera på den finska marknaden. Eltels kunder har omfattande investeringsplaner och det finns ett ökande behov för att säkerställa tillräcklig kompetens och resurser inom denna sektor. Förvärvet kompletterar Eltels nuvarande erbjudande i Finland, och ger tydliga synergier med Eltels befintliga järnvägs och vägverksamhet. Förvärvet förstärker ytterligare Eltels ställning i Norden på signalmarknaden som ett komplement till förvärvet av Vete Signaltjenester AS i Norge i oktober 2015.

U-SERV & EVB

Den 1 maj 2016 förvärvade Eltel 100 procent av U-SERV GmbH, ett företag som verkar inom el- och gasmätarsektorn i Tyskland, samt tillgångarna i den mätarrelaterade fältservicen från EVB Billing und Services GmbH, ett dotterbolag till ATV Energie GmbH. U-SERV är ett av de stora företagen inom mätarservice i Tyskland med en årlig nettoomsättning på cirka 9 miljoner euro och cirka 50 fast anställda samt möjlighet att vid behov mobilisera mer än 1 000 anställda. Produktutbudet omfattar byten av nationella elmätare, avläsning av elmätare, egen avläsning samt justeringar och byten av gasmätare.

Avtalet med EVB omfattar överföringen av EVBs kundbas samt ett erbjudande till de ca 80 medarbetarna att övergå till Eltel. Genom det befintliga avtalet om affärsutveckling kommer ATV, EVB och Eltel att samarbeta för att utöka verksamheten avseende smarta mätartjänster i Tyskland.

Eltel har en starkt marknadsställning inom sektorn för smarta mätare i Norden och genom detta förvärv utsträcks Eltels ställning till att också omfatta den tyska marknaden. U-SERVs starka och snabbt växande lokala närvaro i kombination med Eltels breda internationella kompetens inom utbyggnaden av smarta mätare erbjuder god potential för ytterligare tillväxt. U-SERVs applikationer i gasinstallationer erbjuder Eltel en ny möjlighet att utöka verksamheten för smarta mätare och dess kundbas medför framtida möjligheter för Eltel att expandera sitt bredare tjänsteutbud för eldistributörer i Tyskland. I enlighet med den nya tyska lagstiftningen håller den tyska marknaden på att öppnas för investeringar i smarta mätare för den kommande perioden 2017–2032. Det totala antalet elmätare som beräknas bytas ut under denna period uppgår till 43 miljoner. Dessutom beräknas cirka fem miljoner gasmätare komma att bytas ut i framtiden.

Nettoomsättningen från de förvärvade företagen uppgick till 17,8 miljoner euro under 2016.

Verkligt värde på överförd köpeskilling samt förvärvade tillgångar och skulder

Miljoner euro	2016
Verkligt värde på överförd köpeskilling per förvärvsdagen
Belopp erlagt kontant	9,1
Villkorad köpeskilling	10,1
Summa	19,2
Verkligt värde på redovisade belopp för identifierbara nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	0,6
Immateriella tillgångar	2,1
Finansiella tillgångar som kan säljas	0,1
Varulager	0,1
Kundfordringar och andra fordringar	4,8
Likvida medel	0,1
Summa tillgångar	7,8
Kortfristiga skulder	0,3
Uppskjutna skatteskulder för justeringar till verkligt värde	0,6
Leverantörsskulder och andra skulder	4,3
Summa skulder	5,2
Identifierbara nettotillgångar	2,7
Goodwill vid förvärvstillfället	16,6
Överförd köpeskilling erlagd kontant	9,1
Förvärvade likvida medel	0,0
Villkorad köpeskilling reglerad i likvida medel för förvärv under innevarande och föregående år	10,8
Utflöde av likvida medel netto vid förvärvstillfället	19,9
Anskaffningsvärde som belastar kostnader	0,1
Netto kontant hänförligt till förvärvet	20,0
Obetald uppskjuten köpeskilling per balansdagen för förvärv under innevarande och föregående år	11,6

5. KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Miljoner euro	Not	2016	2015
Resultat före skatt		-80,0	32,2
Justeringar för:
Avskrivningar och nedskrivningar	10	82,5	25,7
Nettovinst på försäljning av verksamhet och anläggningstillgångar		-0,4	-1,3
Finansiella poster, netto	12	12,6	14,4
Kassaflöde redovisat under övrigt totalresultat		-3,4	-6,1
Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar		2,9	-0,4
Summa justeringar		94,3	32,3
Förändringar i rörelsekapitalet
Kundfordringar och andra fordringar		-55,6	34,2
Leverantörsskulder och andra skulder		38,8	-46,9
Varulager		7,1	-2,8
Förändringar i rörelsekapital totalt		-9,8	-15,5
Kassaflöde från den löpande verksamheten		4,5	49,1

Brygga från EBITA till kassaflöde från löpande verksamhet före finansiella poster och skatt

Not Miljoner euro	2016	2015
EBITA 6	2,1	60,5
Avskrivningar 10	13,1	11,9
EBITDA	15,1	72,3
Förändringar i rörelsekapitalet, netto	-9,8	-15,5
Nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	-13,3	-11,1
Operativt kassaflöde (används i nyckeltalet kassagenerering)	-8,0	45,8
Justerat för nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	13,3	11,1
Vinst från försäljning av tillgångar	-0,4	-1,3
Poster redovisade i övrigt totalresultat	-3,4	-6,1
Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar	2,9	-0,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	4,5	49,1

6. SEGMENTRAPPORTERING

Nettoomsättning per segment

Miljoner euro	2016	2015
Power
Nettoomsättning (extern)	556,3	561,4
Försäljning mellan segmenten	0,7	6,3
Communication
Nettoomsättning (extern)	700,1	541,9
Försäljning mellan segmenten	1,0	1,8
Transport & Security
Nettoomsättning (extern)	143,3	151,6
Försäljning mellan segmenten	0,6	0,2
Eliminering av försäljning mellan segmenten	-2,3	-8,2
Totalt	1 399,8	1 254,9

Koncernen har två kunder som står för mer än 10 procent av den totala omsättningen (2015 endast en kund). Dessa kundernas andel av den totala omsättningen uppgår till 30 procent (19). Med kund avses en juridisk enhet och i förekommande fall en grupp av juridiska enheter inom samma koncern.

Jämförelse av nettoomsättning

				Tillväxt justerad för valutakurs
Miljoner euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015	Tillväxt, %	förändringar, %
Nettoomsättning, koncernen	1 399,8	1 254,9	11,6	13,5
Nettoomsättning från rörelseförvärv	136,8	-	10,9	11,7
Nettoomsättning exkluderat förvärv	1 263,0	1 254,9	0,7	-
Effekt av valutakursomvandling	-14,8	-	-	-
Organisk nettoomsättning, koncernen	1 277,8	1 254,9	-	1,8

Nettoomsättning från förvärv inkluderar U-SERV GmbH och nettoomsättning från den norska Communication-verksamheten fram till den 1 september 2016 (Eltel Sønnico AS). Samtliga tidigare gjorda förvärv flyttas till organisk nettoförsäljning vid kvartalets början när de uppnår åldern ett år. Nettoomsättning från förvärv utgör justeringar av jämförbarheten och utgör inte nettoomsättning från förvärv för hela perioderna.

Under perioden januari–augusti 2015 drevs den norska kommunikationsverksamheten i 50/50 joint venture-företaget Eltel Sønnico AS och inte konsoliderades i koncernens nettoomsättning. Under denna period inkluderades Eltels andel av resultatet från joint venture-företaget på en egen rad i koncernens EBITA-resultat. Den 1 september 2015 förvärvade Eltel Umoes 50 procent av joint venture-bolaget Eltel Sønnico. Efter förvärvet ägs företaget helt av Eltel och konsoliderar 100 procent av nettoomsättningen.

Segmentsresultat

Miljoner euro	2016	2015
Operativt EBITA per segment
Power	-8,9	29,6
Communication	34,5	34,2
Transport & Security	-10,8	11,4
Poster som inte har allokerats till rörelsesegmenten*	-12,6	-13,0
Operativt EBITA, koncernen	2,1	62,2
Jämförelsestörande poster i EBITA**	-	-1,7
EBITA före förvärvsrelaterade avskrivningar	2,1	60,5
Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	-14,4	-13,9
Goodwillnedskrivning***	-55,0	-
Rörelseresultat (EBIT)	-67,4	46,6
Icke kassaflödespåverkande finansiella jämförelsestörande kostnader för finansiering inför börsnoteringen	-	-3,5
Finansiella poster, netto	-12,6	-10,9
Resultat före skatt	-80,0	32,2

* Utgörs av koncernledningsfunktioner och andra kostnader på koncernnivå

** Poster vilka ledningen inte anser utgör en del av den pågående operativa verksamheten. Under 2015 utgjordes dessa av kostnader hänförliga till

börsnotering och vinst från omvärdering till verkligt värde av Eltels tidigare ägarandel på 50 procent i Eltel Sønnico AS.

*** Nedskrivningen av goodwill härrör från krafttransmissionsverksamheten (KGE)

Rörelsekapital per segment

Miljoner euro	2016	2015
Power	23.1	13,9
Communication	-14,6	-6,5
Transport & Security	17,7	8,8
Poster som inte har allokerats till
rörelsesegmenten	-11,5	-8,6
Summa	14,7	7,6

7. ÖVRIGA INTÄKTER

Miljoner euro	2016	2015
Vinst på avyttring av tillgångar	0,4	1,4
Övriga intäkter	3,6	2,9
Summa	4,0	4,3

Vinst på avyttring av tillgångar under 2015 omfattar en engångsintäkt på 0,9 miljoner euro i samband med förvärvet av Eltel Sønnico AS.

Nettoomsättning per geografisk marknad

Miljoner euro	2016	2015
Sverige	431,6	415,6
Finland	302,2	294,5
Norge*	263,4	115,2
Polen	125,1	128,2
Danmark	92,9	92,7
Tyskland	72,0	52,9
Baltikum	34,9	46,6
Övriga länder	77,7	109,2
Net sales, total	1 399,8	1 254,9

* Nettoomsättning från den norska Communication-verksamheten är konsoliderad från och med den 1 september 2015

Nettoomsättningen för elektrifieringsprojekt inom ramen för krafttransmissionsverksamheten är främst lokaliserade i Afrika, hanteras av Group Project-funktionen och redovisas under Övriga länder. Jämförelsesiffrorna räknas om i enlighet med detta.

8. ÖVRIGA KOSTNADER

Miljoner euro	2016	2015
Valutakursförlust på terminskontrakt	5,2	3,7
Övriga kostnader	0,5	4,7
Summa	5,6	8,3

Övriga kostnader omfattar valutakurspåverkan på kundfordringar och leverantörsskulder.

9. FUNKTIONSINDELADE KOSTNADER PER KOSTNADSSLAG

Miljoner euro	2016	2015
Material och varor	291,6	273,6
Personalkostnader	475,0	390,0
Externa tjänster	468,4	391,3
Övriga kostnader	149,2	129,2
Avskrivningar och nedskrivningar	82,5	25,7
Summa	1 466,7	1 209,8

10. AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Miljoner euro	2016	2015
Avskrivning av kundrelationer och orderstock	14,4	13,9
Goodwillnedskrivning	55,0	-
Övriga avskrivningar	13,1	11,9
Summa	82,5	25,7

Nedskrivningen av goodwill härrör från krafttransmissionsverksamheten. Se not 15. Immateriella anläggningstillgånger.

Det totala belopp som redovisats i resultaträkningen fördelas på följande funktioner:

Miljoner euro	2016	2015
Kostnad för sålda varor och tjänster	8,7	7,6
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	0,1	0,1
Administrationskostnader	4,3	4,2
Summa kostnader	13,1	11,9
Av- och nedskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella
anläggningstillgångar	69,4	13,9
Summa	82,5	25,7

11. PERSONALKOSTNADER

Miljoner euro	2016	2015
Löner	364,7	300,2
Ersättningar efter avslutad anställning
Förmånsbestämda pensionsplaner	-0,8	-0,4
Avgiftsbestämda pensionsplaner	40,9	36,5
Övriga indirekta personalkostnader	70,5	54,0
Summa	475,4	390,4

Löner och övriga ersättningar exklusive pensioner och övriga förmåner till styrelsen och högsta ledningen uppgick till 3,7 miljoner euro (5,7), varav andelen fast lön var 3,2 miljoner euro (3,0) inklusive ersättningar till styrelsen om 0,3 miljoner euro (0,3), och varav rörliga löner uppgick till 0,5 miljoner euro (2,7). Avgiftsbestämda pensionsplaner för högsta ledningen uppgick till 0,7 miljoner euro (0,6). Beloppet för övriga indirekta personalkostnader för högsta ledningen uppgick till 1,0 miljoner euro (1,2).

Personalkostnader per funktion

Miljoner euro	2016	2015
Kostnad för sålda varor och tjänster	398,7	327,5
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	6,5	7,0
Administrationskostnader	69,8	55,5
Summa operativa kostnader	475,0	390,0
Finansiella intäkter och kostnader	0,4	0,4
Summa	475,4	390,4

Genomsnittligt antal anställda

	2016	Varav män %	2015	Varav män %
Sverige	2 609	88	2 166	88
Polen	2 279	86	2 480	87
Finland	1 495	90	1 512	92
Norge	1 335	88	487	88
Baltikum	809	91	971	92
Danmark	575	93	561	92
Övriga länder	510	84	326	86
Summa	9 613	8 8	8 504	89
Summa anställda vid årets slut	9 465	87	9 568	89

Information om ersättningar för styrelsemedlemmar och andra nyckelpersoner i ledningen återfinns i not 31. Ersättning till ledande befattningshavare.

12. FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Miljoner euro	2016	2015
Räntör från låne- och kundford
ringar	0,1	0,2
Övriga finansiella intäkter	0,0	0,1
Finansiella intäkter, totalt	0,2	0,3
Räntekostnader för finansiella skulder till upplupet anskaffnings
värde	-8,1	-6,9
Avgifter	-1,1	-5,3
Nettoeffekt på finansiella instrument värderade till verkligt värde i resultaträkningen*	-2,4	-
Valutakursdifferenser derivativin
strument, netto	-0,8	0,3
Övriga valutakursdifferenser	-0,3	-2,7
Finansiella kostnader, totalt	-12,8	-14,7
Finansiella poster, netto	-12,6	-14,4

* Hänförligt till realiserade räntederivat

13. INKOMSTSKATT

13.1 Inkomstskatt i koncernens resultaträkning

Miljoner euro	2016	2015
Aktuell skatt på årets resultat	1,0	3,7
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av
temporära skillnader	1,2	-14,7
Totalt	2,2	-11,0

Skillnaden mellan den lagstadgade inkomstskattenivån i Sverige på 22,0 procent och den inkomstskatt som redovisats i koncernresultaträkningen beskrivs i följande tabell:

Miljoner euro	2016	2015
Resultat före skatt	-80,0	32,2
Inkomstskatt beräknad enligt den svenska skattenivån	-17,6	7,1
Effekten av andra skattenivåer utanför Sverige	-0,9	-0,2
Ej skattepliktiga intäkter	-0,9	-0,8
Ej avdragsgilla kostnader	1,2	1,4
Ej avdragsgiltig goodwill	12,1	-
Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats	6,6	0,5
Uppskjuten skattefordran på skattemässiga underskottsavdrag
för tidigare år	-	-17,8
Ändrade skattesatser	0,1	0,0
Skatter och justeringar avseende tidigare räkenskapsår	1,0	0,1
Övriga poster	0,4	-1,2
Inkomstskatt i koncernens resultaträkning	2,2	-11,0

13.2 Uppskjutna skattefordringar och -skulder

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Uppskjutna skatteskulder	15,5	17,1
Uppskjutna skattefordringar	29,7	34,2
Uppskjutna skatteskulder, netto	-14,3	-17,0

Bruttoförändringar för uppskjutna inkomstskatter:

Miljoner euro	2016	2015
Per den 1 jan	-17,0	-7,6
Redovisat i resultaträkningen	1,2	-14,7
Omräkningsdifferenser redovisade under övrigt totalresultat	0,1	1,3
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisade under övrigt totalre sultat	0,2	0,1
Säkringsredovisning, redovisade under övrigt totalresultat	0,6	0,5
Förvärv av dotterföretag	0,6	3,4
Per den 31 dec	-14,3	-17,0

Årets förändringar beträffande uppskjutna skattefordringar och -skulder utan att kvittning av belopp inom en och samma skattejurisdiktion beaktas:

Uppskjutna skatteskulder	Justeringar till verkligt	Övriga temporära
Miljoner euro	värde	skillnader	Totalt
1 jan 2015	17,4	3,6	21,0
Redovisat i resultaträkningen	-3,3	-0,4	-3,6
Förvärv av dotterföretag	3,1	0,4	3,5
Säkring av kassaflöde, redovisade under övrigt totalresultat	-	0,5	0,5
31 dec 2015	17,3	4,2	21,5
Redovisat i resultaträkningen	-3,0	-0,3	-3,3
Omräkningsdifferenser	0,2	-0,1	0,1
Förvärv av dotterföretag	0,6	-	0,6
Överföring mellan kategorier	-	0,7	0,7
31 dec 2016	15,1	4,5	19,6

Uppskjutna skattefordringar		Skatte	Övriga
Miljoner euro	Pensions förpliktelser	mässiga underskott	temporära skillnader	Totalt
1 jan 2015	3,9	19,8	5,1	28,7
Redovisat i resultaträkningen	-0,9	12,9	-1,0	11,0
Redovisat under övrigt totalresultat	-0,1	-	-	-0,1
Omräkningsdifferenser	-	-0,9	-0,5	-1,3
Förvärv av dotterföretag	-	-	0,1	0,1
31 dec 2015	3,0	31,8	3,8	38,5
Redovisat i resultaträkningen	-1,0	-1,4	-2,1	-4,6
Redovisat under övrigt totalresultat	-0,2	-	-0,6	-0,8
Omräkningsdifferenser	-	-0,1	0,1	0,0
Överföring mellan kategorier	-	0,4	0,3	0,7
31 dec 2016	1,8	30,6	1,5	33,8

Koncernen redovisar uppskjuten skattefordran relaterat till skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som realiseringen av därav uppstående skattefördel är sannolik. Under 2015 har koncernen redovisat uppskjutna skattefordringar för föregående års skattemässiga underskottsavdrag i Sverige, Finland, Tyskland och Norge.

14. INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE OCH JOINT VENTURES

Miljoner euro	Dotterföretag med innehav utan bestämmande inflytande		Joint ventures
Balansräkningen i sammandrag	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
Summa omsättningstillgångar	25,6	27,0	1,3	0,1
Summa anläggningstillgångar	2,8	3,0	2,6	3,7
Summa tillgångar	28,5	30,0	3,8	3,8
Totala kortfristiga skulder	9,1	11,0	2,9	0,6
Totala långfristiga skulder	1,2	1,3	1,4	2,8
Summa skulder	10,3	12,3	4,4	3,4
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	18,2	17,7	-0,5	0,4
Innehav utan bestämmande inflytande	7,3	7,1	-	-

Resultaträkningen i sammandrag	jan–dec 2016	jan–dec 2015	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning	39,8	41,3	0,8	122,9
Resultat efter skatt	3,2	3,6	-0,9	3,2
Totalresultat	3,2	3,6	-0,9	3,2
Totalresultat allokerat till innehav utan bestämmande inflytande	1,3	1,5	-	-
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	-1,1	-0,8	-	-

Kassaflödesanalyser i sammandrag	jan–dec 2016	jan–dec 2015	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten	0,7	6,2	-	-
Kassaflöde från investeringsverksamheten	-0,3	0,0	-	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-0,5	-6,2	-	-
Ägarandel, %	60 %	60 %	50 %	50 %
Kommersiella garantier för joint venture	-	-	4,4	5,0

Avstämning av förändringar i bokfört värde	2016	2015
Bokfört värde den 1 jan	0,2	28,2
Resultat efter skatt	-0,4	1,5
Förvärvet av återstående 50 procent av Eltel Sønnico	-	-29,0
Omräkningsdifferenser	0,0	-0,9
Kapitalinvestering	0,9	0,4
Bokfört värde den 31 dec	0,6	0,2

INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Eltel Networks Pohjoinen Oy, med säte i Finland, är ett dotterföretag med ett innehav utan bestämmande inflytande på 40 procent.

JOINT VENTURES

Carillion Eltel JV Limited

Carillion Eltel JV Limited, med säte i Storbritannien, är ett joint venture som ägs till hälften av Eltel Networks UK Limited och till andra hälften av Carillion Holdings Limited.

Eltel Sønnico AS

Eltel Sønnico AS, med säte i Norge, etablerades på 50/50 basis av Eltel Networks AS och Sønnico Tele AS, och tillhörde Umoekoncernen. Den norska kommunikationsverksamheten i Eltel Networks AS och Sønnico Tele AS överfördes till detta joint venture per den 31 december 2014. Den 1 september 2015 förvärvade Eltel den återstående 50-procentiga andelen av joint venture-bolaget. Från och med september 2015 har Eltel Sønnico AS varit ett helägt dotterföretag till Eltel. Joint venture-företagen konsolideras i koncernredovisningen med hjälp av kapitalandelsmetoden.

15. IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Miljoner euro	Goodwill	Kundrela tioner	Order stock	Varumärke	Betalda förskott och övriga immateriella tillgångar	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2016	503,6	144,6	15,1	52,3	15,9	731,5
Rörelseförvärv	16,5	2,1	-	-	-	18,6
Anskaffningar	-	-	-	-	2,4	2,4
Omräkningsdifferenser	-4,7	-2,7	-0,4	-0,9	-0,2	-8,9
Anskaffningsvärde den 31 dec 2016	515,4	143,9	14,7	51,4	18,2	743,7
Ackumulerade av- och nedskrivningar den 1 jan 2016	39,9	119,3	13,0	1,1	12,2	185,4
Omräkningsdifferenser	0,3	-2,5	-0,4	-	0,6	-2,0
Nedskrivningar	55,0	-	-	-	-	55,0
Periodens avskrivningar	-	13,3	1,1	-	0,4	14,8
Ackumulerade av- och nedskrivningar den 31 dec 2016	95,2	130,1	13,7	1,1	13,2	253,2
Bokfört värde den 1 jan 2016	463,6	25,3	2,1	51,2	3,7	546,0
Bokfört värde den 31 dec 2016	420,2	13,9	1,0	50,3	4,9	490,4

Miljoner euro	Goodwill	Kundrela tioner	Order stock	Varumärke	Betalda förskott och övriga immateriella tillgångar	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2015	445,7	136,1	11,4	51,9	14,1	659,3
Rörelseförvärv	55,6	7,2	3,5	-	-	66,2
Anskaffningar	-	-	-	-	2,1	2,1
Omräkningsdifferenser	2,3	1,3	0,2	0,4	0,1	4,2
Omklassificeringar	-	-	-	-	-0,4	-0,4
Anskaffningsvärde den 31 dec 2015	503,6	144,6	15,1	52,3	15,9	731,5
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2015	39,9	105,8	11,4	1,1	10,8	168,9
Omräkningsdifferenser	-	1,0	0,2	-	0,8	2,0
Periodens avskrivningar	-	12,5	1,4	-	0,7	14,5
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2015	39,9	119,3	13,0	1,1	12,2	185,4
Bokfört värde den 1 jan 2015	405,8	30,3	0,0	50,8	3,4	490,3
Bokfört värde den 31 dec 2015	463,6	25,3	2,1	51,2	3,7	546,0

Värdet av kundrelationer och varumärket Eltel hänför sig till förvärvet av Eltels verksamhet och nya förvärv under perioden. Avskrivningar av kundrelationer och orderstock redovisas i resultaträkningen under "Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar".

Det sker inga avskrivningar på varumärket Eltel eftersom det beräknas ha en obegränsad nyttjandeperiod. Det finns ingen förutsägbar tidsgräns för när varumärket inte skulle generera ett positivt nettokassaflöde för koncernen. Eltel-varumärket testas årligen för nedskrivning tillsammans med goodwill.

ALLOKERING AV GOODWILL OCH VARUMÄRKE

Goodwill och varumärke övervakas på rörelsesegmentnivå. Värdena presenteras i tabellen nedan.

	Varumärke		Goodwill
Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015	31 dec 2016	31 dec 2015
Fixed Communication	8,7	8,9	108,4	108,8
Mobile Communication	2,4	2,4	25,5	25,4
Power Transmission	15,9	16,3	82,7	140,6
Power Distribution	13,8	14,0	122,2	110,9
Rail & Road	4,5	4,5	40,5	37,4
Aviation & Security	5,0	5,1	41,0	40,5
Totalt	50,3	51,2	420,2	463,6

Det återvinningsbara beloppet för en kassagenererande enhet fastställs med hjälp av beräkning av nyttjandevärdet. För att göra dessa beräkningar används prognoser för kassaflöden före skatt som baseras på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som avser en fyraårsperiod. Kassaflödesprognoser som sträcker sig mer än fyra år framåt i tiden extrapoleras genom att en tillväxtnivå om 2,3 procent i medeltal används vilket inte överstiger den genomsnittliga tillväxtnivån på lång sikt inom de områden där koncernen bedriver verksamhet. Diskonteringsräntan fastställs med hjälp av den viktade genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC). Diskonteringsräntan före skatt som tillämpas på beräkningarna är 9,3 procent för Fixed Communication (9,3), 9,2 procent för Mobile Communication (9,0), 9,2 procent för Power Transmission (9,1), 9,1 procent för Power Distribution (8,8), 9,0 procent för Rail & Road (9,1) och 9,0 procent för Aviation & Security (9,1).

De viktigaste förutsättningarna när nyttjandevärdet skall beräknas är:

• 1. Affärsverksamhetsplanens försäljningsvolymer fastställs utifrån tidigare års försäljningsvolymer, befintliga och planerade kundavtal.
• 1. Affärsverksamhetsplanens lönsamhet fastställs utifrån tidigare års verkliga lönsamhet och planerade åtgärder för att öka lönsamheten; EBITA.
• 1. Diskonteringsräntan fastställs med hjälp av den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) som utvisar den totala kostnaden för skulder och eget kapital med hänsyn till risker som är specifika för koncernens verksamhet.

Som ett resultat av de genomförda testen redovisades en nedskrivning om 55 miljoner euro för Power Transmission KGE (kassagenererande enhet). Till följd av fortsatta utmaningar inom projektverksamheten och resultatet av en omfattande utredning av utvalda projekt, omvärderade Eltels ledning uppskattade framtida kassaflöden inom Power Transmission KGE. Återvinningsvärdet för Power Transmission KGE, härrörande till segmentet Power uppskattades till 164 miljoner euro, och en nedskrivning om 55 miljoner euro redovisades, vilket minskade återvinningsvärdet för goodwill för denna kassagenererande enhet till 83 miljoner euro. Efter nedskrivning motsvarar det redovisade värdet för Power Transmission dess återvinningsvärde. Nedskrivningen är hänförlig till större risker än förväntat med avseende på projektverksamheten, främst i Afrika, inklusive utmaningar i projektgenomförandet samt begränsad tillgång till inhemsk finansiering, samt andra utmaningar i de lokala ekonomierna som påverkades av nedgången av olje- och metallpriser. Som en följd sänktes förväntningarna på försäljningsvolymer och motsvarande kassaflöden betydligt.

Värdet på de kassagenererande enheterna Power Transmission samt Rail & Road är känsligt för rimliga negativa förändringar i uppskattade framtida kassaflöden. En rimlig förändring i parametrar som omsättningsnivå, lönsamhetsnivå eller diskonteringsränta skulle inte generera ett nedskrivningsbehov för någon annan kassagenererande enhet. Känslighet för förändringar i huvudsakliga antaganden om kassaflöden och diskonteringsräntor för de kassagenererande enheterna Power Transmission samt Rail & Road visas i tabellen nedan.

Antaganden om nedskrivningar

	Lönsamhet	Försäljningsvolymer	Diskonteringsräntan
Miljoner euro	Kostnader, ökning 2%	Omsättning, minskning 10%	WACC, ökning 1%
Power Transmission KGE	13,9	8,0	18,5
Rail & Road KGE	1,3	0,0	8,8

Återvinningsvärdet för Rail & Road överskrider det redovisade värdet med 6 miljoner euro. Inom Rail & Road skulle en minskning om 10 procent av omsättningen, en ökning om 1,7 procent av kostnaderna eller en ökning om 0,56 procentenheter av WACC förändra återvinningsvärdet till att motsvara det redovisade värdet.

16. MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

			Maskiner och
Miljoner euro	Mark	Byggnader	inventarier	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2016	0,8	5,9	87,7	94,5
Rörelseförvärv	-	-	0,6	0,6
Anskaffningar	-	0,1	11,6	11,7
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-2,0	-2,0
Omräkningsdifferenser	-	-0,1	-0,9	-1,1
Anskaffningsvärde den 31 dec 2016	0,8	5,9	97,0	103,7
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2016	0,1	1,2	55,2	56,5
Ackumulerade avskrivningar av avyttringar	-	-	-1,6	-1,6
Omräkningsdifferenser	-	-	-1,6	-1,6
Periodens avskrivningar	-	0,2	12,5	12,7
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2016	0,1	1,4	64,5	65,9
Bokfört värde den 1 jan 2016	0,7	4,7	32,5	38,0
Bokfört värde den 31 dec 2016	0,7	4,6	32,5	37,8

			Maskiner och
Miljoner euro	Mark	Byggnader	inventarier	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2015	0,8	5,8	73,3	80,0
Rörelseförvärv	-	-	5,7	5,7
Anskaffningar	-	0,1	10,0	10,1
Avyttringar och utrangeringar	-	-	-1,8	-1,8
Omräkningsdifferenser	-	-	0,1	0,1
Omklassificeringar	-	-	0,4	0,4
Anskaffningsvärde den 31 dec 2015	0,8	5,9	87,7	94,5
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2015	0,1	1,0	45,8	46,9
Ackumulerade avskrivningar av avyttringar	-	-	-1,1	-1,1
Omräkningsdifferenser	-	-	-0,5	-0,5
Periodens avskrivningar	-	0,2	11,0	11,2
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2015	0,1	1,2	55,2	56,5
Bokfört värde den 1 jan 2015	0,7	4,8	27,6	33,1
Bokfört värde den 31 dec 2015	0,7	4,7	32,5	38,0

Materiella anläggninstillgångar innefattar följande belopp där koncernen är leasingtagare enligt avtal om finansiell leasing:

Miljoner euro	2016	2015
Anskaffningsvärde	17,5	23,4
Ackumulerade avskrivningar	-13,2	-17,9
Bokfört värde den 31 dec	4,4	5,6

17. FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Bokfört värde på finansiella instrument per kategori Vid värderingen av finansiella tillgångar och skulder använder koncernen i möjligaste mån observerbara marknadsdata. Verkliga värden kategoriseras på olika nivåer i verkligt värdehierarkin grundat på de indata som används vid värderingsteknikerna enligt följande:

• Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar.
• Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, endera direkt (t.ex priser) eller indirekt (t.ex härledda ur priser).
• Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbar information.

