ÅRSREDOVISNING 2015

INNEHÅLL

Eltel i korthet
2015 i korthet
VD har ordet
Koncernens strategiska agenda
Segment
Marknadsöversikt
16 The Eltel Way
Hållbarhet och medarbetare
Finansiell översikt
Femårsöversikt
Kvartalsuppgifter
Eltel-aktien
Förvaltningsberättelse
Bolagsstyrningsrapport
Finansiell information
Koncernens resultaträkning
Koncernens totalresultat
Koncernens balansräkning
Koncernens kassaflöde
Koncernens förändringar i eget kapital
Noter till koncernredovisningen
Moderbolagets resultaträkning
Moderbolagets balansräkning
Moderbolagets förändringar i eget kapital
Moderbolagets kassaflödesanalys
Moderbolagets noter
Revisionsberättelse
Styrelse
Ledningsgrupp
Definitioner och nyckeltal
Finansiell kalender
Kontaktinformation

"Vår vision är tydlig. Att vara den ledande europeiska leverantören av tekniska tjänster för Infranet"

Eltel – en ledande europeisk leverantör av tekniska tjänster för Infranet

Eltel är en ledande europeisk leverantör av tekniska tjänster för samhällets kritiska infrastruktur för energi, kommunikation, transport och säkerhet – det vi kallar Infranet. På det sättet verkar vi i själva kärnan av ett mer uppkopplat samhälle i ständig förändring. Eltels mission är att säkerställa kritisk infrastruktur i det moderna samhället.

Eltel erbjuder ett brett och integrerat utbud av tjänster, som sträcker sig från planering och genomförande av projekt till installationstjänster och tjänster som rör drift och underhåll. De olika typerna av tjänster täcker hela skalan från standardtjänster till skräddarsydda lösningar, och de bygger på vår djupgående förståelse och erfarenhet av ett brett spektrum av teknologier.

Underhållstjänster – implementering av infrastruktur som ansluter privatkunder och företagskunder till operatörsnätverk och driftstjänser, och inkluderar förebyggande och korrigerande underhåll samt kompletta serviceåtaganden. Dessa har vanligtvis formen av fleråriga ramavtal.

Uppgraderingstjänster – implementering av kundernas planer för att återställa och uppgradera infrastruktur, installationer/utrullningar av tekniska uppdateringar eller ny teknik, eller byte av teknik. Även dessa sköts genom fleråriga ramavtal.

Projektleveranser – design, konstruktion eller byggnation av projekt enligt kundens specifikationer för nyinvesteringar i nätverk och infrastruktur. Dessa kontrakt innefattar vanligtvis leveranser på ett till fyra år.

Eltels resa mot att bli den ledande europeiska leverantören av tekniska tjänster till Infranetbranschen inleddes i början av 2000 talet. Eltel har sedan dess vuxit snabbt, och för verksamhetsåret 2015 genererade koncernen en nettoomsättning på över 1,2 miljarder euro och ett operativt EBITA på cirka 62 miljoner euro. Vid utgången av 2015 hade Eltel cirka 9 600 medarbetare i tio länder.

ELTELS VÄRLD

Med rötterna i Finland och Sverige har Eltel en stark position i Norden, som också är Eltels största geografiska marknad. Eltel har även byggt upp en ledande position i de baltiska länderna och Polen samt etablerat tillväxtplattformar i Tyskland och Storbritannien.

Utanför Europa är Eltels segment Power en av de mest erfarna Infranetleverantörerna i Afrika, med över 50 års erfarenhet på den afrikanska kontinenten.

2015 var ett händelserikt år för Eltel och inleddes med den framgångsrika noteringen på Nasdaq Stockholm. Eltel främjades också av gynnsamma marknadsförhållanden och tecknade stora ramavtal vilket successivt även förbättrade orderingången. Koncernens strategi och process för förvärv bevisades med tre företagsköp, ett i vardera segment – Power och Communication och Transport & Security. Dessutom levererade Eltel på sina finansiella mål avseende tillväxt, kassaflöde, skuldsättning och utdelning samtidigt som lönsamheten ökade.

NETTOOMSÄTTNING 2015 MILJONER EURO

OPERATIVT EBITA MILJONER EURO

62,2

RESULTAT PER AKTIE EUR

0,69

ANTAL MEDARBETARE

9 568

Vår roll i att säkra samhällskritisk infrastruktur har blivit ännu viktigare

2015 var ett mycket framgångsrikt och intressant år för Eltel. Vår notering på Nasdaq Stockholm har genererat klara operativa fördelar, både extern och internt. Vi har stärkt vår ledande marknadsposition ytterligare genom att ta hem flera stora kontrakt, i synnerhet inom tillväxtområden som fiberutrullning och installation av smarta mätare. Under 2016 kommer vi fortsätta att dra fördel av vår storlek, vår internationella plattform, våra goda kundrelationer och engagerade medarbetare – med fokus på effektivitet, organisk tillväxt och ytterligare noggrant utvalda förvärv.

Trots att 2015 var utmanande för Europa utifrån ett geopolitiskt perspektiv, förde året även med sig en hel del riktigt goda nyheter. På det globala klimatmötet i Paris i december enades 195 länder om att säkerställa att den globala uppvärmningen stannar på en nivå under 2°C fram till år 2100, genom att minska utsläppen av växthusgaser. Investeringar i en effektivare elförsörjning och -distribution kommer att vara viktiga i framtiden, liksom kapacitetsförstärkningar i nät för fast och mobil kommunikation – nätverk som kommer att vara avgörande i den globala övergången till en miljövänligare livsstil. Det finns för närvarande många krafter som driver den ökade efterfrågan på en bättre, smartare och säkrare infrastruktur i samhället. Det är uppenbart att Infranetbranschen, med Eltel som en av föregångarna i Europa, kommer att spela en mycket viktig roll i denna avgörande utveckling och modernisering.

ETT SPÄNNANDE ÅR MED TYDLIGA FÖRDELAR AV BÖRSNOTERINGEN

För Eltel var 2015 ett utmärkt och spännande år. Det inleddes med vår framgångsrika notering på Nasdaq Stockholm, vilket gav oss en ny uppsättning framstående institutionella och privata ägare. Vår årslånga resa på börsen har ökat kunskapen om och transparensen för både Eltel och Infranetbranschen. Vi har rekryterat många kompetenta nya medarbetare och nått ett rekordhögt deltagande på nästan 100 procent i vårt nya långsiktiga incitamentsprogram – ett bevis på att börsnoteringen har stärkt både engerginivån internt och vårt varumärke som arbetsgivare.

STARKARE MARKNADSSTÄLLNING I NORDEN...

De positiva långsiktiga trenderna på Infranetmarknaden fortsatte under 2015 och vi lyckades dra nytta av den gynnsamma marknadssituationen inom alla våra segment – Power, Communication och Transport & Security. Vi stärkte vår ledande position i Norden genom att teckna nya ramavtal med alla de största telekomoperatörerna i norra Europa – ett tydligt bevis på vår spetskompetens inom utrullningen av fiber- och LTE/4G-nät. Inom Communication genomförde vi även vårt näst största förvärv hittills, när vi konsoliderade vårt norska joint venture-bolag EltelSønnico AS. Inom Transport & Security tecknade vi flera nya underhållsavtal och gjorde ytterligare ett strategiskt förvärv inom vår järnvägsverksamhet i Norge. Därmed blev Eltel det tveklöst största Infranetbolaget i Norge. Inom Power-verksamheten är vi glada över de nya order avseende smarta mätare som vi har vunnit i Norge och Danmark under 2015 avseende utrullningen av 1,6 miljoner enheter. Med 3,5 miljoner tidigare installerade mätare innebär de här avtalen att Eltel numera är det allra mest erfarna företaget inom den här sektorn i Europa, vilket kommer att ge ytterligare tillväxtmöjligheter i andra europeiska länder.

…OCH EN VÄXANDE VERKSAMHET I TYSKLAND

I Tyskland gjorde vår verksamhet betydande framsteg under 2015, särskilt inom krafttransmissionsverksamheten genom förvärvet av Edi.Son. Även inom Communication tecknade vi stora avtal i Tyskland, bland annat med Huawei. Under 2016 kommer Tyskland att stå för en tydlig andel av Eltels totala omsättning. Vår satsning i Storbritannien är fortfarande i ett tidigt skede men vi har tekniker ute i fält som arbetar med stora bolag som Carillion, British Telecom och Huawei. I Afrika fortsatte vi att leverera flera stora projekt under 2015. Vi såg dock tecken på en svagare ekonomi i vissa afrikanska länder, men det aldrig sinande behovet av elektrifiering på denna kontinent skapar en långsiktig potential för Eltel.

SVAG START, MEN EN STARK AVSLUTNING FÖR VÅR PROJEKTVERKSAMHET

I vår verksamhet hänförlig till större projekt, hade vi en något svagare orderingång under första halvåret 2015. Vi noterade emellertid en återhämtning under andra halvåret, vilket avspeglar att den här delen av vår verksamhet är mer cyklisk. När vi stängde böckerna för 2015 låg dock Eltels bekräftade orderbok på 920 miljoner euro, den högsta nivån i bolagets historia och en uppgång med 35 procent jämfört med utgången av 2014. Vi har nu börjat redovisa detta nyckeltal, vilket förhoppningsvis ökar förståelsen för förutsägbarheten i vår verksamhet och vår långsiktiga potential.

LEVERERAR I ENLIGHET MED VÅRA MÅL PÅ MEDELLÅNG TILL LÅNG SIKT

När vi summerar det finansiella utfallet för 2015 ser vi att tillväxten drevs av de framgångsrikt slutförda förvärven i Tyskland och Norge under året i kombination med en god organisk tillväxt. För helåret uppgick den organiska tillväxten till 4,5 procent och tillväxt från förvärv till 8,7 procent. Tillsammans överstiger dessa tillväxttal tydligt vårt tillväxtmål om 10 procent. Koncernens lönsamhet fortsatte också att öka till en operativ EBITA-marginal om 5 procent för helåret och vi närmade oss sig vårt mål om 6 procent. Den justerade kassagenereringen (cash conversion) låg på cirka 120 procent, vilket återigen visar på styrkan i vår affärsmodell med bra kassaflöden.

FOKUSOMRÅDEN 2016

Genom att dra nytta av skalfördelar, vår internationella plattform och våra utmärkta kundrelationer, kommer Eltel att fortsätta vara pionjären inom omvandlingen och utvecklingen av Infranetbranschen. Under 2016 fortsätter vi att fokusera på operationell effektivitet, i synnerhet inom områdena hälsa & säkerhet och utveckling av personalen. Den viktigaste förutsättningen för framgång är kompetensen och ambitionsnivån hos våra medarbetare. Vi har även påbörjat globaliseringen av vår interna funktion för koncerngemensamma tjänster. Kraven på ledningens kompetens kommer också att öka i takt med att verksamheten blir mer komplex, mer omfattande, mer specialiserad och mer internationell. Samtidigt ska vi sträva efter fortsatt lönsam tillväxt, både organiskt och genom förvärv. Trots att vi gick in aktivt för att förvärva företag under 2015 har vi fortfarande en stabil – och faktiskt utökad – pipeline av potentiella förvärv i alla våra segment. Våra tillväxtambitioner har fortsatt starkt stöd av långsiktiga goda marknadsutsikter.

Axel Hjärne VD och koncernchef för Eltel

Koncernens strategiska agenda

Mission

Säkra kritisk infrastruktur i det moderna samhället

Vision

Att vara den ledande europeiska leverantören av tekniska tjänster för Infranet

Det finns ett flertal drivkrafter bakom Eltels löpande fokus på att realisera ytterligare lönsamhetspotential. Dessa drivkrafter är bland annat: The Eltel Way samt nyttjande av skalfördelar, fortlöpande förbättring av lågpresterande verksamheter, förbättring av business och tillväxt inom segment med höga marginaler.

Under 2015 har fokus huvudsakligen legat på:

n Fortsatt finjustering av The Eltel Way, samt implementeringen av "best practice" för att ytterligare förbättra effektiviteten i verksamheten.
n Fortsatt implementering av digitala verktyg och metoder, som:
Ett koncerngemensamt affärssystem, (GRP), i Norge, Tyskland och Danmark.

– Lansering av Office 365 för att effektivisera kommunikationen inom Eltel samt med externa samarbetspartner.

n Utbildningsprogram inom projektledning för anställda i Norden, Polen och Tyskland.
n Fokus på hälsa och säkerhet för att öka proaktiviteten genom ökad rapporteringen av olyckstillbud och så kallade "safety walks" bland chefer.

Viktiga teman i Eltels strävan efter organisk tillväxt omfattar: att upprätthålla den ledande ställningen på kärnmarknader, fokusera på segment med hög tillväxt samt stärka plattformen för serviceportföljen.

Under 2015 har Eltel bland annat:

n Förstärkt bolagets marknadsställning inom kabelprojekt och smarta mätare, samt expanderat i Tyskland för att ta tillvara långsiktiga möjligheter inom segmentet Power.
n Undertecknat avtal med Hafslund, Skagerak och Soriakonsortiet avseende smarta mätare i Norge, samt Kamstrup-avtalet i Danmark.
n Goda framsteg för Eltels Communicationverksamhet, genom installation av optisk fiber och uppgraderingar av mobilnät.
n Upptrappning av verksamheten inom segmentet Communication i Storbritannien.
n Nya avtal vunna inom Eltels väg- och järnvägsverksamhet, samt inom försvarsverksamheten i Norden.

Förvärv spelar en viktig roll i Eltels tillväxtstrategi. Företaget ser många möjligheter inom detta område, som innefattar bland annat expansion på nya marknader, fortsatt konsolidering av marknaden, potential för att utvidga med ny kompetens och utöka den befintliga kundbasen. Fokus ligger emellertid i första hand på tilläggsförvärv av små till medelstora företag, för att stärka serviceplattformen på marknaderna i Storbritannien och Tyskland, eller att tillföra specialistkompetens. Vad gäller större förvärv har Eltel en mer selektiv inställning.

Eltel var aktivt avseende förvärv under 2015:

n Förvärvet av Edi.Son Energietechnik GmbH för att stärka marknadsställningen inom krafttransmission i Tyskland.
n Förvärvet av Vete Signaltjenester AS, vilket bidrar med kompletterande kompetens till Eltels plattform inom den norska järnvägsverksamheten och förbättrar Eltels marknadsposition och ger ökade möjligheter att ta del av större uppdrag.
n Förvärvet av återstående 50 procent i joint venture-bolaget Eltel Sønnico AS – en unik möjlighet med stor påverkan på konkurrenssituationen och Eltels ställning på den norska kommunikationsmarknaden.
n Eltel har dessutom en väletablerad och aktiv funktion för förvärv med en säkrad och stabil pipeline av möjliga förvärv inom samtliga affärssegment.

Tre segment som levererar åt stora kunder

Eltel har ett nära samarbete med sina kunder – de ledande nätverksoperatörerna inom områdena energi, kommunikation, transport och säkerhet. Bolagets arbetssätt ger unika synergier och möjligheter att klart förbättra prestandan i operatörernas nät genom maximerad tillgänglighet och optimerad användning av resurser.

Genom fokus på segment inom kritiska och stadigt konvergerande infrastrukturer har Eltel uppnått en stark position som gör det möjligt att generera ytterligare synergieffekter genom att utnyttja teknisk kompetens och resurser mellan de olika affärssegmenten där Eltel är aktiv. Ett exempel på Eltels förmåga att arbeta över affärssegmentsgränserna omfattar installationen av el- och kommunikationssystem för järnväg.

Eltel är en betrodd leverantör av högkvalitativa tekniska tjänster till en kundbas som består av större nätoperatörer och nätägare av infrastrukturnät. Under bolagets historia har bortfallet av kunder varit mycket lågt, vilket är underbyggt av ramavtal och Eltels höga grad av process- och systemintegration med sina kunder. Karaktären av koncernens verksamhet och dess kontraktsportfölj erbjuder en god årlig överblick över intäkterna, där majoriteten genereras från underhåll och andra återkommande tjänster. Baserat på koncernens intäkter vid årets utgång, inklusive projektleveranser och förväntade volymer från befintliga ramavtal, uppskattar Eltel att cirka 75 procent av koncernens förväntade intäkter är kända i början av året.

Eltel har också en god överblick över intäkterna som sträcker sig längre än innevarande år, tack vare långsiktiga ramavtal och leveranser inom projektverksamheten. Projektverksamheten, som utgör ungefär en tredjedel av koncernens nettoomsättning, består vanligtvis av stora avtalsmässiga belopp under en längre period. Vid utgången av 2015 låg Eltels bekräftade orderstock på den högsta nivån i bolagets historia på 920 miljoner euro, en ökning med 35 procent jämfört med 2014. Detta nyckeltal inkluderar det totala värdet av bekräftad orderingång som ännu inte redovisats som försäljning. Detta är främst hänförligt till projektorder med en leveranstid på två till fem år och inkluderar också bekräftade order inom ramavtal.

Eltel har delat in sin verksamhet i tre affärssegment – Power, Communication samt Transport & Security – utifrån vilka produkter och tjänster som erbjuds. Under 2015 förbättrade alla tre segment sin marknadsposition, både tack vare nya kontrakt men också genom nya spännande förvärv.

Power

Affärssegmentet Power tillhandahåller underhåll av elnät samt underhållstjänster, uppgraderingstjänster och projektarbeten till nationella transmissionssystemoperatörer och ägare av eldistributionsnät. Segmentet verkar inom samtliga av Eltels geografiska områden, och verksamheten karaktäriseras av långsiktiga kundrelationer, med en kontinuerlig orderingång som genereras genom ramavtal och projekt. Tillväxten inom segmentet drivs generellt inte av BNP, utan istället av krav på ökad tillgänglighet och kapacitet i nät och regulatoriska krav. Huvuddelen av verksamheten utgörs av uppgraderingstjänster och projektbaserat arbete. Arbeten gällande uppgradering slutförs vanligtvis inom några månader, medan normala projektleveranser varar i 2–3 år. Ramavtalen sträcker sig vanligtvis över 3–5 år.

Finansiell utveckling under 2015

Nettoomsättning (miljoner euro)	567,6
Operativt EBITA (miljoner euro)	29,6
Operativ EBITA-marginal, %	5,2

FÖRVÄRVET AV EDI.SON ENERGIETECHNIK GMBH

I mars 2015 förvärvade Eltel det tyska bolaget Edi.Son Energietechnik GmbH, specialiserat på planering, design och konstruktion av 110–380 kV luftledningar i Tyskland. Edi.Sons viktigaste kunder är ägare av distributionsnätverk och transmissionssystemoperatörer i Tyskland. Bolaget har uppvisat en stabil omsättning på cirka 20 miljoner per år och hade över 100 anställda.

"Förvärvet av Edi.Son är ett stort steg för Eltel och vår resa mot att bli det ledande företaget inom Infranettjänster i Europa. Eltel har en mycket lång tradition av att bygga högspänningsledningar och vi är mycket glada över att kunna presentera en stärkt närvaro tillsammans med Edi.Son på den tyska marknaden. Edi.Son är ett välkänt företag på sin marknad, och tillsammans har vi nu goda möjligheter att expandera verksamheten ytterligare. Vi välkomnar de anställda i Edi.Son till Eltel".

Fredrik Menander President – Power Transmission

Communication

Affärssegmentet Communication tillhandahåller underhåll och uppgraderingar till telekomoperatörer och andra ägare av kommunikationsnät. Segmentet verkar i dag på alla Eltels europeiska marknader, och verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundsamarbeten, med en jämn orderingång som huvudsakligen genereras genom ramavtal. Verksamheten drivs främst av teknikuppgraderingar, underhåll och ökad efterfrågan på förbättrad kvalitet i näten samt ökad nätkapacitet.

Finansiell utveckling under 2015

Nettoomsättning (miljoner euro)	543,7
Operativt EBITA (miljoner euro)	34,2
Operativ EBITA-marginal, %	6,3

ELTEL SØNNICO AS

Sedan första kvartalet 2014 ägde Eltel 50 procent i det norska joint venture-bolaget Eltel Sønnico AS, ett bolag som bygger och underhåller infrastruktur för fast och mobil kommunikation i Norge, tillsammans med norska Umoe. Under fjärde kvartalet 2014 tecknade Telenor ett femårigt avtal med Eltel Sønnico, och joint venturebolaget inledde sin verksamhet i början av 2015. I augusti 2015 förvärvade Eltel den återstående hälften av Eltel Sønnico AS. Eltel Sønnico har uppvisat en årlig omsättning på cirka 200 miljoner euro och hade över 1 100 anställda.

"Vi är mycket glada över att förvärva de återstående aktier som innehas av Umoe i Eltel Sønnico AS, och därmed till fullo konsolidera denna enhet i Eltelkoncernen. Att helt äga Communication-verksamheten i Norge hjälper oss att kombinera den med våra elnäts- och järnvägsverksamheter i Norge, och kommer att hjälpa oss att optimera våra supportfunktioner i landet."

Peter Uddfors President – Fixed Communication

"Vår övergripande kompetenspool blir betydligt bredare tack vare sammangåendet, vilket ger våra medarbetare fler möjligheter. Vi blir också en betydligt mer välrustad samarbetspartner inom Infranettjänster för våra norska kunder. Förvärvet av Eltel Sønnico ligger väl i linje med Eltels tillväxtstrategi och stämmer väl överens med våra finansiella mål på medellång och lång sikt."

Dariush Rezai President – Mobile Communication

Transport & Security

Affärssegmentet Transport & Security tillhandahåller underhåll och uppgraderingar samt projektleveranser till flera statliga myndigheter, inklusive myndigheter med ansvar för järnvägar, vägar, försvar och flyg. Affärssegmentet Transport & Security verkar i nuläget enbart i Norden. Verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundrelationer med ett jämnt inflöde av order på underhållstjänster som genereras genom långsiktiga ramavtal och projektleveransavtal från upphandlingsprocesser. Verksamheten drivs av investeringar inom infrastruktur för transport, ökat resande med flyg och tåg samt genom outsourcing av tekniska tjänster inom försvar och flyg.

Finansiell utveckling under 2015
Nettoomsättning (miljoner euro)	151,7
Operativt EBITA (miljoner euro)	11,4
Operativ EBITA-marginal, %	7,5

& Security 12%

NETTOOMSÄTTNING PER SEGMENT Transport

OPERATIVT EBITA PER SEGMENT Transport & Security 15%

VETE SIGNALTJENESTER AS

I oktober 2015 förvärvade Eltel det norska bolaget Vete Signaltjenester AS, som är marknadsledande inom installation, reparationer och förebyggande underhåll, projektledning, teknik- och rådgivningstjänster inom signalsystem för järnväg i Norge. Vetes kunder utgörs av ägaren av landets järnvägsinfrastruktur, Jernbaneverket, tunnelbaneoperatören i Oslo, "Sporveier Oslo", samt underleverantörer av signalsystem och byggföretag. Bolaget hade en omsättning på 60 miljoner norska kronor under 2014 och 37 anställda.

"Förvärvet av Vete tar oss ytterligare ett steg vidare i Norge, och är i linje med vår strategiska plan för expansion. Våra kunder har ambitiösa planer, och marknaden kämpar för att uppfylla de ökade kraven på kompetens och resurser. I och med förvärvet av Vete kan vi utöka verksamheten i Norge ytterligare, och vidareutveckla samarbetet över gränserna mellan de olika enheterna inom Eltel. Vi välkomnar de anställda i Vete till Eltel".

Fredrik Häggström President – Rail & Road

Infranetbranschen för tekniska tjänster drivs av starka megatrender

Flera av de globala megatrenderna driver ständigt på behovet av bättre och mer integrerade tekniska lösningar. Nya klimatregler, digitalisering, urbanisering och behov av förbättrad säkerhet ökar behovet av nya investeringar i den tekniska infrastrukturen, det vi kallar Infranet. Samtidigt blir behovet av att göra de olika systemen kompatibla allt viktigare. Eltel är en oumbärlig och specialiserad partner i det här sammanhanget, med en förmåga att skapa framtidens Infranet och därmed forma samhället vi lever i.

Infranetbranschen växte fram för över tio år sedan till följd av avregleringen och privatiseringen av energi- och telekommarknaderna i Europa. Kort därefter började Infranetoperatörer outsourca tjänster som tidigare utförts av interna tekniska tjänsteorganisationer – en strukturell förändring som fortfarande pågår. De nordiska länderna har varit föregångare i den här utvecklingen, medan andra större europeiska ekonomier successivt börjar följa efter. Storleken på Eltels adresserbara marknad, baserat på bolagets befintliga geografiska marknader, beräknas uppgå till cirka 28 miljarder euro år 2017. Vidare hanteras cirka 30 procent av Infranettjänsterna på de här marknaderna fortfarande internt av olika Infranetägare, vilket tyder på ytterligare potential inom outsourcing för bolag som Eltel.

BETYDANDE DRIVKRAFTER FÖR BRANSCHEN

Den underliggande efterfrågan på Infranettjänster är stark, stabil och icke-cyklisk, eftersom de moderna samhällena går mot en alltmer digital och hållbar vardag, där både myndigheter och konsumenter aktivt påverkar marknaden och bedriver lobbyingverksamhet. På grund av snabba tekniska förändringar och regulatoriska påtryckningar, men också på grund av åldrande nät, genomför europeiska länder betydande investeringar i syfte att bygga, uppgradera och underhålla nästa generations infrastruktur. Enligt Europeiska Kommissionens uppskattningar ligger investeringsbehovet i EU:s energi-, kommunikation/IT- och transportsektorer, på cirka 1,5–2,0 biljoner euro fram till år 2020. I centrum för dessa investeringsbehov står infrastrukturnäten.

EU-planen "Connecting Europe Facility 2020" (CEF) stödjer pan-europeiska nätverk och infrastruktur inom transport-, telekommunikation- och energisektorn och innebär byggnation av vägar, järnvägar, elnät och bredband. Den nya infrastrukturen kommer att ha högre kapacitet, bli effektivare, billigare att driva och underhålla och bidra till en hållbar utveckling. Vidare blir konvergensen av nätverk, både över gränser och regioner och över olika standarder, allt viktigare som en av många gynnsamma och fundamentala trender inom branschen.

VÄSENTLIGA INVESTERINGSPLANER LANSERADE UNDER 2015

Under 2015 har många av de långsiktiga drivkrafterna för tillväxt i branschen blivit ännu tydligare inom de områden där Eltel bedriver verksamhet.

Inom segmentet Power har operatörer av transmissionssystem i Sverige och Norge meddelat att de kommer att dubbla sina årliga elnätsinvesteringar under den kommande tioårsperioden, till 7 miljarder svenska kronor respektive närmare 10 miljarder norska kronor. Liknande indikationer gäller för den tyska transmissionsmarknaden, baserat på den tyska energipolitiken ("Energiewende"). Som ett resultat av nyligen genomförda regulatoriska förändringar har nya planer presenterats avseende omfattande investeringar i kraftdistribution, i synnerhet inom kabelprojekt och annan regional infrastruktur, samt elmätarinstallationer (dvs. smarta mätare) i Norden.

Under 2015 vann Eltel flera större avtal som totalt omfattar installationer av cirka 1,6 miljoner nya smarta elmätare i Norge och Danmark. Leveranserna av dessa volymer påbörjas under 2016 och sträcker sig fram till slutet av 2019. Upphandlingsprocesser för förnyelse av elmätare har också börjat bli allt tydligare på mogna marknader som Sverige. I Tyskland och Storbritannien pågår förstagångsinstallationer av smarta mätare. De här marknaderna kommer framöver att erbjuda betydande tillväxtpotential för Eltel.

Inom segmentet Communication har efterfrågan av fiberinstallationer utvecklats positivt på flera av Eltels nyckelmarknader under 2015, i synnerhet i Sverige där operatörerna har meddelat om betydande investeringsplaner för de kommande åren. Man ser också tydliga tecken på ökade investeringar i optisk fiber i exempelvis Tyskland, som är en betydligt större marknad än Norden. Utrullningar av uppgraderingar av det mobila nätverket till 3G-, LTE-, och 4G-standarder fortsätter att erbjuda möjligheter på samtliga geografiska marknader, men med olika tidsplaner.

I segmentet Transport & Security fortsatte den höga upphandlingsaktiviteten under 2015 inom järnvägs- och vägsektorn, i synnerhet i Norge och Danmark. Inom den här sektorn är de långsiktiga drivkrafter på marknaden fortsatt starka och skapar en bra marknad för bolag som Eltel, som har specialistkompetens och större kapacitet inom projektledning för att kunna utöka verksamheten både gällande större projekt för totalleverans av anläggningar och underhållsavtal. I Sverige har försvars- och säkerhetsmarknaden fortsatt att växa, i synnerhet med stöd av större satsningar på försvaret. Inom flygsegmentet är Remote Tower-lösningen i drift i Sverige, och har blivit en del av Eltels tjänsteleverans för flygsektorn. Det finns liknande affärsmöjligheter även i Norge och Danmark. Den nordiska marknaden öppnas gradvis för externa tjänsteleverantörer, vilket innebär nya möjligheter för Eltel.

Områden med intressanta marknadsmöjligheter för Eltel

Eltels lösningar för fiber och smarta elmätare – svar på kundernas behov

Eltels verksamhet för Communication var speciellt stark under 2015, särskilt inom utrullning av fiberanslutningar, och inom Eltels Power-verksamhet avseende utrullning och uppgradering av smarta elmätare för privathushåll. Dessa kommer att vara viktiga tillväxtområden för Eltel under de närmaste åren.

Fiber

DRA NYTTA AV MÖJLIGHETERNA INOM OPTISK FIBER

Det finns stor efterfrågan på spridning av optisk fiber i hela Europa. Fram till 2019 ska enligt planerna cirka 30 miljoner hushåll i EU och Norge vara anslutna till internet via fiberanslutningar. Utvecklingen är ett resultat av ambitionerna att öka bandbredden i nätet genom att ersätta traditionella kopparkablar med nästa generations kommunikationsnät baserat på fiber hela vägen till bostäder och företag.

Eltel är den ledande leverantören inom området för installation av fiber på de nordiska marknaderna, och har ambitionen att dra större nytta av denna ställning på samtliga av sina marknader. Eltels verksamhet inom fast kommunikation i Sverige, med specialisering inom fiberinstallationer, har uppvisat mycket positiva resultat i form av kundnöjdhet, effektivitet, kvalitet och lönsamhet.

Eltel ser potential i att expandera den svenska arbetsmodellen till sin europeiska fiberverksamhet. På lång sikt har Eltel som mål att bli Europas främsta företag inom fiberinstallationer. På kort sikt kommer fokus att vara snabb tillväxt på nya marknader, i Storbritannien och Tyskland, samt att införa "best practice" för fiberinstallationer på alla Eltels befintliga marknader. Expansionen av fiberverksamheten är ett utmärkt exempel på hur Eltel drar nytta av sin marknadsledande ställning och välutvecklade koncept i ett land för att driva utveckling och tillväxt i andra länder.

"Övergången från koppar till optisk fiber är ett av de största paradigmskiftena inom telekommunikation som vi kommer att se under vår livstid. Vi bygger inte bara fiber, vi bygger band mellan människor, lönsamhet för företag och länder och ett bättre framtida samhälle."

Peter Uddfors, President – Fixed Communication

Smarta elmätare

DRA NYTTA AV MÖJLIGHETERNA INOM INSTALLATION AV SMARTA MÄTARE

Med början 2003 blev norra Europa den hetaste marknaden för smarta mätare (Automated Meter Management, AMM) i Europa, då finska och svenska myndigheter offentliggjorde beslutet att kräva avläsning av timmar/månad för samtliga elmätare innan 2009. Vattenfall, Fortum och E.ON, branschens ledande aktörer i de båda länderna vid den aktuella tidpunkten beslutade sig för att installera smarta elmätare i Finland och Sverige.

Kort därefter följde även Danmark, och Eltel vann kontrakt för utrullning av 800 000 smarta mätare under åren 2007 till 2012. I november 2015 tecknade Eltel ett nytt avtal för utrullning och implementering av smarta mätare för eldistribution till hushåll i Danmark, denna gång med Kamstrup A/S i deras projekt med DONG Energy. Det här projektet är det största projektet för utrullning av smarta mätare som har lanserats i Danmark. Kontraktets totala värde för Eltel är cirka 20 miljoner euro.

I Norge beslutade den regulatora myndigheten att systemet med smarta mätare måste vara implementerat senast i början av 2019. Som en följd av detta vann Eltel tre stora kontrakt under 2015, och skaffade sig en ledande marknadsställning i Norge. Det norska energiföretaget Skagerak Nett AS valde Eltel som sin samarbetspartner vid utrullningen av 180 000 smarta mätare, därefter tecknade Hafslund Nett avtal med Eltel för installation av 630 000 mätare för direktavläsning. I slutet av 2015 tecknade Soriakonsortiet avtal med Eltel för installation av närmare 300 000 mätare. Samtliga av dessa avtal ska vara avslutade 2019.

De nationella tidsplanerna för att installera smarta mätare skiljer sig mellan EU-länderna. Några av länderna har slutfört projekten, medan andra har påbörjat implementeringen eller bara initierat pilotprojekt. Eltel, med referens till 5 miljoner mätare, inklusive orderstocken, är en beprövad samarbetspartner inom installationen av smarta mätare i Norden. Den europeiska marknaden kommer att fortsätta att erbjuda betydande tillväxtpotential för bolaget. Den tidigare generationens mätarteknik, till exempel i Sverige, med behov av att uppgraderas till moderna lösningar, erbjuder Eltel nästa möjlighet för de kommande åren.

"Under 2015 vann Eltel nya kontrakt för smarta elmätare i Norge och Danmark, och tidigare har vi installerat 3,5 miljoner smarta mätare. Det här gör oss till det klart mest erfarna bolaget inom den här sektorn i Europa. Det här erbjuder en utmärkt plattform för ytterligare tillväxtmöjligheter för oss i andra europeiska länder."

Juha Luusua, President – Power Distribution

The Eltel Way

– en specialiserad servicemodell som gör skillnad

HUR BOLAGET DRIVS

The Eltel Way är en branschledande servicemodell som särskiljer bolaget från konkurrenterna inom Infranetbranschen. The Eltel Way styr hur bolaget organiseras, hur ansvar delegeras, hur medarbetarna motiveras och hur de får stöd för att garantera god leverans och kvalitet till kunderna. Effektiviteten ligger till grund för allt vi gör. De fyra hörnstenarna i The Eltel Way – Struktur, Redovisning, Kultur & Medarbetare samt Effektivitet – möjliggörs av en stark tro på ansvar, specialisering och proaktivitet som drivkrafter för att ta fram den fulla potentialen hos alla Eltels medarbetare. Bolagets framgångsrika utveckling och den ledande ställningen för att tillhandahålla tekniska tjänster till Infranetbranschen har båda en stark koppling till implementeringen av The Eltel Way.

Eltel har cirka 400 team, med omkring 20 specialister i varje team, som arbetar i de tio länder där Eltel bedriver verksamhet. Varje team fokuserar på ett särskilt kompetensområde. Alla team är oberoende resultatenheter. Eltel arbetar enligt en integrerad affärsmodell där man, genom att kontinuerligt samla erfarenheter och kunskap från de senaste projekten på samtliga marknader, säkerställer att Eltel arbetar efter "best practice" inom varje affärssegment. Eltel arbetar nära sina kunder och har en affärsdriven organisation som stöder metoden med att arbeta nerifrån och upp. Starka prestationer från varje medarbetare är möjlig genom specialisering och genom att ge dem stora befogenheter över sitt arbete.

HUR VI SKAPAR VÄRDE FÖR KUNDERNA

Eltels kundlöfte har inte ändrats. Det är en del av företaget, vad företaget gör och hur företaget uppfattas. Vår mission är att säkra kritisk infrastruktur i samhället. Vi utformar framtidens Infranet genom att garantera:

n tillgänglighet, kvalitet och flexibilitet
n en konkurrenskraftig kostnadsstruktur
n skickliga och kompetenta medarbetare
n innovation

Eltel har kompetens inom alla delar av Infranetbranschen, och kombinerar resurserna på ett innovativt sätt för att erbjuda synergier och möjligheter för kunderna. Som en av de största aktörerna på marknaden utökar och stärker Eltel fortlöpande sin kunskapsbas med de allra senaste lösningarna. Det innebär att banbrytande metoder i ett enskilt projekt, i ett enskilt land, kan implementeras i liknande projekt på samtliga marknader. Från ett kundperspektiv innebär att arbeta med Eltel att man går in i ett nära partnerskap – de flesta av våra kunder har varit kunder hos Eltel i över tio år. Kunderna uppskattar den lokala flexibiliteten och effektiviteten i beslutsfattandet, kombinerat med hög leveranskvalitet som möjliggörs genom en decentraliserad och specialiserad affärsmodell.

VIKTIGA ÅTGÄRDER UNDER 2015

Under 2015 förvärvade Eltel tre företag, ett inom varje segment – Power, Communication och Transport & Security. Efter förvärven initierade Eltel integrationsprocessen med fokus på en framgångsrik implementering av The Eltel Way i de nyligen förvärvade företagen. Framgången för det arbetet vilar på välutvecklade mekanismer för att överföra såväl processer och know-how som förväntningar på ledarskapet och viktiga bolagskulturella aspekter.

Parallellt med att förbättra resultatet i de nya enheterna, drar de mer mogna delarna av bolaget nytta av specialiseringen genom The Eltel Way för att öka konkurrenskraften och dra nytta av marknadsmöjligheter. På flera områden har Eltel blivit en global organisation som erbjuder specialiserade lösningar och delar personalresurser, processer, system och rutiner på flera marknader där bolaget bedriver verksamhet. Viktiga exempel på det finns inom områdena för smarta elmätare, fiberinstallationer, mobilutrullning, krafttransmissionsledningar och transformatorstationer samt kabel för eldistribution.

För att ytterligare öka professionalismen och kulturen med ett stort ansvar understryker Eltel betydelsen av ett övergripande fokus på hälsa och säkerhet – från tekniker till VD, från upphandling till faktura. I arbetet med att förhindra att det sker olyckor redovisade Eltel under 2015 en tydlig och viktig ökning av ledningens säkerhetsvandringar, för att öka medvetenheten om och betydelsen av säkerhet. Antalet rapporter om olyckstillbud ökade också väsentligt, vilket innebär att de lärdomar som kan dras av dessa olyckstillbud kan spridas, för att de ska gå att undvika i framtiden. Eltels mål på lång sikt att inte ha olyckor.

Hållbarhet och medarbetare

Förändringen från att vara ett privatägt bolag till att bli börsnoterat i februari 2015 är en viktig milstolpe i Eltels historia. I och med inträdet av nya ägare och analytiker som numera bevakar Eltel, i kombination med ett ökat intresse från medierna, har det blivit nödvändigt med en förändring av Eltels sätt att styra och presentera mål, policyer, processer samt finansiella resultat.

Eltel har granskat bolagets sociala påverkan och miljöpåverkan på verksamheten och gjort en bedömning av potentiella risker relaterade till den globala branschen för tekniska tjänster samt verksamhetens art, och infört mekanismer för att hantera dessa. Särskilt fokus har lagts på följande områden:

LEDNING AV MEDARBETARNA

Samtliga Eltel-team arbetar i enlighet med The Eltel Way, baserat på delade erfarenheter och strävan efter att följa "best practice" i de länder där Eltel bedriver verksamhet. Bolagets ambition är att uppnå ställningen som den bästa arbetsplatsen med de bästa medarbetarna inom Infranetbranschen.

SÄKERHET PÅ ARBETET

Även om antalet arbetsrelaterade olyckor på Eltel stabiliserades under 2015, ligger siffran över målnivån. Under 2015 låg nivån för arbetsplatsolyckor som leder till sjukfrånvaro för Eltel på 11. Ett nytt mål för att minska olycksfallsfrekvensen under 2017 har satts till nio, vilket kommer att kräva stora arbetsinsatser från samtliga medarbetare. Efter många år utan några dödsolyckor, är det ett bakslag att en av Eltels tekniker under 2015 omkom i Polen. För att undvika detta i framtiden kan inte bolaget begå några fel vad gäller hanteringen av strategier för att bedöma riskerna vid anläggningarna, optimera arbetsmetoder, säkerställa användandet av personlig säkerhetsutrustning, samt att lyfta fram bolagets attityder och värderingar i fråga om hälsa och säkerhet. Noll olyckor förblir Eltels vision och mål för framtiden.