Leverantörsskulder- och fordringar samt övriga skulder och fordringar är kortfristiga och inte räntebärande, och därmed motsvarar verkligt värde det bokförda värdet.

Verkligt värde för skulder grundar sig på diskonterade kassaflöden. Diskonteringsräntan grundar sig på marknadsräntor och den nominella riskpremien på koncernens banklån. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde är inte betydande eftersom koncernens banklån grundar sig på kortfristiga marknadsräntor.

Verkligt värde för innehav som innehas för försäljning är inte tillgängliga, då dessa är innehav i icke-noterade aktier på en icke-likvid marknad.

Verkligt värde för valutaterminer och valutaswappar grundar sig på noterade spotkurser per balansdagen och de avtalsmässiga räntepunkterna i valutaterminskontrakten. Verkligt värde för ränteswapparna beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.

31 dec 2016		Verkligt värde i resultat	Derivat för säkrings	Låne- och kundford	Tillgångar som kan	Finansiella skulder till upplupet anskaff	Bokfört	Verkligt	Verkligt värde per
Miljoner euro	Not	räkningen	ändamål	ringar	säljas	ningsvärde	värde	värde	hierarki
Långfristiga finansiella tillgångar		-	-	35,2	0,3	-	35,5	35,5
Övriga fordringar och finansiella tillgångar	18, 19	-	-	35,2	0,3	-	35,5	35,5
Kortfristiga finansiella
tillgångar		3,9	0,1	278,3	-	-	282,3	282,3
Kundfordringar	19	-	-	187,8	-	-	187,8	187,8
Derivatinstrument	19, 27	0,5	0,1	-	-	-	0,6	0,6	2
Inbäddade derivatinstrument	19	3,4	-	-	-	-	3,4	3,4	2
Övriga fordringar	19	-	-	5,4	-	-	5,4	5,4
Likvida medel		-	-	85,2	-	-	85,2	85,2
Totala finansiella tillgångar		3,9	0,1	313,5	0,3	-	317,9	317,9
Långfristiga finansiella skulder	23	-	-	-	-	38,5	38,5	38,5
Upplåning		-	-	-	-	3,5	3,5	3,5	2
Skulder till aktieägare*		-	-	-	-	35,0	35,0	35,0
Kortfristiga finansiella skulder		0,5	-	3,3	-	437,1	440,9	443,1
Upplåning	23	-	-	-	-	276,7	276,7	279,0	2
Övriga skulder och finansiella skulder	23	-	-	3,3	-	-	3,3	3,3
Leverantörsskulder och finansiella skulder	26	-	-	-	-	160,4	160,4	160,4
Derivatinstrument	26, 28	0,2	-	-	-	-	0,3	0,3	2
Inbäddade derivatinstrument	26	0,3	-	-	-	-	0,3	0,3	2
Totala finansiella skulder		0,5	-	3,3	-	475,6	479,4	481,7
Bokfört värde, netto		3,4	0,1	310,2	0,3	-475,6

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

31 dec 2015 Miljoner euro	Not	Verkligt värde i resulta träkningen	Derivat för säkrings ändamål	Låne- och kundford ringar	Tillgångar som kan säljas	Finansiella skulder till upplupet anskaff ningsvärde	Bokfört värde	Verkligt värde	Verkligt värde per hierarki
Långfristiga finansiella tillgångar		-	-	35,1	0,2	-	35,4	35,4
Övriga fordringar och finansiella tillgångar	18, 19	-	-	35,1	0,2	-	35,4	35,4
Kortfristiga finansiella
tillgångar		7,8	-	264,9	-	-	272,8	272,8
Kundfordringar	19	-	-	170,7	-	-	170,7	170,7
Derivatinstrument	19, 27	0,7	-	-	-	-	0,7	0,7	2
Inbäddade derivatinstrument Övriga fordringar	19 19	7,2 -	- -	- 6,4	- -	- -	7,2 6,4	7,2 6,4	2
Likvida medel		-	-	87,9	-	-	87,9	87,9
Totala finansiella tillgångar		7,8	-	300,1	0,2	-	308,1	308,1
Långfristiga finansiella skulder	23	-	-	3,0	-	248,7	251,7	252,9
Upplåning		-	-	-	-	213,7	213,7	214,9	2
Skulder till aktieägare*		-	-	-	-	35,0	35,0	35,0
Övriga skulder och finansiella skulder		-	-	3,0		-	3,0	3,0
Kortfristiga finansiella skulder		1,3	1,1	-	-	165,9	168,4	168,7
Upplåning	23	-	-	-	-	14,9	14,9	15,2	2
Leverantörsskulder och finansiella skulder	26	-	-	-	-	151,0	151,0	151,0
Derivatinstrument	26, 28	0,4	1,1	-	-	-	1,5	1,5	2
Inbäddade derivatinstrument	26	1,0	-	-	-	-	1,0	1,0	2
Totala finansiella skulder		1,3	1,1	3,0	-	414,6	420,1	421,6
Bokfört värde, netto		6,5	-1,1	297,1	0,2	-414,6

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

18. FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Finansiella tillgångar som kan
säljas	0,3	0,2

Tillgångar som kan säljas består av investeringar i icke-noterade aktier. Värdet på investeringarna har inte förändrats under den finansiella perioden. Tillgångar som kan säljas är värderade till anskaffningsvärdet eftersom deras marknad är illikvid.

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Förutbetalda kostnader	1,7	2,8
Upplupna intäkter	165,1	133,0
Övriga periodiseringar	18,9	16,2
Summa	185,7	152,1

19. KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

Långfristiga

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Övriga finansiella tillgångar	35,0	35,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	-	-
Övriga fordringar	0,2	0,1
Totalt långfristiga kundfordringar och andra fordringar	35,2	35,1

20. VARULAGER

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Råmaterial och förbrukningsartiklar	6,7	10,5
Produkter i arbete	0,8	3,9
Förskottsbetalningar	0,1	-
Summa	7,5	14,5

Kortfristiga

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Kundfordringar, brutto	188,8	171,9
Avsättning för osäkra
kundfordringar	-1,0	-1,2
Kundfordringar, netto	187,8	170,7
Derivatinstrument	4,0	7,8
Övriga fordringar	5,3	6,4
Totalt kortfristiga kundfordringar	197,2	184,9
Inkomstskattsfordringar	0,7	0,5
Övriga skattefordringar	9,7	3,7
Förutbetalda kostnader och
upplupna intäkter	185,7	152,1
Totalt kortfristiga fordringar	393,3	341,1

Det verkliga värdet på kund- och övriga fordringar är samma som deras bokförda värde på grund av deras korta löptid. Koncernen har redovisat en minskning om 0,2 miljoner euro i avsättningen för osäkra kundfordringar (minskning om 1,5 miljoner euro).

Under år 2016 har koncernen sålt kundfordringar utan regress uppgående till 248,2 miljoner euro (81,0) till olika finansinstitut som en del av leverantörsfinansierade lösningar och avlägsnat beloppen från balansräkningen när betalningen har erhållits. Av kostnaderna redovisas 0,7 miljoner euro (0,2) före EBITA och 0,1 miljoner euro (0,0) i finansiella poster.

21. EGET KAPITAL

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

I april emitterade Eltel 537 000 C-aktier för att användas i Eltels långsiktiga incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015). Aktierna berättigar inte till utdelning och har 1/10 rösträtt. Eltel avser inte att utöva någon rösträtt så länge aktierna innehas av Eltel. I det fall bolaget inträder i likvidation ger aktier av serie C samma rätt till bolagets tillgångar som stamaktier dock inte till ett belopp som överskrider aktiens kvotvärde.

Vid utgången av räkenskapsåret 2016 var det totala antalet aktier i Eltel AB 62 624 238 stamaktier (oförändrat) och 537 000 C-aktier och aktiekapitalet uppgick till 126,3 miljoner euro. Varje stamaktie berättigar till en röst

Ändringar i aktiekapitalet

Datum för registrering hos Bolagsverket	Transaktioner	Förändring i antal aktier	Totalt antal stamaktier	Totalt antal C-aktier	Totalt antal aktier	Förändring i aktieka pital (euro)	Summa aktiekapital (euro)	Kvotvärde (euro)
1 jan 2015			863 635 790				86 363 579	0,1
15 jan 2015 1)	Omstämpling av aktier	0	863 635 790			0	86 363 579	0,1
22 jan 2015	Omvänd split 20:1	-820 454 001	43 181 789			0	86 363 579	2,0
6 feb 2015 2)	Omstämpling av aktier	0	43 181 789			0	86 363 579	2,0
6 feb 2015	Nyemission i Erbjudandet	9 248 236	52 430 025			18 496 472	104 860 051	2,0
6 feb 2015	Indragning av aktier	-1 985 457	50 444 568			-3 970 914	100 889 137	2,0
6 feb 2015	Kvittningsemission av PIK notes	1 585 957	52 030 525			3 171 914	104 061 051	2,0
6 feb 2015	Nyemission i Erbjudandet	10 237 058	62 267 583			20 474 116	124 525 167	2,0
12 feb 2015	Nyemission	356 655	62 624 238			713 310	125 248 477	2,0
31 dec 2015			62 624 238	0	62 624 238		125 248 477
5 apr 2016	Emission av nya C-aktier	537 000	62 624 238	537 000	63 161 238	1 074 000	126 322 477	2,0
31 dec 2016			62 624 238	537 000	63 161 238		126 322 477

1) 20 aktier av serie B stämplades om till 20 aktier av serie A

2) Samtliga aktier stämplades om till aktier av ett och samma slag

Den 6 februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm.

ÄNDRINGAR I AKTIEKAPITALET

Förändringar av andra poster inom eget kapital redovisas endast i uppställningen som utvisar förändringar av eget kapital.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL UTDELNING

Totalt fritt eget kapital för moderbolaget per den 31 december 2016 uppgick till 363 347 207,43 euro, varav årets resultat efter skatt uppgick till 492 477,55 euro. På årsstämman föreslår styrelsen för aktieägarna att ingen utdelning ska utgå för 2016 och att det fria egna kapitalet om 363 347 207,43 euro balanseras och överförs i ny räkning.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med emission av preferensaktier. Se not 34. Händelser efter balansdagen för mer information.

22. RESULTAT PER AKTIE

	2016	2015
Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare	-83,5	41,7
Viktat genomsnittligt antal stamaktier, före utspädning Viktat genomsnittligt antal	62 624 238	60 700 764
stamaktier, efter utspädning	62 651 196	60 702 870
Resultat per aktie före utspädning	-1,33	0,69
Resultat per aktie efter utspädning	-1,33	0,69

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att dividera nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare med det viktade antalet utestående stamaktier under året. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier hänförliga till den aktiebaserade incitamentsplanen i koncernen.

23. UPPLÅNING

Räntebärande skulder omfattar kapitalsumman samt periodiserad ränta.

Bokfört värde på långfristiga skulder

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplåning	-	209,5
Övrig upplåning	-	3,0
Skulder enligt finansiella
leasingavtal	3,5	4,2
Summa långfristiga skulder	3,5	216,7
Skulder till aktieägare*	35,0	35,0
Totalt långfristiga finansiella
skulder	38,5	251,7

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

Bokfört värde på kortfristiga skulder

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplåning	275,2	13,2
Övrig upplåning	3,3	-
Skulder enligt finansiella leasingavtal	1,6	1,7
Summa kortfristiga skulder	280,0	14,9
Summa finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde	318,5	266,6

Lånen under Eltels bankavtal redovisas som kortfristiga till följd av den rapporterade brottet mot kovenanterna beräknat per utgången av 2016.

I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för utgången av 2016. Se not 3.4 Kapitalhantering för mer information om villkoren i kovenanterna samt not 3.2 Likviditetstrisker för mer information om avtalsmässiga kassaflöden för banklån.

Det bokförda värdet på koncernens skulder är noterat i följande valutor:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
EUR	193,2	157,3
SEK	72,5	75,3
PLN	30,3	33,2
DKK	0,5	0,5
NOK	22,1	0,3
Summa	318,5	266,6

Skulder enligt finansiella leasingavtal – minimileaseavgifter

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Inom 1 år	1,6	1,7
1–5 år	3,1	3,9
Senare än 5 år	0,5	0,2
	5,1	5,9
Framtida finansiella kostnader	-0,4	-0,1
Nuvärde av minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal	4,7	5,8

Nuvärde av minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Inom 1 år	1,5	1,7
1–5 år	2,8	3,9
Senare än 5 år	0,4	0,2
Summa	4,7	5,8

24. ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Majoriteten av koncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Några länder har också förmånsbestämda pensioner, den mest omfattande i Sverige, men detta upphörde vid 2007 års utgång. Intjänade belopp efter 2007 täcks av premier som betalas till Alecta. I Finland förvaltas pensionsplanen av TyEL (Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen) där avsättningarna kopplar direkt till den anställdes inkomst. TyEL redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan. Det finns också mindre, frivilliga pensionsplaner i Finland som redovisas som förmånsbestämda pensionsplaner

Pensionsskulder i balansräkningen

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Skulder för förmånsbestämda pensionsplaner	7,5	13,1
Övriga pensionsskulder	0,7	0,7
Total pensionsskuld	8,1	13,9
Tillgångar för förmånsbestämda pensionsplaner	-	-
Netto pensionsskuld	8,1	13,9

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Skulder för förmånsbestämda pensionsplaner	7,5	13,1
Total förmånsbestämd pensionsskuld	7,5	13,1

Skulder för förmånsbestämda pensionsplaner i balansräkningen

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	90,7	95,8
Verkligt värde på förvaltningstill gångar	-83,2	-82,6
Nettoskuld	7,5	13,1

Förändringar i det verkliga värdet beträffande förvaltningstillgångar

Miljoner euro	2016	2015
Tillgångarnas verkliga värde den 1 jan	82,6	83,4
Förväntad avkastning från förvaltningstillgångar	2,4	1,9
Omvärdering av förvaltningstill gångar	2,0	-3,8
Betalningar från arbetsgivare	0,3	0,3
Utbetalda ersättningar	-0,6	-0,5
Resultat från neddragningar och
regleringar	-1,1	-0,1
Omräkningsdifferenser	-2,4	1,4
Tillgångarnas verkliga
värde den 31 dec	83,2	82,6

Förändringar gällande förmånsbestämda planer

Miljoner euro	2016	2015
Totala förpliktelser den 1 jan	95,8	100,5
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-0,6	-0,6
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	-0,6	-
Räntekostnader	2,7	2,3
Omvärdering av pensionsförplik telse	1,1	-4,3
Utbetalda ersättningar	-3,9	-3,7
Resultat från neddragningar och regleringar	-1,1	-0,1
Omräkningsdifferenser	-2,8	1,7
Totala förpliktelser den 31 dec	90,7	95,8

Belopp som redovisas i resultaträkningen och övrigt totalresultat

Miljoner euro	2016	2015
Kostnader för tjänstgöring under innevarande år	-0,6	-0,6
Kostnader för tjänstgöring under tidigare år	-0,6	-
Räntekostnader	0,4	0,4
Resultat från neddragningar och regleringar	-	-0,2
Summa redovisat i resultaträk ningen	-0,8	-0,4
Omvärderingseffekt redovisad i övrigt totalresultat	-0,9	-0,5
Pensionskostnader för perioden	-1,7	-0,9

Väsentliga aktuariella antaganden

Diskonteringsränta, %	2016	2015
Sverige	2,80 %	3,30 %
Norge	-	2,30 %
Finland	1,30 %	1,80 %

Förväntade framtida
löneökningar, %	2016	2015
Sverige	planen stängd	planen stängd
Norge	planen stängd	planen stängd
Finland	2,60 %	1,70 %
Inflationstakt, %	2016	2015
Sverige	1,70 %	2,00 %

Av koncernens totala pensionsåtagande och nettoåtagande avser pensionsplanen i Sverige 71 procent respektive 103 procent. Pensionsplanen är känslig för förändringar i diskonteringsränta och inflation. En ökning om 0,5 procent av diskonteringsräntan skulle minska pensionsåtagandet i Sverige med 5,7 miljoner euro. Samma ökning avseende inflationen skulle ha motsatt effekt och öka pensionsåtagandet med 6,2 miljoner euro. Om diskonteringsräntan skulle minska med 0,5 procent skulle pensionsåtagandet öka med 6,4 miljoner euro medan en lika stor minskning av diskonteringsräntan skulle minska pensionsåtagandet med 5,6 miljoner euro.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, motsvarar detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2016 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Bolaget står för en oväsentlig del av planen.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2016 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 142 procent (153).

Fördelningen av förvaltningstillgångar i Sverige är som följer:

%	2016	2015
Skuldinstrument	57 %	60 %
Egetkapitalinstrument	33 %	34 %
Fastigheter	-	1 %
Likvida medel	10 %	5 %
Summa	100 %	100 %

25. AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro	Omstrukture rings avsättningar	Garanti avsättningar	Övriga avsättningar	Totalt
1 jan 2016	0,7	4,5	1,7	6,9
Valutakursdifferenser	-	0,0	0,0	-0,1
Rörelseförvärv	-	-	0,0	0,0
Tillkommande avsättningar	-	1,6	24,0	25,6
Utnyttjade övriga avsättningar under året	-0,2	-2,2	-2,5	-4,9
Återförda outnyttjade belopp	-0,2	-0,8	-	-1,0
31 dec 2016	0,3	3,1	23,1	26,5

Analys av totala avsättnignar

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Långfristiga	1,7	3,0
Kortfristiga	24,9	3,8
Summa	26,5	6,9

Omstruktureringsavsättningar omfattar kostnader för uppsägning av personal som ett direkt resultat av den formella plan som ledningen har godtagit och åtagit sig att genomföra och som inte har några kommande ekonomiska fördelar för koncernen.

Garantiavsättningar kommer att utnyttjas inom två till tre år från balansdagen såvida de inte är klassificerade som kortfristiga i balansräkningen, när de kommer att utnyttjas under nästföljande räkenskapsår. Enligt tidigare erfarenheter kommer dessa garantier inte att ge upphov till några ytterligare väsentliga förluster.

Övriga avsättningar avser främst avsättningar för kostnader redovisade som en konsekvens av utredningen av utvalda projekt med hög riskprofil inom krafttransmission samt risker hänförliga till två projekt inom järnvägsverksamheten.

26. LEVERANTÖRSSKULDER OCH ANDRA SKULDER

Kortfristiga

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Leverantörsskulder	149,5	132,9
Övriga skulder	10,9	18,1
Derivatinstrument	0,5	2,4
Indirekta skatteskulder	24,5	20,5
Inkomstskatteskulder	1,1	2,4
Upplupna kostnader och arvoden	106,1	105,6
Totala kortfristiga leverantörsskulder och andra skulder	292,6	281,9

Upplupna kostnader består av följande poster:

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplupna löner	59,3	56,8
Upplupna indirekta personalkostnader	23,0	22,3
Övriga periodiseringar	23,9	26,5
Summa	106,1	105,6

27. RÖRELSEKAPITAL, NETTO OCH SYSSELSATT KAPITAL

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Varulager	7,5	14,5
Kundfordringar och andra fordringar	393,3	341,1
Övriga avsättningar	-26,5	-6,9
Förskott från kunder	-65,6	-62,7
Leverantörsskulder och andra skulder	-292,6	-281,9
Övrigt*	-1,4	3,5
Rörelsekapital, netto	14,7	7,6
Immateriella tillgångar exklusive förvärvsrelaterade övervärden	4,9	3,7
Materiella anläggningstillgångar	37,8	38,0
Sysselsatt kapital	57,5	49,4
Sysselsatt kapital i genomsnitt	53,4	34,4

* Inkluderar justeringar av fordringar och skulder ovan för poster ickeklassifierade som nettorörelsekapital, främst gällande värdering av derivativ, villkorlig köpeskilling för förvärv och inkomstskatteskuld, samt poster i nettorörelsekapital i övriga poster i balansräkningen.

28. DERIVATINSTRUMENT

	31 dec 2016				31 dec 2015
Miljoner euro	Nominellt värde	Verkligt värde Positivt	Verkligt värde Negativt	Nominellt värde	Verkligt värde Positivt	Verkligt värde Negativt
Räntederivat, säkringsredovisning	22,2	0,1	-	157,8	-	-1,1
Valutaderivat, säkringsredovisning	3,7	-	-	6,3	-	-0,1
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	87,2	0,5	-0,2	75,7	0,7	-0,3
Inbäddade derivat	37,7	3,4	-0,3	58,5	7,2	-1,0
Totalt	150,9	4,0	-0,5	298,3	7,8	-2,4

För instrumenten under säkringsredovisning redovisades -0,7 miljoner euro (-0,2) i säkringsreserven under perioden. Under perioden överfördes 0,1 miljoner euro (2,7) från säkringsreserven till resultaträkningen. Under 2016 avslutades räntederivat i SEK och EUR i förtid, eftersom de inte längre kunde klassificeras som säkringar enligt IFRS till följd av en negativ ränta.

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under år 2017. Vinster och förluster redovisade i säkringsreserven i eget kapital på valutaterminskontrakt väntas påverka resultatet vid varierande tidpunkter under åren 2017–2018. De säkrade räntebetalningarna hänförliga till koncernens upplåning sker vid olika datum under åren 2017–2020.

Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner, annat än inbäddade derivat, i enlighet med International Swaps and Derivatives Associations (ISDA) ramavtal gällande kvittning. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. I tabellen visas bokförda belopp för de finansiella instrument som är föremål för ovanstående avtal:

		31 dec 2016
Miljoner euro	Bokfört värde	Relaterade instrument som inte kvittas	Nettovärde	Bokfört värde	Relaterade instrument som inte kvittas	Nettovärde
Finansiella tillgångar
Ränteswappar, säkringsredovisning	0,1	-	0,1	-	-	-
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	0,5	0,2	0,3	0,7	0,4	0,4
Finansiella skulder
Ränteswappar, säkringsredovisning	-	-	-	-1,1	-	-1,1
Valutaderivat, säkringsredovisning	-	-	-	-0,1	-	-0,1
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	-0,2	-0,2	-	-0,4	-0,4	-

29. ÅTAGANDEN OCH EVENTUALFÖRPLIKTELSER

Framtida minimileaseavgifter som hänför sig till icke uppsägninsbara operationella leasingavtal

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Inom 1 år	13,4	14,9
1–5 år	29,4	22,7
Senare än 5 år	0,2	0,2
Summa	42,9	37,8

Tillgångar som finansieras genom operationell leasing består av fordonsparken som används i verksamheten. Leasingperioderna är 3–5 år. Efter leasingperioden ersätts fordonen med nya fordon, och i vissa fall kan leasingperioden förlängas. Hyresbetalningarna baserar sig på underhållskostnaderna för tillgångarna, beräknat restvärde samt överenskommen räntenivå.

Åtaganden och ställda säkerheter

Miljoner euro	31 dec 2016	31 dec 2015
Skulder utanför balansräk ningen, utan säkerhet
Kommersiella garantier	167,1	161,4
Kommersiella garantier för egen räkning	187,1	209,0
Kommersiella garantier för joint ventures	4,4	5,0
Garantier	358,6	375,4

Ställda säkerheter är allmänna säkerheter, och deras värde täcker in det fullständiga beloppet för säkrade skulder. Dessa säkerheter omfattar säkerheter i form av aktier samt inteckningar för fasta och rörliga tillgångar i bolaget.

Garantier utanför balansräkningen består av resultatbaserade och övriga avtalsmässiga garantier som har utfärdats av bankerna till koncernföretagen i samband med de faciliteter för vilka koncernföretagen har lämnat en motgaranti eller annan säkerhet.

Garantierna består av resultatbaserade eller andra avtalsmässiga garantier som har utfärdats av Eltel Group Corporation Oy eller Eltel AB till dotterföretagen för resultaten för de avtalsmässiga förpliktelserna.

Koncernen är part i ett tio år långt arrangemang som innefattar ett avtal med leasingavtal. Innehållet i arrangemanget är finansieringen av fastigheter i Polen. Koncernen har ett lån uppgående till 2,2 miljoner euro med fastigheten som säkerhet. När avtalstiden löper ut har koncernen en förpliktelse att köpa tillbaka och uthyraren har en förpliktelse att sälja tillbaka fastigheten till koncernen.

RÄTTSLIGA KRAV OCH UTREDNINGAR

I Polen har bolaget Isacom Sp. z o.o. väckt åtal mot Eltel Networks Telecom Sp. z o.o. på basis av påstådda illojala konkurrensmetoder i juli 2006. En straffrättslig och en civil process inleddes parallellt. I båda fallen har koncernens lokala juridiska rådgivare yrkat på att åtalet läggs ned på grund av bristande bevisunderlag. Den straffrättsliga processen har lagts ned till förmån för Eltel. Det civila målet är ännu inte oavgjort. Kravet uppgår till cirka miljoner 4 euro. Den slutliga processen i första instans ska äga rum i mars 2017. Domen i första instans väntas tillkännages i april 2017. Ledningen är av uppfattningen att målet inte kommer att leda till några finansiella eller rättsliga skador för koncernen, och inga avsättningar har gjorts.

I Danmark har Köpenhamns kommun lämnat in klagomål till Eltel Networks A/S om 2 300 defekta gatlyktor som levererades 2012 med en garantiperiod. Kommunen har begärt en ersättning om 16 miljoner danska kronor. Förhandlingar om förlikning pågår mellan leverantör av gatlyktor, Eltel och Köpenhamns kommun. Domstolsförfarandet har skjutits upp tills en förlikning slutgiltigt har lagts fram inför Köpenhamns kommun. Det förväntas ske under första halvåret 2017. Eltels åsikt, som bygger på externa uttalanden, är att defekterna hos gatlyktorna är hänförliga till armaturerna och är leverantörens ansvar.

I Tanzania väckte projektledningen för Gati Masero Buiter t/a Botech Project Management ("Botech") åtal mot Eltel Tanzania Ltd uppgående till 4,7 miljoner euro, och ett motsvarande åtal där Eltel Group Oy och Eltel Networks TE AB lades till som svarande i Tanzanias domstol High Court. Grunden till åtalet är ett underleverantörsavtal som ingicks mellan Eltel Tanzania och Botech 2013, enligt vilket Botech skulle lägga ut kablar på 132kV, 33kV och fiberkablar i marken för projektet i Dar es Salaam. Botech fullföljde inte sina åtaganden enligt underleverantörsavtalet och därför sade Eltel Tanzania upp underleverantörsavtalet. Botech hävdar att uppsägningen var ogrundad och yrkar på skadestånd.

Eltels juridiska rådgivares åsikt är att yrkandet är ogrundat. Dessutom har Eltel yrkat att hela det åtal som har väckts i Tanzania läggs ned, eftersom tvister om underleverantörsavtalet ska regleras i London enligt Internationella Brottmålsdomstolens regler. Slutligen har inte Eltelkoncernen Oy och Eltel Networks TE AB undertecknat underleverantörsavtalet och är inte heller aktiva parter till avtalet. Invändningarna mot talan mot Eltel Group Oy och Eltel Networks TE AB väntas höras av domstolen i april 2017 och Eltel förväntar sig att målet läggs ned i sin helhet.

Den 31 oktober 2014 gjorde Finlands Konkurrens- och konsumentverk (KKV) en anmälan till den finska marknadsdomstolen om bestämmande om en påföljdsavgift om 35 miljoner euro för Eltel. KKVs påstående om överträdelse av konkurrensreglerna gällde Eltels verksamhet för byggande och planering av kraftledningar i Finland under perioden 2004–2011. Eltel anser sig inte skyldigt till överträdelse av konkurrensreglerna och bestred KKVs anmälan och föreläggande om åföljdsavgift till den finska marknadsdomstolen samt krävde att målet avvisas. Huvudförhandling i målet hölls i den finska marknadsdomstolen i september 2015. Den 30 mars 2016 avvisade den finska marknadsdomstolen målet såsom preskriberat. Den 29 april 2016 inlämnade KKV en överklagan till Högsta förvaltningsdomstolen mot det beslut som togs av den finska marknadsdomstolen och målet är för närvarande anhängigt i Högsta förvaltningsdomstolen. Tidsplanen för Högsta förvaltningsdomstolens beslut i ärendet är inte känd.

I anslutning till Eltels börsnotering på Nasdaq Stockholm i februari 2015 ingick de säljande aktieägarna ett avtal där de åtog sig att bidra med ett belopp om sammanlagt högst 35 miljoner euro till ett escrow-konto som innehas av Eltel för att täcka eventuella böter (exklusive kostnader och eventuella skadestånd hänförliga till krav från utomstående) som ska betalas av bolaget med anledning av KKV-fallet. I händelse av en slutgiltig dom där Eltel åläggs betala böter, kommer motsvarande belopp konverteras från escrowkontot till eget kapital i Eltel. För mer information rörande detta fall och garantibeloppet (escrow-kontot), se Eltels årsredovisning 2015 och Eltels prospekt rörande börsnoteringen.