REGELEFTERLEVNAD FÖR UNDERLEVERANTÖRER

Utöver att Eltel förlitar sig på sina egna medarbetare, är Eltels tjänsteleverans beroende av kompetenta underentreprenörer och leverantörer. Det finns vissa processer på plats för att säkerställa att underentreprenörer och leverantörer följer Eltels Uppförandekod (code of conduct), men det är inte tillräckligt. Därför har ett nytt program lanserats som uppmanar alla samarbetspartner med en hög riskprofil att följa Eltels rutin- och redovisningskrav.

REGELEFTERLEVNAD I AFRIKA

Under 50 år har Eltel arbetat för elbolag i Afrika och har blivit ett av de europeiska bolag som har störst erfarenhet av den här regionen. De länder och projekt där Eltel deltar är noggrant utvalda, tillsammans med relevanta finansieringspartner och statliga organ. Eltel är emellertid väl medvetet om att risker hänförliga till säkerhet på arbetet, mänskliga rättigheter, arbetsrätt och affärsetiska frågor, såsom mutor, måste hanteras med stor försiktighet. Projektledning sköts av Eltels erfarna nordiska och europeiska chefer. Leverantörer och underleverantörer måste följa Eltels många policys och de bör också uppfylla Eltels due dilligence-krav. I juni 2015 uppdaterade Eltel sina processbeskrivningar samt due dilligence-rutiner avseende tredje part i de afrikanska projekten.

MILJÖARBETE

Eltel bidrar på ett väsentligt sätt till att bygga, uppgradera och underhålla smartare Infranet som ska minska miljöpåverkan. För att leverera alla de här tjänsterna finns ett stort behov av bilar och skåpbilar. Eltels hela fordonsflotta, inklusive utsläpp, som täcker samtliga tio länder där Eltel bedriver verksamhet, presenteras i tabellen på sidan 19. Bolaget har också satt upp ett mål för en årlig utsläppsreducering för bilar och lastbilar på 4 procent.

Eltel har undertecknat FN:s Global Compact, och i augusti 2015 levererades den första "Communication on Progress"- rapporten. Det har varit ett mycket intressant arbete för Eltel, och det har resulterat i flera användbara processer. Även om det har skett framsteg på många områden måste Eltel utvecklas tillsammans med externa parter och fortlöpande introducera nya sätt att säkerställa byggandet av hållbara Infranet för framtiden.

HÅLLBARHET 2015

För ytterligare information hänvisas till rapporten "Eltel's Sustainability Review 2015".

REDOVISADE RESULTAT FÖR HÅLLBARHET/FÖRETAGSANSVAR

Nyckeltal	2015	2014	2013
Medarbetare
Antal medarbetare vid årets utgång	9 568	8 647	8 459
Varav anställda < 30 år, %	20	20	20
Varav anställda > 55 år, %	20	18	19
Hälsa och säkerhet (Eltels medarbetare)
Sjukfrånvaro, inkl. långvarig sjukdom, %	4,2	3,8	4,1
Olyckor per en miljon arbetade timmar	11	11	11
Antal dödsolyckor	1	0	0
Miljö
Genomsnittligt koldioxidutsläpp bilar/skåpbilar, g/km	186*	193**	206**
Total bränslekonsumtion för hela fordonsflottan, l	29 516 601	N/A	N/A

* Total europeisk flotta, vid årets utgång

** Endast nordisk flotta, vid årets utgång

Finansiell översikt

Eltel genererade en nettoomsättning på 1 255 miljoner euro och rapporterade operativt EBITA på 62,2 miljoner euro för räkenskapsåret som slutade den 31 december 2015. Sedan Eltel grundades 2001 har den årliga omsättningen ökat mer än sex gånger.

Koncernen har en affärsmodell som genererar starka och stabila kassaflöden. Kassagenereringen uppnås genom stabila och synliga intäktsströmmar, små investeringsbehov, en flexibel kostnadsbas och en välbalanserad vinstprofil som möjliggörs genom en bred portfölj av infrastrukturtjänster som erbjuds på många marknader. Under 2015 genererade koncernen en kassagenerering, justerad för engångsposter, om 120 procent.

NYCKELTAL

Miljoner euro	2015	2014
Nettoomsättning	1 254,9	1 242,1
Nettoomsättningstillväxt, %	1,0	8,2
Organisk nettoomsättningstillväxt, %	4,5	11,1
Operativt EBITA	62,2	61,3
Operativ EBITA-marginal, %	5,0	4,9
Engångsposter*	–1,7	–22,7
EBITA	60,5	38,6
EBITA-marginal, %	4,8	3,1
Rörelseresultat (EBIT)	46,6	26,2
EBIT-marginal, %	3,7	2,1
Resultat efter finansiella poster	32,2	7,2
Periodens resultat efter skatt	43,2	11,1
Resultat per aktie före utspädning, euro	0,69	0,12
Resultat per aktie efter utspädning, euro	0,69	0,12
Skuldsättningsgrad**	2,0	5,4
Skuldsättningsgrad proforma justerat för engångsposter**	2,0	2,2
Operativt kassaflöde	45,8	88,9
Kassagenerering (cash conversion), %**	75,8	230,0
Antal medarbetare vid periodens slut	9 568	8 647

* Huvudsakligen kostnader relaterade till börsnoteringen under 2014 och 2015. ** Beräknat på rullande 12 månader.

FINANSIELLA RIKTLINJER

AVSKRIVNINGAR

Immateriella tillgångar uppgick till 82,4 miljoner euro (84,6) i balansräkningen och var hänförliga till kundrelationer och varumärke. Avskrivningarna under 2015 uppgick till 13,9 miljoner euro (12,4) och var hänförliga till kundrelationer. Tillgångar härrörande från tiden före börsnoteringen ska vara helt avskrivna 2017.

FINANSIELLA POSTER

Finansnetto uppgick till –14,4 miljoner euro 2015. Post-IPO hade Eltel en lånefacilitet på 210 miljoner euro och en revolverande kreditfacilitet om 90 miljoner euro. Ett företagscertifikatprogram på 100 miljoner euro togs i bruk under det tredje kvartalet 2015.

SKATT

Betald skatt under 2015 uppgick till cirka 10 procent av resultatet före skatt. Redovisad skatt 2015 var positiv och uppgick till 11,0 miljoner miljoner euro som en följd av utnyttjande av ytterligare underskottsavdrag. Med nuvarande antaganden förväntas redovisad skatt 2016 att uppgå till cirka 21 procent av resultatet före skatt. Betald skatt väntas klart understiga redovisad skatt.

INVESTERINGAR

Eltels affärsmodell innebär generellt begränsade investeringar. Årliga nettoinvesteringar har historiskt uppgått till drygt 1 procent av nettoomsättningen. För helåret 2015 uppgick investeringarna till 12 miljoner euro, 1,0 procent av nettoomsättningen.

GOODWILL

Goodwill uppgick till 464 miljoner euro (406) vid utgången av 2015, huvudsakligen hänförligt till 3i:s förvärv av Eltel (2007). Ökningen under 2015 var hänförlig till förvärven av Edi.Son, Eltel Sønnico och Vete. Årliga nedskrivningstester av goodwill genomförs.

FINANSIELLA MÅL OCH RESULTAT

Styrelsen i Eltel antog följande mål på medellång till lång sikt i samband med börsnoteringen av Eltel i februari 2015. De ska betraktas som mål för en period på cirka tre till fem år.

FINANSIELLA MÅL	RESULTAT 2015
En genomsnittlig årlig organisk omsättningstillväxt på cirka fem procent och cirka fem procent årlig tillväxt via förvärv och sammanslagningar, inklusive ny outsourcing.	Justerad årlig nettoomsättningstillväxt >10%
En redovisad EBITA-marginal på cirka 6 procent.	EBITA-marginal om 5,0 procent*
En genomsnittlig kassagenerering på 95–100 procent av EBITA.	76 procent (120 procent justerat för engångsposter)
En skuldsättningsgrad på 2,0–2,5x nettoskuld/EBITDA.	2,0

* Justerat för kostnader för börsnotering

KONCERNENS FINANSIELLA MÅL PÅ MEDELLÅNG TILL LÅNG SIKT BASERAS PÅ FÖLJANDE ANTAGANDEN:

Eltel har möjlighet att uppnå en omsättningstillväxt inom sina kärnmarknader (Finland, Sverige, Norge, Danmark, Baltikum och Polen) på en nivå ungefär i linje med den genomsnittliga marknadstillväxtnivå som förväntas på dessa marknader.

Omsättningstillväxten inom Eltels nya marknader (Tyskland och Storbritannien) kommer att understödjas av selektiva förvärv av plattformar och andra investeringar som bolaget bedömer kommer möjliggöra marknadspenetration och ökad organisk tillväxt.

Eltel kommer att fortsätta fokusera på noggrant utvalda affärsmöjligheter på sina gränsöverskridande exportmarknader (primärt i Afrika) resulterande i begränsad tillväxt på dessa marknader.

Eltel kommer att fortsätta utveckla fusions-, förvärvs- och outsourcingmöjligheter både inom sina kärnmarknader och på nya marknader, med prioritet på att bygga plattformar för fortsatt tillväxt på nya marknader. Fokus inom segmenten Power och Transport & Security är främst Norden. På Eltels existerande marknader söker koncernen främst outsourcing-affärer från större nätoperatörer.

Eltel kan bibehålla sina nuvarande marginaler och kan utveckla marginalerna i linje med nuvarande trender, till följd av fortsatt fokus på pågående förbättringsprogram, den positiva effekten från bättre täckning av fasta kostnader från ökad försäljning och förändringar av affärsmixen i samtliga segment.

Femårsöversikt

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

Miljoner euro	2015	2014	2013	2012	2011
Nettoomsättning	1 254,9	1 242,1	1 147,5	1 149,0	1 011,4
Kostnad för sålda varor och tjänster	–1 089,6	–1 078,3	–1 004,1	–1 008,9	–883,6
Bruttovinst	165,3	163,8	143,4	140,1	127,8
Övriga intäkter	4,3	8,4	8,6	2,9	2,8
Kostnader	–110,6	–132,8	–99,6	–97,0	–86,9
Andel av resultat i joint ventures	1,5	–0,7	0,0	–	–
Rörelseresultat före förvärvsrelaterade avskrivningar (EBITA)	60,5	38,6	52,3	46,1	43,7
Avskrivning på förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	–13,9	–12,4	–16,7	–15,2	–15,0
Rörelseresultat (EBIT)	46,6	26,2	35,6	30,8	28,7
Finansiella poster, netto	–14,4	–19,0	–20,6	–21,1	–22,4
Resultat före skatt	32,2	7,2	15,1	9,7	6,3
Skatt	11,0	3,9	–3,6	2,2	7,0
Resultat efter skatt	43,2	11,1	11,5	11,9	13,3

NYCKELTAL

Miljoner euro	2015	2014	2013	2012	2011
Nettoomsättning	1 254,9	1 242,1	1 147,5	1 149,0	1 011,4
Nettoomsättningstillväxt, %	1,0	8,2	–0,1	13,6	18,1
Organisk nettoomsättningstillväxt, %	4,5	11,1	0,7	11,6	16,3
Operativt EBITA	62,2	61,3	52,0	47,8	46,2
Operativ EBITA-marginal, %	5,0	4,9	4,5	4,2	4,6
Engångsposter*	–1,7	–22,7	0,3	–1,8	–2,5
EBITA	60,5	38,6	52,3	46,1	43,7
EBITA-marginal, %	4,8	3,1	4,6	4,0	4,3
Rörelseresultat (EBIT)	46,6	26,2	35,6	30,8	28,7
EBIT-marginal, %	3,7	2,1	3,1	2,7	2,8
Operativt kassaflöde	45,8	88,9	57,3	30,1	50,2
Kassagenerering, %**	76	230	109	65	115
Antal anställda (vid periodens slut)	9 568	8 647	8 459	8 495	8 064

* Huvudsakligen börsnoteringsrelaterade kostnader under 2014 och 2015.

** Beräknat på rullande 12 månader.

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Miljoner euro	2015	2014	2013	2012	2011
EBITA	60,5	38,6	52,3	46,1	43,7
Avskrivningar	11,9	11,0	12,3	10,6	10,1
Förändringar i rörelsekapitalet, netto	–15,5	48,1	4,0	–13,5	6,7
Nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	–11,1	–8,9	–11,4	–13,1	–10,2
Operativt kassaflöde (används i nyckeltalet kassagenerering (cash conversion))	45,8	88,9	57,3	30,1	50,2

Kvartalsuppgifter

KONCERNENS NYCKELTAL PER KVARTAL

		Helår okt-dec	jul-sep		apr-jun jan-mar		Helår okt-dec	jul-sep		apr-jun jan-mar
	2015	2015	2015	2015	2015	2014	2014	2014	2014	2014
Nettoomsättning	1 254,9	397,3	310,8	307,8	239,0	1 242,1	352,3	330,9	299,8	259,2
Nettoomsättningstillväxt, %	1,0	12,8	–6,1	2,7	–7,8	8,2	1,9	10,5	9,3	13,7
Organisk nettoomsättningstillväxt, %	4,5	4,5	–3,4	12,5	5,3	11,1	4,5	12,4	12,7	17,5
Operativt EBITA	62,2	20,5	22,5	13,9	5,3	61,3	17,7	25,7	13,1	4,8
Operativ EBITA-marginal, %	5,0	5,2	7,2	4,5	2,2	4,9	5,0	7,8	4,4	1,8
EBITDA	72,3	23,9	26,3	16,7	5,5	49,6	13,7	12,2	16,4	7,3
EBITA	60,5	20,5	23,3	14,0	2,7	38,6	11,0	9,7	13,6	4,4
EBITA-marginal, %	4,8	5,2	7,5	4,5	1,1	3,1	3,1	2,9	4,5	1,7
Rörelseresultat (EBIT)	46,6	16,5	19,6	10,9	–0,4	26,2	7,9	6,6	10,5	1,2
EBIT-marginal, %	3,7	4,2	6,3	3,5	–0,2	2,1	2,2	2,0	3,5	0,5
Resultat efter finansiella poster	32,2	14,3	17,0	9,1	–8,3	7,2	3,7	0,9	6,3	–3,7
Periodens resultat efter skatt	43,2	17,3	25,2	8,3	–7,5	11,1	8,7	0,9	5,1	–3,6
Resultat per aktie, före utspädning, euro	0,69	0,27	0,39	0,13	–0,14	0,12	0,17	–0,02	0,09	–0,11
Resultat per aktie, efter utspädning, euro	0,69	0,27	0,39	0,13	–0,14	0,12	0,17	–0,02	0,09	–0,11
Avkastning på sysselsatt kapital, %*	135,7	135,7	42,8	33,3	35,1	54,4	54,4	38,1	63,6	69,6
Avkastning på eget kapital, %*	12,3	12,3	10,1	3,1	2,2	4,3	4,3	2,3	7,5	6,0
Belåningsgrad*	2,0	2,0	3,6	4,1	4,2	5,4	5,4	5,8	4,3	4,4
Rörelsekapital, netto	7,6	7,6	74,3	39,8	47,6	–17,1	–17,1	24,0	33,4	17,2
Operativt kassaflöde	45,8	90,4	–7,4	22,7	–59,9	88,9	66,3	19,4	–2,0	24,5
Kassagenerering, %*	75,8	75,8	4,5	78,1	12,0	230,0	230,0	164,3	93,7	110,9
Antal medarbetare vid periodens slut	9 568	9 568	9 236	8 223	7 967	8 647	8 647	8 538	8 383	8 294

* Beräknat på rullande 12 månader, avkastning på eget kapital omräknat för tidigare perioder.

SEGMENTREDOVISNING PER KVARTAL

		Helår okt-dec	jul-sep		apr-jun jan-mar		Helår okt-dec	jul-sep		apr-jun jan-mar
Miljoner euro	2015	2015	2015	2015	2015	2014	2014	2014	2014	2014
NETTOOMSÄTTNING
Power	567,6	171,3	135,8	152,6	107,8	515,9	142,6	143,9	123,0	106,5
Communication	543,7	192,4	140,3	113,6	97,4	584,0	168,4	150,4	141,6	123,6
Transport & Security	151,7	37,5	36,6	42,9	34,8	154,2	45,4	40,0	37,8	31,0
Nettoomsättning som inte allokeras till segmenten	–	–	–	–	–	0,2	–	–	0,1	0,1
Eliminering av försäljning mellan segmenten	–8,2	–3,9	–1,9	–1,4	–1,0	–12,2	–4,1	–3,3	–2,7	–2,0
Summa, nettoomsättning	1 254,9	397,3	310,8	307,8	239,0	1 242,1	352,3	330,9	299,8	259,2
OPERATIVT EBITA PER SEGMENT
Power	29,6	10,2	9,6	7,7	2,1	32,1	8,0	15,8	6,5	1,9
% av nettoomsättning	5,2	5,9	7,1	5,1	1,9	6,2	5,6	11,0	5,3	1,8
Communication	34,2	13,5	10,8	6,1	3,8	25,8	10,1	6,9	5,9	2,8
% av nettoomsättning	6,3	7,0	7,7	5,3	3,9	4,4	6,0	4,6	4,2	2,3
Transport & Security	11,4	1,4	4,2	3,4	2,3	12,1	2,4	3,5	3,2	3,0
% av nettoomsättning	7,5	3,8	11,4	8,0	6,7	7,9	5,4	8,8	8,5	9,5
Kostnader som inte allokeras till segmenten	–13,0	–4,6	–2,2	–3,3	–2,9	–8,7	–2,8	–0,5	–2,5	–2,9
Operativt EBITA	62,2	20,5	22,5	13,9	5,3	61,3	17,7	25,7	13,1	4,8
% av nettoomsättning	5,0	5,2	7,2	4,5	2,2	4,9	5,0	7,8	4,4	1,8

Eltel-aktien

Eltel AB introducerades på Nasdaq Stockholm den 6 februari 2015 genom att allmänheten erbjöds förvärva stamaktier. Erbjudandet inklusive övertilldelningsoptionen utnyttjades fullt ut och bestod av totalt 42 165 277 aktier, varav 19 485 294 var nyemitterade aktier och 22 679 983 befintliga aktier. Teckningspriset i erbjudandet var 68 svenska kronor per aktie. Erbjudandets totala värde uppgick till cirka 1,3 miljarder svenska kronor och Eltel erhöll cirka 127,3 miljoner euro i eget kapital efter emissionskostnader. Den sista erlagda aktiekursen den 30 december 2015 var 84,50 svenska kronor.

HANDEL

Antal aktieägare den 31 december 2015 var 1 903. Den sista erlagda aktiekursen den 30 december 2015 var 84,50 kronor, en ökning med 24 procent från introduktionspriset, vilket innebar ett totalt börsvärde för Eltel om 5,3 miljarder kronor eller cirka 575 miljoner euro. Under 2015 handlades i genomsnitt 122 000 aktier om dagen på Nasdaq Stockholm. Den högsta aktiekursen under året var 108,75 kronor, och den lägsta var 69,00 kronor. Eltels aktiekapital uppgår till 125 248 477 euro, fördelat på 62 624 238 aktier.

ELTELS TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 30 DECEMBER 2015

		Aktie kapital och
Aktieägare	Antal aktier	röster, %
3i-kontrollerade företag	12 524 849	20,00
Zeres Capital	6 575 545	10,50
Swedbank Robur fonder	6 008 465	9,59
Fjärde AP-fonden	5 775 530	9,22
BNP Paribas S.A.	4 732 625	7,56
Lannebo fonder	4 325 160	6,91
Fidelity Nordic Fund	1 326 500	2,12
Didner&Gerge Fonder AB	1 252 752	2,00
Carnegie fonder	1 241 313	1,98
Handelsbanken fonder	1 239 412	1,98

ÄGARSTRUKTUR

Antal aktier	Antal aktieägare	%	Antal innehav aktier/SDR	%
1 – 1 000	1 495	78,6	236 721	0,38
501 – 1 000	91	4,5	75 022	0,12
1 001 – 5 000	153	8,0	376 688	0,60
5 001 – 10 000	35	1,8	277 544	0,44
10 001 – 15 000	18	1,0	224 576	0,36
15 001 – 20 000	8	0,4	141 674	0,23
20 001 –	103	5,4	61 292 013 97,87
Totalt	1 903	100	62 624 238	100

UTDELNINGSPOLICY OCH FÖRSLAG TILL UTDELNING

Styrelsen har antagit en utdelningspolicy enligt vilken 50 procent, med viss flexibilitet vad gäller utdelningsandel, av bolagets konsoliderade nettoresultat ska delas ut över tid. Vidare ska styrelsen beakta ett antal ytterligare faktorer, inklusive bolagets framtida resultat, investeringsbehov, likviditet och utvecklingsmöjligheter samt allmänna ekonomiska och affärsmässiga förutsättningar, när en utdelning föreslås.

För 2015 föreslår styrelsen en utdelning om 0,24 euro per aktie.

KORT OM AKTIEN

Nasdaq Stockholm
62 624 238
0,69 euro
0,24 euro
5,3 miljarder kronor
ELTEL
SE0006509949

ANALYTIKER SOM FÖLJER ELTEL

David Vagman	BNP
Charles-Henri De Mortemart	BNP
Victor Lindeberg	Carnegie
Lena Österberg	Carnegie
Mikael Holm	Danske Bank
Toby Reeks	Morgan Stanley
Allen Wells	Morgan Stanley
Niclas Höglund	Nordea
Henrik Nilsson	Nordea
Victor Höglund	SEB
Stefan Andersson	SEB
Matias Rautionmaa	Pohjola

ELTEL-AKTIEN 2015

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

Tabellen nedan visar förändringarna i bolagets aktiekapital sedan i januari 2015.

Datum för registrering hos bolagsverket	Transaktioner	Förändring i antal aktier	Totalt antal aktier	Förändring i aktiekapital (euro)	Totalt aktie- kapital (euro)	Kvotvärde (euro)
31 december 2014			863 635 790		86 363 579	0,1
15 januari 2015 1)	Omklassificering av aktier	0	863 635 790	0	86 363 579	0,1
22 januari 2015	Omvänd split 20:1	–820 454 001	43 181 789	0	86 363 579	2,0
6 februari 2015 2)	Omklassificering av aktier	0	43 181 789	0	86 363 579	2,0
6 februari 2015 3)	Nyemission i börserbjudandet	9 248 236	52 430 025	18 496 472	104 860 051	2,0
6 februari 2015	Indragning av aktier	–1 985 457	50 444 568	–3 970 914	100 889 137	2,0
6 februari 2015	Kvittningsemission av PIK notes	1 585 957	52 030 525	3 171 914	104 061 051	2,0
6 februari 2015	Nyemission i börserbjudandet	10 237 058	62 267 583	20 474 116	124 535 167	2,0
12 februari 2015	Nyemission	356 655	62 624 238	713 310	125 248 477	2,0

1) 20 aktier av serie B stämplades om till aktier av serie A.

2) Samtliga aktier stämplades om till aktier av ett och samma slag.

3) Dessa aktier tecknades av SEB för de teckningsberättigades räkning i enlighet med prospektet till en teckningskurs i svenska kronor som motsvarar 2 euro per aktie. Sedan betalning och leverans skett på likviddagen har SEB lämnat ett kapitaltillskott till bolaget med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det slutligen fastställda priset i börserbjudandet och den av SEB erlagda teckningskursen.

Förvaltningsberättelse

Styrelsen samt koncernchefen och verkställande direktören för Eltel AB, organisationsnummer 556728- 6652, med säte i Stockholm, avger härmed årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2015. Eltel AB och dess dotterföretag verkar under varumärket Eltel. Koncernen benämns Eltelkoncernen.

BOLAGSÖVERSIKT

Eltel är en ledande europeisk leverantör av tekniska tjänster till Infranetbranschen, och består av bolag som äger och driver kritiska infrastrukturnätverk inom affärsområdena Power, Communication samt Transport & Security. Eltel bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden och Baltikum, Polen, Tyskland, Storbritannien och Afrika. Eltel erbjuder ett brett och integrerat utbud av tjänster, som sträcker sig från planering och genomförande av projekt till installationstjänster och tjänster som rör drift och underhåll. Det kompletta utbudet av tekniska tjänster som Eltel erbjuder via sina cirka 8 000 tekniker innefattar:

n Underhållstjänster, vilket omfattar implementering av infrastruktur för att ansluta privatkunder och företagskunder till nätverk, samt underhållstjänster som innefattar schemalagt och korrigerande underhåll och drifttjänster.
n Uppgraderingstjänster, vilket omfattar implementering av kunders planer för att återställa och uppgradera infrastrukturen, installation/utrullning av uppgraderad/ny teknologi eller byte av teknologi.
n Projektleveranstjänster, vilket omfattar tekniska tjänster och byggprojekt enligt kundernas specifikationer för investeringar i infrastrukturnät.

Eltels olika typer av tjänster erbjuds genom koncernens tre rapporteringssegment:

n Power: omfattar tjänster inom Power Transmission och Power Distribution. Tjänsterna inom Power Transmission omfattar konstruktion, tekniska tjänster, installation och driftsättning av kraftöverföringssystem, högspänningsledningar och transformatorstationer. Power Distribution-tjänster omfattar tjänster till kunder i diverse sektorer, inklusive kraftnät och vindkraftparker. Tjänsterna inom Power Distribution omfattar typiskt sett konstruktion, byggnation och underhåll av luftledningar, jordkablar, transformatorstationer och utomhusbelysning samt mer omfattande utrullningar av smarta elmätare. Power-segmentet genererade 45 procent (41) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2015.

n Communication: omfattar tjänster inom fast och mobil kommunikation. Tjänster inom fast kommunikation avser främst installation och underhåll av fasta telekomnät (fiber och kopparledningar), medan tjänster inom mobil kommunikation rör utbyggnads- och underhållstjänster inom infrastruktur för mobiltelefoni och radiokommunikation inklusive mobila lösningar för inomhusbruk. Communication-segmentet genererade 43 procent (47 procent eller 41 procent exklusive den norska kommunikationsverksamheten) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2015.
n Transport & Security: omfattar tjänster inom säkerhet, försvaret, flyg, samt tjänster inom teknisk infrastruktur för järnväg och väg och, i mindre omfattning, tjänster till små och medelstora nätverkskunder. Tjänster inom säkerhet, försvaret och flyg omfattar underhåll, uppgradering och projektleveranstjänster för infrastrukturutrustning och system på flygplatser, såsom radio, radar, data och telekommunikation, utrustning och drift av flygledningscentraler, liksom lösningar för försvar och offentlig säkerhet, exempelvis radar och lednings- och kommunikationsanläggningar. Kunderna som beställer dessa tjänster omfattar luftfarts- och försvarsmyndigheter. Tjänster inom järnväg och väg relaterat till elektrifiering, signal- och telekominfrastruktur och innefattar konstruktion, byggnation, installation, testning och driftsättning samt underhåll för järnvägs- och vägmyndigheter, säljare och byggföretag. Tjänster till små och medelstora företagskunder innefattar installationer av kommunikationsinfrastruktur, underhålls- och supporttjänster, samt nätverksövervakning. Transport & Security-segmentet genererade 12 procent (12) av koncernens nettoomsättning under räkenskapsåret 2015.

VIKTIGA TRENDER OCH DRIVKRAFTER

Eltels adresserbara marknad förväntas växa med en uppskattad total genomsnittlig tillväxttakt på 4 procent under 2013–2017, medan bolagets adresserbara kärnmarknader förväntas växa aningen snabbare, med 5 procent. Utsikterna varierar också mellan de olika slutmarknaderna. Marknaden för Power förväntas uppvisa en särskilt stark tillväxt med en genomsnittlig årlig tillväxttakt (CAGR) på över 6 procent under perioden 2013 –2017. Den förväntade framtida tillväxten på marknaden för tekniska infranättjänster understöds av flera gynnsamma fundamentala trender. Dessa trender omfattar (i) ökande regulatoriska krav, (ii) en fortsatt ökad outsourcingnivå, (iii) åldrande kraftinfrastruktur, (iv) en ökad användning av förnybar energi och energieffektiva lösningar, (v) teknologidrivna förändringar i konsumenternas efterfrågan och (vi) nätkonvergensen. (PwCs undersökning 2014)

STRATEGI OCH MÅL

Eltel har en tydlig strategisk agenda när det gäller att dra nytta av sin starka marknadsställning samt att säkra en fortsatt lönsam tillväxt genom att fortlöpande förbättra Eltels operativa resultat, driva organisk tillväxt och genomföra utvalda rörelseförvärv. Bolaget har satt upp fyra finansiella mål på sin resa mot visionen att bli det främsta Infranetbolaget i Europa.

OPERATIVT EBITA OCH EBITA-MARGINAL PER KVARTAL M€ %

MÅL PÅ MEDELLÅNG OCH LÅNG SIKT

Eltel har definierat följande mål på medellång och lång sikt (3–5 år):

n genomsnittlig årlig organisk omsättningstillväxt på cirka fem procent och cirka fem procent årlig tillväxt via förvärv och sammanslagningar, inklusive ny outsourcing
n redovisad EBITA-marginal på cirka 6 procent
n genomsnittlig kassagenerering (cash conversion) på 95–100 procent av EBITA.
n skuldsättningsgrad på 2,0–2,5 x nettoskuld/EBITDA

UTDELNINGSPOLICY

Styrelsen har antagit en utdelningspolicy som innebär att 50 procent, med viss flexibilitet med utdelningsandel, av Eltekoncernens nettovinst ska delas ut över tiden.

NETTOOMSÄTTNING 2015 JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD 2014

Koncernens nettoomsättning i lokala valutor ökade med 2,9 procent under 2015. I rapporterad valuta ökade nettoomsättningen med 1,0 procent till 1 254,9 miljoner euro (1 242,1). Organisk nettoomsättning ökade med 4,5 procent. Ökningen av nettoomsättningen härrörde främst från Eltels affärssegment Power. Segmentet Power levererade en total tillväxt på över 10 procent, vilket omfattade både organisk tillväxt och tillväxt genom förvärv, och når därmed koncernens tillväxtmål. Den organiska tillväxten inom nettoomsättningen i Eltels affärssegment Communication var svagt positiv under 2015, medan nedgången inom underhåll av kopparledningar uppvägdes mer än väl av tillväxt inom utrullning av fiber och mobila nätverk. Under 2015 påverkades den totala omsättningen för Communication negativt av överföringen av Eltels norska kommunikationsverksamhet till bolagets joint venture Eltel Sønnico i slutet av 2014. Förvärvet av den återstående delen av joint venture-bolaget Eltel Sønnico i september bidrog starkt till nettoomsättningstillväxten under årets sista fyra månader. Utvecklingen av nettoomsättningen för Eltels affärssegment Transport & Security var negativ, främst som ett resultat av slutförandet av Rakel-avtalet i Sverige under första kvartalet 2015.

Vid utgången av 2015 låg Eltels bekräftade orderstock på den högsta nivån någonsin, på cirka 920 miljoner euro, en ökning med 35 procent jämfört med utgången av 2014. Tillväxten var framförallt driven av en mycket stark orderingång avseende kontrakt för utrullning av smarta elmätare med start från slutet av 2016. Bekräftad orderstock är det totala värdet av kontrakterade order som ännu inte redovisats som försäljning. Detta avser främst order inom projektverksamheten med leveranstid på 2–5 år men omfattar även bekräftade order i ramavtal.

Segmentet Power svarade för 45 procent (41) av den totala nettoomsättningen, segmentet Communication bidrog med 43 procent (47 procent eller 41 procent exklusive den norska Communication-verksamheten) och affärssegmentet Transport & Security svarade för 12 procent (12) av koncernens nettoomsättning.

Jämförelse av nettoomsättning

Utvecklingen av nettoomsättningen samt poster som påverkar jämförbarheten sammanfattas i nedanstående tabell:

				Tillväxt justerad för valutakurs
Miljoner euro	2015	2014	Tillväxt, %	förändringar, %
Nettoomsättning, koncernen	1 254,9	1 242,1	1,0	2,9
Nettoomsättning från rörelseförvärv	99,1	–	8,0	8,7
Den norska kommunikationsverksamheten överförd till Eltel Sønnico	–	121,6	–	–
Organisk nettoomsättning, koncernen	1 155,8	1 120,6	3,1	4,5

Nettoomsättning från rörelseförvärv omfattar Edi.Son Energietechnik GmbH från och med den 1 maj, Eltel Sønnico från och med den 1 september och Vete Signaltjenester AS från och med den 1 oktober 2015.

Organisk nettoomsättning för koncernen omfattar inte förvärven under 2015 och inte heller den norska Communication-verksamheten som överfördes till joint venture-bolaget Eltel Sønnico per den 31 december 2014.

FINANSIELLA RESULTAT 2015 JÄMFÖRT MED SAMMA PERIOD 2014

Eltelkoncernens operativa EBITA ökade till rekordhöga 62,2 miljoner euro (61,3), vilket motsvarar 5,0 procent av nettoomsättningen (4,9). Resultatet för segmentet Communication var mycket bra, och både operativt EBITA och lönsamheten ökade betydligt under 2015. Verksamheten inom segmentet Power var tillbaka på rätt spår igen under fjärde kvartalet. Trots den positiva utvecklingen under fjärde kvartalet låg både operativt EBITA och EBITA-marginalen i segmentet Power under den nivå som uppnåddes under föregående år. Inom segmentet Transport & Security hade det svaga resultatet under fjärde kvartalet en negativ påverkan på lönsamheten för helåret för segmentet. EBITA-marginalen för helåret låg emellertid kvar över den genomsnittliga nivån för koncernen.

EBITA för koncernen uppgick till 60,5 miljoner euro (38,6). EBITA omfattade engångskostnader om 1,7 miljoner euro (22,7), främst hänförligt till rådgivningstjänster relaterade till börsnoteringen och incitamentsprogrammet för ledningen som realiserades i februari 2015 i samband med slutförandet av noteringen av bolagets aktier på Nasdaq Stockholm. Avskrivning av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar uppgick till 13,9 miljoner euro (12,4), varav huvuddelen härrör från 3i:s förvärv av Eltel 2007.

Finanskostnaderna om 14,4 miljoner euro (19,0), omfattade en icke kassaflödespåverkande nedskrivning om 3,5 miljoner euro för aktiverade finansieringskostnader hänförliga till tiden före börsnoteringen. I februari 2015, efter börsnoteringen, förnyade Eltel sin finansiering, vilket medför lägre räntekostnader framöver. Skattekostnaden för perioden var positiv och uppgick till 11,0 miljoner euro (3,9), härrörande från uppskjutna skattefordringar för tidigare års skattemässiga underskottsavdrag, drivet av ett högre rörelseresultat och lägre finansieringskostnader.

SEGMENTINFORMATION

POWER

Affärssegmentet Power tillhandahåller underhåll av elnät samt underhållstjänster, uppgraderingar och projektarbeten till nationella transmissionssystemoperatörer och ägare av distributionsnät. Segmentet verkar inom Eltels geografiska områden, och verksamheten karaktäriseras av långsiktiga kundrelationer, med en jämn orderingång som genereras genom ramavtal och projekt. Tillväxten inom segmentet drivs generellt inte av BNP, utan istället av krav på ökad nättillgänglighet och regulatoriska krav. Huvuddelen av verksamheten utgörs av uppgraderingar och projektbaserat arbete. Uppgraderingar slutförs vanligtvis inom några månader, medan normala projektleveranser varar i 2–3 år. Ramavtalen sträcker sig vanligtvis över 3–5 år.

Miljoner euro	2015	2014
Nettoomsättning	567,6	515,9
Operativt EBITA	29,6	32,1
Operativ EBITA-marginal, %	5,2	6,2
Antal medarbetare	3 607	3 412

Januari – december 2015 jämfört med samma period 2014

I lokal valuta ökade nettoomsättningen för Power-segmentet med 10,8 procent under 2015. I rapportvaluta ökade nettoomsättningen med 10,0 procent till 567,6 miljoner euro (515,9). Nettoomsättningsökningen härrörde främst från en högre nettoomsättning för krafttransmissionsverksamheten i Tyskland. I Tyskland utgjordes verksamhetsmixen både av transformatorprojekt samt av att bygga transmissionsledningar. I Norden ökade nettoomsättning för Finland under 2015 inom både kraftdistributions- och transmissionsverksamheten, medan tillväxten delvis motverkades av lägre omsättning inom transmission i Sverige och Norge, främst till följd av lägre marknadsaktivitet under 2015. Krafttransmissionsverksamheten i Afrika redovisade också tillväxt.

Operativt EBITA för helåret var 7,9 procent lägre, och uppgick totalt till till 29,6 miljoner euro (32,1). Den operativa EBITA-marginalen uppgick till 5,2 procent (6,2). Den lägre lönsamheten för EBITA var främst ett resultat av en ersättning som låg betydligt över genomsnittet, hänförligt till avräkningen från ett afrikanskt projekt under tredje kvartalet 2014. Denna påverkan kompenserades till viss del av det positiva bidraget från det förvärvade tyska bolaget Edi.Son samt en bättre lönsamhet generellt på den polska marknaden.

Förvärv

Den 30 april 2015 förvärvade Eltel Edi.Son Energietechnik GmbH i Tyskland. Förvärvet kommer att ge Eltel en heltäckande tjänsteportfölj för de tyska transmissionsmarknaderna både för luftledningar och transformatorstationer upp till 380 kV, och utgör en bas för en organisk expansion i Tyskland. Edi.Son hade 2014 en årlig omsättning på cirka 20 miljoner euro och över 100 anställda.

COMMUNICATION

Segmentet Communication tillhandahåller underhåll och uppgraderingar till telekomoperatörer och andra ägare av kommunikationsnätverk. Segmentet verkar i dag på alla Eltels geografiska marknader, och verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundsamarbeten, med en jämn orderingång som huvudsakligen genereras genom ramavtal. Verksamheten drivs främst av teknikuppgraderingar, underhåll och ökad efterfrågan på nätkapacitet.

Miljoner euro	2015	2014
Nettoomsättning	543,7	584,0
Operativt EBITA	34,2	25,8
Operativ EBITA-marginal, %	6,3	4,4
Antal medarbetare	5 126	4 647

Januari–december 2015 jämfört med samma period 2014

Eltels nettoomsättning i lokala valutor för affärssegmentet Communication minskade med 4,3 procent 2015. I rapporterad valuta minskade nettoomsättningen med 6,9 procent till 543,7 miljoner euro (584,0). Nedgången beror på dekonsolideringen av den norska Communication-verksamheten från januari till september 2015. Organisk nettoomsättning ökade med 2,6 procent. Den positiva affärsutvecklingen inom fiberuppgraderingstjänster i Sverige motverkades delvis av lägre volymer i Finland.

Operativt EBITA ökade betydligt med 32,7 procent till 34,2 miljoner euro (25,8). Lönsamheten förbättrades märkbart och den operativa EBITA-marginalen uppgick till 6,3 procent (4,4). Den främsta orsaken till den förbättrade lönsamheten var en ökad och mer effektiv verksamhet i Tyskland jämfört med 2014, samt en ökning inom utrullning av fiber och mobilnät i Norden.

Förvärv

Den 1 september förvärvade Eltel resterande 50 procent av Eltel Sønnico AS i Norge. Som en följd av denna transaktion blev Eltel ensam ägare av företaget. Före förvärvet av den återstående 50-procentiga andelen av Eltel Sønnico AS, drevs den norska kommunikationsverksamheten som ett likaägt (50/50) joint venture mellan Eltelkoncernen och Umoekoncernen. Efter förvärvet ökade Eltels nettoomsättning med joint venture-företagets hela nettoomsättning, strax under 200 miljoner euro per år. Det totala antalet anställda i Eltel Sønnico AS per den 1 september 2015 var 1 165.