Eltel har mottagit kravbrev gällande skadestånd från vissa kunder baserat på KKV:s anklagelser. Inga skadeståndskrav har framställts i någon civilrättslig domstol. Eltel står fast vid att bolaget inte har gjort sig skyldigt till överträdelse av konkurrensreglerna samt att alla vidhängande skadeståndskrav är ogrundade och inkompletta med avseende på fakta. Eltel kommer att överklaga och försvara sig mot alla eventuella skadeståndskrav. Såsom det anges i prospektet förväntar sig Eltel att blir föremål för skadeståndstal grundad på den påstådda kartellbildningen och förväntar sig att ett sådant skadestånd blir betydande. Det slutgiltiga utfallet av sådana skadeståndskrav är i hög grad avhängigt av domen i Högsta förvaltningsdomstolen, som kommer att fälla avgörandet i KKV-fallet.

30. TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

Inga transaktioner har ägt rum mellan Eltel och närstående som på ett väsentligt sätt påverkar bolagets ställning och intäkter.

TRANSAKTIONER MED AKTIEÄGARE

I anslutning till slutförandet av börsnoteringen av bolagets aktier i februari 2015, har de säljande aktieägarna 3i, BNP Paribas och aktieägare i ledningen, beviljat ett lån på 35 miljoner euro på räntefri basis för att täcka eventuella bötesbelopp som Eltel kan tvingas erlägga i samband med KKV-fallet. Om det blir aktuellt att betala bötesbelopp har parterna överenskommit att omvandla motsvarande belopp till ett ovillkorat kapitaltillskott till eget kapital.

TRANSAKTIONER MED LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Löner, ersättningar och övriga förmåner beskrivs i not 11. Personalkostnader och 31. Ersättning till ledande befattningshavare.

31. ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Ersättning till ledande befattningshavare

2016		Fast	Årlig	Långsiktig	Pensions	Övriga
Tusen euro	Arvode	lön	rörlig lön	rörlig lön	förmåner	förmåner	Totalt
Ulf Lundahl	47	-	-	-	-	-	47
Gérard Mohr1)	75	-	-	-	-	-	75
Matti Kyytsönen	34	-	-	-	-	-	34
Fredrik Karlsson2)	20	-	-	-	-	-	20
Susanne Lithander	41	-	-	-	-	-	41
Karl Åberg	41	-	-	-	-	-	41
Rada Rodriguez	33	-	-	-	-	-	33
Gunilla Fransson	24	-	-	-	-	-	24
Håkan Kirstein3)	10	207	139	17	47	1	422
Axel Hjärne4)	-	583	-	-62	147	17	684
Övriga personer i högsta ledningen (12 personer)5)	-	2 107	383	31	476	118	3 114

Rörlig lön och övriga ersättningar härrör till vad som redovisades som kostnader. Den långsiktiga rörliga lönen avser avsättningar gjorda för LTIP 2015-programmet och LTIP 2016-programmet.

1) Till och med november 2016

2) Till och med maj 2016

3) Styrelseledamot maj 2016 fram till 19 september 2016 och VD och koncernchef från och med 19 september 2016

4) VD och koncernchef fram till den 18 september 2016

5) Omfattar även kostnader för tillfällig CFO som fakturerats koncernen

Ersättning till ledande befattningshavare

2015

Tusen euro	Arvode	Fast lön	Rörlig lön MIP	Årlig rörlig lön	Långsiktig rörlig lön	Pensions förmåner	Övriga förmåner	Totalt
Gérard Mohr	90	-	150	-	-	-	-	240
Matti Kyytsönen	33	-	-	-	-	-	-	33
Fredrik Karlsson	49	-	-	-	-	-	-	49
Susanne Lithander	41	-	-	-	-	-	-	41
Ulf Lundahl	40	-	-	-	-	-	-	40
Karl Åberg	25	-	-	-	-	-	-	25
Rada Rodriguez	20	-	-	-	-	-	-	20
Jean Bergeret1)	16	-	-	-	-	-	-	16
Thomas Hofmeister1)	1	-	-	-	-	-	-	1
VD och koncernchef Axel Hjärne	-	403	474	161	51	101	8	1 197
Övriga personer i högsta ledningen (10 personer)	-	2 284	991	786	120	476	77	4 735

Rörlig lön och övriga ersättningar härrör till vad som redovisades som kostnader. Den långsiktiga rörliga lönen avser avsättningar gjorda för LTIP 2015-programmet.

1) Fram till maj 2015

Noter till koncernredovisningen

Ledande befattningshavare	31 dec 2016	31 dec 2015
Styrelsen
Män	5	7
Kvinnor	3	2
Övriga ledande befattningshavare
Män	11	10
Kvinnor	1	1
Totalt	20	20

Löner och övriga ersättningar exklusive pensioner och övriga förmåner till styrelsen och högsta ledningen uppgick till 3,7 miljoner euro (5,7), varav andelen fast lön var 3,2 miljoner euro (3,0) inklusive ersättningar till styrelsen om 0,3 miljoner euro (0,3), och varav rörliga löner inklusive incitamentsprogrammet i samband med börsnoteringen och avsättningar för LTIP 2015 och LTIP 2016 uppgick till 0,5 miljoner euro (2,7). Rörliga löner för föregående år omfattade även ett incitamentsprogram hänförligt till börsnoteringen. Avgiftsbestämda pensionsplaner för högsta ledningen uppgick till 0,7 miljoner euro (0,6). Beloppet för övriga indirekta personalkostnader för högsta ledningen uppgick till 1,0 miljoner euro (1,2).

Den rörliga lönekomponenten baseras på förutbestämda och mätbara mål. Kriterierna rekommenderas av ersättningsutskottet och fastställs slutgiltigt av styrelsen. Utöver fast och rörlig lön utgår företagsbil till Eltels högsta ledning.

Pensionsvillkoren för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare är marknadsmässiga i relation till generellt gångbara villkor för jämförbara befattningshavare. Eftersom teamet är internationellt och har medlemmar från Sverige, Finland och Danmark, finns det vissa nationella skillnader i pensionsvillkoren för Eltels högsta ledning.

Ledande befattningshavare i Finland omfattas av det finska pensionssystemet TyEL (Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen) där avsättningarna kopplas direkt till den anställdes inkomst, i enlighet med vad lagen föreskriver. Ledande befattningshavare i Sverige och Danmark omfattas av pensionssystem grundade på lagstadgade pensionsarrangemang och marknadspraxis i respektive land.

I händelse av avsked från bolaget har verkställande direktören en uppsägningsperiod på 12 månader. I händelse av egen uppsägning har verkställande direktören en uppsägningsperiod på sex månader. Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare är uppsägningstiden normalt 12 månader vid avsked från bolaget och 6 månader om befattningshavaren säger upp sig. Om Eltel säger upp den verkställande direktören av andra skäl än att denne grovt har misskött sina enligt lag eller anställningsavtal fastställda skyldigheter, ska Eltel betala avgångsvederlag motsvarande 12 månaders grundlön.

Principerna för ersättning till högsta ledningen i Eltel beskrivs i bolagsstyrningsrapporten.

LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAMMEN

Årsstämman i 2015 godkände implementeringen av ett aktiesparprogram för 2015 ("LTIP 2015") för nyckelpersoner inom Eltelkoncernen. Löptiden för LTIP 2015 är 3 år, och antalet deltagare uppgår till högst 70 personer. För att säkerställa leverans av aktier enligt incitamentsprogrammet beslutade årsstämman om införande av ett nytt aktieslag, C-aktier, vilka efter omvandling till stamaktier kan överlåtas till deltagare i programmet eller i marknaden för att kassaflödesmässigt säkra bolagets betalning av sociala avgifter. I april 2016, emitterade Eltel 537 000 C-aktier till ett finansinstitut och återköpte omedelbart samtliga aktier.

Extra årsstämman i juni 2016 godkände implementeringen av ett aktiesparprogram för 2016 ("LTIP 2016") för nyckelpersoner inom Eltelkoncernen. Löptiden för LTIP 2015 är 3 år, och antalet deltagare uppgår till högst 85 personer. Extra årsstämman godkände förslaget om att säkringsåtgärder avseende LTIP 2016 ska genomföras genom ingående av aktieswapavtal med tredje part.

Syftet är att öka och stärka potentialen för att rekrytera, behålla och belöna betydelsefulla medarbetare. Målet är också att använda LTIP-programmen för att skapa ett individuellt långsiktigt ägande av Eltel-aktier bland deltagarna.

Deltagande i LTIP-programmen förutsätter att deltagarna förvärvar och behåller Eltels stamaktier i LTIP-programmen ("Sparaktier"). För varje förvärvad Sparaktie har deltagarna, efter en viss kvalificeringsperiod och under förutsättning att personen är anställd under hela perioden, rätt att erhålla tilldelning av en Eltel matchningsaktie (en "Matchningsaktie"). Beroende på uppfyllandet av vissa prestationsmål kopplade till Eltels intäkter, kan deltagarna också ha rätt till tilldelning av ytterligare Eltel-aktier ("Prestationsaktier").

Deltagarna betalar ingen köpeskilling för de tilldelade Matchningsaktierna och Prestationsaktierna. Matchningsaktierna och Prestationsaktierna utgörs av Eltels stamaktier. LTIP-programmen vänder sig till tre olika deltagarkategorier:

Sparaktier maximalt (% av grund lönen)	Match ningsaktier per Sparaktie	Presta tionsaktier per Sparaktie
20 %	1.0x	4.0x
15 %	1.0x	3.0x
		2.0x
	10 %	1.0x

* För LTIP 2015 högst 59 personer och för LTIP 2016 högst 74 personer

Det maximala antalet sparaktier för varje deltagare ska baseras på en investering i Eltel-aktier med ett belopp som motsvarar en viss andel av deltagarens grundlön för innevarande år. Sparaktierna som omfattas av LTIP-programmen förvärvades på ett strukturerat sätt genom ordinarie handel på börsmarknaden under vissa tidsperioder.

Per balansdagen består LTIP 2015 av högst 259 099 aktier, vilket motsvarar cirka 0,4 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget och LTIP 2016 av högst 378 039 aktier, vilket motsvarar cirka 0,6 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget.

TILLDELNING AV MATCHNINGSAKTIER OCH PRESTATIONSAKTIER

Tilldelning av matchningsaktier och prestationsaktier inom ramen för LTIP 2015 kommer att ske under en begränsad tidsperiod efter presentationen av den första kvartalsrapporten 2018. Prestationsmålen är Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2017.

Tilldelning av matchningsaktier och prestationsaktier inom ramen för LTIP 2016 kommer att ske under en begränsad tidsperiod efter presentationen av den första kvartalsrapporten 2019. Prestationsmålen är Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2018.

Resultat per aktie definieras som resultat (efter skatt) per aktie för Eltelkoncernen på koncernbasis. Ett delvis uppfyllande av prestationsmålen resulterar i en delvis tilldelning av prestationsaktier. Vid prestationer under en viss nivå görs ingen tilldelning.

KOSTNADER FÖR LTIP-PROGRAMMEN

I enlighet med IFRS 2 uppgick de uppskattade totala kostnaderna för LTIP 2015-programmet till 0,8 miljoner euro (3,2), varav 0,3 miljoner euro (1,6) var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. De totala kostnaderna för året uppgick till 0,4 miljoner euro (0,4), varav 0,1 miljoner euro (0,2) var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare.

I enlighet med IFRS 2 uppgick de uppskattade totala kostnaderna för LTIP 2016-programmet till 1,0 miljoner euro, varav 0,4 miljoner euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. De totala kostnaderna för året uppgick till 0,1 miljoner euro, varav 0,0 miljoner euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare.

Matchningsaktierna och Prestationsaktierna till medarbetarna kostnadsförs som en personalkostnad under intjänandeperioden, och redovisas direkt mot eget kapital. Kostnaderna för aktierna påverkar inte koncernens kassaflöde. Relaterade sociala avgifter kostnadsförs under intjänandeperioden grundat på förändringen i värdet på Eltel ABs aktie.

32. KONCERNFÖRETAG

Koncernföretag per den 31 dec

2016	Säte	Innehav
The InfraNet Company AB	Sverige	100 %
Eltel Networks Infranet AB	Sverige	100 %
Eltel Networks TE AB	Sverige	100 %
Jämtlands Linjebyggare & Republikens El AB	Sverige	100 %
Eltel Networks Infranet Privat AB	Sverige	100 %
Eltel Group Corporation	Finland	100 %
Eltel Networks Oy	Finland	100 %
Eltel Networks Pohjoinen Oy	Finland	60 %
Celer Oy	Finland	100 %
Eltel Networks AS	Norge	100 %
Eltel Networks A/S	Danmark	100 %
Eltel Networks B.V.	Nederländerna	100 %
Eltel Networks Energetyka S.A.	Polen	100 %
Eltel Academy Foundation	Polen	100 %
Energoprojekt-Kraków S.A.	Polen	100 %
Eltel Networks Telecom Sp.z o.o	Polen	100 %

Koncernföretag per den 31 dec

2016	Säte	Innehav
Eltel Networks S.A.	Polen	100 %
Eltel Networks Poland S.A.	Polen	100 %
Eltel Networks Infranet Services S.A.	Polen	100 %
Eltel Networks UK limited	Storbritannien	100 %
AS Eltel Networks	Estland	100 %
UAB Eltel Networks	Litauen	100 %
Eltel Networks SIA	Lettland	100 %
Eltel Infranet GmbH	Tyskland	100 %
Eltel Infranet Production GmbH	Tyskland	100 %
Eltel Networks GmbH	Tyskland	100 %
Edi.Son Energietechnik GmbH	Tyskland	100 %
U-SERV GmbH	Tyskland	100 %
Eltel Networks FZ LCC	Förenade Arabemiraten	100 %
Eltel Comm Philippines Inc	Filippinerna	100 %
Transmast Philippines, Inc.	Filippinerna	40 %*
Eltel Networks LLC	Ukraina	99 %
Eltel Tanzania Limited	Tanzania	100 %
Transmission Eltel Limited	Zambia	100 %
Eltel Networks PLC	Etiopien	100 %
Gementsamt kontrollerade företag
Fiber og Anlaeg I/S	Danmark	40 %
Carillion Eltel JV Limited	Storbritannien	50 %

* Rösträtter i koncernen 100 %

Under räkenskapsåret 2016 förvärvades tre företag, Exo Consult ApS i Danmark, Celer Oy i Finland och U-SERV GmbH i Tyskland. Koncernens ägande i den gemensamt ägda enheten Fiber og Anlaeg I/S i Danmark ökade från 37,5 procent till 40 procent. Exo Consult ApS fusionerades med Eltel Networks AS i Danmark och två bolag, Eltel Sønnico AS och Vete Signaltjenester AS, fusionerades med Eltel Networks AS i Norge. En enhet i Tjeckien, Eltel Networks s.r.o, och en enhet i Rumänien, Eltel Networks Srl, likviderades.

Eltel Networks UK Limited åtnjuter ett undantag från den lagstadagde revisionen i enlighet med den engelska aktiebolaglagens klausul 479 A.

33. ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

Miljoner euro	2016	2015
PricewaterhouseCoopers
Revision	0,6	0,5
Skattetjänster	0,2	0,1
Övriga uppdrag	0,2	0,5
Summa	1,0	1,2
Övriga revisionsbolag
Revision	0,1	0,1
Skattetjänster Övriga uppdrag	0,1 0,1	0,1 0,2
Summa	0,4	0,5
Summa	1,4	1,7

34. HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

34.1 Hantering av kapital och organisationsförändringar efter balansdagen

HANTERING AV KAPITAL

I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för situationen vid utgången av 2016. Det finns emellertid en hög risk att kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/ justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/ justerade finansiella kostnader, netto) överskrids under det första kvartalet 2017. Eltel har under första kvartalet 2017 inlett diskussioner med sitt bankkonsortiet för att hitta en lösning för framtida finansiering och kovenantnivåer.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med företrädesemission för att minska finansierings- och likviditetsrisken. Beslutet om företrädesemission stöds av Eltels största aktieägare, Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l., Fjärde AP-fonden, Swedbank Robur fonder samt Första AP-fonden, med en sammanlagd ägarandel om 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017.

STRATEGISKA FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONSSTRUKTUR OCH ÅTGÄRDER FÖR ATT FOKUSERA PÅ STABILISERING AV VERKSAMHETEN

Strategiska förändringar som påverkar Eltels segmentrapportering 2017

Eltel Group har under 2017 beslutat om flera strategiska förändringar i organisationsstrukturen som påverkar koncernens segmentrapportering under första kvartalet 2017. Koncernverksamheten är uppdelad i två rapporterbara segment; Power och Communication. Återstående verksamhet presenteras under Övrigt som tidigare rapporterats som segmentet Transport & Security.

I februari 2017 meddelade Eltel att dess strategiska inriktning kommer vara på kärnverksamheten inom segmenten Power and Communication. Geografiskt kommer marknaderna i Norden, Polen och Tyskland att prioriteras. Den verksamhet som inte omfattar Eltels kärnverksamhet är planerad att avyttras. Dessa verksamheter omfattar krafttransmissionsverksamheten i Afrika, järnvägsverksamheten, kraftdistributionsverksamheten i Baltikum och en del av flyg- och säkerhetsverksamheten.

Segmentet Communication

I februari 2017 beslutade Eltel att slå samman sin fasta och mobila kommunikationsverksamhet i ett affärsområde, Communication, som också rapporteras som segmentet Communication. Under integrationsprocessen blev det uppenbart att det finns synergier även med flyg- och säkerhetsverksamheten i Danmark samt delar av flyg- och säkerhetsverksamheten i Sverige. I april 2017 meddelade Eltel sin plan att slå samman dessa delar av flyg- och säkerhetsverksamheten med verksamheten inom Communication. Från och med första kvartalet 2017 rapporteras dessa i segmentet Communciation. Historisk jämförande information för segmentet Communication har följaktligen omräknats.

Segmentet Power

I februari 2017 lyftes cirka tio pågående kraftöverföringselektrifieringsprojekt, huvudsakligen belägna i Afrika, ut från affärsområdet Power Transmission och följaktligen även från Power-segmentet. Dessa projekt överfördes till och förvaltas av koncernens projektfunktion (Group Project function) och redovisas under Other. Den återstående och större delen av affärsområdet Power Transmission, som består av transformations- och luftledningsprojekt i Norden, Tyskland, Polen och Storbritannien, kvarstår i affärsområdet Power Transmission. Affärsområdena Power Distribution och återstående del av Power Transmission rapporteras i segmentet Power. Historisk jämförande information för Power-segmentet har följaktligen omräknats. Kraftdistributionsverksamheten i Baltikum, som ingår i Power-segmentet, planeras att avyttras.

Other

Other omfattar övriga delar av flyg- och säkerhetsverksamheten med verksamhet i Sverige som inte överförs till segmentet Communication. Dessutom rapporteras järnvägsverksamheten och krafttransmissionsprojekten som drivs av koncernens projektfunktion (Group Project function), med verksamhet huvudsakligen i Afrika, i detta segment. Samtliga verksamheter som redovisas under Other planeras att avyttras eller läggas ned.

Aktiviteter avseende vissa projekt

I januari 2017 utsåg Eltel en grupp ledd av externa revisorer med uppdraget att utföra en omfattande granskning av utvalda projekt, främst inom krafttransmissionsverksamheten i Afrika. I februari 2017 beslutade styrelsen därutöver att utse en särskild utredare av ansvaret för potentiella historiska fel i bokföringen i projektverksamheten.

I februari 2017 blev ett tiotal pågående elektrifieringsprojekt, främst i Afrika, varav några omfattas av den pågående granskningen, överförda till Group Project-funktionen för förvaltning.

FÖRÄNDRINGAR I KONCERNLEDNINGEN

I januari 2017 avgick Dariush Rezai från posten som chef för Mobile Communication.

I februari 2017 meddelade Eltel att affärsenheterna Fixed och Mobile Communication slås ihop och Peter Uddfors, tidigare chef för Fixed Communication, har utsetts till chef för Communication den 1 mars 2017.

I februari 2017 meddelade Eltel att Fredrik Menander, chef för Power Transmission, lämnar sin post inom Eltel med omedelbar verkan. Juha Luusua, chef för Power Distribution, kommer utöver sin aktuella befattning att överta ansvaret som chef för Power Transmission.

34.2. Segmentsinformation i linje med rapporteringen av Q1 2017

Segmentsinformation i linje med organisationsstrukturen per 31 mars 2017 presenteras i nedanstående tabeller.

Nettoomsättning per segment

Miljoner euro	2016	2015	2014
Power
Nettoomsättning (extern)	486,1	456,1	417,4
Försäljning mellan segmenten	0,8	6,5	8,6
Communication
Nettoomsättning (extern)	717,6	558,3	601,7
Försäljning mellan segmenten	0,9	1,3	2,5
Other
Nettoomsättning (extern)	196,1	240,4	222,9
Försäljning mellan segmenten	0,6	0,3	1,1
Nettoomsättning som ej allokerats till segmenten	-	-	0,2
Eliminering av försäljning mellan segmenten	-2,2	-8,1	-12,2
Totalt	1 399,8	1 254,9	1 242,1

Koncernen har två kunder som står för mer än 10 procent av den totala omsättningen (2015 och 2014 endast en kund). Dessa kundernas andel av den totala omsättningen uppgår till 30 procent (19 och 19). Med kund avses en juridisk enhet och i förekommande fall en grupp av juridiska enheter inom samma koncern.

Segmentsresultat

Miljoner euro	2016	2015	2014
Operativt EBITA per segment
Power	15,1	21,3	20,1
Communication	36,6	34,2	25,8
Other	-37,0	19,6	24,2
Poster som inte har allokerats till rörelsesegmenten*	-12,6	-13,0	-8,7
Operativt EBITA, koncernen	2,1	62,2	61,3
Jämförelsestörande poster i EBITA**	-	-1,7	-22,7
EBITA före förvärvsrelaterade avskrivningar	2,1	60,5	38,7
Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	-14,4	-13,9	-12,4
Goodwillnedskrivning***	-55,0	-	-
Rörelseresultat (EBIT)	-67,4	46,6	26,2
Icke kassaflödespåverkande finansiella jämförelsestörande kostnader för finansiering inför börsnoteringen	-	-3,5	-
Finansiella poster, netto	-12,6	-10,9	-19,0
Resultat före skatt	-80,0	32,2	7,2

* Utgörs av koncernledningsfunktioner och andra kostnader på koncernnivå

** Poster vilka ledningen inte anser utgör en del av den pågående operativa verksamheten huvudsakligen börsnoteringsrelaterade kostnader.

*** Nedskrivningen av goodwill härrör från krafttransmissionsverksamheten (KGE)

Rörelsekapital per segment

Miljoner euro	2016	2015	2014
Power	24,0	-1,3	18,6
Communication	-16,1	-7,7	1,4
Other	18,3	25,2	-8,5
Poster som inte har allokerats till
rörelsesegmenten	-11,5	-8,6	-28,6
Summa	14,7	7,6	-17,1

Communication	jan– dec	jan– dec	jan– dec
Miljoner euro	2016	2015	2014
Nettoomsättning	718,5	559,6	604,1
Operativt EBITA	36,6	34,2	25,8
Operativ EBITA-marginal, %	5,1	6,1	4,3
Antal medarbetare	5 232	5 204	4 726

Power	jan– dec	jan– dec	jan– dec
Miljoner euro	2016	2015	2014
Nettoomsättning	486,9	462,6	426,0
Operativt EBITA	15,1	21,3	20,1
Operativ EBITA-marginal, %	3,1	4,6	4,7
Antal medarbetare	2 888	3 127	3 312

Other Miljoner euro	jan– dec 2016	jan– dec 2015	jan– dec 2014
Nettoomsättning	196,7	240,7	224,0
Operativt EBITA	-37,0	19,6	24,2
Operativ EBITA-marginal, %	-18,8	8,2	10,8
Antal medarbetare	1 051	1 013	584

Moderbolagets finansiella information

Resultaträkning

Tusen euro	Not	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Nettoomsättning	4	2 574	1 350
Personalkostnader	5	-3 404	-3 145
Övriga rörelsekostnader		-4 171	-1 759
Summa rörelsekostnader		-7 574	-4 904
Rörelseresultat		-5 001	-3 554
Ränta och övriga finansiella intäkter		18 861	23 722
Ränta och övriga finansiella kostnader		-3 550	-2 639
Finansiella poster, netto	7	15 311	21 083
Resultat efter finansiella poster		10 310	17 530
Bokslutsdisponitioner
Erlagda koncernbidrag		-9 817	-17 154
Årets skatt		-	-
Årets resultat efter skatt		492	375

Rapport över totalresultat

Tusen euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Årets resultat	492	375
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras i resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	402	492
Övrigt totalresultat för perioden	-	-
Periodens totalresultat	894	867

Balansräkning

Tusen euro	Not	31 dec 2016	31 dec 2015
TILLGÅNGAR
Anläggninstillgångar
Andelar i koncernföretag	8	241 608	241 608
Uppskjutna skattefordringar		100	123
Övriga finansiella tillgångar	9	35 000	35 000
Fordringar från koncernföretag	9	331 799	357 584
Summa anläggninstillgångar		608 507	634 315
Omsättningstillgångar
Fordringar från koncernföretag	9	2 596	1 465
Övriga fordringar		789	759
Fordringar från koncernkonto	9	73 969	5 819
Likvida medel		35	41
Summa omsättningstillgångar		77 389	8 084
SUMMA TILLGÅNGAR		685 897	642 399
EGET KAPITAL OCH SKULDER	10
Bundet eget kapital
Aktiekapital		126 322	125 248
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		-9 208	-9 823
Övrigt fritt eget kapital		372 555	388 567
Totalt fritt eget kapital		363 347	378 745
Summa eget kapital		489 670	503 994
SKULDER
Långfristiga skulder	11
Skulder		-	83 349
Skulder till aktieägare		35 000	35 000
Summa långfristiga skulder		35 000	118 349
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitution	12	130 354	-
Skulder till koncernföretag	13	29 006	17 525
Avsättningar	14	-	-
Leverantörsskulder		508	442
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	15	1 363	1 416
Övriga skulder	16	-	672
Summa kortfristiga skulder		161 230	20 056
Summa skulder		196 230	138 405
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		685 897	642 399

Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser för moderbolaget

Ställda säkerheter - -

Kommersiella garantier för dotterföretags räkning	212 811	202 735
Kommersiella garantier för joint ventures	4 390	5 002

Förändringar i eget kapital

Tusen euro	Aktie kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Övrigt fritt eget kapital	Säkrings reserv	Ansamlad förlust	Totalt eget kapital
1 jan 2015	86 364	261 537	14 720	-	-10 543	352 077
Egetkapitalreglerade ersättningar	-	-	-	-	345	345
Betalningar av emitterade aktier	38 885	113 402	-	-	-	152 287
Nyemissionskostnader	-	-	-600	-	-	-600
Kassaflödessäkringar	-	-	-	-492	-	-492
Utdelning till aktieägarna	-	-	-	-	-	-
Periodens resultat efter skatt	-	-	-	-	375	375
31 dec 2015	125 248	374 940	14 120	-492	-9 823	503 994
1 jan 2016	125 248	374 940	14 120	-492	-9 823	503 994
Egetkapitalreglerade ersättningar	-	-	-	-	123	123
Betalningar av emitterade aktier	1 074	-	-	-	-	1 074
Återköp av egna C aktier	-	-1 074	-	-	-	-1 074
Kassaflödessäkringar	-	-	-	90	-	90
Utdelning till aktieägarna	-		-15 030	-	-	-15 030
Periodens resultat efter skatt	-	-	-	-	492	492
31 dec 2016	126 322	373 866	-910	-402	-9 208	489 670

Kassaflödesanalys

Tusen euro	jan–dec 2016	jan–dec 2015
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat före skatt	492	376
Justeringar för:
Finansiella poster, netto	-15 311	-21 083
Erlagda koncernbidrag	9 817	17 154
Egetkapitalreglerade ersättningar	123	90
Nyemissionskostnader (IPO) redovisade i eget kapital	-	-600
Förändringar i rörelsekapital	1 062	-14 462
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	-3 817	-18 526
Erhållna finansiella intäkter	20 827	61 490
Erlagda finansiella kostnader	-4 617	-3 160
Kassaflöde från den löpande verksamheten	12 392	39 804
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kapitaltillskott till dotterföretag	-	-207 100
Erhållna betalningar från lån från koncernföretag	23 967	79 202
Kassaflöde från investeringsverksamheten	23 967	-127 898
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Betalningar av emitterade aktier	1 074	143 131
Återköp av egna C aktier	-1 074	-
Avkastning från långfristig upplåning	-	84 000
Avkastning från kortfristig upplåning	93 000	-
Betalning av kortfristig upplåning	-46 185	-2 396
Betalning av kortfristiga lån från aktieägarna	-	-3 242
Betalning av kortfristiga lån från koncernföretag	-68 150	-7 979
Betalning av koncernbidrag	-	-125 379
Utdelning till aktieägare	-15 030	-
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	-36 365	88 135
Minskning/ökning av likvida medel	-6	41
Likvida medel vid årets början	41	0
Likvida medel vid årets slut	35	41

Moderbolagets noter

1. ALLMÄN INFORMATION

Eltel AB har till uppgift att äga och reglera aktierna i Eltelkoncernen. Under året har koncernens verksamhetsmässiga och strategiska ledningsfunktioner centraliserats till Eltel AB. Bolaget har ingen affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterföretagens verksamhet. Samtliga transaktioner med koncernföretag sker på marknadsmässiga villkor. Ytterligare allmän information om moderbolaget återfinns i not 1. Koncerngemensam information i koncernens finansiella rapporter.

2. REDOVISNINGSPRINCIPER

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Årsredovisningen för moderbolaget, Eltel AB, har upprättats i enlighet med den svenska Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 anger att moderbolaget i sin årsredovisning ska tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU, i den mån det är möjligt inom ramen för den svenska Årsredovisningslagen samt lagen som skyddar pensionsåtaganden, och även genom att beakta förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationerna anger vilka undantag och tillägg som krävs i förhållande till IFRS.