Eltel Sønnico påverkar jämförbarheten

Den 31 december 2014 överfördes Eltels och Umoes norska kommunikationsverksamhet till Eltel Sønnico AS, ett joint venture-företag (50/50). Under perioden januari–augusti 2015 konsoliderades inte den norska kommunikationsverksamheten i koncernens nettoomsättning. Under denna period inkluderades Eltels andel av resultatet från joint venture-företaget på en egen rad i koncernens EBITA-resultat. Efter förvärvet av den återstående 50-procentiga delen av joint venture-företaget i september 2015 ägs företaget helt av Eltel, som konsoliderar 100 procent av nettoomsättningen. Totalt överfördes 562 medarbetare från Eltel till joint venture-företaget den 31 december 2014.

Organisk nettoomsättning påverkas inte av överföringen av den norska Communication-verksamheten till Eltel Sønnico, och inte heller av förvärvet av Eltel Sønnico i september.

NETTOOMSÄTTNING FÖR COMMUNICATION PER KVARTAL

TRANSPORT & SECURITY

Affärssegmentet Transport & Security tillhandahåller underhåll och uppgraderingar samt projektleveranser till flera statliga myndigheter, inklusive myndigheter med ansvar för järnvägar, vägar, försvaret och flyg. Affärssegmentet Transport & Security verkar framför allt i Norden. Verksamheten kännetecknas av långsiktiga kundrelationer med ett jämnt inflöde av order på underhåll som genereras genom långsiktiga ramavtal och projektavtal från upphandlingsprocesser. Verksamheten drivs av investeringar inom transportinfrastruktur, ökat resande med flyg och tåg samt outsourcing av tekniska tjänster inom försvar och flyg.

Miljoner euro	2015	2014
Nettoomsättning	151,7	154,2
Operativt EBITA	11,4	12,1
Operativ EBITA-marginal, %	7,5	7,9
Antal medarbetare	611	563

Januari–december 2015 jämfört med samma period 2014

Nettoomsättning i lokala valutor för affärssegmentet Transport & Security med 1,3 procent 2015. I rapporterad valuta minskade nettoomsättningen med 1,6 procent till 151,7 miljoner euro (154,2). Den marginellt lägre nettoomsättningen var främst hänförlig till lägre verksamhetsaktivitet både inom flyg och säkerhet, samt inom järnvägsverksamheten i Sverige och en svagare svensk valuta. Den negativa påverkan kompenserades delvis av nya avtal för järnvägsverksamheten i Norge.

Operativt EBITA minskade med 6,0 procent till 11,4 miljoner euro (12,1). Den operativa EBITA-marginalen för helåret uppgick till 7,5 procent (7,9). Den lägre marginalen var främst en följd av en svagare projektresultat och lönsamhet inom järnvägsverksamheten i Norge.

Förvärv

Den 5 oktober 2015 förvärvade Eltel Vete Signaltjenester AS i Norge. Vete tillhandahåller tjänster inom signalsystem för järnväg i Norge. Bolaget hade en årlig omsättning på cirka 60 miljoner norska kronor 2014 och 37 anställda med specialistkompetens inom signal- och säkerhetssystem.

BALANSRÄKNING OCH KASSAFLÖDE

I februari 2015, i samband med börsnoteringen av Eltel, förnyades bolagets finansiering. Räntebärande skulder, som vid utgången av 2014 uppgick till 330,9 miljoner euro, återbetalades och ersattes av en lånefacilitet på 210 miljoner euro med en löptid på fem år. Räntebärande skulder uppgick till vid utgången av 2015 till 266,6 miljoner euro (340,7 miljoner euro inklusive räntebärande skulder till aktieägarna), varav 251,7 miljoner euro (6,5) var långfristiga och 14,9 miljoner euro (334,2) var kortfristiga. Likvida medel uppgick till 87,9 miljoner euro (61,0).

Den räntebärande nettoskulden uppgick vid årets utgång till 145,1 miljoner euro (268,5) vilket motsvarar en minskning med 45,9 procent och en nettoskuld/EBITDA på 2,0, justerat för poster av engångskaraktär. Detta är väl i linje med Eltels mål på medellång till lång sikt om en skuldsättningsgrad på 2,0–2,5.

Vid utgången av 2015 var Eltels likviditetsläge på en god nivå, och tillgängliga likviditetsreserver uppgick till 183,3 miljoner euro (126,4). I september introducerade Eltel ett finskt företagscertifikatsprogram på 100 miljoner euro främst i användningssyfte för rörelsekapital. Programmet diversifierar Eltels finansieringskapacitet och förbättrar finansieringsläget. Vid utgången av december låg soliditeten för koncernen på 43,3 procent (27,9).

I slutet av rapporteringsperioden uppgick garantier baserade på avtalsmässiga kommersiella åtaganden och pensionsförpliktelser utfärdade av banker, andra finansinstitut och moderbolaget till 375,4 miljoner euro (304,5). Summan omfattade också förskottsbetalningar och övriga typer av garantier för betalningar.

Kassaflöde och kassagenerering (cash conversion)

Eltels operativa kassaflöde för 2015 uppgick till 45,8 miljoner euro (88,9). Operativt kassaflöde för helåret blev klart positivt efter den mycket starka kassagenereringen under fjärde kvartalet. Operativt kassaflöde under fjärde kvartalet uppgick till 90,4 miljoner euro (66,3), främst drivet av ett starkt verksamhetsresultat och positiv effekt från säsongsmässiga förändringar av nettorörelsekapitalet, inklusive utnyttjande av en leveranskedjefinansiering som tillhandahållits av en kund i den förvärvade norska kommunikationsverksamheten. För helåret 2015 påverkades kassaflödet negativt av erläggandet av 28,4 miljoner euro i kostnader hänförliga till börsnoteringen, medan påverkan på EBITA från huvuddelen av kostnaderna skedde under 2014.

Den löpande kassagenereringen för 12 månader uppgick till 75,8 procent, och justerat för engångskostnader hänförliga till börsnoteringen uppgick den löpande kassagenereringen till 123,3 procent. Under 2014 låg kassagenereringen ovanligt högt, på 230,0 procent (145 procent justerat för engångskostnader hänförliga till börsnoteringen), som en följd av fasning av projekt, erhållna förskottsbetalningar samt påverkan på EBITA från kostnader hänförliga till börsnoteringen.

Kassaflöde från den löpande verksamheten uppgick till 49,1 miljoner euro (81,4), inklusive en negativ påverkan från förändringen av rörelsekapitalet på 15,5 miljoner euro (+48,1). Kassaflödet från finansiella poster och skatt uppgick till –12,6 miljoner euro (–23,3). Kassaflödet från förvärv uppgick till 33,1 miljoner euro, och nettoinvesteringar, främst ersättningsinvesteringar, uppgick till 11,1 miljoner euro (8,9).

UTVIDGNINGAR AV AFFÄRSVERKSAMHETEN, STRUKTURELLA FÖRÄNDRINGAR OCH AVYTTRINGAR

Den 30 april 2015 förvärvade Eltel 100 procent av Edi.Son Energietechnik GmbH, som har specialiserat sig på planering, design och konstruktion av 110–380 kV luftledningar i Tyskland. I och med förvärvet av Edi.Son kan Eltel leverera både transmissionsledningar och transformatorstationer upp till 380 kV till tyska kunder. Förvärvet är ett viktigt steg för Eltel och bolagets tillväxtstrategi för att utvidga marknadsandelen på en av Europas största marknader.

kvartalet 2014 tecknade bolaget ett femårsavtal med Telenor, och verksamheten påbörjades i januari 2015. Efter förvärvet av den återstående 50-procentiga andelen ökar Eltels nettoomsättning med joint venture-företagets hela nettoomsättning, strax under 200 miljoner euro, medan periodens resultat ökar med Umoes 50-procentiga andel av joint venture-företagets resultat. I och med att Eltel nu är ensam ägare till joint venture-företaget, harmoniseras styrningen med Eltelkoncernens styrstruktur, med en internationell organisatorisk uppdelning på specialiserade affärsenheter samt implementeringen av Eltels operativa modell, The Eltel Way.

Den 5 oktober 2015 förvärvade Eltel Vete Signaltjenester AS, ett bolag i Norge specialiserat inom signalsystem för järnväg. Förvärvet av Vete kompletterar Eltels nuvarande erbjudande i Norge och ger tydliga synergier med Eltels befintliga järnvägsverksamhet. I och med förvärvet av Vete kan Eltel utöka verksamheten i Norge ytterligare, och ytterligare utveckla samarbetet över gränserna mellan de olika enheterna inom Eltel.

SÄSONGSEFFEKTER UNDER KALENDERÅRET

Eltels verksamhet är säsongsbunden till sin natur, vilket har en betydande inverkan på nettoomsättningen, EBITA samt kassaflödet. Säsongsberoendet beror på en rad faktorer, däribland väderförhållanden, tidpunkten för kundernas order samt färdigställandet av olika arbetsfaser vid månadsslutet. Eltelkoncernen har historiskt sett redovisat högre intäkter och rörelsevinster under andra halvåret, med den högsta aktivitetsnivån under perioden maj till oktober.

Koncernens nettoomsättning är vanligtvis lägst under första kvartalet, ökar under under andra och tredje kvartalet, och är som högst under fjärde kvartalet. För åren 2011–2015 låg genomsnittet för nettoomsättningen från första, andra, tredje och fjärde kvartalet på 20,1 procent, 24,2 procent, 25,8 procent respektive 29,9 procent av nettoomsättningen för helåret.

Koncernens EBITA och EBITA-marginal, både på koncern- och segmentsbasis, är vanligtvis lägre under första kvartalet (och har under åren tidvis varit negligerbar), och ökar under andra kvartalet. Koncernens EBITA och EBITA-marginal är vanligtvis högre under tredje och fjärde kvartalet, än under första och andra kvartalet. För åren 2011–2015 utgjorde EBITA från första, andra, tredje och fjärde kvartalet ett genomsnitt på 6,2 procent, 22,4 procent, 38,7 procent respektive 32,7 procent av nettoomsättningen för helåret.

Kassaflödet har normalt sett en stark säsongsmässig variation med ett svagare kassaflöde fram till slutet av tredje kvartalet på grund av ökad produktion under den perioden. När produktionsvolymerna minskar mot slutet av året är kassaflödet normalt sett starkt.

VERKSAMHETSFÖRUTSÄTTNINGAR

Eltel ger inte någon prognos för bolagets ekonomiska utveckling. Med en stark marknadsposition i kombination med börsnoteringen under 2015 och den minskade nettoskulden, är Eltel väl positionerat för att dra fördel av den pågående konsolideringen och tillväxten på marknaden, både genom nya anbud/outsourcing samt genom sammanslagningar och förvärv.

Tillväxten inom el- och kraftsektorn gynnas av långsiktiga drivkrafter. Verksamhetsförutsättningarna kännetecknas av en hög aktivitetsnivå på marknaden och långsiktiga investeringsplaner. Krafttransmissionsmarknaden kännetecknas av ett stabilt flöde av upphandlingar, baserat på omfattande investeringsplaner som har offentliggjorts av systemoperatörer på samtliga av Eltels marknader. På eldistributionsmarknaden har den generellt sett höga aktivitetsnivån bibehållits. En ökad efterfrågan på marknaden har lockat till sig nya aktörer, och konkurrensen fortsätter att vara intensiv. Distributionssystemoperatörer i Norge, Danmark och Tyskland fortsätter att ta investeringsbeslut avseende smarta elmätare under de närmaste åren. Vidare förväntas upphandlingsaktiviteten fortsätta att ligga på en hög nivå i Sverige och Finland. I Sverige förväntas en ny modell för reglering av elnäten ytterligare öka investeringsnivåerna inom eldistributionsnätverken. Efterfrågan på marknaden för telekomsektorn är stark, i synnerhet inom fast kommunikation, även om det förekommer vissa skillnader mellan olika länder och teknologier. Efterfrågan på fiberutrullning förväntas ligga kvar på en hög nivå. Antalet användare av kopparnät och därpå följande lägre behov av underhåll fortsätter att sjunka. I Finland har kundernas investeringsnivå varit lägre jämfört med de nivåer som noterades under 2014. Efterfrågan på utrullningar av LTE/4G fortsätter att erbjuda möjligheter, särskilt i Norden, men med en ökad aktivitet också i Tyskland.

De långsiktiga drivkrafterna för den nordiska transportsektorn, främst inom järnväg, är fortsatt starka och skapar goda möjligheter att utöka verksamheten. Ett flertal kunder publicerar löpande prognoser för planerade inköp på månads- eller kvartalsbasis, vilket ger en god överblick över upphandlingar och underlättar planering av verksamheten. Under fjärde kvartalet tecknades flera nya order inom järnvägssektorn. I Sverige fortsätter marknaden för säkerhets- och försvartjänster att öka med stöd av större satsningar inom försvaret. Inom flygsektorn fortsätter den svenska verksamheten för fjärrstyrda trafikledartorn (Remote Tower) erbjuda nya affärs- och marknadsmöjligheter. I Norge och Danmark håller flygsektorn på att öppnas upp för externa tjänsteleverantörer, vilket innebär nya möjligheter för Eltel.

MEDARBETARE

Under 2015 ökade antalet medarbetare med 10,7 procent till 9 568 personer vid årsskiftet 2015 (8 647).

Eltels företagskultur och arbetssätt fastställs i The Eltel Way, som lyfter fram koncernens värderingar och interna företagskultur, och innehåller regler och policyer som gynnar transparens och ett etiskt agerande. Under 2015 genomförde Eltel ett e-learningprojekt som förbättrar regelefterlevnad av riktlinjerna i The Eltel Way, rapporteringen och policyerna.

Eltels medarbetare arbetar ofta under krävande omständigheter, vilket gör att en av bolagets främsta prioriteringar handlar om att garantera säkra arbetsplatser. Arbetsmetoder och kontrollmetoder utvecklas fortlöpande för att eliminera farliga situationer ute på fältet. År 2015 låg nyckeltalet för olyckor per miljon arbetade timmar på 11 (11) för Eltel. Eltel fortsätter att sträva efter att minimera antalet arbetsplatsolyckor och mindre personskador. Målet på lång sikt är noll olyckor.

Eltels organisation är kraftigt decentraliserad och kännetecknas av en entreprenörsanda. Medarbetarna arbetar i teknikerteam med en hög specialiseringsgrad och tydligt definierade roller och ansvarsområden. Enskilda personer och team ges incitament att uppmuntra och belöna alla personliga bidrag utöver det vanliga som bidrar till Eltels framgångar.

Eltel erbjuder många karriärmöjligheter. På lokal nivå inriktas utbildningen på specialkunskaper och certifiering för bolagets tekniker samt på projektledning.

Eltel respekterar och efterlever arbetsmarknadslagar, avtal och säkerhetskrav, samt andra villkor som styr verksamhetens parametrar. Eltel fortsatte att förfina processerna för att ta fram nyckeltal rörande arbetsmiljön och utveckla åtgärdsplaner för att förbättra välbefinnandet för Eltels medarbetare och minska risken för personskador.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM 2015

I maj 2015 godkände årsstämman implementeringen av ett aktiesparprogram 2015 ("LTIP 2015") för nyckelpersoner inom Eltelkoncernen. Syftet är att öka och stärka möjligheterna att rekrytera, behålla och belöna betydelsefulla medarbetare. Målet är också att använda LTIP 2015 för att skapa ett individuellt långsiktigt ägande av Eltelaktier bland deltagarna. Löptiden för LTIP 2015 är tre år, med högst 70 deltagare.

Per balansdagen bestod LTIP 2015 av högst 318 610 aktier, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget. För mer information om ersättningar till koncernledningen, se Bolagsstyrningsrapporten på sidan 40.

MILJÖ

Eltel bidrar till ett mer hållbart samhälle genom att implementera miljövänliga lösningar, såsom ökad energieffektivitet via byggande och underhåll av smarta nät och smarta elmätare. Smartare nät är en grundförutsättning för att hantera distribution från olika kraftkällor, och upprätthålla balansen mellan tillgång och efterfrågan. Eltel installerar även nyckelfärdiga vindkraftsanläggningar och underjordisk kabeldragning samt stimulerar interna ansträngningar rörande utsläppsmål.

Många av Eltelkoncernens aktiviteter innebär ett direkt bidrag till utvecklingen av ett modernt och hållbart samhälle. Effektiva telekommunikationer är avgörande för att sammanföra människor och kan även minska behovet av resor. Förnyelsebara energikällor, som till exempel vindkraft, och mer effektiva elnät understödda av intelligenta lösningar såsom smart elmätning, minskar behovet av elproduktion som genererar koldioxid och andra skadliga utsläpp.

Bolagets fordonspark påverkar mest effekten på Eltels koldioxidutsläpp. Eltel fokuserar på att optimera ruttdragning och logistik. Utöver arbetet med att installera laddningssystem för elbilar genomför Eltel även en pilotstudie om användning av elbilar i bolagets verksamhet. Eltel har fortsatt att investera i videokonferenslösningar som ett sätt att minska behovet av resor för personliga möten.

Eltels kvalitets- och miljösystem ingår i verksamhetsstyrning och kontroll för att efterleva miljölagar och förordningar. Eltel förvärvar och upprätthåller kvalitets- och miljöcertifieringar i enlighet med vad viktiga kunder eller lokala omständigheter kräver.

Eltelkoncernens verksamhet kräver i allmänhet endast begränsade miljötillstånd. Eltels verksamhet medför liten risk för marken och grundvattnet. Eftersom bolaget driver ett stort antal sites och hanterar miljöfarligt avfall, om än i mindre skala, kan risken för att bolaget görs ansvarigt för föroreningar inte helt uteslutas.

RISKER OCH OSÄKERHETSFAKTORER

Det övergripande ekonomiska klimatet och regleringsbeslut på koncernens marknader medför risker hänförliga till volymer och tidpunkten för investeringar. Betydande rörelser i valutakurserna EUR/SEK, EUR/NOK och EUR/PLN kan påverka koncernens nettoomsättning och, i lägre grad, lönsamheten. För ytterligare information om finansiell riskhatering se not 3.

Den 31 oktober 2014 lade den finska konkurrensmyndigheten (FCCA) fram ett yrkande till den finska marknadsdomstolen att ålägga koncernen ett bötesbelopp om 35 miljoner euro, med anledning av en påstådd överträdelse från Eltels sida vid arbetet med att bygga kraftledningar i Finland 2004–2011. Eltel avgav sitt svar den 19 december 2014. Eltel erhöll ett svaromål från FCCA per den 13 mars 2015 och svarade den 27 april 2015. Den muntliga förhandlingen hölls i finska marknadsdomstolen i september 2015. Eltel anser sig inte skyldigt till överträdelse av konkurrensreglerna och finner ingen grund för yrkandet på bötesbelopp. Eltel har överklagat FCCA:s anmälan och föreläggande om bötesbelopp till den finska marknadsdomstolen och krävt att målet läggs ner.

Marknadsdomstolen i Finland avfärdade i sitt beslut den 30 mars 2016 påståendet om att Eltel överträtt konkurrensreglerna, då ärendet anses preskriberat. Både Eltel och den finska konkurrens- och konsumentmyndigheten har en månad från dagen för beslutet av Marknadsdomstolen att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen. I samband med Eltels börsnotering på Nasdaq Stockholm i februari 2015 har de säljande aktieägarna, som inkluderar 3i, BNP Paribas och aktieägande ledande befattningshavare i Eltel, ingått ett avtal där de åtagit sig att bidra med ett belopp om sammanlagt högst 35 miljoner för att täcka eventuella böter (exklusive kostnader och eventuella skadeståndskrav från tredje part) Eltel kan komma att betala med anledning av FCCA-fallet. De säljande aktieägarna har deponerat garantibeloppet på 35 miljoner euro på ett escrow-konto i Eltels namn för att överlåtas till Bolaget i enlighet med överenskommelsen om att täcka eventuella böter. Den dag då medlen överförs från escrowkontot till bolaget, i enlighet med det förfarande som diskuteras nedan, kommer säljande aktieägare att konvertera en sådan andel av FCCA-lånets nominella belopp som krävs för att betala eventuella böter hänförliga till FCCA-fallet, till ett ovillkorat kapitaltillskott uppgående till ett motsvarande belopp ska omedelbart returneras. För ytterligare information vänligen se avsnittet "Avtal relaterat till FCCA-fallet" i Prospektet.

RISKHANTERING

Riskhantering är en avgörande del i Eltels verksamhetsstyrning och kontroll. Riskhantering syftar till att motverka risker och att maximera indirekta möjligheter för att säkerställa att Eltels verksamhet kan utföras ostört.

Bland de viktigaste funktionerna i kontrollmiljön inom ramen för Eltels bolagsstyrning finns en uppsättning tydliga procedurregler för styrelsen och dess utskott, en tydlig organisationsstruktur med dokumenterad behörighetsdelegering från styrelsen till koncernledningen och ett antal policyer, riktlinjer och instruktioner för koncernen. Ramen för styrning och interna kontroller omfattar alla Eltelbolag.

På högsta nivå utvärderar och bevakar styrelsen risker och den finansiella rapporteringens kvalitet via revisionsutskottet, som bevakar Eltels interna kontrollsystem och processer vid finansiell rapportering samt håller regelbunden kontakt med Eltels externa revisorer. På verksamhetsnivå utövas och övervakas riskhantering och intern kontroll kontinuerligt via omfattande månatliga rapporteringspaket och i månatliga verksamhetsgranskningar på organisationens samtliga nivåer. Affärsområdena följer en standardiserad offertprocess med detaljerade mallar för nya anbud. Förslag granskas och godkänns i enlighet med styrelsens attestordning.

En omfattande riskundersökning och åtgärdsplan görs upp som en del av den årliga budgeterings- och verksamhetsplaneringsprocessen för varje affärsenhet varpå denna rapporteras till och övervakas av styrelsen. Det görs även årliga bedömningar av de interna kontrollerna både genom en intern självutvärdering och en extern revision, och grundat på det som upptäcks genomförs korrigerande åtgärder.

VÄSENTLIGA HÄNDELSER EFTER RAPPORTPERIODENS SLUT

Marknadsdomstolen i Finland avfärdade i sitt beslut den 30 mars 2016 påståendet om att Eltel överträtt konkurrensreglerna i sin verksamhet för byggande av kraftledningar i Finland, då ärendet anses preskriberat. Finska Konkurrens- och konsumentverket hade framställt en påföljdsavgift (bot) för Eltel på 35 miljoner euro. Marknadsdomstolens beslut kan överklagas inom en månad från beslutsdagen. För mer information hänvisas till sid 33 Risker och osäkerhetsfaktorer.

I april 2016 emitterade Eltel 537 000 C-aktier som ska användas inom ramen för det långsiktiga incitamentsprogrammet 2015 ("LTIP 2015"). Aktier emitterade till aktiernas kvotvärde utfärdades till ett finansinstitut, och återköptes omedelbart till samma pris. Efter återköpet av C-aktierna uppgår Eltels totala innehav av C-aktier till 537 000. Det totala antalet stamaktier i Eltel uppgår till 62 624 238.

BOLAGSSTYRNINGSRAPPORT

Eltel har utfärdat en bolagsstyrningsrapport för räkenskapsåret 2015. Bolagsstyrningsrapporten har sammanställts i enlighet med den nya koden för bolagsstyrning, som gäller från och med november 2015.

MODERBOLAGETS VERKSAMHET

Eltel AB äger och kontrollerar aktierna hänförliga till Eltelkoncernen. Under räkenskapsåret har koncernens operativa och strategiska ledningsfunktioner centraliserats till Eltel AB. Moderbolaget har ingen operativ affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterbolagens verksamhet. Moderbolagets intäkter uppgick till 1,4 miljoner euro (0,3) från stödfunktionstjänster som tillhandahölls koncernen.

Rörelsekostnaderna uppgick till 4,9 miljoner euro (14,0 varav 13,2 miljoner avser rådgivningskostnader och tillhandahållande av incitamentsprogram för ledningen i samband med börsnoteringen av Eltel AB). Finansiella intäkter på 23,7 miljoner euro (28,1) avser ränteintäkter från koncernens företag. Finansiella kostnader uppgick till 2,6 miljoner euro (0,8), och innefattar ett koncernbidrag på 17,2 miljoner euro (13,5) till ett dotterbolag. Resultatet efter skatt uppgick till 0,4 miljoner euro (0,0).

ELTEL-AKTIEN

Den 6 februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm under kortnamnet "ELTEL". Erbjudandet inklusive övertilldelningsoptionen tecknades fullt ut och bestod av totalt 42 165 277 aktier, varav 19 485 294 var nyemitterade aktier och 22 679 983 befintliga aktier. Teckningspriset i erbjudandet var 68 kronor per aktie. Erbjudandets totala värde uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor och Eltel erhöll cirka 127,3 miljoner euro i eget kapital efter emissionskostnader.

Den 31 december 2015 uppgick Eltels aktiekapital till 125 248 477 euro, fördelat på 62 624 238 aktier. De största aktieägarna i Eltel AB var 3i-kontrollerade företag med ett innehav om 20,00 procent, Zeres Capital med 10,50 procent och Swedbank Robur Fonder med ett innehav om 9,59 procent. Koncernledningen innehade 1,59 procent av aktiekapitalet.

VINSTUTDELNING OCH GODKÄNNANDE FÖR ÅTERKÖP AV EGNA AKTIER

Moderbolagets fria egna kapital per den 31 december 2015 var 378 745 547,00 euro varav nettovinsten för året uppgick till 374 981,93 euro. Styrelsen föreslår för bolagsstämman att en utdelning på 0,24 euro per aktie på utestående 62 624 238 aktier, vilket resulterar i ett totalt belopp på föreslagen utdelning motsvarande 15 029 817,12 euro. Styrelsen föreslår vidare att det återstående fria egna kapitalet om 363 715 729,88 euro balanseras i ny räkning. Alla utestående stamaktier per avstämningsdagen den 4 maj 2016 är berättigade till utdelning för år 2015. Utdelningsdatum är den 12 maj 2016.

Styrelsen har även föreslagit årsstämman att bemyndiga styrelsen återköpa egna stamaktier och C-aktier. Som underlag för sitt förslag till utdelning och förslag om återköp av egna aktier har styrelsen gjort en bedömning i enlighet med 18 kap § 4 och 19 kap § 22 i aktiebolagslagen avseende moderbolagets och koncernens behov av ekonomiska resurser, samt moderbolagets och koncernens likviditet, ekonomiska ställning i övrigt och långsiktiga förmåga att uppfylla sina åtaganden. Koncernen redovisar en soliditet på 43 procent (28), en nettokassa på 87,9 miljoner euro och total tillgänglig likviditet om 183,3 miljoner euro. Styrelsen har också tagit hänsyn till moderbolagets resultat och finansiella ställning och koncernens ställning i övrigt. I detta avseende har styrelsen tagit hänsyn till kända förhållanden som kan ha en påverkan på den finansiella positionen för moderbolaget och dess dotterbolag.

Den föreslagna utdelningen och det föreslagna bemyndigandet för styrelsen att återköpa egna stamaktier och C-aktier begränsar inte koncernens förmåga att göra investeringar eller erhålla finansiering, och det är vår bedömning att den föreslagna utdelningen samt bemyndigande om återköp av egna aktier är väl avvägd med hänsyn till verksamhetens art och omfattning och risker hänförliga till verksamheten samt kapitalkraven för moderbolaget och koncernen.

Bolagsstyrningsrapport

Eltel AB är ett svenskt aktiebolag. Som bolag noterat på Nasdaq Stockholm ska Eltel tillämpa reglerna i aktiebolagslagen (2005:551), årsredovisningslagen (1995:1554), bolagsordningen, Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter och Svensk kod för bolagsstyrning samt övriga tillämpliga svenska och utländska lagar och regler. Svensk kod för bolagsstyrning gäller alla svenska bolag vars aktier är noterade på en reglerad marknad i Sverige. Svensk kod för bolagsstyrning anger en norm för god bolagsstyrning på högre ambitionsnivå än aktiebolagslagens och andra reglers minimikrav. Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följ eller förklara". Den innebär att bolaget inte vid varje tillfälle måste följa varje regel i Svensk kod för bolagsstyrning, utan kan välja andra lösningar som bedöms svara bättre mot omständigheterna i det enskilda fallet, förutsatt att bolaget öppet redovisar varje sådan avvikelse, beskriver den alternativa lösningen och uppger skälen till detta agerande.

Eltel har tillämpat Svensk kod för bolagsstyrning från tiden för årsstämman 2015. Eltel förväntar sig inte att avvika från någon regel i Svensk kod för bolagsstyrning, men för intern revision förklarar Eltel varför bolaget valt att använda en alternativ metod.

THE ELTEL WAY

The Eltel Way är bolagets ledningssystem och metod för att sköta verksamheten med tydligt definierade arbetsuppgifter, ansvarsområden och behörigheter. Se även avsnittet på sidan 16.

ELTEL-AKTIEN OCH AKTIEÄGARNA

Den 6 februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm under kortnamnet "ELTEL". Erbjudandet inklusive övertilldelningsoptionen utnyttjades fullt ut och bestod av totalt 42 165 277 aktier, varav 19 485 294 var nyemitterade aktier och 22 679 983 befintliga aktier. Teckningspriset i erbjudandet var 68 kronor per aktie. Erbjudandets totala värde uppgick till cirka 1,3 miljarder kronor och Eltel erhöll cirka 127,3 miljoner euro i eget kapital efter emissionskostnader.

ELTELS MODELL FÖR STYRNING

De största aktieägarna i Eltel AB per den 31 december 2015 var 3i-kontrollerade företag med ett innehav om 20,00 procent, Zeres Capital med 10,50 procent och Swedbank Robur Fonder med ett innehav om 9,59 procent. Vid utgången av 2015 uppgick det totala antalet aktier till 62 624 238.

ÅRSSTÄMMA

Enligt aktiebolagslagen är bolagsstämman det högsta beslutande organet i Eltel. Bolagsstämman kan besluta om alla frågor i bolaget som inte uttryckligen faller under ett annat bolagsorgans exklusiva kompetens. På årsstämman som ska hållas inom sex månader från räkenskapsårets utgång utövar aktieägarna sin rösträtt i frågor som fastställande av resultat- och balansräkningar, disposition av bolagets vinst och förlust, beslut om ansvarsfrihet för styrelsens ledamöter och den verkställande direktören för räkenskapsåret, val av styrelseledamöter och revisor samt ersättning till styrelsen och revisorn.

Utöver årsstämman kan extra bolagsstämmor sammankallas. I enlighet med bolagsanordningen ska kallelse till bolagsstämman ske genom annonsering i Post- och Inrikes Tidningar och genom att anslå kallelsen på Eltels webbplats. Samtidigt ska det annonseras i Svenska Dagbladet att stämma har sammankallats.

Styrelsens ordförande, tillsammans med så många andra styrelseledamöter som möjligt samt den verkställande direktören ska närvara vid bolagets extra bolagsstämmor. Vid årsstämmor ska utöver de tidigare nämnda minst en ledamot i valberedningen samt, i den mån det är möjligt, samtliga styrelseledamöter närvara.

BOLAGSSTÄMMOR 2015

Den 16 januari 2015 beslutade en extra bolagsstämma i Eltel AB att byta företagskategori från privat aktiebolag till publikt aktiebolag. Till följd av stämmans beslut att byta företagskategori fattades även beslut om att anta en ny bolagsordning, innefattande en förändring av föremålen för bolagets verksamhet, antagande av ett avstämningsförbehåll och en förändring av gränserna för antal aktier och för aktiekapitalet. Stämman beslutade att göra en omvänd split så att 20 befintliga aktier konsolideras till en aktie. Det fanns totalt 43 181 789 aktier i bolaget efter den omvända spliten. Stämman beslutade att omklassificera bolagets aktier av serie A, serie B, serie C1 och serie C2, i enlighet med förslaget till ny bolagsordning. Efter omklassificeringen finns det bara en aktieklass i bolaget.

På årsstämman den 19 maj 2015 skedde omval av följande styrelseledamöter: Gérard Mohr, Matti Kyytsönen, Fredrik Karlsson, Susanne Lithander och Ulf Lundahl. Till nya styrelseledamöter valdes Rada Rodriguez och Karl Åberg. Jean Bergeret som styrelseledamot och Thomas Hofmeister som suppleant kvarstod i styrelsen fram till årsstämman i maj 2015. Gérard Mohr omvaldes som styrelsens ordförande. De fackföreningar där Eltels anställda är medlemmar valde följande personer som fackföreningsrepresentanter till styrelsen: Jonny Andersson (SEKO Tele) och Björn Ekblom (Unionen) som ordinarie styrelseledamöter, och Krister Andersson (SACO) och Ninni Stylin (Unionen) till suppleanter.

Årsstämman godkände ett långsiktigt incitamentsprogram för vissa nyckelpersoner. För att säkerställa leverans av aktier i enlighet med incitamentsprogrammet beslutade årsstämman om införandet av en ny aktieklass, C-aktier, som efter konvertering till stamaktier kan överföras till deltagare i programmet eller säljas tillbaka till marknaden för kassaflödet för att säkra bolagets betalningar av sociala avgifter hänförliga till incitamentsprogrammet. Årsstämman godkände att styrelsen emitterar och därefter återköper högst 537 000 C-aktier.

ÅRSSTÄMMA 2016 OCH ÅRSREDOVISNING

Eltels årsstämma 2016 hålls på Eltels AB:s huvudkontor, Adolfsbergsvägen 13, Bromma, Stockholm den 2 maj 2016 kl. 10.00.

Årsredovisningen för 2015 kommer att finnas tillgänglig på koncernens webbplats, www.eltelgroup.com, samt på Eltel AB:s huvudkontor, Adolfsbergsvägen 13, Bromma, Stockholm, från veckan som börjar den 11 april 2016.

RÄTT ATT DELTA I BOLAGSSTÄMMA

Alla aktieägare som är direktregistrerade i den av Euroclear förda aktieboken fem (5) vardagar före bolagsstämman, och som har meddelat bolaget sin avsikt att delta i bolagsstämman senast det datum som anges i kallelsen till bolagsstämman, har rätt att delta i bolagsstämman och rösta i enlighet med antalet innehavda aktier. Aktieägare kan personligen eller genom ombud delta i bolagsstämman, och kan även åtföljas av två (2) biträden.

INITIATIV FRÅN AKTIEÄGARE

Aktieägare som önskar få ett ärende behandlat på bolagsstämman måste skicka in en skriftlig begäran till styrelsen rörande detta. Begäran ska normalt ha mottagits av styrelsen minst sju veckor före bolagsstämman.

VALBEREDNING

Enligt instruktionen för valberedningen är huvudregeln att valberedningen ska ha fyra (4) ledamöter som representerar var och en av de fyra (4) största aktieägarna registrerade den 31 augusti 2015. Instruktionen för valberedningen följer Svensk kod för bolagsstyrning.

Ledamöterna i valberedningen ska, i samband med sina uppdrag, utföra sina uppgifter i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning. Valberedningens huvudsakliga uppgifter är att nominera kandidater till posterna som ordförande och övriga ledamöter i styrelsen, samt lämna förslag på arvode och annan ersättning till var och en av styrelseledamöterna. Valberedningen ska dessutom nominera kandidater till posten som revisor samt lämna förslag på arvode till revisorn. Aktieägare i Eltel inbjuds att lämna förslag till valberedningen. Baserat på Eltels kända ägarförhållanden per den 31 augusti 2015 utsågs en valberedning inför årsstämman 2016.

Valberedningen som utsågs i november 2015 bestod av:

n Mattias Eklund, utsedd av 3i (20,00 procent av rösterna)
n Joakim Rubin, utsedd av Zeres Capital (10,50 procent av rösterna)
n Marianne Flink, utsedd av Swedbank Robur Fonder AB (9,68 procent av rösterna)
n Per Colleen, utsedd av Fjärde AP-fonden (AP4) (9,22 procent av rösterna)

Valberedningen som utsågs i november representerade 49,46 procent av rösterna i bolaget.

Till följd av ändrade ägarförhållanden i Eltel AB ändrades valberedningens sammansättning i mars 2016. Eltels största aktieägare, 3i Group plc, minskade sitt innehav från 20,00 procent till 7,60 procent, avgick därmed från valberedningen, och ersattes av Lannebo Fonder.

I valberedningen ingick i mars 2016:

n Joakim Rubin, Zeres Capital (12,90 procent av rösterna)
n Lars Bergkvist, Lannebo Fonder AB (9,89 procent av rösterna)
n Marianne Flink, Swedbank Robur Fonder AB (9,42 procent av rösterna)
n Per Colleen, Fjärde AP-fonden (AP4) (9,22 procent av rösterna)

Valberedningens medlemmar representerar 41,43 procent av rösterna i bolaget.

STYRELSEN

Styrelsen är, efter stämman, bolagets högsta beslutande organ och dess högsta verkställande organ. Styrelsens ansvar regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagets bolagsordning, riktlinjer från bolagsstämman och arbetsordningen för bolagets styrelse som har antagits av styrelsen. Därutöver ska styrelsen följa Svensk kod för bolagsstyrning och Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.

STYRELSENS MEDLEMMAR

Enligt aktiebolagslagen svarar styrelsen för bolagets organisation och förvaltning av bolagets angelägenheter. Vidare ska styrelsen fortlöpande bedöma koncernens ekonomiska situation, samt tillse att bolagets organisation är utformad på ett sätt som gör att bokföringen, hanteringen av finansiella tillgångar och bolagets övriga ekonomiska förhållanden kan kontrolleras på ett säkert sätt.

I styrelsens uppgifter ingår bland annat att fastställa mål och strategier, se till att det finns effektiva system för uppföljning och kontroll av bolagets verksamhet och se till att det finns en tillfredsställande kontroll av att bolaget efterlever andra lagar och regler tillämpliga på Eltels verksamhet. I styrelsens uppgifter ingår även att se till att erforderliga etiska riktlinjer för bolagets agerande fastställs, samt att bolagets information delges med öppenhet och är korrekt, relevant samt tillförlitlig. Vidare ingår i styrelsens uppgifter att tillsätta, utvärdera och vid behov entlediga den verkställande direktören.

Med undantag av arbetstagarrepresentanterna utses styrelseledamöterna årligen av årsstämman avseende perioden fram till nästa årsstämmas slut. Enligt bolagets bolagsordning ska de styrelseledamöter som utses av årsstämman utgöras av minst tre ledamöter och högst tio ledamöter med högst tre suppleanter. Vid tidpunkten för denna rapport består bolagets styrelse av sju ordinarie ledamöter och två arbetstagarrepresentanter. Därutöver finns det två suppleanter till arbetstagarrepresentanterna. Medlemmarna i styrelsen presenteras mer ingående, inklusive deras relevanta utbildningar och erfarenheter, i avsnittet "Styrelsen" på sidan 88.

Eltels styrelse iakttar en skriftlig arbetsordning som antagits av styrelsen och som omprövas årligen. Bland annat reglerar styrelsens arbetsordning styrelsens roll och ansvar, dess arbetssätt och arbetsfördelningen inom styrelsen. Styrelsen antar även en instruktion för Eltels verkställande direktör, samt en instruktion för ekonomisk rapportering.

Ordföranden Gérard Mohr och styrelseledamöterna Matti Kyytsönen, Susanne Lithander, Rada Rodriguez och Ulf Lundahl ska betraktas som oberoende i förhållande till ägarna och bolaget.

STYRELSENS DAGORDNING 2015

Styrelsen har haft nio ordinarie styrelsemöten under 2015. Utöver det hölls också ett antal extra möten med anledning av börsnoteringen. Den genomsnittliga närvaron på mötena var 86 procent.

För 2016 har sju ordinarie styrelsemötens planerats. Dessa möten hålls enligt en årsplan där kvartalsrapporter fastställs i februari, maj, augusti och november. Under 2016 kommer två till tre strategimöten att hållas och beslut om budgeten fattas i november.