I enlighet med detta tillämpar moderbolaget de principer som beskrivs i not 2. Redovisningsprinciper för koncernredovisningen i koncernens finansiella rapporter, med undantag för vad som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för samtliga redovisade räkenskapsår, såvida inget annat anges.

Moderbolaget har redovisat koncernbidrag och hänförliga skatter i resultaträkningen i enlighet med ändringen i RFR.

Samtliga belopp i moderbolagets finansiella rapporter anges i tusen euro om inget annat anges.

ANDELAR OCH INNEHAV I DOTTERFÖRETAG

Andelar och innehav dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som intäkter i den mån de härrör från intäkter som har intjänats efter förvärvet. Utdelningsbelopp som överstiger denna avkastning betraktas som återbetalningar av investeringen, och minskar det bokförda värdet på innehaven.

När det finns indikationer på att andelar och innehav i dotterföretag har minskat i värde görs en uppskattning av återvinningsvärdet. Om detta värde är lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas på en separat rad i resultaträkningen.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Bolaget tillämpar verkligt värde i enlighet med den svenska Årsredovisningslagen 4: 14a-d och därmed gäller beskrivningen av redovisningsprinciperna i finansiella instrument i koncernens finansiella rapporter även moderbolaget med undantag för finansiella garantier. Moderbolaget tillämpar regeln från Rådet för finansiell rapportering för att redovisa finansiella garantiavtal utfärdade för dotterföretags, närståendes och joint ventures räkning. Moderbolaget redovisar finansiella garantier som en avsättning i balansräkningen när bolaget har en skuld för vilken betalning sannolikt krävs för att reglera skulden.

Bolagets finansiella instrument består av långfristiga fordringar från koncernföretag, övriga finansiella tillgångar, kortfristiga fordringar från koncernföretag samt likvida medel. Dessa utgör tillsammans kategorin lånefordringar och kundfordringar. Den består också av långfristig upplåning och skulder till aktieägarna, kortfristig utlåning till koncernföretag samt leverantörsskulder och övriga skulder. Dessa utgör tillsammans kategorin övriga finansiella skulder.

3. FINANSIELL RISKHANTERING

Koncernen har en gemensam riskhantering för samtliga enheter. Därmed gäller beskrivningen i not 3. Finansiell riskhantering i koncernens finansiella rapporter även moderbolaget i alla väsentliga avseenden.

Vid utgången av 2016 uppfyllde inte Eltel de ändrade kovenanterna avseende belåningsgrad (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto). I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för situationen vid utgången av 2016. Det finns emellertid en hög risk att kovenanterna avseende belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) och räntetäckningsgraden (justerad EBITDA/justerade finansiella kostnader, netto) överskrids under första kvartalet 2017. Eltel har under det första kvartalet 2017 inlett diskussioner med sitt bankkonsortium för att hitta en lösning för framtida finansiering och kovenantnivåer. Se not 3.4 Hantering av kapital i koncernens finansiella rapporter för mer information om nivåer för kovenanterna.

Eltels utmaningar med att klara sina finansiella kovenanter kan leda till en risk för att leverantörer och övriga intressenter skulle kunna kräva snabbare återbetalningar eller ytterligare garantier.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med företrädesemission för att minska finansierings- och likviditetsrisken. Beslutet om företrädesemissionen stöds av Eltels största aktieägare, Zeres Capital, Solero Luxco S.á.r.l., Fjärde AP-fonden, Swedbank Robur fonder samt Första AP-fonden, med en sammanlagd ägarandel om 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017.

4. NETTOOMSÄTTNING

	1 jan–31 dec 2016	1 jan–31 dec 2015
Ersättning från koncernföretag för koncerngemensam adminis tration	2 574	1 350
Summa	2 574	1 350

5. PERSONALKOSTNADER

	1 jan–31 dec 2016	1 jan–31 dec 2015
Löner och övriga ersättningar	2 064	2 086
Sociala avgifter:
Pensionskostnader	680	489
Övriga sociala avgifter	659	570
Summa	3 404	3 145

Löner och övriga ersättningar till ledande befattningshavare uppgick till 1,3 miljoner euro (1,6), pensionskostnader till 0,3 miljoner euro (0,4) och övriga sociala avgifter till 0,5 miljoner euro (0,5). Högsta ledningen deltar i de långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammen LTIP 2015 och LTIP 2016. De totala kostnaderna för LTIP 2015 för året uppgick till -59 tusen euro (90), varav -61 tusen euro (83) var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. De totala kostnaderna för LTIP 2016 för året uppgick till 26 tusen euro, varav 24 tusen euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. Mer information om koncernledningen och styrelsen återfinns i noterna 11. Personalkostnader och 30. Transaktioner med närstående i koncernens finansiella rapporter.

I Eltel AB var antalet ledamöter i styrelsen 8 och antalet ledande befattningshavare anställda av bolaget var 3 vid utgången av 2016.

	2016	2015
Antal anställda	5	5
Varav män	100 %	100 %

6. ARVODEN TILL REVISORERNA

	1 jan–31 dec 2016	1 jan–31 dec 2015
PricewaterhouseCoopers
Revision	176	161
Övriga uppdrag hänförliga till revisionen	-	-
Skatterådgivning	24	17
Övriga uppdrag	1	286
Bolaget totalt	201	464

7. RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	1 jan–31 dec 2016	1 jan–31 dec 2015
Ränta och övriga finansiella intäkter
Ränteintäkter, lån från koncern företag	18 502	23 410
Övriga finansiella intäkter, koncernföretag	359	312
Summa	18 861	23 722
Ränta och övriga finansiella kostnader
Räntekostnader för lån	-3 550	-2 639
Summa	-3 550	-2 639
Varav koncernföretag	-8	-95
Summa finansiella poster	15 311	21 083

8. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Ingående balans 1 jan 2015	34 508
Kapitaltillskott i 2015	207 100
Utgående balans 31 dec 2015	241 608
Utgående balans 31 dec 2016	241 608

Andelar innehas i följande dotterföretag:

The InfraNet Company AB, 556728-6645

Andel av eget kapital, %	100
Andel av rösträtter, %	100
Antal aktier	11 000
Bokfört värde	241 608

9. FORDRINGAR FRÅN NÄRSTÅENDE

Långfristiga fordringar

	31 dec 2016	31 dec 2015
Övriga finansiella tillgångar, erhållna från aktieägarna*	35 000	35 000
Lånefordringar från koncernföretag	331 799	357 584
Summa	366 799	392 584

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

Ränta från lån till koncernföretag kapitaliseras årligen. Kapitaliserad ränta ger ingen ränta.

Kortfristiga fordringar på koncernföretag

	31 dec 2016	31 dec 2015
Fordringar från koncernkonto	73 969	5 819
Kundfordringar	2 596	1 465
Summa	76 565	7 284

10. EGET KAPITAL

Per den 31 december 2016 var det totala antalet utestående aktier 62 624 238 och totala antalet C aktier 537 000 och aktiekapitalet uppgick till 126 322 477 euro. Detaljerad information om moderbolagets andelar och aktiekapital återfinns i not 21. Eget kapital i koncernens finansiella rapporter.

En specifikation av förändringar i eget kapital återfinns under avsnittet "Förändringar i eget kapital", vilket kommer direkt efter balansräkningen.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna den 30 december 2016 är Zeres Capital med 13,0 procent av aktier och röster. Mer information om Eltels aktieägare finns i "Eltel-aktien" på sidan 6–7.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL UTDELNING

Totalt fritt eget kapital för moderbolaget per den 31 december 2016 uppgick till 363 347 207,43 euro, varav årets resultat efter skatt uppgick till 492 477,55 euro.

På årsstämman föreslår styrelsen för aktieägarna att ingen utdelning ska utgå för 2016 och föreslår vidare att det fria egna kapitalet om 363 347 207,43 euro balanseras och överförs i ny räkning.

11. LÅNGFRISTIGA SKULDER

	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplåning	-	83 349
Skulder till aktieägare*	35 000	35 000
Summa	35 000	118 349

* Avser säljande aktieägare vid tidpunkten för börsnoteringen den 6 februari 2015

Alla långfristiga fordringar förfaller inom 5 år från rapportperiodens slut.

12. KORTFRISTIGA SKULDER

	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplåning	130 354	-
Summa	130 354	-

Lånen under Eltels bankavtal redovisas som kortfristiga till följd av den rapporterade brottet mot kovenanterna beräknat per utgången av 2016.

Eltels bankavtal omfattar finansiella förpliktelser, så kallade kovenanter, avseende förhållandet justerad nettoskuld/EBITDA samt EBITDA/finansiella kostnader. EBITDA som används vid beräkningen av kovenanter är justerat med EBITDA som uppkommer från förvärv på rullande 12 månader samt med engångsposter i EBITA upp till maximalt 5 miljoner euro.

I februari 2017 enades Eltel och dess bankkonsortium om ytterligare ändringar av det befintliga avtalet med reviderade kovenanter för utgången av 2016. Enligt avtalsvillkoren kommer banklånen uppgående till 83,4 miljoner euro att förfalla till betalning 2020. Lånen kommer att betalas i sin helhet på förfallodagen och inga delbetalningar krävs. Eltels aktuella resultat som påverkar koncernens EBITDA de närmaste kvartalen omfattar en risk avseende att uppfylla kovenanter för att klara belåningsgraden (nettoskuld/justerad EBITDA) i bankavtalet. Eltel och bankkonsortiet fortsätter förhandlingarna gällande 2017 års nivåer för kovenanterna. Se not 3.2 Likviditetsrisker och 3.4 Hantering av kapital i koncernens finansiella rapporter för mer information.

13. SKULDER TILL KONCERNFÖRETAG

31 dec 2016	31 dec 2015
2 035	-
26 971	17 197
-	328
29 006	17 525

14. AVSÄTTNINGAR

	2016	2015
Ingående balans 1 jan	-	13 192
Tillägg till övriga avsättningar	-	-
Utnyttjade övriga avsättningar
under året	-	-13 192
Utgående balans 31 dec	-	-

Avsättningen under under 2015 är hänförligt till incitamentsprogrammet för ledningen samt till rådgivningstjänster i samband med bolagets börsnotering.

15. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	31 dec 2016	31 dec 2015
Upplupna personalrelaterade kostnader	777	546
Räntor, externa lån	265	205
Övriga upplupna kostnader	321	665
Summa	1 363	1 416

16. ÖVRIGA SKULDER

	31 dec 2016	31 dec 2015
Derivatinstrument	-	651
Övrigt	-	21
Summa	-	672

Bolagets finansiella rapporter kommer att presenteras för godkännande av årsstämman den 1 juni 2017

Styrelsen intygar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernens finansiella rapporter har upprättats i enlighet med de allmänna redovisningsprinciper som återfinns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en sann och rättvisande bild av koncernens finansiella ställning och resultat, samt att bolagets och koncernens förvaltningsberättelse ger en rättvisande bild av verksamhetens utveckling och resultat, ställning och resultat för bolaget och koncernen, samt beskriver de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget och koncernbolagen står inför. Denna årsredovisning och förvaltningsberättelse har upprättats i två likalydande original.

Stockholm den 28 april 2017

Ulf Lundahl	Jonny Andersson		Björn Ekblom	Gunilla Fransson
Styrelseordförande	Styrelseledamot		Styrelseledamot	Styrelseledamot
Matti Kyytsönen	Susanne Lithander	Rada Rodriguez	Karl Åberg	Håkan Kirstein
Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot	Styrelseledamot	VD och koncernchef

Vår revisionsberättelse lämnades den 2 maj 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Niklas Renström

Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till bolagsstämman i Eltel AB (publ), org.nr 556728-6652

Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen

UTTALANDEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eltel AB (publ) för år 2016 med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 18–34 i den tryckta versionen av detta dokument. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår på sidorna 8–85 i detta dokument.

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2016 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 18–34.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

VÅR REVISIONSANSATS

Revisionens inriktning och omfattning

Vi utformade vår revision genom att fastställa väsentlighetnivå och bedöma risken för väsentliga felaktigheter i de finansiella rapporterna. Vi beaktade särskilt de områden där den verkställande direktören och styrelsen gjort subjektiva bedömningar, till exempel viktiga redovisningsmässiga uppskattningar som har gjorts med utgångspunkt från antaganden och prognoser om framtida händelser, vilka till sin natur är osäkra. Liksom vid alla revisioner har vi också beaktat risken för att styrelsen och verkställande direktören åsidosätter den interna kontrollen, och bland annat övervägt om det finns belägg för systematiska avvikelser som givit upphov till risk för väsentliga felaktigheter till följd av oegentligheter.

Vi anpassade vår revision för utföra en ändamålsenlig granskning i syfte att kunna uttala oss om de finansiella rapporterna som helhet, med hänsyn tagen till koncernens struktur, redovisningsprocesser och kontroller samt den bransch i vilken koncernen verkar.

Väsentlighet

Revisionens omfattning och inriktning påverkades av vår bedömning av väsentlighet. En revision utformas för att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida de finansiella rapporterna innehåller några väsentliga felaktigheter. Felaktigheter kan uppstå till följd av oegentligheter eller fel. De betraktas som väsentliga om enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar med grund i de finansiella rapporterna.

Baserat på professionellt omdöme fastställde vi vissa kvantitativa väsentlighetstal, däribland för den finansiella rapportering som helhet. Med hjälp av dessa och kvalitativa överväganden fastställde vi revisionens inriktning och omfattning och våra granskningsåtgärders karaktär, tidpunkt och omfattning, samt att bedöma effekten av enskilda och sammantagna felaktigheter på de finansiella rapporterna som helhet.

SÄRSKILT BETYDELSEFULLA OMRÅDEN

Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt vår professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i vårt ställningstagande till, årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet, men vi gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Periodisering och riktighet avseende intäktsredovisning för projekt

Eltel beskriver och informerar om detta område i förvaltningsberättelsen samt not 2 i denna årsredovisning.

Projektverksamheten innebär i sin natur risker avseende prissättning av projekten samt uppskattningar av de slutgiltiga kostnaderna och genomförande av avtalet. Eltel tillämpar successiv vinstavräkning för sina projekt vilket innebär att intäkterna påverkas av olika omständigheter såsom exempelvis att kontraktsvillkor förändras, om nedlagda kostnader överstiger budgeterade kostnader, om diskussioner/förhandlingar avseende tilläggsarbeten eller andra omständigheter uppstår såsom exempelvis förseningar eller bristande kvalitet i projektleveransen.

Intäktsredovisning av projekt som löper över längre tid innebär en större risk för fel då intäkter riskerar att redovisas i fel period och/eller till fel belopp. Då det krävs bedömningar från företagsledningen vid redovisning av projekt kan fel ske antingen på grund av omedvetna eller medvetna fel och/eller felaktiga bedömningar. Vi har därför i vår revision särskilt fokuserat på väsentliga projekt med längre löptider.

Eltel har avseende räkenskapsåret 2016 vinstvarnat vid flertalet tillfällen baserat på att projektverksamheten visat väsentliga resultatavvikelser, vilket har inneburit ett särskilt omfattande arbete i årets revision avseende större projekt med långa löptider.

Värdering av goodwill

Eltel beskriver och informerar om detta område i not 2 och not 15 i denna årsredovisning.