STYRELSENS MEDLEMMAR

Namn	Position	Född		Invald innehav	Aktie- Ersättning Styrelse- Utskotts- euro	möten	möten	Oberoende i förhållande till de största ägarna	Oberoende i förhållande till bolaget	Andra styrelseuppdrag
Gérard Mohr	Ordförande	1955	2011	75 092	89 691	13/13	5/5	Ja	Ja	JST Group, Levantina y asociados de minerales, S.A.U., Bee NV, M Prime Group, Cogerfi NV
Jean Bergeret 1)	Styrelseledamot	1953	2010	0	15 650	5/5	1/1	Nej	Ja
Fredrik Karlsson	Styrelseledamot	1967	2013	0	48 922	12/13	7/9	Nej	Ja	Scandlines A/S
Matti Kyytsönen	Styrelseledamot	1949	2007	20 812	32 615	13/13	–	Ja	Ja	Silverback Consulting Oy, KP Tekno Oy, Lindström Invest Oy, Esperi Care Group Oy, Port of Helsinki Oy, Kesko Oyj
Susanne Lithander	Styrelseledamot	1961	2014	0	40 769	10/13	4/4	Ja	Ja	Svensk Exportkredit AB
Ulf Lundahl	Styrelseledamot	1952	2014	0	39 863	11/13	4/4	Ja	Ja	Fidelio Capital AB, Fidelio Industries AB, Fidelio Invest AB, Attendo AB, Attendo Utveckling AB, Attendo, Intressenter AB, Holmen Aktiebolag, Ramirent Oy, Indutrade Aktiebolag
Rada Rodriguez 2)	Styrelseledamot	1959	2015	0	20 274	5/8	–	Ja	Ja	ZVEI
Karl Åberg 2)	Styrelseledamot	1979	2015	0	24 604	8/8	4/4	Nej	Ja	Proffice AB
Thomas Hofmeister 1) Suppleant		1971	2010	0	801	4/5	–	Nej	Ja
Jonny Andersson 2)	Representant för arbetst. 1978		2015	0	–	4/8	–	Ja	Nej
Krister Andersson 2)	Supp. repr. för arbetstag. 1964		2015	0	–	4/8	–	Ja	Nej
Björn Ekblom 2)	Representant för arbetst. 1976		2015	1 400	–	1/8	–	Ja	Nej
Ninni Stylin 2)	Supp. repr. för arbetstag. 1982		2015	0	–	4/8	–	Ja	Nej

1) Fram till årsstämman den 19 maj 2015.

2) Från och med årsstämman den 19 maj 2015.

REVISIONSUTSKOTTET

Styrelsen har internt utsett ett revisionsutskott. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska revisionsutskottet bestå av tre (3) styrelseledamöter vars majoritet ska vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning, och minst en (1) av de ledamöter som är oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning ska även vara oberoende i förhållande till bolagets större aktieägare. Det nuvarande revisionsutskottet består av tre medlemmar: Susanne Lithander (ordförande), Fredrik Karlsson och Ulf Lundahl. Fredrik Karlsson anses oberoende i förhållande till bolaget och bolagets ledning, men inte till dess större aktieägare. Susanne Lithander och Ulf Lundahl anses oberoende i förhållande till bolaget, bolagets ledning och dess större aktieägare.

Revisionsutskottet ska, utan att det i övrigt påverkar styrelsens uppgifter och ansvar:

n övervaka bolagets finansiella rapportering;
n med avseende på den finansiella rapporteringen övervaka effektiviteten i bolagets interna kontroll, interrevision och riskhantering;
n hålla sig informerad om revisionen av årsredovisningen och koncernredovisningen;
n granska och övervaka revisorns opartiskhet och oberoende och därvid särskilt uppmärksamma om revisorn tillhandahåller bolaget andra tjänster än revisorstjänster; biträda vid upprättandet av förslag till bolagsstämmans beslut om revisorsval.

Som en del av uppgifterna ovan ska revisionsutskottets ordförande bistå bolagsledningen i frågor kring finansiell rapportering och informationsspridning samt ha en kontinuerlig kontakt med revisorn i dessa frågor.

Vidare ska revisionsutskottets ordförande bistå den verkställande direktören, finansdirektören och koncernens IR-chef i frågor rörande informationsspridning, finansiella rapporter och kontakter med media, främst i krissituationer, samt godkänna ärenden rörande informationsspridning. Revisionsutskottet hade fyra möten under 2015.

ERSÄTTNINGSUTSKOTTET

Styrelsen har internt utsett ett ersättningsutskott. Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ska ledamöterna i ersättningsutskottet vara oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning. Eltels ersättningsutskott ska bestå av minst två styrelseledamöter valda av bolagsstämman. Det nuvarande revisionsutskottet består av tre medlemmar: Gérard Mohr (ordförande), Fredrik Karlsson och Karl Åberg. De nuvarande ledamöterna i ersättningsutskottet anses oberoende i förhållande till bolaget och dess ledning.

Ersättningsutskottets huvuduppgifter är att:

n bereda styrelsens beslut i frågor om ersättningsprinciper, ersättningar och andra anställningsvillkor för de ledande befattningshavarna;
n följa och utvärdera pågående och under året avslutade program för rörliga ersättningar till de ledande befattningshavarna; och
n följa och utvärdera tillämpningen av de riktlinjer för ersättningar till ledande befattningshavare som årsstämman enligt lag ska fatta beslut om, samt gällande ersättningsstrukturer och -nivåer inom bolaget; samt
n utvärdering och successionsplanering för ledande befattninghavare inom Eltel.

Under 2015 hade ersättningsutskottet fem möten.

PRINCIPER FÖR ERSÄTTNINGAR PÅ ELTEL

Eltels övergripande policy är att erbjuda en konkurrenskraftig och marknadsbaserad ersättningsnivå bestående av både fast och rörlig lön, pension och andra ersättningskomponenter. Ersättning till ledande befattningshavare ska motivera den högsta ledningen att göra sitt yttersta för Eltels aktieägares intressen. Ersättningen ska fastställas i relation till ansvarsområde, arbetsuppgifter, expertis och resultat. Den fasta lönedelen motsvarar och kompenserar ett engagerat ledningsarbete på hög professionell nivå som tillför värde till Eltel.

ELTELS KORTFRISTIGA INCITAMENT

Den kortfristiga rörliga lönekomponenten baseras på förutbestämda och mätbara finansiella och individuella mål. Kriterierna rekommenderas av ersättningsutskottet och fastställs slutgiltigt av styrelsen. Den kortfristiga (ettåriga) rörliga lönekomponenten varierar mellan 10 och 80 procent av den fasta årslönen. Verkställande direktören har en 80-procentig (2015) rörlig lönedel och de återstående medlemmarna i ledningsgruppen har en 60-procentig rörlig lönedel. Det kortfristiga incitamentsprogrammet på Eltel omfattar samtliga chefsnivåer från teamchefer till medlemmarna i ledningsgruppen, samt centrala chefer för koncerngemensamma tjänster och koncernfunktioner. Den rörliga lönekomponenten för andra än medlemmar i ledningsgruppen varierar mellan 10 och 40 procent av den fasta årslönen beroende på medarbetarens ställning.

Pensionsvillkoren för verkställande direktören och andra medlemmar i ledningsgruppen ska vara marknadsmässiga i relation till generellt gångbara villkor för jämförbara befattningshavare. Eftersom ledningsgruppen är internationell och har medlemmar från Sverige, Finland och Danmark, finns det vissa nationella skillnader i pensionsvillkoren för Eltels högsta ledning.

ELTELS LÅNGSIKTIGA INCITAMENT

Ledande befattningshavare kan erbjudas långsiktiga incitamentsprogram på marknadsbaserade villkor. Syftet med aktiebaserade incitamentsprogram är att uppnå ökning och spridning av aktieägandet/-exponeringen bland de ledande befattningshavarna samt att öka samstämmigheten mellan befattningshavarnas och aktieägarnas intressen. Ett långsiktigt personligt aktieinnehav hos medarbetare kan förväntas öka engagemanget i bolagets långsiktiga utveckling, förena ledningens och aktieägarnas intressen och öka motivationen och lojaliteten med bolaget. Beslut rörande aktiebaserade incitamentsprogram fattas på en årsstämma.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM 2015

Syftet med Eltels långsiktiga incitamentsprogram 2015 (LTIP 2015), som godkändes av årsstämman 2015, är att göra Eltel attraktivare som arbetsgivare på den globala marknaden för att därmed göra det lättare att behålla och rekrytera kvalificerade medarbetare. Teckningstiden för programmet var under augusti 2015. Intresset för att delta var högt, och 97 procent av dem som hade fått en inbjudan att delta antog erbjudandet. Per balansdagen bestod LTIP 2015 av högst 318 610 aktier, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget. Deltagande i LTIP 2015 förutsätter att deltagarna förvärvar och behåller Eltels stamaktier i LTIP 2015 ("Sparaktier"). För varje förvärvad sparaktie har deltagarna, efter en viss kvalificeringsperiod och under förutsättning att personen är anställd under hela perioden, rätt att erhålla tilldelning av en Eltel matchningsaktie ("Matchningsaktie"). Beroende på uppfyllandet av vissa prestationsmål kopplade till Eltels vinst per aktie under räkenskapsåret 2017, kan deltagarna också ha rätt till tilldelning av ytterligare Eltel-aktier ("Prestationsaktier"). Deltagarna ska inte betala någon köpeskilling för de tilldelade matchningsaktierna och prestationsaktierna. Matchningsaktierna och prestationsaktierna utgörs av Eltels stamaktier. LTIP 2015 riktade sig till tre olika deltagarkategorier:

n VD
n Ledningsgruppen, max tio personer
n Personer som rapporterar direkt till medlemmarna i ledningsgruppen eller andra nyckelmedarbetare, totalt 59 personer.

Sparaktierna som omfattas av LTIP 2015-programmet förvärvades på ett strukturerat sätt genom ordinarie handel på börsmarknaden den 17 september 2015. Den genomsnittliga köpkursen för det totala antalet "sparaktier" om 91 953 var 94,94 kronor.

FÖRSLAG AVSEENDE RIKTLINJER FÖR ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Styrelsen föreslår att årsstämman 2016 beslutar anta följande riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare för tiden fram till årsstämman 2017.

Eltels övergripande policy är att erbjuda ledande befattningshavare en konkurrenskraftig och marknadsbaserad ersättning bestående av fast och rörlig lön, pension samt övriga ersättningskomponenter. Ersättningen skall bestämmas i förhållande till ansvarsområde, arbetsuppgifter, kompetens och prestation. Den fasta ersättningen motsvarar och kompenserar för ett engagerat ledningsarbete på en hög professionell nivå, som tillför värde för Eltel. Den kortsiktiga rörliga lönedelen baseras på förutbestämda och mätbara finansiella mål som rekommenderas av ersättningsutskottet och slutligen beslutas av styrelsen.

Pensionsvillkor för ledande befattningshavare skall vara marknadsmässiga i förhållande till dem som generellt gäller för motsvarande befattningshavare. Då Eltels ledningsgrupp är ett internationellt team med medlemmar från Sverige, Finland och Danmark, speglar pensionsvillkoren i Eltels ledning vissa nationella skillnader. Dessutom kan ledande befattningshavare erbjudas långsiktiga incitamentsprogram på marknadsmässiga villkor.

Styrelsen skall ha rätt att frångå riktlinjerna i ett enskilt fall om det finns särskilda skäl för detta.

FÖRSLAG AVSEENDE DET LÅNGSIKTIGA INCITAMENTSPROGRAMMET (LTIP 2016)

Eltel styrelse föreslår årsstämman att genomföra ett aktiesparprogram, det prestationsbaserade långsiktiga incitamentsprogrammet 2016 (LTIP 2016), som en fortsättning av LTIP 2015. För ytterligare information hänvisas till kallelsen till årsstämman 2016.

UTVÄRDERING AV STYRELSEN

Styrelsen ska årligen utvärdera sitt arbete i enlighet med en strukturerad process i syfte att få en bild av styrelsens arbetsresultat, områden som kan förbättras och områden som kan utvecklas. Denna bedömning ska även utgöra en grund för valberedningens arbete till kommande årsstämma. Under 2015 skedde utvärderingen via en skriftlig enkät till alla styrelseledamöter, vilken ordföranden sedan presenterade för hela styrelsen och valberedningen.

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OCH ANDRA LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Den verkställande direktören (VD) rapporterar till styrelsen. Den verkställande direktörens ansvar regleras i aktiebolagslagen, årsredovisningslagen, bolagets bolagsordning, riktlinjer från bolagsstämman, instruktionen från årsstämman för Eltel, samt andra riktlinjer och vägledande principer som fastställts av styrelsen. Därutöver ska VD följa Svensk kod för bolagsstyrning och Nasdaq Stockholms regelverk för emittenter, samt andra tillämpliga svenska och utländska lagar och regler.

Enligt aktiebolagslagen ska VD sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. VD ska vidare vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överenstämmelse med lag och för att hanteringen av finansiella tillgångar ska skötas på ett betryggande sätt. Arbetsfördelningen mellan styrelsen och VD beskrivs i instruktionen för bolagets VD.

Den verkställande direktören ska administrera den operativa ledningen och verkställa de beslut som fattats av styrelsen. VD ska kontrollera och övervaka att de ärenden som ska behandlas av styrelsen i enlighet med tillämpliga lagar, bolagsordningen eller interna instruktioner presenteras för styrelsen, och ska fortlöpande hålla styrelsens ordförande informerad om bolagets verksamhet, dess resultat och finansiella ställning, samt andra händelser, omständigheter eller förhållanden som inte kan antas vara irrelevant för styrelsen eller aktieägarna.

VD ska se till att bolaget har utfärdat policys och/eller instruktioner för alla huvudområden i bolagets verksamhet, såsom ekonomi, hälsa och säkerhet, hållbarhet samt regelefterlevnad, samt att dessa policyer och instruktioner kommuniceras och tillämpas inom organisationen. VD ska även se till att bolaget har en aktuell delegeringsordning som följs korrekt samt att bolagets redovisning sker i överensstämmelse med tillämpliga lagar.

Axel Hjärne, född 1964, har varit koncernchef och VD för Eltel AB sedan 2009 samt anställd av Eltel sedan 2005. Före det var han anställd på Bravida AB, ABB och Euroc-Group, där han innehade ett antal chefspositioner. Axel Hjärne har en civilingenjörsexamen från Linköpings universitet. Per den 31 december 2015 uppgick hans innehav i Eltel AB till totalt 602 309 aktier. En sammanfattning av verkställande direktörens uppdrag finns på sidan 90.

Koncernledningen i Eltel utgörs av elva positioner: verkställande direktören, finansdirektören, koncernens chefsstrateg, koncernens HR-chef, koncernens kommunikationschef och de sex affärsenhetscheferna. Koncernledningen möts minst tio (10) gånger per år för att hantera frågor kring verksamhet och strategi. Ledningen överlämnar även den årliga affärsplanen och budgeten till styrelsen i november varje år, samt de tre prognosuppdateringar som genomförs i mars, maj och augusti. Från och med 2016 kommer enbart två prognoser att lämnas.

Koncernledningen har två permanenta styrgrupper, en för koncernens IT och en för koncernens gemensamma tjänster. Det finns även ett särskilt utskott för sammangåenden och förvärv.

Avseende principer för ersättning till ledande befattningshavare se sid 40.

REVISORER

På årsstämman väljer aktieägarna externa oberoende revisorer för en ettårsperiod. Revisorerna rapporterar till aktieägarna vid bolagets årsstämmor. Revisorerna övervakar och granskar hur bolaget leds av styrelsen och VD, samt kvaliteten på koncernens finansiella rapporter. Årsstämman 2015 valde Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB som Eltels revisor på ett ettårigt mandat, med Niklas Renström som ansvarig revisor. Under 2015 betalade Eltel arvoden till revisorerna om totalt 1,2 miljoner euro, varav tjänster utöver revisionsuppdraget utgjorde 0,7 miljoner euro.

STYRELSERAPPORT OM INTERNKONTROLL FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2015

Denna rapport har sammanställts i enlighet med Svensk kod för bolagsstyrning och aktuella instruktioner avseende koden och utgör styrelsens rapport om intern kontroll för finansiella rapporter. Syftet med den interna kontrollen av finansiella rapporter är att tillhandahålla lämpliga säkerhetsåtgärder rörande tillförlitligheten hos externa finansrapporter i form av delårsrapporter, bokslutsrapporter och årsredovisningar och att säkerställa att externa finansiella rapporter sammanställs i enlighet med alla gällande lagar, tillämpliga redovisningsstandarder och andra krav på börsnoterade bolag.

PRIORITERADE OMRÅDEN 2015

Under 2013 införde Eltel ett uppdaterat och utökat ramverk för interna kontroller vilket omfattar nyckelprocesserna bokslut, projektredovisning, löner, inköp och lager. Kontrollramverket började tillämpas fullt ut under 2014 och har bedömts av de externa revisorerna vid separata revisioner sedan 2012. Under 2012 bedömdes de interna kontrollerna som informella, det vill säga utformade, införda men inte dokumenterade. Under 2013 och 2014 har bedömningarna varit att kontrollerna är standardiserade, det vill säga utformade, införda och adekvat dokumenterade. Under 2015 gjordes bedömningen att de interna kontrollerna ska övervakas där kontrollerna är standardiserade och periodvis testade samt effektivt rapporterade till ledningen.

Under 2014 utvecklade Eltel en utökning av 2013 års ramverk för interna kontroller till att även omfatta processerna för delegering, försäljning och anbudsförfaranden. Under 2015 användes det nya ramverket även vid obligatoriska årliga självutvärderingar där varje enhet inom Eltel genomförde en skriftlig självutvärdering av efterlevnaden av samtliga definierade interna nyckelkontroller. Denna bedömning användes sedan både i enheterna för att förbättra resultaten vid de interna kontrollerna och rapporterades även till ledningen och revisionsutskottet som grundval för ytterligare behov av förbättringar på det övergripande ramverket för interna kontroller. Resultatet av självutvärderingen låg på en god nivå och visade bara på mindre avvikelser från standardkontrollerna, huvudsakligen för redovisning av områdena inköp och standardkostnader.

KONTROLLMILJÖ

I syfte att skapa och upprätthålla en fungerande kontrollmiljö i enlighet med The Eltel Way har styrelsen antagit ett antal grundläggande dokument och koncernen har utvecklat ett antal koncernövergripande policyer, inklusive Policyn om Policyer. Syftet med denna policy är att fastställa regler för upprättande av policyer och instruktioner, att förklara värdet av policyer och instruktioner samt att fördela ansvaret för dessa dokument.

Varje Eltel-policy har en ägare som håller den uppdaterad och sprider innehållet till dess målgrupp. Varje Eltel-policy godkänns av styrelsen. De publiceras på Eltels intranät på lokala språk, där de är tillgängliga för alla Eltels medarbetare och anpassade till målgrupperna. Genom sin internkontrollrapportering gör koncernledningen uppföljningar av att alla Eltel-bolag följer policyerna. Under 2015 togs en ny interaktiv e-learningkurs fram för att på ett effektivt sätt utbilda samtliga medarbetare i alla de länder där Eltel bedriver verksamhet i bolagets Uppförandekod (code of conduct) och konkurrensregler.

Bolagsstyrning och implementering av policyer och instruktioner följer en nedåtgående logik där anvisningar på högre nivåer alltid implementeras på lägre nivåer. Således kan Eltels struktur för styrdokument beskrivas som en pyramid där nyckeldokument för kontroll, som exempelvis styrelsens procedurregler och instruktioner för VD och utskott, utgör basen för bolagets procedurer för bolagsstyrning.

Eltels grundläggande policydokument omfattar områden som exempelvis behörighet, Uppförandekoden (code of conduct), Intern kontroll och riskhantering, hälsa och säkerhet, kommunikation, investerarrelationer, hållbarhet, redovisning och kontroller. Vidare grundas det interna kontrollsystemet på ett ledningssystem baserat på bolagets organisation och verksamhetsmetoder – The Eltel Way – med tydligt definierade arbetsuppgifter, ansvarsområden och behörigheter. The Eltel Way-policyn och tillhörande instruktioner betonar därför starkt hur bolagsstyrning implementeras och utövas i bolaget.

VD är huvudansvarig för att i det dagliga arbetet implementera styrelsens instruktioner avseende kontrollmiljön. Han rapporterar regelbundet till styrelsen som en del av de etablerade processerna. Vidare lämnar affärsenheterna verksamhetsgranskningar till VD varje månad.

RISKBEDÖMNING/RISKHANTERING

Koncernen genomför regelbundna riskbedömningar för att identifiera betydande risker i de finansiella rapporterna. Avseende finansiella rapporter anses den största risken vara väsentliga felaktigheter, exempelvis rörande bokföring och värdering av tillgångar, skulder, intäkter och utgifter eller andra avvikelser.

En ytterligare risk är bedrägerier och förluster till följd av förskingring. Riskhantering är en integrerad del i varje process, och olika metoder används vid riskutvärdering och riskbegränsning samt för att säkerställa att de risker Eltel exponeras för hanteras enligt fastställda regler, instruktioner och uppföljningsprocedurer. Syftet är att minimera risker och gynna korrekt redovisning, rapportering och informationsspridning.

I de månatliga verksamhetsgranskningarna som genomförs på varje nivå i organisationen ingår en rapport om de viktigaste verksamhetsriskerna i termer av monetär risk som bedöms i verksamhetsgranskningen efter behovet av motverkande åtgärder och/eller finansiellt understöd.

På kvartalsbasis samlas de mest betydande verksamhetsriskerna (risker som kan påverka resultatet de närmaste 12 månaderna) och strategiska riskerna (risker som kan påverka resultatet de närmaste 36 månaderna eller mer) in, bedöms och rapporteras till koncernledningen från varje affärsenhet. Grundat på dessa granskningar bedömer koncernledningen behovet av korrigerande åtgärder och rapporterar även de mest signifikanta strategiska riskerna och relaterade korrigerande åtgärder till styrelsen. Därutöver granskar Group Legal Review Forum (GLRF), som består av representanter för Group Finance, Legal, HR och Communications, samtliga juridiska personer inom Eltel avseende större förändringar i den lokala verksamheten samt exempelvis due diligence-granskningar av underleverantörer på kvartalsbasis.

KONTROLLAKTIVITETER

Kontrollaktiviteter används för att hantera de risker som styrelsen och koncernens ledning anser vara avgörande för verksamheten, den interna kontrollen och de finansiella rapporterna. Procedurreglerna för styrelsen och styrelseutskotten samt instruktionerna för verkställande direktören syftar till att upprätta en tydlig uppdelning av roller och ansvarsområden som möjliggör en effektiv hantering av de risker som identifieras i verksamheten.

Kontrollstrukturen anger tydliga roller inom organisationen, vilket möjliggör en effektiv ansvarsfördelning för särskilda kontrollaktiviteter som syftar till att i tid upptäcka risken för rapporteringsfel och förebygga dessa. Sådana kontrollaktiviteter innefattar en tydlig beslutshierarki och procedurer vid viktiga beslut, som exempelvis större anbud, förvärv, andra typer av betydande investeringar, utförsäljningar, avtal och analyser enligt definitionen i koncernens policy för behörighetsdelegering.

En viktig uppgift för Eltels personal är att implementera, förbättra och upprätthålla koncernens kontrollprocesser och genomföra interna kontroller avpassade för verksamhetskritiska frågor. De som på olika nivåer ansvarar för processen ansvarar även för att implementera erforderliga kontroller i de finansiella rapporterna. Årsredovisningarna och rapporteringsprocesserna innefattar kontroller rörande värdering, redovisningsprinciper och skattningar. Särskilda interna kontrollprocedurer för kritiska processer definieras och testas dessutom både som självutvärderingar av varje enhet och av de externa revisorerna som en del i det årliga revisionsprogrammet.

Den kontinuerliga analysen av de finansiella rapporterna är, tillsammans med den analys som görs på koncernnivå, av yttersta vikt för att säkerställa att de finansiella rapporterna inte innehåller några väsentliga felaktigheter.

Koncernens finansdirektör (CFO) har en viktig uppgift i den interna kontrollprocessen, med ansvar för att de finansiella rapporterna från de olika enheterna är korrekta, fullständiga och tillgängliga i rätt tid.

INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

Eltel har en VP – Investor Relations and Group Communications. Funktionen koncernkommunikation har fokus på fyra viktiga kommunikationsområden: Investerarrelationer, varumärke och marknadsföring, intern och extern kommunikation. Eltel arbetar vid behov även med externt kommunikationsstöd i syfte att verka för fullständighet och korrekthet i de finansiella rapporter som ställs till aktiemarknadens förfogande. Via regelbundna uppdateringar och meddelanden informeras berörda medarbetare om förändrade revisionsprinciper och rapporteringskrav, eller delges annan information. Organisationen har tillgång till policyer och riktlinjer.

Styrelsen får månatliga finansiella rapporter. Extern information och kommunikation styrs främst av kommunikationspolicyn, som beskriver Eltels allmänna principer för informationsspridning i syfte att följa finansmarknadernas strikta krav på korrekt och simultan rapportering.

UPPFÖLJNING

Eltels regelefterlevnad av antagna policyer och riktlinjer övervakas av styrelse och koncernledning. Bolagets finansiella ställning diskuteras vid varje styrelsemöte. Styrelsens ersättnings- och revisionsutskott har viktiga uppgifter rörande exempelvis ersättningar, finansiella rapporter och internkontroll.

Inför publicering av delårsrapporter, bokslutskommuniké och årsredovisning granskas de finansiella rapporterna av revisionsutskottet och styrelsen.

Eltels ledning genomför en månatlig uppföljning av intäkter samt analyserar avvikelser från budget, prognoser och föregående år. I den externa revisorns uppgifter ingår att genomföra en årlig granskning av de interna kontrollerna i koncernens bolag.

Styrelsen har möte med revisorerna en gång per år för att gå igenom de interna kontrollerna och, i särskilda fall, instruera revisorerna att utföra separata granskningar av vissa områden. Revisorerna är även närvarande vid samtliga möten i revisionsutskottet. Med hänsyn till den övervakning som görs av finansorganisationen, de externa revisorerna, revisionsutskottet och de från och med 2015 utökade självutvärderingarna i de interna kontrollerna har styrelsen beslutat att en särskild internrevisions- eller granskningsfunktion inte behövs i nuläget.

Finansiell information

KONCERNENS RESULTATRÄKNING

Miljoner euro	Not	jan–dec 2015	jan–dec 2014
Nettoomsättning		1 254,9	1 242,1
Kostnad för sålda varor och tjänster	9	–1 089,6	–1 078,3
Bruttovinst		165,3	163,8
Övriga intäkter	7	4,3	8,4
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	9	–14,2	–12,2
Administrationskostnader	9	–88,0	–116,1
Övriga kostnader	8	–8,3	–4,5
Andel av resultat i joint ventures		1,5	–0,7
Rörelseresultat före förvärvsrelaterade avskrivningar (EBITA)		60,5	38,6
Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar	10	–13,9	–12,4
Rörelseresultat (EBIT)		46,6	26,2
Finansiella intäkter		0,3	0,3
Finansiella kostnader		–14,7	–19,3
Finansiella poster, netto	12	–14,4	–19,0
Resultat före skatt		32,2	7,2
Skatt	13	11,0	3,9
Resultat efter skatt		43,2	11,1
Hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare		41,7	9,5
Innehav utan bestämmande inflytande		1,5	1,6
Resultat per aktie	22
Före utspädning, euro		0,69	0,12
Efter utspädning, euro		0,69	0,12

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT FÖR KONCERNEN

Miljoner euro	jan–dec 2015	jan–dec 2014
Periodens resultat	43,2	11,1
Övrigt totalresultat:
Poster som inte omklassificeras till resultaträkningen
Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner	0,4	–9,8
Poster som senare kan återföras till resultaträkningen
Kassaflödessäkringar	–3,5	1,5
Säkring av nettoinvestering	–1,5	6,7
Valutakursdifferenser	3,3	–16,0
Summa	–1,6	–7,8
Övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt	–1,2	–17,6
Periodens totalresultat	41,9	–6,5
Totalresultat hänförligt till:
Moderbolagets aktieägare	40,5	–8,1
Innehav utan bestämmande inflytande	1,5	1,6

KONCERNENS BALANSRÄKNING

Miljoner euro	Not	31 dec 2015	31 dec 2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Goodwill	15	463,6	405,8
Immateriella anläggningstillgångar	15	82,4	84,6
Materiella anläggningstillgångar	16	38,0	33,1
Investeringar i och fordringar på joint venture	14	0,2	28,2
Finansiella tillgångar som kan säljas	18	0,2	0,3
Uppskjutna skattefordringar	13	34,2	23,6
Övriga finansiella tillgångar	17, 19	35,0	–
Kundfordringar och andra fordringar	17, 19	0,1	0,9
Summa anläggningstillgångar		653,7	576,4
Omsättningstillgångar
Varulager	20	14,5	10,2
Kundfordringar och andra fordringar	17, 19	341,1	335,2
Likvida medel		87,9	61,0
Summa omsättningstillgångar		443,5	406,4
SUMMA TILLGÅNGAR		1 097,2	982,8
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital	21
Aktiekapital		125,2	86,4
Fritt eget kapital		315,7	162,1
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare		440,9	248,4
Innehav utan bestämmande inflytande		7,1	6,4
Summa eget kapital		448,0	254,9
Långfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17, 23	216,7	6,5
Skulder till aktieägare	17, 23	35,0	0,0
Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	24	13,9	18,0
Uppskjutna skatteskulder	13	17,1	15,9
Avsättningar	25	3,0	2,7
Övriga långfristiga skulder	17	0,1	0,1
Summa långfristiga skulder		285,8	43,2
Kortfristiga skulder
Skulder till kreditinstitut	17, 23	14,9	319,5
Skulder till aktieägare	17, 23	–	14,7
Avsättningar	25	3,8	29,0
Förskott från kunder		62,7	69,0
Leverantörsskulder och andra skulder	17, 26	281,9	252,6
Summa kortfristiga skulder		363,4	684,7
Summa skulder		649,2	727,9
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		1 097,2	982,8

KONCERNENS KASSAFLÖDE

Miljoner euro	Not	jan–dec 2015	jan–dec 2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella
poster och skatt	5	49,1	81,4
Erhållen ränta		0,3	0,3
Ränta och övriga erlagda finansiella kostnader		–9,7	–19,2
Betalda inkomstskatter		–3,3	–4,4
Kassaflöde från den löpande verksamheten		36,4	58,0
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Köp av materiella anläggningstillgångar		–12,3	–10,0
Försäljning av materiella anläggningstillgångar		1,3	1,2
Förvärv och avyttring av verksamhet		–33,1	0,2
Kassaflöde från investeringsverksamheten		–44,2	–8,7
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Betalningar för emitterade aktier		143,1	–
Upptagna långfristiga lån		209,3	–
Upptagna kortfristiga lån		29,2	–
Betalning av kortfristiga lån		–19,0	–
Amortering av lån		–326,5	–9,1
Förändring finansiella leasingskulder		–0,5	–1,8
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande		–0,8	–0,7
Förändring övriga finansiella tillgångar		0,7	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten		35,5	–11,6
Förändringar av likvida medel		27,8	37,8
Likvida medel vid periodens början		61,0	26,2
Kursdifferens i likvida medel		–0,9	–3,0
Likvida medel vid periodens slut		87,9	61,0

BRYGGA FRÅN EBITA TILL KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN FÖRE FINANSIELLA POSTER OCH SKATT

Miljoner euro	jan–dec 2015	jan–dec 2014
EBITA	60,5	38,6
Avskrivningar	11,9	11,0
Förändringar i rörelsekapitalet, netto	–15,5	48,1
Nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	–11,1	–8,9
Operativt kassaflöde (används i nyckeltalet cash conversion)	45,8	88,9
Justerat för nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar	11,1	8,9
Vinst från försäljning av tillgångar	–1,3	–6,3
Poster redovisade i övrigt totalresultat	–6,1	–1,2
Övriga icke kassaflödespåverkande förändringar	–0,4	–8,9
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	49,1	81,4

KONCERNENS RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Miljoner euro	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Ansamlad förlust	Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner netto efter skatt	reserv	Säkrings- Omräknings- differenser	Summa	Innehav utan be- stämmande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 1 januari 2015	86,4	276,3	–79,4	–22,9	8,6	–20,5	248,4	6,4	254,9
Totalresultat för perioden	–	–	41,7	0,4	–4,9	3,3	40,5	1,5	41,9
Egetkapitalreglerade ersättningar*	–	–	0,3	–	–	–	0,3	–	0,3
Betalningar av emitterade aktier	38,9	113,4	–	–	–	–	152,3	–	152,3
Nyemissions kostnader	–	–0,6	–	–	–	–	–0,6	–	–0,6
Utdelning till aktieägare	–	–	–	–	–	–	–	–	–
Utdelning betald till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–	–0,8	–0,8
Transaktioner med aktieägare	38,9	112,8	0,3	–	–	–	152,0	–0,8	151,2
Eget kapital per 31 december 2015	125,2	389,1	–37,3	–22,5	3,7	–17,2	440,9	7,1	448,0

* En specifikation återfinns i not 21 Eget kapital

	Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare
Miljoner euro	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Ansamlad förlust	Omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner netto efter skatt	reserv	Säkrings- Omräknings- differenser	Summa	Innehav utan be- stämmande inflytande	Summa eget kapital
Eget kapital 1 januari 2014	86,4	281,5	–88,9	–13,1	0,4	–4,5	261,8	5,5	267,3
Totalresultat för perioden	–	–	9,5	–9,8	8,2	–16,0	–8,1	1,6	–6,5
Nyemissions kostnader	–	–2,9	–	–	–	–	–2,9	–	–2,9
Utdelning till aktieägare	–	–2,4	–	–	–	–	–2,4	–	–2,4
Utdelning betald till innehav utan bestämmande inflytande	–	–	–	–	–	–	–	–0,7	–0,7
Transaktioner med aktieägare	–	–5,3	–	–	–	–	–5,3	–0,7	–5,9
Eget kapital 31 december 2014	86,4	276,3	–79,4	–22,9	8,6	–20,5	248,4	6,4	254,9

EGET KAPITAL HÄNFÖRLIGT TILL MODERBOLAGETS AKTIEÄGARE

Aktieägares kapital består av aktiekapital, övrigt tillskjutet kapital, reserver och ansamlade förluster.

Övrigt tillskjutet kapital inkluderar teckningspris till den del de inte är med i aktiekapitalet (överkurs), och ovillkorade aktieägartillskott.

Aktuariella vinster och förluster hänförliga till anställningsförmåner redovisas under omvärderingar av förmånsbestämda pensionsplaner.

Säkringsreserven innefattar kassaflödessäkring samt säkringar av nettoinvesteringar. Den effektiva delen av vinster och förluster på säkringsinstrument redovisas i övrigt totalresultat under säkringsreserv.

Omräkningsdifferenser inkluderar skillnader från omräkning av resultatoch balansräkning av utländska dotterföretag.

Noter

till koncernens finansiella rapporter

Not		sidan
1	Koncerngemensam information	50
2	Redovisningsprinciper	50
3	Finansiell riskhantering	56
4	Rörelseförvärv	60
5	Kassaflöde från den löpande verksamheten	61
6	Segmentrapportering	61
7	Övriga intäkter	62
8	Övriga kostnader	63
9	Kostnader fördelade på kostnadsslag 63
10	Avskrivningar och nedskrivningar	63
11	Personalkostnader	63
12	Finansiella intäkter och kostnader	63
13	Skatter	64
14	Innehav utan bestämmande inflytande och joint ventures	66
15	Immateriella anläggningstillgångar	67
16	Materiella anläggningstillgångar	68
17	Finansiella instrument per kategori	69
18	Finansiella tillgångar som kan säljas	71
19	Kundfordringar och andra fordringar	71
20	Varulager	71
21	Eget kapital	71
22	Resultat per aktie	72
23	Upplåning	72
24	Ersättningar till anställda efter avslutad anställning	73
25	Avsättningar	75
26	Leverantörsskulder och andra skulder 75
27	Derivatinstrument	76
28	Åtaganden och ansvarsförbindelser	76
29	Transaktioner med närstående	77
30	Ersättning till bolagets ledning	77
31	Koncernföretag	79
32	Ersättning till revisor	79
33	Händelser efter balansdagen	79

NOT 1 – KONCERNGEMENSAM INFORMATION

Eltel AB ("Bolaget") tillhandahåller genom sina dotterföretag (tillsammans "Koncernen") tekniska tjänster till infranetbranschen, som består av bolag som äger och driver kritiska infrastrukturnätverk inom affärsområdena Power, Communication samt Transport & Security. Eltel bedriver huvudsakligen verksamhet i Norden och Baltikum, Polen, Tyskland och Afrika, och hade vid utgången av 2015 närmare 9 600 anställda. Eltel erbjuder ett brett och integrerat utbud av tjänster, som sträcker sig från planering och genomförande av projekt till installationstjänster och tjänster som rör drift och underhåll. Det kompletta utbudet av tekniska tjänster som Eltel erbjuder omfattar underhåll, uppgraderingar och projektleveranstjänster.

Eltel AB har sitt huvudkontor i Stockholm, Sverige. Eltel AB introducerades på Nasdaq Stockholm den 6 februari 2015 genom en börsintroduktion.

Eltel ABs verksamhet genom dotterföretagen utförs under varumärket Eltel. Koncernen benämns Eltelkoncernen.

Eltel AB äger och reglerar aktierna hänförliga till Eltelkoncernen. Koncernens operativa och strategiska ledningsfunktioner har centraliserats till Eltel AB. Bolaget har ingen affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterföretagens verksamhet.

NOT 2 – REDOVISNINGSPRINCIPER FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU per den 31 december 2015. Utöver det tillämpar koncernen Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR1.

De finansiella rapporterna godkändes för publicering av styrelsen i Eltel AB den 5 april 2016, och är föremål för fastställande på årsstämman den 2 maj 2016.

Koncernredovisningen har upprättats enligt anskaffningsvärdesmetoden, med undantag för derivatinstrument samt finansiella instrument tillgängliga för försäljning, vilka värderas till verkligt värde. Informationen i koncernredovisningen anges i miljoner euro om inget annat anges. Samtliga belopp i koncernredovisningen har avrundats, och följaktligen kan summan av de enskilda beloppen skilja sig från det totalbelopp som redovisas.

Tillämpning av nya eller ändrade IFRS-standarder och tolkningar IFRS-standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft från och med den 1 januari 2015 har inte haft någon betydande påverkan på koncernen under 2015.

Nya IFRS-standarder, ändringar och tolkningar som trädde i kraft från och med den 2016 januari omfattar:

Ändring av IAS 1 Utformning av finansiella rapporter (gäller från 1 januari 2016). Denna ändring ger vägledning avseende principerna som ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter avseende väsentlighet och sammanslagningar, redovisning av delsummor, upplägget på finansiella rapporter samt information om redovisningsprinciper. Ändringen väntas inte få någon väsentlig påverkan på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder* (gäller från och med den 1 januari 2018). IFRS 15 ersätter den befintliga vägledningen avseende intäktsredovisning i IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal, samt tillhörande tolkningar. IFRS 15 fastställer ett omfattande ramverk för hur och när intäkter redovisas och utökar även mängden upplysningar. Den nya standarden kan leda till förändringar av tidpunkten för intäktsredovisning jämfört med den nuvarande intäktsredovisningen enligt metoden för succesiv vinstavräkning. Eltel bedömer för närvarande vilken påverkan den nya standarden kommer att ha på koncernens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument* och efterföljande ändringar (gäller från och med 1 januari 2018). IFRS 9 ersätter de nuvarande riktlinjerna i IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering IFRS 9 omfattar reviderade riktlinjer för klassificering och värdering av finansiella instrument, däribland en ny modell med förväntade förluster för att beräkna nedskrivning av finansiella tillgångar samt nya generella krav gällande säkringsredovisning. Eltel bedömer för närvarande vilken påverkan den nya standarden kommer att ha på koncernens finansiella rapporter.

Övriga publicerade ändringar, standarder och tolkningar som gäller för koncernen räkenskapsåret 2016 eller senare förväntas inte ha någon väsentlig påverkan på koncernen.

*De standarder som omnämns har ännu inte godkänts av EU.

VIKTIGA UPPSKATTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR FÖR REDOVISNINGSÄNDAMÅL

Upprättandet av koncernredovisningen i enlighet med IFRS kräver att ledningen gör uppskattningar och antaganden som påverkar de redovisade beloppen av tillgångar och skulder, liksom de redovisade beloppen för intäkter och kostnader under perioden. De faktiska resultaten kan skilja sig från dessa uppskattningar och antaganden. Möjliga förändringar i uppskattningar och antaganden redovisas under den finansiella period i vilken de uppkommer, samt i efterföljande perioder.

Väsentliga uppskattningar och antaganden i redovisningen

De områden där väsentliga bedömningar och uppskattningar görs vid upprättandet av de finansiella rapporterna, och där en efterföljande förändring i uppskattningarna och antagandena kan orsaka en betydande justering av de redovisade beloppen för tillgångar och skulder presenteras nedan:

a) Nedskrivningstester

Koncernen testar årligen och löpande om det finns indikationer på nedskrivning, om goodwill ska skrivas ned efter en jämförelse mellan det redovisade värdet och återvinningsvärdet. Återvinningsvärden för kassagenererande enheter har fastställts genom beräkning av nyttjandevärde. Beräkningar av nyttjandevärdet kräver uppskattningar av framtida kassaflöden som beräknas uppkomma från kassagenererande enheter samt en lämplig diskonteringsränta för att kunna beräkna nuvärdet. Se not 15 Immateriella anläggningstillgångar för mer information om nedskrivningstester.

b) Rörelseförvärv

Förvärv av dotterföretag eller verksamheter innebär att poster i det förvärvade företagets balansräkning samt poster som inte har redovisats i det förvärvade företagets balansräkning, som kundrelationer, ska värderas till verkligt värde. Olika värderingsmetoder baserade på ett antal antaganden som används vid fastställandet av verkligt värde. Första redovisningstillfället fastställs preliminärt, och kan komma att justeras i efterhand. Samtliga beräkningar av förvärv slutförs senast ett år efter att förvärvet har gjorts.

Samtliga betalningar för att förvärva ett dotterföretag eller en verksamhet redovisas till verkligt värde per förvärvsdagen, inklusive skulder hänförliga till eventualförpliktelser. Eventualförpliktelser värderas till verkligt värde under efterföljande perioder med omvärdering via resultaträkningen. Det slutliga resultatet av uppskjutna förpliktelser är ofta beroende av en eller flera händelser som kommer att bekräftas av en framtida utveckling.

c) Skatt

Fastställande av inkomstskatt och uppskjuten skatt när det slutliga fastställandet av skatten är osäkert kräver ledningens bedömningar. Koncernen redovisar uppskjutna skattefordringar från skatteförluster som har överförts i ny räkning när det som en följd av beskattningsbar vinst är sannolikt att det går att realisera den tillhörande skattefordran. Uppskjutna skattefordringar redovisas emellertid alltid om de kan kvittas mot aktuella skattepliktiga temporära skillnader. Antaganden i fråga om framtida beskattningsbara vinster grundar sig på den aktuella affärsplanen, samt beaktandet av osäkerheter i den aktuella affärsplanen och vidare uppskattningar. Koncernen använder uppskattningar, grundade på all tillgänglig information vid tidpunkten för redovisningen, för redovisning av skulder för förväntade skatterevisionsfrågor.

d) Intäktsredovisning – entreprenadavtal

Koncernen använder sig av succesiv vinstavräkning vid fastställandet av resultat från entreprenadavtal. Periodens redovisade resultat baseras på färdigställandegraden. Koncernen fastställer färdigställandegraden som andelen av de ådragna kostnaderna jämfört med den totala uppskattade kostnaden för projektet. Kostnadsberäkningar kräver en uppskattning av det slutgiltiga resultatet från projektet, och det verkliga framtida resultatet kan skilja sig från uppskattningen.

e) Förmånsbestämda pensionsplaner

När det görs aktuariella beräkningar vid fastställandet av pensionsförpliktelser hänförliga till förmånsbestämda pensionsplaner, krävs vissa aktuariella antaganden. Då antagandena varierar kommer den faktiska betalningen att skilja sig från den uppskattade förpliktelsen, vilket påverkar resultatet. De antaganden som används vid aktuariella beräkningar återfinns i not 24 Pensionsförpliktelser.

f) Avsättningar och ansvarsförbindelser

Koncernen använder uppskattningar vid bedömning av avsättningarna som redovisas i balansräkningen. Det verkliga resultatet kan skilja sig från de redovisade avsättningarna.

En ansvarsförbindelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller förekomsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Information om ansvarsförbindelser återfinns i informationen till noterna. Ansvarsförbindelser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, redovisas detta som en avsättning.

PRINCIPER FÖR KONCERNREDOVISNINGEN

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget Eltel AB samt alla bolag över vilka Eltel, vid räkenskapsårets utgång, utövar kontroll, det vill säga dotterföretagen. Kontroll uppnås när koncernen exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Detta innebär vanligtvis att Eltel har över 50 procent av rösterna eller på annat sätt har befogenhet att styra företagets finansiella och verksamhetsmässiga strategier. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen, och avyttrade dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen fram till det datum då de avyttras.

Förvärvade dotterföretag redovisas med användning av förvärvsmetoden. Förvärvskostnaden mäts till verkligt värde för de förvärvade tillgångarna, de utfärdade egetkapitalinstrumenten samt de upplupna skulderna vid datumet för ägarbytet. Det belopp varmed förvärvsvärdet överstiger verkligt värde för koncernens andel av identifierbara förvärvade tillgångar redovisas som goodwill.

Koncerninterna transaktioner, fordringar, skulder och orealiserade marginaler, såväl som vinstdistribution inom koncernen, elimineras vid en fullständig konsolidering. Innehav utan bestämmande inflytande redovisas separat från nettoresultatet och redovisas som en separat post i eget kapital.

Samarbetsarrangemang är gemensamt styrda företag där parterna har ett gemensamt bestämmande inflytande, och rätt till tillgångar och skulder hänförliga till arrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande är en avtalsmässig fördelning av kontrollen över ett samarbetsarrangemang, som enbart är aktuellt när beslut om de relevanta aktiviteterna kräver ett enhälligt godkännande av parterna som delar kontrollen.

Koncernen redovisar sitt innehav i samarbetsarrangemang med hjälp av klyvningsmetoden, varmed koncernens andel av vardera tillgångar, skulder, intäkter och kostnader för det samarbetsarrangemanget kombineras med liknande poster, rad för rad, i koncernredovisningen.

Ett samriskföretag är ett samarbetsarrangemang varvid parterna, som har ett gemensamt bestämmande inflytande, har rätt till nettotillgångarna från samarbetsarrangemanget. Gemensamt bestämmande inflytande är en avtalsmässig fördelning av kontrollen över ett samarbetsarrangemang, som enbart är aktuellt när beslut om de relevanta aktiviteterna kräver ett enhälligt godkännande av parterna som delar kontrollen. Samriskföretag inkluderas i koncernredovisningen med hjälp av kapitalandelsmetoden. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden värderas investeringen i ett samriskföretag inledningsvis till anskaffningsvärde och justeras därefter i enlighet med koncernens andel av samriskföretagets resultat. Vid förvärv av samriskföretag redovisas de kostnader för investeringen som överstiger koncernens andel av verkligt värde netto av identifierbara tillgångar och skulder i samriskföretaget som goodwill, som inkluderas i det redovisade värdet för investeringen i samriskföretaget.

När ett koncernföretag gör transaktioner med ett samriskföretag redovisas resultatet från transaktionen enbart i den omfattning som andelarna i samriskföretaget inte är relaterade till koncernen.

En lista över dotterföretag, samarbetsarrangemang och samriskföretag återfinns i not 31 Koncernföretag.

OMRÄKNING AV UTLÄNDSK VALUTA

Funktionell valuta och rapportvaluta

Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika koncernföretagen är värderade i den valuta som används i den primära ekonomiska miljö där företaget är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används euro, som är moderbolagets och koncernens funktionella valuta och rapportvaluta.

Transaktioner i utländsk valuta

Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen. Monetära poster noterade i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på balansdagen. Icke-monetära poster värderade till verkligt värde omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller vid värderingstidpunkten. Samtliga övriga icke-monetära poster värderas i enlighet med de valutakurser som gäller på transaktionsdagen.

Valutakursvinster och valutakursförluster som uppkommer vid omräkning av sådana transaktioner och monetära poster redovisas i resultaträkningen. Valutakursvinster och valutakursförluster hänförliga till den faktiska affärsverksamheten redovisas i respektive post över rörelseresultatet. Valutakursvinster och valutakursförluster från finansieringsverksamheten förs in som valutakursdifferenser i finansiella intäkter och kostnader.

Utländska dotterföretag

Resultaträkningar och kassaflödesanalyser från utländska dotterföretag omräknas till euro i enlighet med den genomsnittliga valutakursen för varje månad, och balansräkningarna omräknas i enlighet med den valutakurs som gäller på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppkommer som en följd av omräkningen redovisas i övrigt totalresultat.

När ett dotterföretag delvis avyttras eller säljs, redovisas valutakursdifferenser som redovisades i eget kapital i resultaträkningen som en del av resultatet från försäljningen.

INTÄKTSREDOVISNING

Entreprenadavtal

Utfallet av entreprenadavtal och avtalskostnader hänförliga till långsiktiga anläggningsarbeten redovisas i enlighet med metoden för successiv vinstavräkning när resultatet av anläggningsavtalet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Färdigställandegraden har definierats genom att beräkna den proportionerliga andelen av verkliga kostnader mot den uppskattade totalkostnaden för avtalet per balansdagen.

När utfallet av ett entreprenaduppdrag inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, redovisas intäkter endast med ett belopp som motsvarar uppkomna uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren, och kostnaderna för avtalet redovisas som en kostnad i den period under vilken de uppkommer. En förväntad förlust från ett entreprenadavtal redovisas direkt som en kostnad.

Koncernen redovisar som tillgång det bruttobelopp som ska erhållas från kunderna för avtalsenligt arbete för samtliga pågående avtal där de upplupna kostnaderna plus redovisad vinst (minus redovisade förluster) överskrider delfaktureringen. Delfakturering som ännu inte har betalats av kunderna samt kvarhållna belopp inkluderas i upplupna intäkter som redovisas inom leverantörsfordringar och övriga fordringar i balansräkningen.

Bruttobeloppet som ska erläggas till kunderna redovisar koncernen som en skuld för entreprenadarbete för samtliga pågående avtal för vilka delfaktureringen överskrider upplupna kostnader plus/minus redovisad vinst/förlust.

Försäljning av varor och tjänster

Försäljning av varor redovisas efter att de väsentliga riskerna och förmånerna med ägandet har överförts till köparen, och koncernen inte längre styr över och inte längre har någon effektiv kontroll över dessa varor. Intäkter från försäljning av tjänster redovisas när tjänsterna har utförts.

RÖRELSESEGMENT

Rörelsesegment definieras som affärsverksamheter som kan generera intäkter och ådra sig kostnader, vars rörelseresultat regelbundet följs upp av den högsta verkställande beslutsfattaren, VD, och för vilka separat finansiell information finns tillgänglig. Rörelsesegmenten utgör den operativa strukturen för intern styrning, uppföljning och rapportering. En kombination av faktorer har använts för att identifiera koncernens segment. De främsta faktorerna hänför sig till de erbjudna tjänsternas karaktär och de kundkategorier som förvärvar tjänsterna. I enlighet med reglerna för IFRS 8 har vissa av koncernens rörelsesegment aggregerats i den finansiella rapporteringen. Koncernens verksamhet har därmed indelats i två rapporteringsbara segment, Power och Communication, samt Övrigt som benämns som Transport & Security. Dessa segment benämns även affärssegment i koncernens finansiella rapporter. Poster under operativt EBITA allokeras inte till segmenten.

GOODWILL OCH ÖVRIGA IMMATERIELLA TILLGÅNGAR Goodwill

Goodwill utgör det belopp varmed förvärvsvärdet överstiger verkligt värde för nettotillgångarna i det förvärvade företaget per förvärvsdagen. Resultat från avyttringen av ett företag inkluderar redovisat värde för goodwill hänförligt till den avyttrade enheten.

Goodwill skrivs inte av utan testas årligen för eventuell nedskrivning och alltid om det finns indikationer på ett nedskrivningsbehov. I syfte att kunna testa goodwill vid indikationer på nedskrivningsbehov, allokeras goodwill till de kassagenererande enheterna. Goodwill redovisas till anskaffningskostnad med avdrag för nedskrivningar.

Övriga immateriella tillgångar

Immateriella tillgångar redovisas enbart om kostnaden för tillgången kan mätas på ett tillförlitligt sätt, och det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmånerna hänförliga till tillgången kommer att tillfalla koncernen. Immateriella tillgångar i koncernen omfattar förvärvad programvara till datorer, orderstock samt kundrelationer. Värderingen av immateriella tillgångar övertagna genom rörelseförvärv grundar sig på verkligt värde. Övriga immateriella tillgångar (med undantag för varumärken) redovisas efter den initiala redovisningen med anskaffningskostnaden med avdrag för eventuella av- och nedskrivningar. Vid den initiala redovisningen redovisas de till verkligt värde per förvärvsdagen, vilket betraktas som kostnaden för dessa.

Förvärvade programvarulicenser aktiveras på basis av kostnaderna som uppstått då den aktuella programvaran förvärvats och tagits i bruk. Dessa kostnader skrivs av linjärt över den beräknade nyttjandeperioden (3–7 år).

Kostnader hänförliga till utveckling eller underhåll av programvara kostnadsförs vartefter de uppstår. Kostnader som är direkt hänförliga till utveckling av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen, och som sannolikt kommer att generera ekonomiska fördelar som överskrider kostnaderna efter ett år, redovisas som immateriella tillgångar: Kostnaderna innefattar utgifter för anställda och en skälig andel av relevanta indirekta kostnader samt arvoden till externa konsulter. Utvecklingskostnader för programvara redovisas som tillgång och skrivs av under sin beräknade nyttjandeperiod (7 år).

Varumärke, orderstock och kundrelationer har övertagits vid ett rörelseförvärv. Varumärket avser Eltel till följd av förvärvet av Eltel Group Corporation. Verkligt värde för varumärket fastställs på basis av relieffrom-royalty-metoden (royaltylättnader). Varumärket skrivs inte av, utan testas årligen för nedskrivning. Verkligt värde för orderstocken fastställs grundat på beräknade framtida kassaflöden från befintliga avtal med kunderna. Orderstocken skrivs av linjärt under perioden fram till leveransen (2–4 år).

Verkligt värde för kundrelationer fastställs grundat på beräknade framtida kassaflöden från avtal med befintliga kunder. Kundrelationer skrivs av linjärt under deras beräknade nyttjandeperioder (5–10 år).

Avskrivningsperioden för en immateriell tillgång granskas minst vid varje årsslut. Om tillgångens förväntade nyttjandeperiod skiljer sig från tidigare uppskattningar, ändras avskrivningsperioden i enlighet med detta.

MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar.

Inga avskrivningar görs på mark. Avskrivningar på andra tillgångar görs linjärt för att fördela anskaffningsvärdet ner till det beräknade restvärdet över den beräknade nyttjandeperioden, enligt följande:

Byggnader och konstruktioner	15–40 år
Maskiner och inventarier	3–10 år
Tunga maskiner	10–15 år

En tillgångs förväntade nyttjandeperiod granskas vid varje balansdag och, när den skiljer sig väsentligt från tidigare uppskattningar, ändras nedskrivningsperioderna därefter.

Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången sannolikt kommer koncernen tillgodo och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period då de uppkommer.

NEDSKRIVNINGAR

Tillgångar som har en obestämbar nyttjandeperiod, exempelvis goodwill, skrivs inte av utan testas årligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vidare bedöms övriga tillgångar med avseende på nedskrivningsbehov så snart händelser eller förändringar av olika omständigheter tyder på att det bokförda värdet eventuellt inte är återvinningsbart. Skulle det föreligga indikationer på att det föreligger ett nedskrivningsbehov, görs en bedömning av tillgångens återvinningsvärde.

Vid bedömning av nedskrivningsbehov hänförs tillgångarna till de lägsta nivåer där det finns separata identifierbara kassaflöden och som huvudsakligen är oberoende (kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter). Återvinningsvärdet är det högre av en tillgångs verkliga värde med avdrag för försäljningskostnader och dess nyttjandevärde. Nyttjandevärdet fastställs genom hänvisning till det diskonterade framtida kassaflödet som förväntas genereras från tillgången.

När en tillgångs redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde görs en nedskrivning, och nedskrivningen som blir följden redovisas i resultaträkningen.

En nedskrivning återförs endast om det har skett en förändring i de förutsättningar som gällde för beräkningen när tillgångens återvinningsvärde fastställdes vid det senaste nedskrivningstillfället. Nedskrivningar återförs inte över balansvärdet som förelåg före redovisningen av nedskrivningen under de föregående finansiella perioderna. Nedskrivningar gällande goodwill återförs inte under några omständigheter.

Utöver goodwill och varumärket har inte koncernen några tillgångar med obegränsat nyttjandevärde. Se not 15 Immateriella tillgångar för information om prövning av nedskrivningsbehov.

LEASING – KONCERNEN SOM LEASETAGARE

Leasingavtal, vilka i allt väsentlig överför samtliga risker och förmåner hänförliga till ägandet, klassificeras som finansiell leasing. Dessa redovisas i balansräkningen som materiella anläggningstillgångar och leasingåtaganden till det lägre av verkligt värde för egendomen eller nuvärdet av de obligatoriska minimileasingbetalningarna vid ingåendet av leasingavtalet. Tillgångar som förvärvas under finansiella leasingavtal skrivs av under det kortare av tillgångens nyttjandeperiod och leasingperioden. Motsvarande hyresförpliktelser, netto efter finansiella kostnader, är inkluderade i långfristiga, räntebärande skulder.

Räntedelen av den finansiella kostnaden belastar resultaträkningen över leasingperioden för att producera en konstant periodisk räntesats under den återstående balansen för skulden för varje period.

Leasingavtal där leasegivaren behåller en väsentlig del av riskerna och förmånerna med ägandet klassificeras som operationell leasing. Betalningar som görs avseende operationell leasing belastar resultaträkningen linjärt under leasingperioden.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Redovisning och borttagande

Samtliga förvärv och försäljningar av finansiella tillgångar redovisas per affärsdagen. De redovisas för första gången till verkligt värde, och transaktionskostnaderna har inkluderats för samtliga finansiella tillgångar som inte redovisas till verkligt värde via resultaträkningen. Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rätten att erhålla kassaflöden från investeringarna har löpt ut eller koncernen har överfört i stort sett alla risker och förmåner som är förknippade med äganderätten.

Finansiella skulder redovisas initialt till verkligt värde, och transaktionskostnaderna inkluderas i det ursprungliga redovisade värdet. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när skulden som specificeras i avtalet regleras, hävs eller löper ut.

Klassificering och redovisning

Koncernen klassificerar sina finansiella tillgångar och skulder i följande kategorier: Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen, derivatinstrument för säkringsändamål, lån och fordringar, finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde samt tillgångar som kan säljas. Klassificeringen görs på basis av syftet med förvärvet av det finansiella instrumentet vid tidpunkten för den initiala redovisningen (se not 17 Finansiella instrument per kategori).

Finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen är finansiella tillgångar som innehas för handel, då koncernen inte har fastställt några övriga finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen vid den initiala redovisningen. En finansiell tillgång klassificeras i denna kategori om den huvudsakligen förvärvas i syfte att säljas inom kort. Vidare klassificeras derivat som inte betraktas som säkringar som tillgångar som innehas för handel och redovisas som en derivat tillgång eller derivatskuld. Vinster och förluster till följd av förändringar i verkligt värde redovisas i den period då de uppstår. Förändringar i verkligt värde för derivat som innehas för handel redovisas antingen som övriga intäkter och kostnader eller finansiella intäkter eller kostnader beroende på om de är hänförliga till verksamhetsposter eller finansiella poster. Derivatinstrument som innehas för handel klassificeras som omsättningstillgångar eller kortfristiga skulder, och redovisas i balansräkningen som övriga fordringar eller skulder. Koncernen tillämpar kassaflödessäkringar för vissa utländska valutaterminer och ränteswappar, vilka klassificeras som derivatinstrument för säkringsändamål. Vidare identifierar och skiljer koncernen ut inbäddade derivat från verksamhetens försäljnings- eller köpeavtal. De inbäddade derivaten är valutaterminer och klassificeras som finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde via resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar, som inte är noterade på en aktiv marknad och som inte heller innehas för handel. Lånefordringar och kundfordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. De omfattar leverantörsfordringar och övriga fordringar som värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för nedskrivningar, och redovisas i balansräkningen som omsättningstillgångar, med undantag för när de har löptider längre än 12 månader efter balansdagen. Nedskrivningar hänförliga till kundfordringar redovisas i övriga kostnader.

Likvida medel omfattar kassa, avistamedel hos banker samt övriga kortfristiga, mycket likvida innehav med en ursprunglig löptid på tre månader eller mindre.

Finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde omfattar alla finansiella skulder som inte är derivatinstrument. De värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden. De omfattar leverantörsskulder som initialt värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder klassificeras som både kortfristiga och långfristiga skulder, och de kan både vara räntebärande och icke räntebärande. Checkräkningskrediter redovisas inom skulder i kortfristiga skulder.

Finansiella tillgångar som kan säljas är tillgångar som inte är derivat och där tillgångarna antingen har identifierats som att de kan säljas eller inte har klassificerats i någon av övriga kategorier. De utgörs av innehav i noterade och icke-noterade aktier vilka bolaget inte innehar för handel. I balansräkningen klassificeras de som investeringar och inkluderas i anläggningstillgångar såvida inte bolaget har för avsikt att avyttra dem inom 12 månader från balansdagen. Investeringar som innehas för försäljning värderas generellt till verkligt värde grundat på marknadspriser. Icke-noterade aktier vars verkliga värde inte kan beräknas på ett tillförlitligt sätt värderas till förvärvskostnad. Förändringar i verkligt värde av innehav som innehas för försäljning redovisas i övrigt totalresultat och redovisas i eget kapital i reserven verkligt värde, netto efter skatt. När värdepapperen säljs eller skrivs ned, redovisas de ackumulerade justeringarna av verkligt värde i resultaträkningen.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Koncernen gör en bedömning per varje balansdag om det föreligger objektiva indikationer på att en finansiell tillgång eller en grupp av finansiella tillgångar är föremål för nedskrivning. En avsättning för nedskrivning av leverantörsfordringar fastställs när det finns objektiva indikationer på att koncernen inte kommer att kunna inhämta samtliga belopp som är erforderliga i enlighet med fordringarnas ursprungliga villkor. Väsentliga finansiella svårigheter för gäldenären, sannolikheten att gäldenären kommer att träda i likvidation eller en finansiell omorganisation eller underlåtenhet att betala (mer än 180 dagar efter förfallodatum) betraktas som indikationer på att det föreligger ett nedskrivningsbehov för leverantörsfordran.

DERIVATINSTRUMENT SOM INNEHAS FÖR SÄKRINGSÄNDAMÅL

Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde på kontraktsdagen och värderas därefter till verkligt värde per varje balansdag. Metoden för att redovisa den vinst eller förlust som uppkommer vid omvärdering beror på om derivatet identifierats som ett säkringsinstrument eller inte.

Koncernens derivatinstrument omfattar valutaterminer samt valutaoch ränteswappar. Koncernen avsätter vissa valutaterminskontrakt, valutaswappar och ränteswappar som kassaflödessäkringar. Övriga derivat, som inte betraktas som säkringar, klassificeras som en finansiell tillgång eller skuld som innehas för handel. Alla derivatavtal ingås emellertid för för ekonomiska säkringssyften även om de inte kvalificerar sig som säkringar i enlighet med IAS 39.

Säkring av kassaflöde

Koncernen tillämpar kassaflödessäkringar för vissa utländska valutaterminer, swappar och ränteswappar. Då transaktionen ingås, dokumenterar koncernen förhållandet mellan säkringsinstrumentet och den säkrade posten. Koncernen dokumenterar också sin bedömning, både när säkringen ingås och fortlöpande, huruvida de derivatinstrument som används i säkringstransaktioner är mycket effektiva när det gäller att motverka förändringar i verkligt värde eller kassaflöden. Den effektiva delen av vinster och förluster på derivatinstrument som innehas för kassaflödessäkringar redovisas i övrigt totalresultat under säkringsreserv. Den ackumulerade vinsten eller förlusten överförs till resultaträkningen när den säkrade posten påverkar resultatet. Den ineffektiva delen redovisas direkt i resultaträkningen i övriga intäkter eller kostnader.

När ett säkringsinstrument förfaller eller säljs eller när säkringen inte längre uppfyller kriterierna för säkringsredovisning och när ackumulerade vinster eller förluster avseende säkringen finns i eget kapital, kvarstår dessa vinster/förluster i eget kapital och resultatförs samtidigt som den prognostiserade transaktionen slutligen påverkar resultatet. När en prognostiserad transaktion inte längre förväntas ske, redovisas den ackumulerade vinsten eller förlusten i eget kapital direkt i resultaträkningens post övriga intäkter eller kostnader.

Hela det verkliga värdet på ett derivat klassificeras som anläggningstillgång eller långfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid är längre än 12 månader, och som omsättningstillgång eller kortfristig skuld när den säkrade postens återstående löptid understiger 12 månader.

Säkringar av nettoinvesteringar

Koncernen tillämpar säkringsredovisning av nettoinvesteringar för vissa lån noterade i utländska valutor vilka säkrar omräkningsrisken hänförlig till nettoinvesteringar i dotterföretag. Valutakursdifferenserna för dessa lån redovisas i övrigt totalresultat under omräkningsreserv. Om innehavet avyttras överförs de ackumulerade vinsterna eller förlusterna som har redovisats i omräkningsreserven från lånen hänförliga till den verksamheten till resultaträkningen (se not 3.1 för mer information).

KUNDFORDRINGAR

Kundfordringar värderas initialt till verkligt värde och därefter till upplupen kostnad med avdrag för nedskrivningar.

AKTIEKAPITAL

Aktiekapital utgör det registrerade aktiekapitalet i moderbolaget Eltel AB. Likvid från emitterade aktier som överstiger aktiekapitalet (överkurs) redovisas i övrigt tillskjutet kapital. Tillkommande kostnader direkt hänförliga till emitteringen av nya aktier visas i eget kapital som ett avdrag från avkastningen.

UTDELNING

Utdelningen föreslås av styrelsen och redovisas i de finansiella rapporterna efter att årsstämman har godkänt utdelningen.

RESULTAT PER AKTIE

Resultat per aktie före utspädning (EPS) beräknas genom att dividera nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare med det viktade antalet stamaktier under den finansiella perioden. Rätt till utdelning hänförlig till preferensaktier dras av från resultatet som används vid beräkningen av EPS. Stamaktier som köps och innehas av koncernen, dras i förekommande fall av från antalet utestående aktier. Resultat per aktie efter utspädning avspeglar den möjliga påverkan på aktiebaserade incitamentsplaner.

LEVERANTÖRSSKULDER

Leverantörsskulder redovisas initialt till verkligt värde och värderas i efterföljande perioder till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

AVSÄTTNINGAR OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Avsättningar redovisas i balansräkningen när koncernen har en innevarande legal eller informell förpliktelse som ett resultat av en tidigare händelse; när det är sannolikt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen, samt när det går att göra en pålitlig uppskattning av förpliktelsens belopp. När det kan förväntas att en del av utgifterna som krävs för att reglera en avsättning ska betalas av en annan part, ska denna betalning betraktas som en separat tillgång, men endast när det är säkert att betalningen kommer att erhållas.

En garantiavsättning redovisas när produkten som innefattar en garantiklausul har sålts. Beloppet för garantiavsättningen baserar sig på tidigare erfarenheter av realiserandet av garantikostnader och framtida förväntningar.

En avsättning för omstrukturering redovisas när ledningen har utvecklat och godkänt en plan som kommer att följas. Avgångsvederlag redovisas när arbetstagarrepresentanterna eller enskilda anställda har informerats i detalj om de avsedda åtgärderna och de hänförliga ersättningspaketen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Kostnaderna som är inkluderade i en avsättning för omstrukturering är antingen tillkommande kostnader eller ackumulerade kostnader som direkt härrör från planen, eller är ett resultat av en fortlöpande förpliktelse utan några fortsatta ekonomiska fördelar för koncernen, eller en straffavgift som åläggs för att häva den avtalsmässiga förpliktelsen. Omstruktureringskostnader redovisas under respektive kostnader beroende på arten av omstruktureringskostnaderna. Avsättningar redovisas inte för framtida rörelseförluster.

En avsättning redovisas för ett förlustkontrakt när kostnaden för att klara åtagandena i enlighet med kontraktet överskrider de ersättningsbelopp som går att inhämta.

En eventualförpliktelse är ett möjligt åtagande som inte uppfyller kriterierna för att redovisas i balansräkningen som en avsättning på grund av framtida osäkerheter vad gäller förekomsten av en förpliktelse eller ett utflöde av resurser för att reglera skulden. Information om ansvarsförbindelser återfinns i informationen till noterna. Eventualförpliktelser övervakas regelbundet, och i den händelse att ett utflöde av resurser blir sannolikt, redovisas detta som en avsättning.

VARULAGER

Varulager redovisas till det lägre av anskaffningskostnad eller bokfört värde netto. Kostnaderna beräknas enligt FIFO-metoden (först in, först ut). Kostnaden för färdiga varor och pågående arbete består av material, direkta personalkostnader, övriga direkta kostnader samt en lämplig andel av produktionsomkostnaderna. Realiserbart värde netto är det beräknade försäljningspriset i den löpande verksamheten, minus den beräknade kostnaden för färdigställande och de beräknade kostnaderna för försäljningen.

INKOMSTSKATT

Koncernens inkomstskatt omfattar de skatter koncernföretagen betalar baserat på beskattningsbar inkomst samt förändringar i uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen, med undantag för de poster som redovisas direkt i övrigt totalresultat, när skatteeffekten i enlighet med detta redovisas i övrigt totalresultat. Inkomstskatten baseras på den faktiska skattesatsen i respektive land. Skattejusteringar från tidigare perioder är inkluderade i skattekostnaden.

Uppskjutna skattefordringar eller skatteskulder beräknas med tillämpning av metod för beräkning av latent skatt (liability method) på samtliga temporära skillnader som uppkommer mellan skattebasen för tillgångar och skulder samt deras redovisade värde i de finansiella rapporterna. Uppskjuten skatt fastställs med tillämpning av skattesatser (och lagar) som har trätt i kraft, eller i allt väsentligt trätt i kraft, per balansdagen och som väntas gälla när den hänförliga skattefordringen realiseras eller den uppskjutna skatteskulden regleras.

Uppskjutna skattefordringar redovisas bara i den mån som det förefaller sannolikt att det kommer att föreligga en framtida skattevinst mot vilken de temporära skillnaderna kan kvittas. Uppskjuten skatt erhålls från temporära skillnader som uppstår på innehav i dotterföretag och närstående företag, förutom när tidpunkten för återföringen av den temporära skillnaden styrs av koncernen och det är sannolikt att den temporära skillnaden inte kommer att återföras inom en överskådlig framtid.

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (IAS 19)

Koncernföretagen har olika pensionsplaner i enlighet med lokala villkor och praxis i de länder där de bedriver verksamhet, inklusive lagstadgade pensionsplaner och tilläggspensioner. Planerna fonderas generellt via betalningar till försäkringsbolag eller i förvaltade fonder.

Planerna klassificeras som antingen avgiftsbestämda eller förmånsbestämda planer.

I de avgiftsbestämda planerna betalas pensionsavgifterna direkt till försäkringsbolagen, och när avgiften väl är erlagd har koncernen inga ytterligare betalningsförpliktelser om bolaget som erhåller betalningarna inte kan fullgöra sina förpliktelser. Dessa avgifter kostnadsförs till resultaträkningen under det år de avser.

För förmånsbestämda pensionsplaner är skulden avseende de förmånsbestämda planerna nuvärdet av den förmånsbestämda planen minus verkligt värde på förvaltningstillgångar. Pensionsförpliktelsen definieras med tillämpning av den så kallade projected unit credit-metoden separat för varje plan. Diskonteringsräntan som tillämpas för att beräkna nuvärdet av pensionsförpliktelserna fastställs av marknadsavkastningen på långfristiga företagsobligationer eller statsobligationer med motsvarande löptid som förpliktelsen. Nettoräntekostnaden beräknas genom att tillämpa diskonteringsräntan på den förmånsbestämda förpliktelsen netto och redovisas som finansiella kostnader. Kostnader efter avslutad anställning redovisas direkt i resultaträkningen. Omvärdering av den förmånsbestämda pensionsplanen redovisas direkt i övrigt totalresultat.

AKTIERELATERADE ERSÄTTNINGAR (IFRS 2)

Eltel har ett incitamentsprogram som redovisas som aktierelaterade ersättningar reglerade via egetkapitalinstrument i enlighet med IFRS 2. Verkligt värde av de aktieincitament som beviljas till vissa nyckelmedarbetare redovisas som en personalkostnad linjärt under intjänandeperioden när den anställdes tjänster utförs, med en motsvarande post i eget kapital. Verkligt värde för aktieincitamenten är marknadsvärdet per tilldelningsdagen. Det totala beloppet som ska kostnadsföras under intjänandeperioden fastställs utifrån verkligt värde för aktierna per tilldelningsdagen samt koncernens uppskatning av det antal aktier som förväntas ha intjänats vid utgången av intjänandeperioden. Påverkan från ett icke marknadsrelaterat villkor för intjänandet (resultat per aktie) samt att den anställde fortfarande uppfyller anställningskriterierna vid utgången av intjänandeperioden ingår i antagandet om antalet aktieincitament. Uppskattningen uppdateras i slutet av varje rapportperiod, och ändringar i uppskattningarna redovisas via resultaträkningen. Sociala avgifter hänförliga till aktierelaterade incitamentsprogram kostnadsförs under de perioder när tjänsterna utförs, grundat på verkligt värde per balansdagen. Den avsättning som blir resultatet uppdateras i slutet av varje rapportperiod, och ändringar i uppskattningarna redovisas via resultaträkningen.

NOT 3 – FINANSIELL RISKHANTERING

De finansiella risker som berör koncernens verksamhet är:

Marknadsrisker, inklusive valutakursrisker och räntenivårisker
Likviditetsrisker
Kreditrisker

Koncernens finansverksamhet och finansiella riskhantering sköts av en central finansenhet (Group Treasury) i enlighet med principer som styrelsen har godkänt. Koncernens finanspolicy (Group Treasury Policy) har etablerats för att identifiera och analysera de finansiella risker som koncernen ställs inför, för att ange lämpliga gränser för och kontroller av riskerna, samt för att övervaka risker och efterlevnaden av gränserna. Finanspolicyn och tillhörande policyer och rutiner för finansiell riskhantering granskas regelbundet för att återspegla förändringar i marknadsvillkor och koncernens verksamhet. Den huvudsakliga målsättningen när det gäller den finansiella riskhanteringen är att minimera de negativa effekterna av de finansiella riskerna på koncernens resultat och kassaflöde.

3.1 MARKNADSRISK

Marknadsrisk är risken för att förändringar i marknadspriserna – såsom valutakurser, räntesatser och aktiekurser – kommer att påverka koncernens resultat, kassaflöden eller värdet på dess innehav av finansiella instrument. För koncernen är de främsta marknadsriskerna valutakursrisker och ränterisker.

Valutakursrisker

Valutakursrisker i koncernen består av transaktionsrisker, omräkningsrisk och ekonomisk risk. Syftet med hantering av valutakursrisker är att minimera påverkan från fluktuationer i valutakurserna på koncernens kassaflöden, resultaträkningar och balansräkningar.

Valutaomräkningsrisk

Koncernen är exponerad för valutaomräkningsrisk i den mån som det finns en diskrepans mellan de valutor i vilka försäljning, inköp, lån och likvida medel är noterade samt respektive funktionella valutor i de olika koncernföretagen.

Huvuddelen av koncernens verksamhet är lokal, och över 90 procent av kassainflödena genereras i respektive lands lokala valuta. Transaktionsrisken är därför begränsad och hänför sig huvudsakligen till export och några få större projekt. Den valuta som används vid exportavtal är i regel antingen USD eller någon annan större utländsk valuta. Huvudprincipen är att riskerna hanteras i första hand genom operativa åtgärder i verksamheten, exempelvis genom att så långt det är möjligt matcha projektkostnaderna till avtalsvalutan.

Den öppna valutakursexponeringen säkras med tillämpning av valutaterminer och valutaswappar i enlighet med koncernens policy för hantering av valutakursrisker, som anger att en nettoexponering som överstiger 2 miljoner euro ska säkras med en säkringskvot på minst 60 procent, och att den öppna nettoexponeringen inte ska överstiga 8 miljoner euro. Koncernen tillämpar terminssäkring för valutaexponering som överstiger ett motvärde om 5 miljoner euro. Mer information om koncernens valutakursderivat återfinns i not 27 Finansiella derivatinstrument.

Den sammanfattande informationen om koncernens transaktionsriskexponering som redovisas till koncernledningen är som följer:

2015 Miljoner euro

Valuta	Försäljning och köp	Upplåning och likvida medel	Säkring	Nettotransaktion riskexponering
EUR	–1,1	0,4	0,9	0,2
SEK	–1,7	6,0	–4,6	–0,3
NOK	0,1	9,2	–8,9	0,4
DKK	–0,2	–0,7	1,1	0,1
PLN	–0,1	12,4	–12,2	0,2
USD	39,3	9,1	–47,4	0,9
ZMW	–5,5	–	–	–5,5

2014

Miljoner euro

Valuta	Försäljning och köp	Upplåning och likvida medel	Säkring	Nettotransaktion riskexponering
EUR	9,4	0,7	–9,9	0,2
SEK	–1,7	–2,3	4,0	–
NOK	0,8	–9,6	10,1	1,2
DKK	–	–1,8	1,6	0,1
PLN	–0,1	18,4	–18,2	0,1
USD	20,0	–12,8	–6,3	0,9
CHF	–4,4	–	4,4	––

Försäljning och inköp omfattar både prognostiserade avtalsmässiga försäljningar och inköp samt kundfordringar och leverantörsskulder.

En rimlig förstärkning (försvagning) med 10 procent av de mest väsentliga valutorna mot samtliga övriga valutor per balansdagen skulle kunna påverka eget kapital eller resultatet med de belopp som anges i följande tabell. Analysen illustrerar valutaomräkningsrisk och förutsätter att samtliga övriga variabler, i synnerhet räntesatserna, förblir oförändrade. Påverkan på eget kapital återspeglar valutaexponeringen gällande prognostiserade försäljningar och inköp med tillämpning av säkringsredovisning.

Not 3 forts.

Valutaomräkningsriskpåverkan

2015

Tusen euro		Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Valuta	Stärkt	Försvagad	Stärkt	Försvagad
EUR	22	–18	708	–579
SEK	–35	29	–	–
NOK	40	–33	–	–
DKK	16	–13	–	–
PLN	17	–14	–	–
USD	102	–84	–	–
ZMW	–612	500	–	–

2014

Tusen euro		Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Valuta	Stärkt	Försvagad	Stärkt	Försvagad
EUR	23	–19	930	–761
SEK	4	–4	–	–
NOK	136	–111	–	–
DKK	–14	11	–	–
PLN	15	–12	–	–
USD	96	–79	1 310	–1 072
CHF	–3	3	–	–

Valutakursrisker

Koncernens valutaomräkningsrisk uppkommer när dotterföretagens resultaträkningar och balansräkningar, som är noterade i en utländsk valuta, räknas om till koncernens rapportvaluta vid konsolidering i koncernen. Risken realiseras som volatilitet både i koncernens resultat och eget kapital, vilka är noterade i euro (omräkningsreserv).