Eltels tillväxt har varit delvis förvärvsdriven. Vid företagsförvärv redovisas goodwill. Eltels goodwill uppgår den 31 december 2016 till 420 miljoner euro, motsvarande 39 procent av koncernens totala tillgångar. Årligen upprättar företagsledningen en nedskrivningsprövning av goodwill. Denna prövning syftar till att testa värderingen av goodwill, dvs. huruvida bokfört värde överstiger verkligt värde eller ej. Beräkningen av det verkliga värdet baserar sig på ledningens antaganden och bedömningar som avser exempelvis intäkter- och rörelsemarginalernas framtida utveckling och diskonteringsränta. En framtida utveckling som avviker negativt från de antaganden och bedömningar som varit underlag till testet kan leda till att ett nedskrivningsbehov föreligger. Nedskrivningsprövningen upprättas per kassaflödesgenererande enhet. Eltel har bedömt att deras kassaflödesgenererande enheter är koncernens sex rörelsesegment. Eltels nedskrivningsprövning för 2016 visade på ett nedskrivningsbehov inom rörelsesegmentet Power Transmission om 55 miljoner euro vilket redovisades i årsbokslutet 2016.

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar bland annat:

• Utfört en genomgång av intern kontroll och rutiner avseende projekt samt bedömt huruvida dessa är utformade i enlighet med Eltels dokumenterade internkontrollmatris.

• Validering av specifika kontroller avseende intäktsredovisningen.

• Stickprovsbaserad granskning av projekt och projektgenomgångar med ledningen, ansvariga controllers och projektledare. Projektgenomgångar inkluderar verifierande av existens av skriftligt avtal, prövning av bedömningar avseende projektmarginal samt de dokumenterade riskerna för specifika projekt.

• En särskild fördjupad granskning av identifierade riskprojekt.

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar bland annat:

• Granskning av Eltels modell för nedskrivningsprövning för bedöma matematisk korrekthet och rimlighet i gjorda antaganden.
• Att på stickprovsbasis kontrollera att data som inkluderats i nedskrivningsprövningen stämmer mot av Eltel upprättade budgetar. I stickproven har fokus varit intäkternas tillväxttakt, rörelsemarginalen och dess antagna utveckling och applicerad diskonteringsränta som vi även jämfört med historiskt utfall. Vi har också granskat att data stämmer mot externa källor när så möjligt.
• Genomförande av känslighetsanalyser där effekterna av förändringar i antaganden och bedömningar analyseras för att identifiera när/om/i vilken utsträckning förändringar i dessa resulterar i ett nedskrivningsbehov.
• Granskning av att upplysningskrav enligt IAS 36 Nedskrivningar har lämnats i årsredovisningen.

Särskilt betydelsefullt område Hur vår revision beaktade det särskilt betydelsefulla området

Redovisning och upplysningar relaterade till tvister.

Vi hänvisar till not 2 och not 29 i årsredovisningen för Eltels beskrivning av risker relaterade till tvister

Eltel-koncernen är involverade i rättsliga processer. Redovisning och upplysningar kopplande till dessa är påverkade av ledningens bedömningar då frågeställningarna kan utgöras av komplexa juridiska frågor som också kan ta lång tid att avsluta. Koncernen konsulterar både interna och extern juridisk expertis i dessa frågor.

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar:

• Inhämtade av uttalanden från koncernens externa juridiska rådgivare rörande pågående tvister, förekomsten av eventualförpliktelser och andra exponeringar relaterade till frågor där dessa ger rådgivning till Eltel.
• Utvärdera de bedömningar som företagsledningen har gjort givet de exponeringar som finns.
• Bedömt behovet att redovisa avsättningar i förhållande till de tvister och exponeringar som finns inom koncernen samt bedömt relaterade upplysningar.

Finansiering

Eltel beskriver och informerar om detta område i not 3.2, 3.4 och 23 i denna årsredovisning.

Eltels upplåning från banker uppgick per den 31 december 2016 till 275 miljoner euro. Upplåningen innehåller särskilda lånevillkor s.k. kovenanter. Dessa kovenanter rapporteras kvartalsvis till bankerna och vid utgången av 2016 uppfyllde inte Eltel sina kovenanter. Detta innebär att bankerna kan kräva betalning av lånen och som en konsekvens omklassificerades upplåningen i sin helhet till kortfristig skuld. I februari 2017 enades Eltel och bankerna om ändringar av kovenanterna för utgången av 2016 och de uppfyllde därefter de nya kovenanterna per den 31 december 2016.

Eltels utmaningar med att uppnå sina kovenanter kan utöver att bankerna kan kräva återbetalning, dessutom leda till en risk för att leverantörer och övriga intressenter skulle kunna kräva snabbare återbetalningar eller ytterligare garantier.

I februari 2017 beslutade styrelsen att initiera en process med en företrädesemission där det kommunicerades att ägare om 49,02 procent av aktiekapitalet i Eltel per den 31 januari 2017 meddelat att de ställer sig bakom beslutet.

Styrelsen och vi som revisorer har att bedöma huruvida bolaget har realistiska finansieringsplaner för att bedriva sin verksamhet den kommande 12-månaders perioden och om det föreligger några väsentliga osäkerheter i dessa planer.

De mest väsentliga granskningsinsatserna som vi genomfört omfattar bland annat:

• Bedömt bolagets rapportering avseende kovenanter till bankerna.
• Granskat och bedömt uppdaterat avtal avseende kovenanter för 2016.
• Tagit del och utvärderat de åtgärder som styrelsen och ledningen vidtagit för att säkerställa bolagets framtida finansiering, som bland annat inkluderar en företrädesemission och en genomlysning av bolagets nuvarande strategi samt omförhandling av bankavtal

ANNAN INFORMATION ÄN ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen, koncernredovisningen och återfinns på sidorna 1–7 och 92–93. Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Vårt uttalande avseende årsredovisningen och koncernredovisningen omfattar inte denna information och vi gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen är det vårt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen och koncernredovisningen. Vid denna genomgång beaktar vi även den kunskap vi i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om vi, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är vi skyldiga att rapportera detta. Vi har inget att rapportera i det avseendet.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen och den verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen och koncernredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och, vad gäller koncernredovisningen, enligt IFRS så som de antagits av EU. Styrelsen och den verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Vid upprättandet av årsredovisningen och koncernredovisningen ansvarar styrelsen och den verkställande direktören för bedömningen av bolagets och koncernens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och den verkställande direktören avser att likvidera bolaget, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ än att göra något av detta.

Styrelsens revisionsutskott ska, utan att det påverkar styrelsens ansvar och uppgifter i övrigt, bland annat övervaka bolagets finansiella rapportering.

REVISORNS ANSVAR

Våra mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen och koncernredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller våra uttalanden. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen och koncernredovisningen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/ documents/rev\_dok/revisors\_ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar

UTTALANDEN RESPEKTIVE UTTALANDE MED AVVIKANDE MENING

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för Eltel AB (publ) för år 2016 samt av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar verkställande direktören Håkan Kirstein och styrelsens ledamöter – med undantag av Gérard Mohr – ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Som en följd av förhållanden som beskrivs i stycket "Grund för uttalanden" avstyrker vi att den tidigare verkställande direktören Axel Hjärne (avgick den 19 augusti 2016) och tidigare styrelseledamoten, tillika ordföranden Gérard Mohr (avgick som ordförande den 15 november 2016 och som styrelseledamot den 22 december 2016) beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

GRUND FÖR UTTALANDEN

Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Vårt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Vi är oberoende i förhållande till moderbolaget och koncernen enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Som framgår av årsredovisningen har redovisningen av vissa projekt blivit föremål för väsentliga justeringar under senare delen av året. Som en följd därav har styrelsen och ledningen under första kvartalet 2017 tillsatt ett antal utredningar i syfte att bringa klarhet i orsakerna till och omfattningen av de fel och brister som påträffats i bolagets projekthantering och projektredovisning. Bland annat har en särskild utredare fått i uppdrag att utreda uppkommande ansvarsfrågor. Den senare utredningen är ännu inte avslutad.

Ovanstående omständigheter har föranlett oss att särskilt överväga om de under året verksamma verkställande direktörerna och styrelseledamöterna bör beviljas ansvarsfrihet gentemot bolaget.

Vid bedömningen av de verkställande direktörernas ansvar noterar vi särskilt att det i 8 kap. 29 § aktie¬bolags¬lagen föreskrivs att den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring skall fullgöras i överenstämmelse med lag och att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt. Vid vår granskning har framkommit att den tidigare verkställande direktören, Axel Hjärne, som lämnade sin tjänst den 19 augusti 2016, har haft kunskap om att redovisningen av väsentliga projekt varit felaktig under 2016. Trots detta har han inte vidtagit erforderliga åtgärder för att säkerställa att bolagets bokföring och redovisning fullgjorts i enlighet med bokföringslagen och årsredovisningslagen samt god redovisningssed. Vid granskningen av bolagets dokumentation, företrädesvis styrelseprotokoll, kan konstateras att Axel Hjärne underlåtit att i tid informera styrelsen om felaktigheterna i redovisningen eller i övrigt lämna adekvat information om riskerna i bolagets projektportfölj.

Enligt vår uppfattning har Axel Hjärnes agerande orsakat bolaget väsentlig ekonomisk skada. En uppenbar ekonomisk skada består i de betydande kostnader som varit förknippade med bolagets omförhandling av lånevillkor och ovan nämnda utredningar. Härutöver kan inte uteslutas andra skador som uppkommit till följd av att styrelsen på grund av ofullständigt eller felaktigt beslutsunderlag betagits möjligheten att vidta adekvata åtgärder i tid.

Vid vår bedömning av under året verksamma styrelseledamöters förvaltning har vi även övervägt i vilken mån någon av dem kan anses ha brustit i sin tillsyn och övervakning av verkställande direktören. Därvid har vi – med ett undantag – inte funnit att styrelsens ledamöter brustit i detta avseende. Vid vår bedömning har vi haft anledning att beakta bland annat sådant särskilt ansvar som kan uppkomma på grund av enskilda ledamöters expertis inom olika områden. Det har därvid framkommit att Gérard Mohr, som har varit styrelsens ordförande från 2011 fram till den 15 november 2016 och styrelseledamot fram till den 22 december samma år, varit den styrelseledamot som haft särskild expertkunskap inom projekthantering och projektredovisning. Mot denna bakgrund finns det skäl att anta att Gérard Mohr inom styrelsen bär ett större ansvar än övriga styrelseledamöter för att upptäcka fel och brister i den tidigare verkställande direktörens förvaltning inom dessa områden. Det kan inte uteslutas att Gérard Mohr har brustit i detta ansvar. I avvaktan på att pågående utredning rörande bland andra Gérard Mohrs ansvar slutförs avstyrker vi att ansvarsfrihet beviljas denne.

STYRELSENS OCH DEN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av moderbolagets och koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma bolagets och koncernens ekonomiska situation, och att tillse att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

REVISORNS ANSVAR

Vårt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed vårt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller den verkställande direktören i något väsentligt avseende:

• företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget
• på något annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vårt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust, och därmed vårt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot bolaget, eller att ett förslag till dispositioner av bolagets vinst eller förlust inte är förenligt med aktiebolagslagen.

En ytterligare beskrivning av vårt ansvar för revisionen av förvaltningen finns på Revisorsnämndens webbplats: www.revisorsinspektionen.se/rn/showdocument/documents/rev\dok/revisors\ ansvar.pdf. Denna beskrivning är en del av revisionsberättelsen.

REVISORNS GRANSKNING AV BOLAGSSTYRNINGSRAPPORTEN

Det är styrelsen som har ansvaret för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 18–35 och för att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.

Vår granskning har skett enligt FARs uttalande RevU 16 Revisorns granskning av bolagsstyrningsrapporten. Detta innebär att vår granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en väsentligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige har. Vi anser att denna granskning ger oss tillräcklig grund för våra uttalanden. En bolagsstyrningsrapport har upprättats. Upplysningar i enlighet med 6 kap. 6 § andra stycket punkterna 2–6 årsredovisningslagen samt 7 kap. 31 § andra stycket samma lag är förenliga med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar samt är i överensstämmelse med årsredovisningslagen.

Stockholm den 2 maj 2017 Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Niklas Renström Auktoriserad revisor

Definitioner och nyckeltal

NYCKELTAL

	Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare
Resultat per aktie	Vägt genomsnitt av antalet stamaktier
ALTERNATIVA NYCKELTAL (ALTERNATIVE PERFORMANCE MEASURES, APMS)
Organisk nettoomsättning	Organisk nettoomsättning inkluderar inte förvärvet av U-SERV under 2016 och inte heller den norska Communication-verksamheten fram till den 1 september 2016 (Eltel Sønnico) och redovisas till jämförbara valutakurser
Operativt EBITA	Rörelseresultat före förvärvsrelaterade avskrivningar och jämförelsestörande poster
Jämförelsestörande poster	Poster relaterade till särskilda händelser vilka ledningen inte anser utgör en del av den pågående operativa verksamheten
Bekräftad orderstock	Total värdet av kontrakterade order som ännu inte redovisats som försäljning
Operativt kassaflöde	EBITA + avskrivningar + förändringar i rörelsekapitalet - nettoförvärv av materiella anläggninstillgångar (investeringar)
Kassagenerering, %*	Operativt kassaflöde x 100
	EBITA
Soliditet, %	Summa eget kapital x 100
	Summa tillgångar - förskott från kunder
Nettoskuld	Räntebärande skulder (exklusive skulder till aktieägarna) - likvida medel
Skuldsättningsgrad*	Nettoskuld
	EBITDA
Sysselsatt kapital	Rörelsekapital, netto + Immateriella tillgångar exklusive goodwill och förvärvsrelaterade övervärden + Materiella anläggningstillgångar
Avkastning på sysselsatt kapital, %*	EBIT x 100
	Sysselsatt kapital (genomsnitt under rapportperioden)
	Resultat efter skatt x 100
Avkastning på eget kapital, %*	Summa eget kapital (genomsnitt under rapportperioden)
Rörelsekapital, netto	Netto av justeringar av varulager, kundfordringar och andra fordringar, avsättningar, förskott från kunder och övriga skulder, exklusive poster inom dessa balansposter som inte anses utgöra en del av det operativa rörelseresultatet: värdering av derivat, villkorlig köpeskilling för förvärv och inkomstskatteskulder.
* beräknat på rullande 12 månader

Finansiell kalender 2017–2018

Årsstämma 2017 1 juni 2017 Delårsrapport januari–mars 2017 2 maj 2017 Delårsrapport januari–juni 2017 17 augusti 2017 Delårsrapport januari–september 2017 2 november 2017 Bokslutskommuniké januari–december 2017 februari 2018

KONTAKTINFORMATION

Ingela Ulfves VP – IR and Group Communications Telefon: +358 40 311 3009 E-post: ingela.ulfves@eltelnetworks.com

ELTEL AB

Besöksadress: Adolfsbergsvägen 13, Bromma Box 126 23, 112 92 Stockholm Telefon: +46 8 585 376 00 E-post: info.sweden@eltelnetworks.com