En väsentlig del av koncernens nettoomsättning genereras av dotterföretag som bedriver verksamhet i länder där en annan valuta än euro används, i synnerhet Sverige, Norge och Polen.

Koncernen strävar efter att anpassa valutan i upplåningen till de vinster som genereras av koncernens underliggande verksamheter för att uppnå en neutral omräkningsposition.

Under 2015 var 39 procent av nettoomsättningen i svenska kronor (2014: 40 procent), 9 procent i norska kronor (2014: 13 procent) och 10 procent i polska zloty (2014: 12 procent). Koncernens resultat är mest känsligt för förändringar i euro/svenska kronor och i mindre utsträckning för förändringar i euro/polska zloty och euro/norska kronor. En förändring av genomsnittskursen euro/svenska kronor, euro/norska kronor, euro/polska zloty 2015 med 10 procent skulle ha en effekt på 4,1 miljoner euro (5,4) på koncernens vinst före förvärvsrelaterade avskrivningar (EBITA) och 1,5 miljoner euro (4,1) på koncernens vinst efter skatt.

Vidare övervakar koncernen känsligheten i nettoskulden i förhållande till EBITDA vid en förstärkning av euron gentemot alla övriga valutor som används i verksamheten. En ökning av de genomsnittliga valutakurserna för euron med 10 procent skulle leda till en ökning med 2 procent i förhållandet nettoskuld/EBITDA.

Huvuddelen av koncernens valutaomräkningsrisker avseende nettoinnehav uppkommer från nettoinnehaven i svenska dotterföretag. Dessa nettoinnehav säkras genom lån noterade i SEK, vilka dämpar valutaomräkningsrisken som uppkommer genom dotterföretagens nettotillgångar. Säkringsredovisning avseende nettoinnehav i enlighet med IAS 39 tillämpas på lånen.

Ekonomisk risk

Ekonomiska risker uppkommer från koncernens affärsstrategi och är hänförliga till mer långsiktiga och strukturella kostnadsstrukturer i olika valutor. Ekonomiska risker tas i beaktande inom ramen för koncernens strategi- och planeringsprocess.

Ränterisker

Ränterisker är osäkerheten i det finansiella resultatet eller värdet på koncernen som orsakas av fluktuationer i räntenivåerna. Räntenivårisker kan delas in i två delar:

Ränteflödesrisk är risken för att koncernens nettoräntekostnader förändras på grund av ändrade räntenivåer.
Ränteprisrisk är risken för att det verkliga värdet på finansiella instrument förändras på grund av ändrade räntenivåer.

Koncernens policy är att 40–80 procent av skuldportföljen ska ha en fast ränta på 40–80 procent och en löptid på 12–48 månader.

Koncernens banklån baserar sig på rörliga räntenivåer (en till sex månader). En del skulder enligt finansiella leasingavtal inkluderar en fast ränta under leasingavtalets löptid. Per den 31 december 2015 fanns det ränteswappar om totalt 157,8 miljoner euro. Mer information om koncernens räntederivat återfinns i not 27 Finansiella derivat.

FINANSIELL INFORMATION

Not 3 forts.

Koncernens räntenivåprofil är som följer:

Miljoner euro	2015	2014
Finansiella instrument
Finansiella skulder	7,8	20,1
Effekt från ränteswappar	157,8	–
Summa skulder med fast ränta	165,6	20,1
Rörliga ränteinstrument
Finansiella tillgångar	88,8	61,7
Finansiella skulder	223,9	322,7
Effekt från ränteswappar	–157,8	–
Summa skulder med rörlig ränta	–22,7	261,0

En rimligt möjlig förändring i relevanta marknadsräntor per balansdagen skulle påverka eget kapital samt resultatet med de belopp som anges nedan. Analysen förutsätter att samtliga övriga variabler, i synnerhet valutakurser, förblir konstanta. Analysen tar i beaktande effekterna på räntekostnaderna för samtliga lån med rörlig ränta samt effekterna av förändringar i verkligt värde för räntederivaten.

2015		Resultat	Eget kapital (netto efter skatt)
Miljoner euro	50 rp ökning	25 rp minskning		50 rp ökning 25 rp minskning
Variabla ränteinstrument	0,1	–0,1	–	–
Ränteswappar	–	–	3,3	–1,6
Summa	0,1	–0,1	3,3	–1,6
2014		Resultat		Eget kapital (netto efter skatt)
Miljoner euro	50 rp ökning	25 rp minskning		50 rp ökning 25 rp minskning
Variabla ränteinstrument	0,2	–0,1	–	–
Summa	0,2	–0,1	–	–

3.2 LIKVIDITETSRISKER

Likviditetsrisk är risken för att koncernen ska stöta på finansiella svårigheter och inte klara sina finansiella åtaganden. Koncernens mål med hantering av likviditetsrisker är att säkerställa att det går att upprätthålla en tillräcklig likviditetsreserv för att klara sina åtaganden i tid, både under normala och pressade omständigheter.

Processen med att trygga att det finns tillräckligt med kapital i bolaget är centraliserad hos koncernens treasury-avdelning. Koncernen bibehåller tillräckligt med likvida medel genom en effektiv likviditetshantering av koncernens cash pool och koncernbolagets checkräkningskrediter. I tillägg har koncernen ett långfristigt syndikerat kreditlöfte på 90 miljoner euro, vilken löper till 2020. Koncernen har också tillgång till kortfristiga skuldkapitalmarknader via ett finskt företagscertifikatsprogram på 100 miljoner euro främst för rörelsekapital som Eltel undertecknade i september 2015.

För närvarande består likvida medel enbart av kassabehållning och inlåning. Koncernens tillgängliga likviditetsreserv per balansdagen var som följer:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Bunden kreditfacilitet	80,0	50,0
Kortfristiga checkräkningskrediter	15,4	15,4
Likvida medel	87,9	61,0
Summa	183,3	126,4

Koncernen har också en noggrann övervakning av förväntade in- och utflöden av likvida medel. Likviditetsprognoser görs dagligen för de kommande fem veckorna och varje vecka görs prognoser för sex månader framåt. De mest väsentliga osäkerheterna i prognoserna är hänförliga till kassainflödena från projektverksamheten.

Förfallotiderna för koncernens odiskonterade finansiella skulder per balansdagen anges i följande tabell. Beloppen inkluderar kapital samt räntebetalningar. Skulder till aktieägarna utgör aktieägartillskottet till ett eventuellt bötesbelopp hänförligt till FCCA-fallet. Motsvarande belopp redovisas i koncernens tillgångar, då det tillskjutna beloppet utgörs av en deposition på ett bankkonto. Om det blir aktuellt att betala vite ska motsvarande belopp omvandlas till ett ovillkorat kapitaltillskott till koncernen. Eventuellt överskjutande belopp som inte behövs för att betala vitet till FCCA ska omedelbart föras tillbaka till depositionskontot.

		Avtalsenliga kassaflöden
2015		Mindre än	1–3	3–5	Över
Miljoner euro	Redovisat värde	1 år	år	år	5 år
Upplåning	240,4	16,6	8,5	215,3	–
Skulder till aktieägare	35,0	–	35,0	–	–
Skulder enligt finansiella leasingavtal	5,9	1,7	2,1	1,8	0,2
Leverantörsskulder	132,9	132,9	–	–	–
Övriga lån	3,0	–	3,0	–	–
Finansiella derivatinstrument	1,5	0,4	–	1,1	–
Totalt	418,6	151,7	48,5	218,1	0,2

		Avtalsenliga kassaflöden
2014		Mindre än	1–3	3–5	Över
Miljoner euro	Redovisat värde	1 år	år	år	5 år
Upplåning	318,7	315,1	3,6	–	–
Skulder från närstående	25,3	25,3	–	–	–
Skulder enligt finansiella leasingavtal	6,3	1,7	2,3	2,1	0,2
Leverantörsskulder	128,6	128,6	–	–	–
Finansiella derivatinstrument	0,2	0,2	–	–	–
Totalt	479,1	470,9	5,9	2,1	0,2

Enligt vad som anges i not 23 Upplåning omfattar koncernens finansiella skulder diverse finansiella förpliktelser. Ett framtida brott mot en förpliktelse kan kräva att koncernen återbetalar lånet tidigare än vad som anges i tabellen. Detta förväntas emellertid inte inträffa.

3.3 KREDITRISK

Kreditrisk är risken för en förlust om en kund eller motpart i ett finansiellt instrument inte uppfyller sina avtalsmässiga förpliktelser.

Koncernens kreditrisk uppkommer huvudsakligen från fordringar från kunderna. Koncernen har identifierat en koncentrationsrisk hänförlig till vissa viktiga kunder som står för en väsentlig del av koncernens nettoomsättning. Nyckelkunderna är solida ägare av infrastrukturnätverk i Europa. De ägs i regel av stater eller kommuner eller är välkända börsnoterade företag. Historiskt sett har det inte funnits några större kreditförluster. Därför gör koncernen bedömningen att koncentrationsrisken hänförlig till dessa nyckelkunder är begränsad. Affärsområdena är själva ansvariga för hantering av kreditrisker gentemot koncernens affärsmotparter.

Koncernen bedriver ett flertal projekt i afrikanska länder. De här projekten är i normalfallet förhandsfinansierade, det vill säga det finns färdiga finansieringsöverenskommelser på plats innan projekten påbörjas. Koncernen erhåller betalning direkt från den/de finansierande banken/ bankerna mot överenskomna belägg för att projekten fortskrider enligt plan. Följaktligen är inte koncernen exponerad för några väsentliga kreditrisker avseende de afrikanska kunderna.

Löptidsanalys för kundfordringar som är förfallna men inte nedskrivna:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Ej förfallna kundfordringar	144,4	157,8
Förfallna:
Förfallna 1–90 dagar	19,4	17,6
Förfallna 91–180 dagar	1,8	2,3
Förfallna mer än 180 dagar	5,0	2,3
Totala kundfordringar (netto)	170,7	180,0

Koncernen har redovisat en minskning om 1,5 miljoner euro i avsättningen för osäkra kundfordringar. För närvarande finns en reservering för kreditförluster på 1,2 miljoner euro. Det fanns inga förfallna fordringar i övriga kategorier inom finansiella tillgångar. Bokfört värde av koncernens finansiella tillgångar ger uttryck för koncernens maximala bruttobelopp för kreditrisk på balansdagen.

Koncernens investeringar är hänförliga till likviditetshantering, och görs i likvida instrument med låg kreditrisk. Koncernens investeringsaktiviteter är inte exponerade för någon betydande kreditrisk. Långfristiga investeringar måste godkännas av styrelsen. Derivativa finansiella instrument avtalas med banker med hög kreditvärdering. Koncernens centrala finansenhet (Group Treasury) ansvarar för hanteringen av kreditrisker hänförliga till finansiella risker avseende motparter. Nya motparter avseende derivat måste alltid godkännas av styrelsen.

3.4 HANTERING AV KAPITAL

Koncernens målsättning i hanteringen av kapitalrisker är att säkerställa koncernens fortsatta verksamhet för att möjliggöra framtida avkastning till aktieägarna. Bolaget definierar totalt kapital som eget kapital plus nettoskuld i balansräkningen. Bolaget övervakar kapitalet på basis av skuldsättningsgraden. Nettoskulden beräknas som total upplåning hos bank till odiskonterade värden med tillägg för finansiella leasingskulder samt med avdrag för likvida medel. Nettoskulden per den 31 december 2015 och 2014 har varit följande:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
EBITDA	72,3	49,6
Totala banklån	227,2	323,2
Skulder enligt finansiella leasingavtal	5,9	6,3
Likvida medel	–87,9	–61,0
Nettoskuld	145,1	268,5
Nettoskuld / EBITDA	2,0	5,4

NOT 4 – RÖRELSEFÖRVÄRV

De rörelseförvärv som har gjorts under 2015 presenteras nedan. Den årliga omsättningen och antalet anställda anger situationen per datumet för respektive förvärv.

Namn på det förvärvade företaget	Segment	Förvärvs- datum	Årlig omsättning Miljoner euro	Anställda
Edi.Son Energietechnik GmbH	Power	30 april 2015	20	100
Eltel Sønnico AS	Communication	1 september, 2015	180	1 100
Vete Signaltjenester AS	Transport & Security	5 oktober 2015	6	37

Den 30 april 2015 förvärvade Eltel 100 procent av Edi.son Energietechnik GmbH, som har specialiserat sig på planering, design och konstruktion av 110–380 kV luftledningar i Tyskland. I och med förvärvet av Edi.Son är Eltel i en position för att leverera både transmissionsledningar och transformatorstationer upp till 380 kV till tyska kunder. Förvärvet är ett viktigt steg för Eltel och bolagets tillväxtstrategi för att utvidga marknadsandelen på en av Europas största marknader. Goodwill från förvärvet härrör främst från förväntade synergier genom att kombinera Edi.Sons lokala expertis och Eltels kompetens att hantera stora projekt internationellt och tillgång till gränsöverskridande arbetskraft.

Den 1 september 2015 förvärvade Eltel den återstående 50-procentiga andelen av joint venture-företaget Eltel Sønnico AS i Norge, från samarbetspartner Umoe för 265 miljoner norska kronor. Som ett resultat av denna transaktion är nu Eltel ensam ägare av företaget. Före förvärvet av den återstående 50-procentiga delen av joint venture-företaget Eltel Sønnico AS, drevs den norska kommunikationsverksamheten som ett likaägt (50/50) joint venture mellan Eltelkoncernen och Umoekoncernen. Bolaget tecknade ett femårsavtal med Telenor under tredje kvartalet 2014, och påbörjade sin verksamhet i januari 2015. Efter förvärvet av den återstående 50-procentiga andelen ökar Eltels nettoomsättning med joint venture-företagets hela nettoomsättning, strax under 200 miljoner euro, medan periodens resultat ökar med Umoes 50-procentiga andel av joint venture-företagets resultat. När Eltel blir ensam ägare av joint venture-bolaget realiseras synergier från införlivandet i Eltelkoncernen genom implementeringen av Eltels operativa modell – The Eltel Way – inklusive specialiserade affärsenheter och genom att harmonisera styrningen av företaget med Eltel. Dessa tillsammans med Eltels erfarenhet från marknaden och personalen i Eltel Sønnico AS är de främsta drivkrafterna för goodwill.

Den 5 oktober 2015 förvärvade Eltel 100 procent av Vete Signaltjenester AS, ett bolag i Norge specialiserat inom signalsystem för järnväg. Förvärvet av Vete kompletterar Eltels nuvarande erbjudande i Norge och ger tydliga synergier med Eltels befintliga järnvägsverksamhet. I och med förvärvet av Vete kan Eltel utöka verksamheten i Norge ytterligare, och ytterligare utveckla samarbetet över gränserna mellan de olika enheterna inom Eltel. Utöver synergieffekterna är medarbetarna med kompetens inom signalssystem och säkerhet en viktig drivkraft för goodwill.

Nettoomsättningen från de förvärvade företagen uppgick till 99,1 miljoner euro under 2015.

VERKLIGT VÄRDE PÅ ÖVERFÖRD KÖPESKILLING SAMT FÖRVÄRVADE TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Miljoner euro	Kv 4 2015 Vete Signaltjenester	Kv 3 2015 Eltel Sønnico AS	Kv 2 2015 Edi.Son Energie technik GmbH
Verkligt värde på överförd köpeskilling per förvärvsdagen
Belopp erlagt kontant	0,8	18,7	21,0
Villkorad och uppskjuten köpeskilling	–	9,6	4,5
Förvärvet av återstående 50 procent	–	28,3	–
Verkligt värde av tidigare ägd andel om 50 procent	–	28,3	–
Summa	0,8	56,6	25,5
Verkligt värde på redovisade belopp för identifierbara nettotillgångar
Materiella anläggningstillgångar	0,1	2,8	2,9
Immateriella tillgångar	0,2	3,7	6,8
Varulager	–	1,6	–
Kundfordringar och andra fordringar	1,8	30,5	7,9
Likvida medel	–0,5	1,0	8,3
Summa tillgångar	1,5	39,6	25,9
Avsättningar	–	0,1	1,2
Erhållna förskott	–	–	1,6
Uppskjutna skatteskulder för justeringar till verkligt värde	0,1	1,0	2,0
Leverantörsskulder och andra skulder	1,7	28,1	3,9
Summa skulder	1,7	29,2	8,7
Identifierbara nettotillgångar	–0,2	10,4	17,2
Goodwill vid förvärvstillfället	1,0	46,3	8,3

	Kv 4 2015	Kv 3 2015	Kv 2 2015
	Vete	Eltel	Edi.son Energie
Miljoner euro	Signaltjenester	Sønnico AS	technik GmbH
Överförd köpeskilling erlagd kontant	0,8	18,7	22,5
Förvärvade likvida medel	–0,5	1,0	8,3
Utflöde av likvida medel netto vid förvärvstillfället	1,2	17,7	14,2
Anskaffningsvärde som belastar kostnader	0,0	0,1	0,3
Netto kontant hänförligt till förvärvet	1,2	17,8	14,5
Obetald uppskjuten köpeskilling per balansdagen	–	9,6	3,0

NOT 5 – KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Miljoner euro	Not	2015	2014
Resultat före skatt		32,2	7,2
Justeringar för:
Avskrivningar och nedskrivningar	10	25,7	23,5
Nettovinst på försäljning av verksamhet och anläggningstillgångar		–1,3	–6,3
Finansiella poster, netto	12	14,4	19,0
Kassaflöde redovisat under övrigt totalresultat		–6,1	–1,2
Övriga icke kassaflödes påverkande förändringar		–0,4	–8,9
Summa justeringar		32,3	26,1
Förändringar i rörelsekapital
Kundfordringar och andra fordringar		34,2	–48,4
Leverantörsskulder och andra skulder		–46,9	94,7
Varulager		–2,8	1,8
Förändringar i rörelsekapital totalt		–15,5	48,1
Kassaflöde från den löpande verksamheten		49,1	81,4

NOT 6 – SEGMENTRAPPORTERING

NETTOOMSÄTTNING PER SEGMENT

Miljoner euro	2015	2014
Power
Nettoomsättning (extern)	561,4	506,6
Försäljning mellan segmenten	6,3	9,3
Communication
Nettoomsättning (extern)	541,9	581,2
Försäljning mellan segmenten	1,8	2,8
Transport & Security
Nettoomsättning (extern)	151,6	154,1
Försäljning mellan segmenten	0,2	0,1
Nettoomsättning som inte allokeras till segmenten	–	0,2
Eliminering av försäljning mellan segmenten	–8,2	–12,2
Totalt	1 254,9	1 242,1

Koncernen har en kund som står för mer än 10 procent av den totala försäljningen. Denna kunds andel av försäljningen uppgår till 19 procent (19). Med kund avses en legal enhet och i förekommande fall en grupp av legala enheter inom samma koncern.

JÄMFÖRELSE AV NETTOOMSÄTTNING

Under denna period inkluderades Eltels andel av resultatet från joint venture-företaget på en egen rad i koncernens EBITA-resultat. Den 1 september 2015 förvärvade Eltel Umoes 50 procent av joint venture-bolaget Eltel Sønnico. Efter förvärvet ägs företaget helt av Eltel och konsoliderar 100 procent av nettoomsättningen.

FINANSIELL INFORMATION

Not 6 forts.

JÄMFÖRELSE AV NETTOOMSÄTTNING

Miljoner euro	2015	2014	Tillväxt, %	Tillväxt justerad för valutakurs förändringar, %
Nettoomsättning, koncernen	1 254,9	1 242,1	1,0	2,9
Nettoomsättning från rörelseförvärv	99,1	–	8,0	8,7
Den norska kommunikationsverksamheten överförd till Eltel Sønnico	–	121,6	–	–
Organisk nettoomsättning, koncernen	1 155,8	1 120,6	3,1	4,5

Nettoomsättning från rörelseförvärv omfattar Edi.Son Energietechnik GmbH från och med den 1 maj, Eltel Sønnico AS från och med den 1 september och Vete Signaltjenester AS från och med den 1 oktober 2015. Organisk nettoomsättning för koncernen omfattar inte förvärven under 2015 och inte heller den norska kommunikationsverksamheten som överfördes till joint venture-bolaget Eltel Sønnico per den 31 december 2014.

SEGMENTSRESULTAT
Miljoner euro	2015	2014
Operativt EBITA per segment
Power	29,6	32,1
Communication	34,2	25,8
Transport & Security	11,4	12,1
Poster som inte har allokerats till rörelsesegmenten*	–13,0	–8,7
Operativt EBITA, koncernen	62,2	61,3
Engångsposter**	–1,7	–22,7
EBITA före förvärvsrelaterade avskrivningar	60,5	38,6
Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar***	–13,9	–12,4
Rörelseresultat	46,6	26,2
Icke kassaflödespåverkande finansiella engångskostnader för
finansieringen inför börsnoteringen	–3,5	–
Finansiella poster, netto	–10,9	–19,0
Resultat före skatt	32,2	7,2

* Poster som inte har allokerats till rörelsesegmenten utgörs av koncernledningsfunktioner och andra kostnader på koncernnivå

** Engångsposter är poster vilka ledningen inte anser utgör en del av den pågående operativa verksamheten, se tabellen nedan

*** Det återstående balansvärdet för avskrivna tillgångar uppgick till 27,5 miljoner euro per den 31 december 2015

ENGÅNGSPOSTER

Miljoner euro	2015	2014
Incitamentsprogram (MIP) för ledningen hänförliga till börsnoteringen	–1,8	–17,6
Rådgivningskostnader hänförliga till börsnoteringen	–0,8	–8,2
Övriga engångsposter	0,9	3,1
Engångsposter i EBITA	–1,7	–22,7
Engångskostnader för rådgivning, hänförliga till börsnotering redovisade i eget kapital	–0,6	–2,9
Summa incitamentsprogram (MIP) för ledningen hänförliga till börsnotering under perioden Summa rådgivningskostnader hänförliga till börsnoteringen under perioden	–1,8 –1,4	–17,6 –11,1
Summa kostnader hänförliga till börsnoteringen under perioden	–3,2	–28,7

Övriga poster av engångskaraktär är huvudsakligen hänförliga till strukturella förändringar i koncernen samt nedläggning av verksamheter.

RÖRELSEKAPITAL PER SEGMENT

Miljoner euro	2015	2014
Power	13,9	11,4
Communication	–6,5	0,1
Transport & Security	8,8	–
Poster som inte har allokerats till rörelsesegmenten	–8,6	–28,6
Summa	7,6	–17,1

NETTOOMSÄTTNING PER GEOGRAFISK MARKNAD

Miljoner euro	2015	2014
Sverige	486,6	502,3
Finland	312,2	278,0
Polen	128,2	143,4
Norge*	115,2	160,6
Danmark	92,7	89,1
Tyskland	52,9	21,6
Baltikum	46,6	38,4
Övriga länder	20,6	8,8
Summa	1 254,9	1 242,1

* se jämförelse av nettoomsättning i tabellen ovan

NOT 7 – ÖVRIGA INTÄKTER

Miljoner euro	2015	2014
Vinst på avyttring av tillgångar	1,4	6,3
Övriga intäkter	2,9	2,1
Summa	4,3	8,4

Vinst på avyttring av verksamheter och försäljning av tillgångar under 2015 omfattar en engångsintäkt på 0,9 miljoner euro i samband med förvärvet av Eltel Sønnico AS. Vinst på avyttring av verksamheter och försäljning av tillgångar under 2014 omfattar en vinst på 4,7 miljoner euro från överföringen av tillgångar och verksamheter till joint venture-företaget Eltel Sønnico AS.

NOT 8 – ÖVRIGA KOSTNADER

Miljoner euro	2015	2014
Valutakursförlust på terminskontrakt	3,7	3,7
Övriga kostnader	4,7	0,8
Summa	8,3	4,5

Övriga kostnader omfattar valutakurspåverkan på kundfordringar och leverantörsskulder.

NOT 9 – FUNKTIONSINDELADE KOSTNADER PER KOSTNADSSLAG

Miljoner euro	2015	2014
Material och varor	273,6	283,3
Personalkostnader	390,0	409,7
Externa tjänster	391,3	385,2
Övriga kostnader	129,2	113,5
Avskrivningar och nedskrivningar	25,7	23,5
Summa	1 209,8	1 215,3

NOT 10 – AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

Miljoner euro	2015	2014
Avskrivning av kundrelationer och orderstock	13,9	12,4
Övriga avskrivningar	11,9	11,0
Summa	25,7	23,5

Det totala belopp som redovisats i resultaträkningen fördelas på följande funktioner:

Miljoner euro	2015	2014
Kostnad för sålda varor och tjänster	7,6	7,3
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	0,1	0,1
Administrationskostnader	4,2	3,6
Summa kostnader	11,9	11,0
Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella anläggningstillgångar	13,9	12,4
Summa	25,7	23,5

NOT 11 – PERSONALKOSTNADER

Miljoner euro	2015	2014
Löner	300,2	310,9
Ersättningar efter avslutad anställning
Förmånsbestämda pensionsplaner	–0,4	–0,3
Avgiftsbestämda pensionsplaner	36,5	39,1
Övriga indirekta personalkostnader	54,0	60,2
Summa	390,4	410,0

Löner och övriga ersättningar exklusive pensioner och övriga förmåner till styrelsen och högsta ledningen uppgick till 5,7 miljoner euro (13,8), varav andelen fast lön var 3,0 miljoner euro (2,9) inklusive ersättningar till styrelsen om 0,3 miljoner euro (0,2), och varav rörliga löner uppgick till 2,7 miljoner euro (10,9). Avgiftsbestämda pensionsplaner för högsta ledningen uppgick till 0,6 miljoner euro (0,4). Beloppet för övriga indirekta personalkostnader för högsta ledningen uppgick till 1,2 miljoner euro (3,3).

PERSONALKOSTNADER PER FUNKTION

Miljoner euro	2015	2014
Kostnad för sålda varor och tjänster	327,5	331,2
Försäljnings- och marknadsföringskostnader	7,0	6,6
Administrationskostnader	55,5	71,8
Summa operativa kostnader	390,0	409,7
Finansiella intäkter och kostnader	0,4	0,3
Summa	390,4	410,0

GENOMSNITTLIGT ANTAL ANSTÄLLDA

		Varav		Varav
	2015	män %	2014	män %
Sverige	2 166	88	2 005	89
Finland	1 512	92	1 552	92
Polen	2 480	87	2 596	86
Norge	487	88	624	87
Danmark	561	92	515	92
Baltikum	971	92	904	92
Övrigt	326	86	243	83
Summa	8 504	89	8 439	89
Summa anställda
vid årets slut	9 568	89	8 647	89

Information om ersättningar för styrelsemedlemmar och andra nyckelpersoner i ledningen återfinns i not 30 Ersättning till ledande befattningshavare.

NOT 12 – FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER

Miljoner euro	2015	2014
Räntor från låne- och kundfordringar	0,2	0,2
Övriga finansiella intäkter	0,1	0,1
Finansiella intäkter, totalt	0,3	0,3
Räntekostnader för finansiella skulder till
upplupet anskaffningsvärde	–6,9	–13,5
Avgifter	–5,3	–6,0
Nettovinster på finansiella instrument värderade
till verkligt värde i resultaträkningen	–	0,5
Valutakursdifferenser derivatinstrument, netto	0,3	–3,6
Övriga valutakursdifferenser	–2,7	3,2
Finansiella kostnader, totalt	–14,7	–19,3
Finansiella poster, netto	–14,4	–19,0

NOT 13 – INKOMSTSKATT

13.1 INKOMSTSKATT I KONCERNENS RESULTATRÄKNING
Miljoner euro	2015	2014
Aktuell skatt på årets resultat	3,7	3,6
Uppskjuten skatt
Uppkomst och återföring av temporära skillnader	–14,7	–7,6
Totalt	–11,0	–3,9

Skillnaden mellan den lagstadgade inkomstskattenivån i Sverige på 22,0 procent och den inkomstskatt som redovisats i koncernresultaträkningen beskrivs i följande tabell:

Miljoner euro	2015	2014
Resultat före skatt	32,2	7,2
Inkomstskatt beräknad enligt den svenska skattenivån	7,1	1,6
Effekten av andra skattenivåer utanför Sverige	–0,2	0,4
Ej skattepliktiga intäkter	–0,8	–1,9
Ej avdragsgilla kostnader	1,4	1,6
Skattemässiga underskott för vilka ingen uppskjuten skattefordran redovisats	0,5	–1,3
Uppskjuten skattefordran på skattemässiga underskottsavdrag för tidigare år	–17,8	–5,0
Justering av inkomstskatter avseende tidigare räkenskapsår	0,1	0,6
Övriga poster	–1,2	0,2
Inkomstskatt i koncernens resultaträkning	–11,0	–3,9

13.2 UPPSKJUTNA SKATTEFORDRINGAR OCH -SKULDER

Uppskjutna skattefordringar och -skulder kvittas när det finns en legal kvittningsrätt för aktuella skattefordringar och skatteskulder och när de uppskjutna skattefordringarna och skatteskulderna hänför sig till skatter debiterade av en och samma skattemyndighet. De kvittade beloppen är som följer:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Uppskjutna skatteskulder	17,1	15,9
Uppskjutna skattefordringar	34,2	23,6
Uppskjutna skatteskulder, netto	–17,0	–7,6

Bruttoförändringar för uppskjutna inkomstskatter:

Miljoner euro	2015	2014
Per den 1 januari	–7,6	3,9
Redovisat i resultaträkningen	–14,7	–7,6
Omräkningsdifferenser redovisade under övrigt totalresultat	1,3	–1,6
Förmånsbestämda pensionsplaner redovisade under övrigt totalresultat	0,1	–2,7
Säkringsredovisning, redovisade under övrigt totalresultat	0,5	0,4
Förvärv av dotterföretag	3,4	–
Per den 31 december	–17,0	–7,6

Not 13 forts.

Årets förändringar beträffande uppskjutna skattefordringar och -skulder utan att kvittning av belopp inom en och samma skattejurisdiktion beaktas:

Miljoner euro Uppskjutna skatteskulder	Justeringar till verkligt värde	Övriga temporära skillnader	Totalt
1 jan 2014	22,0	2,2	24,2
Redovisat i resultaträkningen	–2,6	0,8	–1,8
Omräkningsdifferenser	–2,0	0,2	–1,7
Säkring av kassaflöde, redovisade under övrigt totalresultat	–	0,4	0,4
31 dec 2014	17,4	3,6	21,0
Redovisat i resultaträkningen	–3,3	–0,4	–3,6
Förvärv av dotterföretag	3,1	0,4	3,5
Säkring av nettoinvesteringar, redovisade under övrigt totalresultat	–	0,5	0,5
31 dec 2015	17,3	4,2	21,5

	Skattemässiga underskott	Övriga temporära skillnader	Totalt
2,6	15,2	2,5	20,3
–0,8	4,8	1,8	5,8
2,7	–	–	2,7
–0,7	-0,2	0,7	–0,1
3,9	19,8	5,1	28,7
–0,9	12,9	–1,0	11,0
–0,1	–	–	–0,1
–	–0,9	–0,5	–1,3
–	–	0,1	0,1
3,0	31,8	3,8	38,5
	Pensions- förpliktelser

Koncernen redovisar uppskjuten skattefordran relaterat till skattemässiga underskottsavdrag i den utsträckning som realiseringen av därav uppstående skattefördel är sannolik. Under 2015 har koncernen redovisat uppskjutna skattefordringar för föregående års skattemässiga underskottsavdrag i Sverige, Finland, Tyskland och Norge.

NOT 14 – INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE OCH JOINT VENTURES

Miljoner euro	Dotterföretag med innehav utan bestämmande inflytande	Joint ventures
Balansräkningen i sammandrag	31 dec 2015	31 dec 2014	31 dec 2015	31 dec 2014
Summa omsättningstillgångar	27,0	24,4	0,1	10,0
Summa anläggningstillgångar	3,0	3,6	3,7	5,6
Summa tillgångar	30,0	28,0	3,8	15,5
Totala kortfristiga skulder	11,0	10,5	0,6	7,6
Totala långfristiga skulder	1,3	1,5	2,8	7,6
Summa skulder	12,3	12,0	3,4	15,2
Eget kapital
Eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare	17,7	16,0	0,4	0,3
Innehav utan bestämmande inflytande	7,1	6,4	–	–

Resultaträkningen i sammandrag	jan-dec 2015	jan-dec 2014	jan-dec 2015	jan-dec 2014
Nettoomsättning	41,3	44,9	122,9	11,0
Resultat efter skatt	3,6	3,9	3,2	–1,4
Totalresultat	3,6	3,9	3,2	–1,4
Totalresultat allokerat
till innehav utan bestämmande inflytande	1,5	1,6	–	–
Utdelning till innehav utan bestämmande inflytande	–0,8	–0,7	–	–
Kassaflödesanalyser i sammandrag	jan-dec 2015	jan-dec 2014	jan-dec 2015	jan-dec 2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten	6,2	3,9	–	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	0,0	–0,6	–	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	–6,2	–3,3	–	–
Ägarandel, %	60	60	50	50
Kommersiella garantier för joint venture	–	–	5,0	9,6
Övriga garantier för joint venture	–	–	–	4,6

Avstämning av förändringar i bokfört värde			2015	2014
Bokfört värde den 1 januari			28,2	–
Resultat efter skatt			1,5	–0,7
Överföring av verksamhet och tillgångar till joint venture			–	28,0
Förvärvet av återstående 50 procent av Eltel Sønnico			–29,0	–
Omräkningsdifferenser			–0,9	–
Kapitalinvestering			0,4	0,8
Bokfört värde den 31 dec			0,2	28,2

INNEHAV UTAN BESTÄMMANDE INFLYTANDE

Eltel Networks Pohjoinen Oy, med säte i Finland, är ett dotterföretag med ett innehav utan bestämmande inflytande på 40 procent.

JOINT VENTURE

Carillion Eltel JV Limited

Carillion Eltel JV Limited, med säte i Storbritannien, är ett joint venture som ägs till hälften av Eltel Networks UK Limited och till andra hälften av Carillion Holdings Limited.

Eltel Sønnico AS

Eltel Sønnico AS, med säte i Norge, etablerades på 50/50-basis av Eltel Networks AS och Sønnico Tele AS, och tillhörde Umoekoncernen. Den norska kommunikationsverksamheten i Eltel Networks AS och Sønnico Tele AS överfördes till detta joint venture per den 31 december 2014. Den 1 september 2015 förvärvade Eltel den återstående 50-procentiga andelen av joint venture-bolaget. Från och med september 2015 har Eltel Sønnico AS varit ett helägt dotterföretag till Eltel. Joint venture-företagen konsolideras i koncernredovisningen med hjälp av kapitalandelsmetoden.

NOT 15 – IMMATERIELLA TILLGÅNGAR

Miljoner euro	Goodwill	Kund- relationer	Order- stock	Varumärke	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2015	445,7	136,1	11,4	51,9	14,1	659,3
Rörelseförvärv	55,6	7,2	3,5	–	–	66,2
Anskaffningar	–	–	–	–	2,1	2,1
Omräkningsdifferenser	2,3	1,3	0,2	0,4	0,1	4,2
Omklassificeringar	–	–	–	–	–0,4	–0,4
Anskaffningsvärde den 31 dec 2015	503,6	144,6	15,1	52,3	15,9	731,5
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2015	39,9	105,8	11,4	1,1	10,8	168,9
Omräkningsdifferenser	–	1,0	0,2	–	0,8	2,0
Periodens avskrivningar	–	12,5	1,4	–	0,7	14,5
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2015	39,9	119,3	13,0	1,1	12,2	185,4
Bokfört värde den 1 jan 2015	405,8	30,3	0,0	50,8	3,4	490,3
Bokfört värde den 31 dec 2015	463,6	25,3	2,1	51,2	3,7	546,0

Goodwill	Kund- relationer	Order- stock	Varumärke	Övriga immateriella tillgångar	Totalt
473,9	142,1	12,0	55,9	13,4	697,2
0,2	0,1	–	–	1,1	1,5
–16,8	–1,3	–	–2,1	–0,1	–20,3
–11,6	–4,8	–0,6	–1,9	–0,2	–19,0
–	–	–	–	–0,1	–0,1
445,7	136,1	11,4	51,9	14,1	659,3
39,9	96,9	12,0	1,1	9,2	158,9
–	–	–	–	–0,1	–0,1
–	–3,5	–0,6	–	0,7	–3,4
–	12,4	–	–	1,0	13,5
39,9	105,8	11,4	1,1	10,8	168,9
433,9	45,2	0,0	54,8	4,2	538,2
405,8	30,3	0,0	50,8	3,4	490,3

Värdet av kundrelationer och varumärket Eltel hänför sig till förvärvet av Eltels verksamhet och nya förvärv under perioden. Avskrivningar av kundrelationer och orderstock redovisas i resultaträkningen under "Avskrivningar av förvärvsrelaterade immateriella tillgångar".

Det sker inga avskrivningar på varumärket Eltel eftersom det beräknas ha en obegränsad nyttjandeperiod. Det finns ingen förutsägbar tidsgräns för när varumärket inte skulle generera ett positivt nettokassaflöde för koncernen. Eltel-varumärket testas årligen för nedskrivning tillsammans med goodwill.

Not 15 forts.

ALLOKERING AV GOODWILL OCH VARUMÄRKE

Goodwill och varumärke övervakas på rörelsesegmentnivå. Värdena presenteras i tabellen nedan.

		Varumärke		Goodwill
Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014	31 dec 2015	31 dec 2014
Fixed communication	8,9	8,8	108,8	70,5
Mobile communication	2,4	2,1	25,4	17,1
Power transmission	16,3	16,5	140,6	131,3
Power distribution	14,0	13,9	110,9	110,6
Rail & Road	4,5	4,5	37,4	36,3
Aviation & Security	5,1	5,0	40,5	40,0
Totalt	51,2	50,8	463,6	405,8

Det återvinningsbara beloppet för en kassagenererande enhet fastställs med hjälp av beräkning av nyttjandevärdet. För att göra dessa beräkningar används prognoser för kassaflöden före skatt som baseras på finansiella budgetar som godkänts av ledningen och som avser en fyraårsperiod. Kassaflödesprognoser som sträcker sig mer än fyra år framåt i tiden extrapoleras genom att en tillväxtnivå om 2,36 procent i medeltal används vilket inte överstiger den genomsnittliga tillväxtnivån på lång sikt inom de områden där koncernen bedriver verksamhet. Diskonteringsräntan fastställs med hjälp av den viktade genomsnittliga

NOT 16 – MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

kapitalkostnaden (WACC). Diskonteringsräntan före skatt som tillämpas på beräkningarna är 9,3 procent för Fixed Communication, 9,0 procent för Mobile Communication, 9,1 procent för Power Transmission, 8,8 procent för Power Distribution, 9,1 procent för Rail & Road och 9,1 procent för Aviation & Security (2014: 9,5–9,9 procent).

De viktigaste förutsättningarna när nyttjandevärdet skall beräknas är:

1. Affärsverksamhetsplanens försäljningsvolymer fastställs utifrån tidigare års försäljningsvolymer, befintliga och planerade kundavtal.
1. Affärsverksamhetsplanens lönsamhet fastställs utifrån tidigare års verkliga lönsamhet och planerade åtgärder för att öka lönsamheten; EBITA.
1. Diskonteringsräntan fastställs med hjälp av den vägda genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) som utvisar den totala kostnaden för skulder och eget kapital med hänsyn till risker som är specifika för koncernens verksamhet.

Som resultat av testerna överstiger det återvinningsbara beloppet för verksamheterna det redovisade värdet inklusive goodwill och varumärke. Ingen nedskrivning gjordes 2015 eller 2014.

Värdet på samtliga rörelsesegment som är föremål för nedskrivning är högre än bokfört värde. En rimlig förändring i parametrar som försäljningsnivå, lönsamhetsnivå eller diskonteringsränta skulle inte innebära att ett nedskrivningsbehov förelåg. De mått som använts är en ökning på 1 procentenhet i diskonteringsräntan, 10 procent lägre beräknad framtida försäljning eller 2–3 procent högre än beräknade framtida kostnader.

			Maskiner
Miljoner euro	Mark	Byggnader	och inventarier	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2015	0,8	5,8	73,3	80,0
Rörelseförvärv	–	–	5,7	5,7
Anskaffningar	–	0,1	10,0	10,1
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–1,8	–1,8
Omräkningsdifferenser	–	–	0,1	0,1
Omklassificeringar	–	–	0,4	0,4
Anskaffningsvärde den 31 dec 2015	0,8	5,9	87,7	94,5
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2015	0,1	1,0	45,8	46,9
Ackumulerade avskrivningar av avyttringar	–	–	–1,1	–1,1
Omräkningsdifferenser	–	–	–0,5	–0,5
Periodens avskrivningar	–	0,2	11,0	11,2
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2015	0,1	1,2	55,2	56,5
Bokfört värde den 1 jan 2015	0,7	4,8	27,6	33,1
Bokfört värde den 31 dec 2015	0,7	4,7	32,5	38,0

Not 16 forts.

Miljoner euro	Mark	Byggnader	Maskiner och inventarier	Totalt
Anskaffningsvärde den 1 jan 2014	0,9	5,4	74,0	80,3
Anskaffningar	–	0,4	9,1	9,5
Avyttringar och utrangeringar	–	–	–8,2	–8,2
Omräkningsdifferenser	-0,0	–0,1	–1,5	–1,6
Omklassificeringar	–	0,1	–	0,1
Anskaffningsvärde den 31 dec 2014	0,8	5,8	73,3	80,0
Ackumulerade avskrivningar den 1 jan 2014	0,1	0,9	44,0	45,0
Ackumulerade avskrivningar av avyttringar	–	–	–6,2	–6,2
Omräkningsdifferenser	–	–0,0	–1,8	–1,9
Periodens avskrivningar	–	0,1	9,8	10,0
Ackumulerade avskrivningar den 31 dec 2014	0,1	1,0	45,8	46,9
Bokfört värde den 1 jan 2014	0,8	4,5	30,0	35,3
Bokfört värde den 31 dec 2014	0,7	4,8	27,6	33,1

Materiella anläggningstillgångar innefattar följande belopp där koncernen är leasingtagare enligt avtal om finansiell leasing:

Miljoner euro	2015	2014
Anskaffningsvärde	23,4	22,3
Ackumulerade avskrivningar	–17,9	–16,3
Bokfört värde den 31 dec	5,6	6,0

NOT 17 – FINANSIELLA INSTRUMENT PER KATEGORI

Bokfört värde på finansiella instrument per kategori

Vid värderingen av finansiella tillgångar och skulder använder koncernen i möjligaste mån observerbara marknadsdata. Verkliga värden kategoriseras på olika nivåer i verkligt värdehierarkin grundat på de indata som används vid värderingsteknikerna enligt följande:

Nivå 1: Noterade priser på aktiva marknader för identiska tillgångar
Nivå 2: Andra observerbara data för tillgången eller skulden än noterade priser inkluderade i Nivå 1, endera direkt (t ex priser) eller indirekt (t ex härledda ur priser).
Nivå 3: Indata för tillgången eller skulden som inte baseras på observerbar information

Leverantörsskulder- och fordringar samt övriga skulder och fordringar är kortfristiga och inte räntebärande, och därmed motsvarar verkligt värde det bokförda värdet.

Verkligt värde för skulder grundar sig på diskonterade kassaflöden. Diskonteringsräntan grundar sig på marknadsräntor och den nominella riskpremien på koncernens banklån. Skillnaden mellan verkligt värde och bokfört värde är inte betydande eftersom koncernens banklån grundar sig på kortfristiga marknadsräntor.

Verkligt värde för innehav som innehas för försäljning är inte tillgängliga, då dessa är innehav i icke-noterade aktier på en icke-likvid marknad.

Verkligt värde för valutaterminer och valutaswappar grundar sig på noterade spotkurser per balansdagen och de avtalsmässiga räntepunkterna i valutaterminskontrakten. Verkligt värde för ränteswapparna beräknas som nuvärdet av uppskattade framtida kassaflöden baserat på observerbara avkastningskurvor.

FINANSIELL INFORMATION

Not 17 forts.

31 dec 2015 Miljoner euro	Verkligt värde i resultaträkningen	Derivat för säkrings- ändamål	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar som kan	Finansiella skulder till upplupet anskaff- säljas ningsvärde	Bokfört värde	Verkligt värde	Verkligt värde per hierarki	Not
Långfristiga finansiella tillgångar	–	–	35,1	0,2	–	35,4	35,4
Övriga fordringar och finansiella tillgångar	–	–	35,1	0,2	–	35,4	35,4		18, 19
Kortfristiga finansiella tillgångar	7,8	–	264,9	–	–	272,8	272,8
Kundfordringar	–	–	170,7	–	–	170,7	170,7		19
Derivatinstrument	0,7	–	–	–	–	0,7	0,7	2	19, 27
Inbäddade derivatinstrument	7,2	–	–	–	–	7,2	7,2	2	19
Övriga fordringar	–	–	6,4	–	–	6,4	6,4		19
Likvida medel	–	–	87,9	–	–	87,9	87,9
Totala finansiella tillgångar	7,8	–	300,1	0,2	–	308,1	308,1
Långfristiga finansiella skulder	–	–	3,0	–	248,7	251,7	252,9		23
Upplåning	–	–	–	–	213,7	213,7	214,9	2
Skulder till aktieägare	–	–	–	–	35,0	35,0	35,0
Övriga skulder och finansiella skulder	–	–	3,0		–	3,0	3,0
Kortfristiga finansiella skulder	1,3	1,1	–	–	165,9	168,4	168,7
Upplåning	–	–	–	–	14,9	14,9	15,2	2	23
Leverantörsskulder och finansiella skulder	–	–	–	–	151,0	151,0	151,0		26
Derivatinstrument	0,4	1,1	–	–	–	1,5	1,5	2	26, 27
Inbäddade derivatinstrument	1,0	–	–	–	–	1,0	1,0	2	26
Totala finansiella skulder	1,3	1,1	3,0	–	414,6	420,1	421,6
Bokfört värde, netto	6,5	–1,1	297,1	0,2	–414,6

31 dec 2014 Miljoner euro	Verkligt värde i resultaträkningen	Derivativ för säkrings- ändamål	Låne- och kund- fordringar	Tillgångar som kan	Finansiella skulder till upplupet anskaff- säljas ningsvärde	Bokfört värde	Verkligt värde	Verkligt värde per hierarki	Not
Långfristiga finansiella tillgångar	–	–	0,8	0,3	–	1,1	1,1
Övriga fordringar och finansiella tillgångar	–	–	0,8	0,3	–	1,1	1,1		18, 19
Kortfristiga finansiella tillgångar	9,2	–	247,6	–	–	256,7	256,7
Kundfordringar	–	–	180,0	–	–	180,0	180,0		19
Derivatinstrument	0,6	–	–	–	–	0,6	0,6	2	19, 27
Inbäddade derivatinstrument	8,6	–	–	–	–	8,6	8,6	2	19
Övriga fordringar	–	–	6,5	–	–	6,5	6,5		19
Likvida medel	–	–	61,0	–	–	61,0	61,0
Totala finansiella tillgångar	9,2	–	248,5	0,3	–	257,9	257,9
Långfristiga finansiella skulder	–	–	0,1	–	6,5	6,6	6,7
Upplåning	–	–	–	–	6,5	6,5	6,6	2	23
Övriga skulder och finansiella skulder	–	–	0,1	–	–	0,1	0,1
Kortfristiga finansiella skulder	1,8	–	–	–	474,6	476,4	479,9
Upplåning	–	–	–	–	319,5	319,5	323,0	2	23
Aktieägarlån	–	–	–	–	14,7	14,7	14,7		23
Leverantörsskulder och finansiella skulder	–	–	–	–	140,3	140,3	140,3		26
Derivatinstrument	0.2	–	–	–	–	0,2	0,2	2	26, 27
Inbäddade derivatinstrument	1,6	–	–	–	–	1,6	1,6	2	26
Totala finansiella skulder	1,8	–	0,1	–	481,0	482,9	486,6
Bokfört värde, netto	7,4	–	248,4	0,3	–481,0

NOT 18 – FINANSIELLA TILLGÅNGAR SOM KAN SÄLJAS

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Finansiella tillgångar som kan säljas	0,2	0,3

Tillgångar som kan säljas består av investeringar i icke-noterade aktier. Värdet på investeringarna har inte förändrats under den finansiella perioden. Tillgångar som kan säljas är värderade till anskaffningsvärdet eftersom deras marknad är illikvid.

NOT 19 – KUNDFORDRINGAR OCH ANDRA FORDRINGAR

LÅNGFRISTIGA

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Övriga finansiella tillgångar	35,0	–
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	–	0,8
Övriga fordringar	0,1	0,1
Totalt långfristiga kundfordringar och andra fordringar	35,1	0,9
KORTFRISTIGA
Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Kundfordringar brutto	171,9	182,6
Avsättning för osäkra kundfordringar	–1,2	–2,7
Kundfordringar – netto	170,7	180,0
Derivatinstrument	7,8	9,2
Övriga fordringar	6,4	6,5
Totalt kortfristiga kundfordringar och andra fordringar	184,9	195,7
Inkomstskattsfordringar	0,5	0,5
Övriga skattefordringar	3,7	3,2
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	152,1	135,8
Totalt kortfristiga fordringar	341,1	335,2

Det verkliga värdet på kund- och övriga fordringar är samma som deras bokförda värde på grund av deras korta löptid. Koncernen har redovisat en minskning om 1,5 miljoner euro i avsättningen för osäkra kundfordringar (ökning om 1,4 miljoner euro).

Under år 2015 har koncernen sålt kundfordringar, utan regress, om 81,0 miljoner euro (0,0) till olika finansinstitut som en del av leverantörsfinansierade lösningar och tagit bort beloppen från balansräkningen när betalningen har erhållits. Kostnaderna, 0,2 miljoner euro (0,0) redovisas över EBITA.

FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Förutbetalda kostnader	2,8	4,4
Upplupna intäkter	133,0	114,1
Övriga periodiseringar	16,2	17,3
Summa	152,1	135,8

NOT 20 – VARULAGER

31 dec 2015	31 dec 2014
10,5	6,6
3,9	3,2
–	0,4
14,5	10,2

Koncernen redovisade inga nedskrivningar av bokfört värde på varulagret vid bedömningen av nettoförsäljningsvärdet på varulagret 2015 eller 2014.

NOT 21 – EGET KAPITAL

AKTIER OCH AKTIEKAPITAL

Den 6 februari 2015 noterades Eltels stamaktier på Nasdaq Stockholm. Vid utgången av 2015 var det totala antalet utestående aktier 62 624 238 och aktiekapitalet uppgick till 125,2 miljoner euro. Varje stamaktie berättigar till en röst. Vid utgången av räkenskapsåret erhöll styrelsen ett godkännande från årsstämman i maj 2015 att emittera högst 6 250 000 stamaktier samt att emittera och därefter återköpa högst 537 000 aktier av serie C. Godkännandet gäller fram till nästa årsstämma. I enlighet med bolagsordningen berättigar aktier av serie C innehavaren till en tiondels röst. Aktier av serie C berättigar inte till utdelning. I det fall bolaget inträder i likvidation ger aktier av serie C samma rätt till bolagets tillgångar som stamaktier dock inte till ett belopp som överskrider aktiens kvotvärde.

FINANSIELL INFORMATION

Not 21 forts.

ÄNDRINGAR I AKTIEKAPITALET

Datum för registrering hos Bolagsverket	Transaktioner	Förändring i antal aktier	Totalt antal aktier	Förändring i aktiekapital (euro)	Summa aktie- kapital (euro)	Kvotvärde (euro)
1 januari 2015			863 635 790		86 363 579	0,1
15 januari 2015 1)	Omstämpling av aktier	0	863 635 790	0	86 363 579	0,1
22 januari 2015	Omvänd split 20:1	–820 454 001	43 181 789	0	86 363 579	2,0
6 februari 2015 2)	Omstämpling av aktier	0	43 181 789	0	86 363 579	2,0
6 februari 2015	Nyemission i Erbjudandet	9 248 236	52 430 025	18 496 472	104 860 051	2,0
6 februari 2015	Indragning av aktier	–1 985 457	50 444 568	–3 970 914	100 889 137	2,0
6 februari 2015	Kvittningsemission av PIK notes 1 585 957		52 030 525	3 171 914	104 061 051	2,0
6 februari 2015	Nyemission i Erbjudandet	10 237 058	62 267 583	20 474 116	124 525 167	2,0
12 februari 2015	Nyemission	356 655	62 624 238	713 310	125 248 477	2,0
31 december 2015			62 624 238		125 248 477

1) 20 aktier av serie B stämplades om till 20 aktier av serie A

2) Samtliga aktier stämplades om till aktier av ett och samma slag

ÄNDRINGAR I AKTIEKAPITALET

Förändringar av andra poster inom eget kapital redovisas endast i uppställningen som utvisar förändringar av eget kapital.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL UTDELNING

Totalt fritt eget kapital för moderbolaget per den 31 december 2015 uppgick till 378 745 547,00 euro, varav årets resultat efter skatt uppgick till 374 981,93 euro. På årsstämman föreslår styrelsen för aktieägarna att en utdelning om 0,24 euro per aktie ska utbetalas på de utestående 62 624 238 aktierna, vilket får till resultat en total summa av föreslagen utdelning om 15 029 817,12 euro. Styrelsen föreslår vidare att det återstående fria egna kapitalet om 363 715 729,88 euro balanseras och transporteras. Samtliga stamaktier som finns per utdelningsdagen berättigar till utdelning för år 2015.

NOT 22 – RESULTAT PER AKTIE

	2015	2014
Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare	41,7	9,5
Utdelning hänförlig till preferensaktier	–	–4,4
Nettoresultat för beräkning av resultat per aktie	41,7	5,2
Viktat genomsnittligt antal stamaktier, före utspädning Viktat genomsnittligt antal stamaktier, efter utspädning	60 700 764 60 702 870	43 181 789 43 181 789
Resultat per aktie, euro, före utspädning	0,69	0,12
Resultat per aktie, euro, efter utspädning	0,69	0,12

Resultat per aktie före utspädning beräknas genom att dividera nettoresultatet hänförligt till moderbolagets aktieägare med det viktade antalet utestående stamaktier under året. För beräkning av resultat per aktie efter utspädning justeras det vägda genomsnittliga antalet utestående stamaktier för utspädningseffekten av samtliga potentiella aktier hänförliga till den aktiebaserade incitamentsplanen i koncernen.

NOT 23 – UPPLÅNING

Räntebärande skulder omfattar kapitalsumman samt periodiserad ränta.

BOKFÖRT VÄRDE PÅ LÅNGFRISTIGA SKULDER

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Upplåning	209,5	1,9
Övrig upplåning	3,0	–
Skulder enligt finansiella leasingavtal	4,2	4,6
Långfristiga skulder	216,7	6,5
Skulder till aktieägare	35,0	–
Totalt långfristiga skulder	251,7	6,5

De långfristiga banklånen förfaller till betalning 2020. Lånen kommer att betalas till fullo på förfallodagen och inga delbetalningar krävs. Låneavtalen inkluderar villkor, s.k. kovenanter, avseende nyckeltal relaterade till förhållandet mellan EBITDA/finansiella kostnader och nettoskuld/EBITDA.

Förhållandet nettoskuld/EBITDA ska inte överskrida 4,0 (vilket sänks till 3,5 under 2017). Förhållandet EBITDA/finansiella kostnader ska alltid vara lika med eller högre än 4,0. EBITDA som används vid beräkningen av kovenanter är justerat med EBITDA som uppkommer från förvärv på rullande 12 månader och med engångspåverkande EBITA-poster med ett tak om 5 miljoner euro. Inget brott mot kovenanterna föreligger per bokslutsdagen.

Not 23 forts.

BOKFÖRT VÄRDE PÅ KORTFRISTIGA SKULDER

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Upplåning	13,2	317,8
Skulder enligt finansiella leasingavtal	1,7	1,7
Summa kortfristiga skulder	14,9	319,5
Aktieägarlån	–	14,7
Totalt kortfristiga finansiella skulder	14,9	334,3

Summa finansiella skulder till upplupet anskaffningsvärde 266,6 340,7

Finansiella skulder inkluderar lån från aktieägarna:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Aktieägarlån från ledningen	–	5,6
Största aktieägarna som deltar i bankfaciliteter
Långfristiga	–	–
Kortfristiga	–	296,7
Summa	–	302,4

Det bokförda värdet på koncernens skulder är noterat i följande valutor:

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
EUR	157,3	175,9
SEK	75,3	117,6
PLN	33,2	46,6
DKK	0,5	0,5
NOK	0,3	–
Summa	266,6	340,7

SKULDER ENLIGT FINANSIELLA LEASINGAVTAL – MINIMILEASEAVGIFTER

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Inom 1 år	1,7	1,7
1–5 år	3,9	4,4
Senare än 5 år	0,2	0,2
	5,9	6,3
Framtida finansiella kostnader	–0,1	–0,1
Nuvärde av minimileaseavgifter enligt finansiella leasingavtal	5,8	6,2

NUVÄRDE AV MINIMILEASEAVGIFTER ENLIGT FINAN-SIELLA LEASINGAVTAL

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Inom 1 år	1,7	1,7
1–5 år	3,9	4,3
Senare än 5 år	0,2	0,2
	5,8	6,2

NOT 24 – ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA EFTER AVSLUTAD ANSTÄLLNING

Majoriteten av koncernens anställda omfattas av avgiftsbestämda pensionsplaner. Några länder har också förmånsbestämda pensioner, den mest omfattande i Sverige, men detta upphörde vid 2007 års utgång. Intjänade belopp efter 2007 täcks av premier som betalas till Alecta. I Finland förvaltas pensionsplanen av TyEL (Ömsesidiga Pensions-försäkringsbolaget Ilmarinen) där avsättningarna kopplar direkt till den anställdes inkomst. TyEL redovisas som en avgiftsbestämd pensionsplan. Det finns också mindre, frivilliga pensionsplaner i Finland som redovisas som förmånsbestämda pensionsplaner. I Norge har större delen av pensionsplanerna flyttats till avgiftsbestämda pensionsplaner under 2010 som ett resultat av lagändringar.

PENSIONSSKULDER I BALANSRÄKNINGEN

Miljoner euro	31 dec 2015
Skulder för förmånsbestämda pensionsplaner	13,1	17,0
Övriga pensionsskulder	0,7	1,0
Total pensionsskuld	13,9	18,0
Tillgångar för förmånsbestämda pensionsplaner	–	–
Netto pensionsskuld	13,9	18,0
Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014

13,1	17,0
13,1	17,0

SKULDER FÖR FÖRMÅNSBESTÄMDA

PENSIONSPLANER I BALANSRÄKNINGEN

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Nuvärdet av fonderade förpliktelser	95,8	100,4
Verkligt värde på förvaltningstillgångar	–82,6	–83,4
Nettoskuld	13,1	17,0

FÖRÄNDRINGAR I DET VERKLIGA VÄRDET

BETRÄFFANDE FÖRVALTNINGSTILLGÅNGAR
Miljoner euro	2015	2014
Tillgångarnas verkliga värde den 1 jan	83,4	79,6
Förväntad avkastning från förvaltningstillgångar	1,9	2,9
Omvärdering av förvaltningstillgångar	–3,8	4,5
Betalningar från arbetsgivare	0,3	0,5
Utbetalda ersättningar	–0,5	–0,5
Resultat från neddragningar och regleringar	–0,1	–
Omräkningsdifferenser	1,4	–3,6
Tillgångarnas verkliga värde den 31 dec	82,6	83,4

FINANSIELL INFORMATION

Not 24 forts.

FÖRÄNDRINGAR GÄLLANDE FÖRMÅNSBESTÄMDA PLANER

Miljoner euro	2015	2014
Totala förpliktelser den 1 jan	100,5	88,3
Kostnader för tjänstgöring	–0,6	–0,5
Räntekostnader	2,3	3,2
Omvärdering av pensionsförpliktelse	–4,3	17,0
Utbetalda ersättningar	–3,7	–3,6
Resultat från neddragningar och regleringar	–0,1	–
Omräkningsdifferenser	1,7	–4,0
Totala förpliktelser den 31 dec	95,8	100,5

BELOPP SOM REDOVISAS I RESULTATRÄKNINGEN OCH ÖVRIGT TOTALRESULTAT

Miljoner euro	2015	2014
Kostnader för tjänstgöring	–0,6	–0,5
Räntekostnader	0,4	0,3
Resultat från neddragningar och regleringar	–0,2	–
Summa redovisad i resultaträkningen	–0,4	–0,3
Omvärderingseffekt redovisad i övrigt totalresultat	–0,5	12,5
Pensionskostnader för perioden	–0,9	12.3

VÄSENTLIGA AKTUARIELLA ANTAGANDEN

Diskonteringsränta, %	2015	2014
Sverige	3,30	2,50
Norge	2,30	2,30
Finland	1,80	1,75
Förväntade framtida löneökningar, %	2015	2014
Sverige	Planen stängd
Norge	Planen stängd	2,75
Finland	1,70	2,10
Inflationstakt, %	2015	2014
Sverige	2,00	1,70

Av koncernens totala pensionsåtagande och nettoåtagande avser pensionsplanen i Sverige 75 procent respektive 95 procent. Pensionsplanen är känslig för förändringar i diskonteringsränta och inflation. En ökning om 0,5 procent av diskonteringsräntan skulle minska pensionsåtagandet i Sverige med 6,0 miljoner euro. Samma ökning avseende inflationen skulle ha motsatt effekt och öka pensionsåtagandet med 6,8 miljoner euro. Om diskonteringsräntan skulle minska med 0,5 procent skulle pensionsåtagandet öka med 6,7 miljoner euro medan en lika stor minskning av diskonteringsräntan skulle minska pensionsåtagandet med 6,1 miljoner euro.

Åtaganden för ålderspension och familjepension för tjänstemän i Sverige tryggas genom en försäkring i Alecta. Enligt ett uttalande från Rådet för finansiell rapportering, UFR 3, motsvarar detta en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. För räkenskapsåret 2015 har bolaget inte haft tillgång till information för att kunna redovisa som en förmånsbestämd plan. Pensionsplanen enligt ITP som tryggas genom en försäkring i Alecta redovisas därför som en avgiftsbestämd plan. Premien för den förmånsbestämda ålderspensionen är individuell och är bland annat beroende av den försäkrades ålder, lön och tidigare intjänad pension. Bolaget står för en oväsentlig del av planen.

Den kollektiva konsolideringsnivån utgörs av marknadsvärdet på Alectas tillgångar i procent av försäkringsåtagandena beräknade enligt Alectas försäkringstekniska beräkningsantaganden, vilka inte överensstämmer med IAS 19. Kollektiv konsolidering, i form av kollektiv konsolideringsnivå, ska normalt tillåtas variera mellan 125 och 155 procent. Om Alectas kollektiva konsolideringsnivå understiger 125 procent eller överstiger 155 procent ska åtgärder vidtas i syfte att skapa förutsättningar för att konsolideringsnivån återgår till normalintervallet. Alectas överskott kan fördelas till försäkringstagarna och/eller de försäkrade om den kollektiva konsolideringsnivån överstiger 155 procent. Alecta tillämpar dock premiereduktioner för att undvika att överskott uppstår. Vid utgången av 2015 uppgick Alectas överskott i form av den kollektiva konsolideringsnivån till 153 procent (143).

Fördelningen av förvaltningstillgångar i Sverige är som följer:

%	2015	2014
Skuldinstrument	60	48
Egetkapitalinstrument	34	33
Fastigheter	1	14
Likvida medel	5	5
Summa	100	100

NOT 25 – AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro	Omstrukturerings- avsättningar	Garanti- avsättningar	Övriga avsättningar	Totalt
1 januari 2015	1,1	3,9	26,8	31,7
Valutakursdifferenser	–	–	0,1	0,1
Rörelseförvärv	–	1,1	0,2	1,3
Tillkommande avsättningar	0,1	1,2	0,8	2,1
Utnyttjade övriga avsättningar under året	–0,2	–1,2	–25,8	–27,2
Återförda outnyttjade belopp	–0,3	–0,5	–0,5	–1,2
31 december 2015	0,7	4,5	1,7	6,9

ANALYS AV TOTALA AVSÄTTNINGAR

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Långfristiga	3,0	2,7
Kortfristiga	3,8	29,0
Summa	6,9	31,7

Omstruktureringsavsättningar omfattar kostnader för uppsägning av personal som ett direkt resultat av den formella plan som ledningen har godtagit och åtagit sig att genomföra och som inte har några kommande ekonomiska fördelar för koncernen.

Garantiavsättningar kommer att utnyttjas inom två till tre år från balansdagen såvida de inte är klassificerade som kortfristiga i balansräkningen, när de kommer att utnyttjas under nästföljande räkenskapsår. Enligt tidigare erfarenheter kommer dessa garantier inte att ge upphov till några ytterligare väsentliga förluster.

Övriga avsättningar avser främst kostnader hänförliga till börsnoteringen av Eltel AB:s aktier i februari 2015 på Nasdaq Stockholm.

NOT 26 – LEVERANTÖRSSKULDER OCH ANDRA SKULDER

KORTFRISTIGA
Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Leverantörsskulder	132,9	128,6
Övriga skulder	18,1	11,7
Derivatinstrument	2,4	1,8
Indirekta skatteskulder	20,5	17,4
Inkomstskatteskulder	2,4	1,1
Upplupna kostnader och arvoden	105,6	91,9
Totala kortfristiga leverantörsskulder och andra skulder	281,9	252,5
Upplupna kostnader består av följande poster:
Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Upplupna löner	56,8	47,4
Upplupna indirekta personalkostnader	22,3	16,3
Övriga periodiseringar	26,5	28,2
Summa	105,6	91,9

NOT 27 – DERIVATINSTRUMENT

		31 dec 2015			31 dec 2014
Miljoner euro	Nominellt värde	Verkligt värde Positivt	Verkligt värde Negativt	Nominellt värde	Verkligt värde Positivt	Verkligt värde Negativt
Räntederivat, säkringsredovisning	157,8	–	–1,1	–	–	–
Valutaderivat, säkringsredovisning	6,3	–	–0,1	20,2	–	–
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	75,7	0,7	–0,3	82,4	0,6	–0,2
Inbäddade derivat	58,5	7,2	–1,0	97,9	8,6	–1,6
Totalt	298,3	7,8	–2,4	200,4	9,2	–1,8

För instrumenten under säkringsredovisning redovisades –0,2 miljoner euro i säkringsreserven under perioden. Under perioden överfördes 2,7 miljoner euro från säkringsreserven till resultaträkningen. Koncernen har inte redovisat någon ineffektivitet från säkringarna under 2015 (2014: 0,2 miljoner euro).

De säkrade, mycket sannolika prognostiserade transaktionerna i utländsk valuta förväntas inträffa vid varierande tidpunkter under år 2016. Vinster och förluster redovisade i säkringsreserven i eget kapital på valutaterminskontrakt väntas påverka resultatet vid varierande tidpunkter under år 2016. De säkrade räntebetalningarna hänförliga till koncernens upplåning sker vid olika datum under åren 2016–2020.

Koncernen ingår avtal om derivattransaktioner, annat än inbäddade derivat, i enlighet med Internationals Swaps and Derivatives Association (ISDA) ramavtal gällande kvittning. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. I tabellen visas bokförda belopp för de finansiella instrument som är föremål för ovanstående avtal:

		31 dec 2015			31 dec 2014
Miljoner euro	Bokfört värde	Relaterade instrument som inte kvittas	Netto- värde	Bokfört värde	Relaterade instrument som inte kvittas	Netto värde
Finansiella tillgångar
Valutaderivat, säkringsredovisning	–	–	–	0,1	0,1	0,0
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	0,7	0,4	0,4	0,6	0,2	0,4
Finansiella skulder
Ränteswappar, säkringsredovisning	–1,1	–	–1,1	–	–	–
Valutaderivat, säkringsredovisning	–0,1	–	–0,1	–0,1	–0,1	–
Valutaderivat, ej säkringsredovisning	–0,4	–0,4	–	–0,2	–0,2	0,0

NOT 28 – ÅTAGANDEN OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

FRAMTIDA MINIMILEASEAVGIFTER SOM HÄNFÖR SIG TILL ICKE UPPSÄGNINGSBARA OPERATIONELLA LEASINGAVTAL

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Inom 1 år	14,9	15,8
1–5 år	22,7	21,8
Senare än 5 år	0,2	0,6
Summa	37,8	38,1

Tillgångar som finansieras genom operationell leasing består av fordonsparken som används i verksamheten. Leasingperioderna är 3–5 år. Efter leasingperioden ersätts fordonen med nya fordon, och i vissa fall kan leasingperioden förlängas. Hyresbetalningarna baserar sig på underhållskostnaderna för tillgångarna, beräknat restvärde samt överenskommen räntenivå.

ÅTAGANDEN OCH STÄLLDA SÄKERHETER

Miljoner euro	31 dec 2015	31 dec 2014
Skulder säkrade genom allmänna säkerheter
Lån från finansinstitut	–	275,1
Pensionsförpliktelser	–	8,0
Skulder utanför balansräkningen säkrade genom allmänna säkerheter
Kommersiella garantier för egen räkning	–	62,5
Summa skulder säkrade genom allmänna säkerheter	–	345,5
Skulder utanför balansräkningen, utan säkerhet
Kommersiella garantier	161,4	94,0
Kommersiella garantier för egen räkning	209,0	130,4
Kommersiella garantier för joint ventures	5,0	9,6
Finansiella garantier för joint ventures	–	4,6
Garantier	375,4	238,7

Not 28 forts.

Ställda säkerheter är allmänna säkerheter, och deras värde täcker in det fullständiga beloppet för säkrade skulder. Dessa säkerheter omfattar säkerheter i form av aktier samt inteckningar för fasta och rörliga tillgångar i bolaget.

Garantier utanför balansräkningen består av resultatbaserade och övriga avtalsmässiga garantier som har utfärdats av bankerna till koncernföretagen i samband med de faciliteter för vilka koncernföretagen har lämnat en motgaranti eller annan säkerhet.

Garantierna består av resultatbaserade eller andra avtalsmässiga garantier som har utfärdats av Eltel Group Corporation Oy eller Eltel AB till dotterföretagen för resultaten för de avtalsmässiga förpliktelserna.

Koncernen är part i ett tio år långt arrangemang som innefattar ett avtal med leasingavtal. Innehållet i arrangemanget är finansieringen av fastigheter i Polen. Koncernen har ett lån uppgående till 2,2 miljoner euro med fastigheten som säkerhet. När avtalstiden löper ut har koncernen en förpliktelse att köpa tillbaka och uthyraren har en förpliktelse att sälja tillbaka fastigheten till koncernen.

RÄTTSLIGA KRAV OCH UTREDNINGAR

I Polen har Isacom Sp. z o.o. väckt åtal mot Eltel Networks Telecom Sp. z o.o. på basis av påstådd illojal konkurrens i juli 2006. Koncernens lokala juridiska rådgivare har yrkat på att åtalet lägs ner på grund av bristande bevisunderlag. Domstolsförfarandet väntar, och målet har förts över till en civilmålsdomstol. Ledningen är av uppfattningen att målet inte kommer att leda till några finansiella eller rättsliga skador för koncernen.

Den 31 oktober 2014 lade den finska konkurrensmyndigheten (FCCA) fram ett förslag till den finska marknadsdomstolen att ålägga koncernen ett vite om 35 miljoner euro. Detta med anledning av en påstådd överträdelse från Eltels sida vid arbetet med att bygga kraftledningar i Finland under 2004–2011. Eltel avgav sitt fullständiga svar den 19 december 2014. Eltel erhöll ett svaromål från FCCA per den 13 mars 2015 och svarade den 27 april 2015. Den muntliga förhandlingen hölls i finska marknadsdomstolen i september 2015. Eltel anser sig inte skyldigt till överträdelse av konkurrensreglerna och finner ingen grund för yrkandet på vite. Bolaget har därmed överklagat konkurrensverkets anmälan och föreläggande om vite till den finska marknadsdomstolen och krävt att målet läggs ner. I anslutning till Eltels börsnotering på Nasdaq Stockholm i februari 2015 har de säljande aktieägarna ingått ett avtal där de åtagit sig att bidra med ett belopp om sammanlagt högst 35 miljoner euro till Eltel för att täcka eventuella böter (dvs. exklusive kostnader och eventuella skadestånd hänförliga till krav från utomstående) som ska betalas av bolaget med anledning av FCCA-fallet.

NOT 29 – TRANSAKTIONER MED NÄRSTÅENDE

TRANSAKTIONER MED AKTIEÄGARE

Huvuddelen av transaktionerna med aktieäagarna har varit hänförliga till Eltels lånefaciliteter. Per februari 2015 har de kreditfaciliteter och aktieägarlån, inklusive lån till ledningen, som förelåg per den 31 december 2014 återbetalts i sin helhet. De största aktieägarna och aktieägare i ledningen är inte delaktiga i de förnyade lånefaciliteterna.

I anslutning till slutförandet av börsnoteringen av bolagets aktier har de säljande aktieägarna 3i, BNP Paribas och aktieägare i ledningen, beviljat ett lån på 35 miljoner euro på räntefri basis för att täcka eventuella bötesbelopp som Eltel kan tvingas erlägga i samband med FCCA-målet. Om det blir aktuellt att betala bötesbelopp har parterna överenskommit att omvandla motsvarande belopp till ett ovillkorat kapitaltillskott till eget kapital.

I samband med upplösandet av ägarstrukturen före börsnoteringen har medlemmar av högsta ledningen som deltog i de speciella incitamentsprogrammet för börsnoteringen reinvesterat 50 procent av denna utdelning, netto efter skatt, i aktier i bolaget. Transaktionen skedde den 12 februari 2015.

TRANSAKTIONER MED LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

Löner, ersättningar och övriga förmåner beskrivs i not 11 och 30.

NOTE 30 – ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

ERSÄTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE

2015		Fast	Rörlig lön	Årlig rörlig	Långsiktig	rörlig Pensions-	Övriga
Tusen euro	Arvode	lön	MIP	lön	lön		förmåner förmåner	Totalt
Gérard Mohr	90	–	150	–	–	–	–	240
Matti Kyytsönen	33	–	–	–	–	–	–	33
Fredrik Karlsson	49	–	–	–	–	–	–	49
Susanne Lithander	41	–	–	–	–	–	–	41
Ulf Lundahl	40	–	–	–	–	–	–	40
Karl Åberg	25	–	–	–	–	–	–	25
Rada Rodriguez	20	–	–	–	–	–	–	20
Jean Bergeret*	16	–	–	–	–	–	–	16
Thomas Hofmeister*	1	–	–	–	–	–	–	1
Verkställande direktören	–	403	474	161	51	101	8	1 197
Övriga personer i högsta ledningen (10 personer)	–	2 284	991	786	120	476	77	4 735

Rörlig lön och övriga ersättningar härrör till vad som redovisades som kostnader Den långsiktiga rörliga lönen avser avsättningar gjorda för LTIP 2015-programmet.

* Till och med maj 2015

FINANSIELL INFORMATION

Not 30 forts.

2014		Fast	Rörlig lön	Årlig rörlig	Pensions-	Övriga
Tusen euro	Arvode	lön	MIP	lön	förmåner	förmåner	Totalt
Gérard Mohr	101	–	1 200	–	–	–	1 301
Matti Kyytsönen	48	–	–	–	–	–	48
Jean Bergeret	7	–	–	–	–	–	7
Fredrik Karlsson	9	–	–	–	–	–	9
Thomas Ekman*	20	–	–	–	–	–	20
Susanne Lithander	10	–	–	–	–	–	10
Ulf Lundahl	8	–	–	–	–	–	8
Verkställande direktören	–	415	3 391	228	77	8	4 119
Övriga personer i högsta ledningen (10 personer)	–	2 236	5 133	949	307	70	8 695

Rörlig lön och övriga ersättningar härrör till vad som redovisades som kostnader

* Till och med november 2014.

HÖGSTA LEDNINGEN	31 dec 2015	31 dec 2014
Styrelsen
Män	7	5
Kvinnor	2	1
Övriga ledande befattningshavare
Män	10	10
Kvinnor	1	1
Totalt	20	17

Löner och övriga ersättningar exklusive pensioner och övriga förmåner till styrelsen och högsta ledningen uppgick till 5,7 miljoner euro (13,8), varav andelen fast lön var 3,0 miljoner euro (2,9) inklusive ersättningar till styrelsen om 0,3 miljoner euro (0,2), och varav rörliga löner inklusive incitamentsprogrammet i samband med börsnoteringen och avsättningar för LTIP 2015 uppgick till 2,7 miljoner euro (10,9). Avgiftsbe stämda pensionsplaner för högsta ledningen uppgick till 0,6 miljoner euro (0,4). Beloppet för övriga indirekta personalkostnader för högsta ledningen uppgick till 1,2 miljoner euro (3,3).

Den rörliga lönekomponenten baseras på förutbestämda och mätbara mål. Kriterierna rekommenderas av ersättningsutskottet och fastställs slutgiltigt av styrelsen. Utöver fast och rörlig lön utgår företagsbil till Eltels högsta ledning.

Pensionsvillkoren för verkställande direktören och andra ledande befattningshavare är marknadsmässiga i relation till generellt gångbara villkor för jämförbara befattningshavare. Eftersom teamet är internationellt och har medlemmar från Sverige, Finland och Danmark, finns det vissa nationella skillnader i pensionsvillkoren för Eltels högsta ledning.

Ledande befattningshavare i Finland omfattas av det finska pensionssystemet TyEL (Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen) där avsättningarna kopplas direkt till den anställdes inkomst, i enlighet med vad lagen föreskriver. Ledande befattningshavare i Sverige och Danmark omfattas av pensionssystem grundade på lagstadgade pensionsarrangemang och marknadspraxis i respektive land.

I händelse av avsked från bolaget har verkställande direktören en uppsägningsperiod på 12 månader. I händelse av egen uppsägning har verkställande direktören en uppsägningsperiod på 12 månader. Mellan bolaget och andra ledande befattningshavare är uppsägningstiden normalt 12 månader vid avsked från bolaget och 6 månader om befattningshavaren säger upp sig. Om Eltel säger upp den verkställande direktören av andra skäl än att denne grovt har misskött sina enligt lag eller anställningsavtal fastställda skyldigheter, ska Eltel betala avgångsvederlag motsvarande 12 månaders grundlön.

Principerna för ersättning till högsta ledningen i Eltel beskrivs i bolagsstyrningsrapporten.

LÅNGSIKTIGT INCITAMENTSPROGRAM 2015

Årsstämman godkände implementeringen av ett aktiesparprogram för 2015 ("LTIP 2015") för nyckelpersoner inom Eltelkoncernen. Syftet är att öka och stärka potentialen för att rekrytera, behålla och belöna betydelsefulla medarbetare. Målet är också att använda LTIP 2015 för att skapa ett individuellt långsiktigt ägande av Eltelaktier bland deltagarna. Löptiden för LTIP 2015 är 3 år, och antalet deltagare uppgår till högst 70 personer.

Deltagande i LTIP 2015 förutsätter att deltagarna förvärvar och behåller Eltels stamaktier i LTIP 2015 ("Sparaktier"). För varje förvärvad sparaktie har deltagarna, efter en viss kvalificeringsperiod och under förutsättning att personen är anställd under hela perioden, rätt att erhålla tilldelning av en Eltel matchningsaktie (en "Matchningsaktie"). Beroende på uppfyllandet av vissa prestationsmål kopplade till Eltels intäkter under räkenskapsåret 2017, kan deltagarna också ha rätt till tilldelning av ytterligare Eltel-aktier ("Prestationsaktier").

Deltagarna betalar ingen köpeskilling för de tilldelade matchningsaktierna och prestationsaktierna. Matchningsaktierna och prestationsaktierna utgörs av Eltels stamaktier. LTIP 2015 vänder sig till tre olika deltagarkategorier:

Kategori	Sparaktier maximalt (% av grundlönen)	Matchings- aktier per Sparaktie	Prestations aktier per Sparaktie
A (VD)	20%	1,0x	4,0x
B (koncernledningen, högst 10 personer)	15%	1,0x	3,0x
C (personer som rapporterar direkt till högsta ledningen och övriga nyckelmedarbetare, högst 59 personer)	10%	1,0x	2,0x

Det maximala antalet sparaktier för varje deltagare ska baseras på en investering i Eltelaktier med ett belopp som motsvarar en viss andel av deltagarens grundlön för innevarande år. Sparaktierna som omfattas av LTIP 2015-programmet förvärvades på ett strukturerat sätt genom ordinarie handel på börsmarknaden under vissa tidsperioder.

Per balansdagen består LTIP 2015 av högst 318 610 aktier, vilket motsvarar cirka 0,5 procent av det totala antalet utestående aktier och rösträtter i bolaget.

Not 30 forts.

Tilldelning av matchningsaktier och prestationsaktier

Tilldelning av matchningsaktier och prestationsaktier inom ramen för LTIP 2015 kommer att ske under en begränsad tidsperiod efter presentationen av den första kvartalsrapporten 2018. Prestationsmålen är Eltels resultat per aktie för räkenskapsåret 2017. Resultat per aktie definieras som resultat (efter skatt) per aktie för Eltelkoncernen på koncernbasis. Ett delvis uppfyllande av prestationsmålen resulterar i en delvis tilldelning av prestationsaktier. Vid prestationer under en viss nivå görs ingen tilldelning.

Kostnader för LTIP 2015-programmet

I enlighet med IFRS 2 uppgick de uppskattade totala kostnaderna för LTIP 2015-programmet till 3,2 miljoner euro, varav 1,6 miljoner euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. De totala kostnaderna för året uppgick till 0,4 miljoner euro, varav 0,2 miljoner euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare.

Matchningsaktierna och prestationsaktierna till medarbetarna kostnadsförs som en personalkostnad under intjänandeperioden, och redovisas direkt mot eget kapital. Kostnaderna för aktierna påverkar inte koncernens kassaflöde. Relaterade sociala avgifter kostnadsförs under intjänandeperioden grundat på förändringen i värdet på Eltel AB:s aktie.

NOT 31 – KONCERNFÖRETAG

Koncernföretag per den 31 dec 2015	Säte	Innehav
The InfraNet Company AB	Sverige	100%
Eltel Networks Infranet AB	Sverige	100%
Eltel Networks TE AB	Sverige	100%
Jämtlands Linjebyggare & Republikens El AB	Sverige	100%
Eltel Networks Infranet Privat AB	Sverige	100%
Eltel Group Corporation	Finland	100%
Eltel Networks Oy	Finland	100%
Eltel Networks Pohjoinen Oy	Finland	60%
Eltel Networks AS	Norge	100%
Eltel Sønnico AS	Norge	100%
Vete Signaltjenester AS	Norge	100%
Eltel Networks A/S	Danmark	100%
Eltel Networks B.V.	Nederländerna	100%
Eltel Networks Energetyka S.A.	Polen	100%
Eltel Academy Foundation	Polen	100%
Energoprojekt-Kraków S.A.	Polen	100%
Eltel Networks Telecom Sp.z o.o	Polen	100%
Eltel Networks S.A.	Polen	100%
Eltel Networks Poland S.A.	Polen	100%
Eltel Networks Infranet Services S.A.	Polen	100%
Eltel Networks UK limited	Storbritannien	100%
AS Eltel Networks	Estland	100%
UAB Eltel Networks	Litauen	100%
Eltel Networks SIA	Lettland	100%
Eltel Infranet GmbH	Tyskland	100%
Eltel Infranet Production GmbH	Tyskland	100%
Eltel Networks GmbH	Tyskland	100%
Edi.Son Energietechnik GmbH	Tyskland	100%
Eltel Networks sro	Tjeckien	100%
Eltel Networks Srl	Rumänien	100%
Eltel Networks FZ LCC	Förenade Arabemiraten 100%

Koncernföretag per den 31 dec 2015	Säte	Innehav
Eltel Comm Philippines Inc	Filippinerna	100%
Transmast Philippines, Inc.	Filippinerna	40%*
Eltel Networks LLC	Ukraina	99%
Eltel Tanzania Limited	Tanzania	100%
Transmission Eltel Limited	Zambia	100%
Eltel Networks PLC	Etiopien	100%
Gemensamt kontrollerade företag
Fiber og Anlaeg I/S	Danmark	37,5%
Carillion Eltel JV Limited	Storbritannien	50,0%

* Rösträtter i koncernen 100 %.

Under räkenskapsåret 2015 fusionerades två företag, Transelectric AB och Eltel Networks Kraftkonsult AB, med Eltel Networks TE AB i Sverige. Ett företag i Polen, Polskie Sieci Morskie S.A. likviderades och ett företag i Norge, AS Linjebygg, såldes utanför Eltelkoncernen. Tre enheter förvärvades, Edi.Son Energietechnik GmbH i Tyskland, Vete Signaltjenester AS i Norge, samt återstående 50 procent av koncernens tidigare gemensamt kontrollerade enhet Eltel Sønnico AS i Norge.

NOT 32 – ERSÄTTNING TILL REVISORERNA

Miljoner euro	2015	2014
PricewaterhouseCoopers
Revision	0,5	0,5
Övriga uppdrag hänförliga till revisionen	–	0,2
Skattetjänster	0,1	0,3
Övriga uppdrag	0,5	0,8
Summa	1,2	1,8
Övriga revisionsbolag
Revision	0,1	0,1
Skattetjänster	0.1	0.2
Övriga uppdrag	0,2	0,2
Summa	0,5	0,5
Summa	1,7	2,3

NOT 33 – HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Moderbolaget

RESULTATRÄKNING

Tusen euro	Not	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Nettoomsättning	4	1 350	263
Personalkostnader	5	–3 145	–5 957
Övriga rörelsekostnader		–1 759	–8 056
Summa rörelsekostnader		–4 904	–14 013
Rörelseresultat		–3 554	–13 749
Ränta och övriga finansiella intäkter		23 722	28 050
Ränta och övriga finansiella kostnader		–2 639	–773
Finansiella poster, netto	7	21 083	27 278
Resultat efter finansiella poster		17 530	13 528
Bokslutsdispositioner
Erlagda koncernbidrag		–17 154	–13 543
Årets skatt		–	–
Årets resultat efter skatt		375	–15

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT

Tusen euro	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Årets resultat	375	–15
Övrigt totalresultat
Poster som senare kan återföras till resultaträkningen
Säkring av kassaflöde	492	–
Övrigt totalresultat för perioden	–	–
Totalresultat	867	–15

BALANSRÄKNING

		31 december	31 december
Tusen euro	Not	2015	2014
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Andelar i koncernföretag	8	241 608	34 508
Uppskjutna skattefordringar		123	–
Övriga finansiella tillgångar	9	35 000	–
Fordringar från koncernföretag	9	357 584	474 280
Summa anläggningstillgångar		634 315	508 788
Omsättningstillgångar
Fordringar från koncernföretag	9	1 465	331
Övriga fordringar		759	495
Fordringar från koncernkonto	9	5 819	–
Likvida medel		41	–
Summa omsättningstillgångar		8 084	826
SUMMA TILLGÅNGAR		642 399	509 614
EGET KAPITAL OCH SKULDER	10
Bundet eget kapital
Aktiekapital		125 248	86 364
Fritt eget kapital
Balanserad vinst		–9 823	–10 543
Övrigt fritt eget kapital		388 567	276 256
Totalt fritt eget kapital		378 745	265 713
Summa eget kapital		503 994	352 077
SKULDER
Långfristiga skulder	11
Skulder		83 349	–
Skulder till aktieägare		35 000	–
Skulder till koncernföretag		–	125 732
Summa långfristiga skulder		118 349	125 732
Kortfristiga skulder
Skulder till aktieägare		–	14 744
Skulder till koncernföretag	12	17 525	2 233
Avsättningar	13	–	13 192
Leverantörsskulder		442	1 161
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	14	1 416	454
Övriga skulder	15	672	21
Summa kortfristiga skulder		20 056	31 805
Summa skulder		138 405	157 537
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		642 399	509 614

Eltel AB har lämnat kommersiella garantier för dotterföretags räkning uppgående till 202,7 miljoner euro, och för joint ventures räkning om 5,0 miljoner euro. Eltel AB har inga ställda säkerheter.

FÖRÄNDRINGAR I EGET KAPITAL

Tusen euro	Aktie- kapital	Övrigt tillskjutet kapital	Övrigt fritt eget kapital	Säkrings- reserv	Ansamlad förlust	Totalt eget kapital
1 januari 2014	86 364	261 537	19 971	–	–10 528	357 344
Nyemissionskostnader	–	–	–2 900	–	–	–2 900
Utdelning till aktieägarna	–	–	–2 351	–	–	–2 351
Periodens resultat efter skatt	–	–	–	–	–15	–15
31 december 2014	86 364	261 537	14 720	–	–10 543	352 077
Egetkapitalreglerade ersättningar	–	–	–	–	345	345
Betalningar av emitterade aktier	38 885	113 402	–	–	–	152 287
Nyemissionskostnader	–	–	–600	–	–	–600
Kassaflödessäkringar	–	–	–	–492	–	–492
Utdelning till aktieägarna	–	–	–	–	–	–
Periodens resultat efter skatt	–	–	–	–	375	375
31 december 2015	125 248	374 940	14 120	–492	–9 823	503 994

KASSAFLÖDESANALYS

Tusen euro	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Resultat före skatt	376	–15
Justeringar för:
Finansiella poster, netto	–21 083	–13 735
Erlagda koncernbidrag	17 154	–
Egetkapitalreglerade ersättningar	90	–
Nyemissionskostnader (IPO) redovisade i eget kapital	–600	–2 900
Förändringar i rörelsekapital	–14 462	14 073
Kassaflöde från den löpande verksamheten före finansiella poster och skatt	–18 526	–2 576
Erhållna finansiella intäkter	61 490	299
Erlagda finansiella kostnader	–3 160	–32
Kassaflöde från den löpande verksamheten	39 804	–2 310
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Kapitaltillskott till dotterföretag	–207 100	–
Erhållna betalningar från lån från koncernföretag	79 202	–
Kassaflöde från investeringsverksamheten	–127 898	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Betalningar för emitterade aktier	143 131	–
Avkastning från långfristig upplåning	84 000	–
Avkastning från kortfristig upplåning från koncernföretag	–	2 160
Amortering av lån	–2 396	–
Betalning av kortfristiga lån från aktieägarna	–3 242	–
Betalning av kortfristiga lån från koncernföretag	–7 979	–
Betalning av koncernbidrag	–125 379	–
Kassaflöde från finansieringsverksamheten	88 135	2 160
Minskning/ökning av likvida medel	41	–150
Likvida medel vid årets början	0	150
Likvida medel vid årets slut	41	0

NOTER TILL ÅRSREDOVISNINGEN

1 ALLMÄN INFORMATION

Eltel AB har till uppgift att äga och reglera aktierna i Eltelkoncernen. Under året har koncernens verksamhetsmässiga och strategiska ledningsfunktioner centraliserats till Eltel AB. Bolaget har ingen affärsverksamhet och riskerna är huvudsakligen hänförliga till dotterföretagens verksamhet. Samtliga transaktioner med koncernföretag sker på marknadsmässiga villkor. Ytterligare allmän information om moderbolaget återfinns i not 1 till koncernens finansiella rapporter.

2 REDOVISNINGSPRINCIPER

GRUND FÖR RAPPORTERNAS UPPRÄTTANDE

Årsredovisningen för moderbolaget, Eltel AB, har upprättats i enlighet med den svenska Årsredovisningslagen samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning för juridiska personer. RFR 2 anger att moderbolaget i sin årsredovisning ska tillämpa International Financial Reporting Standards (IFRS) såsom de har antagits av EU, i den mån det är möjligt inom ramen för den svenska Årsredovisningslagen samt lagen som skyddar pensionsåtaganden, och även genom att beakta förhållandet mellan redovisning och beskattning. Rekommendationerna anger vilka undantag och tillägg som krävs i förhållande till IFRS.

I enlighet med detta tillämpar moderbolaget de principer som beskrivs i not 2 till koncernens finansiella rapporter, med undantag för vad som anges nedan. Principerna har tillämpats konsekvent för samtliga redovisade räkenskapsår, såvida inget annat anges.

Moderbolaget har redovisat koncernbidrag och hänförliga skatter i resultaträkningen i enlighet med ändringen i RFR.

Samtliga belopp i moderbolagets finansiella rapporter anges i TUSEN euro om inget annat anges.

ANDELAR OCH INNEHAV I DOTTERFÖRETAG

Andelar och innehav i dotterföretag redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för eventuella nedskrivningar. Erhållna utdelningar redovisas som intäkter i den mån de härrör från intäkter som har intjänats efter förvärvet. Utdelningsbelopp som överstiger denna avkastning betraktas som återbetalningar av investeringen, och minskar det bokförda värdet på innehaven.

När det finns indikationer på att andelar och innehav i dotterföretag har minskat i värde görs en uppskattning av återvinningsvärdet. Om detta värde är lägre än det redovisade värdet görs en nedskrivning. Nedskrivningar redovisas på en separat rad i resultaträkningen.

FINANSIELLA INSTRUMENT

Bolaget tillämpar verkligt värde i enlighet med den svenska Årsredovisningslagen 4: 14a-d och därmed gäller beskrivningen av redovisningsprinciperna i finansiella instrument i koncernens finansiella rapporter även moderbolaget med undantag för finansiella garantier. Moderbolaget tillämpar regeln från Rådet för finansiell rapportering för att redovisa finansiella garantiavtal utfärdade för dotterföretags, närståendes och joint ventures räkning. Moderbolaget redovisar finansiella garantier som en avsättning i balansräkningen när bolaget har en skuld för vilken betalning sannolikt krävs för att reglera skulden.

Bolagets finansiella instrument består av långfristiga fordringar från koncernföretag, övriga finansiella tillgångar, kortfristiga fordringar från koncernföretag samt likvida medel. Dessa utgör tillsammans kategorin lånefordringar och kundfordringar. Den består också av långfristig upplåning och skulder till aktieägarna, kortfristig utlåning till koncernföretag samt leverantörsskulder och övriga skulder. Dessa utgör tillsammans kategorin övriga finansiella skulder.

3 FINANSIELL RISKHANTERING

Koncernen har en gemensam riskhantering för samtliga enheter. Därmed gäller beskrivningen i not 3 även moderbolaget i alla väsentliga avseenden.

4. NETTOOMSÄTTNING

	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Ersättning från koncernföretag för
koncerngemensam administration	1 350	263
Summa	1 350	263

5. PERSONALKOSTNADER

	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Löner och övriga ersättningar	2 086	4 462
Sociala avgifter:
Pensionskostnader	489	987
Övriga sociala avgifter	570	508
Summa	3 145	5 957

Löner och övriga ersättningar till ledande befattningshavare uppgick till 1,6 miljoner euro (4,2), pensionskostnader till 0,4 miljoner euro (0,9) och övriga sociala avgifter till 0,5 miljoner euro (0,4). Högsta ledningen deltar i det långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogrammet LTIP 2015. De totala kostnaderna för LTIP 2015 för året uppgick till 90 tusen euro, varav 83 tusen euro var till koncernchef och VD och övriga ledande befattningshavare. Mer information om koncernledningen och styrelsen återfinns i noterna 11 och 30 i koncernens finansiella rapporter. I Eltel AB var antalet ledamöter i styrelsen 9 och antalet ledande befattningshavare anställda av bolaget var 3 vid utgången av 2015.

	1 jan–31 dec	1 jan–31 dec
	2015	2014
Antal anställda	5	5
Varav män	100 %	100 %

6. ARVODEN TILL REVISORERNA

	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
PricewaterhouseCoopers
Övriga uppdrag	161	–
Övriga uppdrag hänförliga till revisionen	–	186
Skatterådgivning	17	220
Övriga uppdrag	286	541
Övriga revisionsbolag
Skatterådgivning	–	110
Bolaget totalt	464	1 056

7. RESULTAT FRÅN FINANSIELLA POSTER

	1 jan–31 dec 2015	1 jan–31 dec 2014
Ränta och övriga finansiella intäkter:
Ränteintäkter, lån från koncernföretag	23 410	27 751
Övriga finansiella intäkter, koncernföretag	312	300
Summa	23 722	28 050

Ränta och övriga finansiella kostnader:

Summa finansiella poster	21 083	27 278
varav koncernföretag	–95	–29
Summa	–2 639	–772
Räntekostnader för lån	–2 639	–772

8. ANDELAR I KONCERNFÖRETAG

Ingående balans 1 jan 2014	34 508
Ingående balans 1 jan 2015	34 508
Kapitaltillskott	207 100
Utgående balans 31 dec 2015	241 608

Andelar innehas i följande dotterföretag:

The infranet Company AB, 556728-6645

Andel av eget kapital, %	100
Andel av rösträtter, %	100
Antal aktier	11 000
Bokfört värde	241 608

9. FORDRINGAR FRÅN NÄRSTÅENDE

Långfristiga fordringar

	31 dec 2015	31 dec 2014
Övriga finansiella tillgångar, erhållna från aktieägarna	35 000	–
Lånefordringar från koncernföretag	357 584	474 280
Summa	392 584	474 280

Ränta från lån till koncernföretag kapitaliseras årligen. Kapitaliserad ränta ger ingen ränta.

Kortfristiga fordringar på koncernföretag:

	31 dec 2015	31 dec 2014
Fordringar från koncernkonto	5 819	–
Kundfordringar	1 465	331
Summa	7 284	331

10. EGET KAPITAL

Per den 31 december 2015 var det totala antalet utestående aktier 62 624 238 och aktiekapitalet uppgick till 125 248 477 euro. Detaljerad information om moderbolagets andelar och aktiekapital återfinns i not 21 i koncernens finansiella rapporter.

En specifikation av förändringar i eget kapital återfinns under avsnittet "Förändringar i eget kapital", vilket kommer direkt efter balansräkningen.

Aktieägare med mer än 10 procent av rösterna den 30 december 2015 är 3i-kontrollerade enheter med 20,0 procent och Zeres Capital med 10,5 procent av aktier och röster.

STYRELSENS FÖRSLAG TILL UTDELNING

Samtliga stamaktier som finns per utdelningsdagen berättigar till utdelning för år 2015.

11. LÅNGFRISTIGA SKULDER

	31 dec 2015	31 dec 2014
Upplåning	83 349	–
Skulder till aktieägare	35 000	–
Koncernbidrag, skulder	–	125 421
Lån till koncernföretag	–	311
Summa	118 349	125 732

Alla långfristiga fordringar förfaller inom 5 år från rapportperiodens slut.

12. SKULDER TILL KONCERNFÖRETAG

	31 dec 2015	31 dec 2014
Koncernkontoskulder	–	2 160
Leverantörsskulder	–	73
Koncernbidrag, skulder	17 197	–
Lån till koncernföretag	328	–
Summa	17 525	2 233

14. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

	31 dec 2015	31 dec 2014
Upplupna personalrelaterade kostnader	546	197
Räntor, externa lån	205	–
Övriga upplupna kostnader	665	257
Summa	1 416	454

15. ÖVRIGA SKULDER

13. AVSÄTTNINGAR

	2015	2014
Ingående balans 1 jan	13 192	–
Tillägg till övriga avsättningar	–	13 192
Utnyttjade övriga avsättningar under året	–13 192	–
Utgående balans 31 dec	–	13 192

Avsättningen under 2014 och utnyttjandet under 2015 är hänförligt till incitamentsprogrammet för ledningen samt till rådgivningstjänster i samband med bolagets börsnotering.

	31 dec 2015	31 dec 2014
Derivatinstrument	651	–
Övrigt	21	21
Summa	672	21

BOLAGETS FINANSIELLA RAPPORTER KOMMER ATT PRESENTERAS FÖR GODKÄNNANDE AV ÅRSSTÄMMAN DEN 2 MAJ 2016

Styrelsen intygar att årsredovisningen har upprättats i enlighet med god redovisningssed och att koncernens finansiella rapporter har upprättats i enlighet med de allmänna redovisningsprinciper som återfinns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder, och ger en sann och rättvisande bild av koncernens finansiella ställning och resultat, samt att bolagets och koncernens förvaltningsberättelse ger en rättvisande bild av verksamhetens utveckling och resultat, ställning och resultat för bolaget och koncernen, samt beskriver de väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget och koncernbolagen står inför. Denna årsredovisning och förvaltningsberättelse har upprättats i två likalydande original.

Niklas Renström Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Eltel AB, organisationsnummer 556728-6652

RAPPORT OM ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Eltel AB för år 2015, med undantag för bolagsstyrningsrapporten på sidorna 35–43. Bolagets årsredovisning och koncernredovisning ingår i den tryckta versionen av detta dokument på sidorna 26-86.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR FÖR ÅRSREDOVISNINGEN OCH KONCERNREDOVISNINGEN

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt årsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UTTALANDEN

Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt årsredovisningslagen. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2015 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och årsredovisningslagen. Våra uttalanden omfattar inte bolagsstyrningsrapporten på sidorna 35–43. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och koncernen.

RAPPORT OM ANDRA KRAV ENLIGT LAGAR OCH ANDRA FÖRFATTNINGAR

Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av Eltel AB för räkenskapsåret 2015. Vi har också utfört en lagstadgad granskning av bolagsstyrningsrapporten.

STYRELSENS OCH VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ANSVAR

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen, samt att bolagsstyrningsrapporten har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen.

REVISORNS ANSVAR

Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Vidare har vi läst bolagsstyrningsrapporten och grundat på den läsningen samt vår kännedom om bolaget och koncernen anser vi att vi har tillräcklig grund för våra uttalanden. Det innebär att vår lagstadgade granskning av bolagsstyrningsrapporten har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt ISA och god revisionssed i övrigt har.

UTTALANDEN

Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

En bolagsstyrningsrapport har upprättats , och dess lagstadgade innehåll är förenligt med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar.

Stockholm den 6 april 2016

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Niklas Renström

Auktoriserad revisor

Styrelsen

Enligt Eltels bolagsordning ska styrelsen, i den utsträckning den utses av bolagsstämman, bestå av tre till tio ledamöter, med högst tre styrelsesuppleanter. Eltels styrelse består för närvarande av sju ledamöter inklusive ordföranden, två styrelsemedlemmar som arbetstagarrepresentanter och deras två styrelsesuppleanter. Den nuvarande styrelsen har utsetts avseende perioden fram till slutet på årsstämman 2016.

GÉRARD MOHR

Född 1955

Styrelseledamot och ordförande för styrelsen sedan 2011.

Gérard Mohr är även styrelseledamot i Jst Group, Levantina y Asociados de Minerales, S.A.U., Bee NV, M Prime Group och Cogerfi NV, samt verkställande direktör för Cogerfi NV.

Gérard Mohr är ingenjör och har studerat vid École Polytechnique i Paris samt vid Corps des Mines i Paris.

Gérard Mohr äger 75 092 aktier och inga optioner i Eltel.

FREDRIK KARLSSON Född 1967

Styrelseledamot sedan 2013.

Fredrik Karlsson är styrelseledamot i Scandlines A/S samt co-head för 3i Nordics inom 3i Nordic plc och vice verkställande direktör för 3i Nordic plc (U.K.), filial Sverige.

Fredrik Karlsson har en ekonomi och kommersiell vid Göteborgs universitet.

Fredrik Karlsson äger inga aktier eller optioner i Eltel.

MATTI KYYTSÖNEN

magisterexamen i företagsrätt från Handelshögskolan

Född 1949

Styrelseledamot sedan 2007.

Matti Kyytsönen är även styrelseordförande och verkställande direktör i Silverback Consulting Oy, samt styrelseledamot i KP Tekno Oy, Lindström Invest Oy, Esperi Care Oy, Port of Helsinki Oy och Kesko Oyj.

Matti Kyytsönen har en magisterexamen från Handelshögskolan i Helsingfors.

Matti Kyytsönen äger 20 812 aktier och inga optioner i Eltel.

SUSANNE LITHANDER

Född 1961

Styrelseledamot sedan 2014.

Susanne Lithander är även styrelseledamot i Svensk Exportkredit AB, samt finansdirektör i Billerud-Korsnäs Aktiebolag (publ).

Susanne Lithander har en kandidatexamen i internationell ekonomi och affärsadministration med spanska från Göteborgs universitet, samt ett certifikat i ekonomistyrning från Svenska Civilekonomföreningen.

Susanne Lithander äger inga aktier eller optioner i Eltel.

ULF LUNDAHL

Född 1952

Styrelseledamot sedan 2014.

Ulf Lundahl är även styrelseordförande i Fidelio Capital AB, Fidelio Industries AB, Fidelio Invest AB och Ramirent Oy, samt styrelseledamot i Attendo AB (publ), Attendo utveckling AB (publ), Attendo Intressenter AB, Holmen Aktiebolag och Indutrade Aktiebolag samt styrelsesuppleant i Katarina Martinson AB och Jahaa Music AB.

Ulf Lundahl äger inga aktier eller optioner i Eltel.

Jean Bergeret och Thomas Hofmaister var styrelseledamöter till och med maj 2015. Styrelseuppdrag och antal aktier per den 31 december 2015.

RADA RODRIGUEZ

Född 1959

Styrelseledamot sedan 2015.

Rada Rodriguez är sedan 2009 VD för Schneider Electric GmbH. Hon sitter också i styrelsen för ZVEI, Comité National des Conseillers du Commerce Extérieur de la France, är medlem av Advisory Board vid Berlins tekniska universitet samt ingår i Executive Committee i World Economic Council.

Rada Rodriguez har en examen i byggteknik.

Rada Rodriguez äger inga aktier eller optioner i Eltel.

KARL ÅBERG

Född 1979

Styrelseledamot sedan 2015.

Karl Åberg är partner på Zeres Capital. Karl Åberg är även styrelseledamot i Proffice AB.

Karl Åberg har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm.

Karl Åberg äger inga aktier eller optioner i Eltel.

JONNY ANDERSSON

Född 1978

Representant for arbetstagarna sedan 2015.

Jonny Andersson arbetade tidigare som installationstekniker inom Business Solutions på Eltel i Sverige.

Sedan 2013 är han ordförande i Seko för Eltel Sverige.

Jonny Andersson har diverse fackliga uppdrag på Metall och är nationell representant i Seko samt styrelseledamot i Seko Södra och avtalsdelegationen för telekom på Seko.

Jonny Andersson äger inga aktier eller optioner i Eltel.

BJÖRN EKBLOM

Född 1976

Representant for arbetstagarna sedan 2015.

Björn Ekblom arbetade tidigare som nätverkstekniker och teamledare inom Aviation & Security, Eltel Sverige.

Björn Ekblom är också medlem i ledningsgruppen för tjänstemannafacket Unionen, medlem i Unionens regionala styrelse i Göteborg och ordförande i Unionens lokalavdelning på Eltel Sverige.

Björn Ekblom äger 1 400 aktier och inga optioner i Eltel.

Öhrlings Pricewaterhousecoopers AB, med adress Torsgatan 21, 113 97 Stockholm, är bolagets revisor. Niklas Renström, auktoriserad revisor och medlem i FAR, är ansvarig revisor.

Koncernledningen

AXEL HJÄRNE

Född 1964

VD och koncernchef sedan 2009.

Axel Hjärne har tidigare haft flera ledande befattningar inom Eltelkoncernen, däribland vice verkställande direktör för Eltelkoncernen samt Country Manager och verkställande direktör för Eltel Networks Sweden.

Axel Hjärne är styrelseledamot i Lagnögruppen AB, PRIMA Barnoch vuxenpsykiatri Stockholm AB, PRIMA Barn- och vuxenpsykiatri Holding AB, Proffice AB, Energibranschens Förhandlings- och Arbetsgivarservice i Stockholm AB, Svenskt Näringsliv, IT&Telekomföretagen, samt styrelseledamot i flera av Eltels dotterbolag.

Axel Hjärne har en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi från Tekniska Högskolan i Linköping.

Axel Hjärne äger 602 309 aktier och inga optioner i Eltel.

FREDRIK MENANDER

Född 1966

President för Power Transmission sedan 2012.

Fredrik Menander har tidigare varit chef för exportprojekt och strategiska projekt på Eltel.

Fredrik Menander är styrelseordförande och styrelseledamot i flera av Eltels dotterbolag.

Fredrik Menander har en magisterexamen i elektroteknik från Lunds Tekniska Högskola och en Executive Master of Business Administration från Handelshögskolan i Stockholm.

Fredrik Menander äger 35 303 aktier och inga optioner i Eltel.

JUHA LUUSUA

Född 1965

President för Power Distribution sedan 2012 samt landchef Finland.

Juha Luusua är vice styrelseordförande i Loiste, samt styrelseledamot i Palta och Voimatalouspooli (som ingår i den finska försörjningsberedskapsmyndigheten). Juha Luusua är även styrelseordförande och styrelseledamot i flera av Eltels dotterbolag.

Juha Luusua har en magisterexamen i elteknik från Helsingfors Tekniska Universitet.

Juha Luusua äger 206 536 aktier och inga optioner i Eltel.

PETER UDDFORS

Född 1964 President för Fixed

Peter Uddfors är styrelsesuppleant i Karin Uddfors AB.

Communication sedan

Peter Uddfors har en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, samt ett diplom i företagsekonomi och administration från Frans Schartau, Stockholm.

Peter Uddfors äger 42 295 aktier och inga optioner i Eltel.

DARIUSH REZAI

Född 1975

President för Mobile Communication sedan 2014.

Dariush Rezai har tidigare varit Director of Mobile Nordic på Eltel.

Dariush Rezai har en magisterexamen i ekonomi från Köpenhamns universitet och har deltagit i General Management Program på INSEAD.

Dariush Rezai äger 15 908 aktier och inga optioner i Eltel.

FREDRIK HÄGGSTRÖM

Född 1973

President för Rail & Road sedan 2011.

Fredrik Häggström har tidigare varit chef för affärsutveckling på Eltel.

Fredrik Häggström har genomgått en utbildning i företagsekonomi för högre befattningshavare vid Manchester Business School. Därutöver har han studerat datorprogrammering på Semcon.

Fredrik Häggström äger 46 764 aktier och inga optioner i Eltel.

Styrelseuppdrag och antal aktier per den 31 december 2015.

THORBJÖRN SAGNER

Född 1960

President för Aviation & Security sedan 2014 och landschef Sverige.

Thorbjörn Sagner har tidigare varit chef för affärsutveckling och projektledare på Eltel.

Thorbjörn Sagner är styrelseordförande i Eltels dotterbolag Eltel Networks Infranet AB, samt verkställande direktör för Eltels dotterbolag Eltel Networks Infranet Privat AB. Thorbjörn Sagner är även styrelseordförande i Jämtlands linjebyggare och Republikens El AB samt ägare till Stora Wädersjö Service.

Thorbjörn Sagner har en examen i marin ingenjörsteknik från Militärhögskolan.

Thorbjörn Sagner äger 15 938 aktier och inga optioner i Eltel.

GERT SKÖLD

Född 1965

Finansdirektör sedan 2014.

Gert Sköld är styrelseledamot i Driconeq AB och Drico Intressenter Holdco AB, samt delägare i Rue Genévrier Consulting Handelsbolag.

Gert Sköld har en civilingenjörsexamen i industriell ekonomi från Linköpings universitet, samt en magisterexamen i företagsekonomi från Uppsala universitet.

Gert Sköld äger 20 470 aktier och inga optioner i Eltel.

MIKAEL JOHANSSON

Född 1977

VP – Group Strategy sedan 2015.

Mikael Johansson har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm och en fil. kand. i datavetenskap från Uppsala.

2005–2010 Managementkonsult, BearingPoint och senare Deloitte.

2003–2005 chef, DSL Delivery, Bredbandsbolaget (en del av Telenorkoncernen).

Mikael Johansson äger 915 aktier och inga optioner i Eltel.

PER KROGAGER

Född 1954

VP – Group Human Resources sedan 2014. Per Krogager är styrelseledamot i NOJ Fonden, samt ägare av Krogager Consulting.

Per Krogager har en magisterexamen i psykologi från Århus universitet, en magisterexamen i personaladministration, en magisterexamen i organisationsutveckling, en magisterexamen i affärspsykologi och sociologi, samt en magisterexamen i sociologisk analys av organisationer från Handelshögskolan, Århus universitet.

Per Krogager äger 7 031 aktier och inga optioner i Eltel.

INGELA ULFVES

Född 1966

VP – IR och Group Communication sedan 2015.

Ingela Ulfves har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Helsingfors och är certifierad EFFAS finansanalytiker.

2014–2015 chef för Corporate Communications & Investor Relations, Tokmanni Group Oy.

2005–2012 VP Investor Relations & Financial Communication, Outokumpu Oyj.

1992–2005 Institutional Sales & Equity Trading, D. Carnegie AB i Finland.

Ingela Ulfves äger inga aktier och optioner i Eltel.

HANNU TYNKKYNEN

Född 1956 Medlem i koncernledningen 2003–2015.

Hannu Tynkkynen äger 185 675 aktier och inga optioner i Eltel.

PÄIVI HAUTAMÄKI

Född 1964 Medlem i koncernledningen 2012–2015.

Päivi Hautamäki äger 11 296 aktier och inga optioner i Eltel.

Definitioner och nyckeltal

ORGANISK NETTOOMSÄTTNING	Organisk nettoomsättning är exklusive den norska Communication-verksamheten, samt förvärven av Edi.Son, Sønnico och Vete under 2015, och redovisas till jämförbara valutakurser
OPERATIVT EBITA	Rörelseresultat före förvärvsrelaterade avskrivningar och engångsposter
ENGÅNGSPOSTER	Poster som är icke-återkommande till sin natur och där ledningen inte anser utgör en del av den pågående operativa verksamheten
BEKRÄFTAD ORDERSTOCK	Total värdet av kontrakterade order som ännu inte redovisats som försäljning
	Resultat efter skatt hänförligt till moderbolagets aktieägare – utdelning hänförlig till preferensaktier
RESULTAT PER AKTIE	Vägt genomsnitt av antalet stamaktier
OPERATIVT KASSAFLÖDE	EBITA + avskrivningar + förändringar i rörelsekapitalet – nettoförvärv av materiella anläggningstillgångar (investeringar)
	Operativt kassaflöde x 100
KASSAGENERERING (CASH CONVERSION), %*	EBITA
	Summa eget kapital x 100
SOLIDITET, %	Summa tillgångar – förskott från kunder
NETTOSKULD	Räntebärande skulder (exklusive skulder till aktieägarna) – likvida medel
	EBIT x 100
AVKASTNING PÅ SYSSELSATT KAPITAL, %*	Sysselsatt kapital (genomsnitt under rapportperioden)
SYSSELSATT KAPITAL	Rörelsekapital netto + immateriella tillgångar exklusive goodwill och förvärvsrelaterade övervärden + materiella anläggningstillgångar
	Resultat efter skatt x 100
	Summa eget kapital (genomsnitt under rapportperioden)
AVKASTNING PÅ EGET KAPITAL, %*	Nettoskuld
SKULDSÄTTNINGSGRAD*	EBITDA

* Beräknat på rullande 12 månader.

Finansiell kalender 2016–2017

Årsstämma 2 maj 2016

Delårsrapport första kvartalet 2016 11 maj 2016 Delårsrapport första halvåret 2016 19 augusti 2016 Delårsrapport januari – september 2016 9 november 2016 Bokslutskommuniké januari – december 2016 februari 2017

KONTAKTINFORMATION

Ingela Ulfves VP – Investor Relations and Group Communications Telefon: +358 40 311 3009 E-post: [email protected]

Eltel AB

Besöksadress: Adolfsbergsvägen 13, Bromma Postadress: 126 23, SE-168 66 Bromma Telefon: +46 8 585 376 00 E-post: [email protected]

POB 126 23 • 112 92 Stockholm

Telefon: +46 8 585 376 00 • E-post: [email protected] • www.eltelgroup.com

AI assistant

Eltel — Annual Report 2015

3040_10-k_2016-04-11_459e7bdc-5b26-41fe-8200-eabfd77157f4.pdf

ÅRSREDOVISNING 2015

INNEHÅLL

Eltel – en ledande europeisk leverantör av tekniska tjänster för Infranet

ELTELS VÄRLD

NETTOOMSÄTTNING 2015 MILJONER EURO

RESULTAT PER AKTIE EUR

Vår roll i att säkra samhällskritisk infrastruktur har blivit ännu viktigare

ETT SPÄNNANDE ÅR MED TYDLIGA FÖRDELAR AV BÖRSNOTERINGEN

STARKARE MARKNADSSTÄLLNING I NORDEN...

…OCH EN VÄXANDE VERKSAMHET I TYSKLAND

SVAG START, MEN EN STARK AVSLUTNING FÖR VÅR PROJEKTVERKSAMHET

LEVERERAR I ENLIGHET MED VÅRA MÅL PÅ MEDELLÅNG TILL LÅNG SIKT

FOKUSOMRÅDEN 2016

Koncernens strategiska agenda

Mission

Vision

Tre segment som levererar åt stora kunder

Power

Finansiell utveckling under 2015

FÖRVÄRVET AV EDI.SON ENERGIETECHNIK GMBH

Communication

Finansiell utveckling under 2015

ELTEL SØNNICO AS

Transport & Security

OPERATIVT EBITA PER SEGMENT Transport & Security 15%

VETE SIGNALTJENESTER AS

Infranetbranschen för tekniska tjänster drivs av starka megatrender

BETYDANDE DRIVKRAFTER FÖR BRANSCHEN

VÄSENTLIGA INVESTERINGSPLANER LANSERADE UNDER 2015

Eltels lösningar för fiber och smarta elmätare – svar på kundernas behov

Fiber

DRA NYTTA AV MÖJLIGHETERNA INOM OPTISK FIBER

Smarta elmätare

DRA NYTTA AV MÖJLIGHETERNA INOM INSTALLATION AV SMARTA MÄTARE

The Eltel Way

– en specialiserad servicemodell som gör skillnad

HUR BOLAGET DRIVS

HUR VI SKAPAR VÄRDE FÖR KUNDERNA

VIKTIGA ÅTGÄRDER UNDER 2015

Hållbarhet och medarbetare

LEDNING AV MEDARBETARNA

SÄKERHET PÅ ARBETET

REGELEFTERLEVNAD FÖR UNDERLEVERANTÖRER

REGELEFTERLEVNAD I AFRIKA

MILJÖARBETE

HÅLLBARHET 2015

REDOVISADE RESULTAT FÖR HÅLLBARHET/FÖRETAGSANSVAR

Finansiell översikt

NYCKELTAL

FINANSIELLA RIKTLINJER

AVSKRIVNINGAR

FINANSIELLA POSTER

SKATT

INVESTERINGAR

GOODWILL

FINANSIELLA MÅL OCH RESULTAT

KONCERNENS FINANSIELLA MÅL PÅ MEDELLÅNG TILL LÅNG SIKT BASERAS PÅ FÖLJANDE ANTAGANDEN:

Femårsöversikt

KONCERNENS RESULTATRÄKNING I SAMMANDRAG

NYCKELTAL

OPERATIVT KASSAFLÖDE

Kvartalsuppgifter

KONCERNENS NYCKELTAL PER KVARTAL

SEGMENTREDOVISNING PER KVARTAL

Eltel-aktien

HANDEL

ELTELS TIO STÖRSTA AKTIEÄGARE DEN 30 DECEMBER 2015

ÄGARSTRUKTUR

UTDELNINGSPOLICY OCH FÖRSLAG TILL UTDELNING

KORT OM AKTIEN

ANALYTIKER SOM FÖLJER ELTEL

ELTEL-AKTIEN 2015

AKTIEKAPITALETS UTVECKLING

Förvaltningsberättelse

BOLAGSÖVERSIKT

VIKTIGA TRENDER OCH DRIVKRAFTER

STRATEGI OCH MÅL

Eltel Annual Report 2015